Födoämnesallergi (barn)
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Ruoka-allergia (lapset) «Ruoka-allergia (lapset)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Primärhälsovården undersöker och behandlar barn med lindriga födoämnesallergier. Barn
som man misstänker födoämnesorsakad anafylaxi med eller som har långvariga eller svåra
hud- och tarmbesvär ska remitteras till fortsatta undersökningar i rätt tid.
- Vanliga symtom på födoämnesallergi är svårt atopiskt eksem, nässelutslag och angioödem. Tarmbesvären kan bestå av kräkningar, diarré och i sällsynta fall kolik.
- Övervakad elimination- och provokationstest är grunden för allergidiagnos i näringsmässigt
centrala födoämnen dvs. mjölk och spannmål (bild «Utredning av misstänkt mjölkallergi»1). Om reaktionerna kommer med fördröjning och är svårtolkade, rekommenderas dubbelblind
provokation. I övrigt grundar sig diagnosen på tester hemma, som genomförs enligt
en plan som läkaren, vårdpersonalen och patientens vårdnadshavare har utarbetat tillsammans.
- Att symtomen minskar i samband med eliminering räcker inte som diagnosgrund för födoämnesallergi, utan diagnosen ställs vid provokation där symtom som försvunnit under elimineringen kommer tillbaka.
- För genomförandet av provokationstest och tolkningen av symtomens svårighetsgrad ges enhetliga anvisningar.
- Diagnostiken av allergenkomponenter är ett nytt verktyg som man kan bedöma reaktionens svårighetsgrad med vid IgE-medierad allergi.
- Elimineringskost rekommenderas inte för ammande mammor vid misstanke om mjölkallergi, eftersom mängden av allergenproteiner som utsöndras i bröstmjölken är extremt små. Se även Avstå klokt-rekommendationen «Imettävän äidin eliminaatiodieetti»1: Ge inte råd om en elimineringsdiet till ammande mamman, när du i primärvården misstänker mjölkallergi eller det har konstaterats födoämnesallergi hos ett spädbarn.
- Elimineringskost hos en ammande mamma förhindrar inte födoämnesallergi hos barnet.
- Toleransen för födoämnen verkar bildas bäst när barnet börjar få fast föda i 4–6 månaders ålder. Man rekommenderar att fortsätta amma barnet fram till ettårsåldern samtidigt som barnet får annan föda.
- Födoämnesallergi behandlas genom att under en period utesluta sådan mat som ger signifikanta symtom och genom mångsidig kost i enlighet
med barnets ålder som garanterar barnets normala tillväxt och utveckling.
- Vid lindriga symtom kan användningen av födoämnen i den mån symtomen tillåter påskynda tillfrisknandet från födoämnesallergin.
Mål
- Syftet med rekommendationen är att
- förenhetliga utredningen av barns symtom i anslutning till födoämnen, diagnostiseringen av födoämnesallergier samt identifieringen av allergiernas svårighetsgrad «Välttämis-altistuskoe»2 och behandlingen av dem,
- stödja behandlingen av lindriga symtom inom primärhälsovården,
- främja upptäckandet och behandlingen av svåra födoämnesallergier, korrekt riktande av elimineringskost och ändamålsenlig uppföljning av patienter med födoämnesallergi samt främja en så mångsidig kost som möjligt hos patienterna.
Målgrupper
- Målgrupperna för denna rekommendation är personal som tar hand om allergiska sjukdomar inom primärhälsovård samt offentlig och privat specialsjukvård.
Avgränsningar
- Celiaki eller olika former av födoämnesintoleranser, såsom laktosintolerans, behandlas inte i rekommendationen. (se God medicinsk praxis-rekommendationen Keliakia «Keliakia»2 (på finska); Celiaki «Celiaki»3 (på svenska)).
Epidemiologi
- Misstankar om födoämnesallergier är vanliga, men enligt undersökningar är prevalensen hos barn 3–9 % beroende på åldern «Kajosaari M. Food allergy in Finnish children aged...»1, «Bock SA. Prospective appraisal of complaints of ad...»2, «Høst A, Halken S. A prospective study of cow milk ...»3, «Saarinen KM, Juntunen-Backman K, Järvenpää AL ym. ...»4, «Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Prevalence and cu...»5, «Zuidmeer L, Goldhahn K, Rona RJ ym. The prevalence...»6, «Ostblom E, Lilja G, Pershagen G ym. Phenotypes of ...»7, «Pyrhönen K, Näyhä S, Kaila M ym. Occurrence of par...»8, «Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: Epidemiolog...»9. De vanligaste födoämnesallergierna i Finland är mjölk- och äggallergi. Hos barn under tre år är prevalensen av mjölkallergi cirka 2–3 % och av äggallergi cirka 1–2 % «Kajosaari M. Food allergy in Finnish children aged...»1, «Bock SA. Prospective appraisal of complaints of ad...»2, «Høst A, Halken S. A prospective study of cow milk ...»3, «Saarinen KM, Juntunen-Backman K, Järvenpää AL ym. ...»4, «Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Prevalence and cu...»5, «Zuidmeer L, Goldhahn K, Rona RJ ym. The prevalence...»6, «Ostblom E, Lilja G, Pershagen G ym. Phenotypes of ...»7. Enligt FPA:s register hade drygt 2 % av barn under två år i slutet av 2012 rätt till specialersättning för ett kliniskt näringspreparat på grund av komjölksallergi (Lauri Virta, FPA, personligt meddelande).
- Mjölk, ägg och spannmålallergierna försvinner hos de flesta före skolåldern. Det verkar som att symtom som orsakas av frukt och grönsaker är ofta kortvariga hos barn (6–12 månader) «Kajosaari M. Food allergy in Finnish children aged...»1, «Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Prevalence and cu...»5, «Zuidmeer L, Goldhahn K, Rona RJ ym. The prevalence...»6, «Ostblom E, Lilja G, Pershagen G ym. Phenotypes of ...»7, «Kotaniemi-Syrjänen A, Palosuo K, Jartti T ym. The ...»10. Nöt-, frö-, fisk- och skaldjursallergier finns däremot ofta kvar i vuxen ålder «Kajosaari M. Food allergy in Finnish children aged...»1, «Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Prevalence and cu...»5, «Ostblom E, Lilja G, Pershagen G ym. Phenotypes of ...»7, «Wood RA. The natural history of food allergy. Pedi...»11.
- Prevalensen av födoämnesallergi som är knuten till överkänslighet mot pollen (korsallergi) ökar hos barn efter tvåårsåldern «Ostblom E, Lilja G, Pershagen G ym. Phenotypes of ...»7.
- Det är svårt att tillförlitligt uppskatta förändringarna i förekomsten av födoämnesallergier under de senaste årtiondena, eftersom både symtomenkäter och känslighetsmätningar överskattar förändringen. Med beaktande av bristerna i metodiken och de få studier som använt upprepade provokationer har det dock uppskattats att födoämnesallergierna har ökat något «Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: Epidemiolog...»9, «Keet CA, Wood RA, Matsui EC. Limitations of relian...»12.
Förebyggande
- Mammas elimineringskost förhindrar inte födoämnesallergi hos barnet «Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Factors associate...»13. Mamman ska inte begränsa sin kost under graviditet och amning, utan äta så mångsidigt
som möjligt enligt kostrekommendationerna «Muraro A, Halken S, Arshad SH ym. EAACI food aller...»14. Se social- och hälsovårdsministeriet 2004 «http://urn.fi/URN:ISBN:952-00-1528-0»1, «Greer FR, Sicherer SH, Burks AW ym. Effects of ear...»15.
- Mammas begränsade kost kan öka risken för kan öka risken för födoämnesallergier hos barnet «Tuokkola Jetta. Dietary aspects of cow’s mi...»16, «Bunyavanich S, Rifas-Shiman SL, Platts-Mills TA ym...»17.
- Risken för allergiska sjukdomar kan inte minskas genom helamning som pågår i över fyra månader «Fleischer DM, Spergel JM, Assa'ad AH ym. Primary p...»18. Toleransen för födoämnen verkar bildas bäst när barnet börjar få fast föda i 4–6 månaders ålder. Man rekommenderar att fortsätta amma barnet fram till ettårsåldern samtidigt som barnet får annan föda. Introduktion av fast föda enligt individuella behov i 4–6 månaders ålder även i allergifamiljer kan minska risken för att barnet utvecklar en födoämnesallergi, allergiska sjukdomar eller allergisk sensibilisering «Kiinteiden ruokien aloittaminen yksilöllisen tarpeen mukaan 4–6 kuukauden iässä – myös allergiaperheissä – saattaa vähentää ruoka-allergian, allergisten sairauksien tai allergisen herkistymisen kehittymisriskiä.»C.
- Om bröstmjölken inte räcker används normalt en vanlig komjölksbaserad mjölkersättning. Om bröstmjölken inte räcker som näringskälla har man genom att använda helt eller delvis sönderspjälkad mjölkersättning under de första fyra månaderna kunnat minska eksem, men inte födoämnesallergi hos barn i familjer med allergirisk «von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U ym. Prev...»19, «Vandenplas Y, Bhatia J, Shamir R ym. Hydrolyzed fo...»20.
- Mångsidig utvidgning av barnets kost enligt kostrekommendationerna verkar minska överkänsligheten
mot födoämnesallergener «Nwaru BI, Takkinen HM, Kaila M ym. Food diversity ...»21, «Nwaru BI, Takkinen HM, Niemelä O ym. Introduction ...»22.
- Uppkomsten av födoämnesallergi har inte kunnat minskas genom att vänta med att börja ge barnet mjölk (mjölkprotein som finns i barnmat), ägg, vete, soja, fisk, jordnötter, nötter och skaldjur «Greer FR, Sicherer SH, Burks AW ym. Effects of ear...»15. För att förebygga allergi rekommenderas inte att introduktionen av fast föda skjuts upp «Muraro A, Halken S, Arshad SH ym. EAACI food aller...»14, «von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U ym. Alle...»23.
- Begränsning av kosten hos spädbarn ökar risken för näringsbrist, exponerar för problem med ätandet och kan leda till att kostbegränsningarna blir långvarigare, vilket i sin tur fördröjer utvecklingen av tolerans «Sova C, Feuling MB, Baumler M ym. Systematic revie...»24.
- I allergiriskfamiljer kan man eventuellt minska barnets risk att få atopiskt eksem
genom att ge probiotika till mammor i tredje trimester och till barnet efter födseln
«Kuitunen M. Probiotics and prebiotics in preventin...»25. Risk för allergi minskar inte «Muraro A, Halken S, Arshad SH ym. EAACI food aller...»14. Detta resultat har dock inte kunnat bekräftas i alla studier.
- Numera vet man inte exakt vilken probiotikastam eller kombination av stammar som borde användas, hur lång tid behandlingen bör fortgå eller vad som är en lämplig daglig dos.
- Prebiotika kan ha förebyggande effekt mot allergier, men det finns fortfarande lite forskning kring detta och därför man inte kan ge några rekommendationer om användning av prebiotika. «Kuitunen M. Probiotics and prebiotics in preventin...»25.
Mekanismer
- Skadeverkningarna från födoämnen delas in i toxiska (giftiga) och icke-toxiska (bild «Ruoka-aineiden haittavaikutusten luokittelu»2), «Johansson SG, Hourihane JO, Bousquet J ym. A revis...»26.
- Den immunologiska mekanismen i födoämnesallergi kan vara antingen IgE-medierad eller oberoende av IgE. Den senare typen anses oftast vara T-cellsmedierad. Vid en IgE-medierad reaktion vidhäftar allergenen som förts in i kroppen på de allergenspecifika IgE-antikropparna på mastcellernas yta som är bundna till IgE-receptorer på cellens ytmembran. Vidhäftningen utlöser frisättning av transmittorsubstanser i mastcellen (histamin, tryptas, leukotriener och prostaglandiner). Olika sjukdomsmekanismer återspeglas i den kliniska sjukdomsbilden. Se «Ruoka-allergioiden immunopatologinen jaottelu»3 för mer information om ämnet.
- IgE-medierade reaktioner uppkommer ofta genast efter att maten intagits, andra reaktioner däremot flera timmar eller 2–3 dagar senare och de är ofta förknippade med hud- och tarmsymtom.
- Vid komjölksallergi hos spädbarn konstateras hos mer än hälften av patienterna IgE-antikroppar mot mjölk «Isolauri E, Turjanmaa K. Combined skin prick and p...»27, «Isolauri E, Suomalainen H, Kaila M ym. Local immun...»28, «Saarinen KM, Suomalainen H, Savilahti E. Diagnosti...»29.
- I den här rekommendationen har det inkluderats studier där man har undersökt kopplingen mellan vanliga symtom hos barn och en födoämnesallergi utan att närmare påvisa mekanismerna.
Födoämnesallergener
- De vanligaste symtomgivande födoämnena i Finland är komjölk, ägg, glutenhaltiga spannmål (vete, korn, råg) och baljväxter (bl.a. jordnötter, ärtor och bönor) «Pyrhönen K, Näyhä S, Kaila M ym. Occurrence of par...»8. Om allergener som orsakar anafylaxi, se avsnittet Anafylaxi.
- Allergener som orsakar födoämnesallergi är i huvudsak animaliska eller vegetabiliska proteiner. Alla födoämnen innehåller flera enstaka allergener, varav endast en del har identifierats, renats och namngetts (allergenkomponenter).
- En del allergiska reaktioner är följd av så kallad korsallergi där samma IgE-antikropp identifierar liknande strukturer i ämnen med olika ursprung. De bäst kända korsreaktionerna är kopplade till björkpollenallergi, men reaktioner förekommer även mellan andra pollen, födoämnen och naturgummi «Andersen MB, Hall S, Dragsted LO. Identification o...»30, «Bohle B. The impact of pollen-related food allerge...»31.
- Halterna av allergena proteiner som utsöndras i bröstmjölken är extremt små, klart under de tröskelvärden som ses i provokationstester och i vanliga födoämnen som orsakar symtom. Mängden av allergener i vanlig komjölksbaserad modersmjölkersättning eller fast föda är flertusenfaldig jämfört med allergenhalten i bröstmjölk «Rintamaidossa mitattavat allergeenipitoisuudet ovat ilmeisesti suurimmillaankin vain mikrogrammoissa.»B.
- Vanliga matoljor (varmpressade oljor) innehåller vanligtvis inte proteiner, men i kallpressade oljor (jungfruolja) har små mängder allergenproteiner konstaterats «Kull I, Hallner E, Lilja G ym. Peanut oil in vitam...»32, «Hourihane JO, Bedwani SJ, Dean TP ym. Randomised, ...»33. Proteinmängderna är dock små och att symtom uppkommer är osannolikt, även hos känsliga individer. Det finns lite forskning kring allergenhalterna i stärkelsesirap och allergisymptom som dessa eventuellt orsakar, men sannolikheten för svåra symptom är liten. «Nermes M, Karvonen H, Sarkkinen E ym. Safety of ba...»34, «European Food Safety Authority. Opinion of the Sci...»35.
