Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD)

God medicinsk praxis | Publicerad: 26.11.2020 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland rf

Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland rf
26.11.2020

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Ei-alkoholiperäinen rasvamaksatauti (NAFLD) «Ei-alkoholiperäinen rasvamaksatauti (NAFLD)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • I Finland är fetma och diabetes, utöver alkoholkonsumtion, de främsta prognostiska faktorerna för allvarliga leverhändelser i Finland.
  • Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD) omfattar ett sjukdomsspektrum från fettlever till steatohepatit och levercirros.
  • Icke-alkoholrelaterad fettlever kan utvecklas till cirros och är den viktigaste orsaken till att allt flera människor insjuknar i primärt hepatocellulärt carcinom (HCC).
  • Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom kan bero på flera riskfaktorer hos en och samma patient.
  • Enbart fettlever behöver inte sållas fram hos patienter med metabolt syndrom (MBS) eller typ 2-diabetes. Bland dessa patienter är det dock viktigt att identifiera dem som har avancerad leversjukdom (icke-alkoholrelaterad steatohepatit, dvs. NASH, och fibros) eller HCC.
  • För att bedöma huruvida risken för leverfibros är förhöjd hos personer med typ 2-diabetes bör dessa personer vartannat år genomgå FIB-4-fibrostest samtidigt med de rutinmässiga diabeteskontrollerna. FIB-4 beräknas utifrån följande uppgifter: ålder, ASAT- och ALAT-värden och trombocyttal. FIB-4 bör ingå i laboratoriernas undersökningsutbud.
  • Om en patient har MBS, men inte typ 2-diabetes, rekommenderas FIB-4-test och andra undersökningar, om patienten i anslutning till någon annan undersökning konstateras ha förhöjt ALAT-värde.
  • Patienter med hög risk för fibros bör remitteras för transient elastografi (TE) för bedömning av fibros.
  • Om risken för fibros är förhöjd, ska patienten remitteras till specialsjukvården. Där fastställs diagnosen, utförs eventuell leverbiopsi och uppgörs en behandlingsplan. Om TE inte är tillgänglig utan remittering till specialsjukvården, ska patienten remitteras direkt till specialsjukvården för utredning.
  • Det vore önskvärt att tillgången på TE inom primärvården skulle förbättras.
  • I västerländerna är icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom den vanligaste kroniska leversjukdomen bland barn och unga. Det gäller dock att vara noggrann med differentialdiagnostiken.
  • Om fettlever konstateras som ett överraskningsfynd hos ett barn, krävs alltid etiologiska undersökningar samt en kartläggning och uppföljning av risken för leverfibros.
  • Bästa behandlingen för enbart fettlever är viktminskning och motion samt minskat intag av fiberfattiga kolhydrater och mättat fett.
  • Behandlingen av avancerad leversjukdom kan omfatta också läkemedel, fetmakirurgi och levertransplantation. Behandlings- och uppföljningsplanen görs upp inom specialsjukvården.
  • Framgångsrik behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom kräver multiprofessionellt samarbete.

Mål

  • Målet för rekommendationen är att effektivera och förenhetliga prevention, diagnostik, kontroll och behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom och att därigenom minska incidensen, mortaliteten och behovet av sjukhusvård som föranleds av fettleversjukdom.

Målgrupper

  • Rekommendationen är avsedd för alla som arbetar med prevention, diagnostik och behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom.
  • Rekommendationen ger inte särskilda anvisningar för behandling eller uppföljning av fettlever på grund av virushepatit eller läkemedel.

Definitioner

  • Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (non-alcoholic fatty liver disease, NAFLD) omfattar ett sjukdomsspektrum från fettlever (non-alcoholic fatty liver, NAFL) till icke-alkoholrelaterad steatohepatit (NASH) och levercirros (NAFLD-cirros) (bild «Olika stadier i icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom»1). Definitionsmässigt är alkoholkonsumtionen vid NAFLD mindre än 30 g/dag för män och mindre än 20 g/dag för kvinnor.
  • Icke-alkoholrelaterad fettlever (fettlever, NAFL) är ett tillstånd där ≥ 5–10 % av levercellerna omfattas ljusmikroskopiskt av makrovesikulär steatos utan att orsaken skulle vara hög alkoholkonsumtion, autoimmun hepatit eller virushepatit (särskilt inte genotyp 3 C-hepatit), läkemedel eller toxiner som orsakar fettlever eller någon sällsynt orsak (se tabell «Orsaker till leverförfettning (steatos)....»1), «European Association for the Study of the Liver (E...»1, «Chalasani N, Younossi Z, Lavine JE ym. The diagnos...»2. Fettlever kan också konstateras genom bilddiagnostiska undersökningar (UL, DT, MRT). I denna rekommendation anses gränsen för hög alkoholkonsumtion ligga vid en mängd över 20 g/dygn för kvinnor och över 30 g/dygn för män (AUDIT «https://www.mielenterveystalo.fi/sv/aikuiset/itsearviointi/Pages/AUDIT-kysely-alkoholinkayton-riskit.aspx»1). En (1) alkoholportion innehåller cirka 12 g absolut alkohol och ingår i 0,33 l öl, 12 cl svagvin (högst 15 % alkohol), 8 cl starkvin (16–22 %) eller 4 cl sprit. En och samma patient kan samtidigt ha flera riskfaktorer för fettlever, till exempel metabolt syndrom och alkoholkonsumtion «European Association for the Study of the Liver (E...»1, «Chalasani N, Younossi Z, Lavine JE ym. The diagnos...»2. Enligt Hälsa 2000-materialet är prevalensen av MBS 46 % MBS i Finland och riskkonsumtion av alkohol förekom hos 13 % av dem. Av riskanvändarna hade 49 % MBS «Åberg F, Helenius-Hietala J, Puukka P ym. Interact...»3. Eftersom en person kan ha fettlever på grund av flera riskfaktorer, bör alla riskfaktorer för fettlever anges, till exempel metabolt syndrom och överkonsumtion av alkohol.
  • Diagnosen icke-alkoholrelaterad steatohepatit, non-alcoholic steatohepatitis,(NASH) kan endast konstateras med leverbiopsi. I biopsin ses kännetecknande vävnads- och cellförändringar för NASH: svullna leverceller (ballongceller) och nekros kring det centrala venområdet (zon 3) i mitten av fettområden. I dessa områden ses också lindrig inflammation och eventuellt perisinusoidal fibros i tunna stråk «Brunt EM, Janney CG, Di Bisceglie AM ym. Nonalcoho...»4. Fibrosen skiljer sig från den fibros som förekommer vid virushepatiter och därför är de fibrosklassifikationer som används för virushepatitrelaterade fibroser inte de bästa för bedömning av graden av fibrotisering vid NASH. Nyare undersökningar talar för att NAFLD bör klassificeras enligt SAF-skalan, där S är steatosgrad (S0: < 5 %, S1: 5–33 %, S2: 34–66 %, S3: > 67 %), A är ballongceller och aktiviteten av inflammationsceller (A0–A4) och F är fibrosstadiet (F0: ingen fibros, FI: perisinusoidal eller perisinusoidal och periportal fibros, F2: perisinusoidal och portal eller periportal fibros, F3: fibros som sträcker sig från perisinusoidalt område till periportalt område, F4: cirros «Bedossa P, FLIP Pathology Consortium.. Utility and...»5). Graden av fibrotisering är en särskilt viktig uppgift, eftersom den står i relation till leversjukdomens svårighetsgrad och sjukdomsdödligheten «Ekstedt M, Hagström H, Nasr P ym. Fibrosis stage i...»6.
  • NAFLD-cirros definieras som ett tillstånd där cirrosetiologin är NAFLD och den histologiska fibrotiseringsgraden är F4.
Tabell 1. Orsaker till leverförfettning (steatos).
Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD) (75 % av fettleversjukdomarna i Finland)
Alkoholkonsumtion som överskrider gränsen för hög risk (knappt 25 % av fettleversjukdomarna i Finland)
C-hepatit (genotyp 3), B-hepatit
Läkemedel (metotrexat, kortikosteroider, tamoxifen, amiodaron, antiretroviral medicinering)
Sällsynta orsaker: autoimmuna sjukdomar, hemokromatos, psoriasis, Wilsons sjukdom, brist på apoprotein B, hypotyreos, fasta, parenteral nutrition, hög användning av medellångkedjiga fettsyror (MCT; kokosfett och kokosolja, sondnäringspreparat innehållande MCT-fett), HIV, E-hepatit
Orsaker till mikrovesikulär steatos: bland annat läkemedel (valproat), graviditet
Bild 1.

Bilden visar frekvensen av de olika faserna i NAFLD hos vuxna.

Copyright Hannele Yki-Järvinen

NAFLD = non-alcoholic fatty liver disease = icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom

NAFL = non-alcoholic fatty liver = enbart fettlever = icke-alkoholrelaterad fettlever

NASH = non-alcoholic steatohepatitis = icke-alkoholrelaterad steatohepatit

HCC = hepatocellular carcinoma = hepatocellulärt carcinom

F4 = fibros som histologiskt är i cirrosstadiet

Epidemiologi

Bild 2.

Metabol fettleversjukdom förebådar såväl typ 2-diabetes, kardiovaskulär sjukdom som icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom, vars spektrum sträcker sig från enbart fettlever till NASH och NAFLD-cirros. Risken för HCC är också högre.

