Ångestsyndrom
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Ahdistuneisuushäiriöt «Ahdistuneisuushäiriöt»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Ångest är ett allmänt symtom. Ångestsyndrom förekommer ofta samtidigt med andra psykiatriska och somatiska störningar samt med missbruksrelaterade störningar.
- Diagnostiserade ångestsyndrom, av vilka denna rekommendation behandlar rädsla för offentliga platser (agorafobi), paniksyndrom, social fobi och generaliserat ångestsyndrom, orsakar en nedsättning i funktionsförmågan och livskvaliteten som kan lindras med adekvat vård.
- Största delen av okomplicerade ångestsyndrom kan behandlas inom primärvården och företagshälsovården.
- Viktiga psykosociala behandlingar är olika psykoterapier, särskilt kognitiv-beteendeterapi (KBT) och vid läkemedelsbehandlin antidepressiva läkemedel.
Avgränsning av ämnet
- Rekommendationen gäller ångestsyndrom i enlighet med WHO:s ICD-10-sjukdomsklassificering:
- agorafobi (F40.00 utan samtidig paniksyndrom eller F40.01 med samtidig paniksyndrom)
- paniksyndrom (F41.0)
- social fobi (F40.1)
- generaliserat ångestsyndrom (F41.1).
- Rekommendationen omfattar inte ångestsyndrom i barndomen, specifika (avgränsade) fobier
(F40.2), blandade ångest- och depressionstillstånd (F41.2), tvångssyndrom (F42), anpassningsstörningar
och reaktion på svår stress (F43) eller dissociativa syndrom (F44).
- Denna avgränsning följer också ICD-11 som publicerats i juni 2018 (internet «https://icd.who.int/browse11/l-m/en»1).
Mål
- Målet med rekommendationen är att främja en ändamålsenlig identifiering, behandling och rehabilitering av agorafobi, paniksyndrom, social fobi och generaliserat ångestsyndrom.
Målgrupp
- Rekommendationens målgrupp är läkare som deltar i behandlingen av patienter med ångestsyndrom och i lämpliga delar för övrig personal inom social- och hälsovården.
Definitioner
- Ångest som känslotillstånd: känsla av rädsla som beror på en förväntan av fara som man inte varit tillräckligt medveten om och som hotar en internt eller externt och framträder bland annat som rastlöshet, rädsla, brist på koncentrationsförmåga, sömnstörningar, hjärtklappning, illamående, darrning, tätare urineringsbehov och känsla av att luften tar slut
- Ångestsyndrom: psykiatriska störningar som försämrar funktionsförmågan och livskvaliteten och som kännetecknas av en exceptionellt kraftig ångestkänsla som kommer i anfall eller är kontinuerlig och som man eventuellt försöker reglera med hjälp av undvikande beteende. Syndromet omfattar ofta somatiska symtom i varierande mängd.
- Rädsla, fobi: emotionell och fysiologisk reaktion på en farlig impuls eller en impuls som upplevs som farlig
- Panikattack: en attack som börjar plötsligt och ofta oväntat där personen känner en till situationen obefogad känsla av hot och som omfattar symtom på sympatikotoni, såsom hjärtklappning, andnöd, bröstförnimmelser och darrning. Definitionerna har anpassats utgående från databasen Medincinska termer «http://www.terveysportti.fi/sovellukset/sanakirjat/#/»2.
Prevalens
- Ångest är ett allmänt symtom bland befolkningen «Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa...»1. Prevalensen av ångestsyndrom presenteras i tabell «12-månaders prevalens för ångestsyndrom hos vuxna....»1.
- Prevalensstudier som gäller rädsla för offentliga platser (agorafobi) behandlar ofta
en samtidig panikstörning, eftersom anfallsvis förekommande ångestsymtom i olika grad
kan omfatta undvikande beteende. Den livslånga prevalensen för agorafobi utan samtidig
paniksyndrom hos vuxna har i en internationell studie uppskattats till 0,8 % «Kessler RC, Chiu WT, Jin R ym. The epidemiology of...»2. Enstaka panikattacker kan förekomma med agorafobi också utan paniksyndrom «Kessler RC, Chiu WT, Jin R ym. The epidemiology of...»2.
- I en studie som omfattade unga vuxna finländare konstaterades den livslånga prevalensen för agorafobi utan paniksyndrom vara 1,1 % i Finland och den livstida prevalensen för paniksyndrom 3,6 % «Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa...»1.
- Hos personer över 65 år var 12-månaders prevalensen enligt en internationell studie 4,9 % då prevalensen för alla ångestsyndrom var 17,2 % «Canuto A, Weber K, Baertschi M ym. Anxiety Disorde...»3.
- 30-dagars prevalensen för en enstaka panikattack, som inte ännu innebär paniksyndrom,
var hos vuxna 1,6 %, årsprevalensen 4,9 % och den livslånga prevalensen 13,2–22,7
% «Kessler RC, Chiu WT, Jin R ym. The epidemiology of...»2, «de Jonge P, Roest AM, Lim CC ym. Cross-national ep...»4.
- 30-dagars prevalensen för paniksyndrom var 0,4 % och den livslånga prevalensen 1,7–3,7 % «Kessler RC, Chiu WT, Jin R ym. The epidemiology of...»2, «de Jonge P, Roest AM, Lim CC ym. Cross-national ep...»4. 12-månaders prevalensen hos personer över 65 år var 3,8 % «Canuto A, Weber K, Baertschi M ym. Anxiety Disorde...»3.
- I internationella studier var den livslånga prevalensen för social fobi hos personer
över 18 år 4,0 % och 30-dagars prevalensen 1,3 % «Stein DJ, Lim CCW, Roest AM ym. The cross-national...»5.
- Hos 12–17-åriga finländska ungdomar var 12-månaders prevalensen 3,2 % «Ranta K, Kaltiala-Heino R, Rantanen P ym. Social p...»6 och hos unga vuxna 1 %. Den livslånga prevalensen var ca 3 %.
- 12-månaders prevalensen hos personer över 65 år var 1,3 % «Canuto A, Weber K, Baertschi M ym. Anxiety Disorde...»3.
- Enligt internationella studier insjuknar 0,8–6,4 % av människorna under sin
livstid i generaliserat ångestsyndrom «NICE. Generalized anxiety disorder and panic disor...»7 (internet «https://www.nice.org.uk/guidance/cg113»3).
- I det finländska befolkningsurvalet av personer som fyllt 46 år var poängprevalensen 3,6 % «Kujanpää T, Jokelainen J, Auvinen J ym. Generalise...»8.
- 12-månaders prevalensen hos personer över 65 år var 3,1 % «Canuto A, Weber K, Baertschi M ym. Anxiety Disorde...»3.
Störning | Internationella studier (%, referens) |
Finländska studier (%, referens) |
---|---|---|
Paniksyndrom | 1,0–2,8 % «Kessler RC, Chiu WT, Jin R ym. The epidemiology of...»2, «de Jonge P, Roest AM, Lim CC ym. Cross-national ep...»4 |
1,9 % «Pirkola SP, Isometsä E, Suvisaari J ym. DSM-IV moo...»16 |
Agorafobi utan paniksyndrom | 0,4 % «Kessler RC, Chiu WT, Jin R ym. The epidemiology of...»2 |
1,2 % «Pirkola SP, Isometsä E, Suvisaari J ym. DSM-IV moo...»16 |
Social fobi | 2,4 % «Stein DJ, Lim CCW, Roest AM ym. The cross-national...»5 |
1,0 % «Pirkola SP, Isometsä E, Suvisaari J ym. DSM-IV moo...»16 |
Generaliserat ångestsyndrom | 1,8–5,1 % «Ruscio AM, Hallion LS, Lim CCW ym. Cross-sectional...»137, «Wittchen HU. Generalized anxiety disorder: prevale...»138 |
1,3 % «Pirkola SP, Isometsä E, Suvisaari J ym. DSM-IV moo...»16 |
Prevalens inom primärvården
- Ångestsyndrom är vanligt hos patienter inom primärvården och inkluderar ofta en riklig användning av hälso- och sjukvårdstjänster «Smits FT, Brouwer HJ, Zwinderman AH ym. Why do the...»9, «Katon W, Von Korff M, Lin E ym. Distressed high ut...»10.
- Av patienter inom primärvården har 4 % paniksyndrom «Roy-Byrne PP, Wagner AW, Schraufnagel TJ. Understa...»11.
- De som har en paniksyndrom har över 5 gånger fler besök inom primärvården än andra
i samma ålder «Smits FT, Brouwer HJ, Zwinderman AH ym. Why do the...»9.
- Av de som använder tjänsterna i hög grad har 22 % paniksyndrom «Katon W, Von Korff M, Lin E ym. Distressed high ut...»10.
- Av patienterna inom primärvården har 4–8 % generaliserat ångestsyndrom «Roy-Byrne PP, Wagner AW, Schraufnagel TJ. Understa...»11. I Finland är andelen kvinnor 7,1 % och andelen män 4,1 % av primärvårdens patienter «Munk-Jørgensen P, Allgulander C, Dahl AA ym. Preva...»12.
- Generaliserat ångestsyndrom är svårt att identifiera, eftersom hälften av patienterna uppsöker mottagningen på grund av olika somatiska orsaker «Munk-Jørgensen P, Allgulander C, Dahl AA ym. Preva...»12.
- Dessa patienter har ofta också psykiatrisk komorbiditet, vilket kan försvåra diagnostiken.
- Av patienterna inom primärvården har 7 % social fobi «Stein MB, McQuaid JR, Laffaye C ym. Social phobia ...»13.
- Social fobi är på grund av symtombilden, förknippad med en mindre användning av primärvårdstjänster än inom andra psykiska störningar «Gross R, Olfson M, Gameroff MJ ym. Social anxiety ...»14 och de som har social fobi för mera sällan på tal sina psykiska symtom «Lecrubier Y, Wittchen HU, Faravelli C ym. A Europe...»15.
Samsjuklighet
Psykiatriska störningar
- Till ångestsyndrom hör ofta psykiatrisk samsjuklighet, såsom depression, andra ångestsyndrom och användning av rusmedel «Pirkola SP, Isometsä E, Suvisaari J ym. DSM-IV moo...»16, «Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB ym. Anxiety dis...»17, «Canton J, Scott KM, Glue P. Optimal treatment of s...»18, «Roy-Byrne PP, Stein MB, Russo J ym. Panic disorder...»19, «Lecrubier Y, Ustün TB. Panic and depression: a wor...»20.
- Depressionsrelaterade ångestsymtom är också vanliga. Se God medicinsk praxis-rekommendationen
Depressio «Depressio»2 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»21 punkt Monihäiriöisyys.
- Upprepade panikattacker medför också en större risk för utvecklingen av ångestsyndrom «Batelaan NM, Smit F, de Graaf R ym. Identifying ta...»22.
Ångestsyndrom och samtidigt missbruksproblem
- Ungefär 5–30 % av personer med ångestsyndrom har haft ett samtidigt missbruksproblem
under de föregående 12 månaderna och 20–40 % under sin livstid «Lai HM, Cleary M, Sitharthan T ym. Prevalence of c...»23.
- Av de finländska primärvårdspatienter med panikstörning har ca 10 % ett aktuellt alkoholmissbruksproblem och 7 % något annat missbruksproblem «Tilli V, Suominen K, Karlsson H. Panic disorder in...»24.
- Ångestsyndrom är vanligare hos personer med drogproblem än med alkoholproblem «Lai HM, Cleary M, Sitharthan T ym. Prevalence of c...»23.
- Ångestsyndrom är särskilt vanliga hos personer som är beroende av opioider och bensodiazepiner. Av dessa har upp till 60 % haft ångestsyndrom under sin livstid «Moylan S, Jacka FN, Pasco JA ym. Cigarette smoking...»25.
- Ungefär 30–46 % av personer med ångestsyndrom röker dagligen «Brook JS, Zhang C, Rubenstone E ym. Comorbid traje...»26.
- Användningen av rusmedel kan öka risken för ångestsyndrom «Groenman AP, Janssen TWP, Oosterlaan J. Childhood ...»27, «Asselmann E, Wittchen HU, Lieb R ym. Associations ...»28, «Jiang F, Li S, Pan L ym. Association of anxiety di...»29, «Twomey CD. Association of cannabis use with the de...»30.
- Ångestsyndrom kan öka risken för missbruksproblem, även om det finns knappt med kvalitativa forskningsdata om ångestsyndrom som riskfaktor för missbruksproblem förutom rökning «Wolitzky-Taylor K, Bobova L, Zinbarg RE ym. Longit...»31, «Moylan S, Jacka FN, Pasco JA ym. How cigarette smo...»32.
- Självmedicinering av ångestsymtom med alkohol kan öka risken för missbruksstörningar «Crum RM, La Flair L, Storr CL ym. Reports of drink...»33, «Robinson J, Sareen J, Cox BJ ym. Role of self-medi...»34.
- Flera rusmedel både lindrar akut ångest och särskilt i långvarigt bruk ökar ångesten «Ries RK, Fiellin DA, Miller SC, Saitz R. The ASAM ...»35, «Wolitzky-Taylor K, Brown LA, Roy-Byrne P ym. The i...»36. Se tabell «Ångestsymtom i samband med användning av vissa rusmedel och vid avslutande av användning....»2.
- Användningen av rusmedel kan försämra behandlingsresultatet för ångestsyndrom «Mammen G, Rueda S, Roerecke M ym. Association of C...»37.
- En samtidig behandling av ångestsyndrom och missbruksstörningar hos en patient med
alkoholproblem kan minska ångestsymtomen och lindra alkoholåterfall «Alkoholiongelmaisen potilaan ahdistuneisuushäiriön ja päihdehäiriön samanaikainen hoito saattaa vähentää ahdistuneisuusoireita ja lieventää alkoholirelapseja.»B.
- En aktuell ångeststörning kan tillförlitligt bedömas först efter att användningen avslutats, ca 1 månad efter att abstinenssymtomen upphört. Se God praxis rekommendationen Alkoholiongelmat «Alkoholiongelmat»3 (på finska), «Alkoholiongelma...»38 punkt Alkoholiongelma ja mielenterveyden häiriöt.
Rusmedel | Ångestsymtom i samband med användning | Ångestsymtom i samband med abstinenssymtom |
---|---|---|
Koffein | Användning i stora doser kan orsaka ångest. | |
Nikotin | Hos nikotinberoende personer kan känslan av avslappning vid användningen och en subjektiv ångestlindrande känsla också förklaras av en lindring av abstinenssymtomen. | Abstinenssymtom orsakar ångest. Symtomen varar i 2–3 veckor efter att användningen avslutats. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»4 (på finska), «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»62. |
Alkohol | Minskar ångest | Symtombilden för ångestsyndrom är svårare. Abstinenssymtomen orsakar ångest och kan provocera panikattacker. Symtomen varar i 1–2 veckor efter att användningen avslutats. Ångestbenägenheten kan fortsätta i månader efter att användningen avslutats. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Alkoholiongelmat hoito «Alkoholiongelmat»3 (på finska), «Alkoholiongelma...»38; Alkoholmissbruk «Alkoholmissbruk»5 (på svenska). |
Bensodiazepiner | Minskar ångest | Symtombilden för ångestsyndrom är svårare. Abstinenssymtomen orsakar ångest och kan provocera panikattacker. Symtomen varar vanligtvis i 1–2 veckor efter att användningen avslutats. Med kortverkande bensodiazepiner är ångesten kraftigare efter avslutad användning. |
Cannabis | Minskar ångest. Ångest och panikattacker kan förekomma. | Symtombilden för ångestsyndrom är svårare. Abstinenssymtomen orsakar särskilt sömnlöshet, irritation och ångest. Se God praxis rekommendation Huumeongelmat «Huumeongelmat»6 (på finska), «Huumeongelma...»139 och tabellen Huumeongelma ja sairaudet; kannabis;Narkotikamissbruk «Narkotikamissbruk»7 (på svenska), tabellen Narkotikamissbruk och sjukdomar: cannabis |
Opioider (t.ex. buprenorfin, kodein) | Minskar ångest | Abstinenssymtomen orsakar ångest och kan provocera panikattacker. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Huumeongelmat hoito «Huumeongelmat»6 (på finska), «Huumeongelma...»139; Narkotikamissbruk «Narkotikamissbruk»7 (på svenska) Se också tabellen i samma rekommendation: Huumeongelma ja sairaudet: opioidit; Narkotikamissbruk och sjukdomar: opioider |
Stimulanter (t.ex. amfetaminer) | Ångest och panikattacker kan förekomma. | Abstinenssymtom orsakar ångest. |
Hallucinogener (t.ex. LSD) och hallucinogena designdroger | Ångest och panikattacker kan förekomma. | Abstinenssymtom är ovanliga efter att användningen avslutats, men ångest och panikattacker kan förekomma. |
Inhalanter (t.ex. lim, lösningar) | Ångest och panikattacker kan förekomma. | Abstinenssymtom orsakar ångest. |
Somatiska sjukdomar och ångestsyndrom
- Ångestsyndrom är vanliga i samband med somatiska sjukdomar, men prevalensen av diagnostiserade
ångestsyndrom i samband med olika somatiska sjukdomar varierar betydligt.
- Psykiatrisk diagnostik i samband med somatiska sjukdomar kan vara utmanande «Fava GA, Porcelli P, Rafanelli C ym. The spectrum ...»39.
- Parkinsons sjukdom:
- Ångestsyndrom av något slag kunde konstateras hos 31 %.
- Det vanligaste ångestsyndromet var generaliserat ångestsyndrom (prevalens 14 %), därefter social fobi (prevalens 13,8 %) och panikstörning (prevalens 6,8 %). Hos de patienter som konstaterats ha någon typ av ångestsyndrom hade 31 % två eller flera olika ångestsyndrom. Symtomatisk ångest kunde dessutom konstateras hos 25,7 % (6,9–55 %) «Broen MP, Narayen NE, Kuijf ML ym. Prevalence of a...»40.
- Betydande ångestsymtom är vanliga också vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD), där de förekommer hos ca 10–55 % av sjukhuspatienter och hos 13–46 % av patienter inom öppenvården «Willgoss TG, Yohannes AM. Anxiety disorders in pat...»41.
- Ca 10 % av cancerpatienter inom palliativ vård hade någon ångeststörning (siffran inkluderar inte anpassningssvårigheter som förekommer därutöver hos 15–25 %). Ångest- och depressionssymtom förekommer mer än diagnostiserade störningar «Mitchell AJ, Chan M, Bhatti H ym. Prevalence of de...»42. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Palliatiivinen hoito ja saattohoito «Palliatiivinen hoito ja saattohoito»8 (på finska), «Palliatiivinen hoito ja saattohoito. Käypä hoito -...»43; Palliativ vård och vård i livets slutskede «Palliativ vård och vård i livets slutskede»9 (på svenska).
- Hjärt- och kärlsjukdomar:
- Ångestsyndrom medför ofta en ökad prevalens för hjärt- och kärlsjukdomar «Emdin CA, Odutayo A, Wong CX ym. Meta-Analysis of ...»44, «Batelaan NM, Seldenrijk A, Bot M ym. Anxiety and n...»45, «Tully PJ, Turnbull DA, Beltrame J ym. Panic disord...»46.
- Kopplingen kan vara dubbelriktad «Fava GA, Porcelli P, Rafanelli C ym. The spectrum ...»39.
- Ångestsymtom under graviditet och efter förlossning är vanliga.
- Prevalensen av ångestsyndrom som diagnostiserats under graviditeten varierar betydligt i studier «Goodman JH, Chenausky KL, Freeman MP. Anxiety diso...»47.
- För läkemedelsbehandling av symtom efter en förlossning se också God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»2 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»21 punkten Synnytyksen jälkeisen depression hoito.
Självdestruktivt beteende
- En bedömning av självmordsrisken är en central faktor vid vårdplaneringen. Av patienter med social fobi har 16 % haft självdestruktiva tankar under den senaste månaden och 18 % av dem hade vid något skede försökt begå självmord. Motsvarande siffror i en panikstörning har när det gäller självdestruktiva tankar varit 17–32 % och 33 % av patienter med panikstörning hade försökt begå självmord «De La Vega D, Giner L, Courtet P. Suicidality in S...»48.
- Självdestruktiva tankar och självmordsförsök är också vanligare hos patienter med generaliserat ångestsyndrom än hos befolkningen i genomsnitt «De La Vega D, Giner L, Courtet P. Suicidality in S...»48.
- Hos patienter med ångestsyndrom var självmordstankar vanligare än hos befolkningen i genomsnitt. Även självdestruktivt beteende är vanligare «Kanwar A, Malik S, Prokop LJ ym. The association b...»49.
Riskfaktorer
- Ångestsyndrom är till sin etiologi multifaktoriella sjukdomar, vars uppkomst förknippas med biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Genetiska faktorer
- Ångestsyndrom förekommer ofta släktvis och ca 30–60 % av variationen i sjukdomsrisken förklaras med genetiska faktorer «Hettema JM, Neale MC, Kendler KS. A review and met...»50.
- Utifrån tvillingstudier har ärftligheten för panikstörning uppskattats till 30–40 %. Benägenheten torde röra sig om en benägenhet för ångestanfall och inte endast för paniksyndrom som snäv diagnos «Shimada-Sugimoto M, Otowa T, Hettema JM. Genetics ...»51.
- Genetiska riskfaktorer för agorafobi torde vara liknande som för paniksyndrom. Särskilt i svår agorafobi är panikattacker eller samtidig panikstörning vanligt.
- Ärftligheten för social fobi har utifrån tvillingstudier uppskattats till 30–60 % «Scaini S, Belotti R, Ogliari A. Genetic and enviro...»52, «Czajkowski N, Kendler KS, Tambs K ym. The structur...»53. När det gäller ärftlighet torde det vara fråga om karaktärsegenskaper som ökar risken för social fobi och inte specifikt en ärftlighet av fobi i vuxenålder.
- Ärftligheten hos generaliserat ångestsyndrom har uppskattas till ca 30 % «Shimada-Sugimoto M, Otowa T, Hettema JM. Genetics ...»51.
Disponerande personlighetsdrag och andra psykiatriska symtom
- Vissa karaktärsegenskaper, såsom tendens till reaktion med negativa känslor (negativ affektivitet) och utpräglad ängslighet ökar risken för utvecklingen av ångestsyndrom «Clauss JA, Blackford JU. Behavioral inhibition and...»54.
- Utpräglad ängslighet torde vara en egenskap som utsätter för särskilt social fobi «Beesdo K, Knappe S, Pine DS. Anxiety and anxiety d...»55.
- Patienter med tidigare ångestsyndrom, panikattacker, aktuell eller tidigare affektiva störningar eller depressionssymtom eller minst 2 långvariga organiska sjukdomar kombinerat med försvagad kontroll över livet, har en större risk för utveckling eller återfall av ångestsyndrom «Batelaan NM, Smit F, de Graaf R ym. Identifying ta...»22.
Miljöfaktorer
- Barndomens uppväxtmiljö, såsom gräl mellan föräldrarna, föräldrarnas överbeskyddande beteende eller avvisande interaktion, och en tidig separation från föräldrarna ökar risken för ångestsyndrom «Yap MB, Pilkington PD, Ryan SM ym. Parental factor...»56.
- Traumatiska upplevelser i barndomen, mobbning i skolan samt fysisk och sexuell illabehandling är allmänna utsättande faktorer för utvecklingen av ångestsyndrom «Fernandes V, Osório FL. Are there associations bet...»57, «Gallo EAG, Munhoz TN, Loret de Mola C ym. Gender d...»58, «Stapinski LA, Bowes L, Wolke D ym. Peer victimizat...»59, «Takizawa R, Maughan B, Arseneault L. Adult health ...»60, «Copeland WE, Wolke D, Angold A ym. Adult psychiatr...»61.
- Rökning och nikotinberoende ökar risken för utvecklingen av ångestsyndrom «Moylan S, Jacka FN, Pasco JA ym. Cigarette smoking...»25, «Groenman AP, Janssen TWP, Oosterlaan J. Childhood ...»27, «Moylan S, Jacka FN, Pasco JA ym. How cigarette smo...»32. Se också God medicinsk praxis-rekommendationen Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»4 (på finska), «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»62.
- Användningen av alkohol och cannabis kan öka riskern för utvecklingen av ångestsyndrom «Twomey CD. Association of cannabis use with the de...»30.
- Ångestsyndrom kan försvåra exempelvis utbildning och leda till en svagare socioekonomisk ställning «Weinstein N, Stone DN. Need depriving effects of f...»63, «Sampson L, Martins SS, Yu S ym. The relationship b...»64, «Evans-Lacko S, Aguilar-Gaxiola S, Al-Hamzawi A ym....»65.
Skyddsfaktorer mot ångestsyndrom
- Primärt preventiva faktorer som skyddar mot ångestsyndrom är dåligt kända, men resiliensfaktorer torde i någon mån ha en skyddande effekt «Skrove M, Romundstad P, Indredavik MS. Resilience,...»66.
- Även motion kan ha en skyddande effekt «Goodwin RD. Association between physical activity ...»67. Vad gäller en hälsosam livsstil, som rekommenderas alla, finns det inga forskningsdata.
- Betydelsen av rökfrihet som en skyddsfaktor på gruppnivå är oklar «Taylor AE, Fluharty ME, Bjørngaard JH ym. Investig...»68.
Naturliga förloppet för ångestsyndrom
- En panikstörning börjar vanligtivis vid en ålder av 20 och 30 år då de första panikattackerna
framträder. Paniksyndrom är vanligare hos kvinnor än män och dess symtombild är långvarig.
Vårdresultaten på kort sikt är goda, men symtomen har en benägenhet att återkomma «Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa...»1.
- I långvariga uppföljningsstudier är ca 40 % av patienterna symtomfria under uppföljningsperioden, ca 40 % har lindriga symtom och ca 20 % har svåra symtom.
