ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland
15.4.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (attention-deficit hyperactivity disorder, ADHD) är en störning i utvecklingen som försämrar funktionsförmågan och som kan diagnostiseras i barndomen, ungdomen eller vuxenlivet.
  • Kärnsymtomen i ADHD är ouppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet.
  • För diagnosen ADHD behövs information om förekomsten av symtom och funktionsförmågan i olika situationer, personens psykiska och fysiska hälsotillstånd, utvecklingshistoria, livssituation samt andra faktorer som påverkar symtomen.
  • Vid differentialdiagnostik ska man bedöma om symtomen kan förklaras med andra sjukdomar eller störningar. Många av de väsentliga differentialdiagnostiska sjukdomarna kan också förekomma samtidigt som ADHD.
  • God behandling av ADHD planeras efter individuella behov och mål. Målsättningen med behandlingen är att lindra ADHD-symtomen och förbättra funktionsförmågan.
    • Centrala metoder är stödåtgärder som riktas till personen med ADHD-symtom och hens omgivning, olika psykosociala behandlingsformer samt läkemedelsbehandling. Videor om psykosociala behandlingar «ADHD:n psykososiaaliset hoidot (video)»1 och läkemedelsbehandling «ADHD:n lääkehoito (video)»2 av ADHD.
    • I vården av barn och unga är det viktigt att handleda de vuxna i metoder som stöder barnets funktionsförmåga i hemmet, småbarnspedagogiken och skolan.
    • Behandlingen av samsjuklighet kombineras med behandlingen av ADHD-symtom.
  • Vården ska vara tillräckligt långsiktig och kontinuiteten ska säkerställas i olika övergångsskeden, särskilt under barndomen och ungdomen.
  • Om ADHD inte behandlas kan det störa studierna och sysselsättningen och öka risken för psykiatriska störningar, marginalisering och användning av rusmedel.
  • Arbetsfördelningen och samarbetet mellan primärvården och den specialsjukvården ska avtalas lokalt.
    • Diagnos och behandling av ADHD hos barn och unga kan oftast genomföras inom primärvården, vid behov med konsultationsstöd från specialsjukvården. Om svåra samtidiga symtom förekommer görs en differentialdiagnostisk bedömning och en vård- och habiliteringsplan inom specialsjukvården.
    • Hos vuxna ställs diagnosen i första hand av en specialist i psykiatri eller en läkare inom student- eller företagshälsovården, vid behov genom att konsultera en specialist som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD. Video om ADHD hos vuxna «ADHD aikuisella (video)»3.

Avgränsning av ämnet

  • Behandlingsrekommendationen gäller diagnostisering, behandling och habilitering av ADHD hos barn, unga och vuxna.
  • I rekommendationen behandlas även vården vid den vanligaste samsjuklighten med ADHD.

Målsättning

  • Syftet med vårdrekommendationen är att förenhetliga diagnostiken, behandlingen och habiliteringen av ADHD och att tillhandahålla evidensbaserad information som stöd för behandlingslösningarna.

Målgrupper

  • Rekommendationen är i första hand avsedd för instanser som diagnostiserar, vårdar och habiliterar barn, unga och vuxna med ADHD-symtom. Rekommendationen ger också information till barn, unga och vuxna som fått en ADHD-diagnos och deras familjer, till personalen inom småbarnspedagogiken, skolorna och studieplatserna, till instanser inom arbetskrafts- och socialväsendet och tredje sektorn samt till dem som planerar och beslutar om servicen.

Definitioner

  • ADHD (attention-deficit hyperactivity disorder) innebär en aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.
  • I rekommendationen hänvisas gällande diagnoser till det internationella diagnostiska klassificeringssystemet (International Classification of Diseases) version ICD-10, och diagnosklassifikationen DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) utarbetad av den amerikanska psykiatriska föreningen (APA).
  • De statistiska termerna «Uhari M. Biostatistiikan taskutieto. 2. uudistettu...»1 som används i rekommendationen presenteras i tilläggsmaterialet «ADHD-suosituksessa käytetyt tilastotieteelliset termit»4.

Prevalens

Etiologi och riskfaktorer

Genetik

Miljöfaktorer under graviditeten och medfödda strukturella faktorer

Psykosociala riskfaktorer

Funktionella och strukturella fynd i centrala nervsystemet

Klinisk symtombild

Diagnoskriterier

Tabell 1. Diagnoskriterier för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (F90.0) enligt ICD-10. Språkdräkten för kriterierna har ändrats något för att öka tydligheten (de ursprungliga finskspråkiga kriterierna presenteras i tilläggsmaterialet «Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden (ADHD:n) häiriön kriteerit ICD-10:n mukaan»15).
Ouppmärksamhet
Minst 6 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är besvärliga och avviker från barnets utvecklingsnivå.
  1. Ofta ouppmärksam på detaljer, eller så gör patienten slarvfel i skolan, arbetet eller andra uppgifter.
  2. Ofta ouppmärksam i lekar eller uppgifter.
  3. Patienten verkar sällan lyssna på vad man säger till hen.
  4. Lyckas sällan följa anvisningar eller göra läxor, skol- eller arbetsuppgifter färdiga (beror ej på trots eller oförmåga att förstå anvisningarna).
  5. Förmågan att ordna uppgifter och aktiviteter är ofta försämrad.
  6. Patienten undviker ofta eller upplever kraftigt obehag inför uppgifter som kräver mental uthållighet, såsom läxor.
  7. Patienten tappar ofta bort föremål som är viktiga för vissa uppgifter och aktiviteter, såsom skolsaker, pennor, böcker, leksaker eller verktyg.
  8. Patienten blir ofta lättdistraherad av yttre stimuli.
  9. Patienten är ofta glömsk i dagliga aktiviteter.
Överaktivitet
Minst 3 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är besvärande och avviker från barnets utvecklingsnivå.
  1. Patienten rör ofta oroligt på händer eller fötter eller vrider sig på stolen.
  2. Patienten rör sig ofta i klassen eller i andra situationer där det förväntas att patienten stannar på sin plats.
  3. Patienten springer eller klättrar ofta i situationer där det inte är lämpligt (hos unga eller vuxna kan det förekomma som en känsla av rastlöshet).
  4. Patienten är ofta för högljudd när hen leker eller kan inte koncentrera sig på hobbyer lugnt och stilla.
  5. Patienten är ständigt för aktiv motoriskt och aktiviteten förändras inte väsentligt enligt den sociala miljön eller de yttre kraven.
Impulsivitet
Minst 3 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är besvärande och avviker från barnets utvecklingsnivå
  1. Patienten svarar ofta redan innan frågor är färdigställda och förhindrar andras frågor med sitt svar.
  2. Patienten orkar ofta inte stå i kö eller vänta på sin tur i spel eller grupper.
  3. Patienten avbryter ofta andra eller är påträngande (t.ex. tränger sig på i andras samtal och spel).
  4. Patienten talar ofta för mycket utan att beakta den återhållsamhet som situationen kräver.
Symtomen börjar senast vid 7 års ålder. De diagnostiska kriterierna ska uppfyllas i fler än en situation. Till exempel ska ouppmärksamhet och överaktivitet förekomma både hemma och i skolan eller både i skolan och till exempel på mottagningen. Vanligtvis behövs information från fler än en källa. Till exempel är lärarens beskrivning av barnets beteende i allmänhet ett nödvändigt komplement till föräldrarnas beskrivning.
Symtomen orsakar kliniskt betydande ångest eller försämring av sociala, studierelaterade eller yrkesmässiga aktiviteter.
Följande tillstånd kan inte diagnostiseras: manisk period, depressiv period, ångestsyndrom eller omfattande utvecklingsstörningar. Obs! Enligt den nuvarande uppfattningen kan dock alla dessa störningar förekomma samtidigt som ADHD. Med tanke på diagnosen är det viktigt att symtomen inte förklaras med en annan sjukdom.

Förekomstformer

  • Man kan identifiera tre former av ADHD beroende på om kriterierna för ouppmärksamhet och överaktivitet (kombinerad form) uppfylls eller enbart kriterierna för ouppmärksamhet (huvudsakligen ouppmärksam form) eller kriterierna för överaktivitet och impulsivitet (huvudsakligen överaktiv eller impulsiv form).
  • Arbetsgruppen rekommenderar att man för tydlighetens skull använder diagnoskoden F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning för alla former och att den beskrivs verbalt (kombinerad, ouppmärksam, överaktiv-impulsiv).
    • I den nuvarande ICD-versionen då kriterierna för överaktivitet och impulsivitet uppfylls är diagnosnumret F90.8 (andra specificerade hyperaktivitetsstörningar) och vid i huvudsak ouppmärksamhet F98.8 (andra specificerade beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid). Eftersom det inte är fråga om separata former kan användningen av dessa koder leda till missförstånd. Dessutom omfattar F98.8 andra störningar som inte är kopplade till ADHD.

Diagnostisering

  • För diagnostisk bedömning behövs så heltäckande information som möjligt om förekomsten av symtom och funktionsförmågan i olika situationer samt om det psykiska och fysiska hälsotillståndet, utvecklingshistorien och livssituationen «Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse...»97, «Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett k...»98.
  • Det väsentliga är att säkerställa att diagnoskriterierna uppfylls och att bedöma eventuell samsjuklighet och differentialdiagnostiska alternativ (t.ex. somatiska och psykiatriska sjukdomar, läkemedel som används och biverkningar av dem, rusmedel och psykosociala stressfaktorer) (se tilläggsmaterialet ICD-10-kriterier för ADHD «Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden (ADHD:n) häiriön kriteerit ICD-10:n mukaan»15), «Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse...»97, «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «National Health and Medical Research Council (2012...»100, «Fung DS, Lim CG, Wong JC ym. Academy of Medicine-M...»101.
    • Om det på basen av en kartläggning av anamnesen eller en klinisk undersökning uppstår misstanke om något annat än ADHD, kan ytterligare undersökningar behövas, till exempel blodprov som mäter sköldkörtelns funktion.
    • Andra laboratorie- eller bilddiagnostiska undersökningar som behövs mer sällan, såsom kromosom- eller metabola undersökningar, EEG eller bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan, utförs i allmänhet inom specialsjukvården.
  • Som stöd för den diagnostiska undersökningen kan man använda det diagnostiska diagrammet «hoi50061e.pdf»1, (bild av det diagnostiska diagrammet «ADHD:n diagnostinen kaavio»1) och checklista för diagnostiseringen. Se tilläggsmaterial «ADHD:n diagnostisen arvion muistilista»18.
  • Miljö- och motivationsfaktorer påverkar symtomens svårighetsgrad och ska beaktas vid bedömningen av symtomen (se tilläggsmaterialet om ADHD-symtom, miljö- och motivationsfaktorer «ADHD-oireisiin vaikuttavat ympäristö- ja motivaatiotekijät»13). Symtomen ska förekomma i flera olika situationer, men de behöver inte förekomma i alla situationer. Att symtomen är lindriga i lugna enskilda situationer eller under intressanta aktiviteter är vanligt vid ADHD och är ingen kontraindikation för diagnosen.
  • Symtombilden förändras ofta med åldern och då yttre krav ökar i vuxen ålder påverkar det funktionsnedsättningen som symtomen orsakar.
    • I diagnosklassificeringen DSM-5 har detta beaktats så att det för ADHD-diagnos för 17-åringar och äldre räcker med sammanlagt 5 symtom på ouppmärksamhet eller överaktivitet-impulsivitet (se tilläggsmaterial om jämförelse av diagnostiska kriterier enligt olika sjukdomsklassifikationer vid ADHD «ADHD:n eri tautiluokitusten mukaisten diagnostisten kriteerien vertailu»19).
  • Hos barn och unga ska alltid möjligheten för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning beaktas när det förekommer problem med skolgången eller beteendet som föräldrarna, personalen inom småbarnspedagogiken, skolan eller studieplatsen eller den unga själv oroar sig för «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99.
    • Typiska ADHD-symtom kan ofta observeras redan i lekåldern, men det krävs särskild noggrannhet för att ställa diagnosen före skolåldern (se tilläggsmaterial om identifiering och diagnostisering av ADHD före skolåldern «ADHD:n tunnistaminen ja diagnosointi ennen kouluikää»20). Tillförlitlig diagnos är inte alltid möjlig på grund av att symtomen är ospecifika före 5 års ålder «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99.
    • Uppmärksamhets-, överaktivitets- och impulsivitetssymtomen ska bedömas i förhållande till ålders- och utvecklingsnivån, och det behövs observationer i olika situationer (hemma, i dagvård eller i skolan, i hobbyer e.d.) av flera personer (föräldrar, lärare) «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «National Health and Medical Research Council (2012...»100. Man måste också fråga efter barnets egen bedömning av symtomen och de olägenheter de orsakar.
    • Eventuella stressfaktorer i familje- och skolsituationen bör utredas. Men det hindrar nödvändigtvis inte en samtidigt förekommande ADHD.
    • För differentialdiagnostik och en övergripande habiliteringsplan kan man enligt symtomen också behöva bedömning av bland annat talterapeut, psykolog, neuropsykolog, ergoterapeut eller fysioterapeut.
  • Misstankar om ADHD kan väckas hos en vuxen själv, hos hens närstående, på arbetsplatsen eller inom primärvården, till exempel inom student- eller företagshälsovården. Även utredning av ADHD-symtom hos ett barn kan leda till ett behov av att utreda en förälders ADHD-symtom.
    • Den vuxna är den viktigaste informationskällan för sina egna symtom och den olägenhet de orsakar, även i fråga om sin barndom.
      • Medvetenheten om symtomen kan dock variera även hos vuxna, så information från en närstående, till exempel make/maka, förälder eller syskon, kan i hög grad hjälpa till att bedöma den funktionsnedsättning som symtomen orsakar.
      • Information om förekomsten av symtom samlas också in från tidigare anteckningar i hälso- och sjukjournaler eller till exempel verbala beskrivningar i skolbetyg.
    • Video angående ADHD hos vuxna «ADHD aikuisella (video)»3.
    • Det har föreslagits att ADHD kan börja först i vuxen ålder «Caye A, Rocha TB, Anselmi L ym. Attention-Deficit/...»102, «Agnew-Blais JC, Polanczyk GV, Danese A ym. Evaluat...»103, «Moffitt TE, Houts R, Asherson P ym. Is Adult ADHD ...»104, men tills vidare är en absolut förutsättning för diagnosen att symtomen börjar i barndomen.
    • Om en vuxen har diagnostiserats med ADHD under barndomen eller ungdomen men det har blivit en paus i behandlingen eller uppföljningen av diagnosen,
      • bedöms den aktuella symtombilden och den olägenhet som symtomen orsakar
      • utesluts eventuella andra psykiatriska sjukdomar som kunde förklara symtomen (vanligen affektiva, ångest- eller rusmedelsstörningar), eller om man konstaterar en annan samtidig sjukdom, bedömer man om den förklarar de symtom och svårigheter personen upplever.
    • Om en ADHD-diagnos inte har ställts under barndomen eller ungdomen ska man dessutom utreda hur länge symtomen har varat.
      • Man behöver inte påvisa att alla diagnoskriterier uppfylls i barndomen. Det räcker att man vet att patienten senast i lågstadieåldern har haft flera ADHD-symtom.
Bild 1.

ADHD:n diagnostinen kaavio. Avaa kaavion tulostettava versio tästä linkistä «hoi50061e.pdf»1

Undersökningar och metoder som hjälpmedel i diagnostiken

Sjukdomar och störningar som bör beaktas i differentialdiagnostiken

Vård och habilitering

Allmänna principer gällande vården

Bild 2.

ADHD:n hoitokaavio. Avaa kaavion tulostettava versio tästä linkistä «hoi50061f.pdf»4

Beaktande av familjen i vården

Psykosociala behandlingar

Beteendeterapi (barn och unga)

Ergoterapi

  • Om barn med ADHD samtidigt konstateras ha utmaningar i motoriken eller i bearbetning och reglering av de sensoriska funktionerna (se tilläggsmaterial «Aistitiedon käsittelyn vaikeudet ja ADHD»50) kan ergoterapi vara till nytta i habiliteringen.
    • Ergoterapi är medicinsk habilitering som ges med hjälp av aktivitet, rådgivning och handledning och som stöder funktionsförmågan och självständigheten samt hos barn även helhetsutvecklingen samt motoriska färdigheter och gestaltningsfärdigheter.
    • Ergoterapin kan genomföras som individuell eller gruppterapi och omfattar även handledning av vuxna (t.ex. föräldrar, skola).
  • Hos barn har i huvudsak publicerats beskrivningar av olika ergoterapeutiska metoder och av hur hjälpmedel kan utnyttjas i behandlingen av ADHD-symtom. Enligt vissa studier kan ergoterapi ha positiva effekter på hur ett barn med ADHD-symtom presterar funktionellt eller på de sociala färdigheterna (se tilläggsmaterialet «Toimintaterapia ADHD:n hoidossa»51). Tills vidare finns det inte tillräckligt med studier för en tillförlitlig bedömning av effekterna.
  • Det finns inga forskningsrön om den ergoterapeutiska habiliteringens effekt på ADHD-symtom hos unga och vuxna.

