Palliativ vård och vård i livets slutskede

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen palliatiivisen lääketieteen yhdistys
24.8.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Palliatiivinen hoito ja saattohoito «Palliatiivinen hoito ja saattohoito»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Enligt WHO:s definition har alla som lider av en livshotande sjukdom eller en sjukdom som leder till döden rätt till palliativ vård, utan diagnosbegränsningar.
  • Att uppmärksamma och stödja de närstående är en del av den övergripande palliativa vården.
  • Att kunna identifiera och inse att döden är nära förestående och behovet av palliativ vård är en förutsättning för god vård i livets slutskede.
  • Riktlinjer i vården och en vårdplan (advance care planning) som gjorts upp i tid skapar möjligheter till god palliativ vård och vård i livets slutskede.
  • I den palliativa vården fokuserar man på patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov.
  • Man ska systematiskt bedöma symtomen, deras svårighetsgrad och de olägenheter som de orsakar, och aktivt följa upp terapisvaret.
  • En blankett för kartläggning av symtomen kan användas som hjälpmedel i bedömningen av symtomen och uppföljningen av livskvaliteten.
  • I läkemedelsbehandlingen för att lindra smärta hos patienter som vårdas i livets slutskede används starka opioider i första hand. Vid behov ska man byta administreringsväg och utnyttja andra specialmetoder.
  • Starka opioider kan också användas för att lindra andnöd.
  • Intravenös vätske- eller näringstillförsel förlänger inte den förväntade livslängden och förbättrar inte livskvaliteten hos en döende patient.
  • Vid vård i livets slutskede ska antibiotikabehandling användas endast om den lindrar symtom som besvärar patienten.
  • Med läkemedelsfria behandlingsformer och psykosociala metoder kan man lindra ångest- och depressionssymtom hos patienter i livets slutskede.
  • Hos döende patienter är delirium ett vanligt symtom som man i huvudsak ska försöka behandla med läkemedelsfria metoder.
  • Hos patienter som vårdas i livets slutskede kan man med palliativ sedering lindra olidligt lidande som inte reagerar på annan behandling.

Inledning

  • Enligt uppskattningar kommer behovet av palliativ vård att öka i Europa de närmaste åren bland både cancerpatienter och andra patientgrupper bland annat på grund av den åldrande befolkningen.
  • Enligt WHO:s bedömning utgör andelen patienter med andra kroniska sjukdomar än cancer 60 % av patienterna inom palliativ vård «Global Atlas of Palliative Care at the End of Life...»1.
  • Den palliativa vården ska vara en del av hälso- och sjukvårdssystemet och graderas enligt kravnivån «Palliatiivinen hoito osana terveydenhuoltojärjestelmää»1.
  • I den palliativa vården är döden en normal process som hör till livet. Syftet är inte att förlänga eller förkorta livet.
  • Palliativ vård är multiprofessionell verksamhet där olika yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, församlingsanställda och personer inom frivilligverksamhet medverkar.
  • Alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska behärska grunderna inom palliativ vård och vid behov konsultera enheter som är specialiserade på palliativ vård.
  • Att övergå till en palliativ vårdlinje och inleda vård i livets slutskede är viktiga vårdbeslut. Man ska komma överens om detta i samförstånd med patienten, och i samförstånd med närstående om patienten samtycker till det.
  • Palliativ vård ska inledas i tid jämsides med behandlingen av den kroniska sjukdomen.
  • Palliativ vård som inleds i tid och en vårdplan (advance care planning) förbättrar livskvaliteten för patienterna och deras närstående och minskar oändamålsenliga behandlingar och perioder på sjukhus i livets slutskede «Brinkman-Stoppelenburg A, Rietjens JA, van der Hei...»2.
  • Att beakta och stödja de närstående är en del av den övergripande palliativa vården även efter patientens död. En allvarlig sjukdom belastar hela patientens familj och de närstående.
  • Det centrala i rekommendationen är att lindra det fysiska, psykiska, sociala och existentiella lidande som den förestående döden orsakar samt att värna om livskvaliteten.
  • Symtom som orsakar lidande ska bedömas systematiskt (hjälpmedel t.ex. Edmontons enkät, Edmonton Symptom Assessment Scale, ESAS (se Oppiportti Palliatiivinen hoito, Bild 2.21b. Modifierad Edmontons symtomenkät (ESAS) «http://www.oppiportti.fi/op/pli00017/do»1; kräver åtkomsträtt) eller PAINAD (se Oppiportti Palliatiivinen hoito, Tabell 2. PAINAD-mätare (Pain Assessment in Advanced Dementia Scale) «http://www.oppiportti.fi/op/pli00042/do»2; kräver åtkomsträtt), «Björkman M, Palviainen J, Laurila J ym. Iäkkäiden ...»3.

Avgränsning av ämnet

Målgrupp

  • Målgrupper för rekommendationen är alla yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och församlingsanställda som arbetar bland personer med långt framskridna och obotliga sjukdomar.

Definitioner

  • Med palliativ eller symtomatisk vård avses aktiv övergripande vård av en patient med en dödlig eller livshotande sjukdom och stöd till patientens närstående i syfte att förebygga och lindra lidande och värna om livskvaliteten.
  • Palliativ vård har inte definierats i förhållande till den sannolika tidpunkten för döden, även om behovet av palliativ vård ökar betydligt i livets slutskede.
  • Vård i livets slutskede är en del av den palliativa vården, och den ges när den sannolika tidpunkten för döden är nära förestående (de sista dagarna eller veckorna).
  • Med en palliativ vårdlinje avses det skede då sjukdomens förlopp inte längre väsentligt kan påverkas och det primära vårdmålet är att lindra lidande och värna om livskvaliteten. Palliativ vård dvs. symtomlindrande vård ska ges i alla sjukdomsskeden oberoende av vårdlinjen.
  • En sammanställning av termer som anknyter till rekommendationen finns i tilläggsmaterialet «Hoitosuositukseen Palliatiivinen hoito ja saattohoito liittyvää sanastoa»5.

Identifiering av behov av palliativ vård och att förutspå den återstående livstiden

  • Följande tecken på långt framskriden sjukdom kan användas för att identifiera behovet av en vårdplan för livets slutskede «Boyd K, Murray SA. Recognising and managing key tr...»13, «The gold standards framework: Prognostic indicator...»14:
    • Den behandlande läkaren ska inte bli överraskad om patienten dör inom de följande 6–12 månaderna.
    • Prestationsförmågan hos en kroniskt sjuk patient har försämrats fortgående, patienten har progressiv viktminskning eller två eller flera oplanerade perioder med sjukhusvård under ett år, och försämringen av allmäntillståndet och funktionsförmågan kan inte längre återställas med vård- och behandlingsåtgärder.
    • Sjukdomsspecifika indikatorer:
      • hjärtsjukdom (NYHA IV, andnöd och bröstsmärta vid minimal belastning, fortgående symtom trots optimal vård och behandling, hjärtrelaterad kakexi). För mer information om hjärtsvikt se God medicinsk praxis-rekommendationen Sydämen vajaatoiminta «Sydämen vajaatoiminta»2 (på finska).
      • lungsjukdom (svår obstruktion eller restriktion, flera försämringsskov som krävt sjukhusvård per år, hypoxemi, hyperkapni, andnöd i vila eller vid < 100 m promenad på jämn mark, andra svåra sjukdomar (t.ex. hjärtsvikt), viktminskning (BMI < 21)) «Boland J, Martin J, Wells AU ym. Palliative care f...»15, «Curtis JR. Palliative and end-of-life care for pat...»16.
      • svår demens (kan inte känna igen närstående eller kommunicera meningsfullt, kan inte röra sig självständigt eller klara av någon form av dagliga funktioner, urin- och avföringsinkontinens) «Mitchell SL, Teno JM, Kiely DK ym. The clinical co...»12, «Medical guidelines for determining prognosis in se...»17.
      • cancer (nedsatt prestationsförmåga till följd av cancer eller andra sjukdomar eller kakexi, patienten är för skör eller svarar dåligt på onkologiska behandlingar) «Ferrell BR, Temel JS, Temin S ym. Integration of P...»18.
      • neurologiska sjukdomar (progressiv försämring fysiskt eller kognitivt trots optimal vård och behandling, svårkontrollerade mångformiga symtom, talsvårigheter, progressiv dysfagi, upprepade aspirationspneumonier, andningsinsufficiens).
      • svår njursvikt (GFR < 15), för vilken dialysbehandling inte planeras (multisjuklighet, nedsatt funktionsförmåga och tilltagande symtom).
      • leversjukdomar, för vilka levertransplantation inte planeras (avancerad cirros, som är förknippad med komplikationer, riklig ascitesbildning, hepatisk encefalopati, hepatorenalt syndrom, bakteriell peritonit, albuminkoncentration i serum < 25 g/l, högt INR/lågt TT).

Vårdplan i livets slutskede

  • En förutseende vårdplan (advance care planning, ACP) upprättas av den behandlande läkaren tillsammans med patienten som har en långt framskriden sjukdom som leder till döden eller en livshotande sjukdom och vid behov med patientens närstående.
  • Vårdplanen ska innehålla diskussioner om och dokumentation av sjukdomsfasen, vård- och behandlingsmetoderna och deras mål, riktlinjer i vården, aktörer som ansvarar för vården samt patientens önskemål och rädslor när sjukdomen framskrider och döden annalkas.
  • Element i olika vårdplaner enligt sjukdom visas i tabell «Centralt innehåll i vårdplanen för livets slutskede...»1
  • När sjukdomen framskrider ska diskussionerna upprepas och vårdplanen preciseras.
  • Det skriftliga eller muntliga livstestamente som patienten upprättar kan vara en viktig del i vårdplanen (se Terveyskirjasto artikeln: Tietoa potilaalle: Hoitotahto – käytännön ohjeita (på finska) «http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_haku=hoitotahto&p_artikkeli=dlk00809»3). Det är bra att diskutera innehållet i livstestamentet med vårdpersonalen för att kunna beakta förutsebara situationer som sjukdomen medför.
  • De tecken på långt framskriden sjukdom som presenteras ovan kan användas som kriterier vid upprättandet av en vårdplan för livets slutskede (se avsnittet Identifiering av behov av palliativ vård).
  • Det är särskilt viktigt att göra upp en förutseende vårdplan i tid när det är frågan om sjukdomar som i slutskedet är förknippade med oförmåga att uttrycka sin egen vilja eller sina egna åsikter på grund av ett akut försämringsskov (t.ex. kroniskt obstruktiv lungsjukdom) eller framskriden sjukdom (t.ex. minnessjukdomar och ALS). I tilläggsmaterialet finns också mer information om minnessjukdomar «Hoitosuunnitelma, advanced care planning (ACP) voi parantaa elämänlaatua kuolevilla muistisairailla»6 och i God medicinsk praxis-rekommendationen Muistisairaudet «Muistisairaudet»3 (på finska)).
  • Följande fördelar med en APC-plan har beskrivits, även om forskningsinformationen är heterogen i fråga om interventioner och endpoint «Brinkman-Stoppelenburg A, Rietjens JA, van der Hei...»2, «Martin RS, Hayes B, Gregorevic K ym. The Effects o...»19, «Detering KM, Hancock AD, Reade MC ym. The impact o...»20:
    • uppfyllelsen av patientens önskemål och patienttillfredsställelsen ökar
    • den psykiska belastningen hos närstående minskar
    • skriftliga livstestamenten och vårdbegränsningar ökar
    • återupplivningarna samt sjukhus- och intensivvårdsperioderna i livets slutskede minskar
    • sannolikheten är större för att patienten får dö på den egna vårdenheten än på sjukhus
    • ökad palliativ vård och vård på hospiceenheter.
Tabell 1. Centralt innehåll i vårdplanen för livets slutskede
Centralt innehåll i vårdplanen Exempel
Patientens (de närståendes) önskemål, rädslor och uppfattningar nu och framöver
  • Eventuellt innehåll i livstestamente och förvaringsställe
  • Attityd till den allvarliga sjukdomen och prognosen
  • Viktiga faktorer för patienten själv gällande livskvaliteten
  • Önskemål och rädslor i livets slutskede
Vårdmål och vårdlinje
Vårdmetoder och -behov
  • Omprövning av vården och behandlingarna (t.ex. profylaktisk vård och behandling)
  • Symtomatisk läkemedelsbehandling och läkemedelsfri behandling
  • Psykosocialt och existentiellt stöd
Begränsningar i vården Nödvändiga beslut som gäller till exempel
  • hjärt-lungräddning
  • intensivvård
  • andningsstöd
  • överflyttning till sjukhus
  • antibiotikabehandling
  • vätske- och näringsterapi
  • användning av blodprodukter
  • diagnostiska undersökningar
  • ingrepp
Livets slutskede Planerat vårdställe i livets slutskede
  • hemmet (hemsjukvård/hemsjukhus och avtalad stödavdelning)
  • avdelning eller hospice-avdelning eller -hem
  • sjukhus
  • egen serviceenhet/vårdhem

Plan för försämringsskov som leder till döden (t.ex. hjärt- och lungsjukdomar)
Närståendes stödbehov

Vårdlinje och begränsningar i vården

  • Vårdlinjen definierar målet med vården och säkerställer att patienten får den vård som motsvarar hans eller hennes värderingar och önskemål, men som samtidigt är den bästa möjliga vården och medicinskt motiverad.
  • Vårdlinjen innebär att onödig vård och behandling som endast ökar lidandet undviks, dvs. vården begränsas, men också att vård enligt vårdlinjen erbjuds, dvs. att vårdlöftet uppfylls (t.ex. god palliativ vård).
  • Fyrstegsmodellen för vårdlinjer presenteras i tabell «Fyrstegsmodellen för vårdlinjer...»2.
  • Palliativ vård ska ges oberoende av vårdlinjen. Palliativ vård integrerad i den vård och behandling som ges i syfte att bromsa sjukdomen förbättrar patienternas livskvalitet, minskar onödiga behandlingar och kan till och med förbättra prognosen «Smith TJ, Temin S, Alesi ER ym. American Society o...»21, «Temel JS, Greer JA, Muzikansky A ym. Early palliat...»22.
  • En palliativ vårdlinje innebär en situation där sjukdomsprognosen inte längre kan påverkas med sjukdomsspecifik behandling eller där patienten inte önskar att sjukdomen behandlas och vårdmålet är att värna om livskvaliteten och lindra symtomen.
  • Med ett beslut om vård i livets slutskede uttrycker man den fas i den palliativa vårdlinjen då man vårdar en döende patient.
  • Det rekommenderas att man beskriver den palliativa vårdlinjen eller beslutet om vård i livets slutskede genom att utöka patientens ICD-10 koder med koden Z51.5 – Palliativ vård «Sillanpää M, Pylkkänen L, Häkkinen P. Hoitoonpääsy...»23.
  • Den mest kända begränsningen i vården är väl beslutet att avstå från hjärt-lungräddning. Beslutet utesluter inte andra vård- och behandlingsformer än hjärt-lungräddning. Andra vårdbeslut (t.ex. att inte ge antibiotikabehandling eller att inte flytta patienten till sjukhus) ska vid behov fattas och dokumenteras.
  • Beslutet om vård i livets slutskede innefattar beslutet om att inte inleda hjärt-lungräddning, men denna begränsning i vården omfattar inte vård i livets slutskede eller en palliativ vårdlinje.
Tabell 2. Fyrstegsmodellen för vårdlinjer
Vårdlinjer Vårdens primära mål
Kurativ dvs. botande vårdlinje Bestående tillfrisknande
Vårdlinje som bromsar sjukdomens fortskridning Fördröjning av sjukdomens fortskridning och förlängning av livstiden
Palliativ vårdlinje (ICD-10 kod Z51.5) Lindra lidande och värna om livskvaliteten
Det är inte längre möjligt att i väsentlig grad påverka sjukdomsförloppet
Palliativ vård (ICD-10 kod Z51.5) Palliativ vård när döden är nära förestående (dagar eller veckor)
Vård av en döende patient

Smärta

  • Smärta är ett vanligt symtom vid många sjukdomar som leder till döden.
  • Smärta förekommer i slutskedet av cancer hos 35–96 %, hjärtsjukdomar hos 41–77 %, kroniskt obstruktiv lungsjukdom hos 34–77 % och njursjukdomar hos 47–50 % av patienterna «Solano JP, Gomes B, Higginson IJ. A comparison of ...»24.
  • Genombrottssmärta förekommer hos 70–80 % av patienterna med framskriden cancer «Svendsen KB, Andersen S, Arnason S ym. Breakthroug...»25. Genombrottssmärta är också vanlig i slutskedet av andra sjukdomar än cancer (63 % av patienterna) «Zeppetella G, O'Doherty CA, Collins S. Prevalence ...»26.
  • Särdrag i smärtbehandlingen vid vård av barn i livets slutskede behandlas i tilläggsmaterialet «Lasten lääkehoidon tutkimuksia saattohoidossa, kivunlievitys»2.
  • Regelbunden bedömning och dokumentation av smärtan är en grundläggande förutsättning för god vård. Dokumentationen om smärtan ska innehålla uppgifter om smärtans styrka (numerisk eller verbal skala), inverkan på funktionsförmågan, sinnesstämningen, rörligheten och sömnen, karaktär (t.ex. brännande, stickande, krampaktig), eventuella känselstörningar, lokalisering (inklusive lokalt strålande), tidpunkten (vid vila, rörelse, fortgående, tidvis) och förekomst av genombrottssmärta.
  • Om patienten inte själv kan berätta om sin smärta, så bedömer man den genom observation (ansiktsuttryck, gester, gnyende, ställning). För demenspatienter kan man till exempel använda PAINAD-skalan. Se Oppiportti Palliatiivinen hoito (på finska), Tabell 2. PAINAD-mätare (Pain Assessment in Advanced Dementia Scale) «http://www.oppiportti.fi/op/pli00042/do»2; kräver åtkomsträtt, «Björkman M, Palviainen J, Laurila J ym. Iäkkäiden ...»3.
  • Vid sidan av läkemedelsbehandling bör läkemedelsfria metoder användas för smärtbehandling (vårdmetoder, läges- och rörelsebehandling, psykisk smärta, avslappning, distraktion osv.). Identifiering av neuropatisk smärta är en viktig del i valet av läkemedelsbehandling. Svaret på smärtbehandlingen och eventuella biverkningar ska bedömas regelbundet.
  • En bra metod för bedömning av om basläkemedlen är tillräckliga är att följa smärtstyrkan och konsumtionen av läkemedel per dygn mot genombrottssmärta.