- Centrala faktorer med tanke på prognosen är svårighetsgraden och frekvensen på paniksymtomen, svårighetsgraden för undvikande beteende och samsjuklighet.
- Sjukdomsförloppet för agorafobi torde vara av liknande som vid paniksyndrom.
- 80 % av patienter med paniksyndrom har andra psykiatriska störningar, såsom andra ångeststörningar (63 %) och affektiva störningar (54 %) «de Jonge P, Roest AM, Lim CC ym. Cross-national ep...»4.
- Social fobi börjar vanligtvis i barndomsåldern eller i ungdomen och ibland i vuxen
ålder och är vanligare hos kvinnor än hos män. Upp till 60 % har samtidigt andra ångeststörningar «Stein DJ, Lim CCW, Roest AM ym. The cross-national...»5. Störningens naturliga förlopp är obehandlad tidsmässigt långvarig «Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa...»1.
- Störningen kan begränsa funktionsförmågan i studie- och arbetslivet och leder till problem i människorelationer.
- Prognosen beror väsentligt på andra samtidiga psykiska störningar. Samtidig förekomst av ängslig eller annan personlighetsstörning innebär en sämre prognos för återhämtningen. Omfattande social fobi hör ofta ihop med återkommande depressionstillstånd.
- Generaliserat ångestsyndrom börjar vanligtvis i en ålder under 40 år. Dess sjukdomsförlopp
är varierande och är dubbelt så vanlig hos kvinnor än hos män «Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa...»1.
- Det är sällsynt att symtomen plötsligt ger vika: detta förekommer hos en tredjedel av patienterna.
- Ångestsyndrom är förknippade med en betydande risk för återfall. Symtomen återkommer hos ca en tredjedel av patienterna inom ett år efter att behandlingen avslutats «Batelaan NM, Bosman RC, Muntingh A ym. Risk of rel...»69.
- Hos dem som har andra samtidiga psykiatriska störningar kan risken i fråga vara ännu större «Geller DA, Biederman J, Stewart SE ym. Impact of c...»70.
Prevention
- Preventiva metoder för ångestsyndrom:
- motion med måttlig belastning «Rebar AL, Stanton R, Geard D ym. A meta-meta-analy...»71
- regelbunden sömn- och måltidsrytm och övriga livsstilsfaktorer
- identifiering av illabehandling och motinterventioner
- beaktande av skol- och arbetsplatsmobbning som eventuella symtomutlösande faktorer
- Preventiva åtgärder för ångestsyndrom uppdelas i prevention som riktas till den ogallrade
allmänna befolkningen samt selektiv (personer med riskfaktorer för ångestsyndrom)
och riktad (personer med stor risk för att insjukna) prevention.
- I prevention av ångestsyndrom som riktas till den ogallrade allmänna befolkningen kan man till exempel använda preventiva program som baserar sig på en kognitiv-behavioral grund «Zalta AK. A meta-analysis of anxiety symptom preve...»72.
- För studerande finns ett stresshanteringsprogram tillgängligt «Christensen H, Pallister E, Smale S ym. Community-...»73.
- Med universella preventiva program för barn och ungdomar som genomförs i skolorna
kan man minska risken för ångestsyndrom. Programmen innehåller vanligtvis «Teubert D, Pinquart M. A meta-analytic review on t...»74, «Werner-Seidler A, Perry Y, Calear AL ym. School-ba...»75
- psykoedukation som allmänt hör ihop med psykisk hälsa
- övningar i problemlösning och social kompetens som sker i grupp
- avslappningsövningar.
- Inom hälso- och sjukvården utgör preventionen av ångestsyndrom vanligtvis interventioner i selektiv eller riktad prevention.
- Hos personer med riskfaktorer för ångestsyndrom torde risken för en utveckling av
syndromet minska (selektiv prevention) till exempel
- med kognitiv-behaviorala preventionsprogram för personer som är känsliga för ångest «Zalta AK. A meta-analysis of anxiety symptom preve...»72, «Christensen H, Pallister E, Smale S ym. Community-...»73
- genom webbförmedlade kognitiv-behaviorala interventioner «Deady M, Choi I, Calvo RA ym. eHealth intervention...»76
- genom motion med måttlig belastning hos vuxna med ångestsymtom «Rebar AL, Stanton R, Geard D ym. A meta-meta-analy...»71
- med psykoedukativa interventioner och (KBT)-interventioner som utvecklar den sociala kompetensen och som riktas till föräldrar med ångestsyndrom och deras barn «Ginsburg GS, Drake KL, Tein JY ym. Preventing Onse...»77, «Pella JE, Drake KL, Tein JY ym. Child Anxiety Prev...»78
- eventuellt med motion hos barn och unga med riskfaktorer «Larun L, Nordheim LV, Ekeland E ym. Exercise in pr...»79.
- Hos personer med en stor risk för insjuknande (riktad prevention) torde risken för
en utveckling av ångestsyndrom minska till exempel med
- kognitiv-behaviorala interventioner som riktas till unga och vuxna med ångestsymtom «Zalta AK. A meta-analysis of anxiety symptom preve...»72, «Christensen H, Pallister E, Smale S ym. Community-...»73
- psykosocialt stöd för barn som upplevt föräldrarnas skilsmässa «Neil AL, Christensen H. Efficacy and effectiveness...»80
- en stegvis KBT-intervention ("stepped care") inom primärvården för äldre som lider av ångestsymtom «van't Veer-Tazelaar PJ, van Marwijk HW, van Oppen ...»81, «van't Veer-Tazelaar PJ, van Marwijk HW, van Oppen ...»82.
Diagnostik
- Ångeststörningar är syndrom där en långvarig och allvarlig ångestkänsla åtföljs av andra symtom, varav de viktigaste är symtom avhängiga aktiveringen av autonomiska nervsystemet och undvikande beteende.
- Avgörande är att symtomen är kliniskt betydande och begränsar den psykiska och sociala
funktionsförmågan.
- Detta är också förutsättningen för diagnos av ångestsyndrom till skillnad från enbart ångestsymtom.
- De mest centrala dragen i den kliniska bilden för paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, social fobi och agorafobi och eventuellt undvikande beteende presenteras i tabell «Klinisk bild av ångestsyndrom....»3, «Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa...»1 vad gäller ångeststörningar som är mål för denna rekommendation.
- Diagnostiska kriterier enligt ICD-10-sjukdomsklassificeringen «Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Psykiatrian luok...»83 för paniksyndrom (F41.0) «Diagnostiska kriterier för paniksyndrom (F41.0) enligt ICD-10....»5, generaliserat ångestsyndrom (F41.1) «Diagnostiska kriterier för generaliserat ångestsyndrom (F41.1) enligt ICD-10....»6, agorafobi (F40.0) «Diagnostiska kriterier för agorafobi (F40.0) enligt ICD-10....»7 och social fobi (F40.1) presenteras i tabell «Diagnostiska kriterier för social fobi (F40.1) enligt ICD-10....»8.
- Diagnosen på ångestsyndrom grundar sig på en klinisk psykiatrisk intervju där det är väsentligt att utreda symtomens karaktär, varaktighet, svårighetsgrad och den funktionsnedsättning de orsakar.
- Skattningsskalor som lämpar sig för symtomkartläggning är till exempel GAD-7 för generaliserat ångestsyndrom, LSAS eller SPIN för social fobi och PDSS-SR för panikstörning.. Dessa skattningsskalor finns tillgängliga på Terveysportti «http://www.terveysportti.fi»4 och/eller Psykporten «http://www.mielenterveystalo.fi»5 (se tabell «Symtommätare för ångestsyndrom....»4).
- En strukturerad diagnostisk intervju, såsom DSM–IV SCID eller MINI (flera versioner,
5.0–7.0 i klinisk användning), rekommenderas inom den specialiserade sjukvården
också med tanke på hur vanlig den psykiatriska samsjukligheten är «Sheehan DV, Lecrubier Y, Sheehan KH ym. The Mini-I...»84.
- En semistrukturerad K-SADS-PL-intervju lämpar sig för diagnostiken av ångestsyndrom hos ungdomar.
- I början av den diagnostiska processen kan det vara nyttigt att använda generiska
screeningsfrågeformulär (t.ex. BAI, OASIS).
- Skattningsskalor för ångestsyndrom presenteras i presenteras i tabell «Symtommätare för ångestsyndrom....»4.
- Polymorfism i olika gener och kromosommutationer som har en statistisk association med depression eller ångestsyndrom har konstaterats i flera studier. Gentester eller biomarkörer på individuell nivå som stöder valet av diagnos eller vård existerar dock inte «Lacerda-Pinheiro SF, Pinheiro Junior RF, Pereira d...»85, «Bandelow B, Baldwin D, Abelli M ym. Biological mar...»86.
- Största delen av ångestsyndrom kan diagnostiseras inom primärvården. Läs mer om ämnet «hoi50119c.pdf»1.
- En verksamhetsmodell som underlättar ställandet av diagnos presenteras i bilden «gvr00036a.pdf»2, «Baldwin DS, Anderson IM, Nutt DJ ym. Evidence-base...»87.
- I vårdrekommendationen behandlas inte visavi diagnostik, de ICD-11-kriterier som när rekommendationen utarbetats var i utkastfasen och som publicerats i juni 2018 (Internet «https://icd.who.int/browse11/l-m/en»1) eller DSM-5-kriterier som publicerats 2013 (inte översatta till finska) «American Psychiatric Association. Diagnostic and S...»88. DSM-5 avskiljer diagnoserna för agorafobi och panikstörning, vilket i fortsättningen påverkar forskningsdata som insamlas om dessa.
Ångestsyndrom | Klinisk bild | Undvikande beteende |
---|---|---|
Panikstörning | Återkommande panikattacker utan utlösande faktor | Förekommer inte |
Agorafobi | Återkommande ångestanfall på offentliga platser, en del har också spontana panikattacker | Offentliga platser |
Social fobi | Ångest i sociala situationer | Sociala situationer |
Generaliserat ångestsyndrom | Kronisk ångest och oförmåga att hantera ängslighet | Förekommer inte |
Skattningsskalor (förkortning inom parentes) | Ångestsyndrom som skalan används för | Länk, om fritt tillgänglig (vi ber att observera att användningen av databaserna i Terveysportti kräver användarbefogenhet) |
---|---|---|
Generalized Anxiety Disorder Screener (GAD-7 ja GAD-2) |
Generaliserat ångestsyndrom | GAD-7: Terveysportti > Apuohjelmat > Psykiatriset arviointilomakkeet «»1 GAD-7: Mielenterveystalo > Aikuiset > Itsearviointi > Ahdistuneisuuskysely (GAD-7) «https://www.mielenterveystalo.fi/aikuiset/itsearviointi/Pages/GAD-7.aspx»6 GAD-7: Psykiatristod.se «http://psykiatristod.se»7 |
Panic Disorder Severity Scale (PDSS) och Self Report Version of the PDSS (PDSS-SR) |
Panikstörning | PDSS-SR: Mielenterveystalo > Aikuiset > Itsearviointi > Paniikkioirekysely (PDSS-SR)
«https://www.mielenterveystalo.fi/aikuiset/itsearviointi/Pages/PDSS.aspx»8 PDSS-SR: Psykiatristod.se «http://psykiatristod.se»7 |
Social Phobia Inventory (SPIN) |
Social fobi | Mielenterveystalo > Aikuiset > Itsearviointi > Sosiaalisen jännittämisen kyselyt (SPIN) «https://www.mielenterveystalo.fi/aikuiset/itsearviointi/Pages/SPIN.aspx»9 |
Liebowitz Social Anxiety Scale (LSAS) |
Social fobi | Terveysportti > Apuohjelmat > Psykiatriset arviointilomakkeet «»1 LSAS: Psykiatristod.se «http://psykiatristod.se»7 |
Penn State Worry Questionnaire (PSWQ) |
Generaliserat ångestsyndrom | www.terveysportti.fi «http://www.terveysportti.fi»4 |
Hamiltons ångestskala, Hamilton Anxiety Rating Scale (HAM-A) |
Ångest, inte störningsspecifik | Tilläggsinformation «Rush AJ Jr, First MB, Blacker D. Handbook of psych...»140 |
Becks ångestskala, Beck Anxiety Inventory (BAI) |
Ångest, inte störningsspecifik | Tilläggsinformation «Rush AJ Jr, First MB, Blacker D. Handbook of psych...»140 BAI: psykiatristod.se «http://psykiatristod.se»7 |
Overall Anxiety Severity and Impairment Scale (OASIS) |
Ångest, inte störningsspecifik | www.mielenterveystalo.fi «http://www.mielenterveystalo.fi»5 Tilläggsinformation «Rush AJ Jr, First MB, Blacker D. Handbook of psych...»140 |
Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) |
Ångest, inte störningsspecifik | Tilläggsinformation «Rush AJ Jr, First MB, Blacker D. Handbook of psych...»140 HADS: psykiatristod.se «http://psykiatristod.se»7 |
The Columbia - Suicide Severity Scale (SSRS) |
Kartläggning av självdestruktiva tankar och försök | Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»10 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»141; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»11 (på svenska) och C-SSRS SSRS: psykiatristod.se «http://psykiatristod.se»7 |
Referenser:: «Plummer F, Manea L, Trepel D ym. Screening for anx...»91, «Shear MK, Rucci P, Williams J ym. Reliability and ...»92, «Spitzer RL, Kroenke K, Williams JB ym. A brief mea...»142, «Houck PR, Spiegel DA, Shear MK ym. Reliability of ...»143, «Connor KM, Davidson JR, Churchill LE ym. Psychomet...»144, «Heimberg RG, Horner KJ, Juster HR ym. Psychometric...»145, «Meyer TJ, Miller ML, Metzger RL ym. Development an...»146, «HAMILTON M. The assessment of anxiety states by ra...»147, «Beck AT, Epstein N, Brown G ym. An inventory for m...»148, «Norman SB, Cissell SH, Means-Christensen AJ ym. De...»149, «Zigmond AS, Snaith RP. The hospital anxiety and de...»150 |
A. Personen drabbas av återkommande panikattacker i oförutsägbara och varierande situationer som inte är särskilt påfrestande eller farliga. |
B. Till en panikattack hänför sig alla följande kännetecken: (1) attacken är en intensivt skrämmande eller obehaglig separat upplevelse (2) attacken är akut (3) styrkan i attacken kulminerar inom några minuter och attacken varar minst några minuter (4) attacken åtföljs av minst fyra av följande symtom varav ett måste vara ett av symtomen a-d: Symtom på autonom excitation (a) hjärtklappning eller en förnimmelse av hjärtats slag eller förhöjd puls (b) svettning (c) tremor (d) muntorrhet som inte betingas av vätskebrist eller medicinering Symtom i bröst- och bukområdet (e) andnöd (f) kvävningskänsla (g) smärtor eller känsla av obehag i bröstet (h) illamående eller magsmärtor (t.ex. magknip) Psykiska symtom (i)en känsla av svindel och virrighet eller instabilitet (j) en känsla av att omgivningen är overklig (derealisation) eller att patienten själv befinner sig någonstans i fjärran eller "bortom denna värld" (depersonalisation) (k) rädsla för att förlora självkontrollen, konfusion eller svimning (l) dödsskräck Allmänna symtom (m) heta vågor eller kalla kårar (n) domning eller stickningar i huden |
C. De vanligaste uteslutningsdiagnoserna. Panikattackerna är inte betingade av organisk sjukdom, vanföreställningar, hallucinationer, organiska psykiska störningar (F00–F09), störning från gruppen schizofreni (F20–F29), förstämningssyndrom (F30–F39) eller somatoforma syndrom (F45). |
|
A. Personen har i minst sex månaders tid upplevt markanta spänningar, ängslan och rädsla inför dagliga händelser och problem. |
B. Förekomst av minst fyra av följande symtom, av vilka ett måste vara något av symtomen
1-4: Symtom på autonom excitation (1) hjärtklappning eller en förnimmelse av hjärtats slag eller förhöjd puls (2) svettning (3) tremor (4) muntorrhet (xerostomi) som inte betingas av vätskebrist eller medicinering Symtom i bröst- och bukområdet(5) andnöd (6) kvävningskänsla (7) smärtor eller känsla av obehag i bröstet (8) illamående eller magsmärtor (t.ex. magknip) Psykiska symtom (9) yrsel, svindel, förvirrat eller instabilt tillstånd (10) en känsla av att omgivningen är overklig (derealisation) eller att personen själv befinner sig någonstans i fjärran eller ""långt från denna värld"" (depersonalisation) (11) rädsla för att förlora självkontrollen, att förlora förståndet eller svimma (12) dödsfruktan Allmänna symtom (13) heta vågor eller kalla rysningar (14) domning eller stickningar i huden Spänningssymtom (15) muskulär spänning, värk och smärtor (16) rastlöshet och oförmåga att slappna av (17) nervositet (18) sväljningssvårigheter eller klump i halsen Övriga symtom (19) överdrivna reaktioner i överraskande situationer eller lättskrämdhet (20) koncentrationssvårigheter eller blackout betingad av ångest eller ängslan (21) kontinuerlig irritabilitet (22) svårt att somna på grund av ängslan och oro |
C. Störningen uppfyller inte kriterierna för depressiv episod (F32), paniksyndrom (F41.0), fobiska syndrom (F40), tvångssyndrom (F42) eller hypokondri (45.2) |
A. Personen fruktar eller undviker minst två av de i förteckningen nämnda situationerna
eller platserna: (1) folksamlingar (2) allmänna platser (3) resor på egen hand (4) att lämna hemmet |
B. I en situation som orsakar rädsla har minst två ångestsymtom uppträtt samtidigt
åtminstone en gång, varvid ett av dem måste vara något av symtomen i punkterna 1-4: Autonoma symtom (1) takykardi eller förnimmelse av hjärtklappning eller förhöjd puls (2) transpiration (3) tremor (4) torr mun som inte betingas av vätskebrist eller medicinering Symtom i bröst- och bukområdet (5) andnöd (6) kvävningskänsla (7) smärtor eller känsla av obehag i bröstet (8) illamående eller magsmärtor (t.ex. magknip) Psykiska symtom (9) yrsel, svindel, förvirrat eller instabilt tillstånd (10) en känsla av att omgivningen är overklig (derealisation) eller att personen själv befinner sig någonstans i fjärran eller ""långt från denna värld"" (depersonalisation) (11) fruktan för att förlora självkontrollen, bli förvirrad eller förlora medvetandet (12) dödsfruktan Allmänna symtom (13) heta vågor eller kalla rysningar (14) domning eller stickningar i huden |
C. Ångest- eller flyktsymtom orsakar svårt lidande och personen identifierar symtomen som överdrivna eller inadekvata. |
D. Symtomen inskränker sig helt och hållet eller huvudsakligen till situationer som orsakar rädsla eller till tankar på sådana. |
E. De vanligaste uteslutningsdiagnoserna: Fruktan eller undvikande beteende betingas inte av vanföreställningar, hallucinationer, organisk psykisk störning (F00–F09), störning från gruppen schizofreni (F20–F29), förstämningssyndrom (F30–F39) eller tvångssyndrom (F42) och hänför sig inte till kulturrelaterade föreställningar. |
Obs! I en del fall förekommer inga ångestsymtom, eftersom personen undviker situationer som framkallar ångest. Förstämning, tvångssymtom, rädsla för sociala situationer eller depersonalisationssymtom utesluter inte denna diagnos. Om depression klart och tydligt är det primära symtomet, används depressioinsdiagnos. |
F40.00 Agorafobi; utan samtidig panikstörning F40.01 Agorafabi; med samtidig panikstörning |
A. Någondera av de följande: (1) Märkbar rädsla för att bli föremål för uppmärksamhet eller rädsla för att det egna beteendet ska få förödmjukande eller genanta följder. (2) Märkbar strävan att undvika situationer där personen blir föremål för uppmärksamhet eller där risken finns att det egna beteendet ska få förödmjukande eller genanta följder. Fobierna uppträder i offentliga måltidssituationer eller framträdanden, vid möten med personer som är bekanta eller i begränsade situationer av umgänge i grupper såsom vid fester, möten eller undervisningsevenemang. |
B. Åtminstone två av de i kriterium B i undergrupp F40.0 nämnda ångestsymtomen har
uppträtt i en situation som ger upphov till rädsla som dessutom åtföljs av något av
följande symtom: (1) rodnad eller tremor (2) rädsla för att spy (3) urinerings- eller tarmtömningsfobi eller rädsla för oftare förekommande behov |
C. Ångest- eller flyktsymtom orsakar svårt lidande och personen identifierar symtomen som överdrivna eller inadekvata. |
D. Symtomen inskränker sig helt och hållet eller huvudsakligen till situationer som orsakar rädsla eller till tankar på sådana. |
E. De vanligaste uteslutningsdiagnoserna: Fruktan eller undvikande beteende betingas inte av vanföreställningar, hallucinationer, organisk psykisk störning (F00–F09), störning från gruppen schizofreni (F20–F29), förstämningssyndrom (F30–F39) eller tvångssyndrom (F42) och hänför sig inte till kulturrelaterade föreställningar. |
Diagnos på social fobi
- Social fobi kan med fördel misstänkas hos patienter med spänningssymtom som har ångest i samband med sociala situationer, tillhörande undvikande beteende och olika somatiska symtom, såsom palpitationer, tremor och rodnad i sociala situationer.
- När man misstänker social fobi kan man använda screeningsfrågor och ställa följande
frågor:
- Märker du att du undviker sociala situationer?
- Är du rädd för eller känner du dig generad i sociala situationer?
- Om patienten svarar jakande på endera av frågorna ovan, bör diagnosen säkerställas med en intervju där man bedömer hur de diagnostiska kriterierna uppfylls (se tabell «Diagnostiska kriterier för social fobi (F40.1) enligt ICD-10....»8), patientens rädslor, undvikande beteende, oro eller svårighet, nedsatt funktionsförmåga och omfattningen av symtom (begränsade eller omfattande symtom). Samtidigt uppmärksammas samsjuklighet, såsom ängslig eller schizoid personlighet, missbruksproblem, affektiv störning eller andra ångeststörningar «NICE. Generalized anxiety disorder and panic disor...»7.
Diagnos på generaliserat ångestsyndrom
- Generaliserat ångestsyndrom kan med fördel misstänkas hos patienter med
- ångest
- betydande ängslighet eller uttalad benägenhet för ältande:
- Patienten besöker primärvården ofta.
- Patienten söker försäkran för sina somatiska symtom på ett sätt som inte står i proportion till de konstaterade somatiska sjukdomarna.
- Patienten är ofta orolig över många olika saker «NICE. Generalized anxiety disorder and panic disor...»7.
- Se tabell «Diagnostiska kriterier för generaliserat ångestsyndrom (F41.1) enligt ICD-10....»6.
- Vid screening kan GAD-7- eller GAD-2- formulären användas «Herr NR, Williams JW Jr, Benjamin S ym. Does this ...»89, «Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB ym. The Patient...»90, «Plummer F, Manea L, Trepel D ym. Screening for anx...»91.
- Utgående från endast ett positivt screeningresultat (≥ 10) bör emellertid behandling för generaliserat ångestsyndrom inte påbörjas, eftersom upp till 23 % av patienter inom primärvården överskrider denna gräns «Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB ym. The Patient...»90.
Diagnos på paniksyndrom
Panikattack
- En enstaka panikattack betyder inte att patienten har paniksyndrom.
- Läs mer om undersökning och behandling av panikattacker på jouren «Paniikkikohtaus päivystyksessä»1.
Paniksyndrom och agorafobi
- En diagnos på paniksyndrom förutsätter att patienten har återkommande plötsliga panikattacker och en långvarig oro över att de återkommer «Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Psykiatrian luok...»83.
- Paniksyndromet förblir ofta oidentifierat, eftersom patienten ofta besöker jouren
och mottagningen på grund av somatiska symtom, såsom andnöd, yrsel, bröstsmärta eller
hjärtrytmsstörningar.
- Om patienten uppsöker jouren på grund av bröstsmärta, är sannolikheten för paniksyndrom störst hos de som inte har en kranskärlssjukdom, kvinnor och relativt unga patienter «NICE. Generalized anxiety disorder and panic disor...»7.
- I screeningen av paniksyndrom kan PDSS-formuläret användas «Shear MK, Rucci P, Williams J ym. Reliability and ...»92
- I screeningen kan man även fråga "Har du under de senaste 4 veckorna haft ångestanfall då du plötsligt känt rädsla eller panik?" «Tilli V, Suominen K, Karlsson H. Paniikkihäiriön h...»93.
- Diagnosen ska säkerställas genom en intervju där man också bör bedöma om patienten
har en samtidig agorafobi, som ofta åtföljer panikstörning, och bedöma omfattningen
och svårighetsgraden hos det undvikande beteendet «Stein MB, Goin MK, Pollack MH ym. Practice Guideli...»94 samt graden av funktionsnedsättning. Se också tabell «Diagnostiska kriterier för generaliserat ångestsyndrom (F41.1) enligt ICD-10....»6 samt rekommendationens punkt Särdrag i ångestsyndrom inom företagshälsovården samt
bedömning av funktions- och arbetsförmågan. Utöver detta ska man i den kliniska bedömningen
bedöma
- tiden, svårighetsgraden och frekvensen på panikattackerna
- samtidig annan psykiatrisk sjuklighet: depression, självdestruktivitet, andra depressionsstörningar, missbruksproblem eller personlighetsstörningar.
- Paniksyndrom som åtföljs av agorafobi är vanligtvis ett svårare och mera kroniskt syndrom än paniksyndrom utan agorafobi «Stein MB, Goin MK, Pollack MH ym. Practice Guideli...»94.