Statistiken över dödsorsaker bygger på ett svenskt material som sammanställts under en uppföljningsperiod på 20 år.

Copyright Hannele Yki-Järvinen

Riskfaktorer

Förvärvade riskfaktorer

Bild 3.

Viivat edustavat riskisuhdetta ja vaaleat värilliset alueet sen 95 %:n luottamusvälejä.

Lähde: Åberg F, Helenius-Hietala J, Puukka P, Färkkilä M, Jula A. Interaction between alcohol consumption and metabolic syndrome in predicting severe liver disease in the general population. Hepatology 2018;67:2141-9

Lupa kuvan käyttöön saatu (huhtikuu 2019), lisenssinumero: 4560870889745

Genetiska faktorer

Bild 4.

Kehon painoindeksin vaikutus maksan rasvapitoisuuteen henkilöillä, jotka ovat yleisen PNPLA3-geenissä olevan I148M-geenivariantin suhteen homotsygootteja (MM) tai heterotsygootteja (MI) tai joilla ei ole lainkaan geenivarianttia (II).

Lähde: Stender S, Kozlitina J, Nordestgaard BG ym. Adiposity amplifies the genetic risk of fatty liver disease conferred by multiple loci. Nat Genet 2017;49:842-7; https://www.nature.com/ng/ «https://www.nature.com/ng/»

Lupa kuvan käyttöön saatu (huhtikuu 2019), lisenssinumero: 4560810176310

Patogenes

  • NAFLD och MBS har gemensam patofysiologi. Därför har patienterna med MBS ofta NAFLD och vice versa (bild «Patogenes för fettlever i association med metabolt syndrom»5).
  • Övervikt och brist på motion ökar fettinlagringen (triglyceriderna) både i fettvävnaden och i levern. Konsumtion av stora mängder mättat fett och socker är särskilt skadligt, emedan överskottsenergin övergår i mättat fett och lagras i levern «Bjermo H, Iggman D, Kullberg J ym. Effects of n-6 ...»28, «Luukkonen PK, Sädevirta S, Zhou Y ym. Saturated Fa...»29, «Rosqvist F, Kullberg J, Ståhlman M ym. Overeating ...»30.
  • Hos MBS-patienter är fettlevern insulinresistent, vilket innebär att insulinet inte på ett normalt sätt hämmar glukos- och triglyceridproduktionen i levern. Då ökar blodglukoshalten, vilket piskar insulinproduktionen i bukspottkörteln. Om tillståndet pågår en längre tid, kan bukspottkörteln inte producera tillräckligt insulin för att hålla blodglukoshalten på en normal nivå och patienten insjuknar i typ 2-diabetes. Så är fallet framför allt när en person har släktingar med typ 2-diabetes.
  • Om levern är insulinresistent, hämmar inte insulinet på ett normalt sätt produktionen av triglycerider. Detta leder till hypertriglyceridemi, som i sin tur sänker HDL-kolesterolvärdet och gör LDL-kolesterolpartiklarna små och täta och mera aterogena. MBS-patienter har med andra ord både fettlever och förhöjda blodglukos- och triglyceridvärden som associeras med fettlever, lågt HDL-kolesterolvärde och normalt eller lågt LDL-kolesterolvärde. Detta ökar risken för koronarsjukdom betydligt.
  • Fibros och levercirros föregås av fettlever «Anstee QM, Targher G, Day CP. Progression of NAFLD...»10, «Yki-Järvinen H. Non-alcoholic fatty liver disease ...»11. Risken för fettlever är särskilt hög om patienten har MBS eller typ 2-diabetes och släktingar som har eller haft levercirros «Caussy C, Soni M, Cui J ym. Nonalcoholic fatty liv...»31.
  • Tillstånd som ibland associeras med MBS är sömnapné, gikt, hypogonadism och polycystiskt ovarialsyndrom (kännetecknas av många äggblåsor i ena eller båda äggstockarna).
  • Bärare av genvarianterna PNPLA3 och TM6SF2 har oftare NAFLD än referenspopulationen, men insulinresistens förekommer inte om NAFLD föreligger. PNPLA3 ökar mängden triglycerider i levern, men här är triglyceriderna uppbyggda på ett nyttigare sätt än vid MBS-associerad fettlever. Dessa genvarianter är inte heller associerade med någon förhöjd risk för typ 2-diabetes eller koronarsjukdom.
  • Eftersom genvarianten PNPLA3 förekommer allmänt (hos 40 % av finländarna) och fetma likaså, förekommer MBS och PNPLA3-associerad NAFLD ofta hos samma person (bild «Kehon painoindeksin vaikutus maksan rasvapitoisuuteen»4).
Bild 5.

Patogenes för fettlever i association med metabolt syndrom.

Copyright Hannele Yki-Järvinen

Naturligt förlopp och prognos

Diagnostik och differentialdiagnostik

Identifiering av avancerad, icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom hos patienter med MBS eller typ 2-diabetes inom primärvården

Tabell 2. Etiologiska undersökningar.
Metabolt syndrom har diagnostiserats (BMI, lipider, blodtryck, fasteglukos, HbA1c)
Riskkonsumtion av alkohol har fastslagits (se God medicinsk praxis-rekommendationen Alkoholiongelmat «Alkoholiongelmat»2 (på finska); Alkoholmissbruk «Alkoholmissbruk»3 (på svenska))
Anamnes: levercirros i släkten; konsumtion av alkohol (AUDIT-test), läkemedel, hormonpreparat och naturprodukter
Klinisk undersökning för att utesluta avancerad leversjukdom (spindelnevus, palmarerytem, hud- och senhinnefärg (ikterus), muskelförtvining) «Åberg F, Arkkila P. Maksakirroosi – tunnist...»141
Ultraljudsundersökning av övre buken «Ultraääni (UÄ), magneettikuvaus (MK) ja tietokonekerroskuvaus (TT) soveltuvat maksakirroosin selvittämiseen»2
Transient elastografi (TE), om den finns tillgänglig
Laboratorieprov i tillämpliga delar:
  • GT, CDT och utifrån dessa uträknat GT-CDT-index; FIB-4-index eller ASAT, ALAT, tromb och utifrån dessa uträknat FIB-4-index; albumin, NFS, bilirubin, tromboplastintid (TT eller INR om TT inte finns att tillgå), HEV-ab, HCV-ab, HBs-ag

Utredning av fettlever som konstaterats i anslutning till annan bilddiagnostik

  • Enligt rekommendationer av expertorganisationer (EASL, EASD och EASO) ska fettlever som konstaterats i anslutning till någon annan bilddiagnostik alltid utredas «European Association for the Study of the Liver (E...»1.
  • De överlägset viktigaste orsakerna till fettlever är NAFLD och alkoholkonsumtion. Tabell «Orsaker till leverförfettning (steatos)....»1 uppräknar orsakerna till fettlever.
  • När primärvården konstaterar fettlever hos en patient, ska delfaktorerna för MBS utredas (se artikeln Metabolinen oireyhtymä «»1 i Lääkärin käsikirja, kräver åtkomstbehörighet till databasen). Det gäller alltså att undersöka huruvida patienten har diabetes eller någon annan orsak till fettlever än NAFLD. Detta sker bl.a. genom att utesluta överkonsumtion av alkohol, virushepatit och användning av läkemedel eller toxiner som ger steatos (se tabell «Etiologiska undersökningar....»2).
  • Beträffande anamnesen är det viktigt att beakta framför allt levnadsvanorna. Hög konsumtion av energitäta kolhydrater (t.ex. energidrycker och läskedrycker sötade med socker «Malik VS, Popkin BM, Bray GA ym. Sugar-sweetened b...»49) och mättat fett ökar sannolikheten för fettlever, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar «Eckel RH, Jakicic JM, Ard JD ym. 2013 AHA/ACC guid...»50.
  • Om icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom har konstaterats hos en patient, rekommenderas bedömning av risken för fibros enligt flödesschemat «gvr00024b.pdf»1.
  • Konsultation inom specialsjukvården:
    • Patienter som på basis av FIB-4- eller NFS-indexet löper en hög risk för fibros bör hänvisas till specialsjukvården för konsultation (flödesschemat «gvr00024b.pdf»1). Om TE finns tillgänglig inom primärvården, kan TE användas för att sålla fram de patienter som ska remitteras till specialsjukvården. Dessförinnan bör det som räknas upp i tabell «Etiologiska undersökningar....»2 finnas tillgängligt.
    • Också patienter med differentialdiagnostiska oklarheter beträffande etiologin för fettlevern bör remitteras till specialsjukvården.

