Urininkontinens (kvinnor)

God medicinsk praxis rekommendationer

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening

16.11.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Virtsankarkailu (naiset) «Virtsankarkailu (naiset)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

Typen av inkontinens (ansträngnings-, trängnings- och blandinkontinens) fastställs genom anamnes, frågeformulär, allmän och gynekologisk undersökning inklusive hosttest.
Viktkontroll, rökfrihet, upprätthållande av konditionen i bäckenbottenmuskulaturen, behandling av förstoppning och i synnerhet hos kvinnor över 65 år fysisk aktivitet förebygger inkontinens.
Vid lindrig och medelsvår ansträngningsinkontinens används handledd fysioterapi för bäckenbotten. Man kan öka muskelstyrkan genom att träna 5 gånger i veckan och upprätthålla den genom att fortgående träna 2–3 gånger i veckan.
Det finns måttligt invasiv, effektiv kirurgisk vård för svår ansträngningsinkontinens, vilken används även hos en del patienter som lider av blandinkontinens.
Lokal östrogenbehandling i slidan lindrar symtomen vid trängningsinkontinens hos kvinnor som uppnått klimakterieålder.
Trängningsinkontinens kan lindras med livsstilsförändringar och läkemedel.
Vid trängningsinkontinens bedöms effekten av läkemedelsbehandling till en början inom 1–3 månader och därefter årligen samt alltid när symtomen återkommer. Vid behov ska medicineringen bytas ut.
Hos äldre, sköra och multisjuka patienter kan biverkningar av antikolinergika vara särskilt besvärliga, och oxybutynin bör inte alls användas hos dessa patienter på grund av läkemedlets skadliga effekter på centrala nervsystemet. Dessutom bör man komma ihåg eventuell överfyllnadsinkontinens.

Målsättning

Målet är att förenhetliga undersöknings- och vårdpraxisen vid urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården och specialsjukvården.

Målgrupp

Målgruppen för rekommendationen är läkare och övrig vårdpersonal inom öppenvården och specialsjukvården, hemvården och personal vid vårdinrättningar för äldre samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvården.

Målgrupp och avgränsning av ämnet

Med urininkontinens avses alla former av ofrivillig urinavgång. Utifrån symtom, fynd och undersökningar används internationell klassificering «Haylen BT, de Ridder D, Freeman RM ym. An Internat...»1, som överensstämmer med ICD-10-klassifikationen (tabell «Typer av urininkontinens hos kvinnor och uppkomstmekanismer, ...»1).
- Ansträngningsinkontinens (stress Urinary incontinence, SUI; ICD-10 kod N39.3) är ofrivillig urinavgång som uppträder vid fysisk ansträngning, anspänning, hosta eller nysning.
- Trängningsinkontinens (urgency urinary incontinence, UUI; ICD-10 kod N39.4) är synlig urinavgång som är förknippad med samtidigt kraftigt urineringsbehov.
- Blandinkontinens (mixed urinary incontinence, MUI; ICD-10 kod N39.4) är en kombination av de två ovan nämnda inkontinensformerna, dvs. både ansträngnings- och trängningsinkontinens.
- Överfyllnadsinkontinens (overflow urinary incontinence; ICD-10 kod R33) är ofrivillig urinavgång som är förknippad med en akut eller kronisk tömningsstörning i urinblåsan, dvs. urinretention.
Rekommendationen gäller endast urininkontinens hos kvinnor (inte barn) som orsakar sociala, hygieniska eller andra olägenheter.
I rekommendationen behandlas inte urininkontinens som beror på anomalier eller fistlar i urinvägarna.
En fullständig terminologi som upprätthålls av de internationella vetenskapsorganisationerna IUGA/ICS (International Urogynecological Association/International Continence Society) över symtom och fynd för kliniskt bruk och forskningsbruk finns i tilläggsmaterialet «Alempien virtsateiden toimintahäiriöiden uusi kansainvälinen terminologia»1, «Haylen BT, de Ridder D, Freeman RM ym. An Internat...»2.

`Tabell 1.` Typer av urininkontinens hos kvinnor och uppkomstmekanismer «Hilton P, Dolan LM. Pathophysiology of urinary inc...»`3`, «Mostwin J, Bourcier A, Haab F ym. Pathophysiology ...»`4`
Typ av urininkontinens	Uppkomstmekanism	Möjliga orsaker
Ansträngningsinkontinens dvs. ofrivillig urinavgång i samband med fysisk ansträngning eller anspänning (t.ex. hosta eller nysning)	Svaghet i den stödstruktur som omger urinröret eller urinrörets slutarmekanism	Svaghet i bindväven: åldrande, graviditet eller hormonella orsaker Livsstil: fetma, rökning, nervrubbning eller skada i bäckenbottenmuskulaturen: medfödd eller till följd av åldrande, förlossning, operation eller olycksfall
Trängningsinkontinens dvs. ofrivillig urinavgång i samband med plötsligt urineringsbehov samtidigt som trängningssymtomen eller strax därefter.	Sammandragningar av muskeln i urinblåsan: neurogen	En sjukdom eller skada i centrala nervsystemet, neuropati, diabetes, psykosomatiska faktorer
	icke-neurogen	En infektion (akut urinvägsinfektion eller upprepade urinvägsinfektioner), tumör, sjukdom i blåsväggen, blåssten, atrofi, snabb blåsfyllning, levnadsvanor
	idiopatisk
Urininkontinens av blandtyp dvs. samtidig ansträngnings- och trängningsinkontinens	Mekanismerna för ansträngnings- och trängningsinkontinens tillsammans	En kombination av nämnda orsaker
Överfyllnadsinkontinens dvs. ofrivillig urinavgång, som är förknippad med en akut eller kronisk tömningsstörning i urinblåsan dvs. urinretention.	Försvagad blåstömningsreflex	Sjukdom eller skada i nervsystemet, postoperativt tillstånd, läkemedelsbehandling
	Mekaniskt hinder	Tumör, framfall, operationskomplikation (t.ex. spänd slyngplastik)
Fistlar och anomalier	Medfödd, orsakad av en åtgärd eller en anoxisk skada.	Operation, strålbehandling eller en förlossningsrelaterad skada

Prevalens och riskfaktorer

Urininkontinens hos kvinnor är en vanlig sjukdom som försämrar livskvaliteten. I olika undersökningar finns det stora variationer i prevalensen för urininkontinens, vilket beror på skillnader i diagnostiseringen av sjukdomen och undersökningsmetoderna «Hunskaar S, Burgio K, Diokno A ym. Epidemiology an...»5, «Cerruto MA, D'Elia C, Aloisi A ym. Prevalence, inc...»6, «Drennan VM, Rait G, Cole L ym. The prevalence of i...»7.
I en stor norsk befolkningsbaserad undersökning förekom urininkontinens i viss mån hos var fjärde kvinna och hos 7 % var urininkontinensen betydande «Hannestad YS, Rortveit G, Sandvik H ym. A communit...»8.
Urininkontinens kan också vara övergående. Sannolikheten för årligt spontant tillfrisknande varierar mellan 6 och 38 % «Hunskaar S, Burgio K, Diokno A ym. Epidemiology an...»5, «Buckley BS, Lapitan MC, Epidemiology Committee of ...»9, «Jahanlu D, Hunskaar S. The Hordaland Women's Cohor...»10, «Wennberg AL, Molander U, Fall M ym. A longitudinal...»11
Endast en del av de kvinnor som lider av urininkontinens söker hjälp för sina besvär «Hannestad YS, Rortveit G, Sandvik H ym. A communit...»8, «Minassian VA, Stewart WF, Wood GC. Urinary inconti...»12, «Shaw C, Gupta RD, Bushnell DM ym. The extent and s...»13, «Shaw C, Das Gupta R, Williams KS ym. A survey of h...»14, «Wennberg AL, Molander U, Fall M ym. Lower urinary ...»15.
Urininkontinens ökar med åldern (bild «Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja ikä»1), «Hannestad YS, Rortveit G, Sandvik H ym. A communit...»8, «Jahanlu D, Hunskaar S. The Hordaland Women's Cohor...»10, «Rortveit G, Hannestad YS, Daltveit AK ym. Age- and...»16, «Matthews CA, Whitehead WE, Townsend MK ym. Risk fa...»17, (tabell «Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens och som bör beaktas särskilt hos äldre personer. Läkemedelsgrupperna anges i (finsk) alfabetisk ordning....»3).
- Prevalensen för urininkontinens ökar jämnt upp till 50–54 års ålder, därefter minskar den först och ökar därefter på nytt efter 65 års ålder «Hunskaar S, Burgio K, Diokno A ym. Epidemiology an...»5, «Jahanlu D, Hunskaar S. The Hordaland Women's Cohor...»10, «Minassian VA, Stewart WF, Wood GC. Urinary inconti...»12.
- Hos äldre personer har ett samband konstaterats mellan urininkontinens och nedsatt funktions- och rörelseförmåga och många kroniska sjukdomar «Maggi S, Minicuci N, Langlois J ym. Prevalence rat...»18, «Ostaszkiewicz J, Johnston L, Roe B. Timed voiding ...»19. Se tilläggsmaterial «Gerasteenisten ja monisairaiden iäkkäiden virtsankarkailun erityispiirteet»2.
Övervikt och ökat viktindex ökar risken för inkontinens hos kvinnor (bild «Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja painoindeksi»2), «Cerruto MA, D'Elia C, Aloisi A ym. Prevalence, inc...»6, «Matthews CA, Whitehead WE, Townsend MK ym. Risk fa...»17, «Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»20, «Danforth KN, Townsend MK, Lifford K ym. Risk facto...»21.
- Risken för urininkontinens som upplevs som svår är över tre gånger högre hos kvinnor med fetma (BMI > 30) jämfört med hos kvinnor med normal vikt «Danforth KN, Townsend MK, Lifford K ym. Risk facto...»21.
Graviditet och förlossning ökar ansträngnings- och blandinkontinens hos kvinnor i fertil ålder «Rortveit G, Hannestad YS, Daltveit AK ym. Age- and...»16, «Wesnes SL, Rortveit G, Bø K ym. Urinary incontinen...»22, «Aukee P, Tihtonen K. Raskauden ja synnytyksen vaik...»23, «Altman D, Ekström A, Gustafsson C ym. Risk of urin...»24.
Förekomsten av ansträngnings- och blandinkontinens är lägre efter kejsarsnitt än efter vaginal förlossning, men skillnaden försvinner med åldern «Tähtinen RM, Cartwright R, Tsui JF ym. Long-term I...»25, «Leijonhufvud A, Lundholm C, Cnattingius S ym. Risk...»26.
- Urininkontinens under graviditeten förutspår inte risken för urininkontinens efter förlossningen och kan därför inte användas som grund för valet av förlossningssätt «Wesnes SL, Hunskaar S, Bo K ym. The effect of urin...»27.
- Förlossningssättet ska fortsättningsvis avgöras på obstretiska grunder.
Enligt undersökningar verkar det inte vara nödvändigt att begränsa vätskeintaget vid oro över urininkontinens «Townsend MK, Jura YH, Curhan GC ym. Fluid intake a...»28, «Imamura M, Williams K, Wells M ym. Lifestyle inter...»29, men överdrivet vätskeintag ökar urineringsbehovet och risken för urininkontinens.
- I allmänhet är ett tillräckligt vätskeintag 1,5–2 liter per dygn «Faiena I, Patel N, Parihar JS ym. Conservative Man...»30.
- Forskningsresultaten om koffeinets inverkan på urininkontinens är motstridiga «Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»20, «Jura YH, Townsend MK, Curhan GC ym. Caffeine intak...»31, «Hirayama F, Lee AH. Green tea drinking is inversel...»32.
Riklig rökning kan öka risken särskilt för blandinkontinens «Minassian VA, Stewart WF, Wood GC. Urinary inconti...»12, «Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»20, även om forskningsinformationen delvis är motstridig «Tähtinen RM, Auvinen A, Cartwright R ym. Smoking a...»33. Rökning verkar öka risken för symtom av trängningsinkontinens och tätare urineringsbehov «Tähtinen RM, Auvinen A, Cartwright R ym. Smoking a...»33.
Kvinnor med diabetes har ökad risk för trängnings- och blandinkontinens och urininkontinensen är ofta svårare än hos kvinnor som inte har diabetes «Ebbesen MH, Hannestad YS, Midthjell K ym. Diabetes...»34, «Danforth KN, Townsend MK, Curhan GC ym. Type 2 dia...»35.
Motion och urininkontinens:
- Långvarig måttlig konditionsträning verkar minska urininkontinensen «Townsend MK, Danforth KN, Rosner B ym. Physical ac...»36. Bland finländska kvinnor i klimakterieåldern som rör på sig lite är inkontinensen 43 % och bland dem som rör på sig mycket 32 % «Laakkonen EK, Kulmala J, Aukee P ym. Female reprod...»37.
- Motionsgrenar som kräver kraftig och upprepad ansträngning kan öka risken för urininkontinens hos kvinnor «Townsend MK, Danforth KN, Rosner B ym. Physical ac...»36, «Eliasson K, Edner A, Mattsson E. Urinary incontine...»38, «Liikunta ja virtsankarkailu»3.
Avlägsnande av livmodern kan lindra urininkontinens eller hålla symtomen oförändrade, men urininkontinens kan även uppkomma som ett nytt symtom efter bortoperation av livmodern.
- Avlägsnande av livmodern på grund av framfall minskar urininkontinensen och täta urineringsbehov «Humalajärvi N, Aukee P, Kairaluoma MV ym. Quality ...»39.
- Urininkontinens uppkommer som ett nytt symtom efter bortoperation av livmodern hos 8,5–15,4 % oberoende av orsaken till operationen «Humalajärvi N, Aukee P, Kairaluoma MV ym. Quality ...»39, «Bohlin KS, Ankardal M, Lindkvist H ym. Factors inf...»40.
Samtidig förekomst av ryggsmärta och urininkontinens kan tyda på en neurologisk orsak, till exempel spinalstenos «Selkäkivun ja virtsankarkailun yhteys toisiinsa»4.
Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens, och som särskilt bör beaktas hos äldre personer visas i tabell «Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens och som bör beaktas särskilt hos äldre personer. Läkemedelsgrupperna anges i (finsk) alfabetisk ordning....»3.
Mer information om faktorerna bakom urininkontinens finns i tilläggsmaterialet «Virtsankarkailun taustalla olevia tekijöitä»5.

`Tabell 2.` Riskkvot för bakgrundsfaktorer till urininkontinens^{1, 2)}
Faktor	Riskkvot (konfidensintervall 95 %)	Litteratur
Ålder	1,14 (1,08–1,21) per tio levnadsår, mellan åldrarna 30–90 år	«Melville JL, Katon W, Delaney K ym. Urinary incont...»`41`, «Zhu L, Lang J, Liu C ym. The epidemiological study...»`42`
Fetma, jämfört med normalviktiga
– BMI 30–34 kg/m²	3,1 (2,6–3,7)	«Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»`20`
– BMI minst 40 kg/m²	5,0 (3,4–7,3)	«Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»`20`
Graviditet och paritet		«Rortveit G, Hannestad YS, Daltveit AK ym. Age- and...»`16`, «Wesnes SL, Rortveit G, Bø K ym. Urinary incontinen...»`22`, «Tähtinen RM, Cartwright R, Tsui JF ym. Long-term I...»`25`
- vaginal förlossning jämfört med dem som inte fött	2,3 (2,0–2,6)	«Rortveit G, Daltveit AK, Hannestad YS ym. Urinary ...»`43`
– kejsarsnitt jämfört med dem som inte fött	1,5 (1,2–1,9)	«Rortveit G, Daltveit AK, Hannestad YS ym. Urinary ...»`43`
– vaginal förlossning jämfört med kejsarsnitt	1,85 (1,56–2,19)	«Tähtinen RM, Cartwright R, Tsui JF ym. Long-term I...»`25`
– bristning grad 3–4	4,0 (2,3–6,9)	«Hatem M, Pasquier JC, Fraser W ym. Factors associa...»`44`
Hysterektomi		«Brown JS, Sawaya G, Thom DH ym. Hysterectomy and u...»`45`
– icke-åldersstandardiserad	1,4 (1,2–1,7)
– risk för operationsbehandling på grund av inkontinens	2,4 (2,3–2,5)	«Altman D, Granath F, Cnattingius S ym. Hysterectom...»`46`
Underliggande sjukdomar, minst två	4,4 (2,5–7,7)	«Holroyd-Leduc JM, Straus SE. Management of urinary...»`47`
Typ 2-diabetes – urininkontinens	1,28 (1,18–1,39)	«Lifford KL, Curhan GC, Hu FB ym. Type 2 diabetes m...»`48`
– trängningsinkontinens	1,5 (1,0–2,2), 1,4 (1,0–1,9)	«Ebbesen MH, Hannestad YS, Midthjell K ym. Diabetes...»`34`, «Danforth KN, Townsend MK, Curhan GC ym. Type 2 dia...»`35`
– ansträngningsinkontinens – blandinkontinens	1,1 (0,9–1,4) 1,3 (1,1–1,7), 0,9 (0,7–1,3)	«Ebbesen MH, Hannestad YS, Midthjell K ym. Diabetes...»`34`, «Danforth KN, Townsend MK, Curhan GC ym. Type 2 dia...»`35`
– svår urininkontinens	1,5 (1,2–2,0)	«Ebbesen MH, Hannestad YS, Midthjell K ym. Diabetes...»`34`
Ärftliga faktorer	ansträngningsinkontinens 1,5 (1,3–1,8)	«Hannestad YS, Lie RT, Rortveit G ym. Familial risk...»`49`
	blandinkontinens 1,6 (1,2–2,0)
	trängningsinkontinens 1,8 (0,8–3,9)
Svag bäckenbottenmuskulatur	3,4 (0,51–23)	«Samuelsson E, Victor A, Svärdsudd K. Determinants ...»`50`, «Burti JS, Hacad CR, Zambon JP ym. Is there any dif...»`51`
Återkommande urinvägsinfektioner (trängningsinkontinens)	2,0 (1,1–3,6)	«Brown JS, Grady D, Ouslander JG ym. Prevalence of ...»`52`
Störningar i tarmfunktionen
– förstoppning eller diarré	2,0 (1,3–3,0)	«van Beurden M, van Der Vange N, ten Kate FJ ym. Re...»`53`
– avföringsinkontinens	5,8 (1,8–18,2)	«Slieker-ten Hove MC, Pool-Goudzwaard AL, Eijkemans...»`54`
– ansträngningsinkontinens	1,3 (1,1–1,5)	«Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»`20`
– blandinkontinens	1,5 (1,3–1,8)
Rökning över 20 cigaretter per dag	1,3 (1,1–1,6)	«Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»`20`
Nedsatt funktionsförmåga
– dagliga funktioner (ADL)	2,3 (1,2–4,3)	«Maggi S, Minicuci N, Langlois J ym. Prevalence rat...»`18`
– trängnings- eller blandinkontinens	3,6 (1,7–7,3)	«Nuotio M, Jylhä M, Luukkaala T ym. Urinary inconti...»`55`
– ansträngningsinkontinens	0,8 (0,3–2,0)
Nedsatt rörelseförmåga
– tvärsnittsdata	2,1 (1,2–3,9)	«Maggi S, Minicuci N, Langlois J ym. Prevalence rat...»`18`
– longitudinell data; lindrig urininkontinens	1,6 (1,1–2,2)	«Jenkins KR, Fultz NH. Functional impairment as a r...»`56`
– longitudinell data; svår urininkontinens	2,0 (1,1–3,5)
Ryggsmärta	18–23 år 1,3 (1,2–1,4) 45–50 år 1,7 (1,4–2,2) 70–75 år 2,4 (1,6–3,7) «Selkäkivun ja virtsankarkailun yhteys toisiinsa»`4`	«Smith MD, Russell A, Hodges PW. The relationship b...»`57`
¹⁾ Största delen av uppgifterna om risk- och bakgrundsfaktorer har erhållits från tvärsnittsundersökningar. Hittills har det gjorts mycket få kontrollerade undersökningar som skulle visa att en intervention riktad mot en riskfaktor minskade incidensen eller svårighetsgraden för urininkontinens. ²⁾ Inkontinensens svårighetsgrad varierar beroende på undersökning.