- Agorafobi kan förekomma också utan paniksyndrom. Då är det huvudsakliga problemet undvikande beteende i anslutning till offentliga situationer (tabell «Diagnostiska kriterier för agorafobi (F40.0) enligt ICD-10....»7).
Vård och rehabilitering
- Ångestsyndrom som behandlas i rekommendationen kan behandlas effektivt genom psykosociala behandlingsmetoder, läkemedelsbehandling eller genom en kombination av dessa «Leinonen E, Viikki M, Koponen H. Ahdistuneisuushäi...»95, «Nationella riktlinjer för vård vid depression och ...»96.
- Vid val av individuell behandlingsmetod ska behandlingens effekt, eventuella men samt patientens individuella faktorer och syn på behandlingen beaktas. Se också bilden «gvr00036a.pdf»2, flödesschema Behandling av återkommande eller långvarigt ångestsyndrom «gvr00036b.pdf»3och tabell «Faktorer som påverkar läkemedelsbehandlingen av ångeststörningar....»9.
- Även patientens egenvård bland annat när det gäller nykterhet är viktigt.
- Behandlingar kombineras särskilt i samband med svårare symtombilder och en svår nedsättning av funktionsförmågan «Leinonen E, Viikki M, Koponen H. Ahdistuneisuushäi...»95.
- En underbehandling av ångestsyndrom är vanlig «Kasteenpohja T, Marttunen M, Aalto-Setälä T ym. Tr...»97.
- Se tilläggsinformation om internetterapi som lämpar sig särskilt för behandlingens initialskede och okomplicerade störningar «Nettiterapiat ahdistuneisuushäiriöissä»2 samt om ordnande av rehabilitering «Ahdistuneisuushäiriöt ja Kelan kuntoutukseen ohjaaminen, lisätietoa»3.
- Olika psykoterapiformer har visat sig vara effektiva i behandlingen av dessa ångestsyndrom.
- Tilläggsinformation om psykoterapi som behandlingsform, psykoterapins olika referensramer och om att söka sig till psykoterapi finns i Psykporten (Internet «https://www.mielenterveystalo.fi/aikuiset/Tietopankki/Hoitomuotoja/Pages/Psykoterapia.aspx»10).
- Mer information om uppsökande av FPA:s rehabiliteringspsykoterapi finns på «http://www.kela.fi/kuntoutuspsykoterapia»11.
- Mer information om FPA:s krävande medicinsk rehabilitering finns på webbplatsen «http://www.kela.fi/kuntoutus»12 och artikeln «Ahdistuneisuushäiriöt ja Kelan kuntoutukseen ohjaaminen, lisätietoa»3.
- I en omfattande finländsk studie «Knekt P, Lindfors O, Laaksonen MA ym. Quasi-experi...»98 jämfördes lösningsfokuserad terapi, psykodynamisk korttidspsykoterapi, långvarig
psykodynamisk psykoterapi och psykoanalys i behandlingen av depressions- eller ångestsyndrom
som konstaterats enligt DSM-IV eller i behandlingen av en kombination av dessa.
- Med korttidspsykoterapier fick man snabbare vårdrespons mätt med olika skattningsskalor, men en lång psykodynamisk psykoterapi och psykoanalys var effektivare i en längre uppföljning på 5–10 år. Läs mer om ämnet «Psykoanalyyttinen psykoterapia ahdistuneisuuden hoidossa»4.
- Motionsträning kan minska ångestsymtomen hos patienter- som diagnostiserats med ångestsyndrom «Liikuntaharjoittelu saattaa vähentää ahdistuneisuusoireilua henkilöillä, joilla on diagnosoitu ahdistuneisuushäiriö.»C.
- Motionsträning som enda behandling torde inte vara tillräcklig för diagnostiserat ångestsyndrom men kan vara lämplig som en del av behandlingshelheten.
- Motion enligt rekommendationerna för hälsomotion rekommenderas alla för att främja hälsan.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Liikunta «Liikunta (ylläpito lopetettu)»12 (på finska); Motion «Motion»13 (på svenska), «Liikunta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkä...»99.
- Psykoedukation rekommenderas vid ångestsyndrom «NICE. Generalized anxiety disorder and panic disor...»7.
- Psykoedukation är uppenbarligen effektiv vid generaliserat ångestsyndrom «Psykoedukaatio on ilmeisesti tehokasta yleistyneessä ahdistuneisuushäiriössä.»B.
- Se också Avstå klokt-rekommendationen «Bentsodiatsepiinilääkehoidon aloitus ahdistuneisuushäiriöihin»5: Vid ångestsyndrom är det motiverat att undvika daglig användning av bensodiazepiner och begränsa användningen i början av behandlingen till endast svårare situationer och för en begränsad tid för att minimera beroenderisken.
- Det finns knappt med forskningsevidens över olika fysioterapimetoder i behandlingen av diagnostiserat ångestsyndrom «Sherman KJ, Ludman EJ, Cook AJ ym. Effectiveness o...»100, «Rapaport MH, Schettler P, Larson ER ym. Acute Swed...»101, «Levy Berg A, Sandell R, Sandahl C. Affect-focused ...»102 (Internet «http://dx.doi.org/10.1037/a0015324»13), «Ravindran AV, da Silva TL. Complementary and alter...»103, men olika avslappningsövningar, ofta genomförda som egenvård, kan användas som en del av behandlingen av ångestsymtomen.
- I tabell «Faktorer som påverkar läkemedelsbehandlingen av ångeststörningar....»9 behandlas samsjuklighetens effekt på val av läkemedelsbehandling.
- Normala läkemedelsdoser med de vanligaste preparaten för olika ångeststörningar har samlats i tabell «Allmänt använda läkemedel vid behandling av ångestsyndrom som finns på marknaden i Finland år 2018 och deras dosering hos vuxna patienter....»10.
- Se också flödesschemat Behandling av återkommande eller långvarigt ångestsyndrom «gvr00036b.pdf»3 som anpassats utifrån referens «Stein MB, Craske MG. Treating Anxiety in 2017: Opt...»104.
Bevis | Rekommendationer | |
---|---|---|
Sömnlöshet Se God medicinsk praxis-rekommendationen Unettomuus «Unettomuus»14 (på finska), «Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lää...»151; Sömnlöshet «Sömnlöshet»15 |
Flera samtidiga störningar kan orsaka sömnstörningar. SSRI- och SNRI-läkemedel kan försämra sömnstörningar, varför pregabalin och hydroxizin kan vara mera användbara. |
Bedöm orsakerna till sömnlöshet. Förutom medicinering av ångestsyndrom behövs psykosocial behandling och läkemedelbehandling enligt God medicinsk praxis-rekommendationen för sömnlöshet. |
Äldre patienter | Alla läkemedel som används i behandlingen av generaliserat ångestsyndrom kan vara sämre tolererade hos äldre personer. | Använd duloxetin eller essitalopram men beakta riskerna för gångsvårigheter, hyponatremi,
osteoporos, en förlängning av QT-tiden och blödningar i mag-tarmkanalen. Dygnsdosen för essitalopram bör inte överskrida 10 mg. Venlafaxin är också effektivt, även om det medför en risk för förhöjt blodtryck. Effekten av pregabalin är oklar i denna grupp. Biverkningar är sedering och yrsel. Undvik vanligtvis bensodiazepiner och psykosläkemedel på grund av deras biverkningar. Det finns evidens för användning av ketiapin i behandlingen av GAD. |
Neuropatisk smärta | Patienter med neuropatisk smärta kan ha nytta av pregabalin. | Antidepressiva läkemedel med dubbel effekt, till exempel duloxetin eller tricyklisk amitriptylin, eventuellt pregabalin. |
Kvinnor i könsmogen ålder Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»2 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»21 |
Bensodiazepiner medför en risk för läpp- och gomspalt. Vissa SSRI-antidepressiva läkemedel och antidepressiva läkemedel med dubbel effekt kan ha andra komplikationsrisker. Se graviditetsdatabasen «http://www.terveysportti.fi/terveysportti/gravbase.koti»14 (kräver användarbefogenhet). |
Undvik bensodiazepiner, paroxetin och valproat. |
Missbruksproblem | Obehandlade missbruksproblem försämrar behandlingseffekten vid ångestsyndrom. | Var försiktig med användningen av bensodiazepiner och pregabalin. Överväg en liten nödvändig ketiapindos eller av regelbundna medicineringar paroxetin och buspiron. |
Allvarlig depressionsperiod | Samtidig prevalens är vanlig. | Välj ett SSRI-antidepressivt läkemedel eller ett antidepressivt läkemedel med dubbel effekt som är effektivt både för depression och ångest. |
Bipolär sjukdom, depressionsepisod | Antidepressiva läkemedel kan försämra snabbcykliska och blandade symtom. En läkemedelsbehandling som utjämnar sinnesstämningen ska beaktas i första hand. | Överväg litium, lamotrigin, ketiapin eller valproat mot depression (inte för gravida
kvinnor eller kvinnor som kan bli gravida) eller lurasidon «Ostacher M, Ng-Mak D, Patel P ym. Lurasidone compa...»152. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»10 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»141; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»11 (på svenska) och rubriken Lääkehoito/Läkemedelsbehandling Överväg pregabalin, hydroxizin eller bensodiazepiner för ångest. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»10 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»141; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»11 (på svenska). |
Bipolär sjukdom, maniepisod | Maniepisoder åtföljs ofta av ångest. En läkemedelsbehandling som utjämnar sinnesstämningen ska beaktas i första hand. | Undvik antidepressiva medel och överväg till exempel ketiapin eller valproat (inte
för gravida kvinnor eller kvinnor som kan bli gravida). Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»10 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»141; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»11 (på svenska). |
Posttraumatiskt stressyndrom | Prazosin är ett möjligt tilläggsläkemedel mot mardrömmar. | Överväg ett tillägg av prazosin. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Traumaperäinen stressihäiriö «Traumaperäinen stressihäiriö»16 (på finska), «Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositu...»132; Posttraumatiskt stressyndrom «Posttraumatiskt stressyndrom»17 (på svenska). |
Paniksyndrom och agorafobi
- Behandlingen av paniksyndrom och agorafobi behandlas vanligtvis tillsammans, eftersom det finns knappt med forskning i läkemedelsbehandling av agorafobi utan samtidigt paniksyndrom «Leinonen E, Viikki M, Koponen H. Ahdistuneisuushäi...»95.
- I en triangelbehandlingsmodell genomförs behandling utgående från evidens enligt en
tidsplanerad vård- och uppföljningsplan på allmänläkarens vårdansvar, koordinerad
av en utbildad sjukskötare (case manager) och med stöd av psykiatrisk expertis.
- Behandling med triangelmodellen är uppenbarligen effektiv vid behandling av paniksyndrom inom primärvården «Kolmiohoitomallilla toteutettu hoito on ilmeisesti tehokas paniikkihäiriön hoidossa.»B.
Psykosocial behandling och psykoterapi för paniksyndrom
- Kognitiv-beteende psykoterapi minskar effektivt antalet panikattacker och undvikande
beteende i samband med social fobi «Kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia vähentää paniikkikohtausten määrää ja niihin liittyvää välttämiskäyttäytymistä.»A. Vårdresultatet fortsätter uppenbarligen i minst 6 månader «Kognitiivis-behavioraalisella psykoterapialla saavutettu hoitotulos säilyy ilmeisesti ainakin 6 kuukauden ajan hoidon päättymisen jälkeen.»B.
- Kognitiv-behavioral psykoterapi innehåller kognitiv restrukturering och exponering.
- Undvikande beteende som orsakas av social fobi försämrar resultatet för kognitiv-beteende psykoterapi. Vårdresultatet kan också försämras beroende på svårighetsgraden av paniksyndromet eller en samtidig personlighetsstörning. Däremot förbättras vårdresultatet av positiva förväntningar inför vården «Kognitiivis-behavioraalisen psykoterapian tulosta heikentää se, jos potilaalla on julkisten paikkojen pelosta johtuva välttämiskäyttäytyminen. Hoitotulosta heikentää myös paniikkihäiriön oireiden vakavuus tai mikäli henkilöllä on samanaikainen persoonallisuushäiriö.»A.
- Kognitiv-beteende psykoterapi som innehåller in vivo-exponering (exponering som sker i det verkliga livet), är uppenbarligen effektiv för social fobi «Sellainen kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia, joka sisältää in vivo -altistamista (eli tosielämässä tapahtuvaa), on ilmeisesti tehokasta julkisten paikkojen pelkoon.»B.
- Om begreppsbildning i KBT, se diagram «hoi50119d.pdf»4 och artikeln med mer information «KBT, paniikkihäiriö ja psykoterapeuttinen muutos»6.
- Kognitiv beteendeterapi som genomförts via internet är uppenbart lika effektiv i behandlingen
av paniksyndrom hos människor i arbetsför ålder som kognitiv beteendeterapi som genomförts
ansikte mot ansikte «Internetin välityksellä toteutettu kognitiivinen käyttäytymisterapia on ilmeisesti yhtä tehokasta kuin kasvotusten toteutettu kognitiivinen käyttäytymisterapia työikäisten paniikkihäiriön hoidossa.»B.
- Kognitiv beteendeterapi som genomförts via internet torde vara lika effektiv men kostnadseffektivare i behandlingen av paniksyndrom hos människor i arbetsför ålder som kognitiv beteendeterapi som genomförts ansikte mot ansikte i grupp «Internetin välityksellä toteutettu kognitiivinen käyttäytymisterapia voi olla yhtä tehokasta mutta kustannusvaikuttavampaa kuin kasvotusten ryhmässä toteutettu kognitiivinen käyttäytymisterapia työikäisten paniikkihäiriön hoidossa.»C.
- Läs mer om ämnet «Internetin välityksellä toteutettu kognitiivinen käyttäytymisterapia työikäisten ahdistuneisuushäiriöiden hoidossa»7.
- En kombination av kognitiv-beteende psykoterapi och antidepressiva medel vid behandlingen av paniksyndromets akuta fas är effektivare än behandling enbart med antidepressiva medel eller psykoterapi «Kognitiivis-behavioraalisen psykoterapian ja masennuslääkehoidon yhdistäminen on tehokkaampaa kuin masennuslääke tai psykoterapia yksinään paniikkihäiriön akuuttivaiheen hoidossa.»A.
- Kognitiv beteendeterapi i anslutning till missbrukarvård är eventuellt effektiv vid behandling av paniksyndrom hos patienter som har ett samtidigt alkoholmissbruksproblem «Kognitiivis-behavioraalinen terapia liitettynä on saattaa olla tehokas paniikkihäiriön hoidossa henkilöillä, joilla on samanaikainen alkoholin käyttöhäiriö.»C.
- Psykodynamiska psykoterapier torde vara effektiva vid behandling av paniksyndrom «Psykodynaamiset psykoterapiat lienevät tehokkaita paniikkihäiriön hoidossa.»C.
- ACT (Acceptance and Commitment Therapy, på svenska även kallat acceptans- och engagemangsterapi) kan lindra symtomen av social rädsla vid paniksyndrom som även omfattar agorafobi «Hyväksymis- ja omistautumisterapia saattaa lievittää oireita sosiaalisten tilanteiden pelossa, yleistyneessä ahdistuneisyyshäiriössä ja paniikkihäiriössä, jossa on mukana agorafobia.»C.
- Interpersonell psykoterapi kan lindra symtomen vid paniksyndrom som även omfattar agorafobi «Interpersonaalinen psykoterapia saattaa lievittää oireita paniikkihäiriössä, jossa on mukana agorafobia, ja sosiaalisten tilanteiden pelossa.»C.
Läkemedelsbehandling
- I den här rekommendationen avses med behandling i den akuta fasen rekommendationer på läkemedelsbehandling som baserar sig på ca 3 månader långa studier.
- Av läkemedelsbehandlingar är behandling med antidepressiva medel det primära alternativet.
- Fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin och citalopram är effektiva vid akut behandling av paniksyndrom «SSRI-lääkkeet fluoksetiini, fluvoksamiini, paroksetiini ja sitalopraami ovat tehokkaita paniikkihäiriön akuuttihoidossa.»A.
- Escitalopram är uppenbarligen effektiv vid akut behandling av paniksyndrom «Essitalopraami on ilmeisesti tehokas paniikkihäiriön akuuttihoidossa.»B.
- Venlafaxin är effektivt vid akut behandling av paniksyndrom «Venlafaksiini on tehokas paniikkihäiriön akuuttihoidossa.»A.
- Av tricykliska antidepressiva medel är imipramin och klomipramin effektiva vid akut behandling av paniksyndrom «Trisyklisistä masennuslääkkeistä imipramiini ja klomipramiini ovat tehokkaita paniikkihäiriön akuuttihoidossa.»A.
- Det torde inte finnas tillräckligt med evidens för mirtazapinets effekt vid akut behandling av paniksyndrom «Mirtatsapiinin tehosta paniikkihäiriön akuuttihoidossa ei ole riittävää näyttöä.»C.
- Av bensodiazepiner är alprazolam, klonazepam, diazepam och lorazepam är effektiva
vid akut behandling av paniksyndrdom, men deras användning bör begränsas till några
veckor i initialskedet av behandlingen «Bentsodiatsepiineista , klonatsepaami, diatsepaami ja loratsepaami ovat tehokkaita paniikkihäiriön akuuttihoidossa, mutta niiden käyttö tulee rajata muutaman viikon ajaksi hoidon alkuvaiheessa.»A.
- Avstå klokt-rekommendationen «Bentsodiatsepiinilääkehoidon aloitus ahdistuneisuushäiriöihin»5: För att minimera beroenderisken är det motiverat att undvika daglig användning av bensodiazepiner och begränsa användningen i början av behandlingen till endast svårare situationer och för en begränsad.
- Se tilläggsinformation om förskrivningspraxis för bensodiazepiner «Bentsodiatsepiinien käyttöön liittyvät hoitokäytännöt»8.
- Det torde inte finnas tillräcklig evidens över effekten av andra generationens psykosläkemedel, ketiapin, risperidon och aripiprazol, inom akut behandling av paniksyndrom «Toisen polven psykoosilääkkeiden (ketiapiini, olantsapiini, risperidoni, aripipratsoli) tehosta paniikkihäiriön akuuttihoidossa ei ole riittävää näyttöä.»C.
Fortsatt behandling
- Med fortsatt behandling avses läkemedelsbehandling som fortgår i mer än 3 månader.
- Antidepressiva medel, paroxetin, citalopram, fluoxetin, venlaflaxin och klomipramin, är effektiva i en långvarig behandling av paniksyndrom «Masennuslääkkeet sertraliini, paroksetiini, sitalopraami, fluoksetiini, venlafaksiini ja klomipramiini ovat tehokkaita paniikkihäiriön pitkäaikaishoidossa.»A.
- Antidepressiva medel minskade återfallsrisken för generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi under en behandling på 1 år «Masennuslääkkeet vähentävät yleistyneen ahdistuneisuushäiriön, paniikkihäiriön ja sosiaalisten tilanteiden pelon uusiutumisriskiä 1 vuoden kestävän hoidon aikana.»A.
- Avslutande av antidepressiva medel har behandlats även i den finländska översikten «Koponen H, Viikki M, Leinonen E. Masennuslääkityks...»105.
Social fobi
Psykosocial behandling och psykoterapi
- Kognitiv-beteendeterapi är effektiv vid behandling av social fobi «Kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia on tehokasta sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa.»A.
- Kognitiv-beteendeterapi har en effekt vid behandling av social fobi «Kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia on vaikuttavaa sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa.»A.
- Exponering som ingår i kognitiv-beteendeterapi minskar symtom på rädsla i samband med sociala situationer och undvikande beteende «Kognitiivis-behavioraaliseen psykoterapiaan sisältyvä altistaminen vähentää sosiaalisiin tilanteisiin liittyviä pelko-oireita ja välttämiskäyttäytymistä.»A.
- Kognitiv-beteendeterapi som sker individuellt och i grupp har större effekt på symtom på social fobi än stödjande psykoterapi, sedvanlig psykiatrisk behandling eller väntan på behandling «Yksilö- ja ryhmämuotoinen kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia tehoaa paremmin sosiaalisten tilanteiden pelon oireisiin kuin supportiivinen psykoterapia, tavanomainen psykiatrinen hoito tai se, että odottaa hoitoon pääsyä.»A.
- Kognitiv beteendeterapi via internet är uppenbarligen lika effektiv vid behandling
av social fobi för människor i arbetsför ålder som kognitiv beteendeterapi som genomförts
ansikte på plats i grupp, men dess kostnadseffektivitet är bättre «Internetin välityksellä toteutettu kognitiivinen käyttäytymisterapia on ilmeisesti yhtä tehokasta mutta kustannusvaikuttavampaa kuin kasvotusten ryhmässä toteutettu kognitiivinen käyttäytymisterapia työikäisten sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa.»B.
- Patienten kan ha nytta av kognitiv-beteendeterapi, även om patienten förutom social fobi har andra samtidiga störningar (såsom ängslig personlighetsstörning eller allvarigt depressionstillstånd). Andra samtidiga störningar kan dock påverka behandlingsresultatet och genomförandet av behandlingen «Potilas voi ilmeisesti hyötyä kognitiivis-behavioraalisesta psykoterapiasta, vaikka hänellä olisi sosiaalisten tilanteiden pelon lisäksi muita samanaikaisia häiriöitä (kuten estynyt persoonallisuushäiriö tai vakava masennustila). Muut samanaikaiset häiriöt voivat kuitenkin vaikuttaa hoitotulokseen ja hoidon toteutumiseen.»B.
- Läs mer om KBT:s verkningsmekanismer vid social fobi «Kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia, itseen liittyvät negatiiviset ajatukset ja itsetarkkailu sosiaalisten tilanteiden pelossa»9.
- Se tilläggsinformation om begreppsbildning inom social fobi «hoi50119e.pdf»5.
- Psykodynamiska psykoterapier är uppenbarligen effektiva vid behandling av social fobi «Psykodynaamiset psykoterapiat ovat ilmeisesti tehokkaita sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa odotuslistaan verrattuna.»B.
- ACT (Acceptans nad Commitment Therapy) kan lindra symtomen på social fobi «Hyväksymis- ja omistautumisterapia saattaa lievittää oireita sosiaalisten tilanteiden pelossa, yleistyneessä ahdistuneisyyshäiriössä ja paniikkihäiriössä, jossa on mukana agorafobia.»C.
- Interpersonell psykoterapi kan lindra symtomen på social fobi «Interpersonaalinen psykoterapia saattaa lievittää oireita paniikkihäiriössä, jossa on mukana agorafobia, ja sosiaalisten tilanteiden pelossa.»C.
Läkemedelsbehandling
- Med behandling i den akuta fasen avses rekommendationer på läkemedelsbehandlingar som baserar sig på ca 3 månader långa uppföljningar.
- Av läkemedelsbehandlingar är behandling med antidepressiva medel den primära behandlingsformen.
- Av SSRI-läkemedel är fluoxetin, fluvoxamin, escitalopramin, paroxetin och sertralin effektiva vid akut behandling av social fobi «SSRI-lääkkeistä fluoksetiini, fluvoksamiini, essitalopraami, paroksetiini ja sertraliini ovat tehokkaita sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa.»A.
- Det torde inte finnas tillräcklig evidens av citalopramets effekt vid akut behandling av social fobi «Sitalopraamin tehosta sosiaalisten tilanteiden pelon akuutissa hoidossa ei liene riittävää näyttöä.»C.
- Venlafaxin är uppenbarligen effektiv vid akut behandling av social fobi «Venlafaksiini on ilmeisesti tehokas sosiaalisten tilanteiden pelon akuutissa hoidossa.»B.
- Mirtazapin kan vara effektiv vid akut behandling av social fobi «Mirtatsapiini saattaa olla tehokas sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa.»C.
- Klonazepam och alprazolam är uppenbarligen effektiva vid kortvarig behandling av social
fobi i den akuta fasen «Klonatsepaami ja alpratsolaami ovat ilmeisesti tehokkaita lyhytkestoisessa sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttivaiheen hoidossa, mutta muiden bentsodiatsepiinien tehosta ei ole riittävää tutkimusnäyttöä.»B. Det finns inte tillräcklig evidens över effekten av övriga bensodiazepiner.
- Avstå klokt-rekommendationen «Bentsodiatsepiinilääkehoidon aloitus ahdistuneisuushäiriöihin»5: För att minimera beroenderisken är det motiverat att undvika daglig användning av bensodiazepiner och begränsa användningen till början av behandlingen endast i svårare situationer och för en begränsad tid.
- Se tilläggsinformation om förskrivningspraxis för bensodiazepiner «Bentsodiatsepiinien käyttöön liittyvät hoitokäytännöt»8.
- Moklobemid är effektiv vid akut behandling av social fobi «Moklobemidi on tehokas sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa.»A.
- Pregabalin 600 mg/dygn är effektiv vid akut behandling av social fobi «Pregabaliini 600 mg/vrk on tehokas sosiaalisten tilanteiden pelon akuutissa hoidossa.»A.
- Missbruk och beroende av pregabalin har rapporterats. Försiktighet ska iakttas gällande sådana patienter vars anamnes innehåller avsiktligt drogmissbruk. Hos dessa patienter ska symtom på missbruk, användning i berusningssyfte och beroende av pregabalin följas upp, eftersom toleransutveckling, ökande doser och läkemedelsbegär har rapporterats. «Baldwin D, Woods R, Lawson R ym. Efficacy of drug ...»106.
- Gabapentin är uppenbarligen effektiv vid akut behandling av social fobi «Gabapentiini on ilmeisesti tehokas sosiaalisten tilanteiden pelon akuutissa hoidossa.»B.
- Även missbruk av gabapentin har beskrivits «Evoy KE, Morrison MD, Saklad SR. Abuse and Misuse ...»107
- Det torde inte finnas tillräckligt med forskningsevidens för effekten av levetirasetam, valproat och topiramat vid behandling av social fobi «Levetirasetaamin, valproaatin ja topiramaatin tehosta sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa ei ole riittävää tutkimusnäyttöä.»C.