Undersökningar i syfte att konstatera avancerad icke-alkoholrelaterad leversjukdom inom specialsjukvården

Tabell 3. Specialsjukvårdens uppgifter vid icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom.
Fastställande av etiologien till fettlevern (vid behov) genom tilläggsundersökningar:
Leverbiopsi uppvisar NASH och fibros F2–F3:
  • exklusion av HCC
  • nära samarbete med en enhet insatt i behandling av obesitet
  • samarbete med ett kirurgteam som utför fetmaoperationer; överväg fetmaoperation om BMI trots konservativ behandling och läkemedelsbehandling av fetma är över 35 kg/m2
  • planering och uppföljning av läkemedelsbehandlingen
NAFLD-cirros
  • fastställande av leversjukdomens svårighetsgrad enligt Child-Pugh-poäng (kalkylatorn i Terveysportti: «https://www.terveysportti.fi/terveysportti/!dlv2.heparbase.haku#laskuri»5; kräver åtkomstbehörighet till databasen)
  • gastroskopi för att utesluta diafragmabråck
  • exklusion av HCC
  • konsultation hos fetmakirurg, särskilt om markörer indicerar leverfibros och om mångårig konservativ behandling och läkemedelsbehandling inte gett resultat och om det inte finns några kontraindikationer för kirurgi (t.ex. dekompenserad levercirros, ikterus, ascites, blödande esofagusvaricer)
  • planering av uppföljning och behandling
PNPLA3-gentest kan övervägas för patienter inom specialsjukvården med fettlever som inte kan förklaras med MBS (se Yhtyneet Medix Laboratoriot Oy, «http://www.yml.fi»6), undersökning B–PNPLA3D KL 6342. Kostnaden för testet i förhållande till fördelen har inte ännu utretts «European Association for the Study of the Liver (E...»1)

Diagnostik av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom hos barn och unga

  • Precis som hos vuxna är fettleversjukdom hos barn och unga en uteslutningsdiagnos.
  • I diagnostiken av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom inverkar patientens ålder betydligt på sannolikheten för olika alternativ. Ju yngre en patient är, desto intensivare bör diagnostiken efter andra leversjukdomar vara. Bakgrundsmaterialet visar vilka differentialdiagnostiska alternativ det finns för fettleversjukdomen hos barn och unga «Lasten ja nuorten rasvamaksataudin erotusdiagnostiikka»3. Se även God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»4 (på finska), «Lihavuus (lapset). Käypä hoito -suositus. Suomalai...»55; Fetma (barn, unga och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»5 (på svenska).
  • ALAT-värdet ska bestämmas som screeningundersökning för alla feta barn och unga över 10 år (IsoBMI > 30 mg/m2) «Vos MB, Abrams SH, Barlow SE ym. NASPGHAN Clinical...»56.
  • ALAT-värdet ska bestämmas också för överviktiga barn och unga över 10 år med följande riskfaktorer: övervikt typ midjefetma, insulinresistens eller diabetes, dyslipidemi, högt blodtryck, sömnapné eller nära släkting med diagnosen fettleversjukdom «Vos MB, Abrams SH, Barlow SE ym. NASPGHAN Clinical...»56. Om en patient har flera riskfaktorer (framför allt svår fetma, släktbakgrund, hypopituitarism), bör leverundersökningar inledas redan när patienten är yngre.
  • Syftet är att hitta de mer aggressiva sjukdomsformerna i tid. Ett ALAT-värde > 2 x övre gränsen för referensintervallet anses vara en signifikant avvikelse. Patienter med detta ALAT-värde bör remitteras till barnläkare som ombesörjer ultraljudundersökning över buken och andra nödvändiga differentialdiagnostiska utredningar. För mer information om ämnet, se «Lasten ja nuorten rasvamaksataudin erotusdiagnostiikka»3.
  • Om fynd som tyder på fettlever framkommer i dessa undersökningar, ordnas intensifierad livsstilsbehandling för viktkontroll både för patienten och patientens familj. Livsstilsbehandlingen består av flera handledningsbesök. Innehållet i behandlingen är detsamma som för vuxna. Kommunikationen måste dock anpassas till patientens åldersnivå; skrämselretorik hör inte till och alltför snabb viktminskning ska undvikas. Undersökningarna upprepas efter 3–4 månader. Om ingen förbättring har skett, remitteras patienten för bedömning till en enhet inom specialsjukvården som har kompetens inom området pediatriska leversjukdomar.
  • Om resultaten i den första undersökningen är normala eller normaliserats till följd av lyckad intervention, uppmuntras patienten och patientens familj till fortsatt sunda val. Mätningarna upprepas efter 3 år eller tidigare, om nya riskfaktorer av den typ som angetts ovan uppkommit.
  • Tillgången till magnetresonanstomografi har förbättrats, och magnetresonanstomografi kan också användas för att bedöma leverförfettning hos barn och unga. I vissa utvalda fall kan leverbiopsi övervägas.
  • På vissa enheter inom specialsjukvården är TE tillgänglig också för barn. TE är en relativt enkel undersökning, men behäftas med brist på referensvärden. Läget kommer säkert att förbättras inom de närmaste åren.

Prevention och behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom

  • Enligt epidemiologiska undersökningar finns det ett fast samband mellan ohälsosamma levnadsvanor och uppkomst och utveckling av fettleversjukdom. Se avsnittet om Patogenes.
  • Förändrad livsstil, framför allt viktminskning och motion, är grunden för prevention och behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom.
  • Läkemedel och fetmakirurgi kan också användas för behandling av avancerad leversjukdom.

Viktminskning

Bild 6.

Tutkimukseen osallistui 261 NASH-potilasta, jotka laihtuivat keskimäärin 4,6 kg (4 %). Maksabiopsia otettiin viikkojen 0 ja 52 kohdalla.

Kuva on työstetty lähteessä esiintyvän taulukon pohjalta.

Lähde: Vilar-Gomez E, Martinez-Perez Y, Calzadilla-Bertot L ym. Weight Loss Through Lifestyle Modification Significantly Reduces Features of Nonalcoholic Steatohepatitis. Gastroenterology 2015;149:367-78.e5

Motion

Effekter av olika dieter och näringsfaktorer

Tabell 4. Kostval som rekommenderas. Källa: Statens näringsdelegation 2014.
Födoämnesgrupper Kostval som rekommenderas Rekommenderad användning på energinivåerna 1 800–2 400 kcal
Grönsaker och rotsaker Mångsidigt, både råa och tillredda ≥ 200–300 g/dygn
Bär och frukt Mångsidigt, både färska och djupfrysta ≥ 200–300 g/dygn
Baljväxter Mångsidigt
Spannmålsprodukter Fullkornsprodukter (fiber ≥ 6 g/100 g) Kvinnor 6 portioner1), män 9 portioner per dag
Mjölkprodukter2) Mjölk och surmjölk ≤ 0,5 % fett
fil, yoghurt, kvarg ≤ 1 % fett
ost ≤ 17 % fett 		Flytande mjölkprodukter 5–6 dl/dygn och ost 2–3 skivor/dygn
Fetter Flytande växtoljor
mjuka brödfetter med ≥ 60 % fett 		2–3 msk eller 6–8 tsk brödfett/dygn
Nötter, mandlar och frön Okryddade, mångsidigt 2 msk (30 g) /dygn
Fisk Varierande fiskarter 2–3 måltider per vecka
Fjäderfä Utan skinn ≥ 2–3 måltider per vecka
Nöt, gris, lamm, korv och uppskärningar Magert kött, fett- och saltfattiga produkter ≤ 500 g per vecka
1) En portion är till exempel en medelstor (30 g) skiva bröd, ½ tallrik gröt, 1 dl kokt ris, pasta eller spannmålstillägg
2) Alternativt växtbaserade produkter som berikats med kalcium, D-vitamin och gärna också jod, till exempel havremjölk eller sojayoghurt

Behandling av kardiovaskulära riskfaktorer

Läkemedelsbehandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom

Fetmakirurgi

Kirurgisk behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom

Val av operationstyp för NAFLD-patienter

NAFLD-patienter som ska genomgå fetmaoperation

Levertransplantation

Barn och unga

  • Barn och unga med avancerad icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (inte enbart fettlever) följs upp inom specialsjukvården. Eventuella läkemedelsbehandlingar, fetmakirurgi och levertransplantation är yttersta metoder att hjälpa patienterna och tillgrips endast om inget annat har effekt.
  • Om sjukdomen är aggressiv och leder till cirros och nedsatt leverfunktion, är levertransplantation den enda lösningen. Man har förhållit sig återhållsamt till fetmakirurgi hos unga, men fetmakirurgi kan övervägas om BMI > 35 kg/m2 och den unga patienten har de riskfaktorer som anges i avsnittet om Diagnostik.

Organisering och nivåstrukturering för behandling och uppföljning

  • Det saknas evidensbaserad forskning om hur kontrollen och nivåstruktureringen av NAFLD organiseras bäst. I det följande beskriver vi rekommendationsgruppens gemensamma syn för hur uppföljningen borde organiseras.
  • Inom primärvården uppgörs en behandlingsplan för patienter som enbart har fettlever.
  • Tidig diagnos och behandling av fettlever, vilket inkluderar livsstilsbehandling, kan stävja utvecklingen till svårare former av leversjukdomen, såsom NASH eller avancerad fibros, cirros eller levercellscancer «European Association for the Study of the Liver (E...»1, «Farrell GC, Larter CZ. Nonalcoholic fatty liver di...»137.
  • Om leverbiopsi visar att en patient har NASH och F1–F2–F3 eller NAFLD-cirros eller om elastografi väcker en stark misstanke om avancerad fibros (F3–F4), uppgörs behandlingsplanen inom specialsjukvården.

Vård och uppföljning av patienter med enbart fettlever

Vård och uppföljning av patient med fettlever och biopsiverifierad NASH samt fibrosgrad F0–F2

  • Rekommendationerna för den icke-läkemedelsbaserade vården är desamma som i föregående punkt.
  • Läkemedelsbehandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom inleds inom specialsjukvården, och patienten följs upp inom primärvården. Specialsjukvården ger vid behov anvisningar om kortare uppföljningsintervall.
  • Medelsvår fibros är en indikation för fetmakirurgi, om livsstilsförändringar inte gett resultat. Se avsnittet om Fetmakirurgi.
  • Uppföljning inom primärvården en gång per år: klinisk kontroll och följande laboratorieprov: BMI, liten blodbild, TT, Alb, Bil, ALAT, AFOS, Krea, lipidvärden, glukos, FIB-4, NFS och för diabetiker HbA1c.

