Penningspelsberoende

God medicinsk praxis | Publicerad: 21.03.2025 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland

Penningspelsberoende

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland
21.3.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Rahapeliongelma «Rahapeliongelma»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Penningspelsberoende har identifierats som ett funktionellt beroende och det finns diagnostiska kriterier för det.
  • Penningspelsberoende och alkohol- och drogberoende har flera gemensamma drag. Till dem hör ett tvångsmässigt behov av att göra något eller använda substanser, abstinenssymtom, misslyckade försök att sluta använda substanser eller sluta med det man gör eller kontrollera användningen eller handlingarna, lögner och underskattning av användningen av substanser eller det man gör, förlorad kontroll över livet och förlorat intresse för vardagliga aktiviteter.
  • Ett av de viktigaste gemensamma dragen för beroenden är att de fortsätter, även om personen identifierar olägenheterna och de problem de orsakar.
  • Penningspelsberoende orsakar betydande belastning eller försämrar avsevärt individens funktionsförmåga i vardagen, exempelvis i familjen, sociala relationer, utbildning, på jobbet eller på andra viktiga delområden i livet.
  • Penningspelsberoende och spelproblem identifieras och diagnostiseras dåligt inom social- och hälsovården. I det finländska servicesystemet finns det tillgång till behandling av spelproblem, men det finns ingen heltäckande information om dess tillgänglighet och effektivitet.
  • Penningspelsberoende orsakar problem både för den som spelar och dennes närmaste krets. De vanligaste problemen bland spelare är ekonomiska problem, problem med känslolivet, relationsproblem, problem i anslutning till arbete och studier, hälsoproblem och andra olägenheter, såsom kriminell verksamhet och försummelse av barn. De problem som spelarens närstående upplever motsvarar väldigt långt de problem spelaren upplever, och även de närstående kan behöva tjänster.
  • Penningspelsberoende är en sjukdom som avsevärt försämrar individens livskvalitet. Därför är det av största vikt att identifiera penningspelsberoende i ett tidigt skede och söka stöd och behandling för det. Det finns flera olika mätare och verktyg för att föra beroendet på tal och identifiera det.
  • Penningspelsberoende förekommer ofta tillsammans med andra symtom, till exempel alkohol- och drogproblem, depression och ångest. Vid behandling av penningspelsberoende är det ytterst viktigt att bedöma helhetssituationen för att behandlingen ska integreras i patientens situation på ett övergripande sätt.
  • Som primär behandling rekommenderas kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal, vilka det finns starkast evidens för. När det gäller läkemedelsbehandlingar är evidensen än så länge svag.

Avgränsning av ämnet

  • Spelberoende kan innebära beroende av antingen penningspelande eller digitalt spelande. Gränsen mellan penningspelande och digitalt spelande är dock ganska svävande. Med penningspel avses spel där man vinner eller förlorar pengar eller egendom med värde i pengar. Exempel på penningspel är lotto, penningautomatspel, skraplotter och vadslagningsspel. Penningspel kan också spelas på internet. Lotterilagen (1047/2021) «https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2001/20011047»1 definierar penningspel som en verksamhet där deltagandet sker mot vederlag och deltagarna har möjlighet att få en vinst med penningvärde som helt eller delvis beror på slumpen.
  • Med digitalt spelande avses att man spelar på digitala enheter såsom en dator, smarttelefon eller surfplatta. Målet med digitala spel är inte att vinna pengar utan de är en form av underhållning och tidsfördriv som ger positiva upplevelser. Digitala spel innehåller allt oftare avgiftsbelagda egenskaper som påminner om penningspel, exempelvis så kallade lootlådor. Även i fråga om e-sport är gränsen svävande. Det räknas också till de digitala spelen.
  • Denna rekommendation behandlar endast penningspelsproblem, som det finns säkrare information om när det gäller forskning, diagnostik och behandling.
    • Denna rekommendation gäller inte digitalt spelande som kommer att få egna diagnostiska kriterier när sjukdomsklassifikationen ICD-11 tas i bruk.
  • Denna rekommendation är begränsad till bakgrundsfaktorer, konstaterande och behandling av penningspelsproblem i hälso- och sjukvårdens kontext. I rekommendationen behandlas inte socialpolitiska åtgärder, såsom tillgången till och marknadsföringen av penningspel, eller effekterna av interventioner inom socialarbetet.

Mål och målgrupper

  • Målgruppen för rekommendationen är framför allt yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som i sitt arbete möter personer med penningspelsproblem och deras närstående, men rekommendationen lämpar sig också för yrkesutbildade personer inom socialvården.
  • En stor utmaning för identifieringen och behandlingen av penningspelsproblem har varit bristen på information. Penningspelsberoende har ofta inte uppfattats som en sjukdom och har inte identifierats som en beroendestörning. Den störning som penningspel orsakar har ingått i kategorin impulskontrollstörningar både i den amerikanska psykiatriföreningens sjukdomsklassifikation DSM-IV och i WHO:s sjukdomsklassifikation ICD-10. Penningspelande identifierades som en beroendestörning 2013, då det i den amerikanska psykiatriföreningens sjukdomsklassifikation DSM-5 som första funktionella beroende lades till i kategorin beroendestörningar. I WHO:s förnyade sjukdomsklassifikation ICD-11 ingår också penningspelsberoende i sjukdomskategorin beroendestörningar.
  • Ett centralt problem i identifieringen och behandlingen av penningspelsproblem har varit definitionen av fenomenet, den mångfald av begrepp som används samt bristen på information om diagnostik och behandlingsalternativ. Målet med denna rekommendation är att åtgärda dessa brister.

