Rotbehandling av en tand

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia
27.8.2026

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Hampaan juurihoito «Hampaan juurihoito»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Ungefär 25 procent av alla vuxna finländare med permanenta tänder behöver rotbehandling. Ofta upptäcker man behovet av att rotbehandla symtomfria tänder som ett slumpmässigt fynd.
  • Behovet av rotbehandling bedöms baserat på patientens anamnes, en noggrann klinisk undersökning och nödvändiga röntgenbilder.
  • Den vanligaste orsaken till rotbehandling är karies (hål i en tand).
  • Man kan förebygga behovet av rotbehandlingar genom att behandla karies (se God medicinsk praxis-rekommendationen Karies (hantering) «Karies (hantering)»2, «Karies (hallinta). Käypä hoito -suositus. Suomalai...»1) och genom att helt eller delvis avlägsna djupa kariesangrepp.
  • Om tanden är vital kan man också överväga direkt överkappning, partiell pulpotomi eller pulpotomi (borttagning av hela kronpulpan).
  • Beslutet att göra en rotbehandling påverkas, förutom av prognosen för en enskild tand, också av hälsoläget i hela munnen, patientens egenvård och engagemang i vården samt patientens allmänna hälsa.
  • Långtidsprognosen för rotbehandlade tänder (survival rate) är lika bra som för enskilda implantat. I första hand ska man alltid bedöma om det är möjligt att bevara tanden genom en rotbehandling.
  • En aseptisk och patientsäker rotbehandling förutsätter kofferdamskydd.
  • Rotbehandlingen kan göras antingen under ett eller 2–3 besök. Om vården inte ger respons ska diagnosen preciseras, den utförda behandlingen bedömas eller behandlingsplanen ses över.
  • En lyckad behandling förutsätter en riktig bestämning av arbetslängden, noggrann desinficering av rotkanalsystemet och en tät rotfyllning.
  • Prognosen för en rotbehandlad tand påverkas förutom av rotbehandlingens kvalitet också av kvaliteten på tandens restaurering.
  • I synnerhet i situationer där tandvävnad saknas på tre eller flera tandytor rekommenderas det att man, för att uppnå ett gott långtidsresultat, gör en tandrestaurering av overlaytyp eller gör en krona på tanden.
Tabell 1. Tilläggsmaterial till rekommendationen Rotbehandling av en tand
Tilläggsmaterial Länk
Schema över vårdbeslut vårdschema «hoi50110d.pdf»1 och «Schema över vårdbeslut»1.
Val av metod för behandling av vital pulpa vårdschema «hoi50110e.pdf»2 och «Vitaalin pulpan hoito - menetelmän valinta»2.
Indikationer för upprepad rotbehandling vårdschema «hoi50110f.pdf»3
Terminologi, rekommendationen Hampaan juurihoito tilläggsinformation «Termistöä, Hampaan juurihoito -suositus»1
Material för behandling av djup karies tilläggsinformation «Syvän karieksen hoidossa käytettävät materiaalit»2
Insättning av kofferdam video «Kofferdamin laitto (video)»3
Kofferdam nedre molar video «Kofferdam alamolaari (video)»4
Kavumöppning video «Kavumavaus (video)»5
Användning av kylspray bildserie «Kylmäsprayn käyttö»3
Apikalröntgenbild bildserie «Apikaaliröntgenkuva»4
Fistulografi bildserie «Fistulografia»5
Endo-parodontal lesion bildserie «Endo-paroleesio»6
Stegvis exkavering av karies bildserie «Vaiheittainen karieksen ekskavointi»7
Direkt överkappning bildserie «Välitön kattaminen»8
Exkavering av djup karies video «Syvän ja keskisyvän kariesvaurion preparointi (video)»6
Vertikal tandfraktur bildserie «Hampaan vertikaalifraktuura»9
Restaurering av tand för rotbehandling bildserie «Hampaan restaurointi juurihoitoa varten»10
Bestämning av nålmått med röntgenbild och apexmätare bildserie «Neulamitan määritys röntgenkuvalla ja apeksimittarilla»11
Sköljmedlets verkningsavstånd bildserie «Huuhteluaineen vaikutusetäisyys»12
Steril mellanrumsborste i kanalen bildserie «Steriili hammasväliharja kanavassa»13
Slemhinneskada orsakad av natriumhypoklorit (3 % NaOCl) bildserie «Natriumhypokloriitin (3-prosenttinen NaOCl) aiheuttama limakalvovaurio»14
Regenativ rotbehandling i tänder under utveckling bildserie «Regeneratiivinen juuren hoito kehittyvissä hampaissa»15
Direkt inpassningsriktning för rotkanalsfilar bildserie «Preparointineulojen suora sisäänsovitussuunta»16
Direkt inpassningsriktning för rotkanalsfil bildserie «Preparointineulan suora sisäänsovitussuunta»17
Pulpotomi bildserie «Pulpotomia»18
Partiell borttagning av kronpulpa (partiell pulpotomi) bildserie «Osittainen kruunupulpan poisto (partiaalipulpotomia)»19
Användning av oral glukokortikoid vid rotbehandling tilläggsinformation «Oraalisen glukokortikoidin käyttö juurihoidossa»7
MTA-plugg, dvs. MAP tilläggsinformation «MTA-tulppaus eli MAP»8
Tandens behandlingsbarhet i förhållande till intilliggande tänder samt mun- och allmänhälsan, Dental Practicality Index (DPI) tilläggsinformation «Hampaan hoidettavuus suhteessa viereisiin hampaisiin sekä suun- ja yleisterveyteen, Dental Practicality Index (DPI)»9
RET, regenerativ rotbehandling tilläggsinformation «RET, regeneratiivinen juurenhoito»10
Blankett för bedömning av rotbehandlingens svårighetsgrad blankett «hoi50110c.pdf»4
Bild 1.

