Levercirros (skrumplever)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys r.y
14.11.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Maksakirroosi «Maksakirroosi»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Många leversjukdomar leder till levercirros, vars prevalens i Finland är ca 1 %. Levercirros utvecklas i allmänhet långsamt och patienten är länge symtomfri.
  • Levercirros har en relativt god prognos, om sjukdomen konstateras i tid. Se videon om hur tidig diagnostik av levercirros är viktig för prognosen «Maksakirroosin varhainen diagnostiikka on ennusteen kannalta tärkeää (video)»1.
  • I Finland är dödligheten i levercirros störst i hela Västeuropa och den fortsätter att öka.
  • Betydande riskfaktorer för levercirros är sedan tidigare känd kronisk leversjukdom, riklig alkoholkonsumtion, användning av sprutdroger samt metabola riskfaktorer. Alla nivåer inom hälso- och sjukvården bör göra insatser för bättre levnadsvanor och förebyggande av levercirros.
  • Risken för levercirros bör beaktas om patienten har riskfaktorer för någon leversjukdom eller kliniska tecken på leversjukdom, också ifall att hen skulle sakna symtom. Risken för leversjukdom kan bedömas med leverriskräknaren CLivD (Chronic Liver Disease) som utvecklats i Finland. «https://www.terveyskyla.fi/sv/maghuset/ovre-delen-av-magen/leversjukdomar/raknaren-for-leverrisk»1
  • För bedömning av leverfibros hos personer över 35 år med risk för levercirros rekommenderas i första hand testet Fibrosis-4 (FIB-4). För bedömning av leverfibros hos personer under 35 år rekommenderas i första hand testet Enhanced Liver Fibrosis (ELF) eller mätning av levervävnadens styvhet med elastografi. Laboratorietester bidrar särskilt till att utesluta cirros.
  • Levercirrospatienternas leverenzymvärden kan vara inom referensvärdena.
  • Långt framskriden levercirros kan ofta diagnostiseras genom en kombination av kliniska, biokemiska och radiologiska fynd, men för att konstatera cirros i ett tidigt skede behövs vanligtvis elastografi. Biopsi behövs rätt sällan för att fastställa cirros.
  • I regel konsulteras gastroenterolog i följande fall: för att fastställa om levercirros eller långt framskriden fibros föreligger, cirrosens svårighetsgrad och etiologi, förekomsten av kliniskt betydande portahypertension, behovet av screening för esofagusvaricer, kartläggning av eventuella cirrosrelaterade komplikationer, bedömning av risken för levercellscancer och behovet av screening för levercellscancer samt för att upprätta en uppföljnings- och vårdplan.
  • Målet med behandlingen och uppföljningen av cirros är att fördröja eller förhindra sjukdomsprogression, att skydda levern mot ytterligare skador och att förebygga och behandla komplikationer av cirros.
  • Levercirrospatienter med kompenserad leversjukdom ska bedömas med 6–12 månaders intervall.
  • Under uppföljningen bör cirrosens svårighetsgrad, dvs. Child–Pugh-klassen, fastställas och elastografi utföras med 1–2 års intervall. Utifrån riskbedömningen rekommenderas screening för hepatocellulärt karcinom (HCC) för en del patienter.
  • Oberoende av cirrosens etiologi är det viktigt att de metabola riskfaktorerna blir behandlade och att patienten slutar dricka alkohol. En lägesbedömning av rusmedelsanvändningen ska alltid göras för personer med alkoholleversjukdom och vid behov uppgörs en individanpassad plan för missbrukarvård.
  • Bedömning av kör- och arbetsförmågan är väsentlig. En bedömning av både arbetsförmågan och av det stöd som behövs för att klara arbetet görs bäst inom företagshälsovården som känner till arbetsförhållandena och dit patienten kan hänvisas. Se videon om bedömning av körförmåga, arbetsförmåga och rehabilitering samt om palliativ vård för cirrospatienter: Ajokyvyn, työkyvyn ja kuntoutuksen arviointi sekä palliatiivinen hoito kirroosipotilailla (endast på finska) «Ajokyvyn, työkyvyn ja kuntoutuksen arviointi sekä palliatiivinen hoito kirroosipotilailla (video)»2.
  • Vid akut dekompensation är det viktigt att utreda orsaken. Dekompenserad levercirros innebär en fas av levercirros där leverfunktionen allvarligt försvagats eller där levercirrosen lett till komplikationer, såsom encefalopati, ascitesbildning eller blödning från esofagusvaricer.
  • Levertransplantation är en tänkbar behandling för vissa levercirrospatienter då cirrosen är förknippad med svår dekompensation eller hepatocellulärt karcinom.
  • Vid långt framskriden cirros är det viktigt att uppgöra en föregripande vårdplan och att vid behov integrera palliativ vård med den sjukdomsspecifika behandlingen.

Målsättning

  • Målet med rekommendationen är att effektivera och förenhetliga prevention, diagnostik, vård, handledning och uppföljning av patienter med levercirros och att därigenom minska sjukdomsrelaterad sjuklighet, dödlighet och behov av sjukhusvård.

Målgrupp

  • Rekommendationen är avsedd för alla som arbetar med att förebygga, diagnostisera, behandla och uppfölja levercirros och levercirrospatienter.
  • I rekommendationen ges inga separata detaljerade anvisningar för behandling eller uppföljning av enskilda leversjukdomar enligt etiologi.
  • Långt framskriden leversjukdom hos barn eller cirros hos barn behandlas inte i denna rekommendation.

Definitioner och terminologi

  • En kronisk leverskada kan, oberoende av etiologi, leda till leverfibros och vidare till levercirros. Bindväven som omger levercellerna (leverfibrosen) ökar småningom och bildar septa och noduler. Levercirros kallas tillståndet där dessa fibrotiska septa indelar leverparenkymet i knölar.
  • Levercirros orsakar både strukturella och funktionella förändringar i levern. Graden av leverfibros är en av de viktigaste prognostiska faktorerna vid flera kroniska leversjukdomar, eftersom fibrosgraden korrelerar starkt med utvecklingen av cirros och risken för leverrelaterade komplikationer «Sanyal AJ, Van Natta ML, Clark J, ym. Prospective ...»1, «Yano M, Kumada H, Kage M, ym. The long-term pathol...»2 «Thiele M, Johansen S, Israelsen M, ym. Noninvasive...»3. Se bild «Kroonisen maksataudin eteneminen»1.
  • Leverfibros klassificeras enligt histologi från noll till fyra (F0 = ingen fibros, F4 = cirros) i de vanligaste klassificeringarna (till exempel METAVIR). Fibrosen betraktas som betydande om den är av klass F2 eller mera och som framskriden om den är av klass F3 eller mera «Bedossa P, Poynard T. An algorithm for the grading...»4.
  • Cirros utvecklas från en symtomfri fas (kompenserad levercirros, i allmänhet Child–Pugh-klass A och tidig Child–Pugh-klass B) till en symtomatisk fas (dekompenserad levercirros, Child–Pugh-klasserna B–C) (tabell «Child–Pugh-poäng och -klassificering....»4). Den symtomatiska fasen kännetecknas ofta av behov för sjukhusvård, försämrad livskvalitet och ökad dödlighetsrisk.
  • Leverns syntes-, insöndrings- och utsöndringsverksamhet bedöms vanligen utifrån tromboplastin-/INR-, bilirubin- och albuminvärdena i plasma.
  • Portahypertension utvecklas vid cirros då flödesmotståndet i portakretsloppet i levern ökar. Vid levercirros är cirka 70 % av flödesmotståndet strukturellt och upp till 30 procent reversibelt, dvs. beror på sammandragning av blodkärlen. Därför kan flödesmotståndet påverkas med läkemedel.
  • Man talar om kliniskt betydande portahypertension (clinically significant portal hypertension, CSPH), när trycket i portådern är mer än 10 mmHg högre än trycket i levervenen.
  • Portahypertension och biokemisk leversvikt predikterar dekompenserad levercirros «Ripoll C, Groszmann R, Garcia-Tsao G, ym. Hepatic ...»5.
  • Med dekompenserad levercirros avses i allmänhet att ascites, hepatisk encefalopati eller blödning från esofagusvaricer uppstår.
  • Med akut dekompensation avses ett tillstånd där en cirrospatient inom några veckor utvecklar ascites, hepatisk encefalopati eller blödning från esofagusvaricer som i regel kräver sjukhusvård «D'Amico G, Bernardi M, Angeli P. Towards a new def...»6. Tillståndet är ofta förknippat med systemisk inflammation «Schulz MS, Angeli P, Trebicka J. Acute and non-acu...»7.
  • Med kronisk eller icke-akut dekompensation avses ett tillstånd där en person under en längre tid småningom utvecklat dekompenserad levercirros eller där episoder av dekompenserad levercirros som kräver sjukhusvård återkommer utan att cirrosen kompenseras däremellan «Schulz MS, Angeli P, Trebicka J. Acute and non-acu...»7.
  • Med acute-on-chronic liver failure (ACLF) eller akut försämring av kronisk leversjukdom avses svår, akut dekompenserad levercirros som leder till leversvikt och funktionsstörningar i andra vitala system (njurar, centrala nervsystemet, koagulationssystemet, blodcirkulationen och andningen). Tillståndet är förknippat med hög dödlighet på kort sikt.
  • Hepatocellulärt karcinom (levercellscancer, HCC) är den vanligaste formen av primär levercancer (levercellscancer) och den utvecklas vanligen i en cirrotisk lever «Yano M, Kumada H, Kage M, ym. The long-term pathol...»2, «Ripoll C, Groszmann R, Garcia-Tsao G, ym. Hepatic ...»5, «D'Amico G, Bernardi M, Angeli P. Towards a new def...»6, «European Association for the Study of the Liver. E...»8.
Bild 1.

Kroonisen maksataudin eteneminen.

Muokattu lähteestä: Svensk Gastroenterologisk Förening. Nationellt vårdprogram för levercirros 2022. Publicerad 28 april 2023. «https://svenskgastroenterologi.se/kunskap/nationellt-vardprogram-for-levercirros-2022/»

Prevalens

Tabell 1. Prevalensen av levercirros i olika riskgrupper.
Riskgrupp Prevalensen av cirros Referens
* Riskkonsumtion definierades i dessa undersökningar som > 21 portioner/vecka hos män, > 14 portioner/vecka hos kvinnor
** Förhöjt ALAT definierades som > 45 U/l hos män, > 35 U/l hos kvinnor) «Harman DJ, Ryder SD, James MW, ym. Obesity and typ...»17
Riskkonsumtion av alkohol* 2,8–4 % «Harman DJ, Ryder SD, James MW, ym. Obesity and typ...»17, «Thiele M, Madsen BS, Hansen JF, ym. Accuracy of th...»18
Typ 2-diabetes 3,7–10 % «Harman DJ, Ryder SD, James MW, ym. Obesity and typ...»17, «Castera L, Boursier J. Noninvasive Algorithms for ...»19, «Ajmera V, Cepin S, Tesfai K, ym. A prospective stu...»20, «Castera L, Laouenan C, Vallet-Pichard A, ym. High ...»21
Upprepade gånger förhöjt ALAT-värde** 5,6 % «Harman DJ, Ryder SD, James MW, ym. Obesity and typ...»17
Kombination av skadligt alkoholbruk, fetma och typ 2-diabetes 13,3 % «Harman DJ, Ryder SD, James MW, ym. Obesity and typ...»17

Riskfaktorer och etiologi

  • För att identifiera levercirros i ett tidigt skede och för att förebygga sjukdomen poängterar rekommendationen behovet av att öka kunskapen om levercirros och förbättra identifieringen av riskpatienter inom primärvården och företagshälsovården. Detta är särskilt viktigt eftersom kompenserad cirros oftast är symtomfri. Den strukturerade bedömningen av riskfaktorer och användningen av riskräknare bör effektiveras «Williams R, Aspinall R, Bellis M, ym. Addressing l...»27.
  • Trots att virushepatiter globalt sett är den största riskfaktorn för levercirros, ökar betydelsen av alkoholleversjukdomar och metabola fettleversjukdomar som riskfaktorer. I Europa är alkoholbruk den största riskfaktorn för cirros «Huang DQ, Terrault NA, Tacke F, ym. Global epidemi...»28. Det finns inga exakta uppgifter om hur etiologin av levercirros fördelar sig i Finland. Enligt en registerundersökning som omfattade hela den vuxna befolkningen i Sverige ansågs det sannolikt att den markanta ökningen av metabol fettleversjukdom var den största riskfaktorn för levercirros år 2019, medan alkohol var den näst största riskfaktorn «Nasr P, von Seth E, Mayerhofer R, ym. Incidence, p...»16.
  • De kliniskt viktigaste riskfaktorerna i patientarbetet är
    • känd kronisk leversjukdom
    • rikligt alkoholbruk
    • användning av sprutdroger
    • typ 2-diabetes
    • övervikt.
Tabell 2. De vanligaste etiologiska faktorerna till levercirros och diagnos enligt riskfaktor. Omarbetad från källa «Ginès P, Krag A, Abraldes JG, ym. Liver cirrhosis....»29.
Kausativa faktorer Huvudorsak eller bidragande faktor Cirrosrisk*
* Cirrosrisken uttrycker den procentandel av sådan population som har risk för levercirros och som kommer att få en cirrosdiagnos någon gång under sitt liv.
Toxisk Alkoholkonsumtion Livsstil 5–10 %
Metabolism Fetma, typ 2-diabetes, metabolt syndrom Genetisk polymorfism (t.ex. PNPLA3-genvariant) och alkoholkonsumtion 1–2 %
Infektion Hepatit B (90 % av infekterade barn och 5–10 % av vuxna får kronisk hepatit) Högendemiska förhållanden (prevalens > 2 %), inklusive fängelser; sexuellt riskbeteende; sprutdroger; immunosuppressiv medicinering; hemodialys Obehandlad upp till 40 %
Infektion Hepatit C (75–80 % av alla infekterade får kronisk hepatit) Högendemiska förhållanden (t.ex. fängelser); sexuellt riskbeteende; sprutdroger; immunosuppressiv medicinering; hemodialys; arbete med blodprodukter eller nålar Obehandlad 10–20 %
Genetisk benägenhet Hemokromatos,
mutationer i HFE-genen
2–4 %
Genetisk benägenhet Brist på alfa1-antitrypsin, mutationer i SERPINA1-genen 15 % för alfa1-antitrypsin genotyp ZZ
Genetisk benägenhet Wilsons sjukdom,
mutationer i ATP7B-genen
Inga uppgifter
Värd- och miljöfaktorer Autoimmun hepatit Kvinnligt kön (riskkvoten män:kvinnor cirka 1:3) Inga uppgifter
Värd- och miljöfaktorer Primär bilär kolangit Kvinnligt kön (riskkvoten män:kvinnor cirka 1:4) Obehandlad cirka 33 %
Värd- och miljöfaktorer Primär skleroserande kolangit Manligt kön (riskkvoten män:kvinnor cirka 2:1); två tredjedelar har interkurrent inflammatorisk tarmsjukdom Flera patienter kommer att behöva en levertransplantation

Diagnostik

Allmänt

  • Det är viktigt att hålla risken för levercirros i minnet, om patienten har riskfaktorer för leversjukdomar eller kliniska tecken på cirros, trots att patienten inte skulle ha tydliga symtom. Se bild «Maksakirroosin kliiniset ilmentymät»2.
  • Tidig diagnostik av levercirros kan underlättas genom uppmärksamhet på avvikelser i kliniska fynd, laboratorieresultat och radiologiska undersökningar. Detta är särskilt angeläget om patienten har riskfaktorer. Samtidig förekomst av flera avvikande fynd ökar sannolikheten för cirros.
  • Det är viktigt att fastställa cirros i ett tidigt skede av sjukdomen, eftersom detta möjliggör behandlingar som förebygger dekompensation. Se videon om vikten av tidig cirrosdiagnostik för prognosen: Maksakirroosin varhainen diagnostiikka on ennusteen kannalta tärkeää (endast på finska) «Maksakirroosin varhainen diagnostiikka on ennusteen kannalta tärkeää (video)»1.
  • Risken för komplicerad levercirros kan bedömas utgående från personens riskprofil genom att använda leverriskräknaren CLivD «https://www.terveyskyla.fi/sv/maghuset/ovre-delen-av-magen/leversjukdomar/raknaren-for-leverrisk»1
Bild 2.

Maksakirroosin kliiniset ilmentymät.

Lähde: Gastroenterologia ja hepatologia. (toim. Färkkilä M, Isoniemi H, Heikkinen M, Puolakkainen P). 3. uudistettu painos. 2018. Kustannus Oy Duodecim

Symtom och fynd

  • I den tidiga fasen av sjukdomen är symtomen vaga och ospecifika, såsom trötthet, utmattning, aptitlöshet, muskelförlust och nedsatt fysisk kondition.
  • Vid framskriden cirros är patienten ikterisk och förvirrad, har klåda, andnöd, svullnader, ascites och ökad infektionskänslighet.
  • Typiska kliniska fynd vid cirros är spindelnevi och palmarerytem (diagnostisk sensitivitet cirka 45 %, specificitet cirka 90 %) «Udell JA, Wang CS, Tinmouth J, ym. Does this patie...»30. När sjukdomen framskrider kan utvidgade bukvener, splenomegali och ascites tillstöta.
  • Bilddiagnostiskt bör levercirros misstänkas om levern är knölig eller har en grov ekostruktur, ojämn yta, förändrad morfologi (förstorat segment 1, stor vänster lob i förhållande till höger lob, liten levervolym) eller om fynd som tyder på portahypertension föreligger (ascites, portosystemiska kollateraler, rekanalisering av paraumbilikala venen, förstorad mjälte).
  • Ett normalt bilddiagnostiskt fynd utesluter inte cirros, eftersom levern ofta ser normal ut vid tidig cirros. Sensitiviteten att konstatera levercirros i Child–Pugh-klass A med ultraljud och datortomografi är cirka 60 % «Hetland LE, Kronborg TM, Thing M, ym. Suboptimal d...»31.
  • Förstorad mjälte som enskilt fynd utan annan misstanke om cirros ska i första hand leda till hematologiska utredningar. Också ascitesfynd ska i första hand misstänkas bero på andra orsaker än cirrosbetingad portahypertension, om inga andra tecken på cirros konstateras.
  • Varicer (åderbråck) i matstrupen eller magsäcken som upptäckts vid gastroskopi tyder starkt på levercirros.
  • Följande avvikelser i laboratorieresultat (utan annan uppenbar förklaring) väcker misstanke om levercirros: trombocytopeni, särskilt om ASAT-värdet också är förhöjt, avvikande P-TT/INR, lågt albuminvärde och högt konjugerat bilirubinvärde. Förhöjd ASAT/ALAT-kvot (> 1) förekommer ofta vid såväl alkoholrelaterad som icke-alkoholrelaterad cirros, men är inte specifik för cirros.
  • Trots att leverenzymvärdena (ALAT, ASAT, AFOS eller GT) skulle ligga inom referensområdet, är levercirros inte utesluten «Harris R, Harman DJ, Card TR, ym. Prevalence of cl...»32, «Castera L, Boursier J. Noninvasive Algorithms for ...»19.

Inledande utredningar

Bild 3.

Maksafibroosiarvion aiheet.

Icke-invasiva leverfibrostest

  • Allmänt taget fungerar fibrostesterna bäst då det gäller att utesluta cirros.
  • Diagnosen levercirros ska inte grunda sig enbart på av ett (1) icke-invasivt testresultat.

FIB-4

Enhanced liver fibrosis (ELF)

Leverelastografi

Fastställande av diagnos

  • Leverbiopsi har varit den etablerade metoden för att diagnostisera cirros, men numera kan diagnosen ofta ställas utgående från en kombination av kliniska, biokemiska och radiologiska undersökningsresultat, eventuellt kompletterade med elastografi. Men laboratorietester eller radiologiska undersökningar är i sig ingalunda tillräckligt noggranna för att bekräfta en cirrosdiagnos.
  • Dekompenserad cirros diagnostiseras i huvudsak utgående från kliniska fynd, radiologiska undersökningsresultat och ett antal olika laboratorieundersökningar.
  • Vid misstanke om kompenserad cirros ska gastroenterolog i regel konsulteras. Se avsnitt Definitioner «A1»2.
  • Målet med fortsatta gastroenterologiska utredningar är att:
    • säkerställa diagnosen levercirros eller långt framskriden fibros
    • säkerställa sjukdomens etiologi
    • utreda förekomsten av kliniskt signifikant portahypertension och behovet av screening för varicer
    • fastställa cirrosens svårighetsgrad (Child–Pugh-klass och MELD-poäng)
    • kartlägga om patienten uppvisar komplikationer av cirros, till exempel muskelartrofi, undernäring, ascites, (minimal) hepatisk encefalopati och portvenstrombos
    • bedöma risken för HCC och behovet av screening (se avsnitt Uppföljning «A2»3)
    • upprätta en uppföljnings- och vårdplan som omfattar behandlingen av den underliggande orsaken.
  • Om patientens situation trots dessa utredningar är fortfarande oklar, bedömer en specialistläkare behovet av leverbiopsi för diagnostiska eller differentialdiagnostiska behov. Mer information om leverbiopsi finns i tilläggsmaterialet «Maksabiopsia ja maksakirroosin diagnostiikka»3, med textavsnitt om provtagning och tolkning av leverbiopsi.

Portahypertension

Tabell 3. Behovet av gastroskopi vid levercirros i diagnosskedet och under uppföljning enligt cirrosens svårighetsgrad «de Franchis R, Bosch J, Garcia-Tsao G, ym. Baveno ...»52.
Bedömning Slutsats
* Leverelastografiresultatet under 20 kPa och samtidigt trombocyttal över 150x109/l (negativt prognosvärde för signifikanta varicer 99 %)
** Elastografi inte tillgänglig eller elastografiresultatet ligger inom osäkert område
*** Bilddiagnostiska tecken på portahypertension eller (om patientens viktindex är under 30 kg/m2) elastografiresultat av levern över 25 kPa eller över 20 kPa med samtidig trombocytopeni (< 150x109/l) (positivt prognosvärde 88–89 %)
**** Gastroskopi ska göras om icke-selektiv betablockerare är kontraindicerad eller olämplig eller om dosen är för liten (t.ex. karvedilol < 12,5 mg/dygn)
Levercirrosens svårighetsgrad Signifikant portahypertension Behov av gastroskopi Icke-selektiv betablockerare Uppföljning
Child–Pugh-klass A Uteslutet* Nej Nej Elastografi och trombocyttal med 1–2 års intervall -> ny bedömning om elastografiresultatet är över 20 kPa eller trombocyterna under 150x109/l
Oklart** Ja Om varicer konstateras Uppföljning enligt gastroskopifynd:
  • Inga varicer -> gastroskopi med 2–3 års intervall
  • Små varicer gradus 1 -> gastroskopi med 1–2 års intervall. Vid användning av icke-selektiva betablockerare behövs ingen gastroskopi.
  • Stora varicer (gradus 2–3 eller blödningsstigmata) -> gummibandsligatur (åtminstone om icke-selektiva betablockerare inte används) med 4–6 veckors intervall tills det inte finns några varicer kvar att behandla. Därefter gastroskopi om 1 år och i fortsättningen enligt det ovan nämnda.
Bekräftad*** Nej Ja****
  • Gastroskopi, om cirros av Child–Pugh-klass B–C utvecklas
Child–Pugh-klass B–C Ja Om varicer konstateras Uppföljning enligt gastroskopiska fynd:
  • Inga varicer eller små varicer gradus 1 -> gastroskopi med 1 års intervall
  • Stora varicer (gradus 2–3 eller blödningsstigmata) -> gummibandsligatur med 4–6 veckors intervall tills det inte finns några varicer kvar att behandla. Därefter gastroskopi med 1 års intervall.
Bild 4.