Neuropsykiatrisk coaching

Psykoterapi

Neuropsykologisk rehabilitering

  • Om ADHD medför inlärningssvårigheter eller betydande svårigheter i de exekutiva funktionerna eller med minnet kan neuropsykologisk rehabilitering vara nödvändig. I Finland finns det begränsat med neuropsykologtjänster och de är ojämnt fördelade geografiskt.
    • Neuropsykologisk rehabilitering (se tilläggsmaterial «Neuropsykologinen kuntoutus ja ADHD»31) är individuellt inriktad på ADHD-symtom samt svårigheter i beteendet och kognitiva eller andra psykiska funktioner.
    • En väsentlig del av den neuropsykologiska rehabiliteringen av barn och unga med ADHD-symtom är handledning som ges till närstående vuxna.
  • Det finns inga studier gällande effekten av den övergripande, individuella neuropsykologiska rehabiliteringen vid ADHD som används i Finland. Närmaste forskningsdata är anpassade former av kognitiv beteendeterapi för personer med ADHD «Kognitiivis-behavioraaliset ryhmämuotoiset psykoterapiat ilmeisesti vähentävät itsearvioituja ADHD-oireita aikuisilla.»B och för barn och ungas del även beteendeterapi.

Läkemedelsbehandling

  • Läkemedelsbehandling är en viktig del av behandlingen som helhet och behovet av den ska bedömas när ADHD-diagnosen har bekräftats. Enligt arbetsgruppens rekommendation kan läkemedelsbehandlingen påbörjas
    • för barn och unga till exempel av en barn- eller ungdomspsykiater, barnläkare eller barnneurolog eller annan läkare som är insatt i barns eller ungas psykiska och fysiska utveckling och ADHD-behandling
    • för vuxna till exempel av en specialist inom psykiatri eller neurologi eller en annan läkare som är insatt i behandling av ADHD.
    • Video om läkemedelsbehandling av ADHD «ADHD:n lääkehoito (video)»2.
  • Läkemedelsbehandlingen måste vara konsekvent och övervakas systematiskt och tillräckligt ofta, särskilt i början.
  • Vid valet av läkemedel (se tilläggsmaterial om valet av ADHD-läkemedel «ADHD-lääkevalmisteen valinta»58) ska man beakta förekomsten av symtom i olika situationer och vid olika tider på dygnet och eventuella andra samtidiga problem.
    • Bland de tillgängliga läkemedlen väljs det preparat som bäst lämpar sig för situationen, oftast först metylfenidat med medellång eller lång verkningstid.
    • Förskrivning av vissa läkemedel är förenat med anvisningar som beskrivs i försäljningstillståndet för läkemedlet (se även tilläggsmaterial om läkemedel som används vid behandling av ADHD «ADHD:n hoidossa käytettävät lääkkeet»59).
  • När läkemedelsbehandlingen inleds kommer man överens om vilka symtom och förändringar i funktionsförmågan som ska följas upp. Effekten och biverkningarna bedöms med intervjuer och frågeformulär (t.ex. ADHD-symtomblankett «hoi50061d.pdf»2, uppföljningsblankett för läkemedelsbehandling «hoi50061c.pdf»5, ASRS-blankett (www «http://www.terveyskirjasto.fi/xmedia/dlk/dlk00353.pdf»1)).
    • Laboratorieprover behövs inte om inte patientens övriga hälsotillstånd kräver det (t.ex. misstanke om funktionsstörning i levern, njurarna eller sköldkörteln).
    • Både hos barn och vuxna måste man utesluta hjärt- och kärlsjukdomar genom anamnes och aktuell status före läkemedelsbehandling.
    • Medicineringen inleds med en liten dos, varefter dosen höjs medan man följer med effekt och eventuella biverkningar «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99. Målet är att hitta en dos som ger tillräcklig effekt utan betydande biverkningar. Efter en eventuell paus kan läkemedelsbehandlingen fortsätta direkt med den behandlingsdos som konstaterats vara effektiv.
    • Beslut om fortsatt medicinering fattas på ett mottagningsbesök inom cirka 3 månader.
    • Om den individuella dosändringen (tillräcklig höjning av dosen, byte eller kombination med ett preparat med annan effektprofil eller verkningstid) inte ger tillräckligt med effekt, prövar man ett annat läkemedel.
    • Ibland kan det också vara nödvändigt att kombinera flera olika läkemedel «Kollins SH, Jain R, Brams M ym. Clonidine extended...»150, «Hammerness P, Georgiopoulos A, Doyle RL ym. An ope...»151.
  • Läkemedelsbehandlingen utvärderas regelbundet minst en gång om året efter att man uppnått en bra vårdbalans. Då kontrolleras helhetssituationen, läkemedelsdosens effekt och tillräcklighet samt behovet av att fortsätta medicineringen «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «Fung DS, Lim CG, Wong JC ym. Academy of Medicine-M...»101, «Questions and answers on the review of medicines c...»152.
    • Under läkemedelsbehandlingen följs pulsen och blodtrycket samt vikt- och längdutvecklingen hos barn och unga på grund av möjliga biverkningar (se tilläggsmaterialet «Tavallisten haittavaikutusten ja yksilöllisten riskien huomiointi ADHD:n lääkehoidossa»60).
    • En del barn och unga som fått ADHD-diagnos behöver medicinering även i vuxen ålder, men hos en del kan medicineringen avslutas i och med att symtomen lindras och de lär sig nya färdigheter «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «Pliszka S, AACAP Work Group on Quality Issues.. Pr...»114.
      • Medicinering kan vid behov inledas på nytt senare eller också för första gången först i vuxen ålder.
    • I en stabil situation kan man om man så vill hålla paus i medicineringen under vilken symtomen och funktionsförmågan utvärderas. Det lönar sig inte för skolelever och studerande att ta en paus i början av läsåret eller under lov så att utvärderingen är tillförlitlig.
      • Om symtomen inte orsakar betydande funktionsnedsättning under medicineringspausen kan behandlingen avslutas. Det lönar sig i allmänhet att fortsätta med andra vård- och stödformer.
      • Om ADHD-symtomen fortfarande ger tydlig nedsättning av funktionsförmågan under medicineringspausen fortsätter behandlingen med en tidigare eller uppdaterad dos.
      • Behandlingen ska avslutas om det framkommer tydliga biverkningar som inte kan kontrolleras genom en ändring av medicineringen eller om det uppstår misstanke om missbruk av läkemedlet.
  • Information om de vanligaste läkemedelsdoserna som används vid behandling av ADHD finns i läkemedelstabellen «ADHD:n hoidossa käytettävät lääkkeet»59.
  • ADHD-läkemedel rekommenderas inte under graviditet eller amning. För anvisningar om användning av läkemedel vid behandling av ADHD under graviditet och amning, se Terveysporttis läkemedelsdatabas Graviditet och amning «https://www.terveysportti.fi/apps/raim/»8 (kräver användarrättighet).

Centralstimulerande läkemedel

Atomoxetin

Guanfacin

Övriga läkemedel

Följande läkemedel har i Finland ingen indikation för ADHD och det rekommenderas inte heller att de används förrän en bedömning gjorts inom den specialiserade sjukvården.

Övriga behandlingar

Kostbehandling

Behandling vid störningar och sjukdomar som förekommer samtidigt som ADHD

Bild 3.

Pohjois-Suomen vuoden 1986 syntymäkohortissa todetut 16–18-vuotiaiden ADHD-diagnosoitujen nuorten psykiatriset samanaikaishäiriöt.

Diagnoosit perustuvat vanhempien ja nuorten Kiddie-SADS-haastatteluun, joka perustuu DSM-IV-tautiluokitukseen. Depressio sisältää kaikki masennuksen muodot, käytöshäiriöt sisältävät uhmakkuushäiriön ja käytöshäiriön, väärinkäytöllä tarkoitetaan päihteiden ongelmakäyttöä ja riippuvuutta.

Kuva: Tanja Nordström, Terveystieteiden laitos, Oulun yliopisto

Konsekvenser av ADHD

Hälsorisker

Inverkan på funktionsförmåga och prestation

Arbetsgruppens rekommendation för nivåindelad vård

  • Målet är att varje social- och hälsovårdsområde eller enhet som ansvarar för primärvården ska ha tydliga riktlinjer för diagnostik och behandling av ADHD och en beskrivning av den lokala vårdkedjan.
    • I vårdkedjan samordnas olika aktörers insatser så att till exempel diagnostiseringen är enhetlig och olika delområden av behandlingen möjliggörs.
    • När man avtalar om arbetsfördelningen och samarbetet mellan primärvården och specialsjukvården beaktas de lokala kunskapsresurserna och arbetsfördelningen, men tillgången till vård ska vara jämlik.
  • I vårdkedjan ska följande anges:
    • ADHD-ansvarig läkare inom primärvården (vid behov separat för minderåriga och vuxna), som också fungerar som kontaktperson för den specialiserade sjukvården
    • en ansvarsperson som utses vid sidan av den ADHD-ansvariga läkaren och som är insatt i patient- och närståenderådgivning för ADHD (psykoedukation), metoder som stöder en smidig vardag och symtomhantering, och som kan hänvisa till småbarnspedagogikens och skolans stödfunktioner och lokala stödmöjligheter och fungerar som ADHD-kontaktperson
    • kontakt inom specialsjukvården för konsultationer (läkare, psykolog, skötare e.d.) eller enheter med deras kontaktuppgifter.
  • I beskrivningen av vårdkedjan fastställs hur
    • psykologiska och andra eventuella specialundersökningar ordnas
    • psykosociala behandlingar (såsom strukturerade föräldragrupper) genomförs
    • konsultationsstöd från specialsjukvården eller krävande tjänster ordnas
    • kontinuiteten i vården säkerställs mellan olika instanser och i olika utvecklingsskeden, till exempel när vården av en ung person i vuxen ålder överförs mellan studenthälsovården, företagshälsovården eller hälsostationen.
  • Det anses viktigt att
    • det utöver ADHD-ansvarspersonen på basnivå finns ett tillräckligt antal anställda vars arbete omfattar ADHD-patient- och närståenderådgivning, ger handledning i metoder som stöder en smidig vardag samt kan hänvisa till småbarnspedagogikens, skolans och läroanstalternas stödfunktioner och till exempel strukturerad föräldrahandledning
    • enheterna inom småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna erbjuds tillräckligt med handledning för att genomföra stödåtgärderna
    • företagshälsovården deltar i handläggningen av svårigheter i arbetet som orsakas av ADHD-symtom
    • läkaren som diagnostiserar ADHD och inleder en eventuell medicinering har möjlighet att konsultera en utsedd specialistläkare
    • specialsjukvården ordnar tillräckligt med flexibla konsultationsmöjligheter och utbildning som stöder en lyckad diagnos och vård
    • den som fått en ADHD-diagnos och hens familj kan delta på informationsdagar, grupprehabilitering och stödgrupper inom regionen oberoende av var vårdansvaret ligger
    • behandlingen och habiliteringen av flera familjemedlemmars ADHD genomförs på ett samordnat sätt.
  • ADHD hos barn och unga:
    • När oron för barnets eller den ungas bristande koncentration och överaktivitet väcks, inleds stödåtgärder i skolan eller på daghemmet och stödet till familjen genast, redan före den diagnostiska bedömningen. Det primära ansvaret för att ordna stöd för barn eller unga ligger hos hemkommunens basservice och närmiljö (småbarnspedagogiken, skolan eller annan motsvarande instans i samarbete med familjen).
      • Om barnets eller den ungas problem fortsätter trots stödåtgärderna remitteras barnet till egen rådgivnings- eller skolläkare för bedömning eller till ytterligare undersökningar enligt vårdkedjan. Stödåtgärderna avbryts inte under den tid undersökningarna pågår.
    • Den diagnostiska bedömningen av barn och unga samt vård- och rehabiliteringsplanen görs i första hand inom primärvården, om det inte finns särskilda grunder för mer krävande tjänster till exempel av differentialdiagnostiska skäl.
      • Barn under 6 år som har svåra symtom och eventuellt behöver läkemedelsutprövning hänvisas till den specialiserade sjukvården.
    • Efter diagnosen preciseras vård- och habiliteringsplanen gällande stödåtgärder i en mångprofessionell grupp som utöver vårdnadshavaren minst ska bestå av en (specialist) läkare som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD, en ansvarsperson som är insatt i stödåtgärder inom småbarnspedagogiken och skolan, psykoedukation och stöd till familjer, samt en representant för småbarnspedagogiken eller skolan.
      • Barnet eller den unga kan delta i gruppen enligt utvecklingsnivå och situation.
      • Uppföljningen av vården (oberoende av vårdform) ligger på rådgivningens eller skolhälsovårdens läkares och dennes arbetspartners ansvar, om inte annat avtalats i beskrivningen av vårdkedjan.
  • ADHD hos vuxna:
    • Om en vuxen inte tidigare har diagnostiserats med ADHD, ställs diagnosen i första hand av en specialist i psykiatri eller en läkare inom student- eller företagshälsovården och vid behov konsulteras en specialist som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD.
    • Konsultation till psykiater eller annan specialist är nödvändig om den läkare som inleder den första ADHD-läkemedelsbehandlingen inte är specialist.
    • Uppföljningen av vården sköts av studenthälsovårdens, företagshälsovårdens eller hälsostationens egenläkare och dennes arbetspartner, om inte annat avtalats i beskrivningen av vårdkedjan.
  • Specialsjukvården ansvarar för de differentialdiagnostiska utredningarna av patienter som behöver specialsjukvård och till dessa hör tilläggsundersökningar, inledande av krävande läkemedelsbehandlingar, planering av krävande vård och habilitering samt överenskommelse om fortsatt vård och uppföljning. Till den specialiserade sjukvårdens uppgifter hör dessutom att ordna tillräckliga konsultationsmöjligheter och utbildning.
  • En bedömning inom specialsjukvården behövs om
    • vård- och habiliteringsåtgärderna inom primärvården har visat sig vara otillräckliga trots konsultationsstöd
    • en noggrannare differentialdiagnostisk bedömning behövs
    • det inte går att inleda läkemedelsbehandling inom primärvården
    • det finns problem i genomförandet av läkemedelsbehandlingen som inte kan lösas med hjälp av konsultationsstöd eller
    • det på grund av komplexiteten i helhetssituationen behövs kompetens inom den specialsjukvården eller samarbete mellan flera specialiteter.
  • Remissen till specialsjukvården går till
    • barnpsykiatrin om barnets symtombild är förknippad med
      • betydande eller allt svårare psykiska symtom, till exempel svåra beteendeproblem eller depression, eller
      • betydande problem i växelverkan mellan barnet och föräldern och problemen inte enbart beror på brister i omsorgen, såsom förälderns rusmedelsbruk eller psykiska sjukdom
    • ungdomspsykiatrin om den ungas symtombild är förknippad med
      • betydande eller allt svårare psykiska symtom
      • svåra beteendestörningar eller
      • rusmedelsproblem
    • barnneurologin, om barnet eller den unga
      • misstänks ha en neurologisk sjukdom (t.ex. neurofibromatos, epilepsi) eller en utvecklingsstörning
    • vuxenpsykiatrin om
      • annan psykiatrisk eller somatisk sjukdom eller rusmedelsstörning försvårar planeringen av läkemedelsbehandlingen av ADHD,
      • läkemedelsbehandlingen inte har gett tillräckligt vårdsvar eller
      • biverkningarna av läkemedelsbehandlingen har hindrat användningen av läkemedlet.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Jan Olme