- Ett födoämnes allergenhalt påverkas av bland annat förhållandena vid tillväxt, mognande
och förvaring.
- En del allergener förändras lätt vid behandling. Till exempel äpple och morot orsakar inte nödvändigtvis symtom i tillagad form, även om de ger symptom när man äter dem råa. Detta beror på ändring i deras epitoper som orsakar allergi.
- Uppvärmning (tillagning i ugn, ≥ 175 °C 30 min.) kan minska många proteiners allergenicitet, till exempel allergeniciteten i mjölk- och äggproteiner, så att en stor del av mjölk- eller äggallergikerna tolererar kraftigt upphettande produkter, framför att när de används i bakverk «Eigenmann PA. Anaphylactic reactions to raw eggs a...»36, «Mills EN, Sancho AI, Rigby NM ym. Impact of food p...»37, «Ehn BM, Ekstrand B, Bengtsson U ym. Modification o...»38, «Ehn BM, Allmere T, Telemo E ym. Modification of Ig...»39. Ibland är orsaken till allergiska reaktioner orsakade av mat kontamination av livsmedel «Altschul AS, Scherrer DL, Muñoz-Furlong A ym. Manu...»40. En främmande allergen (kontamination) kan härstamma från råvarorna som används i livsmedlet eller hamna i produkten i samband med tillverkning eller packning, när olika slags livsmedel (t.ex. sådana som innehåller mjölk och mjölkfria) tillverkas och förpackas med samma maskiner.
- Överkänslighets- eller intoleranssymtom orsakade av tillsatser såsom smak- och färgämnen är ovanliga «Fuglsang G, Madsen C, Saval P ym. Prevalence of in...»41 och det finns endast lite kunskap om symtommekanismen. Oftast är det inte fråga om IgE-medierade symtom.
- Enligt EU:s föreskrifter ska vissa ingredienser som använts i tillverkningen av sammansatta livsmedel alltid uppges. Om lagstiftning om förpackningspåskrifter, se «http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2004/20041084»2. Ett protein som tillförs till genmodifierad mat får inte vara en känd allergen.
Symtom
Hudsymtom
- Vanliga hudsymtom i födoämnesallergi är svårt atopiskt eksem, nässelutslag och angioödem
«Ruoka-allergiaan liittyviä iho-oireita ovat vähintään keskivaikea atooppinen ekseema, nokkosihottuma ja angioödeema.»A, se God medicinsk praxis-rekommendationen Atooppinen ekseema «Atooppinen ekseema»4 (på finska).
- Hos spädbarn med svårt atopiskt eksem är födoämnesallergier (mjölk, ägg, spannmål) vanligt förekommande «Hill DJ, Heine RG, Hosking CS ym. IgE food sensiti...»42, «Hill DJ, Hosking CS, de Benedictis FM ym. Confirma...»43. Å andra sidan varken orsakar eller förvärrar födoämnen atopiskt eksem hos en stor del av barnen som lider av atopiskt eksem «Perry TT, Matsui EC, Conover-Walker MK ym. Risk of...»44, «Werfel T, Ballmer-Weber B, Eigenmann PA ym. Eczema...»45, «Campbell DE. Role of food allergy in childhood ato...»46. Atopiskt eksem som uppkommer hos barn över ett år är sällan orsakat av allergier mot centrala födoämnen «Werfel T, Ballmer-Weber B, Eigenmann PA ym. Eczema...»45, «Akdis CA, Akdis M, Bieber T ym. Diagnosis and trea...»47. Se även Avstå klokt-rekommendationen «Ruoka-allergiaselvitykset atooppista ekseemaa sairastavilla lapsilla»4: Påbörja inte en utredning av födoämnesallergier hos barn med lindrigt atopiskt eksem. Påbörja inte rutinmässigt utredningar hos spädbarn med medelsvårt atopiskt eksem.
- Orsakssambandet mellan intag av ett födoämne och snabbt uppkommande nässelutslag och angioödem kan vanligtvis ses utan svårigheter och födoämne som orsak till symptomen kommer fram redan i anamnesen.
Tarmbesvär
- Hos spädbarn är tarmbesvär vanliga, men tarmbesvär eller grinighet orsakas sällan av födoämnesallergi «Kuitunen M. Lapsen vatsavaivat ovat harvoin allerg...»48.
- Komjölksallergi hos ett spädbarn kan orsaka tarmbesvär där både symtomen och svårighetsgraden varierar. Viktiga symtom är kräkningar och diarré «Sampson HA. Food allergy. Part 1: immunopathogenes...»49, «Katz Y, Goldberg MR, Rajuan N ym. The prevalence a...»50. I sällsynta fall kan symtomet vara kolikliknande smärta «Koliikki on harvoin ruoka-allergian ilmentymä, mutta vaikeaoireisella lapsella ruoka-allergian mahdollisuus tulee selvittää.»C. Tarmbesvären kan även vara smygande och kroniska och orsaka näringsrubbningar och att tillväxten saktas ned «Kay AB. Allergy and allergic diseases. First of tw...»51. Denna sjukdomsbild har blivit mycket sällsynt i Finland.
- I vissa studier har födoämnesallergi fastställts som orsak till svår förstoppning «Iacono G, Cavataio F, Montalto G ym. Intolerance o...»52, «Daher S, Tahan S, Solé D ym. Cow's milk protein in...»53, men detta samband är sällsynt.
- Kolik tyder sällan på födoämnesallergi, men hos barn med svåra symtom bör möjligheten
för födoämnesallergi utredas.
- En sjättedel av spädbarnen med koliksymtom som remitterats till specialsjukvården har nytta av mjölkeliminering «Hall B, Chesters J, Robinson A. Infantile colic: a...»54, «Iacovou M, Ralston RA, Muir J ym. Dietary manageme...»55.
- Resultaten kan inte generaliseras till primärhälsovården (se Lääkärin tietokannat: Itkuinen vauva – lastenlääkärin näkökulma «»1 (kräver användarbehörighet)) och hos de flesta är koliksymtomen inte förknippade med mat «Kuitunen M. Lapsen vatsavaivat ovat harvoin allerg...»48.
- Onormalt rikliga kräkningar hos spädbarn kan orsakas av mjölkallergi. I detta fall minskar kräkningarna avsevärt genast efter mjölkeliminering och återkommer vid provokation «Ruoka-allergiassa liialliseen gastroesofageaaliseen refluksiin viittaava oireilu on harvinaista ja helpottaa parissa viikossa maito-eliminaatiolla. Oireiden jatkuessa eliminaation jatkaminen ei ole perusteltua.»C. Lös avföring är ett typiskt symtom hos barn som diagnostiserats med mjölkallergi och som har fördröjda symtom från tarmen «Merras-Salmio L. Clinical characteristics of cow'...»56. I en icke selekterad, befolkningsbaserad studie hade femtedel av gruppen med komjölkallergiska spädbarn tarmsymptom. «Saarinen KM, Juntunen-Backman K, Järvenpää AL ym. ...»4.
- Enligt finländska erfarenheter är eosinofil inflammation i matstrupen, som kan medföra födoämnesöverkänslighet, sällsynt «Eosinofiilinen ruokatorven tulehdus on harvinainen etiologialtaan tuntematon oireyhtymä, jossa osa potilaista saattaa hyötyä yksittäisen tai muutaman ruoka-allergeenin eliminaatiosta.»C. Sväljningssvårigheter är ett centralt symtom vid eosinofil inflammation i matstrupen.
- Blodblandad avföring hos spädbarn är ett oftast ofarligt tillstånd som går över av sig självt och som ibland orsakas av mjölkallergi «Imeväisten ulosteiden mukana näkyvän veren syynä on ilmeisesti harvoin ruoka-allergia.»B.
- I finländska studier har överkänslighet mot mjölk, med magont som symtom, ibland konstaterats ännu hos barn i skolåldern «Kokkonen J, Tikkanen S, Savilahti E. Residual inte...»57, «Kokkonen J, Haapalahti M, Laurila K ym. Cow's milk...»58, «Kokkonen J, Tikkanen S, Karttunen TJ ym. A similar...»59. Om man misstänker att symtomen hos ett barn i denna åldersgrupp orsakas av mjölk, kan man följa schemat «Maitoon liitettyjen oireiden tutkiminen kouluikäisillä»3.
- Vid den svåraste formen av födoämnesallergi med tarmbesvär (Food-Protein Induced Enterocolitis Syndrome, FPIES) kräks ett barn yngre än tio månader exceptionellt kraftigt inom 2–4 timmar efter att maten intagits och kan till och med hamna i chock «Katz Y, Goldberg MR, Rajuan N ym. The prevalence a...»50. Utöver denna akuta form särskiljs också en kronisk form av FPIES. Ett födoämne som har kopplats till detta syndrom är mjölk, men reaktionen kan även utlösas av till exempel ägg, fisk eller vete. Sjukdomen identifieras fortfarande dåligt och symtomen kan lätt blandas ihop med andra sjukdomar.
- Enligt en studie kan mammas uppfattning om barnets tarmsymptom ha koppling till växelverkan mellan barnet och mamman i sådana situationer där man inte kan fastställa komjölkdiagnos. «Äidin käsityksen lapsen suolioireista tapauksissa, joissa ei saada lehmänmaitoallergiadiagnoosia, on yhdessä tutkimuksessa todettu liittyvän lapsen ja äidin väliseen vuorovaikutukseen.»C. Det är bra att beakta att dessa familjer kan behöva mer stöd än andra vid i rådgivningen, till exempel handledning om utvidgning av kosten, för att elimineringskost inte ska tas i bruk i onödan.
Anafylaxi
- Till det nationella anafylaxiregistret «https://www.hus.fi/ammattilaiselle/anafylaksiarekisteri»3 anmäls i Finland årligen cirka 30 barn, hos vilka reaktionen i över 70 % av fallen
sannolikt har orsakats av ett födoämne «Mäkinen-Kiljunen S, Haahtela T. Eight years of sev...»60. Dödsfall bland barn har inte anmälts till registret.
- Enligt anafylaxiregistret har det vanligaste allergiframkallande födoämnet hos barn varit komjölk (ungefär 9–18 anmälningar per år). Dessutom har det årligen inkommit ett antal anmälningar (mindre än 10 per födoämne) till registret där reaktionen har orsakats av ägg, vete, nötter, grönsaker eller frukter samt fisk «Mäkinen-Kiljunen S, Haahtela T. Eight years of sev...»60, «Juntunen-Backman K, Mäkinen-Kiljunen S, Granlund H...»61, «Mäkinen-Kiljunen S, Andersén H, Mäkelä M, Haahtela...»62.
- Patienter som har astma i dålig balans, har ökad risk för svår eller till och med fatal anafylaxi «Bock SA, Muñoz-Furlong A, Sampson HA. Fatalities d...»63.
- Risken för en svår allergisk reaktion orsakad av ett födoämne ökar ju äldre barnet blir «Järvinen KM, Amalanayagam S, Shreffler WG ym. Epin...»64.
- De vanligaste första symtomen vid anafylaxi är värmekänsla, rodnad och stickningar på huden, takykardi och känsla av klump i halsen. Symtomen framskrider snabbt: svullnaden på huden ökar, nässelutslagen sprids, andningssvårigheter och blekhet uppkommer och blodtrycket sänks och i värsta fall stannar hjärtat (diagnostiska kriterier för anafylaxi «Anafylaksian diagnostiset kriteerit»5).
- Tillståndet måste identifieras och snabbt behandlas med adrenalin. Se Behandlingsanvisning för anafylaxi «Anafylaksian hoito-ohje»6.
- Anafylaxi ska meddelas till anafylaxiregistret. Se «https://www.hus.fi/ammattilaiselle/anafylaksiarekisteri»3.
- En patient som fått anafylaxi ska remitteras till undersökningar vid allergipolikliniken. Patienten ska även instrueras i användningen av läkemedel för första hjälpen (adrenalin).
Födoämnesallergier knutna till pollenallergi
- En födoämnesallergi i anslutning till pollensensibilisering orsakas av korsreagerande antikroppar som identifierar både proteiner i pollen och proteiner i färska grönsaker och frukter (korsallergi).
- Det vanligaste symtomet är klåda och sveda på läpparna, slemhinnorna i munnen och i svalget samt klåda i öronen.
Diagnostik
- Diagnosen för en födoämnesallergi grundar sig på anamnesen, på att symtomen försvinner vid eliminering och på att svåra symtom uppkommer vid provokation.
- Om diagnostiken av mjölkallergi se schemat «Utredning av misstänkt mjölkallergi»1 och videon Diagnostik av mjölkallergi «Maitoallergian diagnostiikka (video)»7.
- Inom primärhälsovården rekommenderas inte elimineringskost för en ammande mamma, se även Avstå klokt-rekommendationen «Imettävän äidin eliminaatiodieetti»1: Ge inte råd om en elimineringsdiet till ammande mamman, när du i primärvården misstänker mjölkallergi eller det har konstaterats födoämnesallergi hos ett spädbarn. Halterna som mäts i bröstmjölken är bara några mikrogram även när de är som störst «Rintamaidossa mitattavat allergeenipitoisuudet ovat ilmeisesti suurimmillaankin vain mikrogrammoissa.»B, medan allergenmängderna som ger symtom vid provokation tydligen är flera milligram «Altistuskokeessa oireita aiheuttavat allergeenimäärät ovat ilmeisesti milligrammoissa.»B. Se videon Mjölkfri elimineringskost rekommenderas inte för ammande «Eliminaatiodieettiä ei imettäville äideille (video)»8.
- Vid födoämnesprovokation varierar dosen som ger symtom mycket mellan olika födoämnen. Storleken på utslagen vid ett hudtest eller mängden allergenspecifikt IgE ger ingen tillförlitlig prognos av reaktionskänsligheten vid provokation «Ruoka-ainealtistuksessa oireita aiheuttava annos vaihtelee eri ruoka-aineiden välillä voimakkaasti. Ihotestin paukamakoko tai allergeenispesifin IgE:n määrä eivät ennusta luotettavasti reagointiherkkyyttä altistuksessa.»B
- Vid behov kan IgE-diagnostik användas för att få mer information.
