Motion
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Liikunta «Liikunta»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Fysisk aktivitet har många hälsofördelar för personer i alla åldrar. Dels kan motion förebygga flera kroniska sjukdomar, dels utgör den en del av behandlingen och rehabiliteringen av många sjukdomar. Motion kan förbättra den psykiska hälsan samt välbefinnandet och livskvaliteten.
- WHO:s evidensbaserade rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande för
hela befolkningen (2019, 2020) har sammanställts i tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande
(2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1.
- Även en mindre mängd motion än rekommendationen främjar hälsan jämfört med att inte röra på sig alls.
- Alla rekommenderas att minska stillasittandet.
- Rekommendationerna gäller också gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn
samt personer som har kroniska sjukdomar eller begränsningar i funktionsförmågan.
- Personer med kroniska sjukdomar eller begränsningar i funktionsförmågan rekommenderas att röra på sig enligt sin fysiska funktionsförmåga.
- Det är viktigt att läkare och övrig vårdpersonal för motion på tal och på så sätt
identifierar patienter som rör på sig för lite med tanke på hälsan.
- Kartlägg patientens motionsvanor, anteckna dem i patientdatasystemet och erbjud information och stöd.
- Personer som behöver utförlig handledning och stöd kan hänvisas till motionsrådgivning hos yrkesutbildade personer inom idrottsområdet och hälso- och sjukvården.
- Läkaren bedömer vid behov eventuella kontraindikationer för motion och rörelsebegränsningar.
- Risken för allvarliga hälsorisker är mycket liten om motionen inleds aktsamt och genomförs progressivt enligt motionsrekommendationerna.
- En aktivitetsmätare eller stegmätare kan användas för att följa upp den fysiska aktiviteten om patienten så önskar och har en apparat som lämpar sig för mätning.
| Åldersgrupp | Motion | Stillasittande | Ytterligare information | |
|---|---|---|---|---|
| Barn under 1 år | Mångsidig rörelse och aktivitet flera gånger om dagen | Högst en timme åt gången. Skärmtid rekommenderas inte för barn under 2 år; för de som fyllt 2 år högst en timme/dygn |
Interaktiv aktivitet på golvnivå betonas. Minst 30 minuter i magläge under vaken tid | |
| 1–2-åringar | Bör röra på sig med varierande belastning i minst 180 minuter per dag | |||
| 3–4-åringar | Bör röra på sig i minst 180 minuter per dag | Minst 60 minuter av den rekommenderade mängden fysisk aktivitet med måttlig eller stor belastning | ||
| Åldersgrupp | Uthållighetsmotion Konditionsfrämjande aktivitet | Motion som utvecklar muskelstyrkan | Stillasittande | Ytterligare information |
| 5–17-åringar | I genomsnitt 60 minuter måttlig eller tung motion per dag, huvudsakligen av uthållighetstyp | Minst 3 dagar i veckan. | Begränsa ett långt oavbrutet stillasittande och i synnerhet fritidens skärmtid till 1–2 timmar/dygn | Ansträngande uthållighetsmotion samt muskel- och skelettstärkande motion minst 3 dagar i veckan |
| 18–64-åringar | Minst 150–300 minuter antingen måttligt belastande (till exempel rask promenad) eller 75–150 minuter ansträngande (till exempel löpning) motion eller uthållighetsträning som kombinerar dessa per vecka | Med åtminstone måttlig intensitet minst 2 dagar i veckan | Minska långa stunder av stillasittande | För att uppfylla rekommendationen behövs både uthållighetsmotion och styrketräning. |
| 65 år fyllda | Minst 150–300 minuter måttlig belastning per vecka eller 75–150 minuter tung eller uthållighetsträning som kombinerar dessa | Med åtminstone måttlig intensitet minst 2 dagar i veckan | Minska långa stunder av stillasittande | För att uppfylla rekommendationen behövs både uthållighetsmotion och styrketräning.
Som en del av motionen varje vecka rekommenderas funktionell motion som förbättrar balansen och muskelstyrkan. |
Rekommendationer
- Rekommendation: Använd Världshälsoorganisationens (WHO 2019, 2020) rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande för olika åldersgrupper när du diskuterar motion för att stödja hälsan och välbefinnandet. «A4»2
- Rekommendation: Överväg att ställa upp ett individuellt mål för det dagliga antalet steg tillsammans med patienten för att befrämja den dagliga motionen, om patienten är villig och har en apparat som lämpar sig för mätning. «A5»3
- Rekommendation: Berätta för patienten att även en liten ökning av antalet steg medför hälsofördelar. «A6»4
- Rekommendation: För motion på tal med patienten på läkarens och den övriga vårdpersonalens mottagning i en lämplig situation. «A7»5
- Rekommendation: Ta reda på patientens motionsvanor och identifiera en patient som rör sig för lite med tanke på hälsan. «A1»6
- Rekommendation: Kom överens med patienten om hur genomförandet av den motion ni kommit överens om följs upp. «A8»7
- Rekommendation: Diskutera möjligheten och viljan att dokumentera genomförandet av motionen eller använda smarttelefonapplikationer eller kroppsnära teknik i uppföljningen av motionen med patienten. «A8»7
- Rekommendation: Hänvisa patienten till motionsrådgivning om han eller hon rör på sig för lite med tanke på hälsan, är beredd att ändra sitt motionsbeteende och behöver individuellt stöd för förändringen. «A9»8
Målgrupp
- Rekommendationen är avsedd för alla yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och idrottsområdet samt för dem som i sitt arbete har möjlighet att främja motion.
Målsättning
- Målet med rekommendationen är att vägleda yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och idrottsväsendet att främja motion bland barn och unga, vuxna, äldre personer samt gravida och de som nyligen fött barn. Syftet är att stödja hälsan och välbefinnandet.
Avgränsning av ämnet
- I denna rekommendation behandlas inte motion vid förebyggande, behandling eller rehabilitering av enskilda sjukdomar. Ämnet behandlas i de sjukdomsspecifika God medicinsk praxis-rekommendationerna.
- Rekommendationen behandlar inte behandling av motions- och idrottsskador eller frågor som gäller tävlingsidrott.
Begrepp och definitioner
- Termerna fysisk aktivitet, motion och rörelse används ofta synonymt. Läs mer «Liikunta, liikkuminen ja fyysinen aktiivisuus – termien käyttö suomen kielessä»1.
- Fysisk aktivitet (fyysinen aktiivisuus, physical activity) är viljestyrd muskelverksamhet som ökar
energiförbrukningen och i allmänhet leder till rörelse.
- Till exempel fysiskt belastande arbete, promenader, trädgårdsskötsel, hushållsarbete
samt motion och idrott utgör fysisk aktivitet.
- Fysisk aktivitet är inte nödvändigtvis planerad eller målinriktad.
- Till exempel fysiskt belastande arbete, promenader, trädgårdsskötsel, hushållsarbete
samt motion och idrott utgör fysisk aktivitet.
- Motion (liikunta, exercise, ibland physical activity) är planerad fysisk aktivitet som i
allmänhet är återkommande och målinriktad.
- Allmänna mål är att upprätthålla eller förbättra konditionen eller dess delfaktorer (uthållighets- och muskelkondition, balans och rörlighet).
- Motion är ofta en hobby.
- Till exempel att cykla eller att gå till arbetet är motion.
- Rörelse (liikkuminen) omfattar all slags fysisk aktivitet såsom
- rörelse på egen hand i arbetet eller på fritiden
- lekar, spel, motions- eller idrottshobbyer
- aktiv förflyttning från en plats till en annan, såsom till fots, med cykel eller rullstol.
- Stillasittande (paikallaanolo, stationary behaviour) avser att man i vaket tillstånd sitter, lutar
sig tillbaka, ligger ner eller står och då energiförbrukningen är liten (under 1,5
MET) «Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Be...»6, «Pinto AJ, Bergouignan A, Dempsey PC, ym. Physiolog...»7, se MET-definitionen nedan.
- Stillasittande omfattar också funktioner som är viktiga och nyttiga, såsom läsning, utförande av studieuppgifter, teckning, slöjd, utövande av musik och skötsel av många arbetsuppgifter.
- Med termen stillasittande beteende (sedentary behaviour) avses att ligga ner, luta sig tillbaka eller sitta i vaket tillstånd men inte att stå «Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Be...»6, «Pinto AJ, Bergouignan A, Dempsey PC, ym. Physiolog...»7. Fysisk inaktivitet (fyysinen inaktiivisuus, physical inactivity) innebär att musklerna används mycket lite eller inte alls, vilket leder till att organsystemens strukturer försämras och funktionerna försämras.
- Termen kan också avse mindre motion än i motionsrekommendationerna, men då bör man nämna vilka rekommendationer man hänvisar till «Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Be...»6, «Pinto AJ, Bergouignan A, Dempsey PC, ym. Physiolog...»7.
- Med orörlighet avses i allmänhet låg fysisk aktivitet. Det finns ingen etablerad definition av orörlighet.
- Att inte använda musklerna alls är ett extremt tillstånd, och i övrigt används termen låg fysisk aktivitet.
- Motionsträning (fyysinen harjoittelu, physical training, exercise training) avser motion som åtminstone i någon mån idkas systematiskt och i syfte att uppnå på förhand fastställda mål, till exempel bättre fysisk kondition eller bestämda hälsoeffekter. Exempel är uthållighets-, styrke- och balansträning.
- Motionens intensitet (teho, intensity)
- Lätt motion (kevyt liikunta, light-intensity physical activity) innebär motion och rörelse som knappt påverkar andningen eller höjer pulsen.
- Motion med måttlig belastning (kohtuukuormitteinen liikunta, moderate-intensity physical activity) innebär motion
där pulsen stiger och andningen blir något snabbare.
- till exempel måttligt belastande promenader, cykling eller rullande med rullstol.
- Motion med hög intensitet (raskas liikunta, vigorous-intensity physical activity) innebär motion där pulsen
stiger och andningen blir betydligt snabbare.
- till exempel löpning eller snabb rullning med rullstol.
- Konditionsträning (kestävyysliikunta, aerobic exercise) belastar stora muskelgrupper minst måttligt (i förhållande till utövarens prestationsförmåga), varar i allmänhet i minst tiotals minuter (fortlöpande eller periodvis), utvecklar ämnesomsättningen samt andnings- och cirkulationsorganen och pulsen och andningen blir tydligt snabbare.
- Styrketräning, dvs. muskelkonditionsträning (lihasvoimaharjoittelu eli lihaskuntoharjoittelu) är en aktivitet som åtminstone måttligt
belastar musklerna för att upprätthålla eller öka deras kraftproduktion och i allmänhet
även muskelmassan.
- Belastningen regleras i förhållande till den kraft som ifrågavarande muskler kan producera maximalt en gång till exempel i en lyft-, drag- eller stötrörelse.
- Även annan fysisk aktivitet kan belasta musklerna så att den kan anses motsvara styrketräning. Till exempel skidåkning, rullstolsåkning, trappgång, tunga trädgårdsarbeten och vedhuggning.
- Övningar i rörelsekontroll (liikehallintaharjoittelu) förbättrar koordinationen.
- Genom träning för kropp och sinne (keho-mieliharjoittelu) strävar man efter att stärka sambandet mellan kropp och själ och öka mental närvaro. Målet är att kroppen ska slappna av och sinnet lugna sig.
- Konditionsträning (kuntoliikunta) är motion som idkas systematiskt och där målet är att upprätthålla eller förbättra delområden av den fysiska konditionen. Till exempel på uthållighets- och styrketräning.
- Idrott (urheilu, sports) är organiserad, målinriktad motion där man tävlar enligt vissa regler och försöker förbättra prestationen genom träning.
- Fysisk kondition (fyysinen kunto, physical fitness) innebär tillståndet hos centrala strukturer och
funktioner i motionsprestationerna.
- Konditionen kan granskas enligt organsystem, till exempel andnings- och cirkulationsorganens kondition (hengitys- ja verenkiertoelimistön kunto, uthållighetskondition) eller enligt de egenskaper som behövs vid motionsprestationer, till exempel muskelkondition (lihaskunto, muskelstyrka och uthållighet).
- Den fysiska konditionen bedöms genom olika tester som prestationsförmåga som tolkas i förhållande till personens ålder, kön och storlek.
- Maximala syreupptagningsförmågan (maksimaalinen hapenottokyky, VO2max, maximal oxygen uptake) beskriver andnings- och cirkulationsorganens förmåga att transportera syret i andningsluften till de arbetande musklerna och musklernas förmåga att använda det för energiproduktion. Den maximala syreupptagningsförmågan är den syreförbrukning som uppnås vid extrem ansträngning. Bra mätare av uthållighetskonditionen.
- MET (metabolinen ekvivalentti, metabol ekvivalent, metabolic equivalent of task) är en indikator för energiförbrukning och fysisk aktivitet. Den kan användas för att bedöma motionens intensitet och energiförbrukning.
- Med kroppsnära teknik (puettava teknologia, wearables) avses digitala apparater som hålls eller fästs mot kroppen och som mäter variabler i anslutning till motion, rörelse, fysisk aktivitet eller fysiologiska funktioner och producerar information om kroppens funktion. Till kroppsnära teknik hör till exempel steg- och aktivitetsmätare, aktivitetsarmband, smartringar, smartklockor, pulsmätare och rörelsesensorer såsom pulsbälten, smarta kläder och smarta glasögon.
- Motionsrådgivning (liikuntaneuvonta, physical activity counselling, exercise counselling, exercise guidance) är ett jämlikt samtal mellan patienten eller klienten och vårdpersonalen i syfte att stöda klienten i att motionera för att främja hälsan, den fysiska funktionsförmågan och välbefinnandet utifrån klientens egna utgångspunkter «Nupponen R. What is counseling all about--basics i...»8.
- Främjande av motion (liikunnan edistäminen) kan definieras som verksamhet som ökar människors möjligheter att vara fysiskt aktiva och därmed upprätthålla och förbättra sin hälsa «WHO 1986. Ottawa Charter for Health Promotion. htt...»9.
- Hälsomotion (terveysliikunta, health-enhancing physical activity, HEPA) är motion som främjar eller upprätthåller hälsan eller välbefinnandet. Kännetecknande för hälsomotion är regelbundenhet, mångsidighet och måttlig ansträngning.
- Anpassad motion (soveltava liikunta, adapted physical activity, applied physical activity, physical activity for persons with disabilities) är ordnad motion eller motionsfrämjande verksamhet för personer som på grund av skada, sjukdom, någon annan funktionsnedsättning, begränsningar eller deras inverkan på sociala situationer har svårt att delta i motion som allmänt tillhandahålls.
- Motionsinriktad rehabilitering (liikunnallinen kuntoutus, exercise-based rehabilitation) är rehabilitering som genomförs under handledning eller enligt anvisningarna av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården där man i samarbete med patienten strävar efter att återställa, upprätthålla och främja dennes fysiska funktionsförmåga med hjälp av motion «Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Be...»6.
- Terapeutisk träning (terapeuttinen harjoittelu) innebär systematisk motion som åtminstone till en börjangenomförs under handledning av en yrkesutbildad person (vanligen fysioterapeut) eller enligt anvisningar för att minska ett hälsoproblem «Sanastolautakunta ja Liikuntatieteellinen Seura (L...»10.
Viktigaste hälsoeffekterna av motion och stillasittande
- Betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet, motion och en god fysisk kondition för bra hälsa och välbefinnande är väldokumenterade i forskning «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2.
- Hos vuxna främjar motion hälsan och har en positiv inverkan «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2. Den
- minskar den totala dödligheten
- minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar
- minskar förekomsten av förhöjt blodtryck
- minskar incidensen av typ 2-diabetes
- minskar incidensen av vissa cancerformer
- har en positiv inverkan på den psykiska hälsan (minskar ångest- och depressionssymtom)
- har en positiv inverkan på den kognitiva hälsan och sömnen
- kan ha en positiv inverkan på kroppens sammansättning och vikt.
- Läs mer om motionens effekter och verkningsmekanismer «Liikunnan vaikutuksia ja vaikutusmekanismeja sairauksien ehkäisyssä»2.
- Hos barn främjar motion hälsan och har en positiv inverkan «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2. Den
- förbättrar uthållighets- och muskelkonditionen
- förbättrar den kardiometabola hälsan
- ökar mineralhalten och bentätheten i skelettet
- har en positiv inverkan på de kognitiva funktionerna
- har en positiv inverkan på den psykiska hälsan (minskade depressionssymtom)
- kan ha en positiv inverkan på kroppens sammansättning och risken för övervikt och fetma.
- Läs mer om biologin och de fysiologiska effekterna kring fysisk aktivitet hos barn «Lasten liikunnan biologisia ja fysiologisia terveysvaikutuksia»3.
- Stillasittandets inverkan på hälsan
- Rikligt stillasittande har ett samband med större totaldödlighet, dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, cancerdödlighet och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2.
WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande
- Rekommendation: Använd Världshälsoorganisationens (WHO 2019, 2020) rekommendationer
för fysisk aktivitet och stillasittande för olika åldersgrupper när du diskuterar
motion för att stödja hälsan och välbefinnandet.
- Se tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1 WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande för olika åldersgrupper.
- Målet med motionsriktlinjerna som gäller hela befolkningen är att främja hälsa och
välbefinnande.
- De grundar sig på forskningsrön om dödlighet och fördelarna av motion vid reducering av sjukdomssymtom eller riskfaktorer.
- Forskningsdata om fysisk aktivitet på fritiden och i arbetet baserar sig till största delen på enkäter, intervjuer och dagböcker.
