Födoämnesallergi (barn)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland
2.3.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Ruoka-allergia (lapset) «Ruoka-allergia (lapset)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Primärhälsovården undersöker och behandlar barn med lindriga födoämnesallergier. Barn som man misstänker födoämnesorsakad anafylaxi med eller som har långvariga eller svåra hud- och tarmbesvär ska remitteras till fortsatta undersökningar i rätt tid.
    • Vanliga symtom på födoämnesallergi är svårt atopiskt eksem, nässelutslag och angioödem. Tarmbesvären kan bestå av kräkningar, diarré och i sällsynta fall kolik.
  • Övervakad elimination- och provokationstest är grunden för allergidiagnos i näringsmässigt centrala födoämnen dvs. mjölk och spannmål (bild «Utredning av misstänkt mjölkallergi»1). Om reaktionerna kommer med fördröjning och är svårtolkade, rekommenderas dubbelblind provokation. I övrigt grundar sig diagnosen på tester hemma, som genomförs enligt en plan som läkaren, vårdpersonalen och patientens vårdnadshavare har utarbetat tillsammans.
    • Att symtomen minskar i samband med eliminering räcker inte som diagnosgrund för födoämnesallergi, utan diagnosen ställs vid provokation där symtom som försvunnit under elimineringen kommer tillbaka.
  • För genomförandet av provokationstest och tolkningen av symtomens svårighetsgrad ges enhetliga anvisningar.
  • Diagnostiken av allergenkomponenter är ett nytt verktyg som man kan bedöma reaktionens svårighetsgrad med vid IgE-medierad allergi.
  • Elimineringskost rekommenderas inte för ammande mammor vid misstanke om mjölkallergi, eftersom mängden av allergenproteiner som utsöndras i bröstmjölken är extremt små. Se även Avstå klokt-rekommendationen «Imettävän äidin eliminaatiodieetti»1: Ge inte råd om en elimineringsdiet till ammande mamman, när du i primärvården misstänker mjölkallergi eller det har konstaterats födoämnesallergi hos ett spädbarn.
  • Elimineringskost hos en ammande mamma förhindrar inte födoämnesallergi hos barnet.
  • Toleransen för födoämnen verkar bildas bäst när barnet börjar få fast föda i 4–6 månaders ålder. Man rekommenderar att fortsätta amma barnet fram till ettårsåldern samtidigt som barnet får annan föda.
  • Födoämnesallergi behandlas genom att under en period utesluta sådan mat som ger signifikanta symtom och genom mångsidig kost i enlighet med barnets ålder som garanterar barnets normala tillväxt och utveckling.
    • Vid lindriga symtom kan användningen av födoämnen i den mån symtomen tillåter påskynda tillfrisknandet från födoämnesallergin.
Bild 1.

Utredning av misstänkt mjölkallergi.

Mål

  • Syftet med rekommendationen är att
    • förenhetliga utredningen av barns symtom i anslutning till födoämnen, diagnostiseringen av födoämnesallergier samt identifieringen av allergiernas svårighetsgrad «Välttämis-altistuskoe»2 och behandlingen av dem,
    • stödja behandlingen av lindriga symtom inom primärhälsovården,
    • främja upptäckandet och behandlingen av svåra födoämnesallergier, korrekt riktande av elimineringskost och ändamålsenlig uppföljning av patienter med födoämnesallergi samt främja en så mångsidig kost som möjligt hos patienterna.

Målgrupper

  • Målgrupperna för denna rekommendation är personal som tar hand om allergiska sjukdomar inom primärhälsovård samt offentlig och privat specialsjukvård.

Avgränsningar

  • Celiaki eller olika former av födoämnesintoleranser, såsom laktosintolerans, behandlas inte i rekommendationen. (se God medicinsk praxis-rekommendationen Keliakia «Keliakia»2 (på finska); Celiaki «Celiaki»3 (på svenska)).

Epidemiologi

Förebyggande

Mekanismer

Bild 2.

Ruoka-aineiden haittavaikutusten luokittelu. Ruoka-aineiden haittavaikutusten luokittelu (European Academy for Allergy and Clinical Immunology). Lähde: Allergy 2001;56:813-24

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Födoämnesallergener

Symtom

Hudsymtom

Tarmbesvär

Bild 3.

Maitoon liitettyjen oireiden tutkiminen kouluikäisillä.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Anafylaxi

Födoämnesallergier knutna till pollenallergi

  • En födoämnesallergi i anslutning till pollensensibilisering orsakas av korsreagerande antikroppar som identifierar både proteiner i pollen och proteiner i färska grönsaker och frukter (korsallergi).
  • Det vanligaste symtomet är klåda och sveda på läpparna, slemhinnorna i munnen och i svalget samt klåda i öronen.

Diagnostik

Övervakat provokationstest och hemmatest

Test som mäter allergisk sensibilisering

Komponentdiagnostik

Annan laboratoriediagnostik

Undersökningar som inte bör användas i diagnostiken av födoämnesallergi

Behandling

Allmänna anvisningar

Födoämnesallergi hos barn som får bröstmjölk

Mjölkallergi

Tabell 1. Val av specialersättning för spädbarn med mjölkallergi*, **
Ersättningar baserade på vassle- och kaseinproteinhydrolysat Aminosyrabaserade ersättningar
Indikation Oavsett åldern Olämpligheten av hydrolysatbaserad ersättning
Kontraindikation Olämpligheten av hydrolysatbaserad ersättning Lämpligheten av hydrolysatbaserad ersättning
Pris (€/l)*** 7–10 20–40
*Specialersättningar för barn med komjölksallergi «Erityiskorvikkeet lehmänmaitoallergisille lapsille»17
**Den valda specialersättningen används till ungefär ett års ålder och vid behov under barnets andra levnadsår. Det är inte meningsfullt att byta ut ersättningen under denna tid.
***Pharmaca Fennica 2014, priser utan ersättning.
Tabell 2. Rekommendation om användningen av D-vitaminpreparat (Statens näringsdelegation 2018)
Ålder Dos (μg/dygn)
Helammat barn under 1 år och barn som får modersmjölksersättning/tillskottsnäring i mängder som understiger 500 ml/dygn* 10
Barn under 1 år som dagligen får 500–800 ml modersmjölksersättning/tillskottsnäring* 6
Barn under 1 år som dagligen får mer än 800 ml modersmjölksersättning/tillskottsnäring* 2
1 år 10
2–17 år 7,5
* I mängden modersmjölksersättning/tillskottsnäring inräknas D-vitaminberikad barnvälling och -gröt.
Källa: «https://www.ruokavirasto.fi/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravintoaineet/d-vitamiini/»7, «https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus--ja-ruokasuositukset/erityisohjeet-ja-rajoitukset/vrn_imevaisik-dvitamiinivalm.-kayttosuositus_valmis_k_20.9.2018.pdf»8
Tabell 3. Rekommendationer om kalciumintag (Statens näringsdelegation 2014)
Ålder Rekommenderat intag (mg/dygn) Supplementering (mg/dygn)
under 6 mån. - -
6–11 mån. 540 250 mg, om supplement < 500 ml/dygn
12–23 mån. 600 250 mg, om supplement 500–1 000 ml/dygn*
500 mg, om supplement < 500 ml/dygn*
2–5 år 600 500 mg*
6–9 år 700 500 mg*
*I mängden supplement beaktas användningen av kalciumberikade produkter som ersätter mejeriprodukter, såsom havremjölk och sojayoghurt.

Vete-, korn- och rågallergi

  • De vanligaste spannmålen i Finland som orsakar symtom är vete, korn och råg. Finländska 1–2-åringar får ungefär 20 % av energiintaget från dessa.
  • Lämpliga ersättande födoämnen hittas genom att prova: glutenfri havre, ris, majs, hirs, bovete, quinoa eller teff. För mer anvisningar om att utesluta spannmål, se «Vehnäallergisen ruokavalio»18.
  • Barn som har kost med endast lite fullkornsspannmål behöver ett multivitamin och mineraltillskott.

Äggallergi

Fiskallergi

Jordnötsallergi

  • Personer som fått anafylaxi av jordnöt ska noga utesluta jordnötter i alla former. Livsmedel med förpackningspåskriften "kan innehålla jordnöt" eller "tillverkad i fabrik där jordnötter hanteras" är olämpliga. Se anvisningen om kosten för jordnötsallergiker «Maapähkinä-allergisen ruokavalio»21.
  • Pollenallergiker kan reagera på jordnöt i form av klåda i munnens område. I detta fall räcker det med att begränsa användningen av jordnötter. Vanligen tål man bra små mängder av jordnötter.