Behandling av cancersmärta

Smärtstillande läkemedel regelbundet vid cancersmärta

Tabell 3. Inledningsdoser för starka opioider till patienter som inte tidigare har använt dem. Obs: Till äldre patienter och patienter med dåligt allmäntillstånd minskas dosen med 30–50 %. Opioiddosen ska alltid anpassas individuellt. Inledningsdoser och ekvipotenta dosförhållanden mellan olika opioider och vid byte av administreringsväg är endast riktgivande.
Opioid Kortverkande preparat (engångsdos, som ges vid behov med 4–6 timmars mellanrum) Långverkande preparat som ges regelbundet/dygn Parenteral administrering (engångsdos) Parenteral fortgående administrering/dygn
Morfin 10 mg per os 60 mg per os 4–6 mg intravenöst eller 5 mg subkutant 20–30 mg intravenöst eller subkutant
Oxikodon 5–10 mg per os 40 mg per os 3–4 mg intravenöst eller 5 mg subkutant 20 mg intravenöst eller subkutant
Metadon Används inte 10–15 mg per os Används inte Används inte
Fentanylplåster1) Används inte 12 µg/h
1) Endast vid stabil smärta; inte vanligen som inledningsläkemedel
Tabell 4. Ekvianalgetiska doser för opioider. Källa «Guidelines & Protocols Advisory Committee. Palliat...»42.
Morfin p.o. (mg/dygn) Hydromorfon p.o. (mg/dygn) Oxikodon p.o. (mg/dygn) Fentanylplåster (µg/h)
60–134 12–26 40–89 25
135–179 27–35 90–119 37,5
180–224 36–44 120–149 50
225–269 45–53 150–179 62,5
270–314 54–62 180–209 75
315–404 63–80 210–269 100
405–494 81–98 270–329 125
495–584 99–116 330–389 150
585–674 117–134 390–449 175
675–764 135–152 450–509 200
765–854 153–170 510–569 225
855–944 171–188 570–629 250
945–1034 189–206 630–689 275
1035–1124 207–224 690–749 300

Behandling av genombrottssmärta hos cancerpatienter

  • Starka opioider är effektiva för behandling av genombrottssmärta hos cancerpatienter «Vahvat opioidit ovat tehokkaita syöpäpotilaan läpilyöntikivun hoidossa.»A.
  • Till patienter som får läkemedelsbehandling med opioider ska genombrottssmärta behandlas med en kortverkande opioid «Pöyhiä R. Syöpäpotilaan läpilyöntikipu. Suom Lääkä...»43, «Zeppetella G, Ribeiro MD. Opioids for the manageme...»44.
    • Läkemedlet mot genombrottssmärta väljs enligt hur snabbt det börjar verka och hur länge effekten varar.
    • Kortverkande morfin-, oxikodon- och hydromorfonpreparat börjar verka inom cirka 30–45 minuter, och deras effekt varar cirka 4–5 timmar.
    • Transmukosala fentanylpreparat börjar verka inom 5–10 minuter, och deras effekt varar cirka en timme.
  • I undersökningar har man inte kunnat påvisa exakt dosförhållande mellan opioider som administreras regelbundet och läkemedel mot genombrottssmärta.
    • Enligt klinisk erfarenhet är den dos av morfin och oxikodon som behövs för att lindra genombrottssmärta 1/6–1/8 av den regelbundna dygnsdosen för opioiden.
    • För snabbverkande transmukosala fentanylpreparat har dosen i förhållande till regelbunden dygnsdos inte fastställts, och därför är rekommendationen att användning av dem inleds med den lägsta styrkan.

Behandling av neuropatisk smärta

Behandling av cancersmärta som inte reagerar på konventionell smärtstillande läkemedelsbehandling

Behandling av smärta av någon annan orsak än cancer

  • Det finns inte tillgång till forskningsinformation om smärtbehandling inom palliativ vård eller vård i livets slutskede hos patienter med smärta av någon annan orsak än cancer, men vid vård i livets slutskede kan man använda samma principer och läkemedel som vid behandling av cancersmärta (se ovan).

Biverkningar av smärtstillande läkemedel

Smärtlindring med strålbehandling

Luftvägssymtom

Andnöd (dyspnea)

Hosta och blodiga upphostningar

Luftvägssekret

  • Luftvägssekret orsakar hosta, andnöd och rosslande andning.
  • Det finns inga kontrollerade studier om behandling av symtom som orsakas av sekret.
  • Metoder och hjälpmedel för andningsfysioterapi är ofta till hjälp. Ett exempel på detta är att blåsa i en flaska med cirka 10–20 cm vatten via en tunn slang. I metoden utnyttjas motståndet vid utandning.
  • För behandling av tunnflytande sekret har antikolinerga läkemedel använts (t.ex. ipra- eller tiotropium för inhalation, amitriptylin p.o., skopolaminplåster eller glykopyrronium s.c./i.v.)
  • Mukolyter kan hjälpa mot segt slem (t.ex. erdostein) eller koksaltinhalation.
  • Hos döende patienter har rosslande andning (death rattle) behandlats till exempel med glykopyrronium (t.ex. 0,6 mg/dygn i form av infusion eller 0,2 mg bolusdoser) eller med butylskopolamin (t.ex. 60 mg/dygn i form av infusion eller 20 mg bolusdoser), men det finns ingen entydig forskningsinformation om effekten av dessa behandlingar «Wee B, Hillier R. Interventions for noisy breathin...»114, «Mercadamte S. Death rattle: critical review and re...»115.

Hicka

  • Den vanligaste orsaken till hicka hos patienter med palliativ vård är irritation i diafragma (uttänjning av magsäcken, hepatomegali, tumörmassa, ascites) metabola orsaker (uremi, hypokalemi eller hyponatremi), infektion eller orsak som härrör från centrala nervsystemet.
  • Även vissa läkemedel, såsom barbiturater, metyldopa och kortikosteroider kan orsaka hicka.
  • Långvarig hicka är besvärlig och ett symtom som kräver behandling.
  • Läkemedelsbehandling av långvarig hicka kan vara till nytta, men tillförlitlig forskningsinformation saknas «Pitkittyneen hikan lääkehoito saattaa olla hyödyllistä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D. Eventuellt svar på läkemedelsbehandling kan ses inom några dagar.
  • Läkemedelsbehandling av långvarig hicka beskrivs i tabell «Behandling av hicka...»5.
Tabell 5. Behandling av hicka
Läkemedel Dos/dygn Observera
Baklofen 5–10 mg x 3 per os
Klorpromazin 12,5–25 mg x 1–2 per os eller intramuskulärt
Metoklopramid 10 mg x 3 per os eller 5–10 mg x 2–3 intravenöst Vid hicka relaterad till mag-tarmkanalen rekommenderas
Omeprazol 20 mg x 2 per os Vid hicka relaterad till mag-tarmkanalen rekommenderas
Nifedipin 10 mg x 1–3 per os
Gabapentin 300 mg x 3 per os

Symtom i mag-tarmkanalen

Illamående

Tabell 6. Eventuella orsaker till illamående, som om de behandlas åtminstone delvis kan lindra illamåendet «Baines M. Nausea, vomiting in patients with cancer...»134.
Orsak Behandling
Infektion Antibiotika, behandling av candidiasis oralis
Förhöjt intrakraniellt tryck Kortikosteroid, cyklizin
Magkatarr eller magsår PPI-läkemedel, avslutning av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel
Förstoppning Laxativ, tarmtömning, opioidantagonister vid opioidförstoppning
Hyperkalcemi Bisfosfonater, kortikosteroider, vätsketerapi
Läkemedel Avsluta läkemedelsbehandling, byta preparat eller minska dosen
(Obs.! Illamående av opioider lindras vanligen 3–4 dagar efter påbörjandet av läkemedelsbehandlingen)
Cytostatika eller strålbehandling Profylaktisk läkemedelsbehandling mot illamående
Riklig ascites Avlägsna ascites
Ångest Informera, lugna ner, anxiolytika (lorazepam)
Hosta och slembildning Lindra hostretning med läkemedel (kodein, morfin), glykopyrrolat, erdostein
Svår smärta Smärtlindring
Tabell 7. Läkemedel mot illamående och kräkningar, doser och administreringsvägar för dem, rekommendationer enligt etiologi
Rekommenderat antiemetikum Dos/dygn och administreringsväg Etiologi Observera
Metoklopramid 10 mg x 3 p.o., p.r., s.c. 10 mg x 3 i.v. Långsam tömning av magsäcken, cytostatika- eller strålbehandling, illamående med oklar etiologi Dosen ska minskas vid njur- och leversvikt.
Försiktighet ska iakttas vid mekaniskt tarmstopp (kan orsaka prokinetisk koliksmärta)
Haloperidol 0,5–2 mg x 2–3 p.o., s.c., i.m., i.v. (ad 10 mg/dygn) Illamående orsakat av opioider och andra läkemedel t.ex. vid inledning av opioidbehandling och doshöjning, tarmstopp Extrapyramidala biverkningar och rigiditet särskilt hos äldre personer
Olanzapin 2,5–10 mg p.o. som resoribletter, antingen som engångsdos eller uppdelat i två doser Illamående som inte reagerar på andra behandlingar, svårt illamående orsakad av kombinationsbehandling med cytostatika Lindrigt tröttande
Cyklizin 25–50 mg x 3 p.o. Rörelse- och lägesberoende illamående, förhöjt intrakraniellt tryck, illamående med oklar etiologi Upphäver effekten av metoklopramid, och därför rekommenderas inte samtidig användning
Dexametason 1,5–5 mg x 1–4 p.o., (i.m.), i.v. Förhöjt intrakraniellt tryck, illamående orsakat av cytostatika, tarmstopp Biverkningar av kortisonbehandling: förhöjd glukoskoncentration i blodet, magkatarr
Långvarig behandling med kortikosteroider ska avslutas genom långsam nedtrappning av dosen
Skopolamin 1 mg/3 dygn t.d. Tarmstopp, irriterad magslemhinna, slemmighet Antikolinerga biverkningar, upphäver effekten av metoklopramid
Lorazepam 0,5–2 mg x 1–3 p.o. Ångest, panik
Granisetron 1 mg x 2 eller 2 mg x 1 p.o., 3 mg x 1–2 i.v. eller 3,1mg/ 24h transdermalt plåster, byte med 7 dygns mellanrum Akut illamående orsakat av cytostatika eller strålbehandling, illamående med oklar etiologi Biverkningar är huvudvärk och förstoppning
Plåster är grundersättningsgillt för patienter som har sväljsvårigheter
Ondansetron 8 mg x 2 p.o., 16 mg x 1 p.r., 8 mg x 1–3 i.v. Se ovan Se ovan, även som resoriblett
Levomepromazin 5–10 mg x 1–2 p.o. eller 12,5–25 mg per dygn som fortgående infusion i.v. Som stödläkemedel vid illamående orsakat av cytostatika, illamående orsakat av opioider Inte till Parkinson-patienter, tröttande
infusionsformen är ett specialtillståndspreparat
p.o. = per os
p.r. = per rektum
t.d. = plåster
s.c. = subkutant
i.m. = intramuskulärt
i.v. = intravenöst

Förstoppning

Laxativ

Opioidantagonister

Förstoppning hos ryggmärgsskadepatient

  • I differentialdiagnostiken ska man beakta en eventuell ryggmärgsskada och förlamning av tarmen eller slutarmuskeln till följd av skadan, till exempel i samband med förlamning orsakad av ryggradsmetastaser. Då kan patienten inte förnimma tarmfyllnad och avföringsbehov.
  • Den regionala enheten för vård av ryggmärgsskador kan kontaktas gällande vård av patienter med ryggmärgsskador «Krassioukov A, Eng JJ, Claxton G ym. Neurogenic bo...»133.
  • I tilläggsmaterialet finns vårdanvisningar för tarmbehandling hos ryggmärgsskadepatienter «Selkäydinvammapotilaan suolen hoito»13.

Diarré

Tarmstopp

Tabell 8. Behandling av tarmobstruktion
Läkemedel Startdos/dygn Administreringssätt Maximal dos/dygn Indikation
Fas 1
Morfin (eller någon annan stark opioid) Morfin 20–30 mg (till patienter som inte har tidigare opioidläkemedel) s.c., i.v. som fortgående infusion Öka dosen med 25–30 % jämfört med föregående dygnsdos.
Extra smärtstillande läkemedel kan ges via en separat kanyl som bolusdoser.
Smärta
Haloperidol 1–2,5 mg s.c., i.v. som fortgående infusion 10 mg Illamående
Oktreotid 100–150 µg s.c./i.v. som fortgående infusion 50 µg x 3 s.c./i.v.- som bolusdoser 600–(900) µg Ökad utsöndring från mag-tarmkanalen, illamående och kräkningar
ELLER istället för okreotid
Hyoscinbutylbromid 40 mg s.c., som fortgående infusion 100–(120) mg Ökad utsöndring från mag-tarmkanalen, koliksmärtor
ELLER istället för okreotid eller hyoscinbutylbromid
Glykopyrrolat 0,4–0,6 mg s.c. som fortgående infusion eller som bolusdoser uppdelade i 2–3 doser/dygn s.c./i.v. 1,2 mg Ökad utsöndring från mag-tarmkanalen, koliksmärtor
Fas 2 (om terapisvaret inte fås i fas 1)
En kortikosteroid till exempel dexametason läggs till Dexametason 16 mg s.c., i.v. som bolusdos på morgonen För att avhjälpa obstruktionssymtom, illamående
Om läkemedelsbehandlingen har inletts med hyoscinbutylbromid eller glykopyrrolat, byts de ut till oktreotid. se ovan se ovan se ovan Ökad utsöndring från mag-tarmkanalen, illamående och kräkningar
Om läkemedelsbehandlingen har inletts med oktreotid, utökas behandlingen med en antikolinerg (hyoscinbutylbromid, glykopyrrolat) se ovan se ovan se ovan Koliksmärta
Övriga profylaktiska läkemedel mot illamående (se tabell «Läkemedel mot illamående och kräkningar, doser och administreringsvägar för dem, rekommendationer enligt etiologi...»7) Illamående
Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) Kräkningar som inte reagerar på läkemedelsbehandling, obstruktion högt upp i tarmen
  • p.o. = per os
  • p.r. = per rektum
  • t.d. = plåster
  • s.c. = subkutant
  • i.m. = intramuskulärt
  • i.v. = intravenöst

Ascites

Sväljsvårigheter

  • Sväljsvårigheter kan bero på neurologiska störningar, kakexi, slemhinneskador (t.ex. torra slemhinnor, kandidos, herpes eller förträngningar i matstrupen till följd av refluxsjukdom) eller tumörer i huvud- eller halsområdet, matstrupen, kardia eller mediastinum.
  • En tumör som förtränger lumen orsakar till att börja med svårigheter att svälja fast föda, men patienten kan vanligen äta passerad mat.
  • En nerv-muskelstörning (t.ex. neurologiska sjukdomar, såsom ALS) försvårar också sväljning av vätskor. Då kan det hjälpa att ändra födans konsistens (t.ex. med modifierad potatisstärkelse).
  • Vid undersökning av sväljsvårigheter strävar man efter en orsaksrelaterad behandling utifrån patientens helhetssituation «Ripamonti C, Rodriguez C. Gastrointestinal mot- il...»146.
  • Om patienten inte får i sig tillräckligt med näring och vätska via munnen, kan man lindra de sväljsvårigheter som en tumör i matstrupen orsakar med en stent som sätts i matstrupen under generell anestesi (snabbt och långvarigt terapisvar) «Sreedharan A, Harris K, Crellin A ym. Intervention...»147 eller med annan endoskopisk behandling (vidgning, laserbehandling; snabbt men kortvarigt terapisvar) eller med strålbehandling (långsamt terapisvar) «Wenger U, Johnsson E, Arnelo U ym. An antireflux s...»148.
  • Om sväljningen inte kan underlättas på annat sätt ska man överväga gastrostomi (PEG) utifrån helhetssituationen och prognosen för sjukdomen.
  • Patienter som vårdas i livets slutskede har vanligen inte nytta av invasiva åtgärder.
  • God allmänvård och fuktning och rengöring av munnen tar vanligen bort törstkänslan. Se avsnittet Muntorrhet.
  • Man kan också avhjälpa sväljsvårigheter med lägesbehandling och genom att höja sängens huvudända.

Munsymtom (muntorrhet, hyposalivation, munsmärta, muninfektioner, hypersalivation)

Muntorrhet

  • Känslan av att munnen är torr (xerostomi) är ofta förknippad med minskad salivutsöndring (hyposalivation). Den vanligaste orsaken är läkemedel (opioider, antikolinergika eller läkemedel med antikolinerg effekt, diuretika). Andra orsaker är nedsatt tuggförmåga och andning via munnen samt eventuellt tilläggssyre.
  • Muntorrhet ökar risken för ytliga svampinfektioner och hål i tänderna.
  • Man ska se till att munnen hålls fuktig (med vatten och därtill med smaksatt matolja eller produkter för munfuktning som fås på apotek) och att munhygienen ombesörjs (avlägsna beläggning på tungan, borsta tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm, smörja läpparna med vaselin, rengöra proteser).
  • Sockerfritt (xylitol) tuggummi kan vara till hjälp i behandlingen av muntorrhet «Bots CP, Brand HS, Veerman EC ym. The management o...»149.
  • Pilokarpin har uppenbarligen god effekt vid behandling av xerostomi och hyposalivation i samband med strålbehandling «Kemosädehoitoon liittyvän kserostomian ja hyposalivaation hoidossa pilokarpiini on ilmeisesti tehokas.»B. Det kan orsaka flera biverkningar, såsom riklig svettning.

Munsmärta

Muninfektioner

  • Infektioner kan orsaka smärta i munnen.
  • Orsaken till infektioner i munhålan ska vid behov utredas tillsammans med en yrkesutbildad person inom munhälsovård. Se tilläggsmaterialen «Suukivun ja suun infektioiden hoito saattohoidossa»14.
  • Tandrelaterade infektioner ska behandlas genom lagning eller rotbehandling; vid behov avlägsnas tanden och abscesser rengörs.
  • Infektioner i tändernas fästvävnad behandlas genom rengöring av tandköttsfickorna.
  • Vid behov kan man dessutom använda antibiotika.
  • Svamp-, virus- eller bakterieinfektioner i slemhinnorna behandlas enligt infektionsalstraren med lokala och/eller systemiska läkemedel som används för behandling av dessa.
  • Svampinfektioner behandlas med läkemedel mot svamp, många av dessa läkemedel har rikligt med interaktioner med andra läkemedel (särskilt warfarin), vilket ska beaktas.
  • För behandling av infektioner i munnens slemhinnor kan man också använda nelosgeeli som ordineras med ex tempore-recept.

Hypersalivation

  • Salivutsöndringen kan minskas med antikolinerga läkemedel (glykopyrrolat och skopolamin) eller med läkemedel som har antikolinerga effekter (t.ex. tricykliska antidepressiva läkemedel).
  • Om ingen annan behandling hjälper kan man för ALS-patienter överväga botulinumtoxininjektion i spottkörteln eller strålbehandling.

Uttorkning (dehydrering)

Förtvining och aptitlöshet (kakeksi-anorexi)

Extrem trötthet (fatigue)

  • Med extrem trötthet avses ett tillstånd som är förknippat med nedsatt prestationsförmåga, låg energinivå, svaghet, trötthet, sömnighet, brist på motivation, leda och apati «Strasser F, Bruera E. Cancer anorexia/cachexia syn...»163.
  • Extrem trötthet skiljer sig från annan trötthet på så sätt att den inte lindras vid vila.
  • Bland patienter med framskriden cancer lider 60–90 % av extrem trötthet.
  • Orsaker som kan behandlas, såsom anemi, metabola rubbningar, hypotyreos och infektioner samt läkemedelsbiverkningar, ska särskiljas från egentlig extrem trötthet.
  • Det verkar finnas samband mellan upplevd depression och ångest, men det förklarar inte ensamt extrem trötthet.
  • Enligt klinisk erfarenhet har steroider effekt hos vissa patienter, och därmed kan det vara motiverat att pröva med en dexametasondos på 3–6 mg/dygn.

