Hål i en tand - aldrig! (Kariesprofylax och plombering)
Patientinformation |  Publicerad: 15.04.2019  
Kirsi Tarnanen, Hannu Hausen, Marja Pöllänen och Odontologiska Samfundet
PDF Skriv ut

Hål i en tand - aldrig! (Kariesprofylax och plombering)

Patientinformation
15.4.2019
Kirsi Tarnanen, Hannu Hausen, Marja Pöllänen och Odontologiska Samfundet

God medicinsk praxis-rekommendation på finska «Karies (hallinta)»1

Karies (som orsakar hål i tänderna) är en infektionssjukdom. Man kan begränsa sjukdomen med effektiv hemvård och hälsosamma levnadsvanor: borsta dina tänder noggrannt med fluortandkräm två gånger om dagen – morgon och kväll, drick vatten när du är törstig, undvik att småäta och använd xylitolprodukter. Om du ändå fått små kariesangrepp i tänderna, måste man hindra att de växer. Om tandvårdspersonalen upptäcker tidiga kariesskador i dina tänder talar de om för dig vad du kan göra för att förhindra att skadorna blir större, och då kan ni i bästa fall tillsammans förhindra att flera tänder behöver lagas.

Karies är en infektionssjukdom

Karies skadar tandens hårdvävnader. Många olika faktorer inverkar på om man får karies: bakteriefloran, d.v.s. mikroberna i munnen, matvanorna, tändernas motståndskraft och salivmängden, och hur lång tid tandytan är täckt av plack d.v.s. bakteriebeläggningar som uppstått på tandytan. Tanden kan få hål om den bakteriebeläggning eller plack som finns på tandytan inte tas bort tillräckligt ofta.

Varför blir det hål i tänderna?

Hål i tänderna får man genom samverkan mellan bakterier som finns i plack på tandytorna och socker (vanligt socker, d.v.s. sackaros, fruktsocker d.v.s. fruktos eller stärkelsesirap). Bakterierna bildar syror av sockret, och syrorna löser ut mineraler ur tandytan. På det sättet blir tandytans emalj mjuk (demineralisering), och det börjar bildas ett hål.

I början av processen kan man få ytan att hårdna på nytt, och på det sättet kan man hindra att kariesangreppet växer. Kariesprocessen kan stanna helt om man lyckas eliminera orsakerna.

Hos små barn börjar kariesprocessen när bakterier som heter Streptococcus mutans har koloniserat tandytorna, d.v.s. bakterierna har fäst sig på tandytorna och börjat föröka sig. Vid födseln har barnet inte mutans streptokocker i sin mun, utan får vanligen smittan av sina föräldrar. Bakterierna smittar med saliven, t.ex. om man smakar på maten med samma sked. En tidig smitta med mutans streptokocker, före 2 års ålder, ökar kariesrisken hos barn.

Risken att få hål i tänderna kan vara större under vissa perioder i livet, t.ex. under puberteten, när man flyttat hemifrån, under militärtjänstgöringen, under eller efter graviditet, eller om man slutar röka. Det finns också sjukdomar som ökar risken för kariesangrepp, som t.ex. diabetes och Sjögrens syndrom, och vissa mediciner och behandlingar, t.ex. strålbehandling av käkområdet, eftersom de minskar salivmängden..

Om man borstar tänderna slarvigt eller oregelbundet, småäter mellan målen och ofta äter sockerhaltiga produkter får man lättare hål i tänderna. Kom ihåg att allt småätande kan vara skadligt för tandhälsan, för när du äter eller dricker utsätts dina tänder så gott som alltid för ett syraangrepp.

Att man reparerar tänder botar inte själva sjukdomen karies, utan då försöker man hindra att skadan blir värre, och samtidigt rädda tandens funktion. Karies kan åstadkomma ett nytt hål i en reparerad tand, om man inte kan hejda sjukdomen på annat sätt.

Hur upptäcker man karies?

Om man har stora kariesangrepp i tänderna ser man dem ju tydligt. På en tandläkarmottagning kan man dessutom undersöka om det finns karies med fiberoptik, röntgenbilder och laserfluorescens.