Definitioner

  • Definitionerna av de begrepp som används i anslutning till penningspelande och kategoriserandet av penningspelproblemets allvarlighetsgrad är till hjälp bland annat när det gäller att förstå fenomen, bedöma hur vanligt förekommande spelandet är, bedöma negativa effekter, förebygga skador samt planera identifiering, stöd och behandling. Nedan presenterar vi de definitioner som används i denna rekommendation.

Definition av penningspelande

  • Penningspel är till exempel spel om pengar som spelas på nätet, lotto, penningautomatspel, skraplotter och vadslagningsspel. Med penningspel avses spel där man vinner eller förlorar pengar eller egendom med värde i pengar. Lotterilagen (1047/2011) «https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2001/20011047»1 och lagen om ändring av lotterilagen (1284/2021) «https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2021/20211284»2 definierar penningspel som en verksamhet som man deltar i mot vederlag så att spelaren kan få en vinst med penningvärde som helt eller delvis beror på slumpen.
  • Målet med digitala spel är inte att vinna pengar utan de är en form av underhållning och tidsfördriv som ger positiva upplevelser. Penningspel är således inte video-, konsol-, dator- eller mobilspel eller andra digitala spel som inte spelas om pengar eller med en penninginsats.

Definition av penningspelsproblem

  • Termen penningspelproblem används som paraplyterm (analogt med alkoholproblem) när man talar om penningspelsberoende och riskfyllt spelande. Penningspelsberoende är den allvarligaste formen av penningspelsproblem.
  • Med riskfyllt spelande avses penningspelande som inte orsakar spelaren betydande olägenheter, men som kan orsaka enstaka olägenheter eller symtom på störande beteende. Riskfyllt spelande kan alltså föregå utvecklingen av penningspelsproblem, men ett beroende har ännu inte utvecklats.

Diagnostiska kriterier för penningspelsberoende

  • Diagnosen penningspelsberoende ingår i två internationella sjukdomsklassifikationer: WHO:s förnyade sjukdomsklassifikation ICD-11 och den amerikanska psykiatriföreningens sjukdomsklassifikation DSM-5 (inte i klinisk användning i Finland). Enligt WHO:s sjukdomsklassifikation ICD-10 som fortfarande används i Finland definieras penningspelproblem som spelberoende (F63.0), i sjukdomsklassifikationen DSM-5 och i sjukdomsklassifikationen ICD-11 används termen beroendebeteende med spel om pengar.

Definition av spelberoende i ICD-10

Tabell 1. Definitioner av spelberoende, beroendebeteende med spel om pengar och riskfyllt spelande enligt klassifikationerna ICD-10 och ICD-11.
Spelberoende ICD-10 (F63.0) Beroendebeteende med spel om pengar ICD-11 (6C50)* Riskfyllt spelande och vadslagning ICD-11 (QE21)**
* ICD-11 innehåller en egen diagnoskod för beroendebeteende med gejming som inte omfattar spelande med penninginsatser.
** ICD-11 innehåller en egen diagnoskod för riskfyllt digitalt spelande.
Allmän definition Spelberoende karakteriseras av upprepat spelande som fortgår och ökar trots olika negativa konsekvenser såsom fattigdom, försämrade familjerelationer och personliga livskriser. Beroendebeteende med spel om pengar kännetecknas av ihållande eller återkommande spelande, online eller offline, och visar sig i form av Spelande eller vadslagning som avsevärt ökar risken för skadliga fysiska eller psykiska följder för spelaren eller dennes närstående.

Den ökade risken kan bero på de faktorer som räknas upp nedan eller kombinationer av dem.
Diagnostiska kriterier eller beskrivning av diagnosen


 Minst två spelepisoder under ett år.

Spelandet fortgår trots att det leder till personligt trångmål eller påverkar det dagliga livet. Dessa episoder ger ingen vinst.

Starkt spelbegär som är svårt att kontrollera. Patienten kan inte själv sluta spela.

Fantasier om spelandet och spelmiljön dominerar tankarna. 		Förlorad kontroll.

Nedsatt kontroll över spelandet (exempelvis påbörjan, frekvens, intensitet, varaktighet, avslut, sammanhang).

Ökad prioritering av spelandet i sådan utsträckning att spelandet går före andra intressen i livet och aktiviteter i det dagliga livet.

Ett spelande som fortsätter eller eskalerar trots negativa konsekvenser.

Spelandet kan vara ständigt pågående, episodiskt eller återkommande. 		Frekvensen för spelandet eller vadslagningen.

Tiden som spenderas på spel.

Intresset för andra intressen och dagliga aktiviteter försvinner.

Riskbeteende i anslutning till spelande, vadslagning eller deras sammanhang.

Skadliga följder av spel och vadslagning.