Schema över vårdbeslut.

Bild 2.

Vitaalin pulpan hoito - menetelmän valinta

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 3.

Kylmäsprayn käyttö. Kylmätestiä ja EPT:tä suositellaan käytettäväksi pulpan tilan arvioinnissa ja hoitopäätöksen tekemisessä. Kylmätestaus tehdään kylmäspraylla.

© Merja Laine

Bild 4.

Apikaaliröntgenkuva. Ennen juurihoidon aloitusta hampaasta tulee olla käytettävissä tuore ja tarkka periapikaalikuva, jonka tulkinta tulee kirjata potilasasiakirjoihin. Kuvassa tulee näkyä kruunu ja juuret kokonaan sekä 2–3 mm periapikaalialuetta.

© Leo Tjäderhane

Bild 5.

Fistulografia. Ennen juurihoidon aloittamista hampaasta tulee olla käytettävissä periapikaalikuva. Jos alueella on fisteli, tulee ottaa fistulografiaröntgenkuva riittävän suurella (esim. ISO 25-30) guttaperkkanastalla. Jos hampaasta on äskettäin otettu periapikaalikuva, arvioidaan uuden kuvauksen tarve.

© Leo Tjäderhane

Bild 6.

Endo-paroleesio. Hammasperäinen kipu voi olla kiinnitys- ja pehmytkudoksiin liittyvää kipua, jonka aiheuttaa esimerkiksi endo-paroleesio.

© Leo Tjäderhane

Bild 7.

Vaiheittainen karieksen ekskavointi. Vaiheittainen ja osittainen karieskudoksen poisto.

© V. Anttonen, P. Haataja, J. Leinonen

Bild 8.

Välitön kattaminen.

© V. Anttonen, P. Haataja, J. Leinonen

Bild 9.

Hampaan vertikaalifraktuura. Juurihoidon vasta-aiheisiin (eli aiheisiin hampaan poistolle) kuuluu muun muassa hampaassa oleva vertikaalinen juurifraktuura.

© Anja Kotiranta

Bild 10.

Hampaan restaurointi juurihoitoa varten. Aseptisen ja potilasturvallisen juurihoidon perustana on kofferdamin käyttö. Jotta kofferdam saadaan asetelluksi tiiviisti ja sen laittaminen on helppoa, on hampaassa oltava 4 seinämää. Jos seinämiä on menetetty karieksen tai lohkeaman takia, hammas tulee kunnostaa esimerkiksi muovipaikka-aineella niin, että juurihoito on mahdollista tehdä aseptisesti.