Karies uppstår vanligtvis där du inte kommer åt med tandborsten: i groparna på kindtändernas tuggytor, vid plombkanter, i tandmellanrummen, tandköttskanterna, på blottade tandhalsar och bredvid tandregleringsapparater eller löstagbara proteser.

Hur kan jag hindra att det blir hål i tänderna?

Borsta tänderna noggrant med fluortandkräm två gånger om dagen. Det är inte så viktigt om du borstar tänderna före eller efter morgonmålet, men på kvällen är det bra att borsta tänderna just innan man lägger sig. Det bästa resultatet får du med en elektrisk tandborste. Det är bra att inte skölja munnen alltför kraftigt efter tandborstningen så att det blir kvar fluor i saliven.

Rengör också tandmellanrummen. Om det känns för besvärligt att använda tandtråd, finns det också andra redskap, som t.ex. mellanrumsborstar, som man kan rengöra tandmellanrummen med.

Personer som inte själva kan sköta sin munhygien (t.ex. personer i anstaltsvård eller hemvårdens patienter) måste få hjälp med sin dagliga munhygien av anhöriga eller av vårdare.

Nyttig information och goda instruktioner finns på finska på nätsidan Puhtaat hampaat «http://www.helsinki.fi/hammas/puhtaathampaat/etusivu.html»1.

Om du är törstig, drick rent vatten. Ät regelbundet och ät mångsidigt. Se även de finländska näringsrekommendationerna: Mat ger hälsa samt «http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/files/images/vrn/2014/ravitsemussuositukset_2014_fi_web.pdf»2, på finska Juomilla on väliä – harkitse, mitä juot «http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/attachments/vrn/vrn-es_a4_290909_net.pdf»3.

Använd xylitolprodukter efter maten och mellanmålen, minst 5 g om dagen, för tänderna utsätts för ett syraangrepp nästan varje gång du äter eller dricker. Xylitol lindrar syraangreppet.

Gå på regelbundna tandkontroller. Vid ett tandläkarbesök gör tandläkaren eller tandhygienisten ofta en riskbedömning och föreslår ett program för karieskontroll och egenvård. De regelbundna kontrollerna ska också innehålla en noggrann bedömning av i vilket skick de gamla fyllningarna är. Om en fyllning inte är helt i skick måste man avgöra om den borde repareras eller göras om. Ofta är det bättre att reparera en gammal fyllning än att göra om den helt.

Vad annat kan du göra om det redan finns kariesangrepp i dina tänder?

Om du redan har kariesangrepp i dina tänder, har du en större risk att få nya hål i tänderna. Men lyckligtvis går det att förebygga kariesangrepp både genom egenvård och genom åtgärder som tandläkaren eller tandhygienisten kan göra:

  • Diskutera med tandvårdspersonalen varför du får hål i tänderna. Behandlingen är effektivast om den är riktad mot orsakerna till att du har karies. Det är viktigt att reda ut hur du kunde förbättra egenvården eller dina levnadsvanor.
  • På mottagningen kan man göra lokala fluorbehandlingar (lack, gel eller lösning).
  • Ifall tandläkaren bedömer att det behövs, kan barn i skolåldern och äldre barn använda både fluortandkräm och andra fluorpreparat (fluorsugtabletter, sköljningar, fluorgel) i egenvården. Klorhexidinpreparat rekommenderas inte mot karies.
  • Om kariesprocessen inte går att hejda, måste tanden lagas.
  • Karies är den vanligaste orsaken till att man lagar tänder. Dessutom kan man bli tvungen att laga tänder för att tanden eller en plomb brister, och för att tanden slitits.
  • Komposit är det vanligaste plomberingsmaterialet. Till stora kindtandsreparationer kan man använda keramista fyllningar, och till stora mjölktandsreparationer kan man använda stålkronor.

Tandvård för barn och unga

När mjölktänderna kommer fram, vid ett halvt till två och ett halvt års ålder, är det speciellt viktigt att förhindra smitta med mutans streptokocker. Om det lyckas, kan man förhindra kariesangrepp längre fram. Den som har små barn borde se till att inte själv ha hål i tänderna. Om man använder xylitol regelbundet efter måltiderna minskar antalet mutans streptokocker i saliven och på så sätt minskar risken för smitta.

Om man redan tidigt får lära sig hur man ska sköta sina tänder och leva hälsosamt blir det en naturlig del av vardagen.