Litteratur

ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»11

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Uhari M. Biostatistiikan taskutieto. 2. uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim 2012.
  2. Polanczyk GV, Willcutt EG, Salum GA ym. ADHD prevalence estimates across three decades: an updated systematic review and meta-regression analysis. Int J Epidemiol 2014;43:434-42 «PMID: 24464188»PubMed
  3. Collishaw S. Annual research review: Secular trends in child and adolescent mental health. J Child Psychol Psychiatry 2015;56:370-93 «PMID: 25496340»PubMed
  4. Sourander A, Niemelä S, Santalahti P ym. Changes in psychiatric problems and service use among 8-year-old children: a 16-year population-based time-trend study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2008;47:317-27 «PMID: 18216733»PubMed
  5. Thapar A, Cooper M. Attention deficit hyperactivity disorder. Lancet 2016;387:1240-50 «PMID: 26386541»PubMed
  6. McCarthy S, Wilton L, Murray ML ym. The epidemiology of pharmacologically treated attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children, adolescents and adults in UK primary care. BMC Pediatr 2012;12:78 «PMID: 22712630»PubMed
  7. Tremmery S, Buitelaar JK, Steyaert J ym. The use of health care services and psychotropic medication in a community sample of 9-year-old schoolchildren with ADHD. Eur Child Adolesc Psychiatry 2007;16:327-36 «PMID: 17636356»PubMed
  8. Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D ym. Demographic Characteristics and Psychiatric Comorbidity of Children and Adolescents Diagnosed with ADHD in Specialized Healthcare. Child Psychiatry Hum Dev 2016;47:574-82 «PMID: 26399420»PubMed
  9. Polanczyk GV, Salum GA, Sugaya LS ym. Annual research review: A meta-analysis of the worldwide prevalence of mental disorders in children and adolescents. J Child Psychol Psychiatry 2015;56:345-65 «PMID: 25649325»PubMed
  10. Thomas R, Sanders S, Doust J ym. Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. Pediatrics 2015;135:e994-1001 «PMID: 25733754»PubMed
  11. Polanczyk G, de Lima MS, Horta BL ym. The worldwide prevalence of ADHD: a systematic review and metaregression analysis. Am J Psychiatry 2007;164:942-8 «PMID: 17541055»PubMed
  12. Ramtekkar UP, Reiersen AM, Todorov AA ym. Sex and age differences in attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and diagnoses: implications for DSM-V and ICD-11. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010;49:217-28.e1-3 «PMID: 20410711»PubMed
  13. Rucklidge JJ. Gender differences in attention-deficit/hyperactivity disorder. Psychiatr Clin North Am 2010;33:357-73 «PMID: 20385342»PubMed
  14. Skounti M, Philalithis A, Galanakis E. Variations in prevalence of attention deficit hyperactivity disorder worldwide. Eur J Pediatr 2007;166:117-23 «PMID: 17033803»PubMed
  15. Biederman J. Attention-deficit/hyperactivity disorder: a selective overview. Biol Psychiatry 2005;57:1215-20 «PMID: 15949990»PubMed
  16. Almqvist F, Puura K, Kumpulainen K ym. Psychiatric disorders in 8-9-year-old children based on a diagnostic interview with the parents. Eur Child Adolesc Psychiatry 1999;8 Suppl 4:17-28 «PMID: 10654130»PubMed
  17. Smalley SL, McGough JJ, Moilanen IK ym. Prevalence and psychiatric comorbidity of attention-deficit/hyperactivity disorder in an adolescent Finnish population. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1575-83 «PMID: 18030079»PubMed
  18. Simon V, Czobor P, Bálint S ym. Prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder: meta-analysis. Br J Psychiatry 2009;194:204-11 «PMID: 19252145»PubMed
  19. Fayyad J, De Graaf R, Kessler R ym. Cross-national prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder. Br J Psychiatry 2007;190:402-9 «PMID: 17470954»PubMed
  20. Matte B, Anselmi L, Salum GA ym. ADHD in DSM-5: a field trial in a large, representative sample of 18- to 19-year-old adults. Psychol Med 2015;45:361-73 «PMID: 25066615»PubMed
  21. Elder TE. The importance of relative standards in ADHD diagnoses: evidence based on exact birth dates. J Health Econ 2010;29:641-56 «PMID: 20638739»PubMed
  22. Morrow RL, Garland EJ, Wright JM ym. Influence of relative age on diagnosis and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children. CMAJ 2012;184:755-62 «PMID: 22392937»PubMed
  23. Halldner L, Tillander A, Lundholm C ym. Relative immaturity and ADHD: findings from nationwide registers, parent- and self-reports. J Child Psychol Psychiatry 2014;55:897-904 «PMID: 24673585»PubMed
  24. Hurtig T, Ebeling H, Taanila A ym. ADHD symptoms and subtypes: relationship between childhood and adolescent symptoms. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1605-13 «PMID: 18030082»PubMed
  25. Nolan EE, Gadow KD, Sprafkin J. Teacher reports of DSM-IV ADHD, ODD, and CD symptoms in schoolchildren. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2001;40:241-9 «PMID: 11211374»PubMed
  26. Faraone SV, Biederman J, Mick E. The age-dependent decline of attention deficit hyperactivity disorder: a meta-analysis of follow-up studies. Psychol Med 2006;36:159-65 «PMID: 16420712»PubMed
  27. Kessler RC, Green JG, Adler LA ym. Structure and diagnosis of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: analysis of expanded symptom criteria from the Adult ADHD Clinical Diagnostic Scale. Arch Gen Psychiatry 2010;67:1168-78 «PMID: 21041618»PubMed
  28. Lara C, Fayyad J, de Graaf R ym. Childhood predictors of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: results from the World Health Organization World Mental Health Survey Initiative. Biol Psychiatry 2009;65:46-54 «PMID: 19006789»PubMed
  29. Mannuzza S, Klein RG, Bessler A ym. Adult psychiatric status of hyperactive boys grown up. Am J Psychiatry 1998;155:493-8 «PMID: 9545994»PubMed
  30. Weiss G, Hechtman L, Milroy T ym. Psychiatric status of hyperactives as adults: a controlled prospective 15-year follow-up of 63 hyperactive children. J Am Acad Child Psychiatry 1985;24:211-20 «PMID: 3989165»PubMed
  31. Ebejer JL, Medland SE, van der Werf J ym. Attention deficit hyperactivity disorder in Australian adults: prevalence, persistence, conduct problems and disadvantage. PLoS One 2012;7:e47404 «PMID: 23071800»PubMed
  32. Cheung CH, Rijdijk F, McLoughlin G ym. Childhood predictors of adolescent and young adult outcome in ADHD. J Psychiatr Res 2015;62:92-100 «PMID: 25680235»PubMed
  33. Laucht M, Skowronek MH, Becker K ym. Interacting effects of the dopamine transporter gene and psychosocial adversity on attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms among 15-year-olds from a high-risk community sample. Arch Gen Psychiatry 2007;64:585-90 «PMID: 17485610»PubMed
  34. Nigg J, Nikolas M, Burt SA. Measured gene-by-environment interaction in relation to attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010;49:863-73 «PMID: 20732623»PubMed
  35. van der Meer D, Hoekstra PJ, Bralten J ym. Interplay between stress response genes associated with attention-deficit hyperactivity disorder and brain volume. Genes Brain Behav 2016;15:627-36 «PMID: 27391809»PubMed
  36. Langner I, Garbe E, Banaschewski T ym. Twin and sibling studies using health insurance data: the example of attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). PLoS One 2013;8:e62177 «PMID: 23637997»PubMed
  37. Larsson H, Chang Z, D'Onofrio BM ym. The heritability of clinically diagnosed attention deficit hyperactivity disorder across the lifespan. Psychol Med 2014;44:2223-9 «PMID: 24107258»PubMed
  38. Boomsma DI, Saviouk V, Hottenga JJ ym. Genetic epidemiology of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD index) in adults. PLoS One 2010;5:e10621 «PMID: 20485550»PubMed
  39. Larsson H, Asherson P, Chang Z ym. Genetic and environmental influences on adult attention deficit hyperactivity disorder symptoms: a large Swedish population-based study of twins. Psychol Med 2013;43:197-207 «PMID: 22894944»PubMed
  40. Chen Q, Brikell I, Lichtenstein P ym. Familial aggregation of attention-deficit/hyperactivity disorder. J Child Psychol Psychiatry 2017;58:231-239 «PMID: 27545745»PubMed
  41. Cole J, Ball HA, Martin NC ym. Genetic overlap between measures of hyperactivity/inattention and mood in children and adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48:1094-101 «PMID: 19797986»PubMed
  42. Sharp SI, McQuillin A, Gurling HM. Genetics of attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). Neuropharmacology 2009;57:590-600 «PMID: 19715710»PubMed
  43. Thapar A, Cooper M, Eyre O ym. What have we learnt about the causes of ADHD? J Child Psychol Psychiatry 2013;54:3-16 «PMID: 22963644»PubMed
  44. Cross-Disorder Group of the Psychiatric Genomics Consortium.. Identification of risk loci with shared effects on five major psychiatric disorders: a genome-wide analysis. Lancet 2013;381:1371-9 «PMID: 23453885»PubMed
  45. Nikolas MA, Burt SA. Genetic and environmental influences on ADHD symptom dimensions of inattention and hyperactivity: a meta-analysis. J Abnorm Psychol 2010;119:1-17 «PMID: 20141238»PubMed
  46. Gallo EF, Posner J. Moving towards causality in attention-deficit hyperactivity disorder: overview of neural and genetic mechanisms. Lancet Psychiatry 2016;3:555-67 «PMID: 27183902»PubMed
  47. Dougherty DD, Bonab AA, Spencer TJ ym. Dopamine transporter density in patients with attention deficit hyperactivity disorder. Lancet 1999;354:2132-3 «PMID: 10609822»PubMed
  48. Wohl M, Purper-Ouakil D, Mouren MC ym. [Meta-analysis of candidate genes in attention-deficit hyperactivity disorder]. Encephale 2005;31:437-47 «PMID: 16389711»PubMed
  49. Wu J, Xiao H, Sun H ym. Role of dopamine receptors in ADHD: a systematic meta-analysis. Mol Neurobiol 2012;45:605-20 «PMID: 22610946»PubMed
  50. Becker K, El-Faddagh M, Schmidt MH ym. Interaction of dopamine transporter genotype with prenatal smoke exposure on ADHD symptoms. J Pediatr 2008;152:263-9 «PMID: 18206700»PubMed
  51. Langley K, Turic D, Rice F ym. Testing for gene x environment interaction effects in attention deficit hyperactivity disorder and associated antisocial behavior. Am J Med Genet B Neuropsychiatr Genet 2008;147B:49-53 «PMID: 17579368»PubMed
  52. Smith TF, Schmidt-Kastner R, McGeary JE ym. Pre- and Perinatal Ischemia-Hypoxia, the Ischemia-Hypoxia Response Pathway, and ADHD Risk. Behav Genet 2016;46:467-77 «PMID: 26920003»PubMed
  53. Gillberg C. Clinical Child Neuropsychiatry. Cambridge University Press 1995.
  54. Bhutta AT, Cleves MA, Casey PH ym. Cognitive and behavioral outcomes of school-aged children who were born preterm: a meta-analysis. JAMA 2002;288:728-37 «PMID: 12169077»PubMed
  55. Neuman RJ, Lobos E, Reich W ym. Prenatal smoking exposure and dopaminergic genotypes interact to cause a severe ADHD subtype. Biol Psychiatry 2007;61:1320-8 «PMID: 17157268»PubMed
  56. Joelsson P, Chudal R, Talati A ym. Prenatal smoking exposure and neuropsychiatric comorbidity of ADHD: a finnish nationwide population-based cohort study. BMC Psychiatry 2016;16:306 «PMID: 27581195»PubMed
  57. Langley K, Rice F, van den Bree MB ym. Maternal smoking during pregnancy as an environmental risk factor for attention deficit hyperactivity disorder behaviour. A review. Minerva Pediatr 2005;57:359-71 «PMID: 16402008»PubMed
  58. Biederman J, Petty CR, Bhide PG ym. Does exposure to maternal smoking during pregnancy affect the clinical features of ADHD? Results from a controlled study. World J Biol Psychiatry 2012;13:60-4 «PMID: 21545244»PubMed
  59. Nygaard E, Slinning K, Moe V ym. Behavior and Attention Problems in Eight-Year-Old Children with Prenatal Opiate and Poly-Substance Exposure: A Longitudinal Study. PLoS One 2016;11:e0158054 «PMID: 27336798»PubMed
  60. Knopik VS, Sparrow EP, Madden PA ym. Contributions of parental alcoholism, prenatal substance exposure, and genetic transmission to child ADHD risk: a female twin study. Psychol Med 2005;35:625-35 «PMID: 15918339»PubMed
  61. Brookes KJ, Mill J, Guindalini C ym. A common haplotype of the dopamine transporter gene associated with attention-deficit/hyperactivity disorder and interacting with maternal use of alcohol during pregnancy. Arch Gen Psychiatry 2006;63:74-81 «PMID: 16389200»PubMed
  62. Han JY, Kwon HJ, Ha M ym. The effects of prenatal exposure to alcohol and environmental tobacco smoke on risk for ADHD: a large population-based study. Psychiatry Res 2015;225:164-8 «PMID: 25481018»PubMed
  63. Ackerman JP, Riggins T, Black MM. A review of the effects of prenatal cocaine exposure among school-aged children. Pediatrics 2010;125:554-65 «PMID: 20142293»PubMed
  64. Noland JS, Singer LT, Short EJ ym. Prenatal drug exposure and selective attention in preschoolers. Neurotoxicol Teratol 2005;27:429-38 «PMID: 15939203»PubMed
  65. Huizink AC, Mulder EJ. Maternal smoking, drinking or cannabis use during pregnancy and neurobehavioral and cognitive functioning in human offspring. Neurosci Biobehav Rev 2006;30:24-41 «PMID: 16095697»PubMed
  66. Elgen I, Bruaroy S, Laegreid LM. Complexity of foetal alcohol or drug neuroimpairments. Acta Paediatr 2007;96:1730-3 «PMID: 17971190»PubMed
  67. Talge NM, Neal C, Glover V ym. Antenatal maternal stress and long-term effects on child neurodevelopment: how and why? J Child Psychol Psychiatry 2007;48:245-61 «PMID: 17355398»PubMed
  68. Li J, Olsen J, Vestergaard M ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in the offspring following prenatal maternal bereavement: a nationwide follow-up study in Denmark. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19:747-53 «PMID: 20495989»PubMed
  69. Kreppner J, Kumsta R, Rutter M ym. IV. Developmental course of deprivation-specific psychological patterns: early manifestations, persistence to age 15, and clinical features. Monogr Soc Res Child Dev 2010;75:79-101 «PMID: 20500634»PubMed
  70. Sonuga-Barke EJ, Halperin JM. Developmental phenotypes and causal pathways in attention deficit/hyperactivity disorder: potential targets for early intervention? J Child Psychol Psychiatry 2010;51:368-89 «PMID: 20015192»PubMed
  71. Sandberg S. Psychosocial contributions. Kirjassa: Hyperactivity and attention disorders of childhood. Sandberg S (toim.) 2. painos. United Kingdom: Cambridge. University Press 2002
  72. Olson S. Developmental perspectives. Kirjassa: Hyperactivity and attention disorders of childhood. Sandberg S (toim.) 2. painos. United Kingdom: Cambridge. University Press 2002.
  73. Stevens SE, Sonuga-Barke EJ, Kreppner JM ym. Inattention/overactivity following early severe institutional deprivation: presentation and associations in early adolescence. J Abnorm Child Psychol 2008;36:385-98 «PMID: 17965931»PubMed
  74. Johnston C, Mash EJ. Families of children with attention-deficit/hyperactivity disorder: review and recommendations for future research. Clin Child Fam Psychol Rev 2001;4:183-207 «PMID: 11783738»PubMed
  75. Storebø OJ, Rasmussen PD, Simonsen E. Association Between Insecure Attachment and ADHD: Environmental Mediating Factors. J Atten Disord 2016;20:187-96 «PMID: 24062279»PubMed
  76. Langley K, Fowler T, Ford T ym. Adolescent clinical outcomes for young people with attention-deficit hyperactivity disorder. Br J Psychiatry 2010;196:235-40 «PMID: 20194547»PubMed
  77. Chronis AM, Lahey BB, Pelham WE Jr ym. Maternal depression and early positive parenting predict future conduct problems in young children with attention-deficit/hyperactivity disorder. Dev Psychol 2007;43:70-82 «PMID: 17201509»PubMed
  78. Johnston C, Mash EJ, Miller N ym. Parenting in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Clin Psychol Rev 2012;32:215-28 «PMID: 22459785»PubMed
  79. Forslund T, Brocki KC, Bohlin G ym. The heterogeneity of attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and conduct problems: Cognitive inhibition, emotion regulation, emotionality, and disorganized attachment. Br J Dev Psychol 2016;34:371-87 «PMID: 26895773»PubMed
  80. van Lieshout M, Luman M, Twisk JW ym. A 6-year follow-up of a large European cohort of children with attention-deficit/hyperactivity disorder-combined subtype: outcomes in late adolescence and young adulthood. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1007-17 «PMID: 26837866»PubMed
  81. Deault LC. A systematic review of parenting in relation to the development of comorbidities and functional impairments in children with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Child Psychiatry Hum Dev 2010;41:168-92 «PMID: 19768532»PubMed
  82. Lifford KJ, Harold GT, Thapar A. Parent-child relationships and ADHD symptoms: a longitudinal analysis. J Abnorm Child Psychol 2008;36:285-96 «PMID: 17851751»PubMed
  83. Rubia K, Alegría AA, Brinson H. Brain abnormalities in attention-deficit hyperactivity disorder: a review. Rev Neurol 2014;58 Suppl 1:S3-16 «PMID: 25252664»PubMed
  84. Nakao T, Radua J, Rubia K ym. Gray matter volume abnormalities in ADHD: voxel-based meta-analysis exploring the effects of age and stimulant medication. Am J Psychiatry 2011;168:1154-63 «PMID: 21865529»PubMed
  85. Frodl T, Skokauskas N. Meta-analysis of structural MRI studies in children and adults with attention deficit hyperactivity disorder indicates treatment effects. Acta Psychiatr Scand 2012;125:114-26 «PMID: 22118249»PubMed
