Motion

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Liikunta- ja Urheilulääketieteen Erikoislääkäriyhdistys ry och Allmänmedicinska föreningen i Finland
18.11.2026

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Liikunta «Liikunta»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Fysisk aktivitet har många hälsofördelar för personer i alla åldrar. Dels kan motion förebygga flera kroniska sjukdomar, dels utgör den en del av behandlingen och rehabiliteringen av många sjukdomar. Motion kan förbättra den psykiska hälsan samt välbefinnandet och livskvaliteten.
  • WHO:s evidensbaserade rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande för hela befolkningen (2019, 2020) har sammanställts i tabell «Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper , , , , , , ....»1.
    • Även en mindre mängd motion än rekommendationen främjar hälsan jämfört med att inte röra på sig alls.
    • Alla rekommenderas att minska stillasittandet.
    • Rekommendationerna gäller också gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt personer som har kroniska sjukdomar eller begränsningar i funktionsförmågan.
      • Personer med kroniska sjukdomar eller begränsningar i funktionsförmågan rekommenderas att röra på sig enligt sin fysiska funktionsförmåga.
  • Det är viktigt att läkare och övrig vårdpersonal för motion på tal och på så sätt identifierar patienter som rör på sig för lite med tanke på hälsan.
    • Kartlägg patientens motionsvanor, anteckna dem i patientdatasystemet och erbjud information och stöd.
  • Personer som behöver utförlig handledning och stöd kan hänvisas till motionsrådgivning hos yrkesutbildade personer inom idrottsområdet och hälso- och sjukvården.
  • Läkaren bedömer vid behov eventuella kontraindikationer för motion och rörelsebegränsningar.
    • Risken för allvarliga hälsorisker är mycket liten om motionen inleds aktsamt och genomförs progressivt enligt motionsrekommendationerna.
  • En aktivitetsmätare eller stegmätare kan användas för att följa upp den fysiska aktiviteten om patienten så önskar och har en apparat som lämpar sig för mätning.
Tabell 1. Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande (2019, 2020) för olika åldersgrupper «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2, «WHO guidelines on physical activity and sedentary ...»1, «Chaput JP, Willumsen J, Bull F, ym. 2020 WHO guide...»14, «Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health ...»5, «Guidelines on physical activity, sedentary behavio...»3, «Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO gui...»11, «Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines...»4.
Åldersgrupp Motion Stillasittande Ytterligare information
Barn under 1 år Mångsidig rörelse och aktivitet flera gånger om dagen Högst en timme åt gången.
Skärmtid rekommenderas inte för barn under 2 år; för de som fyllt 2 år högst en timme/dygn
Interaktiv aktivitet på golvnivå betonas. Minst 30 minuter i magläge under vaken tid
1–2-åringar Bör röra på sig med varierande belastning i minst 180 minuter per dag
3–4-åringar Bör röra på sig i minst 180 minuter per dag Minst 60 minuter av den rekommenderade mängden fysisk aktivitet med måttlig eller stor belastning
Åldersgrupp Uthållighetsmotion Konditionsfrämjande aktivitet Motion som utvecklar muskelstyrkan Stillasittande Ytterligare information
5–17-åringar I genomsnitt 60 minuter måttlig eller tung motion per dag, huvudsakligen av uthållighetstyp Minst 3 dagar i veckan. Begränsa ett långt oavbrutet stillasittande och i synnerhet fritidens skärmtid till 1–2 timmar/dygn Ansträngande uthållighetsmotion samt muskel- och skelettstärkande motion minst 3 dagar i veckan
18–64-åringar Minst 150–300 minuter antingen måttligt belastande (till exempel rask promenad) eller 75–150 minuter ansträngande (till exempel löpning) motion eller uthållighetsträning som kombinerar dessa per vecka Med åtminstone måttlig intensitet minst 2 dagar i veckan Minska långa stunder av stillasittande För att uppfylla rekommendationen behövs både uthållighetsmotion och styrketräning.
65 år fyllda Minst 150–300 minuter måttlig belastning per vecka eller 75–150 minuter tung eller uthållighetsträning som kombinerar dessa Med åtminstone måttlig intensitet minst 2 dagar i veckan Minska långa stunder av stillasittande För att uppfylla rekommendationen behövs både uthållighetsmotion och styrketräning.
Som en del av motionen varje vecka rekommenderas funktionell motion som förbättrar balansen och muskelstyrkan.

Rekommendationer

  • Rekommendation: Använd Världshälsoorganisationens (WHO 2019, 2020) rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande för olika åldersgrupper när du diskuterar motion för att stödja hälsan och välbefinnandet. «A4»2
  • Rekommendation: Överväg att ställa upp ett individuellt mål för det dagliga antalet steg tillsammans med patienten för att befrämja den dagliga motionen, om patienten är villig och har en apparat som lämpar sig för mätning. «A5»3
  • Rekommendation: Berätta för patienten att även en liten ökning av antalet steg medför hälsofördelar. «A6»4
  • Rekommendation: För motion på tal med patienten på läkarens och den övriga vårdpersonalens mottagning i en lämplig situation. «A7»5
  • Rekommendation: Ta reda på patientens motionsvanor och identifiera en patient som rör sig för lite med tanke på hälsan. «A1»6
  • Rekommendation: Kom överens med patienten om hur genomförandet av den motion ni kommit överens om följs upp. «A8»7
  • Rekommendation: Diskutera möjligheten och viljan att dokumentera genomförandet av motionen eller använda smarttelefonapplikationer eller kroppsnära teknik i uppföljningen av motionen med patienten. «A8»7
  • Rekommendation: Hänvisa patienten till motionsrådgivning om han eller hon rör på sig för lite med tanke på hälsan, är beredd att ändra sitt motionsbeteende och behöver individuellt stöd för förändringen. «A9»8

Målgrupp

  • Rekommendationen är avsedd för alla yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och idrottsområdet samt för dem som i sitt arbete har möjlighet att främja motion.

Målsättning

  • Målet med rekommendationen är att vägleda yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och idrottsväsendet att främja motion bland barn och unga, vuxna, äldre personer samt gravida och de som nyligen fött barn. Syftet är att stödja hälsan och välbefinnandet.

Avgränsning av ämnet

  • I denna rekommendation behandlas inte motion vid förebyggande, behandling eller rehabilitering av enskilda sjukdomar. Ämnet behandlas i de sjukdomsspecifika God medicinsk praxis-rekommendationerna.
  • Rekommendationen behandlar inte behandling av motions- och idrottsskador eller frågor som gäller tävlingsidrott.