Elastografiatulos ja maksasairauden vaikeusaste linjaavat gastroskopian tarvetta maksakirroosipotilaalla.

Levercirrosens svårighetsgrad och prognos

Tabell 4. Child–Pugh-poäng och -klassificering.
Poäng
1 2 3
Bilirubin (μmol/l) < 34 34–50 > 50
Albumin (g/l) > 35 28–35 < 28
TT% (INR) > 60 (< 1,7) 30–60 (1,7–2,3) < 30 (> 2,3)
Ascites Nej (identifieras endast radiologiskt) Kan hållas under kontroll med diuretika Riklig, behov för upprepade punktioner
Encefalopati Nej Lindrig (grad 1–2) Måttlig/svår (grad 3–4)
Poäng
5–6
7–9
10–15
Klass
A
B
C
Tabell 5. Olika skeden av kompenserad och dekompenserad levercirros samt 5-års överlevnadsprognoser. Kompenserad cirros indelas i faserna 1–2 och dekompenserad cirros i faserna 3–6. Källor «Svensk Gastroenterologisk Förening. Nationellt vår...»83, «Jalan R, D'Amico G, Trebicka J, ym. New clinical a...»84.
Cirrosens fas Definition 5-års dödlighet
HVPG = hepatic venous-portal gradient (tryckgradient mellan portvenen och levervenen)
Fas 1 Kompenserad, inga varicer
  • 1a HVPG 6–9 mmHg
  • 1b HVPG ≥ 10 mmHg (= kliniskt betydande portahypertension)
1,5 %
Fas 2 Kompenserad, varicer 10 %
Fas 3 Varixblödning (utan ascites eller encefalopati) 20 %
Fas 4 Ascites eller encefalopati (utan varixblödning) 30 %
Fas 5 ≥ 2 akuta dekompensationsepisoder 88 %
Fas 6
(sen dekompensationsfas)
  • Återkommande bakterieinfektioner
  • Extrahepatiska organrubbningar
  • Refraktär ascites
  • Persisterande encefalopati
  • Persisterande ikterus
60–80 %

Förebyggande

Allmänt

  • Det förebyggande arbetet fokuserar på att förebygga progressionen av såväl kronisk leversjukdom som cirros hos personer som redan har en kronisk leversjukdom.
  • Då det gäller levnadsvanorna ska uppmärksamhet fästas särskilt vid följande: tobaksrökning, excessivt alkoholbruk, bruk av andra rusmedel, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. För att minska o.a. risk måste man också beakta huruvida personer i arbetsför ålder exponeras för levertoxiska kemikalier i sitt arbete och vilka arbetarskyddsåtgärder har vidtagits för att minska risken.

Hörnstenarna för att förebygga levercirros

  1. Hantera och kontrollera metabola riskfaktorer
  2. Sluta alkoholen
  3. Motionera är viktigt, kaffe är okej
  4. Sluta röka
  5. Ät hälsosamt

Levnadsvanor

Alkohol

Bild 5.

Alkoholi maksakirroosin riskitekijänä.

Lähde: Rehm J, Taylor B, Mohapatra M, ym. Alcohol as a risk factor for liver cirrhosis: a systematic review and meta-analysis. Drug Alcohol Rev 2010;29(4):437-45, PMID: 20636661

© John Wiley & Sons, Inc. Lupa käännökseen ja julkaisuun saatu 14.11.2024.

Övervikt och metabolt syndrom

Motion

Andra rusmedel, såsom sprutdroger

  • Rusmedel ska inte användas, då detta kan belasta levern och medför en risk för virushepatit.

Rökning

  • Rökning ökar sjukligheten och dödligheten i många sjukdomar, inklusive levercellscancer. Djurförsök visar att rökning ökar leverfibros. Enligt humanstudier associeras rökning med en ökad risk för levercirros «Marti-Aguado D, Clemente-Sanchez A, Bataller R. Ci...»100. Därför rekommenderas permanent rökstopp, särskilt om patienten redan har en diagnostiserad leversjukdom.

Nutrition

Behandling

Allmänt

  • Målet med behandlingen och uppföljningen av cirros är att fördröja eller förhindra sjukdomsprogressionen, att skydda levern mot ytterligare skador samt att förebygga och behandla komplikationer av cirros (dekompensation).

Etiologisk behandling

Förhindrande av komplikationer

Icke-selektiva betablockerare

Bild 6.

Beetasalpaajien terapeuttinen ikkuna maksakirroosissa.

Reprinted from Hepatology, 78/4, Albillos A, Krag A, Beta-blockers in the era of precision medicine in patients with cirrhosis. 866-872, Copyright (2023), with permission from Elsevier.

Övrig läkemedelsbehandling

Livsstilsinterventioner

Principerna för behandling av akuta komplikationer vid cirros

  • Vid akut dekompenserad cirros är det viktigt att utreda orsaken till dekompensationen. Vanliga orsaker är blödning, infektion, hög alkoholkonsumtion och otillräcklig albuminersättning vid ascitestappning «Trebicka J, Fernandez J, Papp M, ym. PREDICT ident...»183. Andra orsaker är insjuknande i HCC, läkemedelstoxicitet, operation och virushepatit «de Franchis R, Bosch J, Garcia-Tsao G, ym. Baveno ...»52.
  • Förutom behandling av komplikationen och dess utlösande faktor är det viktigt att analysera patientens situation och prognos på ett övergripande sätt. Allvarlig dekompensation eller höga MELD-poäng (> 15) är indikationer för konsultation hos gastroenterolog inom i patientens region bland annat i fråga om levertransplantation.

Varixblödning

Ascites

  • Den årliga risken för ascites hos en patient med cirros är cirka 5 % «Tapper EB, Parikh ND. Diagnosis and Management of ...»62.
  • Ascitesdiagnosen ställs kliniskt och kontrolleras med ultraljudsundersökning av buken eller med tvärsnittstomografi (se Askitespunktion och indikationer för provtagning «A4»5).
  • Ascites behandlas med saltbegränsning och diuretika.
  • Det finns ingen evidens för nytta av diuretikabehandling vid ascites som inte ger symtom och som endast påvisats radiologiskt.
  • För saltbegränsningen (< 5–6 g NaCl/dygn) gäller det att välja livsmedel och maträtter utan salt eller med lågt saltinnehåll och att avstå från att tillsätta salt i maten. Ett tillräckligt energiintag för undvikande av muskelförlust är dock viktigare med tanke på prognosen än en strikt saltbegränsning «European Association for the Study of the Liver. E...»8, «Haberl J, Zollner G, Fickert P, ym. To salt or not...»193.
  • Vätskebegränsning är till nytta närmast om patienten har betydande ödem i benen och/eller hyponatremi (P-Na < 125 mmol/l).
  • På grund av risken för akut njursvikt bör antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och ACE/AT2-blockerare avslutas vid förekomst eller utveckling av ascites «European Association for the Study of the Liver. E...»8.
  • Den viktigaste diuretikan som används primärt är spironolakton (startdos 50–100 mg/dygn, maximal dos 400 mg/dygn). Spironolakton i kombination med furosemid (startdos 40 mg/dygn, maximidos 160 mg/dygn) effektiverar behandlingen av ascites. Kombinationsbehandlingen minskar också risken för hyperkalemi «Angeli P, Fasolato S, Mazza E, ym. Combined versus...»194.
  • Under de första veckorna efter att diuretikabehandling inletts ska patientens kliniska tillstånd uppföljas regelbundet. Samma gäller laboratoriekontrollerna: blodprov tas med 1–2 veckors intervall, senare med 1–3 månaders intervall. Diuretikadoserna kan ökas med 3–7 dygns intervall.
  • Målet är en viktminskning på 0,5 kg/dygn om patienten inte har ödem i benen eller 1 kg/dygn om patienten har ödem i benen.
  • Om patienten utvecklar svår hyponatremi (P-Na < 125 mmol/l), akut njurskada, progredierande encefalopati eller svåra muskelkramper, ska diuretikabehandlingen avbrytas temporärt. Uppehåll med spironolakton sker vid betydande hyperkalemi (> 6 mmol/l) och med furosemid vid betydande hypokalemi (< 3 mmol/l).
  • Under uppföljningen kan natrium och kalium i urinen bestämmas ur engångsurinprov.
    • U-Na–U-K-förhållandet > 1 tyder på natriures, vilket är målet för diuretikabehandlingen. Om vikten dock inte minskar, tyder det på ett för stort saltintag med kosten.
    • U-Na–U-K-förhållandet < 1 tyder på att diuretikadoserna bör ökas.
  • När ascitesvätskan försvunnit (klinisk bedömning), reduceras diuretikadoserna gradvis till den minsta effektiva dosen, som håller ascitesbildningen under kontroll.
Tabell 6. Principerna för diuretikabehandling av ascites inom öppenvården.
Viktminskning* Förhållandet mellan U-Na och U-K i engångsurinprov Tolkning Justering av behandlingen
* optimalt mål för viktminskningen: 3–4 kg/vecka, om inga benödem föreligger och 7 kg/vecka, om benödem föreligger
** tills diuretikarespons eller maximal dos uppnås (spironolakton 400 mg/dygn, furosemid 160 mg/dygn) eller tills biverkningar uppkommer (P-Na < 125 mmol/l, akut njurskada, progredierande encefalopati, svåra muskelkramper, eller P–K < 3 eller > 6 mmol/l)
> 2 kg/vecka > 1 Diuretikarespons Fortsätt med den nuvarande diuretikadosen tills ascites/ödemet har försvunnit.
Halvera därefter diuretikadosen.
> 2 kg/vecka < 1 Ingen diuretikarespons Öka diuretikadosen**, förnyad bedömning om 1 vecka.
Kontrollera behandlingsföljsamheten.
Situationen fortsätter trots maximal diuretikados eller biverkningarna tillåter inte doshöjningar av diuretika = behandlingsresistent ascites.
> 2 kg/vecka > 1 För mycket salt i kosten Kontrollera saltbegränsningen och effektivera handledningen av saltbegränsningen.
> 2 kg/vecka < 1 Ingen diuretikarespons och snabbt framskridande muskelförlust (ovanligt) Öka diuretikadosen**, förnyad bedömning 1 vecka.
Kontrollera att näringsintaget är tillräckligt och motionsvanorna.
Överväg andra behandlingsalternativ för ascites.
  • Indikationer för ascitespunktion och provtagning av ascitesvätskan:
    • första episoden av åtminstone medelsvår ascites
    • patienten tas in på sjukhus på grund av allt svårare problem med ascitesbildning eller cirroskomplikationer (för att utesluta peritonit)
    • mycket spänd, symtomgivande buk eller ascites som ger andnöd, nedsatt tarmpassage eller nedsatt njurfunktion
  • Rutinmässiga korrigeringar av koagulationsfaktorer före ascitespunktion bör undvikas. Om trombocyttalet är mindre än 30x109/l, ska trombocyttransfusion övervägas oberoende av andra koagulationsfaktorer.
  • Från ascitesvätskan tas prover för bakterie- och svampodling (blododlingsflaska), As-Solut och differentialräkning av leukocyter, om räkningen inte ingår i As-Solut-bestämningen, albumin och protein. Om etiologin för ansamlingen av ascites är oklar, bestämmer den kliniska situationen om också följande bestämningar på ascitesvätskan utförs: ascites cytologi, glukos, amylas, tuberkulosnukleinsyra och -odling, bilirubin och triglycerider.
  • En albumingradient mellan serum och ascites (P/S-Alb–As-Alb) som överstiger 11 g/l tyder starkt på portahypertension (97 % specificitet), men detta fynd förekommer inte bara vid cirros utan också bland annat vid alkoholhepatit, hjärtrelaterad ascites, levervenstrombos (Budd-Chiari-syndrom), portvenstrombos och omfattande levermetastasering «Biggins SW, Angeli P, Garcia-Tsao G, ym. Diagnosis...»154, «Arkkila P, Nordin A. Treatment of ascites and its ...»195.
  • All ascitesvätska tappas vanligtvis på en gång, och för att förebygga hypovolemisk cirkulationsstörning och njurskada får patienten albuminersättning intravenöst «European Association for the Study of the Liver. E...»8. Efter tappningen avlägsnas dränet, senast 1(–2) dygn efter att den satts in.
  • Albuminersättning i samband med ascitestappning förebygger blodcirkulationsproblem och minskar dödligheten jämfört med andra plasmaexpanderare (RR 0,57–0,64) «Bernardi M, Caraceni P, Navickis RJ, ym. Albumin i...»196, «Shrestha DB, Budhathoki P, Sedhai YR, ym. Safety a...»197.
  • Rekommenderad albuminersättningsdos är 8 g albumin per tappad liter ascites, vilket motsvarar 100 ml 20-procentig albuminlösning intravenöst per 2–3 tappad liter ascites.
  • Vid akut-på-kronisk leversvikt eller då det finns stor risk för njurskador (primärt förhöjt kreatinin, knapp diures, systoliskt blodtryck < 90 mmHg, hyponatremi < 130 mmol/l eller aktiv infektion) rekommenderas att albuminersättningen genast påbörjas i början av ascitestappningen «Biggins SW, Angeli P, Garcia-Tsao G, ym. Diagnosis...»154. Vid upprepade ascitestappningar om patienten är stabil kan albuminersättningen påbörjas sedan 5 liter ascites tappats «Bai Z, Méndez-Sánchez N, Romeiro FG, ym. Use of al...»198.
  • Konsultation med gastroenterolog är indicerad, om produktionen av ascites inte hålls under kontroll (minst 3 tappningar per år) trots optimal diuretikabehandling och adekvat saltbegränsning.

Spontan bakteriell peritonit

Pleuravätska (hydrothorax)

  • Hydrothorax handlar i allmänhet om att ascitesvätska (transsudat) kommer in i lungsäcken via diafragmaöppningar, vanligtvis på högra sidan.
  • Behandlingsprinciperna motsvarar behandlingen av ascites. Pleurapunktion görs vid behov, men insättning av långvarigt pleuradrän rekommenderas inte på grund av komplikationsrisken.
  • Också pleuravätskan kan infekteras (spontant bakteriellt empyem, jfr spontan bakteriell peritonit). En neutrofilnivå i pleuravätskan på > 500 x 109/l anses vara diagnostisk.

Hepatorenalt syndrom

  • För patienter med ascites är den årliga risken för hepatorenalt syndrom 8 % «Tapper EB, Parikh ND. Diagnosis and Management of ...»62.
  • Hepatorenalt syndrom är en funktionell, akut njurskada i samband med cirros och betydande ascites,
    • där kreatinin i plasmat ökar > 27 μmol/l under 48 timmar eller till 50 % från basnivån inom 7 dagar från den senaste mätningen eller där urinutsöndringen är ≤ 0,5 ml per patientens vikt i kilogram under minst 6 timmar, och
    • där njurtillståndet inte korrigeras av vätskeresuscitation i fall där vätskeresuscitation sker under normala indikationer för att återställa den normala blodkärlsvolymen och
    • där någon annan tydlig orsak till njurskadan (till exempel betydande proteinuri och flödeshinder) inte föreligger «Nadim MK, Kellum JA, Forni L, ym. Acute kidney inj...»202.
  • Vid vätskeresuscitation för dehydrering rekommenderas vanligtvis kristalloid, vid tarmläckage erytrocyter och i annat fall albumin «Nadim MK, Kellum JA, Forni L, ym. Acute kidney inj...»202.
  • God differentialdiagnostik bör göras med tanke på andra orsaker till njurskada (volymbrist, njurtoxiska läkemedel, strukturell njurskada, akut tubulusnekros). Detta är viktig, eftersom knappt en tredjedel av cirrospatienternas akuta njurskador visar sig i själva verket vara hepatorenalt syndrom «European Association for the Study of the Liver. E...»8.
  • Infektioner och kraftigt utspänd ascites ska behandlas effektivt, och behandlingen med diuretika och betablockerare avbryts tillfälligt «European Association for the Study of the Liver. E...»8.
  • Om tillståndet inte reagerar på albuminbehandling, kan behandling med terlipressin förbättra återhämtningen av njurfunktionen vid hepatorenalt syndrom (39 % respektive 18 %) «Wong F, Pappas SC, Curry MP, ym. Terlipressin plus...»203 och detta kan minska dödligheten «Gluud LL, Christensen K, Christensen E, ym. Terlip...»204.
  • Terlipressinbehandling genomförs bäst på en vårdavdelning och terlipressin kan ges antingen som intravenösa bolusdoser på 0,5–1 mg var 4–6 timme (högst 2 mg var 4:e timme) eller som kontinuerlig intravenös infusion, initialt 2 mg/24 timmar. Om kreatininvärdet sjunker mindre än 25 % från utgångsnivån ökas dosen gradvis med 24 timmars intervall till maximidosen på 12 mg/24 timmar.
  • Terlipressin bör helst ges som kontinuerlig infusion, eftersom det är minst lika effektivt som bolusadministation och infusion ger färre biverkningar (35 % respektive 62 %). Behovet av terlipressin är mindre då det ges som infusion än som bolusdoser, vilket sparar kostnader «Cavallin M, Piano S, Romano A, ym. Terlipressin gi...»205.
  • Parallellt med terlipressin rekommenderas 20-procentigt albumin intravenöst 100–200 ml/dygn som underhållsbehandling. Denna behandling måste genomföras med försiktighet för att undvika lungödem ifall att vätskebehandlingen är alltför intensiv. «Bai Z, Méndez-Sánchez N, Romeiro FG, ym. Use of al...»198.
  • Noradrenalin har samma effekt som terlipressin och kan användas under intensivvårds- och övervakningsförhållanden «Singh V, Ghosh S, Singh B, ym. Noradrenaline vs. t...»206.
  • Terlipressin och noradrenalin kan ge ischemiska och kardiovaskulära komplikationer. Dessutom anses terlipressin vara kontraindicerat vid hypoxemi «Garcia-Tsao G, Abraldes JG, Rich NE, ym. AGA Clini...»207.

Hepatisk encefalopati

Tabell 7. West Haven-kriterierna för fastställandet av svårighetsgraden av hepatisk encefalopati «European Association for the Study of the Liver. E...»8.
Minimal hepatisk encefalopati Dold encefalopati Inga personlighets- eller beteendeförändringar. Små koncentrations- och minnesstörningar som kan endast upptäckas med psykometriska test.
Grad 1 Eufori, aggressivitet eller irritation
Omvänd sömnrytm, nedsatt koncentrationsförmåga. Asterixis (vingslagsfladder, flapping tremor på engelska) kan förekomma.
Grad 2 Manifest encefalopati Långsamma reaktioner och långsamt tal, apati, lindrig desorientering, personlighetsförändringar, asterixis
Grad 3 Patienten är dåsig men reagerar på verbal stimulus, desorienterad i fråga om tid och plats, asterixis
Grad 4 Medvetslöshet, smärtreaktion saknas eller är bevarad

Akut-på-kronisk leversvikt

  • Med akut försämring av kronisk leversjukdom (acute-on-chronic liver failure, ACLF) avses svår, akut dekompenserad leversvikt med associerade organskador enligt tabell 8 och ett systemiskt inflammationstillstånd «European Association for the Study of the Liver. E...»216.
  • Tillståndet är allvarligt och progredierar snabbt. Dödligheten på kort sikt är hög. Tillståndet kräver ofta intensivvård, om inga vårdbegränsningar har gjorts.
  • Dödligheten i ACLF under en månad varierar från 15 % (1 organstörning), till 32 % (2 organstörningar) och till 79 % (3 eller fler organstörningar) «European Association for the Study of the Liver. E...»216.
  • Hos en femtedel av patienterna med den allvarligaste formen av ACLF återhämtar sig organfunktionerna under de första intensivvårdsdagarna. Därför kan en tillförlitlig prognosbedömning för ACLF-patienterna göras först efter minst 2–3 dagars effektiv intensivvård «European Association for the Study of the Liver. E...»216.
  • Det är ofta inte möjligt att fatta föregripande beslut om vårdbegränsningar.
  • Om levertransplantation inte kommer i fråga och om patienten har åtminstone fyra organskador ännu efter effektiv intensivvård i 2–3 dygn, bör man överväga att avstå från intensivvård då prognosen bedöms som utsiktslös. «European Association for the Study of the Liver. E...»216.
Tabell 8. Definitioner av olika organstörningar vid akut leversvikt hos patienter med kronisk leversjukdom eller akut-på-kronisk leversvikt [acute-on-chronic liver failure, ACLF]).
Levern P-Bil > 205 mmol/l
Njurarna P-Krea > 177 µmol/l
Centrala nervsystemet Encefalopatigrad III–IV på West Haven-skalan eller intubation på grund av encefalopati
Koagulationsstörning INR ≥ 2,5 eller trombocyter < 20
Blodcirkulation Behov av vasopressor
Andning PaO2/FiO2 < 200 mmHg

Portvenstrombos

Hepatopulmonellt syndrom och portopulmonell hypertension

  • Mätning av syremättnaden då patienten ligger horisontellt och då hen står upp kan användas som metod för screening av hepatopulmonellt syndrom hos cirrospatienter. Om hepatopulmonellt syndrom föreligger, sjunker syremättnaden > 5 % då patienten övergår från horisontell till vertikal ställning (ortodeoxi).
  • Om ekokardiografi visar att patienten har förhöjt lungartärtryck, tyder detta på tyder på portopulmonell hypertension.
  • Närmare utredningar och vårdbedömningar av dessa två lungkomplikationer sker inom specialsjukvården.

Rekompenserad cirros

  • Rekompensation betyder att de cirrosrelaterade strukturella och funktionella förändringarna återställs åtminstone delvis sedan cirrosetiologin eller orsaken till dekompensationen åtgärdats.
  • Den kliniska definitionen av rekompensation basers på expertkonsensus och förutsätter enligt rådande uppfattning att alla följande kriterier uppfylls «de Franchis R, Bosch J, Garcia-Tsao G, ym. Baveno ...»52:
    • eliminering/suppression/åtgärdande av den primära orsaken till cirros (till exempel eradikering av hepatit C-virus, suppression av hepatit B-virus, absolut nykterhet)
    • minskad ascitesvätska, regress av encefalopatin (utan laktulos/rifaximin) och ingen varixblödning under de senaste 12 månaderna
    • tydligt förbättrade leverfunktionsvärden (albumin, INR, bilirubin).
    • Se bild «Maksakirroosin hoitomahdollisuudet»7.
Bild 7.