- Paroxetin kan vara effektiv vid behandling av social fobi hos patienter med samtidig alkoholrelaterad missbruksproblem eller alkoholproblem «Paroksetiini lienee tehokas sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa henkilöillä, joilla on samanaikainen alkoholin käyttöhäiriö.»C.
- Av betablockerare är atenolol uppenbarligen inte effektiv vid behandling av generaliserat ångestsyndrom. När det gäller övriga betablockerare finns det ingen forskningsevidens «Beetasalpaajista atenololi ei ilmeisesti ole tehokas yleistyneiden sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa. Muiden beetasalpaajien osalta ei ole tutkimusnäyttöä.»B.
- Det torde inte finnas tillräcklig evidens över effekten av ketiapin och olanzapin vid akut behandling av social fobi «Toisen polven psykoosilääkkeiden ketiapiini ja olantsapiini tehosta sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa ei ole riittävää näyttöä.»C.
Fortsatt behandling
- Med fortsatt behandling avses läkemedelsbehandling som fortgår i mer än 3 månader.
- Den primära läkemedelsbehandlingen vid regelbunden långvarig läkemedelsbehandling
för social fobi är antidepressiva medel.
- Paroxetin, escitalopram och moklobemid är effektiva vid långvarig behandling av social fobi «Paroksetiini, essitalopraami ja moklobemidi ovat tehokkaita sosiaalisten tilanteiden pelon pitkäaikaishoidossa.»A.
- Sertralin, fluvoxamin och venlafaxin är uppenbarligen effektiva vid långvarig behandling av social fobi «Sertraliini, fluvoksamiini ja venlafaksiini ovat ilmeisesti tehokkaita sosiaalisten tilanteiden pelon pitkäaikaishoidossa.»B.
- Antidepressiva medel minskade återfallsrisken för generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi under en behandling som varade i 1 år «Masennuslääkkeet vähentävät yleistyneen ahdistuneisuushäiriön, paniikkihäiriön ja sosiaalisten tilanteiden pelon uusiutumisriskiä 1 vuoden kestävän hoidon aikana.»A.
Generaliserat ångestsyndrom
Psykosocial behandling och psykoterapi
- Kognitiv-beteendeterapi är effektivare vid behandling av generaliserat ångestsyndrom än sedvanlig psykiatrisk behanding, psykologisk placebobehandling eller att stå i vårdkön «Kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia on yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa tehokkaampaa kuin tavanomainen psykiatrinen hoito, psykologinen lumehoito tai jonotuslista.»A.
- KBT, där man kombinerar en omstrukturering och exponering av tankar, har en effekt
på ångest och samtidig depression i generaliserat ångestsyndrom «Psykoterapia, jossa yhdistetään kognitiivinen restrukturointi ja altistaminen, on tehokas ahdistuneisuuteen ja samanaikaiseen masennukseen yleistyneessä ahdistuneisuushäiriössä.»A.
- Kognitiv-beteendeterapi minskar förutom ångesten även effektivt samtidig depression vid generaliserat ångestsyndrom «Kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia vähentää tehokkaasti ahdistuneisuuden lisäksi samanaikaista masennusta yleistyneessä ahdistuneisuushäiriössä.»A.
- Svårighetsgraden på symtomen av generaliserat ångestsyndrom och andra samtidiga psykiatriska störningar försämrar uppenbarligen effekten av kognitiv-beteendeterapi «Kognitiivis-behavioraalisen psykoterapian tehoa saattaa heikentää yleistyneen ahdistuneisuushäiriön oireiden vakavuus ja muut samanaikaiset psykiatriset häiriöt.»B.
- Nya kognitiva psykoterapier minskar effektivt överdriven ängslan vid generaliserat ångestsyndrom «Uudet kognitiiviset psykoterapiat vähentävät tehokkaasti yleistyneeseen ahdistuneisuushäiriöön kuuluvaa liiallista huolestuneisuutta.»A.
- Vårdresultatet som uppnåtts med kognitiv psykoterapi för att minska överdriven ängslan torde hålla i sig i 12 månader även efter att behandlingen avslutats «Kognitiivisella psykoterapialla saavutettu hoitotulos liiallisen huolestuneisuuden vähenemisessä säilynee 12 kuukauden ajan hoidon päättymisen jälkeen.»A.
- Se också artikeln Yleistynyt ahdistuneisuus – kognitiivis-behavioraalisen psykoterapian mukainen käsitteellistämismalli «hoi50119f.pdf»6.
- Psykodynamiska psykoterapier kan vara effektiva vid behandling av generaliserat ångestsyndrom «Psykodynaamiset psykoterapiat saattavat olla tehokkaita yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa.»C.
- ACT (Acceptans and Commitment Therapy) kan lindra symtomen vid social fobi, generaliserat ångestsyndrom och paniksyndrom som även omfattar agorafobi «Hyväksymis- ja omistautumisterapia saattaa lievittää oireita sosiaalisten tilanteiden pelossa, yleistyneessä ahdistuneisyyshäiriössä ja paniikkihäiriössä, jossa on mukana agorafobia.»C.
Läkemedelsbehandling
- I den här rekommendationen avses med behandling i den akuta fasen rekommendationer på läkemedelsbehandling som baserar sig på ca 3 månader långa studier.
- Läkemedelsbehandling av depression är den primära läkemedelsbehandlingen för generaliserat
ångestsyndrom i den akuta behandlingsfasen.
- Av antidepressiva medel är agomelatin, duloxetin, escitalopram, paroxetin, sertralin och venlafaxin effektiva i en kortvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom «Masennuslääkkeistä agomelatiini, duloksetiini, essitalopraami, paroksetiini, sertraliini ja venlafaksiini ovat tehokkaita yleistyneen ahdistuneisuushäiriön lyhytaikaisessa hoidossa.»A.
- Av antidepressiva medel är fluoxetin uppenbarligen effektiv vid kortvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom «Masennuslääkkeistä fluoksetiini on ilmeisesti tehokas yleistyneen ahdistuneisuushäiriön lyhytaikaisessa hoidossa.»B.
- Buspiron är effektiv vid behandling av generaliserat ångestsyndrom «Buspironi on tehokas yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa.»A.
- Buspiron kan vara effektiv vid behandling av generaliserat ångestsyndrom hos patienter med samtidig alkoholmissbruk men tillförlitlig evidens saknas «Buspironi saattaa olla tehokas yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa henkilöillä, joilla on samanaikainen alkoholin käyttöhäiriö, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Pregabalin är effektiv vid behandling av generaliserat ångestsyndrom «Pregabaliini on tehokas yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa.»A.
- Missbruk, användning i berusningssyfte och beroende av pregabalin har rapporterats. Försiktighet ska iakttas gällande sådana patienter vars anamnes innehåller avsiktligt bruk av berusande medel. Hos dessa patienter ska missbruk av pregabalin, användning i berusningssyfte och beroendesymtom följas upp, eftersom toleransutveckling, ökande doser och läkemedelsbegär har rapporterats «Baldwin D, Woods R, Lawson R ym. Efficacy of drug ...»106.
- Bensodiazepiner är effektiva vid kortvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom «Bentsodiatsepiinit ovat tehokkaita yleistyneen ahdistuneisuushäiriön lyhytaikaisessa hoidossa.»A.
- Avstå klokt-rekommendationen «Bentsodiatsepiinilääkehoidon aloitus ahdistuneisuushäiriöihin»5: För att minimera beroenderisken är det motiverat att undvika daglig användning av bensodiazepiner och begränsa användningen i början av behandlingen till endast svårare situationer och för en begränsad tid.
- Se tilläggsinformation om förskrivningspraxis för bensodiazepiner «Bentsodiatsepiinien käyttöön liittyvät hoitokäytännöt»8.
- Av andra generationens psykosläkemedel är ketiapin effektiv vid kortvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom «Toisen polven psykoosilääkkeistä ketiapiini on tehokas yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa, muista psykoosilääkkeistä ei ole riittävää näyttöä.»A. Tillräcklig evidens saknas för övriga psykosläkemedel.
- Hydroxizin är uppenbarligen effektiv vid kortvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom «Hydroksitsiini on ilmeisesti tehokas yleistyneen ahdistuneisuushäiriön lyhytaikaisessa hoidossa.»B.
Fortsatt behandling (över 3 månader) och förhindrande av återfall
- Med fortsatt behandling avses läkemedelsbehandling som fortgår i mer än 3 månader.
- Antidepressiva medel är den primära läkemedelsbehandlingen för långvarig läkemedelsbehandling av generaliserat ångestsyndrom.
- Escitalopram, paroxetin, venlafaxin, ketiapin och pregabalin är effektiva vid fortsatt behandling av generaliserat ångestsyndrom och förhindrande av återfall «Essitalopraami, paroksetiini, venlafaksiini, ketiapiini ja pregabaliini ovat tehokkaita yleistyneen ahdistuneisuushäiriön jatkohoidossa ja uusiutumisvaiheiden estossa.»A.
- Agomelatin, duloxetin och vortioxetin är uppenbarligen effektiva vid fortsatt behandling av generaliserat ångestsyndrom och förhindrandet av återfall «Agomelatiini, duloksetiini ja vortioksetiini ovat ilmeisesti tehokkaita yleistyneen ahdistuneisuushäiriön jatkohoidossa ja uusiutumisvaiheiden estossa.»B.
- Antidepressiva medel minskade återfallsrisken för generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi under en behandling som varade i ett år «Masennuslääkkeet vähentävät yleistyneen ahdistuneisuushäiriön, paniikkihäiriön ja sosiaalisten tilanteiden pelon uusiutumisriskiä 1 vuoden kestävän hoidon aikana.»A.
Användning av bensodiazepiner hos patienter med ångestsyndrom
- En betydande del av patienterna får symtom på bensodiazepinberoende efter en bensodiazepinmedicinering som pågått i mer än en månad «de las Cuevas C, Sanz E, de la Fuente J. Benzodiaz...»108.
- Om man beslutar att använda bensodiazepinmedicinering bör särskild försiktighet följas
på grund av beroenderisken:
- Innan bensodiazepinmedicineringen inleds, bör patientens tidigare bensodiazepinanvändning, tillhörande beroendesymtom och missbruksanamnesen utredas.
- Vid inledning av behandling av ångestsyndrom bör användningen av bensodiazepiner begränsas till några veckor i inledningsfasen av behandlingen. För att minimera beroenderisken är det bra att undvika daglig användning av bensodiazepiner.
- När läkemedlet ordineras för patienten bör man alltid ge psykoedukation om användningen av bensodiazepiner «Bentsodiatsepiinien käyttöön liittyvät hoitokäytännöt»8.
- Särskilt övervägande bör följas i samband med användning av kortverkande bensodiazepiner «Wolf B, Griffiths RR. Physical dependence on benzo...»109, «Discontinuation Strategies for Patients with Long-...»110 (Internet «http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK310990/»15), «Chouinard G. Issues in the clinical use of benzodi...»111 men även missbruk av klonazepam förekommer (se Valvira «https://www.valvira.fi/-/valvira-ja-fimea-ovat-huolissaan-klonatsepaamin-maaraamisesta-ja-kaytosta»16).
- Med särskilda grupper, till exempel för äldre, används primärt medellångverkande bensodiazepiner och som har en enkel metabolism, såsom oxazepam och lorazepam.
- Även hos de patienter som är resistenta för andra behandlingsformer och som har en långvarig bensodiazepinmedicinering med eventuellt stora doser, ska doseringen bedömas regelbundet för att undvika neurokognitiva och motoriska besvär till följd av åldrande (se God medicinsk praxis-rekommendationen Muistisairaudet «Muistisairaudet»18 (på finska), «Muistisairaudet. Käypä hoito -suositus. Suomalaise...»112 punkt Käytösoireiden hoito / Bentsodiatsepiinit).
- Bensodiazepinrecept förnyas inte automatiskt, utan tillståndet och behandlingens förlopp utvärderas under mottagningsbesöken. Genomförandet av läkemedelsbehandlingen ska följas upp aktivt till exempel genom receptdatabasen och ne rep.- och itererade recept med minsta möjliga läkemedelsmängd bör användas vid behandlingen.
- Användningen av bensodiazepiner ska undvikas hos personer med svåra missbruksrelaterade sjukdomar, blandmissbruk eller instabil eller antisocial personlighetsstörning «Ciraulo DA, Nace EP. Benzodiazepine treatment of a...»113. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Epävakaa persoonallisuus «Epävakaa persoonallisuus»19 (på finska), «Epävakaa persoonallisuus. Käypä hoito -suositus. S...»114 punkt Lääke- ja sähköhoito; Emotionellt instabil personlighet «Emotionellt instabil personlighet»20 (på svenska) punkt Läkemedels- och neuromodulationsbehandling.
- Valvira, tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, har gett anvisningar för hälso- och sjukvården för förskrivning av bensodiazepiner, se «http://www.valvira.fi/terveydenhuolto/hyva-ammatinharjoittaminen/laakehoito/bentsodiatsepiinien_maaraaminen_2»17.
- Abstinensbesvären i anslutning till en långvarig användning av bensodiazepiner ökar ångestsymtomen hos en person med ångestsyndrom när bensodiazepindosen sänks eller medicineringen avslutas «Discontinuation Strategies for Patients with Long-...»110. Ångest som enbart beror på abstinensbesvär utgör inte skäl för att fortsätta bensodiazepinmedicineringen.
- Bensodiazepinmedicineringen hos en patient med ångestsyndrom trappas ner gradvis under veckor eller månader «Discontinuation Strategies for Patients with Long-...»110, «Nardi AE, Freire RC, Valença AM ym. Tapering clona...»115, «Moroz G, Rosenbaum JF. Efficacy, safety, and gradu...»116, «Connor KM, Davidson JR, Potts NL ym. Discontinuati...»117.
- Nedtrappningen av bensodiazepinmedicineringen kan kombineras med kognitiv beteendeterapi «Bruce TJ, Spiegel DA, Hegel MT. Cognitive-behavior...»118, «Spiegel DA, Bruce TJ, Gregg SF ym. Does cognitive ...»119
- Svårighetsgraden av bensodiazepinens abstinenssymtomen kan följas upp med CIWA-B-blanketten «http://www.terveysportti.fi/xmedia/ykt/ciwa_b_pohja.pdf»18.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Alkoholiongelmat «Alkoholiongelmat»3, «Alkoholiongelma...»38; Alkoholmissbruk «Alkoholmissbruk»5 evidensöversikt «Alkoholiongelmaisen potilaan ahdistuneisuushäiriön ja päihdehäiriön samanaikainen hoito saattaa vähentää ahdistuneisuusoireita ja lieventää alkoholirelapseja.»B (på finska).
- Se tilläggsinformation om förskrivningspraxis för bensodiazepiner «Bentsodiatsepiinien käyttöön liittyvät hoitokäytännöt»8.
Uppföljning
- Antidepressiva medel minskade återfallsrisken för generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi under en behandling som varade i 1 år «Masennuslääkkeet vähentävät yleistyneen ahdistuneisuushäiriön, paniikkihäiriön ja sosiaalisten tilanteiden pelon uusiutumisriskiä 1 vuoden kestävän hoidon aikana.»A.
- Det finns inga forskningsresultat på behandlingar som varar i över 1 år, men i beslutet om avslutande eller fortsättande av en profylaktisk läkemedelsbehandling ska man alltid beakta patientens egen ståndpunkt, de besvär som läkemedelsbehandlingen orsakar samt sannolikheten för att symtomen återkommer och deras betydelse för patienten «Koponen H, Viikki M, Leinonen E. Masennuslääkityks...»105.
- Längden och avslutningen av psykoterapier påverkas av det uppnådda behandlingsresultatet samt ekonomiska och övriga faktorer som gäller genomförande och anordnande av terapi, såsom den lagstadgade dimensioneringen av FPA:s rehabiliteringspsykoterapi.
Specialgrupper
Ångestsyndrom hos ungdomar
- Största delen av de studier som gäller behandlingen av ångestsyndrom hos ungdomar har utförts med forskningsmaterial där man undersökt olika ångestsyndrom (social fobi, generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, separationsångest) som en gemensam grupp. Forskningsmaterialet är ofta heterogent gällande åldern (både barn och ungdomar har undersökts). Det finns knappt med studier om behandling av specifika ångestsyndrom hos ungdomar.
- Särdrag för behandling av ångestsyndrom hos ungdomar (ca 13–22-åringar) är stödjande av utvecklingen i ungdomsåldern och samarbete med föräldrarna och vid behov med olika nätverk (skolan, barnskyddet).
- Specialsjukvårdens roll är mera central vid behandlingen av ångestsyndrom hos ungdomar än hos vuxna.
- Behandlingens effekt på ångestsymtomen och den ungas funktionsförmåga följs upp (studieförmågan, sociala funktionsförmågan i förhållanden med jämnåriga och i familjen) samt eventuella biverkningar.
Psykosociala behandlingsformer
- Inom skol- och studerandehälsovården och den övriga primärvården bedöms den ungas ångestsymtom och funktionsförmåga. Även familje- och skolsituationen utreds.
- I lindriga och okomplicerade medelsvåra ångestsyndrom där den ungas funktionsförmåga inte försvagats kraftigt och hen inte har akut självdestruktivitet, strävar man efter att inleda behandlingen inom primärvården och vid behov konsultera specialsjukvården.
- Att erbjuda information om ångestsyndrom till den unga och dennes föräldrar samt att stödja skolgångens kontinuitet vid behov via specialarrangemang är till nytta «Higa-McMillan CK, Francis SE, Rith-Najarian L ym. ...»120.
- Psykoterapeutiska behandlingar rekommenderas som primär akutbehandling av lindriga
och medelsvåra ångestsyndrom hos ungdomar.
- Kognitiv-beteendeterapi är effektiv vid akut behandling av ångestsyndrom hos ungdomar «Kognitiivinen käyttäytymisterapia on tehokasta nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa.»A och acceptans- och engagemangsterapi (ACT) torde vara effektiv «Hyväksymis-omistautumisterapia saattaa olla tehokas nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa.»C. Även psykodynamisk individuell terapi kan vara effektiv men tillräckliga forskningsbevis i ämnet saknas «Psykodynaaminen yksilöpsykoterapia saattaa olla tehokasta nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa, mutta riittävää tutkimustietoa ei ole.»D.
- I akut behandling av social fobi hos ungdomar är kognitiv-beteendeterapi effektiv «Kognitiivinen käyttäytymisterapia (CBT) on tehokas nuorten sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa.»A. Acceptans- och engagemangsterapi «Hyväksymis-omistautumisterapia saattaa olla tehokas nuorten sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa, mutta tutkimusnäyttöä ei juuri ole.»D och kognitiv terapi som baserar sig på mindfulness (MBCT) «Mindfulnessiin perustuva kognitiivinen terapia (MBCT) saattaa olla tehokas nuorten sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa, mutta tutkimusnäyttöä ei juuri ole.»D kan vara effektiva, men det finns mycket knappt med forskningsbevis i ämnet.
- Kognitiv-beteende terapi vid akut behandling av paniksyndrom hos ungdomar är uppenbarligen effektiv «Kognitiivinen käyttäytymisterapia on ilmeisesti tehokas nuorten paniikkihäiriöiden akuuttihoidossa oireseurantaan verrattuna.»B.
Läkemedelsbehandling
- Behandlingen av lindriga och medelsvåra ångestsyndrom hos ungdomar rekommenderas att vanligtvis inledas med psykoterapeutiska interventioner. Om terapisvar inte uppnås eller vårdresponsen är partiell med psykoterapeutisk behandling, rekommenderas att även läkemedelsbehandling kombineras till behandlingen «Nationella riktlinjer för vård vid depression och ...»96, «Katzman MA, Bleau P, Blier P ym. Canadian clinical...»121.
- Vid val av läkemedel för 18 år fyllda gäller samma rekommendationer som för vuxna.
- Läkemedelsbehandlingen av depression hos ungdomar under 18 år rekommenderas att inledas i första hand med läkemedel i SSRI-gruppen «Katzman MA, Bleau P, Blier P ym. Canadian clinical...»121, «Wang Z, Whiteside SPH, Sim L ym. Comparative Effec...»122.
- Även SNRI-läkemedel kan användas med eftertanke hos ungdomar under 18 år «Wang Z, Whiteside SPH, Sim L ym. Comparative Effec...»122, «Connolly SD, Bernstein GA, Work Group on Quality I...»123
- Vid akut behandling av ångestsyndrom hos ungdomar är fluoxetin effektivt «Fluoksetiini on tehokas nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa.»A, sertralin är uppenbarligen effektivt «Sertraliini on ilmeisesti tehokas nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa.»B och fluvoxamin torde vara effektivt «Fluvoksamiini saattaa olla tehokas nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa.»C.
- Vid akut behandling av social fobi hos ungdomar är fluoxetin, paroxetin och venlafaxin uppenbarligen effektiva «Fluoksetiini, paroksetiini ja venlafaksiini ovat ilmeisesti tehokkaita nuorten sosiaalisten tilanteiden pelon akuuttihoidossa.»B.
- Vid akut behandling av generaliserat ångestsyndrom hos ungdomar är venlafaxin och duloxetin uppenbarligen effektiva «Venlafaksiini ja duloksetiini ovat ilmeisesti tehokkaita nuorten yleistyneen ahdistuneisuushäiriön akuuttihoidossa.»B och sertralin torde vara effektivt «Sertraliini saattaa olla tehokas nuorten yleistyneen ahdistuneisuushäiriön akuuttihoidossa.»C.
- Läkemedelsbehandlingen av ångestsyndrom hos yngre tonåringar (ca 13–14-åringar) rekommenderas att inledas i huvudsak inom den ungdomspsykiatriska specialsjukvården.
- Läkemedelsbehandlingen av ångestsyndrom hos ungdomar i medel- och senare tonåren (ca 15-åringar eller äldre) kan också inledas av en primärvårdsläkare som specialiserat sig i psykofarmaka för ungdomar genom att vid behov konsultera specialsjukvården.
- Användningen av SSRI- och SNRI-läkemedel kan hos ugndomar orsaka risk för självmordstankar och självdestruktiva handlingar. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»2, «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»21, evidensöversikt «SSRI-lääkkeiden käyttöön nuorilla voi liittyä itsemurha-ajatusten ja itsetuhoisten tekojen riski.»A (på finska). Det rekommenderas att SSRI- och SNRI-läkemedelsbehandling för ungdomar följs upp på mottagningen hos en yrkesperson inom hälso- och sjukvården en gång per vecka åtminstone i en månad efter att läkemedelsbehandlingen inletts.
- Vid behandling av svåra ångeststörningar hos ungdomar där funktionsförmågan är kraftigt nedsatt är det skäl att använda läkemedelsbehandling från första början «Katzman MA, Bleau P, Blier P ym. Canadian clinical...»121, «Connolly SD, Bernstein GA, Work Group on Quality I...»123.
- En kombination av psykoterapi och läkemedelsbehandling ökar uppenbarligen behandlingens
totala effekt vid ångestsyndrom hos ungdomar, men forskningsdata i ämnet är inte fullständigt
entydig..
- Kombinationsbehandling av kognitiv-beteendeterapi och sertralin är vid ångestsyndrom hos ungdomar uppenbarligen effektivare än var och en skilt som enda behandling «Kognitiivisen käyttäytymisterapian ja sertraliinin yhdistelmähoito on ilmeisesti nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa tehokkaampaa kuin kumpikaan ainoana hoitona.»B.
- Enligt en studie med relativt lite forskningsmaterial torde inte en kombination av fluoxetin och kognitiv-behavioral psykoterapi vara effektivare än kognitiv-behavioral psykoterapi vid akut behandling av ångestsyndrom hos ungdomar «Fluoksetiinin yhdistäminen kognitiiviseen käyttäytymisterapiaan ei ilmeisesti ole kognitiivista käyttäytymisterapiaa tehokkaampaa nuorten ahdistuneisuushäiriöiden akuuttihoidossa.»C.
Fortsatt behandling
- Den fortsatta behandlingen av ångestsyndrom hos ungdomar med kognitiv-beteendeterapi,
läkemedelsbehandling eller en kombination av dessa förebygger uppenbarligen återfall.
- Vid fortsatt behandling av ångestsyndrom hos ungdomar är kognitiv-beteendeterapi och sertralin uppenbarligen effektiva och en kombination av dessa är uppenbarligen effektivare än var och en skilt som enda behandling «Kognitiivinen käyttäytymisterapia ja sertraliini ovat ilmeisesti tehokkaita nuorten ahdistuneisuushäiriöiden jatkohoidossa, ja niiden yhdistelmä on ilmeisesti tehokkaampi kuin kumpikaan ainoana hoitona.»B.
- Vid fortsatt behandling av generaliserat ångestsyndrom hos ungdomar kan duloxetin vara effektivt «Duloksetiini saattaa olla tehokas nuorten yleistyneen ahdistuneisuushäiriön jatkohoidossa.»C.
- Läkemedelsbehandlingen av ångestsyndrom hos ungdomar rekommenderas att fortsättas (akut behandling och fortsatt behandling) i 6–9 månader «Hathaway EE, Walkup JT, Strawn JR. Antidepressant ...»124. Beslut om att avsluta eller fortsätta behandlingen fattas i samarbete med patienten skräddarsytt så att drägligheten av medicineringen och risken för återfall tas i beaktande.
De äldre
- Studier av de äldre har i hög grad fokuserats på generaliserat ångestsyndrom. Studier
om behandling av social fobi, paniksyndrom eller agorafobi hos äldre finns inte. Vårdbeslut
fram till ca 75 års ålder baserar sig därmed på forskningsdata som fåtts från personer
i medelåldern.