Uppföljning av patient med NAFLD-cirros

  • Fetmakirurgi kan användas som behandling av kompenserad cirros. Se avsnittet om Fetmakirurgi.
  • NAFLD-patienter följs upp på samma sätt som andra levercirrospatienter:
    • klinisk kontroll och följande laboratorieprov inom primärvården med 6 månaders intervall: liten blodbild, TT, Alb, ALAT, AFOS, Bil, Krea, lipidvärden och för diabetiker HbA1c.
    • Gastroskopi med 3 års intervall, om det inte under uppföljningsperioden framkommit tydliga kliniska indicier på att levercirrosen avancerat. Se artikeln Gastroskopia «»2 i Lääkärin käsikirja; kräver åtkomstbehörighet «Arkkila P. Gastroskopia. Kirjassa: Lääkärin käsiki...»139. Med tanke på eventuell HCC hos NAFLD-patienter i cirrosstadiet bör primärvården ombesörja ultraljudsundersökning av organen i övre buken med 6 månaders intervall. Grunder för rutinmässig ultraljudskontroll föreligger inte för andra patienter än cirrospatienter.
  • Cirrosrelaterade komplikationer förebyggs och behandlas enligt samma principer som för andra patienter med levercirros.
  • Vid dekompenserad cirros tar specialsjukvården ställning till eventuell levertransplantation.

Utredning av cirrospatienters släktingar

  • NAFLD-patienternas släktanamnes gällande leversjukdomar, särskilt levercirros, bör utredas.
  • Risken för avancerad fettleversjukdom är 16-faldig om fettleversjukdom i cirrosstadiet förekommit i släkten.
  • Det är bra att informera patientens släktingar om den förhöjda risken och att rekommendera livsstilsförändringar om de har tecken på metabolt syndrom.
  • Eftersom livsstilen är viktig i patogenesen för fettleversjukdom, löper också patientens partner en förhöjd risk för fettleversjukdom «Siddiqui MS, Carbone S, Vincent R ym. Prevalence a...»140.

Barn och unga

  • Uppföljningen av feta och överviktiga barn och unga sker vid hälsovårdscentralerna, inom skolhälsovården och vid poliklinikerna för patienter med typ 2-diabetes.
  • Patienter i denna åldersgrupp som misstänks ha fettleversjukdom hänvisas till specialsjukvården för närmare diagnostik och behövlig behandling.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland r.f.

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Ei-alkoholiperäinen rasvamaksatauti (NAFLD)»1 (på finska)

Översättare: AAC Global Oy

Granskning av översättningen: Robert Paul

Litteratur

Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Förening för Invärtes Medicin i Finland rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»11