Begrepp och definitioner

  • Termerna fysisk aktivitet, motion och rörelse används ofta synonymt. Läs mer «Liikunta, liikkuminen ja fyysinen aktiivisuus – termien käyttö suomen kielessä»1.
  • Fysisk aktivitet (fyysinen aktiivisuus, physical activity) är viljestyrd muskelverksamhet som ökar energiförbrukningen och i allmänhet leder till rörelse.
    • Till exempel fysiskt belastande arbete, promenader, trädgårdsskötsel, hushållsarbete samt motion och idrott utgör fysisk aktivitet.
      • Fysisk aktivitet är inte nödvändigtvis planerad eller målinriktad.
  • Motion (liikunta, exercise, ibland physical activity) är planerad fysisk aktivitet som i allmänhet är återkommande och målinriktad.
    • Allmänna mål är att upprätthålla eller förbättra konditionen eller dess delfaktorer (uthållighets- och muskelkondition, balans och rörlighet).
    • Motion är ofta en hobby.
    • Till exempel att cykla eller att gå till arbetet är motion.
  • Rörelse (liikkuminen) omfattar all slags fysisk aktivitet såsom
    • rörelse på egen hand i arbetet eller på fritiden
    • lekar, spel, motions- eller idrottshobbyer
    • aktiv förflyttning från en plats till en annan, såsom till fots, med cykel eller rullstol.
  • Stillasittande (paikallaanolo, stationary behaviour) avser att man i vaket tillstånd sitter, lutar sig tillbaka, ligger ner eller står och då energiförbrukningen är liten (under 1,5 MET) «Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Be...»6, «Pinto AJ, Bergouignan A, Dempsey PC, ym. Physiolog...»7, se MET-definitionen nedan.
  • Motionsträning (fyysinen harjoittelu, physical training, exercise training) avser motion som åtminstone i någon mån idkas systematiskt och i syfte att uppnå på förhand fastställda mål, till exempel bättre fysisk kondition eller bestämda hälsoeffekter. Exempel är uthållighets-, styrke- och balansträning.
  • Motionens intensitet (teho, intensity)
    • Lätt motion (kevyt liikunta, light-intensity physical activity) innebär motion och rörelse som knappt påverkar andningen eller höjer pulsen.
    • Motion med måttlig belastning (kohtuukuormitteinen liikunta, moderate-intensity physical activity) innebär motion där pulsen stiger och andningen blir något snabbare.
      • till exempel måttligt belastande promenader, cykling eller rullande med rullstol.
    • Motion med hög intensitet (raskas liikunta, vigorous-intensity physical activity) innebär motion där pulsen stiger och andningen blir betydligt snabbare.
      • till exempel löpning eller snabb rullning med rullstol.
  • Konditionsträning (kestävyysliikunta, aerobic exercise) belastar stora muskelgrupper minst måttligt (i förhållande till utövarens prestationsförmåga), varar i allmänhet i minst tiotals minuter (fortlöpande eller periodvis), utvecklar ämnesomsättningen samt andnings- och cirkulationsorganen och pulsen och andningen blir tydligt snabbare.
  • Styrketräning, dvs. muskelkonditionsträning (lihasvoimaharjoittelu eli lihaskuntoharjoittelu) är en aktivitet som åtminstone måttligt belastar musklerna för att upprätthålla eller öka deras kraftproduktion och i allmänhet även muskelmassan.
    • Belastningen regleras i förhållande till den kraft som ifrågavarande muskler kan producera maximalt en gång till exempel i en lyft-, drag- eller stötrörelse.
    • Även annan fysisk aktivitet kan belasta musklerna så att den kan anses motsvara styrketräning. Till exempel skidåkning, rullstolsåkning, trappgång, tunga trädgårdsarbeten och vedhuggning.
  • Övningar i rörelsekontroll (liikehallintaharjoittelu) förbättrar koordinationen.
  • Genom träning för kropp och sinne (keho-mieliharjoittelu) strävar man efter att stärka sambandet mellan kropp och själ och öka mental närvaro. Målet är att kroppen ska slappna av och sinnet lugna sig.
  • Konditionsträning (kuntoliikunta) är motion som idkas systematiskt och där målet är att upprätthålla eller förbättra delområden av den fysiska konditionen. Till exempel på uthållighets- och styrketräning.
  • Idrott (urheilu, sports) är organiserad, målinriktad motion där man tävlar enligt vissa regler och försöker förbättra prestationen genom träning.
  • Fysisk kondition (fyysinen kunto, physical fitness) innebär tillståndet hos centrala strukturer och funktioner i motionsprestationerna.
    • Konditionen kan granskas enligt organsystem, till exempel andnings- och cirkulationsorganens kondition (hengitys- ja verenkiertoelimistön kunto, uthållighetskondition) eller enligt de egenskaper som behövs vid motionsprestationer, till exempel muskelkondition (lihaskunto, muskelstyrka och uthållighet).
    • Den fysiska konditionen bedöms genom olika tester som prestationsförmåga som tolkas i förhållande till personens ålder, kön och storlek.
  • Maximala syreupptagningsförmågan (maksimaalinen hapenottokyky, VO2max, maximal oxygen uptake) beskriver andnings- och cirkulationsorganens förmåga att transportera syret i andningsluften till de arbetande musklerna och musklernas förmåga att använda det för energiproduktion. Den maximala syreupptagningsförmågan är den syreförbrukning som uppnås vid extrem ansträngning. Bra mätare av uthållighetskonditionen.
  • MET (metabolinen ekvivalentti, metabol ekvivalent, metabolic equivalent of task) är en indikator för energiförbrukning och fysisk aktivitet. Den kan användas för att bedöma motionens intensitet och energiförbrukning.
  • Med kroppsnära teknik (puettava teknologia, wearables) avses digitala apparater som hålls eller fästs mot kroppen och som mäter variabler i anslutning till motion, rörelse, fysisk aktivitet eller fysiologiska funktioner och producerar information om kroppens funktion. Till kroppsnära teknik hör till exempel steg- och aktivitetsmätare, aktivitetsarmband, smartringar, smartklockor, pulsmätare och rörelsesensorer såsom pulsbälten, smarta kläder och smarta glasögon.
  • Motionsrådgivning (liikuntaneuvonta, physical activity counselling, exercise counselling, exercise guidance) är ett jämlikt samtal mellan patienten eller klienten och vårdpersonalen i syfte att stöda klienten i att motionera för att främja hälsan, den fysiska funktionsförmågan och välbefinnandet utifrån klientens egna utgångspunkter «Nupponen R. What is counseling all about--basics i...»8.
  • Främjande av motion (liikunnan edistäminen) kan definieras som verksamhet som ökar människors möjligheter att vara fysiskt aktiva och därmed upprätthålla och förbättra sin hälsa «WHO 1986. Ottawa Charter for Health Promotion. htt...»9.
  • Hälsomotion (terveysliikunta, health-enhancing physical activity, HEPA) är motion som främjar eller upprätthåller hälsan eller välbefinnandet. Kännetecknande för hälsomotion är regelbundenhet, mångsidighet och måttlig ansträngning.
  • Anpassad motion (soveltava liikunta, adapted physical activity, applied physical activity, physical activity for persons with disabilities) är ordnad motion eller motionsfrämjande verksamhet för personer som på grund av skada, sjukdom, någon annan funktionsnedsättning, begränsningar eller deras inverkan på sociala situationer har svårt att delta i motion som allmänt tillhandahålls.
  • Motionsinriktad rehabilitering (liikunnallinen kuntoutus, exercise-based rehabilitation) är rehabilitering som genomförs under handledning eller enligt anvisningarna av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården där man i samarbete med patienten strävar efter att återställa, upprätthålla och främja dennes fysiska funktionsförmåga med hjälp av motion «Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Be...»6.
  • Terapeutisk träning (terapeuttinen harjoittelu) innebär systematisk motion som åtminstone till en börjangenomförs under handledning av en yrkesutbildad person (vanligen fysioterapeut) eller enligt anvisningar för att minska ett hälsoproblem «Sanastolautakunta ja Liikuntatieteellinen Seura (L...»10.

Viktigaste hälsoeffekterna av motion och stillasittande

WHO:s riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande

Barn under 5 år

Barn och unga (5–17-åringar)

Vuxna

18–64-åringar

65 år fyllda

Gravida och de som nyligen fött barn

Gravida

Kvinnor som nyligen fött barn

  • Man kan börja motionera genast när den fysiska återhämtningen tillåter det «Evenson KR, Brown WJ, Brinson AK, ym. A review of ...»22. Motionen ökas stegvis.
  • Hälsovårdspersonalen t.ex. på rådgivningen bör stöda mammorna i att hitta realistiska motionsformer som är lätta att genomföra i vardagen samt stöda fortsatt motion även efter förlossningen. Rädsla eller osäkerhet om motionens säkerhet är ett allmänt hinder för fysisk aktivitet.
  • I främjandet av motion bland mammor som fött barn bör man fästa särskild uppmärksamhet vid att stöda orken, lindra eventuella depressionssymtom och stress och främja det välbefinnande som motionen ger. Detta berör inte endast mammorna, utan hela familjen «Makama M, Awoke MA, Skouteris H, ym. Barriers and ...»23.
  • Läs om motionsprinciperna, kontraindikationer för motion samt säkerheten hos gravida och de som nyligen fött barn samt annan tilläggsinformation i temat «Liikunta raskauden aikana ja synnytyksen jälkeen»7.

Dagligt antal steg

  • Rekommendation: Överväg att ställa upp ett individuellt mål för antalet steg tillsammans med patienten för att stödja den dagliga motionen, förutsatt att patienten är villig och har en apparat som lämpar sig för mätning.
    • När målet för antalet steg ställs upp ska du beakta utgångsläget för den fysiska aktiviteten och patientens eventuella kroniska sjukdomar.
    • Se även kapitlet Utredning av motionsvanor «A1»6.
  • Cirka 7 000 steg per dag har sannolikt samband med kliniskt betydande hälsofördelar hos vuxna (minskad incidens av total dödlighet, hjärt- och kärlsjukdomar, cancerdödlighet, demens och depressionssymtom) jämfört med 2 000 steg per dag «For adults, 7000 steps per day is likely associated in a clinically important reduction of health outcomes (all-cause mortality, cardiovascular disease incidence, cancer mortality, dementia and depressive symptoms) compared with 2000 steps per day.»B.
    • Hälsofördelarna kan vara större med 10 000 och 12 000 dagliga steg jämfört med 7 000 steg.
    • Hälsoriskerna för vuxna kan minskas genom att lägga till endast 2 000 steg per dag, hälsoriskerna minskar allt mer ju mer antalet steg ökar.
    • Hälsofördelarna är dosresponsiva (inte lineära); de största relativa förbättringarna sker vid övergången från låg aktivitet till cirka 7 000 steg per dygn.
  • Rekommendation: Berätta för patienten att även en liten ökning av antalet steg medför hälsofördelar.
    • En ökning med 1 000 steg per dag minskar hos vuxna risken för mortalitet oavsett orsak med cirka 15 procent och en ökning med 500 steg per dag minskar risken för hjärt- och kärldödlighet med cirka 7 procent. Redan cirka 3 800 steg per dag minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, men risken för dödlighet minskar mer med större stegantal «Banach M, Lewek J, Surma S, ym. The association be...»24.
  • Även mindre antal steg kan ge hälsoeffekter hos vuxna och äldre «Paluch AE, Matthews CE, Doherty A, ym. Daily Steps...»25.
  • Den enklaste motionsformen av uthållighetstyp som producerar steg är promenader.
    • En halvtimmes promenad med måttlig intensitet ger cirka 3 000–4 000 steg.
    • Stegmätaren eller aktivitetsmätaren kan inte upptäcka motionsformer där det inte uppstår några steg, såsom cykling, simning, skidåkning eller styrketräning.
  • Den föreslagna rekommendationen för barn och unga är minst 9 000–16 000 steg per dygn. Det finns inte tillräckligt med evidens på dos-responsförhållandet eller på vilka hälsofördelar man kan uppnå med ett mindre antal steg «Tudor-Locke C, Craig CL, Beets MW, ym. How many st...»26, «Silva MP, Fontana FE, Callahan E, ym. Step-Count G...»27.
  • Tills vidare finns det inte tillräckligt med forskningsrön för att man ska kunna utarbeta rekommendationer om det dagliga antalet steg för olika åldersgrupper «Paluch AE, Matthews CE, Doherty A, ym. Daily Steps...»25.

Finländarnas motionsbeteende och stillasittande

  • Den självrapporterade mängden fysisk aktivitet på fritiden och i arbetet har i undersökningar i allmänhet varit klart större än mätt med aktivitetsmätare som grundar sig på accelerometerteknik. Å andra sidan grundar sig internationella motionsrekommendationer främst på information om fysisk aktivitet som samlats in genom enkäter, intervjuer och dagböcker.