  86. Spencer TJ, Brown A, Seidman LJ ym. Effect of psychostimulants on brain structure and function in ADHD: a qualitative literature review of magnetic resonance imaging-based neuroimaging studies. J Clin Psychiatry 2013;74:902-17 «PMID: 24107764»PubMed
  87. Hoogman M, Bralten J, Hibar DP ym. Subcortical brain volume differences in participants with attention deficit hyperactivity disorder in children and adults: a cross-sectional mega-analysis. Lancet Psychiatry 2017;4:310-319 «PMID: 28219628»PubMed
  88. Hervey AS, Epstein JN, Curry JF. Neuropsychology of adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analytic review. Neuropsychology 2004;18:485-503 «PMID: 15291727»PubMed
  89. Frazier TW, Demaree HA, Youngstrom EA. Meta-analysis of intellectual and neuropsychological test performance in attention-deficit/hyperactivity disorder. Neuropsychology 2004;18:543-55 «PMID: 15291732»PubMed
  90. Willcutt EG, Doyle AE, Nigg JT ym. Validity of the executive function theory of attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analytic review. Biol Psychiatry 2005;57:1336-46 «PMID: 15950006»PubMed
  91. Boonstra AM, Oosterlaan J, Sergeant JA ym. Executive functioning in adult ADHD: a meta-analytic review. Psychol Med 2005;35:1097-108 «PMID: 16116936»PubMed
  92. Alderson RM, Kasper LJ, Hudec KL ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and working memory in adults: a meta-analytic review. Neuropsychology 2013;27:287-302 «PMID: 23688211»PubMed
  93. Martinussen R, Hayden J, Hogg-Johnson S ym. A meta-analysis of working memory impairments in children with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005;44:377-84 «PMID: 15782085»PubMed
  94. Graziano PA, Garcia A. Attention-deficit hyperactivity disorder and children's emotion dysregulation: A meta-analysis. Clin Psychol Rev 2016;46:106-23 «PMID: 27180913»PubMed
  95. Corbisiero S, Mörstedt B, Bitto H ym. Emotional Dysregulation in Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder-Validity, Predictability, Severity, and Comorbidity. J Clin Psychol 2017;73:99-112 «PMID: 27153511»PubMed
  96. Vuori M, Autti-Rämö I, Junttila N ym. Discrepancies between self- and adult-perceptions of social competence in children with neuropsychiatric disorders. Child Care Health Dev 2016;: «PMID: 27644170»PubMed
  97. Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse – nasjonal faglig retningslinje for utredning, behandling og oppfølging. Rett diagnose – individuell behandling. «http://www.helsedirektoratet.no/publikasjoner/adhdhyperkinetisk-forstyrrelse/Sider/default.aspx»12
  98. Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd. Socialstyrelsen 2014.
  99. Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder., Steering Committee on Quality Improvement and Management., Wolraich M ym. ADHD: clinical practice guideline for the diagnosis, evaluation, and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents. Pediatrics 2011;128:1007-22 «PMID: 22003063»PubMed
  100. National Health and Medical Research Council (2012). Clinical Practice Points on the diagnosis, assessment and management of Attention Deficit Hyperactivity Disorder in children and adolescents. Commonwealth of Australia
  101. Fung DS, Lim CG, Wong JC ym. Academy of Medicine-Ministry of Health clinical practice guidelines: attention deficit hyperactivity disorder. Singapore Med J 2014;55:411-4; quiz 415 «PMID: 25189301»PubMed
  102. Caye A, Rocha TB, Anselmi L ym. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Trajectories From Childhood to Young Adulthood: Evidence From a Birth Cohort Supporting a Late-Onset Syndrome. JAMA Psychiatry 2016;73:705-12 «PMID: 27192050»PubMed
  103. Agnew-Blais JC, Polanczyk GV, Danese A ym. Evaluation of the Persistence, Remission, and Emergence of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Young Adulthood. JAMA Psychiatry 2016;73:713-20 «PMID: 27192174»PubMed
  104. Moffitt TE, Houts R, Asherson P ym. Is Adult ADHD a Childhood-Onset Neurodevelopmental Disorder? Evidence From a Four-Decade Longitudinal Cohort Study. Am J Psychiatry 2015;172:967-77 «PMID: 25998281»PubMed
  105. López-Villalobos JA, Andrés-De Llano J, López-Sánchez MV ym. Criterion validity and clinical usefulness of Attention Deficit Hyperactivity Disorder Rating Scale IV in attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) as a function of method and age. Psicothema 2017;29:103-110 «PMID: 28126067»PubMed
  106. Klenberg L, Jämsä S, Häyrinen T ym. The Attention and Executive Function Rating Inventory (ATTEX): Psychometric properties and clinical utility in diagnosing ADHD subtypes. Scand J Psychol 2010;51:439-48 «PMID: 20338019»PubMed
  107. Hudziak JJ, Copeland W, Stanger C ym. Screening for DSM-IV externalizing disorders with the Child Behavior Checklist: a receiver-operating characteristic analysis. J Child Psychol Psychiatry 2004;45:1299-307 «PMID: 15335349»PubMed
  108. Chen WJ, Faraone SV, Biederman J ym. Diagnostic accuracy of the Child Behavior Checklist scales for attention-deficit hyperactivity disorder: a receiver-operating characteristic analysis. J Consult Clin Psychol 1994;62:1017-25 «PMID: 7806710»PubMed
  109. Biederman J, Faraone SV, Doyle A ym. Convergence of the Child Behavior Checklist with structured interview-based psychiatric diagnoses of ADHD children with and without comorbidity. J Child Psychol Psychiatry 1993;34:1241-51 «PMID: 8245144»PubMed
  110. Posserud MB, Ullebø AK, Plessen KJ ym. Influence of assessment instrument on ADHD diagnosis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2014;23:197-205 «PMID: 23824470»PubMed
  111. Angold A, Erkanli A, Copeland W ym. Psychiatric diagnostic interviews for children and adolescents: a comparative study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2012;51:506-17 «PMID: 22525957»PubMed
  112. Foreman D, Morton S, Ford T. Exploring the clinical utility of the Development And Well-Being Assessment (DAWBA) in the detection of hyperkinetic disorders and associated diagnoses in clinical practice. J Child Psychol Psychiatry 2009;50:460-70 «PMID: 19338629»PubMed
  113. Taylor E, Döpfner M, Sergeant J ym. European clinical guidelines for hyperkinetic disorder -- first upgrade. Eur Child Adolesc Psychiatry 2004;13 Suppl 1:I7-30 «PMID: 15322953»PubMed
  114. Pliszka S, AACAP Work Group on Quality Issues.. Practice parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:894-921 «PMID: 17581453»PubMed
  115. CRD:n strukturoitu abstrakti: A systematic review and economic model of the effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate, dexamfetamine and atomoxetine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents. DARE 2010;4
  116. Chan E, Fogler JM, Hammerness PG. Treatment of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Adolescents: A Systematic Review. JAMA 2016;315:1997-2008 «PMID: 27163988»PubMed
  117. Torgersen T, Gjervan B, Lensing MB ym. Optimal management of ADHD in older adults. Neuropsychiatr Dis Treat 2016;12:79-87 «PMID: 26811680»PubMed
  118. Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling. Socialstyrelsen 2014.
  119. Brown RT, Amler RW, Freeman WS ym. Treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder: overview of the evidence. Pediatrics 2005;115:e749-57 «PMID: 15930203»PubMed
  120. Vidal-Estrada R, Bosch-Munso R, Nogueira-Morais M ym. Psychological treatment of attention deficit hyperactivity disorder in adults: a systematic review. Actas Esp Psiquiatr 2012;40:147-54 «PMID: 22723133»PubMed
  121. Young S, Khondoker M, Emilsson B ym. Cognitive-behavioural therapy in medication-treated adults with attention-deficit/hyperactivity disorder and co-morbid psychopathology: a randomized controlled trial using multi-level analysis. Psychol Med 2015;45:2793-804 «PMID: 26022103»PubMed
  122. Philipsen A, Jans T, Graf E ym. Effects of Group Psychotherapy, Individual Counseling, Methylphenidate, and Placebo in the Treatment of Adult Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Randomized Clinical Trial. JAMA Psychiatry 2015;72:1199-210 «PMID: 26536057»PubMed
  123. Riddle MA, Yershova K, Lazzaretto D ym. The Preschool Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Treatment Study (PATS) 6-year follow-up. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2013;52:264-278.e2 «PMID: 23452683»PubMed
  124. Vitiello B, Lazzaretto D, Yershova K ym. Pharmacotherapy of the Preschool ADHD Treatment Study (PATS) Children Growing Up. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:550-6 «PMID: 26088659»PubMed
  125. de Schipper E, Lundequist A, Wilteus AL ym. A comprehensive scoping review of ability and disability in ADHD using the International Classification of Functioning, Disability and Health-Children and Youth Version (ICF-CY). Eur Child Adolesc Psychiatry 2015;24:859-72 «PMID: 26036861»PubMed
  126. de Schipper E, Mahdi S, Coghill D ym. Towards an ICF core set for ADHD: a worldwide expert survey on ability and disability. Eur Child Adolesc Psychiatry 2015;24:1509-21 «PMID: 26428005»PubMed
  127. Wells KC, Chi TC, Hinshaw SP ym. Treatment-related changes in objectively measured parenting behaviors in the multimodal treatment study of children with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Consult Clin Psychol 2006;74:649-57 «PMID: 16881772»PubMed
  128. Mikami AY, Pfiffner LJ. Sibling relationships among children with ADHD. J Atten Disord 2008;11:482-92 «PMID: 17494830»PubMed
  129. Peasgood T, Bhardwaj A, Biggs K ym. The impact of ADHD on the health and well-being of ADHD children and their siblings. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1217-1231 «PMID: 27037707»PubMed
  130. King K, Alexander D, Seabi J. Siblings' Perceptions of Their ADHD-Diagnosed Sibling's Impact on the Family System. Int J Environ Res Public Health 2016;13: «PMID: 27649212»PubMed
  131. Webster-Stratton CH, Reid MJ, Beauchaine T. Combining parent and child training for young children with ADHD. J Clin Child Adolesc Psychol 2011;40:191-203 «PMID: 21391017»PubMed
  132. Chronis-Tuscano A, Wang CH, Woods KE ym. Parent ADHD and Evidence-Based Treatment for Their Children: Review and Directions for Future Research. J Abnorm Child Psychol 2017;45:501-517 «PMID: 28025755»PubMed
  133. Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence and correlates of adult ADHD in the United States: results from the National Comorbidity Survey Replication. Am J Psychiatry 2006;163:716-23 «PMID: 16585449»PubMed
  134. Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-pharmacological treatments for ADHD: a lifespan approach. J Child Psychol Psychiatry 2010;51:116-33 «PMID: 19891745»PubMed
  135. Pfiffner LJ, Yee Mikami A, Huang-Pollock C ym. A randomized, controlled trial of integrated home-school behavioral treatment for ADHD, predominantly inattentive type. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1041-50 «PMID: 17667482»PubMed
  136. Pelham WE Jr, Fabiano GA. Evidence-based psychosocial treatments for attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Child Adolesc Psychol 2008;37:184-214 «PMID: 18444058»PubMed
  137. Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden muutokset ja täydennykset 2010. Opetushallitus. Määräykset ja ohjeet 2011:20 http://www.oph.fi/download/132882_Perusopetuksen_opetussuunnitelman_perusteiden_muutokset_ja_taydennykset2010.pdf
  138. Prevatt F. Coaching for College Students with ADHD. Curr Psychiatry Rep 2016;18:110 PMID: 27783338
  139. Safren SA, Sprich S, Mimiaga MJ ym. Cognitive behavioral therapy vs relaxation with educational support for medication-treated adults with ADHD and persistent symptoms: a randomized controlled trial. JAMA 2010;304:875-80 «PMID: 20736471»PubMed
  140. Virta M, Salakari A, Antila M ym. Short cognitive behavioral therapy and cognitive training for adults with ADHD - a randomized controlled pilot study. Neuropsychiatr Dis Treat 2010;6:443-53 «PMID: 20856608»PubMed
  141. Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitive-behavioral therapy for externalizing disorders: A meta-analysis of treatment effectiveness. Behav Res Ther 2015;75:60-71 «PMID: 26575979»PubMed
  142. Moderators and mediators of treatment response for children with attention-deficit/hyperactivity disorder: the Multimodal Treatment Study of children with Attention-deficit/hyperactivity disorder. Arch Gen Psychiatry 1999;56:1088-96 «PMID: 10591284»PubMed
  143. Coelho LF, Barbosa DL, Rizzutti S ym. Use of Cognitive Behavioral Therapy and Token Economy to Alleviate Dysfunctional Behavior in Children with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Front Psychiatry 2015;6:167 «PMID: 26635642»PubMed
  144. Brown RT, Wynne ME, Medenis R. Methylphenidate and cognitive therapy: a comparison of treatment approaches with hyperactive boys. J Abnorm Child Psychol 1985;13:69-87 «PMID: 3973253»PubMed
  145. Sprich SE, Safren SA, Finkelstein D ym. A randomized controlled trial of cognitive behavioral therapy for ADHD in medication-treated adolescents. J Child Psychol Psychiatry 2016;57:1218-1226 «PMID: 26990084»PubMed
  146. Anastopoulos AD. Facilitating parental understanding and management of attention-deficit/hyperactivity disorder. Kirjassa: Cognitive Therapy with Children and Adolescents. Reinecke MA, Dattilio FM, Freeman A (toim.). New York, The Guilford Press, 1996:327-43
  147. Kauppi A, Ranta K. Lasten ja nuorten kognitiivinen terapia. Kirjassa: Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Duodecim 2016, s. 525-35
  148. Conway F. Psychodynamic psychotherapy of ADHD: a review of the literature. Psychotherapy (Chic) 2012;49:404-17 «PMID: 22448924»PubMed
  149. Laezer KL. Effectiveness of Psychoanalytic Psychotherapy and Behavioral Therapy Treatment in Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Oppositional Defiant Disorder. Journal of Infant, Child, and Adolescent Psychotherapy 2015;14(2):111-128
  150. Kollins SH, Jain R, Brams M ym. Clonidine extended-release tablets as add-on therapy to psychostimulants in children and adolescents with ADHD. Pediatrics 2011;127:e1406-13 «PMID: 21555501»PubMed
  151. Hammerness P, Georgiopoulos A, Doyle RL ym. An open study of adjunct OROS-methylphenidate in children who are atomoxetine partial responders: II. Tolerability and pharmacokinetics. J Child Adolesc Psychopharmacol 2009;19:493-9 «PMID: 19877973»PubMed
  152. Questions and answers on the review of medicines containing methylphenidate. London, 22 January 2009 Doc. Ref. EMEA/658285/2008. http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Referrals_document/Methylphenidate_31/WC500011125.pdf
  153. Korkeila J, Leppämäki S. ADHD. Kirjassa: Psykiatria. Kustannus Oy Duodecim 2014
  154. Stahl S. Stahl´s Essential Psychopharmacology. Neuroscientific Basis and Practical Applications. Fourth edition. Cambridge University Press.
  155. Palm U, Segmiller FM, Epple AN ym. Transcranial direct current stimulation in children and adolescents: a comprehensive review. J Neural Transm (Vienna) 2016;123:1219-34 «PMID: 27173384»PubMed
  156. Rubio B, Boes AD, Laganiere S ym. Noninvasive Brain Stimulation in Pediatric Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD): A Review. J Child Neurol 2016;31:784-96 «PMID: 26661481»PubMed
  157. Heirs M, Dean ME. Homeopathy for attention deficit/hyperactivity disorder or hyperkinetic disorder. Cochrane Database Syst Rev 2009;1
  158. Hariri M, Azadbakht L. Magnesium, Iron, and Zinc Supplementation for the Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Systematic Review on the Recent Literature. Int J Prev Med 2015;6:83 «PMID: 26445630»PubMed
  159. Ghanizadeh A, Berk M. Zinc for treating of children and adolescents with attention-deficit hyperactivity disorder: a systematic review of randomized controlled clinical trials. Eur J Clin Nutr 2013;67:122-4 «PMID: 23169472»PubMed
  160. Heilskov Rytter MJ, Andersen LB, Houmann T ym. Diet in the treatment of ADHD in children - a systematic review of the literature. Nord J Psychiatry 2015;69:1-18 «PMID: 24934907»PubMed
  161. Cortese S, Angriman M, Lecendreux M ym. Iron and attention deficit/hyperactivity disorder: What is the empirical evidence so far? A systematic review of the literature. Expert Rev Neurother 2012;12:1227-40 «PMID: 23082739»PubMed
  162. Hurtig T, Taanila A, Ebeling H ym. Attention and behavioural problems of Finnish adolescents may be related to the family environment. Eur Child Adolesc Psychiatry 2005;14:471-8 «PMID: 16341505»PubMed
  163. Tung I, Li JJ, Meza JI ym. Patterns of Comorbidity Among Girls With ADHD: A Meta-analysis. Pediatrics 2016;138: «PMID: 27694280»PubMed
  164. Fayyad J, Sampson NA, Hwang I ym. The descriptive epidemiology of DSM-IV Adult ADHD in the World Health Organization World Mental Health Surveys. Atten Defic Hyperact Disord 2017;9:47-65 «PMID: 27866355»PubMed
  165. Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence and correlates of adult ADHD in the United States: results from the National Comorbidity Survey Replication. Am J Psychiatry 2006;163:716-23 «PMID: 16585449»PubMed
  166. Kirby A, Salmon G, Edward L. Should Children with ADHD be Routinely Screened for Motor Coordination Problems? The role of the Paediatric Occupational Therapist. BJOT 2007;70:483-6