`Tabell 3.` Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens och som bör beaktas särskilt hos äldre personer. Läkemedelsgrupperna anges i (finsk) alfabetisk ordning.
Läkemedel	Verkningssätt
ACE-hämmare	Hosta, ansträngningsinkontinens
Alfaadrenerga antagonister (t.ex. prazosin)	Minskar tonus i urinrörets glatta muskelvävnad, ansträngningsinkontinens
Antihistaminer	Förvirring
Antikolinergika	Tömningssvårigheter, urinstopp, förstoppning, överfyllnadsinkontinens
	Kognitiva störningar, försämrad förmåga att gå på toaletten
Acetylkolinesterashämmare (som används vid Alzheimers sjukdom)	Ökad känslighet för blåssammandragning, trängningsinkontinens
Bensodiazepiner	Förvirring, nedsatt rörelseförmåga
Diuretika	Ökad urinutsöndring och urinmängd, trängningsinkontinens
Gabapentin	Svullnader, nattlig polyuri
	Förvirring
Kalciumhämmare	Tömningssvårigheter, urinstopp, förstoppning
Litium	Polyuri
Opiater	Tömningssvårigheter, urinstopp, förstoppning, förvirring, nedsatt rörelseförmåga
Antipsykotiska läkemedel	Antikolinerga effekter
SSRI-läkemedel	Kolinerg effekt som ökar blåssammandragningen
Antiinflammatoriska läkemedel	Svullnader, nattlig polyuri

Bild 1.

Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja ikä. Lähde: Rortveit G, Hannestad YS, Daltveit AK ym. Age- and type-dependent effects of parity on urinary incontinence: the Norwegian EPINCONT study. Obstet Gynecol 2001;98:1004-10

Bild 2.

Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja painoindeksi. Lähde: Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smoking and other lifestyle factors associated with female urinary incontinence? The Norwegian EPINCONT Study. BJOG 2003;110:247-54

Prevalens vid neurologiska sjukdomar

Urininkontinens förekommer i samband med flera neurologiska sjukdomar (tabell «Urininkontinens vid vissa neurologiska sjukdomar...»4).
- Uppskattningarna av prevalensen varierar beroende på undersökning, vilket torde bero på att sjukdomens varaktighet varierar i olika material. Till exempel vid minnessjukdomar, MS och Parkinsons sjukdom ökar symtomen allteftersom sjukdomen framskrider.
- I fråga om könen finns det inga exakta siffror, men vid många sjukdomar konstateras symtom särskilt hos kvinnor.
Vid sjukdomar i centrala nervsystemet, såsom hjärninfarkt och hjärnblödning «Thomas LH, Cross S, Barrett J ym. Treatment of uri...»58, minnessjukdomar «Ouslander JG, Zarit SH, Orr NK ym. Incontinence am...»59, «Hägglund D. A systematic literature review of inco...»60, MS «Ruffion A, Castro-Diaz D, Patel H ym. Systematic r...»61 och Parkinsons sjukdom «Ruffion A, Castro-Diaz D, Patel H ym. Systematic r...»61, är symtomen från urinblåsan tätare urineringsbehov, urininkontinens och tömningsrubbningar (retention).
Hjärninfarkt:
- Urininkontinens i det akuta skedet förutspår en dålig återhämtning vid hjärninfarkt «Thomas LH, Cross S, Barrett J ym. Treatment of uri...»58.
Minnessjukdomar:
- Hos personer med lindrig sjukdom förekommer inte nödvändigtvis urininkontinens, särskilt om rörelseförmågan är god «Minassian VA, Drutz HP, Al-Badr A. Urinary inconti...»62.
- Vid längre framskriden sjukdom är urininkontinensen omedveten «Hägglund D. A systematic literature review of inco...»60.
- Urininkontinens är vanlig vid subkortikal vaskulär demens (s.k. småkärlsdemens) «Zhang AJ, Yu XJ, Wang M. The clinical manifestatio...»63.
Urininkontinens är ett typiskt symtom vid NPH-syndrom (normaltryckshydrocefalus) och frontotemporal degeneration.
Parkinsons sjukdom:
- Inkontinens som uppkommer i ett tidigt skede av sjukdomen kan vara tecken på multisystematrofi, som i början påminner om Parkinsons sjukdom «Fowler CJ. Integrated control of lower urinary tra...»64.
- Urininkontinensen ökar i takt med att sjukdomen framskrider.
MS och ryggmärgssjukdomar (syringomyeli) och skador:
- Hos unga vuxna kan urininkontinens vara det första symtomet på MS «de Sèze M, Ruffion A, Denys P ym. The neurogenic b...»65.
- Urineringsproblemen är ofta svåra och mångformiga «Ruffion A, Castro-Diaz D, Patel H ym. Systematic r...»61.
- Urinblåsan kan tömmas okontrollerat, eller så kan urinstrålen brytas.
- Urinvägsinfektioner är vanliga eftersom urinblåsan inte töms fullständigt.
- Patienten löper risk för njurskada.
Symtom på skador i nervknippen som löper från ryggmärgen «Fraser S, Roberts L, Murphy E. Cauda equina syndro...»66, «Sakakibara R, Hattori T, Kuwabara S ym. Micturitio...»67, «Zochodne DW. Autonomic involvement in Guillain-Bar...»68 är urinstopp eller överfyllnadsinkontinens som uppkommer plötsligt eller småningom.
Se också God medicinsk praxis-rekommendationerna MS-tauti «MS-tauti»2 (på finska); MS-sjukdom «Multipel skleros (MS)»3 (på svenska) och Parkinsonin tauti «Parkinsonin tauti»4 (på finska); Parkinsons sjukdom «Parkinsons sjukdom»5 (på svenska).

`Tabell 4.` Urininkontinens vid vissa neurologiska sjukdomar
Neurologisk sjukdom	Prevalens (sammanlagt för båda könen)
Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (AIDP), Guillain-Barrés syndrom (akut fas) «Sakakibara R, Hattori T, Kuwabara S ym. Micturitio...»`67`, «Zochodne DW. Autonomic involvement in Guillain-Bar...»`68`	Sällsynt
Stroke «Ruffion A, Castro-Diaz D, Patel H ym. Systematic r...»`61`, «Williams MP, Srikanth V, Bird M ym. Urinary sympto...»`69`
– livslång	24 %
– akuta fasen	44 %
– 12 månader efter insjuknandet	38 %
Demens «Ouslander JG, Zarit SH, Orr NK ym. Incontinence am...»`59`, «Hägglund D. A systematic literature review of inco...»`60`
– personer som bor hemma	Män 35 % Kvinnor 37 %
– personer som får långtidsvård	78 %
Diskbråck i ländryggen «Fraser S, Roberts L, Murphy E. Cauda equina syndro...»`66`	Sällsynt
Multipel skleros «Ruffion A, Castro-Diaz D, Patel H ym. Systematic r...»`61`	51 %
Parkinsons sjukdom «Ruffion A, Castro-Diaz D, Patel H ym. Systematic r...»`61`	33 %

Diagnostik

Det diagnostiska målet är att fastställa typen av inkontinens (tabell «Typer av urininkontinens hos kvinnor och uppkomstmekanismer, ...»1), orsaken, svårighetsgraden och inverkan på livskvaliteten. Typen av inkontinens påverkar valet av behandling.
Se diagrammet för diagnostik och behandling inom öppenvården «gvr00078d.pdf»1 (PDF).

Frågeformulär

Typen av urininkontinens bedöms med differentieringsblanketten (se «gvr00078b.pdf»2 (PDF)).
- Differentialpoäng under 7 tyder på ansträngningsinkontinens. Ju lägre poängtalet är, desto större är sannolikheten för att det är frågan om ren ansträngningsinkontinens «Klovning A, Hunskaar S, Eriksen BC. Validity of a ...»70.
- Differentialpoäng över 7 tyder på bland- eller trängningsinkontinens.
Svårighetsgraden vid urininkontinens bedöms med
- ett frågeformulär för bedömning av svårighetsgrad (se «gvr00078c.pdf»3 (PDF))
- VAS-skalan (visual analogue scale) eller den numeriska skalan (NRS, numeric rating scale 0–10) «Haittajanat»3.
Med hjälp av urineringsdagboken «gvr00078a.pdf»4 (PDF), «Virtsaamispäiväkirja virtsaamishäiriöiden selvittelyssä ja hoidossa»6 bedöms urineringsfrekvensen, urinmängderna och vätskeintaget och den fylls i för 2–3 dygn «Virtsaamispäiväkirja virtsaamishäiriöiden selvittelyssä ja hoidossa»6.

Bild 3.

Haittajanat.

Anamnes

Typen av urininkontinens och svårighetsgraden utreds.
- när urininkontinensen har börjat och dess varaktighet (funktionsstörningar i urinblåsan under barndomen, t.ex. sängvätning)
- akut urinvägsinfektion som kan vara en bakomliggande orsak till nyuppkommen inkontinens «DuBeau CE, Kuchel GA, Johnson T 2nd ym. Incontinen...»71, «Schröder A, Abrams P, Andersson KE ym. Urinary inc...»72.
- antal förlossningar och förlossningskomplikationer (se tabell «Riskkvot för bakgrundsfaktorer till urininkontinens1, 2)...»2 Riskfaktorer)
- operationer i könsorganen eller urinvägarna (eventuell strålbehandling)
- menstruationscykel (menopaus)
- behov av hjälpmedel (bl.a. inkontinensskydd) (se punkt Hjälpmedel)
- kroniska sjukdomar och symtom (se tabell «Riskkvot för bakgrundsfaktorer till urininkontinens1, 2)...»2 Riskfaktorer)
- läkemedelsbehandling (se tabell «Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens och som bör beaktas särskilt hos äldre personer. Läkemedelsgrupperna anges i (finsk) alfabetisk ordning....»3 Läkemedelsbehandling)
- levnadsvanor
- boende- och hemvårdsförhållanden.

Klinisk undersökning

allmäntillstånd, rörelseförmåga
vikt, längd (viktindex)
eventuella neurologiska avvikelser
- Akut urininkontinens kan bero på en odiagnostiserad neurologisk sjukdom.
vid behov mätning av residualurin (engångskatetrisering eller ultraljudsundersökning). Se bild i bildserien på Terveysportti: Urinretention (långitudinellt ultraljud av urinblåsan) «Virtsaretentio (virtsarakon pitkittäinen kaikukuva)»4 och bild Urinretention (tvärgående ultraljud av urinblåsan) «Virtsaretentio (virtsarakon poikittainen kaikukuva)»5 och video i Lääkärin tietokannat: jäännösvirtsan mittaus (merkittävä virtsaretentio) «Jäännösvirtsan mittaus (merkittävä virtsaretentio)»1 (kräver åtkomsträtt), «Virtsarakon tilavuuden laskeminen sekä virtsateiden rakenteen ja toiminnan selvittely kaikukuvauksella»7.
- Undersökningen görs om patienten har diabetes, återkommande urinvägsinfektioner eller förstoppning eller använder läkemedel som påverkar centrala nervsystemet «Schröder A, Abrams P, Andersson KE ym. Urinary inc...»72.

Bild 4.

Virtsaretentio (virtsarakon pitkittäinen kaikukuva). Iäkkään miehen virtsaretentio. Virtsarakon pitkittäisestä kaikukuvasta rakon pituudeksi mitataan 10.4 cm ja (poikittaisesta kuvasta) rakon korkeudeksi 6.7 cm ja leveydeksi 8.7 cm. Näistä laskettu jäännösvirtsan määrä = 0.6 × 10.4 × 6.7 × 8.7 = 363 ml.

Kuva: Ilkka Kunnamo

Bild 5.

Virtsaretentio (virtsarakon poikittainen kaikukuva). Iäkkään miehen virtsaretentio. Virtsarakon poikittaisesta kaikukuvasta rakon korkeudeksi mitataan 6.7 cm ja leveydeksi 8.7 cm. Pituus on 10.4 cm. Näistä laskettu jäännösvirtsan määrä = 0.6 × 10.4 × 6.7 × 8.7 = 363 ml.

Kuva: Ilkka Kunnamo

Gynekologisk undersökning

hosttest «Yskäisytesti»8. Se video (längd 00:38) «Yskäisytesti (video)»9.
- i oklara fall blöjtest «Vaippatesti»10
slemhinnornas skick (atrofi)
framfall
palpation av livmodern och äggstockarna för att utesluta tumörer i nedre delen av buken
bedömning av bäckenbottenmuskulaturens skick med ett lätt genomförbart fingertest. Se tilläggsmaterial «Lantionpohjan lihasten sormitestaus»11.

Särdrag hos sköra patienter (med gerasteni) eller multisjuka patienter

Tillvägagångssättet ska vara övergripande, eftersom orsakerna till inkontinens hos sköra eller multisjuka patienter kan vara mångfasetterade «DuBeau CE, Kuchel GA, Johnson T 2nd ym. Incontinen...»71, «Schröder A, Abrams P, Andersson KE ym. Urinary inc...»72, «Gerasteenisten ja monisairaiden iäkkäiden virtsankarkailun erityispiirteet»2.
- Man utreder bland annat behandlingsbalansen för de underliggande sjukdomarna, medicineringen i helhet, kognitionen, stämningsläget, tarmfunktionen, funktions- och rörelseförmågan med hjälpmedel och riskfaktorer för fallolyckor.
- Svårigheter att tömma urinblåsan och överfyllnadsinkontinens är vanliga tillstånd «Taylor JA 3rd, Kuchel GA. Detrusor underactivity: ...»73. För att fastställa dessa tillstånd är det nödvändigt att mäta residualurinen.

Laboratorieundersökningar

Vid diagnostisering av urininkontinens behövs endast ett fåtal laboratorieundersökningar.
I differentialdiagnostiken används partikelräkning och odling av urinprov för att utesluta infektioner och cancer i urinblåsan. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Virtsatieinfektiot «Virtsatieinfektiot»6 (på finska); Urinvägsinfektioner «Urinvägsinfektioner»7 (på svenska).
- Sporadisk mikroskopisk hematuri kan förekomma till följd av kraftig fysisk ansträngning, samlag, lindrig skada eller menstruation.
- Om mikroskopisk hematuri konstateras vid screening hos en tidigare frisk kvinna som är icke-rökare, upprepas urinundersökningen efter några dygn.
- Om det nya provet är normalt behövs inga ytterligare undersökningar «Lalla ML, Koivula T, Blomberg H ym. Finnish recomm...»74, «Cohen RA, Brown RS. Clinical practice. Microscopic...»75.
Vid återkommande mikroskopisk hematuri (över 5–15 erytrocyter; beakta det lokala laboratoriets referensområde) hos personer över 40 år eller faktorer som ökar risken för cancer i urinblåsan, såsom rökning, krävs cytologiskt prov av urinen och som tilläggsundersökning cystoskopi och bilddiagnostisk undersökning av de övre urinvägarna «Rife CC, Farrow GM, Utz DC. Urine cytology of tran...»76, «Koss LG, Deitch D, Ramanathan R ym. Diagnostic val...»77, «Chahal R, Gogoi NK, Sundaram SK. Is it necessary t...»78, «Laurila T. Verivirtsaisuus. Lääkärin tietokannat. ...»79. Se artikeln Verivirtsaisuus i Lääkärin tietokannat «Verivirtsaisuus»2 (kräver åtkomsträtt).

Kompletterande undersökningar

Kompletterande undersökningar är cystoskopi, urodynamiska mätningar och bilddiagnostiska undersökningar som behövs (se Behandlingsschema «gvr00078d.pdf»1 (PDF)), när
- det finns atypiska symtom (t.ex. svårigheter att tömma urinblåsan, överfyllnadsinkontinens, irritationssymtom i urinblåsan) eller symptomen har börjat plötsligt
- det är svårt att kliniskt fastställa typen av urininkontinens
- behandlingssvaret är dåligt (läkemedelsbehandling ger inte effekt, urininkontinens som återkommer efter operation)
- det finns misstanke om en neurologisk sjukdom
- det finns misstanke om en sjukdom i urinblåsan (t.ex. smärtsyndrom i blåsan, en sten eller tumör i urinblåsan), en tumör i nedre delen av buken (t.ex. äggstockstumör, stort myom) eller fistel
- urininkontinensen har återkommit efter operationen.