Barn och unga

Vuxna

  • I UKK-institutets undersökning «Husu P, Tokola K, Vähä-Ypyä H, ym. Liikuntaraportt...»32 motionerade vuxna (20–69-åringar) i genomsnitt cirka 45 minuter med måttlig eller hög intensitet per dygn mätt med aktivitetsmätare och det dagliga antalet steg var i genomsnitt cirka 7 000 steg. Största delen av den vakna tiden tillbringades i sittande eller i liggande ställning.
    • Drygt hälften uppnådde den nedre gränsen i rekommendationen för uthållighetsträning (minst 150 minuter i veckan med måttlig intensitet eller 75 minuter med hög intensitet).
      • Rekommendationen uppfylldes oftare bland kvinnor än bland män.
      • Med åldern minskade mängden motion: Utifrån resultateten från aktivitetsmätaren uppfyllde cirka en tredjedel av dem som fyllt 70 år rekommendationen om motion av uthållighetstyp. Bland 70–79-åringarna uppfyllde 44 procent av männen och 43 procent av kvinnorna rekommendationen. Av 80-åringarna och äldre var motsvarande andelar 25 procent och 29 procent.
    • Enligt egen anmälan (enkätblankett) uppfylldes rekommendationen för uthållighetsmotion betydligt mer sällan än enligt aktivitetsmätaren: rekommendationen uppfylldes hos cirka 20 procent av de vuxna och hos cirka 10 procent av de äldre.
  • I enkäten Hälsosamma Finland 2022–2023 « Terve Suomi. 2023. Terveysden ja hyvinvoinnin lai...»33 uppgav 67 procent av finländska män i åldern 20–64 år och 65 procent av kvinnorna att de motionerade i enlighet med rekommendationerna för uthållighetsträning, minst 150 minuter per vecka med måttlig eller hög intensitet eller 75 minuter med hög intensitet.
    • Cirka hälften (49–53 %) av männen och kvinnorna i åldern 20–64 år uppfyllde rekommendationen för muskelstyrka och rörelsekontroll minst två gånger i veckan.
    • Bland 65 år fyllda uppfyllde 51 procent av männen och 43 procent av kvinnorna rekommendationerna för uthållighetsmotion och 57 procent av männen och 50 procent av kvinnorna uppfyllde rekommendationerna för muskelstyrka och rörelsekontroll
    • Uppfyllande av motionsrekommendationerna (uthållighetsträning och styrketräning)
      • 20–64-åringar: 46 % av männen och 43 % av kvinnorna
      • 65 år fyllda: 40 % av männen och 32 % av kvinnorna.
  • En svag socioekonomisk ställning reflekteras särskilt i mindre fritidsmotion, däremot är den fysiska belastningen i arbetet ofta större «Borodulin K, Wennman H, Mäki-Opas T, ym. Koulutusr...»34.

Att föra motion på tal inom hälso- och sjukvården samt motionsrådgivning

Utredning av motionsvanor

Barn och unga

Vuxna

Motions- och träningsformer

  • Flera motionsformer innehåller en kombination av uthållighets-, styrke- och rörelsekontrollträning.
  • Träning och motion av uthållighetstyp är bland annat
    • gång (med eller utan stavar), jogging, löpning, cykling (med eller utan el), vattengymnastik (simning, vattengymnastik, vattenlöpning), rullstolsåkning, dans, skidåkning
    • boll- och racketspel, frisbeegolf
    • high-intensity interval (HIIT) och sprint interval (SIT)-träning, där perioder med mycket hög intensitet varierar med lätta perioder. Vid HIIT-träning är intensiteten i allmänhet >85 procent av maximipulsen och i SIT-träning maximal, s.k. all out «MacInnis MJ, Gibala MJ. Physiological adaptations ...»50. Träning kan till exempel omfatta gång i uppförsbacke eller löpning.
    • Barn
      • Uthållighetsmotion med hög intensitet är till exempel tafattlekar, boll- och racketspel, dans samt fartfyllda utomhuslekar.
      • Uthållighetsträning med måttlig intensitet omfattar att röra sig från en plats till en annan till fots eller med cykel (t.ex. till och från skolan).
  • Styrke- eller motståndsträning är bland annat
    • gymträning med fria vikter och redskap, kroppsviktsträning, gummibands- och motionsbollsträning,
    • trappgång, hemgymnastik, stolgymnastik.
    • Motionsformer som stöder utvecklingen av muskelstyrkan hos barn är också till exempel att göra snögubbar, hoppa, skutta, hänga, klättra och bära.
  • Rörelsekontrollövningar är bland annat
    • Dans, särskild balansträning, styrketräning, boll- och racketspel
    • Styrketräning förbättrar ofta också rörelsekontrollen.
  • Kropps- och sinnesträning är till exempel yoga, pilates, Tai Chi, Qigong.

Bedömning och uppföljning av träningens belastnings- och ansträngningsgrad

Bedömning

Tabell 2. Klassificering av belastning vid uthållighetsträning. Siffrorna gäller friska medelålders personer vars maximala syreupptagningsförmåga (VO2max, uthållighetskondition) är bra (≥ = 12 MET dvs. minst 12 gånger viloämnesomsättningen) eller dålig (< 5 MET). Tabellen är redigerad från källa «Howley ET. Type of activity: resistance, aerobic a...»51.
Belastningsklass
(intensitet)
% av maximala pulsfrekvensen1 Upplevd belastning (Borg)2 Bra uthållighetskondition Dålig uthållighetskondition
1 tillförlitligt uppmätt maximal puls (inte åldersenlig bedömning)
2 Borgskalan (värden 6–20) «Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertio...»53
3 MET, metabol ekvivalent
4 andel av maximala syreupptagningsförmågan (VO2max)
MET3 % VO2max 4 MET3 % VO2max 4
(Mycket) lätt ≤ 63 ≤ 11 ≤ 5,3 ≤ 44 ≤ 2,5 ≤ 51
Något ansträngande 64–76 12–13 5,4–7,5 45–62 2,6–3,3 52–67
Ansträngande 77–93 14–16 7,6–10,2 63–85 3,4–4,3 68–87
Mycket ansträngande ≥ 94 ≥ 17 ≥ 10,3 ≥ 86 ≥ 4,4 ≥ 88
Tabell 3. Styrketräningens belastning och inverkan på träningsprogram för personer med olika hälsotillstånd «Paluch AE, Boyer WR, Franklin BA, ym. Resistance E...»52.
Intensitet % av repetitionsmaximum (1 RM) Repetitioner Träningspass per vecka Styrkeslag För vem
1 RM; repetitionsmaximum
* En patient med hög risk avser en person som har sjukdomar eller tillstånd som ökar risken för skadliga händelser (till exempel hjärt- eller kärlkomplikationer) under motionsprestationen.
Ansträngande > 80% 1–6 ≥ 2 Styrka Friska vuxna som vill optimera styrkeökningen
Något ansträngande 40–60 % 8–12 ≥ 2 Styrka och uthållighet Befolkningen
Lätt < 40 % 15–20 ≥ 2 Uthållighet Patienter med hög risk *
Tabell 4. Upplevd belastning på Borgs RPE-skala (Rating of Perceived Exertion) «Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertio...»53.
Hur känns ansträngningen nu?
6 ingen ansträngning alls
7 extremt lätt
8
9 mycket lätt
10
11 lätt
12
13 ganska ansträngande
14
15 ansträngande
16
17 mycket ansträngande
18
19 extremt ansträngande
20 maximalt ansträngande

Uppföljning

  • Rekommendation: Kom överens om hur genomförandet av den motion ni kommit överens om med patienten följs upp.
  • Rekommendation: Diskutera med patienten om möjligheten och viljan att dokumentera genomförandet av motionen eller använda smarttelefonapplikationer eller kroppsnära teknik i uppföljningen av motionen.
  • Uppföljningen av träningens belastning och ansträngning kan göras genom att regelbundet anteckna till exempel medeltalet för pulsen under träningen, träningens längd, subjektiv belastning, antalet steg, färdsträckan under träningen och ackumulerad fysisk aktivitet (på olika intensitetsområden).
  • Med hjälp av en motionsdagbok (på papper eller i en mobilapplikation) kan man spara information om fysisk aktivitet, dokumentera framstegen och hur målen har uppnåtts samt samla in respons. För exempel på en motionsdagbok, se Terveyskirjasto «https://www.terveyskirjasto.fi/pgt00017»5.
  • Motionens belastnings och ansträngningsgrad kan bedömas och följas upp med både objektiva (redskapsbaserade mätningar) och subjektiva metoder «Franklin BA, Eijsvogels TMH, Pandey A, ym. Physica...»54.
  • MET (metabol ekvivalent, metabolic equivalent of task, metabolinen ekvivalentti) beskriver energiförbrukningen och den fysiska aktiviteten «Kaikkonen P. Tietoa potilaalle: MET - energiankulu...»57.
    • En MET, dvs. syreförbrukningen på vilonivå (sittande lugnt på en stol) hos vuxna är i genomsnitt 3,5 milliliter per kilo kroppsvikt per minut.
    • Klassificering av motionens belastning enligt MET «ACSM. General Principles of Exercise Prescription ...»58
      • 1,5–2,9 MET låg intensitet
      • 3–5,9 MET måttlig intensitet
      • 6–8,9 MET hög intensitet
      • 9+ MET mycket hög intensitet
  • Exempel på fysiska aktiviteter och motionsformer med olika intensitet
    • Lätt fysisk aktivitet motsvarar 2,5–3 MET, till exempel pianospel, städning, trädgårdsarbete, rastning av hund, lugn promenad (4 km/h), yoga, pilates.
    • En promenad med måttlig intensitet på 5–6 km/h motsvarar 4,8 MET.
    • Tunga faser i byggnads- och lagerarbete, bollspel, brottningsträning, löpning 8 km/h, styrketräning motsvarar 7–9 MET.
    • Tung terrängskidåkning 14–18 km/h, löpning 15 km/h, cykling över 30 km/h motsvarar 14–16 MET.
    • Se en omfattande förteckning över MET-värden för vuxna, äldre och rullstolsburna «Herrmann SD, Willis EA, Ainsworth BE, ym. 2024 Adu...»59 och för barn och unga «Butte NF, Watson KB, Ridley K, ym. A Youth Compend...»60.
    • WHO «World Health Organization. WHO guidelines on physi...»2 rekommenderar 600–1 200 MET-min/vecka för vuxna för att uppnå hälsofördelar. MET/min som använts för att bedöma mängden fysisk aktivitet beräknas med hjälp av formeln: MET-värde x prestationstid (i minuter).

