Abort
Patientinformation |  Publicerad: 2013-05-06  
Kirsi Tarnanen, Oskari Heikinheimo och hela arbetsgruppen för rekommendationen
PDF Skriv ut

Abort

Patientinformation
6.5.2013
Kirsi Tarnanen, Oskari Heikinheimo och hela arbetsgruppen för rekommendationen

God medicinsk praxis -rekommendationen på finska «Raskaudenkeskeytys»1

En abort kan utföras antingen med läkemedel eller kirurgiskt (sugskrapning). Vid abort med läkemedel använder man två samverkande läkemedel, mifepriston och misoprostol. I Finland utfördes största delen av aborterna, närmare 90 procent, med läkemedel år 2011. Inom hälso- och sjukvården ska abortärenden alltid behandlas i brådskande ordning.

Abortlagen styr verksamheten

I Finland är grunderna för abort och hur den ska utföras stadgade i lag (Lagen om avbrytande av havandeskap 24.3.1970/239 «http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1970/19700239»1). Både läkaren och den som ansöker om abort fyller i de lagstadgade blanketterna.

Grunderna för abort indelas i fyra grupper:

  • Graviditeten kan avbrytas om den har pågått i högst 12 veckor och om det på grund av kvinnans levnadsförhållanden skulle vara en betydande påfrestning för henne att föda och ta hand om barnet, om graviditeten har sin början i en våldtäkt eller om moderns eller faderns sjukdom kraftigt begränsar deras förmåga att ta hand om ett barn.
  • Graviditeten kan avbrytas om den har pågått i högst 12 veckor och om kvinnan då graviditeten började var under 17 år, om hon hade fyllt 40 år eller om hon redan har fött fyra barn.
  • Om man har speciella tilläggsskäl kan man anhålla om tillstånd för abort av Valvira (Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården) när graviditeten har pågått i högst 20 veckor.
  • Om det misstänks eller har konstaterats att fostret har en utvecklingsstörning eller avvikelse anhåller kvinnan om tillstånd för abort av Valvira. Man kan utföra aborten före 20 graviditetsveckan eller i specialfall före 24 graviditetsveckan.

Åtgärder inom primärvården (hälsocentral, företagshälsovård, privatläkare)

Läkaren klarlägger patientens sjukdomshistoria, fyller i Social- och hälsovårdsministeriets officiella blanketter och undersöker patientens allmäntillstånd samt hur länge graviditeten har pågått. Dessutom planeras preventivmetoder i fortsättningen och det eventuella behovet av stödtjänster (psykiskt och socialt stöd) diskuteras. Dessutom kontrolleras blodgruppen och vid behov tas också prov på könssjukdomar och cellprov (papaprov).

Förutom det personliga samtalet med läkaren och sjukskötaren får patienten också skriftliga anvisningar för aborten.

Åtgärder vid sjukhuset där aborten utförs

Läkaren gör en gynekologisk undersökning och ultraljudsundersökning på patienten och beslutar tillsammans med patienten om hur aborten ska göras. Samtidigt gör man upp om efterkontroll och säkerställer användningen av preventivmedel i fortsättningen. Beroende på hur aborten ska utföras blir det ett eller flera besök på sjukhuset. Aborten utförs antingen polikliniskt eller på avdelning. Om graviditeten pågått högst nio veckor kan en abort med läkemedel också delvis verkställas hemma.

Mer detaljerade patientanvisningar om metoderna vid abort med läkemedel och kirurgi finns i den ursprungliga God medicinsk praxis-rekommendationens elektroniska bakgrundsmaterial (på finska):

En säker preventivmetod (hormonella preventivmedel eller livmoderinlägg) minskar mängden upprepade aborter. Preventivmetoden påbörjas genast efter aborten. Ett livmoderinlägg (spiral) kan sättas in i samband med skrapningen.

Problem i samband med abort

Vid abort med läkemedel behöver man vanligen smärtstillande medel, till exempel paracetamol eller ibuprofen. En del patienter lider också av uppkastningar och diarré.

Efter en abort med läkemedel måste man ibland dessutom göra en skrapning på grund av blödning eller för att livmodern har tömt sig ofullständigt.

Den nödvändiga efterkontrollen

Det viktigt att gå på efterkontroll så man kan säkerställa att aborten har lyckats väl. Om det inte har förekommit problem i samband med aborten kan en hälsovårdare göra kontrollen, i allmänhet två till fyra veckor efter aborten.

Aborten kan säkerställas med ett blod- eller urinprov eller med en ultraljudsundersökning. Med ett blod- eller urinprov bestämmer man halten av placentahormon (hormon från moderkakan, HCG). Om halten minskar tyder det på att graviditeten har avbrutits.

Vid efterkontrollen diskuteras också eventuellt stödbehov och patienten uppmuntras att använda ett effektivt preventivmedel.

Efter en abort kommer den första menstruationen i allmänhet om fyra till sju veckor. Efter en abort med läkemedel kan man sätta in ett livmoderinlägg i samband med efterkontrollen också om patienten just då har menstruation.

Abort i Finland

Mängden aborter i vårt land har länge hållits på samma nivå (ungefär 10 500 aborter per år). Mest aborter görs på kvinnor i 20–24 års åldern, och över 90 procent av aborterna görs av sociala orsaker. I Finland är antalet aborter litet jämfört med andra länder, men andelen upprepade aborter har ökat i någon mån under de senaste åren. I vårt land gör man årligen 200–300 aborter på grund av en möjlig eller konstaterad avvikelse hos fostret.

Patientversionens text har uppdaterats enligt Finska Läkarföreningen Duodecims God medicinsk praxis-rekommendation av den ansvariga redaktören Kirsi Tarnanen och den har granskats av ordföranden för arbetsgruppen som har utfört uppdateringen, docent, specialistläkaren i gynekologi och obstetrik, avdelningsöverläkare Oskari Heikinheimo från Barnmorskeinstitutets sjukhus samt av hela arbetsgruppen för rekommendationen. Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer
GOD MEDICINSK PRAXIS - REKOMMENDATION PÅ FINSKA