- Innan man påbörjar med allergidiagnostik, ska man fundera på differentialdiagnostik. I synnerhet ska man behandla atopiskt eksem adekvat (se God medicinsk praxis-rekommendationen Atooppinen ekseema «Atooppinen ekseema»4 (på finska)) samt fundera på andra orsaker till magbesvären «Kuitunen M. Lapsen vatsavaivat ovat harvoin allerg...»48.
Övervakat provokationstest och hemmatest
- Födoämnesallergidiagnosen grundar sig på ett övervakat eliminations- och provokationstest med födoämnet «Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: Epidemiolog...»9, «Järvinen KM, Sicherer SH. Diagnostic oral food cha...»65. Se närmare information om genomförandet «Välttämis-altistuskoe»2 samt provokationsprotokoll för mjölk «hoi50026e.pdf»1, vete «hoi50026f.pdf»2, ägg «hoi50026c.pdf»3, fisk «hoi50026b.pdf»4 och jordnöt «hoi50026d.pdf»5. Se videon Provokationstester för födoämnesallergi «Ruoka-allergian altistuskokeet (video)»9. Obs. Hudapplicering rekommenderas inte som startdos «Sampson HA, Gerth van Wijk R, Bindslev-Jensen C ym...»66.
- Övervakad provokation rekommenderas om
- födoämnet i fråga är centralt ur näringssynpunkt (oftast mjölk eller spannmål),
- reaktionen kan förväntas vara kraftig,
- flera födoämnen har uteslutits från barnets kost eller
- elimineringskosten har fortsatt för länge för att vara ändamålsenlig.
- Om reaktionerna kommer med fördröjning och är svårtolkade (orolighet, magsmärtor, gaser, förändringar i avföringskvaliteten m.m.) rekommenderas dubbelblind provokation som anses vara den bästa provokationsmetoden «Sampson HA, Gerth van Wijk R, Bindslev-Jensen C ym...»66, «Merras-Salmio L, Pelkonen AS, Kolho KL ym. Cow's m...»67. Se anvisning om mjölkprovokation «Kaksoissokkoaltistus maitoproteiineille (Iho- ja allergiasairaalan malli)»10.
- Provokationen kan göras hemma i andra fall än de ovan nämnda, så länge symptomen orsakas av näringsmässigt mindre viktiga födoämnen och inga svåra symtom förutspås.
- Testet eller den övervakade provokationen görs när patienten är så symtomfri som möjligt och har ingen infektion. Se «Välttämis-altistuskoe»2 för mer information om ämnet.
- En symtomdagbok «hoi50026a.pdf»6 hjälper att jämföra symtomen under eliminering och test eller provokation.
- 1–2 veckor är en tillräckligt lång tid för elimineringsperioden. Resultatet – födoämnets lämplighet eller olämplighet – står klart först när barnet får det ifrågavarande födoämnet på nytt och symtomen antingen inte ökar eller ökar avsevärt. Se tolkningen av tabell 1 i materialet med tilläggsinformation «Välttämis-altistuskoe»2. Att symtomen minskar i samband med elimineringen räcker alltså inte som diagnosgrund för födoämnesallergi. Till exempel i en studie var det 50 % som inte fick symptom i provokationstest av de barnen som hade misstänkt mjölkallergi och elimination hade förbättrat symptomen. «Saarinen KM, Suomalainen H, Savilahti E. Diagnosti...»29, «Dambacher WM, de Kort EH, Blom WM ym. Double-blind...»68.
- Resultatet från provokationen och hemmatestet är negativt om inga symtom uppkommer inom fem dygn.
Test som mäter allergisk sensibilisering
- Test som mäter allergisk sensibilisering, pricktest (se Kvalitetshandbok för pricktest: «https://www.filha.fi/wp-content/uploads/2019/05/Laatukasikirja-ihopistokokeisiin.pdf»4) och påvisande av allergenspecifika IgE-antikroppar i serum (se mer information om test som mäter allergisk sensibilisering «Allergista herkistymistä mittaavat testit ruoka-allergian diagnostiikassa»11) kan vara nyttiga i situationer där det är oklart vad som framkallar allergin, när kosten har begränsats på ett oändamålsenligt sätt eller när man på grund av en kraftig reaktion vill kontrollera IgE-nivån före provokation «Sporik R, Hill DJ, Hosking CS. Specificity of alle...»69, «Hill DJ, Heine RG, Hosking CS. The diagnostic valu...»70.
- För att undersöka lindriga symtom som kan behandlas inom primärhälsovården behövs inte pricktest eller bestämning av allergenspecifika IgE-antikroppar i serum.
- Sensibilisering mot olika födoämnen har fram tills idag testats med icke-standardiserade helproteinextrakt (t.ex. vetemjöl och äggvita). Problemet vid både pricktest och undersökning av allergenspecifika IgE-antikroppar med dessa preparat är att resultatet korrelerar dåligt med provokationspositiv födoämnesallergi. Dessutom varierar resultatets betydelse mycket mellan olika allergener och beroende på barnets ålder «Akdis CA, Akdis M, Bieber T ym. Diagnosis and trea...»47, «Sporik R, Hill DJ, Hosking CS. Specificity of alle...»69, «Hill DJ, Heine RG, Hosking CS. The diagnostic valu...»70, «Sampson HA, Albergo R. Comparison of results of sk...»71, «Verstege A, Mehl A, Rolinck-Werninghaus C ym. The ...»72, «Knight AK, Shreffler WG, Sampson HA ym. Skin prick...»73, «Sampson HA, Ho DG. Relationship between food-speci...»74, «Sampson HA. Utility of food-specific IgE concentra...»75, «Celik-Bilgili S, Mehl A, Verstege A ym. The predic...»76, «Komata T, Söderström L, Borres MP ym. The predicti...»77. Med de nya komponentundersökningarna (se avsnitt Komponentdiagnostik) fås resultat med bättre klinisk träffsäkerhet.
- Om resultatet från IgE-testet är helt negativt är risken för en kraftig, omedelbar allergisk reaktion liten.
- Korsreaktioner mellan fiskarter «Bernhisel-Broadbent J, Scanlon SM, Sampson HA. Fis...»78, «Hansen TK, Bindslev-Jensen C, Skov PS ym. Codfish ...»79, «Van Do T, Elsayed S, Florvaag E ym. Allergy to fis...»80 är vanliga men patienten kan lika väl endast få symtom från en viss fiskart. Korsreaktioner mellan färsk frukt (t.ex. äpple), rotfrukter (t.ex. morot), baljväxter och nötter är likaså vanliga hos björkallergiker, men patienten kan också bara få symtom från björkpollen. Hos barn som sensibiliserats mot gräspollen konstateras ofta positivt IgE-svar även på vete till följd av korsreaktion «Jones SM, Magnolfi CF, Cooke SK ym. Immunologic cr...»81. På grund av korsreaktioner är grönsak specifik IgE och Prick test (grönsak-kryddserie) opålitliga, eftersom de vanligen påvisar bara att antikroppar binder sig men ingen klinisk allergi.
- Resultatet från bestämningen av specifika IgE-antikroppar vid mjölkallergi korrelerar oftast relativt bra med resultaten från pricktestet «Saarinen KM, Suomalainen H, Savilahti E. Diagnosti...»29, «Vanto T, Juntunen-Backman K, Kalimo K ym. The patc...»82, och därför man inte ska använda dem samtidigt.
- Bestämning av IgE berättar ingenting om sannolikhet av fördröjd reaktion.
- Ett kraftigt IgE-svar på mjölk i spädbarnsåldern prognostiserar en långsam utveckling av tolerans för mjölk eller avsaknad av tolerans «Maidolle spesifisen IgE:n määrä ja paukaman suuruus ihonpistokokeessa imeväisiässä ennustavat maitoallergian pysyvyyttä.»A.
- Den kliniska betydelsen av test som mäter allergisk sensibilisering ska alltid bedömas av barnets behandlande läkare. Testresultatet måste även tolkas allergenspecifikt.
- Gränsvärden för IgE som stämmer för klinisk allergi har inte fastställts för finländska barn.
- I valideringen av sällsynta allergener kan man efter noga övervägande använda påvisande av IgE-antikroppar med hjälp av så kallad immunospot-analys (HUCS hud- och allergisjukhus, allergenlaboratorium). Med undersökningar kan även så kallade dolda allergener (t.ex. mjölkkontamination i mjölkfri glass) påvisas.
Komponentdiagnostik
- Med komponentdiagnostik kan sensibiliseringen mot stabila eller labila allergener
mätas.
- Hos patienter som sensibiliserats mot lagringsproteiner eller LTP (Lipid Transfer Protein) är sannolikheten för reaktioner med svåra symtom större «Borres MP, Ebisawa M, Eigenmann PA. Use of allerge...»83. Korsallergiska patienter i sin tur är sensibiliserade mot labila proteiner och hos dem förekommer sällan svåra reaktioner.
- Se videon Vad allmänläkare bör veta om komponentdiagnostik «Mitä yleislääkärin tulee tietää komponenttidiagnostiikasta? (video)»12.
- Diagnostiken av födoämnesallergier förbättras genom att mäta det specifika IgE-svaret
på enskilda komponenter eller proteiner i födoämnet «Borres MP, Ebisawa M, Eigenmann PA. Use of allerge...»83. Mätningarna kan även begäras inom primärhälsovården för att komplettera utredningen
av eventuell allergi.
- Till exempel är vanliga jordnöts- eller hasselnötstester nästan alltid positiva hos personer som är sensibiliserade mot björk, men resultatet säger ingenting om den faktiska risken för klinisk reaktion. Komponentdiagnostikens träffsäkerhet för klinisk allergi varierar kraftigt i olika länder «Amoah AS, Obeng BB, Larbi IA ym. Peanut-specific I...»84, «Hansen KS, Ballmer-Weber BK, Sastre J ym. Componen...»85.
- Komponentdiagnostiken utförs från serumprov på ett liknande sätt som de test som görs på preparat som innehåller allergenerna i födoämnet (bestämningar av specifikt IgE i serum).
- Kunskap om komponentdiagnostik och dess träffsäkerhet på klinisk allergi ökar hela tiden.
- Mest kunskap finns nuförtiden om jordnötter. Sensibilisering framför allt mot Ara h 2 protein förutspår svår allergisk reaktion mot jordnötter «Maapähkinän Ara h 2 IgE -komponenteille herkistyminen liittyy voimakasoireiseen maapähkinäallergiaan.»A, «Klemans RJ, Liu X, Knulst AC ym. IgE binding to pe...»86, «Lieberman JA, Glaumann S, Batelson S ym. The utili...»87. Sensibilisering mot Ara h 8 mäter den sannolika toleransen och främst björksensibilisering, om ingen sensibilisering mot lagringsproteinet konstateras «Asarnoj A, Nilsson C, Lidholm J ym. Peanut compone...»88. Det finns omfattande tillläggs information om komponentdiagnostik i nötallergi i en inhemsk översikt «Kukkonen AK, Mäkelä M, Pelkonen A. Pähkinäallergia...»89
- Sensibilisering mot Cor a 9- eller 14- proteiner förutspår bäst hasselnöt allergi. «Masthoff LJ, Mattsson L, Zuidmeer-Jongejan L ym. S...»90, «De Knop KJ, Verweij MM, Grimmelikhuijsen M ym. Age...»91. Endast sensibilisering mot Cor a 1 tyder på tolerans eller lindriga symtom i munnen.
- Sensibilisering mot ägg under den tidiga barndomen är äldigt vanligt utan att barnet har en klinisk allergi. Sensibilisering mot ovomucoid, alltså Gal d 1, prognostiserar en kraftig reaktion. Sensibilisering mot ovalbumin, alltså Gal d 2, däremot prognostiserar en lindrig reaktion eller tolerans, framför allt för uppvärmd ägg, när ingen sensibilisering mot Gal d 1 konstateras «Alessandri C, Zennaro D, Scala E ym. Ovomucoid (Ga...»92, «Ando H, Movérare R, Kondo Y ym. Utility of ovomuco...»93.
- Sojaspecifikt IgE är i Finland sällan ett tecken på klinisk allergi även om sensibilisering mot soja allmänt påträffas både vid pricktest och vid mätning av specifikt IgE i serum i alla åldersgrupper. Den bästa mätaren för faktisk sojaallergi och risken för anafylaxi är sensibilisering mot Gly m 5 och 6 «Holzhauser T, Wackermann O, Ballmer-Weber BK ym. S...»94. Sensibilisering mot Gly m 4 är förknippad med korsallergi med björk «Berneder M, Bublin M, Hoffmann-Sommergruber K ym. ...»95. Den som sensibiliserats mot Gly m 4 kan få betydande symtom av obehandlad soja, till exempel sojadryck, framför allt under björkpollensäsongen «Kosma P, Sjölander S, Landgren E ym. Severe reacti...»96.
Annan laboratoriediagnostik
- Epikutantester har inte validerats för klinisk användning. Se «Muut laboratoriotutkimukset»13 för mer information om ämnet.
Undersökningar som inte bör användas i diagnostiken av födoämnesallergi
- Bestämning av födoämnesspecifika IgA- och IgG-antikroppar i serum korrelerar inte med symtomen vid födoämnesallergi «Stapel SO, Asero R, Ballmer-Weber BK ym. Testing f...»97, «Antico A, Pagani M, Vescovi PP ym. Food-specific I...»98. Däremot påvisar halterna av specifika IgG4-antikroppar att ett barn med atopiskt eksem har återkommande exponerats för födoämnet i fråga, varför immunsystemet känner igen dessa komponenter. EAACI (European Academy of Allergy and Clinical Immunology) har gett en tydlig rekommendation om att inte använda dessa tester i diagnostiken av födoämnesallergi «Stapel SO, Asero R, Ballmer-Weber BK ym. Testing f...»97. Se även Avstå klokt-rekommendationen «Seerumin ruokaspesifiset vasta-ainemääritykset ruoka-allergian diagnostiikassa»14: Använd inte bestämning av födoämnesspecifika IgA- och IgG-antikroppar i serum i diagnostiken av födoämnesallergi.
- Inom alternativmedicin erbjuds många, ofta dyra metoder för undersökning av allergier. Sådana är till exempel bioresonans, kinesiologi, iridologi, håranalyser och cytotoxicitetstester. Sådana undersökningar bör inte användas i diagnostiken av födoämnesallergi «Sethi TJ, Lessof MH, Kemeny DM ym. How reliable ar...»99, «Garrow JS. Kinesiology and food allergy. Br Med J ...»100, «Ernst E. Iridology: A systematic review. Forsch Ko...»101, «Niggemann B, Grüber C. Unproven diagnostic procedu...»102.
- Utredning av refluxliknande symtom hos barn genom pH-mätningar i matstrupen behövs sällan om barnets tillväxt och utveckling är normala «Borrelli O, Mancini V, Thapar N ym. Cow's milk cha...»103.