- De mest omfattande och aktuella evidensbaserade riktlinjerna för motion och stillasittande
för hela befolkningen för olika åldersgrupper har utarbetats av WHO «Guidelines on physical activity, sedentary behavio...»3, «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2, «Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines...»4, «Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health ...»5.
- Riktlinjerna grundar sig på systematisk informationssökning, systematiska översikter och bedömning av forskningsevidensens tillförlitlighet «Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO gui...»11, «Chaput JP, Willumsen J, Bull F, ym. 2020 WHO guide...»14, «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1.
- Riktlinjerna för barn under 5 år «Guidelines on physical activity, sedentary behavio...»3, «Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO gui...»11, «Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines...»4 har publicerats år 2019 och för alla 5 år fyllda (per åldersgrupp 5–17-åringar, 18–64-åringar, 65 år fyllda och gravida och de som nyligen fött barn) «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2 «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1 år 2020.
- I riktlinjerna (2020) har man också beaktat gravida kvinnor eller kvinnor som nyligen
fött barn och för första gången personer som har kroniska sjukdomar eller begränsningar
i funktionsförmågan «Dempsey PC, Friedenreich CM, Leitzmann MF, ym. Glo...»12, «Carty C, van der Ploeg HP, Biddle SJH, ym. The Fir...»13.
- Personer med kroniska sjukdomar «Dempsey PC, Friedenreich CM, Leitzmann MF, ym. Glo...»12 eller begränsningar i funktionsförmågan «Carty C, van der Ploeg HP, Biddle SJH, ym. The Fir...»13 rekommenderas att röra på sig enligt sin fysiska funktionsförmåga.
- Mer information om WHO:s riktlinjer se «WHO:n suositukset liikunnasta ja paikallaanolosta»4.
- Mer information om andra evidensbaserade motionsrekommendationer för olika åldersgrupper, se «Muita näyttöön perustuvia liikuntasuosituksia eri ikäryhmille»5.
Barn under 5 år
- Barn under 1 år: mångsidig fysisk aktivitet flera gånger per dag, särskilt via interaktiva aktiviteter på golvnivå (minst 30 minuter liggande på mage under den vakna tiden) «Guidelines on physical activity, sedentary behavio...»3, «Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines...»4, «Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO gui...»11.
- 1–2-åringar: minst 180 minuter fysisk aktivitet med varierande belastning under dagen «Guidelines on physical activity, sedentary behavio...»3, «Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines...»4, «Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO gui...»11.
- 3–4-åringar: minst 180 minuter under dagen, varav minst 60 minuter med måttlig eller hög intensitet «Guidelines on physical activity, sedentary behavio...»3, «Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines...»4, «Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO gui...»11.
- Stillasittande bör begränsas till högst en timme åt gången.
- Skärmtid rekommenderas inte för barn under 2 år och för barn som fyllt 2 år rekommenderas högst en timme per dag.
- Se tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1 och för mer information om WHO:s riktlinjer se «WHO:n suositukset liikunnasta ja paikallaanolosta»4, för information om biologiska och fysiologiska effekter av barns fysiska aktivitet se «Lasten liikunnan biologisia ja fysiologisia terveysvaikutuksia»3.
Barn och unga (5–17-åringar)
- Rekommenderas i genomsnitt 60 minuter motion per dag med måttlig eller hög intensitet,
huvudsakligen av uthållighetstyp. Motion med hög intensitet borde utövas minst tre
dagar i veckan «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2, «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «Chaput JP, Willumsen J, Bull F, ym. 2020 WHO guide...»14, «Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health ...»5.
- träning som förbättrar muskelstyrkan och skeletthälsan minst tre dagar i veckan.
- Alla bör begränsa långvarigt oavbrutet stillasittande och i synnerhet fritidens skärmtid till 1–2 timmar per dygn.
- Se tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1.
- För mer information om WHO:s riktlinjer se «WHO:n suositukset liikunnasta ja paikallaanolosta»4,för information om biologiska och fysiologiska effekterna av barns fysiska aktivitet se «Lasten liikunnan biologisia ja fysiologisia terveysvaikutuksia»3.
Vuxna
18–64-åringar
- Minst 150–300 minuter motion med måttlig intensitet per vecka eller 75–150 minuter motion med hög intensitet av uthållighetstyp eller uthållighetsmotion som kombinerar dessa.
- Därutöver rekommenderas övningar som utvecklar muskelstyrkan med minst måttlig intensitet
minst två gånger per vecka «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2, «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health ...»5.
- Friska vuxna bör genomföra progressiv styrketräning, där träningsprogrammet kan justeras enligt individuella mål till exempel med betoning på att utveckla maximal styrka, muskelmassa eller intensitet «Currier BS, D'Souza AC, Singh MAF, ym. American Co...»15.
- Även en mindre mängd motion än de allmänna motionsrekommendationerna främjar hälsan jämfört med att inte röra på sig alls. Motion som överskrider det rekommenderade minimimängden ökar uppenbarligen hälsofördelarna.
- Det rekommenderas att stillasittandet minskas.
- Olägenheterna av långvarigt stillasittande kan minskas genom att öka mängden motion med måttlig och hög intensitet. Att delvis ersätta stillasittandet även med lätt motion medför hälsofördelar. Det har framförts att det är bra att avbryta stillasittandet en stund genom att röra på sig lätt till exempel med 30–60 minuters mellanrum «Wu J, Fu Y, Chen D, ym. Sedentary behavior pattern...»16.
- Se tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1.
65 år fyllda
- Minst 150–300 minuter motion med måttlig intensitet per vecka eller 75–150 minuter motion med hög intensitet av uthållighetstyp eller uthållighetsmotion som kombinerar dessa rekommenderas.
- Därutöver rekommenderas övningar som utvecklar muskelstyrkan med minst måttlig intensitet två eller flera dagar i veckan «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2, «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health ...»5.
- Varje vecka rekommenderas funktionella mångsidiga motionsformer med åtminstone måttlig belastning som omfattar balans- och styrketräning för att förbättra funktionsförmågan och förebygga fallolyckor som en del av motionen.
- All slags fysisk aktivitet, oberoende av intensitet, är till nytta.
- Det rekommenderas att stillasittande bör minskas. De negativa effekterna av långvarigt stillasittande kan minskas genom att öka mängden motion med måttlig och hög intensitet. Att delvis ersätta stillasittandet också med lätt motion medför hälsofördelar.
- Se tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1.
- Läs mer om förändringar i funktionsförmågan i anslutning till åldrandet «Ikääntymiseen liittyvät muutokset toimintakyvyssä»6.
Gravida och de som nyligen fött barn
- Utöver WHO:s riktlinjer «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2, «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health ...»5 har rekommendationer från en kanadensisk och finländsk specialistgrupp publicerats «Mottola MF, Davenport MH, Ruchat SM, ym. 2019 Cana...»17, «Hamari L, Grym K, Harsunen H, Niela-Vilén H, Ryhtä...»18.
Gravida
- Regelbunden uthållighetsmotion rekommenderas redan för dem som planerar en graviditet.
- All slags motion (uthållighets-, styrke-, vattenmotions- och kombinationsträning)
är till nytta under graviditeten förutsatt att den genomförs individuellt anpassat
med kontrollerad belastning «Prevett C, Gingerich J, Sivak A, ym. Resistance tr...»19, «Duchette C, Perera M, Arnett S, ym. Benefits of Re...»20, «Davenport MH, Ruchat SM, Sobierajski F, ym. Impact...»21.
- Uthållighetsmotion under graviditeten stöder förlossningens fysiologiska förlopp och minskar behovet av medicinska åtgärder, motion skadar inte fostret.
- Det är också tryggt att utöva styrketräning under graviditeten.
- En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården kan utnyttja färdigt material i
handledningen.
- T. ex. på UKK-institutets webbplats finns anvisningar både för personer som motionerat lite tidigare och för dem som motionerat regelbundet. Anvisningarna finns på nio språk. Se Motionsrekommendationer för gravida «https://ukkinstituutti.fi/sv/motionsrekommendationer/motionsrekommendationer-for-gravida/»1.
- För mer information och konkreta anvisningar om motionsprinciperna, kontraindikationer för motion samt säkerhet hos gravida och de som nyligen fött barn samt annan tilläggsinformation i temat se «Liikunta raskauden aikana ja synnytyksen jälkeen»7.
Kvinnor som nyligen fött barn
- Man kan börja motionera genast när den fysiska återhämtningen tillåter det «Evenson KR, Brown WJ, Brinson AK, ym. A review of ...»22. Motionen ökas stegvis.
- Hälsovårdspersonalen t.ex. på rådgivningen bör stöda mammorna i att hitta realistiska motionsformer som är lätta att genomföra i vardagen samt stöda fortsatt motion även efter förlossningen. Rädsla eller osäkerhet om motionens säkerhet är ett allmänt hinder för fysisk aktivitet.
- I främjandet av motion bland mammor som fött barn bör man fästa särskild uppmärksamhet vid att stöda orken, lindra eventuella depressionssymtom och stress och främja det välbefinnande som motionen ger. Detta berör inte endast mammorna, utan hela familjen «Makama M, Awoke MA, Skouteris H, ym. Barriers and ...»23.
- Läs om motionsprinciperna, kontraindikationer för motion samt säkerheten hos gravida och de som nyligen fött barn samt annan tilläggsinformation i temat «Liikunta raskauden aikana ja synnytyksen jälkeen»7.
Dagligt antal steg
- Rekommendation: Överväg att ställa upp ett individuellt mål för antalet steg tillsammans
med patienten för att stödja den dagliga motionen, förutsatt att patienten är villig
och har en apparat som lämpar sig för mätning.
- När målet för antalet steg ställs upp ska du beakta utgångsläget för den fysiska aktiviteten och patientens eventuella kroniska sjukdomar.
- Se även kapitlet Utredning av motionsvanor «A1»6.
- Cirka 7 000 steg per dag har sannolikt samband med kliniskt betydande hälsofördelar
hos vuxna (minskad incidens av total dödlighet, hjärt- och kärlsjukdomar, cancerdödlighet,
demens och depressionssymtom) jämfört med 2 000 steg per dag «For adults, 7000 steps per day is likely associated in a clinically important reduction of health outcomes (all-cause mortality, cardiovascular disease incidence, cancer mortality, dementia and depressive symptoms) compared with 2000 steps per day.»B.
- Hälsofördelarna kan vara större med 10 000 och 12 000 dagliga steg jämfört med 7 000 steg.
- Hälsoriskerna för vuxna kan minskas genom att lägga till endast 2 000 steg per dag, hälsoriskerna minskar allt mer ju mer antalet steg ökar.
- Hälsofördelarna är dosresponsiva (inte lineära); de största relativa förbättringarna sker vid övergången från låg aktivitet till cirka 7 000 steg per dygn.
- Rekommendation: Berätta för patienten att även en liten ökning av antalet steg medför
hälsofördelar.
- En ökning med 1 000 steg per dag minskar hos vuxna risken för mortalitet oavsett orsak med cirka 15 procent och en ökning med 500 steg per dag minskar risken för hjärt- och kärldödlighet med cirka 7 procent. Redan cirka 3 800 steg per dag minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, men risken för dödlighet minskar mer med större stegantal «Banach M, Lewek J, Surma S, ym. The association be...»24.
- Även mindre antal steg kan ge hälsoeffekter hos vuxna och äldre «Paluch AE, Matthews CE, Doherty A, ym. Daily Steps...»25.
- Den enklaste motionsformen av uthållighetstyp som producerar steg är promenader.
- En halvtimmes promenad med måttlig intensitet ger cirka 3 000–4 000 steg.
- Stegmätaren eller aktivitetsmätaren kan inte upptäcka motionsformer där det inte uppstår några steg, såsom cykling, simning, skidåkning eller styrketräning.
- Den föreslagna rekommendationen för barn och unga är minst 9 000–16 000 steg per dygn. Det finns inte tillräckligt med evidens på dos-responsförhållandet eller på vilka hälsofördelar man kan uppnå med ett mindre antal steg «Tudor-Locke C, Craig CL, Beets MW, ym. How many st...»26, «Silva MP, Fontana FE, Callahan E, ym. Step-Count G...»27.
- Tills vidare finns det inte tillräckligt med forskningsrön för att man ska kunna utarbeta rekommendationer om det dagliga antalet steg för olika åldersgrupper «Paluch AE, Matthews CE, Doherty A, ym. Daily Steps...»25.
Finländarnas motionsbeteende och stillasittande
- Den självrapporterade mängden fysisk aktivitet på fritiden och i arbetet har i undersökningar i allmänhet varit klart större än mätt med aktivitetsmätare som grundar sig på accelerometerteknik. Å andra sidan grundar sig internationella motionsrekommendationer främst på information om fysisk aktivitet som samlats in genom enkäter, intervjuer och dagböcker.
Barn och unga
- Mätt med aktivitetsmätare är barn i åldern 4–6 år fysiskt aktiva i genomsnitt 4 timmar 13 minuter per dygn, varav andelen motion med måttlig eller hög intensitet är i genomsnitt 1 timme 20 minuter. De samlar i genomsnitt 14 000 steg per dygn. I genomsnitt 9 timmar 24 minuter per dygn är stillasittande «Mehtälä A, Sääkslahti A, Asunta P, Hakonen H, Kukk...»28.
- WHO:s motionsriktlinjer för 3–5-åringar «Guidelines on physical activity, sedentary behavio...»3, «Opetus- ja kulttuuriministeriö. Varhaisvuosien fyy...»29 uppnås av 76 procent av barnen «Mehtälä A, Sääkslahti A, Asunta P, Hakonen H, Kukk...»28. Andelen personer som motionerar med måttlig eller hög intensitet minst en timme per dag är större på vardagar (85 %) än på veckoslut (75 %) «Leppänen MH, Ray C, Wennman H, ym. Compliance with...»30.
- Mätt med aktivitetsmätare motionerar barn i åldern 7, 9 och 11 år i genomsnitt 4 timmar 18 minuter per dygn. Mängden motion med måttlig eller hög intensitet är i genomsnitt 1 timme 54 minuter. De samlar i genomsnitt 10000 steg per dygn «Hämylä R, Kokko S. (toim) Lasten ja nuorten liikun...»31.
- Mätt med aktivitetsmätare samlar 13- och 15-åriga ungdomar i genomsnitt 3 timmar 36 minuter lätt motion per dygn. Mängden motion med måttlig eller hög intensitet är i genomsnitt 1 timme 6 minuter per dygn. De samlar i genomsnitt 8000 steg per dag. Tiden av stillasittandet ökar från 6 timmar 18 minuter vid 7 års ålder till 9 timmar 12 minuter per dygn vid 15 års ålder «Hämylä R, Kokko S. (toim) Lasten ja nuorten liikun...»31.
- 50 procent av 7-åringarna, 43 procent av 9-åringarna och 31 procent av 11-åringarna rörde sig med måttlig eller hög intensitet minst en timme varje mätdag. Bland 13- och 15-åringar är motsvarande andelar 13 % och 5 % «Hämylä R, Kokko S. (toim) Lasten ja nuorten liikun...»31.
- Det finns inga uppgifter om andelen personer i Finland som uppfyller rekommendationerna för motion som främjar muskelstyrkan och skeletthälsan hos barn och ungdomar.
- Andelen som uppfyller motionsrekommendationerna är mindre bland barn och unga som kommer från familjer med svag socioekonomisk ställning jämfört med familjer som har en bra socioekonomisk ställning «Hämylä R, Kokko S. (toim) Lasten ja nuorten liikun...»31.
Vuxna
- I UKK-institutets undersökning «Husu P, Tokola K, Vähä-Ypyä H, ym. Liikuntaraportt...»32 motionerade vuxna (20–69-åringar) i genomsnitt cirka 45 minuter med måttlig eller
hög intensitet per dygn mätt med aktivitetsmätare och det dagliga antalet steg var
i genomsnitt cirka 7 000 steg. Största delen av den vakna tiden tillbringades i sittande
eller i liggande ställning.
- Drygt hälften uppnådde den nedre gränsen i rekommendationen för uthållighetsträning
(minst 150 minuter i veckan med måttlig intensitet eller 75 minuter med hög intensitet).
- Rekommendationen uppfylldes oftare bland kvinnor än bland män.
- Med åldern minskade mängden motion: Utifrån resultateten från aktivitetsmätaren uppfyllde cirka en tredjedel av dem som fyllt 70 år rekommendationen om motion av uthållighetstyp. Bland 70–79-åringarna uppfyllde 44 procent av männen och 43 procent av kvinnorna rekommendationen. Av 80-åringarna och äldre var motsvarande andelar 25 procent och 29 procent.
- Enligt egen anmälan (enkätblankett) uppfylldes rekommendationen för uthållighetsmotion betydligt mer sällan än enligt aktivitetsmätaren: rekommendationen uppfylldes hos cirka 20 procent av de vuxna och hos cirka 10 procent av de äldre.
- Drygt hälften uppnådde den nedre gränsen i rekommendationen för uthållighetsträning
(minst 150 minuter i veckan med måttlig intensitet eller 75 minuter med hög intensitet).
- I enkäten Hälsosamma Finland 2022–2023 « Terve Suomi. 2023. Terveysden ja hyvinvoinnin lai...»33 uppgav 67 procent av finländska män i åldern 20–64 år och 65 procent av kvinnorna
att de motionerade i enlighet med rekommendationerna för uthållighetsträning, minst
150 minuter per vecka med måttlig eller hög intensitet eller 75 minuter med hög intensitet.
- Cirka hälften (49–53 %) av männen och kvinnorna i åldern 20–64 år uppfyllde rekommendationen för muskelstyrka och rörelsekontroll minst två gånger i veckan.