Cystoskopi

Cystoskopi är främst av differentialdiagnostisk betydelse «Kystoskopia virtsainkontinenssin diagnostiikassa»12.
Indikationer för cystoskopi är
- makroskopisk hematuri eller återkommande mikroskopisk hematuri (över 5–15 erytrocyter i synfältet; beakta det lokala laboratoriets referensområde) hos kvinnor över 40 år eller faktorer som ökar risken för cancer i urinblåsan, såsom rökning «Rife CC, Farrow GM, Utz DC. Urine cytology of tran...»76, «Chahal R, Gogoi NK, Sundaram SK. Is it necessary t...»78, «Laurila T. Verivirtsaisuus. Lääkärin tietokannat. ...»79. Se artikeln Verivirtsaisuus i Lääkärin tietokannat «Verivirtsaisuus»2 (kräver åtkomsträtt).
- täta urineringsbehov eller symtom på trängningsinkontinens som inte reagerar på behandling
- urinblåsans funktionella kapacitet under 100–150 ml
- smärta vid urinering
- smärta i urinblåsan
- misstanke om fistel, skada eller divertikel i urinblåsan

Urodynamiska mätningar

Urodynamiska mätningar används för att närmare fastställa typen av urininkontinens och dess svårighetsgrad eller planera operationsbehandling vid återkommande urininkontinens «Urodynaamiset mittaukset naisen virtsainkontinenssin diagnostiikassa»13.
Undersökningen består av fyra delar:
- urinflödesmätning (flowmetri)
- mätning av residualurin i samband med detta
- tryckmätning i urinblåsan (cystometri)
- tryckmätning i urinröret.
Undersökningsmetoderna är inte standardiserade och de varierar enligt sjukhus, undersökare och utrustning.

Bilddiagnostiska undersökningar

Med ultraljudsundersökning kan man fastställa mängden residualurin, blåsans volym och var nätbandet har placerats vid en inkontinensoperation, utesluta tumörer i bäckenområdet och lära ut muskelkontroll «Goode PS, Locher JL, Bryant RL ym. Measurement of ...»80, «Bernstein IT. The pelvic floor muscles: muscle thi...»81, «Dietz HP, Wilson PD, Clarke B. The use of perineal...»82, «Kociszewski J, Rautenberg O, Kuszka A ym. Can we p...»83, «Haylen BT, Maher CF, Barber MD ym. An Internationa...»84. Se tilläggsmaterial «Virtsarakon tilavuuden laskeminen sekä virtsateiden rakenteen ja toiminnan selvittely kaikukuvauksella»7.
Avbildning av urinröret kan göras via perineum (perinealt ultraljud) eller via slidan eller ändtarmen «Tunn R, Schaer G, Peschers U ym. Updated recommend...»85, «Virtanen HS, Kiilholma P. Urogynecologic ultrasoun...»86, «Dalpiaz O, Curti P. Role of perineal ultrasound in...»87.
Med magnetundersökning fås noggrannare diagnostik av sjukdomar och anatomiska avvikelser i bäckenet (bl.a. divertiklar eller fistlar i urinröret) «Kirschner-Hermanns R, Fielding JR, Versi E ym. Mag...»88, «Rinne K, Kainulainen S, Aukee S ym. Dynamic MRI co...»89.
Uretrocystografi (UCG) används i första hand för diagnostisering av fistlar i urinblåsan.

Prevention

Man kan förebygga urininkontinens genom viktkontroll, rökfrihet, att upprätthålla muskelkonditionen och behandla förstoppning. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»8 (på finska); Fetma (vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»9 (på svenska) och Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»10 (på finska).
Fysisk aktivitet kan förebygga urininkontinens hos kvinnor över 65 år «Fyysinen aktiivisuus saattaa ehkäistä virtsankarkailua yli 65 vuotiailla naisilla.»C.
Träning av muskulaturen i bäckenbotten under graviditeten förebygger urininkontinens «Raskauden aikainen ohjattu lantionpohjan lihasharjoittelu estää virtsankarkailua synnytyksen jälkeen.»A. Se träningsanvisningarna i tilläggsmaterialet «Lantionpohjan lihasten harjoitteluohje»14.
Träning av muskulaturen i bäckenbotten efter förlossningen förebygger och behandlar uppenbarligen urininkontinens «Lantionpohjan lihasharjoittelu synnytyksen jälkeen ilmeisesti ehkäisee ja hoitaa virtsankarkailua.»B.
Träning av muskulaturen i bäckenbotten borde ingå i den normala rådgivningsverksamheten under graviditeten och efter förlossningen.
Identifiering av musklerna i bäckenbotten och knipövningar kan handledas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Se tilläggsmaterial «Lantionpohjan lihasten sormitestaus»11.
För ökad muskelstyrka i bäckenbotten krävs träning 5 gånger i veckan och för upprätthållandet av den krävs kontinuerlig träning 2–3 gånger i veckan «Boyle R, Hay-Smith E, Cody JD ym. Pelvic floor mus...»90, «Mørkved S, Bø K. Effect of pelvic floor muscle tra...»91.
Vid förlossning genom kejsarsnitt kan man inte förebygga urininkontinens «Sektiosynnytyksellä ei voida estää virtsankarkailua.»A. Vård och behandling vid vaginal förlossning där man strävar efter att förhindra skador i bäckenbotten (stöd av mellangården och att undvika långdraget krystningsskede och snitt i mellangården vid behov) kan också förebygga urininkontinens «Linneberg S, Leenskjold S, Glavind K. A five year ...»92, «Brown SJ, Gartland D, Donath S ym. Effects of prol...»93, «Leenskjold S, Høj L, Pirhonen J. Manual protection...»94, «Jiang H, Qian X, Carroli G ym. Selective versus ro...»95.

Vård

Se även diagram över diagnostisering och behandling av urininkontinens inom öppenvården «gvr00078d.pdf»1 (PDF).

Livsstilsförändringar

Viktminskning med 5–10% (livsstilsförändringar eller operation) minskar urininkontinens hos överviktiga kvinnor «Laihduttaminen vähentää ylipainoisten naisten virtsankarkailua.»A.
Eftersom rökare verkar ha mer urininkontinens än icke-rökare «Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smok...»20, «Tähtinen RM, Auvinen A, Cartwright R ym. Smoking a...»33, rekommenderar arbetsgruppen rökavvänjning. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»10 (på finska), «Virtsankarkailun taustalla olevia tekijöitä»5.
Överdrivet vätskeintag och alkohol ökar urinutsöndringen, och kaffe kan öka sammandragningarna i urinblåsans vägg.
- Det finns dock ingen evidensbaserad information om att urininkontinens lindras om dessa utelämnas «Imamura M, Williams K, Wells M ym. Lifestyle inter...»29.
Blåsträning (schemalagd urinering) lämpar sig för första fasen av trängningsinkontinens «Wallace SA, Roe B, Williams K ym. Bladder training...»96. Se även patientanvisningen i tilläggsmaterialet «Virtsarakon kouluttaminen, potilasohje»15.
Förstoppning är lönt att behandla «Füsgen I, Wiedemann A. [Chronic Constipation: A Ge...»97.

Muskelträning i bäckenbotten och fysioterapi

Ledd träning av muskulaturen i bäckenbotten och fysioterapi minskar urinläckaget vid ansträngningsinkontinens och kan minska urinläckaget även vid andra typer av inkontinens «Lantionpohjan ohjattu lihasharjoittelu ja fysioterapia vähentävät ponnistusvirtsankarkailua ja mahdollisesti myös muun tyyppistä virtsankarkailua»A.
Vid medelsvår och svår ansträngningsinkontinens är slyngplastik effektivare än fysioterapi «Leikkaushoito on lantionpohjan lihasharjoittelua tehokkaampi keskivaikean ja vaikean ponnistusvirtsankarkailun hoidossa.»A.
Identifiering och träning av bäckenbottenmuskulaturen kan handledas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är utbildad på området «Lantionpohjan lihasten sormitestaus»11.
- Om identifiering och träning av musklerna inte lyckas, bör patienten hänvisas till fysioterapi för handledning som stöds med biofeedback «Imamura M, Abrams P, Bain C ym. Systematic review ...»98, «Bo K, Berghmans B, Morkved S, van Kampen M. Eviden...»99, «Herderschee R, Hay-Smith EC, Herbison GP ym. Feedb...»100. Se tilläggsmaterial «Fysioterapia virtsankarkailun hoidossa»16.
  - Biofeedback kan öka förmågan att identifiera musklerna i bäckenbotten «Bo K, Berghmans B, Morkved S, van Kampen M. Eviden...»99och träningens effektivitet «Imamura M, Abrams P, Bain C ym. Systematic review ...»98, «Herderschee R, Hay-Smith EC, Herbison GP ym. Feedb...»100, «Dumoulin C, Hay-Smith J. Pelvic floor muscle train...»101.
- Se även vårdstig inom fysioterapi för kvinnor med urininkontinens «Naisten virtsankarkailun hoitopolku fysioterapiassa»17.
För att muskelstyrkan i bäckenbotten ska öka bör träningen utföras fem dagar i veckan i minst tre månader. För att styrkan i bäckenbottenmuskulaturen ska upprätthållas bör träningen fortgå 2–3 gånger i veckan «Dumoulin C, Hay-Smith J. Pelvic floor muscle train...»101.
Sammandragning av musklerna i bäckenbotten i 6–8 sekunder med 8–12 upprepningar rekommenderas. Serien upprepas 3 gånger «Mørkved S, Bø K. Effect of pelvic floor muscle tra...»91.
- När muskelstyrkan ökas, utökas träningsmängden progressivt.
- Muskelns olika egenskaper – styrka, uthållighet och snabbhet – ska tränas, eftersom endast den egenskap som tränas utvecklas.
- Anvisningar för muskelträning finns i tilläggsmaterialet «Lantionpohjan lihasten harjoitteluohje»14.
Faktorer som förutspår ett dåligt fysioterapiresultat kan vara urininkontinens som upplevs som svår, viktindex > 30 kg/m² (se punkten Livsstilsförändringar), dåligt resultat av tidigare fysioterapi och nedsatt psykiskt och fysiskt hälsotillstånd «Ennustetekijät ohjatun lantionpohjan lihasharjoittelun vasteelle»18
Enbart handledd träning av bäckenbottenmuskulaturen eller i kombination med muskelkonditionsträning kan minska urininkontinens hos kvinnor över 60 och 70 år, som klarar sig hemma med eller utan stöd av hemvården «Lantionpohjan lihasten ohjattu harjoittelu yksin tai yhdistettynä lihaskuntoharjoitteluun saattaa vähentää virtsankarkailua 60 ja 70 vuotta täyttäneillä itsenäisesti ja kotihoidon tuella asuvilla naisilla.»C.
Elektrisk stimulering kan ges hemma eller polikliniskt.
- Elektrisk stimulering av blygdnerven som ges via slidan har sannolikt effekt vid behandling av trängningsinkontinens, men torde inte vara effektiv vid behandling av ansträngningsinkontinens «Emättimen kautta annetusta häpyhermon sähköstimulaatiohoidosta on ilmeisesti hyötyä pakkovirtsankarkailun hoidossa, mutta se ei liene vaikuttavaa hoitoa ponnistusvirtsankarkailun hoidossa.»B.
- Elektrisk stimulering av skenbensnerven hjälper sannolikt mot trängningsinkontinens «Säärihermon sähköstimulaatiohoito ilmeisesti auttaa pakkovirtsankarkailuun.»B.
- Elapparater för hemmabruk (TNS, TENS, EMS, NMES) kan användas vid behandling av ansträngnings-, bland- och trängningsinkontinens «Kotona toteutettava sähköhoito virtsankarkailun hoidossa»19.
Det finns inte tillräcklig forskningsinformation om effekten av akupunktur vid behandling av ansträngningsinkontinens, även om den kan lindra symtomen vid överaktiv blåsa under 1–3 månaders uppföljning «Akupunktion tehosta ei ponnistusvirtsankarkailun hoidossa ole riittävää näyttöä, vaikkakin se saattaa lievittää yliaktiivisen rakon oireita 1–3 kuukauden seurannassa»C.

Kirurgisk behandling vid ansträngningsinkontinens

Se även SHM Enhetliga grunder för icke-brådskande vård «http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/70296/URN_ISBN_978-952-00-3520-4.pdf?sequence=1»1. Antalet operationer i Finland visas på bild «Virtsankarkailuleikkaukset 2000-2015»6.

Bild 6.

Virtsankarkailuleikkaukset 2000–2015. © Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Slyngplastik

Vid svår, ren ansträngningsinkontinens är slyngplastik effektiv: 62–97 % av patienterna botas med operativ behandling «Retropubiset (TVT) ja transtransobturatoriset (TOT, TVT-O) leikkaukset ovat yhtä tehokkaita ponnistusvirtsankarkailun hoidossa. Potilaista paranee 62–97 %.»A.
- Enligt finländska undersökningar har över 90 % förmåga att hålla urinen under 5 års uppföljning «Laurikainen E, Valpas A, Aukee P ym. Five-year res...»102.
- Retropubiska (TVT) och transobturatoriska (TOT, TVT-O) operationer är lika effektiva vid behandling av ansträngningsinkontinens «Retropubiset (TVT) ja transtransobturatoriset (TOT, TVT-O) leikkaukset ovat yhtä tehokkaita ponnistusvirtsankarkailun hoidossa. Potilaista paranee 62–97 %.»A.
- Effekten av operationerna är inte annorlunda hos äldre än hos yngre personer, men för äldre är en operation förknippad med en större komplikationsrisk «Campeau L, Tu LM, Lemieux MC ym. A multicenter, pr...»103 och risk för nya trängningsinkontinenssymptom «Groutz A, Cohen A, Gold R ym. The safety and effic...»104.
Vid ansträngningsinkontinens kan beslut om operation fattas utan kompletterande undersökningar «van Leijsen SA, Kluivers KB, Mol BW ym. Value of u...»105, «EAU guidelines 2016 ...»106, «Fantl JA, Farrell SA. Clinical uroflowmetry. Kirja...»107, om
- patienten inte tidigare har genomgått inkontinensoperationer
- resultatet vid hosttest är positivt (se video «Yskäisytesti (video)»9 (längd 00:38))
- patienten inte har ett framfall som kräver operation
- inga grundsjukdomar som påverkar blåsans funktion har konstaterats och ingen medicinering som påverkar blåsans funktion används
- invaliditetsgraden är över 50 %
- enligt urineringslistan är blåsans funktionella volym över 300 ml och inga tömningsstörningar i urinblåsan konstateras (residualurin högst 100–150 ml).
Blandinkontinens där ansträngningsinkontinens dominerar, kan också behandlas med operation «Caremel R, et al A multicentric randomized control...»108 Då
- lugnar även symtomen av överaktiv blåsa ner sig efter en slyngoperation hos en stor del av (50–84 %) patienterna «Mostwin J, Bourcier A, Haab F ym. Pathophysiology ...»4, «Zyczynski HM, Albo ME, Goldman HB ym. Change in Ov...»109, «Palva K, Nilsson CG. Prevalence of urinary urgency...»110.
- resultatet av operationen är dock sämre än vid operativ behandling av ansträngningsinkontinens: efter 3 år kan 74 % av patienterna hålla urinen «Abdel-Fattah M, Hopper LR, Mostafa A. Evaluation o...»111.
Konservativ behandling av trängningsinkontinens och operation av ansträngningsinkontinens kan vid behov kombineras.
Vid slyngoperation placeras ett icke resorberbart bandformat nät av polypropylen under urinrörets mittdel (bilderna «Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 1»7 och «Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 2»8), «Ulmsten U, Falconer C, Johnson P ym. A multicenter...»112.
Eventuella skadeverkningar av operationen varierar beroende på operationsmetod «Retropubiset (TVT) ja transtransobturatoriset (TOT, TVT-O) leikkaukset ovat yhtä tehokkaita ponnistusvirtsankarkailun hoidossa. Potilaista paranee 62–97 %.»A, «Ford AA, Rogerson L, Cody JD ym. Mid-urethral slin...»113.
- Allvarliga komplikationer är möjliga men sällsynta.
- Urinträngning och trängningsinkontinens kan uppkomma som ett nytt symtom hos 8 %.
- Efter operationen kan det förekomma övergående tömningsrubbningar eller urinretention, som vid behov behandlas med upprepad katetrisering eller ibland med att bandet kapas.
- Transobturatoriska operationer är oftare förknippade med smärttillstånd i ljumskområdet.
Vid val av operationsmetod är det till fördel att beakta följande omständigheter:
- Retropubisk teknik används vid lågt uretratryck (maximalt drivtryck i uretra < 20 cmH₂O) «Schierlitz L, Dwyer PL, Rosamilia A ym. Three-year...»114.
- Det rekommenderas att operationerna görs under lokalbedövning, varvid korrekt spändhet i bandet kan fås med hjälp av hosttest «Laurikainen E, Kiilholma P. The tension-free vagin...»115, «Murphy M, Culligan PJ, Arce CM ym. Is the cough-st...»116, «Koops SE, Bisseling TM, van Brummen HJ ym. What de...»117, (se video (längd 00:38) «Yskäisytesti (video)»9).
Det finns inga absoluta kontraindikationer för slyngoperation.
Relativa kontraindikationer är
- svåra lägesbegränsningar
- anatomiska avvikelser
- urineringssvårigheter
- betydande fettvävnad i operationsområdet, varvid det kan vara tekniskt svårt eller omöjligt att utföra åtgärden
- skörhet hos äldre personer, varvid toleransen för eventuella komplikationer är nedsatt «Campeau L, Tu LM, Lemieux MC ym. A multicenter, pr...»103.
Efter en operation som har förlöpt utan problem behövs ingen efterkontroll.
Vid urinerings-, slid- eller smärtsymtom som uppkommer senare krävs kontakt med den opererande enheten (eller remiss till specialsjukvården) «Volkmer BG, Nesslauer T, Rinnab L ym. Surgical int...»118.
- Orsaken till symtomen kan vara bandets placering i blåsan, urinröret eller slidans slemhinna «Novara G, Artibani W, Barber MD ym. Updated system...»119.
Det finns endast få uppgifter om graviditeter och förlossningar efter TVT-operation och de har erhållits främst från fallbeskrivningar «Huser M, Belkov IA, Janku P ym. Pregnancy and deli...»120, «Adams-Piper E, Buono K, Whitcomb E ym. A Large Ret...»121.
- Förlossningssättet avgörs på andra grunder, eftersom vaginal förlossning inte verkar öka risken för återfall av inkontinens jämfört med sektio.

Bild 7.

Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 1.

Kaavakuva retropubisen nauhan sijainnista.

Bild 8.

Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 2.

Kaavakuva transobturatorisesen nauhan sijainnista.