Användning av blodprodukter

  • Inom palliativ vård måste blodtransfusioner grunda sig på symtom som orsakas av låg hemoglobinnivå (t.ex. ansträngningsdyspné eller bröstsmärtor) och symtomsvaret följas upp. Det är inte meningsfullt att enbart korrigera hemoglobinnivån utan symtomsvar.
  • Det kan finnas många bakomliggande faktorer som orsakar trötthet i livets slutskede och de korrigeras vanligen inte med blodtransfusioner.
  • Blodtransfusioner ska inte ges inom vård i livets slutskede.

Profylax mot blodproppar i samband med sjukhusvård

Klåda

  • Klåda förekommer hos 5–12 % av döende patienter. Klådan kan delas in i hudrelaterad, neuropatisk, neurogen och psykogen klåda «Clemens KE, Jaspers B, Klaschik E ym. Evaluation o...»48. Generell klåda kan också vara paraneoplastiskt oplastiskt syndrom förknippat med cancer.
  • Behandlingen ska riktas mot grundorsaken, men i denna målgrupp är det ofta inte möjligt.
  • Klåda på grund av torr hud (xeros) behandlas genom att smörja huden och minska på hudtvätt med vatten.
    • Lokal behandling med 1-procentig mentollösning eller 2,5-procentig lidokainlösning eller -gel kan ge tillfällig lindring. I Terveysportti under punkten ex tempore finns på finska recept på mentol-ricinolja-sprit- och levomentholsalva. Dessutom kan 2-procentig lidokaingel eller 5-procentig salva fås. Lokal kortisonsalva kan också användas.
  • Hos patienter som vårdas i livets slutskede finns det flera orsaker till klåda. Klådan kan sannolikt lindras med läkemedelsbehandling «Kolestaasissa tai uremiassa lääkehoito saattaa lievittää kutinaa.»C.
    • Vid gallstas och klåda förknippad med den kan dränering av gallvägarna användas som behandling. Klådan korrelerar dock inte med bilirubinnivån. Kolestyramin är inte till särskilt stor hjälp vid klåda på grund av kolestas. Hos patienter med framskriden sjukdom är klådan sällan histaminrelaterad och därför är nyttan av antihistaminer liten.
    • Gabapentin eller pregabalin kan lindra neuropatisk klåda «Anand S. Gabapentin for pruritus in palliative car...»166, «Matsuda KM, Sharma D, Schonfeld AR ym. Gabapentin ...»167.
    • Paroxetin (5–10 mg/dygn) och mirtazapin (7,5 mg till natten) kan ha effekt vid serotoninrelaterad klåda (kolestatisk, renal, orsakad av opioider).
    • Opioider orsakar klåda särskilt vid spinal administrering. 5-HT3-receptorblockerare kan hjälpa mot opioidrelaterad klåda. Bupivakain som läggs till den spinala dosen kan minska klåda orsakad av morfin vid spinal administrering.
    • Opioidantagonisterna naloxon och naltrexon kan minska klåda orsakad av opioider. Det finns fallbeskrivningar där opioidantagonister varit till hjälp. Då har metylnaltrexondoser på 8–12 mg subkutant eventuellt haft effekt på klådan. Om det inte är möjligt att använda opioidantagonister, kan man testa opioidrotation «Opioidin tai opioidin annostelureitin vaihtaminen»8.

Andra hudsymtom

Sårsmärta

Blödning orsakad av hudmetastaser

  • Behovet av antitrombotisk läkemedelsbehandling ska kontrolleras.
  • Tranexamsyra (500–1 000 mg x 1–3/dygn) kan dämpa blödningen.
  • Tranexamsyra eller adrenalin (1:1 000 i koksaltkompresser) kan användas lokalt i koksaltkompresser. Effekten är kortvarig, särskilt för adrenalin.
  • Lokal kylbehandling kan i viss mån dämpa blödning.
  • Små blödande förändringar kan behandlas med silvernitrat.
  • Vid blödningar i avgränsade hudmetastaser kan man konsultera onkologen om eventuell möjlighet till strålbehandling.

Luktolägenhet av infekterat sår

  • Lukt beror ofta på en anaerob infektion (t.ex. pseudomonas) i en nekrotisk förändring och för lokal behandling rekommenderas sårvårdsprodukter som innehåller silver.
  • Som lokal behandling kan man använda förband som innehåller aktivt kol, silver, honungssalva, kådsalva, förband som absorberar sekret samt i yttre förband pepparmyntsolja eller parfymerad talk «Adderley UJ, Holt IG. Topical agents and dressings...»174.
  • Kraftig lukt i behandlingsrummet kan kamoufleras till exempel med malet kaffe, rökelse eller aromatiska oljor.

Svettning

  • Svettning kan bero på läkemedelsbehandling (t.ex. opioider, hormonella cancerläkemedel), cancern (paraneoplastiskt syndrom, nekrotiska cancerhärdar), cancerbehandling (endokrina effekter) eller klimakteriet.
  • Enligt studier som gjorts främst på patienter med bröstcancer kan svettning lindras med antidepressiva läkemedel, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) (paroxetin 10–20 mg, fluoxetin 20 mg, sertralin 50 mg som administreras en gång per dag) och selektiva serotonin- och noradrenalinupptagshämmare (SNRI) (venlafaxin 37,5–75 mg x 1/dygn), antiepileptika (gabapentin 300 mg x 1–3/dygn, pregabalin 75 mg x 2/dygn), klonidin (75 µg x 2/dygn) eller ett blandningspreparat som framställs med ex tempore-recept (ergotamintartrat 0,3 mg, extractum belladonnae 10 mg, fenobarbital 20 mg, 1–2 kapslar en eller två gånger per dygn) «Desmarais JE, Looper KJ. Managing menopausal sympt...»175.
  • Svettning i samband med klimakteriet kan lindras med gulkroppshormon (t.ex. 30–50 mg medroxyprogesteronacetat per dygn) eller östrogenpreparat.
  • Hos patienter med prostatacancer kan upphävning av kastrationsterapi (LHRH-analog) lindra svettningen.
  • Svettning relaterad till tumörfeber kan lindras med regelbunden användning av antiinflammatoriskt smärtstillande läkemedel eller paracetamol.

Psykosocialt stöd och stöd vid existentiellt lidande

  • Bland patienter med palliativ vård har cirka 25 % depressionstillstånd, cirka 10 % ångestsyndrom och cirka 15 % anpassningsstörning. Det finns mer depressions- och ångestsymtom, även med existentiell bakgrund, än de syndrom som diagnostiserats. Bland döende patienter har 1/3–2/3 depressionssymtom och 1/3 ångest «Hotopf M, Chidgey J, Addington-Hall J ym. Depressi...»176.
  • Att identifiera och beakta psykiska symtom är en central del i den palliativa vården, eftersom de försämrar livskvaliteten i betydande grad «Grassi L, Indelli M, Marzola M ym. Depressive symp...»177, «Uitterhoeve RJ, Vernooy M, Litjens M ym. Psychosoc...»178, «Bužgová R, Hajnová E, Sikorová L ym. Associ...»179.
  • Vid en långt framskriden sjukdom kan många somatiska symtom försvåra bedömningen av det psykiska tillståndet.
  • Depression kan screenas till exempel med PRIME-MD:s screening med två frågor:
    • 1. "Har du under den senaste månaden ofta varit oroad över att du känner dig nedstämd, deprimerad eller förtvivlad?"
    • 2. "Har du under den senaste månaden ofta varit oroad över att du saknar intresse eller känner dig apatisk?" (Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska) avsnittet Depression seulonta ja tunnistaminen terveydenhuollossa); Depression «Depression»7 (på svenska) avsnittet Screening och identifiering av depression inom hälso- och sjukvården
  • Depression som konstateras i livets slutskede har ofta utvecklats redan i ett tidigare skede. Tidigt konstaterande ger också möjlighet till behandling med antidepressiva läkemedel «Warmenhoven F, Bor H, Lucassen P ym. Depressive di...»182. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska) tabell 3. Suomessa vuonna 2020 käytössä olevat masennuslääkkeet ja niiden annokset aikuispotilaille; Depression «Depression»7 (på svenska) tabell 3. Antidepressiva läkemedel som används i Finland 2020 och deras doser för vuxna patienter.
    • Effekten av antidepressiva läkemedel uppkommer med fördröjning, och vid vård i livets slutskede hinner läkemedlen inte alltid ge önskad effekt. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska).
  • I fråga om ordnandet av psykiskt stöd bedömer man om det psykiska stöd som ingår i den somatiska vården är tillräckligt, om det behövs stöd av andra yrkesgrupper (t.ex. en sjukhuspräst eller en yrkesutbildad person inom psykisk hälsovård) eller konsultation inom det psykiatriska specialområdet.
  • Ändamålsenlig palliativ vård och god växelverkan minskar behovet av separat psykosocialt stöd.
  • Värdefulla minnen från det liv man har levt och sorgearbete ger skydd mot de allvarligaste psykiska störningarna och hjälper patienten att förhålla sig lugnare och mer accepterande till det liv som har gått och den förestående döden «Hack TF, McClement SE, Chochinov HM ym. Learning f...»183, «Donato SC, Matuoka JY, Yamashita CC ym. Effects of...»184, «Martínez M, Arantzamendi M, Belar A ym. 'Dignity t...»185. Det är viktigt att ta hänsyn till barn och andra närstående. Minderåriga barn bör bemötas enligt deras åldersnivå.
  • Det kan vara svårt att särskilja sorg och depression. Utgångspunkten vid bedömning av det psykiska tillståndet hos en patient som vårdas i livets slutskede är att anhöriga och medlemmarna i vårdteamet är medvetna om att patienten närmar sig döden.
  • Stöd kan behövas i existentiella frågor. Hos vårdpersonalen krävs förmåga att vara närvarande för att kunna bemöta dem.

Läkemedelsbehandling vid depression

Läkemedelsbehandling vid ångest

Läkemedelsfria behandlingar vid depression och ångest

  • Palliativa behandlingsrekommendationer gällande psykoterapi baserar sig långt på studier som har gjorts i andra målgrupper. Det finns få studier bland patienter som vårdas i livets slutskede.
  • Kognitiv terapi (CBT) är den mest undersökta terapiformen för behandling av depression hos fysiskt sjuka patienter, och dess effekt har påvisats. Det finns endast få studier gällande CBT vid symtom hos patienter som vårdas i livets slutskede.
  • Det finns måttligt med forskningsinformation om behandling med stödjande och lösningscentrerade terapier mot depressionssymtom hos döende patienter.
  • Dignity-interventionen är en korttidsterapi som har utvecklats särskilt för livets slutskede och baserar sig delvis på strukturerad terapeutisk intervention, där man bekantar sig med och koncentrerar sig på det som varit bra i livet och på människorelationer.
    • Karakteristiskt för interventionen är livets mening och att bevara värdigheten. Den erbjuder patienterna möjlighet att diskutera sådant som är viktigt för dem, komma ihåg sådant som de vill komma ihåg och fundera vad de vill förmedla till andra människor.
    • Det finns allt mer men ännu bristfällig forskningsinformation om Dignity-interventionens effekt vid ångest- och depressionssymtom i livets slutskede.
  • Utöver egentliga terapier anses supportivt och inlevelsefullt lyssnande i allmänhet som terapeutiskt.
  • Kontinuitet i vårdrelationen är en väsentlig del i vården.

Sömnlöshet

Organiska förvirringstillstånd (delirium)

Palliativ sedering

  • Med palliativ sedering avses att den döende patienten lugnas ner med läkemedel och att patientens medvetandegrad sänks för att lindra symtomen på ett sådant sätt som patienten, de närstående och vårdpersonalen accepterar. Med palliativ sedering kan man lindra symtom i livets slutskede som inte kan hanteras med andra metoder «Palliatiivinen sedaatio saattaa lievittää muilla keinon hallitsemattomia oireita elämän loppuvaiheessa, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
  • Palliativ sedering ska övervägas i situationer där olidliga och okontrollerbara symtom inte kan lindras på annat sätt «Cherny NI, Radbruch L, Board of the European Assoc...»195. Sedering av en döende patient används för behandling av olidlig smärta som inte kan kontrolleras på annat sätt, andnöd, delirium, agitation och ångest. Det finns inte exakta uppgifter om prevalensen för dessa symtom hos döende patienter.
  • Uppgifter om hur allmänt behovet av palliativ sedering är saknas.
  • Syftet med palliativ sedering är inte att påskynda döden.
  • European Association for Palliative Care (EAPC) gav 2009 en egen rekommendation om genomförande av sedering «Cherny NI, Radbruch L, Board of the European Assoc...»195.
  • Innan sederingen inleds ska man försäkra sig om att övriga metoder för att kontrollera symtomen har prövats (konsultation av smärtläkare eller läkare inom palliativ vård) och att patienten, de närstående och vårdpersonalen förstår vårdmålen och hur de uppnås.
  • Vilka läkemedel som används beror på patientens symtom och vårdenhetens vana vid att använda olika sedativa läkemedel. Dosen ordineras individuellt och den höjs stegvis under uppföljning av om symtomen lindras.
  • Maskinell monitorering av de vitala funktionerna används inte.
  • Fortgående djup sedering ska användas endast till patienter vars förväntade livslängd är endast timmar eller dygn «Cherny NI, Radbruch L, Board of the European Assoc...»195.
  • Sederingen kan genomföras till exempel enligt följande:
    • Man ger midazolam 0,5–5 mg/h (ad 20 mg/h i specialfall) eller lorazepam 0,5 mg/h (ad 5 mg/h i specialfall) som fortgående intravenös eller subkutan infusion.
    • Man ger propofol (10–30 mg/h intravenöst) eller dexmedetomidin enligt ordination av anestesiläkare.
    • Vid akuta tillstånd kan man som inledningsdos ge en snabb engångsdos av till exempel midazolam 2–5 mg intravenöst med 5–10 minuters mellanrum tills patienten lugnar ner sig.
    • I akuta nödsituationer (kvävning) behöver man åstadkomma djup sedering snabbt (bolusdos midazolam 10(–30) mg och en opioid enligt tidigare ordination, till exempel en och en halv dos av tidigare dos vid genombrottssmärta).
    • Det smärtstillande läkemedel som patienten använt regelbundet ska fortsätta, och vid behov byter man administreringsväg. Dessutom ges en opioid (morfin eller oxikodon) vid behov för att lindra smärtor och andnöd.

Antibiotika för behandling av symtom

  • Antibiotikabehandling ska grunda sig på en tydlig misstanke om infektion eller bevis på bakteriell infektion. En förhöjning av CRP-värdet i livets slutskede kan vara en följd av progredierande sjukdom och därmed även dålig prognos.
  • Forskningsinformationen om effekten av antibiotikabehandling vid symtomatisk behandling för döende patienter är bristfällig «Näyttö antibioottihoidon tehosta kuolevan potilaan oireiden hoidossa on puutteellista.»D.
  • Vid vård i livets slutskede rekommenderas användning av antibiotikabehandling endast för att lindra symtom orsakade av en infektion som inte kan lugnas ner på annat sätt, såsom för behandling sveda i samband med urinvägsinfektion.
  • Livslängden hos patienter som får antibiotikabehandling skiljer sig vanligen inte märkbart jämfört med andra patienter som vårdas i livets slutskede «Reinbolt RE, Shenk AM, White PH ym. Symptomatic tr...»196.
  • Antibiotikabehandling kan prövas under en kort tid för att lindra symtom, men den bör avslutas om den inte har avsedd effekt.

Akuta tillstånd hos cancerpatienter med palliativ vård och vård i livets slutskede

Förhöjt intrakraniellt tryck

  • Förhöjt intrakraniellt tryck hos cancerpatienter kan orsakas av en primär hjärntumör eller metastaser.
  • De vanligaste symtomen är huvudvärk, hemipares, kognitiva störningar, kramper, illamående, kräkningar och nedsatt medvetandegrad.
  • Som akut behandling ges kortikosteroider för att sänka det intrakraniella trycket. Det finns ingen forskningsinformation om dossvaret, men vanligen används dexametason 4–16 mg/dygn i.v., s.c. eller p.o.) enligt hur allvarliga symtomen är «McDonald MW, McMullen KP. A new paradigm in treatm...»197.
  • Det finns ingen forskningsinformation om profylaktisk behandling med antiepileptika då patienten inte har haft kramper. Om patienten har krampat, påbörjas läkemedelsbehandling med antiepileptika enligt allmän praxis «McDonald MW, McMullen KP. A new paradigm in treatm...»197.
  • Det finns ingen forskningsinformation hur man ska göra med antiepileptika som tas via munnen till patienter som vårdas i livets slutskede, då sväljförmågan försämras. I praktiken ändrar man antingen läkemedelsbehandlingen till parenteral behandling eller avslutar den och använder bensodiazepiner vid behov för behandling av krampanfall.
  • Strålbehandling till patienter med palliativ behandling ges vanligen i hela hjärnområdet som en veckas behandling (20 Gy i fem fraktioner). Enstaka cancerhärdar kan också behandlas lokalt med stereotaktisk strålbehandling «Mulvenna P, Nankivell M, Barton R ym. Dexamethason...»198

Ryggmärgskompression

  • Bland patienter med spridd cancer utvecklas ryggmärgskompression hos cirka 5 %. Den orsakas främst av bröst-, lung- och prostatacancer samt av njurcancer och myelom. Det är oftast frågan om en bröstkota (70 %) och mer sällan länd- (20 %) eller halskota (10 %) «Cole JS, Patchell RA. Metastatic epidural spinal c...»200
  • Symtomen är ryggsmärta, motorisk svaghet i extremiteter, känselbortfall och nedsatt sfinktertonus.
  • Det är alltid bråttom att inleda behandlingen.
  • Som första hjälpen påbörjas dexametasonbehandling med hög dos. Det finns ingen forskningsinformation om effektiv dos, men vanligen väls dosen enligt symtomens svårighetsgrad. Ju svårare symtomen är, desto högre doser används (ad 100 mg/dygn). Den vanligaste inledningsdosen är 10 mg i.v., och underhållsdosen är enligt symtomen 15–(30 mg)/dygn p.o. eller i.v. «Cole JS, Patchell RA. Metastatic epidural spinal c...»200.
  • Strålbehandling ska inledas jourmässigt och därför ska patienten vid misstanke om ryggmärgskompression remitteras som jourfall till ett central- eller universitetssjukhus där man kan göra en magnetundersökning (MRI) och ge strålbehandling.
  • Fullständig paraplegi som varat flera dygn reagerar på behandling endast i undantagsfall.