Födoamnesallergier i samband med pollenallergi

  • Positivt resultat från pricktestet hos en pollenallergiker räcker inte som grund för att undvika grönsaker, frukter eller kryddor och bör inte användas som grund för att ordinera elimineringskost.
  • Eftersom de flesta patienterna endast får symtom av färska frukter eller grönsaker behöver man oftast inte begränsa allergenerna i tillagad mat.
    • Det är viktigt att undvika färska grönsaker och frukt enligt symptomen. Pollenallergiker uppmuntras att äta all slags vegetabilisk kost i den mån symtomen tillåter detta.
    • Frukter och grönsaker som ger symtom när de äts råa förändras när de tillagas eller förbereds på andra sätt så att de kan ätas.
  • Toleransen kan variera under olika årstider. Många får symtom från färska frukter eller grönsaker endast under pollensäsongen.
  • Om man utan orsak undviker vegetariska produkter, försämras näringsmässiga kvaliteten i kosten i onödan. Genom att använda grönsaker, frukter och bär ökar intaget av vitaminer, mineraler och flavonoider samt fiber. Färska grönsaker, frukter och bär är viktiga källor för C-vitamin och folat.

Hyposensibilisering

  • Målet för hyposensibilisering är att öka toleransen för ett sådant födoämne som tidigare gett svåra symtom genom att ge födoämnet oralt under en lång period, vanligtvis 4–6 månaders tid, med ökande dos. Om ämnet finns en täckande finländsk översikt «Mäkelä M, Kulmala P, Pelkonen A, Remes S ja Kuitun...»120 Ämnet behandlas omfattande även i God medicinsk praxis-rekommendationen Siedätyshoito «Siedätyshoito»5 (på finska); Hyposensibilisering «Hyposensibilisering»6 (på svenska).
  • I de flesta studierna har resultaten från hyposensibilisering varit lovande. En del patienter utvecklar ett immunologiskt reaktionssätt som till och med motsvarar en naturlig tolerans, men hos de flesta är det sannolikt endast fråga om desensibilisering, alltså om en tillfällig ökning av toleransen «Yeung JP, Kloda LA, McDevitt J ym. Oral immunother...»121.
  • Problemen består fortfarande av att hitta rätt preparat för hyposensibilisering, doseringen i situationer med stress, såsom infektioner och i samband med motion, samt doseringen under underhållsfasen samt underhållsfasens längd.
  • Tills vidare har det till gjorda meta-analyser och Cochrane-översikter godkänts endast några studier som uppfyller kriterierna och baserat på dessa kan hyposensibilisering för födoämnen fortfarande inte anses som god medicinsk praxis «Yeung JP, Kloda LA, McDevitt J ym. Oral immunother...»121, «Fisher HR, du Toit G, Lack G. Specific oral tolera...»123.
    • Hyposensibilisering för alla födoämnen är fortfarande en experimentell behandling vid svåra symtom och bör inte genomföras annars än som en klinisk studie vid allergologiska vårdenheter med kunskap om hyposensibilisering och behandling av födoämnesallergier, i praktiken universitetssjukhus.

Probiotika och prebiotika

  • Probiotika är nyttiga bakterier som finns i ett friskt tarmsystem och som har konstaterats balansera en ökad genomsläpplighet av tarmslemhinnan samt påverka produktionen av transmittorsubstanser vid immunreaktioner och inflammationrespons. Den exakta verkningsmekanismen är inte känd «Ozdemir O. Various effects of different probiotic ...»124.
  • Effekterna av probiotika beror på vilka bakteriestammar som används, dosen samt patientens ålder, kliniska tillstånd och kost. Det finns endast lite forskningsevidens om nyttan av probiotika i behandlingen av födoämnesallergier hos barn. Man har undersökt användning av probiotika huvudsakligen vid behandling av atopisk exem hos barn med mjölkallergi, och de slutsatser som talar för användningen har baserat sig på att eksemet har lindrats «Fiocchi A, Burks W, Bahna SL ym. Clinical Use of P...»125, se God medicinsk praxis-rekommendationen Atooppinen ekseema «Atooppinen ekseema»4 (på finska).
    • Arbetsgruppen kan inte ge en rekommendation om användningen av probiotika hos barn med mjölkallergi, eftersom det saknas tillförlitlig forskningsevidens om fördelarna med probiotika för de symtom som atopiskt eksem orsakar och på tillfrisknandet från mjölkallergin. För mer information om studierna, se «Probiootit maito-allergiassa»22.
  • Prebiotika (frukto-oligosackarider och inulin) är beståndsdelar i kosten som inte spjälkas i matsmältningskanalen och som ökar tillväxten och ämnesomsättningen av hälsofrämjande bakterier, såsom bifidobakterier och laktobaciller, i tarmarna. Det finns ingen forskningsevidens om användningen av dem i behandlingen av födoämnesallergier «van der Aa LB, Heymans HS, van Aalderen WM ym. Pro...»126.

Läkemedelsbehandling

  • Om barnet av misstag intagit ett födoämne som hen är allergisk mot och de allergiska symtomen är lindriga (klåda eller nässelutslag), räcker det med antihistamin (t.ex. cetirizin eller levocetirizin) «Park JH, Godbold JH, Chung D ym. Comparison of cet...»127 som tas via munnen.
  • Om barnet får svåra symtom (generaliserad urtikari, andningssvårigheter, hypotension e.d.), ges som första hjälpen adrenalin intramuskulärt och barnet förs omedelbart till läkarvård. Se behandling av anafylaxi «Anafylaksian hoito-ohje»6.
  • Orsaken till atopiskt eksem är en försvagad hudbarriär och ett inflammatoriskt tillstånd orsakat av immunologiska reaktioner. De kan öka bakterie- och virusinfektionerna i hudutslagen och främja uppkomsten av IgE-medierade överkänsligheter. Därför är det viktigt att behandla atopiskt eksem lokalt. Detta görs med bassalvor, kortisonsalvor och vid behov, enligt en specialists bedömning, med kalcineurinhämmare (pimecrolimus eller tacrolimus). Se God medicinsk praxis-rekommendationen Atooppinen ekseema «Atooppinen ekseema»4 (på finska).

Upprepade provokationer och prognos

  • Prognosen för födoämnesallergier är god. Se även avsnittet Epidemiologi.
  • I barnrådgivningen ska behovet av att förlänga elimineringskosten bedömas och det ska säkerställas att upprepade provokationer eller hemmatester görs enligt behandlingsplanen.
    • Hos spädbarn upprepas provokationen med födoämnet med 6–12 månaders mellanrum, eftersom hos de flesta lindras eller försvinner symtomen före 3–4 års ålder. Därefter kan upprepade provokationer göras med 1–2 års mellanrum. Grönsaker som orsakat lindriga symtom hos spädbarn, till exempel rodnad, kan även testas oftare. Benägenheten att spontant tillfriskna är snabbast hos de barn vars symtom är lindriga och begränsade till tarmsystemet eller vars allergi inte är IgE-medierad «Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical c...»128.
    • Födoämnets lämplighet kontrolleras på nytt med ett övervakat provokationstest om det förra gången uppstod svåra symtom (generaliserade nässelutslag, svullnadsreaktioner, andningssvårigheter m.m.).
    • I annat fall genomförs testet hemma. När man testar hemma börjar man med en mindre dos än den dos som gav symtom i den föregående diagnostiska provokationen. Därefter ökar man dosen individuellt, gradvis.

Rehabilitering och intyg från FPA

  • Barnets födoämnesallergi påverkar både barnets och familjens livskvalitet «Komulainen K, Kivistö K. Perheen elämänlaatu aller...»131, «Bacal LR. The impact of food allergies on quality ...»132. Födoämnesallergin kan även ge upphov till utmaningar i föräldraskapet, socialt liv och delaktighet, det emotionella välbefinnandet och det materiella och fysiska välbefinnandet. Detta är bra att beakta då man gör en vårdplan för barnet.
  • Ansvaret för rehabiliteringen av patienter med lindriga symtom, vilket de flesta födoämnesallergikerna är, ligger hos primärhälsovården. Läkare och hälsovårdare i barnrådgivningen ger individuell handledning och vid behov handledning till barnets dagvård eller skola.
    • För enskilda patienter kan det avtalas om effektiviserad uppföljning och handledning.
  • Ett barn med en svår födoämnesallergi och hens familj har nytta av att få en bedömning och handledning hos ett mångprofessionellt team inom specialsjukvården (läkare, sjukskötare, näringsterapeut, rehabiliteringshandledare, socialarbetare och psykolog eller psykiatrisk sjukskötare). Varje barns behov av individuell handledning och dess omfattning bedöms separat. Teamet tar hand om följande:
    • Individuella kostråd som består av elimineringskost och utvidgning av kosten.
    • Praktisk handledning om behandlingen av födoämnesallergin och följdsjukdomar, till exempel anvisningar om lokal vård av hudutslag, tillsammans med föräldern.
    • Ansökan om förmåner från FPA (handikappstöd, rätt till specialersättning, reseersättning, anpassningsträning)
    • Psykiskt stöd
    • Handledning för skola eller daghem i enlighet med lokala förhållanden och resurser (handledning om kost, elimineringsdiet, behandling av anafylaxi samt utredning av dåligt inställda kringsjukdomar, såsom bedömning av exponeringsfaktorer i omgivningen)
    • Kriterierna för FPA:s handikappstöd «https://www.kela.fi/vammaistuki-lapselle»11.