Testning och bedömning av den fysiska prestationsförmågan och konditionens delområden

Testning och bedömning av uthållighetskonditionen

Mätning och bedömning av muskelkonditionen

Motionssäkerhet och motionsrelaterade problem

  • Allvarliga incidenter i samband med motionsträning är sällsynta och vanligtvis av kardiovaskulärt ursprung. Lindrigare stöd- och rörelseorganrelaterade smärttillstånd och trötthet är däremot vanliga särskilt hos personer som inte motionerat tidigare «Niemeijer A, Lund H, Stafne SN, ym. Adverse events...»86.

Hjärta och cirkulationsorgan

Risk för plötsligt kardiellt insjuknande under ett motionspass

Bedömning av hjärt- och cirkulationsrelaterade risker i samband med motion

Bild 1.

Lääketieteellisen arvion tarve ennen liikuntaharjoittelun aloittamista tai kuormittavuuden lisäämistä valtimoterveyden kannalta.

Sydän- ja verisuonitauteihin kuuluvat ääreisvaltimotauti, aivoverenkierron häiriö, sepelvaltimotauti, sepelvaltimotautikohtaus ja sydäninfarkti. Levossa tai liikkuessa esiintyviin oireisiin ja löydöksiin kuuluvat huimaus, hengitysvaikeus makuulla, nopea sydämen syke, turvotus tai kipu alaraajoissa, rintakipu tai epämiellyttävä rintakehän tuntemus, katkokävely, hengenahdistus, sydämen sivuääni tai muu poikkeava sydänääni. Muokattu lähteestä: Robinson PF, Garber CE, Riebe D ym. A Call to Action to Reduce the Need for a Medical Evaluation Prior to Exercise. Curr Sports Med Rep 2025;24:98-100, PMID: 40323052

Motionsskador

Fall och rädsla för fall

Rädsla för att röra på sig

Tvångsmässig motion

Knappt energiintag och relativt energiunderskott hos idrottare (relative energy deficiency in sport, REDs)

  • Riklig motion och tävlingsidrott ökar energiförbrukningen avsevärt. När energin från kosten inte motsvarar förbrukningen kan den leda till skadliga effekter på hälsan.
  • Idrottarens relativa energiunderskott (relative energy deficiency in sport, REDs) är en modell som strävar efter att åskådliggöra de eventuella skadliga effekterna av ett knappt energiintag på prestationsförmågan och hälsan.
  • För mer information se «Urheilijan suhteellinen energiavaje»14.

Motion och läkemedel

Motion och infektioner

Motion och förekomst av övre luftvägsinfektioner

Återgång till motion efter en övre luftvägsinfektion

Bild 2.

Paluu urheiluun hengitystieinfektion jälkeen

Motionsrådgivning för att främja motion och fysisk aktivitet

Motionsrådgivningens effekt

Patientperspektiv

  • Enligt intervju- och enkätundersökningar «Keyworth C, Epton T, Goldthorpe J, ym. Perceptions...»169, «Lowe A, Myers A, Quirk H, ym. Physical activity pr...»170, «Westland H, Sluiter J, Te Dorsthorst S, ym. Patien...»171 önskar patienterna att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
    • för fysisk aktivitet på tal, särskilt när motionen utgör en del av vård- och rehabiliteringshelheten
    • närmar sig motionsämnet genom att genuint lyssna på och fokusera på patientens bekymmer och livssituation
    • ger konkreta anvisningar och ställer upp individuella mål som utgår från små förändringar i vardagen tillsammans med patienten.
    • följer upp den fysiska aktiviteten och stöder genomförandet av motion till exempel genom att hänvisa till fysioterapi, motionsrådgivning, handledd motion, kamratstödsgrupp, lokala motionstjänster, företagshälsovården eller genom att utnyttja socialt stöd och egen uppföljning (t.ex. mobilapplikationer och aktivitetsmätare).
    • identifierar patientens nuvarande aktivitetsnivå och kopplar den eventuella hälsonyttan av motion till patientens situation (t.ex. smärta, humör, blodtryck).
  • Patienter
    • upplever att en kort empatisk och individuell diskussion om vardagsaktivitet kan stärka motivationen mer än en lista över motionsrekommendationer
    • värdesätter information om att även små ökningar av den fysiska aktiviteten är nyttiga och att man kan öka motionen på ett sätt som passar den egna vardagen
    • behöver information om att motion är nyttig och trygg även i situationer där det förekommer smärta eller sjukdom.
  • En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bör i sin rådgivning komma ihåg att en sjukdom eller ett följdtillstånd av en skada inte utgör ett hinder för patienten att röra på sig, utan snarare är en orsak till att röra på sig.
    • Motion kan vara ett känsligt ämne, särskilt om den är förknippad med tidigare misslyckanden, smärta eller om patienten har kroniska sjukdomar. Då har vårdpersonalens empatiska attityd en avgörande inverkan på hur öppet patienten förhåller sig till handledningen och hur motiverad hen är att pröva på ändringar.
  • Mer information «Potilaiden kokemuksia liikunnan edistämisestä perusterveydenhuollossa»18.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Liikunta- ja Urheilulääketieteen Erikoislääkäriyhdistys ry och Allmänmedicinska föreningen i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Liikunta»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Annika Kolster

Litteratur

Motion. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Liikunta- ja Urheilulääketieteen Erikoislääkäriyhdistys ry och Allmänmedicinska föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2026 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»21