- Kognitiv-beteendeterapi är uppenbarligen effektiv vid generaliserat ångestsyndrom hos personer som fyllt 55 år och äldre jämfört med att stå i vårdkön och sedvanlig behandling, men en skillnad till annan aktiv behandling finns uppenbarligen inte «Kognitiivis-behavioraalinen psykoterapia on ilmeisesti tehokasta 55 vuotta täyttäneiden yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa odotuslistaan ja tavanomaiseen hoitoon verrattuna, mutta eroa aktiivihoitoon nähden ei ilmeisesti ole.»B.
- Av antidepressiva medel är escitalopram, venlafaxin och duloxetin uppenbarligen effektiva vid kortvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom hos de äldre «Masennuslääkkeistä essitalopraami, venlafaksiini ja duloksetiini ovat ilmeisesti tehokkaita ikääntyneiden yleistyneen ahdistuneisuushäiriön lyhytaikaisessa hoidossa. Muiden masennuslääkkeiden tehosta yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa ei ole ikääntyneillä riittävää näyttöä.»B. Det finns inte tillräcklig evidens över effekten av andra antidepressiva medel vid behandling av generaliserat ångestsyndrom hos de äldre.
- Behandling med ketiapin torde vara effektiv vid kortvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom hos de äldre «Hoito ketiapiinilla lienee tehokasta ikääntyneiden yleistyneen ahdistuneisuushäiriön lyhytaikaisessa hoidossa.»C. Se även tabell «Faktorer som påverkar läkemedelsbehandlingen av ångeststörningar....»9.
- Behandling med pregabalin torde också vara effektiv vid kortvarig behandling av generaliserat
ångestsyndrom hos de äldre «Hoito pregabaliinilla lienee tehokasta myös ikääntyneiden yleistyneen ahdistuneisuushäiriön lyhytaikaisessa hoidossa.»C. Se även tabell «Faktorer som påverkar läkemedelsbehandlingen av ångeststörningar....»9.
- Vid läkemedelsbehandlingen ska patientens övriga medicinering och eventuell interaktion tas i beaktande.
Experimentella behandlingar
- Experimentella behandlingar, såsom oxitosin eller d-cykloserin, har använts vid behandling av ångestsyndrom ensamt eller i kombination med psykosociala behandlingsformer, men det finns ingen evidens över deras effekt på olika ångeststörningar «Ori R, Amos T, Bergman H ym. Augmentation of cogni...»125, «MacDonald K, Feifel D. Oxytocin's role in anxiety:...»126.
Neuromodulationsbehandlingar vid behandling av ångestsyndrom
- Forskningsevidensen över transkraniell magnetstimulering (rTMS) vid generaliserat ångestsyndrom är knapp och det är inte möjligt att dra tillförlitliga slutsatser om dess effekt «Tutkimusnäyttö transkraniaalisen magneettistimulaatiohoidosta (rTMS) yleistyneessä ahdistuneisuushäiriössä on niukkaa, eikä luotettavia päätelmiä sen tehosta ole mahdollista tehdä.»D.
- Forskningsevidensen över transkraniell magnetstimulering (rTMS) vid paniksyndrom är knapp och det är inte möjligt att dra tillförlitliga slutsatser om dess effekt «Tutkimusnäyttö transkraniaalisen magneettistimulaatiohoidosta (rTMS) paniikkihäiriössä on niukkaa, eikä luotettavia päätelmiä sen tehosta ole mahdollista tehdä.»D.
- Det finns ingen forskning i ECT-behandling eller transkraniell likströmsstimulering (tDCS) vid behandling av ångestsyndrom.
Särdrag för läkemedelsbehandling av behandlingsresistent ångestsyndrom
- Defintionen av behandlingsresistent ångestsyndrom varierar, vilket innebär att det finns knappare med forskningsdata om dess behandling. Det finns få effektiveringsalternativ för läkemedelsbehandling som visat sig vara fungerande.
- Pindolol kombinerat med fluoxetin kan vara effektivt vid behandling av behandlingsresistent paniksyndrom. Det finns inte tillräcklig forskningsevidens om en förhöjning av SSRI-dosen, en kombinering av SSRI och TCA och användningen av andra generationens psykosläkemedel (ensamt eller i kombination med SSRI-läkemedel) vid behandling av behandlingsresistent paniksyndrom «Pindololi yhdistettynä fluoksetiiniin saattaa olla tehokas hoitoresistentin paniikkihäiriön hoidossa. SSRI-annoksen lisäämisestä, SSRI:n ja TCA:n yhdistämisestä tai toisen polven psykoosilääkkeiden (yksin tai yhdistettynä SSRI-lääkkeeseen) käytöstä hoitoresistentin paniikkihäiriön hoitoon ei ole riittävää tutkimusnäyttöä.»C.
- Pindolol i kombination med paroxetin torde inte vara effektiv vid behandling av behandlingsresistent social fobi «Pindololi yhdistettynä paroksetiiniin ei liene tehokas hoitoresistentin sosiaalisten tilanteiden pelon hoidossa.»C.
- Pregabalin och andra generationens psykosläkemedel kan vara effektiva tilläggsläkemedel
vid behandling av behandlingsresistent generaliserat ångestsyndrom «Pregabaliini ja toisen polven psykoosilääkkeet saattavat olla tehokkaita lisälääkityksiä hoitoresistentin yleistyneen ahdistuneisuushäiriön hoidossa.»C.
- Det finns ingen allmänt godtagen definition på behandlingsresistent generaliserat ångestsyndrom, vilket innebär att patientrekryteringen i studier varierar betydligt.
Flyktingar
- Prevalensen av ångestsyndrom bland flyktingar och i befolkningsgrupper med liknande bakgrund har undersökts endast i relativt liten grad «Markkula N, Lehti V, Gissler M ym. Incidence and p...»127. Den aktuella prevalensen av generaliserat ångestsyndrom hos personer med minst 5 år av flyktingbakgrund har uppskattats vara 0,7–13,7 %, vid paniksyndrom 0,6–10 %, vid social fobi 0,3–27,4 % och vid agorafobi 8,2–9 % «Bogic M, Njoku A, Priebe S. Long-term mental healt...»128. I studier av flyktingar som bosatt sig i västländer har den aktuella prevalensen av generaliserat ångestsyndrom uppskattats vara 4 % «Fazel M, Wheeler J, Danesh J. Prevalence of seriou...»129.
- Traumaupplevelser inom flyktingbefolkningen är vanliga och många flyktingar har samtidigt med ångestsyndrom posttraumatiskt stressyndrom «Bogic M, Njoku A, Priebe S. Long-term mental healt...»128. Panikattacker är också i övrigt vanliga hos personer med symtom på posttraumatiskt stressyndrom «Cougle JR, Feldner MT, Keough ME ym. Comorbid pani...»130. Dessutom kan de framhävas inom vissa etniska grupper «Hinton DE, Lewis-Fernández R. The cross-cultural v...»131.
- I studier om behandling av flyktingars ångestsyndrom har man undersökt nästan enbart patienter med posttraumatiskt stressyndrom. Effekten av psykoterapi och kombinationsbehandlingar har behandlats mera i detalj i God medicinsk praxis-rekommendationen Traumaperäinen stressihäiriö «Traumaperäinen stressihäiriö»16 (på finska), «Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositu...»132; Posttraumatiskt stressyndrom «Posttraumatiskt stressyndrom»17 (på svenska), i vars tilläggsmateial Terapian ja kuntoutuksen vaikuttavuus PTSD:stä ja traumaperäisistä stressioireista kärsivien kidutuksen uhrien hoidossa «Terapian ja kuntoutuksen vaikuttavuus PTSD:stä ja traumaperäisistä stressioireista kärsivien kidutuksen uhrien hoidossa»10 det rapporterats om effekten av terapi och rehabilitering också vid ångestsymtom till den del de undersökts.
- Vid bedömningen och behandlingen av flyktingar är det förutom eventuell traumabakgrund också bra att fästa särskild uppmärksamhet vid kulturella aspekter och kommunikationen. «Pakolaisten ahdistuneisuushäiriöiden arviointi ja hoito»11.
Särdrag för ångestsyndrom inom företagshälsovården samt bedömning av funktions- och arbetsförmågan
- Förloppet av ångestsyndrom varierar på individuell nivå från lindrigt till svår och
till störningar som orsakar långvarig nedsättning av funktions- och arbetsförmågan.
- I frågor som gäller utvärderingen och mätningen av funktionsförmågan kan man som referensram använda ICF-klassificeringen (International Classification of Functioning, Disability and Health). Läs mer om ämnet «https://www.thl.fi/fi/web/toimintakyky/icf-luokitus»19.
- Vid utvärdering av funktionsförmågan kan man på mätarnivå använda mätare för funktionsförmågan i TOIMIA-databasen (www.toimia.fi «http://www.toimia.fi»20), såsom SOFAS-skalan och Sheehan Disability Scale (SDS) som mäter funktionsförmågan «Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa...»1, «Kujanpää T, Jokelainen J, Auvinen J ym. Generalise...»8.
- TOIMIA-databasen innehåller separata rekommendationer för
- en bedömning av funktionsförmågan i samband med störningar i den psykiska hälsan «http://www.thl.fi/toimia/tietokanta/suositus/32/»21,
- en bedömning av den kognitiva funktionsförmågan «http://www.thl.fi/toimia/tietokanta/suositus/42/»22 och
- en bedömning av arbetstagarnas funktionsförmåga «http://www.thl.fi/toimia/tietokanta/suositus/30/»23.
- Patienter med ångestsyndrom vårdas i företagshälsovården inom ramarna för företagshälsovårdsavtalet enligt samma principer som inom primärvården. Företagshälsovårdens uppgift är att för sin del sköta om att ångestsyndrom inte orsakar onödig arbetsoförmåga.
- Om ångestsyndromet omfattar arbetsoförmåga eller hot om den, ska patienten hänvisas enligt behov även från andra verksamhetsställen för hälso- och sjukvård till företagshälsovården.
- När det gäller en arbetande patient bedömer man om det på arbetsplatsen finns behov och möjligheter för en anpassning av patientens arbete för att främja arbetsförmågan «Holappa-Mattila P, Selinheimo S, Valtanen E, Vilen...»133 (Internet «http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/136021/Ty%c3%b6n%20muokkauksen%20keinot%2c%20kun%20mielenterveyden%20h%c3%a4iri%c3%b6%20vaikuttaa%20ty%c3%b6kykyyn.pdf?sequence=1&isAllowed=y»24), «Selinheimo S, Mattila-Holappa P, Valtanen E, Vilén...»134 (Internet «http://www.terveysportti.fi/dtk/tyt/avaa?p_artikkeli=ttk00124&p_haku=Ty%C3%B6n%20muokkaus%20mielenterveyden%20h%C3%A4iri%C3%B6ss%C3%A4»25).
- Vid behov ordnas en företagshälsoöverläggning där bedömningen utförs och stödåtgärder
planeras i samarbete med arbetstagaren, dennes chef och en representant för företagshälsovården.
Även den vårdande läkaren till exempel från en psykiatrisk enhet kan också delta i
förhandlingen.
- I God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»2 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»21; Depression «Depression»21 (på svenska) har man beskrivit i detalj företagshälsovårdens verksamhet vid olika stödfaser för arbetsförmågan. Dessa metoder kan tillämpas även på patienter med ångestsyndrom. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»2 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»21, punkt Depressiopotilaan toiminta- ja työkyvyn arviointi.
- Företagshälsovården deltar också i utredningar på arbetsgemenskapsnivå, om det finns ett misstanke om att det i bakgrunden finns till exempel osakligt bemötande, mobbning på arbetsplatsen eller sexuellt trakasseri «Holappa-Mattila P, Selinheimo S, Valtanen E, Vilen...»133, «Harvey SB, Modini M, Joyce S ym. Can work make you...»135.
- Det finns knappt med forskningsdata om körförmågan vid diagnostiserat ångestsyndrom.
- Ångestsyndrom ger sällan orsak till körförbud eller polisanmälan, men betydelsen av uttröttande läkemedelsbehandling ska uppmärksammas separat. Läs mer om ämnet «Ajoterveys ahdistuneisuushäiriöissä»12.
Nivåstrukturerad vård
- Arbetsgruppen rekommenderar följande gällande struktureringen av vårdens nivå:
- Inom primärvården och företagshälsovården genomförs behandling av sådana lindriga och medelsvåra, okomplicerade ångestsyndrom som inte omfattar allvarlig samsjuklighet, allvarlig nedsättning av funktionsförmågan eller samtidig allvarlig självdestruktivitet. Konsultativt stöd ordnas då på ett regionalt överenskommet sätt.
- Till psykiatrisk konsultation eller psykiatrisk specialiserad sjukvård hänvisas –
enligt lokal praxis – utifrån grunderna för icke-akut vård och vanligtvis i
följande situationer (internet «http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/72415»26):
- Patienten har svår ångest och samtidigt en annan psykiatrisk störning som avsevärt försvårar behandlingen, såsom svårbehandlad depression, personlighetsstörning, missbruksproblem eller allvarlig självdestruktivitet.
- Patienten har inte responderat på två läkemedelsbehandlingar som utförts enligt olika rekommendationer «Viikki M, Leinonen E. Ahdistuneisuushäiriöiden dia...»136. Se även tabell «Faktorer som påverkar läkemedelsbehandlingen av ångeststörningar....»9.
- Krävande bedömning av arbetsförmågan eller planering av krävande rehabilitering:
- Krävande medicinsk rehabilitering från FPA förutsätter en vård- och rehabiliteringsplan från den offentliga hälso- och sjukvården.
- Även den nationella planen för främjande av psykisk hälsa och alkohol- och drogarbete 2009–2015 betonar en stärkning av klientens ställning, förebyggande arbete, en integration av tjänster och utveckling av handledningen. Se «https://thl.fi/fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/kansallinen-mielenterveys-ja-paihdesuunnitelma/linjaukset»27.
- Då vårdrekommendationen utarbetades hade tidsplanen för utvecklingen av servicesystemet inte ännu fastställts, exempelvis gällande reformer av rehabiliteringen, men den organiserande rollen hos anordnare av tjänster i landskapet och universitetssjukhusens styrande funktion kommer att framhävas i framtiden.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Psykiatriförening rf och Finlands Ungdomspsykiatriska förening
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Ahdistuneisuushäiriöt»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Tove Hertzberg
Litteratur
Ångestsyndrom. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Psykiatriförening rf och Finlands Ungdomspsykiatriska förening. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»28
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Isometsä E (toim.) Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa: Lönnqvist J, Henriksson M, Marttunen M, Partonen T (toim.) Psykiatria. 12. uudistettu painos, 2017. Kustannus Oy Duodecim, Helsinki
- Kessler RC, Chiu WT, Jin R ym. The epidemiology of panic attacks, panic disorder, and agoraphobia in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry 2006;63:415-24 «PMID: 16585471»PubMed
- Canuto A, Weber K, Baertschi M ym. Anxiety Disorders in Old Age: Psychiatric Comorbidities, Quality of Life, and Prevalence According to Age, Gender, and Country. Am J Geriatr Psychiatry 2018;26:74-185 «PMID: 29031568»PubMed
- de Jonge P, Roest AM, Lim CC ym. Cross-national epidemiology of panic disorder and panic attacks in the world mental health surveys. Depress Anxiety 2016;33:1155-77 «PMID: 27775828»PubMed
- Stein DJ, Lim CCW, Roest AM ym. The cross-national epidemiology of social anxiety disorder: Data from the World Mental Health Survey Initiative. BMC Med 2017;15:143 «PMID: 28756776»PubMed
- Ranta K, Kaltiala-Heino R, Rantanen P ym. Social phobia in Finnish general adolescent population: prevalence, comorbidity, individual and family correlates, and service use. Depress Anxiety 2009;26:528-36 «PMID: 19170089»PubMed
- NICE. Generalized anxiety disorder and panic disorder in adults: management. Clinical guideline 113. https://www.nice.org.uk/guidance/cg113
- Kujanpää T, Jokelainen J, Auvinen J ym. Generalised anxiety disorder symptoms and utilisation of health care services. A cross-sectional study from the "Northern Finland 1966 Birth Cohort". Scand J Prim Health Care 2016;34:151-8 «PMID: 27054674»PubMed
- Smits FT, Brouwer HJ, Zwinderman AH ym. Why do they keep coming back? Psychosocial etiology of persistence of frequent attendance in primary care: a prospective cohort study. J Psychosom Res 2014;77:492-503 «PMID: 25217448»PubMed
- Katon W, Von Korff M, Lin E ym. Distressed high utilizers of medical care. DSM-III-R diagnoses and treatment needs. Gen Hosp Psychiatry 1990;12:355-62 «PMID: 2245919»PubMed
- Roy-Byrne PP, Wagner AW, Schraufnagel TJ. Understanding and treating panic disorder in the primary care setting. J Clin Psychiatry 2005;66(Suppl 4):16-22 «PMID: 15842183»PubMed
- Munk-Jørgensen P, Allgulander C, Dahl AA ym. Prevalence of generalized anxiety disorder in general practice in Denmark, Finland, Norway, and Sweden. Psychiatr Serv 2006;57:1738-44 «PMID: 17158488»PubMed
- Stein MB, McQuaid JR, Laffaye C ym. Social phobia in the primary care medical setting. J Fam Pract 1999;48:514-9 «PMID: 10428248»PubMed
- Gross R, Olfson M, Gameroff MJ ym. Social anxiety disorder in primary care. Gen Hosp Psychiatry 2005;27:161-8 «PMID: 15882762»PubMed
- Lecrubier Y, Wittchen HU, Faravelli C ym. A European perspective on social anxiety disorder. Eur Psychiatry 2000;15:5-16 «PMID: 10713797»PubMed
- Pirkola SP, Isometsä E, Suvisaari J ym. DSM-IV mood-, anxiety- and alcohol use disorders and their comorbidity in the Finnish general population--results from the Health 2000 Study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2005;40:1-10 «PMID: 15624068»PubMed
- Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB ym. Anxiety disorders in primary care: prevalence, impairment, comorbidity, and detection. Ann Intern Med 2007;146:317-25 «PMID: 17339617»PubMed
- Canton J, Scott KM, Glue P. Optimal treatment of social phobia: systematic review and meta-analysis. Neuropsychiatr Dis Treat 2012;8:203-15 «PMID: 22665997»PubMed
- Roy-Byrne PP, Stein MB, Russo J ym. Panic disorder in the primary care setting: comorbidity, disability, service utilization, and treatment. J Clin Psychiatry 1999;60:492-9 «PMID: 10453807»PubMed
- Lecrubier Y, Ustün TB. Panic and depression: a worldwide primary care perspective. Int Clin Psychopharmacol 1998;13(Suppl 4):S7-11 «PMID: 9690959»PubMed
- Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 06.07.2016. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Batelaan NM, Smit F, de Graaf R ym. Identifying target groups for the prevention of anxiety disorders in the general population. Acta Psychiatr Scand 2010;122:56-65 «PMID: 19824988»PubMed
- Lai HM, Cleary M, Sitharthan T ym. Prevalence of comorbid substance use, anxiety and mood disorders in epidemiological surveys, 1990-2014: A systematic review and meta-analysis. Drug Alcohol Depend 2015;154:1-13 «PMID: 26072219»PubMed
- Tilli V, Suominen K, Karlsson H. Panic disorder in primary care: comorbid psychiatric disorders and their persistence. Scand J Prim Health Care 2012;30:247-53 «PMID: 23113695»PubMed
- Moylan S, Jacka FN, Pasco JA ym. Cigarette smoking, nicotine dependence and anxiety disorders: a systematic review of population-based, epidemiological studies. BMC Med 2012;10:123 «PMID: 23083451»PubMed
- Brook JS, Zhang C, Rubenstone E ym. Comorbid trajectories of substance use as predictors of Antisocial Personality Disorder, Major Depressive Episode, and Generalized Anxiety Disorder. Addict Behav 2016;62:114-21 «PMID: 27344118»PubMed
- Groenman AP, Janssen TWP, Oosterlaan J. Childhood Psychiatric Disorders as Risk Factor for Subsequent Substance Abuse: A Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2017;56:556-69 «PMID: 28647007»PubMed
- Asselmann E, Wittchen HU, Lieb R ym. Associations of fearful spells and panic attacks with incident anxiety, depressive, and substance use disorders: a 10-year prospective-longitudinal community study of adolescents and young adults. J Psychiatr Res 2014;55:8-14 «PMID: 24774646»PubMed
- Jiang F, Li S, Pan L ym. Association of anxiety disorders with the risk of smoking behaviors: a meta-analysis of prospective observational studies. Drug Alcohol Depend 2014;145:69-76 «PMID: 25456325»PubMed
- Twomey CD. Association of cannabis use with the development of elevated anxiety symptoms in the general population: a meta-analysis. J Epidemiol Community Health 2017;71:811-6 «PMID: 28053188»PubMed
- Wolitzky-Taylor K, Bobova L, Zinbarg RE ym. Longitudinal investigation of the impact of anxiety and mood disorders in adolescence on subsequent substance use disorder onset and vice versa. Addict Behav 2012;37:982-5 «PMID: 22503436»PubMed
- Moylan S, Jacka FN, Pasco JA ym. How cigarette smoking may increase the risk of anxiety symptoms and anxiety disorders: a critical review of biological pathways. Brain Behav 2013;3:302-26 «PMID: 23785661»PubMed
- Crum RM, La Flair L, Storr CL ym. Reports of drinking to self-medicate anxiety symptoms: longitudinal assessment for subgroups of individuals with alcohol dependence. Depress Anxiety 2013;30:174-83 «PMID: 23280888»PubMed
- Robinson J, Sareen J, Cox BJ ym. Role of self-medication in the development of comorbid anxiety and substance use disorders: a longitudinal investigation. Arch Gen Psychiatry 2011;68:800-7 «PMID: 21810645»PubMed
- Ries RK, Fiellin DA, Miller SC, Saitz R. The ASAM Principles of Addiction Medicine. 5. painos. Wolters Kluwer Health Adis (ESP), 2014
- Wolitzky-Taylor K, Brown LA, Roy-Byrne P ym. The impact of alcohol use severity on anxiety treatment outcomes in a large effectiveness trial in primary care. J Anxiety Disord 2015;30:88-93 «PMID: 25615523»PubMed
- Mammen G, Rueda S, Roerecke M ym. Association of Cannabis With Long-Term Clinical Symptoms in Anxiety and Mood Disorders: A Systematic Review of Prospective Studies. J Clin Psychiatry 2018;79 «PMID: 29877641»PubMed
- Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 04.11.2015. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Fava GA, Porcelli P, Rafanelli C ym. The spectrum of anxiety disorders in the medically ill. J Clin Psychiatry 2010;71:910-4 «PMID: 20584526»PubMed
- Broen MP, Narayen NE, Kuijf ML ym. Prevalence of anxiety in Parkinson's disease: A systematic review and meta-analysis. Mov Disord 2016;31:1125-33 «PMID: 27125963»PubMed
- Willgoss TG, Yohannes AM. Anxiety disorders in patients with COPD: a systematic review. Respir Care 2013;58:858-66 «PMID: 22906542»PubMed
- Mitchell AJ, Chan M, Bhatti H ym. Prevalence of depression, anxiety, and adjustment disorder in oncological, haematological, and palliative-care settings: a meta-analysis of 94 interview-based studies. Lancet Oncol 2011;12:160-74 «PMID: 21251875»PubMed
- Palliatiivinen hoito ja saattohoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Palliatiivisen Lääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 16.02.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Emdin CA, Odutayo A, Wong CX ym. Meta-Analysis of Anxiety as a Risk Factor for Cardiovascular Disease. Am J Cardiol 2016;118:511-9 «PMID: 27324160»PubMed
- Batelaan NM, Seldenrijk A, Bot M ym. Anxiety and new onset of cardiovascular disease: critical review and meta-analysis. Br J Psychiatry 2016;208:223-31 «PMID: 26932485»PubMed
- Tully PJ, Turnbull DA, Beltrame J ym. Panic disorder and incident coronary heart disease: a systematic review and meta-regression in 1131612 persons and 58111 cardiac events. Psychol Med 2015;45:2909-20 «PMID: 26027689»PubMed
- Goodman JH, Chenausky KL, Freeman MP. Anxiety disorders during pregnancy: a systematic review. J Clin Psychiatry 2014;75:e1153-84 «PMID: 25373126»PubMed
- De La Vega D, Giner L, Courtet P. Suicidality in Subjects With Anxiety or Obsessive-Compulsive and Related Disorders: Recent Advances. Curr Psychiatry Rep 2018;20:26 «PMID: 29594718»PubMed
- Kanwar A, Malik S, Prokop LJ ym. The association between anxiety disorders and suicidal behaviors: a systematic review and meta-analysis. Depress Anxiety 2013;30:917-29 «PMID: 23408488»PubMed
- Hettema JM, Neale MC, Kendler KS. A review and meta-analysis of the genetic epidemiology of anxiety disorders. Am J Psychiatry 2001;158:1568-78 «PMID: 11578982»PubMed
- Shimada-Sugimoto M, Otowa T, Hettema JM. Genetics of anxiety disorders: Genetic epidemiological and molecular studies in humans. Psychiatry Clin Neurosci 2015;69:388-401 «PMID: 25762210»PubMed
- Scaini S, Belotti R, Ogliari A. Genetic and environmental contributions to social anxiety across different ages: a meta-analytic approach to twin data. J Anxiety Disord 2014;28:650-6 «PMID: 25118017»PubMed
- Czajkowski N, Kendler KS, Tambs K ym. The structure of genetic and environmental risk factors for phobias in women. Psychol Med 2011;41:1987-95 «PMID: 21211096»PubMed
- Clauss JA, Blackford JU. Behavioral inhibition and risk for developing social anxiety disorder: a meta-analytic study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2012;51:1066-75.e1 «PMID: 23021481»PubMed
- Beesdo K, Knappe S, Pine DS. Anxiety and anxiety disorders in children and adolescents: developmental issues and implications for DSM-V. Psychiatr Clin North Am 2009;32:483-524 «PMID: 19716988»PubMed
- Yap MB, Pilkington PD, Ryan SM ym. Parental factors associated with depression and anxiety in young people: a systematic review and meta-analysis. J Affect Disord 2014;156:8-23 «PMID: 24308895»PubMed
- Fernandes V, Osório FL. Are there associations between early emotional trauma and anxiety disorders? Evidence from a systematic literature review and meta-analysis. Eur Psychiatry 2015;30:756-64 «PMID: 26163920»PubMed
- Gallo EAG, Munhoz TN, Loret de Mola C ym. Gender differences in the effects of childhood maltreatment on adult depression and anxiety: A systematic review and meta-analysis. Child Abuse Negl 2018;79:107-14 «PMID: 29428878»PubMed
- Stapinski LA, Bowes L, Wolke D ym. Peer victimization during adolescence and risk for anxiety disorders in adulthood: a prospective cohort study. Depress Anxiety 2014;31:574-82 «PMID: 24788688»PubMed
- Takizawa R, Maughan B, Arseneault L. Adult health outcomes of childhood bullying victimization: evidence from a five-decade longitudinal British birth cohort. Am J Psychiatry 2014;171:777-84 «PMID: 24743774»PubMed
- Copeland WE, Wolke D, Angold A ym. Adult psychiatric outcomes of bullying and being bullied by peers in childhood and adolescence. JAMA Psychiatry 2013;70:419-26 «PMID: 23426798»PubMed
- Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 19.06.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Weinstein N, Stone DN. Need depriving effects of financial insecurity: Implications for well-being and financial behaviors. J Exp Psychol Gen 2018;147:1503-20 «PMID: 29952626»PubMed
- Sampson L, Martins SS, Yu S ym. The relationship between neighborhood-level socioeconomic characteristics and individual mental disorders in five cities in Latin America: multilevel models from the World Mental Health Surveys. Psychiatr Epidemiol 2018 Sep 1. doi: 10.1007/s00127-018-1595-x «PMID: 30173317»PubMed
- Evans-Lacko S, Aguilar-Gaxiola S, Al-Hamzawi A ym. Socio-economic variations in the mental health treatment gap for people with anxiety, mood, and substance use disorders: results from the WHO World Mental Health (WMH) surveys. Psychol Med 2018;48:1560-71 «PMID: 29173244»PubMed