Nivåstrukturering av diagnostiken, vården och uppföljningen

  • Praxis för nivåstrukturering avtalas regionalt enligt tillgången till kunskaper och färdigheter på de olika nivåerna.
  • Vid misstanke om mjölkallergi kan elimineringskost med specialpreparat sättas in inom primärhälsovården «Utredning av misstänkt mjölkallergi»1, om det finns tydliga regionala anvisningar om genomförandet. På så sätt säkerställer man att spädbarn kommer utan fördröjning till en enhet med kunskaper om födoämnesallergi för att få diagnosen bekräftad.
  • Man behöver sällan begränsa mammans kost för att behandla mjölkallergi.
  • Patienter som växer och utvecklas väl, vars symtom är under kontroll och vars kost är åldersenlig och utvidgas bra kan följas upp inom primärhälsovården. Också de barn i vars kost enstaka födoämnen har uteslutits (ur näringssynpunkt mindre centrala födoämnen) och barn i skolåldern som äter en mångsidig och åldersenlig kost hör till primärhälsovården.
  • I större primärvårdens enheter vore det bra att ha läkare och sjukskötare som har kunskap om födoämnesallergi och som ansvarar för konsultationer och enhetens utbildningar om födoämnesallergier. Dessa ansvariga personer deltar regelbundet i regionala och nationella utbildningar. Dessutom ska det finnas möjlighet till konsultation med näringsterapeut.
  • Alla barn med födoämnesallergi ska följas upp i barnrådgivningen och de ska få vacciner som ingår i vaccinationsprogram.
  • Specialkunskaper behövs i följande situationer:
    • Barnet har omfattande och svårbehandlade hudutslag.
    • Barnets symtom förvärras kontinuerligt (återkommande kontakt och symtomen förvärras eller utvidgas gradvis).
    • Barnet begränsar sin kost frivilligt.
    • Barnets tillväxt blir lidande. Se Lääkärin käsikirja, Lapsen normaali ja poikkeava kasvu «»2 (kräver användarbehörighet).
    • Det föreligger misstanke om en allergisk generaliserad reaktion på grund av ett födoämne.
  • Alla barn, för vilka man inleder en långvarig elimineringskost där flera ur näringssynpunkt centrala födoämnen utesluts (mjölk, spannmål), ska remitteras till näringsterapeut. Konsultation hos näringsterapeut vid endast mjölkallergi behövs om det uppstår problem med genomförandet av kosten eller barnets tillväxt. Vid vårdenheter där barn med allergier mot centrala födoämnen undersöks och behandlas ska en näringsterapeut finnas tillgänglig. Målet är att handledning ska kunna ordnas inom en månad från att elimineringskosten inleddes. Varje familj ska ges muntlig och skriftlig rådgivning om hur den avtalade kosten ska genomföras och det skriftliga materialet som används för detta ändamål ska vara uppdaterat.
  • Hälsovårdaren och läkaren bedömer behovet av elimineringsdieter före skolstarten. Målet är att ett födoämne som uteslutits på grund av allergi ska testas årligen.
  • Arbetsgruppen föreslår följande som kriterier och målsättningar som ska följas upp (genom uppföljning av dem och förändringarna i dem skulle man kunna bedöma vårdens kvalitet på individuell nivå och organisationsnivå):
    • Antalet patienter med rätt till specialersättning för kliniska näringspreparat kontrolleras från FPA:s register för enskilda sjukvårdsdistrikt vart tredje år (specialersättningsnummer 505 och 506).
    • Symtomdagbok «hoi50026a.pdf»6 används i samband med övervakad provokation och hemmatester (mål: 100 %).
    • Mjölk- samt vete-, korn- och rågallergi konstateras genom eliminations- och provokationstest (övervakad provokation med mjölk och vete, mål 100 %).
    • Barn som är allergiska mot flera centrala födoämnen (t.ex. mjölk och vete) får besöka en näringsterapeut inom en månad från diagnosen (mål 100 %).
    • Enheten med behandlingsansvar följer tillväxten av alla barn med mjölk- eller vete-, korn- och rågallergi med hjälp av en tillväxtkurva (mål 100 %, aktuell kurva).
    • Barnet hänvisas alltid till näringsterapeutens mottagning och handledning om de symtom som födoämnesallergin orsakar hotar en normal tillväxt eller om kosten är snäv och till en specialist om reaktionerna är farliga.
    • Mindre än 2 % av barn med mjölkallergi använder ett aminosyrabaserat preparat.
    • Före skolstarten bedöms behovet av elimineringskost och görs nödvändiga övervakade provokationer och hemmatester med hjälp av en symtomdagbok.
Kostråd för allergiker
Mjölkfri kost för ammande kvinnor «Imettävän äidin maidoton ruokavalio»15
Kost för fiskallergiker «Kala-allergisen ruokavalio»20
Kost för äggallergiker «Kananmuna-allergisen ruokavalio»19
Kost för jordnötsallergiker «Maapähkinä-allergisen ruokavalio»21
Kost för mjölkallergiker «Maitoallergisen ruokavalio»16
Kost för veteallergiker «Vehnäallergisen ruokavalio»18
Anvisningar för provokationstest
Öppen fiskprovokation «hoi50026b.pdf»4
Öppen provokation med kokt äggvita «hoi50026c.pdf»3
Öppen jordnötsprovokation «hoi50026d.pdf»5
Öppen mjölkprovokation «hoi50026e.pdf»1
Öppen veteprovokation «hoi50026f.pdf»2
Dubbelblind provokation med mjölkprotein (Hud- och allergisjukhusets modell) «Kaksoissokkoaltistus maitoproteiineille (Iho- ja allergiasairaalan malli)»10
Symtomdagbok för födoämnesprovokation «hoi50026a.pdf»6
Eliminations- och provokationstest «Välttämis-altistuskoe»2

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Ruoka-allergia (lapset)»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Tanja Eriksson