- Bland 65 år fyllda uppfyllde 51 procent av männen och 43 procent av kvinnorna rekommendationerna för uthållighetsmotion och 57 procent av männen och 50 procent av kvinnorna uppfyllde rekommendationerna för muskelstyrka och rörelsekontroll
- Uppfyllande av motionsrekommendationerna (uthållighetsträning och styrketräning)
- 20–64-åringar: 46 % av männen och 43 % av kvinnorna
- 65 år fyllda: 40 % av männen och 32 % av kvinnorna.
- En svag socioekonomisk ställning reflekteras särskilt i mindre fritidsmotion, däremot är den fysiska belastningen i arbetet ofta större «Borodulin K, Wennman H, Mäki-Opas T, ym. Koulutusr...»34.
Att föra motion på tal inom hälso- och sjukvården samt motionsrådgivning
- Rekommendation: För motion på tal med patienten på läkarens och den övriga vårdpersonalens mottagning i en lämplig situation.
- Motion utgör en del av förebyggandet, behandlingen och rehabiliteringen av flera sjukdomar.
Därför är det viktigt att föra motion på tal inom hälso- och sjukvården.
- WHO:s globala handlingsplan för att främja motion 2018–2030 framhäver hälso- och sjukvårdspersonalens betydelse «Global action plan on physical activity 2018–2030:...»35.
- Förebyggande av sjukdomar hör till primärvårdens öppenvårdsverksamhet. Låg fysisk aktivitet är en av de viktigaste riskfaktorerna för icke-smittsamma sjukdomar. Verksamhetsmodeller för förebyggande av dessa sjukdomar bör utarbetas «Mikkola I, Riekki M, Sipilä R, Suomalaisen Lääkäri...»36.
- Patienterna önskar att vårdpersonalen för motion på tal och utnyttjar också korta kontakter för att påverka, särskilt när patienten visar intresse. Se punkten Patientperspektiv «A2»9.
- Då fysisk aktivitet förts på tal dokumenteras detta och uppgifterna om motionen i
det elektroniska patientdatasystemet (se mer information «Liikunnan ja liikkumisen puheeksiotto, palveluohjaus tai lähete ja prosessinomainen liikuntaneuvonta - toimenpidekoodit ja selitteet»8).
- Dokumenteringen av motionsuppgifter varierar enligt lokala verksamhetssätt och patientdatasystem.
- Det individuella motionsmålet och anvisningen kan dokumenteras som fri text i journalhandlingarna.
- Frågeformulär kan användas i datainsamlingen och deras innehåll dokumenteras i journalhandlingarna.
- Dokumenteringen av motionsuppgifter varierar enligt lokala verksamhetssätt och patientdatasystem.
- För mer information se Liikunnan puheeksiotto terveydenhuollon ammattilaisen vastaanotolla «Liikunnan puheeksiotto terveydenhuollon ammattilaisen vastaanotolla»9.
- Mer information: Liikuntalääketieteen poliklinikka erikoissairaanhoidossa «Liikuntalääketieteen poliklinikka erikoissairaanhoidossa»10.
Utredning av motionsvanor
- Rekommendation: Ta reda på patientens motionsvanor och identifiera patienter som rör
sig för lite med tanke på hälsan.
- Motionsvanorna kan utredas med hjälp av enkäter, intervjuer, dagböcker och metoder som grundar sig på kroppsnära teknik «Lobelo F, Rohm Young D, Sallis R, ym. Routine Asse...»37.
- Utredning av motionsvanor och användning av information inom hälso- och sjukvården för att främja motion och hälsa kan öka utövandet av motion «Lobelo F, Rohm Young D, Sallis R, ym. Routine Asse...»37, «Sanchez A, Bully P, Martinez C, ym. Effectiveness ...»38.
Barn och unga
- För att bedöma motionsaktiviteten hos barn i dagisåldern och faktorer i anslutning till den kan man använda frågorna i undersökningen PIILO, som är relativt reproducerbara hos barn i åldern 4–6 år «Mehtälä A, Sääkslahti A, Asunta P, Hakonen H, Kukk...»28.
- De två indikatorfrågorna som användes i enkäten Hälsa i skolan 2025 (åk 8 och 9, åk 4 och 5) kan reproduceras för att bedöma nivån på motionsaktiviteten «Prochaska JJ, Sallis JF, Long B. A physical activi...»39, «Su Y, Zhang Y, Chen ST, ym. Is the Health Behavior...»40, «Booth ML, Okely AD, Chey T, ym. The reliability an...»41. Se Liikunta-aktiivisuuden arvioiminen kouluterveyskyselyssä «Liikunta-aktiivisuuden arvioiminen kouluterveyskyselyssä»11.
Vuxna
- Motion och fysisk aktivitet kan bedömas relativt reproducerbart och tillförlitligt med hjälp av enkäten European Health Interview Survey – Physical Activity Questionnaire (EHIS-PAQ) som användes i undersökningen Hälsosamma Finland om motion i anslutning till arbete och fritid (se enkätblanketten «https://www.thl.fi/tervesuomi_verkkoraportit/lomakkeet/tervesuomi/index.html»2). Dessa frågor beaktar också motion som utvecklar eller upprätthåller muskelkonditionen «Baumeister SE, Ricci C, Kohler S, ym. Physical act...»42. Blanketten har också använts för äldre personer.
- Av de övriga motionsenkäterna som översatts till finska och svenska har International
Physical Activity Questionnaire - Short Form (IPAQ-SF) «Husu P, Vähä-Ypyä H, Tokola K, ym. Reliability and...»43 och Global Physical Activity Questionnaire (GPAQ) «Hukkanen H, Husu P, Sievänen H, ym. Aerobic physic...»44 visat sig vara reproducerbara. Med formulären kan man relativt tillförlitligt bedöma
nivån på motion med måttlig och hög intensitet bland vuxna samt förändringen i dessa.
- Med IPAQ-SF-enkäten (se blanketten «https://ukkinstituutti.fi/wp-content/uploads/2025/01/kansainvalinen-liikuntakysely-lyhyt-IPAQ.pdf»3) kan man bedöma motionsaktiviteten under de föregående sju dagarna och med GPAQ-blanketten (se blanketten «https://ukkinstituutti.fi/wp-content/uploads/2025/01/maailmanlaajuinen-liikuntakysely-GPAQ.pdf»4) motionsaktiviteten under en normal vecka.
- Kroppsnära teknik vid bedömning av fysisk aktivitet
- Den kroppsnära kommersiellt tillgängliga tekniken ger en tillförlitlig bedömning av särskilt antalet steg som tagits med måttlig belastning. Däremot har tekniken svårare att identifiera lätt och ansträngande fysisk aktivitet (jämfört med de accelerationssensorer som använts i vetenskapliga undersökningar) «Ferguson T, Rowlands AV, Olds T, ym. The validity ...»45, «Degroote L, De Bourdeaudhuij I, Verloigne M, ym. T...»46, «Henriksen A, Svartdal F, Grimsgaard S, ym. Polar V...»47, «Amagasa S, Kamada M, Sasai H, ym. How Well iPhones...»48.
- Antalet steg beskriver inte motionens intensitet, men är ett enkelt och kostnadseffektivt
sätt att följa upp aktiviteten «Paluch AE, Matthews CE, Doherty A, ym. Daily Steps...»25.
- Mobiltelefonens stegmätare är tillförlitlig för att följa upp antalet steg för samma individ, men lämpar sig inte för jämförelse av olika individer.
- Stegmätarnas tillförlitlighet försämras med åldern när rörelserna blir långsammare, steglängden förkortas och stegstyrkan försämras (skidande steg).
- Informationen om mängden motion som fås med hjälp av kroppsnära teknik och enkäter
är inte jämförbar, eftersom de används för att bedöma olika saker. Med enkäterna bedöms motionsvanor
och med hjälp av teknik mängden fysisk aktivitet. Den bästa helhetsbilden av motionsaktiviteten får man genom att kombinera båda metoder.
- Inom hälso- och sjukvården är det bra att utifrån den information som kroppsnära enheter ger granska hur motionen genomförs, eventuella förändringar i den och att utnyttja dem tillsammans med självrapporterad motionsaktivitet för att kartlägga det övergripande motionsbeteendet «Husu P, Vähä-Ypyä H, Tokola K, ym. Reliability and...»43, «Anaya G, Pettee Gabriel K, St-Onge MP, ym. Optimal...»49.
Motions- och träningsformer
- Flera motionsformer innehåller en kombination av uthållighets-, styrke- och rörelsekontrollträning.
- Träning och motion av uthållighetstyp är bland annat
- gång (med eller utan stavar), jogging, löpning, cykling (med eller utan el), vattengymnastik (simning, vattengymnastik, vattenlöpning), rullstolsåkning, dans, skidåkning
- boll- och racketspel, frisbeegolf
- high-intensity interval (HIIT) och sprint interval (SIT)-träning, där perioder med mycket hög intensitet varierar med lätta perioder. Vid HIIT-träning är intensiteten i allmänhet >85 procent av maximipulsen och i SIT-träning maximal, s.k. all out «MacInnis MJ, Gibala MJ. Physiological adaptations ...»50. Träning kan till exempel omfatta gång i uppförsbacke eller löpning.
- Barn
- Uthållighetsmotion med hög intensitet är till exempel tafattlekar, boll- och racketspel, dans samt fartfyllda utomhuslekar.
- Uthållighetsträning med måttlig intensitet omfattar att röra sig från en plats till en annan till fots eller med cykel (t.ex. till och från skolan).
- Styrke- eller motståndsträning är bland annat
- gymträning med fria vikter och redskap, kroppsviktsträning, gummibands- och motionsbollsträning,
- trappgång, hemgymnastik, stolgymnastik.
- Motionsformer som stöder utvecklingen av muskelstyrkan hos barn är också till exempel att göra snögubbar, hoppa, skutta, hänga, klättra och bära.
- Rörelsekontrollövningar är bland annat
- Dans, särskild balansträning, styrketräning, boll- och racketspel
- Styrketräning förbättrar ofta också rörelsekontrollen.
- Kropps- och sinnesträning är till exempel yoga, pilates, Tai Chi, Qigong.
Bedömning och uppföljning av träningens belastnings- och ansträngningsgrad
Bedömning
- Motionens belastning (intensitet, "intensity", kuormittavuus,) och ansträngning är
en central del av planeringen och bedömningen av motionsprogrammet.
- Intensiteten och belastningen påverkar träningens mål, resultat och säkerhet och de kan bedömas med både objektiva (mätningar med apparater) och subjektiva (enkät, egna känningar) metoder.
- Med motionens belastning avses den fysiologiska belastning som muskelverksamheten
orsakar olika delar av kroppen.
- Motionens belastning varierar beroende på individens fysiska prestationsförmåga.
- För personer med bra kondition är lätt motion en lugn promenad (4–5 km/h), något som kan vara mycket ansträngande för en person som har en svår hjärt- eller lungsjukdom eller betydande övervikt.
- Klassificering av belastningen av motion av uthållighetstyp «Howley ET. Type of activity: resistance, aerobic a...»51, se tabell «Klassificering av belastning vid uthållighetsträning. Siffrorna gäller friska medelålders personer vars maximala syreupptagningsförmåga (VO2max, uthållighetskondition) är bra (≥ = 12 MET dvs. minst 12 gånger viloämnesomsättningen) eller dålig (< 5 MET). Tabellen är redigerad från källa . ...»2 och klassificering av styrketräning «Paluch AE, Boyer WR, Franklin BA, ym. Resistance E...»52, se tabell «Styrketräningens belastning och inverkan på träningsprogram för personer med olika hälsotillstånd ....»3.
- Motionens belastning varierar beroende på individens fysiska prestationsförmåga.
- Motionens ansträngning, dvs. upplevd belastning, innebär en subjektiv upplevelse av
den belastning som motionen orsakar.
- Både uthållighets- och styrketräningens belastning kan bedömas till exempel på Borgs skala «Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertio...»53, se tabell «Upplevd belastning på Borgs RPE-skala (Rating of Perceived Exertion) ....»4.
- Olika belastningsklassificeringar som grundar sig på den upplevda belastningen, pulsen eller prestationsförmågan motsvarar varandra väl, se tabell «Klassificering av belastning vid uthållighetsträning. Siffrorna gäller friska medelålders personer vars maximala syreupptagningsförmåga (VO2max, uthållighetskondition) är bra (≥ = 12 MET dvs. minst 12 gånger viloämnesomsättningen) eller dålig (< 5 MET). Tabellen är redigerad från källa . ...»2.
- Se exempel på programmering av styrketräning och bedömning av belastning för nybörjare och mer avancerade tränare «Esimerkkejä voimaharjoittelun ohjelmoinnista ja kuormituksen arvioinnista»12.
| Belastningsklass (intensitet) |
% av maximala pulsfrekvensen1 | Upplevd belastning (Borg)2 | Bra uthållighetskondition | Dålig uthållighetskondition | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 tillförlitligt uppmätt maximal puls (inte åldersenlig bedömning) 2 Borgskalan (värden 6–20) «Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertio...»53 3 MET, metabol ekvivalent 4 andel av maximala syreupptagningsförmågan (VO2max) |
||||||
| MET3 | % VO2max 4 | MET3 | % VO2max 4 | |||
| (Mycket) lätt | ≤ 63 | ≤ 11 | ≤ 5,3 | ≤ 44 | ≤ 2,5 | ≤ 51 |
| Något ansträngande | 64–76 | 12–13 | 5,4–7,5 | 45–62 | 2,6–3,3 | 52–67 |
| Ansträngande | 77–93 | 14–16 | 7,6–10,2 | 63–85 | 3,4–4,3 | 68–87 |
| Mycket ansträngande | ≥ 94 | ≥ 17 | ≥ 10,3 | ≥ 86 | ≥ 4,4 | ≥ 88 |
| Intensitet | % av repetitionsmaximum (1 RM) | Repetitioner | Träningspass per vecka | Styrkeslag | För vem |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 RM; repetitionsmaximum * En patient med hög risk avser en person som har sjukdomar eller tillstånd som ökar risken för skadliga händelser (till exempel hjärt- eller kärlkomplikationer) under motionsprestationen. |
|||||
| Ansträngande | > 80% | 1–6 | ≥ 2 | Styrka | Friska vuxna som vill optimera styrkeökningen |
| Något ansträngande | 40–60 % | 8–12 | ≥ 2 | Styrka och uthållighet | Befolkningen |
| Lätt | < 40 % | 15–20 | ≥ 2 | Uthållighet | Patienter med hög risk * |
| Hur känns ansträngningen nu? |
|---|
| 6 ingen ansträngning alls |
| 7 extremt lätt |
| 8 |
| 9 mycket lätt |
| 10 |
| 11 lätt |
| 12 |
| 13 ganska ansträngande |
| 14 |
| 15 ansträngande |
| 16 |
| 17 mycket ansträngande |
| 18 |
| 19 extremt ansträngande |
| 20 maximalt ansträngande |
Uppföljning
- Rekommendation: Kom överens om hur genomförandet av den motion ni kommit överens om med patienten följs upp.
- Rekommendation: Diskutera med patienten om möjligheten och viljan att dokumentera genomförandet av motionen eller använda smarttelefonapplikationer eller kroppsnära teknik i uppföljningen av motionen.
- Uppföljningen av träningens belastning och ansträngning kan göras genom att regelbundet anteckna till exempel medeltalet för pulsen under träningen, träningens längd, subjektiv belastning, antalet steg, färdsträckan under träningen och ackumulerad fysisk aktivitet (på olika intensitetsområden).
- Med hjälp av en motionsdagbok (på papper eller i en mobilapplikation) kan man spara information om fysisk aktivitet, dokumentera framstegen och hur målen har uppnåtts samt samla in respons. För exempel på en motionsdagbok, se Terveyskirjasto «https://www.terveyskirjasto.fi/pgt00017»5.
- Motionens belastnings och ansträngningsgrad kan bedömas och följas upp med både objektiva
(redskapsbaserade mätningar) och subjektiva metoder «Franklin BA, Eijsvogels TMH, Pandey A, ym. Physica...»54.
- Till instrumentbaserade metoder för bedömning av belastning och ansträngningsgrad hör exempelvis mätning av motionens effekt, hastighet eller duration med hjälp av cykelergometer eller löpband.
- Med hjälp av puls- och aktivitetsmätare kan motionens intensitet och belastning bedömas. En aktivitetsmätare ökar fysisk aktivitet hos friska vuxna «Laranjo L, Ding D, Heleno B, ym. Do smartphone app...»55. Liknande resultat har uppnåtts hos studerande och äldre personer. Interventioner som grundar sig på smarttelefonapplikationer «Domin A, Spruijt-Metz D, Theisen D, ym. Smartphone...»56 kan främja rörligheten, men evidensen varierar, effekterna är ofta små eller måttliga och det finns betydande brister i forskningsuppläggen.
- Av de subjektiva metoderna används allmänt Borgs RPE-skala (Rating of Perceived Exertion, bedömning av upplevd belastning) «Franklin BA, Eijsvogels TMH, Pandey A, ym. Physica...»54, «Upplevd belastning på Borgs RPE-skala (Rating of Perceived Exertion) ....»4.
- MET (metabol ekvivalent, metabolic equivalent of task, metabolinen ekvivalentti) beskriver
energiförbrukningen och den fysiska aktiviteten «Kaikkonen P. Tietoa potilaalle: MET - energiankulu...»57.
- En MET, dvs. syreförbrukningen på vilonivå (sittande lugnt på en stol) hos vuxna är i genomsnitt 3,5 milliliter per kilo kroppsvikt per minut.