Maksakirroosin hoitomahdollisuudet.

Reproduced with permission from [JAMA. 2023. 329(18):1589-1602]. Copyright © (2023) American Medical Association. All rights reserved, including those for text and data mining, AI training, and similar technologies.

Osteoporos och osteopeni

Behandling av osteoporos

  • Se God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporos «Osteoporos»5, «Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»223.
  • Då osteoporos behandlas, är det viktigt att säkerställa att patientens intag av kalcium och D-vitamin är tillräckliga «European Association for the Study of the Liver. E...»167.
  • Forskning visar att människor som normalt vistas utomhus under sommarmånaderna behöver på vintern cirka 10 μg D-vitamin per dygn från kosten eller från kosttillskott för att halten 25(OH)D i serum ska vara tillräcklig. Personer över 75 år och personer som exponeras för mycket litet solljus (till exempel på grund av ringa utomhusvistelse eller täckande klädsel) bör ha ett D-vitaminintag på 20 μg/dygn för att uppnå tillräcklig D-vitaminhalt i serum. För att kontrollera att så är fallet, rekommenderas mätning av joniserat kalcium (P-Ca-ion) och halten av D-25-vitamin (P-D-25) i plasmat åtminstone en gång.
  • Hos cirrospatienter kan bisfosfonater användas för behandling av osteoporos, se God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporos «Osteoporos»5, «Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»223. Bisfosfonater minskar också incidensen av frakturer hos cirrospatienter «Tapper EB, Martinez B, Jepsen P, ym. Bisphosphonat...»224.
  • Om patienten har esofagusvaricer, rekommenderas dock inte orala bisfosfonater på grund av risken för matstrupssår, men intravenösa läkemedelspreparat kan användas.
  • Levercirrospatienter kan använda normala doser av kalcitonin (se Terveysportti, databasen Heparbase «https://www.terveysportti.fi/apps/heparbase/»4 (kräver åtkomsträtt) och Pharmaca Fennica «https://pharmacafennica.fi/»5).
  • Det har inte gjorts några undersökningar om farmakokinetiken, effekten eller säkerheten av läkemedlen denosumab, romosozumab och burosumab bland patienter med leversvikt. Leversvikt förväntas emellertid inte påverka farmakokinetiken för dessa läkemedel, eftersom levern inte deltar i deras omsättning och utsöndring (se Terveysportti, databasen Heparbase https://www.terveysportti.fi/apps/heparbase/ och Pharmaca Fennica https://pharmacafennica.fi/ (kräver åtkomsträtt)). Innan behandlingen inleds ska njurfunktionen (Krea), kalcium (S-Ca-ion) och D-vitamin (P-D-25) kontrolleras.

Läkemedelsbehandling

  • För etiologisk läkemedelsbehandling av leversjukdomar, se avsnittet Behandling «A6»7.

Allmänna principer för läkemedelsbehandling av cirrospatienter

Tabell 9. Sammanfattning om användningen av allmänt använda läkemedel för patienter med dekompenserad levercirros. Källa «Mansour D, Masson S, Hammond J, ym. British Societ...»227.
Läkemedelsklassificering Anses säkra om användningen uppföljs Undvik Var försiktig / justera dosen Observera
Diabetesläkemedel Insulin
GLP-1-agonister SGLT2-hämmare
Pioglitazon (om patienten har vätskeansamling) Metformin
Sulfonylureider
Risk för laktatacidos (metformin) Vätskeansamling
Epilepsiläkemedel Levetiracetam Natriumvalproat
Fenobarbital
Fenytoin
Karbamazepin
Lamotrigin
Risk för kumulering av läkemedel och ökad toxicitet
Smärtstillande läkemedel Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, COX 2-hämmare Paracetamol
Opioider
Se avsnittet om palliativ vård
Läkemedel mot hyperaciditet Antacider, t.ex. kalciumkarbonat Protonpumpshämmare
H2-blockerare
Förändringar i tarmfloran kan öka risken för infektion och sjukdom
Lipidläkemedel Kolestyramin Statiner Risk för kumulering av läkemedlet / läkemedelsinducerad leverskada
Antidepressiva / anxiolytika Duloxetin Selektiva serotoninåterupptags-hämmare
Venlafaxin
Mirtazepin
Bensodiazepiner
Begränsad användarerfarenhet vid svår sjukdom
Antimikrobiella läkemedel De flesta antimikrobiella läkemedel Azitromycin
Erytromycin
Rifampicin
Isoniazid
Aminoglykosider
Antimykotika
Monitorera njur- och leverfunktionen
Biologiska läkemedel och immunmodulatorer TNF-alfa-hämmare Metotrexat
Leflunomid
Budesonid
Prednisolon Screena för hepatit B-virus
Kardiovaskulära läkemedel Kalciumkanalblockerare ACE-hämmare
Angiotensinreceptorblockerare
Amiodaron
Betablockerare Risk för akut njurskada
Läkemedel som påverkar blodkoagulationen Lågmolekylära hepariner Direkta orala antikoagulantia Warfarin
Trombopoietin-receptoragonister
Forskningsevidens saknas för användningen av direkta orala antikoagulantia
vid dekompenserad levercirros
  • För behandling av leverfibros eller levercirros finns ingen specifik läkemedelsbehandling som skulle ha den officiella indikationen reduktion av fibrosen.
  • Hos patienter med alkoholrelaterad leversjukdom kan rifaxin minska progressionen av leverfibros. Det behövs emellertid ytterligare forskningsresultat innan rifaxin kan rekommenderas rutinmässigt för att reducera leverfibros hos cirrospatienter «Bosch J, Gracia-Sancho J, Abraldes JG. Cirrhosis a...»228, «Israelsen M, Madsen BS, Torp N, ym. Rifaximin-α fo...»229.
  • Vid kontroll av läkemedelssäkerheten bör man utnyttja tillgängliga databaser, till exempel databasen Heparbase, om användning av läkemedel vid leversvikt.
  • Om ett läkemedel misstänks orsaka biverkningar, bör man kontrollera i databasen huruvida motsvarande biverkningar tidigare beskrivits för läkemedlet (LiverTox, Clinical and Research Information on Drug-Induced Liver Injury, «https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK547852/»6).

Smärtstillande läkemedel

Tabell 10. Förändringar i metabolismen av starka smärtstillande läkemedel vid svår leversjukdom och rekommendationer för deras användning «Lewis JH, Stine JG. Review article: prescribing me...»225, «Rakoski M, Goyal P, Spencer-Safier M, ym. Pain man...»230.
Läkemedel Effektpotential jämfört med morfin Aktiv metabolit Biotillgänglighet vid cirros Dosjustering / bör beaktas Startdos
Kodein 0,1-faldig Ja Reducerad Dålig analgesieffekt Användning bör undvikas
Tramsade 0,1-faldig Ja Ökar 100–200 % Överväg andra alternativ 25 mg var 8:e timme eller 50 mg var 12:e timme
Morfin Ja Ökar 100 % Minska dosen eller förläng dosintervallet 5 mg var 6:e timme
Oxikodon Samma Ja Ökar 50–95 % Minska dosen 5 mg var 6:e timme
Hydromorfon 6–10-faldig Ja Okänd Minska dosen med 75 % om Child–Pugh-klassen är ≥ B 1 mg var 4:e timme
Fentanyl 75–125-faldig Nej Oförändrad (Child–Pugh-klasserna A och B) Halvera dosen; använd inte om Child–Pugh-klassen är C 12,5 μg plåster, byte var 72:a timme. Används när opioider redan använts oralt.
Bild 8.

Maksasairaan potilaan kipulääkityksen aloittaminen [R1], [R2], [R3].

p.o. = suun kautta

Kuvan lähde: Männistö V ja Åberg F. Maksasairaan potilaan kipulääkitys. Duodecim 2020;136:1475–82

Kirjallisuutta:

[R1]=Imani F, Motavaf M, Safari S, ym. The therapeutic use of analgesics in patients with liver cirrhosis: a literature review and evidence-based recommendations. Hepat Mon 2014;14(10):e23539 «PMID: 25477978»PubMed

[R2]=Lewis JH, Stine JG. Review article: prescribing medications in patients with cirrhosis - a practical guide. Aliment Pharmacol Ther 2013;37(12):1132-56 «PMID: 23638982»PubMed

[R3]=Rakoski M, Goyal P, Spencer-Safier M, ym. Pain management in patients with cirrhosis. Clin Liver Dis (Hoboken) 2018;11(6):135-140 «PMID: 30992804»PubMed

Läkemedel som påverkar blodkoagulationen

Läkemedel som påverkar centrala nervsystemet och alkoholberoendet

Läkemedelsbehandling vid dekompenserad cirros

  • Dekompenserad levercirros associeras med flera faktorer som påverkar läkemedelsomsättningen, se «Pitkälle edenneen maksasairauden aiheuttamat mahdolliset muutokset lääkkeiden aineenvaihdunnassa»9, «Pena MA, Horga JF, Zapater P. Variations of pharma...»242.
  • Vid användning exempelvis av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) eller ASA-medicinering är det viktigt att beakta risken för ökad gastrointestinal blödning, om patienten har varicer i esofagus eller magsäck eller portahypertensiv gastropati.
  • Vid dekompenserad cirros ökar läkemedelsbehandlingar risken för njursvikt (i samband med hyperdynamisk blodcirkulation och hypotension) och risken för encefalopati (om medicineringen innehåller lugnande läkemedel, såsom opioider).
  • För patienter med kronisk leversjukdom är risken för läkemedelsrelaterad leverskada (drug induced liver injury, DILI) för de flesta läkemedel samma som för andra personer. Hos cirrospatienter kan en leverskada dock leda till allvarligare följder.

Anvisningar gällande användningen av andra läkemedel vid dekompenserad cirros

Kirurgisk behandling

Levertransplantation

  • Levertransplantation är en definitiv behandling för utvalda patienter med levercirros. Levertransplantation ska övervägas när cirrosen är associerad med svår dekompensation, hepatocellulärt karcinom (HCC) eller betydligt försämrad livskvalitet.
  • Levertransplantation för behandling av cirros ska övervägas
    • vid dekompenserad levercirros (till exempel ikterus, ascites, varixblödningar eller hepatisk encefalopati), om leversjukdomens svårighetsgrad tyder på dålig prognos och den förväntade livslängden förväntas bli längre med levertransplantation än utan levertransplantation. I en sådan situation är MELD-poängen oftast över 15.
    • vid HCC om vissa kriterier uppfylls (se nedan)
    • när livskvaliteten försämrats betydligt på grund av exceptionellt svåra och invalidiserande symtom, såsom klåda eller encefalopati.
  • I Finland har levertransplantationerna på riksnivå centraliserats till HUS, Enheten för transplantationer och leverkirurgi.
  • En preliminär bedömning av behovet av levertransplantation och patientens allmänna lämplighet för levertransplantation sker på patientens hemort (den gastroenterologiska enheten på ortens universitets- eller centralsjukhus). Vid bedömningen av behovet för levertransplantation är det viktigt att bedöma sannolikheten att dekompenserad levercirros återgår till ett kompenserat tillstånd utan kirurgi (på konservativ behandling). Då det är fråga till exempel om alkohollevercirros, kan detta innebära en bedömning av inverkan av abstinens och om det gäller virushepatit inverkan av viruseradikation med antiviral behandling.
  • Vid bedömningen av levertransplantation ska kontraindikationerna uteslutas, patientens operabilitet säkerställas och eventuella infektionskällor kontrolleras och behandlas. Dessutom ska man säkerställa att patienten har ett tillräckligt socialt stödnätverk som också vill engagera sig i behandlingen. Patientens funktionsförmåga utreds och vid behov påbörjas rehabilitering. Patientens situation optimeras med tanke på operationen, se bild «Maksansiirron esitutkimukset»9.
  • Alla patienter som planeras genomgå levertransplantation ska, oberoende av underliggande sjukdom, bedömas med avseende av alkoholproblem eller andra missbruk.
  • Tidig bedömning av levertransplantationen rekommenderas. Om bedömningen inleds för sent, kan patientens tillstånd försämras i sådan grad att levertransplantation inte längre kan utföras.
  • Det slutliga beslutet om levertransplantation fattas vid ett multiprofessionellt möte vid HUS, Enheten för transplantationer och leverkirurgi. Där diskuteras indikationen, genomförda undersökningar och eventuella kontraindikationer samt patientens operabilitet, långtidsprognos och kapacitet att klara av livslång immunosuppressiv medicinering.
  • Kontraindikationer för levertransplantation:
    • svår systemisk sjukdom, såsom hjärt- eller lungsjukdom som förkortar den förväntade livslängden (uppskattad femårsprognos < 50 %) eller som utgör hinder för operation
    • spridd levercancer eller annan aktiv cancersjukdom utanför levern (med vissa undantag)
      • Behandlad cancer hindrar inte transplantation efter en tillräcklig karenstid.
    • okontrollerad svår infektion, till exempel sepsis
    • tekniskt hinder för transplantation, till exempel omfattande portvenstrombos
    • aktivt substansmissbruk
    • ovilja att medverka i vården, det vill säga att patienten har medvetet och upprepade gånger försummat nödvändig vård och uppföljning
    • otillräckligt psykosocialt stöd; patientens eftervård äventyras
    • svårt och långvarigt psykiskt problem som enligt transplantationsgruppens bedömning trots optimerat psykiatriskt stöd och vård avsevärt försämrar sannolikheten för ett gott kliniskt långtidsresultat och fungerande transplantat
    • avancerad grad av skörhet.
  • Vissa kontraindikationer kan vara relativa eller tillfälliga. Om patienten inte för närvarande lämpar sig för levertransplantation, ska man överväga om hen kan lämpa sig för levertransplantation efter någon framgångsrik behandling eller åtgärd (till exempel efter ballongvidgning av kranskärl). I oklara situationer rekommenderas bör enheten för levertransplantationer konsulteras.
Bild 9.

Maksansiirron esitutkimukset.

Muokattu lähteestä: Lucey MR, Furuya KN, Foley DP. Liver Transplantation. N Engl J Med 2023 Nov;389(20):1888-1900, PMID: 37966287

Levertransplantation och alkoholleversjukdom

Levercellscancer och cirros

  • Diagnosen levertumör säkerställs i allmänhet med flerfasig CT-undersökning och/eller magnetundersökning. Undersökningen fastställer tumörens kvalitet enligt radiologiska LI-RADS-kriterier «https://www.acr.org/Clinical-Resources/Clinical-Tools-and-Reference/Reporting-and-Data-Systems/LI-RADS»8. Om bilddiagnostiken inte ger tillräcklig säkerhet, tas grovnålsbiopsi. Ibland behövs vävnadsprov även för val av onkologisk behandlingsform.
  • Vid ett multiprofessionellt möte behandlas
    • huruvida målet för vården är kurativt eller palliativt
    • möjligheten att genomföra levertransplantation, urvalskriterier enligt Milano
      • högst 1 härd som är högst 5 cm stor eller högst 3 härdar som alla är mindre än 3 cm.
    • möjligheten att genomföra leverresektion – operationsbegränsningar orsakade av cirros ska beaktas
    • ablationsbehandling av tumörer som är mindre än 2 cm (3 cm) – värmeablation (radiofrekvensablation, mikrovågsablation)
    • lokal strålbehandling (brakyterapi eller stereotaktisk strålbehandling)
    • selektiv kemoembolisering (transarteriell kemoembolisering, TACE) av tumörens försörjande artär
    • cytostatikabehandlingar
    • palliativ vård.

Kirurgisk behandling av komplikationer

  • Komplikationer orsakade av cirros kan också behandlas kirurgiskt eller endovaskulärt under genomlysning.
  • Eftersom grundorsaken till de vanligaste komplikationerna är förhöjt tryck i portvenen, är anläggning av en portosystemisk shunt och reduktion av den portala hypertensionen effektiva medel att förhindra sådana komplikationer.
  • Den primära behandlingen av blödande varicer är endoskopisk ligering eller skleroterapi. Vid svår cirros och vid högt portatryck kan situationen snabbt korrigeras med TIPS, vilket har en ansenlig inverkan på överlevnad och sjuklighet «de Franchis R, Bosch J, Garcia-Tsao G, ym. Baveno ...»52.
  • TIPS kan dock kompliceras av svår encefalopati och om encefalopatin inte kan behandlas konservativt, ska shunten stängas eller ockluderas delvis för att minska det portosystemiska shuntflödet.
  • Anläggning av TIPS kräver omfattande specialkompetens, och åtgärden bör endast utföras vid enheter där det görs tillräckligt många sådana åtgärder och där det finns beredskap att behandla eventuella komplikationer.
  • Om patienten utreds för levertransplantation, rekommenderas bedömning och anläggning av TIPS vid en levertransplantationsenhet.
  • Elektiv shuntkirurgi har centraliserats till HUS (Enheten för transplantationer och leverkirurgi).
  • Mer information «Maksakirroosin komplikaatioiden kirurginen hoito»10.

Annan kirurgi och andra åtgärder

Bild 10.

Tekijöitä, jotka vaikuttavat kirroosipotilaan sairastuvuuteen ja kuolleisuuteen toimenpiteen seurauksena.

Lähde: Kaltenbach M, Mahmud N. Assessing the risk of surgery in patients with cirrhosis. Hepatol Commun 2023;7:e0086, PMID: 36996004

Julkaistu CCBY-NC-ND 4.0 -lisenssin nojalla.

Bild 11.

Algoritmi kirroosipotilaan leikkausarviosta elektiiviseen leikkaukseen.

Julkaistu alun perin: Abbas N, Fallowfield J, Patch D, ym. Guidance document: risk assessment of patients with cirrhosis prior to elective non-hepatic surgery. Frontline Gastroenterol 2023;14:359-70, PMID: 37581186

Julkaistu CCBY-NC-ND 4.0 -lisenssin nojalla.

Bild 12.

Maksakirroosipotilaan tilanteen optimointi ennen toimenpidettä.

Lähde: Morris, Abbas, Osei-Bordim, Bach, Tripathi, Rajoriya: Cirrhosis and non-hepatic surgery in 2023 - a precision medicine approach. Exp Rev Gastroenterol Hepatol 2023; 17: 155-173.

Julkaistu CCBY-NC-ND 4.0 -lisenssin nojalla.

Koagulation och blödning

Tabell 11. Åtgärdsspecifik blödningsrisk hos cirrospatienter. Källa «Mansour D, Masson S, Hammond J, ym. British Societ...»227.
Lågriskåtgärder (blödning hos < 1,5 % av patienterna) Högriskåtgärder (blödning hos > 1,5 % av patienterna)
Diagnostisk endoskopi +/- biopsi
ERCP utan sfinkterotomi +/- anläggning av stent
Polypektomi > 1 cm
Endoskopisk mukosaresektion eller submukös dissektion
Ascitespunktion ERCP och sfinkterotomi
Pleurapunktion Varixligatur
Transesofageal ultraljudsundersökning av hjärtat Endoskopiskt ultraljud och invasiv åtgärd (nålbiopsi, cystostomi)
Insättning av central venkateter Perkutan leverbiopsi
Koronarangiografi Tandextraktion
Perkutan ablationsbehandling av levercellscancer Perkutan gastrostomi
Installation av perkutan gallstent
Djupa grovnålbiopsier
Insättning av epiduralkateter
  • Blodprodukter och K-vitamin behövs inte för spontanblödningsprofylax.
  • För patienter med kompenserad cirros bestäms trombocyttalet i blodet vid lågriskåtgärder (se tabell «Åtgärdsspecifik blödningsrisk hos cirrospatienter. Källa ....»11), och om trombocyttalet är över 30 x 109/l kan åtgärden utföras. Koagulationsfaktorerna behöver inte kontrolleras eller korrigeras före åtgärden.
  • Om det gäller högriskåtgärder ska koagulationsfaktorerna kontrolleras med blodprov före åtgärden så att situationen vid eventuell blödning är känd. Förhandskorrigering är inte nödvändig och trombocyter behöver inte infunderas, om trombocyttalet är över 50 eller om blödningen kan stoppas med lokala hemostater.
  • Anestesiologiska faktorer vid operation av cirrospatient, se «Maksakirroosipotilaan hoidon anestesiologiset näkökohdat»12.
Bild 13.

Elektiivinen toimenpide maksakirroosipotilaalla.

Muokattu lähteestä: Riescher-Tuczkiewicz A, Caldwell SH, Kamath PS, Villa E, Rautou PE; Bleeding in liver diseases investigators†; Bleeding in liver diseases investigators. Expert opinion on bleeding risk from invasive procedures in cirrhosis. JHEP Rep 2023;6(3):100986, PMID: 38384669

Palliativ vård

Mål

Identifiering av behovet av palliativ vård

Bild 14.

Loppuvaiheen maksasairauden kliiniset ilmentymät harkittaessa siirtymistä palliatiiviseen hoitoon .