Spelandet och vadslagningen fortsätter ofta trots att personen är medveten om att det ökar risken för problem för spelaren själv eller för människor runt omkring.
Tidskriterium Finns inte. För ställd diagnos krävs att spelbeteendet och andra kännetecken har varit tydliga under en period om minst 12 månader. Den erforderliga tidsperioden kan förkortas om kraven för en diagnos i övrigt är uppfyllda och symtomen är allvarliga. Finns inte.
Differentialdiagnoser/exklusionskriterier Spelande endast vid hypomani (F30.0)

Spelande i samband med antisocial personlighetsstörning (F60.2) som en del av ett mer omfattande antisocialt beteende

Spel och vadhållning utan anknytning till psykisk störning (Z72.6) 		Bipolär sjukdom typ 1 (6A60) (om spelandet endast förekommer vid mani)

Bipolär sjukdom typ 2 (6A61) (om spelandet endast förekommer vid hypomani)

Riskfyllt spel eller vadslagning (QE21) 		Beroendebeteende med spel om pengar (6C50)

Familjeproblem i samband med spelande (QE70.Z)

Prevalens

  • Penningspelande är vanligt i Finland och spelkonsumtionen är stor i internationell jämförelse. Finländarnas penningspelande har undersökts systematiskt 2007, 2011, 2015 och 2019. Förekomsten av penningspelsproblem har inte förändrats märkbart från 2007 till 2019 och spelandet på risknivå har till och med minskat. Enligt en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd genomförde 2019 «https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-594-0»3 spelar cirka var tredje finländare penningspel varje vecka. Det har blivit vanligare att spela online, men 2019 spelades största delen av penningspelen till exempel i butiker och kiosker. År 2019 hade 3,0 procent av respondenterna penningspelsproblem och 10,7 procent hade spelat på risknivå under de senaste 12 månaderna. 1,4 procent av respondenterna hade ett sannolikt penningspelsberoende (bedömningen grundar sig inte på diagnostiska kriterier).
  • Konsumtionen av penningspel har koncentrerats till en liten del av spelarna, eftersom 2,5 procent av dem stod för hälften av den totala konsumtionen. Enligt THL:s bedömning hade 3 procent av respondenterna haft penningspelsproblem under de föregående 12 månaderna, vilket på befolkningsnivå motsvarar cirka 112 000 personer «https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-594-0»3.
  • Penningspelsproblem är vanligare bland män än bland kvinnor och vanligare bland unga vuxna än bland äldre «Salonen AH, Castrén S, Latvala TA, ym. Gender- and...»1.
  • I en undersökning där man utredde förekomsten av diagnostiserat spelberoende (F63.0) mellan 2011 och 2020 utifrån vårdanmälningsregistret konstaterades att 2 617 personer i Finland hade fått diagnosen. Antalet personer som fått diagnosen spelberoende per år i förhållande till den genomsnittliga folkmängden ökade från 0,005 procent (196 personer) till 0,018 procent (804 personer) under 2011–2020.
  • Antalet diagnoser av spelberoende ökade bland både män och kvinnor i alla åldersgrupper med undantag av kvinnor som fyllt 60 år. Ökningen var störst bland kvinnor i åldern 30–44 år.
  • Även om diagnoserna har ökat verkar det i ljuset av resultaten som om penningspelsberoendet fortfarande är underdiagnostiserat. Enligt en befolkningsundersökning som THL genomförde 2019 hade 1,5 procent av finländarna, dvs. cirka 52 000 personer, sannolikt penningspelsberoende «Salonen AH, Hagfors H, Lind K ym. Suomalaisten rah...»2.

Riskfaktorer

Tabell 2. Riskfaktorer och predisponerande faktorer i anslutning till penningspelproblem och faktorer som skyddar mot penningspelproblem «Dowling NA, Merkouris SS, Greenwood CJ, ym. Early ...»9, «Allami Y, Hodgins DC, Young M, ym. A meta-analysis...»10, «Marchica LA. The impact and role of emotion regula...»11, «Strømme R, Børstad KH, Rø AE, ym. The Relationship...»12.
Riskfaktorer eller predisponerande faktorer Skyddande faktorer
Sociodemografiska faktorer
 Ung ålder
Manligt kön
Låg utbildningsnivå eller svag studieframgång
Svag socioekonomisk ställning
Individuella faktorer




 Ärftlig benägenhet
Impulsivitet
Svårigheter att reglera känslor
Antisocialt beteende, våldsamhet
Vissa personlighetsdrag, såsom upplevelsesökande
Psykisk samsjuklighet
Felaktiga föreställningar om penningspelande
Parkinsons sjukdom (dopaminagonistmedicinering) 		Vissa personlighetsdrag, såsom samvetsgrannhet
Fungerande problemlösningsförmåga
Miljöfaktorer Avsaknad av parförhållande
Penningspelproblem i familjen
Personlig konkurs 		Övervakas av föräldrarna
Endast smärre sociala problem
Alkohol och droger Alkoholmissbruk
Användning av cannabis och andra olagliga droger
Rökning
Läkemedel Aripiprazol
Levodopa
Pramipexol
Ropinrol
Tabell 3. Faktorer som ökar risken för penningspelproblem.
Allmän tillgång till penningspel «Selin J, Raisamo S, Heiskanen M ym. Onko hajasijoi...»13, «Sulkunen P, Babor TF, Örnberg JC ym. Setting limit...»14
Positiv inställning till penningspelande «Salonen AH, Alho H, Castrén S. Attitudes towards g...»15, «Riley BJ, Oster C, Rahamathulla M, ym. Attitudes, ...»16, «Hellumbråten Kristensen J, Trifunovic S, Strand J ...»17
Penningspelande online «Sulkunen P, Babor TF, Örnberg JC ym. Setting limit...»14
Enkelt att få snabblån när man spelar online «Sirola A, Kaakinen M, Oksanen A. Excessive Gamblin...»18
Speltyper: spel med högt tempo, såsom spelautomater «Heiskanen M, Hellman M, Jaakkola T ym. Rahapeliaut...»19
Spelens egenskaper, såsom visuella egenskaper och snabba utbetalningar, vinster «Auer M, Griffiths MD. The relationship between str...»20