- Skrove M, Romundstad P, Indredavik MS. Resilience, lifestyle and symptoms of anxiety and depression in adolescence: the Young-HUNT study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2013;48:407-16 «PMID: 22872359»PubMed
- Goodwin RD. Association between physical activity and mental disorders among adults in the United States. Prev Med 2003;36:698-703 «PMID: 12744913»PubMed
- Taylor AE, Fluharty ME, Bjørngaard JH ym. Investigating the possible causal association of smoking with depression and anxiety using Mendelian randomisation meta-analysis: the CARTA consortium. BMJ Open 2014;4:e006141 «PMID: 25293386»PubMed
- Batelaan NM, Bosman RC, Muntingh A ym. Risk of relapse after antidepressant discontinuation in anxiety disorders, obsessive-compulsive disorder, and post-traumatic stress disorder: systematic review and meta-analysis of relapse prevention trials. BMJ 2017;358:j3927 «PMID: 28903922»PubMed
- Geller DA, Biederman J, Stewart SE ym. Impact of comorbidity on treatment response to paroxetine in pediatric obsessive-compulsive disorder: is the use of exclusion criteria empirically supported in randomized clinical trials? J Child Adolesc Psychopharmacol 2003;13(Suppl 1):S19-29 «PMID: 12880497»PubMed
- Rebar AL, Stanton R, Geard D ym. A meta-meta-analysis of the effect of physical activity on depression and anxiety in non-clinical adult populations. Health Psychol Rev 2015;9:366-78 «PMID: 25739893»PubMed
- Zalta AK. A meta-analysis of anxiety symptom prevention with cognitive-behavioral interventions. J Anxiety Disord 2011;25:749-60 «PMID: 21698842»PubMed
- Christensen H, Pallister E, Smale S ym. Community-based prevention programs for anxiety and depression in youth: a systematic review. J Prim Prev 2010;31:139-70 «PMID: 20437102»PubMed
- Teubert D, Pinquart M. A meta-analytic review on the prevention of symptoms of anxiety in children and adolescents. J Anxiety Disord 2011;25:1046-59
- Werner-Seidler A, Perry Y, Calear AL ym. School-based depression and anxiety prevention programs for young people: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev 2017;51:30-47 «PMID: 27821267»PubMed
- Deady M, Choi I, Calvo RA ym. eHealth interventions for the prevention of depression and anxiety in the general population: a systematic review and meta-analysis. BMC Psychiatry 2017;17:310 «PMID: 28851342»PubMed
- Ginsburg GS, Drake KL, Tein JY ym. Preventing Onset of Anxiety Disorders in Offspring of Anxious Parents: A Randomized Controlled Trial of a Family-Based Intervention. Am J Psychiatry 2015;172:1207-14 «PMID: 26404420»PubMed
- Pella JE, Drake KL, Tein JY ym. Child Anxiety Prevention Study: Impact on Functional Outcomes. Child Psychiatry Hum Dev 2017;48:400-10 «PMID: 27392728»PubMed
- Larun L, Nordheim LV, Ekeland E ym. Exercise in prevention and treatment of anxiety and depression among children and young people. Cochrane Database Syst Rev 2006;(3):CD004691 «PMID: 16856055»PubMed
- Neil AL, Christensen H. Efficacy and effectiveness of school-based prevention and early intervention programs for anxiety. Clin Psychol Rev 2009;29:208-15 «PMID: 19232805»PubMed
- van't Veer-Tazelaar PJ, van Marwijk HW, van Oppen P ym. Stepped-care prevention of anxiety and depression in late life: a randomized controlled trial. Arch Gen Psychiatry 2009;66:297-304 «PMID: 19255379»PubMed
- van't Veer-Tazelaar PJ, van Marwijk HW, van Oppen P ym. Prevention of late-life anxiety and depression has sustained effects over 24 months: a pragmatic randomized trial. Am J Geriatr Psychiatry 2011;19:230-9 «PMID: 21425519»PubMed
- Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Psykiatrian luokituskäsikirja. Tautiluokitus ICD-10:n psykiatriaan liittyvät diagnoosit. Luokitukset, termistöt ja tilasto-ohjeet 1/2012. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Tampere, 2012
- Sheehan DV, Lecrubier Y, Sheehan KH ym. The Mini-International Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I.): the development and validation of a structured diagnostic psychiatric interview for DSM-IV and ICD-10. J Clin Psychiatry 1998;59(Suppl 20):22-33 «PMID: 9881538»PubMed
- Lacerda-Pinheiro SF, Pinheiro Junior RF, Pereira de Lima MA ym. Are there depression and anxiety genetic markers and mutations? A systematic review. J Affect Disord 2014;168:387-98 «PMID: 25106036»PubMed
- Bandelow B, Baldwin D, Abelli M ym. Biological markers for anxiety disorders, OCD and PTSD: A consensus statement. Part II: Neurochemistry, neurophysiology and neurocognition. World J Biol Psychiatry 2017;18:162-214 «PMID: 27419272»PubMed
- Baldwin DS, Anderson IM, Nutt DJ ym. Evidence-based pharmacological treatment of anxiety disorders, post-traumatic stress disorder and obsessive-compulsive disorder: a revision of the 2005 guidelines from the British Association for Psychopharmacology. J Psychopharmacol 2014;28:403-39 «PMID: 24713617»PubMed
- American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). 5. painos. American Psychiatric Publishing, Washington DC, 2013
- Herr NR, Williams JW Jr, Benjamin S ym. Does this patient have generalized anxiety or panic disorder?: The Rational Clinical Examination systematic review. JAMA 2014;312:78-84 «PMID: 25058220»PubMed
- Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB ym. The Patient Health Questionnaire Somatic, Anxiety, and Depressive Symptom Scales: a systematic review. Gen Hosp Psychiatry 2010;32:345-59 «PMID: 20633738»PubMed
- Plummer F, Manea L, Trepel D ym. Screening for anxiety disorders with the GAD-7 and GAD-2: a systematic review and diagnostic metaanalysis. Gen Hosp Psychiatry 2016;39:24-31 «PMID: 26719105»PubMed
- Shear MK, Rucci P, Williams J ym. Reliability and validity of the Panic Disorder Severity Scale: replication and extension. J Psychiatr Res 2001;35:293-6 «PMID: 11591432»PubMed
- Tilli V, Suominen K, Karlsson H. Paniikkihäiriön hoito perusterveydenhuollossa. Duodecim 2008;124:993-9
- Stein MB, Goin MK, Pollack MH ym. Practice Guideline for the Treatment of Patients with Panic Disorder. 2. painos. American Psychiatric Association (APA) 2010
- Leinonen E, Viikki M, Koponen H. Ahdistuneisuushäiriöiden lääkehoito. Duodecim 2018;134:43-50
- Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2017
- Kasteenpohja T, Marttunen M, Aalto-Setälä T ym. Treatment adequacy of anxiety disorders among young adults in Finland. BMC Psychiatry 2016;16:63 «PMID: 26993796»PubMed
- Knekt P, Lindfors O, Laaksonen MA ym. Quasi-experimental study on the effectiveness of psychoanalysis, long-term and short-term psychotherapy on psychiatric symptoms, work ability and functional capacity during a 5-year follow-up. J Affect Disord 2011;132:37-47 «PMID: 21316768»PubMed
- Liikunta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Käypä hoito -johtoryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 13.01.2016. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Sherman KJ, Ludman EJ, Cook AJ ym. Effectiveness of therapeutic massage for generalized anxiety disorder: a randomized controlled trial. Depress Anxiety 2010;27:441-50 «PMID: 20186971»PubMed
- Rapaport MH, Schettler P, Larson ER ym. Acute Swedish Massage Monotherapy Successfully Remediates Symptoms of Generalized Anxiety Disorder: A Proof-of-Concept, Randomized Controlled Study. J Clin Psychiatry 2016;77:e883-91 «PMID: 27464321»PubMed
- Levy Berg A, Sandell R, Sandahl C. Affect-focused body psychotherapy in patients with generalized anxiety disorder: evaluation of an integrative method. J Psychother Integr 2009;18:67-85. http://dx.doi.org/10.1037/a0015324
- Ravindran AV, da Silva TL. Complementary and alternative therapies as add-on to pharmacotherapy for mood and anxiety disorders: a systematic review. J Affect Disord 2013;150:707-19 «PMID: 23769610»PubMed
- Stein MB, Craske MG. Treating Anxiety in 2017: Optimizing Care to Improve Outcomes. JAMA 2017;318:235-6 «PMID: 28679009»PubMed
- Koponen H, Viikki M, Leinonen E. Masennuslääkityksen lopettamisvaiheen ongelmat. Suom Lääkäril 2017;72:2747-9
- Baldwin D, Woods R, Lawson R ym. Efficacy of drug treatments for generalised anxiety disorder: systematic review and meta-analysis. BMJ 2011;342:d1199 «PMID: 21398351»PubMed
- Evoy KE, Morrison MD, Saklad SR. Abuse and Misuse of Pregabalin and Gabapentin. Drugs 2017;77:403-26 «PMID: 28144823»PubMed
- de las Cuevas C, Sanz E, de la Fuente J. Benzodiazepines: more "behavioural" addiction than dependence. Psychopharmacology (Berl) 2003;167:297-303 «PMID: 12669174»PubMed
- Wolf B, Griffiths RR. Physical dependence on benzodiazepines: differences within the class. Drug Alcohol Depend 1991;29:153-6 «PMID: 1686752»PubMed
- Discontinuation Strategies for Patients with Long-term Benzodiazepine Use: A Review of Clinical Evidence and Guidelines. Ottawa (ON): Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health. Julkaistu sähköisesti 19.7.2015. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK310990/, viitattu 15.3.2018
- Chouinard G. Issues in the clinical use of benzodiazepines: potency, withdrawal, and rebound. J Clin Psychiatry 2004;65(Suppl 5):7-12 «PMID: 15078112»PubMed
- Muistisairaudet. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Societas Gerontologica Fennican, Suomen Geriatrit -yhdistyksen, Suomen Neurologisen Yhdistyksen, Suomen Psykogeriatrisen Yhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 27.01.2017. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ciraulo DA, Nace EP. Benzodiazepine treatment of anxiety or insomnia in substance abuse patients. Am J Addict 2000;9:276-9 «PMID: 11155783»PubMed
- Epävakaa persoonallisuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 23.06.2015. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Nardi AE, Freire RC, Valença AM ym. Tapering clonazepam in patients with panic disorder after at least 3 years of treatment. J Clin Psychopharmacol 2010;30:290-3 «PMID: 20473065»PubMed
- Moroz G, Rosenbaum JF. Efficacy, safety, and gradual discontinuation of clonazepam in panic disorder: a placebo-controlled, multicenter study using optimized dosages. J Clin Psychiatry 1999;60:604-12 «PMID: 10520979»PubMed
- Connor KM, Davidson JR, Potts NL ym. Discontinuation of clonazepam in the treatment of social phobia. J Clin Psychopharmacol 1998;18:373-8 «PMID: 9790154»PubMed
- Bruce TJ, Spiegel DA, Hegel MT. Cognitive-behavioral therapy helps prevent relapse and recurrence of panic disorder following alprazolam discontinuation: a long-term follow-up of the Peoria and Dartmouth studies. J Consult Clin Psychol 1999;67:151-6 «PMID: 10028220»PubMed
- Spiegel DA, Bruce TJ, Gregg SF ym. Does cognitive behavior therapy assist slow-taper alprazolam discontinuation in panic disorder? Am J Psychiatry 1994;151:876-81 «PMID: 8184997»PubMed
- Higa-McMillan CK, Francis SE, Rith-Najarian L ym. Evidence Base Update: 50 Years of Research on Treatment for Child and Adolescent Anxiety. J Clin Child Adolesc Psychol 2016;45:91-113 «PMID: 26087438»PubMed
- Katzman MA, Bleau P, Blier P ym. Canadian clinical practice guidelines for the management of anxiety, posttraumatic stress and obsessive-compulsive disorders. BMC Psychiatry 2014;14(Suppl 1):S1 «PMID: 25081580»PubMed
- Wang Z, Whiteside SPH, Sim L ym. Comparative Effectiveness and Safety of Cognitive Behavioral Therapy and Pharmacotherapy for Childhood Anxiety Disorders: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Pediatr 2017;171:1049-56 «PMID: 28859190»PubMed
- Connolly SD, Bernstein GA, Work Group on Quality Issues.. Practice parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with anxiety disorders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:267-83 «PMID: 17242630»PubMed
- Hathaway EE, Walkup JT, Strawn JR. Antidepressant Treatment Duration in Pediatric Depressive and Anxiety Disorders: How Long is Long Enough? Curr Probl Pediatr Adolesc Health Care 2018;48:31-9 «PMID: 29337001»PubMed
- Ori R, Amos T, Bergman H ym. Augmentation of cognitive and behavioural therapies (CBT) with d-cycloserine for anxiety and related disorders. Cochrane Database Syst Rev 2015;(5):CD007803 «PMID: 25957940»PubMed
- MacDonald K, Feifel D. Oxytocin's role in anxiety: a critical appraisal. Brain Res 2014;1580:22-56 «PMID: 24468203»PubMed
- Markkula N, Lehti V, Gissler M ym. Incidence and prevalence of mental disorders among immigrants and native Finns: a register-based study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2017;52:1523-40 «PMID: 28856385»PubMed
- Bogic M, Njoku A, Priebe S. Long-term mental health of war-refugees: a systematic literature review. BMC Int Health Hum Rights 2015;15:29 «PMID: 26510473»PubMed
- Fazel M, Wheeler J, Danesh J. Prevalence of serious mental disorder in 7000 refugees resettled in western countries: a systematic review. Lancet 2005;365:1309-14 «PMID: 15823380»PubMed
- Cougle JR, Feldner MT, Keough ME ym. Comorbid panic attacks among individuals with posttraumatic stress disorder: associations with traumatic event exposure history, symptoms, and impairment. J Anxiety Disord 2010;24:183-8 «PMID: 19914036»PubMed
- Hinton DE, Lewis-Fernández R. The cross-cultural validity of posttraumatic stress disorder: implications for DSM-5. Depress Anxiety 2011;28:783-801 «PMID: 21910185»PubMed
- Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 17.12.2014. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Holappa-Mattila P, Selinheimo S, Valtanen E, Vilen J, Sauni R, Vastamäki J. Työn muokkauksen keinot, kun mielenterveydenhäiriö vaikuttaa työkykyyn. Työterveyslaitos, Sosiaali- ja terveysministeriö 2018
- Selinheimo S, Mattila-Holappa P, Valtanen E, Vilén J, Sauni R, Vastamäki J. Työn muokkaus mielenterveyden häiriössä. Työterveyshuollon hyvät käytännöt 17.7.2018. Terveysportti, Työterveys ja kuntoutus -tietokanta. http://www.terveysportti.fi/dtk/tyt/avaa?p_artikkeli=ttk00124
- Harvey SB, Modini M, Joyce S ym. Can work make you mentally ill? A systematic meta-review of work-related risk factors for common mental health problems. Occup Environ Med 2017;74:301-10 «PMID: 28108676»PubMed
- Viikki M, Leinonen E. Ahdistuneisuushäiriöiden diagnostiikka ja lääkehoito perusterveydenhuollossa. Duodecim 2015;131:583-90
- Ruscio AM, Hallion LS, Lim CCW ym. Cross-sectional Comparison of the Epidemiology of DSM-5 Generalized Anxiety Disorder Across the Globe. JAMA Psychiatry 2017;74:465-75 «PMID: 28297020»PubMed
- Wittchen HU. Generalized anxiety disorder: prevalence, burden, and cost to society. Depress Anxiety 2002;16:162-71 «PMID: 12497648»PubMed
- Huumeongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 12.04.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Rush AJ Jr, First MB, Blacker D. Handbook of psychiatric measures. 2. painos, 2008. Arlington, VA, US: American Psychiatric Publishing, Inc
- Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 19.06.2013. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Spitzer RL, Kroenke K, Williams JB ym. A brief measure for assessing generalized anxiety disorder: the GAD-7. Arch Intern Med 2006;166:1092-7 «PMID: 16717171»PubMed
- Houck PR, Spiegel DA, Shear MK ym. Reliability of the self-report version of the panic disorder severity scale. Depress Anxiety 2002;15:183-5 «PMID: 12112724»PubMed
- Connor KM, Davidson JR, Churchill LE ym. Psychometric properties of the Social Phobia Inventory (SPIN). New self-rating scale. Br J Psychiatry 2000;176:379-86 «PMID: 10827888»PubMed
- Heimberg RG, Horner KJ, Juster HR ym. Psychometric properties of the Liebowitz Social Anxiety Scale. Psychol Med 1999;29:199-212 «PMID: 10077308»PubMed
- Meyer TJ, Miller ML, Metzger RL ym. Development and validation of the Penn State Worry Questionnaire. Behav Res Ther 1990;28:487-95 «PMID: 2076086»PubMed
- HAMILTON M. The assessment of anxiety states by rating. Br J Med Psychol 1959;32:50-5 «PMID: 13638508»PubMed
- Beck AT, Epstein N, Brown G ym. An inventory for measuring clinical anxiety: psychometric properties. J Consult Clin Psychol 1988;56:893-7 «PMID: 3204199»PubMed
- Norman SB, Cissell SH, Means-Christensen AJ ym. Development and validation of an Overall Anxiety Severity And Impairment Scale (OASIS). Depress Anxiety 2006;23:245-9 «PMID: 16688739»PubMed
- Zigmond AS, Snaith RP. The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand 1983;67:361-70 «PMID: 6880820»PubMed
- Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 22.03.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ostacher M, Ng-Mak D, Patel P ym. Lurasidone compared to other atypical antipsychotic monotherapies for bipolar depression: A systematic review and network meta-analysis. World J Biol Psychiatry 2017:1-11 «PMID: 28264635»PubMed
- 2018 Physical activity guidelines advisory committee. 2018 Physical Activity Guidelines Advisory Committee Scientific Report. U:S: Health and Human Services, Washington DC 2018. https://health.gov/paguidelines/second-edition/report.aspx
- Alaka KJ, Noble W, Montejo A ym. Efficacy and safety of duloxetine in the treatment of older adult patients with generalized anxiety disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Int J Geriatr Psychiatry 2014;29:978-86 «PMID: 24644106»PubMed
- Allgulander C, Mangano R, Zhang J ym. Efficacy of Venlafaxine ER in patients with social anxiety disorder: a double-blind, placebo-controlled, parallel-group comparison with paroxetine. Hum Psychopharmacol 2004;19:387-96 «PMID: 15303242»PubMed
- Altamura AC, Pioli R, Vitto M ym. Venlafaxine in social phobia: a study in selective serotonin reuptake inhibitor non-responders. Int Clin Psychopharmacol 1999;14:239-45 «PMID: 10468317»PubMed
- Andrews G, Davies M, Titov N. Effectiveness randomized controlled trial of face to face versus Internet cognitive behaviour therapy for social phobia. Aust N Z J Psychiatry 2011;45:337-40 «PMID: 21323490»PubMed
- Archer J, Bower P, Gilbody S ym. Collaborative care for depression and anxiety problems. Cochrane Database Syst Rev 2012;(10):CD006525 «PMID: 23076925»PubMed
- Asakura S, Tajima O, Koyama T. Fluvoxamine treatment of generalized social anxiety disorder in Japan: a randomized double-blind, placebo-controlled study. Int J Neuropsychopharmacol 2007;10:263-74 «PMID: 16573847»PubMed
- Australian and New Zealand College of Psychiatrists Clinical Practice Guidelines Team for Panic Disorder and Agoraphobia.. Australian and New Zealand clinical practice guidelines for the treatment of panic disorder and agoraphobia. Aust N Z J Psychiatry 2003;37:641-56 «PMID: 14636376»PubMed
- Azadeh SM, Kazemi-Zahrani H, Besharat MA. Effectiveness of Acceptance and Commitment Therapy on Interpersonal Problems and Psychological Flexibility in Female High School Students With Social Anxiety Disorder. Glob J Health Sci 2015;8:131-8 «PMID: 26493425»PubMed
- Bakker A, van Balkom AJ, Spinhoven P. SSRIs vs. TCAs in the treatment of panic disorder: a meta-analysis. Acta Psychiatr Scand 2002;106:163-7 «PMID: 12197851»PubMed
- Bakker A, van Balkom AJ, Spinhoven P ym. Follow-up on the treatment of panic disorder with or without agoraphobia: a quantitative review. J Nerv Ment Dis 1998;186:414-9 «PMID: 9680042»PubMed
- Baldwin DS, den Boer JA, Lyndon G ym. Efficacy and safety of pregabalin in generalised anxiety disorder: A critical review of the literature. J Psychopharmacol 2015;29:1047-60 «PMID: 26259772»PubMed
- Bandelow B, Lichte T, Rudolf S ym. The German guidelines for the treatment of anxiety disorders. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 2015;265:363-73 «PMID: 25404200»PubMed
- Bandelow B, Reitt M, Röver C ym. Efficacy of treatments for anxiety disorders: a meta-analysis. Int Clin Psychopharmacol 2015;30:183-92 «PMID: 25932596»PubMed
- Bandelow B, Sher L, Bunevicius R ym. Guidelines for the pharmacological treatment of anxiety disorders, obsessive-compulsive disorder and posttraumatic stress disorder in primary care. Int J Psychiatry Clin Pract 2012;16:77-84 «PMID: 22540422»PubMed
- Bandelow B, Zohar J, Hollander E ym. World Federation of Societies of Biological Psychiatry (WFSBP) guidelines for the pharmacological treatment of anxiety, obsessive-compulsive and post-traumatic stress disorders - first revision. World J Biol Psychiatry 2008;9:248-312 «PMID: 18949648»PubMed
- Barkowski S, Schwartze D, Strauss B ym. Efficacy of group psychotherapy for social anxiety disorder: A meta-analysis of randomized-controlled trials. J Anxiety Disord 2016;39:44-64 «PMID: 26953823»PubMed
- Barlow JH, Ellard DR, Hainsworth JM ym. A review of self-management interventions for panic disorders, phobias and obsessive-compulsive disorders. Acta Psychiatr Scand 2005;111:272-85 «PMID: 15740463»PubMed
- Barnett SD, Kramer ML, Casat CD ym. Efficacy of olanzapine in social anxiety disorder: a pilot study. J Psychopharmacol 2002;16:365-8 «PMID: 12503837»PubMed
- Beidel DC, Turner SM, Sallee FR ym. SET-C versus fluoxetine in the treatment of childhood social phobia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1622-32 «PMID: 18030084»PubMed
- Bennett K, Manassis K, Duda S ym. Treating child and adolescent anxiety effectively: Overview of systematic reviews. Clin Psychol Rev 2016;50:80-94 «PMID: 27744168»PubMed
- Bennett K, Manassis K, Walter SD ym. Cognitive behavioral therapy age effects in child and adolescent anxiety: an individual patient data metaanalysis. Depress Anxiety 2013;30:829-41 «PMID: 23658135»PubMed
- Bergström J, Andersson G, Ljótsson B ym. Internet-versus group-administered cognitive behaviour therapy for panic disorder in a psychiatric setting: a randomised trial. BMC Psychiatry 2010;10:54 «PMID: 20598127»PubMed
- Beutel ME, Scheurich V, Knebel A ym. Implementing panic-focused psychodynamic psychotherapy into clinical practice. Can J Psychiatry 2013;58:326-34 «PMID: 23768260»PubMed
- Bielski RJ, Bose A, Chang CC. A double-blind comparison of escitalopram and paroxetine in the long-term treatment of generalized anxiety disorder. Ann Clin Psychiatry 2005;17:65-9 «PMID: 16075658»PubMed
- Bighelli I, Trespidi C, Castellazzi M ym. Antidepressants and benzodiazepines for panic disorder in adults. Cochrane Database Syst Rev 2016;(9):CD011567 «PMID: 27618521»PubMed
- Birmaher B, Axelson DA, Monk K ym. Fluoxetine for the treatment of childhood anxiety disorders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2003;42:415-23 «PMID: 12649628»PubMed
- Blanco C, Raza MS, Schneier FR ym. The evidence-based pharmacological treatment of social anxiety disorder. Int J Neuropsychopharmacol 2003;6:427-42 «PMID: 14609440»PubMed
- Blanco C, Schneier FR, Schmidt A ym. Pharmacological treatment of social anxiety disorder: a meta-analysis. Depress Anxiety 2003;18:29-40 «PMID: 12900950»PubMed
- Blomhoff S, Haug TT, Hellström K ym. Randomised controlled general practice trial of sertraline, exposure therapy and combined treatment in generalised social phobia. Br J Psychiatry 2001;179:23-30 «PMID: 11435264»PubMed
- Book SW, Thomas SE, Randall PK ym. Paroxetine reduces social anxiety in individuals with a co-occurring alcohol use disorder. J Anxiety Disord 2008;22:310-8 «PMID: 17448631»PubMed
- Boshuisen ML, Slaap BR, Vester-Blokland ED ym. The effect of mirtazapine in panic disorder: an open label pilot study with a single-blind placebo run-in period. Int Clin Psychopharmacol 2001;16:363-8 «PMID: 11712626»PubMed
- Bowen RC, D'Arcy C, Keegan D ym. A controlled trial of cognitive behavioral treatment of panic in alcoholic inpatients with comorbid panic disorder. Addict Behav 2000;25:593-7 «PMID: 10972451»PubMed
- Brent DA, Emslie GJ, Clarke GN ym. Predictors of spontaneous and systematically assessed suicidal adverse events in the treatment of SSRI-resistant depression in adolescents (TORDIA) study. Am J Psychiatry 2009;166:418-26 «PMID: 19223438»PubMed
- Bridge JA, Iyengar S, Salary CB ym. Clinical response and risk for reported suicidal ideation and suicide attempts in pediatric antidepressant treatment: a meta-analysis of randomized controlled trials. JAMA 2007;297:1683-96 «PMID: 17440145»PubMed
- Bystritsky A, Kerwin L, Feusner JD ym. A pilot controlled trial of bupropion XL versus escitalopram in generalized anxiety disorder. Psychopharmacol Bull 2008;41:46-51 «PMID: 18362870»PubMed
- Bögels SM, Wijts P, Oort FJ ym. Psychodynamic psychotherapy versus cognitive behavior therapy for social anxiety disorder: an efficacy and partial effectiveness trial. Depress Anxiety 2014;31:363-73 «PMID: 24577880»PubMed
- Carlbring P, Nilsson-Ihrfelt E, Waara J ym. Treatment of panic disorder: live therapy vs. self-help via the Internet. Behav Res Ther 2005;43:1321-33 «PMID: 16086983»PubMed
- Chambless DL, Gillis MM. Cognitive therapy of anxiety disorders. J Consult Clin Psychol 1993;61:248-60 «PMID: 8473578»PubMed
- Chessick CA, Allen MH, Thase M ym. Azapirones for generalized anxiety disorder. Cochrane Database Syst Rev 2006;(3):CD006115 «PMID: 16856115»PubMed
- Zhu Z, Zhang L, Jiang J ym. Comparison of psychological placebo and waiting list control conditions in the assessment of cognitive behavioral therapy for the treatment of generalized anxiety disorder: a meta-analysis. Shanghai Arch Psychiatry 2014;26:319-31 «PMID: 25642106»PubMed
- Ciraulo DA, Barlow DH, Gulliver SB ym. The effects of venlafaxine and cognitive behavioral therapy alone and combined in the treatment of co-morbid alcohol use-anxiety disorders. Behav Res Ther 2013;51:729-35 «PMID: 24055681»PubMed
- Clark C, Pilling S, Mayo-Wilson E ym. Social anxiety disorder: Recognition, assessment and treatment. NICE clinical guideline 159, May 2013 (1.6.2014). https://www.nice.org.uk/guidance/cg159/resources/social-anxiety-disorder-recognition-assessment-and-treatment-pdf-35109639699397
- Clark DM, Ehlers A, McManus F ym. Cognitive therapy versus fluoxetine in generalized social phobia: a randomized placebo-controlled trial. J Consult Clin Psychol 2003;71:1058-67 «PMID: 14622081»PubMed
- Committee on Safety of Medicines. Selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs): Overview of regulatory status and CSM advice relating to major depressive disorder (MDD) in children and adolescents including a summary of available safety and efficacy data.