- Klassificering av motionens belastning enligt MET «ACSM. General Principles of Exercise Prescription ...»58
- 1,5–2,9 MET låg intensitet
- 3–5,9 MET måttlig intensitet
- 6–8,9 MET hög intensitet
- 9+ MET mycket hög intensitet
- Exempel på fysiska aktiviteter och motionsformer med olika intensitet
- Lätt fysisk aktivitet motsvarar 2,5–3 MET, till exempel pianospel, städning, trädgårdsarbete, rastning av hund, lugn promenad (4 km/h), yoga, pilates.
- En promenad med måttlig intensitet på 5–6 km/h motsvarar 4,8 MET.
- Tunga faser i byggnads- och lagerarbete, bollspel, brottningsträning, löpning 8 km/h, styrketräning motsvarar 7–9 MET.
- Tung terrängskidåkning 14–18 km/h, löpning 15 km/h, cykling över 30 km/h motsvarar 14–16 MET.
- Se en omfattande förteckning över MET-värden för vuxna, äldre och rullstolsburna «Herrmann SD, Willis EA, Ainsworth BE, ym. 2024 Adu...»59 och för barn och unga «Butte NF, Watson KB, Ridley K, ym. A Youth Compend...»60.
- WHO «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2 rekommenderar 600–1 200 MET-min/vecka för vuxna för att uppnå hälsofördelar. MET/min som använts för att bedöma mängden fysisk aktivitet beräknas med hjälp av formeln: MET-värde x prestationstid (i minuter).
Testning och bedömning av den fysiska prestationsförmågan och konditionens delområden
- Genom att testa och bedöma de olika områdena av den fysiska prestationsförmågan och konditionen (uthållighetskondition, muskelkondition, rörlighet och motorisk kondition (bl.a. balans, koordination, smidighet, snabbhet, reaktionsförmåga och rytmkänsla)) kan man följa upp hur motionsträningen framskrider «Uusitalo A, Nuuttila O-P. Hyvän fyysisen kunnon mi...»61.
- Det finns många testmetoder för att testa den fysiska konditionen.
- Testerna har varierande mätnoggrannhet (s.k. objektiva laboratoriemätningar, subjektiva självskattningar).
- För mera information om mätning och bedömning av fysisk kondition, se Idrottsvetenskapliga Sällskapets evidensbaserade konditionstest på webbplatsen Kuntotestauksen hyvät käytännöt – Fyysisen kunnon mittaaminen «https://www.lts.fi/tutkittua-sovellettua/kuntotestaus.html»6, «Ahtiainen J, Aho J, Husu P, Kaikkonen P, Mikkola J...»62.
- "Fyysisen kunnon mittaaminen – käsi- ja oppikirja kuntotestaajille" beskriver detaljerat olika tester, deras genomförande och tolkningen av testresultaten «Ahtiainen J, Aho J, Husu P, Kaikkonen P, Mikkola J...»62.
- UKK-institutet har utvecklat ett UKK-hälsokonditionstest för vuxna «Suni J. Health-related fitness test battery for mi...»63 som bedömer olika delfaktorer i den fysiska konditionen. Testet har också använts hos äldre «Husu P, Tokola K, Vähä-Ypyä H, ym. Liikuntaraportt...»32.
- Det är viktigt att bedöma en äldre (+65) patients rörelseförmåga och t.ex. att stiga upp från en stol ger en grov bedömning av rörelseförmågan «ACSM. General Principles of Exercise Prescription ...»58, för mer information se «https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/tmi/article/tmm00155/search/tuolilta%20nousu»7.
- Se även TOIMIA-rekommendationen Fyysisen toimintakyvyn mittaaminen ja arviointi väestötutkimuksissa «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020092375554»8.
Testning och bedömning av uthållighetskonditionen
- Uthållighetskonditionen kan mätas antingen i laboratorieförhållanden eller med fälttest med maximal eller submaximal belastning «Kaikkonen P. Tietoa potilaalle: MET - energiankulu...»57, «Uusitalo A, Nuuttila O-P. Hyvän fyysisen kunnon mi...»61.
- Direkt mätning av maximal syreförbrukning (VO2max) som inkluderar analys av andningsgaser (syre och koldioxid) genomförd på laboratorium är det noggrannaste och mest tillförlitliga testet för att mäta uthållighetskonditionen
hos barn, unga «Takken T, Bongers BC, van Brussel M, ym. Cardiopul...»64 och vuxna «Piirilä P, Tikkanen H. Spiroergometria - käyttöaih...»65, «Bassett DR Jr, Howley ET. Limiting factors for max...»66.
- Vid mätning av maximal syreförbrukning genom cykelergometer eller löpmatta i kontrollerade laboratorieförhållanden är reproducerbarheten hos vuxna god (variationskoefficient 1–4 %) och hos barn och unga måttlig eller god (variationskoefficient 5–7 %) «Schoffelen PFM, den Hoed M, van Breda E, ym. Test-...»67, «Mohammad M, Thomsen RS, Rasmussen IE, ym. Test-ret...»68, «Windhaber J, Steinbauer M, Holter M, ym. Bicycle s...»69, «Figueroa-Colon R, Hunter GR, Mayo MS, ym. Reliabil...»70.
- Utöver det kliniska belastningsprovet för uppföljning av EKG och hemodynamik mäter spiroergometri andningsgaser och -volymer. Med andra ord undersöks både hjärtats och lungornas funktion vid belastning samtidigt, se «Piirilä P, Tikkanen H. Spiroergometria - käyttöaih...»65.
- Testvariabler som mäts i indirekta maximala tester är till exempel puls, sträcka, tid och cykelergometervarv.
- Felmarginalen för den maximala syreupptagningsförmågan som bedömts utifrån resultaten av indirekta maximala laboratorietest varierar mellan 0,025 och 5 ml/kg/min «Loe H, Nes BM, Wisløff U. Predicting VO2peak from ...»71, «Kokkinos P, Kaminsky LA, Arena R, ym. A new genera...»72.
- Felmarginalen för indirekta submaximala laboratorietest vid bedömning av maximal syreförbrukning hos vuxna är cirka 10–15 % «Petelczyc M, Kotlewski M, Bruhn S, ym. Maximal oxy...»73.
- Med maximala och submaximala fälttest, såsom gångtest, får man information om prestations- och funktionsförmågan och kan därigenom bedöma
den maximala syreupptagningsförmågan.
- Sex minuters gångtest
- I UKK-institutets valideringsstudie av 6 minuters gångtestet hos friska 19–75-åringar var medelfelmarginalen i den maximala syreupptagningsförmågan 3,5–3,6 ml/kg/min jämfört med det som uppmättes i ett direkt test på löpmattan «Mänttäri A, Suni J, Sievänen H, ym. Six-minute wal...»74.
- Mer information för att utföra och tolka testet, se «https://ukkinstituutti.fi/fyysinen-kunto/terveyskunto-ja-liikkumiskykytestit/kavelytestit/ukk-6-min-kavelytesti/»9.
- Testet har ursprungligen utvecklats för personer med sjukdomar i cirkulations- och andningsorganen «ATS Committee on Proficiency Standards for Clinica...»75
- Läs mer på webbplatsen TOIMIA «https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/tmi/article/tmm00148/search/k%C3%A4velytesti#»10
- Sex minuters gångtest
- Av de maximala fälttesterna är 20 meters beep-testet det internationellt mest använda
testet för barn och unga. Den ingår i de finländska MOVE-mätarna för funktionsförmågan för elever i årskurs
5 och 8 inom den grundläggande utbildningen. Testet utnyttjas också i skolhälsoundersökningarna.
- Reproducerbarheten för beep-testet på 20 meter är god när testet utförs av samma bedömmare (intraklasskorrelationskoefficient, Intraclass Correlation Coefficient, ICC > 0,75) och skillnaden mellan två mätningar marginell «Jaakkola T, Sääkslahti A, Liukkonen J, Iivonen S. ...»76, «Ruiz JR, Castro-Piñero J, España-Romero V, ym. Fie...»77.
- Uthållighetskonditionen kan också bedömas med tester som inte alls kräver belastning
(s.k. non-exercise fitness test), utan grundar sig till exempel på vilopulsen och pulsvariationen samt uppgifter
om kroppens sammansättning.
- Felmarginalen jämfört med den uppmätta maximala syreförbrukningen är 3–8 ml/kg/min «Ross R, Blair SN, Arena R, ym. Importance of Asses...»78, «Sloan RA. Estimated Cardiorespiratory Fitness and ...»79, «Sloan RA, Kim Y, Kenyon J, ym. Association between...»80.
- Kliniska belastningsundersökningar (eller alternativt kliniska arbetsprov) används för att diagnostisera sjukdomar i
cirkulations- och andningsorganen och bedöma sjukdomsprognosen samt för planering
och uppföljning av vården.
- Belastningsprov som diagnostisk undersökning, se punkten Bedömning av hjärt- och cirkulationsrelaterade risker i samband med motion «A3»10.
Mätning och bedömning av muskelkonditionen
- Muskelkonditionen
kan mätas både genom tester som genomförs i laboratorieförhållanden och tester som utförs i
fältförhållanden.
- Testernas noggrannhet och reproducerbarhet varierar beroende på testmetod, den testade personens egenskaper och metoden för genomförande.
- Laboratorietest, såsom isometriska och isokinetiska mätningar av maximala styrkan, ger exakt och
reproducerbar information om muskelstyrkan och -verkan hos barn, unga och vuxna. Reproducerbarheten i dessa tester är god.
- Mätning av handens greppstyrka är hos vuxna ett reproducerbart och tillförlitligt isometriskt test av den maximala styrkan i övre extremiteten «Ruiz JR, Castro-Piñero J, España-Romero V, ym. Fie...»77, «Abe T, Song JS, Dankel SJ, ym. Impact of Potential...»81, «Bohannon RW. Test-Retest Reliability of Measuremen...»82. För att mäta greppstyrkan behövs separat utrustning. Se också databasen TOIMIA «https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/tmi/article/tmm00141/search/k%C3%A4den%20puristusvoima»11
- Isometriska och isokinetiska knäextensionstest är tillförlitliga och reproducerbara test av muskelstyrkan i nedre extremiteten hos vuxna «Zöger M, Nimmerichter A, Baca A, ym. Reproducibili...»83, «Kambič T, Lainščak M, Hadžić V. Reproducibility of...»84.
- Hos barn och unga är reproducerbarheten av greppstyrketestet (0–0,3 kg) måttlig
- Fälttest, dvs. olika mätningar som gjorts med den egna kroppsvikten, såsom längdhopp utan fart och upprepat knäböjstest, är allmänt använda metoder för bedömning av muskelkonditionen. Testernas reproducerbarhet
är god när testförhållandena och anvisningarna standardiseras.
- Vid fälttest hos barn och unga är reproducerbarheten av längdhopp utan fart (0,3–4 cm) måttlig «Ruiz JR, Castro-Piñero J, España-Romero V, ym. Fie...»77.
- Reproducerbarheten hos 5-steg utan ansats (ICC=0,535–0,959) och höjning av överkroppen
(ICC=0,254–0,908) i MOVE-mätningarna varierar från svag till utmärkt beroende på årskurs
och kön «Jaakkola T, Sääkslahti A, Liukkonen J, Iivonen S. ...»76, «Joensuu L, Tammelin TH, Syväoja HJ, ym. Physical a...»85.
- Det finns inga forskningsrön om MOVE-testernas prognosvaliditet för funktionsförmågan eller hälsan.
Motionssäkerhet och motionsrelaterade problem
- Allvarliga incidenter i samband med motionsträning är sällsynta och vanligtvis av kardiovaskulärt ursprung. Lindrigare stöd- och rörelseorganrelaterade smärttillstånd och trötthet är däremot vanliga särskilt hos personer som inte motionerat tidigare «Niemeijer A, Lund H, Stafne SN, ym. Adverse events...»86.
Hjärta och cirkulationsorgan
Risk för plötsligt kardiellt insjuknande under ett motionspass
- Plötsliga dödsfall under ett motionspass är sällsynta «Näveri H, Vuori I. Äkkikuoleman vaara. Kirjassa: L...»87.
- Hos unga är den vanligaste orsaken till hjärtstillestånd under motion en ärftlig, elektrisk eller strukturell hjärtsjukdom «Pelliccia A, Sharma S, Gati S, ym. 2020 ESC Guidel...»88.
- Hos män över 35 år är den vanligaste etiologiska faktorn akut syrebrist i hjärtmuskeln i samband med kranskärlssjukdom (prevalens 4,77 fall/1 miljon motionärer per år) «Bohm P, Meyer T, Narayanan K, ym. Sports-related s...»89, «Ha FJ, Han HC, Sanders P, ym. Sudden cardiac death...»90 «Pelliccia A, Sharma S, Gati S, ym. 2020 ESC Guidel...»88.
- Under en långvarig uthållighetsprestation (maraton och halvmaraton) är livshotande
händelser sällsynta (prevalens 0,54–0,75/100 000 deltagare) «Gerardin B, Collet JP, Mustafic H, ym. Registry on...»91, «Kim JH, Rim AJ, Miller JT, ym. Cardiac Arrest Duri...»92.
- Enligt retroaktiva undersökningar berodde kardiovaskulära incidenter hos män oftast på plötslig syrebrist i hjärtmuskeln «Gerardin B, Collet JP, Mustafic H, ym. Registry on...»91, «Kim JH, Rim AJ, Miller JT, ym. Cardiac Arrest Duri...»92.
- Regelbunden motion av uthållighetstyp minskar risken för plötslig hjärtdöd i samband med enskilda tunga motionspass «Franklin BA, Thompson PD, Al-Zaiti SS, ym. Exercis...»93, «Pelliccia A, Sharma S, Gati S, ym. 2020 ESC Guidel...»88.
Bedömning av hjärt- och cirkulationsrelaterade risker i samband med motion
- Riskerna i anslutning till motion påverkas av den aktuella motionsaktiviteten, eventuella symtom och konstaterade sjukdomar samt av motionsprogrammets intensitet «Robinson PF, Garber CE, Riebe D, ym. A Call to Act...»94.
- Fynd och symtom som är förknippade med förhöjd kardiovaskulär risk är «Näveri H, Vuori I. Äkkikuoleman vaara. Kirjassa: L...»87
- centrala riskfaktorer för artärsjukdomar (förhöjt blodtryck, diabetes, rökning, brist på motion, förhöjt kolesterol, övervikt) och i synnerhet en anhopning av dessa eller en diagnostiserad artärsjukdom
- ärftliga hjärtsjukdomar i släkten (t.ex. hypertrofisk kardiomyopati och övriga kardiomyopatier och i anslutning till dessa arytmogen kardiomyopati i höger kammare (ARVD), långt QT-syndrom eller Marfans syndrom), plötslig död hos nära släktingar vid mindre än 50 års ålder, ärftliga störningar i fettomsättningen
- medvetslöshet eller anfall av svaghet, bröstsmärta, andnöd och rytmstörningar i vila och särskilt under motion
- andra tydligt avvikande fynd i cirkulationsorganen (t.ex. allvarliga retlednings- eller rytmrubbningar, ischemi i hjärtmuskeln).
- Absoluta kontraindikationer för uthållighetsträning och styrketräning «Pescatello LS, Arena R, Riebe D ym. (toim.). ACSM'...»95, «Krooninen sepelvaltimo-oireyhtymä. Käypä hoito -su...»96
- instabil kranskärlssjukdom
- nyligen genomgången eller akut hjärtinfarkt
- lungemboli, lunginfarkt eller djup ventrombos
- inflammatorisk hjärtsjukdom, såsom endo-, myo- eller perikardit
- okontrollerade rytm- och retledningsstörningar
- obehandlad hjärtsvikt
- svår aortastenos eller pulmonär hypertoni
- betydligt förhöjt blodtryck (> 180/110 mmHg)
- aortadissektion
- akut infektion med feber eller outredd feber
- blodtryckssjukdom med dålig terapeutisk balans
- svårt undernäringstillstånd, elektrolytstörning eller vätskebrist
- tung styrketräning (80–100 % 1 RM) är förbjuden hos patienter med aktiv proliferativ retinopati eller försämrad icke-proliferativ diabetisk retinopati
- Behovet av en medicinsk bedömning innan motionsträning inleds eller belastningen ökas,
se bild «Lääketieteellisen arvion tarve ennen liikuntaharjoittelun aloittamista tai kuormittavuuden lisäämistä valtimoterveyden kannalta»1, «Robinson PF, Garber CE, Riebe D, ym. A Call to Act...»94.
- Vid utvärdering av motionsrelaterade risker är det ytterst viktigt att utöver förekomsten av sjukdom eller misstanke om sjukdom bedöma om det förekommer symtom eller fynd som tyder på hjärt- och kärlsjukdom.
- Medicinska undersökningar görs alltid för personer som har symtom som tyder på en sjukdom i andnings- eller cirkulationsorganen såsom: anfall av medvetslöshet eller svaghet, bröstsmärta, andnöd eller rytmstörningar i vila eller särskilt under motion.
- Kliniska belastningsprov (kliniskt arbetsprov, arbetsspirometri och spiroergometri) är användbara för att utreda symtom i anslutning till belastning «Piirilä P, Tikkanen H. Spiroergometria - käyttöaih...»65, «Näveri H, Vuori I. Äkkikuoleman vaara. Kirjassa: L...»87, «Laukkanen J, Nieminen T, Savonen K, Kervinen K, Po...»97, «Rissanen A-P, Laukkanen J. Kuormituskoe modernin k...»98.
- Mer information om ämnet finns i läroboken Sydänsairaudet «Parikka H, Laukkanen J, Niskanen L, Lommi J ja Kii...»99, «Parikka H. Sydänsairauksien vaikutus liikunnan har...»100.