Slyngoperation i kombination med prolapsoperation

Framfall i slidan kan vara förknippat med ansträngningsinkontinens, täta urineringsbehov och trängnings- eller överfyllnadsinkontinens som kan lindras genom korrigering av framfallet, men hos 10–20 % kan nya inkontinenssymtom uppkomma efter operationen «Maher C, Feiner B, Baessler K ym. Surgical managem...»122, «Fatton B. Is there any evidence to advocate SUI pr...»123.
Framfall i slidan som orsakar symtom och ansträngningsinkontinens kan opereras samtidigt. En annan metod är att först göra en prolapsoperation och vid behov senare en slyngoperation «Oireinen ponnistuskarkailu ja laskeuma voidaan leikata samanaikaisesti yhdistämällä laskeuma- ja nauhaleikkaus, mutta se ei ole suositeltavaa, koska yhdellä kolmasosalla laskeumaleikkaus yksinään voi hoitaa virtsankarkailun.»B.
- En tredjedel av patienterna får tillräcklig hjälp för inkontinensen med enbart en prolapsoperation, och därmed exponerar en kombination av prolapsoperation och slyngoperation patienten för en onödig slyngoperation «Borstad E, Abdelnoor M, Staff AC ym. Surgical stra...»124, «Lensen EJ, Withagen MI, Kluivers KB ym. Urinary in...»125.
- Om man överväger en kombination av prolaps- och slyngoperation, ska man ge tillräcklig information till patienten om fördelarna och riskerna med kombinationen.

Minislyngor

Minislyngoperationer ska inte användas för behandling av ansträngningsinkontinens hos kvinnor, eftersom bättre behandlingsresultat fås med etablerade slyngoperationer «Mininauhoilla ei saavuteta yhtä hyviä paranemistuloksia kuin vakiintuneilla vähän kajoavilla nauhaleikkauksilla naisten ponnistusvirtsankarkailun hoidossa.»B.
- Minislyngoperationer ska tills vidare betraktas som experimentella.

Övriga operationer

Vid Burchsk öppenkirurgi (kolposuspension, uretropexi) som användes i stor omfattning förut, varvid blåshalsen stöddes och lyftes upp, har andelen botade patienter under 10–20 års uppföljning varit cirka 70 % «Alcalay M, Monga A, Stanton SL. Burch colposuspens...»126, «Lapitan MC, Cody JD. Open retropubic colposuspensi...»127. Resultaten från laparoskopiska kolposuspensioner under 5 års uppföljning är i samma klass som vid öppen kirurgi, men resultaten av över 5 års uppföljning är ännu oklara «Lapitan MC, Cody JD. Open retropubic colposuspensi...»127, «Dean NM, Ellis G, Wilson PD ym. Laparoscopic colpo...»128.
Tack vare bättre tillfriskningsresultat vid slyngoperationer har dessa helt trängt undan kolposuspensionerna «Novara G, Artibani W, Barber MD ym. Updated system...»119, «Valpas A, Ala-Nissilä S, Tomas E ym. TVT versus la...»129.
Implantation av sfinkterprotes används sällan och endast i komplicerade fall för behandling av ansträngningsinkontinens hos kvinnor I Finland «Richard F, Lefore TJM, Bitker NO ym. Female incont...»130.

Injektionsbehandling kring urinröret

Polyakrylamidhydrogel som injiceras kring urinröret lämpar sig på grund av dess säkerhet och tillräckliga effekt för behandling av ansträngnings- och blandinkontinens hos patienter som har hög operationsrisk eller hos vilka effekten av en tidigare inkontinensoperation har gått förlorad «Virtsaputken ympärille ruiskutettava polyakrylamidihydrogeeli soveltuu turvallisuutensa ja riittävän tehonsa ansiosta ponnistus- ja sekatyyppisen virtsankarkailun hoitoon potilailla, joilla leikkausriski on suuri tai aiempi inkontinenssileikkaus on pettänyt.»B.
- Under ett års uppföljning tillfrisknar 47 % av patienter fullständigt och hos 77 % är effekten betydlig vid behandling med polyakrylamidhydrogel «Sokol ER, Karram MM, Dmochowski R. Efficacy and sa...»131.
- Under 12–24 månaders uppföljning fick 47–83 % av patienterna betydande hjälp av injektionsbehandlingen «Sokol ER, Karram MM, Dmochowski R. Efficacy and sa...»131, «Kirchin V, Page T, Keegan PE ym. Urethral injectio...»132, «Zivanovic I, Rautenberg O, Lobodasch K ym. Urethra...»133.
Se bild «Virtsaputken ympärille ruiskutettavan polyakrylamidihydrogeelin ruiskutustekniikka ja ruiskutuskohdat»9.

Bild 9.

Virtsaputken ympärille ruiskutettavan polyakrylamidihydrogeelin ruiskutustekniikka ja ruiskutuskohdat. © Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Övriga invasiva behandlingar

Olika laser- och värmemetoder i slidan erbjuds som nya behandlingar vid ansträngningsinkontinens. Tills vidare finns det ingen tillförlitlig forskningsinformation om att dessa behandlingar skulle vara bättre än placebo, och därför ska de tills vidare betraktas som experimentella behandlingar «Kang D, Han J, Neuberger MM ym. Transurethral radi...»134.

Operation av recidiverande urininkontinens

Patienter som löper risk för recidiverande urininkontinens eller misslyckad operation är patienter som tidigare har genomgått andra inkontinensoperationer, som har omfattande urinläckage, blandinkontinens «Richter HE, Litman HJ, Lukacz ES ym. Demographic a...»135, svår övervikt «Hellberg D, Holmgren C, Lanner L ym. The very obes...»136 och urodynamiskt konstaterat lågt uretratryck (ISD) «Nager CW, Sirls L, Litman HJ ym. Baseline urodynam...»137.
Mätning av residualurinen hör till de grundläggande undersökningarna vid återfall av urininkontinens.
När man överväger en operation på grund av recidiverande urininkontinens, rekommenderas urodynamiska mätningar «EAU guidelines 2016 ...»106, «Abrams P, Andersson KE, Brubaker L ym. 3rd Interna...»138 och bestämning av slyngans position med hjälp av ultraljud «Kociszewski J, Fabian G, Grothey S ym. Are complic...»139.
Det finns inte tillförlitlig forskningsinformation som baserar sig på stark evidens om resultat av olika behandlingar vid recidiverande urininkontinens efter slyngoperation «Bakali E, Buckley BS, Hilton P ym. Treatment of re...»140, och därför kan alla behandlingsmetoder användas enligt kliniskt övervägande «Bakali E, Buckley BS, Hilton P ym. Treatment of re...»140.
- Resultaten av en reoperation kan vara sämre än resultaten vid den första operationen.
- En retropubisk metod kan vara effektivare än en transobturatorisk metod «Pradhan A, Jain P, Latthe PM. Effectiveness of mid...»141.
Ett orörligt, fixerat urinrör till följd av tidigare operationer försämrar resultatet vid en reoperation «Lo TS, Horng SG, Chang CL ym. Tension-free vaginal...»142, «Liapis A, Bakas P, Lazaris D ym. Tension-free vagi...»143. Då lönar det sig att i samband med en reoperation överväga friläggning av urinröret dvs. uretrolys «Goldman HB, Rackley RR, Appell RA. The efficacy of...»144.

Läkemedelsbehandling vid ansträngningsinkontinens

Vid ansträngningsinkontinens har läkemedelsbehandling liten betydelse.
Fenylpropanolamin har svag effekt «Alhasso A, Glazener CM, Pickard R ym. Adrenergic d...»145.
- Fenylpropanolamin kan orsaka högt blodtryck särskilt tillsammans med betablockerare och koffein.
Duloxetin förbättrar sannolikt livskvaliteten för kvinnor som lider av ansträngningsinkontinens åtminstone vid kortvarig behandling (8–12 veckor) «Duloksetiini ilmeisesti parantaa ponnistusvirtsankarkailusta kärsivien naisten elämänlaatua ainakin lyhytkestoisen (8–12 vk) hoidon aikana.»B.
- Duloxetin används med annan dosering för behandling av depression, och därmed kan läkemedlets effekter på centrala nervsystemet förklara en del av förbättringarna i livskvaliteten även i undersökningar av urininkontinens.
- På grund av dess biverkningar (illamående och högt blodtryck) används duloxetin i liten utsträckning.
Lokal östrogenbehandling används även vid ansträngningsinkontinens, men det finns inga objektiva bevis på dess effekt «Cody JD, Jacobs ML, Richardson K ym. Oestrogen the...»146.

Läkemedelsbehandling vid trängningsinkontinens

En sammanställning av läkemedelsbehandlingen vid trängningsinkontinens visas i tabell «Läkemedelsbehandling vid trängningsinkontinens...»5.
Läkemedelsbehandling kan även användas vid blandinkontinens, om trängningsinkontinens är det dominerande symtomet.

`Tabell 5.` Läkemedelsbehandling vid trängningsinkontinens
	Beredningsform	Dosering	Kommentarer
Östrogenpreparat för lokal behandling			Lokal irritation, klåda och sveda främst i inledningsskedet av behandlingen; inga systemiska biverkningar «Emättimeen annosteltava paikallinen estrogeenihoito lievittää pakkovirtsankarkailun oireita vaihdevuosi-iän ylittäneillä naisilla.»`B`
Estradiol	Vaginaltablett	10 µg två gånger i veckan	Vid behov kan dosen administreras tätare
	Ring som byts ut med 3 månaders mellanrum	7,5 µg/dygn
Estriol	Vaginalkräm 0,1 mg/g (100 g) och 1 mg/g (15 g) applikator, vagitorie 0,5 mg	Två kvällar i veckan	Vid behov kan dosen administreras tätare
Antikolinerga läkemedel (i alfabetisk ordning)			NNT¹⁾ för antikolinergika (95 % CI) «Shamliyan T, Wyman JF, Ramakrishnan R ym. Benefits...»`147`
Darifenacin	Tablett	Startdos 7,5 mg x 1, ökas vid behov till 15 mg x 1	9 (6–18) ²⁾
Fesoterodin	Tablett	Startdos 4 mg x 1; ökas vid behov till 8 mg x 1	8 (5–17)
Oxybutynin	Kortverkande tablett	3 mg x 2–3 5 mg x 2–3	9 (6–16) alla dosformer
	Långverkande tablett (på tom mage)	10 mg x 1
	Plåster, byte två gånger i veckan	3,9 mg/dygn
Solifenasin	Tablett	Startdos 5 mg x 1; ökas vid behov till 10 mg x 1	9 (6–17)
Tolterodin	Kortverkande tablett Långverkande tablett	2 mg x 2 4 mg x 1	12 (8–25) båda dosformerna
Trospiumklorid	Kortverkande tablett	20 mg x 2	9 (7–12) båda dosformerna
	Långverkande tablett	60 mg x 1
Adrenerg beta-3-receptorblockerare
Mirabegron	Långverkande tablett	50 mg x 1; 25 mg x 1 om betydande njur- eller leversvikt	Annan biverkningsprofil än antikolinergika, ingen muntorrhet eller förstoppning Kan höja blodtrycket något och öka risken för rytmstörningar, särskilt palpitationer «Duckett J, Balachandran A. Tolerability and persis...»`148`
¹⁾NNT (number needed to treat): det antal patienter, som ska behandlas för att en ska tillfriskna ²⁾ I fråga om Darifenacin-patienterna har NNT angetts för det antal patienter hos vilka symtomen har lindrats.

Östrogen

Lokal östrogenbehandling i slidan lindrar symtomen vid trängningsinkontinens hos kvinnor som har passerat klimakterieålder «Emättimeen annosteltava paikallinen estrogeenihoito lievittää pakkovirtsankarkailun oireita vaihdevuosi-iän ylittäneillä naisilla.»B
- Korrigering av urogenital atrofi minskar torrhet i slemhinnorna, smärta vid samlag, urinvägsinfektioner, irritationssymtom i urinblåsan, täta urineringsbehov, urineringsbehov på natten och urininkontinens «Ewies AA, Alfhaily F. Topical vaginal estrogen the...»149, «Cardozo L, Lose G, McClish D ym. A systematic revi...»150, «Rahn DD, Carberry C, Sanses TV ym. Vaginal estroge...»151.
Systemisk hormonbehandling under klimakteriet lindrar inte urininkontinenssymtom utan kan till och med förvärra dem något «Systeeminen hormonihoito ei lievitä vaihdevuosi-iän ylittäneillä naisilla virtsankarkailuoireita, vaan saattaa jopa hieman pahentaa niitä.»C.
Hos kvinnor med bröstcancer finns det inga hinder för lokal behandling när cancerbehandlingen har avslutats.
- Om aromatashämmare används rekommenderas dock inte i första hand lokal behandling och behandlingen bör diskuteras med en onkolog «Rahn DD, Carberry C, Sanses TV ym. Vaginal estroge...»151, «American College of Obstetricians and Gynecologist...»152. Om lokal behandling behövs, använder man i första hand östriol, som absorberas i mindre grad än östradiol.

Antikolinerga läkemedel dvs. antimuskarin och beta-3-receptorblockerare

I Finland finns till gång till de
- antikolinerga läkemedlen (i alfabetisk ordning) darifenacin, fesoterodin, oxybutynin, solifenacin, tolterodin och trospiumklorid
- beta-3-receptorblockeraren mirabegron
Effekten av antikolinergika och beta-3-receptorblockeraren är liknande «Kim TH, Lee KS. Persistence and compliance with me...»153, «Antikolinergien ja beeta-3-agonistin (mirabegroni) teho on samankaltainen»B.
Behandlingens effekt bedöms med jämna mellanrum för båda läkemedelsgrupperna.
- När behandlingen inleds uppnås effekten inom 1–3 månader.
- När behandlingen fortsätter ska effekten bedömas årligen.
- Om läkemedlet inte hjälper kan man pröva ett läkemedel från en annan läkemedelsgrupp eller ett annat alternativ från samma läkemedelsgrupp. Samtidig användning av antikolinergika och beta-3-receptorblockerare är också möjlig, men hittills finns det inte tillräcklig klinisk evidens om detta «Abrams P, Kelleher C, Staskin D ym. Combination tr...»154.
- Läkemedelsbehandlingens effekt är individuell, vilket bör beaktas särskilt hos äldre personer (jfr läkemedelsbehandling för äldre).
Det finns skillnader mellan biverkningarna av antikolinergika och beta-3-receptorblockeraren.
- De vanligaste hos antikolinergika är: muntorrhet, förstoppning, torra ögon och ackommodationsstörningar i ögat «Madhuvrata P, Cody JD, Ellis G ym. Which anticholi...»155, «Rai BP, Cody JD, Alhasso A ym. Anticholinergic dru...»156.
  - Särskilt hos kvinnor > 65 år uppkommer biverkningar (t.ex. muntorrhet, förvirring, dyspepsi, problem med att tömma blåsan, urinvägsinfektion, huvudvärk) och det är vanligt att behandlingen avbryts «Vouri SM, Chung JM, Binder EF. Successful interven...»157.
- I samband med beta-3-receptorblockeraren är eventuell förhöjning av blodtrycket och takykardi i allmänhet kliniskt obetydliga.
  - För patienter över 80 år och patienter med betydande risk för kardiovaskulär sjukdom rekommenderas uppföljning av blodtryck och puls under behandlingen «Rosa GM, Ferrero S, Nitti VW ym. Cardiovascular Sa...»158.
- Se avsnittet om läkemedelsbehandling för äldre, sköra (med gerasteni), multisjuka och patienter med minnesstörningar.
Kontraindikationer är
- gällande antikolinergika urinstopp, okontrollerat trångvinkelglaukom, myasthenia gravis och svår tjocktarmsinflammation
- gällande beta-3-receptorblockeraren njursjukdom i slutskedet, svår leversvikt, allvarlig och okontrollerad hypertoni eller förlängd QT-tid.

Läkemedelsbehandling för äldre, sköra (med gerasteni), multisjuka och patienter med minnesstörningar

Östrogen för lokal behandling lämpar sig väl för behandling av trängningsinkontinenssymtom även hos dessa patienter.
Biverkningar av antikolinergika kan vara särskilt besvärliga och bör därför användas med särskild försiktighet «Kay GG, Granville LJ. Antimuscarinic agents: impli...»159. Se tilläggsmaterialet «Antikolinergien käyttö virtsankarkailun hoidossa gerasteenisilla, monisairailla ja muistihäiriöisillä iäkkäillä»20, «Kraus SR, Bavendam T, Brake T ym. Vulnerable elder...»160, «Wagg A, Verdejo C, Molander U. Review of cognitive...»161.
De allvarligaste biverkningarna är kognitiva störningar och förvirring.
- Antikolinergika bör inte användas tillsammans med andra läkemedel med kraftig antikolinergisk effekt.
- Långvarig (över 3 år) användning av starka antikolinergika kan ha samband med permanent nedsatt kognitiv prestationsförmåga «Gray SL, Anderson ML, Dublin S ym. Cumulative use ...»162.
Antikolinergika bör undvikas tillsammans med acetylkolinesterashämmare som används vid behandling av Alzheimers sjukdom, eftersom de kan försämra varandras effekt «Gill SS, Mamdani M, Naglie G ym. A prescribing cas...»163, «Sink KM, Thomas J 3rd, Xu H ym. Dual use of bladde...»164, «Boudreau DM, Yu O, Gray SL ym. Concomitant use of ...»165, «Lampela P, Taipale H, Hartikainen S. Use of Cholin...»166.
Antikolinergika med behandlingstider på 12 och upp till 40 veckor kan lindra trängningsinkontinenssymtom hos personer över 65 och 75 år som inte har andra betydande sjukdomar eller kognitiva störningar «Antikolinergit saattavat lievittää pakkovirtsankarkailun oireita 12 viikkoa ja jopa 40 viikkoa kestävässä hoidossa yli 65- ja yli 75-vuotiailla henkilöillä, joilla ei ole muita merkittäviä sairauksia tai kognitiivisia häiriöitä. Yleisimmät haitat ovat suun kuivuminen ja ummetus, ja niitä saattaa esiintyä enemmän yli 75-vuotiailla ja isommilla annoksilla.»C.
- De vanligaste biverkningarna är muntorrhet och förstoppning, och de kan förekomma mer hos personer över 75 år och vid användning av höga doser.
- Inga allvarliga biverkningar har konstaterats.
- Kognitiva biverkningar uppkom inte eller ökade inte under behandling med fesoterodin hos patienter över 65 och 75 år, som i utgångsläget hade högst lindrig minnesstörning, och urinträngningarna kunde minska «Kolmen kuukauden pituinen fesoterodiinihoito saattaa vähentää virtsaamispakkoa 65 ja 75 vuotta täyttäneillä mutta ei aiheuta tai pahenna kognitiivisia häiriöitä henkilöillä, joilla on lähtötilanteessa korkeintaan lievä muistihäiriö.»C.
- Mer information om användning av antikolinergika vid behandling av urininkontinens hos sköra, ofta multisjuka och äldre med minnesstörningar finns i tilläggsmaterialet «Antikolinergien käyttö virtsankarkailun hoidossa gerasteenisilla, monisairailla ja muistihäiriöisillä iäkkäillä»20.
Oxibutynin orsakar sannolikt biverkningar i centrala nervsystemet och bör därför inte användas hos äldre personer «Paquette A, Gou P, Tannenbaum C. Systematic review...»167.
Mirabegron kan lindra symtomen vid överaktiv blåsa i en 12 veckors uppföljning hos personer över 65 och 75 år utan de typiska biverkningarna hos antikolinergika, men tillförlitlig forskningsinformation saknas «Mirabegroni saattaa lievittää yliaktiivisen rakon oireita 12 viikon seurannassa 65 vuotta täyttäneillä ilman antikolinergeille tyyppillisiä haittoja, joskin tutkimusnäyttö on vähäistä. Tavallisimmat mirabegronin haitat olivat kohonnut verenpaine, virtsatieinfektiot ja huimaus.»C.
- De vanligaste biverkningarna av mirabegron var högt blodtryck, urinvägsinfektioner och yrsel.
Liksom hos äldre sköra (med gerasteni), multisjuka och multimedicinerade patienter i allmänhet borde startdosen för inkontinensmedicinering gärna vara lägre än hos yngre vuxna patienter.

