Hål i tanden – nå nej! (Karies kontroll)
Patientinformation |  Publicerad: 2015-08-05  
Kirsi Tarnanen, Hannu Hausen, Marja Pöllänen och Odontologiska Samfundet
PDF Skriv ut

Hål i tanden – nå nej! (Karies kontroll)

Patientinformation
5.8.2015
Kirsi Tarnanen, Hannu Hausen, Marja Pöllänen och Odontologiska Samfundet

God medicinsk praxis -rekommendation på finska «Karies (hallinta)»1

Karies (som orsakar hål i tänderna) är en infektionssjukdom. Man kan kontrollera sjukdomen med en fungerande egenvård och hälsosamma levnadsvanor: borsta dina tänder noggrannt med fluortandkräm två gånger om dagen – morgon och kväll, drick vatten när du är törstig, undvik att småäta och använd xylitolprodukter. Om du ändå fått små kariesangrepp i tänderna, måste utvecklingen hejdas. När tandvårdspersonalen upptäcker tidiga kariesskador i dina tänder får du information om vad du kan göra för att förhindra att skadorna blir större, och så kan ni i bästa fall i samarbete undvika lagning av flera tänder.

Karies är en infektionssjukdom

Karies skadar tandens hårdvävnader. Många faktorer har betydelse för uppkomsten: sammansättningen av bakteriefloran d.v.s. mikroberna i munnen, näringen, tändernas motståndskraft och salivmängden, och hur lång tid tandytan är täckt av plack d.v.s. bakteriebeläggningar som uppstått på tandytan. Tanden kan få hål om plack på tandytan inte avlägsnas tillräckligt ofta.

Varför blir det hål i tänderna?

Hål i tänderna får man genom samverkan av bakterier som finns i plack på tandytorna och socker (vanligt socker d.v.s. sackaros, fruktsocker d.v.s. fruktos eller stärkelsesirap). Bakterierna bildar syror ur sockret, och syrorna löser ut mineraler ur tandytan. På det sättet luckras tandytans emalj upp (demineralisering), och ytan börjar få hål.

I början av processen kan man få ytan att bli hård på nytt, och på det sättet åstadkomma att kariesangreppet inte mera växer. Kariesprocessen kan avstanna om man lyckas kontrollera omständigheterna.

Hos småbarn börjar kariesprocessen när mutans streptokockerna har koloniserat tandytorna, d.v.s. bakterierna har fäst sig på tandytorna och börjat föröka sig. Vid födseln har barnet inte mutans streptokocker i sin mun, utan får smittan vanligen av sina föräldrar. Bakterien smittar med saliven t.ex. om man smakar på maten med samma sked. En tidig smitta med mutans streptokocker, före 2 års ålder, ökar kariesrisken hos barn.

Risken att få hål i tänderna kan vara större under vissa perioder i livet, t.ex. vid puberteten, när man flyttar hemifrån, under militärtjänstgöringen, under eller efter graviditet, eller om man slutar röka. Det finns också sjukdomar som ökar risken för kariesangrepp, såsom diabetes och Sjögrens syndrom, eller mediciner och behandlingar, t.ex. strålbehandling av käkområdet, eftersom de minskar salivmängden.

Slarvig och oregelbunden tandborstning, småätande mellan målen och tätt intag av sockerhaltiga produkter gör att man lättare får hål i tänderna. Observera att allt småätande kan vara skadligt för tandhälsan, för när du äter eller dricker utsätts dina tänder så gott som alltid för ett syraangrepp.

Hur upptäcks karies?

Om man har stora kariesangrepp i tänderna syns det med bara ögat. Vid ett tandvårdsbesök kan karies undersökas också med fiberoptik, röntgenundersökning eller laserfluorescens.

Karies uppstår vanligtvis där du inte kommer åt med tandborsten: i bakre kindtändernas gropigheter, i tandmellanrummen, tandköttskanten, på blottade tandhalsar och på tandytor bredvid tandregleringsapparater eller löstagbara proteser.

Hur skall jag hindra att det blir hål i tänderna?

Borsta dina tänder noggrant med fluortandkräm två gånger om dagen. Det är inte avgörande om du borstar tänderna före eller efter morgonmålet, men på kvällen är det bra att borsta tänderna just innan man lägger sig. Det bästa resultatet får du med en elektrisk tandborste. Det är bra att inte skölja munnen alltför kraftigt efter tandborstningen så att det blir fluor kvar i saliven.

Rengör även tandmellanrummen. Om tandtråden känns för besvärlig att använda, finns det också andra medel såsom mellanborstar för rengöring av tandmellanrummen.

Personer som inte själva kan sköta sin munhygien (t.ex. personer i anstaltvård eller hemvårdens patienter) bör få hjälp med den dagliga munhygienen av anhöriga eller vårdare.

Nyttig information och goda instruktioner finns på finska på nätsidan Puhtaat hampaat «http://www.helsinki.fi/hammas/puhtaathampaat/etusivu.html»1.

Om du är törstig, drick rent vatten, ät regelbundet och ät mångsidigt. Se även de finska näringsrekommendationerna: Mat ger hälsa samt «http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/files/images/vrn/2014/ravitsemussuositukset_2014_fi_web.pdf»2, på finska Juomilla on väliä – harkitse, mitä juot «http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/attachments/vrn/vrn-es_a4_290909_net.pdf»3.

Använd xylitolprodukter efter målen och mellanmålen, minst 5 g om dagen, för tänderna utsätts för ett syraangrepp nästan varje gång du äter eller dricker. Xylitol lindrar syraangreppet.

Uppsök tandvård regelbundet. Vid ett tandläkarbesök gör tandläkaren eller tandhygienisten ofta en riskbedömning och föreslår utifrån den ett program för karies kontroll och egenvård.