Lääketieteellisen arvion tarve ennen liikuntaharjoittelun aloittamista tai kuormittavuuden lisäämistä valtimoterveyden kannalta.
Sydän- ja verisuonitauteihin kuuluvat ääreisvaltimotauti, aivoverenkierron häiriö, sepelvaltimotauti, sepelvaltimotautikohtaus ja sydäninfarkti. Levossa tai liikkuessa esiintyviin oireisiin ja löydöksiin kuuluvat huimaus, hengitysvaikeus makuulla, nopea sydämen syke, turvotus tai kipu alaraajoissa, rintakipu tai epämiellyttävä rintakehän tuntemus, katkokävely, hengenahdistus, sydämen sivuääni tai muu poikkeava sydänääni. Muokattu lähteestä: Robinson PF, Garber CE, Riebe D ym. A Call to Action to Reduce the Need for a Medical Evaluation Prior to Exercise. Curr Sports Med Rep 2025;24:98-100, PMID: 40323052
Motionsskador
- Motions- och idrottsskador kan grovt indelas i plötsliga skador och belastningsskador.
- En plötslig skada är en vävnadsskada som uppkommer i samband med motion eller idrott eller en störning i den normala funktionen som beror på att rörelseenergin plötsligt överförs till kroppen «International Olympic Committee Injury and Illness...»101.
- En belastningsskada beror på upprepad belastning som överskrider vävnadens hållbarhet.
- Nästan 40 procent av barn, unga och unga vuxna upplever minst en motionsskada om året.
Flest skador drabbar pojkar och män samt personer som tränar i idrottsföreningar «LIITU 2024 -raportin osio 8: Leppänen M, Parkkari ...»102.
- Belastningsskador som är typiska för idrottare i tillväxtåldern är smärttillstånd i benets tillväxtzon (apofys) «Gudelis M, Perez LT, Cabello JT, ym. Apophysitis A...»103. Hos barn i växande ålder konstateras också stressfrakturer och förstadier till dessa «Beck B, Drysdale L. Risk Factors, Diagnosis and Ma...»104.
- Riskfaktorerna för motionsskador kan indelas i inre och yttre riskfaktorer.
- Inre riskfaktorer är till exempel ålder, kroppsbyggnad, fysisk kondition och motoriska färdigheter samt psykiska faktorer.
- Till de yttre riskfaktorerna hör till exempel miljön och förhållandena, andra människors aktiviteter, levnadsvanor samt idrottsgrenens karaktär och typ av träning «Pasanen K. Urheiluvammojen ehkäisyn tutkiminen: ur...»105.
- Gång, simning, gruppträning och gymträning är exempel på grenar där risken för skador
är liten «Davies M, Lawrence T, Edwards A, ym. Sport-related...»106.
- I fartfyllda kontaktgrenar såsom fotboll är risken för skador större.
- Till exempel inom motor- och hästsport är förekomsten av skador betydligt större än inom de ovan nämnda idrottsgrenarna.
- Effektiva träningsprogram som utvecklar nervmuskelsystemet för att förebygga skador har utvecklats och undersökts i flera idrottsgrenar, bland idrottare i olika åldrar och på olika nivåer. Genom träningsprogrammen har man lyckats minska skadorna med i genomsnitt hälften «Lauersen JB, Bertelsen DM, Andersen LB. The effect...»107, «Viiala J, Čech P, Bakalár P, ym. Effect of adheren...»108. Träningsprogrammen och engagemanget i dem har varierat.
- Efter en skada framskrider återhämtningen av prestationsförmåga till tidigare nivå stegvis. Vid planeringen av återgången till motion ska man utöver skadans art och svårighetsgrad också beakta psykosociala faktorer «Ardern CL, Taylor NF, Feller JA, ym. A systematic ...»109.
- Se elektroniskt material om förebyggande av motionsskador «Liikuntavammojen ehkäisyä käsitteleviä sähköisiä aineistoja»13.
Fall och rädsla för fall
- Rädsla för att falla är vanlig hos personer över 65 år. Det leder till att rörligheten och det sociala livet begränsas, att fallrisken ökar och att livskvaliteten försämras. Motionsträning som omfattar övningar som utvecklar balansen och muskelstyrkan kan minska rädslan för fall hos äldre personer, evidensens tillförlitlighet är dock måttlig och interventionerna heterogena «Kendrick D, Kumar A, Carpenter H, ym. Exercise for...»110.
- Hos äldre personer är fallolyckor förknippade med en större risk för skador. Var tredje
person som fyllt 65 år och varannan person som fyllt 80 år faller varje år.
- Fallolyckor bland personer som fyllt 65 år orsakar årligen över 40 000 vårdperioder på sjukhus «https://sotkanet.fi/sotkanet/sv/taulukko/?indicator=s44KAQA=®ion=s07MBAA=&year=sy5zszbS0zUEAA==&gender=t&abs=f&color=f&buildVersion=3.1.5&buildTimestamp=202505220800»12.
- Fallolyckor är den vanligaste orsaken till dödsfall genom olyckshändelse hos äldre (Statistikcentralen «https://stat.fi/fi/tilasto/ksyyt»13 och THL «https://thl.fi/data-ja-tilastot/terveydenhuolto/tapaturmat»14).
- Tidigare fall är en riskfaktor för en ny fallolycka «Montero-Odasso M, van der Velde N, Martin FC, ym. ...»111.
- Identifiering av fallrisk
- Vårdpersonalen ska utreda en äldre persons fallhistoria och identifiera personer som riskerar att falla.
- Läs om enkäter och tester som används för att identifiera fallrisk och förebygga fallolyckor; Suomen Fysioterapeutit: Kaatumisten ja kaatumisvammojen ehkäisyn fysioterapiasuositus «Kaatumisten ja kaatumisvammojen ehkäisyn fysioterapiasuositus»2, «Kaatumisten ja kaatumisvammojen ehkäisyn fysiotera...»112
- Material om bedömning av fallrisk, se «https://ukkinstituutti.fi/wp-content/uploads/2020/10/Kaatumisvaaran_itsearviointi_versio_1.pdf»15 och «https://www.julkari.fi/server/api/core/bitstreams/cf3347ff-f69b-4669-9d47-8a49b5562206/content»16.
- God medicinsk praxis-rekommendationen Höftfraktur «Höftfraktur»3, «Lonkkamurtuma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen ...»113.
- Träning som minskar fallrisken
- En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska vägleda en patient som riskerar att falla att få anvisningar av en sakkunnig om regelbunden motion som minskar fallrisken och som särskilt omfattar träning som utvecklar balansen och muskelstyrkan.
- Regelbunden (tre gånger i veckan) och tillräckligt långvarig (minst 3 månader) motions- och balansträning minskar risken för fallolyckor med 24 % «Montero-Odasso M, van der Velde N, Martin FC, ym. ...»111, «Sherrington C, Fairhall NJ, Wallbank GK, ym. Exerc...»114. Kombinerad muskelstyrke- och balansträning och andra funktionella övningar förbättrar balansen hos äldre personer «Sherrington C, Fairhall NJ, Wallbank GK, ym. Exerc...»114.
- Balansen bör tränas regelbundet med rörelser som utmanar balansen.
- Minst 3 timmar motion fördelad på flera dagar i veckan rekommenderas. Se tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1.
- Funktionell styrketräning kan förbättra balansen «Sherrington C, Michaleff ZA, Fairhall N, ym. Exerc...»115.
- För mer information se «Liikunnan puheeksiotto terveydenhuollon ammattilaisen vastaanotolla»9.
Rädsla för att röra på sig
- Hos personer med sjukdomar i andnings- och cirkulationsorganen är uthållighetsträning
ofta förknippad med ångest och rädsla, vilket kan leda till dåliga vård- och rehabiliteringsresultat.
- 40–50 % av dem som deltog i hjärt- och lungrehabilitering hade motionsrelaterad ångest och rädsla «Farris SG, Abrantes AM, Bond DS, ym. Anxiety and F...»116.
- Kinesiofobi (rädsla för rörelse och återskada) har ett samband med mera smärta, nedsatt
funktionsförmåga och sämre livskvalitet hos personer med långvarig smärta i stöd-
och rörelseorganen. Starkare kinesiofobi är kopplad till mindre fysisk aktivitet
och sämre upplevd livskvalitet, vilket betonar vikten av att beakta rädsla vid motions-
och rehabiliteringsinterventioner «Luque-Suarez A, Martinez-Calderon J, Falla D. Role...»117, «Wlazło M, Szlacheta P, Grajek M, Staśkiewicz-Barte...»118.
- Rädsla för att röra sig och smärtbeteende i anslutning till ryggsmärta kan begränsa rörligheten och belastningen på ryggen. Det är värt att tillsammans med patienten utreda varför vissa rörelser känns svåra eller farliga samt öva på att slappna av i musklerna under smärtsamma rörelser (se God medicinsk praxis-rekommendationen Smärta i ländryggen «Smärta i ländryggen»4, «Alaselkäkipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»119).
- För mer information se «Liikunnan puheeksiotto terveydenhuollon ammattilaisen vastaanotolla»9.
Tvångsmässig motion
- Definition
- Tvångsmässig motion (eng. exercise addiction eller compulsive exercise) innebär motionsbeteende där personen fortsätter eller ökar motionen trots de fysiska, psykiska eller sociala olägenheter den orsakar «Szabo A, Griffiths MD, de La Vega Marcos R, ym. Me...»120.
- Att hoppa över motionsträningen kan orsaka abstinenssymtom, såsom rastlöshet, irritation eller nedstämdhet «Szabo A, Griffiths MD, de La Vega Marcos R, ym. Me...»120, «Weinstein A, Szabo A. Exercise addiction: A narrat...»121.
- Tvångsmässig motion kan identifieras med hjälp av typiska kliniska drag.
- Prevalens hos motionärer och idrottare
- Förekomsten av tvångsmässig motion varierar beroende på undersökningen och bedömningssättet.
- Man bedömer att cirka 3–10 procent av motionärer löper risk för att utveckla ett tvångsmässigt motionsförhållande «Guo S, Kamionka A, Xue Q, ym. Body image and risk ...»122.
- Hos idrottare är risken i genomsnitt större, särskilt i estetiska grenar med viktklasser där kroppens utseende eller vikt är en central del av grenkulturen «Mayolas-Pi C, Sitko S, Pano-Rodriguez A, ym. Exerc...»123.
- Förekomsten av tvångsmässig motion varierar beroende på undersökningen och bedömningssättet.
- Psykiska associerade problem och riskfaktorer
- Hos personer med ätstörningar är motionen ofta tvångsmässig och att hoppa över träningen kan orsaka starka känslor, såsom skuld eller självförakt. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Ätstörningar «Ätstörningar»5, «Syömishäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen ...»124.
- Depressions- och ångestsymtom är också vanliga associerade problem. Med motion kan man försöka reglera sinnesstämningen och hantera stress, vilket kan öka den tvångsmässiga motionen «Wang X, Yang X, Tao T, ym. The association between...»125.
Knappt energiintag och relativt energiunderskott hos idrottare (relative energy deficiency in sport, REDs)
- Riklig motion och tävlingsidrott ökar energiförbrukningen avsevärt. När energin från kosten inte motsvarar förbrukningen kan den leda till skadliga effekter på hälsan.
- Idrottarens relativa energiunderskott (relative energy deficiency in sport, REDs) är en modell som strävar efter att åskådliggöra de eventuella skadliga effekterna av ett knappt energiintag på prestationsförmågan och hälsan.
- För mer information se «Urheilijan suhteellinen energiavaje»14.
Motion och läkemedel
- Läkemedel påverkar sällan den fysiska prestationsförmågan men kan ibland orsaka biverkningar.
För utförligare information om beaktande av läkemedel vid motion se Fimeas webbplats:
«https://sic.fimea.fi/-/huomioi-laakkeet-liikunnassa»17.
- Betablockerare minskar den maximala hjärtfrekvensen och hjärtats syreförbrukning, försämrar hjärtats pumpfunktion och begränsar därmed prestationsförmågan «Haag SJ, Damaschke JA, Srivastava S. Medicine and ...»126, «Vanakoski J ja Ylitalo P. Liikunta ja lääkkeet s. ...»127.
- Blodtrycksläkemedel kan under motionsutövandet orsaka hypotension, som kan ta sig till uttryck med till exempel yrsel, svaghet och trötthet. Därför ska medicineringen av förhöjt blodtryck optimeras också med tanke på motion «Haag SJ, Damaschke JA, Srivastava S. Medicine and ...»126, «Kantola I, Niiranen T Hypertensiolääkkeet. Kardiol...»128.
- Nitrater (nitro) utvidgar blodkärlen och kan därmed orsaka yrsel «Laukkanen J. Nitraatit. Sydänsairaudet. Toim. Mäki...»129.
- Vätskedrivande läkemedel (diuretika) påverkar vätskebalansen, vilket ökar risken för vätskebrist när man svettas och rör på sig speciellt i hett väder «Kantola I, Niiranen T Hypertensiolääkkeet. Kardiol...»128.
- Sedativa läkemedel som orsakar trötthet kan försämra balansen och reaktionsförmågan. Se Fimeas webbplats om beaktande av läkemedel vid motion «https://sic.fimea.fi/-/huomioi-laakkeet-liikunnassa»17.
- Olika stimulanter kan orsaka skadliga puls- och blodtrycksreaktioner. Se Fimeas webbplats om beaktande av läkemedel vid motion «https://sic.fimea.fi/-/huomioi-laakkeet-liikunnassa»17.
- Motionens inverkan på diabetesläkemedel
- Motion förbättrar insulinkänsligheten och påskyndar insulinupptaget från injektionsstället, så risken för hypoglykemi kan öka «Vanakoski J ja Ylitalo P. Liikunta ja lääkkeet s. ...»127.
- Diabetesläkemedel som tas oralt
- Sulfonylurea kan orsaka hypoglykemi.
- Vid användning av SGLT2-hämmare och metformin ökar risken för vätskeförlust och hypotension särskilt vid hett väder och vid långvarig eller ansträngande motion (se God medicinsk praxis-rekommendationen Typ 2-diabetes «Typ 2-diabetes»6, «Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalai...»130).
- Hos personer med insulinberoende diabetes ökar benägenheten för hypoglykemi på grund
av ökad insulinkänslighet och ökad absorption av insulin under motionen (se God medicinsk
praxis-rekommendationen Insulinberoende diabetes «Insulinberoende diabetes»7, «Insuliininpuutosdiabetes. Käypä hoito -suositus. S...»131).
- Hypoglykemi kan förekomma under motionsutövandet, genast därefter eller som fördröjd respons «Haag SJ, Damaschke JA, Srivastava S. Medicine and ...»126.
- Risken för hypoglykemi bör diskuteras med diabetiker på så sätt att man samtidigt stödjer regelbunden motion (se God medicinsk praxis-rekommendationen Typ 2-diabetes «Typ 2-diabetes»6, «Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalai...»130).
- Läkemedel som klassificeras som förbjudna, villkorligt förbjudna och tillåtna för idrottare hittas via KAMU-läkemedelssökningen «https://kamu.suek.fi/fi/»18. Portalen upprätthålls av Finlands centrum för etik inom idrotten (FCEI) och grundar sig på Världsantidopingbyråns (WADA) förteckning över förbjudna ämnen och metoder.
Motion och infektioner
Motion och förekomst av övre luftvägsinfektioner
- Övre luftvägsinfektioner orsakas huvudsakligen av virus och utgör den vanligaste sjukdomsgruppen globalt. Hos barn förekommer i genomsnitt 4–8 och hos vuxna 2–4 övre luftvägsinfektioner per år «Heikkinen T, Järvinen A. The common cold. Lancet 2...»132.
- Trots den allmänna uppfattningen att motion med måttlig belastning skyddar mot övre luftvägsinfektioner, finns ingen tydlig evidens på detta. Motion enligt motionsrekommendationerna minskade dock under pandemin sjukligheten i covid-19 med 11 %, risken för sjukhusvistelse med 36 %, risken för allvarlig corona med 34 % och dödligheten i anslutning till coronaviruset med 43 % jämfört med personer som rörde på sig mindre «Salvo D, Crochemore-Silva I, Wendt A, ym. Physical...»133.
- Det finns motstridig information om huruvida idrottare är mer benägna att få luftvägsinfektioner «Derman W, Badenhorst M, Eken MM, ym. Incidence of ...»134, «Grönroos W, Uhari M, Ruuskanen O. Occurrence of ac...»135.
Återgång till motion efter en övre luftvägsinfektion
- Anvisningarna för att återgå till motion grundar sig på expertutlåtanden
- Anvisningar vid planering av återgång till motion efter övre luftvägsinfektion, se bild «Paluu urheiluun hengitystieinfektion jälkeen»2.
- I American College of Cardiology-föreningens anvisning rekommenderas en paus i träningen tills de akuta symtomen försvinner, förutsatt att patienten inte har symtom som tyder på hjärtmuskelinflammation, såsom bröstsmärta, andningssvårigheter, hjärtklappning eller yrsel/medvetslöshet «Writing Committee, Gluckman TJ, Bhave NM, ym. 2022...»136.
- Särskild försiktighet bör iakttas när man börjar motionera om den övre luftvägsinfektionen orsakats av Influensa-, SARS-CoV-2-, entero- eller adenovirus, eftersom de kan söka sig till hjärtat «Valtonen, Heinonen OJ, Ruuskanen O. Voiko flunssai...»137.

Paluu urheiluun hengitystieinfektion jälkeen
Motionsrådgivning för att främja motion och fysisk aktivitet
- I avsnittet behandlas motionsrådgivning för vuxna, eftersom det finns mest forskningsdata om den. Eftersom motionsrådgivning ges även utanför hälsovårdssektorn använder vi här ordet klient istället för patient.