Litteratur

Födoämnesallergi (barn). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»12

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Kajosaari M. Food allergy in Finnish children aged 1 to 6 years. Acta Paediatr Scand 1982;71:815-9 «PMID: 7180451»PubMed
  2. Bock SA. Prospective appraisal of complaints of adverse reactions to foods in children during the first 3 years of life. Pediatrics 1987;79:683-8 «PMID: 3575022»PubMed
  3. Høst A, Halken S. A prospective study of cow milk allergy in Danish infants during the first 3 years of life. Clinical course in relation to clinical and immunological type of hypersensitivity reaction. Allergy 1990;45:587-96 «PMID: 2288394»PubMed
  4. Saarinen KM, Juntunen-Backman K, Järvenpää AL ym. Supplementary feeding in maternity hospitals and the risk of cow's milk allergy: A prospective study of 6209 infants. J Allergy Clin Immunol 1999;104:457-61 «PMID: 10452771»PubMed
  5. Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Prevalence and cumulative incidence of food hypersensitivity in the first 3 years of life. Allergy 2008;63:354-9 «PMID: 18053008»PubMed
  6. Zuidmeer L, Goldhahn K, Rona RJ ym. The prevalence of plant food allergies: a systematic review. J Allergy Clin Immunol 2008;121:1210-1218.e4 «PMID: 18378288»PubMed
  7. Ostblom E, Lilja G, Pershagen G ym. Phenotypes of food hypersensitivity and development of allergic diseases during the first 8 years of life. Clin Exp Allergy 2008;38:1325-32 «PMID: 18477012»PubMed
  8. Pyrhönen K, Näyhä S, Kaila M ym. Occurrence of parent-reported food hypersensitivities and food allergies among children aged 1-4 yr. Pediatr Allergy Immunol 2009;20:328-38 «PMID: 19538354»PubMed
  9. Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: Epidemiology, pathogenesis, diagnosis, and treatment. J Allergy Clin Immunol 2014;133:291-307; quiz 308 «PMID: 24388012»PubMed
  10. Kotaniemi-Syrjänen A, Palosuo K, Jartti T ym. The prognosis of wheat hypersensitivity in children. Pediatr Allergy Immunol 2010;21:e421-8 «PMID: 19793064»PubMed
  11. Wood RA. The natural history of food allergy. Pediatrics 2003;111:1631-7 «PMID: 12777603»PubMed
  12. Keet CA, Wood RA, Matsui EC. Limitations of reliance on specific IgE for epidemiologic surveillance of food allergy. J Allergy Clin Immunol 2012;130:1207-1209.e10 «PMID: 22964106»PubMed
  13. Venter C, Pereira B, Voigt K ym. Factors associated with maternal dietary intake, feeding and weaning practices, and the development of food hypersensitivity in the infant. Pediatr Allergy Immunol 2009;20:320-7 «PMID: 19220769»PubMed
  14. Muraro A, Halken S, Arshad SH ym. EAACI food allergy and anaphylaxis guidelines. Primary prevention of food allergy. Allergy 2014;69:590-601 «PMID: 24697491»PubMed
  15. Greer FR, Sicherer SH, Burks AW ym. Effects of early nutritional interventions on the development of atopic disease in infants and children: the role of maternal dietary restriction, breastfeeding, timing of introduction of complementary foods, and hydrolyzed formulas. Pediatrics 2008;121:183-91 «PMID: 18166574»PubMed
  16. Tuokkola Jetta. Dietary aspects of cow’s milk allergy in young children. University of Helsinki, Faculty of Medicine. Publications of Public Health M210:2011. Unigrafia Oy University Printing House, Helsinki 2011
  17. Bunyavanich S, Rifas-Shiman SL, Platts-Mills TA ym. Peanut, milk, and wheat intake during pregnancy is associated with reduced allergy and asthma in children. J Allergy Clin Immunol 2014;133:1373-82 «PMID: 24522094»PubMed
  18. Fleischer DM, Spergel JM, Assa'ad AH ym. Primary prevention of allergic disease through nutritional interventions. J Allergy Clin Immunol Pract 2013;1:29-36 «PMID: 24229819»PubMed
  19. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U ym. Preventive effect of hydrolyzed infant formulas persists until age 6 years: long-term results from the German Infant Nutritional Intervention Study (GINI). J Allergy Clin Immunol 2008;121:1442-7 «PMID: 18539195»PubMed
  20. Vandenplas Y, Bhatia J, Shamir R ym. Hydrolyzed formulas for allergy prevention. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2014;58:549-52 «PMID: 24464230»PubMed
  21. Nwaru BI, Takkinen HM, Kaila M ym. Food diversity in infancy and the risk of childhood asthma and allergies. J Allergy Clin Immunol 2014;133:1084-91 «PMID: 24472626»PubMed
  22. Nwaru BI, Takkinen HM, Niemelä O ym. Introduction of complementary foods in infancy and atopic sensitization at the age of 5 years: timing and food diversity in a Finnish birth cohort. Allergy 2013;68:507-16 «PMID: 23510377»PubMed
  23. von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Krämer U ym. Allergies in high-risk schoolchildren after early intervention with cow's milk protein hydrolysates: 10-year results from the German Infant Nutritional Intervention (GINI) study. J Allergy Clin Immunol 2013;131:1565-73 «PMID: 23506844»PubMed
  24. Sova C, Feuling MB, Baumler M ym. Systematic review of nutrient intake and growth in children with multiple IgE-mediated food allergies. Nutr Clin Pract 2013;28:669-75 «PMID: 24166727»PubMed
  25. Kuitunen M. Probiotics and prebiotics in preventing food allergy and eczema. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2013;13:280-6 «PMID: 23594506»PubMed
  26. Johansson SG, Hourihane JO, Bousquet J ym. A revised nomenclature for allergy. An EAACI position statement from the EAACI nomenclature task force. Allergy 2001;56:813-24 «PMID: 11551246»PubMed
  27. Isolauri E, Turjanmaa K. Combined skin prick and patch testing enhances identification of food allergy in infants with atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 1996;97:9-15 «PMID: 8568142»PubMed
  28. Isolauri E, Suomalainen H, Kaila M ym. Local immune response in patients with cow milk allergy: follow-up of patients retaining allergy or becoming tolerant. J Pediatr 1992;120:9-15 «PMID: 1370536»PubMed
  29. Saarinen KM, Suomalainen H, Savilahti E. Diagnostic value of skin-prick and patch tests and serum eosinophil cationic protein and cow's milk-specific IgE in infants with cow's milk allergy. Clin Exp Allergy 2001;31:423-9 «PMID: 11260154»PubMed
  30. Andersen MB, Hall S, Dragsted LO. Identification of european allergy patterns to the allergen families PR-10, LTP, and profilin from Rosaceae fruits. Clin Rev Allergy Immunol 2011;41:4-19 «PMID: 19851893»PubMed
  31. Bohle B. The impact of pollen-related food allergens on pollen allergy. Allergy 2007;62:3-10 «PMID: 17156335»PubMed
  32. Kull I, Hallner E, Lilja G ym. Peanut oil in vitamin A and D preparations: reactions to skin test and manifestation of symptoms. Pediatr Allergy Immunol 1999;10:21-6 «PMID: 10410913»PubMed
  33. Hourihane JO, Bedwani SJ, Dean TP ym. Randomised, double blind, crossover challenge study of allergenicity of peanut oils in subjects allergic to peanuts. BMJ 1997;314:1084-8 «PMID: 9133891»PubMed
  34. Nermes M, Karvonen H, Sarkkinen E ym. Safety of barley starch syrup in patients with allergy to cereals. Br J Nutr 2009;101:165-8 «PMID: 19117084»PubMed
  35. European Food Safety Authority. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to a notification from AAC on wheat-based glucose syrups including dextrose pursuant to Article 6, paragraph 11 of Directive 2000/13/EC. The EFSA Journal 2007;488:1-8
  36. Eigenmann PA. Anaphylactic reactions to raw eggs after negative challenges with cooked eggs. J Allergy Clin Immunol 2000;105:587-8 «PMID: 10719312»PubMed
  37. Mills EN, Sancho AI, Rigby NM ym. Impact of food processing on the structural and allergenic properties of food allergens. Mol Nutr Food Res 2009;53:963-9 «PMID: 19603402»PubMed
  38. Ehn BM, Ekstrand B, Bengtsson U ym. Modification of IgE binding during heat processing of the cow's milk allergen beta-lactoglobulin. J Agric Food Chem 2004;52:1398-403 «PMID: 14995152»PubMed
  39. Ehn BM, Allmere T, Telemo E ym. Modification of IgE binding to beta-lactoglobulin by fermentation and proteolysis of cow's milk. J Agric Food Chem 2005;53:3743-8 «PMID: 15853429»PubMed
  40. Altschul AS, Scherrer DL, Muñoz-Furlong A ym. Manufacturing and labeling issues for commercial products: relevance to food allergy. J Allergy Clin Immunol 2001;108:468 «PMID: 11544472»PubMed
  41. Fuglsang G, Madsen C, Saval P ym. Prevalence of intolerance to food additives among Danish school children. Pediatr Allergy Immunol 1993;4:123-9 «PMID: 8220800»PubMed
  42. Hill DJ, Heine RG, Hosking CS ym. IgE food sensitization in infants with eczema attending a dermatology department. J Pediatr 2007;151:359-63 «PMID: 17889069»PubMed
  43. Hill DJ, Hosking CS, de Benedictis FM ym. Confirmation of the association between high levels of immunoglobulin E food sensitization and eczema in infancy: an international study. Clin Exp Allergy 2008;38:161-8 «PMID: 18028467»PubMed
  44. Perry TT, Matsui EC, Conover-Walker MK ym. Risk of oral food challenges. J Allergy Clin Immunol 2004;114:1164-8 «PMID: 15536426»PubMed