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. European Association for the Study of the Liver (EASL), European Association for the Study of Diabetes (EASD), European Association for the Study of Obesity (EASO). EASL-EASD-EASO Clinical Practice Guidelines for the management of non-alcoholic fatty liver disease. J Hepatol 2016;64:1388-402 «PMID: 27062661»PubMed
  2. Chalasani N, Younossi Z, Lavine JE ym. The diagnosis and management of nonalcoholic fatty liver disease: Practice guidance from the American Association for the Study of Liver Diseases. Hepatology 2018;67:328-57 «PMID: 28714183»PubMed
  3. Åberg F, Helenius-Hietala J, Puukka P ym. Interaction between alcohol consumption and metabolic syndrome in predicting severe liver disease in the general population. Hepatology 2018;67:2141-9 «PMID: 29164643»PubMed
  4. Brunt EM, Janney CG, Di Bisceglie AM ym. Nonalcoholic steatohepatitis: a proposal for grading and staging the histological lesions. Am J Gastroenterol 1999;94:2467-74 «PMID: 10484010»PubMed
  5. Bedossa P, FLIP Pathology Consortium.. Utility and appropriateness of the fatty liver inhibition of progression (FLIP) algorithm and steatosis, activity, and fibrosis (SAF) score in the evaluation of biopsies of nonalcoholic fatty liver disease. Hepatology 2014;60:565-75 «PMID: 24753132»PubMed
  6. Ekstedt M, Hagström H, Nasr P ym. Fibrosis stage is the strongest predictor for disease-specific mortality in NAFLD after up to 33 years of follow-up. Hepatology 2015;61:1547-54 «PMID: 25125077»PubMed
  7. Younossi ZM, Koenig AB, Abdelatif D ym. Global epidemiology of nonalcoholic fatty liver disease-Meta-analytic assessment of prevalence, incidence, and outcomes. Hepatology 2016;64:73-84 «PMID: 26707365»PubMed
  8. Kotronen A, Yki-Järvinen H, Männistö S ym. Non-alcoholic and alcoholic fatty liver disease - two diseases of affluence associated with the metabolic syndrome and type 2 diabetes: the FIN-D2D survey. BMC Public Health 2010;10:237 «PMID: 20459722»PubMed
  9. Kotronen A, Westerbacka J, Bergholm R ym. Liver fat in the metabolic syndrome. J Clin Endocrinol Metab 2007;92:3490-7 «PMID: 17595248»PubMed
  10. Anstee QM, Targher G, Day CP. Progression of NAFLD to diabetes mellitus, cardiovascular disease or cirrhosis. Nat Rev Gastroenterol Hepatol 2013;10:330-44 «PMID: 23507799»PubMed
  11. Yki-Järvinen H. Non-alcoholic fatty liver disease as a cause and a consequence of metabolic syndrome. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2:901-10 «PMID: 24731669»PubMed
  12. Hyysalo J, Männistö VT, Zhou Y ym. A population-based study on the prevalence of NASH using scores validated against liver histology. J Hepatol 2014;60:839-46 «PMID: 24333862»PubMed
  13. Holmer M, Melum E, Isoniemi H ym. Nonalcoholic fatty liver disease is an increasing indication for liver transplantation in the Nordic countries. Liver Int 2018;38:2082-90 «PMID: 29630771»PubMed
  14. Pais R, Barritt AS 4th, Calmus Y ym. NAFLD and liver transplantation: Current burden and expected challenges. J Hepatol 2016;65:1245-57 «PMID: 27486010»PubMed
  15. Anderson EL, Howe LD, Jones HE ym. The Prevalence of Non-Alcoholic Fatty Liver Disease in Children and Adolescents: A Systematic Review and Meta-Analysis. PLoS One 2015;10:e0140908 «PMID: 26512983»PubMed
  16. Schwimmer JB, Deutsch R, Kahen T ym. Prevalence of fatty liver in children and adolescents. Pediatrics 2006;118:1388-93 «PMID: 17015527»PubMed
  17. Feldstein AE, Charatcharoenwitthaya P, Treeprasertsuk S ym. The natural history of non-alcoholic fatty liver disease in children: a follow-up study for up to 20 years. Gut 2009;58:1538-44 «PMID: 19625277»PubMed
  18. Zhang H, Yang H, Lai C ym. Quantitative relationship between liver fat content and metabolic syndrome in obese children and adolescents. Clin Endocrinol (Oxf) 2015;83:43-9 «PMID: 25711346»PubMed
  19. Sookoian S, Pirola CJ. Meta-analysis of the influence of I148M variant of patatin-like phospholipase domain containing 3 gene (PNPLA3) on the susceptibility and histological severity of nonalcoholic fatty liver disease. Hepatology 2011;53:1883-94 «PMID: 21381068»PubMed
  20. Shen JH, Li YL, Li D ym. The rs738409 (I148M) variant of the PNPLA3 gene and cirrhosis: a meta-analysis. J Lipid Res 2015;56:167-75 «PMID: 25378656»PubMed
  21. Trépo E, Nahon P, Bontempi G ym. Association between the PNPLA3 (rs738409 C>G) variant and hepatocellular carcinoma: Evidence from a meta-analysis of individual participant data. Hepatology 2014;59:2170-7 «PMID: 24114809»PubMed
  22. Kotronen A, Johansson LE, Johansson LM ym. A common variant in PNPLA3, which encodes adiponutrin, is associated with liver fat content in humans. Diabetologia 2009;52:1056-60 «PMID: 19224197»PubMed
  23. Stender S, Kozlitina J, Nordestgaard BG ym. Adiposity amplifies the genetic risk of fatty liver disease conferred by multiple loci. Nat Genet 2017;49:842-7 «PMID: 28436986»PubMed
  24. Zhou Y, Llauradó G, Orešic M ym. Circulating triacylglycerol signatures and insulin sensitivity in NAFLD associated with the E167K variant in TM6SF2. J Hepatol 2015;62:657-63 «PMID: 25457209»PubMed
  25. Dongiovanni P, Petta S, Maglio C ym. Transmembrane 6 superfamily member 2 gene variant disentangles nonalcoholic steatohepatitis from cardiovascular disease. Hepatology 2015;61:506-14 «PMID: 25251399»PubMed
  26. Liu YL, Reeves HL, Burt AD ym. TM6SF2 rs58542926 influences hepatic fibrosis progression in patients with non-alcoholic fatty liver disease. Nat Commun 2014;5:4309 «PMID: 24978903»PubMed
  27. Holmen OL, Zhang H, Fan Y ym. Systematic evaluation of coding variation identifies a candidate causal variant in TM6SF2 influencing total cholesterol and myocardial infarction risk. Nat Genet 2014;46:345-51 «PMID: 24633158»PubMed
  28. Bjermo H, Iggman D, Kullberg J ym. Effects of n-6 PUFAs compared with SFAs on liver fat, lipoproteins, and inflammation in abdominal obesity: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2012;95:1003-12 «PMID: 22492369»PubMed
  29. Luukkonen PK, Sädevirta S, Zhou Y ym. Saturated Fat Is More Metabolically Harmful for the Human Liver Than Unsaturated Fat or Simple Sugars. Diabetes Care 2018;41:1732-9 «PMID: 29844096»PubMed
  30. Rosqvist F, Kullberg J, Ståhlman M ym. Overeating Saturated Fat Promotes Fatty Liver and Ceramides Compared With Polyunsaturated Fat: A Randomized Trial. J Clin Endocrinol Metab 2019;104:6207-19 «PMID: 31369090»PubMed
  31. Caussy C, Soni M, Cui J ym. Nonalcoholic fatty liver disease with cirrhosis increases familial risk for advanced fibrosis. J Clin Invest 2017;127:2697-704 «PMID: 28628033»PubMed
  32. McPherson S, Hardy T, Henderson E ym. Evidence of NAFLD progression from steatosis to fibrosing-steatohepatitis using paired biopsies: implications for prognosis and clinical management. J Hepatol 2015;62:1148-55 «PMID: 25477264»PubMed
  33. Wong VW, Wong GL, Choi PC ym. Disease progression of non-alcoholic fatty liver disease: a prospective study with paired liver biopsies at 3 years. Gut 2010;59:969-74 «PMID: 20581244»PubMed
  34. Pais R, Charlotte F, Fedchuk L ym. A systematic review of follow-up biopsies reveals disease progression in patients with non-alcoholic fatty liver. J Hepatol 2013;59:550-6 «PMID: 23665288»PubMed
  35. Singh S, Allen AM, Wang Z ym. Fibrosis progression in nonalcoholic fatty liver vs nonalcoholic steatohepatitis: a systematic review and meta-analysis of paired-biopsy studies. Clin Gastroenterol Hepatol 2015;13:643-54.e1-9 «PMID: 24768810»PubMed
  36. Hagström H, Nasr P, Ekstedt M ym. Fibrosis stage but not NASH predicts mortality and time to development of severe liver disease in biopsy-proven NAFLD. J Hepatol 2017;67:1265-73 «PMID: 28803953»PubMed
  37. Holterman AX, Guzman G, Fantuzzi G ym. Nonalcoholic fatty liver disease in severely obese adolescent and adult patients. Obesity (Silver Spring) 2013;21:591-7 «PMID: 23592668»PubMed
  38. Schwimmer JB, Zepeda A, Newton KP ym. Longitudinal assessment of high blood pressure in children with nonalcoholic fatty liver disease. PLoS One 2014;9:e112569 «PMID: 25419656»PubMed
  39. Glen J, Floros L, Day C ym. Non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD): summary of NICE guidance. BMJ 2016;354:i4428 «PMID: 27605111»PubMed
  40. Portillo-Sanchez P, Bril F, Maximos M ym. High Prevalence of Nonalcoholic Fatty Liver Disease in Patients With Type 2 Diabetes Mellitus and Normal Plasma Aminotransferase Levels. J Clin Endocrinol Metab 2015;100:2231-8 «PMID: 25885947»PubMed
  41. Harris R, Harman DJ, Card TR ym. Prevalence of clinically significant liver disease within the general population, as defined by non-invasive markers of liver fibrosis: a systematic review. Lancet Gastroenterol Hepatol 2017;2:288-97 «PMID: 28404158»PubMed
  42. McPherson S, Hardy T, Dufour JF ym. Age as a Confounding Factor for the Accurate Non-Invasive Diagnosis of Advanced NAFLD Fibrosis. Am J Gastroenterol 2017;112:740-51 «PMID: 27725647»PubMed
  43. Ryysy L, Häkkinen AM, Goto T ym. Hepatic fat content and insulin action on free fatty acids and glucose metabolism rather than insulin absorption are associated with insulin requirements during insulin therapy in type 2 diabetic patients. Diabetes 2000;49:749-58 «PMID: 10905483»PubMed
  44. Juurinen L, Kotronen A, Granér M ym. Rosiglitazone reduces liver fat and insulin requirements and improves hepatic insulin sensitivity and glycemic control in patients with type 2 diabetes requiring high insulin doses. J Clin Endocrinol Metab 2008;93:118-24 «PMID: 17956948»PubMed
  45. Kotronen A, Peltonen M, Hakkarainen A ym. Prediction of non-alcoholic fatty liver disease and liver fat using metabolic and genetic factors. Gastroenterology 2009;137:865-72 «PMID: 19524579»PubMed
  46. Isokuortti E, Zhou Y, Peltonen M ym. Use of HOMA-IR to diagnose non-alcoholic fatty liver disease: a population-based and inter-laboratory study. Diabetologia 2017;60:1873-82 «PMID: 28660493»PubMed
  47. Castera L, Friedrich-Rust M, Loomba R. Noninvasive Assessment of Liver Disease in Patients With Nonalcoholic Fatty Liver Disease. Gastroenterology 2019;156:1264-81.e4 «PMID: 30660725»PubMed
  48. Eddowes PJ, Sasso M, Allison M ym. Accuracy of FibroScan Controlled Attenuation Parameter and Liver Stiffness Measurement in Assessing Steatosis and Fibrosis in Patients With Nonalcoholic Fatty Liver Disease. Gastroenterology 2019;156:1717-30 «PMID: 30689971»PubMed
  49. Malik VS, Popkin BM, Bray GA ym. Sugar-sweetened beverages and risk of metabolic syndrome and type 2 diabetes: a meta-analysis. Diabetes Care 2010;33:2477-83 «PMID: 20693348»PubMed
  50. Eckel RH, Jakicic JM, Ard JD ym. 2013 AHA/ACC guideline on lifestyle management to reduce cardiovascular risk: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines. Circulation 2014;129(Suppl 2):S76-99 «PMID: 24222015»PubMed
  51. Wong VW, Vergniol J, Wong GL ym. Diagnosis of fibrosis and cirrhosis using liver stiffness measurement in nonalcoholic fatty liver disease. Hepatology 2010;51:454-62 «PMID: 20101745»PubMed
  52. Wong VW, Vergniol J, Wong GL ym. Liver stiffness measurement using XL probe in patients with nonalcoholic fatty liver disease. Am J Gastroenterol 2012;107:1862-71 «PMID: 23032979»PubMed
  53. Park CC, Nguyen P, Hernandez C ym. Magnetic Resonance Elastography vs Transient Elastography in Detection of Fibrosis and Noninvasive Measurement of Steatosis in Patients With Biopsy-Proven Nonalcoholic Fatty Liver Disease. Gastroenterology 2017;152:598-607.e2 «PMID: 27911262»PubMed
  54. Bravo AA, Sheth SG, Chopra S. Liver biopsy. N Engl J Med 2001;344:495-500 «PMID: 11172192»PubMed