Undvika risker

  • Den kanadensiska LRGG-anvisningen innehåller rekommendationer om det belopp som används för spelande och spelfrekvensen per månad samt anvisningar om hur många olika spel en person högst bör spela regelbundet. «Young MM, Hodgins DC, Brunelle N ym. Developing lo...»3, «Currie SR, Low Risk Gambling Guidelines Scientific...»4
  • Enligt dessa anvisningar ska man inte spendera mer än 1 procent av hushållets inkomster på att spela, en person ska inte spela mer än 4 dagar i månaden och ska inte regelbundet spela mer än 2 typer av spel. Dessa rekommendationer är riktgivande och deras lämplighet för den finländska kulturkontexten har ännu inte undersökts.

Mätare för identifiering och bedömning av penningspelsproblem

Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har en viktig roll när det gäller att identifiera penningspelsproblem som ofta hemlighålls och orsakar skam. Att man med låg tröskel ställer frågor om penningspelande främjar sannolikt att spelare söker hjälp och förebygger att skadeverkningarna blir allvarligare «Tolchard B, Thomas L, Battersby M. GPs and problem...»21, «Manning V, Dowling NA, Rodda SN, ym. An Examinatio...»22. Se handboken Prata om spel om pengar «https://www.julkari.fi/handle/10024/144557»4.

Strukturerade enkäter kan vid behov användas som stöd för intervjuer för att precisera och underlätta till exempel en intervju inom elev- och studerandehälsovården samt vid hälsoundersökningar inom företagshälsovården och undersökningar som genomförs enligt åldersgrupp. En systematisk screening av spelproblem är motiverad när patienten söker sig till hälso- och sjukvården på grund av ett annat psykiskt problem eller alkohol- och drogproblem.

Penningspelsproblem och annan sjuklighet

Behandling av komorbiditeter

Penningspelsproblem verkar sällan vara den primära orsaken till att söka vård, och man söker vård på grund av andra former av psykisk ohälsa eller alkohol- och drogproblem. En systematisk screening av penningspelsproblem behövs när patienten söker vård på grund av ett annat psykiskt problem eller alkohol- och drogproblem.

Psykiska symtom (såsom deprimerad sinnesstämning, sömnlöshet, ångest, neuropsykiatriska symtom och symtom i anslutning till personlighetsstörning) ska bedömas och associerade psykiatriska störningar ska behandlas omsorgsfullt i samband med behandlingen av penningspelproblem. Detta kan förutsätta samarbete med den psykiatriska specialiserade sjukvården och den instans som genomför behandlingen av penningspelsberoendet.

I samband med behandling av Parkinsons sjukdom och rastlösa ben ska man fästa uppmärksamhet vid möjligheten att penningspelsproblem utvecklas eller aktiveras som en biverkning av dopaminagonistläkemedel. Om det finns tecken på läkemedelsbiverkning ska man överväga att justera läkemedelsdosen eller ändra på medicineringen.

Vård och rehabilitering

Psykosociala behandlingar

Psykosociala behandlingar är effektiva i behandlingen av penningspelsberoende jämfört med att inte få behandling eller att vara på väntelistan, och behandlingssvaret har påvisats hålla i sig i 9, 12 och till och med 24 månader.

Distansbehandling

Internetbaserade behandlingsprogram kan sannolikt minska de allmänna symtomen i anslutning till spelande «Internet-based treatments of gambling disorders probably reduce general gambling symptoms.»B.

Vid behandling av lindrigare symtom kan man använda kort rådgivning och handledd egenvård utan kontakt med en terapeut, men vid behandling av störningar på beroendenivå torde man behöva kontakt med en terapeut «Goslar M, Leibetseder M, Muench HM, ym. Efficacy o...»47.

  • Penningspelsproblemet bland dem som deltog i det internetbaserade programmet Peli poikki som används i Finland minskade betydligt och fördelarna bibehölls under en uppföljningsperiod på 12 månader. Detta framgår av två undersökningar som utrett programmets effekt. I den första undersökningen utreddes programmets effekt och effektens varaktighet. «Palomäki J, Heiskanen M, Castrén S. Online 8-week ...»48 I den andra undersökningen granskade man vilka faktorer som förutsäger att programmet kommer att avbrytas i dess olika skeden (före programmets början, i mitten och i slutet av programmet). «Palomäki J, Lind K, Heiskanen M, ym. Predicting on...»49
    • Programmet i fråga erbjuds av Peluuri, som är en servicehelhet som riktar sig till spelare, deras närstående och yrkespersoner som möter spelproblem i sitt arbete. Det webbaserade, avgiftsfria programmet Peli poikki tar 8 veckor att genomföra, och grundar sig på kognitiv beteendeterapi.
    • Även om penningspelsproblemet minskade betydligt bland dem som deltog i programmet Peli poikki, framgår det också av undersökningen att depression och den psykiska belastningen av den ekonomiska situationen och avsaknad av kontroll när det gäller den försämrade programmets effekt.