Behandling
Allmänna anvisningar
- En diagnostiserad födoämnesallergi behandlas genom att under en period utesluta de födoämnen som ger svåra symtom.
- Om barnet har lindriga symtom eller om symtomen uppträder först vid större portioner eller långvarig användning ska födoämnet i fråga ges till barnet i den mån symtomen tillåter. Detta är viktigt för en mångsidig kost och för att barnet ska vänja sig vid olika smaker «Mennella JA, Griffin CE, Beauchamp GK. Flavor prog...»104.
- Målet för behandlingen är att hålla symtomen under kontroll, att trygga barnets normala
tillväxt och utveckling och att barnet äter så mångsidig kost som möjligt enligt sin
ålder. I praktiken följer man upp försvinnandet av de omedelbara symtomen, minskningen
av hudutslag och tarmbesvär samt förbättringen av barnets allmäntillstånd, tillväxt
med hjälp av tillväxtkurvan och den åldersenliga utvecklingen av kosten.
- Det finns endast lite evidens om hur elimineringskost påverkar atopiskt eksem hos barn «Eliminaatiodieetin vaikutuksista lapsen atooppiseen ekseemaan on niukasti kontrolloituihin tutkimuksiin perustuvaa näyttöä. Kananmunan eliminaatio lieventää kananmuna-allergisen lapsen ekseemaa, mutta vaikutus on varsin vähäinen.»C och det finns ingen evidens om att resultatet från pricktest skulle prognostisera hos vilka individer eksemet blir lindrigare under elimineringsdieten «Cant AJ, Bailes JA, Marsden RA ym. Effect of mater...»105, «Palmer DJ, Gold MS, Makrides M. Effect of maternal...»106
- Upprepade provokationer eller handledda hemmatest erbjuder en möjlighet att bedöma hur toleransen utvecklas.
- Kosten för barn med födoämnesallergi utvidgas med födoämnen från olika födoämnesgrupper
i enlighet med barnets ålder «Sosiaali- ja terveysministeriö. Lapsi, perhe ja ru...»107 och baserat på näringsrekommendationerna för barn «http://urn.fi/URN:ISBN:952-00-1528-0»1.
- Fast föda introduceras i 4–6 månaders ålder. Kött, fisk och spannmål ska introduceras i barnets kost i ungefär sex månaders ålder för att trygga ett tillräckligt intag av järn «Picciano MF. Nutrient composition of human milk. P...»108.
- Barnets kost bör i 8–10 månaders ålder inkludera födoämnen från alla livsmedelsgrupper, alltså i lagom mängd mjölk, grönsaker, kött eller fisk eller båda, spannmål samt bär eller frukter så att man kan försäkra tillräckligt intag av energi, protein och andra näringsämnen. Om barnets tillväxt saktas ned ska vegetabilisk olja användas som energitillskott.
- En del barn yngre än ett år som är allergiska mot mjölk eller ägg tolererar mjölk eller ägg när dessa uppvärms eller används som ingredienser i bakverk, även om mjölk eller ägg som sådana eller normalt sett inte passar dem. Detta underlättar kosthållningen och har konstaterats påskynda tillfrisknandet från mjölk- och äggallergier «Voimakkaasti kuumennettu maito ja kananmuna sopivat suurelle osalle maito- ja kananmuna-allergisista, ja niiden käyttö nopeuttaa sietokyvyn kehittymistä raa’alle maidolle ja tavanomaisesti kypsennetylle kananmunalle.»B.
Födoämnesallergi hos barn som får bröstmjölk
- Toleransen för födoämnen verkar bildas bäst när barnet börjar få fast föda i 4–6 månaders ålder «Kiinteiden ruokien aloittaminen yksilöllisen tarpeen mukaan 4–6 kuukauden iässä – myös allergiaperheissä – saattaa vähentää ruoka-allergian, allergisten sairauksien tai allergisen herkistymisen kehittymisriskiä.»C. Man rekommenderar att fortsätta amma barnet fram till ettårsåldern samtidigt som barnet får annan föda «Sosiaali- ja terveysministeriö. Lapsi, perhe ja ru...»107. Se Statens näringsdelegation: «http://www.vrn.fi/»5.
- När ett barn med födoämnesallergi ammas kan amman vanligtvis följa sin vanliga kost
«Imettävän äidin eliminaatiodieetin hyötyä imeväisen ruoka-allergian hoidossa ei ole pystytty osoittamaan luotettavasti. Ruoka-aineiden karsimiseen imettävältä äidiltä tulee suhtautua varauksella.»B. Till bröstmjölken överförs små mängder proteiner och småmolekylära föreningar från
födoämnen. I kontrollerade studier har det normalt inte setts att en begränsning av
mammas kost skulle ha en positiv effekt på spädbarnets symtom «Eliminaatiodieetin vaikutuksista lapsen atooppiseen ekseemaan on niukasti kontrolloituihin tutkimuksiin perustuvaa näyttöä. Kananmunan eliminaatio lieventää kananmuna-allergisen lapsen ekseemaa, mutta vaikutus on varsin vähäinen.»C, «Palmer DJ, Gold MS, Makrides M. Effect of maternal...»106. Orsaken kan vara att halterna som mäts i bröstmjölken är bara några mikrogram även
när de är som störst «Rintamaidossa mitattavat allergeenipitoisuudet ovat ilmeisesti suurimmillaankin vain mikrogrammoissa.»B, medan halterna som ger symtom vid provokation tydligen är flera milligram «Altistuskokeessa oireita aiheuttavat allergeenimäärät ovat ilmeisesti milligrammoissa.»B. Med tanke på utveckling av barnets tolerans kan det vara nyttigt att mamman använder
mjölk. «Järvinen KM, Westfall JE, Seppo MS ym. Role of mat...»109.
- I specialsjukvården kan man efter övervägande prova tillfälliga begränsningar i den ammande moderns kost för enskilda barn med svåra symtom. För mer information om ämnet, se Mjölkfri kost för ammande kvinnor «Imettävän äidin maidoton ruokavalio»15.
- Uteslutande av vanliga födoämnesallergener (mjölk och ägg) i moderns kost påverkar vanligtvis inte svårighetsgraden av atopiskt eksem hos spädbarn «Eliminaatiodieetin vaikutuksista lapsen atooppiseen ekseemaan on niukasti kontrolloituihin tutkimuksiin perustuvaa näyttöä. Kananmunan eliminaatio lieventää kananmuna-allergisen lapsen ekseemaa, mutta vaikutus on varsin vähäinen.»C.
Mjölkallergi
- Uteslutande av andra födoämnen än mjölk och mejeriprodukter främjar inte behandlingen av födoämnesallergin. Se anvisningen om kosten för mjölkallergiker «Maitoallergisen ruokavalio»16. I behandlingen av komjölksallergi hos spädbarn används inte mjölk från andra djur på grund av korsallergier.
- Om bröstmjölken inte räcker ges ett spädbarn med mjölkallergi specialpreparat för spädbarn minst till ett års ålder, eftersom näringsinnehållet i dessa motsvarar det i bröstmjölksersättning. Se de åldersenliga mängderna av specialpreparat i tabell 5 i materialet med tilläggsinformation «Maitoallergisen ruokavalio»16. Användningen av specialpreparatet kan fortsättas under barnets andra levnadsår, om kosten utvidgas långsamt, om barnet växer dåligt eller om problem med ätandet begränsar ett tillräckligt intag av näringsämnen. Barn som har mjölkallergi tillsammans med omfattande elimineringskost eller vegetarisk kost är speciellt utsatta för bristfälligt näringsintag
- Av specialpreparaten väljs ett preparat som mest sannolikt passar det individuella
barnet. Se tabell «Val av specialersättning för spädbarn med mjölkallergi*, **...»1 och bild «Utredning av misstänkt mjölkallergi»1. I behandlingen av mjölkallergi används i första hand extensivt spjälkade specialpreparat.
För mer information om ämnet, se «Erityiskorvikkeet lehmänmaitoallergisille lapsille»17, «Berni Canani R, Nocerino R, Terrin G ym. Formula s...»110.
- Ungefär 2 % av mjölkallergikerna tål inte extensivt spjälkade specialpreparat för spädbarn. För dem rekommenderas aminosyrabaserade specialpreparat «Saarinen K. Risk factors and characteristics of c...»111.
- Det är inte meningsfullt att under behandlingen byta ut en ersättning som fungerar. Barn med mjölkallergi som är äldre än ett år och vars övriga kost är omfattande kan i stället för mjölkprodukter ges drycker samt yoghurt-, grädd- och glassliknande produkter tillverkade av havre eller soja, om de passar barnet. Då är det viktigt att ge tydliga anvisningar för att säkerställa ett tillräckligt intag av energi, proteiner, vitaminer och mineraler.
- Risdrycker rekommenderas inte att användas i kosten för barn under sex år, eftersom arsenikhalten i dem är för hög, se «https://www.ruokavirasto.fi/henkiloasiakkaat/tietoa-elintarvikkeista/elintarvikkeiden-turvallisen-kayton-ohjeet/tietoa-vierasaineista/arseeni-ja-riisi/»6.
- Användning av mjölk, i den mån symtomen tillåter detta, kraftigt upphettad i maträtter eller bakverk (tillagning i ugn, ≥ 175 °C 30 min.) kan påskynda utvecklingen av toleransen för de ifrågavarande födoämnena «Voimakkaasti kuumennettu maito ja kananmuna sopivat suurelle osalle maito- ja kananmuna-allergisista, ja niiden käyttö nopeuttaa sietokyvyn kehittymistä raa’alle maidolle ja tavanomaisesti kypsennetylle kananmunalle.»B.
- Det saknas tillförlitlig information om hur olika slags specialpreparat påverkar tillfrisknandet från mjölkallergi. I en icke-randomiserad studie tillfrisknade de barn som fick spjälkad komjölksproteinbaserad ersättning snabbare än de barn som fick ris-, soja- eller aminosyrabaserade preparat och tillsats av LGG-mjölksyrebakterier i ersättningen gav dessutom ännu bättre effekt «Berni Canani R, Nocerino R, Terrin G ym. Formula s...»110.
- Barn under två år ges D3-vitaminpreparat 10 µg/dygn året runt och 2–18-åringar 7,5 µg/dygn året runt. Se tabell «Rekommendation om användningen av D-vitaminpreparat (Statens näringsdelegation 2018)...»2. Barn under två år ges ett kalciumpreparat enligt tabell «Rekommendationer om kalciumintag (Statens näringsdelegation 2014)...»3. Barn över två år ges ett kalciumpreparat 500 mg/dygn om man inte använder en mjölkliknande produkt som berikats med kalcium.
- Barn som har begränsad kost till exempel eftersom fullkornsprodukter, grönsaker, bär eller frukter används bara lite, behöver ett multivitamin- och mineraltillskott. Näringsterapeuten bedömer vid behov hur mångsidig barnets kost är.
Ersättningar baserade på vassle- och kaseinproteinhydrolysat | Aminosyrabaserade ersättningar | |
---|---|---|
Indikation | Oavsett åldern | Olämpligheten av hydrolysatbaserad ersättning |
Kontraindikation | Olämpligheten av hydrolysatbaserad ersättning | Lämpligheten av hydrolysatbaserad ersättning |
Pris (€/l)*** | 7–10 | 20–40 |
*Specialersättningar för barn med komjölksallergi «Erityiskorvikkeet lehmänmaitoallergisille lapsille»17 **Den valda specialersättningen används till ungefär ett års ålder och vid behov under barnets andra levnadsår. Det är inte meningsfullt att byta ut ersättningen under denna tid. ***Pharmaca Fennica 2014, priser utan ersättning. |
Ålder | Dos (μg/dygn) |
---|---|
Helammat barn under 1 år och barn som får modersmjölksersättning/tillskottsnäring i mängder som understiger 500 ml/dygn* | 10 |
Barn under 1 år som dagligen får 500–800 ml modersmjölksersättning/tillskottsnäring* | 6 |
Barn under 1 år som dagligen får mer än 800 ml modersmjölksersättning/tillskottsnäring* | 2 |
1 år | 10 |
2–17 år | 7,5 |
* I mängden modersmjölksersättning/tillskottsnäring inräknas D-vitaminberikad barnvälling
och -gröt. Källa: «https://www.ruokavirasto.fi/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravintoaineet/d-vitamiini/»7, «https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus--ja-ruokasuositukset/erityisohjeet-ja-rajoitukset/vrn_imevaisik-dvitamiinivalm.-kayttosuositus_valmis_k_20.9.2018.pdf»8 |
Ålder | Rekommenderat intag (mg/dygn) | Supplementering (mg/dygn) |
---|---|---|
under 6 mån. | - | - |
6–11 mån. | 540 | 250 mg, om supplement < 500 ml/dygn |
12–23 mån. | 600 | 250 mg, om supplement 500–1 000 ml/dygn* 500 mg, om supplement < 500 ml/dygn* |
2–5 år | 600 | 500 mg* |
6–9 år | 700 | 500 mg* |
*I mängden supplement beaktas användningen av kalciumberikade produkter som ersätter mejeriprodukter, såsom havremjölk och sojayoghurt. |
Vete-, korn- och rågallergi
- De vanligaste spannmålen i Finland som orsakar symtom är vete, korn och råg. Finländska 1–2-åringar får ungefär 20 % av energiintaget från dessa.
- Lämpliga ersättande födoämnen hittas genom att prova: glutenfri havre, ris, majs, hirs, bovete, quinoa eller teff. För mer anvisningar om att utesluta spannmål, se «Vehnäallergisen ruokavalio»18.
- Barn som har kost med endast lite fullkornsspannmål behöver ett multivitamin och mineraltillskott.
Äggallergi
- Vid svåra symtom behandlas allergin genom att utesluta ägg. För anvisningar om att utesluta ägg, se «Kananmuna-allergisen ruokavalio»19. Kyckling behöver inte undvikas vid äggallergi.
- 70 % av äggallergikerna tål kraftigt uppvärmd ägg. Användning av ägg, i den mån symtomen tillåter detta, kraftigt uppvärmd i maträtter eller bakverk (tillagning i ugn, ≥ 175 °C 30 min.) kan påskynda utvecklingen av toleransen för de ifrågavarande födoämnena «Voimakkaasti kuumennettu maito ja kananmuna sopivat suurelle osalle maito- ja kananmuna-allergisista, ja niiden käyttö nopeuttaa sietokyvyn kehittymistä raa’alle maidolle ja tavanomaisesti kypsennetylle kananmunalle.»B.
