Vilka krav ställs på ett preventivmedel?

Det viktigaste är att preventivmedlet är pålitligt, men enligt färska undersökningar vill kvinnor också ha preventivmedel som har få biverkningar och som är riskfria och lätta att använda.

Långverkande preventivmedel såsom spiraler och p-stavar är både effektiva och lättanvända, eftersom de inte kräver att man hela tiden kommer ihåg dem.

Preventivmedlets pris har också sin betydelse.

Arbetsgruppen rekommenderar att preventivmedel ges gratis till alla under 25 år, eftersom det minskar oönskade graviditeter och aborter.

Ungdomar och preventivmedel

Enligt lagen om patientens ställning och rättigheter (Finlex «https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785»1) kan en minderårig själv bestämma om sin vård om hen är kapabel till det utifrån sin ålder och utvecklingsnivå.

En minderårig kan vanligtvis själv bestämma om att använda preventivmedel, men särskilt för personer under 16 år utreds helhetssituationen noggrant.

Det finns att välja på bland preventivmedlen

Titta på en tabell «Följande tabell visar olika preventivmedel och deras egenskaper. ...»1 över olika preventivmetoder.

Kombinerade hormonella preventivmedel innehåller två hormoner: kvinnligt könshormon (östrogen) och gulkroppshormon (progestin). Sådana preparat är p-piller, p-plåster och p-ring.

Preparat som bara innehåller progestin är minipiller, p-stav, hormonspiral och medel som ges som injektion.

Den mest effektiva av de icke-hormonella produkterna är kopparspiralen, vars effekt grundar sig på en främmandekroppsreaktion i livmodern.

När en spiral sätts in erbjuds bedövning av livmoderhalsen.

Pessar, spermiedödande medel, preventivsvamp och kvinnlig kondom är mindre vanliga preventivmetoder.

Kondom för män är det enda preventivmedlet som också skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar, om det används på rätt sätt.

Sterilisering för mannen eller kvinnan är en bestående, oåterkallelig preventivåtgärd.

Hormonella preventivmedel används också i stor utsträckning för att behandla olika gynekologiska symtom och sjukdomar.

Otillförlitliga preventivmetoder

Den preventiva effekten av så kallade säkra dagar är dålig om metoden inte åtföljs av stödjande teknik. Avbrutet samlag, mätning av kroppstemperaturen och bedömning av sekretet i livmodermunnen är också osäkra preventivmetoder.

Jag behöver preventivmedel, vad ska jag göra?

Om du behöver preventivmedel kan du kontakta skol- eller studerandehälsovården eller en hälsostation. På vissa orter finns också preventivmedelsrådgivningar. Att börja med preventivmedel kräver ingen gynekologisk undersökning om du är symtomfri.

Efter en abort är det viktigt att använda pålitliga preventivmedel.

Det är också bra att komma överens om fortsatt förebyggande av graviditet i god tid efter en förlossning, antingen under slutskedet av graviditeten vid besök på mödrarådgivningen eller senast vid efterkontrollen efter förlossningen.

Vilket preventivmedel passar bäst för mig?

Det finns ett lämpligt preventivmedel för de flesta av oss. Många faktorer inverkar på vilket preventivmedel som är bäst för just dig: hälsotillstånd, sjukdomar eller riskfaktorer, ålder, vikt, rökning och livssituation, men också dina egna preferenser.

Vissa sjukdomar eller riskfaktorer kan utgöra ett hinder för att använda vissa preventivmedel. För kombinerade preventivmedel är de vanligaste hindren (absoluta kontraindikationer) migrän med aura eller förhöjd risk för trombos (blodproppar), eftersom medlen ökar risken för trombos i vener och artärer. Dessa allvarliga biverkningar är dock sällsynta. Kombinerade preventivmedel som innehåller naturliga östrogener har en lägre risk för trombos. Preparat som endast innehåller progestin ökar inte risken för trombos.

Dessa frågor diskuterar du med hälsovårdaren eller läkaren när det övervägs vilket preventivmedel som är bäst just för dig (se tabellen i rekommendationen på finska: Centrala frågor vid val av preventivmetod «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T1»4).