Elakartad hyperkalcemi

  • Vid hyperkalcemi är totalkalciumkoncentrationen i plasma (P-Ca) över 2,60–2,65 mmol/l eller joniserade kalciumkoncentrationen (P-Ca-Ion) > 1,30 mmol/l, vid hyperkalcemisk kris över 3,50–3,75 mmol/l.
  • Hyperkalcemi förekommer hos 10–30 % av patienterna med framskriden cancer. Vanligast är det hos patienter med bröst-, lung- och njurcancer, myelom eller lymfom.
  • Hyperkalcemi orsakar störningar i mag-tarmkanalen (illamående, kräkningar, förstoppning, magsmärtor), i njurarnas (törst, polyuri) och centrala nervsystemets funktioner (trötthet, muskelsvaghet, omtöckning och desorientering).
  • Korrigering av dehydrering med vätsketerapi, vid behov med diuretikastöd, och sänkning av kalciumkoncentrationen i serum med hjälp av läkemedel (bisfosfonater) lindrar symtomen betydligt «Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola V-P, Päivä...»124, «Minisola S, Pepe J, Piemonte S ym. The diagnosis a...»201.
    • Zoledronsyra 4 mg i.v. är den bisfosfonat som används mest vid akut behandling av elakartad hyperkalcemi.
    • Om användning av bisfosfonater är kontraindicerad (t.ex. vid njursvikt), kan man använda kalcitonin (snabb men kort verkan) eller denosumab, trots att tillförlitlig forskningsinformation om användning av denosumab vid behandling av elakartad hyperkalcemi saknas «Thosani S, Hu MI. Denosumab: a new agent in the ma...»202.
    • Vid myelom och lymfom används även kortikosteroider (prednison eller prednisolon 30–100 mg per os/dygn) för behandling av hyperkalcemi.

Urinretention

Hematuri

  • Cancer i urinblåsan och prostatacancer och alla cancerformer som infiltrerar urinblåsan kan orsaka sipprande blödning i urinblåsan.
  • Strålbehandling minskar blödningen.
  • Man ska vara återhållsam med användning av tranexamsyra, eftersom den kan orsaka koagel och blåstamponad. Vid blåstamponad krävs spolning via en grov kateter eller med hjälp av cystoskop «Saarto T, Hänninen J, Vainio A, Antikainen R. (toi...»140.

Vård av demenspatienter i livets slutskede

Vård av patienter med hjärtsvikt i livets slutskede

  • En rekommendation om tidpunkten för övergång till palliativ vård vid hjärtsvikt och genomförande av vården har publicerats som en del av God medicinsk praxis-rekommendationen Sydämen vajaatoiminta «Sydämen vajaatoiminta»2 (på finska).

Vård av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom i livets slutskede

  • En rekommendation om tidpunkten för övergång till palliativ vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och genomförande av vården har publicerats som en del av God medicinsk praxis-rekommendationen Keuhkoahtaumatauti «Keuhkoahtaumatauti»10 (på finska); Kroniskt obstruktiv lungsjukdom «Kroniskt obstruktiv lungsjukdom»11 (på svenska).

Att observera i läkemedelsbehandling

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen palliatiivisen lääketieteen yhdistys

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Palliatiivinen hoito ja saattohoito»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Lauri Soinne

Litteratur

Palliativ vård och vård i livets slutskede. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen palliatiivisen lääketieteen yhdistys. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»7