  45. Werfel T, Ballmer-Weber B, Eigenmann PA ym. Eczematous reactions to food in atopic eczema: position paper of the EAACI and GA2LEN. Allergy 2007;62:723-8 «PMID: 17573718»PubMed
  46. Campbell DE. Role of food allergy in childhood atopic dermatitis. J Paediatr Child Health 2012;48:1058-64 «PMID: 21679336»PubMed
  47. Akdis CA, Akdis M, Bieber T ym. Diagnosis and treatment of atopic dermatitis in children and adults: European Academy of Allergology and Clinical Immunology/American Academy of Allergy, Asthma and Immunology/PRACTALL Consensus Report. Allergy 2006;61:969-87 «PMID: 16867052»PubMed
  48. Kuitunen M. Lapsen vatsavaivat ovat harvoin allergiaa. Suom lääkäril 2011;66:3841-5
  49. Sampson HA. Food allergy. Part 1: immunopathogenesis and clinical disorders. J Allergy Clin Immunol 1999;103:717-28 «PMID: 10329801»PubMed
  50. Katz Y, Goldberg MR, Rajuan N ym. The prevalence and natural course of food protein-induced enterocolitis syndrome to cow's milk: a large-scale, prospective population-based study. J Allergy Clin Immunol 2011;127:647-53.e1-3 «PMID: 21377033»PubMed
  51. Kay AB. Allergy and allergic diseases. First of two parts. N Engl J Med 2001;344:30-7 «PMID: 11136958»PubMed
  52. Iacono G, Cavataio F, Montalto G ym. Intolerance of cow's milk and chronic constipation in children. N Engl J Med 1998;339:1100-4 «PMID: 9770556»PubMed
  53. Daher S, Tahan S, Solé D ym. Cow's milk protein intolerance and chronic constipation in children. Pediatr Allergy Immunol 2001;12:339-42 «PMID: 11846872»PubMed
  54. Hall B, Chesters J, Robinson A. Infantile colic: a systematic review of medical and conventional therapies. J Paediatr Child Health 2012;48:128-37 «PMID: 21470331»PubMed
  55. Iacovou M, Ralston RA, Muir J ym. Dietary management of infantile colic: a systematic review. Matern Child Health J 2012;16:1319-31 «PMID: 21710185»PubMed
  56. Merras-Salmio L. Clinical characteristics of cow's milk allergy with gastrointestinal symptoms. Academic dissertation, 2014, Helsinki.
  57. Kokkonen J, Tikkanen S, Savilahti E. Residual intestinal disease after milk allergy in infancy. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2001;32:156-61 «PMID: 11321385»PubMed
  58. Kokkonen J, Haapalahti M, Laurila K ym. Cow's milk protein-sensitive enteropathy at school age. J Pediatr 2001;139:797-803 «PMID: 11743504»PubMed
  59. Kokkonen J, Tikkanen S, Karttunen TJ ym. A similar high level of immunoglobulin A and immunoglobulin G class milk antibodies and increment of local lymphoid tissue on the duodenal mucosa in subjects with cow's milk allergy and recurrent abdominal pains. Pediatr Allergy Immunol 2002;13:129-36 «PMID: 12000486»PubMed
  60. Mäkinen-Kiljunen S, Haahtela T. Eight years of severe allergic reactions in Finland: a register-based report. World Allergy Organ J 2008;1:184-9 «PMID: 23282762»PubMed
  61. Juntunen-Backman K, Mäkinen-Kiljunen S, Granlund H, Haahtela T. Anafylaksiarekisteri. Suom Lääkäril 1999;54:4401-3
  62. Mäkinen-Kiljunen S, Andersén H, Mäkelä M, Haahtela T. Anafylaksiailmoitukset vuosina 2000-2004. Suom Lääkäril 2005;40:4007-13
  63. Bock SA, Muñoz-Furlong A, Sampson HA. Fatalities due to anaphylactic reactions to foods. J Allergy Clin Immunol 2001;107:191-3 «PMID: 11150011»PubMed
  64. Järvinen KM, Amalanayagam S, Shreffler WG ym. Epinephrine treatment is infrequent and biphasic reactions are rare in food-induced reactions during oral food challenges in children. J Allergy Clin Immunol 2009;124:1267-72 «PMID: 20004784»PubMed
  65. Järvinen KM, Sicherer SH. Diagnostic oral food challenges: procedures and biomarkers. J Immunol Methods 2012;383:30-8 «PMID: 22414488»PubMed
  66. Sampson HA, Gerth van Wijk R, Bindslev-Jensen C ym. Standardizing double-blind, placebo-controlled oral food challenges: American Academy of Allergy, Asthma & Immunology-European Academy of Allergy and Clinical Immunology PRACTALL consensus report. J Allergy Clin Immunol 2012;130:1260-74 «PMID: 23195525»PubMed
  67. Merras-Salmio L, Pelkonen AS, Kolho KL ym. Cow's milk-associated gastrointestinal symptoms evaluated using the double-blind, placebo-controlled food challenge. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2013;57:281-6 «PMID: 23974059»PubMed
  68. Dambacher WM, de Kort EH, Blom WM ym. Double-blind placebo-controlled food challenges in children with alleged cow's milk allergy: prevention of unnecessary elimination diets and determination of eliciting doses. Nutr J 2013;12:22 «PMID: 23394146»PubMed
  69. Sporik R, Hill DJ, Hosking CS. Specificity of allergen skin testing in predicting positive open food challenges to milk, egg and peanut in children. Clin Exp Allergy 2000;30:1540-6 «PMID: 11069561»PubMed
  70. Hill DJ, Heine RG, Hosking CS. The diagnostic value of skin prick testing in children with food allergy. Pediatr Allergy Immunol 2004;15:435-41 «PMID: 15482519»PubMed
  71. Sampson HA, Albergo R. Comparison of results of skin tests, RAST, and double-blind, placebo-controlled food challenges in children with atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 1984;74:26-33 «PMID: 6547461»PubMed
  72. Verstege A, Mehl A, Rolinck-Werninghaus C ym. The predictive value of the skin prick test weal size for the outcome of oral food challenges. Clin Exp Allergy 2005;35:1220-6 «PMID: 16164451»PubMed
  73. Knight AK, Shreffler WG, Sampson HA ym. Skin prick test to egg white provides additional diagnostic utility to serum egg white-specific IgE antibody concentration in children. J Allergy Clin Immunol 2006;117:842-7 «PMID: 16630943»PubMed
  74. Sampson HA, Ho DG. Relationship between food-specific IgE concentrations and the risk of positive food challenges in children and adolescents. J Allergy Clin Immunol 1997;100:444-51 «PMID: 9338535»PubMed
  75. Sampson HA. Utility of food-specific IgE concentrations in predicting symptomatic food allergy. J Allergy Clin Immunol 2001;107:891-6 «PMID: 11344358»PubMed
  76. Celik-Bilgili S, Mehl A, Verstege A ym. The predictive value of specific immunoglobulin E levels in serum for the outcome of oral food challenges. Clin Exp Allergy 2005;35:268-73 «PMID: 15784102»PubMed
  77. Komata T, Söderström L, Borres MP ym. The predictive relationship of food-specific serum IgE concentrations to challenge outcomes for egg and milk varies by patient age. J Allergy Clin Immunol 2007;119:1272-4 «PMID: 17337292»PubMed
  78. Bernhisel-Broadbent J, Scanlon SM, Sampson HA. Fish hypersensitivity. I. In vitro and oral challenge results in fish-allergic patients. J Allergy Clin Immunol 1992;89:730-7 «PMID: 1545094»PubMed
  79. Hansen TK, Bindslev-Jensen C, Skov PS ym. Codfish allergy in adults: IgE cross-reactivity among fish species. Ann Allergy Asthma Immunol 1997;78:187-94 «PMID: 9048527»PubMed
  80. Van Do T, Elsayed S, Florvaag E ym. Allergy to fish parvalbumins: studies on the cross-reactivity of allergens from 9 commonly consumed fish. J Allergy Clin Immunol 2005;116:1314-20 «PMID: 16337465»PubMed
  81. Jones SM, Magnolfi CF, Cooke SK ym. Immunologic cross-reactivity among cereal grains and grasses in children with food hypersensitivity. J Allergy Clin Immunol 1995;96:341-51 «PMID: 7560636»PubMed
  82. Vanto T, Juntunen-Backman K, Kalimo K ym. The patch test, skin prick test, and serum milk-specific IgE as diagnostic tools in cow's milk allergy in infants. Allergy 1999;54:837-42 «PMID: 10485387»PubMed
  83. Borres MP, Ebisawa M, Eigenmann PA. Use of allergen components begins a new era in pediatric allergology. Pediatr Allergy Immunol 2011;22:454-61 «PMID: 21771081»PubMed
  84. Amoah AS, Obeng BB, Larbi IA ym. Peanut-specific IgE antibodies in asymptomatic Ghanaian children possibly caused by carbohydrate determinant cross-reactivity. J Allergy Clin Immunol 2013;132:639-47 «PMID: 23763976»PubMed
  85. Hansen KS, Ballmer-Weber BK, Sastre J ym. Component-resolved in vitro diagnosis of hazelnut allergy in Europe. J Allergy Clin Immunol 2009;123:1134-41, 1141.e1-3 «PMID: 19344939»PubMed
  86. Klemans RJ, Liu X, Knulst AC ym. IgE binding to peanut components by four different techniques: Ara h 2 is the most relevant in peanut allergic children and adults. Clin Exp Allergy 2013;43:967-74 «PMID: 23889250»PubMed
  87. Lieberman JA, Glaumann S, Batelson S ym. The utility of peanut components in the diagnosis of IgE-mediated peanut allergy among distinct populations. J Allergy Clin Immunol Pract 2013;1:75-82 «PMID: 24229825»PubMed
  88. Asarnoj A, Nilsson C, Lidholm J ym. Peanut component Ara h 8 sensitization and tolerance to peanut. J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 «PMID: 22738678»PubMed
  89. Kukkonen AK, Mäkelä M, Pelkonen A. Pähkinäallergia - vaikea ongelma kliinikolle. Duodecim 2013;129:1263-70
  90. Masthoff LJ, Mattsson L, Zuidmeer-Jongejan L ym. Sensitization to Cor a 9 and Cor a 14 is highly specific for a hazelnut allergy with objective symptoms in Dutch children and adults. J Allergy Clin Immunol 2013;132:393-9 «PMID: 23582909»PubMed