Muokattu lähteestä: Mazzarelli C, Prentice WM, Heneghan MA, ym. Palliative care in end-stage liver disease: Time to do better? Liver Transpl 2018;24(7):961-8, PMID: 29729119

Föregripande vårdplanering, APC (Advance Care Planning)

  • En föregripande vårdplan utarbetas i samarbete mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, patienten och patientens närstående med beaktande av patientens och de närståendes önskemål och behov «Lehto J, Marjamäki E, Saarto T. Elämän loppuvaihee...»273.
  • Den föregripande vårdplanen antecknas i patientens journal.
  • I den föregripande vårdplanen beaktas de vanligaste problemen hos palliativa patienter. Patientens individuella situation, sjukdom och dess särdrag, patient- och miljörelaterade faktorer samt ansvarig vårdgivare och kontaktuppgifter vid problemsituationer bedöms.
  • Med en tydlig vårdplan och med god information kan vården genomföras på olika vårdplatser och i patientens hemmiljö (tabell «Stegvis övergång till palliativ vård vid långt framskriden leversjukdom. Källa ....»12).
Tabell 12. Stegvis övergång till palliativ vård vid långt framskriden leversjukdom. Källa «Cox-North P Doorenbos A, Shannon SE, Scott J, Rand...»274.
Kurativ behandling Sjukdomsbromsande vård Palliativ vård
Vårdarbete – Stöd till vårdare och anhöriga – Information till patienter och vårdare
Diagnosstadiet Då sjukdomen framskrider Tilltagande symtombelastning
  • Handledning för patienter och anhöriga
  • Behandling och uppföljning av symtom
  • Åtgärder för att förbättra funktionsförmågan
  • Livsstilsförändringar
  • Samtal om levertransplantation
  • Behandling av andra sjukdomar
  • Uppföljning vid den behandlande enheten
  • Föregripande vårdplan som innehåller tydliga mål:
    • Stöd i behandlingarna
    • Plan för behandling av komplikationer
    • Kontinuerlig utvärdering av vårdplanen
  • Kontinuitet i vården
  • Koordinering av samarbetet mellan sjukhusvården och öppenvården samt stödåtgärder
  • Dokumentation av beslut och öppenhet mellan vårdpersonalen och patienten
  • Föregripande vårdplan för vården i livets slutskede
    • Palliativa öppenvårdsmottagningen, hemsjukhuset eller avdelningen
  • Kontroll av läkemedelslistan
  • Planering av symtombehandling
    • Smärta
    • Andnöd
    • Ångest, depression och sömnstörningar
    • Illamående
    • Klåda
    • Ascites
    • Encefalopati
  • Hjälpmedel och hemvård i syfte att upprätthålla funktionsförmågan
  • Vårdbegränsningar
  • Prognostisering av situationer som kräver sjukhusvård

Behandling av symtom relaterade till långt framskriden levercirros

Andnöd

Muskelkramper

Klåda

Illamående och kräkningar

Förvirring, nedsatt symtommedvetenhet, kramper och påverkad medvetandegrad

Störningar i sexualfunktionerna

Sömnstörningar

Behandlingsresistent ascites

Tabell 13. Symtom och behandling av terminal leversjukdom. Källa «Rogal SS, Hansen L, Patel A, ym. AASLD Practice Gu...»270.
Symtom Icke-farmakologiska behandlingar Farmakologiska behandlingar
Andnöd (dyspné) Andra tillstånd som orsakar andnöd (vätskebelastning, sömnapné, astma)
Psykosocialt stöd
Fläktar
Syrgasbehandling
Ascitestappning
Pleuratappning
Opioider i sjukdomens slutskede (patientanpassad dos)
Anxiolytika mot dyspnérelaterad ångest
Muskelkramper Åtgärda elektrolytstörningar Taurin (2–3 g/dygn)
E-vitamin (300 mg 3 gånger per dygn)
Klåda Hudsalva
Minskad vattentvätt
Lös klädsel
Sval, fuktad luft
Mentolsalva
Kolestyramin (kolestas) (4 g vid behov, dosen kan justeras till max 16 g/dygn)
Sertralin (25 mg vid behov, dosen kan justeras till max 100 g/dygn), tänkbara alternativ (paroxetin och mirtazapin)
Rifampicin och naltrexon (kolestas)
Antihistamin (hydroxizin)
Illamående och kräkningar Åtgärda elektrolytstörningar
Behandla eventuell binjurssvikt
Behandla förstoppning
Beakta läkemedlens eventuella inverkan på symtomet
Kost: små portioner med 2–3 timmars intervall, svala måltider
Psykosocialt stöd + avslappning
Antacider (reflux)
Serotoninantagonister (ondansetron, max dos 8 mg/dygn, förstoppning)
Metoklopramid, max dos 30 mg/dygn
Tänkbara alternativ beroende på sjukdomsfas (haloperidol, olanzapin)
Sömnstörningar Sömnhygien
Psykosocialt stöd och avslappningsövningar
Melatonin 1,5–3 mg/dygn
Hydroxizin 25 mg/dygn
Tänkbara alternativ (oxazepam, lorazepam)

Särdrag vid levercirros hos äldre personer

Allmänt

Behandling av levercirros

  • Förändringar i de kardiorespiratoriska funktionerna och njurfunktionen bör särskilt beaktas då det gäller valet av vård för äldre patienter. Eventuell minnessjukdom, förändrat tarmmikrobiom, minskad bentäthet, minskad muskelmassa och torr hud inverkar alla på valet av behandling «Kamimura K, Sakamaki A, Kamimura H, ym. Considerat...»307.

Funktions- och arbetsförmåga

Funktionsförmåga

  • Med funktionsförmåga avses förmågan att klara vardagssysslor och -utmaningar «THL. Mitä toimintakyky on? Päivitetty: 20.12.2023 ...»308. Funktionsförmågan omfattar omsorg om sig själv och andra, arbete, fritid och hobbyer. Hälsan och funktionsförmågan bygger på fysiska, psykiska och sociala faktorer «TOIMIA-käsikirjat. Duodecim (terveysportti.fi) htt...»309.
  • Funktionsförmågan bedöms multiprofessionellt med beaktande av patientens psykiska, fysiska och sociala funktionsförmåga. I det multiprofessionella arbetet utnyttjas expertbedömningar som görs av sjukskötare eller hälsovårdare, psykolog, fysioterapeut eller näringsterapeut samt av yrkesutbildade personer inom den sociala sektorn eller rehabilitering. I bedömningen ingår också nödvändiga tilläggsundersökningar och konsultationer, till exempel konsultation av neuropsykolog.
  • Symtom på levercirros och dess inverkan på funktionsförmågan beskrivs i tabell «Symtomen vid levercirros och inverkan på funktionsförmågan....»14. Inverkan av symtomen på personens funktionsförmåga ska alltid bedömas individuellt.
Tabell 14. Symtomen vid levercirros och inverkan på funktionsförmågan.
Symtom Inverkan på funktionsförmågan
Trötthet och utmattning Trötthet och utmattning kan vara psykisk eller fysisk. De påverkar den sociala funktionsförmågan (förmåga att upprätthålla meningsfulla sociala relationer), kognitiva funktioner (minne, koncentration, problemlösningsförmåga), men också den fysiska funktionsförmågan (försämrad belastningstolerans, förlängd återhämtningstid).
Aptitlöshet och viktminskning Aptitlöshet och viktminskning påverkar den subjektiva livskvaliteten allmänt och orsakar trötthet och utmattning.
Minskad muskelmassa och försämrad fysisk kondition Det blir svårare att utföra fysiskt tyngre uppgifter och tiden för återhämtning förlängs.
Känslor: osäkerhet, skam, oro Då den psykiska funktionsförmågan försämrats, påverkas förmågan att upprätthålla såväl socialt meningsfulla människorelationer som de kognitiva funktionerna.
Smärta Smärtor orsakar trötthet och utmattning, försämrar nattsömnens kvalitet och påverkar därigenom de kognitiva funktionerna. Kontinuerlig klåda påverkar också nattsömnens kvalitet.
Sömnlöshet Cirka 2/3 av cirrospatienterna upplever sömnsvårigheter också om de inte har smärta. Störd sömn-vakenhetsrytm är associerad med cirros och är ett av symtomen på minimal encefalopati. Sömnlöshet påverkar den kognitiva funktionsförmågan.
Klåda Klådan kan vara invalidiserande och pågå dygnet runt.
  • Enligt en enkätundersökning som gjordes i Finland upplever 40 procent av cirrospatienterna inget hjälpbehov, 38 procent hjälpbehov i viss utsträckning och 22 procent tämligen stort hjälpbehov. De mest efterfrågade stödformerna är hjälp med hushållssysslor (24 %), påminnelser och uppmuntran (38 %) och hjälp med att tvätta sig (16 %) «Inomaa P. Maksasairaudella on monenlaisia vaikutu...»310.
  • I den här rekommendationen bedöms funktionsförmågan utifrån vilken fas av levercirros patienten befinner sig i eller på förekomsten av skadorna på målorgan. Dessa presenteras i tilläggsmaterialet i tabell «Maksakirroosin vaiheen ja kohde-elimen vaikutus toimintakykyyn ja työkykyyn»13.

Arbetsförmåga

Körförmåga

  • Körförmågan påverkas av förarens körskick och körhälsa. Körskicket är ett tillfälligt kropps- och sinnestillstånd som påverkas till exempel av trötthet eller någon kraftig känsloreaktion.
  • De centrala delfunktionerna inom kognitionen vid bilkörning är den exekutiva förmågan, synförmågan och regleringen av uppmärksamheten. Förmågan att köra ett fordon bygger på handlingsmönster som grundar sig på dessa delfunktioner och som utvecklas med tilltagande körerfarenhet. Förmågan att köra ett fordon kräver förmåga att göra iakttagelser och processa dem. I många situationer som är kritiska för trafiksäkerheten tvingas föraren utgående från dessa iakttagelser att göra komplexa val och att fatta snabba beslut. Trötthet eller psykisk belastning orsakad av levercirros eller encefalopati kan försämra körförmågan.
  • Vid bedömning av körförmågan och körhälsan beaktas den faktor som orsakar levercirrosen och/eller skadan på målorganet. Vid bedömning av körförmågan ska man beakta beroendesjukdomar, såsom skadlig användning av alkohol, andra rusmedel och centralt verkande läkemedel
  • Vid kompenserad cirros (Child–Pugh klass A), utan tecken på hepatisk encefalopati, kan körförmågan i allmänhet anses vara normal. Yrkesförare ska genomgå standardiserade tester, såsom PHES-test (Psychometric Hepatic Encephalopathy score) för fastställande av eventuella subkliniska symtom «Formentin C, De Rui M, Zoncapè M, ym. The psychomo...»319. Testet kan göras av en utbildad sjukskötare, se avsnittet Hepatisk encefalopati «A7»8. Se videon om bedömning av körförmåga, arbetsförmåga och rehabilitering samt om palliativ vård för cirrospatienter: Ajokyvyn, työkyvyn ja kuntoutuksen arviointi sekä palliatiivinen hoito kirroosipotilailla (endast på finska) «Ajokyvyn, työkyvyn ja kuntoutuksen arviointi sekä palliatiivinen hoito kirroosipotilailla (video)»2.
  • I fråga om yrkeschaufförer konsulteras vid behov trafikmedicinska polikliniken och företagshälsovården.
  • Då det gäller levercirros med symtom (Child–Pugh-klasserna B–C), ökar prevalensen av encefalopati. Lindrig encefalopati framkommer som störningar i dygnsrytmen, medan avancerad encefalopati ger tilltagande dåsighet, darrningar och tröghet. Psykomotorisk retardation som äventyrar trafiksäkerheten kan förekomma redan vid lindrig encefalopati. Encefalopatisymtomen går ofta i vågor och exacerbationer kan uppkomma snabbt till exempel på grund av infektioner, cirrosrelaterade blödningar i mag- och tarmkanalen eller medicinering. Patientens förmåga att identifiera symtomacceleration är ofta bristfällig.
  • Patienter med symtom på aktiv encefalopati, bedöms som oförmögna att framföra fordon. Om det under en sex månaders uppföljning under ändamålsenlig medicinering inte förekommit exacerbationer av cirrosen, används standardiserad testning för att avgöra om hälsobaserad bedömning av körförmågan är indicerad. Standardiserad testning ska också göras om patienten uppvisar symtom på encefalopati, om NH4-jonhalten är förhöjd eller om patienten enligt en nära anhörig har förändrats. Då ska patienten med låg tröskel remitteras till hälsobaserad bedömning av körförmågan.
  • Läkaren får ingen återkoppling från själva körprovet, och när en patient skickas dit ska kraven för körhälsa redan vara uppfyllda.
  • Ett muntligt körförbud ska antecknas i patientjournalen, om inte ett körförbud är omedelbart aktuellt, vilket i så fall ska anmälas skriftligen till polisen.
  • Den hälsobaserade bedömningen av körförmågan är mer flexibel och informativ och kan anpassas enligt patientens individuella behov. Den remitterande läkaren får alltid skriftlig respons efter testningen, och bedömningen av körförmågan på medicinska grunder kan utnyttjas vid den slutliga bedömningen av körförmågan.
  • Enligt 21 § i körkortslagen ska en läkare trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till polisen, om läkaren konstaterar att den som ansöker om körkortstillstånd eller en körrättsinnehavare inte längre uppfyller de medicinska kraven på grund av att hälsotillståndet försämrats och försämringen inte är endast tillfällig. Läkaren ska alltid meddela polisen skriftligen om oförmågan att köra bedöms fortgå i minst sex månader. Patienten ska informeras om att körförmågan kan försämras i takt med att leversjukdomen framskrider.
  • Enligt körkortslagen har även sjukskötare och hälsovårdare rätt att göra en anmälan till polisen (blankett F203) om att den som ansöker om körkortstillstånd eller en körrättsinnehavare inte längre uppfyller de medicinska kraven på grund av att personen använder berusningsmedel. Rätten för sjukskötare och hälsovårdare att anmäla patienter gäller sådana patienter som skötarna och hälsovårdarna möter i sitt arbete och anmälan gäller enbart nämnda användning av berusningsmedel, inte andra hälsouppgifter.
  • I Traficoms anvisningar finns närmare information om körhälsan.

Uppföljning

Allmänt

  • Patienter med kompenserad levercirros bör följas upp med 6–12 månaders intervall. För en del leversjukdomar finns specifik behandling (till exempel för autoimmun leversjukdom och hepatit C), vilket dock inte behandlas här. Effekten av dessa behandlingar och patientens behandlingsföljsamhet vad gäller läkemedel ska bedömas under uppföljningsbesöken.
  • Beroende på leversjukdomens etiologi kan till exempel specifika behandlingar nödvändiggöra ytterligare uppföljningsbesök.
  • I uppföljningen kan man vid behov också anlita en vårdare som är utbildad för uppgiften.

Egenkontroll

Tabell 15. Egenkontroll för levercirrospatienterna – hur åtgärda nytillkomna symtom?
Uppsök akutmottagning / första hjälpen Kontakta enheten som ansvarar för patientens vård (vardagstid)
Patienten och de närstående ska följa upp symtomen och kontakta läkare när symtomen uppkommer.
  • Blodiga kräkningar eller svart avföring
  • Feber och nytillkommen buksmärta
  • Förvirring, dåsighet, medvetslöshet
  • Andnöd
  • Ökad vikt eller ökat bukmått (om inga anvisningar getts för att reglera diuretika)
  • Svullna ben
  • Ikterus
  • Klåda
  • Minskad aptit
  • Yrsel
  • Koncentrations- och minnessvårigheter
  • Diarré eller förstoppning
  • Muskelkramper
  • Sömnsvårigheter

Klinisk uppföljning

Tabell 16. Handledning av patienter med levercirros.
Delområde inom egenvården Information till patienten, närstående eller vårdare
Allmän information om sjukdomen Komplikationer, tidiga tecken och varningssymtom
Sarkopeni Viktigt att upprätthålla den dagliga fysiska aktiviteten, motion minst 3 timmar i veckan
Förebyggande av fallolyckor
Profylaktisk och terapeutisk kost vid sarkopeni ska innehålla tillräckligt med protein och lagom med energi
Näring och levnadsvanor Alkoholbruk och rökning ska undvikas
Nattfasta ska undvikas, högst 10 timmars fasta
Tillräckligt intag av energi och protein
Strävan efter att upprätthålla en hälsosam vikt
Saltfattig kost
Användning av naturpreparat (exkl. vanliga vitaminpreparat) får påbörjas endast efter diskussion med läkaren
Ascites Saltfattig kost
Om patienten har svårt att äta, är det bra att dela upp måltiderna i flera mindre portioner under dagen och lägga till mellanmål
Om patienten har rejäl ascites, följs vikten upp dagligen
Om vikten ökar tydligt under tre konsekutiva dagar, ska patientens vårdenhet kontaktas
Läkemedelsbehandling Bedömning av orsakerna (indikationerna) till den nuvarande medicineringen, vilka är biverkningarna
Metoder för att patienten ska minnas sin regelbundna medicinering tas upp (påminnelselarm, dosett, utomstående hjälp)
Esofagusvaricer Situationerna där omedelbar vård är nödvändig identifieras
Tecknen som tyder på blödning i matspjälkningskanalen (svart avföring, försämrat allmäntillstånd) diskuteras
Hepatisk encefalopati Tidiga tecken
Eventuella utlösande faktorer beaktas
Tarmtömning 2–3 gånger per dygn (laktulos)
God sömnrytm viktig
Bakterieinfektioner Tidiga infektionssymtom, såsom feber, buksmärta, urineringsproblem, tecken på encefalopati, andningssvårigheter. Observation och rapportering av symtom
Bild 15.

Kompensaatiossa olevan maksakirroosipotilaan seuranta.

Frågor och klinisk bedömning

  • Kliniskt ska fokus ligga särskilt på bedömning och behandling av komplikationer som är viktiga med tanke på prognosen «Tapper EB, Parikh ND. Diagnosis and Management of ...»62. Faktorer som ska bedömas är vikt, muskelförlust, svullnad och ascites, encefalopati, förvirring och trötthet, tarmfunktion, klåda, infektionssymtom, ikterus, blodtryck, puls och ortostatism. Det är också viktigt att överväga om patienten är arbets- och körförmögen och att vid behov hänvisa patienten till noggrannare utredningar (se avsnitten Arbetsförmåga och Körförmåga «A8»9).
  • Det är också viktigt att bedöma hur livsstilsförändringarna genomförs.

Laboratorieprover

  • För bedömning av leversjukdomens svårighetsgrad och komplikationer samt för eventuell behandling med diuretika rekommenderas följande laboratorieprover: litet blodstatus + trombocyter, ALAT, ASAT, AFOS, Bil, TT/INR, Alb, Na, K och Krea.
  • Dessutom bör lipidvärdena i regel bestämmas årligen, alltså totalkolesterol, HDL- och LDL-kolesterol (en tydlig minskning av kolesterolvärdena vittnar om en betydande försämring av leversituationen), triglycerider, glukos eller HbA1c, D-vitamin och kalcium.
  • Magnesiumvärdet bör också kontrolleras med 1–2 års intervall, åtminstone om patienten går på högdosdiuretikabehandling.
  • Vid behov bestäms fosfatidyletanol (PEth) i blodprov, om alkoholanamnesen är oklar eller som en del av utredningarna då levertransplantation övervägs.

Vaccinationer

Indikationer för gastroenterologkonsultation

  • Om inga beslut om behandlingsbegränsningar har fattats, ska gastroenterolog konsulteras åtminstone vid dessa situationer:
    • tilltagande försämring av leverfunktionen (försämring av Child–Pugh-klassen till klass B–C eller ökning av MELD-poängen till > 10)
    • elastografiresultat av levern > 20 kPa
    • nytillkommen cirroskomplikation, såsom ascites, encefalopati, blödning eller sarkopeni

Hepatisk encefalopati

  • Det är viktigt att bedöma encefalopati omsorgsfullt, eftersom till och med minimal encefalopati påverkar patientens ork och prognos betydligt «Tapper EB, Parikh ND. Diagnosis and Management of ...»62, «Gairing SJ, Mangini C, Zarantonello L, ym. Minimal...»324.
  • Bedöm kliniskt, om patienten har tydliga eller minimala encefalopatisymtom och hur detta eventuellt inverkar på arbets- och funktionsförmågan.
  • Symtom som dessa tyder på minimal encefalopati: störd dygnsrytm, sömnbehov dagtid och nedsatt förmåga att följa tv-program eller att läsa.
  • Det finns flera tester för bedömning av encefalopati som grundar sig på samtal med patienten, på användning av penna och papper eller på användning av dator (till exempel Scan och STROOP) «Nabi E, Bajaj JS. Useful tests for hepatic encepha...»325.
  • Testet för namngivning av djur (animal naming test, ANT) lämpar sig för screening av minimal encefalopati hos cirrospatienter «Eläinten nimeämistesti on ilmeisesti kirroosipotilaiden minimaalisen hepaattisen enkefalopatian seulontaan soveltuva testi.»B. Se videon om nya metoder för systematisk uppföljning av levercirrospatienter: Maksakirroosipotilaiden systemaattiseen seurantaan on käytössä uusia menetelmiä (endast på finska) «Maksakirroosipotilaiden systemaattiseen seurantaan on käytössä uusia menetelmiä (video)»6.
  • I testet för namngivning av djur ombeds patienten räkna upp så många djur som möjligt under 1 minut. Om patienten har gått i skola i mindre än 8 år läggs 3 djur till resultatet. Om patientens ålder är dessutom över 80 år, läggs ytterligare 3 djur till resultatet. För den version av testet som beaktar utbildningsnivån och åldern används förkortningen S-ANT1. Om patienten kan namnge flera än 15 djur har hen sannolikt ingen encefalopati. Om patienten namnger 10–15 djur, har hen encefalopati med 60 % sannolikhet. Om patienten namnger färre än 10 djur är sannolikheten för encefalopati 80 % «Campagna F, Montagnese S, Ridola L, ym. The animal...»326. Förenklad minnesregel: Om patienten namnger färre än 10 djur är fortsatta utredningar indicerade, oberoende av patientens ålder och utbildningsnivå.
  • Psychometric Hepatic Encephalopathy Score (PHES) är en standardiserad och validerad gyllene standard för bedömning av minimal encefalopati. Testet mäter psykomotorisk snabbhet och precision, visuell observationsförmåga, visuell spatial orientering, visuell struktur, koncentrationsförmåga, observationsförmåga och minne. En sjukskötare som är insatt i ämnet kan enkelt göra testet för patienten. Tidsåtgången är mindre än 20 minuter «Randolph C, Hilsabeck R, Kato A, ym. Neuropsycholo...»327.
  • Noggrannare specialtester görs vid behov inom specialsjukvården.
  • Om patienten har symtom som tyder på encefalopati, rekommenderas testet för namngivning av djur primärt för den fortsatta utredningen. Om testresultatet är avvikande, görs, om möjligt, PHES-testet och halten av NH4+ i blodet bestäms. Preciserande neuropsykiatriska tester utförs till exempel om patientens arbete eller levnadssätt ställer stora krav på hens kognitiva verksamhet.

Bedömning av alkoholbruket

Näring, muskelstyrka och muskelkondition

  • Näringstillståndet ska bedömas under uppföljningsbesöken åtminstone genom att fråga om patientens aptit, eventuella förändringar i den intagna matmängden och viktförändringar.
  • Åtminstone en grov uppskattning av den energimängd som patienten intar ska göras och patienten ska tillfrågas om hen äter sena kvällsmål.
  • Det är viktigt att patienten satsar på rätt näringsintag eftersom nutritionsterapi kan förbättra cirrospatientens prognos «Iwasa M, Iwata K, Hara N, ym. Nutrition therapy us...»331. Vid behov ska näringsterapeut konsulteras,
  • Muskelstyrkan står i association till prognosen för levercirros «Dhaliwal A, Armstrong MJ. Sarcopenia in cirrhosis:...»332.
  • Muskelstyrkan kan bedömas genom att testa greppstyrkan (handgrip strength test), bedöma liver frailty-index eller mäta kroppskonstitutionen med DEXA.
  • Vid uppföljningsbesöken tillfrågas patienten om sin aktivitet, om hen eventuellt upplever försämrad muskelstyrka eller prestationsförmåga samt om vikten minskat.
  • Om albuminvärdet har minskat oproportionerligt mycket jämfört med andra leverfunktionsmarkörer, kan detta vara ett tecken på muskelförlust.
  • Minst 150 minuter måttligt eller 75 minuter kraftigt ansträngande motion rekommenderas per vecka plus minst två gånger i veckan övningar som stärker muskelkonditionen «Tandon P, Ismond KP, Riess K, ym. Exercise in cirr...»176.
  • Handledning av fysioterapeut rekommenderas där det är möjligt. Se närmare under Behandling «A6»7.