  55. Lihavuus (lapset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2013. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  56. Vos MB, Abrams SH, Barlow SE ym. NASPGHAN Clinical Practice Guideline for the Diagnosis and Treatment of Nonalcoholic Fatty Liver Disease in Children: Recommendations from the Expert Committee on NAFLD (ECON) and the North American Society of Pediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition (NASPGHAN). J Pediatr Gastroenterol Nutr 2017;64:319-34 «PMID: 28107283»PubMed
  57. Musso G, Cassader M, Rosina F ym. Impact of current treatments on liver disease, glucose metabolism and cardiovascular risk in non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD): a systematic review and meta-analysis of randomised trials. Diabetologia 2012;55:885-904 «PMID: 22278337»PubMed
  58. Kenneally S, Sier JH, Moore JB. Efficacy of dietary and physical activity intervention in non-alcoholic fatty liver disease: a systematic review. BMJ Open Gastroenterol 2017;4:e000139 «PMID: 28761689»PubMed
  59. NICE guideline NG49. Non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD): assessment and management. 2016. www.nice.org.uk/guidance/ng49
  60. Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lihavuustutkijat ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2013. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  61. Wong VW, Wong GL, Chan RS ym. Beneficial effects of lifestyle intervention in non-obese patients with non-alcoholic fatty liver disease. J Hepatol 2018;69:1349-56 «PMID: 30142427»PubMed
  62. Vilar-Gomez E, Martinez-Perez Y, Calzadilla-Bertot L ym. Weight Loss Through Lifestyle Modification Significantly Reduces Features of Nonalcoholic Steatohepatitis. Gastroenterology 2015;149:367-78.e5 «PMID: 25865049»PubMed
  63. Romero-Gómez M, Zelber-Sagi S, Trenell M. Treatment of NAFLD with diet, physical activity and exercise. J Hepatol 2017;67:829-46 «PMID: 28545937»PubMed
  64. Keating SE, Hackett DA, George J ym. Exercise and non-alcoholic fatty liver disease: a systematic review and meta-analysis. J Hepatol 2012;57:157-66 «PMID: 22414768»PubMed
  65. Thoma C, Day CP, Trenell MI. Lifestyle interventions for the treatment of non-alcoholic fatty liver disease in adults: a systematic review. J Hepatol 2012;56:255-66 «PMID: 21723839»PubMed
  66. Hashida R, Kawaguchi T, Bekki M ym. Aerobic vs. resistance exercise in non-alcoholic fatty liver disease: A systematic review. J Hepatol 2017;66:142-52 «PMID: 27639843»PubMed
  67. Liikunta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Käypä hoito -johtoryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  68. Rabøl R, Petersen KF, Dufour S ym. Reversal of muscle insulin resistance with exercise reduces postprandial hepatic de novo lipogenesis in insulin resistant individuals. Proc Natl Acad Sci USA 2011;108:13705-9 «PMID: 21808028»PubMed
  69. van der Windt DJ, Sud V, Zhang H ym. The Effects of Physical Exercise on Fatty Liver Disease. Gene Expr 2018;18:89-101 «PMID: 29212576»PubMed
  70. Mozaffarian D, Hao T, Rimm EB ym. Changes in diet and lifestyle and long-term weight gain in women and men. N Engl J Med 2011;364:2392-404 «PMID: 21696306»PubMed
  71. Åberg F, Puukka P, Salomaa V ym. Risks of Light and Moderate Alcohol Use in Fatty Liver Disease: Follow-Up of Population Cohorts. Hepatology 2019 Jul 19. doi: 10.1002/hep.30864 «PMID: 31323122»PubMed
  72. Ajmera VH, Terrault NA, Harrison SA. Is moderate alcohol use in nonalcoholic fatty liver disease good or bad? A critical review. Hepatology 2017;65:2090-9 «PMID: 28100008»PubMed
  73. Ajmera V, Belt P, Wilson LA ym. Among Patients With Nonalcoholic Fatty Liver Disease, Modest Alcohol Use Is Associated With Less Improvement in Histologic Steatosis and Steatohepatitis. Clin Gastroenterol Hepatol 2018;16:1511-20.e5 «PMID: 29378307»PubMed
  74. Eslam M, Sanyal AJ, George J. Toward More Accurate Nomenclature for Fatty Liver Diseases. Gastroenterology 2019;157:590-3 «PMID: 31158374»PubMed
  75. Vos MB, Lavine JE. Dietary fructose in nonalcoholic fatty liver disease. Hepatology 2013;57:2525-31 «PMID: 23390127»PubMed
  76. Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Sisätautilääkärien Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  77. Ekstedt M, Franzén LE, Mathiesen UL ym. Long-term follow-up of patients with NAFLD and elevated liver enzymes. Hepatology 2006;44:865-73 «PMID: 17006923»PubMed
  78. Pais R, Giral P, Khan JF ym. Fatty liver is an independent predictor of early carotid atherosclerosis. J Hepatol 2016;65:95-102 «PMID: 27129836»PubMed
  79. Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts)Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). Eur Heart J 2016;37:2315-81 «PMID: 27222591»PubMed
  80. Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. Eur Heart J 2019 Aug 31. pii: ehz455 «PMID: 31504418»PubMed
  81. Newman CB, Preiss D, Tobert JA ym. Statin Safety and Associated Adverse Events: A Scientific Statement From the American Heart Association. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2019;39:e38-81 «PMID: 30580575»PubMed
  82. Bril F, Portillo Sanchez P, Lomonaco R ym. Liver Safety of Statins in Prediabetes or T2DM and Nonalcoholic Steatohepatitis: Post Hoc Analysis of a Randomized Trial. J Clin Endocrinol Metab 2017;102:2950-61 «PMID: 28575232»PubMed
  83. Athyros VG, Alexandrides TK, Bilianou H ym. The use of statins alone, or in combination with pioglitazone and other drugs, for the treatment of non-alcoholic fatty liver disease/non-alcoholic steatohepatitis and related cardiovascular risk. An Expert Panel Statement. Metabolism 2017;71:17-32 «PMID: 28521870»PubMed
  84. Athyros VG, Tziomalos K, Gossios TD ym. Safety and efficacy of long-term statin treatment for cardiovascular events in patients with coronary heart disease and abnormal liver tests in the Greek Atorvastatin and Coronary Heart Disease Evaluation (GREACE) Study: a post-hoc analysis. Lancet 2010;376:1916-22 «PMID: 21109302»PubMed
  85. Tikkanen MJ, Fayyad R, Faergeman O ym. Effect of intensive lipid lowering with atorvastatin on cardiovascular outcomes in coronary heart disease patients with mild-to-moderate baseline elevations in alanine aminotransferase levels. Int J Cardiol 2013;168:3846-52 «PMID: 24001698»PubMed
  86. Dongiovanni P, Petta S, Mannisto V ym. Statin use and non-alcoholic steatohepatitis in at risk individuals. J Hepatol 2015;63:705-12 «PMID: 25980762»PubMed
  87. Athyros VG, Boutari C, Stavropoulos K ym. Statins: An Under-Appreciated Asset for the Prevention and the Treatment of NAFLD or NASH and the Related Cardiovascular Risk. Curr Vasc Pharmacol 2018;16:246-53 «PMID: 28676019»PubMed
  88. Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Verenpaineyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  89. Armstrong MJ, Gaunt P, Aithal GP ym. Liraglutide safety and efficacy in patients with non-alcoholic steatohepatitis (LEAN): a multicentre, double-blind, randomised, placebo-controlled phase 2 study. Lancet 2016;387:679-90 «PMID: 26608256»PubMed
  90. Neuschwander-Tetri BA, Loomba R, Sanyal AJ ym. Farnesoid X nuclear receptor ligand obeticholic acid for non-cirrhotic, non-alcoholic steatohepatitis (FLINT): a multicentre, randomised, placebo-controlled trial. Lancet 2015;385:956-65 «PMID: 25468160»PubMed
  91. Kuchay MS, Krishan S, Mishra SK ym. Effect of Empagliflozin on Liver Fat in Patients With Type 2 Diabetes and Nonalcoholic Fatty Liver Disease: A Randomized Controlled Trial (E-LIFT Trial). Diabetes Care 2018;41:1801-8 «PMID: 29895557»PubMed
  92. Sattar N, Fitchett D, Hantel S ym. Empagliflozin is associated with improvements in liver enzymes potentially consistent with reductions in liver fat: results from randomised trials including the EMPA-REG OUTCOME® trial. Diabetologia 2018;61:2155-63 «PMID: 30066148»PubMed
  93. Lee PC, Ganguly S, Goh SY. Weight loss associated with sodium-glucose cotransporter-2 inhibition: a review of evidence and underlying mechanisms. Obes Rev 2018;19:1630-41 «PMID: 30253050»PubMed
  94. Zinman B, Wanner C, Lachin JM ym. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2015;373:2117-28 «PMID: 26378978»PubMed
  95. Neal B, Perkovic V, Mahaffey KW ym. Canagliflozin and Cardiovascular and Renal Events in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2017;377:644-57 «PMID: 28605608»PubMed
  96. Wiviott SD, Raz I, Bonaca MP ym. Dapagliflozin and Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2019;380:347-57 «PMID: 30415602»PubMed
  97. Caiazzo R, Lassailly G, Leteurtre E ym. Roux-en-Y gastric bypass versus adjustable gastric banding to reduce nonalcoholic fatty liver disease: a 5-year controlled longitudinal study. Ann Surg 2014;260:893-8 «PMID: 25379859»PubMed
  98. Lassailly G, Caiazzo R, Buob D ym. Bariatric Surgery Reduces Features of Nonalcoholic Steatohepatitis in Morbidly Obese Patients. Gastroenterology 2015;149:379-88 «PMID: 25917783»PubMed
  99. Mathurin P, Hollebecque A, Arnalsteen L ym. Prospective study of the long-term effects of bariatric surgery on liver injury in patients without advanced disease. Gastroenterology 2009;137:532-40 «PMID: 19409898»PubMed
  100. Barker KB, Palekar NA, Bowers SP ym. Non-alcoholic steatohepatitis: effect of Roux-en-Y gastric bypass surgery. Am J Gastroenterol 2006;101:368-73 «PMID: 16454845»PubMed
  101. Clark JM, Alkhuraishi AR, Solga SF ym. Roux-en-Y gastric bypass improves liver histology in patients with non-alcoholic fatty liver disease. Obes Res 2005;131180-6 «PMID: 16076987»PubMed
  102. Dixon JB, Bhathal PS, Hughes NR ym. Nonalcoholic fatty liver disease: Improvement in liver histological analysis with weight loss. Hepatology 2004;39:1647-54 «PMID: 15185306»PubMed
  103. Mattar SG, Velcu LM, Rabinovitz M ym. Surgically-induced weight loss significantly improves nonalcoholic fatty liver disease and the metabolic syndrome. Ann Surg 2005;242:610-7 «PMID: 16192822»PubMed
  104. Weiner RA. Surgical treatment of non-alcoholic steatohepatitis and non-alcoholic fatty liver disease. Dig Dis 2010;28:274-9 «PMID: 20460923»PubMed
  105. Moretto M, Kupski C, da Silva VD ym. Effect of bariatric surgery on liver fibrosis. Obes Surg 2012;22:1044-9 «PMID: 22108808»PubMed
  106. Parker BM, Wu J, You J ym. Reversal of fibrosis in patients with nonalcoholic steatohepatosis after gastric bypass surgery. BMC Obes 2017;4:32 «PMID: 28919979»PubMed
  107. von Schönfels W, Beckmann JH, Ahrens M ym. Histologic improvement of NAFLD in patients with obesity after bariatric surgery based on standardized NAS (NAFLD activity score). Surg Obes Relat Dis 2018;14:1607-16 «PMID: 30146425»PubMed
  108. Mummadi RR, Kasturi KS, Chennareddygari S ym. Effect of bariatric surgery on nonalcoholic fatty liver disease: systematic review and meta-analysis. Clin Gastroenterol Hepatol 2008;6:1396-402 «PMID: 18986848»PubMed
  109. Bower G, Toma T, Harling L ym. Bariatric Surgery and Non-Alcoholic Fatty Liver Disease: a Systematic Review of Liver Biochemistry and Histology. Obes Surg 2015;25:2280-9 «PMID: 25917981»PubMed
  110. Sjöström L. Review of the key results from the Swedish Obese Subjects (SOS) trial - a prospective controlled intervention study of bariatric surgery. J Intern Med 2013;273:219-34 «PMID: 23163728»PubMed
  111. Puzziferri N, Roshek TB 3rd, Mayo HG ym. Long-term follow-up after bariatric surgery: a systematic review. JAMA 2014;312:934-42 «PMID: 25182102»PubMed
  112. Adams TD, Davidson LE, Litwin SE ym. Weight and Metabolic Outcomes 12 Years after Gastric Bypass. N Engl J Med 2017;3771143-55 «PMID: 28930514»PubMed
  113. Schauer PR, Bhatt DL, Kirwan JP ym. Bariatric surgery versus intensive medical therapy for diabetes--3-year outcomes. N Engl J Med 2014;370:2002-13 «PMID: 24679060»PubMed
  114. Wu R, Ortiz J, Dallal R. Is bariatric surgery safe in cirrhotics? Hepat Mon 2013;13:e8536 «PMID: 23610589»PubMed
  115. Dallal RM, Mattar SG, Lord JL ym. Results of laparoscopic gastric bypass in patients with cirrhosis. Obes Surg 2004;14:47-53 «PMID: 14980033»PubMed