Behandling av recidiverande urinkontinens

Vid trängningsinkontinens kan symtomen återkomma efter avslutad läkemedelsbehandling «Kim A, Lee KS, Kim TB ym. Incidence and risk facto...»168.
- Efter 6 månader hade symtomen återkommit hos över hälften av patienterna.
Behandlingsalternativen är
- påbörja medicineringen på nytt med ett läkemedel som tidigare konstaterats vara effektivt eller byta läkemedel
- behandling av slemhinnorna med lokalt östrogen hos kvinnor som passerat klimakteriet
- blåsträning (patientanvisning «Virtsarakon kouluttaminen, potilasohje»15)
- remiss till specialsjukvården för bedömning av andra behandlingsalternativ.

Övriga behandlingar vid urininkontinens

Officiellt godkända indikationer för botulinumtoxin typ A är idiopatisk överaktivitet i urinblåsan och ryggmärgsskada nedanför halskotpelaren eller neurogen överaktivitet i blåsmuskeln orsakad av multipel skleros «Lääkeinfo.fi. BOTOX injektiokuiva-aine, liuosta va...»169, (www «http://www.laakeinfo.fi/Medicine.aspx?m=490&i=ALLERGAN_BOTOX»2).
Injektioner med botulinumtoxin typ A i blåsmuskeln halverar urinläckagen per dygn hos varannan patient, och var femte patient med svår trängningsinkontinens som inte reagerar på läkemedelsbehandling blir helt torr. För behandlingsformer som kräver förnyad behandling är effekten av en behandling cirka 6 månader, under vilken det ska finnas beredskap för upprepad katetrisering och behandling av urinvägsinfektioner «Botuliini A:n ruiskutus rakkolihakseen puolittaa vuorokausittaiset virtsankarkailukerrat joka toisella ja joka viides tulee täysin kuivaksi vaikeassa lääkehoitoon reagoimattomassa pakkovirtsankarkailussa. Uusimista edellyttävässä hoitomuodossa yhden hoitokerran vaikutus kestää noin 6 kuukautta, jona aikana on varauduttava toistokatetrointiin ja virtsainfektion hoitoon.»A.
- Se tilläggsmaterialet «Botuliinitoksiinin ruiskutus virtsarakkolihakseen pakkovirtsankarkailun hoidossa»21 och bild «Kuva botuliinin ruiskutuksesta virtsarakon seinämään»10.
- Kontraindikationer för behandlingen är överkänslighet mot botulinumtoxin typ A eller lösningens hjälpämnen, urinvägsinfektion vid behandlingstidpunkten, urinstopp som patienten inte katetriserar regelbundet, eller oförmåga eller ovilja att påbörja katetrisering efter behandlingen om behov uppstår «Lääkeinfo.fi. BOTOX injektiokuiva-aine, liuosta va...»169.
- De vanligaste biverkningarna av behandlingen är urinvägsinfektion och störningar i blåsans tömningsfunktion «Lääkeinfo.fi. BOTOX injektiokuiva-aine, liuosta va...»169.
Sakral neuromodulering av nervrötter minskar sannolikt effektivt trängningsinkontinens som inte reagerar på läkemedelsbehandling hos kvinnor i åldern 35–65 år som inte reagerar på läkemedelsbehandling under 2–5 års uppföljning, men utrustningen måste avlägsnas och föras in på nytt hos cirka en tredjedel «Sakraalisen hermojuuren neuromodulaatio ilmeisesti vähentää 35–65-vuotiailla tehokkaasti lääkehoitoon reagoimatonta pakkovirtsankarkailua 2–5 vuoden seurannassa, mutta laite joudutaan poistamaan tai asentamaan uudestaan noin kolmanneksella.»B.

Bild 10.

Kuva botuliinin ruiskutuksesta virtsarakon seinämään. Kuvan lähde: Vaarala M, Perttilä I, Hellström P. Botuliini auttaa myös urologisissa ongelmissa. Duodecim 2010;126:2511-7

Kirurgisk behandling vid trängningsinkontinens

Om en tillfredsställande kontinens inte uppnås med hjälp av konservativa eller minimalinvasiva metoder (läkemedelsbehandlingar, fysioterapi, injektion av botulinumtoxin typ A i blåsmuskeln, eller en sakral neuromodulering), kan urinblåsan formas med hjälp av tarmtransplantat för att minska trycket (snäckcystoplastik).
- Patienten har ofta en neurogen störning i urinblåsan eller så har urinblåsan krympt av någon annan orsak.
- Efter åtgärden måste urinblåsan tömmas med upprepad katetrisering «Campbell JD, Gries KS, Watanabe JH ym. Treatment s...»170, «Edlund C, Peeker R, Fall M. Clam ileocystoplasty: ...»171.
Vid neurogen trängningsinkontinens bör en cystotomi göras särskilt om högt tryck i urinblåsan riskerar att skada njurarna och snäckcystoplastik av någon anledning inte är möjlig «Luangkhot R, Peng BC, Blaivas JG. Ileocecocystopla...»172, «Robertson AS, Davies JB, Webb RJ ym. Bladder augme...»173.
Urologerna ansvarar för kirurgisk behandling av trängningsinkontinens.

Hjälpmedel och vårdartiklar

Till hjälpmedel och vårdtillbehör vid urininkontinens hör mekaniska tamponger och uretraringar som läggs i slidan och som stöder urinröret samt absorberande bindor, inkontinensskydd, sängskydd och urinkatetrar.
- Rätt val av hjälpmedel under handledning av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är insatt i området förbättrar patientens livskvalitet och minskar kostnaderna för hjälpmedlen «Aukee P, Kinnunen P, Huhtala T, Åkerman P, Lundste...»174, «Ahopelto P, Kinnunen P. Virtsa-apuvälineen valinta...»175.
- Vid valet av hjälpmedel beaktas urininkontinensens svårighetsgrad, rörelse- och funktionsförmågan.
- Särskilt för behandling av ansträngningsinkontinens har olika tamponger och ringar som placeras i slidan använts, men det finns ingen klar forskningsinformation om deras effekt eller vilka av dem som är bäst «Lipp A, Shaw C, Glavind K. Mechanical devices for ...»176.
- Om bindor eller inkontinensskydd används som hjälpmedel ska man för att förebygga uppkomsten av hudproblem välja rätt storlek och byta dem tillräckligt ofta.
Om patientens rörelse- och funktionsförmåga är begränsad kan toalettbesök underlättas med rätt klädsel, rörelsehjälpmedel och ändringsarbeten i hemmet «Brandeis GH, Baumann MM, Hossain M, Morris JN, Res...»177, «Fonda D, Resnick NM, Kirschner-Hermanns R. Prevent...»178.
- Kläderna ska vara lätta att öppna och klä av.
- En toalettförhöjning underlättar toalettbesöken för personer med ledbesvär.
- Personer med nedsatt rörlighet kan istället för blöjor använda en flyttbar toalettstol, en urinflaska för kvinnor ("kisstratt") eller ett stickbäcken.
- Ändringar som bör göras hemma för att främja kontinensen är tillräcklig belysning i toalettrum, fasta stödräcken samt att ta bort mattor och trösklar som bromsar rörligheten. Den egna kommunens fysio- eller ergoterapeut gör en bedömning av rörelseförmågan och behov av ändringsarbeten i hemmet.
En remiss för vårdtillbehör kan fås via specialsjukvården eller primärvården. Utgångspunkter för utdelning av vårdartiklar är följande:
- Patienten har en långtidssjukdom som varat i minst 3 månader.
- Behovet bedöms individuellt och beslutet fattas av en läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
- Beslutet antecknas i vårdplanen inom den offentliga hälso- och sjukvården.
- Distributionen är en del av patientens helhetsvård och omfattar sjukvårdshandledning och individuell rådgivning samt vid behov hembesök.
- Patienten ska känna till och förstå användningen och betydelsen av vårdartiklarna.
- Även anhöriga eller andra personer som deltar i vården ska vid behov får handledning i användningen av vårdartiklarna på behörigt sätt.
Utdelning av vårdartiklar omfattas av följande lagar och anvisningar:
- Finlands grundlag (731/1999) (www «http://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/1999/19990731»3)
- hälso- och sjukvårdslag (1326/2010) (www «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2010/20101326»4)
- lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992, patientlagen) (www «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1992/19920785»5)
- lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) (www «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1994/19940559»6)
- lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992, klientavgiftslagen) (www «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1992/19920734»7)
- SHM:s förordning om utlämning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering (1363/2011, hjälpmedelsförordningen) (www «https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2011/20111363»8)
- kommun-info om utdelning av vårdartiklar vid hälsovårdscentralerna, Nationella grunder för överlämnande av hjälpmedel i medicinsk rehabilitering (www «http://stm.fi/documents/1271139/4329042/valtakunnalliset-laakinnallisen-kuntoutuksen-apuvalineiden-luovutusperusteet-versio-1.0.pdf/198e66c9-14ca-4b80-8896-898140e68816»9).

Särdrag i vården av äldre

Enbart handledd träning av bäckenbottenmuskulaturen eller i kombination med muskelkonditionsträning kan minska urininkontinens hos kvinnor över 60 och 70 år, som klarar sig hemma med eller utan stöd av hemvården «Lantionpohjan lihasten ohjattu harjoittelu yksin tai yhdistettynä lihaskuntoharjoitteluun saattaa vähentää virtsankarkailua 60 ja 70 vuotta täyttäneillä itsenäisesti ja kotihoidon tuella asuvilla naisilla.»C.
Urineringsuppmaningsprogram och schemalagda toalettbesök kan stöda blåskontrollen hos dem som bor på vårdhem eller institutioner «Virtsaamiskehotusohjelmasta ja aikataulutetusta WC:ssä käyttämisestä saattaa olla rakon hallinnassa hyötyä hoitokodeissa ja laitoksissa asuvilla.»C.
Individuell träning och gruppträning, träning av dagliga funktioner och träning av toalettbesök kan främja kontrollen av urinblåsan hos personer med nedsatt funktionsförmåga som bor på vårdhem, men tillförlitlig forskningsinformation saknas «Yksilö- ja ryhmäliikuntaharjoitteet, päivittäistoimintojen harjoittelu ja WC:ssä käyntitaitojen opettelu, saattavat edistää rakon hallintaa sellaisilla hoitokotien asukkailla, joiden toimintakyky on heikentynyt, mutta luotettava näyttö asiasta puuttuu.»D.
Arbetsgruppen rekommenderar att rörelse- och funktionsförmågan upprätthålls som en del av det rehabiliterande vårdarbetet för både äldre personer som bor hemma och som vårdas på sjukhus eller institutioner.
För behandling av överfyllnadsinkontinens hos äldre lämpar sig upprepad katetrisering bäst, och kvarliggande kateter bör undvikas.
Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens och som bör beaktas särskilt hos äldre personer visas i tabell «Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens och som bör beaktas särskilt hos äldre personer. Läkemedelsgrupperna anges i (finsk) alfabetisk ordning....»3.

Ekonomisk bedömning av behandlingar vid urininkontinens

Urininkontinens medför kostnader för både patienten och samhället.
Den ekonomiska bedömningen ska göras ur samhällets synvinkel så att alla kostnader för urininkontinens och användningen av resurser beaktas, såsom
- läkarbesök
- diagnostiska åtgärder
- behandlingsåtgärder
- hjälpmedel
- läkemedel och annan konservativ (icke invasiv) behandling, såsom fysioterapi
- produktivitetskostnader (produktionsförlust på grund av frånvaro från arbetet)
- närståendevårdarnas arbetsinsats.
Enligt Finlands Läkemedelsstatistik uppgick de totala kostnaderna för urinvägsspasmolytika 2015 till 13 750 000 euro. Antal personer som fick ersättningar var 51 449 och kostnaderna per patient var 267 euro (www «https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2016112829993»10).
Urininkontinens hos patienter inom långvarig institutionsvård kräver stora personalresurser och medför därmed en betydande del av de totala kostnaderna för institutionsvården.
Ett dagkirurgiskt slyngingrepp inom specialsjukvården istället för vård på en vårdavdelning minskar kostnaderna «Moreno K, Montesino M. Economic impact of tension-...»179.
Priser för behandlingsformer vid urinkontinens i förhållande till kvalitetsjusterade levnadsår (QALY, quality-adjusted life years) och mer information om ekonomiska bedömningar presenteras i tilläggsmaterialet «Virtsankarkailun taloudellinen arviointi»22.

Nivåstrukturerad vård och uppföljning av vården

Se diagram över diagnostik och behandling av urininkontinens inom öppenvården «gvr00078d.pdf»1 (PDF).
Grundläggande undersökningar och behandling av urininkontinens kan genomföras inom primärvården. Enligt undersökningar varierar nöjdheten med vården mellan 60 och 70 % «Virtsankarkailun perustutkimukset ja hoito voidaan toteuttaa perusterveydenhuollossa. Tutkimuksissa tyytyväisyys hoitoon vaihtelee välillä 60–70 %.»B.
Patienten hänvisas för konsultation inom specialsjukvården när det finns misstanke om någon bakomliggande sjukdom som orsakar urininkontinens eller när behandlingsformerna inom primärvården är otillräckliga. En modell för remiss till den specialiserade sjukvården visas i tilläggsmaterialet «Malli lähetteestä erikoissairaanhoitoon virtsankarkailun vuoksi»23.
Handledning i konservativ behandling av urininkontinens kan ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är insatt i området.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Virtsankarkailu (naiset)»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Hanna Schalin

Litteratur

Urininkontinens (kvinnor). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»11