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Global Atlas of Palliative Care at the End of Life January 2014. «http://www.who.int/nmh/Global_Atlas_of_Palliative_Care.pdf»8
  2. Brinkman-Stoppelenburg A, Rietjens JA, van der Heide A. The effects of advance care planning on end-of-life care: a systematic review. Palliat Med 2014;28:1000-25 «PMID: 24651708»PubMed
  3. Björkman M, Palviainen J, Laurila J ym. Iäkkäiden dementiapotilaiden kivun arviointi - Kahden kipumittarin vertailu. Suom Lääkäril 2007;62:2547-53
  4. Hansen-Flaschen J. Chronic obstructive pulmonary disease: the last year of life. Respir Care 2004;49:90-7; discussion 97-8 «PMID: 14733625»PubMed
  5. Pierson DJ. Translating new understanding into better care for the patient with chronic obstructive pulmonary disease. Respir Care 2004;49:99-109 «PMID: 14733626»PubMed
  6. Hanratty B, Hibbert D, Mair F ym. Doctors' perceptions of palliative care for heart failure: focus group study. BMJ 2002;325:581-5 «PMID: 12228136»PubMed
  7. Higginson IJ, Hart S, Silber E ym. Symptom prevalence and severity in people severely affected by multiple sclerosis. J Palliat Care 2006;22:158-65 «PMID: 17058754»PubMed
  8. Oliver D, Borasio GD, Walsh D (toim.) Palliative care in amyotrophic lateral sclerosis. Oxford University Press 2000
  9. Chater S, Davison SN, Germain MJ ym. Withdrawal from dialysis: a palliative care perspective. Clin Nephrol 2006;66:364-72 «PMID: 17140166»PubMed
  10. Murtagh FE, Addington-Hall J, Higginson IJ. The prevalence of symptoms in end-stage renal disease: a systematic review. Adv Chronic Kidney Dis 2007;14:82-99 «PMID: 17200048»PubMed
  11. Mitchell SL, Black BS, Ersek M ym. Advanced dementia: state of the art and priorities for the next decade. Ann Intern Med 2012;156:45-51 «PMID: 22213494»PubMed
  12. Mitchell SL, Teno JM, Kiely DK ym. The clinical course of advanced dementia. N Engl J Med 2009;361:1529-38 «PMID: 19828530»PubMed
  13. Boyd K, Murray SA. Recognising and managing key transitions in end of life care. BMJ 2010;341:c4863 «PMID: 20847023»PubMed
  14. The gold standards framework: Prognostic indicator guidance paper. National golden standards framework center England 2008
  15. Boland J, Martin J, Wells AU ym. Palliative care for people with non-malignant lung disease: summary of current evidence and future direction. Palliat Med 2013;27:811-6 «PMID: 23838376»PubMed
  16. Curtis JR. Palliative and end-of-life care for patients with severe COPD. Eur Respir J 2008;32:796-803 «PMID: 17989116»PubMed
  17. Medical guidelines for determining prognosis in selected non-cancer diseases. The National Hospice Organization. Hosp J 1996;11:47-63 «PMID: 8949013»PubMed
  18. Ferrell BR, Temel JS, Temin S ym. Integration of Palliative Care Into Standard Oncology Care: American Society of Clinical Oncology Clinical Practice Guideline Update. J Clin Oncol 2017;35:96-112 «PMID: 28034065»PubMed
  19. Martin RS, Hayes B, Gregorevic K ym. The Effects of Advance Care Planning Interventions on Nursing Home Residents: A Systematic Review. J Am Med Dir Assoc 2016;17:284-93 «PMID: 26861748»PubMed
  20. Detering KM, Hancock AD, Reade MC ym. The impact of advance care planning on end of life care in elderly patients: randomised controlled trial. BMJ 2010;340:c1345 «PMID: 20332506»PubMed
  21. Smith TJ, Temin S, Alesi ER ym. American Society of Clinical Oncology provisional clinical opinion: the integration of palliative care into standard oncology care. J Clin Oncol 2012;30:880-7 «PMID: 22312101»PubMed
  22. Temel JS, Greer JA, Muzikansky A ym. Early palliative care for patients with metastatic non-small-cell lung cancer. N Engl J Med 2010;363:733-42 «PMID: 20818875»PubMed
  23. Sillanpää M, Pylkkänen L, Häkkinen P. Hoitoonpääsyn seuranta syövän hoidossa. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Ohjaus 21/2016. Helsinki 2016. ISBN 978-952-302-782-4 (verkkojulkaisu)
  24. Solano JP, Gomes B, Higginson IJ. A comparison of symptom prevalence in far advanced cancer, AIDS, heart disease, chronic obstructive pulmonary disease and renal disease. J Pain Symptom Manage 2006;31:58-69 «PMID: 16442483»PubMed
  25. Svendsen KB, Andersen S, Arnason S ym. Breakthrough pain in malignant and non-malignant diseases: a review of prevalence, characteristics and mechanisms. Eur J Pain 2005;9:195-206 «PMID: 15737812»PubMed
  26. Zeppetella G, O'Doherty CA, Collins S. Prevalence and characteristics of breakthrough pain in patients with non-malignant terminal disease admitted to a hospice. Palliat Med 2001;15:243-6 «PMID: 11407195»PubMed
  27. World Health Organization.Cancer pain relief. WHO Office Publication, Geneve, 1996. http://whqlibdoc.who.int/publications/9241544821.pdf
  28. Scottish Intercollegiate Guidelines Network. Control of pain in adults with cancer. A National clincal guideline. www.sign.ac.uk
  29. Maltoni M, Scarpi E, Modonesi C ym. A validation study of the WHO analgesic ladder: a two-step vs three-step strategy. Support Care Cancer 2005;13:888-94 «PMID: 15818486»PubMed
  30. Marinangeli F, Ciccozzi A, Leonardis M ym. Use of strong opioids in advanced cancer pain: a randomized trial. J Pain Symptom Manage 2004;27:409-16 «PMID: 15120769»PubMed
  31. Wiffen PJ, Derry S, Moore RA. Tramadol with or without paracetamol (acetaminophen) for cancer pain. Cochrane Database Syst Rev 2017;5:CD012508 «PMID: 28510996»PubMed
  32. Rodriguez RF, Bravo LE, Castro F ym. Incidence of weak opioids adverse events in the management of cancer pain: a double-blind comparative trial. J Palliat Med 2007;10:56-60 «PMID: 17298254»PubMed
  33. Hanks GW, Conno F, Cherny N ym. Morphine and alternative opioids in cancer pain: the EAPC recommendations. Br J Cancer 2001;84:587-93 «PMID: 11237376»PubMed
  34. Quigley C. The role of opioids in cancer pain. BMJ 2005;331:825-9 «PMID: 16210282»PubMed
  35. Muijsers RB, Wagstaff AJ. Transdermal fentanyl: an updated review of its pharmacological properties and therapeutic efficacy in chronic cancer pain control. Drugs 2001;61:2289-307 «PMID: 11772140»PubMed
  36. Ripamonti C, Fagnoni E, Campa T ym. Is the use of transdermal fentanyl inappropriate according to the WHO guidelines and the EAPC recommendations? A study of cancer patients in Italy. Support Care Cancer 2006;14:400-7 «PMID: 16485087»PubMed
  37. Davis MP, Walsh D. Methadone for relief of cancer pain: a review of pharmacokinetics, pharmacodynamics, drug interactions and protocols of administration. Support Care Cancer 2001;9:73-83 «PMID: 11305074»PubMed
  38. Fürst P, Lundström S, Klepstad P ym. Improved Pain Control in Terminally Ill Cancer Patients by Introducing Low-Dose Oral Methadone in Addition to Ongoing Opioid Treatment. J Palliat Med 2017;: «PMID: 28792784»PubMed
  39. Nabal M, Librada S, Redondo MJ ym. The role of paracetamol and nonsteroidal anti-inflammatory drugs in addition to WHO Step III opioids in the control of pain in advanced cancer. A systematic review of the literature. Palliat Med 2012;26:305-12 «PMID: 22126843»PubMed
  40. Moore RA, Derry S, Wiffen PJ ym. Overview review: Comparative efficacy of oral ibuprofen and paracetamol (acetaminophen) across acute and chronic pain conditions. Eur J Pain 2015;19:1213-23 «PMID: 25530283»PubMed
  41. Ennis ZN, Dideriksen D, Vaegter HB ym. Acetaminophen for Chronic Pain: A Systematic Review on Efficacy. Basic Clin Pharmacol Toxicol 2016;118:184-9 «PMID: 26572078»PubMed
  42. Guidelines & Protocols Advisory Committee. Palliative Care for the Patient with Incurable Cancer or Advanced Disease. Part 2: Pain and Symptom Management. Effective Date: September 30, 2011. http://www.bcguidelines.ca/guideline_palliative2.html
  43. Pöyhiä R. Syöpäpotilaan läpilyöntikipu. Suom Lääkäril 2004;59:629-32
  44. Zeppetella G, Ribeiro MD. Opioids for the management of breakthrough (episodic) pain in cancer patients. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD004311 «PMID: 16437482»PubMed
  45. Becker G, Galandi D, Blum HE. Malignant ascites: systematic review and guideline for treatment. Eur J Cancer 2006;42:589-97 «PMID: 16434188»PubMed
  46. European Association for the Study of the Liver.. EASL clinical practice guidelines on the management of ascites, spontaneous bacterial peritonitis, and hepatorenal syndrome in cirrhosis. J Hepatol 2010;53:397-417 «PMID: 20633946»PubMed
  47. Pockros PJ, Esrason KT, Nguyen C ym. Mobilization of malignant ascites with diuretics is dependent on ascitic fluid characteristics. Gastroenterology 1992;103:1302-6 «PMID: 1397889»PubMed
  48. Clemens KE, Jaspers B, Klaschik E ym. Evaluation of the clinical effectiveness of physiotherapeutic management of lymphoedema in palliative care patients. Jpn J Clin Oncol 2010;40:1068-72 «PMID: 20558463»PubMed
  49. Portela MA, Rubiales AS, Centeno C. The use of psychostimulants in cancer patients. Curr Opin Support Palliat Care 2011;5:164-8 «PMID: 21532350»PubMed
  50. Morita T, Hyodo I, Yoshimi T ym. Artificial hydration therapy, laboratory findings, and fluid balance in terminally ill patients with abdominal malignancies. J Pain Symptom Manage 2006;31:130-9 «PMID: 16488346»PubMed
  51. Good P, Richard R, Syrmis W ym. Medically assisted hydration for adult palliative care patients. Cochrane Database Syst Rev 2014;:CD006273 «PMID: 24760678»PubMed
  52. Dalal S, Del Fabbro E, Bruera E. Is there a role for hydration at the end of life? Curr Opin Support Palliat Care 2009;3:72-8 «PMID: 19365165»PubMed
  53. Smith EM, Pang H, Cirrincione C ym. Effect of duloxetine on pain, function, and quality of life among patients with chemotherapy-induced painful peripheral neuropathy: a randomized clinical trial. JAMA 2013;309:1359-67 «PMID: 23549581»PubMed
  54. Gallagher HC, Gallagher RM, Butler M ym. Venlafaxine for neuropathic pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD011091 «PMID: 26298465»PubMed
  55. Finnerup NB, Attal N, Haroutounian S ym. Pharmacotherapy for neuropathic pain in adults: a systematic review and meta-analysis. Lancet Neurol 2015;14:162-73 «PMID: 25575710»PubMed
  56. Wiffen PJ, Derry S, Moore RA ym. Antiepileptic drugs for neuropathic pain and fibromyalgia - an overview of Cochrane reviews. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD010567 «PMID: 24217986»PubMed
  57. Wiffen PJ, Derry S, Bell RF ym. Gabapentin for chronic neuropathic pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2017;6:CD007938 «PMID: 28597471»PubMed
  58. Simpson DM, Rice AS, Emir B ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial and open-label extension study to evaluate the efficacy and safety of pregabalin in the treatment of neuropathic pain associated with human immunodeficiency virus neuropathy. Pain 2014;155:1943-54 «PMID: 24907403»PubMed
  59. Raptis E, Vadalouca A, Stavropoulou E ym. Pregabalin vs. opioids for the treatment of neuropathic cancer pain: a prospective, head-to-head, randomized, open-label study. Pain Pract 2014;14:32-42 «PMID: 23464813»PubMed
  60. Derry S, Rice AS, Cole P ym. Topical capsaicin (high concentration) for chronic neuropathic pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2017;1:CD007393 «PMID: 28085183»PubMed
  61. Chaparro LE, Wiffen PJ, Moore RA ym. Combination pharmacotherapy for the treatment of neuropathic pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD008943 «PMID: 22786518»PubMed
  62. Phillips TJ, Cherry CL, Cox S ym. Pharmacological treatment of painful HIV-associated sensory neuropathy: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. PLoS One 2010;5:e14433 «PMID: 21203440»PubMed
  63. Alviar MJ, Hale T, Dungca M. Pharmacologic interventions for treating phantom limb pain. Cochrane Database Syst Rev 2016;10:CD006380 «PMID: 27737513»PubMed
  64. Poulain P, Berleur MP, Lefki S ym. Efficacy and Safety of Two Methadone Titration Methods for the Treatment of Cancer-Related Pain: The EQUIMETH2 Trial (Methadone for Cancer-Related Pain). J Pain Symptom Manage 2016;52:626-636.e1 «PMID: 27693901»PubMed
  65. Li L, Setoguchi S, Cabral H ym. Opioid use for noncancer pain and risk of fracture in adults: a nested case-control study using the general practice research database. Am J Epidemiol 2013;178:559-69 «PMID: 23639937»PubMed
  66. Teng Z, Zhu Y, Wu F ym. Opioids contribute to fracture risk: a meta-analysis of 8 cohort studies. PLoS One 2015;10:e0128232 «PMID: 26030421»PubMed
  67. Solomon DH, Rassen JA, Glynn RJ ym. The comparative safety of analgesics in older adults with arthritis. Arch Intern Med 2010;170:1968-76 «PMID: 21149752»PubMed
  68. Lutz S, Balboni T, Jones J ym. Palliative radiation therapy for bone metastases: Update of an ASTRO Evidence-Based Guideline. Pract Radiat Oncol 2017;7:4-12 «PMID: 27663933»PubMed
  69. Lutz S, Berk L, Chang E ym. Palliative radiotherapy for bone metastases: an ASTRO evidence-based guideline. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2011;79:965-76 «PMID: 21277118»PubMed
  70. Bedard G, Hoskin P, Chow E. Overall response rates to radiation therapy for patients with painful uncomplicated bone metastases undergoing initial treatment and retreatment. Radiother Oncol 2014;112:125-7 «PMID: 25023043»PubMed
  71. Huisman M, van den Bosch MA, Wijlemans JW ym. Effectiveness of reirradiation for painful bone metastases: a systematic review and meta-analysis. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2012;84:8-14 «PMID: 22300568»PubMed
  72. Wong E, Hoskin P, Bedard G ym. Re-irradiation for painful bone metastases - a systematic review. Radiother Oncol 2014;110:61-70 «PMID: 24094630»PubMed
  73. Jones JA, Lutz ST, Chow E ym. Palliative radiotherapy at the end of life: a critical review. CA Cancer J Clin 2014;64:296-310 «PMID: 25043971»PubMed
  74. Roqué I Figuls M, Martinez-Zapata MJ, Scott-Brown M ym. Radioisotopes for metastatic bone pain. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD003347 «PMID: 21735393»PubMed
  75. Rubini G, Nicoletti A, Rubini D ym. Radiometabolic treatment of bone-metastasizing cancer: from 186rhenium to 223radium. Cancer Biother Radiopharm 2014;29:1-11 «PMID: 24180669»PubMed
  76. Tomblyn M. The role of bone-seeking radionuclides in the palliative treatment of patients with painful osteoblastic skeletal metastases. Cancer Control 2012;19:137-44 «PMID: 22487976»PubMed
  77. Martinez-Zapata MJ, Roqué M, Alonso-Coello P ym. Calcitonin for metastatic bone pain. Cochrane Database Syst Rev 2006;3:CD003223 «PMID: 16856000»PubMed
  78. Cachia E, Ahmedzai SH. Breathlessness in cancer patients. Eur J Cancer 2008;44:1116-23 «PMID: 18424030»PubMed
  79. Vainio A, Auvinen A. Prevalence of symptoms among patients with advanced cancer: an international collaborative study. Symptom Prevalence Group. J Pain Symptom Manage 1996;12:3-10 «PMID: 8718910»PubMed
  80. Roberts ME, Neville E, Berrisford RG ym. Management of a malignant pleural effusion: British Thoracic Society Pleural Disease Guideline 2010. Thorax 2010;65 Suppl 2:ii32-40 «PMID: 20696691»PubMed
  81. Shaw P, Agarwal R. Pleurodesis for malignant pleural effusions. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD002916 «PMID: 14973997»PubMed
  82. Davies HE, Mishra EK, Kahan BC ym. Effect of an indwelling pleural catheter vs chest tube and talc pleurodesis for relieving dyspnea in patients with malignant pleural effusion: the TIME2 randomized controlled trial. JAMA 2012;307:2383-9 «PMID: 22610520»PubMed
  83. Du Rand IA, Barber PV, Goldring J ym. Summary of the British Thoracic Society guidelines for advanced diagnostic and therapeutic flexible bronchoscopy in adults. Thorax 2011;66:1014-5 «PMID: 22003155»PubMed
  84. Reinfuss M, Mucha-Malecka A, Walasek T ym. Palliative thoracic radiotherapy in non-small cell lung cancer. An analysis of 1250 patients. Palliation of symptoms, tolerance and toxicity. Lung Cancer 2011;71:344-9 «PMID: 20674068»PubMed
  85. Fairchild A, Harris K, Barnes E ym. Palliative thoracic radiotherapy for lung cancer: a systematic review. J Clin Oncol 2008;26:4001-11 «PMID: 18711191»PubMed
  86. Rowell NP, Gleeson FV. Steroids, radiotherapy, chemotherapy and stents for superior vena caval obstruction in carcinoma of the bronchus. Cochrane Database Syst Rev 2001;:CD001316 «PMID: 11687105»PubMed
  87. Jennings AL, Davies AN, Higgins JP ym. A systematic review of the use of opioids in the management of dyspnoea. Thorax 2002;57:939-44 «PMID: 12403875»PubMed
  88. Jennings AL, Davies AN, Higgins JP ym. Opioids for the palliation of breathlessness in terminal illness. Cochrane Database Syst Rev 2001;:CD002066 «PMID: 11687137»PubMed
  89. Clemens KE, Quednau I, Klaschik E. Is there a higher risk of respiratory depression in opioid-naïve palliative care patients during symptomatic therapy of dyspnea with strong opioids? J Palliat Med 2008;11:204-16 «PMID: 18333735»PubMed
  90. Navigante AH, Castro MA, Cerchietti LC. Morphine versus midazolam as upfront therapy to control dyspnea perception in cancer patients while its underlying cause is sought or treated. J Pain Symptom Manage 2010;39:820-30 «PMID: 20471543»PubMed
  91. Cranston JM, Crockett AJ, Moss JR ym. Domiciliary oxygen for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2005;:CD001744 «PMID: 16235285»PubMed
  92. Bruera E, de Stoutz N, Velasco-Leiva A ym. Effects of oxygen on dyspnoea in hypoxaemic terminal-cancer patients. Lancet 1993;342:13-4 «PMID: 8100289»PubMed
  93. Booth S, Wade R, Johnson M ym. The use of oxygen in the palliation of breathlessness. A report of the expert working group of the Scientific Committee of the Association of Palliative Medicine. Respir Med 2004;98:66-77 «PMID: 14959816»PubMed
  94. Galbraith S, Fagan P, Perkins P ym. Does the use of a handheld fan improve chronic dyspnea? A randomized, controlled, crossover trial. J Pain Symptom Manage 2010;39:831-8 «PMID: 20471544»PubMed
  95. Wong SL, Leong SM, Chan CM ym. The Effect of Using an Electric Fan on Dyspnea in Chinese Patients With Terminal Cancer. Am J Hosp Palliat Care 2017;34:42-46 «PMID: 26518352»PubMed
  96. Chu CM, Chan VL, Wong IW ym. Noninvasive ventilation in patients with acute hypercapnic exacerbation of chronic obstructive pulmonary disease who refused endotracheal intubation. Crit Care Med 2004;32:372-7 «PMID: 14758150»PubMed
  97. Cuomo A, Delmastro M, Ceriana P ym. Noninvasive mechanical ventilation as a palliative treatment of acute respiratory failure in patients with end-stage solid cancer. Palliat Med 2004;18:602-10 «PMID: 15540668»PubMed
  98. Nava S, Ferrer M, Esquinas A ym. Palliative use of non-invasive ventilation in end-of-life patients with solid tumours: a randomised feasibility trial. Lancet Oncol 2013;14:219-27 «PMID: 23406914»PubMed
  99. Hengitysvajaus (äkillinen). Käyä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Anestesiologiyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  100. Ambrosino N, Guarracino F. Unusual applications of noninvasive ventilation. Eur Respir J 2011;38:440-9 «PMID: 21349915»PubMed
  101. Curtis JR, Cook DJ, Sinuff T ym. Noninvasive positive pressure ventilation in critical and palliative care settings: understanding the goals of therapy. Crit Care Med 2007;35:932-9 «PMID: 17255876»PubMed
  102. Bourke SC, Tomlinson M, Williams TL ym. Effects of non-invasive ventilation on survival and quality of life in patients with amyotrophic lateral sclerosis: a randomised controlled trial. Lancet Neurol 2006;5:140-7 «PMID: 16426990»PubMed
  103. Kolodziej MA, Jensen L, Rowe B ym. Systematic review of noninvasive positive pressure ventilation in severe stable COPD. Eur Respir J 2007;30:293-306 «PMID: 17459893»PubMed
  104. Bausewein C, Booth S, Gysels M ym. Non-pharmacological interventions for breathlessness in advanced stages of malignant and non-malignant diseases. Cochrane Database Syst Rev 2008;2:CD005623 «PMID: 18425927»PubMed
  105. Higginson IJ, Bausewein C, Reilly CC ym. An integrated palliative and respiratory care service for patients with advanced disease and refractory breathlessness: a randomised controlled trial. Lancet Respir Med 2014;2:979-87 «PMID: 25465642»PubMed
  106. Brown KK. Chronic cough due to chronic interstitial pulmonary diseases: ACCP evidence-based clinical practice guidelines. Chest 2006;129:180S-185S «PMID: 16428708»PubMed
  107. Blinderman CD, Homel P, Billings JA ym. Symptom distress and quality of life in patients with advanced chronic obstructive pulmonary disease. J Pain Symptom Manage 2009;38:115-23 «PMID: 19232893»PubMed
  108. Edmonds P, Karlsen S, Khan S ym. A comparison of the palliative care needs of patients dying from chronic respiratory diseases and lung cancer. Palliat Med 2001;15:287-95 «PMID: 12054146»PubMed
  109. Kvale PA, Selecky PA, Prakash UB ym. Palliative care in lung cancer: ACCP evidence-based clinical practice guidelines (2nd edition). Chest 2007;132:368S-403S «PMID: 17873181»PubMed
  110. Morice AH, Menon MS, Mulrennan SA ym. Opiate therapy in chronic cough. Am J Respir Crit Care Med 2007;175:312-5 «PMID: 17122382»PubMed
  111. Wee B. Chronic cough. Curr Opin Support Palliat Care 2008;2:105-9 «PMID: 18685405»PubMed
  112. Wee B, Browning J, Adams A ym. Management of chronic cough in patients receiving palliative care: review of evidence and recommendations by a task group of the Association for Palliative Medicine of Great Britain and Ireland. Palliat Med 2012;26:780-7 «PMID: 21993808»PubMed
  113. Moroni M, Porta C, Gualtieri G ym. Inhaled sodium cromoglycate to treat cough in advanced lung cancer patients. Br J Cancer 1996;74:309-11 «PMID: 8688342»PubMed
  114. Wee B, Hillier R. Interventions for noisy breathing in patients near to death. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD005177 «PMID: 18254072»PubMed
  115. Mercadamte S. Death rattle: critical review and research agenda. Support Care Cancer 2014;22:571-5 «PMID: 24253734»PubMed
  116. Davis MP, Walsh D. Treatment of nausea and vomiting in advanced cancer. Support Care Cancer 2000;8:444-52 «PMID: 11094988»PubMed
  117. Bruera E, Seifert L, Watanabe S ym. Chronic nausea in advanced cancer patients: a retrospective assessment of a metoclopramide-based antiemetic regimen. J Pain Symptom Manage 1996;11:147-53 «PMID: 8851371»PubMed
  118. Cole RM, Robinson F, Harvey L ym. Successful control of intractable nausea and vomiting requiring combined ondansetron and haloperidol in a patient with advanced cancer. J Pain Symptom Manage 1994;9:48-50 «PMID: 7513334»PubMed
  119. Lacy BE, Mearin F, Chang L ym. Bowel disorders. Gastroenterology 2016;150:1393-1407
  120. Noguera A, Centeno C, Librada S ym. Screening for constipation in palliative care patients. J Palliat Med 2009;12:915-20 «PMID: 19747036»PubMed
  121. Sykes NP. The relationship between opioid use and laxative use in terminally ill cancer patients. Palliat Med 1998;12:375-82 «PMID: 9924600»PubMed
  122. Librach SL, Bouvette M, De Angelis C ym. Consensus recommendations for the management of constipation in patients with advanced, progressive illness. J Pain Symptom Manage 2010;40:761-73 «PMID: 21075273»PubMed
  123. Lopez AD, Mathers CD, Ezzati M ym. Global and regional burden of disease and risk factors, 2001: systematic analysis of population health data. Lancet 2006;367:1747-57 «PMID: 16731270»PubMed
  124. Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola V-P, Päivä H, Valli J, Vaula E. (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2016, 19. uudistettu painos 
  125. Ford AC, Brenner DM, Schoenfeld PS. Efficacy of pharmacological therapies for the treatment of opioid-induced constipation: systematic review and meta-analysis. Am J Gastroenterol 2013;108:1566-74; quiz 1575 «PMID: 23752879»PubMed
  126. Siemens W, Becker G. Methylnaltrexone for opioid-induced constipation: review and meta-analyses for objective plus subjective efficacy and safety outcomes. Ther Clin Risk Manag 2016;12:401-12 «PMID: 27042082»PubMed
  127. Schutter U, Grunert S, Meyer C ym. Innovative pain therapy with a fixed combination of prolonged-release oxycodone/naloxone: a large observational study under conditions of daily practice. Curr Med Res Opin 2010;26:1377-87 «PMID: 20380506»PubMed