  91. De Knop KJ, Verweij MM, Grimmelikhuijsen M ym. Age-related sensitization profiles for hazelnut (Corylus avellana) in a birch-endemic region. Pediatr Allergy Immunol 2011;22:e139-49 «PMID: 21342279»PubMed
  92. Alessandri C, Zennaro D, Scala E ym. Ovomucoid (Gal d 1) specific IgE detected by microarray system predict tolerability to boiled hen's egg and an increased risk to progress to multiple environmental allergen sensitisation. Clin Exp Allergy 2012;42:441-50 «PMID: 22168465»PubMed
  93. Ando H, Movérare R, Kondo Y ym. Utility of ovomucoid-specific IgE concentrations in predicting symptomatic egg allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:583-8 «PMID: 18692888»PubMed
  94. Holzhauser T, Wackermann O, Ballmer-Weber BK ym. Soybean (Glycine max) allergy in Europe: Gly m 5 (beta-conglycinin) and Gly m 6 (glycinin) are potential diagnostic markers for severe allergic reactions to soy. J Allergy Clin Immunol 2009;123:452-8 «PMID: 18996574»PubMed
  95. Berneder M, Bublin M, Hoffmann-Sommergruber K ym. Allergen chip diagnosis for soy-allergic patients: Gly m 4 as a marker for severe food-allergic reactions to soy. Int Arch Allergy Immunol 2013;161:229-33 «PMID: 23548307»PubMed
  96. Kosma P, Sjölander S, Landgren E ym. Severe reactions after the intake of soy drink in birch pollen-allergic children sensitized to Gly m 4. Acta Paediatr 2011;100:305-6 «PMID: 20942860»PubMed
  97. Stapel SO, Asero R, Ballmer-Weber BK ym. Testing for IgG4 against foods is not recommended as a diagnostic tool: EAACI Task Force Report. Allergy 2008;63:793-6 «PMID: 18489614»PubMed
  98. Antico A, Pagani M, Vescovi PP ym. Food-specific IgG4 lack diagnostic value in adult patients with chronic urticaria and other suspected allergy skin symptoms. Int Arch Allergy Immunol 2011;155:52-6 «PMID: 21109748»PubMed
  99. Sethi TJ, Lessof MH, Kemeny DM ym. How reliable are commercial allergy tests? Lancet 1987;1:92-4 «PMID: 2879187»PubMed
  100. Garrow JS. Kinesiology and food allergy. Br Med J (Clin Res Ed) 1988;296:1573-4 «PMID: 3135014»PubMed
  101. Ernst E. Iridology: A systematic review. Forsch Komplementarmed 1999;6:7-9 «PMID: 10213874»PubMed
  102. Niggemann B, Grüber C. Unproven diagnostic procedures in IgE-mediated allergic diseases. Allergy 2004;59:806-8 «PMID: 15230811»PubMed
  103. Borrelli O, Mancini V, Thapar N ym. Cow's milk challenge increases weakly acidic reflux in children with cow's milk allergy and gastroesophageal reflux disease. J Pediatr 2012;161:476-481.e1 «PMID: 22513270»PubMed
  104. Mennella JA, Griffin CE, Beauchamp GK. Flavor programming during infancy. Pediatrics 2004;113:840-5 «PMID: 15060236»PubMed
  105. Cant AJ, Bailes JA, Marsden RA ym. Effect of maternal dietary exclusion on breast fed infants with eczema: two controlled studies. Br Med J (Clin Res Ed) 1986;293:231-3 «PMID: 3089466»PubMed
  106. Palmer DJ, Gold MS, Makrides M. Effect of maternal egg consumption on breast milk ovalbumin concentration. Clin Exp Allergy 2008;38:1186-91 «PMID: 18498416»PubMed
  107. Sosiaali- ja terveysministeriö. Lapsi, perhe ja ruoka. Imeväis- ja leikki-ikäisten lasten, odottavien ja imettävien äitien ravitsemussuositus. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2004:11, Helsinki 2004.
  108. Picciano MF. Nutrient composition of human milk. Pediatr Clin North Am 2001;48:53-67 «PMID: 11236733»PubMed
  109. Järvinen KM, Westfall JE, Seppo MS ym. Role of maternal elimination diets and human milk IgA in the development of cow's milk allergy in the infants. Clin Exp Allergy 2014;44:69-78 «PMID: 24164317»PubMed
  110. Berni Canani R, Nocerino R, Terrin G ym. Formula selection for management of children with cow's milk allergy influences the rate of acquisition of tolerance: a prospective multicenter study. J Pediatr 2013;163:771-7.e1 «PMID: 23582142»PubMed
  111. Saarinen K. Risk factors and characteristics of cow's milk allergy. Academic dissertation, 2000, Helsinki. «http://urn.fi/URN:ISBN:952-91-2082-6»13
  112. ESPGHAN Committee on Nutrition, Agostoni C, Axelsson I ym. Soy protein infant formulae and follow-on formulae: a commentary by the ESPGHAN Committee on Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2006;42:352-61 «PMID: 16641572»PubMed
  113. Zung A, Glaser T, Kerem Z ym. Breast development in the first 2 years of life: an association with soy-based infant formulas. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2008;46:191-5 «PMID: 18223379»PubMed
  114. Tan KA, Walker M, Morris K ym. Infant feeding with soy formula milk: effects on puberty progression, reproductive function and testicular cell numbers in marmoset monkeys in adulthood. Hum Reprod 2006;21:896-904 «PMID: 16476680»PubMed
  115. James JM, Zeiger RS, Lester MR ym. Safe administration of influenza vaccine to patients with egg allergy. J Pediatr 1998;133:624-8 «PMID: 9821418»PubMed
  116. Aickin R, Hill D, Kemp A. Measles immunisation in children with allergy to egg. BMJ 1994;309:223-5 «PMID: 8069138»PubMed
  117. Zeiger RS. Current issues with influenza vaccination in egg allergy. J Allergy Clin Immunol 2002;110:834-40 «PMID: 12464947»PubMed
  118. Kuehn A, Swoboda I, Arumugam K ym. Fish allergens at a glance: variable allergenicity of parvalbumins, the major fish allergens. Front Immunol 2014;5:179 «PMID: 24795722»PubMed
  119. Sletten G, Van Do T, Lindvik H ym. Effects of industrial processing on the immunogenicity of commonly ingested fish species. Int Arch Allergy Immunol 2010;151:223-36 «PMID: 19786803»PubMed
  120. Mäkelä M, Kulmala P, Pelkonen A, Remes S ja Kuitunen M. Ruokasiedätys - uusi ajattelutapa ja hoito ruoka-aineallergioihin. Duodecim 2011;127:1263-71
  121. Yeung JP, Kloda LA, McDevitt J ym. Oral immunotherapy for milk allergy. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD009542 «PMID: 23152278»PubMed
  122. Salmivesi S, Korppi M, Mäkelä MJ ym. Milk oral immunotherapy is effective in school-aged children. Acta Paediatr 2013;102:172-6 «PMID: 22897785»PubMed
  123. Fisher HR, du Toit G, Lack G. Specific oral tolerance induction in food allergic children: is oral desensitisation more effective than allergen avoidance?: a meta-analysis of published RCTs. Arch Dis Child 2011;96:259-64 «PMID: 20522461»PubMed
  124. Ozdemir O. Various effects of different probiotic strains in allergic disorders: an update from laboratory and clinical data. Clin Exp Immunol 2010;160:295-304 «PMID: 20345982»PubMed
  125. Fiocchi A, Burks W, Bahna SL ym. Clinical Use of Probiotics in Pediatric Allergy (CUPPA): A World Allergy Organization Position Paper. World Allergy Organ J 2012;5:148-67 «PMID: 23282383»PubMed
  126. van der Aa LB, Heymans HS, van Aalderen WM ym. Probiotics and prebiotics in atopic dermatitis: review of the theoretical background and clinical evidence. Pediatr Allergy Immunol 2010;21:e355-67 «PMID: 19573143»PubMed
  127. Park JH, Godbold JH, Chung D ym. Comparison of cetirizine and diphenhydramine in the treatment of acute food-induced allergic reactions. J Allergy Clin Immunol 2011;128:1127-8 «PMID: 21945608»PubMed
  128. Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical course and prognosis of cow's milk allergy are dependent on milk-specific IgE status. J Allergy Clin Immunol 2005;116:869-75 «PMID: 16210063»PubMed
  129. Vanto T, Helppilä S, Juntunen-Backman K ym. Prediction of the development of tolerance to milk in children with cow's milk hypersensitivity. J Pediatr 2004;144:218-22 «PMID: 14760265»PubMed
  130. Tikkanen S, Kokkonen J, Juntti H ym. Status of children with cow's milk allergy in infancy by 10 years of age. Acta Paediatr 2000;89:1174-80 «PMID: 11083371»PubMed
  131. Komulainen K, Kivistö K. Perheen elämänlaatu allergian kuormittaessa arkea  - 1-3 vuotiaiden ruoka-allergisten lasten äitien kuvauksia. Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti 2013;50:163-75
  132. Bacal LR. The impact of food allergies on quality of life. Pediatr Ann 2013;42:141-5 «PMID: 23805962»PubMed
  133. Allen KJ, Heine RG. Eosinophilic esophagitis: trials and tribulations. J Clin Gastroenterol 2011;45:574-82 «PMID: 21415771»PubMed
  134. Arvola T, Ruuska T, Keränen J ym. Rectal bleeding in infancy: clinical, allergological, and microbiological examination. Pediatrics 2006;117:e760-8 «PMID: 16585287»PubMed
  135. Ballmer-Weber BK, Holzhauser T, Scibilia J ym. Clinical characteristics of soybean allergy in Europe: a double-blind, placebo-controlled food challenge study. J Allergy Clin Immunol 2007;119:1489-96 «PMID: 17379287»PubMed
  136. Bath-Hextall F, Delamere FM, Williams HC. Dietary exclusions for established atopic eczema. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD005203 «PMID: 18254073»PubMed
  137. Blom WM, Vlieg-Boerstra BJ, Kruizinga AG ym. Threshold dose distributions for 5 major allergenic foods in children. J Allergy Clin Immunol 2013;131:172-9 «PMID: 23199599»PubMed
  138. Bock SA, Atkins FM. Patterns of food hypersensitivity during sixteen years of double-blind, placebo-controlled food challenges. J Pediatr 1990;117:561-7 «PMID: 2213379»PubMed