  167. Chu S, Reynolds F. Occupational Therapy for Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Part 2: a Multicentre Evaluation of an Assessment and Treatment Package. Therapy 2007;70:439-48
  168. Kaiser ML, Schoemaker MM, Albaret JM ym. What is the evidence of impaired motor skills and motor control among children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD)? Systematic review of the literature. Res Dev Disabil 2014;36C:338-357 «PMID: 25462494»PubMed
  169. Goulardins JB, Rigoli D, Licari M ym. Attention deficit hyperactivity disorder and developmental coordination disorder: Two separate disorders or do they share a common etiology. Behav Brain Res 2015;292:484-92 «PMID: 26168770»PubMed
  170. Mueller KL, Tomblin JB. Examining the comorbidity of language disorders and ADHD. Top Lang Disord 2012;32:228-246 «PMID: 25505812»PubMed
  171. Sciberras E, Mueller KL, Efron D ym. Language problems in children with ADHD: a community-based study. Pediatrics 2014;133:793-800 «PMID: 24753530»PubMed
  172. Frazier TW, Youngstrom EA, Glutting JJ ym. ADHD and achievement: meta-analysis of the child, adolescent, and adult literatures and a concomitant study with college students. J Learn Disabil 2007;40:49-65 «PMID: 17274547»PubMed
  173. Sexton CC, Gelhorn HL, Bell JA ym. The co-occurrence of reading disorder and ADHD: epidemiology, treatment, psychosocial impact, and economic burden. J Learn Disabil 2012;45:538-64 «PMID: 21757683»PubMed
  174. DuPaul GJ, Gormley MJ, Laracy SD. Comorbidity of LD and ADHD: implications of DSM-5 for assessment and treatment. J Learn Disabil 2013;46:43-51 «PMID: 23144063»PubMed
  175. Barkley RA, Murphy KR, Fischer M. ADHD in adults: what the science says. New York: The Guilford Press 2008
  176. Tervo T, Michelsson K, Launes J ym. A Prospective 30-Year Follow-Up of ADHD Associated With Perinatal Risks. J Atten Disord 2014;: «PMID: 25163542»PubMed
  177. McGee R, Prior M, Willams S ym. The long-term significance of teacher-rated hyperactivity and reading ability in childhood: findings from two longitudinal studies. J Child Psychol Psychiatry 2002;43:1004-17 «PMID: 12455922»PubMed
  178. Kadesjö B, Gillberg C. The comorbidity of ADHD in the general population of Swedish school-age children. J Child Psychol Psychiatry 2001;42:487-92 «PMID: 11383964»PubMed
  179. Leyfer OT, Folstein SE, Bacalman S ym. Comorbid psychiatric disorders in children with autism: interview development and rates of disorders. J Autism Dev Disord 2006;36:849-61 «PMID: 16845581»PubMed
  180. Rommelse NN, Franke B, Geurts HM ym. Shared heritability of attention-deficit/hyperactivity disorder and autism spectrum disorder. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19:281-95 «PMID: 20148275»PubMed
  181. Supekar K, Iyer T, Menon V. The influence of sex and age on prevalence rates of comorbid conditions in autism. Autism Res 2017;: «PMID: 28188687»PubMed
  182. Hartman CA, Geurts HM, Franke B ym. Changing ASD-ADHD symptom co-occurrence across the lifespan with adolescence as crucial time window: Illustrating the need to go beyond childhood. Neurosci Biobehav Rev 2016;71:529-541 «PMID: 27629802»PubMed
  183. Ji N, Findling RL. An update on pharmacotherapy for autism spectrum disorder in children and adolescents. Curr Opin Psychiatry 2015;28:91-101 «PMID: 25602248»PubMed
  184. Béhérec L, Quilici G, Rosier A ym. [Pharmacological treatments in patients with pervasive developmental disorders: A review]. Encephale 2014;40:188-96 «PMID: 24369879»PubMed
  185. Baribeau DA, Anagnostou E. An update on medication management of behavioral disorders in autism. Curr Psychiatry Rep 2014;16:437 «PMID: 24488702»PubMed
  186. Reichow B, Volkmar FR, Bloch MH. Systematic review and meta-analysis of pharmacological treatment of the symptoms of attention-deficit/hyperactivity disorder in children with pervasive developmental disorders. J Autism Dev Disord 2013;43:2435-41 «PMID: 23468071»PubMed
  187. Scahill L, McCracken JT, King BH ym. Extended-Release Guanfacine for Hyperactivity in Children With Autism Spectrum Disorder. Am J Psychiatry 2015;172:1197-206 «PMID: 26315981»PubMed
  188. Mahajan R, Bernal MP, Panzer R ym. Clinical practice pathways for evaluation and medication choice for attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms in autism spectrum disorders. Pediatrics 2012;130 Suppl 2:S125-38 «PMID: 23118243»PubMed
  189. Robertson MM. The Gilles de la Tourette syndrome: the current status. Arch Dis Child Educ Pract Ed 2012;97:166-75 «PMID: 22440810»PubMed
  190. Spencer TJ, Biederman J, Faraone S ym. Impact of tic disorders on ADHD outcome across the life cycle: findings from a large group of adults with and without ADHD. Am J Psychiatry 2001;158:611-7 «PMID: 11282697»PubMed
  191. Kumar A, Trescher W, Byler D. Tourette Syndrome and Comorbid Neuropsychiatric Conditions. Curr Dev Disord Rep 2016;3:217-221 «PMID: 27891299»PubMed
  192. Rizzo R, Gulisano M, Calì PV ym. Long term clinical course of Tourette syndrome. Brain Dev 2012;34:667-73 «PMID: 22178151»PubMed
  193. Hirschtritt ME, Lee PC, Pauls DL ym. Lifetime prevalence, age of risk, and genetic relationships of comorbid psychiatric disorders in Tourette syndrome. JAMA Psychiatry 2015;72:325-33 «PMID: 25671412»PubMed
  194. Gorman DA, Thompson N, Plessen KJ ym. Psychosocial outcome and psychiatric comorbidity in older adolescents with Tourette syndrome: controlled study. Br J Psychiatry 2010;197:36-44 «PMID: 20592431»PubMed
  195. Cohen SC, Mulqueen JM, Ferracioli-Oda E ym. Meta-Analysis: Risk of Tics Associated With Psychostimulant Use in Randomized, Placebo-Controlled Trials. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:728-36 «PMID: 26299294»PubMed
  196. Whittington C, Pennant M, Kendall T ym. Practitioner Review: Treatments for Tourette syndrome in children and young people - a systematic review. J Child Psychol Psychiatry 2016;57:988-1004 «PMID: 27132945»PubMed
  197. Cortese S, Faraone SV, Konofal E ym. Sleep in children with attention-deficit/hyperactivity disorder: meta-analysis of subjective and objective studies. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48:894-908 «PMID: 19625983»PubMed
  198. Sobanski E, Schredl M, Kettler N ym. Sleep in adults with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) before and during treatment with methylphenidate: a controlled polysomnographic study. Sleep 2008;31:375-81 «PMID: 18363314»PubMed
  199. Paavonen J, Urrila AS. Unihäiriöt. Kirjassa Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria, Duodecim 2016, sivut 405-427.
  200. Weiss MD, Wasdell MB, Bomben MM ym. Sleep hygiene and melatonin treatment for children and adolescents with ADHD and initial insomnia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45:512-9 «PMID: 16670647»PubMed
  201. Coogan AN, McGowan NM. A systematic review of circadian function, chronotype and chronotherapy in attention deficit hyperactivity disorder. Atten Defic Hyperact Disord 2017;: «PMID: 28064405»PubMed
  202. Tung I, Li JJ, Meza JI ym. Patterns of Comorbidity Among Girls With ADHD: A Meta-analysis. Pediatrics 2016;138: «PMID: 27694280»PubMed
  203. Connor DF, Steeber J, McBurnett K. A review of attention-deficit/hyperactivity disorder complicated by symptoms of oppositional defiant disorder or conduct disorder. J Dev Behav Pediatr 2010;31:427-40 «PMID: 20535081»PubMed
  204. Caye A, Spadini AV, Karam RG ym. Predictors of persistence of ADHD into adulthood: a systematic review of the literature and meta-analysis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1151-1159 «PMID: 27021056»PubMed
  205. Gurnani T, Ivanov I, Newcorn JH. Pharmacotherapy of Aggression in Child and Adolescent Psychiatric Disorders. J Child Adolesc Psychopharmacol 2016;26:65-73 «PMID: 26881859»PubMed
  206. Pliszka SR. Psychiatric comorbidities in children with attention deficit hyperactivity disorder: implications for management. Paediatr Drugs 2003;5:741-50 «PMID: 14580223»PubMed
  207. Angold A, Costello EJ, Erkanli A. Comorbidity. J Child Psychol Psychiatry 1999;40:57-87 «PMID: 10102726»PubMed
  208. Steinhausen HC, Nøvik TS, Baldursson G ym. Co-existing psychiatric problems in ADHD in the ADORE cohort. Eur Child Adolesc Psychiatry 2006;15 Suppl 1:I25-9 «PMID: 17177012»PubMed
  209. Ranta K, Koskinen M. Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Duodecim 2016
  210. Schatz DB, Rostain AL. ADHD with comorbid anxiety: a review of the current literature. J Atten Disord 2006;10:141-9 «PMID: 17085624»PubMed
  211. Manassis K. When attention-deficit/hyperactivity disorder co-occurs with anxiety disorders: effects on treatment. Expert Rev Neurother 2007;7:981-8 «PMID: 17678493»PubMed
  212. Geller D, Donnelly C, Lopez F ym. Atomoxetine treatment for pediatric patients with attention-deficit/hyperactivity disorder with comorbid anxiety disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1119-27 «PMID: 17712235»PubMed
  213. Hutchison SL, Ghuman JK, Ghuman HS ym. Efficacy of atomoxetine in the treatment of attention-deficit hyperactivity disorder in patients with common comorbidities in children, adolescents and adults: a review. Ther Adv Psychopharmacol 2016;6:317-334 «PMID: 27721971»PubMed
  214. Zeanah CH, Chesher T, Boris NW ym. Practice Parameter for the Assessment and Treatment of Children and Adolescents With Reactive Attachment Disorder and Disinhibited Social Engagement Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:990-1003 «PMID: 27806867»PubMed
  215. Dahmen B, Pütz V, Herpertz-Dahlmann B ym. Early pathogenic care and the development of ADHD-like symptoms. J Neural Transm (Vienna) 2012;119:1023-36 «PMID: 22661337»PubMed
  216. Ford JD, Racusin R, Ellis CG ym. Child maltreatment, other trauma exposure, and posttraumatic symptomatology among children with oppositional defiant and attention deficit hyperactivity disorders. Child Maltreat 2000;5:205-17 «PMID: 11232267»PubMed
  217. Koenen KC, Moffitt TE, Poulton R ym. Early childhood factors associated with the development of post-traumatic stress disorder: results from a longitudinal birth cohort. Psychol Med 2007;37:181-92 «PMID: 17052377»PubMed
  218. Spencer AE, Faraone SV, Bogucki OE ym. Examining the association between posttraumatic stress disorder and attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. J Clin Psychiatry 2016;77:72-83 «PMID: 26114394»PubMed
  219. Harrington KM, Miller MW, Wolf EJ ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder comorbidity in a sample of veterans with posttraumatic stress disorder. Compr Psychiatry 2012;53:679-90 «PMID: 22305866»PubMed
  220. Martínez L, Prada E, Satler C ym. Executive Dysfunctions: The Role in Attention Deficit Hyperactivity and Post-traumatic Stress Neuropsychiatric Disorders. Front Psychol 2016;7:1230 «PMID: 27602003»PubMed
  221. Adler LA, Kunz M, Chua HC ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in adult patients with posttraumatic stress disorder (PTSD): is ADHD a vulnerability factor? J Atten Disord 2004;8:11-6 «PMID: 15669598»PubMed
  222. Klein B, Damiani-Taraba G, Koster A ym. Diagnosing attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children involved with child protection services: are current diagnostic guidelines acceptable for vulnerable populations? Child Care Health Dev 2015;41:178-85 «PMID: 24942100»PubMed
  223. Daud A, Rydelius PA. Comorbidity/overlapping between ADHD and PTSD in relation to IQ among children of traumatized/non-traumatized parents. J Atten Disord 2009;13:188-96 «PMID: 19395643»PubMed
  224. Weinstein D, Staffelbach D, Biaggio M. Attention-deficit hyperactivity disorder and posttraumatic stress disorder: differential diagnosis in childhood sexual abuse. Clin Psychol Rev 2000;20:359-78 «PMID: 10779899»PubMed
  225. Belkin MR, Schwartz TL. Alpha-2 receptor agonists for the treatment of posttraumatic stress disorder. Drugs Context 2015;4:212286 «PMID: 26322115»PubMed
  226. Lee DJ, Schnitzlein CW, Wolf JP ym. PSYCHOTHERAPY VERSUS PHARMACOTHERAPY FOR POSTTRAUMATIC STRESS DISORDER: SYSTEMIC REVIEW AND META-ANALYSES TO DETERMINE FIRST-LINE TREATMENTS. Depress Anxiety 2016;33:792-806 «PMID: 27126398»PubMed
  227. Meinzer MC, Pettit JW, Viswesvaran C. The co-occurrence of attention-deficit/hyperactivity disorder and unipolar depression in children and adolescents: a meta-analytic review. Clin Psychol Rev 2014;34:595-607 «PMID: 25455624»PubMed
  228. Michielsen M, Comijs HC, Semeijn EJ ym. The comorbidity of anxiety and depressive symptoms in older adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a longitudinal study. J Affect Disord 2013;148:220-7 «PMID: 23267726»PubMed
  229. Gillberg C, Gillberg IC, Rasmussen P ym. Co-existing disorders in ADHD -- implications for diagnosis and intervention. Eur Child Adolesc Psychiatry 2004;13 Suppl 1:I80-92 «PMID: 15322959»PubMed
  230. Blackman GL, Ostrander R, Herman KC. Children with ADHD and depression: a multisource, multimethod assessment of clinical, social, and academic functioning. J Atten Disord 2005;8:195-207 «PMID: 16110050»PubMed
  231. James A, Lai FH, Dahl C. Attention deficit hyperactivity disorder and suicide: a review of possible associations. Acta Psychiatr Scand 2004;110:408-15 «PMID: 15521824»PubMed
  232. Drabick DA, Gadow KD, Sprafkin J. Co-occurrence of conduct disorder and depression in a clinic-based sample of boys with ADHD. J Child Psychol Psychiatry 2006;47:766-74 «PMID: 16898990»PubMed
  233. Ostrander R, Herman KC. Potential cognitive, parenting, and developmental mediators of the relationship between ADHD and depression. J Consult Clin Psychol 2006;74:89-98 «PMID: 16551146»PubMed
  234. Diler RS, Daviss WB, Lopez A ym. Differentiating major depressive disorder in youths with attention deficit hyperactivity disorder. J Affect Disord 2007;102:125-30 «PMID: 17276513»PubMed
  235. Tamminen T. [Childhood depression]. Duodecim 2010;126:627-33 «PMID: 20597313»PubMed
  236. Meinzer MC, Lewinsohn PM, Pettit JW ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in adolescence predicts onset of major depressive disorder through early adulthood. Depress Anxiety 2013;30:546-53 «PMID: 23424020»PubMed
  237. Remschmidt H, Global ADHD Working Group.. Global consensus on ADHD/HKD. Eur Child Adolesc Psychiatry 2005;14:127-37 «PMID: 15959658»PubMed
  238. Lee MJ, Yang KC, Shyu YC ym. Attention-deficit hyperactivity disorder, its treatment with medication and the probability of developing a depressive disorder: A nationwide population-based study in Taiwan. J Affect Disord 2016;189:110-7 «PMID: 26433758»PubMed
  239. van Hulzen KJ, Scholz CJ, Franke B ym. Genetic Overlap Between Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Bipolar Disorder: Evidence From Genome-wide Association Study Meta-analysis. Biol Psychiatry 2016;: «PMID: 27890468»PubMed
  240. Kowatch RA, Fristad M, Birmaher B ym. Treatment guidelines for children and adolescents with bipolar disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005;44:213-35 «PMID: 15725966»PubMed
  241. Frías Á, Palma C, Farriols N. Comorbidity in pediatric bipolar disorder: prevalence, clinical impact, etiology and treatment. J Affect Disord 2015;174:378-89 «PMID: 25545605»PubMed
  242. DelBello MP, Soutullo CA, Hendricks W ym. Prior stimulant treatment in adolescents with bipolar disorder: association with age at onset. Bipolar Disord 2001;3:53-7 «PMID: 11333062»PubMed
  243. Jerrell JM, McIntyre RS, Park YM. Correlates of incident bipolar disorder in children and adolescents diagnosed with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 2014;75:e1278-83 «PMID: 25470092»PubMed
  244. Tillman R, Geller B. Controlled study of switching from attention-deficit/hyperactivity disorder to a prepubertal and early adolescent bipolar I disorder phenotype during 6-year prospective follow-up: rate, risk, and predictors. Dev Psychopathol 2006;18:1037-53 «PMID: 17064428»PubMed
  245. Perugi G, Vannucchi G. The use of stimulants and atomoxetine in adults with comorbid ADHD and bipolar disorder. Expert Opin Pharmacother 2015;16:2193-204 «PMID: 26364896»PubMed
  246. Pataki C, Carlson GA. The comorbidity of ADHD and bipolar disorder: any less confusion? Curr Psychiatry Rep 2013;15:372 «PMID: 23712723»PubMed
  247. Scheffer RE, Kowatch RA, Carmody T ym. Randomized, placebo-controlled trial of mixed amphetamine salts for symptoms of comorbid ADHD in pediatric bipolar disorder after mood stabilization with divalproex sodium. Am J Psychiatry 2005;162:58-64 «PMID: 15625202»PubMed
  248. Hah M, Chang K. Atomoxetine for the treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents with bipolar disorders. J Child Adolesc Psychopharmacol 2005;15:996-1004 «PMID: 16379520»PubMed
  249. Findling RL, Short EJ, McNamara NK ym. Methylphenidate in the treatment of children and adolescents with bipolar disorder and attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1445-53 «PMID: 18049294»PubMed
  250. Chang K, Nayar D, Howe M ym. Atomoxetine as an adjunct therapy in the treatment of co-morbid attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents with bipolar I or II disorder. J Child Adolesc Psychopharmacol 2009;19:547-51 «PMID: 19877979»PubMed