Hur följs användningen av preventivmedel upp?

Preparat som innehåller enbart progestin är riskfria och kräver inga regelbundna kontroller.

Användningen av kombinerade preventivmedel följs upp vartannat år. Vid uppföljningen kontrolleras om preventivmetoden fortfarande är lämplig och om det har dykt upp några biverkningar eller riskfaktorer som påverkar användningen.

Vilka biverkningar kan preventivmedel ha?

Många upplever lindriga och övergående biverkningar efter att ha börjat använda preventivmedel.

De vanligaste biverkningarna är oregelbundna blödningar och humörsymtom. Om symtomen fortsätter bör du kontakta vårdenheten.

Vad är akutpreventivmedel?

Om den använda preventivmetoden av någon orsak inte har fungerat säkert, eller om man inte har använt något preventivmedel alls, kan graviditet förhindras med akut-p-piller eller kopparspiral. Effekten av akut-p-piller är bäst inom tolv timmar efter samlaget, så pillret ska tas så snabbt som möjligt efter samlaget, men senast inom tre eller fem dygn, beroende på preparat.

Nu för tiden kan vem som helst köpa akut-p-piller utan recept på alla apotek i Finland. Du får råd och vägledning på apoteket när du köper akut-p-piller.

Kopparspiral är den mest effektiva akutpreventivmetoden. Den kan sättas in inom fem dagar efter samlaget, antingen kvinnan tidigare har fött barn eller inte. Kopparspiralen kan lämnas på plats så att den effektivt förhindrar graviditet också i framtiden.

Mera information om ämnet

Tabeller med ytterligare information i God medicinsk praxis-rekommendationen, på finska:

• Viktiga punkter för att välja preventivmetod «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T1»4
• Kontraindikationer för kombinerade preventivmedel «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T3»5
• Hälsoeffekter av metoder som används för att förhindra graviditet i alfabetisk ordning «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T4»2
• Lösningar för problemsituationer vid förebyggande av graviditet
• Effekten av de vanligaste riskfaktorerna på trombosrisken vid användning av kombinerade preventivmedel «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T5»6
• Kontraindikationer för progestinpreventivmedel «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T7»7
• Förebyggande av graviditet efter förlossning «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T9»8
• Inverkan av sjukdomar och riskfaktorer på valet av preventivmetod «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T10»9
• Föreställningar om förebyggande av graviditet «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T12»10
• I hurudana fall kan förebyggande av graviditet misslyckas? «https://www.kaypahoito.fi/hoi50104#T13»11

Terveyskirjasto: Förebyggande av graviditet «https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00165»12

Artiklar för unga från Befolkningsförbundet, bland annat sexualitet (på svenska «https://www.vaestoliitto.fi/sv/sexualitet/»13) och preventivmedel (på finska «https://www.hyvakysymys.fi/artikkeli/nuorten-vaestoliitto-artikkelit/»14) Studenternas Hälsovårdsstiftelse (SHVS): Preventivmedel och sexuell hälsa «https://www.yths.fi/sv/tjanster/preventivmedel-och-konssjukdomar/»15

De i patientversionen nämnda organisationerna ger mera information i ämnet. Finska Läkarföreningen Duodecims redaktion för God medicinsk praxis svarar inte för kvaliteten eller tillförlitligheten på uppgifter som andra organisationer har gett.

Författare

Texten i patientversionen har skrivits utgående från Läkarföreningen Duodecims rekommendation God medicinsk praxis «Raskauden ehkäisy»1 av redaktör Kirsi Tarnanen som stödjer patienternas delaktighet.

Texten har granskats av ordföranden i arbetsgruppen som utarbetat God medicinsk praxis-rekommendationen, professorn i obstetrik och gynekologi, specialistläkaren i obstetrik och gynekologi samt reproduktionsmedicin Terhi Piltonen från Uleåborgs universitet och OYS, samt specialistläkaren i allmänmedicin, redaktören för God medicinsk praxis Bianca Arrhenius från Finska Läkarföreningen Duodecim.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.