- MPR-vaccinet kan ges som vanligt för äggallergiker, även vid svår äggallergi. Se Vaccinationshandboken «http://www.thl.fi/fi/web/rokottaminen/hyodyt-ja-haitat/haittavaikutukset»9, «James JM, Zeiger RS, Lester MR ym. Safe administra...»115, «Aickin R, Hill D, Kemp A. Measles immunisation in ...»116.
- Influensavaccin och andra vaccin som framställs i befruktade hönsägg (numer vaccin mot gula febern och en del hepatit A-vaccin) ges normalt inte till personer som fått anafylaxi av ägg. Även i dessa fall kan man baserat på individuell bedömning (analys av för- och nackdelar) besluta att ge vaccinet under övervakning. Se THL:s webbplats «http://www.thl.fi/fi_FI/web/rokottajankasikirja-fi/kananmunalle-allergiset»10, «Zeiger RS. Current issues with influenza vaccinati...»117. Till exempel vaccinerades i samband med svininfluensepidemin i Finland över 100 barn som tidigare fått en generaliserad reaktion av ägg och endast ett barn fick anafylaxi (opublicerad information).
Fiskallergi
- Fiskallergi kan orsakas av alla fiskarter eller också kan fiskallergin vara begränsad till en enstaka eller några fiskarter «Kuehn A, Swoboda I, Arumugam K ym. Fish allergens ...»118. Läkaren bestämmer vilka fiskarter testas hos en person som fått symptom av fisk.
- Fiskens allergenicitet kan minska eller öka vid upppvärmning eller industriell behandling «Kuehn A, Swoboda I, Arumugam K ym. Fish allergens ...»118, «Sletten G, Van Do T, Lindvik H ym. Effects of indu...»119. Oavsiktliga exponeringar orsakas av livsmedel i vars tillverkning man använt ansjovis (t.ex. leverkorv eller dressingen i caesarsallad). För mer information om kosten för fiskallergiker, se «Kala-allergisen ruokavalio»20.
- Fisk är en näringsmässigt bra källa av långkedjade n-3-fettsyror. Fiskallergiker får dessa fettsyror från till exempel rybs- och sojaoljor.
Jordnötsallergi
- Personer som fått anafylaxi av jordnöt ska noga utesluta jordnötter i alla former. Livsmedel med förpackningspåskriften "kan innehålla jordnöt" eller "tillverkad i fabrik där jordnötter hanteras" är olämpliga. Se anvisningen om kosten för jordnötsallergiker «Maapähkinä-allergisen ruokavalio»21.
- Pollenallergiker kan reagera på jordnöt i form av klåda i munnens område. I detta fall räcker det med att begränsa användningen av jordnötter. Vanligen tål man bra små mängder av jordnötter.
Födoamnesallergier i samband med pollenallergi
- Positivt resultat från pricktestet hos en pollenallergiker räcker inte som grund för att undvika grönsaker, frukter eller kryddor och bör inte användas som grund för att ordinera elimineringskost.
- Eftersom de flesta patienterna endast får symtom av färska frukter eller grönsaker
behöver man oftast inte begränsa allergenerna i tillagad mat.
- Det är viktigt att undvika färska grönsaker och frukt enligt symptomen. Pollenallergiker uppmuntras att äta all slags vegetabilisk kost i den mån symtomen tillåter detta.
- Frukter och grönsaker som ger symtom när de äts råa förändras när de tillagas eller förbereds på andra sätt så att de kan ätas.
- Toleransen kan variera under olika årstider. Många får symtom från färska frukter eller grönsaker endast under pollensäsongen.
- Om man utan orsak undviker vegetariska produkter, försämras näringsmässiga kvaliteten i kosten i onödan. Genom att använda grönsaker, frukter och bär ökar intaget av vitaminer, mineraler och flavonoider samt fiber. Färska grönsaker, frukter och bär är viktiga källor för C-vitamin och folat.
Hyposensibilisering
- Målet för hyposensibilisering är att öka toleransen för ett sådant födoämne som tidigare gett svåra symtom genom att ge födoämnet oralt under en lång period, vanligtvis 4–6 månaders tid, med ökande dos. Om ämnet finns en täckande finländsk översikt «Mäkelä M, Kulmala P, Pelkonen A, Remes S ja Kuitun...»120 Ämnet behandlas omfattande även i God medicinsk praxis-rekommendationen Siedätyshoito «Siedätyshoito»5 (på finska); Hyposensibilisering «Hyposensibilisering»6 (på svenska).
- I de flesta studierna har resultaten från hyposensibilisering varit lovande. En del
patienter utvecklar ett immunologiskt reaktionssätt som till och med motsvarar en
naturlig tolerans, men hos de flesta är det sannolikt endast fråga om desensibilisering,
alltså om en tillfällig ökning av toleransen «Yeung JP, Kloda LA, McDevitt J ym. Oral immunother...»121.
- Genom hyposensibilisering med mjölk kan toleransen för mjölk förbättras «Maitosiedätys suun kautta lisää sietokykyä maidolle.»A. I en finländsk dubbelblind studie använde 79 % av personerna som behandlades med hyposensibilisering fortfarande mjölkprodukter tre år efter att behandlingen avslutades «Salmivesi S, Korppi M, Mäkelä MJ ym. Milk oral imm...»122.
- Problemen består fortfarande av att hitta rätt preparat för hyposensibilisering, doseringen i situationer med stress, såsom infektioner och i samband med motion, samt doseringen under underhållsfasen samt underhållsfasens längd.
- Tills vidare har det till gjorda meta-analyser och Cochrane-översikter godkänts endast
några studier som uppfyller kriterierna och baserat på dessa kan hyposensibilisering
för födoämnen fortfarande inte anses som god medicinsk praxis «Yeung JP, Kloda LA, McDevitt J ym. Oral immunother...»121, «Fisher HR, du Toit G, Lack G. Specific oral tolera...»123.
- Hyposensibilisering för alla födoämnen är fortfarande en experimentell behandling vid svåra symtom och bör inte genomföras annars än som en klinisk studie vid allergologiska vårdenheter med kunskap om hyposensibilisering och behandling av födoämnesallergier, i praktiken universitetssjukhus.
Probiotika och prebiotika
- Probiotika är nyttiga bakterier som finns i ett friskt tarmsystem och som har konstaterats balansera en ökad genomsläpplighet av tarmslemhinnan samt påverka produktionen av transmittorsubstanser vid immunreaktioner och inflammationrespons. Den exakta verkningsmekanismen är inte känd «Ozdemir O. Various effects of different probiotic ...»124.
- Effekterna av probiotika beror på vilka bakteriestammar som används, dosen samt patientens
ålder, kliniska tillstånd och kost. Det finns endast lite forskningsevidens om nyttan
av probiotika i behandlingen av födoämnesallergier hos barn. Man har undersökt användning
av probiotika huvudsakligen vid behandling av atopisk exem hos barn med mjölkallergi,
och de slutsatser som talar för användningen har baserat sig på att eksemet har lindrats
«Fiocchi A, Burks W, Bahna SL ym. Clinical Use of P...»125, se God medicinsk praxis-rekommendationen Atooppinen ekseema «Atooppinen ekseema»4 (på finska).
- Arbetsgruppen kan inte ge en rekommendation om användningen av probiotika hos barn med mjölkallergi, eftersom det saknas tillförlitlig forskningsevidens om fördelarna med probiotika för de symtom som atopiskt eksem orsakar och på tillfrisknandet från mjölkallergin. För mer information om studierna, se «Probiootit maito-allergiassa»22.
- Prebiotika (frukto-oligosackarider och inulin) är beståndsdelar i kosten som inte spjälkas i matsmältningskanalen och som ökar tillväxten och ämnesomsättningen av hälsofrämjande bakterier, såsom bifidobakterier och laktobaciller, i tarmarna. Det finns ingen forskningsevidens om användningen av dem i behandlingen av födoämnesallergier «van der Aa LB, Heymans HS, van Aalderen WM ym. Pro...»126.
Läkemedelsbehandling
- Om barnet av misstag intagit ett födoämne som hen är allergisk mot och de allergiska symtomen är lindriga (klåda eller nässelutslag), räcker det med antihistamin (t.ex. cetirizin eller levocetirizin) «Park JH, Godbold JH, Chung D ym. Comparison of cet...»127 som tas via munnen.
- Om barnet får svåra symtom (generaliserad urtikari, andningssvårigheter, hypotension e.d.), ges som första hjälpen adrenalin intramuskulärt och barnet förs omedelbart till läkarvård. Se behandling av anafylaxi «Anafylaksian hoito-ohje»6.
- Orsaken till atopiskt eksem är en försvagad hudbarriär och ett inflammatoriskt tillstånd orsakat av immunologiska reaktioner. De kan öka bakterie- och virusinfektionerna i hudutslagen och främja uppkomsten av IgE-medierade överkänsligheter. Därför är det viktigt att behandla atopiskt eksem lokalt. Detta görs med bassalvor, kortisonsalvor och vid behov, enligt en specialists bedömning, med kalcineurinhämmare (pimecrolimus eller tacrolimus). Se God medicinsk praxis-rekommendationen Atooppinen ekseema «Atooppinen ekseema»4 (på finska).
Upprepade provokationer och prognos
- Prognosen för födoämnesallergier är god. Se även avsnittet Epidemiologi.
- Enligt inhemska uppföljningsmaterial tillfrisknar 44–45 % av patienterna från mjölkallergi före 18–24 månaders ålder, 77–81 % av patienterna före 4–5 års ålder och 93 % av patienterna före 10 års ålder «Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical c...»128, «Vanto T, Helppilä S, Juntunen-Backman K ym. Predic...»129, «Tikkanen S, Kokkonen J, Juntti H ym. Status of chi...»130. Barn som inte har IgE medierad allergi har bästa prognos. Av dem tolererade 64–66 % mjölk redan i 1½–2 års ålder i det ovan nämnda materialet. Toleransen utvecklas desto långsammare ju större hudreaktionen vid pricktest är i spädbarnsåldern och ju större halten av mjölkspecifikt IgE är före 18 månaders ålder «Maidolle spesifisen IgE:n määrä ja paukaman suuruus ihonpistokokeessa imeväisiässä ennustavat maitoallergian pysyvyyttä.»A.
- I barnrådgivningen ska behovet av att förlänga elimineringskosten bedömas och det
ska säkerställas att upprepade provokationer eller hemmatester görs enligt behandlingsplanen.
- Hos spädbarn upprepas provokationen med födoämnet med 6–12 månaders mellanrum, eftersom hos de flesta lindras eller försvinner symtomen före 3–4 års ålder. Därefter kan upprepade provokationer göras med 1–2 års mellanrum. Grönsaker som orsakat lindriga symtom hos spädbarn, till exempel rodnad, kan även testas oftare. Benägenheten att spontant tillfriskna är snabbast hos de barn vars symtom är lindriga och begränsade till tarmsystemet eller vars allergi inte är IgE-medierad «Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical c...»128.
- Födoämnets lämplighet kontrolleras på nytt med ett övervakat provokationstest om det förra gången uppstod svåra symtom (generaliserade nässelutslag, svullnadsreaktioner, andningssvårigheter m.m.).
- I annat fall genomförs testet hemma. När man testar hemma börjar man med en mindre dos än den dos som gav symtom i den föregående diagnostiska provokationen. Därefter ökar man dosen individuellt, gradvis.
Rehabilitering och intyg från FPA
- Barnets födoämnesallergi påverkar både barnets och familjens livskvalitet «Komulainen K, Kivistö K. Perheen elämänlaatu aller...»131, «Bacal LR. The impact of food allergies on quality ...»132. Födoämnesallergin kan även ge upphov till utmaningar i föräldraskapet, socialt liv och delaktighet, det emotionella välbefinnandet och det materiella och fysiska välbefinnandet. Detta är bra att beakta då man gör en vårdplan för barnet.
- Ansvaret för rehabiliteringen av patienter med lindriga symtom, vilket de flesta födoämnesallergikerna
är, ligger hos primärhälsovården. Läkare och hälsovårdare i barnrådgivningen ger individuell
handledning och vid behov handledning till barnets dagvård eller skola.
- För enskilda patienter kan det avtalas om effektiviserad uppföljning och handledning.
- Ett barn med en svår födoämnesallergi och hens familj har nytta av att få en bedömning
och handledning hos ett mångprofessionellt team inom specialsjukvården (läkare, sjukskötare,
näringsterapeut, rehabiliteringshandledare, socialarbetare och psykolog eller psykiatrisk
sjukskötare). Varje barns behov av individuell handledning och dess omfattning bedöms
separat. Teamet tar hand om följande:
- Individuella kostråd som består av elimineringskost och utvidgning av kosten.
- Praktisk handledning om behandlingen av födoämnesallergin och följdsjukdomar, till exempel anvisningar om lokal vård av hudutslag, tillsammans med föräldern.
- Ansökan om förmåner från FPA (handikappstöd, rätt till specialersättning, reseersättning, anpassningsträning)
- Psykiskt stöd
- Handledning för skola eller daghem i enlighet med lokala förhållanden och resurser (handledning om kost, elimineringsdiet, behandling av anafylaxi samt utredning av dåligt inställda kringsjukdomar, såsom bedömning av exponeringsfaktorer i omgivningen)
- Kriterierna för FPA:s handikappstöd «https://www.kela.fi/vammaistuki-lapselle»11.
Nivåstrukturering av diagnostiken, vården och uppföljningen
- Praxis för nivåstrukturering avtalas regionalt enligt tillgången till kunskaper och färdigheter på de olika nivåerna.
- Vid misstanke om mjölkallergi kan elimineringskost med specialpreparat sättas in inom primärhälsovården «Utredning av misstänkt mjölkallergi»1, om det finns tydliga regionala anvisningar om genomförandet. På så sätt säkerställer man att spädbarn kommer utan fördröjning till en enhet med kunskaper om födoämnesallergi för att få diagnosen bekräftad.
- Man behöver sällan begränsa mammans kost för att behandla mjölkallergi.
- Patienter som växer och utvecklas väl, vars symtom är under kontroll och vars kost är åldersenlig och utvidgas bra kan följas upp inom primärhälsovården. Också de barn i vars kost enstaka födoämnen har uteslutits (ur näringssynpunkt mindre centrala födoämnen) och barn i skolåldern som äter en mångsidig och åldersenlig kost hör till primärhälsovården.
- I större primärvårdens enheter vore det bra att ha läkare och sjukskötare som har kunskap om födoämnesallergi och som ansvarar för konsultationer och enhetens utbildningar om födoämnesallergier. Dessa ansvariga personer deltar regelbundet i regionala och nationella utbildningar. Dessutom ska det finnas möjlighet till konsultation med näringsterapeut.
