Huvudvärk hos barn

Patientinformation
30.9.2011
Kirsi Tarnanen, Mirja Hämäläinen, Tanja Laukkala, Carina Loman och Finska Läkaresällskapet

God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Päänsärky (lapset)»1

Tillfällig huvudvärk är vanlig och förekommer redan hos små barn. Lindrig huvudvärk är oftast harmlös och går om med hjälp av huskurer. Besvärande och återkommande huvudvärk kräver undersökningar och läkarvård.

Tillfällig huvudvärk förekommer redan hos små barn och blir vanligare då man blir äldre: bland finländska barn som kommit upp i skolåldern lider cirka 10 procent av återkommande huvudvärk och cirka 5 procent av migrän. Från och med puberteten har flickor mer huvudvärk än pojkar.

Samma barn kan ha flera olika typer av huvudvärk; de som lider av migrän har ofta också spänningshuvudvärk. Hos 12-åringar är spänningshuvudvärk lika vanligt som migrän. Ny forskning tyder på att barn i dag lider av huvudvärk mer än förut.

Vad kan orsaka huvudvärk?

Huvudvärk är ett allmänsymptom, som kan ha flera olika orsaker: till exempel infektion, sjukdom, alltför lite sömn, dåliga matvanor, mobbning eller inlärningssvårigheter. Vid feber har barn ofta huvudvärk. Okorrigerat brytningsfel, hållningsfel och nackskador kan också orsaka huvudvärk.

Spänningshuvudvärk kan bero på muskelspänningar i huvud, nacke, axlar eller rygg eller på felaktigt bett. Återkommande huvudvärk kan även förorsakas av psykiska faktorer som depression, skolrädsla och sömnsvårigheter.

Migränanfall kan utlösas av blinkande eller starka ljus, lukter, fasta och vakande, samt av stress eller av att stressen avtar.

Sällsynta och allvarliga orsaker till huvudvärk är ökat tryck i huvudet och cirkulationsstörningar i hjärnan. Dessa kräver brådskande undersökningar inom specialsjukvården.

Hur vet jag vad det är för huvudvärk?

Migrän och spänningshuvudvärk kan vara svåra att skilja åt, särskilt om huvudvärken förekommer ofta.

Spänningshuvudvärk är vanligen lindrig eller måttlig, jämn och tryckande. I samband med spänningshuvudvärk förekommer sällan kräkningar eller ljus- och ljudkänslighet. Man vet inte med säkerhet hur spänningshuvudvärk uppkommer.

Huvudvärk som orsakas av psykiska faktorer fortsätter ofta lika från dag till dag och är obestämd till sin natur. Värken stör inte den dagliga verksamheten lika mycket som migrän eller spänningshuvudvärk. När den psykiska faktor som utlöste huvudvärken försvinner, upphör också huvudvärken.

Vid migrän börjar värken rätt snabbt och är svår – barnet är tydligt sjukt och vill vila. Ögonen är ofta ljuskänsliga. Hos cirka hälften av alla barn som lider av migrän förekommer åtminstone ibland försymptom. Försymptomen, som kallas aura, kan bestå av störningar i synfältet eller domningar eller stickande känsla i ansikte och armar eller ben. Försymptom som är annorlunda än vanligt eller varar längre än en timme bör undersökas närmare.

Undersökningar

Största delen av barnen som lider av huvudvärk vårdas vid hälsocentralen, men var undersökningarna görs och vilka undersökningsmetoder som behövs beror på hurudan huvudvärken är.

Före det första läkarbesöket är det bra om föräldrarna skriver upp vilka symptom som förekommer i samband med huvudvärken, eftersom det kan hjälpa läkaren att identifiera huvudvärken och skilja till exempel migrän från huvudvärk som kräver ytterligare undersökningar.

Vid första besöket utreder läkaren bland annat om huvudvärken kan bero på en infektion eller någon allmänsjukdom och kontrollerar till exempel bett och hållning. Information om hur barnet vuxit är viktig, likaså en bedömning av fin- och grovmotoriken, balansen, sinnesfunktionerna och barnets helhetsutveckling. Även ögonen undersöks. Ibland klarnar orsaken till huvudvärken hos ögon- eller tandläkaren.

Migrän diagnostiseras genom att utesluta andra orsaker till huvudvärken. Migrändiagnosen förutsätter en tillräckligt lång uppföljningstid, vanligen ungefär ett halvt år. Tendensen till migrän är starkt ärftlig.

Återkommande och besvärlig huvudvärk kräver fortsatta undersökningar och ibland, om symptomen förvärras snabbt, måste undersökningarna till och med göras inom akutvården. Till exempel svår huvudvärk i samband med feber eller efter en huvudskada måste undersökas genast.

Vilken medicin ska man välja?

Lindrig huvudvärk reagerar vanligen dåligt på värkmediciner och värkmediciner bör därför inte användas vid sådan.

Vid migränanfall behövs ofta medicin och medicinen bör ges genast i början av anfallet i tillräckligt stor dos.

Paracetamol (15 mg/kg, högst 60 mg/kg/dygn) eller ibuprofen (10 mg/kg, högst 40 mg/kg/dygn) är effektiva vid behandlingen av migrän hos barn. Paracetamol börjar verka snabbare, men ibuprofen avslutar oftare anfallet. Brustabletter och lösningar verkar snabbare än vanliga tabletter. Om en dos inte räcker kan man ge en ny efter två timmar, men den högsta tillåtna dygnsdosen bör inte överskridas. Samtidig användning av paracetamol och ibuprofen rekommenderas inte.

Sumatriptan är en medicin specifikt avsedd för behandling av migrän. Nässpray med sumatriptan är effektiv vid behandlingen av migrän hos barn och kan användas från 12-års ålder och uppåt.

Under ett migränanfall är det bra om man får vila i ett svalt, lugnt och mörkt rum. Ofta somnar barnet och när det vaknar har migränanfallet gått om.

Om barnets migränanfall är svåra och förekommer flera gånger i månaden kan man överväga förebyggande behandling. Förstahandsläkemedlet är då propranolol, men även andra läkemedel kan användas. Senast efter ett halvt år lönar det sig att hålla paus, så man ser om barnet klarar sig utan förebyggande medicin. Innan förebyggande läkemedelsbehandling påbörjas diskuterar läkaren med föräldrarna och barnet val av medicin, medicinens biverkningar och andra detaljer i behandlingen.

Kan huvudvärksanfall förebyggas?

  • Vid behandling av barns huvudvärk och migrän är det viktigt att se till att barnets levnadsvanor stöder hälsan: barnet bör äta hälsosamt – särskilt om morgnarna, sova regelbundet och tillräckligt länge och vistas ute och röra på sig tillräckligt.
  • Barnets ögon bör skyddas mot starkt ljus, speciellt på sommaren, på sjön och i snö.
  • Datoranvändning kan utlösa migränanfall.

Patientversionen är utarbetad utifrån Finska Läkarföreningen Duodecims God medicinsk praxis -rekommendation av redaktör Kirsi Tarnanen, som ansvarar för patientversionerna. Den är granskad av Mirja Hämäläinen, specialläkare i barnneurologi på HUCS barn- och ungdomssjukhus samt Tanja Laukkala, överläkare i psykiatri vid Centret för militärmedicin.

Översättningen till svenska är gjord av hälsovårdare Carina Loman, och bekostad och granskad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis-rekommendationerna är sammandrag gjorda av framstående experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.