  116. Verna EC, Berk PD. Role of fatty acids in the pathogenesis of obesity and fatty liver: impact of bariatric surgery. Semin Liver Dis 2008;28:407-26 «PMID: 18956297»PubMed
  117. Rebibo L, Gerin O, Verhaeghe P ym. Laparoscopic sleeve gastrectomy in patients with NASH-related cirrhosis: a case-matched study. Surg Obes Relat Dis 2014;10:405-10 «PMID: 24355322»PubMed
  118. Shimizu H, Phuong V, Maia M ym. Bariatric surgery in patients with liver cirrhosis. Surg Obes Relat Dis 2013;9:1-6 «PMID: 23201210»PubMed
  119. García-Sesma A, Calvo J, Manrique A ym. Morbidly Obese Patients Awaiting Liver Transplantation-Sleeve Gastrectomy: Safety and Efficacy From a Liver Transplant Unit Experience. Transplant Proc 2019;51:33-7 «PMID: 30598229»PubMed
  120. Boza C, Riquelme A, Ibañez L ym. Predictors of nonalcoholic steatohepatitis (NASH) in obese patients undergoing gastric bypass. Obes Surg 2005;15:1148-53 «PMID: 16197788»PubMed
  121. Ong JP, Elariny H, Collantes R ym. Predictors of nonalcoholic steatohepatitis and advanced fibrosis in morbidly obese patients. Obes Surg 2005;15:310-5 «PMID: 15826462»PubMed
  122. Goh GB, Schauer PR, McCullough AJ. Considerations for bariatric surgery in patients with cirrhosis. World J Gastroenterol 2018;24:3112-9 «PMID: 30065557»PubMed
  123. Mosko JD, Nguyen GC. Increased perioperative mortality following bariatric surgery among patients with cirrhosis. Clin Gastroenterol Hepatol 2011;9:897-901 «PMID: 21782772»PubMed
  124. Citterio D, Facciorusso A, Sposito C ym. Hierarchic Interaction of Factors Associated With Liver Decompensation After Resection for Hepatocellular Carcinoma. JAMA Surg 2016;151:846-53 «PMID: 27248425»PubMed
  125. Haldar D, Kern B, Hodson J ym. Outcomes of liver transplantation for non-alcoholic steatohepatitis: A European Liver Transplant Registry study. J Hepatol 2019;71:313-22 «PMID: 31071367»PubMed
  126. Cholankeril G, Ahmed A. Alcoholic Liver Disease Replaces Hepatitis C Virus Infection as the Leading Indication for Liver Transplantation in the United States. Clin Gastroenterol Hepatol 2018;16:1356-8 «PMID: 29199144»PubMed
  127. Nair S, Verma S, Thuluvath PJ. Obesity and its effect on survival in patients undergoing orthotopic liver transplantation in the United States. Hepatology 2002;35:105-9 «PMID: 11786965»PubMed
  128. LaMattina JC, Foley DP, Fernandez LA ym. Complications associated with liver transplantation in the obese recipient. Clin Transplant 2012;26:910-8 «PMID: 22694047»PubMed
  129. Hakeem AR, Cockbain AJ, Raza SS ym. Increased morbidity in overweight and obese liver transplant recipients: a single-center experience of 1325 patients from the United Kingdom. Liver Transpl 2013;19:551-62 «PMID: 23408499»PubMed
  130. Lazzati A, Iannelli A, Schneck AS ym. Bariatric surgery and liver transplantation: a systematic review a new frontier for bariatric surgery. Obes Surg 2015;25:134-42 «PMID: 25337867»PubMed
  131. Khullar V, Dolganiuc A, Firpi RJ. Pre-and-post transplant considerations in patients with nonalcoholic fatty liver disease. World J Transplant 2014;4:81-92 «PMID: 25032097»PubMed
  132. Vu L, Switzer NJ, De Gara C ym. Surgical interventions for obesity and metabolic disease. Best Pract Res Clin Endocrinol Metab 2013;27:239-46 «PMID: 23731885»PubMed
  133. Pories WJ. Bariatric surgery: risks and rewards. J Clin Endocrinol Metab 2008;93(Suppl 1):S89-96 «PMID: 18987275»PubMed
  134. Albeladi B, Bourbao-Tournois C, Huten N. Short- and midterm results between laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass and laparoscopic sleeve gastrectomy for the treatment of morbid obesity. J Obes 2013;2013:934653 «PMID: 24078867»PubMed
  135. Lakdawala MA, Bhasker A, Mulchandani D ym. Comparison between the results of laparoscopic sleeve gastrectomy and laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass in the Indian population: a retrospective 1 year study. Obes Surg 2010;20:1-6 «PMID: 19802646»PubMed
  136. Chouillard EK, Karaa A, Elkhoury M ym. Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass versus laparoscopic sleeve gastrectomy for morbid obesity: case-control study. Surg Obes Relat Dis 2011;7:500-5 «PMID: 21459682»PubMed
  137. Farrell GC, Larter CZ. Nonalcoholic fatty liver disease: from steatosis to cirrhosis. Hepatology 2006;43(Suppl 1):S99-112 «PMID: 16447287»PubMed
  138. Loria P, Adinolfi LE, Bellentani S ym. Practice guidelines for the diagnosis and management of nonalcoholic fatty liver disease. A decalogue from the Italian Association for the Study of the Liver (AISF) Expert Committee. Dig Liver Dis 2010;42:272-82 «PMID: 20171943»PubMed
  139. Arkkila P. Gastroskopia. Kirjassa: Lääkärin käsikirja. Jousimaa J, Alenius H, Atula S ym. (toim.) 12. uudistettu painos 2017. Kustannus Oy Duodecim
  140. Siddiqui MS, Carbone S, Vincent R ym. Prevalence and Severity of Nonalcoholic Fatty Liver Disease Among Caregivers of Patients With Nonalcoholic Fatty Liver Disease Cirrhosis. Clin Gastroenterol Hepatol 2019;17:2132-3. «PMID: 30448600»PubMed
  141. Åberg F, Arkkila P. Maksakirroosi – tunnista yleistyvä kansantautimme varhain. Suom Lääkäril 2017;37:2002-7
  142. Adams LA, George J, Bugianesi E ym. Complex non-invasive fibrosis models are more accurate than simple models in non-alcoholic fatty liver disease. J Gastroenterol Hepatol 2011;26:1536-43 «PMID: 21950746»PubMed
  143. Aithal GP, Thomas JA, Kaye PV ym. Randomized, placebo-controlled trial of pioglitazone in nondiabetic subjects with nonalcoholic steatohepatitis. Gastroenterology 2008;135:1176-84 «PMID: 18718471»PubMed
  144. Angulo P, Hui JM, Marchesini G ym. The NAFLD fibrosis score: a noninvasive system that identifies liver fibrosis in patients with NAFLD. Hepatology 2007;45:846-54 «PMID: 17393509»PubMed
  145. Belfort R, Harrison SA, Brown K ym. A placebo-controlled trial of pioglitazone in subjects with nonalcoholic steatohepatitis. N Engl J Med 2006;355:2297-307 «PMID: 17135584»PubMed
  146. Calès P, Lainé F, Boursier J ym. Comparison of blood tests for liver fibrosis specific or not to NAFLD. J Hepatol 2009;50:165-73 «PMID: 18977552»PubMed
  147. Cichoz-Lach H, Celinski K, Prozorow-Król B ym. The BARD score and the NAFLD fibrosis score in the assessment of advanced liver fibrosis in nonalcoholic fatty liver disease. Med Sci Monit 2012;18:CR735-40 «PMID: 23197236»PubMed
  148. Cusi K, Orsak B, Bril F ym. Long-Term Pioglitazone Treatment for Patients With Nonalcoholic Steatohepatitis and Prediabetes or Type 2 Diabetes Mellitus: A Randomized Trial. Ann Intern Med 2016;165:305-15 «PMID: 27322798»PubMed
  149. European Association for the Study of the Liver (EASL)., European Association for the Study of Diabetes (EASD)., European Association for the Study of Obesity (EASO).. EASL-EASD-EASO Clinical Practice Guidelines for the management of non-alcoholic fatty liver disease. Diabetologia 2016;59:1121-40 «PMID: 27053230»PubMed
  150. Guha IN, Parkes J, Roderick P ym. Noninvasive markers of fibrosis in nonalcoholic fatty liver disease: Validating the European Liver Fibrosis Panel and exploring simple markers. Hepatology 2008;47:455-60 «PMID: 18038452»PubMed
  151. Harrison SA, Oliver D, Arnold HL ym. Development and validation of a simple NAFLD clinical scoring system for identifying patients without advanced disease. Gut 2008;57:1441-7 «PMID: 18390575»PubMed
  152. Hashida R, Kawaguchi T, Bekki M ym. Aerobic vs. resistance exercise in non-alcoholic fatty liver disease: A systematic review. J Hepatol 2017;66:142-52 «PMID: 27639843»PubMed
  153. Hsu C, Caussy C, Imajo K ym. Magnetic Resonance vs Transient Elastography Analysis of Patients With Nonalcoholic Fatty Liver Disease: A Systematic Review and Pooled Analysis of Individual Participants. Clin Gastroenterol Hepatol 2019;17:630-37.e8 «PMID: 29908362»PubMed
  154. Lavine JE, Schwimmer JB, Van Natta ML ym. Effect of vitamin E or metformin for treatment of nonalcoholic fatty liver disease in children and adolescents: the TONIC randomized controlled trial. JAMA 2011;305:1659-68 «PMID: 21521847»PubMed
  155. Lichtinghagen R, Pietsch D, Bantel H ym. The Enhanced Liver Fibrosis (ELF) score: normal values, influence factors and proposed cut-off values. J Hepatol 2013;59:236-42 «PMID: 23523583»PubMed
  156. McPherson S, Stewart SF, Henderson E ym. Simple non-invasive fibrosis scoring systems can reliably exclude advanced fibrosis in patients with non-alcoholic fatty liver disease. Gut 2010;59:1265-9 «PMID: 20801772»PubMed
  157. Musso G, Cassader M, Paschetta E ym. Thiazolidinediones and Advanced Liver Fibrosis in Nonalcoholic Steatohepatitis: A Meta-analysis. JAMA Intern Med 2017;177:633-40 «PMID: 28241279»PubMed
  158. Musso G, Gambino R, Cassader M ym. Meta-analysis: natural history of non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD) and diagnostic accuracy of non-invasive tests for liver disease severity. Ann Med 2011;43:617-49 «PMID: 21039302»PubMed
  159. Ratziu V, Giral P, Charlotte F ym. Liver fibrosis in overweight patients. Gastroenterology 2000;118:1117-23 «PMID: 10833486»PubMed
  160. Ratziu V, Massard J, Charlotte F ym. Diagnostic value of biochemical markers (FibroTest-FibroSURE) for the prediction of liver fibrosis in patients with non-alcoholic fatty liver disease. BMC Gastroenterol 2006;6:6 «PMID: 16503961»PubMed
  161. Ruffillo G, Fassio E, Alvarez E ym. Comparison of NAFLD fibrosis score and BARD score in predicting fibrosis in nonalcoholic fatty liver disease. J Hepatol 2011;54:160-3 «PMID: 20934232»PubMed
  162. Sanyal AJ, Chalasani N, Kowdley KV ym. Pioglitazone, vitamin E, or placebo for nonalcoholic steatohepatitis. N Engl J Med 2010;362:1675-85 «PMID: 20427778»PubMed
  163. Shah AG, Lydecker A, Murray K ym. Comparison of noninvasive markers of fibrosis in patients with nonalcoholic fatty liver disease. Clin Gastroenterol Hepatol 2009;7:1104-12 «PMID: 19523535»PubMed
  164. Siddiqui MS, Patidar KR, Boyett S ym. Performance of non-invasive models of fibrosis in predicting mild to moderate fibrosis in patients with non-alcoholic fatty liver disease. Liver Int 2016;36:572-9 «PMID: 26713759»PubMed
  165. Sumida Y, Yoneda M, Hyogo H ym. Validation of the FIB4 index in a Japanese nonalcoholic fatty liver disease population. BMC Gastroenterol 2012;12:2 «PMID: 22221544»PubMed
  166. Sun W, Cui H, Li N ym. Comparison of FIB-4 index, NAFLD fibrosis score and BARD score for prediction of advanced fibrosis in adult patients with non-alcoholic fatty liver disease: A meta-analysis study. Hepatol Res 2016;46:862-70 «PMID: 26763834»PubMed
  167. Thoma C, Day CP, Trenell MI. Lifestyle interventions for the treatment of non-alcoholic fatty liver disease in adults: a systematic review. J Hepatol 2012;56:255-66 «PMID: 21723839»PubMed
  168. Wai CT, Greenson JK, Fontana RJ ym. A simple noninvasive index can predict both significant fibrosis and cirrhosis in patients with chronic hepatitis C. Hepatology 2003;38:518-26 «PMID: 12883497»PubMed
  169. Xiao G, Zhu S, Xiao X ym. Comparison of laboratory tests, ultrasound, or magnetic resonance elastography to detect fibrosis in patients with nonalcoholic fatty liver disease: A meta-analysis. Hepatology 2017;66:1486-501 «PMID: 28586172»PubMed
  170. Xu R, Tao A, Zhang S ym. Association between vitamin E and non-alcoholic steatohepatitis: a meta-analysis. Int J Clin Exp Med 2015;8:3924-34 «PMID: 26064294»PubMed
  171. Leikkausta edeltävä arviointi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Anestesiologiyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim 2014. Saatavilla: www.kaypahoito.fi
Artikelns ID: gvr00024 (050.123)
© 2024 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Elastografia (trasientti elastografia, TE) ja magneettiresonansielastografia, MRE) edenneen fibroosin F3–F4:n diagnostiikassa