Vad annat kan du göra om det redan finns kariesangrepp i dina tänder?

Om det redan finns kariesangrepp i dina tänder, har du en större risk att få nya hål i tänderna. Men till all tur går det att förebygga kariesangrepp både genom egenvård och sådana åtgärder som tandläkaren eller tandhygienisten kan utföra:

  • Utred tillsammans med tandvårdspersonal varför du får hål i tänderna. En orsaksinriktad behandling är den mest effektiva. Det är viktigt att utreda hur du kunde förbättra egenvården eller dina levnadsvanor.
  • På mottagningen kan man ge lokala fluorbehandlingar (lack, gel eller lösning).
  • Ifall tandläkaren bedömer att det behövs, kan barn i skolåldern och äldre barn använda förutom fluortandkräm också andra fluorpreparat (fluorsugtabletter, sköljningar, fluorgel) i egenvården. Klorhexidinpreparat rekommenderas inte för karies kontroll.
  • Om kariesprocessen inte går att stanna av, måste tanden lagas.

Tandvård för barn och unga

När mjölktänderna kommer fram, vid 0,5–2,5 års ålder, är det speciellt viktigt att förhindra smitta med mutans streptokocker. Om detta lyckas, kan man genom det förebygga kariesangrepp längre fram. Den som har småbarn borde se till att inte själv ha hål i tänderna. Om man använder xylitol regelbundet efter måltider reduceras antalet mutans streptokocker i saliven och på så sätt minskar risken för smitta.

Tidig inlärning i hemmet av god egenvård och goda levnadsvanor gör dem till en del av vardagen.

Tandborstning och användning av tandkräm påbörjas genast när de första tänderna kommer fram. Tandborstning två gånger om dagen rekommenderas för alla. Barn under skolåldern behöver föräldrarnas hjälp vid tandborstningen. Tandkräm används bara en gång per dag när barnet är under 3 år, och från 3 års ålder vid båda gångerna. God medicinsk praxis-arbetsgruppens rekommendation för användning av fluortandkräm nedan.

Rekommendation för användning av fluortandkräm

Barn skall inte använda tandkräm som innehåller antibiotiska ämnen eller tandkräm, som uppges motverka uppkomst av tandsten eller bleka tänder.

Åldersgrupp
(år)
Tandborstning/dygn Mängd tandkräm Fluoridhalt
(ppm)
Under 3 2 gånger om dagen Ytterst lite på borsten, bara en gång per dygn 1 000–1 100
3–5 2 gånger om dagen Tandkrämsklick i storlek som barnets lillfingernagel 1 000–1 100
6 eller äldre 2 gånger om dagen 0,5–2 cm 1 450

Goda rutiner kan läras också på dagvården (tilläggsinformation, på finska, i artikeln Hampaiden ohjattu harjaus päivähoidossa «Hampaiden ohjattu harjaus päivähoidossa»1).

Förutom tidpunkten när mjölktänderna kommer fram, är också tidpunkten när de första permanenta bakre kindtänderna kommer fram vid 5–7 års ålder, samt det andra växelbettet vid 10–13 års ålder viktiga att beakta för karies kontroll. En tand som håller på att komma fram eller som nyligen kommit fram får lätt hål och det är viktigt att också de nya tänderna blir ordentligt borstade. Det är viktigt att borsta ordentligt ovanpå kindtänder som håller på att komma fram eller nyligen kommit fram (bild «Puhkeavan hampaan purupinnan puhdistaminen»1

på finska).

Det är bra om föräldrarna kan övervaka barnens tandvård ända upp i högstadieåldern.

Om kindtänderna har begynnande förändringar, är det bra att skydda dem med fissurförsegling. Fissurförseglingen läggs som ett tunt skikt på tuggytans gropar och fåror. Det är lätt att fissurförsegla tänder och ingreppet tar inte lång tid i anspråk.

Karies är ett vanligt problem i Finland

Det är vanligt att finska barn får karies i tänderna: år 2000 hade nästan 40 % av alla 5-åringar, över 50 % av 12-åringarna och 75 % av 15-åringarna tänder med kariesskador. Hälsa 2011-undersökningen visade att var femte person över 30 år hade minst en tand som behövde behandlas på grund av karies.

Beväringsundersökningen år 2011 «http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90832/Rap068_2012_netti.pdf?sequence=1»4 visade att nästan hälften av beväringarna (45 %) hade minst en kariesskada i en tand som behövde lagas.

Vid internationella jämförelser visar det sig att vi i Finland inte är så bra på tandborstning: bara 43–49 procent av de finländska pojkarna i åldern 11–15 år, och 61–70 procent av flickorna i samma ålder borstar tänderna två gånger om dagen (WHO:s skolbarnsundersökning 2009/2010 «http://users.jyu.fi/~jtynjala/press/HBSC_Social-determinants-of-health-and-well-being-among-young-people.pdf»5). 81 procent av kvinnorna och 53 procent av männen borstar tänderna minst två gånger om dagen, men inte tillräckligt effektivt eftersom över hälften av dem har synliga bakteriebeläggningar och plack på tänderna.

Patientversionens text har uppdaterats på basen av Finska Läkarsällskapet Duodecims God medicinsk praxis-rekommendation av den för patientversionerna ansvariga redaktören Kirsi Tarnanen, professor emeritus Hannu Hausen från Finlands Tandläkarförbund samt God medicinsk praxis-redaktören Marja Pöllänen.

Översättningen till svenska är gjord av Odontologiska Samfundet.

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis -rekommendationerna är sammandrag gjorda av framstående experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik och behandling som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer
GOD MEDICINSK PRAXIS - REKOMMENDATION PÅ FINSKA