Tandvård

Bilddiagnostisk uppföljning

  • Rutinmässig bilddiagnostisk uppföljning rekommenderas endast för cirrospatienter med stor risk för hepatocellulärt karcinom (HCC). Annars används bilddiagnostiska undersökningar vid behov för att utreda avvikande fynd. Se videon med rekommendation om screening för levercellscancer: Maksasyövän seulontasuositus (endast på finska) «Maksasyövän seulontasuositus (video)»14.
  • I Finland rekommenderas HCC-screening för de levercirrospatienter vars anatomi tillåter tillräcklig bildkvalitet (synbarhet) för ultraljudsundersökningar (uppfyller kriterierna för LI-RADS A eller B i LI-RADS-systemet «Rodgers SK, Fetzer DT, Gabriel H, ym. Role of US L...»334). Dessa patienter ska utifrån sin allmänna kondition vara operabla eller tåla kurativ lokalbehandling av leverhärden (Child–Pugh-klasserna A eller B) och deras risk för HCC bör vara särskilt stor. Risken för HCC kan bedömas med hjälp av räknare. Således ges en (1) poäng i PLEASE-räknaren för var och en av följande faktorer: elastografi > 15 kPa, trombocyter 150 E9/l, ålder ≥ 50 år, manligt kön, fettlever eller okontrollerad hepatit B eller hepatit C. PLEASE-poäng ≥ 4 innebär att risken för HCC uppgår till 15 % under två års uppföljning och utgör en grund för screening av HCC «Gu W, de Lédinghen V, Aubé C, ym. Hepatocellular C...»335. Om PLEASE-poängen däremot är 0–3, är risken för HCC mindre än 2 % och screening är inte befogad. Om elastografi inte är tillgänglig, kan andra riskräknare användas (till exempel HCC risk calculator https://hccrisk.com).
  • HCC-screening sker med 6 månaders intervall genom ultraljudsundersökning av buken. Se videon med rekommendation om screening för levercellscancer: Maksasyövän seulontasuositus (endast på finska) «Maksasyövän seulontasuositus (video)»14.
    • Om ultraljudsundersökningen identifierar en nytillkommen, över 1 cm stor härd i levern, ska dess karaktär utredas antingen med flerfasig datortomografi eller kontrastförstärkt magnetundersökning och vid behov med biopsi.
    • Nytillkomna härdar med en diameter på mindre än 1 cm följs upp genom att upprepa ultraljudsundersökningen om 4 månader. Om härden växer, utreds den vidare såsom härdar större än 1 cm.
    • Behandlingen av diagnostiserad HCC bedöms från fall till fall. Se också avsnittet Kirurgiska behandlingar «A9»10.
  • Kombinationen av AFP-värdet i blodprov och ultraljudsscreening kan förbättra sensitiviteten för att upptäcka en HCC-härd i ett tidigt skede, men evidensen är inte stark «Colli A, Nadarevic T, Miletic D, ym. Abdominal ult...»336. Rutinmässig AFP-bestämning rekommenderas inte för HCC-screening av cirrospatienter, men AFP kan ge ytterligare preciserande information då en avbildningsundersökning indikerar ett suspekt, ospecifikt fynd som kunde vara HCC.
  • Bakgrund till rekommendationen om screening

Rehabilitering

Tabell 17. Olika former av rehabilitering vid levercirros.
Anordnare av rehabilitering Rehabiliteringens innehåll Övriga anmärkningar
Medicinsk rehabilitering
FPA
  1. Fysioterapi
  2. Ergoterapi
  3. Psykoterapi
  • FPA ordnar krävande medicinsk rehabilitering och ersätter kostnaderna för personer under 65 år som har en sjukdom eller skada och därtill anknutna aktivitetsbegränsningar eller delaktighetsinskränkningar som orsakar betydande svårigheter att klara av vardagen och att delta i den.
Yrkesinriktad rehabilitering
FPA
  1. Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning
  2. Utbildning
  3. Sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering
    1. Arbetsprövning 3–6 mån. (karriärplan, studieområde, konkret arbetsmål)
    2. Arbetsträning 3–21 mån. (sökning av arbetsplats, öppna arbetsmarknaden eller företagande)
    3. Kombination av arbetsprövning och arbetsträning 6–26 mån.
  4. Kiila-rehabilitering
  5. Yrkesinriktad rehabiliteringskurs: Taito-rehabilitering (för att få arbete, en studieplats eller fortsätta arbeta, främjande av en karriärplan)
  6. Utbildningsprövning
  7. Hjälpmedel
  8. Näringsstöd
  • FPA:s rehabilitering för personer utanför arbetslivet, unga och partiellt arbetsföra
  • FPA:s rehabilitering kan också vara möjlig om kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering som stöds av arbetspensionsanstalten inte uppfylls
  • Dessutom ordnar FPA krävande medicinsk rehabilitering, psykoterapi och rehabiliterings- och anpassningskurser
Arbetspensionsförsäkringsbolag
  1. Arbetspensionsanstalterna ordnar och stöder yrkesinriktad rehabilitering, dvs. arbetspensionsrehabilitering
  2. Arbetsprövning: 2–3 månader.
  3. Omskolning eller kurs: yrkesinriktad
  4. Arbetsträning: nya uppgifter på nuvarande eller en ny arbetsplats
  5. Näringsstöd: hjälpmedel, arbetsmaskiner eller andra ändringsarbeten som behövs för att fortsätta företagsverksamheten
  • Kriterierna för beviljande av rehabilitering som ordnas av arbetspensionsförsäkringsbolag är bundenhet till arbetslivet (etablerat arbetsliv) och nedsatt arbetsförmåga.
Rehabilitering som ordnas av arbetsgivaren och företagshälsovården
  1. FPA kan bevilja rehabiliteringspenning för rehabilitering som ordnas med stöd av lagen om företagshälsovård
  2. Konditionshöjande rehabiliteringskurs
  3. Arbetsprövning på den egna arbetsplatsen
  4. Medicinsk rehabilitering (period på rehabiliteringsinrättning)
  5. Missbrukarrehabilitering (rehabilitering i öppen eller sluten vård)
  6. Verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan (dvs. så kallad hälsofrämjande verksamhet) samt semester- och rekreationsverksamhet är inte sådan rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys r.y

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Maksakirroosi»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Robert Paul

Litteratur

Levercirros (skrumplever). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys r.y. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»16