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour: Web Annex. Evidence profiles. Geneva: World Health Organization; 2020. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/336657/
  2. World Health Organization. WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. World Health Organization 2020. https://iris.who.int/handle/10665/336656
  3. Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. Geneva: World Health Organization; 2019. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO
  4. Willumsen J, Bull F. Development of WHO Guidelines on Physical Activity, Sedentary Behavior, and Sleep for Children Less Than 5 Years of Age. J Phys Act Health 2020;17(1):96-100 «PMID: 31877559»PubMed
  5. Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, ym. World Health Organization 2020 guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Br J Sports Med 2020;54(24):1451-1462 «PMID: 33239350»PubMed
  6. Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, ym. Sedentary Behavior Research Network (SBRN) - Terminology Consensus Project process and outcome. Int J Behav Nutr Phys Act 2017;14(1):75 «PMID: 28599680»PubMed
  7. Pinto AJ, Bergouignan A, Dempsey PC, ym. Physiology of sedentary behavior. Physiol Rev 2023;103(4):2561-2622 «PMID: 37326297»PubMed
  8. Nupponen R. What is counseling all about--basics in the counseling of health-related physical activity. Patient Educ Couns 1998;33(1 Suppl):S61-7 «PMID: 10889747»PubMed
  9. WHO 1986. Ottawa Charter for Health Promotion. https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/182f2f42-3b44-49d6-8329-b68f2d01a9e8/content
  10. Sanastolautakunta ja Liikuntatieteellinen Seura (LTS). Soveltavan liikunnan ja paraurheilun sanasto. Liikuntatieteellisen Seuran tutkimuksia ja selvityksiä nro 23, 2023. ISBN 978-952-5762-29-7 ISSN 1798-2464, https://www.lts.fi/media/lts_julkaisut/lts_selvityksia/soveltavan-liikunnan-ja-paraurheilun-sanasto.pdf
  11. Web Annex. Evidence profiles. Julkaisussa: WHO guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. Geneva: World Health Organization; 2019 (WHO/NMH/PND/19.2). Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO
  12. Dempsey PC, Friedenreich CM, Leitzmann MF, ym. Global Public Health Guidelines on Physical Activity and Sedentary Behavior for People Living With Chronic Conditions: A Call to Action. J Phys Act Health 2021;18(1):76-85 «PMID: 33276323»PubMed
  13. Carty C, van der Ploeg HP, Biddle SJH, ym. The First Global Physical Activity and Sedentary Behavior Guidelines for People Living With Disability. J Phys Act Health 2021;18(1):86-93 «PMID: 33395628»PubMed
  14. Chaput JP, Willumsen J, Bull F, ym. 2020 WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour for children and adolescents aged 5-17 years: summary of the evidence. Int J Behav Nutr Phys Act 2020;17(1):141 «PMID: 33239009»PubMed
  15. Currier BS, D'Souza AC, Singh MAF, ym. American College of Sports Medicine Position Stand. Resistance Training Prescription for Muscle Function, Hypertrophy, and Physical Performance in Healthy Adults: An Overview of Reviews. Med Sci Sports Exerc 2026;58(4):851-872 «PMID: 41843416»PubMed
  16. Wu J, Fu Y, Chen D, ym. Sedentary behavior patterns and the risk of non-communicable diseases and all-cause mortality: A systematic review and meta-analysis. Int J Nurs Stud 2023;146():104563 «PMID: 37523952»PubMed
  17. Mottola MF, Davenport MH, Ruchat SM, ym. 2019 Canadian guideline for physical activity throughout pregnancy. Br J Sports Med 2018;52(21):1339-1346 «PMID: 30337460»PubMed
  18. Hamari L, Grym K, Harsunen H, Niela-Vilén H, Ryhtä I, Saarikko J, Sinisalo M. Raskaana olevat ja synnyttäneet terveydenhuollossa: liikunnan perustelut ja liikuntaan ohjaaminen. Hoitotyön tutkimussäätiö (Hotus) 2022.  https://hotus.fi/hoitosuositus/raskaana-olevat-ja-synnyttaneet-terveydenhuollossa-liikunnan-perustelut-ja-liikuntaan-ohjaaminen/
  19. Prevett C, Gingerich J, Sivak A, ym. Resistance training in pregnancy: systematic review and meta-analysis of pregnancy, delivery, fetal and pelvic floor outcomes and call to action. Br J Sports Med 2025;59(16):1173-1182 «PMID: 40610191»PubMed
  20. Duchette C, Perera M, Arnett S, ym. Benefits of Resistance Training During Pregnancy for Maternal and Fetal Health: A Brief Overview. Int J Womens Health 2024;16():1137-1147 «PMID: 38912201»PubMed
  21. Davenport MH, Ruchat SM, Sobierajski F, ym. Impact of prenatal exercise on maternal harms, labour and delivery outcomes: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2019;53(2):99-107 «PMID: 30337349»PubMed
  22. Evenson KR, Brown WJ, Brinson AK, ym. A review of public health guidelines for postpartum physical activity and sedentary behavior from around the world. J Sport Health Sci 2024;13(4):472-483 «PMID: 38158180»PubMed
  23. Makama M, Awoke MA, Skouteris H, ym. Barriers and facilitators to a healthy lifestyle in postpartum women: A systematic review of qualitative and quantitative studies in postpartum women and healthcare providers. Obes Rev 2021;22(4):e13167 «PMID: 33403746»PubMed
  24. Banach M, Lewek J, Surma S, ym. The association between daily step count and all-cause and cardiovascular mortality: a meta-analysis. Eur J Prev Cardiol 2023;30(18):1975-1985 «PMID: 37555441»PubMed
  25. Paluch AE, Matthews CE, Doherty A, ym. Daily Steps as a Public Health Metric for Physical Activity Monitoring and Promotion. Exerc Sport Sci Rev 2026;54(1):15-25 «PMID: 41128511»PubMed
  26. Tudor-Locke C, Craig CL, Beets MW, ym. How many steps/day are enough? for children and adolescents. Int J Behav Nutr Phys Act 2011;8():78 «PMID: 21798014»PubMed
  27. Silva MP, Fontana FE, Callahan E, ym. Step-Count Guidelines for Children and Adolescents: A Systematic Review. J Phys Act Health 2015;12(8):1184-91 «PMID: 25271673»PubMed
  28. Mehtälä A, Sääkslahti A, Asunta P, Hakonen H, Kukko T, Kulmala J, Kämppi K, Tammelin T. Pienten lasten liikunnan ilo, fyysinen aktiivisuus ja motoriset taidot Suomessa : Piilo-tutkimuksen tuloksia 2023. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja: 2024:10, https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/server/api/core/bitstreams/12e02ae2-863c-4a3b-bcfe-ace3ea2083b8/content
  29. Opetus- ja kulttuuriministeriö. Varhaisvuosien fyysisen aktiivisuuden suositukset 2016. Iloa, leikkiä ja yhdessä tekemistä. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2016: 21. 50 s., pj Arja Sääkslahti
  30. Leppänen MH, Ray C, Wennman H, ym. Compliance with the 24-h movement guidelines and the relationship with anthropometry in Finnish preschoolers: the DAGIS study. BMC Public Health 2019;19(1):1618 «PMID: 31796014»PubMed
  31. Hämylä R, Kokko S. (toim) Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa 2024. Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2025:1. https://www.liikuntaneuvosto.fi/wp-content/uploads/2025/05/LIITU-2024-raportti.pdf
  32. Husu P, Tokola K, Vähä-Ypyä H, ym. Liikuntaraportti. Suomalaisten mitattu liikkuminen, paikallaanolo ja fyysinen kunto 2018–2022. Helsinki: Opetus- ja kulttuuriministeriö; Opetus- ja kulttuuriministerion julkaisuja 2022:33
  33.  Terve Suomi. 2023. Terveysden ja hyvinvoinnin laitos. https://www.thl.fi/tervesuomi_verkkoraportit/ilmioraportit_2023/index.html
  34. Borodulin K, Wennman H, Mäki-Opas T, ym. Koulutusryhmittäiset erot liikunnassa Suomessa FinTerveys 2017 -tutkimuksen valossa.
  35. Global action plan on physical activity 2018–2030: more active people for a healthier world. Geneva: World Health Organization; 2018. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO.
  36. Mikkola I, Riekki M, Sipilä R, Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin nimittämän Perusterveydenhuollon avovastaanottotoiminnan mallit sote-järjestelmässä Hyvä käytäntö -konsensussuosituspaneelin puolesta. 2022. https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/ltk/article/hsu00024
  37. Lobelo F, Rohm Young D, Sallis R, ym. Routine Assessment and Promotion of Physical Activity in Healthcare Settings: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2018;137(18):e495-e522 «PMID: 29618598»PubMed
  38. Sanchez A, Bully P, Martinez C, ym. Effectiveness of physical activity promotion interventions in primary care: A review of reviews. Prev Med 2015;76 Suppl():S56-67 «PMID: 25263343»PubMed
  39. Prochaska JJ, Sallis JF, Long B. A physical activity screening measure for use with adolescents in primary care. Arch Pediatr Adolesc Med 2001;155(5):554-9 «PMID: 11343497»PubMed
  40. Su Y, Zhang Y, Chen ST, ym. Is the Health Behavior in School-Aged Survey Questionnaire Reliable and Valid in Assessing Physical Activity and Sedentary Behavior in Young Populations? A Systematic Review. Front Public Health 2022;10():729641 «PMID: 35419332»PubMed
  41. Booth ML, Okely AD, Chey T, ym. The reliability and validity of the physical activity questions in the WHO health behaviour in schoolchildren (HBSC) survey: a population study. Br J Sports Med 2001;35(4):263-7 «PMID: 11477024»PubMed
  42. Baumeister SE, Ricci C, Kohler S, ym. Physical activity surveillance in the European Union: reliability and validity of the European Health Interview Survey-Physical Activity Questionnaire (EHIS-PAQ). Int J Behav Nutr Phys Act 2016;13():61 «PMID: 27215626»PubMed