- Conçalves DC, Byrne GJ. Interventions for generalized anxiety disorder in older adults: systematic review and meta-analysis. J Anxiety Disord 2012;26:1-11 «PMID: 21907538»PubMed
- Cottraux J, Note I, Albuisson E ym. Cognitive behavior therapy versus supportive therapy in social phobia: a randomized controlled trial. Psychother Psychosom 2000;69:137-46 «PMID: 10773778»PubMed
- Covin R, Ouimet AJ, Seeds PM ym. A meta-analysis of CBT for pathological worry among clients with GAD. J Anxiety Disord 2008;22:108-16 «PMID: 17321717»PubMed
- Cuijpers P, Sijbrandij M, Koole S ym. Psychological treatment of generalized anxiety disorder: a meta-analysis. Clin Psychol Rev 2014;34:130-40 «PMID: 24487344»PubMed
- Curtiss J, Andrews L, Davis M ym. A meta-analysis of pharmacotherapy for social anxiety disorder: an examination of efficacy, moderators, and mediators. Expert Opin Pharmacother 2017;18:243-51 «PMID: 28110555»PubMed
- da Costa CZ, de Morais RM, Zanetta DM ym. Comparison among clomipramine, fluoxetine, and placebo for the treatment of anxiety disorders in children and adolescents. J Child Adolesc Psychopharmacol 2013;23:687-92 «PMID: 24350814»PubMed
- Dannon PN, Iancu I, Lowengrub K ym. A naturalistic long-term comparison study of selective serotonin reuptake inhibitors in the treatment of panic disorder. Clin Neuropharmacol 2007;30:326-34 «PMID: 18090457»PubMed
- Davidson J, Allgulander C, Pollack MH ym. Efficacy and tolerability of duloxetine in elderly patients with generalized anxiety disorder: a pooled analysis of four randomized, double-blind, placebo-controlled studies. Hum Psychopharmacol 2008;23:519-26 «PMID: 18478624»PubMed
- Davidson JR, Foa EB, Huppert JD ym. Fluoxetine, comprehensive cognitive behavioral therapy, and placebo in generalized social phobia. Arch Gen Psychiatry 2004;61:1005-13 «PMID: 15466674»PubMed
- Davidson JR, Potts N, Richichi E ym. Treatment of social phobia with clonazepam and placebo. J Clin Psychopharmacol 1993;13:423-8 «PMID: 8120156»PubMed
- Davidson JR, Wittchen HU, Llorca PM ym. Duloxetine treatment for relapse prevention in adults with generalized anxiety disorder: a double-blind placebo-controlled trial. Eur Neuropsychopharmacol 2008;18:673-81 «PMID: 18559291»PubMed
- Davis ML, Smits JA, Hofmann SG. Update on the efficacy of pharmacotherapy for social anxiety disorder: a meta-analysis. Expert Opin Pharmacother 2014;15:2281-91 «PMID: 25284086»PubMed
- de Vries YA, de Jonge P, van den Heuvel E ym. Influence of baseline severity on antidepressant efficacy for anxiety disorders: meta-analysis and meta-regression. Br J Psychiatry 2016;208:515-21 «PMID: 26989093»PubMed
- Depping AM, Komossa K, Kissling W ym. Second-generation antipsychotics for anxiety disorders. Cochrane Database Syst Rev 2010;(12):CD008120 «PMID: 21154392»PubMed
- Diefenbach GJ, Bragdon LB, Zertuche L ym. Repetitive transcranial magnetic stimulation for generalised anxiety disorder: a pilot randomised, double-blind, sham-controlled trial. Br J Psychiatry 2016;209:222-8 «PMID: 27198484»PubMed
- Donahue CB, Kushner MG, Thuras PD ym. Effect of quetiapine vs. placebo on response to two virtual public speaking exposures in individuals with social phobia. J Anxiety Disord 2009;23:362-8 «PMID: 19157776»PubMed
- Donovan MR, Glue P, Kolluri S ym. Comparative efficacy of antidepressants in preventing relapse in anxiety disorders - a meta-analysis. J Affect Disord 2010;123:9-16 «PMID: 19616306»PubMed
- Dubicka B, Hadley S, Roberts C. Suicidal behaviour in youths with depression treated with new-generation antidepressants: meta-analysis. Br J Psychiatry 2006;189:393-8 «PMID: 17077427»PubMed
- Durham RC, Allan T, Hackett CA. On predicting improvement and relapse in generalized anxiety disorder following psychotherapy. Br J Clin Psychol 1997;36:101-19 «PMID: 9051282»PubMed
- Durham RC, Murphy T, Allan T ym. Cognitive therapy, analytic psychotherapy and anxiety management training for generalised anxiety disorder. Br J Psychiatry 1994;165:315-23 «PMID: 7994500»PubMed
- Ebrahiminejad S, Poursharifi H, Bakhshiour Roodsari A ym. The Effectiveness of Mindfulness-Based Cognitive Therapy on Iranian Female Adolescents Suffering From Social Anxiety. Iran Red Crescent Med J 2016;18:e25116 «PMID: 28191335»PubMed
- Elkins RM, Gallo KP, Pincus DB ym. Moderators of intensive CBT for adolescent panic disorder: the of fear and avoidance. Child Adolesc Ment Health 2016;21:30-6 «PMID: 26929742»PubMed
- Eskildsen A, Hougaard E, Rosenberg NK. Pre-treatment patient variables as predictors of drop-out and treatment outcome in cognitive behavioural therapy for social phobia: A systematic review. Nord J Psychiatry 2010;64:94-105 «PMID: 20055730»PubMed
- Evidence Portfolio – Brain Health Subcommittee, Question 3. Julkaisussa: Supplementary material for the 2018 Physical Activity Guidelines Advisory Committee Scientific Report. Chapter 3. Brain health. https://health.gov/paguidelines/second-edition/report/supplementary-material.aspx
- FDA Talk Paper, October 27, 2003. FDA issues public health advisory entitled: Reports of suicidality in pediatric patients being treated with antidepressant medications for major depressive disorder (MDD). http://www.fda.gov 1
- Fedoroff IC, Taylor S. Psychological and pharmacological treatments of social phobia: a meta-analysis. J Clin Psychopharmacol 2001;21:311-24 «PMID: 11386495»PubMed
- Feltner D, Wittchen HU, Kavoussi R ym. Long-term efficacy of pregabalin in generalized anxiety disorder. Int Clin Psychopharmacol 2008;23:18-28 «PMID: 18090504»PubMed
- Feltner DE, Liu-Dumaw M, Schweizer E ym. Efficacy of pregabalin in generalized social anxiety disorder: results of a double-blind, placebo-controlled, fixed-dose study. Int Clin Psychopharmacol 2011;26:213-20 «PMID: 21368587»PubMed
- Ferguson JM, Khan A, Mangano R ym. Relapse prevention of panic disorder in adult outpatient responders to treatment with venlafaxine extended release. J Clin Psychiatry 2007;68:58-68 «PMID: 17284131»PubMed
- Feske U, Chambless DL. Cognitive behavioral versus exposure only treatment for social phobia: A meta-analysis. Behav Ther 1995;26:695-720
- Fluvoxamine for the treatment of anxiety disorders in children and adolescents. The Research Unit on Pediatric Psychopharmacology Anxiety Study Group. N Engl J Med 2001;344:1279-85 «PMID: 11323729»PubMed
- Fu J, Peng L, Li X. The efficacy and safety of multiple doses of vortioxetine for generalized anxiety disorder: a meta-analysis. Neuropsychiatr Dis Treat 2016;12:951-9 «PMID: 27143896»PubMed
- Furmark T, Appel L, Michelgård A ym. Cerebral blood flow changes after treatment of social phobia with the neurokinin-1 antagonist GR205171, citalopram, or placebo. Biol Psychiatry 2005;58:132-42 «PMID: 16038684»PubMed
- Furukawa TA, Watanabe N, Churchill R. Psychotherapy plus antidepressant for panic disorder with or without agoraphobia: systematic review. Br J Psychiatry 2006;188:305-12 «PMID: 16582055»PubMed
- Gale C, Oakley-Browne M. Benzodiazepines for generalized anxiety disorder. Evidence-Based Medicine Guidelines 2006
- Gale CK, Millichamp J. Generalized anxiety disorder. BMJ Clin Evid 2011;2011
- Gambi F, De Berardis D, Campanella D ym. Mirtazapine treatment of generalized anxiety disorder: a fixed dose, open label study. J Psychopharmacol 2005;19:483-7 «PMID: 16166185»PubMed
- Gelernter CS, Uhde TW, Cimbolic P ym. Cognitive-behavioral and pharmacological treatments of social phobia. A controlled study. Arch Gen Psychiatry 1991;48:938-45 «PMID: 1929764»PubMed
- Generoso MB, Trevizol AP, Kasper S ym. Pregabalin for generalized anxiety disorder: an updated systematic review and meta-analysis. Int Clin Psychopharmacol 2017;32:49-55 «PMID: 27643884»PubMed
- Gibbons RD, Brown CH, Hur K ym. Suicidal thoughts and behavior with antidepressant treatment: reanalysis of the randomized placebo-controlled studies of fluoxetine and venlafaxine. Arch Gen Psychiatry 2012;69:580-7 «PMID: 22309973»PubMed
- Goddard AW, Mahmud W, Medlock C ym. A controlled trial of quetiapine XR coadministration treatment of SSRI-resistant panic disorder. Ann Gen Psychiatry 2015;14:26 «PMID: 26379759»PubMed
- Gordon BR, McDowell CP, Lyons M ym. The Effects of Resistance Exercise Training on Anxiety: A Meta-Analysis and Meta-Regression Analysis of Randomized Controlled Trials. Sports Med 2017;47:2521-32 «PMID: 28819746»PubMed
- Gould RA, Buckminster S, Pollack MH, Otto MW, Yap L. Cognitive-behavioral and pharmacological treatment for social phobia: A meta-analysis. Clin Psychol Sci Pract 1997;4:291-306
- Gould RA, Otto MW, Pollack MH, Yap L. Cognitive behavioral and pharmacological treatment of generalized anxiety disorder: a preliminary meta-analysis. Behav Ther 1997;28:285-305
- Gould RA, Otto MW, Pollack MH. A meta-analysis of treatment outcome for panic didorder. Clin Psychol Rev 1995;15:819-44
- Guaiana G, Barbui C, Cipriani A. Hydroxyzine for generalised anxiety disorder. Cochrane Database Syst Rev 2010;(12):CD006815 «PMID: 21154375»PubMed
- Haby MM, Donnelly M, Corry J ym. Cognitive behavioural therapy for depression, panic disorder and generalized anxiety disorder: a meta-regression of factors that may predict outcome. Aust N Z J Psychiatry 2006;40:9-19 «PMID: 16403033»PubMed
- Hahlweg K, Fiegenbaum W, Frank M ym. Short- and long-term effectiveness of an empirically supported treatment for agoraphobia. J Consult Clin Psychol 2001;69:375-82 «PMID: 11495167»PubMed
- Hall J, Kellett S, Berrios R ym. Efficacy of Cognitive Behavioral Therapy for Generalized Anxiety Disorder in Older Adults: Systematic Review, Meta-Analysis, and Meta-Regression. Am J Geriatr Psychiatry 2016;24:1063-73 «PMID: 27687212»PubMed
- Hammad TA, Laughren T, Racoosin J. Suicidality in pediatric patients treated with antidepressant drugs. Arch Gen Psychiatry 2006;63:332-9 «PMID: 16520440»PubMed
- Hancock KM, Swain J, Hainsworth CJ ym. Acceptance and Commitment Therapy versus Cognitive Behavior Therapy for Children With Anxiety: Outcomes of a Randomized Controlled Trial. J Clin Child Adolesc Psychol 2018;47:296-311 «PMID: 26998803»PubMed
- Hanrahan F, Field AP, Jones FW ym. A meta-analysis of cognitive therapy for worry in generalized anxiety disorder. Clin Psychol Rev 2013;33:120-32 «PMID: 23168445»PubMed
- Hawley LL, Rector NA, Laposa JM. Examining the dynamic relationships between exposure tasks and cognitive restructuring in CBT for SAD: Outcomes and moderating influences. J Anxiety Disord 2016;39:10-20 «PMID: 26905316»PubMed
- Hedges DW, Brown BL, Shwalb DA ym. The efficacy of selective serotonin reuptake inhibitors in adult social anxiety disorder: a meta-analysis of double-blind, placebo-controlled trials. J Psychopharmacol 2007;21:102-11 «PMID: 16714326»PubMed
- Hedman E, Andersson E, Ljótsson B ym. Cost-effectiveness of Internet-based cognitive behavior therapy vs. cognitive behavioral group therapy for social anxiety disorder: results from a randomized controlled trial. Behav Res Ther 2011;49:729-36 «PMID: 21851929»PubMed
- Hedman E, Andersson G, Ljótsson B ym. Internet-based cognitive behavior therapy vs. cognitive behavioral group therapy for social anxiety disorder: a randomized controlled non-inferiority trial. PLoS One 2011;6:e18001 «PMID: 21483704»PubMed
- Heimberg RG, Liebowitz MR, Hope DA ym. Cognitive behavioral group therapy vs phenelzine therapy for social phobia: 12-week outcome. Arch Gen Psychiatry 1998;55:1133-41 «PMID: 9862558»PubMed
- Hirschmann S, Dannon PN, Iancu I ym. Pindolol augmentation in patients with treatment-resistant panic disorder: A double-blind, placebo-controlled trial. J Clin Psychopharmacol 2000;20:556-9 «PMID: 11001241»PubMed
- Hobbs JD, Kushner MG, Lee SS ym. Meta-analysis of supplemental treatment for depressive and anxiety disorders in patients being treated for alcohol dependence. Am J Addict 2011;20:319-29 «PMID: 21679263»PubMed
- Hofmann SG, Smits JA. Cognitive-behavioral therapy for adult anxiety disorders: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. J Clin Psychiatry 2008;69:621-32 «PMID: 18363421»PubMed
- Hoge EA, Worthington JJ 3rd, Kaufman RE ym. Aripiprazole as augmentation treatment of refractory generalized anxiety disorder and panic disorder. CNS Spectr 2008;13:522-7 «PMID: 18567977»PubMed
- Hollifield M, Thompson PM, Ruiz JE ym. Potential effectiveness and safety of olanzapine in refractory panic disorder. Depress Anxiety 2005;21:33-40 «PMID: 15786486»PubMed
- Ipser JC, Carey P, Dhansay Y ym. Pharmacotherapy augmentation strategies in treatment-resistant anxiety disorders. Cochrane Database Syst Rev 2006;(4):CD005473 «PMID: 17054260»PubMed
- Ipser JC, Kariuki CM, Stein DJ. Pharmacotherapy for social anxiety disorder: a systematic review. Expert Rev Neurother 2008;8:235-57 «PMID: 18271710»PubMed
- Ipser JC, Stein DJ, Hawkridge S ym. Pharmacotherapy for anxiety disorders in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2009;(3):CD005170 «PMID: 19588367»PubMed
- Ipser JC, Wilson D, Akindipe TO ym. Pharmacotherapy for anxiety and comorbid alcohol use disorders. Cochrane Database Syst Rev 2015;(1):CD007505 «PMID: 25601826»PubMed
- James AC, James G, Cowdrey FA ym. Cognitive behavioural therapy for anxiety disorders in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2015;(2):CD004690 «PMID: 25692403»PubMed
- James IM, Burgoyne W, Savage IT. Effect of pindolol on stress-related disturbances of musical performance: preliminary communication. J R Soc Med 1983;76:194-6 «PMID: 6834370»PubMed
- Katz IR, Reynolds CF 3rd, Alexopoulos GS ym. Venlafaxine ER as a treatment for generalized anxiety disorder in older adults: pooled analysis of five randomized placebo-controlled clinical trials. J Am Geriatr Soc 2002;50:18-25 «PMID: 12028242»PubMed
- Kinrys G, Pollack MH, Simon NM ym. Valproic acid for the treatment of social anxiety disorder. Int Clin Psychopharmacol 2003;18:169-72 «PMID: 12702897»PubMed
- Kiropoulos LA, Klein B, Austin DW ym. Is internet-based CBT for panic disorder and agoraphobia as effective as face-to-face CBT? J Anxiety Disord 2008;22:1273-84 «PMID: 18289829»PubMed
- Knijnik DZ, Blanco C, Salum GA ym. A pilot study of clonazepam versus psychodynamic group therapy plus clonazepam in the treatment of generalized social anxiety disorder. Eur Psychiatry 2008;23:567-74 «PMID: 18774274»PubMed
- Kobak KA, Greist JH, Jefferson JW ym. Fluoxetine in social phobia: a double-blind, placebo-controlled pilot study. J Clin Psychopharmacol 2002;22:257-62 «PMID: 12006895»PubMed
- Kumar R, Pitts C, Carpenter D. Response to paroxetine is maintained during continued treatment in patients with social anxiety disorder. Eur Neuropsychopharmacol 1999;9:312-3
- Kushner MG, Maurer EW, Thuras P ym. Hybrid cognitive behavioral therapy versus relaxation training for co-occurring anxiety and alcohol disorder: a randomized clinical trial. J Consult Clin Psychol 2013;81:429-42 «PMID: 23276124»PubMed
- Kushner MG, Sletten S, Donahue C ym. Cognitive-behavioral therapy for panic disorder in patients being treated for alcohol dependence: Moderating effects of alcohol outcome expectancies. Addict Behav 2009;34:554-60 «PMID: 19349122»PubMed
- Lader M, Stender K, Bürger V ym. Efficacy and tolerability of escitalopram in 12- and 24-week treatment of social anxiety disorder: randomised, double-blind, placebo-controlled, fixed-dose study. Depress Anxiety 2004;19:241-8 «PMID: 15274173»PubMed
- LaLonde CD, Van Lieshout RJ. Treating generalized anxiety disorder with second generation antipsychotics: a systematic review and meta-analysis. J Clin Psychopharmacol 2011;31:326-33 «PMID: 21508847»PubMed
- Lecrubier Y, Judge R. Long-term evaluation of paroxetine, clomipramine and placebo in panic disorder. Collaborative Paroxetine Panic Study Investigators. Acta Psychiatr Scand 1997;95:153-60 «PMID: 9065681»PubMed
- Leichsenring F, Salzer S, Beutel ME ym. Long-term outcome of psychodynamic therapy and cognitive-behavioral therapy in social anxiety disorder. Am J Psychiatry 2014;171:1074-82 «PMID: 25016974»PubMed
- Leichsenring F, Salzer S, Beutel ME ym. Psychodynamic therapy and cognitive-behavioral therapy in social anxiety disorder: a multicenter randomized controlled trial. Am J Psychiatry 2013;170:759-67 «PMID: 23680854»PubMed
- Leichsenring F, Salzer S, Jaeger U ym. Short-term psychodynamic psychotherapy and cognitive-behavioral therapy in generalized anxiety disorder: a randomized, controlled trial. Am J Psychiatry 2009;166:875-81 «PMID: 19570931»PubMed
- Lenox-Smith AJ, Reynolds A. A double-blind, randomised, placebo controlled study of venlafaxine XL in patients with generalised anxiety disorder in primary care. Br J Gen Pract 2003;53:772-7 «PMID: 14601352»PubMed
- Lenze EJ, Mulsant BH, Shear MK ym. Efficacy and tolerability of citalopram in the treatment of late-life anxiety disorders: results from an 8-week randomized, placebo-controlled trial. Am J Psychiatry 2005;162:146-50 «PMID: 15625213»PubMed
- Lenze EJ, Rollman BL, Shear MK ym. Escitalopram for older adults with generalized anxiety disorder: a randomized controlled trial. JAMA 2009;301:295-303 «PMID: 19155456»PubMed
- Lepola UM, Wade AG, Leinonen EV ym. A controlled, prospective, 1-year trial of citalopram in the treatment of panic disorder. J Clin Psychiatry 1998;59:528-34 «PMID: 9818634»PubMed
- Li H, Wang J, Li C ym. Repetitive transcranial magnetic stimulation (rTMS) for panic disorder in adults. Cochrane Database Syst Rev 2014;(9):CD009083 «PMID: 25230088»PubMed
- Li X, Zhu L, Su Y ym. Short-term efficacy and tolerability of venlafaxine extended release in adults with generalized anxiety disorder without depression: A meta-analysis. PLoS One 2017;12:e0185865 «PMID: 28982121»PubMed
- Liebowitz MR, Gelenberg AJ, Munjack D. Venlafaxine extended release vs placebo and paroxetine in social anxiety disorder. Arch Gen Psychiatry 2005;62:190-8 «PMID: 15699296»PubMed
- Liebowitz MR, Schneier F, Campeas R ym. Phenelzine vs atenolol in social phobia. A placebo-controlled comparison. Arch Gen Psychiatry 1992;49:290-300 «PMID: 1558463»PubMed
- Lincoln TM, Rief W, Hahlweg K ym. Effectiveness of an empirically supported treatment for social phobia in the field. Behav Res Ther 2003;41:1251-69 «PMID: 14527526»PubMed
- Lucas RA. A comparative treatment outcome study of social phobia. Diss Abstr 1994;54:6465
- Malcolm R, Anton RF, Randall CL ym. A placebo-controlled trial of buspirone in anxious inpatient alcoholics. Alcohol Clin Exp Res 1992;16:1007-13 «PMID: 1335217»PubMed
- March JS, Entusah AR, Rynn M ym. A Randomized controlled trial of venlafaxine ER versus placebo in pediatric social anxiety disorder. Biol Psychiatry 2007;62:1149-54 «PMID: 17553467»PubMed
- Markowitz JC, Lipsitz J, Milrod BL. Critical review of outcome research on interpersonal psychotherapy for anxiety disorders. Depress Anxiety 2014;31:316-25 «PMID: 24493661»PubMed
- Martin JL, Sainz-Pardo M, Furukawa TA ym. Benzodiazepines in generalized anxiety disorder: heterogeneity of outcomes based on a systematic review and meta-analysis of clinical trials. J Psychopharmacol 2007;21:774-82 «PMID: 17881433»PubMed
- Marungi SK, Ndetei DM. Effectiveness of psycho-education on depression, hopelessness, suicidality, anxiety and substance use among basic diploma students at Kenya Medical Training College. S Afr J Psychiatry 2013;19:41-50
- Mayo-Wilson E, Dias S, Mavranezouli I ym. Psychological and pharmacological interventions for social anxiety disorder in adults: a systematic review and network meta-analysis. Lancet Psychiatry 2014;1:368-76 «PMID: 26361000»PubMed
- Melvin GA, Dudley AL, Gordon MS ym. Augmenting Cognitive Behavior Therapy for School Refusal with Fluoxetine: A Randomized Controlled Trial. Child Psychiatry Hum Dev 2017;48:485-97 «PMID: 27485100»PubMed
- Mezhebovsky I, Mägi K, She F ym. Double-blind, randomized study of extended release quetiapine fumarate (quetiapine XR) monotherapy in older patients with generalized anxiety disorder. Int J Geriatr Psychiatry 2013;28:615-25 «PMID: 23070803»PubMed
- Michelson D, Pollack M, Lydiard RB ym. Continuing treatment of panic disorder after acute response: randomised, placebo-controlled trial with fluoxetine. The Fluoxetine Panic Disorder Study Group. Br J Psychiatry 1999;174:213-8 «PMID: 10448445»PubMed