  251. Viktorin A, Rydén E, Thase ME ym. The Risk of Treatment-Emergent Mania With Methylphenidate in Bipolar Disorder. Am J Psychiatry 2017;174:341-348 «PMID: 27690517»PubMed
  252. Biederman J, Ball SW, Monuteaux MC ym. Are girls with ADHD at risk for eating disorders? Results from a controlled, five-year prospective study. J Dev Behav Pediatr 2007;28:302-7 «PMID: 17700082»PubMed
  253. Biederman J, Petty CR, Monuteaux MC ym. Adult psychiatric outcomes of girls with attention deficit hyperactivity disorder: 11-year follow-up in a longitudinal case-control study. Am J Psychiatry 2010;167:409-17 «PMID: 20080984»PubMed
  254. Surman CB, Randall ET, Biederman J. Association between attention-deficit/hyperactivity disorder and bulimia nervosa: analysis of 4 case-control studies. J Clin Psychiatry 2006;67:351-4 «PMID: 16649819»PubMed
  255. Levin RL, Rawana JS. Attention-deficit/hyperactivity disorder and eating disorders across the lifespan: A systematic review of the literature. Clin Psychol Rev 2016;50:22-36 «PMID: 27693587»PubMed
  256. Waring ME, Lapane KL. Overweight in children and adolescents in relation to attention-deficit/hyperactivity disorder: results from a national sample. Pediatrics 2008;122:e1-6 «PMID: 18595954»PubMed
  257. Chen AY, Kim SE, Houtrow AJ ym. Prevalence of obesity among children with chronic conditions. Obesity (Silver Spring) 2010;18:210-3 «PMID: 19521350»PubMed
  258. Cortese S, Moreira-Maia CR, St Fleur D ym. Association Between ADHD and Obesity: A Systematic Review and Meta-Analysis. Am J Psychiatry 2016;173:34-43 «PMID: 26315982»PubMed
  259. Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M ym. Association between Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in childhood and schizophrenia later in adulthood. Eur Psychiatry 2014;29:259-63 «PMID: 24016863»PubMed
  260. Mulet B, Valero J, Gutiérrez-Zotes A ym. Sustained and selective attention deficits as vulnerability markers to psychosis. Eur Psychiatry 2007;22:171-6 «PMID: 17127037»PubMed
  261. Mosholder AD, Gelperin K, Hammad TA ym. Hallucinations and other psychotic symptoms associated with the use of attention-deficit/hyperactivity disorder drugs in children. Pediatrics 2009;123:611-6 «PMID: 19171629»PubMed
  262. Ross RG. Psychotic and manic-like symptoms during stimulant treatment of attention deficit hyperactivity disorder. Am J Psychiatry 2006;163:1149-52 «PMID: 16816217»PubMed
  263. Man KK, Coghill D, Chan EW ym. Methylphenidate and the risk of psychotic disorders and hallucinations in children and adolescents in a large health system. Transl Psychiatry 2016;6:e956 «PMID: 27845780»PubMed
  264. Harstad E, Levy S, Committee on Substance Abuse.. Attention-deficit/hyperactivity disorder and substance abuse. Pediatrics 2014;134:e293-301 «PMID: 24982106»PubMed
  265. Charach A, Yeung E, Climans T ym. Childhood attention-deficit/hyperactivity disorder and future substance use disorders: comparative meta-analyses. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2011;50:9-21 «PMID: 21156266»PubMed
  266. Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ ym. Long-Term Outcomes of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Conduct Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:841-50 «PMID: 27663939»PubMed
  267. Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M ym. ADHD, stimulant treatment in childhood and subsequent substance abuse in adulthood - a naturalistic long-term follow-up study. Addict Behav 2014;39:325-8 «PMID: 24090624»PubMed
  268. Cunill R, Castells X, Tobias A ym. Pharmacological treatment of attention deficit hyperactivity disorder with co-morbid drug dependence. J Psychopharmacol 2015;29:15-23 «PMID: 25142405»PubMed
  269. Humphreys KL, Eng T, Lee SS. Stimulant medication and substance use outcomes: a meta-analysis. JAMA Psychiatry 2013;70:740-9 «PMID: 23754458»PubMed
  270. Lastensuojelulaki. http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070417
  271. Schoenfelder EN, Faraone SV, Kollins SH. Stimulant treatment of ADHD and cigarette smoking: a meta-analysis. Pediatrics 2014;133:1070-80 «PMID: 24819571»PubMed
  272. McDermott S, Mani S, Krishnaswami S. A population-based analysis of specific behaviour problems associated with childhood seizures. J Epilepsy 1995;8:110-8
  273. Dunn DW, Austin JK, Harezlak J ym. ADHD and epilepsy in childhood. Dev Med Child Neurol 2003;45:50-4 «PMID: 12549755»PubMed
  274. Bechtel N, Weber P. Attention problems in children with epilepsy. How is the long-term outcome? Eur J Paediatr Neurol 2015;19:383-5 «PMID: 25604809»PubMed
  275. Hesdorffer DC, Ludvigsson P, Olafsson E ym. ADHD as a risk factor for incident unprovoked seizures and epilepsy in children. Arch Gen Psychiatry 2004;61:731-6 «PMID: 15237085»PubMed
  276. Parisi P, Moavero R, Verrotti A ym. Attention deficit hyperactivity disorder in children with epilepsy. Brain Dev 2010;32:10-6 «PMID: 19369016»PubMed
  277. Reilly CJ. Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in childhood epilepsy. Res Dev Disabil 2011;32:883-93 «PMID: 21310586»PubMed
  278. Antshel KM, Phillips MH, Gordon M ym. Is ADHD a valid disorder in children with intellectual delays? Clin Psychol Rev 2006;26:555-72 «PMID: 16687197»PubMed
  279. Deutsch CK, Dube WV, McIlvane WJ. Attention deficits, Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, and intellectual disabilities. Dev Disabil Res Rev 2008;14:285-92 «PMID: 19072752»PubMed
  280. Freeman NC, Gray KM, Taffe JR ym. Development of a New Attention Rating Scale for Children With Intellectual Disability: The Scale of Attention in Intellectual Disability (SAID). Am J Intellect Dev Disabil 2015;120:91-109 «PMID: 25715180»PubMed
  281. Freeman NC, Gray KM, Taffe JR ym. A cross-syndrome evaluation of a new attention rating scale: The Scale of Attention in Intellectual Disability. Res Dev Disabil 2016;57:18-28 «PMID: 27348856»PubMed
  282. Handen BL, Feldman H, Gosling A ym. Adverse side effects of methylphenidate among mentally retarded children with ADHD. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1991;30:241-5 «PMID: 2016228»PubMed
  283. Spencer TJ, Biederman J, Mick E. Attention-deficit/hyperactivity disorder: diagnosis, lifespan, comorbidities, and neurobiology. Ambul Pediatr 2007;7:73-81 «PMID: 17261486»PubMed
  284. Kessler RC, Green JG, Adler LA ym. Structure and diagnosis of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: analysis of expanded symptom criteria from the Adult ADHD Clinical Diagnostic Scale. Arch Gen Psychiatry 2010;67:1168-78 «PMID: 21041618»PubMed
  285. Biederman J, Petty CR, Evans M ym. How persistent is ADHD? A controlled 10-year follow-up study of boys with ADHD. Psychiatry Res 2010;177:299-304 «PMID: 20452063»PubMed
  286. Lee LC, Harrington RA, Chang JJ ym. Increased risk of injury in children with developmental disabilities. Res Dev Disabil 2008;29:247-55 «PMID: 17582739»PubMed
  287. Palili A, Kolaitis G, Vassi I ym. Inattention, hyperactivity, impulsivity--epidemiology and correlations: a nationwide greek study from birth to 18 years. J Child Neurol 2011;26:199-204 «PMID: 20921568»PubMed
  288. Garzon DL, Huang H, Todd RD. Do attention deficit/hyperactivity disorder and oppositional defiant disorder influence preschool unintentional injury risk? Arch Psychiatr Nurs 2008;22:288-96 «PMID: 18809121»PubMed
  289. Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ ym. Long-Term Outcomes of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Conduct Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:841-50 «PMID: 27663939»PubMed
  290. Schwebel DC, Speltz ML, Jones K ym. Unintentional injury in preschool boys with and without early onset of disruptive behavior. J Pediatr Psychol 2002;27:727-37 «PMID: 12403863»PubMed
  291. Schwebel DC, Hodgens JB, Sterling S. How mothers parent their children with behavior disorders: implications for unintentional injury risk. J Safety Res 2006;37:167-73 «PMID: 16674977»PubMed
  292. Fischer M, Barkley RA, Smallish L ym. Hyperactive children as young adults: driving abilities, safe driving behavior, and adverse driving outcomes. Accid Anal Prev 2007;39:94-105 «PMID: 16919226»PubMed
  293. Wilens TE, Adamson J, Monuteaux MC ym. Effect of prior stimulant treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder on subsequent risk for cigarette smoking and alcohol and drug use disorders in adolescents. Arch Pediatr Adolesc Med 2008;162:916-21 «PMID: 18838643»PubMed
  294. Mannuzza S, Klein RG, Truong NL ym. Age of methylphenidate treatment initiation in children with ADHD and later substance abuse: prospective follow-up into adulthood. Am J Psychiatry 2008;165:604-9 «PMID: 18381904»PubMed
  295. Sihvola E, Rose RJ, Dick DM ym. Prospective relationships of ADHD symptoms with developing substance use in a population-derived sample. Psychol Med 2011;41:2615-23 «PMID: 21733216»PubMed
  296. Fatséas M, Hurmic H, Serre F ym. Addiction severity pattern associated with adult and childhood Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in patients with addictions. Psychiatry Res 2016;246:656-662 «PMID: 27842945»PubMed
  297. Stein DS, Blum NJ, Barbaresi WJ. Developmental and behavioral disorders through the life span. Pediatrics 2011;128:364-73 «PMID: 21768324»PubMed
  298. Mordre M, Groholt B, Sandstad B ym. The impact of ADHD symptoms and global impairment in childhood on working disability in mid-adulthood: a 28-year follow-up study using official disability pension records in a high-risk in-patient population. BMC Psychiatry 2012;12:174 «PMID: 23083209»PubMed
  299. Seidman LJ, Biederman J, Weber W ym. Neuropsychological function in adults with attention-deficit hyperactivity disorder. Biol Psychiatry 1998;44:260-8 «PMID: 9715357»PubMed
  300. Krauss MR, Russell RK, Powers TE ym. Accession standards for attention-deficit/hyperactivity disorder: a survival analysis of military recruits, 1995-2000. Mil Med 2006;171:99-102 «PMID: 16578975»PubMed
  301. Hess DW, Kennedy CH, Hardin RA, Kupke T. Attention deficit/hyperactivity disorder and learning disorders. In Military neuropsychology (pp.199-226). Eds Kennedy C, Moore JL New York, NY, US, Springler publishing books 2010.
  302. Friedman LS, Blaschke GS, Klam WP ym. ADHD, medication, and the military service: a pediatrician's dilemma. J Dev Behav Pediatr 2006;27:141-4 «PMID: 16682880»PubMed
  303. Terveystarkastusohje 2012. Puolustusvoimat. Saatavana http://www.terveysportti.fi, http://www.puolustusvoimat.fi
  304. Mohr-Jensen C, Steinhausen HC. A meta-analysis and systematic review of the risks associated with childhood attention-deficit hyperactivity disorder on long-term outcome of arrests, convictions, and incarcerations. Clin Psychol Rev 2016;48:32-42 «PMID: 27390061»PubMed
  305. Lichtenstein P, Halldner L, Zetterqvist J ym. Medication for attention deficit-hyperactivity disorder and criminality. N Engl J Med 2012;367:2006-14 «PMID: 23171097»PubMed
  306. Sourander A, Elonheimo H, Niemela S ym. Childhood predictors of male criminality: a prospective population-based follow-up study from age 8 to late adolescence. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45:578-86 «PMID: 16670652»PubMed
  307. Danckaerts M, Sonuga-Barke EJ, Banaschewski T ym. The quality of life of children with attention deficit/hyperactivity disorder: a systematic review. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19:83-105 «PMID: 19633992»PubMed
  308. Connor DF, Carlson GA, Chang KD ym. Juvenile maladaptive aggression: a review of prevention, treatment, and service configuration and a proposed research agenda. J Clin Psychiatry 2006;67:808-20 «PMID: 16841631»PubMed
  309. Prasad S, Harpin V, Poole L ym. A multi-centre, randomised, open-label study of atomoxetine compared with standard current therapy in UK children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Curr Med Res Opin 2007;23:379-94 «PMID: 17288692»PubMed
  310. A systematic review and economic model of the effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate, dexamfetamine and atomoxetine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescent. Database of Abstracts of Reviews of Effects 2015 Issue 2
  311. Adler LA, Dirks B, Deas PF ym. Lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/ hyperactivity disorder who report clinically significant impairment in executive function: results from a randomized, double-blind, placebo-controlled study. J Clin Psychiatry 2013;74:694-702 «PMID: 23945447»PubMed
  312. Adler LA, Resnick S, Kunz M ym. Open-label trial of venlafaxine in adults with attention deficit disorder. Psychopharmacol Bull 1995;31:785-8 «PMID: 8851654»PubMed
  313. Adler LA, Goodman DW, Kollins SH ym. Double-blind, placebo-controlled study of the efficacy and safety of lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 2008;69:1364-73 «PMID: 19012818»PubMed
  314. Algorta GP, Dodd AL, Stringaris A ym. Diagnostic efficiency of the SDQ for parents to identify ADHD in the UK: a ROC analysis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:949-57 «PMID: 26762184»PubMed
  315. Amiri S, Farhang S, Ghoreishizadeh MA ym. Double-blind controlled trial of venlafaxine for treatment of adults with attention deficit/hyperactivity disorder. Hum Psychopharmacol 2012;27:76-81 «PMID: 22252909»PubMed
  316. APA 2000. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4. painos. Washington DC, 2000
  317. Arnold VK, Feifel D, Earl CQ ym. A 9-week, randomized, double-blind, placebo-controlled, parallel-group, dose-finding study to evaluate the efficacy and safety of modafinil as treatment for adults with ADHD. J Atten Disord 2014;18:133-44 «PMID: 22617860»PubMed
  318. Asherson P, Bushe C, Saylor K ym. Efficacy of atomoxetine in adults with attention deficit hyperactivity disorder: an integrated analysis of the complete database of multicenter placebo-controlled trials. J Psychopharmacol 2014;28:837-46 «PMID: 25035246»PubMed
  319. Banaschewski T, Gerlach M, Becker K ym. Trust, but verify. The errors and misinterpretations in the Cochrane analysis by O. J. Storebo and colleagues on the efficacy and safety of methylphenidate for the treatment of children and adolescents with ADHD. Z Kinder Jugendpsychiatr Psychother 2016;44:307-14 «PMID: 27270192»PubMed
  320. Biederman J, Fried R, Hammerness P ym. The effects of lisdexamfetamine dimesylate on driving behaviors in young adults with ADHD assessed with the Manchester driving behavior questionnaire. J Adolesc Health 2012;51:601-7 «PMID: 23174471»PubMed
  321. Biederman J, Melmed RD, Patel A ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled study of guanfacine extended release in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder. Pediatrics 2008;121:e73-84 «PMID: 18166547»PubMed
  322. Borg AM, Kaukonen P, Salmelin R ym. Reliability of the strengths and difficulties questionnaire among Finnish 4-9-year-old children. Nord J Psychiatry 2012;66:403-13 «PMID: 22397524»PubMed
  323. Bushe C, Day K, Reed V ym. A network meta-analysis of atomoxetine and osmotic release oral system methylphenidate in the treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in adult patients. J Psychopharmacol 2016;30:444-58 «PMID: 27005307»PubMed
  324. Bussing R, Fernandez M, Harwood M ym. Parent and teacher SNAP-IV ratings of attention deficit hyperactivity disorder symptoms: psychometric properties and normative ratings from a school district sample. Assessment 2008;15:317-28 «PMID: 18310593»PubMed
  325. Castells X, Ramos-Quiroga JA, Bosch R ym. Amphetamines for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in adults. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD007813 «PMID: 21678370»PubMed
  326. Castells X, Ramos-Quiroga JA, Rigau D ym. Efficacy of methylphenidate for adults with attention-deficit hyperactivity disorder: a meta-regression analysis. CNS Drugs 2011;25:157-69 «PMID: 21254791»PubMed
  327. Cerrillo-Urbina AJ, García-Hermoso A, Sánchez-López M ym. The effects of physical exercise in children with attention deficit hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis of randomized control trials. Child Care Health Dev 2015;41:779-88 «PMID: 25988743»PubMed
  328. Chacko A, Feirsen N, Bedard AC ym. Cogmed Working Memory Training for youth with ADHD: a closer examination of efficacy utilizing evidence-based criteria. J Clin Child Adolesc Psychol 2013;42:769-83 «PMID: 23668397»PubMed
  329. Clay TH, Gualtieri CT, Evans RW ym. Clinical and neuropsychological effects of the novel antidepressant bupropion. Psychopharmacol Bull 1988;24:143-8 «PMID: 3133717»PubMed
  330. Coates J, Taylor JA, Sayal K. Parenting Interventions for ADHD: A Systematic Literature Review and Meta-Analysis. J Atten Disord 2015;19:831-43 «PMID: 24915737»PubMed
  331. Conners CK, Casat CD, Gualtieri CT ym. Bupropion hydrochloride in attention deficit disorder with hyperactivity. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1996;35:1314-21 «PMID: 8885585»PubMed
  332. Connor DF, Findling RL, Kollins SH ym. Effects of guanfacine extended release on oppositional symptoms in children aged 6-12 years with attention-deficit hyperactivity disorder and oppositional symptoms: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. CNS Drugs 2010;24:755-68 «PMID: 20806988»PubMed