© Päivi Siukonsaar

Bild 11.

Neulamitan määritys röntgenkuvalla ja apeksimittarilla. Röntgenkuva on kaksiulotteinen projektio kolmiulotteisesta todellisuudesta, eikä se paljasta kuvaussuunnassa olevaa apikaalista kanavan käyryyttä. Tällaisessa kanavassa neulakuvassa jopa apeksista vajaa neula voi todellisuudessa olla jo runsaasti yli apeksin. Jos taas projektio ei ole paralleelinen, kuvaan tulee vertikaalista vääristymää. Pelkän röntgenkuvan perusteella ei siis voi tarkasti määritellä apikaalisen kurouman sijaintia.

A. Kaavakuva hampaan juuren apikaalialueen anatomisesta variaatiosta. Anatominen apikaaliaukko sijaitsee eri paikassa kuin röntgenologinen apeksi, ja se voi sijaita millä tahansa hampaan sivupinnalla.

B. Röntgenkuvassa neula näyttää olevan alle apeksin, vaikka se onkin anatomisessa apeksissa. Apeksimittari kuitenkin ilmoittaa, että apeksi (apikaalinen kurouma) on saavutettu.

C. Röntgenkuvassa neula näyttää olevan apeksissa, vaikka se onkin todellisuudessa jo yli anatomisen apeksin. Apeksimittari ilmoittaa, että instrumentin kärki on apeksin ulkopuolella.

D. Röntgenkuvassa neula näyttää olevan vähän yli apeksin, vaikka se onkin jo 3−4 mm yli.

Muokattu artikkelista Juusela R, Tjäderhane L. Hoitoresistentti apikaaliparodontiitti I. Tärkeintä on ennaltaehkäisy. Suomen Hammaslääkärilehti 2004;10-11:584-91

Bild 12.

Huuhteluaineen vaikutusetäisyys. Juurikanavahuuhtelussa NaOCl:n vaikutus ulottuu vain noin 2−3 mm huuhteluneulan kärkeä syvemmälle kanavassa. Hyvän huuhteluvaikutuksen varmistamiseksi myös kanavan apikaalisimmassa osassa neulan kärjen tulisi ulottua 2−3 mm päähän preparointipituudesta. Suositeltava neulan paksuus on 27−30 gaugea. Preparoinnin kartiokulman laajentaminen (tässä tapauksessa 2 %:sta 6 %:iin) helpottaa neulan vientiä riittävään syvyyteen. Sivulta aukeavan neulan ja kevyen huuhtelupaineen käytöllä pienennetään sen riskiä, että NaOCl tunkeutuu apeksin ulkopuolelle. Lisäksi neulan kärjen tulee päästä vapaasti liikkumaan kanavassa, jotta NaOCl-takaisinvirtaus suuntautuisi koronaalisesti kohti pulpaonteloa.

© Leo Tjäderhane

Bild 13.

Steriili hammasväliharja kanavassa. Pienimmän koon hammasväliharja yläkulmahampaan laajassa juurikanavassa. Kevyellä voimalla ja hitaasti käytettynä hammasväliharja tehostaa NaOCl:n puhdistustehoa laajoissa kanavissa esimerkiksi apeksifikaatiohampaissa mutta joskus myös esimerkiksi yläposkihampaiden palatinaalisissa ja alaposkihampaiden laajoissa distaalikanavissa. Harjaussyvyys kannattaa pitää vähintään 2−3 mm preparointipituutta lyhyempänä, jotta vältetään NaOCl:n tunkeutuminen apeksin ulkopuolelle.

© Leo Tjäderhane

Bild 14.

Natriumhypokloriitin (3-prosenttinen NaOCl) aiheuttama limakalvovaurio. Kaikki hoidossa käytetyt materiaalit ja liuosten pitoisuudet tulee merkitä potilasasiakirjoihin kauppanimillä tai geneerisillä nimillä – myös mahdolliset komplikaatiot, kuten esimerkiksi NaOCl:n aiheuttama limakalvovaurio.

© Päivi Siukonsaari

Bild 15.