Stöd till närstående

Läkemedelsbehandling

Vi rekommenderar inte rutinmässig läkemedelsbehandling för patienter med penningspelsproblem. Om läkemedelsbehandling används som stödbehandling för att motverka återfall, ska eventuella biverkningar följas upp. När läkemedelsbehandlingen inleds ska patientens övergripande situation och eventuella tilläggssymtom bedömas.

  • År 2022 publicerades en Cochrane-översikt «Dowling N, Merkouris S, Lubman D, ym. Pharmacologi...»52 och en metaanalys «Goslar M, Leibetseder M, Muench HM, ym. Pharmacolo...»53 av medicinsk stödbehandling av penningspelsberoende, där man har gjort en ingående analys av olika farmakologiska stödbehandlingar vid penningspelsberoende. I Cochrane-översikten ingick 17 undersökningar som omfattade 1 193 personer «Dowling N, Merkouris S, Lubman D, ym. Pharmacologi...»52.
  • I analyserna hade läkemedlen grupperats i fem olika huvudgrupper: antidepressiva läkemedel, opioidantagonister, stämningsstabiliserande läkemedel, atypiska antipsykotika och andra läkemedel. I analyserna konstaterades att läkemedlens effekt förblir mycket liten i alla läkemedelsgrupper och utifrån alla resultatmätare. Det bästa resultatet uppnåddes med opioidiantagonister, men endast när man mätte förändring i det allmänna välbefinnandet. Däremot observerades ingen betydande förändring i spelandets frekvens eller omfattning. «Dowling N, Merkouris S, Lubman D, ym. Pharmacologi...»52, «Goslar M, Leibetseder M, Muench HM, ym. Pharmacolo...»53
  • Opioidiantagonister (naltrexon, nalmefen, naloxon) antas minska välbefinnandet som penningspelande ger, vilket leder till att spelandet inte är lika belönande som tidigare och spelberoendet och återfallen borde minska. I analyserna framkom dock att 50–100 mg naltrexon per dag kan öka det allmänna välbefinnandet något eller måttligt och på så sätt minska återfallen «Naltreksoni 50–100 mg päivässä saattaa lisätä vähän tai kohtalaisesti yleistä hyvinvointia ja mahdollisesti siten vähentää rahapeliriippuvaisten pelaamisretkahduksia lumelääkkeeseen verrattuna.»C.
  • Ingen läkemedelsgrupp och inget läkemedel verkar medföra någon statistiskt signifikant förändring i spelfrekvensen eller de belopp som spenderas. En lindrig förbättring av det allmänna välbefinnandet kan observeras i flera undersökningar; resultaten var klart bättre om läkemedelsbehandlingen hade kombinerats med kognitiva interventioner.
  • De analyserade undersökningarna har varit relativt små (i genomsnitt 39 personer/undersökning). Analyserna tyder på att läkemedelsbehandlingens effekt kan förbättras genom att använda läkemedel som stödbehandling vid sidan av terapi.
  • När läkemedel används som stödbehandling är det viktigt att följa upp eventuella biverkningar, såsom illamående och huvudvärk. När läkemedelsbehandlingen planeras är det viktigt att bedöma spelarens helhetssituation och eventuella tilläggssymtom.

Övriga biologiska behandlingar

  • Olika metoder som grundar sig på icke-invasiva hjärnstimuleringsbehandlingar, såsom transkraniell magnetstimulering (rTMS) och likströmsstimulering (tDCS), har undersökts ganska mycket vid behandling av penningspelsberoende.
  • I en systematisk litteraturöversikt «Zucchella C, Mantovani E, Federico A, ym. Non-inva...»54 som publicerades 2020 identifierades 269 kliniska studier i anslutning till ämnet, men av dem var endast sex stycken randomiserade kontrollerade studier. Studierna var mycket heterogena i fråga om protokoll, parametrar och resultat. Det gick inte att göra en systematisk analys.
    • Resultaten tyder dock på att rTMS- eller tDCS-behandling kan ha en kontrollerande inverkan på beslutsprocesserna i anslutning till spelande. Detta tyder också en annan systematisk litteraturöversikt över beslutsfattandet hos friska försökspersoner i anslutning till spelande på. «Pettorruso M, Miuli A, Di Natale C, ym. Non-invasi...»55