  333. Cortese S, Ferrin M, Brandeis D ym. Cognitive training for attention-deficit/hyperactivity disorder: meta-analysis of clinical and neuropsychological outcomes from randomized controlled trials. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:164-74 «PMID: 25721181»PubMed
  334. Cortese S, Ferrin M, Brandeis D ym. Neurofeedback for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Meta-Analysis of Clinical and Neuropsychological Outcomes From Randomized Controlled Trials. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:444-55 «PMID: 27238063»PubMed
  335. Cowley B, Holmström É, Juurmaa K ym. Computer Enabled Neuroplasticity Treatment: A Clinical Trial of a Novel Design for Neurofeedback Therapy in Adult ADHD. Front Hum Neurosci 2016;10:205 «PMID: 27242472»PubMed
  336. Daley D, van der Oord S, Ferrin M ym. Behavioral interventions in attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analysis of randomized controlled trials across multiple outcome domains. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:835-47, 847.e1-5 «PMID: 25062591»PubMed
  337. Daviss WB, Patel NC, Robb AS ym. Clonidine for attention-deficit/hyperactivity disorder: II. ECG changes and adverse events analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2008;47:189-98 «PMID: 18182964»PubMed
  338. Den Heijer AE, Groen Y, Tucha L ym. Sweat it out? The effects of physical exercise on cognition and behavior in children and adults with ADHD: a systematic literature review. J Neural Transm (Vienna) 2017;124:3-26 «PMID: 27400928»PubMed
  339. Dovis S, van Rentergem JA, Huizenga HM. Does Cogmed Working Memory Training Really Improve Inattention in Daily Life? A Reanalysis. PLoS ONE 2015;10:e85992
  340. DuPaul G, Eckert TL, Vilardo B. The effects of school-based interventions for attention deficit hyperactivity disorder: A meta-analysis 1996 – 2010. Sch Psych Rev 2012;41:387-412
  341. DuPaul GJ, Eckert TL. The effects of school-based interventions for attention deficit hyperactivity disorder: A meta-analysis. Sch Psych Rev 1997;26:5-27
  342. Dupaul GJ, Weyandt LL, Rossi JS ym. Double-blind, placebo-controlled, crossover study of the efficacy and safety of lisdexamfetamine dimesylate in college students with ADHD. J Atten Disord 2012;16:202-20 «PMID: 22166471»PubMed
  343. Emilsson B, Gudjonsson G, Sigurdsson JF ym. Cognitive behaviour therapy in medication-treated adults with ADHD and persistent symptoms: a randomized controlled trial. BMC Psychiatry 2011;11:116 «PMID: 21787431»PubMed
  344. Epstein T, Patsopoulos NA, Weiser M. WITHDRAWN: Immediate-release methylphenidate for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in adults. Cochrane Database Syst Rev 2016;:CD005041 «PMID: 27228176»PubMed
  345. Fabiano GA, Pelham WE Jr, Coles EK ym. A meta-analysis of behavioral treatments for attention-deficit/hyperactivity disorder. Clin Psychol Rev 2009;29:129-40 «PMID: 19131150»PubMed
  346. Findling RL, Schwartz MA, Flannery DJ ym. Venlafaxine in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: an open clinical trial. J Clin Psychiatry 1996;57:184-9 «PMID: 8626348»PubMed
  347. Gau SS, Lin CH, Hu FC ym. Psychometric properties of the Chinese version of the Swanson, Nolan, and Pelham, Version IV Scale-Teacher Form. J Pediatr Psychol 2009;34:850-61 «PMID: 19074488»PubMed
  348. Gau SS, Shang CY, Liu SK ym. Psychometric properties of the Chinese version of the Swanson, Nolan, and Pelham, version IV scale - parent form. Int J Methods Psychiatr Res 2008;17:35-44 «PMID: 18286459»PubMed
  349. Gillies D, Sinn JKh, Lad SS ym. Polyunsaturated fatty acids (PUFA) for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD007986 «PMID: 22786509»PubMed
  350. Goodman R. Psychometric properties of the strengths and difficulties questionnaire. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2001;40:1337-45 «PMID: 11699809»PubMed
  351. Grassmann V, Alves MV, Santos-Galduróz RF ym. Possible Cognitive Benefits of Acute Physical Exercise in Children With ADHD: A Systematic Review. J Atten Disord 2014
  352. Habel LA, Cooper WO, Sox CM ym. ADHD medications and risk of serious cardiovascular events in young and middle-aged adults. JAMA 2011;306:2673-83 «PMID: 22161946»PubMed
  353. Hamedi M, Mohammdi M, Ghaleiha A ym. Bupropion in adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: a randomized, double-blind study. Acta Med Iran 2014;52:675-80 «PMID: 25325205»PubMed
  354. Hedges D, Reimherr FW, Rogers A ym. An open trial of venlafaxine in adult patients with attention deficit hyperactivity disorder. Psychopharmacol Bull 1995;31:779-83 «PMID: 8851653»PubMed
  355. Higgins JP, Altman DG, Gøtzsche PC ym. The Cochrane Collaboration's tool for assessing risk of bias in randomised trials. BMJ 2011;343:d5928 «PMID: 22008217»PubMed
  356. Higgins JPT, Green S. The Cochrane Collaboration tool for assessing risk of bias. In: Higgins JPT, Green S (toim.) Cochrane Handbook for Systematic Reviews of interventions Version 5.1.0
  357. Hoekstra PJ, Buitelaar JK. Response to: The evidence base of methylphenidate for children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder is in fact flawed. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1039-40 «PMID: 27143179»PubMed
  358. Inoue Y, Ito K, Kita Y ym. Psychometric properties of Japanese version of the Swanson, Nolan, and Pelham, version-IV Scale-Teacher Form: a study of school children in community samples. Brain Dev 2014;36:700-6 «PMID: 24075708»PubMed
  359. Jadad AR, Boyle M, Cunningham C ym. Treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder. Evid Rep Technol Assess (Summ) 1999;:i-viii, 1-341 «PMID: 10790990»PubMed
  360. Jadad AR, Moore RA, Carroll D ym. Assessing the quality of reports of randomized clinical trials: is blinding necessary? Control Clin Trials 1996;17:1-12 «PMID: 8721797»PubMed
  361. Jain R, Segal S, Kollins SH ym. Clonidine extended-release tablets for pediatric patients with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2011;50:171-9 «PMID: 21241954»PubMed
  362. Jämsä S, Klenberg L, Lahti-Nuuttila P, Hokkanen L. ADHD:n oireiden arviointi opettajan täyttämän kyselylomakkeen avulla. Psykologia 2015;50:324-41
  363. Kessler RC, Adler L, Ames M ym. The World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS): a short screening scale for use in the general population. Psychol Med 2005;35:245-56 «PMID: 15841682»PubMed
  364. Kessler RC, Adler LA, Gruber MJ ym. Validity of the World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS) Screener in a representative sample of health plan members. Int J Methods Psychiatr Res 2007;16:52-65 «PMID: 17623385»PubMed
  365. Kessler RC, Berglund P, Chiu WT ym. The US National Comorbidity Survey Replication (NCS-R): design and field procedures. Int J Methods Psychiatr Res 2004;13:69-92 «PMID: 15297905»PubMed
  366. King S, Griffin S, Hodges Z ym. A systematic review and economic model of the effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate, dexamfetamine and atomoxetine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents. Health Technol Assess 2006;10:iii-iv, xiii-146 «PMID: 16796929»PubMed
  367. Klenberg L, Jämsä S, Häyrinen T, Lahti-Nuutila P, Korkman M. Kesky–Keskittymiskysely. Psykologien kustannus: Helsinki, 2010
  368. Kuperman S, Perry PJ, Gaffney GR ym. Bupropion SR vs. methylphenidate vs. placebo for attention deficit hyperactivity disorder in adults. Ann Clin Psychiatry 2001;13:129-34 «PMID: 11791949»PubMed
  369. Levin FR, Evans SM, Brooks DJ ym. Treatment of methadone-maintained patients with adult ADHD: double-blind comparison of methylphenidate, bupropion and placebo. Drug Alcohol Depend 2006;81:137-48 «PMID: 16102908»PubMed
  370. Li Y, Gao J, He S ym. An Evaluation on the Efficacy and Safety of Treatments for Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents: a Comparison of Multiple Treatments. Mol Neurobiol 2016;: «PMID: 27738872»PubMed
  371. Lord J, Paisley S. The clinical effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate for hyperactivity in childhood. London: NICE, July 2000.
  372. Magnússon P, Smári J, Sigurdardóttir D ym. Validity of self-report and informant rating scales of adult ADHD symptoms in comparison with a semistructured diagnostic interview. J Atten Disord 2006;9:494-503 «PMID: 16481666»PubMed
  373. Maneeton N, Maneeton B, Srisurapanont M ym. Bupropion for adults with attention-deficit hyperactivity disorder: meta-analysis of randomized, placebo-controlled trials. Psychiatry Clin Neurosci 2011;65:611-7 «PMID: 22176279»PubMed
  374. Maneeton N, Maneeton B, Suttajit S ym. Exploratory meta-analysis on lisdexamfetamine versus placebo in adult ADHD. Drug Des Devel Ther 2014;8:1685-93 «PMID: 25336914»PubMed
  375. Mayer K, Blume F, Wyckoff SN ym. Neurofeedback of slow cortical potentials as a treatment for adults with Attention Deficit-/Hyperactivity Disorder. Clin Neurophysiol 2016;127:1374-86 «PMID: 26684900»PubMed
  376. Micoulaud-Franchi JA, Geoffroy PA, Fond G ym. EEG neurofeedback treatments in children with ADHD: an updated meta-analysis of randomized controlled trials. Front Hum Neurosci 2014;8:906 «PMID: 25431555»PubMed
  377. Mulqueen JM, Bartley CA, Bloch MH. Meta-analysis: parental interventions for preschool ADHD. J Atten Disord 2015;19:118-24 «PMID: 24071773»PubMed
  378. Nigg JT, Lewis K, Edinger T ym. Meta-analysis of attention-deficit/hyperactivity disorder or attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms, restriction diet, and synthetic food color additives. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2012;51:86-97.e8 «PMID: 22176942»PubMed
  379. Palumbo DR, Sallee FR, Pelham WE Jr ym. Clonidine for attention-deficit/hyperactivity disorder: I. Efficacy and tolerability outcomes. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2008;47:180-8 «PMID: 18182963»PubMed
  380. Pettersson R, Söderström S, Nilsson KW. Diagnosing ADHD in Adults: An Examination of the Discriminative Validity of Neuropsychological Tests and Diagnostic Assessment Instruments. J Atten Disord 2015;: «PMID: 26681530»PubMed
  381. Punja S, Shamseer L, Hartling L ym. Amphetamines for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2016;2:CD009996 «PMID: 26844979»PubMed
  382. Rapport MD, Orban SA, Kofler MJ ym. Do programs designed to train working memory, other executive functions, and attention benefit children with ADHD? A meta-analytic review of cognitive, academic, and behavioral outcomes. Clin Psychol Rev 2013;33:1237-52 «PMID: 24120258»PubMed
  383. Reimherr FW, Hedges DW, Strong RE ym. Bupropion SR in adults with ADHD: a short-term, placebo-controlled trial. Neuropsychiatr Dis Treat 2005;1:245-51 «PMID: 18568102»PubMed
  384. Rojas NL, Chan E. Old and new controversies in the alternative treatment of attention-deficit hyperactivity disorder. Ment Retard Dev Disabil Res Rev 2005;11:116-30 «PMID: 15977318»PubMed
  385. Ruggiero S, Clavenna A, Reale L ym. Guanfacine for attention deficit and hyperactivity disorder in pediatrics: a systematic review and meta-analysis. Eur Neuropsychopharmacol 2014;24:1578-90 «PMID: 25156577»PubMed
  386. Sallee FR, McGough J, Wigal T ym. Guanfacine extended release in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: a placebo-controlled trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48:155-65 «PMID: 19106767»PubMed
  387. Schelleman H, Bilker WB, Kimmel SE ym. Amphetamines, atomoxetine and the risk of serious cardiovascular events in adults. PLoS One 2013;8:e52991 «PMID: 23382829»PubMed
  388. Schelleman H, Bilker WB, Kimmel SE ym. Methylphenidate and risk of serious cardiovascular events in adults. Am J Psychiatry 2012;169:178-85 «PMID: 22318795»PubMed
  389. Schwartz S, Correll CU. Efficacy and safety of atomoxetine in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: results from a comprehensive meta-analysis and metaregression. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:174-87 «PMID: 24472252»PubMed
  390. Shukla VK, Otten N. Assessment of attention deficit/hyperactivity disorder therapy: a Canadian perspective. Ottawa: CCOHTA 1999.
  391. Singer HS, Brown J, Quaskey S ym. The treatment of attention-deficit hyperactivity disorder in Tourette's syndrome: a double-blind placebo-controlled study with clonidine and desipramine. Pediatrics 1995;95:74-81 «PMID: 7770313»PubMed
  392. Sonuga-Barke EJ, Brandeis D, Cortese S ym. Nonpharmacological interventions for ADHD: systematic review and meta-analyses of randomized controlled trials of dietary and psychological treatments. Am J Psychiatry 2013;170:275-89 «PMID: 23360949»PubMed
  393. Spencer-Smith M, Klingberg T. Benefits of a working memory training program for inattention in daily life: a systematic review and meta-analysis. PLoS One 2015;10:e0119522 «PMID: 25793607»PubMed
  394. Stone LL, Otten R, Engels RC ym. Psychometric properties of the parent and teacher versions of the strengths and difficulties questionnaire for 4- to 12-year-olds: a review. Clin Child Fam Psychol Rev 2010;13:254-74 «PMID: 20589428»PubMed
  395. Storebø OJ, Ramstad E, Krogh HB ym. Methylphenidate for children and adolescents with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD009885 «PMID: 26599576»PubMed
  396. Stuhec M, Munda B, Svab V ym. Comparative efficacy and acceptability of atomoxetine, lisdexamfetamine, bupropion and methylphenidate in treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents: a meta-analysis with focus on bupropion. J Affect Disord 2015;178:149-59 «PMID: 25813457»PubMed
  397. Su YE, Wang H, Geng YG ym. Parent Ratings of ADHD Symptoms in Chinese Urban Schoolchildren: Assessment With the Chinese ADHD Rating Scale-IV: Home Version. J Atten Disord 2015;19:1022-33 «PMID: 23142853»PubMed
  398. Szomlaiski N, Dyrborg J, Rasmussen H ym. Validity and clinical feasibility of the ADHD rating scale (ADHD-RS) A Danish Nationwide Multicenter Study. Acta Paediatr 2009;98:397-402 «PMID: 18775056»PubMed
  399. Takayanagi N, Yoshida S, Yasuda S ym. Psychometric properties of the Japanese ADHD-RS in preschool children. Res Dev Disabil 2016;55:268-78 «PMID: 27164481»PubMed
  400. Taylor FB, Russo J. Comparing guanfacine and dextroamphetamine for the treatment of adult attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychopharmacol 2001;21:223-8 «PMID: 11270920»PubMed
  401. Taylor FB, Russo J. Efficacy of modafinil compared to dextroamphetamine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in adults. J Child Adolesc Psychopharmacol 2000;10:311-20 «PMID: 11191692»PubMed
  402. Tourette's Syndrome Study Group. Treatment of ADHD in children with tics: a randomized controlled trial. Neurology 2002;58:527-36 «PMID: 11865128»PubMed
  403. Van der Oord S, Prins PJ, Oosterlaan J ym. Efficacy of methylphenidate, psychosocial treatments and their combination in school-aged children with ADHD: a meta-analysis. Clin Psychol Rev 2008;28:783-800 «PMID: 18068284»PubMed
  404. Weisler R, Young J, Mattingly G ym. Long-term safety and effectiveness of lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/ hyperactivity disorder. CNS Spectr 2009;14:573-85 «PMID: 20095369»PubMed
  405. Verbeeck W, Tuinier S, Bekkering GE. Antidepressants in the treatment of adult attention-deficit hyperactivity disorder: a systematic review. Adv Ther 2009;26:170-84 «PMID: 19238340»PubMed
  406. Vidal R, Castells J, Richarte V ym. Group therapy for adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: a randomized controlled trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:275-82 «PMID: 25791144»PubMed
  407. Wigal T, Brams M, Gasior M ym. Randomized, double-blind, placebo-controlled, crossover study of the efficacy and safety of lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: novel findings using a simulated adult workplace environment design. Behav Brain Funct 2010;6:34 «PMID: 20576091»PubMed
  408. Wilens TE, Haight BR, Horrigan JP ym. Bupropion XL in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a randomized, placebo-controlled study. Biol Psychiatry 2005;57:793-801 «PMID: 15820237»PubMed
  409. Wilens TE, Robertson B, Sikirica V ym. A Randomized, Placebo-Controlled Trial of Guanfacine Extended Release in Adolescents With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:916-25.e2 «PMID: 26506582»PubMed
  410. Wilens TE, Spencer TJ, Biederman J ym. A controlled clinical trial of bupropion for attention deficit hyperactivity disorder in adults. Am J Psychiatry 2001;158:282-8 «PMID: 11156812»PubMed
  411. Wolraich ML, Wilson DB, White JW. The effect of sugar on behavior or cognition in children. A meta-analysis. JAMA 1995;274:1617-21 «PMID: 7474248»PubMed
  412. Wood DR, Reimherr FW, Wender PH ym. Diagnosis and treatment of minimal brain dysfunction in adults: a preliminary report. Arch Gen Psychiatry 1976;33:1453-60 «PMID: 793563»PubMed
  413. Zhang S, Faries DE, Vowles M ym. ADHD Rating Scale IV: psychometric properties from a multinational study as a clinician-administered instrument. Int J Methods Psychiatr Res 2005;14:186-201 «PMID: 16395872»PubMed
  414. Zwi M, Jones H, Thorgaard C ym. Parent training interventions for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in children aged 5 to 18 years. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD003018 «PMID: 22161373»PubMed