  128. Ahmedzai SH, Nauck F, Bar-Sela G ym. A randomized, double-blind, active-controlled, double-dummy, parallel-group study to determine the safety and efficacy of oxycodone/naloxone prolonged-release tablets in patients with moderate/severe, chronic cancer pain. Palliat Med 2012;26:50-60 «PMID: 21937568»PubMed
  129. Chey WD, Webster L, Sostek M ym. Naloxegol for opioid-induced constipation in patients with noncancer pain. N Engl J Med 2014;370:2387-96 «PMID: 24896818»PubMed
  130. Jones R, Prommer E, Backstedt D. Naloxegol: A Novel Therapy in the Management of Opioid-Induced Constipation. Am J Hosp Palliat Care 2016;33:875-880 «PMID: 26150678»PubMed
  131. Tack J, Lappalainen J, Diva U ym. Efficacy and safety of naloxegol in patients with opioid-induced constipation and laxative-inadequate response. United European Gastroenterol J 2015;3:471-80 «PMID: 26535126»PubMed
  132. Webster L, Chey WD, Tack J ym. Randomised clinical trial: the long-term safety and tolerability of naloxegol in patients with pain and opioid-induced constipation. Aliment Pharmacol Ther 2014;40:771-9 «PMID: 25112584»PubMed
  133. Krassioukov A, Eng JJ, Claxton G ym. Neurogenic bowel management after spinal cord injury: a systematic review of the evidence. Spinal Cord 2010;48:718-33 «PMID: 20212501»PubMed
  134. Baines M. Nausea, vomiting in patients with cancer. Kirjassa: Fallon M, O'Neill B (toim.) ABC of palliative care. London. BMJ Books, 1998
  135. Pastrana T, Meißner W. [Treatment of diarrhea with loperamide in palliative medicine. A systematic review]. Schmerz 2013;27:182-9 «PMID: 23475156»PubMed
  136. Cherny NI. Evaluation and management of treatment-related diarrhea in patients with advanced cancer: a review. J Pain Symptom Manage 2008;36:413-23 «PMID: 18411014»PubMed
  137. Szilagyi A, Shrier I. Systematic review: the use of somatostatin or octreotide in refractory diarrhoea. Aliment Pharmacol Ther 2001;15:1889-97 «PMID: 11736719»PubMed
  138. Omar MI, Alexander CE. Drug treatment for faecal incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD002116 «PMID: 23757096»PubMed
  139. Taylor JR, Gardner TB, Waljee AK ym. Systematic review: efficacy and safety of pancreatic enzyme supplements for exocrine pancreatic insufficiency. Aliment Pharmacol Ther 2010;31:57-72 «PMID: 19804466»PubMed
  140. Saarto T, Hänninen J, Vainio A, Antikainen R. (toim.). Palliatiivinen hoito. Kustannus Oy Duodecim 2016, 3. uudistettu painos
  141. Laval G, Marcelin-Benazech B, Guirimand F ym. Recommendations for bowel obstruction with peritoneal carcinomatosis. J Pain Symptom Manage 2014;48:75-91 «PMID: 24798105»PubMed
  142. Paul Olson TJ, Pinkerton C, Brasel KJ ym. Palliative surgery for malignant bowel obstruction from carcinomatosis: a systematic review. JAMA Surg 2014;149:383-92 «PMID: 24477929»PubMed
  143. Feuer DJ, Broadley KE. Corticosteroids for the resolution of malignant bowel obstruction in advanced gynaecological and gastrointestinal cancer. Cochrane Database Syst Rev 2000;:CD001219 «PMID: 10796761»PubMed
  144. Cavazzoni E, Bugiantella W, Graziosi L ym. Malignant ascites: pathophysiology and treatment. Int J Clin Oncol 2013;18:1-9 «PMID: 22460778»PubMed
  145. Nusrat S, Khan MS, Fazili J ym. Cirrhosis and its complications: evidence based treatment. World J Gastroenterol 2014;20:5442-60 «PMID: 24833875»PubMed
  146. Ripamonti C, Rodriguez C. Gastrointestinal mot- ility disorders in patients with advanced cancer. Kirjassa: Portenoy RK, Bruera E (toim.) Topics in palliative care volume 1. Oxford University Press 1997
  147. Sreedharan A, Harris K, Crellin A ym. Interventions for dysphagia in oesophageal cancer. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD005048 «PMID: 19821338»PubMed
  148. Wenger U, Johnsson E, Arnelo U ym. An antireflux stent versus conventional stents for palliation of distal esophageal or cardia cancer: a randomized clinical study. Surg Endosc 2006;20:1675-80 «PMID: 16960663»PubMed
  149. Bots CP, Brand HS, Veerman EC ym. The management of xerostomia in patients on haemodialysis: comparison of artificial saliva and chewing gum. Palliat Med 2005;19:202-7 «PMID: 15920934»PubMed
  150. Cerchietti LC, Navigante AH, Körte MW ym. Potential utility of the peripheral analgesic properties of morphine in stomatitis-related pain: a pilot study. Pain 2003;105:265-73 «PMID: 14499444»PubMed
  151. Cerchietti LC, Navigante AH, Bonomi MR ym. Effect of topical morphine for mucositis-associated pain following concomitant chemoradiotherapy for head and neck carcinoma. Cancer 2002;95:2230-6 «PMID: 12412178»PubMed
  152. Morita T, Tei Y, Tsunoda J ym. Determinants of the sensation of thirst in terminally ill cancer patients. Support Care Cancer 2001;9:177-86 «PMID: 11401102»PubMed
  153. Morita T, Hyodo I, Yoshimi T ym. Association between hydration volume and symptoms in terminally ill cancer patients with abdominal malignancies. Ann Oncol 2005;16:640-7 «PMID: 15684225»PubMed
  154. Berenstein EG, Ortiz Z. Megestrol acetate for the treatment of anorexia-cachexia syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2005;:CD004310 «PMID: 15846706»PubMed
  155. Mercadante S, Fulfaro F, Casuccio A. The use of corticosteroids in home palliative care. Support Care Cancer 2001;9:386-9 «PMID: 11497394»PubMed
  156. Hardy JR, Rees E, Ling J ym. A prospective survey of the use of dexamethasone on a palliative care unit. Palliat Med 2001;15:3-8 «PMID: 11212465»PubMed
  157. Inui A. Cancer anorexia-cachexia syndrome: current issues in research and management. CA Cancer J Clin 2002;52:72-91 «PMID: 11929007»PubMed
  158. Gadducci A, Cosio S, Fanucchi A ym. Malnutrition and cachexia in ovarian cancer patients: pathophysiology and management. Anticancer Res 2001;21:2941-7 «PMID: 11712791»PubMed
  159. Loprinzi CL, Kugler JW, Sloan JA ym. Randomized comparison of megestrol acetate versus dexamethasone versus fluoxymesterone for the treatment of cancer anorexia/cachexia. J Clin Oncol 1999;17:3299-306 «PMID: 10506633»PubMed
  160. Lira FS, Antunes Bde M, Seelaender M ym. The therapeutic potential of exercise to treat cachexia. Curr Opin Support Palliat Care 2015;9:317-24 «PMID: 26509857»PubMed
  161. Radbruch L, Elsner F, Trottenberg P, Strasser F, Fearon K. Aachen, Department of Palliative Medicinen/ European Palliative Care Research Collaborative;2010. http://www.epcrc.org
  162. Mochamat, Cuhls H, Marinova M ym. A systematic review on the role of vitamins, minerals, proteins, and other supplements for the treatment of cachexia in cancer: a European Palliative Care Research Centre cachexia project. J Cachexia Sarcopenia Muscle 2017;8:25-39 «PMID: 27897391»PubMed
  163. Strasser F, Bruera E. Cancer anorexia/cachexia syndrome: epidemiology, pathogenesis and assessment. Kirjassa: Ripamonti C, Bruera E (toim.) Gastrointestinal symptoms in advanced cancer patients. Oxford University Press 2002
  164. Mücke M, Mochamat., Cuhls H ym. Pharmacological treatments for fatigue associated with palliative care. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD006788 «PMID: 26026155»PubMed
  165. Tardy B, Picard S, Guirimand F ym. Bleeding risk of terminally ill patients hospitalized in palliative care units: the RHESO study. J Thromb Haemost 2017;15:420-428 «PMID: 28035750»PubMed
  166. Anand S. Gabapentin for pruritus in palliative care. Am J Hosp Palliat Care 2013;30:192-6 «PMID: 22556282»PubMed
  167. Matsuda KM, Sharma D, Schonfeld AR ym. Gabapentin and pregabalin for the treatment of chronic pruritus. J Am Acad Dermatol 2016;75:619-625.e6 «PMID: 27206757»PubMed
  168. Gallagher R. Management of painful wounds in advanced disease. Can Fam Physician 2010;56:883-5, e315-7 «PMID: 20841588»PubMed
  169. Grocott P, Gethin G, Probst S. Malignant wound management in advanced illness: new insights. Curr Opin Support Palliat Care 2013;7:101-5 «PMID: 23254858»PubMed
  170. Maida V, Ennis M, Kuziemsky C ym. Symptoms associated with malignant wounds: a prospective case series. J Pain Symptom Manage 2009;37:206-11 «PMID: 18619764»PubMed
  171. Krajnik M, Zylicz Z, Finlay I ym. Potential uses of topical opioids in palliative care--report of 6 cases. Pain 1999;80:121-5 «PMID: 10204724»PubMed
  172. Breneman DL, Cardone JS, Blumsack RF ym. Topical capsaicin for treatment of hemodialysis-related pruritus. J Am Acad Dermatol 1992;26:91-4 «PMID: 1732343»PubMed
  173. Lam VY, Wallace M, Schulteis G. Effects of lidocaine patch on intradermal capsaicin-induced pain: a double-blind, controlled trial. J Pain 2011;12:323-30 «PMID: 20889387»PubMed
  174. Adderley UJ, Holt IG. Topical agents and dressings for fungating wounds. Cochrane Database Syst Rev 2014;:CD003948 «PMID: 24832784»PubMed
  175. Desmarais JE, Looper KJ. Managing menopausal symptoms and depression in tamoxifen users: implications of drug and medicinal interactions. Maturitas 2010;67:296-308 «PMID: 20880642»PubMed
  176. Hotopf M, Chidgey J, Addington-Hall J ym. Depression in advanced disease: a systematic review Part 1. Prevalence and case finding. Palliat Med 2002;16:81-97 «PMID: 11969152»PubMed
  177. Grassi L, Indelli M, Marzola M ym. Depressive symptoms and quality of life in home-care-assisted cancer patients. J Pain Symptom Manage 1996;12:300-7 «PMID: 8942125»PubMed
  178. Uitterhoeve RJ, Vernooy M, Litjens M ym. Psychosocial interventions for patients with advanced cancer - a systematic review of the literature. Br J Cancer 2004;91:1050-62 «PMID: 15316564»PubMed
  179. Bužgová R, Hajnová E, Sikorová L ym. Association between unmet needs and quality of life in hospitalised cancer patients no longer receiving anti-cancer treatment. Eur J Cancer Care (Engl) 2014;23:685-94 «PMID: 24450878»PubMed
  180. Ujeyl M, Müller-Oerlinghausen B. [Antidepressants for treatment of depression in palliative patients : a systematic literature review]. Schmerz 2012;26:523-36 «PMID: 22968366»PubMed
  181. Rayner L, Price A, Evans A ym. Antidepressants for the treatment of depression in palliative care: systematic review and meta-analysis. Palliat Med 2011;25:36-51 «PMID: 20935027»PubMed
  182. Warmenhoven F, Bor H, Lucassen P ym. Depressive disorder in the last phase of life in patients with cardiovascular disease, cancer, and COPD: data from a 20-year follow-up period in general practice. Br J Gen Pract 2013;63:e303-8 «PMID: 23643227»PubMed
  183. Hack TF, McClement SE, Chochinov HM ym. Learning from dying patients during their final days: life reflections gleaned from dignity therapy. Palliat Med 2010;24:715-23 «PMID: 20605851»PubMed
  184. Donato SC, Matuoka JY, Yamashita CC ym. Effects of dignity therapy on terminally ill patients: a systematic review. Rev Esc Enferm USP 2016;50:1014-1024 «PMID: 28198968»PubMed
  185. Martínez M, Arantzamendi M, Belar A ym. 'Dignity therapy', a promising intervention in palliative care: A comprehensive systematic literature review. Palliat Med 2017;31:492-509 «PMID: 27566756»PubMed
  186. Renom-Guiteras A, Planas J, Farriols C ym. Insomnia among patients with advanced disease during admission in a Palliative Care Unit: a prospective observational study on its frequency and association with psychological, physical and environmental factors. BMC Palliat Care 2014;13:40 «PMID: 25136263»PubMed
  187. Mercadante S, Adile C, Ferrera P ym. Sleep disturbances in advanced cancer patients admitted to a supportive/palliative care unit. Support Care Cancer 2017;25:1301-1306 «PMID: 27957622»PubMed
  188. Cheville AL, Kollasch J, Vandenberg J ym. A home-based exercise program to improve function, fatigue, and sleep quality in patients with Stage IV lung and colorectal cancer: a randomized controlled trial. J Pain Symptom Manage 2013;45:811-21 «PMID: 23017624»PubMed
  189. Ducloux D, Guisado H, Pautex S. Promoting sleep for hospitalized patients with advanced cancer with relaxation therapy: experience of a randomized study. Am J Hosp Palliat Care 2013;30:536-40 «PMID: 22964343»PubMed
  190. Keeley PW. Delirium at the end of life. BMJ Clin Evid 2007;2007: «PMID: 19454079»PubMed
  191. Lonergan E, Britton AM, Luxenberg J ym. Antipsychotics for delirium. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD005594 «PMID: 17443602»PubMed
  192. Candy B, Jackson KC, Jones L ym. Drug therapy for delirium in terminally ill adult patients. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD004770 «PMID: 23152226»PubMed
  193. Hui D, Frisbee-Hume S, Wilson A ym. Effect of Lorazepam With Haloperidol vs Haloperidol Alone on Agitated Delirium in Patients With Advanced Cancer Receiving Palliative Care: A Randomized Clinical Trial. JAMA 2017;318:1047-1056 «PMID: 28975307»PubMed
  194. Gagnon B, Low G, Schreier G. Methylphenidate hydrochloride improves cognitive function in patients with advanced cancer and hypoactive delirium: a prospective clinical study. J Psychiatry Neurosci 2005;30:100-7 «PMID: 15798785»PubMed
  195. Cherny NI, Radbruch L, Board of the European Association for Palliative Care.. European Association for Palliative Care (EAPC) recommended framework for the use of sedation in palliative care. Palliat Med 2009;23:581-93 «PMID: 19858355»PubMed
  196. Reinbolt RE, Shenk AM, White PH ym. Symptomatic treatment of infections in patients with advanced cancer receiving hospice care. J Pain Symptom Manage 2005;30:175-82 «PMID: 16125033»PubMed
  197. McDonald MW, McMullen KP. A new paradigm in treatment of brain metastases. Curr Probl Cancer 2015;39:70-88 «PMID: 25952579»PubMed
  198. Mulvenna P, Nankivell M, Barton R ym. Dexamethasone and supportive care with or without whole brain radiotherapy in treating patients with non-small cell lung cancer with brain metastases unsuitable for resection or stereotactic radiotherapy (QUARTZ): results from a phase 3, non-inferiority, randomised trial. Lancet 2016;388:2004-2014 «PMID: 27604504»PubMed
  199. Windsor AA, Koh ES, Allen S ym. Poor outcomes after whole brain radiotherapy in patients with brain metastases: results from an international multicentre cohort study. Clin Oncol (R Coll Radiol) 2013;25:674-80 «PMID: 23906722»PubMed
  200. Cole JS, Patchell RA. Metastatic epidural spinal cord compression. Lancet Neurol 2008;7:459-66 «PMID: 18420159»PubMed
  201. Minisola S, Pepe J, Piemonte S ym. The diagnosis and management of hypercalcaemia. BMJ 2015;350:h2723 «PMID: 26037642»PubMed
  202. Thosani S, Hu MI. Denosumab: a new agent in the management of hypercalcemia of malignancy. Future Oncol 2015;11:2865-71 «PMID: 26403973»PubMed
  203. Mitchell SL, Kiely DK, Hamel MB. Dying with advanced dementia in the nursing home. Arch Intern Med 2004;164:321-6 «PMID: 14769629»PubMed
  204. Mitchell SL, Miller SC, Teno JM ym. Prediction of 6-month survival of nursing home residents with advanced dementia using ADEPT vs hospice eligibility guidelines. JAMA 2010;304:1929-35 «PMID: 21045099»PubMed
  205. Medical guidelines for determining prognosis in selected non-cancer diseases. The National Hospice Organization. Hosp J 1996;11:47-63 «PMID: 8949013»PubMed
  206. Hendriks SA, Smalbrugge M, Hertogh CM ym. Dying with dementia: symptoms, treatment, and quality of life in the last week of life. J Pain Symptom Manage 2014;47:710-20 «PMID: 23916680»PubMed
  207. Corbett A, Husebo B, Malcangio M ym. Assessment and treatment of pain in people with dementia. Nat Rev Neurol 2012;8:264-74 «PMID: 22487749»PubMed
  208. Bell JS, Laitinen ML, Lavikainen P ym. Use of strong opioids among community-dwelling persons with and without Alzheimer's disease in Finland. Pain 2011;152:543-7 «PMID: 21247697»PubMed
  209. Gill TM, Gahbauer EA, Han L ym. Trajectories of disability in the last year of life. N Engl J Med 2010;362:1173-80 «PMID: 20357280»PubMed
  210. Reisberg B, Ferris SH, de Leon MJ ym. The Global Deterioration Scale for assessment of primary degenerative dementia. Am J Psychiatry 1982;139:1136-9 «PMID: 7114305»PubMed
  211. Sampson EL, Candy B, Jones L. Enteral tube feeding for older people with advanced dementia. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD007209 «PMID: 19370678»PubMed
  212. van der Steen JT, Ooms ME, van der Wal G ym. Pneumonia: the demented patient's best friend? Discomfort after starting or withholding antibiotic treatment. J Am Geriatr Soc 2002;50:1681-8 «PMID: 12366622»PubMed
  213. Van Der Steen JT, Pasman HR, Ribbe MW ym. Discomfort in dementia patients dying from pneumonia and its relief by antibiotics. Scand J Infect Dis 2009;41:143-51 «PMID: 19065450»PubMed
  214. Givens JL, Jones RN, Shaffer ML ym. Survival and comfort after treatment of pneumonia in advanced dementia. Arch Intern Med 2010;170:1102-7 «PMID: 20625013»PubMed
  215. van der Steen JT, Lane P, Kowall NW ym. Antibiotics and mortality in patients with lower respiratory infection and advanced dementia. J Am Med Dir Assoc 2012;13:156-61 «PMID: 21450193»PubMed
  216. van der Maaden T, van der Steen JT, de Vet HC ym. Prospective Observations of Discomfort, Pain, and Dyspnea in Nursing Home Residents With Dementia and Pneumonia. J Am Med Dir Assoc 2016;17:128-35 «PMID: 26410108»PubMed
  217. Aaltonen M, Rissanen P, Forma L ym. The impact of dementia on care transitions during the last two years of life. Age Ageing 2012;41:52-7 «PMID: 22089082»PubMed
  218. Givens JL, Selby K, Goldfeld KS ym. Hospital transfers of nursing home residents with advanced dementia. J Am Geriatr Soc 2012;60:905-9 «PMID: 22428661»PubMed
  219. Gozalo P, Teno JM, Mitchell SL ym. End-of-life transitions among nursing home residents with cognitive issues. N Engl J Med 2011;365:1212-21 «PMID: 21991894»PubMed
  220. Miaskowski C, Dodd M, West C ym. The use of a responder analysis to identify differences in patient outcomes following a self-care intervention to improve cancer pain management. Pain 2007;129:55-63 «PMID: 17257753»PubMed
  221. Wells N, Hepworth JT, Murphy BA ym. Improving cancer pain management through patient and family education. J Pain Symptom Manage 2003;25:344-56 «PMID: 12691686»PubMed
  222. Chang MC, Chang YC, Chiou JF ym. Overcoming patient-related barriers to cancer pain management for home care patients. A pilot study. Cancer Nurs 2002;25:470-6 «PMID: 12464839»PubMed
  223. Abernethy AP, Currow DC, Frith P ym. Randomised, double blind, placebo controlled crossover trial of sustained release morphine for the management of refractory dyspnoea. BMJ 2003;327:523-8 «PMID: 12958109»PubMed
  224. Abernethy AP, McDonald CF, Frith PA ym. Effect of palliative oxygen versus room air in relief of breathlessness in patients with refractory dyspnoea: a double-blind, randomised controlled trial. Lancet 2010;376:784-93 «PMID: 20816546»PubMed
  225. Agar MR, Lawlor PG, Quinn S ym. Efficacy of Oral Risperidone, Haloperidol, or Placebo for Symptoms of Delirium Among Patients in Palliative Care: A Randomized Clinical Trial. JAMA Intern Med 2017;177:34-42 «PMID: 27918778»PubMed
  226. Ahmedzai S, Brooks D. Transdermal fentanyl versus sustained-release oral morphine in cancer pain: preference, efficacy, and quality of life. The TTS-Fentanyl Comparative Trial Group. J Pain Symptom Manage 1997;13:254-61 «PMID: 9185430»PubMed
  227. Akechi T, Okuyama T, Onishi J ym. Psychotherapy for depression among incurable cancer patients. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD005537 «PMID: 18425922»PubMed
  228. Arai YC, Matsubara T, Shimo K ym. Low-dose gabapentin as useful adjuvant to opioids for neuropathic cancer pain when combined with low-dose imipramine. J Anesth 2010;24:407-10 «PMID: 20217150»PubMed
  229. Axelsson B, Stellborn P, Ström G. Analgesic effect of paracetamol on cancer related pain in concurrent strong opioid therapy. A prospective clinical study. Acta Oncol 2008;47:891-5 «PMID: 17965980»PubMed
  230. Baines M, Oliver DJ, Carter RL. Medical management of intestinal obstruction in patients with advanced malignant disease. A clinical and pathological study. Lancet 1985;2:990-3 «PMID: 2414614»PubMed
  231. Bandieri E, Romero M, Ripamonti CI ym. Randomized Trial of Low-Dose Morphine Versus Weak Opioids in Moderate Cancer Pain. J Clin Oncol 2016;34:436-42 «PMID: 26644526»PubMed
  232. Banerjee M, Pal S, Bhattacharya B ym. A comparative study of efficacy and safety of gabapentin versus amitriptyline as coanalgesics in patients receiving opioid analgesics for neuropathic pain in malignancy. Indian J Pharmacol 2013;45:334-8 «PMID: 24014906»PubMed
  233. Barnes H, McDonald J, Smallwood N ym. Opioids for the palliation of refractory breathlessness in adults with advanced disease and terminal illness. Cochrane Database Syst Rev 2016;3:CD011008 «PMID: 27030166»PubMed
  234. Bell RF, Eccleston C, Kalso EA. Ketamine as an adjuvant to opioids for cancer pain. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD003351 «PMID: 23152217»PubMed
  235. Beller EM, van Driel ML, McGregor L ym. Palliative pharmacological sedation for terminally ill adults. Cochrane Database Syst Rev 2015;1:CD010206 «PMID: 25879099»PubMed
  236. Beltman MW, Voshaar RC, Speckens AE. Cognitive-behavioural therapy for depression in people with a somatic disease: meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Psychiatry 2010;197:11-9 «PMID: 20592427»PubMed
  237. Bennett MI, Laird B, van Litsenburg C ym. Pregabalin for the management of neuropathic pain in adults with cancer: a systematic review of the literature. Pain Med 2013;14:1681-8 «PMID: 23915361»PubMed
  238. Bennett MI. Effectiveness of antiepileptic or antidepressant drugs when added to opioids for cancer pain: systematic review. Palliat Med 2011;25:553-9 «PMID: 20671006»PubMed
  239. Bergasa NV, Alling DW, Talbot TL ym. Oral nalmefene therapy reduces scratching activity due to the pruritus of cholestasis: a controlled study. J Am Acad Dermatol 1999;41:431-4 «PMID: 10459118»PubMed
  240. Bredlau AL, Thakur R, Korones DN ym. Ketamine for pain in adults and children with cancer: a systematic review and synthesis of the literature. Pain Med 2013;14:1505-17 «PMID: 23915253»PubMed
  241. Bruera E, Belzile M, Neumann C ym. A double-blind, crossover study of controlled-release metoclopramide and placebo for the chronic nausea and dyspepsia of advanced cancer. J Pain Symptom Manage 2000;19:427-35 «PMID: 10908823»PubMed
  242. Bruera E, Hui D, Dalal S ym. Parenteral hydration in patients with advanced cancer: a multicenter, double-blind, placebo-controlled randomized trial. J Clin Oncol 2013;31:111-8 «PMID: 23169523»PubMed
  243. Bruera E, Moyano JR, Sala R ym. Dexamethasone in addition to metoclopramide for chronic nausea in patients with advanced cancer: a randomized controlled trial. J Pain Symptom Manage 2004;28:381-8 «PMID: 15471656»PubMed
  244. Bruera E, Sala R, Rico MA ym. Effects of parenteral hydration in terminally ill cancer patients: a preliminary study. J Clin Oncol 2005;23:2366-71 «PMID: 15800328»PubMed
  245. Bull J, Wellman CV, Israel RJ ym. Fixed-Dose Subcutaneous Methylnaltrexone in Patients with Advanced Illness and Opioid-Induced Constipation: Results of a Randomized, Placebo-Controlled Study and Open-Label Extension. J Palliat Med 2015;18:593-600 «PMID: 25973526»PubMed
  246. Candy B, Jackson KC, Jones L ym. Drug therapy for symptoms associated with anxiety in adult palliative care patients. Cochrane Database Syst Rev 2012;10:CD004596 «PMID: 23076905»PubMed
  247. Candy B, Jones L, Goodman ML ym. Laxatives or methylnaltrexone for the management of constipation in palliative care patients. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD003448 «PMID: 21249653»PubMed
  248. Candy B, Jones L, Larkin PJ ym. Laxatives for the management of constipation in people receiving palliative care. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD003448 «PMID: 25967924»PubMed
  249. Caraceni A, Zecca E, Bonezzi C ym. Gabapentin for neuropathic cancer pain: a randomized controlled trial from the Gabapentin Cancer Pain Study Group. J Clin Oncol 2004;22:2909-17 «PMID: 15254060»PubMed
  250. Chow R, Bruera E, Chiu L ym. Enteral and parenteral nutrition in cancer patients: a systematic review and meta-analysis. Ann Palliat Med 2016;5:30-41 «PMID: 26841813»PubMed