- Rådgivningen är den personligaste formen av hälsofostran. Motionsrådgivningen grundar sig på ett jämlikt samtal mellan klienten och den yrkesutbildade personen i syfte att stöda klienten i att motionera för att främja hälsan och välbefinnandet samt förbättra den fysiska funktionsförmågan beaktandes klientens egna utgångspunkter «Nupponen R. What is counseling all about--basics i...»8.
- I motionsrådgivningen tillämpas l den beteendevetenskaplig COM-B-modellen «Michie S, van Stralen MM, West R. The behaviour ch...»138. Man strävar efter att förändra motionsbeteendet (Behavior) genom att stöda klientens förmåga, dvs. kunskaper och färdigheter (Capability), genom att hjälpa klienten att identifiera möjligheter och tillfällen i
den egna vardagen (Opportunity) och stärka klientens motivation (Motivation)
- Antagandet är att om beteendeförändringen bevaras, återspeglas den på längre sikt positivt till exempel i hälsan, konditionen, den fysiska funktionsförmågan, livskvaliteten och användningen av hälso- och sjukvårdstjänster.
- Tre sätt att främja motionsrådgivning
- Motionsrådgivningen börjar när 1) motionen förs på tal. Rådgivningen framskrider vid behov till 2) servicehandledning eller remiss och/eller 3) till en processinriktad motionsrådgivning.
- Att föra motion på tal innebär att en yrkesperson tar initiativet till diskussion, antingen på grund av
oro eller som en del av den allmänna kartläggningen av hälsa och välmående «Savolainen N, Hakamäki P, Kauppinen T, Liukko E, N...»139. Målet är att få klienten att fundera på behovet och beredskapen att ändra sina motionsvanor.
Att föra motion på tal siktar ännu inte på en ändring av beteendet.
- Tillämpningen av principerna för motiverande samtal stärker klientens aktörskap och rådgivningens växelverkan. Se Duodecims webbkurs om motiverande samtal «https://www.oppiportti.fi/dvk00017?q=motivoiva%20haastattelu»19 (kräver användarrättigheter).
- Frågor som ska beaktas i diskussionen behandlas utförligare i «Liikunnan puheeksiotto terveydenhuollon ammattilaisen vastaanotolla»9
- Vid servicehandledningen bedömer vårdpersonalen tillsammans med klienten servicebehovet och hänvisar vid behov
klienten till tilläggstjänster «Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistamisen keskeis...»140, «THL. Hyvinvoinnin edistäminen asiakasohjauksessa. ...»141, «Savolainen N, Hakamäki P, Kauppinen T, Liukko E, N...»139. Målet är att hjälpa klienten att hitta tjänster och erbjuda möjligheter som kan
hjälpa till att ändra motionsvanorna.
- Vårdpersonalen kan hänvisa klienten till tjänsterna med remiss, ifall sådan används, för att stöda samarbetet mellan olika aktörer (social- och hälsovårdstjänsterna samt kommunerna och organisationerna) «Hakamäki P, Nick R, Valli N, Kuitunen-Kaija O. Hyv...»142.
- De flesta välfärdsområdena tillämpar någon form av verksamhetsmodell för servicehandledning «Pasuli-Rännäri 2025. Liikunta ja liikuntaneuvonta ...»143. Läs mer om tillgången till kommunernas motionsrådgivning på Liikuntaneuvonta.fi «https://liikuntaneuvonta.fi/sv/»20.
- Lokala servicebrickor (ofta digitala) hjälper till att hitta lämpliga tjänster «Savolainen N, Hakamäki P, Kauppinen T, Liukko E, N...»139.
- Processinriktad motionsrådgivning siktar på bestående beteendeförändringar och innehåller flera målinriktade kontakter mellan klienten och vårdpersonalen. Regelbunden kontakt kan öka beteendeförändringens varaktighet «Tarantino G, Ntoumanis N, Neville R, ym. Effective...»144.
- Motionsrådgivningen genomförs av kommunens motionspersonal, yrkesutbildade personer
inom hälso- och sjukvården i välfärdsområdet eller i samarbete av båda.
- 5A-modellen hjälper till att strukturera den processinriktade motionsrådgivningens innehåll och förlopp «Aittasalo M. Miten tuen potilasta muuttamaan liikk...»145, «Promoting physical activity through primary health...»146. Modellen var utgångspunkten för motionsrådgivningens riksomfattande rekommendationer «Liikuntaneuvonnan asiantuntijafoorumi. Liikuntaneu...»147.
- För närmare beskrivningar av hur motionsrådgivningen kan förbättras och information
om åtgärdskoder för dokumentation av processen se «Liikunnan ja liikkumisen puheeksiotto, palveluohjaus tai lähete ja prosessinomainen liikuntaneuvonta - toimenpidekoodit ja selitteet»8.
- Koderna kan användas för att bedöma genomförandet av den motionsbefrämjandeverksamheten, och för att bedöma dess resultat. Dessutom används koderna för att beräkna välfärdsområdets koefficient för främjande av välfärd och hälsa (HYTE-koefficienten) «Saaristo V, Ikonen J, Ståhl T. Hyvinvointialueiden...»148.
- Mer information om genomförandet och utvecklingen av motionsrådgivningen, se «Liikuntaneuvonnan toteutuminen»15, «Liikuntaneuvonnan kehittäminen»16.
- Alla klienter har i allmänhet nytta av att motion tas upp till diskussion, men endast
en del behöver servicehandledning eller processinriktad motionsrådgivningen «Liikunnan ja liikkumisen puheeksiotto, palveluohjaus tai lähete ja prosessinomainen liikuntaneuvonta - toimenpidekoodit ja selitteet»8.
- Diskussionen och servicehandledningen kan genomföras under samma besök. Då kan man tillämpa den så kallade miniinterventionsmodellen för främjande av motion «Liikunnan ja liikkumisen puheeksiotto, palveluohjaus tai lähete ja prosessinomainen liikuntaneuvonta - toimenpidekoodit ja selitteet»8.
- Rekommendation: Hänvisa patienten till motionsrådgivning om han eller hon rör på sig
för lite med tanke på hälsan, är beredd att ändra sitt motionsbeteende och behöver
individuellt stöd för förändringen.
- Motionsrådgivningen kan även genomföras som en del av den mer övergripande handledningen, såsom livsstilshandledning (lifestyle counseling) «Elintapaohjauksen tarkistuslista. Kansanterveyden ...»149, social förskrivning (social prescribing) «Hyvinvointilähete. https://hyvinvointilahete.fi/ta...»150 eller hälsocoachning (health coaching) «Lindahl A, Patja K, Keski-Rahkonen A. Terveysvalme...»151.
Motionsrådgivningens effekt
- Motionsrådgivning har genomförts och utvärderats på många olika sätt i olika hälso- och sjukvårdssystem. Därför är det svårt att i forskning jämföra genomförandesätten och dra slutsatser om motionsrådgivningens effekt och kostnadseffektivitet «O'Brien MW, Shivgulam M, Liu H, ym. The effectiven...»152, «Gebreslassie M, Sampaio F, Nystrand C, ym. Economi...»153, «Lamming L, Pears S, Mason D, ym. What do we know a...»154.
- Individuell rådgivning
- På medellång sikt (6–12 mån.) är effekten både av att föra motion på tal och av motionsrådgivning bestående av flera kontakter anspråkslös eller måttlig «Kettle VE, Madigan CD, Coombe A, ym. Effectiveness...»155, «Green ET, Cox NS, Arden CM, ym. What is the effect...»156 «van der Wardt V, di Lorito C, Viniol A. Promoting ...»157.
- Motionsremisser och recept
- En motionsremiss för personer som motionerat lite ökar sannolikt deras fysiska aktivitet jämfört med sedvanlig vård, men förändringen är liten «Liikuntalähete todennäköisesti lisää vähän liikkuvien liikkumista verrattuna tavanomaiseen hoitoon, mutta muutos on pieni.»B. Remisspraxisen kan på kort sikt vara kostnadseffektiv «O'Brien MW, Shivgulam M, Liu H, ym. The effectiven...»152, «Werbrouck A, Schmidt M, Putman K, ym. Cost-effecti...»158, «Inkpen SJL, Liu H, Rayner S, ym. Exercise referral...»159, men forskningsevidensen är knapp.
- Enskilda faktorer som förutspår motionsförändring eller viljan att medverka i remissbaserade motionsinterventioner har inte identifierats «Mino E, Pfeifer K, Hanson CL, ym. Are physical act...»160, men kamratstöd och stöd från närstående verkar främja deltagandet i aktiviteten «Albert FA, Crowe MJ, Malau-Aduli AEO, ym. Function...»161.
- Mer information om remisspraxis i Finland (t.ex. Motionsreceptet) och i andra länder, se «Liikuntalähetekäytännöt eri maissa»17.
- Motionsrådgivning som genomförs i samarbete mellan hälso- och sjukvården och andra
aktörer
- Motionsrådgivning som genomförs i samarbete mellan läkare och vårdpersonal eller yrkesutbildade personer inom motionsområdet är mer effektiv än motionsrådgivning som genomförs av enbart läkare «Tulloch H, Fortier M, Hogg W. Physical activity co...»162.
- Med tanke på samarbetet är det viktigt att stödja motionsrådgivningen administrativt och att yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och motionstjänsterna känner varandra och varandras tjänster «Parjanen S. The elements of cross-sectoral collabo...»163.
- De största hindren för samarbete gäller tidsanvändning, ersättningspraxis, prioritering, brist på medicinsk information, information om tillgängliga motionstjänster och olika verksamhetskulturer «Leenaars KE, Florisson AM, Smit E, ym. The connect...»164, «Leenaars KE, Smit E, Wagemakers A, ym. Facilitator...»165.
- Digital och teknikstödd motionsrådgivning
- Användningen av smarttelefonapplikationer och aktivitetsmätare som tillägg till motionsrådgivningen
kan öka den fysiska aktiviteten hos sådana vuxna som rör på sig lite och som inte
har kroniska sjukdomar «Älypuhelinsovellusten ja aktiivisuusmittareiden käyttö liikuntaneuvonnan lisänä saattaa hieman lisätä sellaisten aikuisten fyysistä aktiivisuutta, jotka liikkuvat vähän ja joilla ei ole pitkäaikaissairauksia.»C.
- Cirka 70 procent av undersökningsdeltagarna var män.
- Användningen av smarttelefonapplikationer och aktivitetsmätare som tillägg till motionsrådgivningen
kan öka den fysiska aktiviteten hos sådana vuxna som rör på sig lite och som inte
har kroniska sjukdomar «Älypuhelinsovellusten ja aktiivisuusmittareiden käyttö liikuntaneuvonnan lisänä saattaa hieman lisätä sellaisten aikuisten fyysistä aktiivisuutta, jotka liikkuvat vähän ja joilla ei ole pitkäaikaissairauksia.»C.
- Motionsrådgivning i grupp
- Gruppmotionsrådgivningens inverkan på motionsbeteendet är oklar «Cleland V, Granados A, Crawford D, ym. Effectivene...»166, «Leach HJ, Mama SK, Harden SM. Group-based exercise...»167.
- Den webbaserade grupprådgivningens inverkan på motionen är liten «Mersha AG, Bryant J, Booth K, ym. The effectivenes...»168.
Patientperspektiv
- Enligt intervju- och enkätundersökningar «Keyworth C, Epton T, Goldthorpe J, ym. Perceptions...»169, «Lowe A, Myers A, Quirk H, ym. Physical activity pr...»170, «Westland H, Sluiter J, Te Dorsthorst S, ym. Patien...»171 önskar patienterna att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
- för fysisk aktivitet på tal, särskilt när motionen utgör en del av vård- och rehabiliteringshelheten
- närmar sig motionsämnet genom att genuint lyssna på och fokusera på patientens bekymmer och livssituation
- ger konkreta anvisningar och ställer upp individuella mål som utgår från små förändringar i vardagen tillsammans med patienten.
- följer upp den fysiska aktiviteten och stöder genomförandet av motion till exempel genom att hänvisa till fysioterapi, motionsrådgivning, handledd motion, kamratstödsgrupp, lokala motionstjänster, företagshälsovården eller genom att utnyttja socialt stöd och egen uppföljning (t.ex. mobilapplikationer och aktivitetsmätare).
- identifierar patientens nuvarande aktivitetsnivå och kopplar den eventuella hälsonyttan av motion till patientens situation (t.ex. smärta, humör, blodtryck).
- Patienter
- upplever att en kort empatisk och individuell diskussion om vardagsaktivitet kan stärka motivationen mer än en lista över motionsrekommendationer
- värdesätter information om att även små ökningar av den fysiska aktiviteten är nyttiga och att man kan öka motionen på ett sätt som passar den egna vardagen
- behöver information om att motion är nyttig och trygg även i situationer där det förekommer smärta eller sjukdom.
- En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bör i sin rådgivning komma ihåg
att en sjukdom eller ett följdtillstånd av en skada inte utgör ett hinder för patienten
att röra på sig, utan snarare är en orsak till att röra på sig.
- Motion kan vara ett känsligt ämne, särskilt om den är förknippad med tidigare misslyckanden, smärta eller om patienten har kroniska sjukdomar. Då har vårdpersonalens empatiska attityd en avgörande inverkan på hur öppet patienten förhåller sig till handledningen och hur motiverad hen är att pröva på ändringar.
- Mer information «Potilaiden kokemuksia liikunnan edistämisestä perusterveydenhuollossa»18.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Liikunta- ja Urheilulääketieteen Erikoislääkäriyhdistys ry och Allmänmedicinska föreningen i Finland
För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Liikunta»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Annika Kolster
Litteratur
Motion. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Liikunta- ja Urheilulääketieteen Erikoislääkäriyhdistys ry och Allmänmedicinska föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2026 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»21
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour: Web Annex. Evidence profiles. Geneva: World Health Organization; 2020. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/336657/
- World Health Organization. WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. World Health Organization 2020. https://iris.who.int/handle/10665/336656
- Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. Geneva: World Health Organization; 2019. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO
- Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines on Physical Activity, Sedentary Behavior, and Sleep for Children Less Than 5 Years of Age. J Phys Act Health 2020;17(1):96-100 «PMID: 31877559»PubMed
- Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health Organization 2020 guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Br J Sports Med 2020;54(24):1451-1462 «PMID: 33239350»PubMed
- Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Behavior Research Network (SBRN) - Terminology Consensus Project process and outcome. Int J Behav Nutr Phys Act 2017;14(1):75 «PMID: 28599680»PubMed
- Pinto AJ, Bergouignan A, Dempsey PC, ym. Physiology of sedentary behavior. Physiol Rev 2023;103(4):2561-2622 «PMID: 37326297»PubMed
- Nupponen R. What is counseling all about--basics in the counseling of health-related physical activity. Patient Educ Couns 1998;33(1 Suppl):S61-7 «PMID: 10889747»PubMed
- WHO 1986. Ottawa Charter for Health Promotion. https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/182f2f42-3b44-49d6-8329-b68f2d01a9e8/content
- Sanastolautakunta ja Liikuntatieteellinen Seura (LTS). Soveltavan liikunnan ja paraurheilun sanasto. Liikuntatieteellisen Seuran tutkimuksia ja selvityksiä nro 23, 2023. ISBN 978-952-5762-29-7 ISSN 1798-2464, https://www.lts.fi/media/lts_julkaisut/lts_selvityksia/soveltavan-liikunnan-ja-paraurheilun-sanasto.pdf
- Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. Geneva: World Health Organization; 2019 (WHO/NMH/PND/19.2). Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO
- Dempsey PC, Friedenreich CM, Leitzmann MF, ym. Global Public Health Guidelines on Physical Activity and Sedentary Behavior for People Living With Chronic Conditions: A Call to Action. J Phys Act Health 2021;18(1):76-85 «PMID: 33276323»PubMed
- Carty C, van der Ploeg HP, Biddle SJH, ym. The First Global Physical Activity and Sedentary Behavior Guidelines for People Living With Disability. J Phys Act Health 2021;18(1):86-93 «PMID: 33395628»PubMed
- Chaput JP, Willumsen J, Bull F, ym. 2020 WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour for children and adolescents aged 5-17 years: summary of the evidence. Int J Behav Nutr Phys Act 2020;17(1):141 «PMID: 33239009»PubMed
- Currier BS, D'Souza AC, Singh MAF, ym. American College of Sports Medicine Position Stand. Resistance Training Prescription for Muscle Function, Hypertrophy, and Physical Performance in Healthy Adults: An Overview of Reviews. Med Sci Sports Exerc 2026;58(4):851-872 «PMID: 41843416»PubMed
- Wu J, Fu Y, Chen D, ym. Sedentary behavior patterns and the risk of non-communicable diseases and all-cause mortality: A systematic review and meta-analysis. Int J Nurs Stud 2023;146():104563 «PMID: 37523952»PubMed
- Mottola MF, Davenport MH, Ruchat SM, ym. 2019 Canadian guideline for physical activity throughout pregnancy. Br J Sports Med 2018;52(21):1339-1346 «PMID: 30337460»PubMed
- Hamari L, Grym K, Harsunen H, Niela-Vilén H, Ryhtä I, Saarikko J, Sinisalo M. Raskaana olevat ja synnyttäneet terveydenhuollossa: liikunnan perustelut ja liikuntaan ohjaaminen. Hoitotyön tutkimussäätiö (Hotus) 2022. https://hotus.fi/hoitosuositus/raskaana-olevat-ja-synnyttaneet-terveydenhuollossa-liikunnan-perustelut-ja-liikuntaan-ohjaaminen/
- Prevett C, Gingerich J, Sivak A, ym. Resistance training in pregnancy: systematic review and meta-analysis of pregnancy, delivery, fetal and pelvic floor outcomes and call to action. Br J Sports Med 2025;59(16):1173-1182 «PMID: 40610191»PubMed
- Duchette C, Perera M, Arnett S, ym. Benefits of Resistance Training During Pregnancy for Maternal and Fetal Health: A Brief Overview. Int J Womens Health 2024;16():1137-1147 «PMID: 38912201»PubMed
- Davenport MH, Ruchat SM, Sobierajski F, ym. Impact of prenatal exercise on maternal harms, labour and delivery outcomes: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2019;53(2):99-107 «PMID: 30337349»PubMed
- Evenson KR, Brown WJ, Brinson AK, ym. A review of public health guidelines for postpartum physical activity and sedentary behavior from around the world. J Sport Health Sci 2024;13(4):472-483 «PMID: 38158180»PubMed
- Makama M, Awoke MA, Skouteris H, ym. Barriers and facilitators to a healthy lifestyle in postpartum women: A systematic review of qualitative and quantitative studies in postpartum women and healthcare providers. Obes Rev 2021;22(4):e13167 «PMID: 33403746»PubMed
- Banach M, Lewek J, Surma S, ym. The association between daily step count and all-cause and cardiovascular mortality: a meta-analysis. Eur J Prev Cardiol 2023;30(18):1975-1985 «PMID: 37555441»PubMed
- Paluch AE, Matthews CE, Doherty A, ym. Daily Steps as a Public Health Metric for Physical Activity Monitoring and Promotion. Exerc Sport Sci Rev 2026;54(1):15-25 «PMID: 41128511»PubMed
- Tudor-Locke C, Craig CL, Beets MW, ym. How many steps/day are enough? for children and adolescents. Int J Behav Nutr Phys Act 2011;8():78 «PMID: 21798014»PubMed
- Silva MP, Fontana FE, Callahan E, ym. Step-Count Guidelines for Children and Adolescents: A Systematic Review. J Phys Act Health 2015;12(8):1184-91 «PMID: 25271673»PubMed
- Mehtälä A, Sääkslahti A, Asunta P, Hakonen H, Kukko T, Kulmala J, Kämppi K, Tammelin T. Pienten lasten liikunnan ilo, fyysinen aktiivisuus ja motoriset taidot Suomessa : Piilo-tutkimuksen tuloksia 2023. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja: 2024:10, https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/server/api/core/bitstreams/12e02ae2-863c-4a3b-bcfe-ace3ea2083b8/content
- Opetus- ja kulttuuriministeriö. Varhaisvuosien fyysisen aktiivisuuden suositukset 2016. Iloa, leikkiä ja yhdessä tekemistä. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2016: 21. 50 s., pj Arja Sääkslahti
- Leppänen MH, Ray C, Wennman H, ym. Compliance with the 24-h movement guidelines and the relationship with anthropometry in Finnish preschoolers: the DAGIS study. BMC Public Health 2019;19(1):1618 «PMID: 31796014»PubMed
- Hämylä R, Kokko S. (toim) Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa 2024. Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2025:1. https://www.liikuntaneuvosto.fi/wp-content/uploads/2025/05/LIITU-2024-raportti.pdf
- Husu P, Tokola K, Vähä-Ypyä H, ym. Liikuntaraportti. Suomalaisten mitattu liikkuminen, paikallaanolo ja fyysinen kunto 2018–2022. Helsinki: Opetus- ja kulttuuriministeriö; Opetus- ja kulttuuriministerion julkaisuja 2022:33
- Terve Suomi. 2023. Terveysden ja hyvinvoinnin laitos. https://www.thl.fi/tervesuomi_verkkoraportit/ilmioraportit_2023/index.html
- Borodulin K, Wennman H, Mäki-Opas T, ym. Koulutusryhmittäiset erot liikunnassa Suomessa FinTerveys 2017 -tutkimuksen valossa.