Ordnande av behandling

  • Det är den offentliga hälso- och sjukvårdens uppgift att behandla penningspelsberoende. Penningspelsberoende orsakar förutom hälsorisker även sociala svårigheter som kräver multiprofessionellt samarbete med socialvårdens alkohol- och drogarbete och beroendearbete.
  • Välfärdsområdena ansvarar för hälso- och sjukvårdstjänsterna och därför ansvarar välfärdsområdena för att ordna behandling av penningspelsberoende. Eftersom penningspelsberoende ofta förekommer samtidigt som andra missbruksproblem och psykiska störningar, bör identifieringen och behandlingen av penningspel ordnas integrerat som en del av vård- och servicesystemet inom primärvården, alkohol- och drogarbetet och mentalvårdstjänsterna samt den specialiserade sjukvården.
  • Organisationssektorn erbjuder stöd, kamratstöd och samtalshjälp, men vårdansvaret ligger på välfärdsområdet.
  • Socialarbetet och ekonomi- och skuldrådgivningen har en viktig roll i behandlingen. Man kommer lokalt överens om och beskriver samarbetet mellan välfärdsområdets vårdinstanser och socialservicen så att den multiprofessionella behandlingen genomförs och patienten garanteras nödvändiga tjänster och behandling.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Rahapeliongelma»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Tove Hertzberg