- Alla barn med födoämnesallergi ska följas upp i barnrådgivningen och de ska få vacciner som ingår i vaccinationsprogram.
- Specialkunskaper behövs i följande situationer:
- Barnet har omfattande och svårbehandlade hudutslag.
- Barnets symtom förvärras kontinuerligt (återkommande kontakt och symtomen förvärras eller utvidgas gradvis).
- Barnet begränsar sin kost frivilligt.
- Barnets tillväxt blir lidande. Se Lääkärin käsikirja, Lapsen normaali ja poikkeava kasvu «»2 (kräver användarbehörighet).
- Det föreligger misstanke om en allergisk generaliserad reaktion på grund av ett födoämne.
- Alla barn, för vilka man inleder en långvarig elimineringskost där flera ur näringssynpunkt centrala födoämnen utesluts (mjölk, spannmål), ska remitteras till näringsterapeut. Konsultation hos näringsterapeut vid endast mjölkallergi behövs om det uppstår problem med genomförandet av kosten eller barnets tillväxt. Vid vårdenheter där barn med allergier mot centrala födoämnen undersöks och behandlas ska en näringsterapeut finnas tillgänglig. Målet är att handledning ska kunna ordnas inom en månad från att elimineringskosten inleddes. Varje familj ska ges muntlig och skriftlig rådgivning om hur den avtalade kosten ska genomföras och det skriftliga materialet som används för detta ändamål ska vara uppdaterat.
- Hälsovårdaren och läkaren bedömer behovet av elimineringsdieter före skolstarten. Målet är att ett födoämne som uteslutits på grund av allergi ska testas årligen.
- Arbetsgruppen föreslår följande som kriterier och målsättningar som ska följas upp
(genom uppföljning av dem och förändringarna i dem skulle man kunna bedöma vårdens
kvalitet på individuell nivå och organisationsnivå):
- Antalet patienter med rätt till specialersättning för kliniska näringspreparat kontrolleras från FPA:s register för enskilda sjukvårdsdistrikt vart tredje år (specialersättningsnummer 505 och 506).
- Symtomdagbok «hoi50026a.pdf»6 används i samband med övervakad provokation och hemmatester (mål: 100 %).
- Mjölk- samt vete-, korn- och rågallergi konstateras genom eliminations- och provokationstest (övervakad provokation med mjölk och vete, mål 100 %).
- Barn som är allergiska mot flera centrala födoämnen (t.ex. mjölk och vete) får besöka en näringsterapeut inom en månad från diagnosen (mål 100 %).
- Enheten med behandlingsansvar följer tillväxten av alla barn med mjölk- eller vete-, korn- och rågallergi med hjälp av en tillväxtkurva (mål 100 %, aktuell kurva).
- Barnet hänvisas alltid till näringsterapeutens mottagning och handledning om de symtom som födoämnesallergin orsakar hotar en normal tillväxt eller om kosten är snäv och till en specialist om reaktionerna är farliga.
- Mindre än 2 % av barn med mjölkallergi använder ett aminosyrabaserat preparat.
- Före skolstarten bedöms behovet av elimineringskost och görs nödvändiga övervakade provokationer och hemmatester med hjälp av en symtomdagbok.
Kostråd för allergiker |
---|
Mjölkfri kost för ammande kvinnor «Imettävän äidin maidoton ruokavalio»15 |
Kost för fiskallergiker «Kala-allergisen ruokavalio»20 |
Kost för äggallergiker «Kananmuna-allergisen ruokavalio»19 |
Kost för jordnötsallergiker «Maapähkinä-allergisen ruokavalio»21 |
Kost för mjölkallergiker «Maitoallergisen ruokavalio»16 |
Kost för veteallergiker «Vehnäallergisen ruokavalio»18 |
Anvisningar för provokationstest |
---|
Öppen fiskprovokation «hoi50026b.pdf»4 |
Öppen provokation med kokt äggvita «hoi50026c.pdf»3 |
Öppen jordnötsprovokation «hoi50026d.pdf»5 |
Öppen mjölkprovokation «hoi50026e.pdf»1 |
Öppen veteprovokation «hoi50026f.pdf»2 |
Dubbelblind provokation med mjölkprotein (Hud- och allergisjukhusets modell) «Kaksoissokkoaltistus maitoproteiineille (Iho- ja allergiasairaalan malli)»10 |
Symtomdagbok för födoämnesprovokation «hoi50026a.pdf»6 |
Eliminations- och provokationstest «Välttämis-altistuskoe»2 |
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Ruoka-allergia (lapset)»1 (på finska)
Översättare: Lingoneer Oy
Granskning av översättningen: Tanja Eriksson
Litteratur
Födoämnesallergi (barn). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»12
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Kajosaari M. Food allergy in Finnish children aged 1 to 6 years. Acta Paediatr Scand 1982;71:815-9 «PMID: 7180451»PubMed
- Bock SA. Prospective appraisal of complaints of adverse reactions to foods in children during the first 3 years of life. Pediatrics 1987;79:683-8 «PMID: 3575022»PubMed
- Høst A, Halken S. A prospective study of cow milk allergy in Danish infants during the first 3 years of life. Clinical course in relation to clinical and immunological type of hypersensitivity reaction. Allergy 1990;45:587-96 «PMID: 2288394»PubMed
- Saarinen KM, Juntunen-Backman K, Järvenpää AL ym. Supplementary feeding in maternity hospitals and the risk of cow's milk allergy: A prospective study of 6209 infants. J Allergy Clin Immunol 1999;104:457-61 «PMID: 10452771»PubMed
- Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Prevalence and cumulative incidence of food hypersensitivity in the first 3 years of life. Allergy 2008;63:354-9 «PMID: 18053008»PubMed
- Zuidmeer L, Goldhahn K, Rona RJ ym. The prevalence of plant food allergies: a systematic review. J Allergy Clin Immunol 2008;121:1210-1218.e4 «PMID: 18378288»PubMed
- Ostblom E, Lilja G, Pershagen G ym. Phenotypes of food hypersensitivity and development of allergic diseases during the first 8 years of life. Clin Exp Allergy 2008;38:1325-32 «PMID: 18477012»PubMed
- Pyrhönen K, Näyhä S, Kaila M ym. Occurrence of parent-reported food hypersensitivities and food allergies among children aged 1-4 yr. Pediatr Allergy Immunol 2009;20:328-38 «PMID: 19538354»PubMed
- Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: Epidemiology, pathogenesis, diagnosis, and treatment. J Allergy Clin Immunol 2014;133:291-307; quiz 308 «PMID: 24388012»PubMed
- Kotaniemi-Syrjänen A, Palosuo K, Jartti T ym. The prognosis of wheat hypersensitivity in children. Pediatr Allergy Immunol 2010;21:e421-8 «PMID: 19793064»PubMed
- Wood RA. The natural history of food allergy. Pediatrics 2003;111:1631-7 «PMID: 12777603»PubMed
- Keet CA, Wood RA, Matsui EC. Limitations of reliance on specific IgE for epidemiologic surveillance of food allergy. J Allergy Clin Immunol 2012;130:1207-1209.e10 «PMID: 22964106»PubMed
- Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Factors associated with maternal dietary intake, feeding and weaning practices, and the development of food hypersensitivity in the infant. Pediatr Allergy Immunol 2009;20:320-7 «PMID: 19220769»PubMed
- Muraro A, Halken S, Arshad SH ym. EAACI food allergy and anaphylaxis guidelines. Primary prevention of food allergy. Allergy 2014;69:590-601 «PMID: 24697491»PubMed
- Greer FR, Sicherer SH, Burks AW ym. Effects of early nutritional interventions on the development of atopic disease in infants and children: the role of maternal dietary restriction, breastfeeding, timing of introduction of complementary foods, and hydrolyzed formulas. Pediatrics 2008;121:183-91 «PMID: 18166574»PubMed
- Tuokkola Jetta. Dietary aspects of cow’s milk allergy in young children. University of Helsinki, Faculty of Medicine. Publications of Public Health M210:2011. Unigrafia Oy University Printing House, Helsinki 2011
- Bunyavanich S, Rifas-Shiman SL, Platts-Mills TA ym. Peanut, milk, and wheat intake during pregnancy is associated with reduced allergy and asthma in children. J Allergy Clin Immunol 2014;133:1373-82 «PMID: 24522094»PubMed
- Fleischer DM, Spergel JM, Assa'ad AH ym. Primary prevention of allergic disease through nutritional interventions. J Allergy Clin Immunol Pract 2013;1:29-36 «PMID: 24229819»PubMed
- von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U ym. Preventive effect of hydrolyzed infant formulas persists until age 6 years: long-term results from the German Infant Nutritional Intervention Study (GINI). J Allergy Clin Immunol 2008;121:1442-7 «PMID: 18539195»PubMed
- Vandenplas Y, Bhatia J, Shamir R ym. Hydrolyzed formulas for allergy prevention. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2014;58:549-52 «PMID: 24464230»PubMed
- Nwaru BI, Takkinen HM, Kaila M ym. Food diversity in infancy and the risk of childhood asthma and allergies. J Allergy Clin Immunol 2014;133:1084-91 «PMID: 24472626»PubMed
- Nwaru BI, Takkinen HM, Niemelä O ym. Introduction of complementary foods in infancy and atopic sensitization at the age of 5 years: timing and food diversity in a Finnish birth cohort. Allergy 2013;68:507-16 «PMID: 23510377»PubMed
- von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U ym. Allergies in high-risk schoolchildren after early intervention with cow's milk protein hydrolysates: 10-year results from the German Infant Nutritional Intervention (GINI) study. J Allergy Clin Immunol 2013;131:1565-73 «PMID: 23506844»PubMed
- Sova C, Feuling MB, Baumler M ym. Systematic review of nutrient intake and growth in children with multiple IgE-mediated food allergies. Nutr Clin Pract 2013;28:669-75 «PMID: 24166727»PubMed
- Kuitunen M. Probiotics and prebiotics in preventing food allergy and eczema. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2013;13:280-6 «PMID: 23594506»PubMed
- Johansson SG, Hourihane JO, Bousquet J ym. A revised nomenclature for allergy. An EAACI position statement from the EAACI nomenclature task force. Allergy 2001;56:813-24 «PMID: 11551246»PubMed
- Isolauri E, Turjanmaa K. Combined skin prick and patch testing enhances identification of food allergy in infants with atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 1996;97:9-15 «PMID: 8568142»PubMed
- Isolauri E, Suomalainen H, Kaila M ym. Local immune response in patients with cow milk allergy: follow-up of patients retaining allergy or becoming tolerant. J Pediatr 1992;120:9-15 «PMID: 1370536»PubMed
- Saarinen KM, Suomalainen H, Savilahti E. Diagnostic value of skin-prick and patch tests and serum eosinophil cationic protein and cow's milk-specific IgE in infants with cow's milk allergy. Clin Exp Allergy 2001;31:423-9 «PMID: 11260154»PubMed
- Andersen MB, Hall S, Dragsted LO. Identification of european allergy patterns to the allergen families PR-10, LTP, and profilin from Rosaceae fruits. Clin Rev Allergy Immunol 2011;41:4-19 «PMID: 19851893»PubMed
- Bohle B. The impact of pollen-related food allergens on pollen allergy. Allergy 2007;62:3-10 «PMID: 17156335»PubMed
- Kull I, Hallner E, Lilja G ym. Peanut oil in vitamin A and D preparations: reactions to skin test and manifestation of symptoms. Pediatr Allergy Immunol 1999;10:21-6 «PMID: 10410913»PubMed
- Hourihane JO, Bedwani SJ, Dean TP ym. Randomised, double blind, crossover challenge study of allergenicity of peanut oils in subjects allergic to peanuts. BMJ 1997;314:1084-8 «PMID: 9133891»PubMed
- Nermes M, Karvonen H, Sarkkinen E ym. Safety of barley starch syrup in patients with allergy to cereals. Br J Nutr 2009;101:165-8 «PMID: 19117084»PubMed
- European Food Safety Authority. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to a notification from AAC on wheat-based glucose syrups including dextrose pursuant to Article 6, paragraph 11 of Directive 2000/13/EC. The EFSA Journal 2007;488:1-8
- Eigenmann PA. Anaphylactic reactions to raw eggs after negative challenges with cooked eggs. J Allergy Clin Immunol 2000;105:587-8 «PMID: 10719312»PubMed
- Mills EN, Sancho AI, Rigby NM ym. Impact of food processing on the structural and allergenic properties of food allergens. Mol Nutr Food Res 2009;53:963-9 «PMID: 19603402»PubMed
- Ehn BM, Ekstrand B, Bengtsson U ym. Modification of IgE binding during heat processing of the cow's milk allergen beta-lactoglobulin. J Agric Food Chem 2004;52:1398-403 «PMID: 14995152»PubMed
- Ehn BM, Allmere T, Telemo E ym. Modification of IgE binding to beta-lactoglobulin by fermentation and proteolysis of cow's milk. J Agric Food Chem 2005;53:3743-8 «PMID: 15853429»PubMed
- Altschul AS, Scherrer DL, Muñoz-Furlong A ym. Manufacturing and labeling issues for commercial products: relevance to food allergy. J Allergy Clin Immunol 2001;108:468 «PMID: 11544472»PubMed
- Fuglsang G, Madsen C, Saval P ym. Prevalence of intolerance to food additives among Danish school children. Pediatr Allergy Immunol 1993;4:123-9 «PMID: 8220800»PubMed
- Hill DJ, Heine RG, Hosking CS ym. IgE food sensitization in infants with eczema attending a dermatology department. J Pediatr 2007;151:359-63 «PMID: 17889069»PubMed
- Hill DJ, Hosking CS, de Benedictis FM ym. Confirmation of the association between high levels of immunoglobulin E food sensitization and eczema in infancy: an international study. Clin Exp Allergy 2008;38:161-8 «PMID: 18028467»PubMed
- Perry TT, Matsui EC, Conover-Walker MK ym. Risk of oral food challenges. J Allergy Clin Immunol 2004;114:1164-8 «PMID: 15536426»PubMed
- Werfel T, Ballmer-Weber B, Eigenmann PA ym. Eczematous reactions to food in atopic eczema: position paper of the EAACI and GA2LEN. Allergy 2007;62:723-8 «PMID: 17573718»PubMed
- Campbell DE. Role of food allergy in childhood atopic dermatitis. J Paediatr Child Health 2012;48:1058-64 «PMID: 21679336»PubMed
- Akdis CA, Akdis M, Bieber T ym. Diagnosis and treatment of atopic dermatitis in children and adults: European Academy of Allergology and Clinical Immunology/American Academy of Allergy, Asthma and Immunology/PRACTALL Consensus Report. Allergy 2006;61:969-87 «PMID: 16867052»PubMed
- Kuitunen M. Lapsen vatsavaivat ovat harvoin allergiaa. Suom lääkäril 2011;66:3841-5
- Sampson HA. Food allergy. Part 1: immunopathogenesis and clinical disorders. J Allergy Clin Immunol 1999;103:717-28 «PMID: 10329801»PubMed
- Katz Y, Goldberg MR, Rajuan N ym. The prevalence and natural course of food protein-induced enterocolitis syndrome to cow's milk: a large-scale, prospective population-based study. J Allergy Clin Immunol 2011;127:647-53.e1-3 «PMID: 21377033»PubMed
- Kay AB. Allergy and allergic diseases. First of two parts. N Engl J Med 2001;344:30-7 «PMID: 11136958»PubMed
- Iacono G, Cavataio F, Montalto G ym. Intolerance of cow's milk and chronic constipation in children. N Engl J Med 1998;339:1100-4 «PMID: 9770556»PubMed
- Daher S, Tahan S, Solé D ym. Cow's milk protein intolerance and chronic constipation in children. Pediatr Allergy Immunol 2001;12:339-42 «PMID: 11846872»PubMed
- Hall B, Chesters J, Robinson A. Infantile colic: a systematic review of medical and conventional therapies. J Paediatr Child Health 2012;48:128-37 «PMID: 21470331»PubMed
- Iacovou M, Ralston RA, Muir J ym. Dietary management of infantile colic: a systematic review. Matern Child Health J 2012;16:1319-31 «PMID: 21710185»PubMed
- Merras-Salmio L. Clinical characteristics of cow's milk allergy with gastrointestinal symptoms. Academic dissertation, 2014, Helsinki.
