Takaisin

Avslappningsplåt vid behandling av TMD hos vuxna

Näytönastekatsaukset
Yrsa Le Bell, Aune Raustia, Pentti Kemppainen ja Mauno Könönen
16.9.2014

Näytön aste: D

Avslappningsplåten kan minska muskelrelaterade TMD-besvär hos vuxna, men pålitligt forskningsunderlag saknas. (Evidensgrad =D)

I en svensk randomiserad studie «Dahlström L, Haraldson T. Bite plates and stabiliz...»1 jämfördes stabiliseringsskena (n = 10) med avslappningsplåt (relaxeringsskena) (n = 9) hos kvinnliga patienter i åldern 17–41 som led av muskelrelaterade TMD-besvär. Bettskenor användes nattetid i 6 veckor, varefter patienternas symtom och fynd bedömdes enligt Helkimos kliniska dysfunktionsindex. Dessutom mättes EMG-aktiviteten i m. temporalis och m. masseter bilateralt i viloläge samt vid lätt och maximal sammanbitning utan skena.

Användning av bettskena i 6 veckor minskade inte EMG-aktiviteten i viloläge eller vid maximal sammanbitning. De kliniska fynden förbättrades statistiskt signifikant i gruppen med stabiliseringsskena (p < 0,05). De subjektiva symtomen förbättrades i båda grupperna och statistiskt mera i gruppen med stabiliseringsskena än i gruppen med avslappningsplåt (p < 0,05).

  • Studiens kvalitet: låg
  • Tillämpbarhet på en finländsk population: medelmåttig

Kommentar: Studien var inte blindad, och två forskare undersökte patienterna kliniskt. Materialet var litet.

I en tysk randomiserad studie «Siegert R, Gundlach KK. [Stabilizing splint versus...»2 jämfördes stabiliseringsskena för underkäken (n = 12) med avslappningsplåt (n = 12, av vilka två försökspersoner inte var med vid slutbedömningen) hos patienter med muskelrelaterade TMD-besvär under 2,2 månader. Vid slutbedömningen användes Helkimos kliniska dysfunktionsindex och subjektivt meddelad smärta i tuggmusklerna.

I båda grupperna sågs förbättring med avseende på symtomen, i gruppen med stabiliseringsskena hos 92 procent (11/12) jämfört med 42 procent i gruppen med avslappningsplåt (5/12). Resultatet var statistiskt signifikant till förmån för stabiliseringsskenan.

  • Studiens kvalitet: låg
  • Tillämpbarhet på en finländsk population: medelmåttig

Kommentar: Studien var inte blindad, materialet var litet och det kliniska dysfunktionsindexet i början var lägre i avslappnings- än i stabiliseringsgruppen.

Kirjallisuutta

  1. Dahlström L, Haraldson T. Bite plates and stabilization splints in mandibular dysfunction. A clinical and electromyographic comparison. Acta Odontol Scand 1985;43:109-14 «PMID: 3863444»PubMed
  2. Siegert R, Gundlach KK. [Stabilizing splint versus relaxing appliances in the treatment of myofacial pain. Preliminary results of a prospective randomized study]. Dtsch Zahnarztl Z 1989;44:S17-9 «PMID: 2700332»PubMed