  43. Husu P, Vähä-Ypyä H, Tokola K, ym. Reliability and Validity of Self-Reported Questionnaires Assessing Physical Activity and Sedentary Behavior in Finland. Int J Environ Res Public Health 2024;21(6): «PMID: 38928933»PubMed
  44. Hukkanen H, Husu P, Sievänen H, ym. Aerobic physical activity assessed with accelerometer, diary, questionnaire, and interview in a Finnish population sample. Scand J Med Sci Sports 2018;28(10):2196-2206 «PMID: 29923623»PubMed
  45. Ferguson T, Rowlands AV, Olds T, ym. The validity of consumer-level, activity monitors in healthy adults worn in free-living conditions: a cross-sectional study. Int J Behav Nutr Phys Act 2015;12():42 «PMID: 25890168»PubMed
  46. Degroote L, De Bourdeaudhuij I, Verloigne M, ym. The Accuracy of Smart Devices for Measuring Physical Activity in Daily Life: Validation Study. JMIR Mhealth Uhealth 2018;6(12):e10972 «PMID: 30545810»PubMed
  47. Henriksen A, Svartdal F, Grimsgaard S, ym. Polar Vantage and Oura Physical Activity and Sleep Trackers: Validation and Comparison Study. JMIR Form Res 2022;6(5):e27248 «PMID: 35622397»PubMed
  48. Amagasa S, Kamada M, Sasai H, ym. How Well iPhones Measure Steps in Free-Living Conditions: Cross-Sectional Validation Study. JMIR Mhealth Uhealth 2019;7(1):e10418 «PMID: 30626569»PubMed
  49. Anaya G, Pettee Gabriel K, St-Onge MP, ym. Optimal Instruments for Measurement of Dietary Intake, Physical Activity, and Sleep Among Adults in Population-Based Studies: Report of a National Heart, Lung, and Blood Institute Workshop. J Am Heart Assoc 2024;13(21):e035818 «PMID: 39424410»PubMed
  50. MacInnis MJ, Gibala MJ. Physiological adaptations to interval training and the role of exercise intensity. J Physiol 2017;595(9):2915-2930 «PMID: 27748956»PubMed
  51. Howley ET. Type of activity: resistance, aerobic and leisure versus occupational physical activity. Med Sci Sports Exerc 2001;33(6 Suppl):S364-9; discussion S419-20 «PMID: 11427761»PubMed
  52. Paluch AE, Boyer WR, Franklin BA, ym. Resistance Exercise Training in Individuals With and Without Cardiovascular Disease: 2023 Update: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2024;149(3):e217-e231 «PMID: 38059362»PubMed
  53. Borg GA. Psychophysical bases of perceived exertion. Med Sci Sports Exerc 1982;14(5):377-81 «PMID: 7154893»PubMed
  54. Franklin BA, Eijsvogels TMH, Pandey A, ym. Physical activity, cardiorespiratory fitness, and cardiovascular health: A clinical practice statement of the American Society for Preventive Cardiology Part II: Physical activity, cardiorespiratory fitness, minimum and goal intensities for exercise training, prescriptive methods, and special patient populations. Am J Prev Cardiol 2022;12():100425 «PMID: 36281325»PubMed
  55. Laranjo L, Ding D, Heleno B, ym. Do smartphone applications and activity trackers increase physical activity in adults? Systematic review, meta-analysis and metaregression. Br J Sports Med 2021;55(8):422-432 «PMID: 33355160»PubMed
  56. Domin A, Spruijt-Metz D, Theisen D, ym. Smartphone-Based Interventions for Physical Activity Promotion: Scoping Review of the Evidence Over the Last 10 Years. JMIR Mhealth Uhealth 2021;9(7):e24308 «PMID: 34287209»PubMed
  57. Kaikkonen P. Tietoa potilaalle: MET - energiankulutuksen ja fyysisen aktiivisuuden mittari. Lääkärikirja Duodecim 2024. https://www.terveysportti.fi/apps/dna/ltk/article/dlk01039/search/energiankulutus
  58. ACSM. General Principles of Exercise Prescription (chapter 5, s. 148). Teoksessa Liguori G (senior editor). ACSM's Guidelines for Exercise Testing and Prescription. 11 painos. 2021. Lippincott Williams & Wilkings
  59. Herrmann SD, Willis EA, Ainsworth BE, ym. 2024 Adult Compendium of Physical Activities: A third update of the energy costs of human activities. J Sport Health Sci 2024;13(1):6-12 «PMID: 38242596»PubMed
  60. Butte NF, Watson KB, Ridley K, ym. A Youth Compendium of Physical Activities: Activity Codes and Metabolic Intensities. Med Sci Sports Exerc 2018;50(2):246-256 «PMID: 28938248»PubMed
  61. Uusitalo A, Nuuttila O-P. Hyvän fyysisen kunnon mittarit. Duodecim 2025;141;1665-72
  62. Ahtiainen J, Aho J, Husu P, Kaikkonen P, Mikkola J, Kamsula J. Kuntotestauksen hyvät käytännöt - Fyysisen kunnon mittaaminen. Liikuntatieteellinen Seura, Helsinki, 2022, https://www.fkm.fi/kuntotestaus/kuntotestauksen-hyvat-kaytannot.html
  63. Suni J. Health-related fitness test battery for middle-aged adults with emphasis on musculoskeletal and motor tests. University of Jyvaskylä, 2000, 96 p. Studies in Sport, Physical Education and Health, ISSN 0356-1070; 66. ISBN 951-39-0612-4. Diss.
  64. Takken T, Bongers BC, van Brussel M, ym. Cardiopulmonary Exercise Testing in Pediatrics. Ann Am Thorac Soc 2017;14(Supplement_1):S123-S128 «PMID: 28398090»PubMed
  65. Piirilä P, Tikkanen H. Spiroergometria - käyttöaiheet, suoritus ja tulkinta. Suom Lääkäril 2021;76:1642-1647
  66. Bassett DR Jr, Howley ET. Limiting factors for maximum oxygen uptake and determinants of endurance performance. Med Sci Sports Exerc 2000;32(1):70-84 «PMID: 10647532»PubMed
  67. Schoffelen PFM, den Hoed M, van Breda E, ym. Test-retest variability of VO(2max) using total-capture indirect calorimetry reveals linear relationship of VO(2) and Power. Scand J Med Sci Sports 2019;29(2):213-222 «PMID: 30341979»PubMed
  68. Mohammad M, Thomsen RS, Rasmussen IE, ym. Test-retest reliability of cardiopulmonary exercise test-derived metrics in individuals with COPD versus healthy controls. Clin Physiol Funct Imaging 2025;45(1):e12927 «PMID: 39878361»PubMed
  69. Windhaber J, Steinbauer M, Holter M, ym. Bicycle spiroergometry: comparison of standardized examination protocols for adolescents: is it necessary to define own standard values for each protocol? Eur J Appl Physiol 2021;121(6):1783-1794 «PMID: 33712869»PubMed
  70. Figueroa-Colon R, Hunter GR, Mayo MS, ym. Reliability of treadmill measures and criteria to determine VO2max in prepubertal girls. Med Sci Sports Exerc 2000;32(4):865-9 «PMID: 10776908»PubMed
  71. Loe H, Nes BM, Wisløff U. Predicting VO2peak from Submaximal- and Peak Exercise Models: The HUNT 3 Fitness Study, Norway. PLoS One 2016;11(1):e0144873 «PMID: 26794677»PubMed
  72. Kokkinos P, Kaminsky LA, Arena R, ym. A new generalized cycle ergometry equation for predicting maximal oxygen uptake: The Fitness Registry and the Importance of Exercise National Database (FRIEND). Eur J Prev Cardiol 2018;25(10):1077-1082 «PMID: 29692203»PubMed
  73. Petelczyc M, Kotlewski M, Bruhn S, ym. Maximal oxygen uptake prediction from submaximal bicycle ergometry using a differential model. Sci Rep 2023;13(1):11289 «PMID: 37438405»PubMed
  74. Mänttäri A, Suni J, Sievänen H, ym. Six-minute walk test: a tool for predicting maximal aerobic power (VO(2 ) max) in healthy adults. Clin Physiol Funct Imaging 2018;(): «PMID: 29851229»PubMed
  75. ATS Committee on Proficiency Standards for Clinical Pulmonary Function Laboratories. ATS statement: guidelines for the six-minute walk test. Am J Respir Crit Care Med 2002;166(1):111-7 «PMID: 12091180»PubMed
  76. Jaakkola T, Sääkslahti A, Liukkonen J, Iivonen S. Peruskoululaisen fyysisen toimintakyvyn seurantajärjestelmä. Jyväskylän yliopisto 2012, https://urn.fi/URN:NBN:fi:jyu-202401261566
  77. Ruiz JR, Castro-Piñero J, España-Romero V, ym. Field-based fitness assessment in young people: the ALPHA health-related fitness test battery for children and adolescents. Br J Sports Med 2011;45(6):518-24 «PMID: 20961915»PubMed
  78. Ross R, Blair SN, Arena R, ym. Importance of Assessing Cardiorespiratory Fitness in Clinical Practice: A Case for Fitness as a Clinical Vital Sign: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2016;134(24):e653-e699 «PMID: 27881567»PubMed
  79. Sloan RA. Estimated Cardiorespiratory Fitness and Metabolic Risks. Int J Environ Res Public Health 2024;21(5): «PMID: 38791849»PubMed
  80. Sloan RA, Kim Y, Kenyon J, ym. Association between Estimated Cardiorespiratory Fitness and Abnormal Glucose Risk: A Cohort Study. J Clin Med 2023;12(7): «PMID: 37048823»PubMed
  81. Abe T, Song JS, Dankel SJ, ym. Impact of Potential Moderating Factors on Absolute Test-Retest Reliability of Grip Strength Measurements in Healthy Populations: A Systematic Review with Meta-Analysis. J Sports Sci Med 2025;24(3):543-554 «PMID: 40933322»PubMed
  82. Bohannon RW. Test-Retest Reliability of Measurements of Hand-Grip Strength Obtained by Dynamometry from Older Adults: A Systematic Review of Research in the PubMed Database. J Frailty Aging 2017;6(2):83-87 «PMID: 28555708»PubMed
  83. Zöger M, Nimmerichter A, Baca A, ym. Reproducibility of peak moment for isometric and isokinetic knee extension exercise. BMC Sports Sci Med Rehabil 2023;15(1):171 «PMID: 38104113»PubMed
  84. Kambič T, Lainščak M, Hadžić V. Reproducibility of isokinetic knee testing using the novel isokinetic SMM iMoment dynamometer. PLoS One 2020;15(8):e0237842 «PMID: 32866205»PubMed
  85. Joensuu L, Tammelin TH, Syväoja HJ, ym. Physical activity, physical fitness and self-rated health: cross-sectional and longitudinal associations in adolescents. BMJ Open Sport Exerc Med 2024;10(1):e001642 «PMID: 38562154»PubMed
  86. Niemeijer A, Lund H, Stafne SN, ym. Adverse events of exercise therapy in randomised controlled trials: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2020;54(18):1073-1080 «PMID: 31563884»PubMed