- Kokkonen J, Tikkanen S, Savilahti E. Residual intestinal disease after milk allergy in infancy. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2001;32:156-61 «PMID: 11321385»PubMed
- Kokkonen J, Haapalahti M, Laurila K ym. Cow's milk protein-sensitive enteropathy at school age. J Pediatr 2001;139:797-803 «PMID: 11743504»PubMed
- Kokkonen J, Tikkanen S, Karttunen TJ ym. A similar high level of immunoglobulin A and immunoglobulin G class milk antibodies and increment of local lymphoid tissue on the duodenal mucosa in subjects with cow's milk allergy and recurrent abdominal pains. Pediatr Allergy Immunol 2002;13:129-36 «PMID: 12000486»PubMed
- Mäkinen-Kiljunen S, Haahtela T. Eight years of severe allergic reactions in Finland: a register-based report. World Allergy Organ J 2008;1:184-9 «PMID: 23282762»PubMed
- Juntunen-Backman K, Mäkinen-Kiljunen S, Granlund H, Haahtela T. Anafylaksiarekisteri. Suom Lääkäril 1999;54:4401-3
- Mäkinen-Kiljunen S, Andersén H, Mäkelä M, Haahtela T. Anafylaksiailmoitukset vuosina 2000-2004. Suom Lääkäril 2005;40:4007-13
- Bock SA, Muñoz-Furlong A, Sampson HA. Fatalities due to anaphylactic reactions to foods. J Allergy Clin Immunol 2001;107:191-3 «PMID: 11150011»PubMed
- Järvinen KM, Amalanayagam S, Shreffler WG ym. Epinephrine treatment is infrequent and biphasic reactions are rare in food-induced reactions during oral food challenges in children. J Allergy Clin Immunol 2009;124:1267-72 «PMID: 20004784»PubMed
- Järvinen KM, Sicherer SH. Diagnostic oral food challenges: procedures and biomarkers. J Immunol Methods 2012;383:30-8 «PMID: 22414488»PubMed
- Sampson HA, Gerth van Wijk R, Bindslev-Jensen C ym. Standardizing double-blind, placebo-controlled oral food challenges: American Academy of Allergy, Asthma & Immunology-European Academy of Allergy and Clinical Immunology PRACTALL consensus report. J Allergy Clin Immunol 2012;130:1260-74 «PMID: 23195525»PubMed
- Merras-Salmio L, Pelkonen AS, Kolho KL ym. Cow's milk-associated gastrointestinal symptoms evaluated using the double-blind, placebo-controlled food challenge. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2013;57:281-6 «PMID: 23974059»PubMed
- Dambacher WM, de Kort EH, Blom WM ym. Double-blind placebo-controlled food challenges in children with alleged cow's milk allergy: prevention of unnecessary elimination diets and determination of eliciting doses. Nutr J 2013;12:22 «PMID: 23394146»PubMed
- Sporik R, Hill DJ, Hosking CS. Specificity of allergen skin testing in predicting positive open food challenges to milk, egg and peanut in children. Clin Exp Allergy 2000;30:1540-6 «PMID: 11069561»PubMed
- Hill DJ, Heine RG, Hosking CS. The diagnostic value of skin prick testing in children with food allergy. Pediatr Allergy Immunol 2004;15:435-41 «PMID: 15482519»PubMed
- Sampson HA, Albergo R. Comparison of results of skin tests, RAST, and double-blind, placebo-controlled food challenges in children with atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 1984;74:26-33 «PMID: 6547461»PubMed
- Verstege A, Mehl A, Rolinck-Werninghaus C ym. The predictive value of the skin prick test weal size for the outcome of oral food challenges. Clin Exp Allergy 2005;35:1220-6 «PMID: 16164451»PubMed
- Knight AK, Shreffler WG, Sampson HA ym. Skin prick test to egg white provides additional diagnostic utility to serum egg white-specific IgE antibody concentration in children. J Allergy Clin Immunol 2006;117:842-7 «PMID: 16630943»PubMed
- Sampson HA, Ho DG. Relationship between food-specific IgE concentrations and the risk of positive food challenges in children and adolescents. J Allergy Clin Immunol 1997;100:444-51 «PMID: 9338535»PubMed
- Sampson HA. Utility of food-specific IgE concentrations in predicting symptomatic food allergy. J Allergy Clin Immunol 2001;107:891-6 «PMID: 11344358»PubMed
- Celik-Bilgili S, Mehl A, Verstege A ym. The predictive value of specific immunoglobulin E levels in serum for the outcome of oral food challenges. Clin Exp Allergy 2005;35:268-73 «PMID: 15784102»PubMed
- Komata T, Söderström L, Borres MP ym. The predictive relationship of food-specific serum IgE concentrations to challenge outcomes for egg and milk varies by patient age. J Allergy Clin Immunol 2007;119:1272-4 «PMID: 17337292»PubMed
- Bernhisel-Broadbent J, Scanlon SM, Sampson HA. Fish hypersensitivity. I. In vitro and oral challenge results in fish-allergic patients. J Allergy Clin Immunol 1992;89:730-7 «PMID: 1545094»PubMed
- Hansen TK, Bindslev-Jensen C, Skov PS ym. Codfish allergy in adults: IgE cross-reactivity among fish species. Ann Allergy Asthma Immunol 1997;78:187-94 «PMID: 9048527»PubMed
- Van Do T, Elsayed S, Florvaag E ym. Allergy to fish parvalbumins: studies on the cross-reactivity of allergens from 9 commonly consumed fish. J Allergy Clin Immunol 2005;116:1314-20 «PMID: 16337465»PubMed
- Jones SM, Magnolfi CF, Cooke SK ym. Immunologic cross-reactivity among cereal grains and grasses in children with food hypersensitivity. J Allergy Clin Immunol 1995;96:341-51 «PMID: 7560636»PubMed
- Vanto T, Juntunen-Backman K, Kalimo K ym. The patch test, skin prick test, and serum milk-specific IgE as diagnostic tools in cow's milk allergy in infants. Allergy 1999;54:837-42 «PMID: 10485387»PubMed
- Borres MP, Ebisawa M, Eigenmann PA. Use of allergen components begins a new era in pediatric allergology. Pediatr Allergy Immunol 2011;22:454-61 «PMID: 21771081»PubMed
- Amoah AS, Obeng BB, Larbi IA ym. Peanut-specific IgE antibodies in asymptomatic Ghanaian children possibly caused by carbohydrate determinant cross-reactivity. J Allergy Clin Immunol 2013;132:639-47 «PMID: 23763976»PubMed
- Hansen KS, Ballmer-Weber BK, Sastre J ym. Component-resolved in vitro diagnosis of hazelnut allergy in Europe. J Allergy Clin Immunol 2009;123:1134-41, 1141.e1-3 «PMID: 19344939»PubMed
- Klemans RJ, Liu X, Knulst AC ym. IgE binding to peanut components by four different techniques: Ara h 2 is the most relevant in peanut allergic children and adults. Clin Exp Allergy 2013;43:967-74 «PMID: 23889250»PubMed
- Lieberman JA, Glaumann S, Batelson S ym. The utility of peanut components in the diagnosis of IgE-mediated peanut allergy among distinct populations. J Allergy Clin Immunol Pract 2013;1:75-82 «PMID: 24229825»PubMed
- Asarnoj A, Nilsson C, Lidholm J ym. Peanut component Ara h 8 sensitization and tolerance to peanut. J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 «PMID: 22738678»PubMed
- Kukkonen AK, Mäkelä M, Pelkonen A. Pähkinäallergia - vaikea ongelma kliinikolle. Duodecim 2013;129:1263-70
- Masthoff LJ, Mattsson L, Zuidmeer-Jongejan L ym. Sensitization to Cor a 9 and Cor a 14 is highly specific for a hazelnut allergy with objective symptoms in Dutch children and adults. J Allergy Clin Immunol 2013;132:393-9 «PMID: 23582909»PubMed
- De Knop KJ, Verweij MM, Grimmelikhuijsen M ym. Age-related sensitization profiles for hazelnut (Corylus avellana) in a birch-endemic region. Pediatr Allergy Immunol 2011;22:e139-49 «PMID: 21342279»PubMed
- Alessandri C, Zennaro D, Scala E ym. Ovomucoid (Gal d 1) specific IgE detected by microarray system predict tolerability to boiled hen's egg and an increased risk to progress to multiple environmental allergen sensitisation. Clin Exp Allergy 2012;42:441-50 «PMID: 22168465»PubMed
- Ando H, Movérare R, Kondo Y ym. Utility of ovomucoid-specific IgE concentrations in predicting symptomatic egg allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:583-8 «PMID: 18692888»PubMed
- Holzhauser T, Wackermann O, Ballmer-Weber BK ym. Soybean (Glycine max) allergy in Europe: Gly m 5 (beta-conglycinin) and Gly m 6 (glycinin) are potential diagnostic markers for severe allergic reactions to soy. J Allergy Clin Immunol 2009;123:452-8 «PMID: 18996574»PubMed
- Berneder M, Bublin M, Hoffmann-Sommergruber K ym. Allergen chip diagnosis for soy-allergic patients: Gly m 4 as a marker for severe food-allergic reactions to soy. Int Arch Allergy Immunol 2013;161:229-33 «PMID: 23548307»PubMed
- Kosma P, Sjölander S, Landgren E ym. Severe reactions after the intake of soy drink in birch pollen-allergic children sensitized to Gly m 4. Acta Paediatr 2011;100:305-6 «PMID: 20942860»PubMed
- Stapel SO, Asero R, Ballmer-Weber BK ym. Testing for IgG4 against foods is not recommended as a diagnostic tool: EAACI Task Force Report. Allergy 2008;63:793-6 «PMID: 18489614»PubMed
- Antico A, Pagani M, Vescovi PP ym. Food-specific IgG4 lack diagnostic value in adult patients with chronic urticaria and other suspected allergy skin symptoms. Int Arch Allergy Immunol 2011;155:52-6 «PMID: 21109748»PubMed
- Sethi TJ, Lessof MH, Kemeny DM ym. How reliable are commercial allergy tests? Lancet 1987;1:92-4 «PMID: 2879187»PubMed
- Garrow JS. Kinesiology and food allergy. Br Med J (Clin Res Ed) 1988;296:1573-4 «PMID: 3135014»PubMed
- Ernst E. Iridology: A systematic review. Forsch Komplementarmed 1999;6:7-9 «PMID: 10213874»PubMed
- Niggemann B, Grüber C. Unproven diagnostic procedures in IgE-mediated allergic diseases. Allergy 2004;59:806-8 «PMID: 15230811»PubMed
- Borrelli O, Mancini V, Thapar N ym. Cow's milk challenge increases weakly acidic reflux in children with cow's milk allergy and gastroesophageal reflux disease. J Pediatr 2012;161:476-481.e1 «PMID: 22513270»PubMed
- Mennella JA, Griffin CE, Beauchamp GK. Flavor programming during infancy. Pediatrics 2004;113:840-5 «PMID: 15060236»PubMed
- Cant AJ, Bailes JA, Marsden RA ym. Effect of maternal dietary exclusion on breast fed infants with eczema: two controlled studies. Br Med J (Clin Res Ed) 1986;293:231-3 «PMID: 3089466»PubMed
- Palmer DJ, Gold MS, Makrides M. Effect of maternal egg consumption on breast milk ovalbumin concentration. Clin Exp Allergy 2008;38:1186-91 «PMID: 18498416»PubMed
- Sosiaali- ja terveysministeriö. Lapsi, perhe ja ruoka. Imeväis- ja leikki-ikäisten lasten, odottavien ja imettävien äitien ravitsemussuositus. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2004:11, Helsinki 2004.