Regeneratiivinen juuren hoito kehittyvissä hampaissa. Kuvasarja esittää avojuurisen hampaan regeneratiivisen juuren hoidon toteutuksen, jonka tavoitteena on, että juurikanava jatkaa kehittymistään eli juurikanavan seinämät paksunevat, juuri kasvaa pituutta ja juuren kärki sulkeutuu eikä juuren kärjen ympärillä ole nähtävissä tulehdusmuutoksia.

A) Terve, kehittyvä, avojuurinen hammas

B) Pulpa voi tulehtua sen paljastuttua esim. trauman seurauksena

C), D) Juurikanava puhdistetaan kemomekaanisesti kofferdamsuojassa. Tavoitteena on saada eliminoitua bakteerit juurikanavasta seinämiä ohentamatta, esimerkiksi steriiliä hammasväliharjaa käyttäen «Steriili hammasväliharja kanavassa»13

E) Puhdistuksen jälkeen kanavaan laitetaan noin 2 viikoksi Ca(OH)2-lääkitys, jonka päälle laitetaan tiivis väliaikainen täyte.

F) Väliaikaisen täytteen ja Ca(OH)2:n poiston ja NaOCl- sekä EDTA-huuhtelun ja kanavan kuivaamisen jälkeen viedään #20:n neula yli apeksin, jotta saadaan aikaan verenvuoto kanavaan.

G) Odotetaan noin 20 minuuttia verenvuodon tyrehtymistä.

H) Hyytymän päälle asetetaan kalsiumsilikaatti, esimerkiksi MTA, ja sen päälle lasi-ionomeeri ja lopullinen täyte.

I) Onnistunut regeneratiivinen juuren hoito. Kuvassa näkyvät juuren kehityksen jatkuminen ja kärjen sulkeutuminen.

Kuva on muokattu Conde M, Chisini L, Sarkis-OnofreR, Schuch H, Nör J, Demarco F. A scoping review of root canal revascularization: relevant aspects for clinical success and tissue formation Int Endod J 2017;50:860-74 artikkelissa olevan kuvasarjan pohjalta.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 16.

Preparointineulojen suora sisäänsovitussuunta

A. D.27:n perusavaus, instrumentti distaalikanavassa. Sekä MB- että DB-kanavan suuaukot (nuolet) ovat vielä sekundaaridentiinin peittämiä.

B. Kuva A sivulta päin katsottuna. Instrumentin suunta poikkeaa selvästi hampaan aksiaalisuunnasta (musta katkoviiva).

C. Perusavauksen korjauksen jälkeen instrumentin suunta noudattaa juuren ja hampaan aksiaalisuuntaa (musta katkoviiva).

D. Neulakuva d.27:stä. Kaikissa kanavissa instrumentin suunta on optimaalinen. Erityisesti MB-kanavassa hyvä aksiaalinen suuntaus auttaa vähentämään juuren käyryyden aiheuttamien preparointiongelmien ja komplikaatioiden vaaraa.

© Leo Tjäderhane

Bild 17.

Preparointineulan suora sisäänsovitussuunta

A) Mesiaali- ja distaalikanavien suuaukot ovat vielä osin sekundaaridentiinin peittämiä, ja neula taipuu jo mennessään kanavan suuaukosta sisään. Kavumavausta laajennetaan vielä katkoviivalla merkittyjen osien verran.

B) Kun neula pääsee kavunaukosta sisään suoraan, se saavuttaa paremmin käyrässäkin kanavassa apikaalialueen.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 18.

Pulpotomia

A) Pulpan katto poistetaan kokonaan kofferdamsuojassa.

Kruunupulpa poistetaan kanavien suita myöten steriilillä ekskavaattorilla ja ruusuporalla keittosuola- tai vesijäähdytyksessä.

Kavum huuhdellaan NaOCl:llä, minkä jälkeen kavumiin painetaan NaOCl:llä kostutettu vanupallo. Vuodon pitäisi tyrehtyä 5 minuutissa. Kavum kuivataan steriilillä vanupallolla.

B) ja C) Kavumin pohjalle applikoidaan vähintään 2 mm:n kerros MTA:ta. Sen kovetuttua päälle laitetaan lasi-ionomeeri väliaikaiseksi täytteeksi.