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Sanyal AJ, Van Natta ML, Clark J, ym. Prospective Study of Outcomes in Adults with Nonalcoholic Fatty Liver Disease. N Engl J Med 2021;385(17):1559-1569 «PMID: 34670043»PubMed
  2. Yano M, Kumada H, Kage M, ym. The long-term pathological evolution of chronic hepatitis C. Hepatology 1996;23(6):1334-40 «PMID: 8675148»PubMed
  3. Thiele M, Johansen S, Israelsen M, ym. Noninvasive assessment of hepatic decompensation. Hepatology 2025;81(3):1019-1037 «PMID: 37801593»PubMed
  4. Bedossa P, Poynard T. An algorithm for the grading of activity in chronic hepatitis C. The METAVIR Cooperative Study Group. Hepatology 1996;24(2):289-93 «PMID: 8690394»PubMed
  5. Ripoll C, Groszmann R, Garcia-Tsao G, ym. Hepatic venous pressure gradient predicts clinical decompensation in patients with compensated cirrhosis. Gastroenterology 2007;133(2):481-8 «PMID: 17681169»PubMed
  6. D'Amico G, Bernardi M, Angeli P. Towards a new definition of decompensated cirrhosis. J Hepatol 2022;76(1):202-207 «PMID: 34157322»PubMed
  7. Schulz MS, Angeli P, Trebicka J. Acute and non-acute decompensation of liver cirrhosis (47/130). Liver Int 2025;45(3):e15861 «PMID: 38426268»PubMed
  8. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines for the management of patients with decompensated cirrhosis. J Hepatol 2018;69(2):406-460 «PMID: 29653741»PubMed
  9. Ramírez-Mejía MM, Méndez-Sánchez N. What Is in a Name: from NAFLD to MAFLD and MASLD—Unraveling the Complexities and Implications. Curr Hepatology Rep 2023; 22;221–227, https://doi.org/10.1007/s11901-023-00620-9
  10. Allen AM, Pose E, Reddy KR, ym. Nonalcoholic Fatty Liver Disease Gets Renamed as Metabolic Dysfunction-Associated Steatotic Liver Disease: Progress But With Challenges. Gastroenterology 2024;166(2):229-234 «PMID: 37949246»PubMed
  11. Riazi K, Azhari H, Charette JH, ym. The prevalence and incidence of NAFLD worldwide: a systematic review and meta-analysis. Lancet Gastroenterol Hepatol 2022;7(9):851-861 «PMID: 35798021»PubMed
  12. Saarinen K, Färkkilä M, Jula A, ym. Enhanced liver Fibrosis® test predicts liver-related outcomes in the general population. JHEP Rep 2023;5(7):100765 «PMID: 37333973»PubMed
  13. Karhiaho IP, Kurki SH, Parviainen HI, ym. The hidden epidemic: Uncovering incidental fatty liver disease and its metabolic comorbidities by datamining in a hospital data lake - A real-world cohort study. Diabetes Res Clin Pract 2024;210():111609 «PMID: 38479446»PubMed
  14. Åberg F, Savikko J, Eerola V, ym. High prevalence of liver fibrosis and cirrhosis in a nationwide sample of organ donors with liver histology. J Hepatol 2024;80(5):e205-e207 «PMID: 37813245»PubMed
  15. Kjaergaard M, Lindvig KP, Thorhauge KH, ym. Using the ELF test, FIB-4 and NAFLD fibrosis score to screen the population for liver disease. J Hepatol 2023;79(2):277-286 «PMID: 37088311»PubMed
  16. Nasr P, von Seth E, Mayerhofer R, ym. Incidence, prevalence and mortality of chronic liver diseases in Sweden between 2005 and 2019. Eur J Epidemiol 2023;38(9):973-984 «PMID: 37490175»PubMed
  17. Harman DJ, Ryder SD, James MW, ym. Obesity and type 2 diabetes are important risk factors underlying previously undiagnosed cirrhosis in general practice: a cross-sectional study using transient elastography. Aliment Pharmacol Ther 2018;47(4):504-515 «PMID: 29210096»PubMed
  18. Thiele M, Madsen BS, Hansen JF, ym. Accuracy of the Enhanced Liver Fibrosis Test vs FibroTest, Elastography, and Indirect Markers in Detection of Advanced Fibrosis in Patients With Alcoholic Liver Disease. Gastroenterology 2018;154(5):1369-1379 «PMID: 29317276»PubMed
  19. Castera L, Boursier J. Noninvasive Algorithms for the Case Finding of "At-Risk" Patients with NAFLD. Semin Liver Dis 2022;42(3):313-326 «PMID: 35835440»PubMed
  20. Ajmera V, Cepin S, Tesfai K, ym. A prospective study on the prevalence of NAFLD, advanced fibrosis, cirrhosis and hepatocellular carcinoma in people with type 2 diabetes. J Hepatol 2023;78(3):471-478 «PMID: 36410554»PubMed
  21. Castera L, Laouenan C, Vallet-Pichard A, ym. High Prevalence of NASH and Advanced Fibrosis in Type 2 Diabetes: A Prospective Study of 330 Outpatients Undergoing Liver Biopsies for Elevated ALT, Using a Low Threshold. Diabetes Care 2023;46(7):1354-1362 «PMID: 37043830»PubMed
  22. GBD 2017 Cirrhosis Collaborators. The global, regional, and national burden of cirrhosis by cause in 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet Gastroenterol Hepatol 2020;5(3):245-266 «PMID: 31981519»PubMed
  23. World Health Organization. Global status report on alcohol and health 2018. 27 September 2018. Report, ISBN 978-92-4-156563-9
  24. Åberg F, Männistä V, Mäkelä P. Maksatautikuolleisuus on kasvussa. Suom Lääkäril 2023;78:e37569, www.laakarilehti.fi/e37569
  25. Ratib S, Fleming KM, Crooks CJ, ym. 1 and 5 year survival estimates for people with cirrhosis of the liver in England, 1998-2009: a large population study. J Hepatol 2014;60(2):282-9 «PMID: 24128415»PubMed
  26. Jepsen P, Ott P, Andersen PK, ym. Clinical course of alcoholic liver cirrhosis: a Danish population-based cohort study. Hepatology 2010;51(5):1675-82 «PMID: 20186844»PubMed
  27. Williams R, Aspinall R, Bellis M, ym. Addressing liver disease in the UK: a blueprint for attaining excellence in health care and reducing premature mortality from lifestyle issues of excess consumption of alcohol, obesity, and viral hepatitis. Lancet 2014;384(9958):1953-97 «PMID: 25433429»PubMed
  28. Huang DQ, Terrault NA, Tacke F, ym. Global epidemiology of cirrhosis - aetiology, trends and predictions. Nat Rev Gastroenterol Hepatol 2023;20(6):388-398 «PMID: 36977794»PubMed
  29. Ginès P, Krag A, Abraldes JG, ym. Liver cirrhosis. Lancet 2021;398(10308):1359-1376 «PMID: 34543610»PubMed
  30. Udell JA, Wang CS, Tinmouth J, ym. Does this patient with liver disease have cirrhosis? JAMA 2012;307(8):832-842 «PMID: 22357834»PubMed
  31. Hetland LE, Kronborg TM, Thing M, ym. Suboptimal diagnostic accuracy of ultrasound and CT for compensated cirrhosis: Evidence from prospective cohort studies. Hepatol Commun 2023;7(9): «PMID: 37655978»PubMed
  32. Harris R, Harman DJ, Card TR, ym. Prevalence of clinically significant liver disease within the general population, as defined by non-invasive markers of liver fibrosis: a systematic review. Lancet Gastroenterol Hepatol 2017;2(4):288-297 «PMID: 28404158»PubMed
  33. Graupera I, Thiele M, Serra-Burriel M, ym. Low Accuracy of FIB-4 and NAFLD Fibrosis Scores for Screening for Liver Fibrosis in the Population. Clin Gastroenterol Hepatol 2022;20(11):2567-2576.e6 «PMID: 34971806»PubMed
  34. Nobili V, Parkes J, Bottazzo G, ym. Performance of ELF serum markers in predicting fibrosis stage in pediatric non-alcoholic fatty liver disease. Gastroenterology 2009;136(1):160-7 «PMID: 18992746»PubMed
  35. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines on non-invasive tests for evaluation of liver disease severity and prognosis - 2021 update. J Hepatol 2021;75(3):659-689 «PMID: 34166721»PubMed
  36. Rinella ME, Neuschwander-Tetri BA, Siddiqui MS, ym. AASLD Practice Guidance on the clinical assessment and management of nonalcoholic fatty liver disease. Hepatology 2023;77(5):1797-1835 «PMID: 36727674»PubMed
  37. van Kleef LA, Sonneveld MJ, Kavousi M, ym. Fatty liver disease is not associated with increased mortality in the elderly: A prospective cohort study. Hepatology 2023;77(2):585-593 «PMID: 35753042»PubMed
  38. van Kleef LA, Sonneveld MJ, de Man RA, ym. Poor performance of FIB-4 in elderly individuals at risk for chronic liver disease - implications for the clinical utility of the EASL NIT guideline. J Hepatol 2022;76(1):245-246 «PMID: 34461208»PubMed
  39. Kanwal F, Shubrook JH, Adams LA, ym. Clinical Care Pathway for the Risk Stratification and Management of Patients With Nonalcoholic Fatty Liver Disease. Gastroenterology 2021;161(5):1657-1669 «PMID: 34602251»PubMed
  40. Lichtinghagen R, Pietsch D, Bantel H, ym. The Enhanced Liver Fibrosis (ELF) score: normal values, influence factors and proposed cut-off values. J Hepatol 2013;59(2):236-42 «PMID: 23523583»PubMed
  41. Day J, Patel P, Parkes J, ym. Derivation and Performance of Standardized Enhanced Liver Fibrosis (ELF) Test Thresholds for the Detection and Prognosis of Liver Fibrosis. J Appl Lab Med 2019;3(5):815-826 «PMID: 31639756»PubMed
  42. Long MT, Noureddin M, Lim JK. AGA Clinical Practice Update: Diagnosis and Management of Nonalcoholic Fatty Liver Disease in Lean Individuals: Expert Review. Gastroenterology 2022;163(3):764-774.e1 «PMID: 35842345»PubMed
  43. Newsome PN, Cramb R, Davison SM, ym. Guidelines on the management of abnormal liver blood tests. Gut 2018;67(1):6-19 «PMID: 29122851»PubMed
  44. McPherson S, Armstrong MJ, Cobbold JF, ym. Quality standards for the management of non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD): consensus recommendations from the British Association for the Study of the Liver and British Society of Gastroenterology NAFLD Special Interest Group. Lancet Gastroenterol Hepatol 2022;7(8):755-769 «PMID: 35490698»PubMed
  45. Cusi K, Isaacs S, Barb D, ym. American Association of Clinical Endocrinology Clinical Practice Guideline for the Diagnosis and Management of Nonalcoholic Fatty Liver Disease in Primary Care and Endocrinology Clinical Settings: Co-Sponsored by the American Association for the Study of Liver Diseases (AASLD). Endocr Pract 2022;28(5):528-562 «PMID: 35569886»PubMed
  46. Ginès P, Castera L, Lammert F, ym. Population screening for liver fibrosis: Toward early diagnosis and intervention for chronic liver diseases. Hepatology 2022;75(1):219-228 «PMID: 34537988»PubMed
  47. Younossi ZM, Noureddin M, Bernstein D, ym. Role of Noninvasive Tests in Clinical Gastroenterology Practices to Identify Patients With Nonalcoholic Steatohepatitis at High Risk of Adverse Outcomes: Expert Panel Recommendations. Am J Gastroenterol 2021;116(2):254-262 «PMID: 33284184»PubMed
  48. Younossi ZM, Felix S, Jeffers T, ym. Performance of the Enhanced Liver Fibrosis Test to Estimate Advanced Fibrosis Among Patients With Nonalcoholic Fatty Liver Disease. JAMA Netw Open 2021;4(9):e2123923 «PMID: 34529067»PubMed
  49. Boursier J, Decraecker M, Bourlière M, ym. Quality criteria for the measurement of liver stiffness. Clin Res Hepatol Gastroenterol 2022;46(1):101761 «PMID: 34325013»PubMed
  50. Ferraioli G, Barr RG, Berzigotti A, ym. WFUMB Guideline/Guidance on Liver Multiparametric Ultrasound: Part 1. Update to 2018 Guidelines on Liver Ultrasound Elastography. Ultrasound Med Biol 2024;50(8):1071-1087 «PMID: 38762390»PubMed
  51. Nascimbeni F, Lebray P, Fedchuk L, ym. Significant variations in elastometry measurements made within short-term in patients with chronic liver diseases. Clin Gastroenterol Hepatol 2015;13(4):763-71.e1-6 «PMID: 25086193»PubMed
  52. de Franchis R, Bosch J, Garcia-Tsao G, ym. Baveno VII - Renewing consensus in portal hypertension. J Hepatol 2022;76(4):959-974 «PMID: 35120736»PubMed
  53. Caballería L, Pera G, Arteaga I, ym. High Prevalence of Liver Fibrosis Among European Adults With Unknown Liver Disease: A Population-Based Study. Clin Gastroenterol Hepatol 2018;16(7):1138-1145.e5 «PMID: 29452268»PubMed
  54. Barr RG, Wilson SR, Rubens D, ym. Update to the Society of Radiologists in Ultrasound Liver Elastography Consensus Statement. Radiology 2020;296(2):263-274 «PMID: 32515681»PubMed
  55. Boursier J, Hagström H, Ekstedt M, ym. Non-invasive tests accurately stratify patients with NAFLD based on their risk of liver-related events. J Hepatol 2022;76(5):1013-1020 «PMID: 35063601»PubMed
  56. Dillon A, Galvin Z, Sultan AA, ym. Transient elastography can stratify patients with Child-Pugh A cirrhosis according to risk of early decompensation. Eur J Gastroenterol Hepatol 2018;30(12):1434-1440 «PMID: 30063481»PubMed
  57. Shili-Masmoudi S, Wong GL, Hiriart JB, ym. Liver stiffness measurement predicts long-term survival and complications in non-alcoholic fatty liver disease. Liver Int 2020;40(3):581-589 «PMID: 31749300»PubMed
  58. Johnson AL, Hayward KL, Patel P, ym. Predicting Liver-Related Outcomes in People With Nonalcoholic Fatty Liver Disease: The Prognostic Value of Noninvasive Fibrosis Tests. Hepatol Commun 2022;6(4):728-739 «PMID: 34783191»PubMed
  59. Lin H, Lee HW, Yip TC, ym. Vibration-Controlled Transient Elastography Scores to Predict Liver-Related Events in Steatotic Liver Disease. JAMA 2024;331(15):1287-1297 «PMID: 38512249»PubMed
  60. Hegmar H, Wester A, Aleman S, ym. Liver stiffness predicts progression to liver-related events in patients with chronic liver disease - A cohort study of 14 414 patients. Liver Int 2024;44(7):1689-1699 «PMID: 38560775»PubMed
  61. Pavlov CS, Casazza G, Nikolova D, ym. Systematic review with meta-analysis: diagnostic accuracy of transient elastography for staging of fibrosis in people with alcoholic liver disease. Aliment Pharmacol Ther 2016;43(5):575-85 «PMID: 26791825»PubMed
  62. Tapper EB, Parikh ND. Diagnosis and Management of Cirrhosis and Its Complications: A Review. JAMA 2023;329(18):1589-1602 «PMID: 37159031»PubMed
  63. Lin Y, Li H, Jin C, ym. The diagnostic accuracy of liver fibrosis in non-viral liver diseases using acoustic radiation force impulse elastography: A systematic review and meta-analysis. PLoS One 2020;15(1):e0227358 «PMID: 31940395»PubMed
  64. Sanyal AJ, Castera L, Wong VW. Noninvasive Assessment of Liver Fibrosis in NAFLD. Clin Gastroenterol Hepatol 2023;21(8):2026-2039 «PMID: 37062495»PubMed
  65. Herrmann E, de Lédinghen V, Cassinotto C, ym. Assessment of biopsy-proven liver fibrosis by two-dimensional shear wave elastography: An individual patient data-based meta-analysis. Hepatology 2018;67(1):260-272 «PMID: 28370257»PubMed
  66. Liang JX, Ampuero J, Niu H, ym. An individual patient data meta-analysis to determine cut-offs for and confounders of NAFLD-fibrosis staging with magnetic resonance elastography. J Hepatol 2023;79(3):592-604 «PMID: 37121437»PubMed
  67. Groszmann RJ, Garcia-Tsao G, Bosch J, ym. Beta-blockers to prevent gastroesophageal varices in patients with cirrhosis. N Engl J Med 2005;353(21):2254-61 «PMID: 16306522»PubMed
  68. Bai W, Abraldes JG. Noninvasive assessment oesophageal varices: impact of the Baveno VI criteria. Curr Opin Gastroenterol 2022;38(3):206-215 «PMID: 35645017»PubMed
  69. Dajti E, Ravaioli F, Zykus R, ym. Accuracy of spleen stiffness measurement for the diagnosis of clinically significant portal hypertension in patients with compensated advanced chronic liver disease: a systematic review and individual patient data meta-analysis. Lancet Gastroenterol Hepatol 2023;8(9):816-828 «PMID: 37478880»PubMed
  70. Kaplan DE, Dai F, Skanderson M, ym. Recalibrating the Child-Turcotte-Pugh Score to Improve Prediction of Transplant-Free Survival in Patients with Cirrhosis. Dig Dis Sci 2016;61(11):3309-3320 «PMID: 27405990»PubMed
  71. Mózes FE, Lee JA, Vali Y, ym. Performance of non-invasive tests and histology for the prediction of clinical outcomes in patients with non-alcoholic fatty liver disease: an individual participant data meta-analysis. Lancet Gastroenterol Hepatol 2023;8(8):704-713 «PMID: 37290471»PubMed
  72. Shearer JE, Jones R, Parker R, ym. The Natural History of Advanced Chronic Liver Disease Defined by Transient Elastography. Clin Gastroenterol Hepatol 2023;21(3):694-703.e8 «PMID: 35337981»PubMed
  73. Shen Y, Wu SD, Wu L, ym. The prognostic role of liver stiffness in patients with chronic liver disease: a systematic review and dose-response meta-analysis. Hepatol Int 2019;13(5):560-572 «PMID: 31273618»PubMed
  74. Trebicka J, Gu W, de Ledinghen V, ym. Two-dimensional shear wave elastography predicts survival in advanced chronic liver disease. Gut 2022;71(2):402-414 «PMID: 33479052»PubMed
  75. Taru MG, Lupsor-Platon M. Exploring Opportunities to Enhance the Screening and Surveillance of Hepatocellular Carcinoma in Non-Alcoholic Fatty Liver Disease (NAFLD) through Risk Stratification Algorithms Incorporating Ultrasound Elastography. Cancers (Basel) 2023;15(16): «PMID: 37627125»PubMed
  76. Semmler G, Yang Z, Fritz L, ym. Dynamics in Liver Stiffness Measurements Predict Outcomes in Advanced Chronic Liver Disease. Gastroenterology 2023;165(4):1041-1052 «PMID: 37442301»PubMed
  77. Thorhauge KH, Semmler G, Johansen S, ym. Using liver stiffness to predict and monitor the risk of decompensation and mortality in patients with alcohol-related liver disease. J Hepatol 2024;81(1):23-32 «PMID: 38428644»PubMed
  78. D'Amico G, Morabito A, D'Amico M, ym. Clinical states of cirrhosis and competing risks. J Hepatol 2018;68(3):563-576 «PMID: 29111320»PubMed
  79. Pose E, Torrents A, Reverter E, ym. A notable proportion of liver transplant candidates with alcohol-related cirrhosis can be delisted because of clinical improvement. J Hepatol 2021;75(2):275-283 «PMID: 33746085»PubMed
  80. Hofer BS, Simbrunner B, Hartl L, ym. Hepatic recompensation according to Baveno VII criteria is linked to a significant survival benefit in decompensated alcohol-related cirrhosis. Liver Int 2023;43(10):2220-2231 «PMID: 37469291»PubMed
  81. Tonon M, Balcar L, Semmler G, ym. Etiological cure prevents further decompensation and mortality in patients with cirrhosis with ascites as the single first decompensating event. Hepatology 2023;78(4):1149-1158 «PMID: 37190823»PubMed
  82. Xu X, Wang H, Zhao W, ym. Recompensation factors for patients with decompensated cirrhosis: a multicentre retrospective case-control study. BMJ Open 2021;11(6):e043083 «PMID: 34162632»PubMed
  83. Svensk Gastroenterologisk Förening. Nationellt vårdprogram för levercirros 2022. Publicerad 28 april 2023. https://svenskgastroenterologi.se/kunskap/nationellt-vardprogram-for-levercirros-2022/
  84. Jalan R, D'Amico G, Trebicka J, ym. New clinical and pathophysiological perspectives defining the trajectory of cirrhosis. J Hepatol 2021;75 Suppl 1():S14-S26 «PMID: 34039485»PubMed
  85. Åberg F, Luukkonen PK, But A, ym. Development and validation of a model to predict incident chronic liver disease in the general population: The CLivD score. J Hepatol 2022;77(2):302-311 «PMID: 35271949»PubMed
  86. Åberg F, Asteljoki J, Männistö V, ym. Combined use of the CLivD score and FIB-4 for prediction of liver-related outcomes in the population. Hepatology 2024;80(1):163-172 «PMID: 38112489»PubMed
  87. Åberg F, Britton A, Luukkonen PK. Changes over time in the Chronic Liver Disease risk score predict liver-related outcomes: longitudinal analysis of the Whitehall II study. Scand J Gastroenterol 2023;58(2):170-177 «PMID: 35989617»PubMed
  88. Mäkelä P, Härkönen J, Lintonen T ym. Näin suomi juo. THL 2018, Teema 29, https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-146-1
  89. Becker U, Deis A, Sørensen TI, ym. Prediction of risk of liver disease by alcohol intake, sex, and age: a prospective population study. Hepatology 1996;23(5):1025-9 «PMID: 8621128»PubMed
  90. Kamper-Jørgensen M, Grønbaek M, Tolstrup J, ym. Alcohol and cirrhosis: dose--response or threshold effect? J Hepatol 2004;41(1):25-30 «PMID: 15246203»PubMed
  91. Roerecke M, Vafaei A, Hasan OSM, ym. Alcohol Consumption and Risk of Liver Cirrhosis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Am J Gastroenterol 2019;114(10):1574-1586 «PMID: 31464740»PubMed
  92. Rehm J, Taylor B, Mohapatra S, ym. Alcohol as a risk factor for liver cirrhosis: a systematic review and meta-analysis. Drug Alcohol Rev 2010;29(4):437-45 «PMID: 20636661»PubMed
  93. Bellentani S, Saccoccio G, Costa G, ym. Drinking habits as cofactors of risk for alcohol induced liver damage. The Dionysos Study Group. Gut 1997;41(6):845-50 «PMID: 9462221»PubMed
  94. Israelsen M, Kim M, Suvitaival T, ym. Comprehensive lipidomics reveals phenotypic differences in hepatic lipid turnover in ALD and NAFLD during alcohol intoxication. JHEP Rep 2021;3(5):100325 «PMID: 34401690»PubMed
  95. Torp N, Israelsen M, Nielsen MJ, ym. Binge drinking induces an acute burst of markers of hepatic fibrogenesis (PRO-C3). Liver Int 2022;42(1):92-101 «PMID: 34845832»PubMed
  96. Bala S, Marcos M, Gattu A, ym. Acute binge drinking increases serum endotoxin and bacterial DNA levels in healthy individuals. PLoS One 2014;9(5):e96864 «PMID: 24828436»PubMed
  97. Stankevic E, Israelsen M, Juel HB, ym. Binge drinking episode causes acute, specific alterations in systemic and hepatic inflammation-related markers. Liver Int 2023;43(12):2680-2691 «PMID: 37592403»PubMed
  98. Åberg F, Helenius-Hietala J, Puukka P, ym. Binge drinking and the risk of liver events: A population-based cohort study. Liver Int 2017;37(9):1373-1381 «PMID: 28276137»PubMed
  99. Ding C, Ng Fat L, Britton A, ym. Binge-pattern alcohol consumption and genetic risk as determinants of alcohol-related liver disease. Nat Commun 2023;14(1):8041 «PMID: 38097541»PubMed
  100. Marti-Aguado D, Clemente-Sanchez A, Bataller R. Cigarette smoking and liver diseases. J Hepatol 2022;77(1):191-205 «PMID: 35131406»PubMed
  101. Åberg F, Färkkilä M, Männistö V. Interaction Between Alcohol Use and Metabolic Risk Factors for Liver Disease: A Critical Review of Epidemiological Studies. Alcohol Clin Exp Res 2020;44(2):384-403 «PMID: 31854001»PubMed
  102. Åberg F, Byrne CD, Pirola CJ, ym. Alcohol consumption and metabolic syndrome: Clinical and epidemiological impact on liver disease. J Hepatol 2023;78(1):191-206 «PMID: 36063967»PubMed
  103. Buch S, Stickel F, Trépo E, ym. A genome-wide association study confirms PNPLA3 and identifies TM6SF2 and MBOAT7 as risk loci for alcohol-related cirrhosis. Nat Genet 2015;47(12):1443-8 «PMID: 26482880»PubMed
  104. Higgins-Biddle JC, Babor TF. A review of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT), AUDIT-C, and USAUDIT for screening in the United States: Past issues and future directions. Am J Drug Alcohol Abuse 2018;44(6):578-586 «PMID: 29723083»PubMed
  105. Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  106. Perilli M, Toselli F, Franceschetto L, ym. Phosphatidylethanol (PEth) in Blood as a Marker of Unhealthy Alcohol Use: A Systematic Review with Novel Molecular Insights. Int J Mol Sci 2023;24(15): «PMID: 37569551»PubMed
  107. Jonas DE, Amick HR, Feltner C, ym. Pharmacotherapy for adults with alcohol use disorders in outpatient settings: a systematic review and meta-analysis. JAMA 2014;311(18):1889-900 «PMID: 24825644»PubMed
  108. Winslow BT, Onysko M, Hebert M. Medications for Alcohol Use Disorder. Am Fam Physician 2016;93(6):457-65 «PMID: 26977830»PubMed
  109. Vannier AGL, Shay JES, Fomin V, ym. Incidence and Progression of Alcohol-Associated Liver Disease After Medical Therapy for Alcohol Use Disorder. JAMA Netw Open 2022;5(5):e2213014 «PMID: 35594048»PubMed
  110. Vannier AGL, Przybyszewski EM, Shay J, ym. Psychotherapy for Alcohol Use Disorder Is Associated With Reduced Risk of Incident Alcohol-Associated Liver Disease. Clin Gastroenterol Hepatol 2023;21(6):1571-1580.e7 «PMID: 35964893»PubMed
  111. Yki-Järvinen H. Non-alcoholic fatty liver disease as a cause and a consequence of metabolic syndrome. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2(11):901-10 «PMID: 24731669»PubMed
  112. Åberg F, Helenius-Hietala J, Puukka P, ym. Interaction between alcohol consumption and metabolic syndrome in predicting severe liver disease in the general population. Hepatology 2018;67(6):2141-2149 «PMID: 29164643»PubMed
  113. Berzigotti A, Garcia-Tsao G, Bosch J, ym. Obesity is an independent risk factor for clinical decompensation in patients with cirrhosis. Hepatology 2011;54(2):555-61 «PMID: 21567436»PubMed
  114. Berzigotti A, Albillos A, Villanueva C, ym. Effects of an intensive lifestyle intervention program on portal hypertension in patients with cirrhosis and obesity: The SportDiet study. Hepatology 2017;65(4):1293-1305 «PMID: 27997989»PubMed
  115. Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  116. Israelsen M, Juel HB, Detlefsen S, ym. Metabolic and Genetic Risk Factors Are the Strongest Predictors of Severity of Alcohol-Related Liver Fibrosis. Clin Gastroenterol Hepatol 2022;20(8):1784-1794.e9 «PMID: 33279778»PubMed
  117. Stepanova M, Rafiq N, Younossi ZM. Components of metabolic syndrome are independent predictors of mortality in patients with chronic liver disease: a population-based study. Gut 2010;59(10):1410-5 «PMID: 20660697»PubMed
  118. Ei-alkoholiperäinen rasvamaksatauti (NAFLD). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  119. Simon TG, Kim MN, Luo X, ym. Physical activity compared to adiposity and risk of liver-related mortality: Results from two prospective, nationwide cohorts. J Hepatol 2020;72(6):1062-1069 «PMID: 31954204»PubMed
  120. Ren H, Wang J, Gao Y, ym. Metabolic syndrome and liver-related events: a systematic review and meta-analysis. BMC Endocr Disord 2019;19(1):40 «PMID: 31023282»PubMed
  121. Clouston AD, Powell EE. Interaction of non-alcoholic fatty liver disease with other liver diseases. Best Pract Res Clin Gastroenterol 2002;16(5):767-81 «PMID: 12406444»PubMed
  122. Persico M, Iolascon A. Steatosis as a co-factor in chronic liver diseases. World J Gastroenterol 2010;16(10):1171-6 «PMID: 20222159»PubMed
  123. Valtion ravitsemusneuvottelukunta, Terveyden ja Hyvinvoinnin Laitos. Kestävää terveyttä ruoasta -kansalliset ravitsemussuositukset 2024.
  124. Kennedy OJ, Roderick P, Buchanan R, ym. Coffee, including caffeinated and decaffeinated coffee, and the risk of hepatocellular carcinoma: a systematic review and dose-response meta-analysis. BMJ Open 2017;7(5):e013739 «PMID: 28490552»PubMed
  125. Kennedy OJ, Roderick P, Buchanan R, ym. Systematic review with meta-analysis: coffee consumption and the risk of cirrhosis. Aliment Pharmacol Ther 2016;43(5):562-74 «PMID: 26806124»PubMed
  126. Kennedy OJ, Roderick P, Poole R, ym. Coffee, caffeine and non-alcoholic fatty liver disease? Therap Adv Gastroenterol 2016;9(3):417-8 «PMID: 27134669»PubMed
  127. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines: Drug-induced liver injury. J Hepatol 2019;70(6):1222-1261 «PMID: 30926241»PubMed
  128. Mauro E, Crespo G, Montironi C, ym. Portal pressure and liver stiffness measurements in the prediction of fibrosis regression after sustained virological response in recurrent hepatitis C. Hepatology 2018;67(5):1683-1694 «PMID: 28960366»PubMed
  129. Marcellin P, Gane E, Buti M, ym. Regression of cirrhosis during treatment with tenofovir disoproxil fumarate for chronic hepatitis B: a 5-year open-label follow-up study. Lancet 2013;381(9865):468-75 «PMID: 23234725»PubMed
  130. Wedemeyer H, Aleman S, Brunetto MR, ym. A Phase 3, Randomized Trial of Bulevirtide in Chronic Hepatitis D. N Engl J Med 2023;389(1):22-32 «PMID: 37345876»PubMed
  131. Xie YD, Feng B, Gao Y, ym. Effect of abstinence from alcohol on survival of patients with alcoholic cirrhosis: A systematic review and meta-analysis. Hepatol Res 2014;44(4):436-49 «PMID: 23607793»PubMed
  132. Kalambokis GN, Chouliara N, Tsiakas I, ym. Impact of continued alcohol use on liver-related outcomes of alcohol-associated cirrhosis: a retrospective study of 440 patients. Eur J Gastroenterol Hepatol 2024;36(1):89-96 «PMID: 37823451»PubMed
  133. Louvet A, Bourcier V, Archambeaud I, ym. Low alcohol consumption influences outcomes in individuals with alcohol-related compensated cirrhosis in a French multicenter cohort. J Hepatol 2023;78(3):501-512 «PMID: 36423805»PubMed
  134. Rogal S, Youk A, Zhang H, ym. Impact of Alcohol Use Disorder Treatment on Clinical Outcomes Among Patients With Cirrhosis. Hepatology 2020;71(6):2080-2092 «PMID: 31758811»PubMed
  135. Rabiee A, Mahmud N, Falker C, ym. Medications for alcohol use disorder improve survival in patients with hazardous drinking and alcohol-associated cirrhosis. Hepatol Commun 2023;7(4): «PMID: 36972386»PubMed
  136. Avanceña A, Miller N, Uttal S, ym. Cost-effectiveness of alcohol use treatments in patients with alcohol-related cirrhosis. J Hepatol 2021;74(6):1286-1294, PMID: 33326815
  137. Khan A, Tansel A, White DL, ym. Efficacy of Psychosocial Interventions in Inducing and Maintaining Alcohol Abstinence in Patients With Chronic Liver Disease: A Systematic Review. Clin Gastroenterol Hepatol 2016;14(2):191-202.e1-4; quiz e20 «PMID: 26256464»PubMed
  138. Oldroyd C, Greenham O, Martin G, ym. Systematic review: Interventions for alcohol use disorder in patients with cirrhosis or alcohol-associated hepatitis. Aliment Pharmacol Ther 2023;58(8):763-773 «PMID: 37602505»PubMed
  139. Hemrage S, Brobbin E, Deluca P, ym. Efficacy of psychosocial interventions to reduce alcohol use in comorbid alcohol use disorder and alcohol-related liver disease: a systematic review of randomized controlled trials. Alcohol Alcohol 2023;58(5):478-484 «PMID: 37530582»PubMed
  140. Gratacós-Ginès J, Bruguera P, Pérez-Guasch M, ym. Medications for alcohol use disorder promote abstinence in alcohol-associated cirrhosis: Results from a systematic review and meta-analysis. Hepatology 2024;79(2):368-379 «PMID: 37625154»PubMed
  141. Jophlin LL, Singal AK, Bataller R, ym. ACG Clinical Guideline: Alcohol-Associated Liver Disease. Am J Gastroenterol 2024;119(1):30-54 «PMID: 38174913»PubMed
  142. Pape E, Roman E, Scala-Bertola J, ym. Death of an alcohol-dependent patient following intentional drug intoxication: implication of baclofen? Eur Addict Res 2014;20(6):300-4 «PMID: 25300747»PubMed
  143. Addolorato G, Leggio L, Ferrulli A, ym. Effectiveness and safety of baclofen for maintenance of alcohol abstinence in alcohol-dependent patients with liver cirrhosis: randomised, double-blind controlled study. Lancet 2007;370(9603):1915-22 «PMID: 18068515»PubMed
  144. Addolorato G, Caputo F, Capristo E, ym. Baclofen efficacy in reducing alcohol craving and intake: a preliminary double-blind randomized controlled study. Alcohol Alcohol 2002;37(5):504-8 «PMID: 12217947»PubMed
  145. Garbutt JC, Kampov-Polevoy AB, Gallop R, ym. Efficacy and safety of baclofen for alcohol dependence: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Alcohol Clin Exp Res 2010;34(11):1849-57 «PMID: 20662805»PubMed
  146. Vuittonet CL, Halse M, Leggio L, ym. Pharmacotherapy for alcoholic patients with alcoholic liver disease. Am J Health Syst Pharm 2014;71(15):1265-76 «PMID: 25027533»PubMed
  147. Sinagra E, Perricone G, D'Amico M, ym. Systematic review with meta-analysis: the haemodynamic effects of carvedilol compared with propranolol for portal hypertension in cirrhosis. Aliment Pharmacol Ther 2014;39(6):557-68 «PMID: 24461301»PubMed
  148. Villanueva C, Torres F, Sarin SK, ym. Carvedilol reduces the risk of decompensation and mortality in patients with compensated cirrhosis in a competing-risk meta-analysis. J Hepatol 2022;77(4):1014-1025 «PMID: 35661713»PubMed
  149. Tripathi D, Ferguson JW, Kochar N, ym. Randomized controlled trial of carvedilol versus variceal band ligation for the prevention of the first variceal bleed. Hepatology 2009;50(3):825-33 «PMID: 19610055»PubMed
  150. Rodrigues SG, Mendoza YP, Bosch J. Beta-blockers in cirrhosis: Evidence-based indications and limitations. JHEP Rep 2020;2(1):100063 «PMID: 32039404»PubMed
  151. Reiberger T, Ulbrich G, Ferlitsch A, ym. Carvedilol for primary prophylaxis of variceal bleeding in cirrhotic patients with haemodynamic non-response to propranolol. Gut 2013;62(11):1634-41 «PMID: 23250049»PubMed
  152. Garcia-Tsao G, Grace ND, Groszmann RJ, ym. Short-term effects of propranolol on portal venous pressure. Hepatology 1986;6(1):101-6 «PMID: 3943775»PubMed
  153. Fonseca VA. Effects of beta-blockers on glucose and lipid metabolism. Curr Med Res Opin 2010;26(3):615-29 «PMID: 20067434»PubMed
  154. Biggins SW, Angeli P, Garcia-Tsao G, ym. Diagnosis, Evaluation, and Management of Ascites, Spontaneous Bacterial Peritonitis and Hepatorenal Syndrome: 2021 Practice Guidance by the American Association for the Study of Liver Diseases. Hepatology 2021;74(2):1014-1048 «PMID: 33942342»PubMed
  155. Wan S, Huang C, Zhu X. Systematic review with a meta-analysis: clinical effects of statins on the reduction of portal hypertension and variceal haemorrhage in cirrhotic patients. BMJ Open 2019;9(7):e030038 «PMID: 31315875»PubMed
  156. Kim RG, Loomba R, Prokop LJ, ym. Statin Use and Risk of Cirrhosis and Related Complications in Patients With Chronic Liver Diseases: A Systematic Review and Meta-analysis. Clin Gastroenterol Hepatol 2017;15(10):1521-1530.e8 «PMID: 28479502»PubMed
  157. Abraldes JG, Villanueva C, Aracil C, ym. Addition of Simvastatin to Standard Therapy for the Prevention of Variceal Rebleeding Does Not Reduce Rebleeding but Increases Survival in Patients With Cirrhosis. Gastroenterology 2016;150(5):1160-1170.e3 «PMID: 26774179»PubMed
  158. Zeng RW, Yong JN, Tan DJH, ym. Meta-analysis: Chemoprevention of hepatocellular carcinoma with statins, aspirin and metformin. Aliment Pharmacol Ther 2023;57(6):600-609 «PMID: 36625733»PubMed
  159. Mahmud N, Chapin S, Goldberg DS, ym. Statin exposure is associated with reduced development of acute-on-chronic liver failure in a Veterans Affairs cohort. J Hepatol 2022;76(5):1100-1108 «PMID: 35066085»PubMed
  160. Sharpton SR, Loomba R. Emerging role of statin therapy in the prevention and management of cirrhosis, portal hypertension, and HCC. Hepatology 2023;78(6):1896-1906 «PMID: 37013380»PubMed
  161. Memel ZN, Arvind A, Moninuola O, ym. Aspirin Use Is Associated with a Reduced Incidence of Hepatocellular Carcinoma: A Systematic Review and Meta-analysis. Hepatol Commun 2021;5(1):133-143 «PMID: 33437907»PubMed
  162. Simon TG, Duberg AS, Aleman S, ym. Association of Aspirin with Hepatocellular Carcinoma and Liver-Related Mortality. N Engl J Med 2020;382(11):1018-1028 «PMID: 32160663»PubMed
  163. Pearson MM, Kim NJ, Berry K, ym. Associations Between Alcohol Use and Liver-Related Outcomes in a Large National Cohort of Patients With Cirrhosis. Hepatol Commun 2021;5(12):2080-2095 «PMID: 34601829»PubMed
  164. Huisman EJ, Trip EJ, Siersema PD, ym. Protein energy malnutrition predicts complications in liver cirrhosis. Eur J Gastroenterol Hepatol 2011;23(11):982-9 «PMID: 21971339»PubMed
  165. Tantai X, Liu Y, Yeo YH, ym. Effect of sarcopenia on survival in patients with cirrhosis: A meta-analysis. J Hepatol 2022;76(3):588-599 «PMID: 34785325»PubMed
  166. Schmidt-Stiedenroth K, Mambrey V, Dreher A, ym. Psychosocial working conditions and mental health among medical assistants in Germany: a scoping review. BMC Public Health 2024;24(1):716 «PMID: 38448891»PubMed
  167. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines on nutrition in chronic liver disease. J Hepatol 2019;70(1):172-193 «PMID: 30144956»PubMed
  168. Owen OE, Trapp VE, Reichard GA Jr, ym. Nature and quantity of fuels consumed in patients with alcoholic cirrhosis. J Clin Invest 1983;72(5):1821-32 «PMID: 6630528»PubMed
  169. Plank LD, Gane EJ, Peng S, ym. Nocturnal nutritional supplementation improves total body protein status of patients with liver cirrhosis: a randomized 12-month trial. Hepatology 2008;48(2):557-66 «PMID: 18627001»PubMed
  170. Williams FR, Berzigotti A, Lord JM, ym. Review article: impact of exercise on physical frailty in patients with chronic liver disease. Aliment Pharmacol Ther 2019;50(9):988-1000 «PMID: 31502264»PubMed
  171. Carey EJ, Lai JC, Sonnenday C, ym. A North American Expert Opinion Statement on Sarcopenia in Liver Transplantation. Hepatology 2019;70(5):1816-1829 «PMID: 31220351»PubMed
  172. Kawaguchi T, Kawaguchi A, Hashida R, ym. Resistance exercise in combination with aerobic exercise reduces the incidence of serious events in patients with liver cirrhosis: a meta-analysis of randomized controlled trials. J Gastroenterol 2024;59(3):216-228 «PMID: 38159112»PubMed
  173. Lin FP, Visina JM, Bloomer PM, ym. Prehabilitation-Driven Changes in Frailty Metrics Predict Mortality in Patients With Advanced Liver Disease. Am J Gastroenterol 2021;116(10):2105-2117 «PMID: 34313620»PubMed