Man ska börja borsta tänderna och använda tandkräm genast när de första tänderna kommer fram. Det rekommenderas att alla barn borstar tänderna två gånger per dag. Barn under skolåldern behöver föräldrarnas hjälp vid tandborstningen. Tandkräm används bara en gång per dag när barnet är under 3 år, och från 3 års ålder vid båda gångerna. God medicinsk praxis-arbetsgruppens rekommendation för användning av fluortandkräm visas nedan.

Rekommendation för användning av fluortandkräm

Barn skall inte använda tandkräm som innehåller antibiotiska ämnen, eller tandkräm som uppges motverka uppkomst av tandsten eller bleka tänder.

Åldersgrupp
(år)
Tandborstning/dygn Mängd tandkräm Fluoridhalt
(ppm)
Under 3 2 gånger om dagen Ytterst lite på borsten, bara en gång per dygn 1 000–1 100
3–5 2 gånger om dagen Tandkrämsklick i storlek som barnets lillfingernagel 1 000–1 100
6 eller äldre 2 gånger om dagen 0,5–2 cm 1 450

Också dagvården kan lära ut de riktiga rutinerna (tilläggsinformation, på finska, i artikeln Hampaiden ohjattu harjaus päivähoidossa «Hampaiden ohjattu harjaus päivähoidossa»1).

Förutom tidpunkten när mjölktänderna kommer fram, är också tidpunkten när de första permanenta bakre kindtänderna kommer fram vid 5–7 års ålder, samt det andra växelbettet vid 10–13 års ålder viktiga att beakta när man förebygger karies. En tand som håller på att komma fram eller som nyligen kommit fram får lätt hål, och det är viktigt att man borstar också de nya tänderna ordentligt. Det är viktigt att borsta noga ovanpå kindtänder som håller på att komma fram eller nyligen kommit fram (bild «Puhkeavan hampaan purupinnan puhdistaminen»1

på finska). Det är bra om föräldrarna kan övervaka barnens tandvård ända upp i högstadieåldern.

Om kindtänderna har begynnande förändringar, är det bra att skydda dem med fissurförsegling. Fissurförseglingen läggs som ett tunt skikt på tuggytans gropar och fåror. Det är lätt att fissurförsegla tänder, och det tar inte lång tid att göra det.

Karies är ett vanligt problem i Finland

Det är vanligt att finländska barn får karies i tänderna: år 2000 hade nästan 40 % av alla 5-åringar, över 50 % av 12-åringarna och 75 % av 15-åringarna tänder med kariesskador.

Hälsa 2011-undersökningen «http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90832/Rap068_2012_netti.pdf?sequence=1»4 visade att var femte person över 30 år hade minst en tand som behövde behandlas på grund av karies. Beväringsundersökningen år 2011 visade att nästan hälften av beväringarna (45 %) hade minst en kariesskada i en tand som behövde lagas.

Vid internationella jämförelser visar det sig att vi i Finland inte är så bra på tandborstning: bara 43–49 procent av de finländska pojkarna i åldern 11–15 år, och 61–70 procent av flickorna i samma ålder borstar tänderna två gånger om dagen (WHO:s skolbarnsundersökning 2009/2010 «http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/163857/Social-determinants-of-health-and-well-being-among-young-people.pdf»5). 81 procent av kvinnorna och 53 procent av männen borstar tänderna minst två gånger om dagen, men inte tillräckligt effektivt eftersom över hälften av dem har synliga bakteriebeläggningar och plack på tänderna.

I Finland görs varje år totalt över 3 miljoner tandfyllningar.

Författare

Patientversionens text har uppdaterats med utgångspunkt i Finska Läkarsällskapet Duodecims God medicinsk praxis-rekommendation Karies «http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=hoi50078»6, uppgjord av den ansvariga redaktören för patientversionerna Kirsi Tarnanen, professor emeritus Hannu Hausen från Finlands Tandläkarförbund samt God medicinsk praxis-redaktören Marja Pöllänen, och rekommendationen om plombering av tänder «http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=hoi50117»7 av arbetsgruppens ordförande specialisttandläkare Helena Forss och redaktören för rekommendationer om god medicinsk praxis Marja Pöllänen.

Översättningen till svenska är gjord av Odontologiska Samfundet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer