Den kliniska misstanken på hjärtsvikt ska alltid basera sig på patientens symtom eller kliniska fynd. Normal status och EKG samt avsaknad av hjärt- och kärlsjukdomar gör hjärtsvikt mycket osannolik. En känd hjärt- och kärlsjukdom eller ett avvikande EKG kan indicera hjärtsvikt och utgöra orsaken till hjärtsviktssymtom och -fynd, men bestämningen av natriuretiska peptider (BNP, NT-proBNP) är en objektiv mätare på vänsterkammarbelastning. Ju högre värdet på natriuretiska peptider är, desto mer sannolik är hjärtsvikt. Diagnosen ska bekräftas med ekokardiografi, som också avslöjar mekanismen för hjärtsvikten (HFrEF, HFpEF) och kan antyda etiologin (klaffskada, infarktärr, LVH). Om den kliniska diagnosen är uppenbar, kan ekokardiografi utföras direkt, särskilt om undersökningen är lättillgänglig.
© Finska Läkarföreningen Duodecim