  251. Coron E, David G, Lecleire S ym. Antireflux versus conventional self-expanding metallic Stents (SEMS) for distal esophageal cancer: results of a multicenter randomized trial. Endosc Int Open 2016;4:E730-6 «PMID: 27556085»PubMed
  252. Cranston JM, Crockett A, Currow D. Oxygen therapy for dyspnoea in adults. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD004769 «PMID: 18646110»PubMed
  253. Currow DC, McDonald C, Oaten S ym. Once-daily opioids for chronic dyspnea: a dose increment and pharmacovigilance study. J Pain Symptom Manage 2011;42:388-99 «PMID: 21458217»PubMed
  254. Currow DC, Quinn S, Agar M ym. Double-blind, placebo-controlled, randomized trial of octreotide in malignant bowel obstruction. J Pain Symptom Manage 2015;49:814-21 «PMID: 25462210»PubMed
  255. Dai Y, Li C, Xie Y ym. Interventions for dysphagia in oesophageal cancer. Cochrane Database Syst Rev 2014;:CD005048 «PMID: 25354795»PubMed
  256. Dale O, Moksnes K, Kaasa S. European Palliative Care Research Collaborative pain guidelines: opioid switching to improve analgesia or reduce side effects. A systematic review. Palliat Med 2011;25:494-503 «PMID: 21708856»PubMed
  257. Derry S, Wiffen PJ, Moore RA ym. Oral nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) for cancer pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2017;7:CD012638 «PMID: 28700091»PubMed
  258. Dou Z, Jiang Z, Zhong J. Efficacy and safety of pregabalin in patients with neuropathic cancer pain undergoing morphine therapy. Asia Pac J Clin Oncol 2017;13:e57-e64 «PMID: 25530068»PubMed
  259. Ekström M, Ahmadi Z, Bornefalk-Hermansson A ym. Oxygen for breathlessness in patients with chronic obstructive pulmonary disease who do not qualify for home oxygen therapy. Cochrane Database Syst Rev 2016;11:CD006429 «PMID: 27886372»PubMed
  260. FRIEDGOOD CE, RIPSTEIN CB. Chlorpromazine (thorazine) in the treatment of intractable hiccups. J Am Med Assoc 1955;157:309-10 «PMID: 13221413»PubMed
  261. Gallagher R, Roberts D. A systematic review of oxygen and airflow effect on relief of dyspnea at rest in patients with advanced disease of any cause. J Pain Palliat Care Pharmacother 2004;18:3-15 «PMID: 15760804»PubMed
  262. Geng CJ, Liang Q, Zhong JH ym. Ibandronate to treat skeletal-related events and bone pain in metastatic bone disease or multiple myeloma: a meta-analysis of randomised clinical trials. BMJ Open 2015;5:e007258 «PMID: 26038356»PubMed
  263. Good P, Cavenagh J, Mather M ym. Medically assisted nutrition for palliative care in adult patients. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD006274 «PMID: 18843710»PubMed
  264. Grond S, Zech D, Schug SA ym. Validation of World Health Organization guidelines for cancer pain relief during the last days and hours of life. J Pain Symptom Manage 1991;6:411-22 «PMID: 1940485»PubMed
  265. Guelaud C, Similowski T, Bizec JL ym. Baclofen therapy for chronic hiccup. Eur Respir J 1995;8:235-7 «PMID: 7758557»PubMed
  266. Gunal AI, Ozalp G, Yoldas TK ym. Gabapentin therapy for pruritus in haemodialysis patients: a randomized, placebo-controlled, double-blind trial. Nephrol Dial Transplant 2004;19:3137-9 «PMID: 15575002»PubMed
  267. Hardy J, Daly S, McQuade B ym. A double-blind, randomised, parallel group, multinational, multicentre study comparing a single dose of ondansetron 24 mg p.o. with placebo and metoclopramide 10 mg t.d.s. p.o. in the treatment of opioid-induced nausea and emesis in cancer patients. Support Care Cancer 2002;10:231-6 «PMID: 11904788»PubMed
  268. Hardy J, Quinn S, Fazekas B ym. Randomized, double-blind, placebo-controlled study to assess the efficacy and toxicity of subcutaneous ketamine in the management of cancer pain. J Clin Oncol 2012;30:3611-7 «PMID: 22965960»PubMed
  269. Hardy J, Randall C, Pinkerton E ym. A randomised, double-blind controlled trial of intranasal midazolam for the palliation of dyspnoea in patients with life-limiting disease. Support Care Cancer 2016;24:3069-76 «PMID: 26887587»PubMed
  270. Hernández JL, Pajarón M, García-Regata O ym. Gabapentin for intractable hiccup. Am J Med 2004;117:279-81 «PMID: 15308440»PubMed
  271. Hunold KM, Esserman DA, Isaacs CG ym. Side effects from oral opioids in older adults during the first week of treatment for acute musculoskeletal pain. Acad Emerg Med 2013;20:872-9 «PMID: 24033733»PubMed
  272. Ishizuka P, Garcia JB, Sakata RK ym. Assessment of oral S+ ketamine associated with morphine for the treatment of oncologic pain. Rev Bras Anestesiol 2007;57:19-31 «PMID: 19468615»PubMed
  273. Israel FJ, Parker G, Charles M ym. Lack of benefit from paracetamol (acetaminophen) for palliative cancer patients requiring high-dose strong opioids: a randomized, double-blind, placebo-controlled, crossover trial. J Pain Symptom Manage 2010;39:548-54 «PMID: 20083373»PubMed
  274. Jadad AR, Browman GP. The WHO analgesic ladder for cancer pain management. Stepping up the quality of its evaluation. JAMA 1995;274:1870-3 «PMID: 7500538»PubMed
  275. Javed A, Pal S, Dash NR ym. Palliative stenting with or without radiotherapy for inoperable esophageal carcinoma: a randomized trial. J Gastrointest Cancer 2012;43:63-9 «PMID: 20835926»PubMed
  276. Julião M, Oliveira F, Nunes B ym. Efficacy of dignity therapy on depression and anxiety in Portuguese terminally ill patients: a phase II randomized controlled trial. J Palliat Med 2014;17:688-95 «PMID: 24735024»PubMed
  277. Kane CM, Mulvey MR, Wright S ym. Opioids combined with antidepressants or antiepileptic drugs for cancer pain: Systematic review and meta-analysis. Palliat Med 2018;32:276-286 «PMID: 28604172»PubMed
  278. Kaneishi K, Kawabata M, Morita T. Olanzapine for the relief of nausea in patients with advanced cancer and incomplete bowel obstruction. J Pain Symptom Manage 2012;44:604-7 «PMID: 22771132»PubMed
  279. Kerr CW, Drake J, Milch RA ym. Effects of methylphenidate on fatigue and depression: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Pain Symptom Manage 2012;43:68-77 «PMID: 22208450»PubMed
  280. Keskinbora K, Pekel AF, Aydinli I. Gabapentin and an opioid combination versus opioid alone for the management of neuropathic cancer pain: a randomized open trial. J Pain Symptom Manage 2007;34:183-9 «PMID: 17604592»PubMed
  281. Kurita GP, Benthien KS, Nordly M ym. The evidence of neuraxial administration of analgesics for cancer-related pain: a systematic review. Acta Anaesthesiol Scand 2015;59:1103-15 «PMID: 25684104»PubMed
  282. Kurita GP, Kaasa S, Sjøgren P ym. Spinal opioids in adult patients with cancer pain: a systematic review: a European Palliative Care Research Collaborative (EPCRC) opioid guidelines project. Palliat Med 2011;25:560-77 «PMID: 21708860»PubMed
  283. Lam PT, Chan KS, Tse CY ym. Retrospective analysis of antibiotic use and survival in advanced cancer patients with infections. J Pain Symptom Manage 2005;30:536-43 «PMID: 16376740»PubMed
  284. Laval G, Rousselot H, Toussaint-Martel S ym. SALTO: a randomized, multicenter study assessing octreotide LAR in inoperable bowel obstruction. Bull Cancer 2012;99:E1-9 «PMID: 22265994»PubMed
  285. Lipps DC, Jabbari B, Mitchell MH ym. Nifedipine for intractable hiccups. Neurology 1990;40:531-2 «PMID: 2314596»PubMed
  286. Long-Term Oxygen Treatment Trial Research Group., Albert RK, Au DH ym. A Randomized Trial of Long-Term Oxygen for COPD with Moderate Desaturation. N Engl J Med 2016;375:1617-1627 «PMID: 27783918»PubMed
  287. Lundström S, Zachrisson U, Fürst CJ. When nothing helps: propofol as sedative and antiemetic in palliative cancer care. J Pain Symptom Manage 2005;30:570-7 «PMID: 16376744»PubMed
  288. MacKintosh D. Olanzapine in the Management of Difficult to Control Nausea and Vomiting in a Palliative Care Population: A Case Series. J Palliat Med 2016;19:87-90 «PMID: 26398872»PubMed
  289. Madanagopolan N. Metoclopramide in hiccup. Curr Med Res Opin 1975;3:371-4 «PMID: 1183218»PubMed
  290. Mariani P, Blumberg J, Landau A ym. Symptomatic treatment with lanreotide microparticles in inoperable bowel obstruction resulting from peritoneal carcinomatosis: a randomized, double-blind, placebo-controlled phase III study. J Clin Oncol 2012;30:4337-43 «PMID: 23109694»PubMed
  291. Mercadante S, Arcuri E, Tirelli W ym. Amitriptyline in neuropathic cancer pain in patients on morphine therapy: a randomized placebo-controlled, double-blind crossover study. Tumori 2002;88:239-42 «PMID: 12195763»PubMed
  292. Mercadante S, Fulfaro F, Casuccio A. A randomised controlled study on the use of anti-inflammatory drugs in patients with cancer pain on morphine therapy: effects on dose-escalation and a pharmacoeconomic analysis. Eur J Cancer 2002;38:1358-63 «PMID: 12091067»PubMed
  293. Mercadante S, Intravaia G, Villari P ym. Intrathecal treatment in cancer patients unresponsive to multiple trials of systemic opioids. Clin J Pain 2007;23:793-8 «PMID: 18075407»PubMed
  294. Mercadante S, Klepstad P, Kurita GP ym. Sympathetic blocks for visceral cancer pain management: A systematic review and EAPC recommendations. Crit Rev Oncol Hematol 2015;96:577-83 «PMID: 26297518»PubMed
  295. Mercadante S, Porzio G, Aielli F ym. The effects of low doses of pregabalin on morphine analgesia in advanced cancer patients. Clin J Pain 2013;29:15-9 «PMID: 22510538»PubMed
  296. Mercadante S, Ripamonti C, Casuccio A ym. Comparison of octreotide and hyoscine butylbromide in controlling gastrointestinal symptoms due to malignant inoperable bowel obstruction. Support Care Cancer 2000;8:188-91 «PMID: 10789958»PubMed
  297. Mercadante S, Valle A, Porzio G ym. Opioid switching in patients with advanced cancer followed at home. A retrospective analysis. J Pain Symptom Manage 2013;45:298-304 «PMID: 23102561»PubMed
  298. Mercadante S, Villari P, Fulfaro F. Rifampicin in opioid-induced itching. Support Care Cancer 2001;9:467-8 «PMID: 11585275»PubMed
  299. Mercadante S. Pain treatment and outcomes for patients with advanced cancer who receive follow-up care at home. Cancer 1999;85:1849-58 «PMID: 10223581»PubMed
  300. Mercadante S. Switching methadone: a 10-year experience of 345 patients in an acute palliative care unit. Pain Med 2012;13:399-404 «PMID: 22360828»PubMed
  301. Mercadante V, Al Hamad A, Lodi G ym. Interventions for the management of radiotherapy-induced xerostomia and hyposalivation: A systematic review and meta-analysis. Oral Oncol 2017;66:64-74 «PMID: 28249650»PubMed
  302. Mhaskar R, Redzepovic J, Wheatley K ym. Bisphosphonates in multiple myeloma: a network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD003188 «PMID: 22592688»PubMed
  303. Mishra S, Bhatnagar S, Goyal GN ym. A comparative efficacy of amitriptyline, gabapentin, and pregabalin in neuropathic cancer pain: a prospective randomized double-blind placebo-controlled study. Am J Hosp Palliat Care 2012;29:177-82 «PMID: 21745832»PubMed
  304. Mishra S, Bhatnagar S, Gupta D ym. Management of neuropathic cancer pain following WHO analgesic ladder: a prospective study. Am J Hosp Palliat Care 2008;25:447-51 «PMID: 19106278»PubMed
  305. Moore RP, Berlowitz DJ, Denehy L ym. A randomised trial of domiciliary, ambulatory oxygen in patients with COPD and dyspnoea but without resting hypoxaemia. Thorax 2011;66:32-7 «PMID: 20880870»PubMed
  306. Moretti R, Torre P, Antonello RM ym. Treatment of chronic: new perspectives. Eur J Neurol 1999;6:617 «PMID: 10866495»PubMed
  307. Morita T, Chinone Y, Ikenaga M ym. Efficacy and safety of palliative sedation therapy: a multicenter, prospective, observational study conducted on specialized palliative care units in Japan. J Pain Symptom Manage 2005;30:320-8 «PMID: 16256896»PubMed
  308. Myers J, Chan V, Jarvis V ym. Intraspinal techniques for pain management in cancer patients: a systematic review. Support Care Cancer 2010;18:137-49 «PMID: 19943068»PubMed
  309. Mystakidou K, Befon S, Liossi C ym. Comparison of the efficacy and safety of tropisetron, metoclopramide, and chlorpromazine in the treatment of emesis associated with far advanced cancer. Cancer 1998;83:1214-23 «PMID: 9740088»PubMed
  310. Mystakidou K, Tsilika E, Kalaidopoulou O ym. Comparison of octreotide administration vs conservative treatment in the management of inoperable bowel obstruction in patients with far advanced cancer: a randomized, double- blind, controlled clinical trial. Anticancer Res 2002;22:1187-92 «PMID: 12168923»PubMed
  311. Nagels W, Pease N, Bekkering G ym. Celiac plexus neurolysis for abdominal cancer pain: a systematic review. Pain Med 2013;14:1140-63 «PMID: 23802777»PubMed
  312. Naini AE, Harandi AA, Khanbabapour S ym. Gabapentin: a promising drug for the treatment of uremic pruritus. Saudi J Kidney Dis Transpl 2007;18:378-81 «PMID: 17679749»PubMed
  313. Nakajima N, Hata Y, Kusumuto K. A clinical study on the influence of hydration volume on the signs of terminally ill cancer patients with abdominal malignancies. J Palliat Med 2013;16:185-9 «PMID: 23327196»PubMed
  314. Nakajima N, Takahashi Y, Ishitani K. The volume of hydration in terminally ill cancer patients with hydration-related symptoms: a prospective study. J Palliat Med 2014;17:1037-41 «PMID: 25050699»PubMed
  315. Narabayashi M, Saijo Y, Takenoshita S ym. Opioid rotation from oral morphine to oral oxycodone in cancer patients with intolerable adverse effects: an open-label trial. Jpn J Clin Oncol 2008;38:296-304 «PMID: 18326541»PubMed
  316. Navigante AH, Cerchietti LC, Castro MA ym. Midazolam as adjunct therapy to morphine in the alleviation of severe dyspnea perception in patients with advanced cancer. J Pain Symptom Manage 2006;31:38-47 «PMID: 16442481»PubMed
  317. Ng CG, Boks MP, Roes KC ym. Rapid response to methylphenidate as an add-on therapy to mirtazapine in the treatment of major depressive disorder in terminally ill cancer patients: a four-week, randomized, double-blinded, placebo-controlled study. Eur Neuropsychopharmacol 2014;24:491-8 «PMID: 24503279»PubMed
  318. Nicholson AB. Methadone for cancer pain. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD003971 «PMID: 17943808»PubMed
  319. Obita GP, Boland EG, Currow DC ym. Somatostatin Analogues Compared With Placebo and Other Pharmacologic Agents in the Management of Symptoms of Inoperable Malignant Bowel Obstruction: A Systematic Review. J Pain Symptom Manage 2016;52:901-919.e1 «PMID: 27697568»PubMed
  320. O'Carrigan B, Wong MH, Willson ML ym. Bisphosphonates and other bone agents for breast cancer. Cochrane Database Syst Rev 2017;10:CD003474 «PMID: 29082518»PubMed
  321. Oxberry SG, Bland JM, Clark AL ym. Repeat dose opioids may be effective for breathlessness in chronic heart failure if given for long enough. J Palliat Med 2013;16:250-5 «PMID: 23368980»PubMed
  322. Oxberry SG, Torgerson DJ, Bland JM ym. Short-term opioids for breathlessness in stable chronic heart failure: a randomized controlled trial. Eur J Heart Fail 2011;13:1006-12 «PMID: 21712288»PubMed
  323. Passik SD, Lundberg J, Kirsh KL ym. A pilot exploration of the antiemetic activity of olanzapine for the relief of nausea in patients with advanced cancer and pain. J Pain Symptom Manage 2002;23:526-32 «PMID: 12067777»PubMed
  324. Pautex S, Vayne-Bossert P, Jamme S ym. Anatomopathological causes of death in patients with advanced cancer: association with the use of anticoagulation and antibiotics at the end of life. J Palliat Med 2013;16:669-74 «PMID: 23725234»PubMed
  325. Peng L, Min S, Zejun Z ym. Spinal cord stimulation for cancer-related pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD009389 «PMID: 26121600»PubMed
  326. Peng X, Wang P, Li S ym. Randomized clinical trial comparing octreotide and scopolamine butylbromide in symptom control of patients with inoperable bowel obstruction due to advanced ovarian cancer. World J Surg Oncol 2015;13:50 «PMID: 25889313»PubMed
  327. Perkins P, Dorman S. Haloperidol for the treatment of nausea and vomiting in palliative care patients. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD006271 «PMID: 19370630»PubMed
  328. Petroianu G, Hein G, Petroianu A ym. Idiopathic chronic hiccup: combination therapy with cisapride, omeprazole, and baclofen. Clin Ther 1997;19:1031-8 «PMID: 9385490»PubMed
  329. Petroianu G, Hein G, Stegmeier-Petroianu A ym. Gabapentin "add-on therapy" for idiopathic chronic hiccup (ICH). J Clin Gastroenterol 2000;30:321-4 «PMID: 10777198»PubMed
  330. Philip J, Gold M, Milner A ym. A randomized, double-blind, crossover trial of the effect of oxygen on dyspnea in patients with advanced cancer. J Pain Symptom Manage 2006;32:541-50 «PMID: 17157756»PubMed
  331. Porta-Sales J, Garzón-Rodríguez C, Llorens-Torromé S ym. Evidence on the analgesic role of bisphosphonates and denosumab in the treatment of pain due to bone metastases: A systematic review within the European Association for Palliative Care guidelines project. Palliat Med 2017;31:5-25 «PMID: 27006430»PubMed
  332. Porzio G, Aielli F, Verna L ym. Gabapentin in the treatment of hiccups in patients with advanced cancer: a 5-year experience. Clin Neuropharmacol 2010;33:179-80 «PMID: 20414106»PubMed
  333. Preston NJ, Hurlow A, Brine J ym. Blood transfusions for anaemia in patients with advanced cancer. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD009007 «PMID: 22336857»PubMed
  334. Price TJ, Patterson WK, Olver IN. Rifampicin as treatment for pruritus in malignant cholestasis. Support Care Cancer 1998;6:533-5 «PMID: 9833303»PubMed
  335. Radbruch L, Trottenberg P, Elsner F ym. Systematic review of the role of alternative application routes for opioid treatment for moderate to severe cancer pain: an EPCRC opioid guidelines project. Palliat Med 2011;25:578-96 «PMID: 21708861»PubMed
  336. Ramírez FC, Graham DY. Treatment of intractable hiccup with baclofen: results of a double-blind randomized, controlled, cross-over study. Am J Gastroenterol 1992;87:1789-91 «PMID: 1449142»PubMed
  337. Ray D, Sutradhar P, Majunder G, Ghosh A. Role of gabapentin as adjuvant analgesic with opioids for neuropathic cancer pain when combined with low-dose amitriptyline in cancer subjects of Tripura, a North Eastern State of India. J Evid Based Med Healthcare 2015;2:5669-83
  338. Ripamonti C, Mercadante S, Groff L ym. Role of octreotide, scopolamine butylbromide, and hydration in symptom control of patients with inoperable bowel obstruction and nasogastric tubes: a prospective randomized trial. J Pain Symptom Manage 2000;19:23-34 «PMID: 10687323»PubMed
  339. Rosenberg JH, Albrecht JS, Fromme EK ym. Antimicrobial use for symptom management in patients receiving hospice and palliative care: a systematic review. J Palliat Med 2013;16:1568-74 «PMID: 24151960»PubMed
  340. Ross JR, Goller K, Hardy J ym. Gabapentin is effective in the treatment of cancer-related neuropathic pain: a prospective, open-label study. J Palliat Med 2005;8:1118-26 «PMID: 16351524»PubMed
  341. Ruiz Garcia V, López-Briz E, Carbonell Sanchis R ym. Megestrol acetate for treatment of anorexia-cachexia syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD004310 «PMID: 23543530»PubMed
  342. Saarto T, Wiffen PJ. Antidepressants for neuropathic pain. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD005454 «PMID: 17943857»PubMed
  343. Schmidt-Hansen M, Bennett MI, Arnold S ym. Oxycodone for cancer-related pain. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD003870 «PMID: 25723351»PubMed
  344. Schwörer H, Hartmann H, Ramadori G. Relief of cholestatic pruritus by a novel class of drugs: 5-hydroxytryptamine type 3 (5-HT3) receptor antagonists: effectiveness of ondansetron. Pain 1995;61:33-7 «PMID: 7644246»PubMed
  345. Simon ST, Higginson IJ, Booth S ym. Benzodiazepines for the relief of breathlessness in advanced malignant and non-malignant diseases in adults. Cochrane Database Syst Rev 2016;10:CD007354 «PMID: 27764523»PubMed
  346. Solomon DH, Rassen JA, Glynn RJ ym. The comparative safety of opioids for nonmalignant pain in older adults. Arch Intern Med 2010;170:1979-86 «PMID: 21149754»PubMed
  347. Stockler M, Vardy J, Pillai A ym. Acetaminophen (paracetamol) improves pain and well-being in people with advanced cancer already receiving a strong opioid regimen: a randomized, double-blind, placebo-controlled cross-over trial. J Clin Oncol 2004;22:3389-94 «PMID: 15310785»PubMed
  348. Straube C, Derry S, Jackson KC ym. Codeine, alone and with paracetamol (acetaminophen), for cancer pain. Cochrane Database Syst Rev 2014;:CD006601 «PMID: 25234029»PubMed
  349. Sullivan DR, Mongoue-Tchokote S, Mori M ym. Randomized, double-blind, placebo-controlled study of methylphenidate for the treatment of depression in SSRI-treated cancer patients receiving palliative care. Psychooncology 2017;26:1763-1769 «PMID: 27429350»PubMed
  350. Terg R, Coronel E, Sordá J ym. Efficacy and safety of oral naltrexone treatment for pruritus of cholestasis, a crossover, double blind, placebo-controlled study. J Hepatol 2002;37:717-22 «PMID: 12445410»PubMed
  351. Walsh TD. Controlled study of imipramine and morphine in chronic pain due to advanced cancer. Abstract. Proceedings of ASCO 1986;237
  352. van den Beuken-van Everdingen MH, de Graeff A, Jongen JL ym. Pharmacological Treatment of Pain in Cancer Patients: The Role of Adjuvant Analgesics, a Systematic Review. Pain Pract 2017;17:409-419 «PMID: 27207115»PubMed
  353. Vayne-Bossert P, Afsharimani B, Good P ym. Interventional options for the management of refractory cancer pain--what is the evidence? Support Care Cancer 2016;24:1429-38 «PMID: 26660344»PubMed
  354. Ventafridda V, Ripamonti C, Caraceni A ym. The management of inoperable gastrointestinal obstruction in terminal cancer patients. Tumori 1990;76:389-93 «PMID: 1697993»PubMed
  355. White PH, Kuhlenschmidt HL, Vancura BG ym. Antimicrobial use in patients with advanced cancer receiving hospice care. J Pain Symptom Manage 2003;25:438-43 «PMID: 12727041»PubMed
  356. Wiffen PJ, Derry S, Moore RA ym. Oral paracetamol (acetaminophen) for cancer pain. Cochrane Database Syst Rev 2017;7:CD012637 «PMID: 28700092»PubMed
  357. Wiffen PJ, Wee B, Moore RA. Oral morphine for cancer pain. Cochrane Database Syst Rev 2016;4:CD003868 «PMID: 27105021»PubMed
  358. Wilson J, Plourde JY, Marshall D ym. Long-term safety and clinical effectiveness of controlled-release metoclopramide in cancer-associated dyspepsia syndrome: a multicentre evaluation. J Palliat Care 2002;18:84-91 «PMID: 12164105»PubMed
  359. Wirz S, Wartenberg HC, Elsen C ym. Managing cancer pain and symptoms of outpatients by rotation to sustained-release hydromorphone: a prospective clinical trial. Clin J Pain 2006;22:770-5 «PMID: 17057558»PubMed
  360. Wolfhagen FH, Sternieri E, Hop WC ym. Oral naltrexone treatment for cholestatic pruritus: a double-blind, placebo-controlled study. Gastroenterology 1997;113:1264-9 «PMID: 9322521»PubMed
  361. Wong R, Wiffen PJ. Bisphosphonates for the relief of pain secondary to bone metastases. Cochrane Database Syst Rev 2002;:CD002068 «PMID: 12076438»PubMed
  362. Yamaguchi T, Morita T, Shinjo T ym. Effect of parenteral hydration therapy based on the Japanese national clinical guideline on quality of life, discomfort, and symptom intensity in patients with advanced cancer. J Pain Symptom Manage 2012;43:1001-12 «PMID: 22651946»PubMed
  363. Yue J, Jiao S, Xiao Y ym. Comparison of pregabalin with ondansetron in treatment of uraemic pruritus in dialysis patients: a prospective, randomized, double-blind study. Int Urol Nephrol 2015;47:161-7 «PMID: 25099523»PubMed
  364. Yuen KK, Shelley M, Sze WM ym. Bisphosphonates for advanced prostate cancer. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD006250 «PMID: 17054286»PubMed
  365. Zech DF, Grond S, Lynch J ym. Validation of World Health Organization Guidelines for cancer pain relief: a 10-year prospective study. Pain 1995;63:65-76 «PMID: 8577492»PubMed
  366. Zeppetella G, Davies AN. Opioids for the management of breakthrough pain in cancer patients. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD004311 «PMID: 24142465»PubMed