A

ASRS-lomake aikuisten ADHD:n seulonnassa

ASRS-lomakkeen 6 kysymyksen seulaosio soveltuu aikuisten ADHD:n seulontaan.

A

Atomoksetiini lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Atomoksetiini vähentää ainakin lyhytkestoisessa (alle puolen vuoden) hoidossa ADHD:n tarkkaamattomuus-, impulsiivisuus- ja yliaktiivisuusoireita lapsilla ja nuorilla lumelääkkeeseen verrattuna.

A

Atomoksetiinin haittavaikutukset lapsilla ja nuorilla

Atomoksetiinin haittavaikutukset lyhytkestoisessa hoidossa lapsilla ja nuorilla ovat tavallisia mutta yleensä lieviä.

A

Deks- ja lisdeksamfetamiini lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Deks- ja lisdeksamfetamiini vähentävät ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla lumelääkkeeseen verrattuna.

A

Deksamfetamiini, lisdeksamfetamiini ja amfetamiinisuolojen seos aikuisten ADHD:n lyhytaikaisessa, alle puolen vuoden kestoisessa hoidossa

Deksamfetamiini, lisdeksamfetamiini ja amfetamiinisuolojen seos vähentävät ADHD:n oireita aikuisilla enemmän kuin lumelääke alle puolen vuoden kestoisessa hoidossa.

A

Guanfasiini lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Guanfasiini vähentää lyhytkestoisessa hoidossa ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla, mutta tutkimuksia pitkäaikaisesta käytöstä ei ole.

A

Metyylifenidaatti ADHD:n hoidossa aikuisilla

Metyylifenidaatti (MPH) vähentää ADHD:n oireita aikuisilla enemmän kuin lumelääke.

A

Metyylifenidaatti lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Metyylifenidaatti (MPH) vähentää ADHD:n tarkkaamattomuus-, impulsiivisuus- ja yliaktiivisuus-oireita lapsilla ja nuorilla.

A

SDQ-kyselylomake lasten ADHD:n diagnostiikan apuna

”Vahvuudet ja vaikeudet” eli Strengths and Difficulties Questionnaire -kyselylomake (SDQ) soveltuu lasten psyykkisten häiriöiden ja ADHD-oireiden seulontaan.

A

Stimulanttien haittavaikutukset lapsilla ja nuorilla

Metyylifenidaatin ja amfetamiinien haittavaikutukset ADHD:n lyhytkestoisessa hoidossa lapsilla ja nuorilla ovat tavallisia mutta yleensä lieviä.

B

ADHD-lääkkeiden vakavat kardiovaskulaariset haittavaikutukset

Atomoksetiinin, amfetamiinien tai metyylifenidaatin käyttö ADHD:n hoitoon ei ilmeisesti lisää vakavien sydänperäisten haittavaikutusten riskiä aikuisilla.

B

ADHD-RS-IV-kyselylomakkeen soveltuvuus lasten ja nuorten ADHD:n diagnosoinnissa

ADHD-RS-IV-kyselylomake ilmeisesti soveltuu lasten ja nuorten ADHD-oireiden kliiniseen diagnostiseen arviointiin.

B

Atomoksetiini ADHD:n hoidossa aikuisilla

Atomoksetiini ilmeisesti vähentää ADHD-oireita aikuisilla 6 kuukauden hoidossa.

B

Biopalautehoito (neurofeedback) lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

EEG-biopalautehoidolla ei ilmeisesti ole vaikutuksia lasten ja nuorten ADHD:n ydinoireisiin.

B

Klonidiini lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Klonidiini ilmeisesti vähentää ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla lyhytaikaisessa hoidossa.

B

Kognitiivis-behavioraalinen ryhmäpsykoterapia aikuisten ADHD:n hoidossa

Kognitiivis-behavioraaliset ryhmämuotoiset psykoterapiat ilmeisesti vähentävät itsearvioituja ADHD-oireita aikuisilla.

B

Koulussa toteutettavien psykososiaalisten tukitoimien vaikutukset ADHD-oireisten lasten toimintakykyyn

Koulussa toteutettavat käyttäytymishoitoihin perustuvat tukitoimet ilmeisesti parantavat toimintakykyä alakouluikäisillä ADHD-oireisilla lapsilla.

B

Käyttäytymisen ohjaus lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Käyttäytymisen ohjaus ilmeisesti vähentää ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla.

B

Monityydyttymättömät rasvahapot lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Monityydyttymättömät rasvahapot ovat ilmeisesti tehottomia ADHD:n hoidossa lapsilla ja nuorilla.

B

SNAP-IV-kyselylomakkeen soveltuvuus lasten ja nuorten ADHD:n diagnosointiin

SNAP-IV-kyselylomake (Swanson, Nolan, and Pelham Rating Scale-IV) ilmeisesti soveltuu käytettäväksi ADHD-oireiden diagnostisessa arvioinnissa lapsilla ja nuorilla.

B

Sokeria (sakkaroosia) rajoittava ruokavalio lasten ja nuorten ADHD-oireiden hoidossa

Sakkaroosin poistamisella ruokavaliosta ei ilmeisesti ole merkitystä lasten tai nuorten ADHD-oireiden hoidossa.

B

Tietokoneistetun työmuistiharjoittelun käyttö lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Tietokoneistetulla työmuistiharjoittelulla ei ilmeisesti ole vaikutuksia lasten ADHD:n oireisiin.

B

Vanhempainohjaus lasten ADHD:n ja sen liitännäisoireiden hoidossa

Strukturoitu vanhempainohjaus ilmeisesti vähentää lapsen ADHD-oireita ja parantaa vanhemman toimintakykyä.

C

ADHD:n lääkehoidon vaikutus päihteiden käyttöön potilailla, joilla on samanaikaisesti ADHD ja päihdehäiriö

ADHD:n lääkehoito ei vähentäne päihdekäyttöä potilailla, joilla on samanaikaisesti sekä ADHD että päihdehäiriö.

C

Bupropioni ADHD:n hoidossa aikuisilla

Bupropioni saattaa vähentää ADHD:n oireita aikuisilla enemmän kuin lumelääke lyhytaikaisessa, alle 3 kuukauden kestoisessa hoidossa.

C

Bupropioni lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Bupropionilla ei liene tehoa lasten ja nuorten ADHD-oireisiin.

C

EEG-biopalautehoito (neurofeedback) ADHD:n hoidossa aikuisilla

Aikuisilla EEG-biopalautehoidolla (neurofeedback) ei liene vaikutusta ADHD:n hoidossa, mutta tutkimustietoa ei ole riittävästi.

C

Keskittymiskyselyn soveltuvuus lasten ja nuorten ADHD:n diagnosoinnissa ja seulonnassa

Keskittymiskysely saattaa soveltua ADHD:n ja sen esiintymismuotojen diagnosoinnin apuvälineeksi lapsilla ja nuorilla.

C

Liikunta lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

6–10 viikon kestoinen säännöllinen aerobinen liikuntaharjoittelu saattaa vähentää ADHD:n keskeisiä oireita lapsilla ja nuorilla.

C

Lisdeksamfetamiini vähintään puoli vuotta kestävässä hoidossa aikuisten ADHD:ssa

Lisdeksamfetamiini saattaa vähentää ADHD:n oireita aikuisilla vähintään puolen vuoden kestoisessa hoidossa enemmän kuin lumelääke.

C

Modafiniili ADHD:n hoidossa aikuisilla

Modafiniili ei vähentäne ADHD:n oireita aikuisilla enempää kuin lumelääke lyhytaikaisen, korkeintaan 9 viikon kestoisen hoidon aikana. Pitkäaikaiskäytöstä ei ole tutkimustietoa.

C

Ruoka-ainerajoitukset lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Ruoka-ainerajoitukset saattavat vähentää ADHD-oireita osalla lapsista ja nuorista, mutta tutkimusnäyttöä ei ole riittävästi.

C

Ryhmämuotoinen kognitiivinen käyttäytymisterapia lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Ryhmämuotoinen kognitiivinen käyttäytymisterapia saattaa vähentää nuorten ADHD-oireita.

D

Guanfasiini ADHD:n hoidossa aikuisilla

Guanfasiinin tehosta ADHD:n oireiden hoidossa aikuisilla ei ole riittävästi tutkimustietoa hoitosuosituksen antamiseksi.

D

Lisäaineeton ruokavalio lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Lisäaineiden poistaminen ruokavaliosta saattaa osalla lapsista vähentää ADHD-oireita, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Venlafaksiini ADHD:n hoidossa aikuisilla

Venlafaksiini ei lyhytaikaisessa, alle kahden kuukauden kestoisessa hoidossa näytä vähentävän aikuisten ADHD-oireita lumelääkettä enemmän, mutta luotettava tutkimusnäyttö asiasta puuttuu.

ADHD:n diagnostinen kaavio
ADHD:n hoitokaavio
Pohjois-Suomen vuoden 1986 syntymäkohortissa todetut 16–18-vuotiaiden ADHD-diagnosoitujen nuorten psykiatriset samanaikaishäiriöt