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

Haylen BT, de Ridder D, Freeman RM ym. An International Urogynecological Association (IUGA)/International Continence Society (ICS) joint report on the terminology for female pelvic floor dysfunction. Neurourol Urodyn 2010;29:4-20 «PMID: 19941278»PubMed
Haylen BT, de Ridder D, Freeman RM ym. An International Urogynecological Association (IUGA)/International Continence Society (ICS) joint report on the terminology for female pelvic floor dysfunction. Int Urogynecol J 2010;21:5-26 «PMID: 19937315»PubMed
Hilton P, Dolan LM. Pathophysiology of urinary incontinence and pelvic organ prolapse. BJOG 2004;111 Suppl 1:5-9 «PMID: 15663149»PubMed
Mostwin J, Bourcier A, Haab F ym. Pathophysiology of urinary incontinence, fecal incontinence and pelvic organ prolapse. Kirjassa: Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A (toim.). Incontinence. Health Publication Ltd, 2005:425-43
Hunskaar S, Burgio K, Diokno A ym. Epidemiology and natural history of urinary incontinence in women. Urology 2003;62:16-23 «PMID: 14550833»PubMed
Cerruto MA, D'Elia C, Aloisi A ym. Prevalence, incidence and obstetric factors' impact on female urinary incontinence in Europe: a systematic review. Urol Int 2013;90:1-9 «PMID: 22868349»PubMed
Drennan VM, Rait G, Cole L ym. The prevalence of incontinence in people with cognitive impairment or dementia living at home: a systematic review. Neurourol Urodyn 2013;32:314-24 «PMID: 23129242»PubMed
Hannestad YS, Rortveit G, Sandvik H ym. A community-based epidemiological survey of female urinary incontinence: the Norwegian EPINCONT study. Epidemiology of Incontinence in the County of Nord-Trøndelag. J Clin Epidemiol 2000;53:1150-7 «PMID: 11106889»PubMed
Buckley BS, Lapitan MC, Epidemiology Committee of the Fourth International Consultation on Incontinence, Paris, 2008.. Prevalence of urinary incontinence in men, women, and children--current evidence: findings of the Fourth International Consultation on Incontinence. Urology 2010;76:265-70 «PMID: 20541241»PubMed
Jahanlu D, Hunskaar S. The Hordaland Women's Cohort: prevalence, incidence, and remission of urinary incontinence in middle-aged women. Int Urogynecol J 2010;21:1223-9 «PMID: 20449565»PubMed
Wennberg AL, Molander U, Fall M ym. A longitudinal population-based survey of urinary incontinence, overactive bladder, and other lower urinary tract symptoms in women. Eur Urol 2009;55:783-91 «PMID: 19157689»PubMed
Minassian VA, Stewart WF, Wood GC. Urinary incontinence in women: variation in prevalence estimates and risk factors. Obstet Gynecol 2008;111:324-31 «PMID: 18238969»PubMed
Shaw C, Gupta RD, Bushnell DM ym. The extent and severity of urinary incontinence amongst women in UK GP waiting rooms. Fam Pract 2006;23:497-506 «PMID: 16840498»PubMed
Shaw C, Das Gupta R, Williams KS ym. A survey of help-seeking and treatment provision in women with stress urinary incontinence. BJU Int 2006;97:752-7 «PMID: 16536767»PubMed
Wennberg AL, Molander U, Fall M ym. Lower urinary tract symptoms: lack of change in prevalence and help-seeking behaviour in two population-based surveys of women in 1991 and 2007. BJU Int 2009;104:954-9 «PMID: 19388983»PubMed
Rortveit G, Hannestad YS, Daltveit AK ym. Age- and type-dependent effects of parity on urinary incontinence: the Norwegian EPINCONT study. Obstet Gynecol 2001;98:1004-10 «PMID: 11755545»PubMed
Matthews CA, Whitehead WE, Townsend MK ym. Risk factors for urinary, fecal, or dual incontinence in the Nurses' Health Study. Obstet Gynecol 2013;122:539-45 «PMID: 23921863»PubMed
Maggi S, Minicuci N, Langlois J ym. Prevalence rate of urinary incontinence in community-dwelling elderly individuals: the Veneto study. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2001;56:M14-8 «PMID: 11193226»PubMed
Ostaszkiewicz J, Johnston L, Roe B. Timed voiding for the management of urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2004;1:CD002802 «PMID: 14973993»PubMed
Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smoking and other lifestyle factors associated with female urinary incontinence? The Norwegian EPINCONT Study. BJOG 2003;110:247-54 «PMID: 12628262»PubMed
Danforth KN, Townsend MK, Lifford K ym. Risk factors for urinary incontinence among middle-aged women. Am J Obstet Gynecol 2006;194:339-45 «PMID: 16458626»PubMed
Wesnes SL, Rortveit G, Bø K ym. Urinary incontinence during pregnancy. Obstet Gynecol 2007;109:922-8 «PMID: 17400855»PubMed
Aukee P, Tihtonen K. Raskauden ja synnytyksen vaikutus lantionpohjan toimintahäiriöihin. Duodecim 2010;126:2381-6 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo99134»12
Altman D, Ekström A, Gustafsson C ym. Risk of urinary incontinence after childbirth: a 10-year prospective cohort study. Obstet Gynecol 2006;108:873-8 «PMID: 17012448»PubMed
Tähtinen RM, Cartwright R, Tsui JF ym. Long-term Impact of Mode of Delivery on Stress Urinary Incontinence and Urgency Urinary Incontinence: A Systematic Review and Meta-analysis. Eur Urol 2016;70:148-158 «PMID: 26874810»PubMed
Leijonhufvud A, Lundholm C, Cnattingius S ym. Risks of stress urinary incontinence and pelvic organ prolapse surgery in relation to mode of childbirth. Am J Obstet Gynecol 2011;204:70.e1-7 «PMID: 21187196»PubMed
Wesnes SL, Hunskaar S, Bo K ym. The effect of urinary incontinence status during pregnancy and delivery mode on incontinence postpartum. A cohort study. BJOG 2009;116:700-7 «PMID: 19220234»PubMed
Townsend MK, Jura YH, Curhan GC ym. Fluid intake and risk of stress, urgency, and mixed urinary incontinence. Am J Obstet Gynecol 2011;205:73.e1-6 «PMID: 21481835»PubMed
Imamura M, Williams K, Wells M ym. Lifestyle interventions for the treatment of urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2015;12:CD003505 «PMID: 26630349»PubMed
Faiena I, Patel N, Parihar JS ym. Conservative Management of Urinary Incontinence in Women. Rev Urol 2015;17:129-39 «PMID: 26543427»PubMed
Jura YH, Townsend MK, Curhan GC ym. Caffeine intake, and the risk of stress, urgency and mixed urinary incontinence. J Urol 2011;185:1775-80 «PMID: 21420114»PubMed
Hirayama F, Lee AH. Green tea drinking is inversely associated with urinary incontinence in middle-aged and older women. Neurourol Urodyn 2011;30:1262-5 «PMID: 21404319»PubMed
Tähtinen RM, Auvinen A, Cartwright R ym. Smoking and bladder symptoms in women. Obstet Gynecol 2011;118:643-8 «PMID: 21860295»PubMed
Ebbesen MH, Hannestad YS, Midthjell K ym. Diabetes and urinary incontinence - prevalence data from Norway. Acta Obstet Gynecol Scand 2007;86:1256-62 «PMID: 17851814»PubMed
Danforth KN, Townsend MK, Curhan GC ym. Type 2 diabetes mellitus and risk of stress, urge and mixed urinary incontinence. J Urol 2009;181:193-7 «PMID: 19013621»PubMed
Townsend MK, Danforth KN, Rosner B ym. Physical activity and incident urinary incontinence in middle-aged women. J Urol 2008;179:1012-6; discussion 1016-7 «PMID: 18206951»PubMed
Laakkonen EK, Kulmala J, Aukee P ym. Female reproductive factors are associated with objectively measured physical activity in middle-aged women. PLoS One 2017;12:e0172054 «PMID: 28225786»PubMed
Eliasson K, Edner A, Mattsson E. Urinary incontinence in very young and mostly nulliparous women with a history of regular organised high-impact trampoline training: occurrence and risk factors. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2008;19:687-96 «PMID: 18224267»PubMed
Humalajärvi N, Aukee P, Kairaluoma MV ym. Quality of life and pelvic floor dysfunction symptoms after hysterectomy with or without pelvic organ prolapse. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2014;182:16-21 «PMID: 25218547»PubMed
Bohlin KS, Ankardal M, Lindkvist H ym. Factors influencing the incidence and remission of urinary incontinence after hysterectomy. Am J Obstet Gynecol 2017;216:53.e1-53.e9 «PMID: 27593942»PubMed
Melville JL, Katon W, Delaney K ym. Urinary incontinence in US women: a population-based study. Arch Intern Med 2005;165:537-42 «PMID: 15767530»PubMed
Zhu L, Lang J, Liu C ym. The epidemiological study of women with urinary incontinence and risk factors for stress urinary incontinence in China. Menopause 2009;16:831-6 «PMID: 19240656»PubMed
Rortveit G, Daltveit AK, Hannestad YS ym. Urinary incontinence after vaginal delivery or cesarean section. N Engl J Med 2003;348:900-7 «PMID: 12621134»PubMed
Hatem M, Pasquier JC, Fraser W ym. Factors associated with postpartum urinary/anal incontinence in primiparous women in Quebec. J Obstet Gynaecol Can 2007;29:232-9 «PMID: 17346493»PubMed
Brown JS, Sawaya G, Thom DH ym. Hysterectomy and urinary incontinence: a systematic review. Lancet 2000;356:535-9 «PMID: 10950229»PubMed
Altman D, Granath F, Cnattingius S ym. Hysterectomy and risk of stress-urinary-incontinence surgery: nationwide cohort study. Lancet 2007;370:1494-9 «PMID: 17964350»PubMed
Holroyd-Leduc JM, Straus SE. Management of urinary incontinence in women: scientific review. JAMA 2004;291:986-95 «PMID: 14982915»PubMed
Lifford KL, Curhan GC, Hu FB ym. Type 2 diabetes mellitus and risk of developing urinary incontinence. J Am Geriatr Soc 2005;53:1851-7 «PMID: 16274364»PubMed
Hannestad YS, Lie RT, Rortveit G ym. Familial risk of urinary incontinence in women: population based cross sectional study. BMJ 2004;329:889-91 «PMID: 15485965»PubMed
Samuelsson E, Victor A, Svärdsudd K. Determinants of urinary incontinence in a population of young and middle-aged women. Acta Obstet Gynecol Scand 2000;79:208-15 «PMID: 10716302»PubMed
Burti JS, Hacad CR, Zambon JP ym. Is there any difference in pelvic floor muscles performance between continent and incontinent women? Neurourol Urodyn 2015;34:544-8 «PMID: 24756987»PubMed
Brown JS, Grady D, Ouslander JG ym. Prevalence of urinary incontinence and associated risk factors in postmenopausal women. Heart & Estrogen/Progestin Replacement Study (HERS) Research Group. Obstet Gynecol 1999;94:66-70 «PMID: 10389720»PubMed
van Beurden M, van Der Vange N, ten Kate FJ ym. Restricted surgical management of vulvar intraepithelial neoplasia 3: Focus on exclusion of invasion and on relief of symptoms. Int J Gynecol Cancer 1998;8:73-77 «PMID: 11576286»PubMed
Slieker-ten Hove MC, Pool-Goudzwaard AL, Eijkemans MJ ym. Prevalence of double incontinence, risks and influence on quality of life in a general female population. Neurourol Urodyn 2010;29:545-50 «PMID: 19634171»PubMed
Nuotio M, Jylhä M, Luukkaala T ym. Urinary incontinence in a Finnish population aged 70 and over. Prevalence of types, associated factors and self-reported treatments. Scand J Prim Health Care 2003;21:182-7 «PMID: 14531512»PubMed
Jenkins KR, Fultz NH. Functional impairment as a risk factor for urinary incontinence among older Americans. Neurourol Urodyn 2005;24:51-5 «PMID: 15578629»PubMed
Smith MD, Russell A, Hodges PW. The relationship between incontinence, breathing disorders, gastrointestinal symptoms, and back pain in women: a longitudinal cohort study. Clin J Pain 2014;30:162-7 «PMID: 23486234»PubMed
Thomas LH, Cross S, Barrett J ym. Treatment of urinary incontinence after stroke in adults. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD004462 «PMID: 18254050»PubMed
Ouslander JG, Zarit SH, Orr NK ym. Incontinence among elderly community-dwelling dementia patients. Characteristics, management, and impact on caregivers. J Am Geriatr Soc 1990;38:440-5 «PMID: 2329252»PubMed
Hägglund D. A systematic literature review of incontinence care for persons with dementia: the research evidence. J Clin Nurs 2010;19:303-12 «PMID: 20500269»PubMed
Ruffion A, Castro-Diaz D, Patel H ym. Systematic review of the epidemiology of urinary incontinence and detrusor overactivity among patients with neurogenic overactive bladder. Neuroepidemiology 2013;41:146-55 «PMID: 23942583»PubMed
Minassian VA, Drutz HP, Al-Badr A. Urinary incontinence as a worldwide problem. Int J Gynaecol Obstet 2003;82:327-38 «PMID: 14499979»PubMed
Zhang AJ, Yu XJ, Wang M. The clinical manifestations and pathophysiology of cerebral small vessel disease. Neurosci Bull 2010;26:257-64 «PMID: 20502505»PubMed
Fowler CJ. Integrated control of lower urinary tract--clinical perspective. Br J Pharmacol 2006;147 Suppl 2:S14-24 «PMID: 16465178»PubMed
de Sèze M, Ruffion A, Denys P ym. The neurogenic bladder in multiple sclerosis: review of the literature and proposal of management guidelines. Mult Scler 2007;13:915-28 «PMID: 17881401»PubMed
Fraser S, Roberts L, Murphy E. Cauda equina syndrome: a literature review of its definition and clinical presentation. Arch Phys Med Rehabil 2009;90:1964-8 «PMID: 19887225»PubMed
Sakakibara R, Hattori T, Kuwabara S ym. Micturitional disturbance in patients with Guillain-Barré syndrome. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1997;63:649-53 «PMID: 9408108»PubMed
Zochodne DW. Autonomic involvement in Guillain-Barré syndrome: a review. Muscle Nerve 1994;17:1145-55 «PMID: 7935521»PubMed
Williams MP, Srikanth V, Bird M ym. Urinary symptoms and natural history of urinary continence after first-ever stroke--a longitudinal population-based study. Age Ageing 2012;41:371-6 «PMID: 22321907»PubMed
Klovning A, Hunskaar S, Eriksen BC. Validity of a scored urological history in detecting detrusor instability in female urinary incontinence. Acta Obstet Gynecol Scand 1996;75:941-5 «PMID: 9003097»PubMed
DuBeau CE, Kuchel GA, Johnson T 2nd ym. Incontinence in the frail elderly: report from the 4th International Consultation on Incontinence. Neurourol Urodyn 2010;29:165-78 «PMID: 20025027»PubMed
Schröder A, Abrams P, Andersson KE ym. Urinary incontinence in frail/older men and women. Guidelines on urinary incontinence. European Association of Urology 2010. «http://www.uroweb.org/gls/pockets/english/Urinary%20Incontinence%202010.pdf»13, «http://www.uroweb.org/gls/pockets/english/Urinary%20Incontinence%202010.pdf»13
Taylor JA 3rd, Kuchel GA. Detrusor underactivity: Clinical features and pathogenesis of an underdiagnosed geriatric condition. J Am Geriatr Soc 2006;54:1920-32 «PMID: 17198500»PubMed
Lalla ML, Koivula T, Blomberg H ym. Finnish recommendation for methods used in urinalysis: results for five-year period. Scand J Clin Lab Invest Suppl 1990;200:34-8; discussion 39-40 «PMID: 2399435»PubMed
Cohen RA, Brown RS. Clinical practice. Microscopic hematuria. N Engl J Med 2003;348:2330-8 «PMID: 12788998»PubMed
Rife CC, Farrow GM, Utz DC. Urine cytology of transitional cell neoplasms. Urol Clin North Am 1979;6:599-612 «PMID: 505675»PubMed
Koss LG, Deitch D, Ramanathan R ym. Diagnostic value of cytology of voided urine. Acta Cytol 1985;29:810-6 «PMID: 3863429»PubMed
Chahal R, Gogoi NK, Sundaram SK. Is it necessary to perform urine cytology in screening patients with haematuria? Eur Urol 2001;39:283-6 «PMID: 11275720»PubMed
Laurila T. Verivirtsaisuus. Lääkärin tietokannat. Artikkelin tunnus: ykt00288, vaatii käyttöoikeuden
Goode PS, Locher JL, Bryant RL ym. Measurement of postvoid residual urine with portable transabdominal bladder ultrasound scanner and urethral catheterization. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2000;11:296-300 «PMID: 11052565»PubMed
Bernstein IT. The pelvic floor muscles: muscle thickness in healthy and urinary-incontinent women measured by perineal ultrasonography with reference to the effect of pelvic floor training. Estrogen receptor studies. Neurourol Urodyn 1997;16:237-75 «PMID: 9220475»PubMed
Dietz HP, Wilson PD, Clarke B. The use of perineal ultrasound to quantify levator activity and teach pelvic floor muscle exercises. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2001;12:166-8; discussion 168-9 «PMID: 11451004»PubMed
Kociszewski J, Rautenberg O, Kuszka A ym. Can we place tension-free vaginal tape where it should be? The one-third rule. Ultrasound Obstet Gynecol 2012;39:210-4 «PMID: 21793084»PubMed
Haylen BT, Maher CF, Barber MD ym. An International Urogynecological Association (IUGA)/International Continence Society (ICS) joint report on the terminology for female pelvic organ prolapse (POP). Int Urogynecol J 2016;27:655-84 «PMID: 26984443»PubMed
Tunn R, Schaer G, Peschers U ym. Updated recommendations on ultrasonography in urogynecology. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2005;16:236-41 «PMID: 15875241»PubMed
Virtanen HS, Kiilholma P. Urogynecologic ultrasound is a useful aid in the assessment of female stress urinary incontinence--a prospective study with TVT procedure. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2002;13:218-22; discussion 223 «PMID: 12189426»PubMed
Dalpiaz O, Curti P. Role of perineal ultrasound in the evaluation of urinary stress incontinence and pelvic organ prolapse: a systematic review. Neurourol Urodyn 2006;25:301-6; discussion 307 «PMID: 16688711»PubMed
Kirschner-Hermanns R, Fielding JR, Versi E ym. Magnetic resonance imaging of the lower urinary tract. Curr Opin Obstet Gynecol 1997;9:317-9 «PMID: 9360814»PubMed
Rinne K, Kainulainen S, Aukee S ym. Dynamic MRI confirms support of the mid-urethra by TVT and TVT-O surgery for stress incontinence. Acta Obstet Gynecol Scand 2011;90:629-35 «PMID: 21382017»PubMed
Boyle R, Hay-Smith E, Cody JD ym. Pelvic floor muscle training for prevention and treatment of urinary and fecal incontinence in antenatal and postnatal women: a short version Cochrane review. Neurourol Urodyn 2014;33:269-76 «PMID: 23616292»PubMed
Mørkved S, Bø K. Effect of pelvic floor muscle training during pregnancy and after childbirth on prevention and treatment of urinary incontinence: a systematic review. Br J Sports Med 2014;48:299-310 «PMID: 23365417»PubMed
Linneberg S, Leenskjold S, Glavind K. A five year follow-up of women with obstetric anal sphincter rupture at their first delivery. J Obstet Gynaecol. 1996 Oct;103(10):1034-40
Brown SJ, Gartland D, Donath S ym. Effects of prolonged second stage, method of birth, timing of caesarean section and other obstetric risk factors on postnatal urinary incontinence: an Australian nulliparous cohort study. BJOG 2011;118:991-1000 «PMID: 21489125»PubMed
Leenskjold S, Høj L, Pirhonen J. Manual protection of the perineum reduces the risk of obstetric anal sphincter ruptures. Dan Med J 2015;62: «PMID: 26050831»PubMed
Jiang H, Qian X, Carroli G ym. Selective versus routine use of episiotomy for vaginal birth. Cochrane Database Syst Rev 2017;2:CD000081 «PMID: 28176333»PubMed
Wallace SA, Roe B, Williams K ym. Bladder training for urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2004;1:CD001308 «PMID: 14973967»PubMed
Füsgen I, Wiedemann A. [Chronic Constipation: A Geriatric Syndrome with Urological Implications]. Aktuelle Urol 2016;47:51-3 «PMID: 26574951»PubMed
Imamura M, Abrams P, Bain C ym. Systematic review and economic modelling of the effectiveness and cost-effectiveness of non-surgical treatments for women with stress urinary incontinence. Health Technol Assess 2010;14:1-188, iii-iv «PMID: 20738930»PubMed
Bo K, Berghmans B, Morkved S, van Kampen M. Evidence-Based Physical Therapy for the Pelvic Floor. Bridging Science and Clinical Practice. 2nd edition. Elsevier. 2015
Herderschee R, Hay-Smith EC, Herbison GP ym. Feedback or biofeedback to augment pelvic floor muscle training for urinary incontinence in women: shortened version of a Cochrane systematic review. Neurourol Urodyn 2013;32:325-9 «PMID: 23239361»PubMed
Dumoulin C, Hay-Smith J. Pelvic floor muscle training versus no treatment, or inactive control treatments, for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2010;1:CD005654 «PMID: 20091581»PubMed
Laurikainen E, Valpas A, Aukee P ym. Five-year results of a randomized trial comparing retropubic and transobturator midurethral slings for stress incontinence. Eur Urol 2014;65:1109-14 «PMID: 24508070»PubMed
Campeau L, Tu LM, Lemieux MC ym. A multicenter, prospective, randomized clinical trial comparing tension-free vaginal tape surgery and no treatment for the management of stress urinary incontinence in elderly women. Neurourol Urodyn 2007;26:990-4 «PMID: 17638307»PubMed
Groutz A, Cohen A, Gold R ym. The safety and efficacy of the "inside-out" trans-obturator TVT in elderly versus younger stress-incontinent women: a prospective study of 353 consecutive patients. Neurourol Urodyn 2011;30:380-3 «PMID: 20665549»PubMed
van Leijsen SA, Kluivers KB, Mol BW ym. Value of urodynamics before stress urinary incontinence surgery: a randomized controlled trial. Obstet Gynecol 2013;121:999-1008 «PMID: 23635736»PubMed
EAU guidelines 2016 «http://uroweb.org/guideline/urinary-incontinence/»14.
Fantl JA, Farrell SA. Clinical uroflowmetry. Kirjassa: Urogynecology and Urodynamics, 3. painos. Ostergard DR, Bent AE (toim.) William & Wilkins 1991:108-14
Caremel R, et al A multicentric randomized controlled study comparing surgical and pharmacological therapy to treat mixed urinary incontinence. J Urol 2013;189
Zyczynski HM, Albo ME, Goldman HB ym. Change in Overactive Bladder Symptoms After Surgery for Stress Urinary Incontinence in Women. Obstet Gynecol 2015;126:423-30 «PMID: 26241434»PubMed
Palva K, Nilsson CG. Prevalence of urinary urgency symptoms decreases by mid-urethral sling procedures for treatment of stress incontinence. Int Urogynecol J 2011;22:1241-7 «PMID: 21850510»PubMed
Abdel-Fattah M, Hopper LR, Mostafa A. Evaluation of transobturator tension-free vaginal tapes in the surgical management of mixed urinary incontinence: 3-year outcomes of a randomized controlled trial. J Urol 2014;191:114-9 «PMID: 23892190»PubMed
Ulmsten U, Falconer C, Johnson P ym. A multicenter study of tension-free vaginal tape (TVT) for surgical treatment of stress urinary incontinence. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 1998;9:210-3 «PMID: 9795826»PubMed
Ford AA, Rogerson L, Cody JD ym. Mid-urethral sling operations for stress urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2015;7:CD006375 «PMID: 26130017»PubMed
Schierlitz L, Dwyer PL, Rosamilia A ym. Three-year follow-up of tension-free vaginal tape compared with transobturator tape in women with stress urinary incontinence and intrinsic sphincter deficiency. Obstet Gynecol 2012;119:321-7 «PMID: 22270284»PubMed
Laurikainen E, Kiilholma P. The tension-free vaginal tape procedure for female urinary incontinence without preoperative urodynamic evaluation. J Am Coll Surg 2003;196:579-83 «PMID: 12691935»PubMed
Murphy M, Culligan PJ, Arce CM ym. Is the cough-stress test necessary when placing the tension-free vaginal tape? Obstet Gynecol 2005;105:319-24 «PMID: 15684159»PubMed
Koops SE, Bisseling TM, van Brummen HJ ym. What determines a successful tension-free vaginal tape? A prospective multicenter cohort study: results from The Netherlands TVT database. Am J Obstet Gynecol 2006;194:65-74 «PMID: 16389011»PubMed
Volkmer BG, Nesslauer T, Rinnab L ym. Surgical intervention for complications of tension-free vaginal tape procedure. J Urol 2003;169:570-4 «PMID: 12544309»PubMed
Novara G, Artibani W, Barber MD ym. Updated systematic review and meta-analysis of the comparative data on colposuspensions, pubovaginal slings, and midurethral tapes in the surgical treatment of female stress urinary incontinence. Eur Urol 2010;58:218-38 «PMID: 20434257»PubMed
Huser M, Belkov IA, Janku P ym. Pregnancy and delivery following midurethral sling surgery for stress urinary incontinence. Int J Gynaecol Obstet 2012;119:117-20 «PMID: 22889548»PubMed
Adams-Piper E, Buono K, Whitcomb E ym. A Large Retrospective Series of Pregnancy and Delivery After Midurethral Sling for Stress Urinary Incontinence. Female Pelvic Med Reconstr Surg 2016;22:307-10 «PMID: 27054790»PubMed
Maher C, Feiner B, Baessler K ym. Surgical management of pelvic organ prolapse in women. Cochrane Database Syst Rev 2013;4:CD004014 «PMID: 23633316»PubMed
Fatton B. Is there any evidence to advocate SUI prevention in continent women undergoing prolapse repair? An overview. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2009;20:235-45 «PMID: 18936868»PubMed
Borstad E, Abdelnoor M, Staff AC ym. Surgical strategies for women with pelvic organ prolapse and urinary stress incontinence. Int Urogynecol J 2010;21:179-86 «PMID: 19940978»PubMed
Lensen EJ, Withagen MI, Kluivers KB ym. Urinary incontinence after surgery for pelvic organ prolapse. Neurourol Urodyn 2013;32:455-9 «PMID: 23024012»PubMed
Alcalay M, Monga A, Stanton SL. Burch colposuspension: a 10-20 year follow up. Br J Obstet Gynaecol 1995;102:740-5 «PMID: 7547767»PubMed
Lapitan MC, Cody JD. Open retropubic colposuspension for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2016;2:CD002912 «PMID: 26878400»PubMed
Dean NM, Ellis G, Wilson PD ym. Laparoscopic colposuspension for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2006;3:CD002239 «PMID: 16855989»PubMed
Valpas A, Ala-Nissilä S, Tomas E ym. TVT versus laparoscopic mesh colposuspension: 5-year follow-up results of a randomized clinical trial. Int Urogynecol J 2015;26:57-63 «PMID: 25056766»PubMed
Richard F, Lefore TJM, Bitker NO ym. Female incontinence with primary sphincter deficiency - results of artificial urinary sphincter with long term follow up. J Urol 1996;(Suppl 156A)
Sokol ER, Karram MM, Dmochowski R. Efficacy and safety of polyacrylamide hydrogel for the treatment of female stress incontinence: a randomized, prospective, multicenter North American study. J Urol 2014;192:843-9 «PMID: 24704117»PubMed
Kirchin V, Page T, Keegan PE ym. Urethral injection therapy for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2012;2:CD003881 «PMID: 22336797»PubMed