Litteratur

Penningspelsberoende. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»12

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Salonen AH, Castrén S, Latvala TA, ym. Gender- and age-stratified analyses of gambling disorder in Finland between 2011 and 2020 based on administrative registers. Nordisk Alkohol Nark 2022;39(6):623-633 «PMID: 36452446»PubMed
  2. Salonen AH, Hagfors H, Lind K ym. Suomalaisten rahapelaaminen ja peliongelmat 2019 Tilastoraportti 8/2020. https://www.julkari.fi/handle/10024/139636 «https://www.julkari.fi/handle/10024/139636»13
  3. Young MM, Hodgins DC, Brunelle N ym. Developing lower-Risk Gambling Guidelines. Ottawa, Ontario, Canadian Centre of Substance Use and Addiction 2021 «https://gamblingguidelines.ca/app/uploads/2021/01/LRGG-Developing-Lower-Risk-Gambling-Guidelines-Report-2021-en.pdf»14
  4. Currie SR, Low Risk Gambling Guidelines Scientific Working Group. A research plan to define Canada's first low-risk gambling guidelines. Health Promot Int 2019;34(6):1207-1217 «PMID: 30202889»PubMed
  5. Sharman S, Butler K, Roberts A. Psychosocial risk factors in disordered gambling: A descriptive systematic overview of vulnerable populations. Addict Behav 2019;99():106071 «PMID: 31473572»PubMed
  6. Potenza MN, Balodis IM, Derevensky J, ym. Gambling disorder. Nat Rev Dis Primers 2019;5(1):51 «PMID: 31346179»PubMed
  7. Wolfschlag M, Håkansson A. Drug-Induced Gambling Disorder: Epidemiology, Neurobiology, and Management. Pharmaceut Med 2023;37(1):37-52 «PMID: 36611111»PubMed
  8. Leonard CA, Williams RJ, McGrath DS. Gambling fallacies: Predicting problem gambling in a national sample. Psychol Addict Behav 2021;35(8):939-947 «PMID: 33600198»PubMed
  9. Dowling NA, Merkouris SS, Greenwood CJ, ym. Early risk and protective factors for problem gambling: A systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. Clin Psychol Rev 2017;51():109-124 «PMID: 27855334»PubMed
  10. Allami Y, Hodgins DC, Young M, ym. A meta-analysis of problem gambling risk factors in the general adult population. Addiction 2021;116(11):2968-2977 «PMID: 33620735»PubMed
  11. Marchica LA. The impact and role of emotion regulation in problem gambling. Dissertation Abstracts International: Section B: The Sciences and Engineering 2021;82(5-B):No Pagination Specified.
  12. Strømme R, Børstad KH, Rø AE, ym. The Relationship Between Gambling Problems and the Five-Factor Model of Personality: A Systematic Review and Meta-Analysis. Front Psychiatry 2021;12():740235 «PMID: 34712156»PubMed
  13. Selin J, Raisamo S, Heiskanen M ym. Onko hajasijoitettujen rahapeliautomaattien suhteellinen määrä suurempi sosioekonomisesti haavoittuvilla asuinalueilla? Yhteiskuntapolitiikka 2018;83:294–302. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201803206094 «https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201803206094»15
  14. Sulkunen P, Babor TF, Örnberg JC ym. Setting limits: Gambling, science and public policy. Oxford, UK: Oxford University Press 2019
  15. Salonen AH, Alho H, Castrén S. Attitudes towards gambling, gambling participation, and gambling-related harm: cross-sectional Finnish population studies in 2011 and 2015. BMC Public Health 2017;17(1):122 «PMID: 28122531»PubMed
  16. Riley BJ, Oster C, Rahamathulla M, ym. Attitudes, Risk Factors, and Behaviours of Gambling among Adolescents and Young People: A Literature Review and Gap Analysis. Int J Environ Res Public Health 2021;18(3): «PMID: 33499418»PubMed
  17. Hellumbråten Kristensen J, Trifunovic S, Strand J ym. A systematic literature review of studies on attitudes towards gambling using the Attitudes Towards Gambling Scale (ATGS), International Gambling Studies 2022. DOI: 10.1080/14459795.2022.2143856
  18. Sirola A, Kaakinen M, Oksanen A. Excessive Gambling and Online Gambling Communities. J Gambl Stud 2018;34(4):1313-1325 «PMID: 29623505»PubMed
  19. Heiskanen M, Hellman M, Jaakkola T ym. Rahapeliautomaattien ja automaattipelien haittojen hallinta Rahapelien toimeenpanosta aiheutuvien haittariskien ja haittojen arviointiryhmän päätelmät haittojen hallinnan tehostamistarpeista ja ryhmän ohjauksessa tehty selvitys. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2020:25. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-6873-8 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-6873-8»16
  20. Auer M, Griffiths MD. The relationship between structural characteristics and gambling behaviour: An online gambling player tracking study. J Gambl Stud 2023;39(1):265-279 «PMID: 35553316»PubMed
  21. Tolchard B, Thomas L, Battersby M. GPs and problem gambling: can they help with identification and early intervention? J Gambl Stud 2007;23(4):499-506 «PMID: 17453326»PubMed
  22. Manning V, Dowling NA, Rodda SN, ym. An Examination of Clinician Responses to Problem Gambling in Community Mental Health Services. J Clin Med 2020;9(7): «PMID: 32630354»PubMed
  23. Miller NV, Currie SR, Hodgins DC, ym. Validation of the problem gambling severity index using confirmatory factor analysis and rasch modelling. Int J Methods Psychiatr Res 2013;22(3):245-55 «PMID: 24014164»PubMed
  24. Dowling NA, Merkouris SS, Dias S, ym. The diagnostic accuracy of brief screening instruments for problem gambling: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev 2019;74():101784 «PMID: 31759246»PubMed
  25. Gebauer L, LaBrie R, Shaffer HJ. Optimizing DSM-IV-TR classification accuracy: a brief biosocial screen for detecting current gambling disorders among gamblers in the general household population. Can J Psychiatry 2010;55(2):82-90 «PMID: 20181303»PubMed
  26. Currie SR, Hodgins DC, Casey DM. Validity of the Problem Gambling Severity Index interpretive categories. J Gambl Stud 2013;29(2):311-27 «PMID: 22426971»PubMed
  27. Otto JL, Smolenski DJ, Garvey Wilson AL, ym. A systematic review evaluating screening instruments for gambling disorder finds lack of adequate evidence. J Clin Epidemiol 2020;120():86-93 «PMID: 31917356»PubMed
  28. Castrén S, Kesänen M. Rahapeliongelman puheeksiotto. Kirjassa: Alho H, Aalto M, Castrén S, Mari Pajula (toim). Peliriippuvuus. Kustannus Oy Duodecim 2022. ISBN: 978-952-360-061-4
  29. Edgren R, Castrén S, Mäkelä M, ym. Reliability of Instruments Measuring At-Risk and Problem Gambling Among Young Individuals: A Systematic Review Covering Years 2009-2015. J Adolesc Health 2016;58(6):600-15 «PMID: 27151759»PubMed
  30. Montiel I, Ortega-Barón J, Basterra-González A, ym. Problematic online gambling among adolescents: A systematic review about prevalence and related measurement issues. J Behav Addict 2021;10(3):566-586 «PMID: 34550906»PubMed
  31. Loo JMY, Kraus SW, Potenza MN. A systematic review of gambling-related findings from the National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions. J Behav Addict 2019;8(4):625-648 «PMID: 31830810»PubMed
  32. Stefanovics EA, Potenza MN, Pietrzak RH. Gambling in a National U.S. Veteran Population: Prevalence, Socio-demographics, and Psychiatric Comorbidities. J Gambl Stud 2017;33(4):1099-1120 «PMID: 28293767»PubMed
  33. Kessler RC, Hwang I, LaBrie R, ym. DSM-IV pathological gambling in the National Comorbidity Survey Replication. Psychol Med 2008;38(9):1351-60 «PMID: 18257941»PubMed
  34. Richard J, Fletcher É, Boutin S, ym. Conduct problems and depressive symptoms in association with problem gambling and gaming: A systematic review. J Behav Addict 2020;9(3):497-533 «PMID: 32750033»PubMed
  35. Theule J, Hurl KE, Cheung K, ym. Exploring the Relationships Between Problem Gambling and ADHD: A Meta-Analysis. J Atten Disord 2019;23(12):1427-1437 «PMID: 26832122»PubMed
  36. Aalto M. Mielenterveyden häiriöt ja rahapeliongelmat. Kirjassa: Alho H, Aalto M, Castrén S, Pajula M (toim). Peliriippuvuus. Kustannus Oy Duodecim 2022. ISBN: 978-952-360-061-4
  37. Larsson L, Håkansson A. Mental illness and socio-economic situation of women and men diagnosed with gambling disorder (GD) in Sweden - nationwide case-control study. PLoS One 2022;17(10):e0274064 «PMID: 36288321»PubMed
  38. Karlsson A, Håkansson A. Gambling disorder, increased mortality, suicidality, and associated comorbidity: A longitudinal nationwide register study. J Behav Addict 2018;7(4):1091-1099 «PMID: 30427214»PubMed
  39. Edson TC, Slabczynski JM, Lee TG, ym. A meta-analytic investigation of problem gambling and self-harm: A causal inference perspective. Psychol Addict Behav 2022;(): «PMID: 35878077»PubMed
  40. Håkansson A, Karlsson A. Suicide Attempt in Patients With Gambling Disorder-Associations With Comorbidity Including Substance Use Disorders. Front Psychiatry 2020;11():593533 «PMID: 33304287»PubMed
  41. Dowling NA, Merkouris SS, Lorains FK. Interventions for comorbid problem gambling and psychiatric disorders: Advancing a developing field of research. Addict Behav 2016;58():21-30 «PMID: 26900888»PubMed
  42. Pallesen S, Mitsem M, Kvale G, ym. Outcome of psychological treatments of pathological gambling: a review and meta-analysis. Addiction 2005;100(10):1412-22 «PMID: 16185203»PubMed
  43. Rash CJ, Petry NM. Psychological treatments for gambling disorder. Psychol Res Behav Manag 2014;7():285-95 «PMID: 25328420»PubMed
  44. Cowlishaw S, Merkouris S, Dowling N, ym. Psychological therapies for pathological and problem gambling. Cochrane Database Syst Rev 2012;11():CD008937 «PMID: 23152266»PubMed
  45. Petry NM, Ginley MK, Rash CJ. A systematic review of treatments for problem gambling. Psychol Addict Behav 2017;31(8):951-961 «PMID: 28639817»PubMed
  46. Pfund RA, Peter SC, Whelan JP, ym. Is more better? A meta-analysis of dose and efficacy in face-to-face psychological treatments for problem and disordered gambling. Psychol Addict Behav 2020;34(5):557-568 «PMID: 32105113»PubMed
  47. Goslar M, Leibetseder M, Muench HM, ym. Efficacy of face-to-face versus self-guided treatments for disordered gambling: A meta-analysis. J Behav Addict 2017;6(2):142-162 «PMID: 28662618»PubMed
  48. Palomäki J, Heiskanen M, Castrén S. Online 8-week cognitive therapy for problem gamblers: The moderating effects of depression symptoms and perceived financial control. J Behav Addict 2022;11(1):75-87 «PMID: 35133289»PubMed
  49. Palomäki J, Lind K, Heiskanen M, ym. Predicting online problem gambling treatment discontinuation: New evidence from cross-validated models. Psychol Addict Behav 2023;37(3):519-532 «PMID: 35980716»PubMed
  50. Edgren R, Pörtfors P, Raisamo S, ym. Treatment for the concerned significant others of gamblers: A systematic review. J Behav Addict 2022;11(1):1-25 «PMID: 35044325»PubMed
  51. Dowling NA, Rodda SN, Lubman DI, ym. The impacts of problem gambling on concerned significant others accessing web-based counselling. Addict Behav 2014;39(8):1253-7 «PMID: 24813552»PubMed
  52. Dowling N, Merkouris S, Lubman D, ym. Pharmacological interventions for the treatment of disordered and problem gambling. Cochrane Database Syst Rev 2022;9(9):CD008936 «PMID: 36130734»PubMed
  53. Goslar M, Leibetseder M, Muench HM, ym. Pharmacological Treatments for Disordered Gambling: A Meta-analysis. J Gambl Stud 2019;35(2):415-445 «PMID: 30570700»PubMed
  54. Zucchella C, Mantovani E, Federico A, ym. Non-invasive Brain Stimulation for Gambling Disorder: A Systematic Review. Front Neurosci 2020;14():729 «PMID: 33013280»PubMed
  55. Pettorruso M, Miuli A, Di Natale C, ym. Non-invasive brain stimulation targets and approaches to modulate gambling-related decisions: A systematic review. Addict Behav 2021;112():106657 «PMID: 32987305»PubMed
Artikelns ID: gvr00108 (050.135)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Cognitive-behavioural therapies in the treatment of problem gambling and gambling disorder