  174. Aamann L, Dam G, Jepsen P, ym. Reduced 3-year risk of hospital admission and mortality after 12-week resistance training of cirrhosis patients: A follow-up of a randomized clinical trial. J Gastroenterol Hepatol 2023;38(8):1365-1371 «PMID: 36740964»PubMed
  175. Román E, Kaür N, Sánchez E, ym. Home exercise, branched-chain amino acids, and probiotics improve frailty in cirrhosis: A randomized clinical trial. Hepatol Commun 2024;8(5): «PMID: 38701490»PubMed
  176. Tandon P, Ismond KP, Riess K, ym. Exercise in cirrhosis: Translating evidence and experience to practice. J Hepatol 2018;69(5):1164-1177 «PMID: 29964066»PubMed
  177. Okubo T, Atsukawa M, Tsubota A, ym. Effect of Vitamin D Supplementation on Skeletal Muscle Volume and Strength in Patients with Decompensated Liver Cirrhosis Undergoing Branched Chain Amino Acids Supplementation: A Prospective, Randomized, Controlled Pilot Trial. Nutrients 2021;13(6): «PMID: 34070910»PubMed
  178. Lai GY, Weinstein SJ, Albanes D, ym. The association of coffee intake with liver cancer incidence and chronic liver disease mortality in male smokers. Br J Cancer 2013;109(5):1344-51 «PMID: 23880821»PubMed
  179. Kennedy OJ, Fallowfield JA, Poole R, ym. All coffee types decrease the risk of adverse clinical outcomes in chronic liver disease: a UK Biobank study. BMC Public Health 2021;21(1):970 «PMID: 34154561»PubMed
  180. Åberg F, Helenius-Hietala J. Oral Health and Liver Disease: Bidirectional Associations-A Narrative Review. Dent J (Basel) 2022;10(2): «PMID: 35200242»PubMed
  181. Bajaj JS, Lai JC, Tandon P, ym. Role of Oral Health, Frailty, and Minimal Hepatic Encephalopathy in the Risk of Hospitalization: A Prospective Multi-Center Cohort of Outpatients With Cirrhosis. Clin Gastroenterol Hepatol 2023;21(7):1864-1872.e2 «PMID: 36328307»PubMed
  182. Bajaj JS, Matin P, White MB, ym. Periodontal therapy favorably modulates the oral-gut-hepatic axis in cirrhosis. Am J Physiol Gastrointest Liver Physiol 2018;315(5):G824-G837 «PMID: 30118351»PubMed
  183. Trebicka J, Fernandez J, Papp M, ym. PREDICT identifies precipitating events associated with the clinical course of acutely decompensated cirrhosis. J Hepatol 2021;74(5):1097-1108 «PMID: 33227350»PubMed
  184. Villanueva C, Colomo A, Bosch A, ym. Transfusion strategies for acute upper gastrointestinal bleeding. N Engl J Med 2013;368(1):11-21 «PMID: 23281973»PubMed
  185. Bañares R, Albillos A, Rincón D, ym. Endoscopic treatment versus endoscopic plus pharmacologic treatment for acute variceal bleeding: a meta-analysis. Hepatology 2002;35(3):609-15 «PMID: 11870374»PubMed
  186. Wells M, Chande N, Adams P, ym. Meta-analysis: vasoactive medications for the management of acute variceal bleeds. Aliment Pharmacol Ther 2012;35(11):1267-78 «PMID: 22486630»PubMed
  187. Chavez-Tapia NC, Barrientos-Gutierrez T, Tellez-Avila F, ym. Meta-analysis: antibiotic prophylaxis for cirrhotic patients with upper gastrointestinal bleeding - an updated Cochrane review. Aliment Pharmacol Ther 2011;34(5):509-18 «PMID: 21707680»PubMed
  188. Kaplan DE, Ripoll C, Thiele M, ym. AASLD Practice Guidance on risk stratification and management of portal hypertension and varices in cirrhosis. Hepatology 2024;79(5):1180-1211 «PMID: 37870298»PubMed
  189. Wu X, Zhang D, Yu Y, ym. Proton pump inhibitor use and mortality in patients with cirrhosis: a meta-analysis of cohort studies. Biosci Rep 2020;40(6): «PMID: 32406491»PubMed
  190. Tantai XX, Yang LB, Wei ZC, ym. Association of proton pump inhibitors with risk of hepatic encephalopathy in advanced liver disease: A meta-analysis. World J Gastroenterol 2019;25(21):2683-2698 «PMID: 31210719»PubMed
  191. Alhumaid S, Al Mutair A, Al Alawi Z, ym. Proton pump inhibitors use and risk of developing spontaneous bacterial peritonitis in cirrhotic patients: A systematic review and meta-analysis. Gut Pathog 2021;13(1):17 «PMID: 33741033»PubMed
  192. China L, Tittanegro T, Crocombe D, ym. Investigating potential confounding by indication when considering the association between proton pump inhibitor use, infection, hepatic encephalopathy and mortality in hospitalised decompensated cirrhosis: a post-hoc analysis of the ATTIRE trial. EClinicalMedicine 2023;58():101924 «PMID: 37090442»PubMed
  193. Haberl J, Zollner G, Fickert P, ym. To salt or not to salt?-That is the question in cirrhosis. Liver Int 2018;38(7):1148-1159 «PMID: 29608812»PubMed
  194. Angeli P, Fasolato S, Mazza E, ym. Combined versus sequential diuretic treatment of ascites in non-azotaemic patients with cirrhosis: results of an open randomised clinical trial. Gut 2010;59(1):98-104 «PMID: 19570764»PubMed
  195. Arkkila P, Nordin A. Treatment of ascites and its complications. Duodecim 2016;132(18):1719-25 «PMID: 29188952»PubMed
  196. Bernardi M, Caraceni P, Navickis RJ, ym. Albumin infusion in patients undergoing large-volume paracentesis: a meta-analysis of randomized trials. Hepatology 2012;55(4):1172-81 «PMID: 22095893»PubMed
  197. Shrestha DB, Budhathoki P, Sedhai YR, ym. Safety and efficacy of human serum albumin treatment in patients with cirrhotic ascites undergoing paracentesis: A systematic review and meta-analysis. Ann Hepatol 2021;26():100547 «PMID: 34626828»PubMed
  198. Bai Z, Méndez-Sánchez N, Romeiro FG, ym. Use of albumin infusion for cirrhosis-related complications: An international position statement. JHEP Rep 2023;5(8):100785 «PMID: 37456673»PubMed
  199. Sort P, Navasa M, Arroyo V, ym. Effect of intravenous albumin on renal impairment and mortality in patients with cirrhosis and spontaneous bacterial peritonitis. N Engl J Med 1999;341(6):403-9 «PMID: 10432325»PubMed
  200. Salerno F, Navickis RJ, Wilkes MM. Albumin infusion improves outcomes of patients with spontaneous bacterial peritonitis: a meta-analysis of randomized trials. Clin Gastroenterol Hepatol 2013;11(2):123-30.e1 «PMID: 23178229»PubMed
  201. Komolafe O, Roberts D, Freeman SC, ym. Antibiotic prophylaxis to prevent spontaneous bacterial peritonitis in people with liver cirrhosis: a network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev 2020;1(1):CD013125 «PMID: 31978256»PubMed
  202. Nadim MK, Kellum JA, Forni L, ym. Acute kidney injury in patients with cirrhosis: Acute Disease Quality Initiative (ADQI) and International Club of Ascites (ICA) joint multidisciplinary consensus meeting. J Hepatol 2024;81(1):163-183 «PMID: 38527522»PubMed
  203. Wong F, Pappas SC, Curry MP, ym. Terlipressin plus Albumin for the Treatment of Type 1 Hepatorenal Syndrome. N Engl J Med 2021;384(9):818-828 «PMID: 33657294»PubMed
  204. Gluud LL, Christensen K, Christensen E, ym. Terlipressin for hepatorenal syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2012;(9):CD005162 «PMID: 22972083»PubMed
  205. Cavallin M, Piano S, Romano A, ym. Terlipressin given by continuous intravenous infusion versus intravenous boluses in the treatment of hepatorenal syndrome: A randomized controlled study. Hepatology 2016;63(3):983-92 «PMID: 26659927»PubMed
  206. Singh V, Ghosh S, Singh B, ym. Noradrenaline vs. terlipressin in the treatment of hepatorenal syndrome: a randomized study. J Hepatol 2012;56(6):1293-8 «PMID: 22322237»PubMed
  207. Garcia-Tsao G, Abraldes JG, Rich NE, ym. AGA Clinical Practice Update on the Use of Vasoactive Drugs and Intravenous Albumin in Cirrhosis: Expert Review. Gastroenterology 2024;166(1):202-210 «PMID: 37978969»PubMed
  208. Gairing SJ, Mangini C, Zarantonello L, ym. Prevalence of Minimal Hepatic Encephalopathy in Patients With Liver Cirrhosis: A Multicenter Study. Am J Gastroenterol 2023;118(12):2191-2200 «PMID: 36940426»PubMed
  209. Gluud LL, Vilstrup H, Morgan MY. Nonabsorbable disaccharides for hepatic encephalopathy: A systematic review and meta-analysis. Hepatology 2016;64(3):908-22 «PMID: 27081787»PubMed
  210. Tapper EB, Ospina E, Salim N, ym. Lactulose therapy for patients with cirrhosis, portal hypertension, and poor patient-reported outcomes: The Mi-Kristal trial. Hepatology 2023;78(4):1159-1167 «PMID: 37066820»PubMed
  211. Bass NM, Mullen KD, Sanyal A, ym. Rifaximin treatment in hepatic encephalopathy. N Engl J Med 2010;362(12):1071-81 «PMID: 20335583»PubMed
  212. Kimer N, Krag A, Møller S, ym. Systematic review with meta-analysis: the effects of rifaximin in hepatic encephalopathy. Aliment Pharmacol Ther 2014;40(2):123-32 «PMID: 24849268»PubMed
  213. Bajaj JS, Heuman DM, Wade JB, ym. Rifaximin improves driving simulator performance in a randomized trial of patients with minimal hepatic encephalopathy. Gastroenterology 2011;140(2):478-487.e1 «PMID: 20849805»PubMed
  214. Wijarnpreecha K, Werlang M, Panjawatanan P, ym. Association between sarcopenia and hepatic encephalopathy: A systematic review and meta-analysis. Ann Hepatol 2020;19(3):245-250 «PMID: 31422030»PubMed
  215. Maharshi S, Sharma BC, Sachdeva S, ym. Efficacy of Nutritional Therapy for Patients With Cirrhosis and Minimal Hepatic Encephalopathy in a Randomized Trial. Clin Gastroenterol Hepatol 2016;14(3):454-460.e3; quiz e33 «PMID: 26453952»PubMed
  216. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines on acute-on-chronic liver failure. J Hepatol 2023;79(2):461-491 «PMID: 37364789»PubMed
  217. Åberg F, Lassila R, Ilmakunnas M, ym. Krooninen maksasairaus lisää tromboosiriskiä. Duodecim 2015;131(4):321-30
  218. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines on prevention and management of bleeding and thrombosis in patients with cirrhosis. J Hepatol 2022;76(5):1151-1184 «PMID: 35300861»PubMed
  219. Thomson M, Scott A, Trost S, ym. Low screening rates and high prevalence of osteoporosis in cirrhosis: A real-world retrospective analysis. Aliment Pharmacol Ther 2024;59(4):535-546 «PMID: 38059360»PubMed
  220. Díez-Ruiz A, García-Saura PL, García-Ruiz P, ym. Bone mineral density, bone turnover markers and cytokines in alcohol-induced cirrhosis. Alcohol Alcohol 2010;45(5):427-30 «PMID: 20807717»PubMed
  221. Kang J, Gopakumar H, Puli SR. Prevalence of Osteoporosis in Cirrhosis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Cureus 2023;15(1):e33721 «PMID: 36788896»PubMed
  222. Otete H, Deleuran T, Fleming KM, ym. Hip fracture risk in patients with alcoholic cirrhosis: A population-based study using English and Danish data. J Hepatol 2018;69(3):697-704 «PMID: 29673756»PubMed
  223. Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Endokrinologiyhdistyksen, Suomen Gynekologiyhdistyksen ja Suomen Geriatrit ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  224. Tapper EB, Martinez B, Jepsen P, ym. Bisphosphonate effectiveness in patients with cirrhosis: An emulated clinical trial. Aliment Pharmacol Ther 2024;60(5):585-592 «PMID: 38922994»PubMed
  225. Lewis JH, Stine JG. Review article: prescribing medications in patients with cirrhosis - a practical guide. Aliment Pharmacol Ther 2013;37(12):1132-56 «PMID: 23638982»PubMed
  226. Amarapurkar DN. Prescribing medications in patients with decompensated liver cirrhosis. Int J Hepatol 2011;2011():519526 «PMID: 21994861»PubMed
  227. Mansour D, Masson S, Hammond J, ym. British Society of Gastroenterology Best Practice Guidance: outpatient management of cirrhosis - part 3: special circumstances. Frontline Gastroenterol 2023;14(6):474-482 «PMID: 37862443»PubMed
  228. Bosch J, Gracia-Sancho J, Abraldes JG. Cirrhosis as new indication for statins. Gut 2020;69(5):953-962 «PMID: 32139553»PubMed
  229. Israelsen M, Madsen BS, Torp N, ym. Rifaximin-α for liver fibrosis in patients with alcohol-related liver disease (GALA-RIF): a randomised, double-blind, placebo-controlled, phase 2 trial. Lancet Gastroenterol Hepatol 2023;8(6):523-532 «PMID: 36893774»PubMed
  230. Rakoski M, Goyal P, Spencer-Safier M, ym. Pain management in patients with cirrhosis. Clin Liver Dis (Hoboken) 2018;11(6):135-140 «PMID: 30992804»PubMed
  231. Backman J, Arkkila P. Lääkkeiden käyttö maksasairauksien yhteydessä. In Kariaho E, Gruzdaitis P, Hednäs P (Eds.), Pharmaca Fennica 2018;1261-7, Lääketietokeskus oy
  232. Carlin S, Cuker A, Gatt A, ym. Anticoagulation for stroke prevention in atrial fibrillation and treatment of venous thromboembolism and portal vein thrombosis in cirrhosis: guidance from the SSC of the ISTH. J Thromb Haemost 2024;22(9):2653-2669 «PMID: 38823454»PubMed
  233. Steffel J, Collins R, Antz M, ym. 2021 European Heart Rhythm Association Practical Guide on the Use of Non-Vitamin K Antagonist Oral Anticoagulants in Patients with Atrial Fibrillation. Europace 2021;23(10):1612-1676 «PMID: 33895845»PubMed
  234. Diesveld MME, Pijnenburg DWMJ, Weersink RA, ym. Recommendations for the safe use of direct oral anticoagulants in patients with cirrhosis based on a systematic review of pharmacokinetic, pharmacodynamic and safety data. Eur J Clin Pharmacol 2024;80(6):797-812 «PMID: 38430266»PubMed
  235. Plavix (clopidogrel). Sanofi-Aventis groupe. EMA EPAR Product Information. Revised 21/02/2021
  236. Slugg PH, Much DR, Smith WB, ym. Cirrhosis does not affect the pharmacokinetics and pharmacodynamics of clopidogrel. J Clin Pharmacol 2000;40(4):396-401 «PMID: 10761167»PubMed
  237. Fuster D, Samet JH. Alcohol Use in Patients with Chronic Liver Disease. N Engl J Med 2018;379(13):1251-1261 «PMID: 30257164»PubMed
  238. Johnson BA, Roache JD, Javors MA, ym. Ondansetron for reduction of drinking among biologically predisposed alcoholic patients: A randomized controlled trial. JAMA 2000;284(8):963-71 «PMID: 10944641»PubMed
  239. Kranzler HR, Pierucci-Lagha A, Feinn R, ym. Effects of ondansetron in early- versus late-onset alcoholics: a prospective, open-label study. Alcohol Clin Exp Res 2003;27(7):1150-5 «PMID: 12878921»PubMed
  240. Doty P, Zacny JP, de Wit H. Effects of ondansetron pretreatment on acute responses to ethanol in social drinkers. Behav Pharmacol 1994;5(4 And 5):461-469 «PMID: 11224298»PubMed
  241. Corrêa Filho JM, Baltieri DA. A pilot study of full-dose ondansetron to treat heavy-drinking men withdrawing from alcohol in Brazil. Addict Behav 2013;38(4):2044-51 «PMID: 23396176»PubMed
  242. Pena MA, Horga JF, Zapater P. Variations of pharmacokinetics of drugs in patients with cirrhosis. Expert Rev Clin Pharmacol 2016;9(3):441-58 «PMID: 26696448»PubMed
  243. Dultz G, Piiper A, Zeuzem S, ym. Proton pump inhibitor treatment is associated with the severity of liver disease and increased mortality in patients with cirrhosis. Aliment Pharmacol Ther 2015;41(5):459-66 «PMID: 25523381»PubMed
  244. Yoon JS, Hong JH, Park SY, ym. High-dose proton pump inhibitor treatment is associated with a higher mortality in cirrhotic patients: A multicentre study. Aliment Pharmacol Ther 2024;59(8):973-983 «PMID: 38389319»PubMed
  245. Arvanitakis K, Koufakis T, Kalopitas G, ym. Management of type 2 diabetes in patients with compensated liver cirrhosis: Short of evidence, plenty of potential. Diabetes Metab Syndr 2024;18(1):102935 «PMID: 38163417»PubMed
  246. Masson S, Aldersley H, Leithead JA, ym. Liver transplantation for alcohol-related liver disease in the UK: revised UK Liver Advisory Group recommendations for referral. Lancet Gastroenterol Hepatol 2021;6(11):947-955 «PMID: 34626562»PubMed
  247. Kodali S, Kaif M, Tariq R, ym. Alcohol Relapse After Liver Transplantation for Alcoholic Cirrhosis-Impact on Liver Graft and Patient Survival: A Meta-analysis. Alcohol Alcohol 2018;53(2):166-172 «PMID: 29194512»PubMed
  248. Dumortier J, Dharancy S, Cannesson A, ym. Recurrent alcoholic cirrhosis in severe alcoholic relapse after liver transplantation: a frequent and serious complication. Am J Gastroenterol 2015;110(8):1160-6; quiz 1167 «PMID: 26169514»PubMed
  249. Cuadrado A, Fábrega E, Casafont F, ym. Alcohol recidivism impairs long-term patient survival after orthotopic liver transplantation for alcoholic liver disease. Liver Transpl 2005;11(4):420-6 «PMID: 15776421»PubMed
  250. Erard-Poinsot D, Guillaud O, Hervieu V, ym. Severe alcoholic relapse after liver transplantation: What consequences on the graft? A study based on liver biopsies analysis. Liver Transpl 2016;22(6):773-84 «PMID: 26929100»PubMed
  251. Lee BP, Im GY, Rice JP, ym. Patterns of Alcohol Use After Early Liver Transplantation for Alcoholic Hepatitis. Clin Gastroenterol Hepatol 2022;20(2):409-418.e5 «PMID: 33279780»PubMed
  252. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines: Management of alcohol-related liver disease. J Hepatol 2018;69(1):154-181 «PMID: 29628280»PubMed
  253. Arab JP, Izzy M, Leggio L, ym. Management of alcohol use disorder in patients with cirrhosis in the setting of liver transplantation. Nat Rev Gastroenterol Hepatol 2022;19(1):45-59 «PMID: 34725498»PubMed
  254. Chuncharunee L, Yamashiki N, Thakkinstian A, ym. Alcohol relapse and its predictors after liver transplantation for alcoholic liver disease: a systematic review and meta-analysis. BMC Gastroenterol 2019;19(1):150 «PMID: 31438857»PubMed
  255. DiMartini A, Day N, Dew MA, ym. Alcohol consumption patterns and predictors of use following liver transplantation for alcoholic liver disease. Liver Transpl 2006;12(5):813-20 «PMID: 16528710»PubMed
  256. Dew MA, DiMartini AF, Steel J, ym. Meta-analysis of risk for relapse to substance use after transplantation of the liver or other solid organs. Liver Transpl 2008;14(2):159-72 «PMID: 18236389»PubMed
  257. Rustad JK, Stern TA, Prabhakar M, ym. Risk factors for alcohol relapse following orthotopic liver transplantation: a systematic review. Psychosomatics 2015;56(1):21-35 «PMID: 25619671»PubMed
  258. Lee BP, Terrault NA. Liver transplantation for alcohol-associated liver disease: A call for national standards of best practices to monitor and bridge disparities in access and outcomes. Am J Transplant 2023;23(8):1097-1101 «PMID: 37023857»PubMed
  259. Elfeki MA, Abdallah MA, Leggio L, ym. Simultaneous Management of Alcohol Use Disorder and Liver Disease: A Systematic Review and Meta-analysis. J Addict Med 2023;17(2):e119-e128 «PMID: 36259647»PubMed
  260. Morris SM, Abbas N, Osei-Bordom DC, ym. Cirrhosis and non-hepatic surgery in 2023 - a precision medicine approach. Expert Rev Gastroenterol Hepatol 2023;17(2):155-173 «PMID: 36594658»PubMed
  261. Abbas N, Fallowfield J, Patch D, ym. Guidance document: risk assessment of patients with cirrhosis prior to elective non-hepatic surgery. Frontline Gastroenterol 2023;14(5):359-370 «PMID: 37581186»PubMed
  262. Kaltenbach MG, Mahmud N. Assessing the risk of surgery in patients with cirrhosis. Hepatol Commun 2023;7(4): «PMID: 36996004»PubMed
  263. Wong NZ, Mahmud N. The imperative for an updated cirrhosis surgical risk score. Ann Hepatol 2020;19(4):341-343 «PMID: 32474073»PubMed
  264. Mahmud N, Fricker Z, Hubbard RA, ym. Risk Prediction Models for Post-Operative Mortality in Patients With Cirrhosis. Hepatology 2021;73(1):204-218 «PMID: 32939786»PubMed
  265. Åberg F, Lassila R, Koivusalo A-M., ym. Maksan vajaatoiminta ja hemostaasi - verenvuotovaaran arviointi. Duodecim 2012;218(19):1971-80, https://www.duodecimlehti.fi/duo10550
  266. Palliatiivinen hoito ja saattohoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Palliatiivisen Lääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  267. Radbruch L, De Lima L, Knaul F, ym. Redefining Palliative Care-A New Consensus-Based Definition. J Pain Symptom Manage 2020;60(4):754-764 «PMID: 32387576»PubMed
  268. Langberg KM, Kapo JM, Taddei TH. Palliative care in decompensated cirrhosis: A review. Liver Int 2018;38(5):768-775 «PMID: 29112338»PubMed
  269. Mazzarelli C, Prentice WM, Heneghan MA, ym. Palliative care in end-stage liver disease: Time to do better? Liver Transpl 2018;24(7):961-968 «PMID: 29729119»PubMed
  270. Rogal SS, Hansen L, Patel A, ym. AASLD Practice Guidance: Palliative care and symptom-based management in decompensated cirrhosis. Hepatology 2022;76(3):819-853 «PMID: 35103995»PubMed
  271. Peng JK, Hepgul N, Higginson IJ, ym. Symptom prevalence and quality of life of patients with end-stage liver disease: A systematic review and meta-analysis. Palliat Med 2019;33(1):24-36 «PMID: 30345878»PubMed
  272. Watanabe SM, Nekolaichuk C, Beaumont C, Johnson L, Myers J, Strasser F. A multicenter study comparing two numerical versions of the Edmonton Symptom Assessment System in palliative care patients. J Pain Symptom Manage 2011;41:456-68, PMID: 20832987
  273. Lehto J, Marjamäki E, Saarto T. Elämän loppuvaiheen ennakoiva hoitosuunnitelma. Duodecim 2019;135(4):335-42, https://www.duodecimlehti.fi/duo14788 
  274. Cox-North P Doorenbos A, Shannon SE, Scott J, Randall Curtis J. The Transition to End-of-Life Care in End-Stage Liver Disease. Journal of Hospice Palliative Nursing 2013;15:216-7
  275. Hansen L, Leo MC, Chang MF, ym. Symptom distress in patients with end-stage liver disease toward the end of life. Gastroenterol Nurs 2015;38(3):201-10 «PMID: 26035777»PubMed
  276. Kaltsakas G, Antoniou E, Palamidas AF, ym. Dyspnea and respiratory muscle strength in end-stage liver disease. World J Hepatol 2013;5(2):56-63 «PMID: 23646230»PubMed
  277. Krowka MJ, Fallon MB, Kawut SM, ym. International Liver Transplant Society Practice Guidelines: Diagnosis and Management of Hepatopulmonary Syndrome and Portopulmonary Hypertension. Transplantation 2016;100(7):1440-52 «PMID: 27326810»PubMed
  278. Peng JK, Hepgul N, Higginson IJ, ym. Symptom prevalence and quality of life of patients with end-stage liver disease: A systematic review and meta-analysis. Palliat Med 2019;33(1):24-36 «PMID: 30345878»PubMed
  279. Angeli P, Albino G, Carraro P, ym. Cirrhosis and muscle cramps: evidence of a causal relationship. Hepatology 1996;23(2):264-73 «PMID: 8591851»PubMed
  280. Chatrath H, Liangpunsakul S, Ghabril M, ym. Prevalence and morbidity associated with muscle cramps in patients with cirrhosis. Am J Med 2012;125(10):1019-25 «PMID: 22835465»PubMed
  281. Lindor KD, Bowlus CL, Boyer J, ym. Primary Biliary Cholangitis: 2018 Practice Guidance from the American Association for the Study of Liver Diseases. Hepatology 2019;69(1):394-419 «PMID: 30070375»PubMed
  282. Hegade VS, Kendrick SF, Jones DE. Drug treatment of pruritus in liver diseases. Clin Med (Lond) 2015;15(4):351-7 «PMID: 26407384»PubMed
  283. Poonja Z, Brisebois A, van Zanten SV, ym. Patients with cirrhosis and denied liver transplants rarely receive adequate palliative care or appropriate management. Clin Gastroenterol Hepatol 2014;12(4):692-8 «PMID: 23978345»PubMed
  284. Paternostro R, Heinisch BB, Reiberger T, ym. Erectile dysfunction in cirrhosis is impacted by liver dysfunction, portal hypertension, diabetes and arterial hypertension. Liver Int 2018;38(8):1427-1436 «PMID: 29368385»PubMed
  285. Huyghe E, Kamar N, Wagner F, ym. Erectile dysfunction in end-stage liver disease men. J Sex Med 2009;6(5):1395-401 «PMID: 19207273»PubMed
  286. Klein J, Tran SN, Mentha-Dugerdil A, ym. Assessment of sexual function and conjugal satisfaction prior to and after liver transplantation. Ann Transplant 2013;18():136-45 «PMID: 23792513»PubMed
  287. Ma BO, Shim SG, Yang HJ. Association of erectile dysfunction with depression in patients with chronic viral hepatitis. World J Gastroenterol 2015;21(18):5641-6 «PMID: 25987790»PubMed
  288. Chiang HC, Chien YC, Lin PY, ym. Assessing men with erectile dysfunction before and after living donor liver transplantation in real-world practice: Integrating laboratories into clinical settings. PLoS One 2018;13(11):e0206438 «PMID: 30458009»PubMed
  289. Thakur J, Rathi S, Grover S, ym. Tadalafil, a Phosphodiesterase-5 Inhibitor, Improves Erectile Dysfunction in Patients With Liver Cirrhosis. J Clin Exp Hepatol 2019;9(3):312-317 «PMID: 31360023»PubMed
  290. Plotogea OM, Ilie M, Bungau S, ym. Comprehensive Overview of Sleep Disorders in Patients with Chronic Liver Disease. Brain Sci 2021;11(2): «PMID: 33499194»PubMed
  291. Formentin C, Garrido M, Montagnese S. Assessment and Management of Sleep Disturbance in Cirrhosis. Curr Hepatol Rep 2018;17(1):52-69 «PMID: 29876197»PubMed
  292. Montagnese S, De Pittà C, De Rui M, ym. Sleep-wake abnormalities in patients with cirrhosis. Hepatology 2014;59(2):705-12 «PMID: 23744627»PubMed
  293. Chojnacki C, Wachowska-Kelly P, Błasiak J, ym. Melatonin secretion and metabolism in patients with hepatic encephalopathy. J Gastroenterol Hepatol 2013;28(2):342-7 «PMID: 23190028»PubMed
  294. Shah NM, Malhotra AM, Kaltsakas G. Sleep disorder in patients with chronic liver disease: a narrative review. J Thorac Dis 2020;12(Suppl 2):S248-S260 «PMID: 33214928»PubMed
  295. Mansour D, Masson S, Corless L, ym. British Society of Gastroenterology Best Practice Guidance: outpatient management of cirrhosis - part 2: decompensated cirrhosis. Frontline Gastroenterol 2023;14(6):462-473 «PMID: 37862447»PubMed
  296. Hudson B, Round J, Georgeson B, ym. Cirrhosis with ascites in the last year of life: a nationwide analysis of factors shaping costs, health-care use, and place of death in England. Lancet Gastroenterol Hepatol 2018;3(2):95-103 «PMID: 29150405»PubMed
  297. Cavazzoni E, Bugiantella W, Graziosi L, ym. Malignant ascites: pathophysiology and treatment. Int J Clin Oncol 2013;18(1):1-9 «PMID: 22460778»PubMed
  298. Macken L, Bremner S, Sheridan D, ym. Editorial: palliative long-term abdominal drains in refractory ascites-a step in the right direction, but not the complete solution. Authors' reply. Aliment Pharmacol Ther 2020;52(4):723-724 «PMID: 32886369»PubMed
  299. Macken L, Bremner S, Gage H, ym. Randomised clinical trial: palliative long-term abdominal drains vs large-volume paracentesis in refractory ascites due to cirrhosis. Aliment Pharmacol Ther 2020;52(1):107-122 «PMID: 32478917»PubMed
  300. Macken L, Corrigan M, Prentice W, ym. Palliative long-term abdominal drains for the management of refractory ascites due to cirrhosis: a consensus document. Frontline Gastroenterol 2022;13(e1):e116-e125 «PMID: 35812034»PubMed
  301. Tergast TL, Griemsmann M, Stockhoff L, ym. Daily Low-Volume Paracentesis and Clinical Complications in Patients With Refractory Ascites. JAMA Netw Open 2023;6(7):e2322048 «PMID: 37410459»PubMed
  302. Macken L, Hashim A, Mason L, ym. Permanent indwelling peritoneal catheters for palliation of refractory ascites in end-stage liver disease: A systematic review. Liver Int 2019;39(9):1594-1607 «PMID: 31152623»PubMed
  303. Koehler EM, Schouten JN, Hansen BE, ym. Prevalence and risk factors of non-alcoholic fatty liver disease in the elderly: results from the Rotterdam study. J Hepatol 2012;57(6):1305-11 «PMID: 22871499»PubMed
  304. Wynne HA, Cope LH, Mutch E, ym. The effect of age upon liver volume and apparent liver blood flow in healthy man. Hepatology 1989;9(2):297-301 «PMID: 2643548»PubMed
  305. Tajiri K, Shimizu Y. Liver physiology and liver diseases in the elderly. World J Gastroenterol 2013;19(46):8459-67 «PMID: 24379563»PubMed
  306. Okudaira M, Ikawa N, Yasuhara M, ym. Liver weight of adult Japanese, especially recent weight values. Hepatol Res 2000;18(2):95-103 «PMID: 10936560»PubMed
  307. Kamimura K, Sakamaki A, Kamimura H, ym. Considerations of elderly factors to manage the complication of liver cirrhosis in elderly patients. World J Gastroenterol 2019;25(15):1817-1827 «PMID: 31057296»PubMed
  308. THL. Mitä toimintakyky on? Päivitetty: 20.12.2023 https://thl.fi/aiheet/toimintakyky/mita-toimintakyky-on#ICF%20luokituksen%20verkkosivu
  309. TOIMIA-käsikirjat. Duodecim (terveysportti.fi) https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/tmi/article/tmo00001?toc8025998
  310. Inomaa P. Maksasairaudella on monenlaisia vaikutuksia. Elinehto 2/2022, s.14-15, 51. vuosikerta, Julkaisija Munuais- ja maksaliitto ry, Njur och leverförbundet rf, Paino Punamusta
  311. Åberg F. From prolonging life to prolonging working life: Tackling unemployment among liver-transplant recipients. World J Gastroenterol 2016;22(14):3701-11 «PMID: 27076755»PubMed
  312. Heiskanen J., Vehkala S., Lavikainen P., Martikainen J. 2023. Työterveyshuollon toiminnan vaikuttavuuden arviointi – esimerkkinä TYÖOTE-toimintamalli. Työterveyslääkäri 2023;41(1):26-23. Saatavilla: https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/tyt/article/ttl02142?toc1121578
  313. Työkykyä yhteistyöllä: Työterveyshuollon ja muiden sote-toimijoiden yhteistyö hyvinvointialueella, Hyvä käytäntö -konsensussuositus. Brummert H-R, Komulainen J, Majuri M ja Mikkola I, Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin nimittämän konsensussuosituspaneelin puolesta. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu 3.2.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  314. Karlsen TH, Sheron N, Zelber-Sagi S, ym. The EASL-Lancet Liver Commission: protecting the next generation of Europeans against liver disease complications and premature mortality. Lancet 2022;399(10319):61-116 «PMID: 34863359»PubMed
  315. Järvikoski A, Takala E-P, Juvonen-Posti P, Härkäpää K. Työkyvyn käsite ja työkykymallit kuntoutuksen tutkimuksessa ja käytännöissä. Sosiaali- ja terveysturvan raportteja 13, 2018. Kela, Helsinki, 2018, https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/278322/Raportteja13_saavutettava.pdf?sequence4
  316. Feuerstein M, Todd BL, Moskowitz MC, ym. Work in cancer survivors: a model for practice and research. J Cancer Surviv 2010;4(4):415-37 «PMID: 20945110»PubMed
  317. Tuomi K, Ilmarinen J, Seitsamo J, ym. Summary of the Finnish research project (1981-1992) to promote the health and work ability of aging workers. Scand J Work Environ Health 1997;23 Suppl 1():66-71 «PMID: 9247997»PubMed
  318. Ilmarinen J, Gould R, Järvikoski A, Järvisalo J. Työkyvyn moninaisuus. Julkaisussa: Gould R, Ilmarinen J, Järvisalo J, Koskinen S, toim. Työkyvyn ulottuvuudet. Terveys 2000 -tutkimuksen tuloksia. Helsinki: Eläketurvakeskus, 2006:17-34
  319. Formentin C, De Rui M, Zoncapè M, ym. The psychomotor vigilance task: Role in the diagnosis of hepatic encephalopathy and relationship with driving ability. J Hepatol 2019;70(4):648-657 «PMID: 30633946»PubMed
  320. Goldsworthy MA, Fateen W, Thygesen H, ym. Patient understanding of liver cirrhosis and improvement using multimedia education. Frontline Gastroenterol 2017;8(3):214-219 «PMID: 28706622»PubMed
  321. Valery PC, Powell E, Moses N, ym. Systematic review: unmet supportive care needs in people diagnosed with chronic liver disease. BMJ Open 2015;5(4):e007451 «PMID: 25854973»PubMed
  322. Miranda-Zazueta G, León-Garduño LAP, Aguirre-Valadez J, ym. Bacterial infections in cirrhosis: Current treatment. Ann Hepatol 2020;19(3):238-244 «PMID: 32317149»PubMed
  323. Alukal JJ, Naqvi HA, Thuluvath PJ. Vaccination in Chronic Liver Disease: An Update. J Clin Exp Hepatol 2022;12(3):937-947 «PMID: 34975241»PubMed
  324. Gairing SJ, Mangini C, Zarantonello L, ym. Minimal hepatic encephalopathy is associated with a higher risk of overt hepatic encephalopathy and poorer survival. J Intern Med 2024;295(3):331-345 «PMID: 37983845»PubMed
  325. Nabi E, Bajaj JS. Useful tests for hepatic encephalopathy in clinical practice. Curr Gastroenterol Rep 2014;16(1):362 «PMID: 24357348»PubMed
  326. Campagna F, Montagnese S, Ridola L, ym. The animal naming test: An easy tool for the assessment of hepatic encephalopathy. Hepatology 2017;66(1):198-208 «PMID: 28271528»PubMed
  327. Randolph C, Hilsabeck R, Kato A, ym. Neuropsychological assessment of hepatic encephalopathy: ISHEN practice guidelines. Liver Int 2009;29(5):629-35 «PMID: 19302444»PubMed
  328. Bjarnason I, Peters TJ, Wise RJ. The leaky gut of alcoholism: possible route of entry for toxic compounds. Lancet 1984;1(8370):179-82 «PMID: 6141332»PubMed
  329. Klein CP, Kalk JF, Müting D, ym. [The effect of alcohol on portal vein hemodynamics in nutritional-toxic liver cirrhosis]. Dtsch Med Wochenschr 1993;118(4):89-93 «PMID: 8428561»PubMed
  330. Louvet A, Bourcier V, Archambeaud I, ym. Low alcohol consumption influences outcomes in individuals with alcohol-related compensated cirrhosis in a French multicenter cohort. J Hepatol 2023;78(3):501-512 «PMID: 36423805»PubMed
  331. Iwasa M, Iwata K, Hara N, ym. Nutrition therapy using a multidisciplinary team improves survival rates in patients with liver cirrhosis. Nutrition 2013;29(11-12):1418-21 «PMID: 24103520»PubMed
  332. Dhaliwal A, Armstrong MJ. Sarcopenia in cirrhosis: A practical overview. Clin Med (Lond) 2020;20(5):489-492 «PMID: 32934043»PubMed
  333. Yoneda M, Naka S, Nakano K, ym. Involvement of a periodontal pathogen, Porphyromonas gingivalis on the pathogenesis of non-alcoholic fatty liver disease. BMC Gastroenterol 2012;12():16 «PMID: 22340817»PubMed
  334. Rodgers SK, Fetzer DT, Gabriel H, ym. Role of US LI-RADS in the LI-RADS Algorithm. Radiographics 2019;39(3):690-708 «PMID: 31059393»PubMed
  335. Gu W, de Lédinghen V, Aubé C, ym. Hepatocellular Cancer Surveillance in Patients with Advanced Chronic Liver Disease. NEJM Evid 2024;3(11):EVIDoa2400062 «PMID: 39437136»PubMed
  336. Colli A, Nadarevic T, Miletic D, ym. Abdominal ultrasound and alpha-foetoprotein for the diagnosis of hepatocellular carcinoma in adults with chronic liver disease. Cochrane Database Syst Rev 2021;4(4):CD013346 «PMID: 33855699»PubMed
  337. Tzartzeva K, Obi J, Rich NE, ym. Surveillance Imaging and Alpha Fetoprotein for Early Detection of Hepatocellular Carcinoma in Patients With Cirrhosis: A Meta-analysis. Gastroenterology 2018;154(6):1706-1718.e1 «PMID: 29425931»PubMed
  338. Mazzaferro V, Regalia E, Doci R, ym. Liver transplantation for the treatment of small hepatocellular carcinomas in patients with cirrhosis. N Engl J Med 1996;334(11):693-9 «PMID: 8594428»PubMed
  339. Zhang BH, Yang BH, Tang ZY. Randomized controlled trial of screening for hepatocellular carcinoma. J Cancer Res Clin Oncol 2004;130(7):417-22 «PMID: 15042359»PubMed
  340. Singal AG, Zhang E, Narasimman M, ym. HCC surveillance improves early detection, curative treatment receipt, and survival in patients with cirrhosis: A meta-analysis. J Hepatol 2022;77(1):128-139 «PMID: 35139400»PubMed
  341. Singal AG, Pillai A, Tiro J. Early detection, curative treatment, and survival rates for hepatocellular carcinoma surveillance in patients with cirrhosis: a meta-analysis. PLoS Med 2014;11(4):e1001624 «PMID: 24691105»PubMed
  342. Vaz J, Strömberg U, Midlöv P, ym. Unrecognized liver cirrhosis is common and associated with worse survival in hepatocellular carcinoma: A nationwide cohort study of 3473 patients. J Intern Med 2023;293(2):184-199 «PMID: 36166276»PubMed
  343. European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines on the management of hepatocellular carcinoma. J Hepatol 2025;82(2):315-374 «PMID: 39690085»PubMed
  344. Singal AG, Llovet JM, Yarchoan M, ym. AASLD Practice Guidance on prevention, diagnosis, and treatment of hepatocellular carcinoma. Hepatology 2023;78(6):1922-1965 «PMID: 37199193»PubMed
  345. Singal AG, Hoshida Y, Pinato DJ, ym. International Liver Cancer Association (ILCA) White Paper on Biomarker Development for Hepatocellular Carcinoma. Gastroenterology 2021;160(7):2572-2584 «PMID: 33705745»PubMed
  346. Santi V, Trevisani F, Gramenzi A, ym. Semiannual surveillance is superior to annual surveillance for the detection of early hepatocellular carcinoma and patient survival. J Hepatol 2010;53(2):291-7 «PMID: 20483497»PubMed
  347. Trinchet JC, Chaffaut C, Bourcier V, ym. Ultrasonographic surveillance of hepatocellular carcinoma in cirrhosis: a randomized trial comparing 3- and 6-month periodicities. Hepatology 2011;54(6):1987-97 «PMID: 22144108»PubMed
  348. Wigg AJ, Chinnaratha MA, Wundke R, ym. A chronic disease management model for chronic liver failure. Hepatology 2015;61(2):725-8 «PMID: 24677213»PubMed
  349. Wigg AJ, Chin JK, Muller KR, ym. Cost-effectiveness of a chronic disease management model for cirrhosis: Analysis of a randomized controlled trial. J Gastroenterol Hepatol 2018;(): «PMID: 29462834»PubMed