D) Kun MTA:n sijasta käytetään bioaggregaattia, koko kaviteetin voi täyttää sillä ja se toimii väliaikaisena täytteenä.

Lopullinen täyte tehdään seuraavassa istunnossa.

Kliininen ja röntgenseurantatutkimus tehdään 6–12 kuukauden kuluttua.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 19.

Osittainen kruunupulpan poisto (partiaalipulpotomia)

A) Partiaalipulpotomiassa poistetaan perforaatiokohdan paljastunut (kommentti: pulpa ei ole aina ehtinyt infektoitua) pulpakudos steriilillä timanttiporalla keittosuola- tai vesijäähdytyksessä noin 2 mm:n syvyyteen.

B) Verenvuotoa tyrehdytetään NaOCl-liuokseen kostutetulla vanupallolla 5 minuutin ajan.

C) ja D) Pulpaperforaatiokohtaan laitetaan vähintään 2 mm:n paksuinen kerros MTA:ta.

MTA:n kovetuttua sen päälle laitetaan lasi-ionomeeri väliaikaiseksi täytteeksi.

Kun MTA:n sijasta käytetään bioaggregaattia, koko kaviteetin voi täyttää sillä ja se toimii väliaikaisena täytteenä.

Lopullinen täyte tehdään seuraavassa istunnossa.

Kliininen ja röntgenseurantatutkimus tehdään 6–12 kuukauden kuluttua.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Avgränsning av ämnet

Målsättning

  • Syftet med rekommendationen är att fästa uppmärksamhet vid diagnostiken och vårdbeslutet särskilt för sjukdomar i pulpan och det periapikala området, beskriva högklassig och fungerande vårdpraxis för primärvården samt öka medvetenheten om sådana tandsjukdomar som kan leda till behov av rotbehandling.

Målgrupper

  • Målgruppen för rekommendationen är tandläkare och annan yrkesutbildad personal inom mun- och tandvården, läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt befolkningen.

Definitioner

  • Det primära målet med behandlingen är att förhindra en infektion i rotkanalsystemet eller att eliminera en befintlig infektion. Tandens pulpacavum rengörs från pulpavävnad och mikrober, och rotkanalen/kanalerna utvidgas och fylls tätt med rotfyllningsmaterial. Efter rotbehandlingen repareras tanden, eller så gör man en krona.
  • Termer inom området i anslutning till rekommendationen, se «Termistöä, Hampaan juurihoito -suositus»1.

Prevalens

Predisponerande faktorer

  • Den vanligaste orsaken till rotbehandling är karies. Mikrober i en kariesskada som nått nära pulpan kan orsaka en irreversibel inflammation eller nekros i pulpan, och då måste tanden rotbehandlas.
  • För olika sätt att behandla karies, se God medicinsk praxis-rekommendationen Karies (hantering) «Karies (hantering)»2, «Karies (hallinta). Käypä hoito -suositus. Suomalai...»1.
  • Man kan bli tvungen att rotbehandla tanden på grund av pulpaskador, trauma eller senare komplikationer orsakade av hårsprickor, slitage eller läckande restaurationer.
  • Behandlingsåtgärder och material som används kan bidra till inflammationer i pulpan, särskilt vid djup karies, men kliniskt kan man inte skilja det från skador orsakade av mikrober.
  • En omfattande restaurering kan också kräva rotbehandling om det inte finns tillräckligt med hårdvävnad kvar i tandkronan för att fästa fyllningen.

Diagnostik

  • Avsikten med diagnostiken är att man ska kunna identifiera behovet av rotbehandling och styra valet av vårdlinje.
  • Det är svårt att bedöma pulpans kliniska tillstånd, eftersom den i allmänhet är täckt av hårdvävnad. Bedömningen grundar sig på patientens berättelse, en noggrann anamnes och en noggrann klinisk och röntgenologisk undersökning.
  • Utöver tanden undersöks fästvävnader och tändernas och munnens tillstånd i övrigt.
    • Området palperas på utsidan och insidan av munnen och dessutom undersöks bettet, tändernas rörlighet, tandköttsfickor, mjukvävnader, knacknings- och palpationsömhet samt eventuella (hår)sprickor och färgförändringar i tänderna.
  • Tanden och dess stödjevävnader undersöks också röntgenologiskt innan man fattar vårdbeslutet. Se punkten Röntgenologiska undersökningar «A1»2.