- Milrod B, Busch F, Shapiro T, Leon AC, Aronson A. A pilot study of psychodynamic psychotherapy for 18-21 year old patients with panic disorder. Am Soc Adolesc Psychiatry 2005;29:289-314
- Milrod B, Chambless DL, Gallop R ym. Psychotherapies for Panic Disorder: A Tale of Two Sites. J Clin Psychiatry 2016;77:927-35 «PMID: 27464313»PubMed
- Milrod B, Leon AC, Busch F ym. A randomized controlled clinical trial of psychoanalytic psychotherapy for panic disorder. Am J Psychiatry 2007;164:265-72 «PMID: 17267789»PubMed
- Mitte K. A meta-analysis of the efficacy of psycho- and pharmacotherapy in panic disorder with and without agoraphobia. J Affect Disord 2005;88:27-45 «PMID: 16005982»PubMed
- Mitte K. Meta-analysis of cognitive-behavioral treatments for generalized anxiety disorder: a comparison with pharmacotherapy. Psychol Bull 2005;131:785-95 «PMID: 16187860»PubMed
- Montañés-Rada F, De Lucas-Taracena MT, Sánchez-Romero S. Mirtazapine versus paroxetine in panic disorder: an open study. Int J Psychiatry Clin Pract 2005;9:87-93 «PMID: 24930788»PubMed
- Montgomery S, Chatamra K, Pauer L ym. Efficacy and safety of pregabalin in elderly people with generalised anxiety disorder. Br J Psychiatry 2008;193:389-94 «PMID: 18978320»PubMed
- Montgomery SA, Nil R, Dürr-Pal N ym. A 24-week randomized, double-blind, placebo-controlled study of escitalopram for the prevention of generalized social anxiety disorder. J Clin Psychiatry 2005;66:1270-8 «PMID: 16259540»PubMed
- Montoya A, Bruins R, Katzman MA ym. The noradrenergic paradox: implications in the management of depression and anxiety. Neuropsychiatr Dis Treat 2016;12:541-57 «PMID: 27042068»PubMed
- Moylan S, Staples J, Ward SA ym. The efficacy and safety of alprazolam versus other benzodiazepines in the treatment of panic disorder. J Clin Psychopharmacol 2011;31:647-52 «PMID: 21869686»PubMed
- Muehlbacher M, Nickel MK, Nickel C ym. Mirtazapine treatment of social phobia in women: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. J Clin Psychopharmacol 2005;25:580-3 «PMID: 16282842»PubMed
- Muntingh AD, van der Feltz-Cornelis CM, van Marwijk HW ym. Collaborative care for anxiety disorders in primary care: a systematic review and meta-analysis. BMC Fam Pract 2016;17:62 «PMID: 27250527»PubMed
- Nader-Mohammadi Moghadam M, Atef-Vahid MK, Asgharnejad-Farid AA ym. Short-term Dynamic Psychotherapy versus Sertraline in Treatment of Social Phobia. Iran J Psychiatry Behav Sci 2015;9:e228 «PMID: 26288643»PubMed
- Nadiga DN, Hensley PL, Uhlenhuth EH. Review of the long-term effectiveness of cognitive behavioral therapy compared to medications in panic disorder. Depress Anxiety 2003;17:58-64 «PMID: 12621593»PubMed
- Nardi AE, Perna G. Clonazepam in the treatment of psychiatric disorders: an update. Int Clin Psychopharmacol 2006;21:131-42 «PMID: 16528135»PubMed
- NICE. Social anxiety disorder: Recognition, assessment and treatment. National Clinical Guideline Number 159. https://www.nice.org.uk/guidance/cg159/evidence/full-guideline-189895069
- Norton PJ, Price EC. A meta-analytic review of adult cognitive-behavioral treatment outcome across the anxiety disorders. J Nerv Ment Dis 2007;195:521-31 «PMID: 17568301»PubMed
- Noyes R Jr, Moroz G, Davidson JR ym. Moclobemide in social phobia: a controlled dose-response trial. J Clin Psychopharmacol 1997;17:247-54 «PMID: 9241002»PubMed
- Oei TP, Llamas M, Devilly GJ. The efficacy and cognitive processes of cognitive behaviour therapy in the treatment of panic disorder with agoraphobia. Behav Cognitive Psychother 1999;27:63-88
- Offidani E, Guidi J, Tomba E ym. Efficacy and tolerability of benzodiazepines versus antidepressants in anxiety disorders: a systematic review and meta-analysis. Psychother Psychosom 2013;82:355-62 «PMID: 24061211»PubMed
- Oosterbaan DB, van Balkom AJ, Spinhoven P, van Oppen P, van Dyck R. Cognitive therapy versus moclobemide in social phobia: a controlled study. Clin Psychol Psychother 2001;8:263-73
- Pae CU, Wang SM, Han C ym. Vortioxetine, a multimodal antidepressant for generalized anxiety disorder: a systematic review and meta-analysis. J Psychiatr Res 2015;64:88-98 «PMID: 25851751»PubMed
- Pallanti S, Quercioli L. Resistant social anxiety disorder response to Escitalopram. Clin Pract Epidemiol Ment Health 2006;2:35 «PMID: 17166264»PubMed
- Pande AC, Davidson JR, Jefferson JW ym. Treatment of social phobia with gabapentin: a placebo-controlled study. J Clin Psychopharmacol 1999;19:341-8 «PMID: 10440462»PubMed
- Pande AC, Feltner DE, Jefferson JW ym. Efficacy of the novel anxiolytic pregabalin in social anxiety disorder: a placebo-controlled, multicenter study. J Clin Psychopharmacol 2004;24:141-9 «PMID: 15206660»PubMed
- Patterson B, Van Ameringen M. AUGMENTATION STRATEGIES FOR TREATMENT-RESISTANT ANXIETY DISORDERS: A SYSTEMATIC REVIEW AND META-ANALYSIS. Depress Anxiety 2016;33:728-36 «PMID: 27175543»PubMed
- Perna G, Alciati A, Riva A ym. Long-Term Pharmacological Treatments of Anxiety Disorders: An Updated Systematic Review. Curr Psychiatry Rep 2016;18:23 «PMID: 26830881»PubMed
- Piacentini J, Bennett S, Compton SN ym. 24- and 36-week outcomes for the Child/Adolescent Anxiety Multimodal Study (CAMS). J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:297-310 «PMID: 24565357»PubMed
- Pincus DB, May JE, Whitton SW ym. Cognitive-behavioral treatment of panic disorder in adolescence. J Clin Child Adolesc Psychol 2010;39:638-49 «PMID: 20706917»PubMed
- Pollack M, Mangano R, Entsuah R ym. A randomized controlled trial of venlafaxine ER and paroxetine in the treatment of outpatients with panic disorder. Psychopharmacology (Berl) 2007;194:233-42 «PMID: 17589833»PubMed
- Pollack MH, Lepola U, Koponen H ym. A double-blind study of the efficacy of venlafaxine extended-release, paroxetine, and placebo in the treatment of panic disorder. Depress Anxiety 2007;24:1-14 «PMID: 16894619»PubMed
- Pollack MH, Meoni P, Otto MW ym. Predictors of outcome following venlafaxine extended-release treatment of DSM-IV generalized anxiety disorder: a pooled analysis of short- and long-term studies. J Clin Psychopharmacol 2003;23:250-9 «PMID: 12826987»PubMed
- Pompoli A, Furukawa TA, Imai H ym. Psychological therapies for panic disorder with or without agoraphobia in adults: a network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev 2016;(4):CD011004 «PMID: 27071857»PubMed
- Ponniah K, Hollon SD. Empirically supported psychological interventions for social phobia in adults: a qualitative review of randomized controlled trials. Psychol Med 2008;38:3-14 «PMID: 17640438»PubMed
- Porter E, Chambless DL. A systematic review of predictors and moderators of improvement in cognitive-behavioral therapy for panic disorder and agoraphobia. Clin Psychol Rev 2015;42:179-92 «PMID: 26443228»PubMed
- Prasko J, Dockery C, Horácek J ym. Moclobemide and cognitive behavioral therapy in the treatment of social phobia. Eur Psychiatry 2008;23:302-3
- Prosser JM, Yard S, Steele A ym. A comparison of low-dose risperidone to paroxetine in the treatment of panic attacks: a randomized, single-blind study. BMC Psychiatry 2009;9:25 «PMID: 19470174»PubMed
- Randall CL, Johnson MR, Thevos AK ym. Paroxetine for social anxiety and alcohol use in dual-diagnosed patients. Depress Anxiety 2001;14:255-62 «PMID: 11754136»PubMed
- Rapaport MH, Wolkow R, Rubin A ym. Sertraline treatment of panic disorder: results of a long-term study. Acta Psychiatr Scand 2001;104:289-98 «PMID: 11722304»PubMed
- Ribeiro L, Busnello JV, Kauer-Sant'Anna M ym. Mirtazapine versus fluoxetine in the treatment of panic disorder. Braz J Med Biol Res 2001;34:1303-7 «PMID: 11593305»PubMed
- Rickels K, Etemad B, Khalid-Khan S ym. Time to relapse after 6 and 12 months' treatment of generalized anxiety disorder with venlafaxine extended release. Arch Gen Psychiatry 2010;67:1274-81 «PMID: 21135327»PubMed
- Rickels K, Etemad B, Rynn MA ym. Remission of generalized anxiety disorder after 6 months of open-label treatment with venlafaxine XR. Psychother Psychosom 2013;82:363-71 «PMID: 24061331»PubMed
- Rynn MA, Riddle MA, Yeung PP ym. Efficacy and safety of extended-release venlafaxine in the treatment of generalized anxiety disorder in children and adolescents: two placebo-controlled trials. Am J Psychiatry 2007;164:290-300 «PMID: 17267793»PubMed
- Rynn MA, Siqueland L, Rickels K. Placebo-controlled trial of sertraline in the treatment of children with generalized anxiety disorder. Am J Psychiatry 2001;158:2008-14 «PMID: 11729017»PubMed
- Salzer S, Winkelbach C, Leweke F ym. Long-term effects of short-term psychodynamic psychotherapy and cognitive-behavioural therapy in generalized anxiety disorder: 12-month follow-up. Can J Psychiatry 2011;56:503-8 «PMID: 21878162»PubMed
- Samuel M, Zimovetz EA, Gabriel Z ym. Efficacy and safety of treatments for refractory generalized anxiety disorder: a systematic review. Int Clin Psychopharmacol 2011;26:63-8 «PMID: 21088608»PubMed
- Sánchez-Meca J, Rosa-Alcázar AI, Marín-Martínez F ym. Psychological treatment of panic disorder with or without agoraphobia: a meta-analysis. Clin Psychol Rev 2010;30:37-50 «PMID: 19775792»PubMed
- Sarchiapone M, Amore M, De Risio S ym. Mirtazapine in the treatment of panic disorder: an open-label trial. Int Clin Psychopharmacol 2003;18:35-8 «PMID: 12490773»PubMed
- Scaini S, Belotti R, Ogliari A ym. A comprehensive meta-analysis of cognitive-behavioral interventions for social anxiety disorder in children and adolescents. J Anxiety Disord 2016;42:105-12 «PMID: 27399932»PubMed
- Schneier FR, Goetz D, Campeas R ym. Placebo-controlled trial of moclobemide in social phobia. Br J Psychiatry 1998;172:70-7 «PMID: 9534836»PubMed
- Schutters SI, Van Megen HJ, Van Veen JF ym. Mirtazapine in generalized social anxiety disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. Int Clin Psychopharmacol 2010;25:302-4 «PMID: 20715300»PubMed
- Schutters SI, van Megen HJ, Westenberg HG. Efficacy of quetiapine in generalized social anxiety disorder: results from an open-label study. J Clin Psychiatry 2005;66:540-2 «PMID: 15816800»PubMed
- Seedat S, Stein MB. Double-blind, placebo-controlled assessment of combined clonazepam with paroxetine compared with paroxetine monotherapy for generalized social anxiety disorder. J Clin Psychiatry 2004;65:244-8 «PMID: 15003080»PubMed
- Sepede G, De Berardis D, Gambi F ym. Olanzapine augmentation in treatment-resistant panic disorder: a 12-week, fixed-dose, open-label trial. J Clin Psychopharmacol 2006;26:45-9 «PMID: 16415705»PubMed
- Siev J, Chambless DL. Specificity of treatment effects: cognitive therapy and relaxation for generalized anxiety and panic disorders. J Consult Clin Psychol 2007;75:513-22 «PMID: 17663606»PubMed
- Simon NM, Hoge EA, Fischmann D ym. An open-label trial of risperidone augmentation for refractory anxiety disorders. J Clin Psychiatry 2006;67:381-5 «PMID: 16649823»PubMed
- Simon NM, Korbly NB, Worthington JJ ym. Citalopram for social anxiety disorder: an open-label pilot study in refractory and nonrefractory patients. CNS Spectr 2002;7:655-7 «PMID: 15097929»PubMed
- Simon NM, Otto MW, Worthington JJ ym. Next-step strategies for panic disorder refractory to initial pharmacotherapy: a 3-phase randomized clinical trial. J Clin Psychiatry 2009;70:1563-70 «PMID: 19814948»PubMed
- Smits JA, Powers MB, Buxkamper R ym. The efficacy of videotape feedback for enhancing the effects of exposure-based treatment for social anxiety disorder: a controlled investigation. Behav Res Ther 2006;44:1773-85 «PMID: 16488388»PubMed
- Stahl SM, Gergel I, Li D. Escitalopram in the treatment of panic disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Clin Psychiatry 2003;64:1322-7 «PMID: 14658946»PubMed
- Stein DJ, Ahokas A, Albarran C ym. Agomelatine prevents relapse in generalized anxiety disorder: a 6-month randomized, double-blind, placebo-controlled discontinuation study. J Clin Psychiatry 2012;73:1002-8 «PMID: 22901350»PubMed
- Stein DJ, Ahokas A, Jarema M ym. Efficacy and safety of agomelatine (10 or 25 mg/day) in non-depressed out-patients with generalized anxiety disorder: A 12-week, double-blind, placebo-controlled study. Eur Neuropsychopharmacol 2017;27:526-37 «PMID: 28298261»PubMed
- Stein DJ, Ahokas A, Márquez MS ym. Agomelatine in generalized anxiety disorder: an active comparator and placebo-controlled study. J Clin Psychiatry 2014;75:362-8 «PMID: 24569045»PubMed
- Stein DJ, Ahokas AA, de Bodinat C. Efficacy of agomelatine in generalized anxiety disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. J Clin Psychopharmacol 2008;28:561-6 «PMID: 18794654»PubMed
- Stein DJ, Cameron A, Amrein R ym. Moclobemide is effective and well tolerated in the long-term pharmacotherapy of social anxiety disorder with or without comorbid anxiety disorder. Int Clin Psychopharmacol 2002;17:161-70 «PMID: 12131599»PubMed
- Stein DJ, Ipser JC, van Balkom AJ. Pharmacotherapy for social anxiety disorder. Cochrane 2009
- Stein DJ, Stein MB, Pitts CD ym. Predictors of response to pharmacotherapy in social anxiety disorder: an analysis of 3 placebo-controlled paroxetine trials. J Clin Psychiatry 2002;63:152-5 «PMID: 11874217»PubMed
- Stein DJ, Versiani M, Hair T ym. Efficacy of paroxetine for relapse prevention in social anxiety disorder: a 24-week study. Arch Gen Psychiatry 2002;59:1111-8 «PMID: 12470127»PubMed
- Stein MB, Pollack MH, Bystritsky A ym. Efficacy of low and higher dose extended-release venlafaxine in generalized social anxiety disorder: a 6-month randomized controlled trial. Psychopharmacology (Berl) 2005;177:280-8 «PMID: 15258718»PubMed
- Stein MB, Sareen J, Hami S ym. Pindolol potentiation of paroxetine for generalized social phobia: a double-blind, placebo-controlled, crossover study. Am J Psychiatry 2001;158:1725-7 «PMID: 11579011»PubMed
- Stewart RE, Chambless DL. Cognitive-behavioral therapy for adult anxiety disorders in clinical practice: a meta-analysis of effectiveness studies. J Consult Clin Psychol 2009;77:595-606 «PMID: 19634954»PubMed
- Stonerock GL, Hoffman BM, Smith PJ ym. Exercise as Treatment for Anxiety: Systematic Review and Analysis. Ann Behav Med 2015;49:542-56 «PMID: 25697132»PubMed
- Strawn JR, Prakash A, Zhang Q ym. A randomized, placebo-controlled study of duloxetine for the treatment of children and adolescents with generalized anxiety disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:283-93 «PMID: 25791145»PubMed
- Stubbs B, Vancampfort D, Rosenbaum S ym. An examination of the anxiolytic effects of exercise for people with anxiety and stress-related disorders: A meta-analysis. Psychiatry Res 2017;249:102-8 «PMID: 28088704»PubMed
- Sugarman MA, Loree AM, Baltes BB ym. The efficacy of paroxetine and placebo in treating anxiety and depression: a meta-analysis of change on the Hamilton Rating Scales. PLoS One 2014;9:e106337 «PMID: 25162656»PubMed
- Swain J, Hancock K, Hainsworth C ym. Acceptance and commitment therapy in the treatment of anxiety: a systematic review. Clin Psychol Rev 2013;33:965-78 «PMID: 23999201»PubMed
- Target M, Fonagy P. Efficacy of psychoanalysis for children with emotional disorders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1994;33:361-71 «PMID: 8169181»PubMed
- Taylor S. Meta-analysis of cognitive-behavioral treatments for social phobia. J Behav Ther Exp Psychiatry 1996;27:1-9 «PMID: 8814516»PubMed
- The International Multicenter Clinical Trial Group on Moclobemide in Social Phobia. Moclobemide in social phobia. A double-blind, placebo-controlled clinical study. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 1997;247:71-80 «PMID: 9177952»PubMed
- Tiffon L, Coplan JD, Papp LA ym. Augmentation strategies with tricyclic or fluoxetine treatment in seven partially responsive panic disorder patients. J Clin Psychiatry 1994;55:66-9 «PMID: 8077156»PubMed
- Tollefson GD, Montague-Clouse J, Tollefson SL. Treatment of comorbid generalized anxiety in a recently detoxified alcoholic population with a selective serotonergic drug (buspirone). J Clin Psychopharmacol 1992;12:19-26 «PMID: 1552035»PubMed
- Toneatto T. Cognitive versus behavioral treatment of concurrent alcohol dependence and agoraphobia: a pilot study. Addict Behav 2005;30:115-25 «PMID: 15561453»PubMed
- Turner SM, Beidel DC, Jacob RG. Social phobia: a comparison of behavior therapy and atenolol. J Consult Clin Psychol 1994;62:350-8 «PMID: 8201073»PubMed
- Wagner KD, Berard R, Stein MB ym. A multicenter, randomized, double-blind, placebo-controlled trial of paroxetine in children and adolescents with social anxiety disorder. Arch Gen Psychiatry 2004;61:1153-62 «PMID: 15520363»PubMed
- Vaishnavi S, Alamy S, Zhang W ym. Quetiapine as monotherapy for social anxiety disorder: a placebo-controlled study. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry 2007;31:1464-9 «PMID: 17698275»PubMed
- Walkup JT, Albano AM, Piacentini J ym. Cognitive behavioral therapy, sertraline, or a combination in childhood anxiety. N Engl J Med 2008;359:2753-66 «PMID: 18974308»PubMed
- Van Ameringen M, Mancini C, Pipe B ym. An open trial of topiramate in the treatment of generalized social phobia. J Clin Psychiatry 2004;65:1674-8 «PMID: 15641873»PubMed
- Van Ameringen M, Mancini C, Wilson C. Buspirone augmentation of selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) in social phobia. J Affect Disord 1996;39:115-21 «PMID: 8827420»PubMed
- van Balkom AJ, Bakker A, Spinhoven P ym. A meta-analysis of the treatment of panic disorder with or without agoraphobia: a comparison of psychopharmacological, cognitive-behavioral, and combination treatments. J Nerv Ment Dis 1997;185:510-6 «PMID: 9284865»PubMed
- Wang Z, Whiteside S, Sim L ym. Anxiety in Children. Comparative Effectiveness Review No. 192. AHRQ Publication No. 17-EHC023-EF. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality; August 2017. https://effectivehealthcare.ahrq.gov/sites/default/files/disposition-of-comments-cer-192-anxiety-in-children.pdf
- Wersebe H, Sijbrandij M, Cuijpers P. Psychological group-treatments of social anxiety disorder: a meta-analysis. PLoS One 2013;8:e79034 «PMID: 24260148»PubMed
- Versiani M, Nardi AE, Mundim FD ym. Pharmacotherapy of social phobia. A controlled study with moclobemide and phenelzine. Br J Psychiatry 1992;161:353-60 «PMID: 1393304»PubMed
- Wiborg IM, Dahl AA. Does brief dynamic psychotherapy reduce the relapse rate of panic disorder? Arch Gen Psychiatry 1996;53:689-94 «PMID: 8694682»PubMed
- Williams T, Hattingh CJ, Kariuki CM ym. Pharmacotherapy for social anxiety disorder (SAnD). Cochrane Database Syst Rev 2017;(10):CD001206 «PMID: 29048739»PubMed
- Vitiello B, Silva SG, Rohde P ym. Suicidal events in the Treatment for Adolescents With Depression Study (TADS). J Clin Psychiatry 2009;70:741-7 «PMID: 19552869»PubMed
- Wong SY, Yip BH, Mak WW ym. Mindfulness-based cognitive therapy v. group psychoeducation for people with generalised anxiety disorder: randomised controlled trial. Br J Psychiatry 2016;209:68-75 «PMID: 26846612»PubMed
- Zaider TI, Heimberg RG. Non-pharmacologic treatments for social anxiety disorder. Acta Psychiatr Scand 2003;417:72-84 «PMID: 12950438»PubMed
- Zargar F, Farid AA, Atef-Vahid MK ym. Comparing the effectiveness of acceptance-based behavior therapy and applied relaxation on acceptance of internal experiences, engagement in valued actions and quality of life in generalized anxiety disorder. J Res Med Sci 2013;18:118-22 «PMID: 23914213»PubMed
- Zhang W, Connor KM, Davidson JR. Levetiracetam in social phobia: a placebo controlled pilot study. J Psychopharmacol 2005;19:551-3 «PMID: 16166192»PubMed
- Zhang Y, Huang G, Yang S ym. Duloxetine in treating generalized anxiety disorder in adults: A meta-analysis of published randomized, double-blind, placebo-controlled trials. Asia Pac Psychiatry 2016;8:215-25 «PMID: 26238298»PubMed
- Zou C, Ding X, Flaherty JH ym. Clinical efficacy and safety of fluoxetine in generalized anxiety disorder in Chinese patients. Neuropsychiatr Dis Treat 2013;9:1661-70 «PMID: 24204151»PubMed
- Lader M. Benzodiazepines revisited--will we ever learn? Addiction 2011;106:2086-109 «PMID: 21714826»PubMed
- Soyka M. Treatment of Benzodiazepine Dependence. N Engl J Med 2017;376:1147-7 «PMID: 28328330»PubMed