  87. Näveri H, Vuori I. Äkkikuoleman vaara. Kirjassa: Liikuntalääketiede. Vuori I, Taimela S, Kujala U (toim.). 3.–11. painos. Kustannus Oy Duodecim 2020:59.28
  88. Pelliccia A, Sharma S, Gati S, ym. 2020 ESC Guidelines on sports cardiology and exercise in patients with cardiovascular disease. Eur Heart J 2021;42(1):17-96 «PMID: 32860412»PubMed
  89. Bohm P, Meyer T, Narayanan K, ym. Sports-related sudden cardiac arrest in young adults. Europace 2023;25(2):627-633 «PMID: 36256586»PubMed
  90. Ha FJ, Han HC, Sanders P, ym. Sudden cardiac death related to physical exercise in the young: a nationwide cohort study of Australia. Intern Med J 2023;53(4):497-502 «PMID: 34719841»PubMed
  91. Gerardin B, Collet JP, Mustafic H, ym. Registry on acute cardiovascular events during endurance running races: the prospective RACE Paris registry. Eur Heart J 2016;37(32):2531-41 «PMID: 26715168»PubMed
  92. Kim JH, Rim AJ, Miller JT, ym. Cardiac Arrest During Long-Distance Running Races. JAMA 2025;333(19):1699-1707 «PMID: 40159341»PubMed
  93. Franklin BA, Thompson PD, Al-Zaiti SS, ym. Exercise-Related Acute Cardiovascular Events and Potential Deleterious Adaptations Following Long-Term Exercise Training: Placing the Risks Into Perspective-An Update: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation 2020;141(13):e705-e736 «PMID: 32100573»PubMed
  94. Robinson PF, Garber CE, Riebe D, ym. A Call to Action to Reduce the Need for a Medical Evaluation Prior to Exercise. Curr Sports Med Rep 2025;24(5):98-100 «PMID: 40323052»PubMed
  95. Pescatello LS, Arena R, Riebe D ym. (toim.). ACSM'S guidelines for exercise testing and prescription. 11. painos. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins 2022, sivut 116, Box4.1.
  96. Krooninen sepelvaltimo-oireyhtymä. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  97. Laukkanen J, Nieminen T, Savonen K, Kervinen K, Poutanen T, Raatikainen P. Kliinisen rasituskokeen käyttö sydänsairauksissa. Suomen Kardiologisen Seuran suositus. Suom Lääkäril 2016;71:633-40
  98. Rissanen A-P, Laukkanen J. Kuormituskoe modernin kuvantamisen aikakaudella. Duodecim 2019;135:343–51
  99. Parikka H, Laukkanen J, Niskanen L, Lommi J ja Kiilavuori K. Liikunta ja sydän, ydinasiat. Sydänsairaudet. Toim. Mäkijärvi M, Aro A, Laukkanen J, Parikka H, Yli-Mäyry S. Duodecim. 1. painos 2026.
  100. Parikka H. Sydänsairauksien vaikutus liikunnan harrastamiseen. Toim. Mäkijärvi M, Aro A, Laukkanen J, Parikka H, Yli-Mäyry S. Duodecim. 1. painos 2026.
  101. International Olympic Committee Injury and Illness Epidemiology Consensus Group, Bahr R, Clarsen B, ym. International Olympic Committee Consensus Statement: Methods for Recording and Reporting of Epidemiological Data on Injury and Illness in Sports 2020 (Including the STROBE Extension for Sports Injury and Illness Surveillance (STROBE-SIIS)). Orthop J Sports Med 2020;8(2):2325967120902908 «PMID: 32118084»PubMed
  102. LIITU 2024 -raportin osio 8: Leppänen M, Parkkari J, Toivo K. Liikuntavammat koulussa, vapaa-ajalla ja urheiluseuroissa. Raportissa: Kokko S & Hämylä R. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa. LIITU-tutkimuksen tuloksia 2024. Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2025:1.
  103. Gudelis M, Perez LT, Cabello JT, ym. Apophysitis Among Male Youth Soccer Players at an Elite Soccer Academy Over 7 Seasons. Orthop J Sports Med 2022;10(1):23259671211065063 «PMID: 35097142»PubMed
  104. Beck B, Drysdale L. Risk Factors, Diagnosis and Management of Bone Stress Injuries in Adolescent Athletes: A Narrative Review. Sports (Basel) 2021;9(4): «PMID: 33923520»PubMed
  105. Pasanen K. Urheiluvammojen ehkäisyn tutkiminen: urheiluvammojen etiologia. Teoksessa: Urheiluvammojen ehkäisy, hoito ja kuntoutus. Pasanen K, Haapasalo H, Halen P, Parkkari J (toim.) VK-Kustannus 2021.
  106. Davies M, Lawrence T, Edwards A, ym. Sport-related major trauma incidence in young people and adults in England and Wales: a national registry-based study. Inj Prev 2024;30(1):60-67 «PMID: 37875378»PubMed
  107. Lauersen JB, Bertelsen DM, Andersen LB. The effectiveness of exercise interventions to prevent sports injuries: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Sports Med 2014;48(11):871-7 «PMID: 24100287»PubMed
  108. Viiala J, Čech P, Bakalár P, ym. Effect of adherence to exercise-based injury prevention programmes on the risk of sports injuries: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Inj Prev 2026;32(1):31-40 «PMID: 40764021»PubMed
  109. Ardern CL, Taylor NF, Feller JA, ym. A systematic review of the psychological factors associated with returning to sport following injury. Br J Sports Med 2013;47(17):1120-6 «PMID: 23064083»PubMed
  110. Kendrick D, Kumar A, Carpenter H, ym. Exercise for reducing fear of falling in older people living in the community. Cochrane Database Syst Rev 2014;2014(11):CD009848 «PMID: 25432016»PubMed
  111. Montero-Odasso M, van der Velde N, Martin FC, ym. World guidelines for falls prevention and management for older adults: a global initiative. Age Ageing 2022;51(9): «PMID: 36178003»PubMed
  112. Kaatumisten ja kaatumisvammojen ehkäisyn fysioterapiasuositus. Suomen Fysioterapeutit – Finlands Fysioterapeuter ry:n asettama työryhmä: Havulinna S, Piirtola M, Saija Karinkanta S, ym. 26.10.2017. https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/sfs/article/sfs00003
  113. Lonkkamurtuma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Ortopediyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 20.9.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  114. Sherrington C, Fairhall NJ, Wallbank GK, ym. Exercise for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database Syst Rev 2019;1(1):CD012424 «PMID: 30703272»PubMed
  115. Sherrington C, Michaleff ZA, Fairhall N, ym. Exercise to prevent falls in older adults: an updated systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2017;51(24):1750-1758 «PMID: 27707740»PubMed
  116. Farris SG, Abrantes AM, Bond DS, ym. Anxiety and Fear of Exercise in Cardiopulmonary Rehabilitation: PATIENT AND PRACTITIONER PERSPECTIVES. J Cardiopulm Rehabil Prev 2019;39(2):E9-E13 «PMID: 30801438»PubMed
  117. Luque-Suarez A, Martinez-Calderon J, Falla D. Role of kinesiophobia on pain, disability and quality of life in people suffering from chronic musculoskeletal pain: a systematic review. Br J Sports Med 2019;53(9):554-559 «PMID: 29666064»PubMed
  118. Wlazło M, Szlacheta P, Grajek M, Staśkiewicz-Bartecka W, Rozmiarek M, Malchrowicz-Mośko E, ym. The impact of kinesiophobia on physical activity and quality of life in patients with chronic diseases: a systematic literature review. Appl Sci 2025;15:2086
  119. Alaselkäkipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Fysiatriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu 10.1.2026). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  120. Szabo A, Griffiths MD, de La Vega Marcos R, ym. Methodological and Conceptual Limitations in Exercise Addiction Research. Yale J Biol Med 2015;88(3):303-8 «PMID: 26339214»PubMed
  121. Weinstein A, Szabo A. Exercise addiction: A narrative overview of research issues. Dialogues Clin Neurosci 2023;25(1):1-13 «PMID: 36698618»PubMed
  122. Guo S, Kamionka A, Xue Q, ym. Body image and risk of exercise addiction in adults: A systematic review and meta-analysis. J Behav Addict 2025;14(1):39-54 «PMID: 39912824»PubMed
  123. Mayolas-Pi C, Sitko S, Pano-Rodriguez A, ym. Exercise addiction and psychosocial health risks among adolescent athletes: Focus on sport type and performance level. J Behav Addict 2025;14(2):1095-1106 «PMID: 40168079»PubMed
  124. Syömishäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenpsykiatriyhdistys ry:n, Suomen Nuorisopsykiatrinen yhdistys ry:n ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2026 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  125. Wang X, Yang X, Tao T, ym. The association between exercise addiction and mental health problems: A systematic review and meta-analysis. J Affect Disord 2026;393(Pt A):120026 «PMID: 40782920»PubMed
  126. Haag SJ, Damaschke JA, Srivastava S. Medicine and Motion: The Link Between Medications and Exercise. Am J Lifestyle Med 2025;19(1):30-35 «PMID: 39540163»PubMed
  127. Vanakoski J ja Ylitalo P. Liikunta ja lääkkeet s. 538-46. Kirjassa: Liikuntalääketiede. Vuori I, Taimela S, Kujala U. (toim.) 3.–11. painos. Kustannus Oy Duodecim 2020;59:28
  128. Kantola I, Niiranen T Hypertensiolääkkeet. Kardiologia. Toim. Airaksinen J, Aalto-Setälä K., Hartikainen J, Junttila J, Laine M, Lommi J, Raatikainen P, Saraste A. Duodecim. 4. uudistettu painos. 2024.
  129. Laukkanen J. Nitraatit. Sydänsairaudet. Toim. Mäkijärvi M, Aro A, Laukkanen J, Parikka H, Yli-Mäyry S. Duodecim. 1. painos 2026.
  130. Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu 12.12.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  131. Insuliininpuutosdiabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu 16.1.2026). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  132. Heikkinen T, Järvinen A. The common cold. Lancet 2003;361(9351):51-9 «PMID: 12517470»PubMed
  133. Salvo D, Crochemore-Silva I, Wendt A, ym. Physical activity for public health in the 21st century. Nat Med 2026;32(4):1479-1489 «PMID: 41803342»PubMed