A

Alkoholin vieroitukseen käytettävien lääkkeiden turvallisuus maksakirroosipotilailla

Alkoholin vieroitukseen käytettäviä lääkeitä (nalmefeeni, naltreksoni, baklofeeni, metadoksiini ja akamprosaatti) voidaan käyttää maksakirroosipotilailla turvallisesti ja ne ovat tehokkaita. Disulfiraamia ei suositella käytettäväksi maksakirroosipotilailla.

A

Enhanced Liver Fibrosis (ELF) -testi osana maksakirroosin diagnostista polkua

Enhanced Liver Fibrosis (ELF) -testi toisen linjan fibroositestinä on tehokas tapa vähentää elastografian tarvetta.

A

Enhanced Liver Fibrosis (ELF) -testin erottelukyky maksakirroosin havaitsemisessa

Enhanced Liver Fibrosis (ELF) -testi on hyödyllinen menetelmä maksakirroosin havaitsemiseen.

B

Eläinten nimeämistesti minimaalisen hepaattisen enkefalopatian seulonnassa

Eläinten nimeämistesti on ilmeisesti kirroosipotilaiden minimaalisen hepaattisen enkefalopatian seulontaan soveltuva testi.

C

Efficacy of hepatocellular carcinoma surveillance in patients with cirrhosis

Surveillance for hepatocellular carcinoma in patients with cirrhosis, compared to no surveillance, may improve early detection of HCC and may improve overall survival.

Algoritmi kirroosipotilaan leikkausarviosta elektiiviseen leikkaukseen
Alkoholi maksakirroosin riskitekijänä
Beetasalpaajien terapeuttinen ikkuna maksakirroosissa
Elastografiatulos ja maksasairauden vaikeusaste linjaavat gastroskopian tarvetta maksakirroosipotilaalla
Elektiivinen toimenpide maksakirroosipotilaalla
Kompensaatiossa olevan maksakirroosipotilaan seuranta
Kroonisen maksataudin eteneminen
Loppuvaiheen maksasairauden kliiniset ilmentymät harkittaessa siirtymistä palliatiiviseen hoitoon
Maksafibroosiarvion aiheet
Maksakirroosin hoitomahdollisuudet
Maksakirroosin kliiniset ilmentymät
Maksakirroosipotilaan tilanteen optimointi ennen toimenpidettä
Maksansiirron esitutkimukset
Maksasairaan potilaan kipulääkityksen aloittaminen
Tekijöitä, jotka vaikuttavat kirroosipotilaan sairastuvuuteen ja kuolleisuuteen toimenpiteen seurauksena