  139. Breuer K, Heratizadeh A, Wulf A ym. Late eczematous reactions to food in children with atopic dermatitis. Clin Exp Allergy 2004;34:817-24 «PMID: 15144477»PubMed
  140. Castro-Rodríguez JA, Stern DA, Halonen M ym. Relation between infantile colic and asthma/atopy: a prospective study in an unselected population. Pediatrics 2001;108:878-82 «PMID: 11581439»PubMed
  141. Dalby K, Nielsen RG, Kruse-Andersen S ym. Eosinophilic oesophagitis in infants and children in the region of southern Denmark: a prospective study of prevalence and clinical presentation. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2010;51:280-2 «PMID: 20512060»PubMed
  142. de Weerth C, Fuentes S, de Vos WM. Crying in infants: on the possible role of intestinal microbiota in the development of colic. Gut Microbes 2013;4:416-21 «PMID: 23941920»PubMed
  143. Ebisawa M, Movérare R, Sato S ym. Measurement of Ara h 1-, 2-, and 3-specific IgE antibodies is useful in diagnosis of peanut allergy in Japanese children. Pediatr Allergy Immunol 2012;23:573-81 «PMID: 22831547»PubMed
  144. Eller E, Bindslev-Jensen C. Clinical value of component-resolved diagnostics in peanut-allergic patients. Allergy 2013;68:190-4 «PMID: 23240588»PubMed
  145. Eller E, Hansen TK, Bindslev-Jensen C. Clinical thresholds to egg, hazelnut, milk and peanut: results from a single-center study using standardized challenges. Ann Allergy Asthma Immunol 2012;108:332-6 «PMID: 22541404»PubMed
  146. Elliott EJ, Thomas D, Markowitz JE. Non-surgical interventions for eosinophilic esophagitis. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD004065 «PMID: 20238328»PubMed
  147. Flinterman AE, Pasmans SG, Hoekstra MO ym. Determination of no-observed-adverse-effect levels and eliciting doses in a representative group of peanut-sensitized children. J Allergy Clin Immunol 2006;117:448-54 «PMID: 16461147»PubMed
  148. Fukushima Y, Kawata Y, Onda T ym. Consumption of cow milk and egg by lactating women and the presence of beta-lactoglobulin and ovalbumin in breast milk. Am J Clin Nutr 1997;65:30-5 «PMID: 8988909»PubMed
  149. García-Ara MC, Boyano-Martínez MT, Díaz-Pena JM ym. Cow's milk-specific immunoglobulin E levels as predictors of clinical reactivity in the follow-up of the cow's milk allergy infants. Clin Exp Allergy 2004;34:866-70 «PMID: 15196272»PubMed
  150. Hong X, Caruso D, Kumar R ym. IgE, but not IgG4, antibodies to Ara h 2 distinguish peanut allergy from asymptomatic peanut sensitization. Allergy 2012;67:1538-46 «PMID: 23094689»PubMed
  151. Hourihane JO'B, Kilburn SA, Nordlee JA ym. An evaluation of the sensitivity of subjects with peanut allergy to very low doses of peanut protein: a randomized, double-blind, placebo-controlled food challenge study. J Allergy Clin Immunol 1997;100:596-600 «PMID: 9389287»PubMed
  152. Kim JS, Nowak-Wegrzyn A, Sicherer SH ym. Dietary baked milk accelerates the resolution of cow's milk allergy in children. J Allergy Clin Immunol 2011;128:125-131.e2 «PMID: 21601913»PubMed
  153. Koplin JJ, Allen KJ. Optimal timing for solids introduction - why are the guidelines always changing? Clin Exp Allergy 2013;43:826-34 «PMID: 23889238»PubMed
  154. Kramer MS, Kakuma R. Maternal dietary antigen avoidance during pregnancy or lactation, or both, for preventing or treating atopic disease in the child. Cochrane Database Syst Rev 2012;9:CD000133 «PMID: 22972039»PubMed
  155. Lemon-Mulé H, Sampson HA, Sicherer SH ym. Immunologic changes in children with egg allergy ingesting extensively heated egg. J Allergy Clin Immunol 2008;122:977-983.e1 «PMID: 18851876»PubMed
  156. Leonard SA, Sampson HA, Sicherer SH ym. Dietary baked egg accelerates resolution of egg allergy in children. J Allergy Clin Immunol 2012;130:473-80.e1 «PMID: 22846751»PubMed
  157. Lever R, MacDonald C, Waugh P ym. Randomised controlled trial of advice on an egg exclusion diet in young children with atopic eczema and sensitivity to eggs. Pediatr Allergy Immunol 1998;9:13-9 «PMID: 9560837»PubMed
  158. Liacouras CA, Furuta GT, Hirano I ym. Eosinophilic esophagitis: updated consensus recommendations for children and adults. J Allergy Clin Immunol 2011;128:3-20.e6; quiz 21-2 «PMID: 21477849»PubMed
  159. Longo G, Barbi E, Berti I ym. Specific oral tolerance induction in children with very severe cow's milk-induced reactions. J Allergy Clin Immunol 2008;121:343-7 «PMID: 18158176»PubMed
  160. Lucassen PL, Assendelft WJ, Gubbels JW ym. Effectiveness of treatments for infantile colic: systematic review. BMJ 1998;316:1563-9 «PMID: 9596593»PubMed
  161. Meglio P, Bartone E, Plantamura M ym. A protocol for oral desensitization in children with IgE-mediated cow's milk allergy. Allergy 2004;59:980-7 «PMID: 15291907»PubMed
  162. Meglio P, Giampietro PG, Gianni S ym. Oral desensitization in children with immunoglobulin E-mediated cow's milk allergy--follow-up at 4 yr and 8 months. Pediatr Allergy Immunol 2008;19:412-9 «PMID: 18221476»PubMed
  163. Merras-Salmio L, Salo S, Pelkonen AS ym. How mothers interact with children with suspected cow's milk allergy symptoms. Acta Paediatr 2013;102:1180-5 «PMID: 24033685»PubMed
  164. Narisety SD, Skripak JM, Steele P ym. Open-label maintenance after milk oral immunotherapy for IgE-mediated cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2009;124:610-2 «PMID: 19665770»PubMed
  165. Nicolaou N, Poorafshar M, Murray C ym. Allergy or tolerance in children sensitized to peanut: prevalence and differentiation using component-resolved diagnostics. J Allergy Clin Immunol 2010;125:191-7.e1-13 «PMID: 20109746»PubMed
  166. Niggemann B, Lange L, Finger A ym. Accurate oral food challenge requires a cumulative dose on a subsequent day. J Allergy Clin Immunol 2012;130:261-3 «PMID: 22552112»PubMed
  167. Nowak-Wegrzyn A, Bloom KA, Sicherer SH ym. Tolerance to extensively heated milk in children with cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:342-7, 347.e1-2 «PMID: 18620743»PubMed
  168. Nwaru BI, Takkinen HM, Niemelä O ym. Timing of infant feeding in relation to childhood asthma and allergic diseases. J Allergy Clin Immunol 2013;131:78-86 «PMID: 23182171»PubMed
  169. Osterballe M, Bindslev-Jensen C. Threshold levels in food challenge and specific IgE in patients with egg allergy: is there a relationship? J Allergy Clin Immunol 2003;112:196-201 «PMID: 12847499»PubMed
  170. Pajno GB, Caminiti L, Ruggeri P ym. Oral immunotherapy for cow's milk allergy with a weekly up-dosing regimen: a randomized single-blind controlled study. Ann Allergy Asthma Immunol 2010;105:376-81 «PMID: 21055664»PubMed
  171. Palmer DJ, Metcalfe J, Makrides M ym. Early regular egg exposure in infants with eczema: A randomized controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2013;132:387-92.e1 «PMID: 23810152»PubMed
  172. Rancé F, Kanny G, Dutau G ym. Food hypersensitivity in children: clinical aspects and distribution of allergens. Pediatr Allergy Immunol 1999;10:33-8 «PMID: 10410915»PubMed
  173. Rolinck-Werninghaus C, Niggemann B, Grabenhenrich L ym. Outcome of oral food challenges in children in relation to symptom-eliciting allergen dose and allergen-specific IgE. Allergy 2012;67:951-7 «PMID: 22583105»PubMed
  174. Saarinen KM, Savilahti E. Infant feeding patterns affect the subsequent immunological features in cow's milk allergy. Clin Exp Allergy 2000;30:400-6 «PMID: 10691899»PubMed
  175. Sicherer SH, Morrow EH, Sampson HA. Dose-response in double-blind, placebo-controlled oral food challenges in children with atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 2000;105:582-6 «PMID: 10719311»PubMed
  176. Skripak JM, Nash SD, Rowley H ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled study of milk oral immunotherapy for cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:1154-60 «PMID: 18951617»PubMed
  177. Sorva R, Mäkinen-Kiljunen S, Juntunen-Backman K. Beta-lactoglobulin secretion in human milk varies widely after cow's milk ingestion in mothers of infants with cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 1994;93:787-92 «PMID: 8163788»PubMed
  178. Staden U, Blumchen K, Blankenstein N ym. Rush oral immunotherapy in children with persistent cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:418-9 «PMID: 18602681»PubMed
  179. Staden U, Rolinck-Werninghaus C, Brewe F ym. Specific oral tolerance induction in food allergy in children: efficacy and clinical patterns of reaction. Allergy 2007;62:1261-9 «PMID: 17919140»PubMed
  180. Tarini BA, Carroll AE, Sox CM ym. Systematic review of the relationship between early introduction of solid foods to infants and the development of allergic disease. Arch Pediatr Adolesc Med 2006;160:502-7 «PMID: 16651493»PubMed
  181. Vandenplas Y, Rudolph CD, Di Lorenzo C ym. Pediatric gastroesophageal reflux clinical practice guidelines: joint recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition (NASPGHAN) and the European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition (ESPGHAN). J Pediatr Gastroenterol Nutr 2009;49:498-547 «PMID: 19745761»PubMed