A

Bisfosfonaatit ja denosumabi malignin luustokivun hoidossa

Bisfosfonaateilla ja denosumabilla on korkeintaan heikko luustoetäpesäkkeiden aiheuttamaa kipua lievittävä vaikutus

A

Hapen anto vaikeasta sairaudesta kärsivien potilaiden hengenahdistuksen hoidossa

Kotihappihoito ei lievitä hengenahdistusta ilmavirtaa enempää pitkälle edenneestä vaikeasta sairaudesta kärsivillä potilailla, joilla ei esiinny hypoksiaa.

A

Kuolevan potilaan nielemisvaikeuden hoito

Ruokatorvisyöpäpotilaan nielemisvaikeutta voidaan helpottaa ruokatorveen asennettavalla stentillä.

A

Metyylinaltreksonin käyttö opioidien aiheuttaman ummetuksen hoidossa elämän loppuvaiheen potilailla

Opioidien aiheuttamaa ummetusta voidaan laukaista subkutaanisesti annosteltavalla metyylinaltreksonibromidilla silloin, kun laksatiiveilla ei ole saavutettu riittävää hoitovastetta.

A

Naloksegoli opioidiummetuksen hoidossa

Naloksegoli lievittää hieman opioideista aiheutuvaa ummetusta.

A

Vahvat opioidit syöpäpotilaan läpilyöntikivun hoidossa

Vahvat opioidit ovat tehokkaita syöpäpotilaan läpilyöntikivun hoidossa.

A

Vahvojen opioidien käyttö syövän aiheuttaman kivun hoidossa

Vahvat opioidit ovat tehokkaita syövän aiheuttaman kivun hoidossa.

B

Kuolevan potilaan laskimonesteytys ja heikkous, hallusinaatiot ja delirium

Parenteraalinen nesteytys ei ilmeisesti vähennä heikkoutta, hallusinaatioita tai deliriumia.

B

Neuropaattisen syöpäkivun hoito

Opioidihoitoon yhdistetty gabapentinoidi tai trisyklinen antidepressantti ilmeisesti lievittää syövästä johtuvaa neuropaattista kipua tehokkaammin kuin opioidi yksinään.

B

Saattohoitopotilaan deliriumin hoito antipsykooteilla

Saattohoidossa deliriumin lääkehoito antipsykooteilla ilmeisesti lisää deliriumoireita ja aiheuttaa haittavaikutuksia.

B

Suun kuivuuden hoito palliatiivisessa hoidossa

Kemosädehoitoon liittyvän kserostomian ja hyposalivaation hoidossa pilokarpiini on ilmeisesti tehokas.

B

Syöpäkipu ja WHO:n ohjeistus

Syöpäkivun hoidon osalta WHO:n ohjeistuksen mukaisesta hoidosta voitaneen poiketa siirtymällä käyttämään suoraan vahvoja opioideja.

B

Syöpäkivun hoito WHO:n portaiden mukaan

Syöpäkivun hoito WHO:n portaiden mukaan on ilmeisesti suurimmalla osalla syöpäpotilaista tehokasta.

C

Ilmavirtaus pitkälle edenneestä sairaudesta kärsivien potilaiden hengenahdistuksen hoitona

Ilmavirta saattaa lievittää pitkälle edenneestä sairaudesta kärsivien potilaiden hengenahdistusta.

C

Invasiiviset syöpäkivun hoidot

Spinaaliset opioidit ja muut kajoavat toimenpiteet saattavat olla tehokkaita niillä syöpäkipupotilailla, joiden kipua ei saada riittävästi lievitettyä systeemisillä opioideilla tai joille systeemiset opioidit aiheuttavat vaikeita haittavaikutuksia.

C

Kolestaattisen kutinan tai uremian hoito parantumattomasti sairailla

Kolestaasissa tai uremiassa lääkehoito saattaa lievittää kutinaa.

C

Kortikosteroidit malignin inoperaabelin suolitukoksen hoidossa

Kortikosteroidit saattavat olla hyödyllisiä inoperaabelin malignin suolitukoksen konservatiivisessa hoidossa.

C

Kuolevan potilaan laskimonesteytys ja sedaatio, myoklonus ja janon tunne

Parenteraalinen nesteytys saattaa lievittää sedaatiota, myoklonusta ja janon tunnetta.

C

Lanreotidi malignin inoperaabelin suolitukoksen hoidossa

Lanreotidilla ei liene vaikutusta oksenteluun malignissa inoperaabelissa suolitukoksessa.

C

Lääkkeettömät (psykososiaaliset) hoitokeinot saattohoito potilaan ahdistus- ja masennusoireiden hoidossa

Lääkkeettömillä (psykososiaalisilla) hoidoilla voitaneen helpottaa kuolevan potilaan ahdistus- ja masennusoireita.

C

Malignin inoperaabelin suolitukoksen konservatiivinen hoito

Malignin inoperaabelin suolitukoksen konservatiivinen lääkehoito antikolinergin, opioidin ja antiemeetin yhdistelmällä saattaa lievittää oireita.

C

Masennuksen lääkehoito palliatiivisilla potilailla

Masennuslääkehoito saattaa helpottaa palliatiivisessa hoidossa olevan potilaan masennusta.

C

Megestroli saattohoitopotilaan ruokahaluttomuuden hoitona

Megestroliasetaatti saattaa lisätä ruokahalua lumeeseen mutta ei muihin lääkkeisiin verrattuna.

C

Metoklopramidi syöpäpotilaiden kroonisen pahoinvoinnin ja oksentelun hoidossa

Metoklopramidi näyttää olevan tehokas syöpäpotilaiden kroonisen pahoinvoinnin ja oksentelun hoidossa.

C

Opioidin käyttö parantumattomasti sairaiden hengenahdistuksen hoidossa

Opioidin käyttö saattaa vähentää parantumattomasti sairaiden hengenahdistusta.

C

Opioidin vaihtaminen

Opioidin vaihto saattaa tehostaa kivunhoitoa ja vähentää haittavaikutuksia.

C

Parasetamolin yhdistäminen vahvaan opioidiin syöpäkivun hoidossa

Parasetamolin yhdistäminen vahvaan opioidiin ei lievittäne kipua tehokkaammin kuin vahva opioidi yksinään.

C

Somatostatiini ja oktreotidi kroonisen ripulin hoidossa

Oktreotidi ja somatostatiini saattavat vähentää kroonista ripulia.

C

Somatostatiinin analogit malignin inoperaabelin suolitukoksen konservatiivisessa hoidossa

Oktreotidi saattaa vähentää nenämahaletkueritystä, pahoinvointia ja oksentelua lumetta ja butyyliskopolamiinia tehokkaammin malignissa inoperaabelissa suolitukoksessa.

C

5-HT3-reseptoriantagonistit syöpäpotilaan kroonisen pahoinvoinnin ja oksentelun hoidossa

5-HT3-reseptorisalpaajista saattaa olla hyötyä syöpäpotilaan kroonisen pahoinvoinnin hoidossa.

D

Antibiootit kuolevan hoidossa

Näyttö antibioottihoidon tehosta kuolevan potilaan oireiden hoidossa on puutteellista.

D

Bentsodiatsepiinien käyttö hengenahdistuksen hoidossa

Bentsodiatsepiinien hyödystä hengenahdistuksen palliatiivisessa hoidossa ei ole tutkimusnäyttöä, mutta kliinisen kokemuksen perusteella niiden käyttöä yksin tai yhdessä opioidien kanssa voidaan harkita, jos muut keinot eivät tuo riittävää apua.

D

Fatiikin (poikkeava uupumus) lääkehoito elämän loppuvaiheen potilailla

Luotettava näyttö puuttuu minkään yksittäisen lääkkeen tehosta sairauden loppuvaiheen fatiikkiin (poikkeavaan uupumukseen).

D

Haloperidolin teho palliatiivisessa hoidossa olevien potilaiden pahoinvoinnin ja oksentelun hoidossa

Haloperidolin tehosta palliatiivisessa tai saattohoidossa ei ole julkaistu kontrolloituja tutkimuksia, mutta haloperidolia voidaan kokeilla etenkin opioidia saavien potilaiden pahoinvoinnin hoitoon.

D

Ketamiini syöpäkivun hoidossa

Yksittäisille syöpäkipupotilaille ketamiinista opioidin lisänä saattaa olla hyötyä, vaikka tutkimusnäyttöä asiasta ei ole.

D

Kortikosteroidi yhdistelmälääkityksenä parantumattomasti sairaiden pahoinvoinnin ja oksentelun hoidossa

Kortisonia yhdistettynä metoklopramidiin käytetään usein parantumattomasti sairaiden potilaiden pahoinvoinnin hoidossa, mutta luotettava tutkimusnäyttö hoidon tehosta puuttuu.

D

Loperamidi kroonisen ripulin hoidossa

Loperamidin käytöstä palliatiivisessa hoidossa olevan potilaan ripulin hoidossa ei ole tutkimuksia.

D

Metyylifenidaatti kuolevan potilaan masennusoireiden hoidossa

Tutkimusnäyttö metyylifenidaatin soveltuvuudesta masennuksen hoidossa on ristiriitaista.

D

Olantsapiini palliatiivisen syöpäpotilaan pahoinvoinnin hoidossa

Olantsapiini saattaa olla tehokas palliatiivisessa hoidossa olevan syöpäpotilaan pahoinvoinnissa, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Opioidin yhdistäminen tulehduskipulääkkeeseen syöpäkivun hoidossa

Tulehduskipulääkkeen ja opioidin käyttö yhdessä saattaa lievittää kipua paremmin kuin opioidi yksinään, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Palliatiivinen sedaatio muilla keinoin hallitsemattomien oireiden hoidossa

Palliatiivinen sedaatio saattaa lievittää muilla keinon hallitsemattomia oireita elämän loppuvaiheessa, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Parantumattomasti sairaiden pitkittyneen hikan lääkehoito

Pitkittyneen hikan lääkehoito saattaa olla hyödyllistä, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Ravitsemushoito elämän loppuvaiheen potilailla

Loppuvaiheen syöpää tai edennyttä dementoivaa tautia sairastavien potilaiden ravitsemushoito ei parantane elämänlaatua eikä lisää elinaikaa, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Saattohoitopotilaan ahdistusoireiden lääkehoito

Anksiolyyteillä voitaneen helpottaa kuolevan potilaan ahdistusta, mutta tutkimusnäyttöä ei ole.

D

Sairaalahoitoon joutuvien palliatiivisten potilaiden laskimotukosprofylaksi

Sairaalahoitoon joutuvien palliatiivisten potilaiden tukosprofylaksiin tulee suhtautua muita sairaalapotilaita pidättyväisemmin, mutta tutkimusnäyttöä ei ole. Työryhmän näkemys on, että säännönmukainen (rutiinimainen) laskimotukoksen estohoito ei vuotovaaran ja saavutettavan hyödyn näkökulmasta ole perusteltua.

D

Syöpäpotilaan punasolusiirrot elämän loppuvaiheessa

Ei ole näyttöä punasolusiirron hyödyllisyydestä syöpäpotilailla elämän loppuvaiheessa.

D

Tulehduskipulääkkeen ja opioidin yhteiskäyttöön liittyvät haittavaikutukset

Ei tiedetä luotettavasti, liittykö tulehduskipulääkkeen, parasetamolin ja opioidin pitkäaikaiseen käyttöön yksinään samassa määrin haittavaikutuksia kuin tulehduskipulääkkeen tai parasetamolin ja opioidin yhteiskäyttöön.

D

Ummetuksen hoito laksatiiveilla elämän loppuvaiheen potilailla

Nykyinen tutkimusnäyttö ei riitä osoittamaan tehoeroa tai turvallisuutta tavanomaisten laksatiivien välillä.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään kuvaa tai kaaviota.