Zivanovic I, Rautenberg O, Lobodasch K ym. Urethral bulking for recurrent stress urinary incontinence after midurethral sling failure. Neurourol Urodyn 2017;36:722-726 «PMID: 27037856»PubMed
Kang D, Han J, Neuberger MM ym. Transurethral radiofrequency collagen denaturation for the treatment of women with urinary incontinence. Cochrane Database Syst Rev 2015;3:CD010217 «PMID: 25785555»PubMed
Richter HE, Litman HJ, Lukacz ES ym. Demographic and clinical predictors of treatment failure one year after midurethral sling surgery. Obstet Gynecol 2011;117:913-21 «PMID: 21422865»PubMed
Hellberg D, Holmgren C, Lanner L ym. The very obese woman and the very old woman: tension-free vaginal tape for the treatment of stress urinary incontinence. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2007;18:423-9 «PMID: 16868657»PubMed
Nager CW, Sirls L, Litman HJ ym. Baseline urodynamic predictors of treatment failure 1 year after mid urethral sling surgery. J Urol 2011;186:597-603 «PMID: 21683412»PubMed
Abrams P, Andersson KE, Brubaker L ym. 3rd International Consultation on Incontinence. Recommendations of the International Scientific Committee: Evaluation and treatment of urinary incontinence, pelvic organ prolapse and faecal incontinence. Kirjassa: Abrams P, Cardozo L, Khoury S, Wein A (toim.). Incontinence. Health Publication Ltd, 2005:1589-630
Kociszewski J, Fabian G, Grothey S ym. Are complications of stress urinary incontinence surgery procedures associated with the position of the sling? Int J Urol 2017;24:145-150 «PMID: 27907976»PubMed
Bakali E, Buckley BS, Hilton P ym. Treatment of recurrent stress urinary incontinence after failed minimally invasive synthetic suburethral tape surgery in women. Cochrane Database Syst Rev 2013;2:CD009407 «PMID: 23450602»PubMed
Pradhan A, Jain P, Latthe PM. Effectiveness of midurethral slings in recurrent stress urinary incontinence: a systematic review and meta-analysis. Int Urogynecol J 2012;23:831-41 «PMID: 22576328»PubMed
Lo TS, Horng SG, Chang CL ym. Tension-free vaginal tape procedure after previous failure in incontinence surgery. Urology 2002;60:57-61 «PMID: 12100922»PubMed
Liapis A, Bakas P, Lazaris D ym. Tension-free vaginal tape in the management of recurrent stress incontinence. Arch Gynecol Obstet 2004;269:205-7 «PMID: 12942265»PubMed
Goldman HB, Rackley RR, Appell RA. The efficacy of urethrolysis without re-suspension for iatrogenic urethral obstruction. J Urol 1999;161:196-8; discussion 198-9 «PMID: 10037397»PubMed
Alhasso A, Glazener CM, Pickard R ym. Adrenergic drugs for urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2005;3:CD001842 «PMID: 16034867»PubMed
Cody JD, Jacobs ML, Richardson K ym. Oestrogen therapy for urinary incontinence in post-menopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2012;10:CD001405 «PMID: 23076892»PubMed
Shamliyan T, Wyman JF, Ramakrishnan R ym. Benefits and harms of pharmacologic treatment for urinary incontinence in women: a systematic review. Ann Intern Med 2012;156:861-74, W301-10 «PMID: 22711079»PubMed
Duckett J, Balachandran A. Tolerability and persistence in a large, prospective case series of women prescribed mirabegron. Int Urogynecol J 2016;27:1163-7 «PMID: 26803838»PubMed
Ewies AA, Alfhaily F. Topical vaginal estrogen therapy in managing postmenopausal urinary symptoms: a reality or a gimmick? Climacteric 2010;13:405-18 «PMID: 20670198»PubMed
Cardozo L, Lose G, McClish D ym. A systematic review of the effects of estrogens for symptoms suggestive of overactive bladder. Acta Obstet Gynecol Scand 2004;83:892-7 «PMID: 15453881»PubMed
Rahn DD, Carberry C, Sanses TV ym. Vaginal estrogen for genitourinary syndrome of menopause: a systematic review. Obstet Gynecol 2014;124:1147-56 «PMID: 25415166»PubMed
American College of Obstetricians and Gynecologists’ Committee on Gynecologic Practice., Farrell R. ACOG Committee Opinion No. 659: The Use of Vaginal Estrogen in Women With a History of Estrogen-Dependent Breast Cancer. Obstet Gynecol 2016;127:e93-6 «PMID: 26901334»PubMed
Kim TH, Lee KS. Persistence and compliance with medication management in the treatment of overactive bladder. Investig Clin Urol 2016;57:84-93 «PMID: 26981589»PubMed
Abrams P, Kelleher C, Staskin D ym. Combination treatment with mirabegron and solifenacin in patients with overactive bladder: efficacy and safety results from a randomised, double-blind, dose-ranging, phase 2 study (Symphony). Eur Urol 2015;67:577-88 «PMID: 24612659»PubMed
Madhuvrata P, Cody JD, Ellis G ym. Which anticholinergic drug for overactive bladder symptoms in adults. Cochrane Database Syst Rev 2012;1:CD005429 «PMID: 22258963»PubMed
Rai BP, Cody JD, Alhasso A ym. Anticholinergic drugs versus non-drug active therapies for non-neurogenic overactive bladder syndrome in adults. Cochrane Database Syst Rev 2012;12:CD003193 «PMID: 23235594»PubMed
Vouri SM, Chung JM, Binder EF. Successful intervention to mitigate an acetylcholinesterase inhibitor-induced rhinorrhea prescribing cascade: a case report. J Clin Pharm Ther 2017;42:370-371 «PMID: 28251653»PubMed
Rosa GM, Ferrero S, Nitti VW ym. Cardiovascular Safety of ß3-adrenoceptor Agonists for the Treatment of Patients with Overactive Bladder Syndrome. Eur Urol 2016;69:311-23 «PMID: 26422675»PubMed
Kay GG, Granville LJ. Antimuscarinic agents: implications and concerns in the management of overactive bladder in the elderly. Clin Ther 2005;27:127-38; quiz 139-40 «PMID: 15763613»PubMed
Kraus SR, Bavendam T, Brake T ym. Vulnerable elderly patients and overactive bladder syndrome. Drugs Aging 2010;27:697-713 «PMID: 20809661»PubMed
Wagg A, Verdejo C, Molander U. Review of cognitive impairment with antimuscarinic agents in elderly patients with overactive bladder. Int J Clin Pract 2010;64:1279-86 «PMID: 20529135»PubMed
Gray SL, Anderson ML, Dublin S ym. Cumulative use of strong anticholinergics and incident dementia: a prospective cohort study. JAMA Intern Med 2015;175:401-7 «PMID: 25621434»PubMed
Gill SS, Mamdani M, Naglie G ym. A prescribing cascade involving cholinesterase inhibitors and anticholinergic drugs. Arch Intern Med 2005;165:808-13 «PMID: 15824303»PubMed
Sink KM, Thomas J 3rd, Xu H ym. Dual use of bladder anticholinergics and cholinesterase inhibitors: long-term functional and cognitive outcomes. J Am Geriatr Soc 2008;56:847-53 «PMID: 18384584»PubMed
Boudreau DM, Yu O, Gray SL ym. Concomitant use of cholinesterase inhibitors and anticholinergics: prevalence and outcomes. J Am Geriatr Soc 2011;59:2069-76 «PMID: 22091958»PubMed
Lampela P, Taipale H, Hartikainen S. Use of Cholinesterase Inhibitors Increases Initiation of Urinary Anticholinergics in Persons with Alzheimer's Disease. J Am Geriatr Soc 2016;64:1510-2 «PMID: 27401848»PubMed
Paquette A, Gou P, Tannenbaum C. Systematic review and meta-analysis: do clinical trials testing antimuscarinic agents for overactive bladder adequately measure central nervous system adverse events? J Am Geriatr Soc 2011;59:1332-9 «PMID: 21718264»PubMed
Kim A, Lee KS, Kim TB ym. Incidence and risk factors of recurrence of overactive bladder symptoms after discontinuation of successful medical treatment. Investig Clin Urol 2017;58:42-47 «PMID: 28097267»PubMed
Lääkeinfo.fi. BOTOX injektiokuiva-aine, liuosta varten 50 Allergan-yksikköä, 100 Allergan-yksikköä, 200 Allergan-yksikköä. http://www.laakeinfo.fi/Medicine.aspx?m=490&i=ALLERGAN_BOTOX, «http://www.laakeinfo.fi/Medicine.aspx?m=490&i=ALLERGAN_BOTOX»2
Campbell JD, Gries KS, Watanabe JH ym. Treatment success for overactive bladder with urinary urge incontinence refractory to oral antimuscarinics: a review of published evidence. BMC Urol 2009;9:18 «PMID: 19930578»PubMed
Edlund C, Peeker R, Fall M. Clam ileocystoplasty: successful treatment of severe bladder overactivity. Scand J Urol Nephrol 2001;35:190-5 «PMID: 11487070»PubMed
Luangkhot R, Peng BC, Blaivas JG. Ileocecocystoplasty for the management of refractory neurogenic bladder: surgical technique and urodynamic findings. J Urol 1991;146:1340-4 «PMID: 1942287»PubMed
Robertson AS, Davies JB, Webb RJ ym. Bladder augmentation and replacement. Urodynamic and clinical review of 25 patients. Br J Urol 1991;68:590-7 «PMID: 1773289»PubMed
Aukee P, Kinnunen P, Huhtala T, Åkerman P, Lundsted S, Kairaluoma M. Kuinka edistämme kuivana pysymistä. Suom Lääkäril 2006;61:5173-76
Ahopelto P, Kinnunen P. Virtsa-apuvälineen valinta. Kirjassa: Mustajoki M, Alila A, Matilainen E, Rasimus M (toim). Sairaanhoitajan käsikirja. Duodecim 2013
Lipp A, Shaw C, Glavind K. Mechanical devices for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2014;12:CD001756 «PMID: 25517397»PubMed
Brandeis GH, Baumann MM, Hossain M, Morris JN, Resnick NM. The prevalence of potentially remediable urinary incontinence in frail older people: using the Minimum Data Set. J Am Geriatr Soc 1998;46:536-7
Fonda D, Resnick NM, Kirschner-Hermanns R. Prevention of urinary incontinence in older people. Br J Urol 1998;82 Suppl 1:5-10 «PMID: 9883256»PubMed
Moreno K, Montesino M. Economic impact of tension-free vaginal tape surgery for urinary incontinence in an ambulatory regimen compared with hospital admission: a study of the minimization of costs of a public hospital in Spain. Scand J Urol Nephrol 2007;41:392-7 «PMID: 17853045»PubMed
Amaro JL, Gameiro MO, Padovani CR. Effect of intravaginal electrical stimulation on pelvic floor muscle strength. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2005;16:355-8 «PMID: 15647885»PubMed
Anderson RU, Orenberg EK, Glowe P. OnabotulinumtoxinA office treatment for neurogenic bladder incontinence in Parkinson's disease. Urology 2014;83:22-7 «PMID: 24231202»PubMed
Ayeleke RO, Hay-Smith EJ, Omar MI. Pelvic floor muscle training added to another active treatment versus the same active treatment alone for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2015;11:CD010551 «PMID: 26526663»PubMed
Barroso JC, Ramos JG, Martins-Costa S ym. Transvaginal electrical stimulation in the treatment of urinary incontinence. BJU Int 2004;93:319-23 «PMID: 14764129»PubMed
Biemans JM, van Balken MR. Efficacy and effectiveness of percutaneous tibial nerve stimulation in the treatment of pelvic organ disorders: a systematic review. Neuromodulation 2013;16:25-33; discussion 33 «PMID: 22985128»PubMed
Boyle R, Hay-Smith EJ, Cody JD ym. Pelvic floor muscle training for prevention and treatment of urinary and faecal incontinence in antenatal and postnatal women. Cochrane Database Syst Rev 2012;10:CD007471 «PMID: 23076935»PubMed
Brazzelli M, Murray A, Fraser C. Efficacy and safety of sacral nerve stimulation for urinary urge incontinence: a systematic review. J Urol 2006;175:835-41 «PMID: 16469561»PubMed
Brown JS, Wing R, Barrett-Connor E ym. Lifestyle intervention is associated with lower prevalence of urinary incontinence: the Diabetes Prevention Program. Diabetes Care 2006;29:385-90 «PMID: 16443892»PubMed
Cardozo L, Drutz HP, Baygani SK ym. Pharmacological treatment of women awaiting surgery for stress urinary incontinence. Obstet Gynecol 2004;104:511-9 «PMID: 15339761»PubMed
Chapple C, DuBeau C, Ebinger U ym. Darifenacin treatment of patients >or= 65 years with overactive bladder: results of a randomized, controlled, 12-week trial. Curr Med Res Opin 2007;23:2347-58 «PMID: 17706004»PubMed
Chapple C, Khullar V, Nitti VW ym. Efficacy of the ß3-adrenoceptor agonist mirabegron for the treatment of overactive bladder by severity of incontinence at baseline: a post hoc analysis of pooled data from three randomised phase 3 trials. Eur Urol 2015;67:11-4 «PMID: 25092537»PubMed
Chapple C, Sievert KD, MacDiarmid S ym. OnabotulinumtoxinA 100 U significantly improves all idiopathic overactive bladder symptoms and quality of life in patients with overactive bladder and urinary incontinence: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Eur Urol 2013;64:249-56 «PMID: 23608668»PubMed
Chapple CR, Kaplan SA, Mitcheson D ym. Randomized double-blind, active-controlled phase 3 study to assess 12-month safety and efficacy of mirabegron, a ß(3)-adrenoceptor agonist, in overactive bladder. Eur Urol 2013;63:296-305 «PMID: 23195283»PubMed
Cody JD, Richardson K, Moehrer B ym. Oestrogen therapy for urinary incontinence in post-menopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2009;4:CD001405 «PMID: 19821277»PubMed
Cruz F, Herschorn S, Aliotta P ym. Efficacy and safety of onabotulinumtoxinA in patients with urinary incontinence due to neurogenic detrusor overactivity: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Eur Urol 2011;60:742-50 «PMID: 21798658»PubMed
Danforth KN, Shah AD, Townsend MK ym. Physical activity and urinary incontinence among healthy, older women. Obstet Gynecol 2007;109:721-7 «PMID: 17329526»PubMed
Du Y, Xu L, Ding L ym. The effect of antenatal pelvic floor muscle training on labor and delivery outcomes: a systematic review with meta-analysis. Int Urogynecol J 2015;26:1415-27 «PMID: 25711728»PubMed
Dubeau CE, Kraus SR, Griebling TL ym. Effect of fesoterodine in vulnerable elderly subjects with urgency incontinence: a double-blind, placebo controlled trial. J Urol 2014;191:395-404 «PMID: 23973522»PubMed
Dumoulin C, Glazener C, Jenkinson D. Determining the optimal pelvic floor muscle training regimen for women with stress urinary incontinence. Neurourol Urodyn 2011;30:746-53 «PMID: 21661024»PubMed
Dumoulin C, Hay-Smith EJ, Mac Habée-Séguin G. Pelvic floor muscle training versus no treatment, or inactive control treatments, for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2014;5:CD005654 «PMID: 24823491»PubMed
Dumoulin C, Hay-Smith J, Habée-Séguin GM ym. Pelvic floor muscle training versus no treatment, or inactive control treatments, for urinary incontinence in women: a short version Cochrane systematic review with meta-analysis. Neurourol Urodyn 2015;34:300-8 «PMID: 25408383»PubMed
Engberg S, Sereika SM. Effectiveness of Pelvic Floor Muscle Training for Urinary Incontinence: Comparison Within and Between Nonhomebound and Homebound Older Adults. J Wound Ostomy Continence Nurs 2016;43:291-300 «PMID: 27163683»PubMed
Eustice S, Roe B, Paterson J. Prompted voiding for the management of urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2000;2:CD002113 «PMID: 10796861»PubMed
Fall M, Lindstrom S. Functional electrical stimulation: physiological basis and clinical principles. Int Urogynecol J 1994;5:296-304
Finazzi-Agrò E, Petta F, Sciobica F ym. Percutaneous tibial nerve stimulation effects on detrusor overactivity incontinence are not due to a placebo effect: a randomized, double-blind, placebo controlled trial. J Urol 2010;184:2001-6 «PMID: 20850833»PubMed
Forde JC, Jaffe E, Stone BV ym. The role of acupuncture in managing overactive bladder; a review of the literature. Int Urogynecol J 2016;27:1645-1651 «PMID: 26740199»PubMed
Ghoniem GM, Van Leeuwen JS, Elser DM ym. A randomized controlled trial of duloxetine alone, pelvic floor muscle training alone, combined treatment and no active treatment in women with stress urinary incontinence. J Urol 2005;173:1647-53 «PMID: 15821528»PubMed
Ginsberg D, Gousse A, Keppenne V ym. Phase 3 efficacy and tolerability study of onabotulinumtoxinA for urinary incontinence from neurogenic detrusor overactivity. J Urol 2012;187:2131-9 «PMID: 22503020»PubMed
Goode PS, Burgio KL, Locher JL ym. Effect of behavioral training with or without pelvic floor electrical stimulation on stress incontinence in women: a randomized controlled trial. JAMA 2003;290:345-52 «PMID: 12865375»PubMed
Grady D, Brown JS, Vittinghoff E ym. Postmenopausal hormones and incontinence: the Heart and Estrogen/Progestin Replacement Study. Obstet Gynecol 2001;97:116-20 «PMID: 11152919»PubMed
Hendrix SL, Cochrane BB, Nygaard IE ym. Effects of estrogen with and without progestin on urinary incontinence. JAMA 2005;293:935-48 «PMID: 15728164»PubMed
Herschorn S, Barkin J, Castro-Diaz D ym. A phase III, randomized, double-blind, parallel-group, placebo-controlled, multicentre study to assess the efficacy and safety of the ß3 adrenoceptor agonist, mirabegron, in patients with symptoms of overactive bladder. Urology 2013;82:313-20 «PMID: 23769122»PubMed
Holtedahl K, Verelst M, Schiefloe A. A population based, randomized, controlled trial of conservative treatment for urinary incontinence in women. Acta Obstet Gynecol Scand 1998;77:671-7 «PMID: 9688247»PubMed
Indrekvam S, Hunskaar S. Side effects, feasibility, and adherence to treatment during home-managed electrical stimulation for urinary incontinence: a Norwegian national cohort of 3,198 women. Neurourol Urodyn 2002;21:546-52 «PMID: 12382245»PubMed
Kasi AD, Pergialiotis V, Perrea DN ym. Polyacrylamide hydrogel (Bulkamid®) for stress urinary incontinence in women: a systematic review of the literature. Int Urogynecol J 2016;27:367-75 «PMID: 26209952»PubMed
Kikuchi A, Niu K, Ikeda Y ym. Association between physical activity and urinary incontinence in a community-based elderly population aged 70 years and over. Eur Urol 2007;52:868-74 «PMID: 17412488»PubMed
Kim H, Suzuki T, Yoshida Y ym. Effectiveness of multidimensional exercises for the treatment of stress urinary incontinence in elderly community-dwelling Japanese women: a randomized, controlled, crossover trial. J Am Geriatr Soc 2007;55:1932-9 «PMID: 17944890»PubMed
Kim H, Yoshida H, Suzuki T. The effects of multidimensional exercise treatment on community-dwelling elderly Japanese women with stress, urge, and mixed urinary incontinence: a randomized controlled trial. Int J Nurs Stud 2011;48:1165-72 «PMID: 21459381»PubMed
Knüpfer SC, Schneider SA, Averhoff MM ym. Preserved micturition after intradetrusor onabotulinumtoxinA injection for treatment of neurogenic bladder dysfunction in Parkinson's disease. BMC Urol 2016;16:55 «PMID: 27596481»PubMed
Kraus SR, Ruiz-Cerdá JL, Martire D ym. Efficacy and tolerability of fesoterodine in older and younger subjects with overactive bladder. Urology 2010;76:1350-7 «PMID: 20974482»PubMed
Labrie J, Berghmans BL, Fischer K ym. Surgery versus physiotherapy for stress urinary incontinence. N Engl J Med 2013;369:1124-33 «PMID: 24047061»PubMed
Lagro-Janssen T, van Weel C. Long-term effect of treatment of female incontinence in general practice. Br J Gen Pract 1998;48:1735-8 «PMID: 10198479»PubMed
Lee AH, Hirayama F. Physical activity and urinary incontinence in older adults: a community-based study. Curr Aging Sci 2012;5:35-40 «PMID: 21762091»PubMed
Leong RK, De Wachter SG, van Kerrebroeck PE. Current information on sacral neuromodulation and botulinum toxin treatment for refractory idiopathic overactive bladder syndrome: a review. Urol Int 2010;84:245-53 «PMID: 20389150»PubMed
MacDiarmid SA, Peters KM, Shobeiri SA ym. Long-term durability of percutaneous tibial nerve stimulation for the treatment of overactive bladder. J Urol 2010;183:234-40 «PMID: 19913821»PubMed
Mariappan P, Ballantyne Z, N'Dow JM ym. Serotonin and noradrenaline reuptake inhibitors (SNRI) for stress urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2005;3:CD004742 «PMID: 16034945»PubMed
Messelink EJ. The overactive bladder and the role of the pelvic floor muscles. BJU Int 1999;83 Suppl 2:31-5 «PMID: 10210602»PubMed
Miller JM, Sampselle C, Ashton-Miller J ym. Clarification and confirmation of the Knack maneuver: the effect of volitional pelvic floor muscle contraction to preempt expected stress incontinence. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2008;19:773-82 «PMID: 18204797»PubMed
Nabi G, Cody JD, Ellis G ym. Anticholinergic drugs versus placebo for overactive bladder syndrome in adults. Cochrane Database Syst Rev 2006;4:CD003781 «PMID: 17054185»PubMed
Nambiar A, Cody JD, Jeffery ST. Single-incision sling operations for urinary incontinence in women. Cochrane Database Syst Rev 2014;6:CD008709 «PMID: 24880654»PubMed
Nilsson CG, Palva K, Aarnio R ym. Seventeen years' follow-up of the tension-free vaginal tape procedure for female stress urinary incontinence. Int Urogynecol J 2013;24:1265-9 «PMID: 23563892»PubMed
Nitti VW, Dmochowski R, Herschorn S ym. OnabotulinumtoxinA for the treatment of patients with overactive bladder and urinary incontinence: results of a phase 3, randomized, placebo controlled trial. J Urol 2013;189:2186-93 «PMID: 23246476»PubMed
O'Dell KK, McGee S. Acupuncture for urinary urgency in women over 50: what is the evidence? Urol Nurs 2006;26:23-30 «PMID: 16562383»PubMed
Peters KM, Carrico DJ, Perez-Marrero RA ym. Randomized trial of percutaneous tibial nerve stimulation versus Sham efficacy in the treatment of overactive bladder syndrome: results from the SUmiT trial. J Urol 2010;183:1438-43 «PMID: 20171677»PubMed
Peters KM, Macdiarmid SA, Wooldridge LS ym. Randomized trial of percutaneous tibial nerve stimulation versus extended-release tolterodine: results from the overactive bladder innovative therapy trial. J Urol 2009;182:1055-61 «PMID: 19616802»PubMed
Reilly ET, Freeman RM, Waterfield MR ym. Prevention of postpartum stress incontinence in primigravidae with increased bladder neck mobility: a randomised controlled trial of antenatal pelvic floor exercises. BJOG 2002;109:68-76 «PMID: 11845813»PubMed
Sand PK, Johnson Ii TM, Rovner ES ym. Trospium chloride once-daily extended release is efficacious and tolerated in elderly subjects (aged = 75 years) with overactive bladder syndrome. BJU Int 2011;107:612-20 «PMID: 20707790»PubMed
Schreiner L, dos Santos TG, Knorst MR ym. Randomized trial of transcutaneous tibial nerve stimulation to treat urge urinary incontinence in older women. Int Urogynecol J 2010;21:1065-70 «PMID: 20458465»PubMed
Seim A, Sivertsen B, Eriksen BC ym. Treatment of urinary incontinence in women in general practice: observational study. BMJ 1996;312:1459-62 «PMID: 8664627»PubMed
Siegel S, Noblett K, Mangel J ym. Three-year Follow-up Results of a Prospective, Multicenter Study in Overactive Bladder Subjects Treated With Sacral Neuromodulation. Urology 2016;94:57-63 «PMID: 27131966»PubMed
Spruijt J, Vierhout M, Verstraeten R ym. Vaginal electrical stimulation of the pelvic floor: a randomized feasibility study in urinary incontinent elderly women. Acta Obstet Gynecol Scand 2003;82:1043-8 «PMID: 14616279»PubMed
Subak LL, Wing R, West DS ym. Weight loss to treat urinary incontinence in overweight and obese women. N Engl J Med 2009;360:481-90 «PMID: 19179316»PubMed
Tak EC, van Hespen A, van Dommelen P ym. Does improved functional performance help to reduce urinary incontinence in institutionalized older women? A multicenter randomized clinical trial. BMC Geriatr 2012;12:51 «PMID: 22953994»PubMed
Wagg A, Cardozo L, Nitti VW ym. The efficacy and tolerability of the ß3-adrenoceptor agonist mirabegron for the treatment of symptoms of overactive bladder in older patients. Age Ageing 2014;43:666-75 «PMID: 24610862»PubMed
Wagg A, Khullar V, Marschall-Kehrel D ym. Flexible-dose fesoterodine in elderly adults with overactive bladder: results of the randomized, double-blind, placebo-controlled study of fesoterodine in an aging population trial. J Am Geriatr Soc 2013;61:185-93 «PMID: 23350833»PubMed
Wagg A, Wyndaele JJ, Sieber P. Efficacy and tolerability of solifenacin in elderly subjects with overactive bladder syndrome: a pooled analysis. Am J Geriatr Pharmacother 2006;4:14-24 «PMID: 16730617»PubMed
van Houten P, Achterberg W, Ribbe M. Urinary incontinence in disabled elderly women: a randomized clinical trial on the effect of training mobility and toileting skills to achieve independent toileting. Gerontology 2007;53:205-10 «PMID: 17347567»PubMed
van Kerrebroeck PE, van Voskuilen AC, Heesakkers JP ym. Results of sacral neuromodulation therapy for urinary voiding dysfunction: outcomes of a prospective, worldwide clinical study. J Urol 2007;178:2029-34 «PMID: 17869298»PubMed
Wang AC, Wang YY, Chen MC. Single-blind, randomized trial of pelvic floor muscle training, biofeedback-assisted pelvic floor muscle training, and electrical stimulation in the management of overactive bladder. Urology 2004;63:61-6 «PMID: 14751349»PubMed
Wang Y, Zhishun L, Peng W ym. Acupuncture for stress urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;7:CD009408 «PMID: 23818069»PubMed
Williams KS, Assassa RP, Cooper NJ ym. Clinical and cost-effectiveness of a new nurse-led continence service: a randomised controlled trial. Br J Gen Pract 2005;55:696-703 «PMID: 16176737»PubMed
Wing RR, Creasman JM, West DS ym. Improving urinary incontinence in overweight and obese women through modest weight loss. Obstet Gynecol 2010;116:284-92 «PMID: 20664387»PubMed
Vinsnes AG, Helbostad JL, Nyrønning S ym. Effect of physical training on urinary incontinence: a randomized parallel group trial in nursing homes. Clin Interv Aging 2012;7:45-50 «PMID: 22334767»PubMed
Visco AG, Brubaker L, Richter HE ym. Anticholinergic therapy vs. onabotulinumtoxina for urgency urinary incontinence. N Engl J Med 2012;367:1803-13 «PMID: 23036134»PubMed
Xu H, Liu B, Wu J ym. A Pilot Randomized Placebo Controlled Trial of Electroacupuncture for Women with Pure Stress Urinary Incontinence. PLoS One 2016;11:e0150821 «PMID: 26960195»PubMed
Zinner NR, Mattiasson A, Stanton SL. Efficacy, safety, and tolerability of extended-release once-daily tolterodine treatment for overactive bladder in older versus younger patients. J Am Geriatr Soc 2002;50:799-807 «PMID: 12028164»PubMed