Transientti elastografia (TE) on kajoamaton, noin 10 minuuttia kestävä tutkimus, joka mittaa maksan jäykkyyttä ja jonka avulla voidaan ennustaa edennyt fibroosi (F3–F4) varsin luotettavasti.

A

FIB-4- ja NFS-fibroosiriskilaskurit ei-alkoholiperäisessä rasvamaksataudissa

Kun FIB-4- tai NFS-arvot ovat alle alemman päätöksentekorajan (35–65-vuotiailla FIB-4 < 1,3 ja NFS < 2 yli 65-vuotiailla FIB-4 < 2,0 ja NFS < 0,12), on fibroosi epätodennäköinen.

A

Liikunta ei-alkoholiperäisen rasvamaksataudin hoidossa

Sekä kestävyysliikunta että lihasvoimaa ja -kestävyyttä lisäävä liikunta (lihaskuntoharjoittelu) vähentävät maksan rasvapitoisuutta ei-alkoholiperäistä rasvamaksatautia sairastavilla potilailla.

A

Non-invasiiviset laboratoriotutkimuksiin perustuvat fibroosilaskurit ei-alkoholiperäisessä rasvamaksataudissa

Fibrosis-4-indeksi (FIB-4) ja NAFLD Fibrosis Score (NFS) ovat erottaneet merkittävän fibroosin NAFLD:n yhteydessä parhaiten.

B

E-vitamiini ei-alkoholiperäisen rasvamaksataudin hoidossa

E-vitamiini ilmeisesti parantaa maksan histologiaa ja pienentää maksaentsyymien pitoisuutta ei-alkoholiperäistä steatohepatiittia sairastavilla potilailla, joilla diagnoosi on varmennettu maksabiopsialla.

B

Pioglitatsoni ei-alkoholiperäisen rasvamaksataudin hoidossa

Pioglitatsoni ilmeisesti parantaa maksan histologiaa ja pienentää maksaentsyymien pitoisuutta diabeteksesta riippumatta ei-alkoholiperäistä steatohepatiittia sairastavilla potilailla, joilla diagnoosi on varmennettu maksabiopsialla.

C

FIB-4 ei-alkoholiperäisen rasvamaksataudin vuositarkastuksessa

FIB-4 ei vaadi ajantasaista painoindeksiä, jonka vuoksi se soveltuu ensisijaiseksi vuositarkastusten esikokeeksi.

Kehon painoindeksin vaikutus maksan rasvapitoisuuteen
Metabol fettleversjukdom
Olika stadier i icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom
Painon pudotuksen vaikutus maksan histologiaan
Patogenes för fettlever i association med metabolt syndrom
Vakavan maksatapahtuman riskin riippuvuus päivittäisestä alkoholinkäytöstä diabeetikoilla ja ei-diabeetikoilla
Kontakta oss