- Global action plan on physical activity 2018–2030: more active people for a healthier world. Geneva: World Health Organization; 2018. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.
- Mikkola I, Riekki M, Sipilä R, Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin nimittämän Perusterveydenhuollon avovastaanottotoiminnan mallit sote-järjestelmässä Hyvä käytäntö -konsensussuosituspaneelin puolesta. 2022. https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/ltk/article/hsu00024
- Lobelo F, Rohm Young D, Sallis R, ym. Routine Assessment and Promotion of Physical Activity in Healthcare Settings: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2018;137(18):e495-e522 «PMID: 29618598»PubMed
- Sanchez A, Bully P, Martinez C, ym. Effectiveness of physical activity promotion interventions in primary care: A review of reviews. Prev Med 2015;76 Suppl():S56-67 «PMID: 25263343»PubMed
- Prochaska JJ, Sallis JF, Long B. A physical activity screening measure for use with adolescents in primary care. Arch Pediatr Adolesc Med 2001;155(5):554-9 «PMID: 11343497»PubMed
- Su Y, Zhang Y, Chen ST, ym. Is the Health Behavior in School-Aged Survey Questionnaire Reliable and Valid in Assessing Physical Activity and Sedentary Behavior in Young Populations? A Systematic Review. Front Public Health 2022;10():729641 «PMID: 35419332»PubMed
- Booth ML, Okely AD, Chey T, ym. The reliability and validity of the physical activity questions in the WHO health behaviour in schoolchildren (HBSC) survey: a population study. Br J Sports Med 2001;35(4):263-7 «PMID: 11477024»PubMed
- Baumeister SE, Ricci C, Kohler S, ym. Physical activity surveillance in the European Union: reliability and validity of the European Health Interview Survey-Physical Activity Questionnaire (EHIS-PAQ). Int J Behav Nutr Phys Act 2016;13():61 «PMID: 27215626»PubMed
- Husu P, Vähä-Ypyä H, Tokola K, ym. Reliability and Validity of Self-Reported Questionnaires Assessing Physical Activity and Sedentary Behavior in Finland. Int J Environ Res Public Health 2024;21(6): «PMID: 38928933»PubMed
- Hukkanen H, Husu P, Sievänen H, ym. Aerobic physical activity assessed with accelerometer, diary, questionnaire, and interview in a Finnish population sample. Scand J Med Sci Sports 2018;28(10):2196-2206 «PMID: 29923623»PubMed
- Ferguson T, Rowlands AV, Olds T, ym. The validity of consumer-level, activity monitors in healthy adults worn in free-living conditions: a cross-sectional study. Int J Behav Nutr Phys Act 2015;12():42 «PMID: 25890168»PubMed
- Degroote L, De Bourdeaudhuij I, Verloigne M, ym. The Accuracy of Smart Devices for Measuring Physical Activity in Daily Life: Validation Study. JMIR Mhealth Uhealth 2018;6(12):e10972 «PMID: 30545810»PubMed
- Henriksen A, Svartdal F, Grimsgaard S, ym. Polar Vantage and Oura Physical Activity and Sleep Trackers: Validation and Comparison Study. JMIR Form Res 2022;6(5):e27248 «PMID: 35622397»PubMed
- Amagasa S, Kamada M, Sasai H, ym. How Well iPhones Measure Steps in Free-Living Conditions: Cross-Sectional Validation Study. JMIR Mhealth Uhealth 2019;7(1):e10418 «PMID: 30626569»PubMed
- Anaya G, Pettee Gabriel K, St-Onge MP, ym. Optimal Instruments for Measurement of Dietary Intake, Physical Activity, and Sleep Among Adults in Population-Based Studies: Report of a National Heart, Lung, and Blood Institute Workshop. J Am Heart Assoc 2024;13(21):e035818 «PMID: 39424410»PubMed
- MacInnis MJ, Gibala MJ. Physiological adaptations to interval training and the role of exercise intensity. J Physiol 2017;595(9):2915-2930 «PMID: 27748956»PubMed
- Howley ET. Type of activity: resistance, aerobic and leisure versus occupational physical activity. Med Sci Sports Exerc 2001;33(6 Suppl):S364-9; discussion S419-20 «PMID: 11427761»PubMed
- Paluch AE, Boyer WR, Franklin BA, ym. Resistance Exercise Training in Individuals With and Without Cardiovascular Disease: 2023 Update: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2024;149(3):e217-e231 «PMID: 38059362»PubMed
- Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertion. Med Sci Sports Exerc 1982;14(5):377-81 «PMID: 7154893»PubMed
- Franklin BA, Eijsvogels TMH, Pandey A, ym. Physical activity, cardiorespiratory fitness, and cardiovascular health: A clinical practice statement of the American Society for Preventive Cardiology Part II: Physical activity, cardiorespiratory fitness, minimum and goal intensities for exercise training, prescriptive methods, and special patient populations. Am J Prev Cardiol 2022;12():100425 «PMID: 36281325»PubMed
- Laranjo L, Ding D, Heleno B, ym. Do smartphone applications and activity trackers increase physical activity in adults? Systematic review, meta-analysis and metaregression. Br J Sports Med 2021;55(8):422-432 «PMID: 33355160»PubMed
- Domin A, Spruijt-Metz D, Theisen D, ym. Smartphone-Based Interventions for Physical Activity Promotion: Scoping Review of the Evidence Over the Last 10 Years. JMIR Mhealth Uhealth 2021;9(7):e24308 «PMID: 34287209»PubMed
- Kaikkonen P. Tietoa potilaalle: MET - energiankulutuksen ja fyysisen aktiivisuuden mittari. Lääkärikirja Duodecim 2024. https://www.terveysportti.fi/apps/dna/ltk/article/dlk01039/search/energiankulutus
- ACSM. General Principles of Exercise Prescription (chapter 5, s. 148). Teoksessa Liguori G (senior editor). ACSM's Guidelines for Exercise Testing and Prescription. 11 painos. 2021. Lippincott Williams & Wilkings
- Herrmann SD, Willis EA, Ainsworth BE, ym. 2024 Adult Compendium of Physical Activities: A third update of the energy costs of human activities. J Sport Health Sci 2024;13(1):6-12 «PMID: 38242596»PubMed
- Butte NF, Watson KB, Ridley K, ym. A Youth Compendium of Physical Activities: Activity Codes and Metabolic Intensities. Med Sci Sports Exerc 2018;50(2):246-256 «PMID: 28938248»PubMed
- Uusitalo A, Nuuttila O-P. Hyvän fyysisen kunnon mittarit. Duodecim 2025;141;1665-72
- Ahtiainen J, Aho J, Husu P, Kaikkonen P, Mikkola J, Kamsula J. Kuntotestauksen hyvät käytännöt - Fyysisen kunnon mittaaminen. Liikuntatieteellinen Seura, Helsinki, 2022, https://www.fkm.fi/kuntotestaus/kuntotestauksen-hyvat-kaytannot.html
- Suni J. Health-related fitness test battery for middle-aged adults with emphasis on musculoskeletal and motor tests. University of Jyvaskylä, 2000, 96 p. Studies in Sport, Physical Education and Health, ISSN 0356-1070; 66. ISBN 951-39-0612-4. Diss.
- Takken T, Bongers BC, van Brussel M, ym. Cardiopulmonary Exercise Testing in Pediatrics. Ann Am Thorac Soc 2017;14(Supplement_1):S123-S128 «PMID: 28398090»PubMed
- Piirilä P, Tikkanen H. Spiroergometria - käyttöaiheet, suoritus ja tulkinta. Suom Lääkäril 2021;76:1642-1647
- Bassett DR Jr, Howley ET. Limiting factors for maximum oxygen uptake and determinants of endurance performance. Med Sci Sports Exerc 2000;32(1):70-84 «PMID: 10647532»PubMed
- Schoffelen PFM, den Hoed M, van Breda E, ym. Test-retest variability of VO(2max) using total-capture indirect calorimetry reveals linear relationship of VO(2) and Power. Scand J Med Sci Sports 2019;29(2):213-222 «PMID: 30341979»PubMed
- Mohammad M, Thomsen RS, Rasmussen IE, ym. Test-retest reliability of cardiopulmonary exercise test-derived metrics in individuals with COPD versus healthy controls. Clin Physiol Funct Imaging 2025;45(1):e12927 «PMID: 39878361»PubMed
- Windhaber J, Steinbauer M, Holter M, ym. Bicycle spiroergometry: comparison of standardized examination protocols for adolescents: is it necessary to define own standard values for each protocol? Eur J Appl Physiol 2021;121(6):1783-1794 «PMID: 33712869»PubMed
- Figueroa-Colon R, Hunter GR, Mayo MS, ym. Reliability of treadmill measures and criteria to determine VO2max in prepubertal girls. Med Sci Sports Exerc 2000;32(4):865-9 «PMID: 10776908»PubMed
- Loe H, Nes BM, Wisløff U. Predicting VO2peak from Submaximal- and Peak Exercise Models: The HUNT 3 Fitness Study, Norway. PLoS One 2016;11(1):e0144873 «PMID: 26794677»PubMed
- Kokkinos P, Kaminsky LA, Arena R, ym. A new generalized cycle ergometry equation for predicting maximal oxygen uptake: The Fitness Registry and the Importance of Exercise National Database (FRIEND). Eur J Prev Cardiol 2018;25(10):1077-1082 «PMID: 29692203»PubMed
- Petelczyc M, Kotlewski M, Bruhn S, ym. Maximal oxygen uptake prediction from submaximal bicycle ergometry using a differential model. Sci Rep 2023;13(1):11289 «PMID: 37438405»PubMed
- Mänttäri A, Suni J, Sievänen H, ym. Six-minute walk test: a tool for predicting maximal aerobic power (VO(2 ) max) in healthy adults. Clin Physiol Funct Imaging 2018;(): «PMID: 29851229»PubMed
- ATS Committee on Proficiency Standards for Clinical Pulmonary Function Laboratories. ATS statement: guidelines for the six-minute walk test. Am J Respir Crit Care Med 2002;166(1):111-7 «PMID: 12091180»PubMed
- Jaakkola T, Sääkslahti A, Liukkonen J, Iivonen S. Peruskoululaisen fyysisen toimintakyvyn seurantajärjestelmä. Jyväskylän yliopisto 2012, https://urn.fi/URN:NBN:fi:jyu-202401261566
- Ruiz JR, Castro-Piñero J, España-Romero V, ym. Field-based fitness assessment in young people: the ALPHA health-related fitness test battery for children and adolescents. Br J Sports Med 2011;45(6):518-24 «PMID: 20961915»PubMed
- Ross R, Blair SN, Arena R, ym. Importance of Assessing Cardiorespiratory Fitness in Clinical Practice: A Case for Fitness as a Clinical Vital Sign: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2016;134(24):e653-e699 «PMID: 27881567»PubMed
- Sloan RA. Estimated Cardiorespiratory Fitness and Metabolic Risks. Int J Environ Res Public Health 2024;21(5): «PMID: 38791849»PubMed
- Sloan RA, Kim Y, Kenyon J, ym. Association between Estimated Cardiorespiratory Fitness and Abnormal Glucose Risk: A Cohort Study. J Clin Med 2023;12(7): «PMID: 37048823»PubMed
- Abe T, Song JS, Dankel SJ, ym. Impact of Potential Moderating Factors on Absolute Test-Retest Reliability of Grip Strength Measurements in Healthy Populations: A Systematic Review with Meta-Analysis. J Sports Sci Med 2025;24(3):543-554 «PMID: 40933322»PubMed
- Bohannon RW. Test-Retest Reliability of Measurements of Hand-Grip Strength Obtained by Dynamometry from Older Adults: A Systematic Review of Research in the PubMed Database. J Frailty Aging 2017;6(2):83-87 «PMID: 28555708»PubMed
- Zöger M, Nimmerichter A, Baca A, ym. Reproducibility of peak moment for isometric and isokinetic knee extension exercise. BMC Sports Sci Med Rehabil 2023;15(1):171 «PMID: 38104113»PubMed
- Kambič T, Lainščak M, Hadžić V. Reproducibility of isokinetic knee testing using the novel isokinetic SMM iMoment dynamometer. PLoS One 2020;15(8):e0237842 «PMID: 32866205»PubMed
- Joensuu L, Tammelin TH, Syväoja HJ, ym. Physical activity, physical fitness and self-rated health: cross-sectional and longitudinal associations in adolescents. BMJ Open Sport Exerc Med 2024;10(1):e001642 «PMID: 38562154»PubMed
- Niemeijer A, Lund H, Stafne SN, ym. Adverse events of exercise therapy in randomised controlled trials: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2020;54(18):1073-1080 «PMID: 31563884»PubMed
- Näveri H, Vuori I. Äkkikuoleman vaara. Kirjassa: Liikuntalääketiede. Vuori I, Taimela S, Kujala U (toim.). 3.–11. painos. Kustannus Oy Duodecim 2020:59.28
- Pelliccia A, Sharma S, Gati S, ym. 2020 ESC Guidelines on sports cardiology and exercise in patients with cardiovascular disease. Eur Heart J 2021;42(1):17-96 «PMID: 32860412»PubMed
- Bohm P, Meyer T, Narayanan K, ym. Sports-related sudden cardiac arrest in young adults. Europace 2023;25(2):627-633 «PMID: 36256586»PubMed
- Ha FJ, Han HC, Sanders P, ym. Sudden cardiac death related to physical exercise in the young: a nationwide cohort study of Australia. Intern Med J 2023;53(4):497-502 «PMID: 34719841»PubMed
- Gerardin B, Collet JP, Mustafic H, ym. Registry on acute cardiovascular events during endurance running races: the prospective RACE Paris registry. Eur Heart J 2016;37(32):2531-41 «PMID: 26715168»PubMed
- Kim JH, Rim AJ, Miller JT, ym. Cardiac Arrest During Long-Distance Running Races. JAMA 2025;333(19):1699-1707 «PMID: 40159341»PubMed
- Franklin BA, Thompson PD, Al-Zaiti SS, ym. Exercise-Related Acute Cardiovascular Events and Potential Deleterious Adaptations Following Long-Term Exercise Training: Placing the Risks Into Perspective-An Update: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2020;141(13):e705-e736 «PMID: 32100573»PubMed
- Robinson PF, Garber CE, Riebe D, ym. A Call to Action to Reduce the Need for a Medical Evaluation Prior to Exercise. Curr Sports Med Rep 2025;24(5):98-100 «PMID: 40323052»PubMed
- Pescatello LS, Arena R, Riebe D ym. (toim.). ACSM'S guidelines for exercise testing and prescription. 11. painos. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins 2022, sivut 116, Box4.1.