Artikelns ID: gvr00078 (050.050)

Urininkontinens (kvinnor)

Urininkontinens (kvinnor)

Centrala rekommendationer

Målsättning

Målgrupp

Målgrupp och avgränsning av ämnet

Prevalens och riskfaktorer

Prevalens vid neurologiska sjukdomar

Diagnostik

Frågeformulär

Anamnes

Klinisk undersökning

Gynekologisk undersökning

Särdrag hos sköra patienter (med gerasteni) eller multisjuka patienter

Laboratorieundersökningar

Kompletterande undersökningar

Cystoskopi

Urodynamiska mätningar

Bilddiagnostiska undersökningar

Prevention

Vård

Livsstilsförändringar

Muskelträning i bäckenbotten och fysioterapi

Kirurgisk behandling vid ansträngningsinkontinens

Slyngplastik

Slyngoperation i kombination med prolapsoperation

Minislyngor

Övriga operationer

Injektionsbehandling kring urinröret

Övriga invasiva behandlingar

Operation av recidiverande urininkontinens

Läkemedelsbehandling vid ansträngningsinkontinens

Läkemedelsbehandling vid trängningsinkontinens

Östrogen

Antikolinerga läkemedel dvs. antimuskarin och beta-3-receptorblockerare

Läkemedelsbehandling för äldre, sköra (med gerasteni), multisjuka och patienter med minnesstörningar

Behandling av recidiverande urinkontinens

Övriga behandlingar vid urininkontinens

Kirurgisk behandling vid trängningsinkontinens

Hjälpmedel och vårdartiklar

Särdrag i vården av äldre

Ekonomisk bedömning av behandlingar vid urininkontinens

Nivåstrukturerad vård och uppföljning av vården

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening

Ansvarsbegränsning

Litteratur

A

A

A

A

A

A

A

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

C

C

C

C

C

C

C

C

D

Dela