  134. Derman W, Badenhorst M, Eken MM, ym. Incidence of acute respiratory illnesses in athletes: a systematic review and meta-analysis by a subgroup of the IOC consensus on 'acute respiratory illness in the athlete'. Br J Sports Med 2022;56(11):630-638 «PMID: 35260411»PubMed
  135. Grönroos W, Uhari M, Ruuskanen O. Occurrence of acute respiratory illnesses in athletes: a systematic review and meta-analysis. Exerc Immunol Rev 2025;31():6-18 «PMID: 41408785»PubMed
  136. Writing Committee, Gluckman TJ, Bhave NM, ym. 2022 ACC Expert Consensus Decision Pathway on Cardiovascular Sequelae of COVID-19 in Adults: Myocarditis and Other Myocardial Involvement, Post-Acute Sequelae of SARS-CoV-2 Infection, and Return to Play: A Report of the American College of Cardiology Solution Set Oversight Committee. J Am Coll Cardiol 2022;79(17):1717-1756 «PMID: 35307156»PubMed
  137. Valtonen, Heinonen OJ, Ruuskanen O. Voiko flunssaisena urheilla? Duodecim 2024;140(18):1473-5
  138. Michie S, van Stralen MM, West R. The behaviour change wheel: a new method for characterising and designing behaviour change interventions. Implement Sci 2011;6():42 «PMID: 21513547»PubMed
  139. Savolainen N, Hakamäki P, Kauppinen T, Liukko E, Nick R. Ennaltaehkäisyä vahvistamassa: asiakas- ja palveluohjaus hyvinvointia ja terveyttä edistävään toimintaan. Tilannekuva keväällä 2025. THL Työpaperi 22/2025. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-515-1.
  140. Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistamisen keskeiset käsitteet. STM, 2021, https://stm.fi/-/uusi-sanasto-maarittelee-sosiaali-ja-terveydenhuollon-uudistamisen-keskeiset-kasitteet
  141. THL. Hyvinvoinnin edistäminen asiakasohjauksessa. https://thl.fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/suomen-kestavan-kasvun-ohjelma-rrp-/thl-n-kansalliset-projektit/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistaminen/hyvinvoinnin-edistaminen-asiakasohjauksessa
  142. Hakamäki P, Nick R, Valli N, Kuitunen-Kaija O. Hyvinvointia edistävä toiminta helposti löydettäväksi : hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen kansallisen palvelukonseptin määrittelyä : Versio 1.3. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2025-12. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023062861198
  143. Pasuli-Rännäri 2025. Liikunta ja liikuntaneuvonta hyvinvointialueilla, Helsingissä ja Ahvenanmaalla. Hyvinvointialueyhtiö Hyvil Oy, Helsinki 2025. www.hyvil.fi
  144. Tarantino G, Ntoumanis N, Neville R, ym. Effectiveness of booster strategies to promote physical activity maintenance: a systematic review and meta-analysis. Int J Behav Nutr Phys Act 2025;22(1):138 «PMID: 41194192»PubMed
  145. Aittasalo M. Miten tuen potilasta muuttamaan liikkumistottumuksiaan? Suom Lääkäril 2019;74:2660-2
  146. Promoting physical activity through primary health care: a toolkit. Geneva: World Health Organization 2021, https://www.who.int/publications/i/item/9789240035904
  147. Liikuntaneuvonnan asiantuntijafoorumi. Liikuntaneuvonnan valtakunnalliset suositukset. Liikunnan ja kansanterveyden julkaisuja 389, Liikkuva aikuinen / Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Likes 2021. https://liikkuvaaikuinen.fi/wp-content/uploads/2021/03/Liikuntaneuvonnan_suositukset_FINAL.pdf
  148. Saaristo V, Ikonen J, Ståhl T. Hyvinvointialueiden HYTE-kerroin – menetelmäraportti. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos THL, Työpaperi 3/2026. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-645-5
  149. Elintapaohjauksen tarkistuslista. Kansanterveyden neuvottelukunta, Rakenteet ja menetelmät -jaosto/Elintapaohjauksen työryhmä 29.6.2022 Päivitetty 2.9.2025 https://stm.fi/documents/1271139/1420943/ElintapaohjauksenTarkistuslista_2025_korjattu_002.pdf/1b6ffe73-ea33-e9fd-6dde-6c2a022ca585?t
  150. Hyvinvointilähete. https://hyvinvointilahete.fi/taustaa/
  151. Lindahl A, Patja K, Keski-Rahkonen A. Terveysvalmennus lääkärin työkaluna. Suomen lääkärilehti 2019;74 (23):1498-1502. https://www.laakarilehti.fi/pdf/2019/SLL232019-1498.pdf
  152. O'Brien MW, Shivgulam M, Liu H, ym. The effectiveness of exercise referral schemes on patient health and their cost: an umbrella review. Appl Physiol Nutr Metab 2025;50():1-12 «PMID: 39693607»PubMed
  153. Gebreslassie M, Sampaio F, Nystrand C, ym. Economic evaluations of public health interventions for physical activity and healthy diet: A systematic review. Prev Med 2020;136():106100 «PMID: 32353572»PubMed
  154. Lamming L, Pears S, Mason D, ym. What do we know about brief interventions for physical activity that could be delivered in primary care consultations? A systematic review of reviews. Prev Med 2017;99():152-163 «PMID: 28232098»PubMed
  155. Kettle VE, Madigan CD, Coombe A, ym. Effectiveness of physical activity interventions delivered or prompted by health professionals in primary care settings: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ 2022;376():e068465 «PMID: 35197242»PubMed
  156. Green ET, Cox NS, Arden CM, ym. What is the effect of a brief intervention to promote physical activity when delivered in a health care setting? A systematic review. Health Promot J Austr 2023;34(4):809-824 «PMID: 36727304»PubMed
  157. van der Wardt V, di Lorito C, Viniol A. Promoting physical activity in primary care: a systematic review and meta-analysis. Br J Gen Pract 2021;71(706):e399-e405 «PMID: 33824160»PubMed
  158. Werbrouck A, Schmidt M, Putman K, ym. Cost-effectiveness of exercise referral schemes: a systematic review of health economic studies. Eur J Public Health 2022;32(1):87-94 «PMID: 34864937»PubMed
  159. Inkpen SJL, Liu H, Rayner S, ym. Exercise referral schemes increase Patients' cardiorespiratory Endurance: A systematic review and Meta-Analysis. Prev Med Rep 2024;45():102844 «PMID: 39211726»PubMed
  160. Mino E, Pfeifer K, Hanson CL, ym. Are physical activity referral scheme components associated with increased physical activity, scheme uptake, and adherence rate? A meta-analysis and meta-regression. Int J Behav Nutr Phys Act 2024;21(1):82 «PMID: 39095805»PubMed
  161. Albert FA, Crowe MJ, Malau-Aduli AEO, ym. Functionality of Physical Activity Referral Schemes (PARS): A Systematic Review. Front Public Health 2020;8():257 «PMID: 32671011»PubMed
  162. Tulloch H, Fortier M, Hogg W. Physical activity counseling in primary care: who has and who should be counseling? Patient Educ Couns 2006;64(1-3):6-20 «PMID: 16472959»PubMed
  163. Parjanen S. The elements of cross-sectoral collaboration between primary care and the sports sector. Managing Sport And Leisure 2021;26:226-244
  164. Leenaars KE, Florisson AM, Smit E, ym. The connection between the primary care and the physical activity sector: professionals' perceptions. BMC Public Health 2016;16(1):1001 «PMID: 27655426»PubMed
  165. Leenaars KE, Smit E, Wagemakers A, ym. Facilitators and barriers in the collaboration between the primary care and the sport sector in order to promote physical activity: A systematic literature review. Prev Med 2015;81():460-78 «PMID: 26522091»PubMed
  166. Cleland V, Granados A, Crawford D, ym. Effectiveness of interventions to promote physical activity among socioeconomically disadvantaged women: a systematic review and meta-analysis. Obes Rev 2013;14(3):197-212 «PMID: 23107292»PubMed
  167. Leach HJ, Mama SK, Harden SM. Group-based exercise interventions for increasing physical activity in cancer survivors: a systematic review of face-to-face randomized and non-randomized trials. Support Care Cancer 2019;27(5):1601-1612 «PMID: 30739169»PubMed
  168. Mersha AG, Bryant J, Booth K, ym. The effectiveness of internet-based group behavioural interventions on lifestyle modifications: A systematic review. Prev Med 2024;186():108099 «PMID: 39134180»PubMed
  169. Keyworth C, Epton T, Goldthorpe J, ym. Perceptions of receiving behaviour change interventions from GPs during routine consultations: A qualitative study. PLoS One 2020;15(5):e0233399 «PMID: 32437462»PubMed
  170. Lowe A, Myers A, Quirk H, ym. Physical activity promotion by GPs: a cross-sectional survey in England. BJGP Open 2022;6(3): «PMID: 35487584»PubMed
  171. Westland H, Sluiter J, Te Dorsthorst S, ym. Patients' experiences with a behaviour change intervention to enhance physical activity in primary care: A mixed methods study. PLoS One 2019;14(2):e0212169 «PMID: 30753213»PubMed

B

Association between device-measured step counts and health outcomes

For adults, 7000 steps per day is likely associated in a clinically important reduction of health outcomes (all-cause mortality, cardiovascular disease incidence, cancer mortality, dementia and depressive symptoms) compared with 2000 steps per day.

B

Liikuntalähete vähän liikkuvien liikunnan lisäämiseksi

Liikuntalähete todennäköisesti lisää vähän liikkuvien liikkumista verrattuna tavanomaiseen hoitoon, mutta muutos on pieni.

C

Älypuhelinsovellukset ja aktiivisuusmittarit liikuntaneuvonnan tukena

Älypuhelinsovellusten ja aktiivisuusmittareiden käyttö liikuntaneuvonnan lisänä saattaa hieman lisätä sellaisten aikuisten fyysistä aktiivisuutta, jotka liikkuvat vähän ja joilla ei ole pitkäaikaissairauksia.

Lääketieteellisen arvion tarve ennen liikuntaharjoittelun aloittamista tai kuormittavuuden lisäämistä valtimoterveyden kannalta
Paluu urheiluun hengitystieinfektion jälkeen