- Picciano MF. Nutrient composition of human milk. Pediatr Clin North Am 2001;48:53-67 «PMID: 11236733»PubMed
- Järvinen KM, Westfall JE, Seppo MS ym. Role of maternal elimination diets and human milk IgA in the development of cow's milk allergy in the infants. Clin Exp Allergy 2014;44:69-78 «PMID: 24164317»PubMed
- Berni Canani R, Nocerino R, Terrin G ym. Formula selection for management of children with cow's milk allergy influences the rate of acquisition of tolerance: a prospective multicenter study. J Pediatr 2013;163:771-7.e1 «PMID: 23582142»PubMed
- Saarinen K. Risk factors and characteristics of cow's milk allergy. Academic dissertation, 2000, Helsinki. «http://urn.fi/URN:ISBN:952-91-2082-6»13
- ESPGHAN Committee on Nutrition, Agostoni C, Axelsson I ym. Soy protein infant formulae and follow-on formulae: a commentary by the ESPGHAN Committee on Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2006;42:352-61 «PMID: 16641572»PubMed
- Zung A, Glaser T, Kerem Z ym. Breast development in the first 2 years of life: an association with soy-based infant formulas. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2008;46:191-5 «PMID: 18223379»PubMed
- Tan KA, Walker M, Morris K ym. Infant feeding with soy formula milk: effects on puberty progression, reproductive function and testicular cell numbers in marmoset monkeys in adulthood. Hum Reprod 2006;21:896-904 «PMID: 16476680»PubMed
- James JM, Zeiger RS, Lester MR ym. Safe administration of influenza vaccine to patients with egg allergy. J Pediatr 1998;133:624-8 «PMID: 9821418»PubMed
- Aickin R, Hill D, Kemp A. Measles immunisation in children with allergy to egg. BMJ 1994;309:223-5 «PMID: 8069138»PubMed
- Zeiger RS. Current issues with influenza vaccination in egg allergy. J Allergy Clin Immunol 2002;110:834-40 «PMID: 12464947»PubMed
- Kuehn A, Swoboda I, Arumugam K ym. Fish allergens at a glance: variable allergenicity of parvalbumins, the major fish allergens. Front Immunol 2014;5:179 «PMID: 24795722»PubMed
- Sletten G, Van Do T, Lindvik H ym. Effects of industrial processing on the immunogenicity of commonly ingested fish species. Int Arch Allergy Immunol 2010;151:223-36 «PMID: 19786803»PubMed
- Mäkelä M, Kulmala P, Pelkonen A, Remes S ja Kuitunen M. Ruokasiedätys - uusi ajattelutapa ja hoito ruoka-aineallergioihin. Duodecim 2011;127:1263-71
- Yeung JP, Kloda LA, McDevitt J ym. Oral immunotherapy for milk allergy. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD009542 «PMID: 23152278»PubMed
- Salmivesi S, Korppi M, Mäkelä MJ ym. Milk oral immunotherapy is effective in school-aged children. Acta Paediatr 2013;102:172-6 «PMID: 22897785»PubMed
- Fisher HR, du Toit G, Lack G. Specific oral tolerance induction in food allergic children: is oral desensitisation more effective than allergen avoidance?: a meta-analysis of published RCTs. Arch Dis Child 2011;96:259-64 «PMID: 20522461»PubMed
- Ozdemir O. Various effects of different probiotic strains in allergic disorders: an update from laboratory and clinical data. Clin Exp Immunol 2010;160:295-304 «PMID: 20345982»PubMed
- Fiocchi A, Burks W, Bahna SL ym. Clinical Use of Probiotics in Pediatric Allergy (CUPPA): A World Allergy Organization Position Paper. World Allergy Organ J 2012;5:148-67 «PMID: 23282383»PubMed
- van der Aa LB, Heymans HS, van Aalderen WM ym. Probiotics and prebiotics in atopic dermatitis: review of the theoretical background and clinical evidence. Pediatr Allergy Immunol 2010;21:e355-67 «PMID: 19573143»PubMed
- Park JH, Godbold JH, Chung D ym. Comparison of cetirizine and diphenhydramine in the treatment of acute food-induced allergic reactions. J Allergy Clin Immunol 2011;128:1127-8 «PMID: 21945608»PubMed
- Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical course and prognosis of cow's milk allergy are dependent on milk-specific IgE status. J Allergy Clin Immunol 2005;116:869-75 «PMID: 16210063»PubMed
- Vanto T, Helppilä S, Juntunen-Backman K ym. Prediction of the development of tolerance to milk in children with cow's milk hypersensitivity. J Pediatr 2004;144:218-22 «PMID: 14760265»PubMed
- Tikkanen S, Kokkonen J, Juntti H ym. Status of children with cow's milk allergy in infancy by 10 years of age. Acta Paediatr 2000;89:1174-80 «PMID: 11083371»PubMed
- Komulainen K, Kivistö K. Perheen elämänlaatu allergian kuormittaessa arkea - 1-3 vuotiaiden ruoka-allergisten lasten äitien kuvauksia. Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti 2013;50:163-75
- Bacal LR. The impact of food allergies on quality of life. Pediatr Ann 2013;42:141-5 «PMID: 23805962»PubMed
- Allen KJ, Heine RG. Eosinophilic esophagitis: trials and tribulations. J Clin Gastroenterol 2011;45:574-82 «PMID: 21415771»PubMed
- Arvola T, Ruuska T, Keränen J ym. Rectal bleeding in infancy: clinical, allergological, and microbiological examination. Pediatrics 2006;117:e760-8 «PMID: 16585287»PubMed
- Ballmer-Weber BK, Holzhauser T, Scibilia J ym. Clinical characteristics of soybean allergy in Europe: a double-blind, placebo-controlled food challenge study. J Allergy Clin Immunol 2007;119:1489-96 «PMID: 17379287»PubMed
- Bath-Hextall F, Delamere FM, Williams HC. Dietary exclusions for established atopic eczema. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD005203 «PMID: 18254073»PubMed
- Blom WM, Vlieg-Boerstra BJ, Kruizinga AG ym. Threshold dose distributions for 5 major allergenic foods in children. J Allergy Clin Immunol 2013;131:172-9 «PMID: 23199599»PubMed
- Bock SA, Atkins FM. Patterns of food hypersensitivity during sixteen years of double-blind, placebo-controlled food challenges. J Pediatr 1990;117:561-7 «PMID: 2213379»PubMed
- Breuer K, Heratizadeh A, Wulf A ym. Late eczematous reactions to food in children with atopic dermatitis. Clin Exp Allergy 2004;34:817-24 «PMID: 15144477»PubMed
- Castro-Rodríguez JA, Stern DA, Halonen M ym. Relation between infantile colic and asthma/atopy: a prospective study in an unselected population. Pediatrics 2001;108:878-82 «PMID: 11581439»PubMed
- Dalby K, Nielsen RG, Kruse-Andersen S ym. Eosinophilic oesophagitis in infants and children in the region of southern Denmark: a prospective study of prevalence and clinical presentation. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2010;51:280-2 «PMID: 20512060»PubMed
- de Weerth C, Fuentes S, de Vos WM. Crying in infants: on the possible role of intestinal microbiota in the development of colic. Gut Microbes 2013;4:416-21 «PMID: 23941920»PubMed
- Ebisawa M, Movérare R, Sato S ym. Measurement of Ara h 1-, 2-, and 3-specific IgE antibodies is useful in diagnosis of peanut allergy in Japanese children. Pediatr Allergy Immunol 2012;23:573-81 «PMID: 22831547»PubMed
- Eller E, Bindslev-Jensen C. Clinical value of component-resolved diagnostics in peanut-allergic patients. Allergy 2013;68:190-4 «PMID: 23240588»PubMed
- Eller E, Hansen TK, Bindslev-Jensen C. Clinical thresholds to egg, hazelnut, milk and peanut: results from a single-center study using standardized challenges. Ann Allergy Asthma Immunol 2012;108:332-6 «PMID: 22541404»PubMed
- Elliott EJ, Thomas D, Markowitz JE. Non-surgical interventions for eosinophilic esophagitis. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD004065 «PMID: 20238328»PubMed
- Flinterman AE, Pasmans SG, Hoekstra MO ym. Determination of no-observed-adverse-effect levels and eliciting doses in a representative group of peanut-sensitized children. J Allergy Clin Immunol 2006;117:448-54 «PMID: 16461147»PubMed
- Fukushima Y, Kawata Y, Onda T ym. Consumption of cow milk and egg by lactating women and the presence of beta-lactoglobulin and ovalbumin in breast milk. Am J Clin Nutr 1997;65:30-5 «PMID: 8988909»PubMed
- García-Ara MC, Boyano-Martínez MT, Díaz-Pena JM ym. Cow's milk-specific immunoglobulin E levels as predictors of clinical reactivity in the follow-up of the cow's milk allergy infants. Clin Exp Allergy 2004;34:866-70 «PMID: 15196272»PubMed
- Hong X, Caruso D, Kumar R ym. IgE, but not IgG4, antibodies to Ara h 2 distinguish peanut allergy from asymptomatic peanut sensitization. Allergy 2012;67:1538-46 «PMID: 23094689»PubMed
- Hourihane JO'B, Kilburn SA, Nordlee JA ym. An evaluation of the sensitivity of subjects with peanut allergy to very low doses of peanut protein: a randomized, double-blind, placebo-controlled food challenge study. J Allergy Clin Immunol 1997;100:596-600 «PMID: 9389287»PubMed
- Kim JS, Nowak-Wegrzyn A, Sicherer SH ym. Dietary baked milk accelerates the resolution of cow's milk allergy in children. J Allergy Clin Immunol 2011;128:125-131.e2 «PMID: 21601913»PubMed
- Koplin JJ, Allen KJ. Optimal timing for solids introduction - why are the guidelines always changing? Clin Exp Allergy 2013;43:826-34 «PMID: 23889238»PubMed
- Kramer MS, Kakuma R. Maternal dietary antigen avoidance during pregnancy or lactation, or both, for preventing or treating atopic disease in the child. Cochrane Database Syst Rev 2012;9:CD000133 «PMID: 22972039»PubMed
- Lemon-Mulé H, Sampson HA, Sicherer SH ym. Immunologic changes in children with egg allergy ingesting extensively heated egg. J Allergy Clin Immunol 2008;122:977-983.e1 «PMID: 18851876»PubMed
- Leonard SA, Sampson HA, Sicherer SH ym. Dietary baked egg accelerates resolution of egg allergy in children. J Allergy Clin Immunol 2012;130:473-80.e1 «PMID: 22846751»PubMed
- Lever R, MacDonald C, Waugh P ym. Randomised controlled trial of advice on an egg exclusion diet in young children with atopic eczema and sensitivity to eggs. Pediatr Allergy Immunol 1998;9:13-9 «PMID: 9560837»PubMed
- Liacouras CA, Furuta GT, Hirano I ym. Eosinophilic esophagitis: updated consensus recommendations for children and adults. J Allergy Clin Immunol 2011;128:3-20.e6; quiz 21-2 «PMID: 21477849»PubMed
- Longo G, Barbi E, Berti I ym. Specific oral tolerance induction in children with very severe cow's milk-induced reactions. J Allergy Clin Immunol 2008;121:343-7 «PMID: 18158176»PubMed
- Lucassen PL, Assendelft WJ, Gubbels JW ym. Effectiveness of treatments for infantile colic: systematic review. BMJ 1998;316:1563-9 «PMID: 9596593»PubMed
- Meglio P, Bartone E, Plantamura M ym. A protocol for oral desensitization in children with IgE-mediated cow's milk allergy. Allergy 2004;59:980-7 «PMID: 15291907»PubMed
- Meglio P, Giampietro PG, Gianni S ym. Oral desensitization in children with immunoglobulin E-mediated cow's milk allergy--follow-up at 4 yr and 8 months. Pediatr Allergy Immunol 2008;19:412-9 «PMID: 18221476»PubMed
- Merras-Salmio L, Salo S, Pelkonen AS ym. How mothers interact with children with suspected cow's milk allergy symptoms. Acta Paediatr 2013;102:1180-5 «PMID: 24033685»PubMed
- Narisety SD, Skripak JM, Steele P ym. Open-label maintenance after milk oral immunotherapy for IgE-mediated cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2009;124:610-2 «PMID: 19665770»PubMed
- Nicolaou N, Poorafshar M, Murray C ym. Allergy or tolerance in children sensitized to peanut: prevalence and differentiation using component-resolved diagnostics. J Allergy Clin Immunol 2010;125:191-7.e1-13 «PMID: 20109746»PubMed
- Niggemann B, Lange L, Finger A ym. Accurate oral food challenge requires a cumulative dose on a subsequent day. J Allergy Clin Immunol 2012;130:261-3 «PMID: 22552112»PubMed
- Nowak-Wegrzyn A, Bloom KA, Sicherer SH ym. Tolerance to extensively heated milk in children with cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:342-7, 347.e1-2 «PMID: 18620743»PubMed
- Nwaru BI, Takkinen HM, Niemelä O ym. Timing of infant feeding in relation to childhood asthma and allergic diseases. J Allergy Clin Immunol 2013;131:78-86 «PMID: 23182171»PubMed
- Osterballe M, Bindslev-Jensen C. Threshold levels in food challenge and specific IgE in patients with egg allergy: is there a relationship? J Allergy Clin Immunol 2003;112:196-201 «PMID: 12847499»PubMed
- Pajno GB, Caminiti L, Ruggeri P ym. Oral immunotherapy for cow's milk allergy with a weekly up-dosing regimen: a randomized single-blind controlled study. Ann Allergy Asthma Immunol 2010;105:376-81 «PMID: 21055664»PubMed
- Palmer DJ, Metcalfe J, Makrides M ym. Early regular egg exposure in infants with eczema: A randomized controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2013;132:387-92.e1 «PMID: 23810152»PubMed
- Rancé F, Kanny G, Dutau G ym. Food hypersensitivity in children: clinical aspects and distribution of allergens. Pediatr Allergy Immunol 1999;10:33-8 «PMID: 10410915»PubMed
- Rolinck-Werninghaus C, Niggemann B, Grabenhenrich L ym. Outcome of oral food challenges in children in relation to symptom-eliciting allergen dose and allergen-specific IgE. Allergy 2012;67:951-7 «PMID: 22583105»PubMed
- Saarinen KM, Savilahti E. Infant feeding patterns affect the subsequent immunological features in cow's milk allergy. Clin Exp Allergy 2000;30:400-6 «PMID: 10691899»PubMed
- Sicherer SH, Morrow EH, Sampson HA. Dose-response in double-blind, placebo-controlled oral food challenges in children with atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 2000;105:582-6 «PMID: 10719311»PubMed
- Skripak JM, Nash SD, Rowley H ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled study of milk oral immunotherapy for cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:1154-60 «PMID: 18951617»PubMed
- Sorva R, Mäkinen-Kiljunen S, Juntunen-Backman K. Beta-lactoglobulin secretion in human milk varies widely after cow's milk ingestion in mothers of infants with cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 1994;93:787-92 «PMID: 8163788»PubMed
- Staden U, Blumchen K, Blankenstein N ym. Rush oral immunotherapy in children with persistent cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:418-9 «PMID: 18602681»PubMed
- Staden U, Rolinck-Werninghaus C, Brewe F ym. Specific oral tolerance induction in food allergy in children: efficacy and clinical patterns of reaction. Allergy 2007;62:1261-9 «PMID: 17919140»PubMed
- Tarini BA, Carroll AE, Sox CM ym. Systematic review of the relationship between early introduction of solid foods to infants and the development of allergic disease. Arch Pediatr Adolesc Med 2006;160:502-7 «PMID: 16651493»PubMed
- Vandenplas Y, Rudolph CD, Di Lorenzo C ym. Pediatric gastroesophageal reflux clinical practice guidelines: joint recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition (NASPGHAN) and the European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition (ESPGHAN). J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009;49:498-547 «PMID: 19745761»PubMed