- Krooninen sepelvaltimo-oireyhtymä. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Laukkanen J, Nieminen T, Savonen K, Kervinen K, Poutanen T, Raatikainen P. Kliinisen rasituskokeen käyttö sydänsairauksissa. Suomen Kardiologisen Seuran suositus. Suom Lääkäril 2016;71:633-40
- Rissanen A-P, Laukkanen J. Kuormituskoe modernin kuvantamisen aikakaudella. Duodecim 2019;135:343–51
- Parikka H, Laukkanen J, Niskanen L, Lommi J ja Kiilavuori K. Liikunta ja sydän, ydinasiat. Sydänsairaudet. Toim. Mäkijärvi M, Aro A, Laukkanen J, Parikka H, Yli-Mäyry S. Duodecim. 1. painos 2026.
- Parikka H. Sydänsairauksien vaikutus liikunnan harrastamiseen. Toim. Mäkijärvi M, Aro A, Laukkanen J, Parikka H, Yli-Mäyry S. Duodecim. 1. painos 2026.
- International Olympic Committee Injury and Illness Epidemiology Consensus Group, Bahr R, Clarsen B, ym. International Olympic Committee Consensus Statement: Methods for Recording and Reporting of Epidemiological Data on Injury and Illness in Sports 2020 (Including the STROBE Extension for Sports Injury and Illness Surveillance (STROBE-SIIS)). Orthop J Sports Med 2020;8(2):2325967120902908 «PMID: 32118084»PubMed
- LIITU 2024 -raportin osio 8: Leppänen M, Parkkari J, Toivo K. Liikuntavammat koulussa, vapaa-ajalla ja urheiluseuroissa. Raportissa: Kokko S & Hämylä R. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa. LIITU-tutkimuksen tuloksia 2024. Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2025:1.
- Gudelis M, Perez LT, Cabello JT, ym. Apophysitis Among Male Youth Soccer Players at an Elite Soccer Academy Over 7 Seasons. Orthop J Sports Med 2022;10(1):23259671211065063 «PMID: 35097142»PubMed
- Beck B, Drysdale L. Risk Factors, Diagnosis and Management of Bone Stress Injuries in Adolescent Athletes: A Narrative Review. Sports (Basel) 2021;9(4): «PMID: 33923520»PubMed
- Pasanen K. Urheiluvammojen ehkäisyn tutkiminen: urheiluvammojen etiologia. Teoksessa: Urheiluvammojen ehkäisy, hoito ja kuntoutus. Pasanen K, Haapasalo H, Halen P, Parkkari J (toim.) VK-Kustannus 2021.
- Davies M, Lawrence T, Edwards A, ym. Sport-related major trauma incidence in young people and adults in England and Wales: a national registry-based study. Inj Prev 2024;30(1):60-67 «PMID: 37875378»PubMed
- Lauersen JB, Bertelsen DM, Andersen LB. The effectiveness of exercise interventions to prevent sports injuries: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Sports Med 2014;48(11):871-7 «PMID: 24100287»PubMed
- Viiala J, Čech P, Bakalár P, ym. Effect of adherence to exercise-based injury prevention programmes on the risk of sports injuries: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Inj Prev 2026;32(1):31-40 «PMID: 40764021»PubMed
- Ardern CL, Taylor NF, Feller JA, ym. A systematic review of the psychological factors associated with returning to sport following injury. Br J Sports Med 2013;47(17):1120-6 «PMID: 23064083»PubMed
- Kendrick D, Kumar A, Carpenter H, ym. Exercise for reducing fear of falling in older people living in the community. Cochrane Database Syst Rev 2014;2014(11):CD009848 «PMID: 25432016»PubMed
- Montero-Odasso M, van der Velde N, Martin FC, ym. World guidelines for falls prevention and management for older adults: a global initiative. Age Ageing 2022;51(9): «PMID: 36178003»PubMed
- Kaatumisten ja kaatumisvammojen ehkäisyn fysioterapiasuositus. Suomen Fysioterapeutit – Finlands Fysioterapeuter ry:n asettama työryhmä: Havulinna S, Piirtola M, Saija Karinkanta S, ym. 26.10.2017. https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/sfs/article/sfs00003
- Lonkkamurtuma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Ortopediyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 20.9.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Sherrington C, Fairhall NJ, Wallbank GK, ym. Exercise for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database Syst Rev 2019;1(1):CD012424 «PMID: 30703272»PubMed
- Sherrington C, Michaleff ZA, Fairhall N, ym. Exercise to prevent falls in older adults: an updated systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2017;51(24):1750-1758 «PMID: 27707740»PubMed
- Farris SG, Abrantes AM, Bond DS, ym. Anxiety and Fear of Exercise in Cardiopulmonary Rehabilitation: PATIENT AND PRACTITIONER PERSPECTIVES. J Cardiopulm Rehabil Prev 2019;39(2):E9-E13 «PMID: 30801438»PubMed
- Luque-Suarez A, Martinez-Calderon J, Falla D. Role of kinesiophobia on pain, disability and quality of life in people suffering from chronic musculoskeletal pain: a systematic review. Br J Sports Med 2019;53(9):554-559 «PMID: 29666064»PubMed
- Wlazło M, Szlacheta P, Grajek M, Staśkiewicz-Bartecka W, Rozmiarek M, Malchrowicz-Mośko E, ym. The impact of kinesiophobia on physical activity and quality of life in patients with chronic diseases: a systematic literature review. Appl Sci 2025;15:2086
- Alaselkäkipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Fysiatriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu 10.1.2026). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Szabo A, Griffiths MD, de La Vega Marcos R, ym. Methodological and Conceptual Limitations in Exercise Addiction Research. Yale J Biol Med 2015;88(3):303-8 «PMID: 26339214»PubMed
- Weinstein A, Szabo A. Exercise addiction: A narrative overview of research issues. Dialogues Clin Neurosci 2023;25(1):1-13 «PMID: 36698618»PubMed
- Guo S, Kamionka A, Xue Q, ym. Body image and risk of exercise addiction in adults: A systematic review and meta-analysis. J Behav Addict 2025;14(1):39-54 «PMID: 39912824»PubMed
- Mayolas-Pi C, Sitko S, Pano-Rodriguez A, ym. Exercise addiction and psychosocial health risks among adolescent athletes: Focus on sport type and performance level. J Behav Addict 2025;14(2):1095-1106 «PMID: 40168079»PubMed
- Syömishäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenpsykiatriyhdistys ry:n, Suomen Nuorisopsykiatrinen yhdistys ry:n ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2026 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Wang X, Yang X, Tao T, ym. The association between exercise addiction and mental health problems: A systematic review and meta-analysis. J Affect Disord 2026;393(Pt A):120026 «PMID: 40782920»PubMed
- Haag SJ, Damaschke JA, Srivastava S. Medicine and Motion: The Link Between Medications and Exercise. Am J Lifestyle Med 2025;19(1):30-35 «PMID: 39540163»PubMed
- Vanakoski J ja Ylitalo P. Liikunta ja lääkkeet s. 538-46. Kirjassa: Liikuntalääketiede. Vuori I, Taimela S, Kujala U. (toim.) 3.–11. painos. Kustannus Oy Duodecim 2020;59:28
- Kantola I, Niiranen T Hypertensiolääkkeet. Kardiologia. Toim. Airaksinen J, Aalto-Setälä K., Hartikainen J, Junttila J, Laine M, Lommi J, Raatikainen P, Saraste A. Duodecim. 4. uudistettu painos. 2024.
- Laukkanen J. Nitraatit. Sydänsairaudet. Toim. Mäkijärvi M, Aro A, Laukkanen J, Parikka H, Yli-Mäyry S. Duodecim. 1. painos 2026.
- Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu 12.12.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Insuliininpuutosdiabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu 16.1.2026). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Heikkinen T, Järvinen A. The common cold. Lancet 2003;361(9351):51-9 «PMID: 12517470»PubMed
- Salvo D, Crochemore-Silva I, Wendt A, ym. Physical activity for public health in the 21st century. Nat Med 2026;32(4):1479-1489 «PMID: 41803342»PubMed
- Derman W, Badenhorst M, Eken MM, ym. Incidence of acute respiratory illnesses in athletes: a systematic review and meta-analysis by a subgroup of the IOC consensus on 'acute respiratory illness in the athlete'. Br J Sports Med 2022;56(11):630-638 «PMID: 35260411»PubMed
- Grönroos W, Uhari M, Ruuskanen O. Occurrence of acute respiratory illnesses in athletes: a systematic review and meta-analysis. Exerc Immunol Rev 2025;31():6-18 «PMID: 41408785»PubMed
- Writing Committee, Gluckman TJ, Bhave NM, ym. 2022 ACC Expert Consensus Decision Pathway on Cardiovascular Sequelae of COVID-19 in Adults: Myocarditis and Other Myocardial Involvement, Post-Acute Sequelae of SARS-CoV-2 Infection, and Return to Play: A Report of the American College of Cardiology Solution Set Oversight Committee. J Am Coll Cardiol 2022;79(17):1717-1756 «PMID: 35307156»PubMed
- Valtonen, Heinonen OJ, Ruuskanen O. Voiko flunssaisena urheilla? Duodecim 2024;140(18):1473-5
- Michie S, van Stralen MM, West R. The behaviour change wheel: a new method for characterising and designing behaviour change interventions. Implement Sci 2011;6():42 «PMID: 21513547»PubMed
- Savolainen N, Hakamäki P, Kauppinen T, Liukko E, Nick R. Ennaltaehkäisyä vahvistamassa: asiakas- ja palveluohjaus hyvinvointia ja terveyttä edistävään toimintaan. Tilannekuva keväällä 2025. THL Työpaperi 22/2025. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-515-1.
- Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistamisen keskeiset käsitteet. STM, 2021, https://stm.fi/-/uusi-sanasto-maarittelee-sosiaali-ja-terveydenhuollon-uudistamisen-keskeiset-kasitteet
- THL. Hyvinvoinnin edistäminen asiakasohjauksessa. https://thl.fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/suomen-kestavan-kasvun-ohjelma-rrp-/thl-n-kansalliset-projektit/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistaminen/hyvinvoinnin-edistaminen-asiakasohjauksessa
- Hakamäki P, Nick R, Valli N, Kuitunen-Kaija O. Hyvinvointia edistävä toiminta helposti löydettäväksi : hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen kansallisen palvelukonseptin määrittelyä : Versio 1.3. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2025-12. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023062861198
- Pasuli-Rännäri 2025. Liikunta ja liikuntaneuvonta hyvinvointialueilla, Helsingissä ja Ahvenanmaalla. Hyvinvointialueyhtiö Hyvil Oy, Helsinki 2025. www.hyvil.fi
- Tarantino G, Ntoumanis N, Neville R, ym. Effectiveness of booster strategies to promote physical activity maintenance: a systematic review and meta-analysis. Int J Behav Nutr Phys Act 2025;22(1):138 «PMID: 41194192»PubMed
- Aittasalo M. Miten tuen potilasta muuttamaan liikkumistottumuksiaan? Suom Lääkäril 2019;74:2660-2
- Promoting physical activity through primary health care: a toolkit. Geneva: World Health Organization 2021, https://www.who.int/publications/i/item/9789240035904
- Liikuntaneuvonnan asiantuntijafoorumi. Liikuntaneuvonnan valtakunnalliset suositukset. Liikunnan ja kansanterveyden julkaisuja 389, Liikkuva aikuinen / Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Likes 2021. https://liikkuvaaikuinen.fi/wp-content/uploads/2021/03/Liikuntaneuvonnan_suositukset_FINAL.pdf
- Saaristo V, Ikonen J, Ståhl T. Hyvinvointialueiden HYTE-kerroin – menetelmäraportti. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL, Työpaperi 3/2026. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-645-5
- Elintapaohjauksen tarkistuslista. Kansanterveyden neuvottelukunta, Rakenteet ja menetelmät -jaosto/Elintapaohjauksen työryhmä 29.6.2022 Päivitetty 2.9.2025 https://stm.fi/documents/1271139/1420943/ElintapaohjauksenTarkistuslista_2025_korjattu_002.pdf/1b6ffe73-ea33-e9fd-6dde-6c2a022ca585?t
- Hyvinvointilähete. https://hyvinvointilahete.fi/taustaa/
- Lindahl A, Patja K, Keski-Rahkonen A. Terveysvalmennus lääkärin työkaluna. Suomen lääkärilehti 2019;74 (23):1498-1502. https://www.laakarilehti.fi/pdf/2019/SLL232019-1498.pdf
- O'Brien MW, Shivgulam M, Liu H, ym. The effectiveness of exercise referral schemes on patient health and their cost: an umbrella review. Appl Physiol Nutr Metab 2025;50():1-12 «PMID: 39693607»PubMed
- Gebreslassie M, Sampaio F, Nystrand C, ym. Economic evaluations of public health interventions for physical activity and healthy diet: A systematic review. Prev Med 2020;136():106100 «PMID: 32353572»PubMed
- Lamming L, Pears S, Mason D, ym. What do we know about brief interventions for physical activity that could be delivered in primary care consultations? A systematic review of reviews. Prev Med 2017;99():152-163 «PMID: 28232098»PubMed
- Kettle VE, Madigan CD, Coombe A, ym. Effectiveness of physical activity interventions delivered or prompted by health professionals in primary care settings: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ 2022;376():e068465 «PMID: 35197242»PubMed
- Green ET, Cox NS, Arden CM, ym. What is the effect of a brief intervention to promote physical activity when delivered in a health care setting? A systematic review. Health Promot J Austr 2023;34(4):809-824 «PMID: 36727304»PubMed
- van der Wardt V, di Lorito C, Viniol A. Promoting physical activity in primary care: a systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract 2021;71(706):e399-e405 «PMID: 33824160»PubMed
- Werbrouck A, Schmidt M, Putman K, ym. Cost-effectiveness of exercise referral schemes: a systematic review of health economic studies. Eur J Public Health 2022;32(1):87-94 «PMID: 34864937»PubMed
- Inkpen SJL, Liu H, Rayner S, ym. Exercise referral schemes increase Patients' cardiorespiratory Endurance: A systematic review and Meta-Analysis. Prev Med Rep 2024;45():102844 «PMID: 39211726»PubMed
- Mino E, Pfeifer K, Hanson CL, ym. Are physical activity referral scheme components associated with increased physical activity, scheme uptake, and adherence rate? A meta-analysis and meta-regression. Int J Behav Nutr Phys Act 2024;21(1):82 «PMID: 39095805»PubMed
- Albert FA, Crowe MJ, Malau-Aduli AEO, ym. Functionality of Physical Activity Referral Schemes (PARS): A Systematic Review. Front Public Health 2020;8():257 «PMID: 32671011»PubMed
- Tulloch H, Fortier M, Hogg W. Physical activity counseling in primary care: who has and who should be counseling? Patient Educ Couns 2006;64(1-3):6-20 «PMID: 16472959»PubMed
- Parjanen S. The elements of cross-sectoral collaboration between primary care and the sports sector. Managing Sport And Leisure 2021;26:226-244
- Leenaars KE, Florisson AM, Smit E, ym. The connection between the primary care and the physical activity sector: professionals' perceptions. BMC Public Health 2016;16(1):1001 «PMID: 27655426»PubMed
- Leenaars KE, Smit E, Wagemakers A, ym. Facilitators and barriers in the collaboration between the primary care and the sport sector in order to promote physical activity: A systematic literature review. Prev Med 2015;81():460-78 «PMID: 26522091»PubMed
- Cleland V, Granados A, Crawford D, ym. Effectiveness of interventions to promote physical activity among socioeconomically disadvantaged women: a systematic review and meta-analysis. Obes Rev 2013;14(3):197-212 «PMID: 23107292»PubMed
- Leach HJ, Mama SK, Harden SM. Group-based exercise interventions for increasing physical activity in cancer survivors: a systematic review of face-to-face randomized and non-randomized trials. Support Care Cancer 2019;27(5):1601-1612 «PMID: 30739169»PubMed
- Mersha AG, Bryant J, Booth K, ym. The effectiveness of internet-based group behavioural interventions on lifestyle modifications: A systematic review. Prev Med 2024;186():108099 «PMID: 39134180»PubMed
- Keyworth C, Epton T, Goldthorpe J, ym. Perceptions of receiving behaviour change interventions from GPs during routine consultations: A qualitative study. PLoS One 2020;15(5):e0233399 «PMID: 32437462»PubMed
- Lowe A, Myers A, Quirk H, ym. Physical activity promotion by GPs: a cross-sectional survey in England. BJGP Open 2022;6(3): «PMID: 35487584»PubMed
- Westland H, Sluiter J, Te Dorsthorst S, ym. Patients' experiences with a behaviour change intervention to enhance physical activity in primary care: A mixed methods study. PLoS One 2019;14(2):e0212169 «PMID: 30753213»PubMed