Cognitive-behavioural therapies (CBTs) are effective in reducing gambling behaviour and other symptoms of pathological and problem gambling.

A

Motivational interviewing (MI) in the treatment of problem gambling and gambling disorder

Motivational interviewing (MI) is effective in reducing gambling behaviour alone and in combination with other therapies.

B

Internet-based treatment of gambling problems

Internet-based treatments of gambling disorders probably reduce general gambling symptoms.

B

Mindfulness-based interventions in the treatment of problem gambling and gambling disorder 1

Mindfulness-based interventions are likely to be efficacious in reducing gambling behavior and symptoms.

C

Efficacy of face-to-face versus self-guided treatments for disordered gambling: A meta-analysis

Psychological face-to-face treatments may reduce problematic gambling behaviour more than self-guided treatments.

C

Mindfulness-based interventions in the treatment of problem gambling and gambling disorder 2

Mindfulness-based interventions may be efficacious in reducing gambling urges and improving financial outcomes in problem gambling and gambling disorder.

C

Opioidin salpaaja naltreksoni rahapeliriippuvuuden hoidossa

Naltreksoni 50–100 mg päivässä saattaa lisätä vähän tai kohtalaisesti yleistä hyvinvointia ja mahdollisesti siten vähentää rahapeliriippuvaisten pelaamisretkahduksia lumelääkkeeseen verrattuna.

C

Treatment for the concerned significant others of gamblers

Core themes in the treatment of significant others may be information and understanding, social support, coping skills, communication, and strain.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään kuvaa tai kaaviota.

Kontakta oss