A

Ihopistokokeen tuloksen ja spesifisen IgE:n ennustearvo

Maidolle spesifisen IgE:n määrä ja paukaman suuruus ihonpistokokeessa imeväisiässä ennustavat maitoallergian pysyvyyttä.

A

Maapähkinäallergian komponenttidiagnostiikka

Maapähkinän Ara h 2 IgE -komponenteille herkistyminen liittyy voimakasoireiseen maapähkinäallergiaan.

A

Maitosiedätyksen teho

Maitosiedätys suun kautta lisää sietokykyä maidolle.

A

Ruoka-allergiaan liittyvät iho-oireet

Ruoka-allergiaan liittyviä iho-oireita ovat vähintään keskivaikea atooppinen ekseema, nokkosihottuma ja angioödeema.

B

Imettävän äidin eliminaatiodieetin hyöty lapselle

Imettävän äidin eliminaatiodieetin hyötyä imeväisen ruoka-allergian hoidossa ei ole pystytty osoittamaan luotettavasti. Ruoka-aineiden karsimiseen imettävältä äidiltä tulee suhtautua varauksella.

B

Ruoka-ainealtistuksessa oireita aiheuttava annos

Ruoka-ainealtistuksessa oireita aiheuttava annos vaihtelee eri ruoka-aineiden välillä voimakkaasti. Ihotestin paukamakoko tai allergeenispesifin IgE:n määrä eivät ennusta luotettavasti reagointiherkkyyttä altistuksessa.

B

Ruoka-allergeenien erittyminen äidinmaitoon

Rintamaidossa mitattavat allergeenipitoisuudet ovat ilmeisesti suurimmillaankin vain mikrogrammoissa.

B

Ruoka-allergia imeväisen veristen ulosteiden syynä

Imeväisten ulosteiden mukana näkyvän veren syynä on ilmeisesti harvoin ruoka-allergia.

B

Voimakkaasti kuumennetun maidon ja kananmunan sopivuus maito- ja kananmuna-allergisille

Voimakkaasti kuumennettu maito ja kananmuna sopivat suurelle osalle maito- ja kananmuna-allergisista, ja niiden käyttö nopeuttaa sietokyvyn kehittymistä raa’alle maidolle ja tavanomaisesti kypsennetylle kananmunalle.

B

Äidinmaitoon erittyvät allergeenit ja oireet

Altistuskokeessa oireita aiheuttavat allergeenimäärät ovat ilmeisesti milligrammoissa.

C

Eosinofiilinen ruokatorven tulehdus ruoka-allergian oireena

Eosinofiilinen ruokatorven tulehdus on harvinainen etiologialtaan tuntematon oireyhtymä, jossa osa potilaista saattaa hyötyä yksittäisen tai muutaman ruoka-allergeenin eliminaatiosta.

C

Gastroesofageaalinen refluksi ja oksentelu imeväisen ruoka-allergian ilmentymänä

Ruoka-allergiassa liialliseen gastroesofageaaliseen refluksiin viittaava oireilu on harvinaista ja helpottaa parissa viikossa maito-eliminaatiolla. Oireiden jatkuessa eliminaation jatkaminen ei ole perusteltua.

C

Kiinteiden ruokien aloittamisikä ja allergiariski

Kiinteiden ruokien aloittaminen yksilöllisen tarpeen mukaan 4–6 kuukauden iässä – myös allergiaperheissä – saattaa vähentää ruoka-allergian, allergisten sairauksien tai allergisen herkistymisen kehittymisriskiä.

C

Koliikki ja suolisto-oireinen ruoka-allergia

Koliikki on harvoin ruoka-allergian ilmentymä, mutta vaikeaoireisella lapsella ruoka-allergian mahdollisuus tulee selvittää.

C

Ruoka-allergiaepäily ja perheen vuorovaikutus

Äidin käsityksen lapsen suolioireista tapauksissa, joissa ei saada lehmänmaitoallergiadiagnoosia, on yhdessä tutkimuksessa todettu liittyvän lapsen ja äidin väliseen vuorovaikutukseen.

C

Ruokavaliorajoitusten vaikutus lapsen ekseeman vaikeuteen

Eliminaatiodieetin vaikutuksista lapsen atooppiseen ekseemaan on niukasti kontrolloituihin tutkimuksiin perustuvaa näyttöä. Kananmunan eliminaatio lieventää kananmuna-allergisen lapsen ekseemaa, mutta vaikutus on varsin vähäinen.

Maitoon liitettyjen oireiden tutkiminen kouluikäisillä
Ruoka-aineiden haittavaikutusten luokittelu
Utredning av misstänkt mjölkallergi