Undersökningar för att att utreda pulpans tillstånd

Tandsymtom

  • I anamnesen och vid den kliniska undersökningen ska man fästa uppmärksamhet vid tidigare tandvård.
    • En tand med symtom som kräver rotbehandling har ofta haft symtom även tidigare, eller kan ha utsatts för trauma. Tanden kan också ha en djup kariesskada eller en omfattande restaurering, eller vara kraftigt sliten.
  • Sambandet mellan patientens symtom och kliniska fynd och pulpans histologiska bild är inte tydligt «Seltzer S, Bender IB, Ziontz M. The dynamics of pu...»14, «Ricucci D, Loghin S, Siqueira JF Jr. Correlation b...»15, «Lin LM, Ricucci D, Saoud TM ym. Vital pulp therapy...»16. Kliniska diagnoser och histologiska fynd av en frisk pulpa och reversibel pulpit korrelerar väl «Ricucci D, Loghin S, Siqueira JF Jr. Correlation b...»15, men i fråga om icke-reversibel pulpit är situationen otydligare.
  • Vid undersökningarna har man konstaterat skillnader mellan kliniska diagnoser och histologiska kriterier och tills vidare har kriterierna för den histologiska bilden av till exempel icke-reversibel pulpit inte fastställts.
    • Symtom och kliniska tecken i en frisk tand eller vid reversibel pulpit är följande:
    • Symtom och kliniska tecken på irreversibel pulpit är följande:
      • I allmänhet spontan smärta som ofta är fortlöpande och hård.
      • Patienten kan ha haft upprepade smärtperioder.
      • Smärtan kan ha väckt patienten under natten.
      • Smärtan kan provoceras genom temperaturförändringar, lägesändringar eller tuggning.
      • Pulpans respons på temperaturförändringar är kraftig, och smärtan upphör inte efter att stimuli avlägsnats.
      • Lindrig knackningsömhet kan förekomma.
      • Patienten beskriver smärtan som bland annat vass och pulserande.
      • Patienten kan ha svårt att lokalisera smärtan.
      • Även projicerad smärta kan förekomma (över- eller underkäken, örat, tinningen och kring ögat, nacken).
      • Röntgenbilderna visar antingen ingenting avvikande, eller också kan parodontalspringan apikalt vara lindrigt utvidgad.
      • Patienten har ofta använt smärtstillande läkemedel för att lindra symtomen.
  • Symtomen på kronisk apikal parodontit är ofta lindriga (t.ex. tugg- eller knackningsömhet), och en röntgenologisk förändring i apikalområdet kan vara det enda fyndet.

Känslighetstestning av pulpan

Röntgenologiska undersökningar

Tabell 2. De vanligaste sjukdomarna i vävnaderna kring pulpan och rotspetsen
Klinisk diagnos
(ICD-10-klassifikation)
Vanligaste symtom och fynd Behandling
Pulpadiagnos
Reversibel pulpit (begynnande pulpainflammation, hyperemi)
(K04.00)
  • vass, kortvarig smärta
  • smärta orsakad av kyla som upphör inom 20–30 sekunder efter att stimuleringen upphört
  • kan också vara symtomfri
behandling av pulpan (målet är att bevara pulpan vital), se VPT-diagrammet «hoi50110e.pdf»2
Irreversibel pulpit (begynnande pulpainflammation, hyperemi)
(K04.0)
i början
  • kraftig, pulserande, molande smärta
  • spontan smärta som är svår att lokalisera
  • smärta orsakad av kyla består även om stimuleringen försvinner
  • smärta som eventuellt orsakas av lägesändringar
  • kan också vara symtomfri
i början pulpotomi eller rotbehandling
i ett senare skede rotbehandling
i ett senare skede
  • smärtan ökar eventuellt av värme och lindras av kyla
  • eventuell tugg- och knackningsömhet
  • trubbig smärta som kan stråla ut till stora områden i ansiktet och käken
  • eventuell projicerad smärta
  • vanligtvis inget avvikande på en röntgenbild
  • kan också vara symtomfri
Pulpanekros
(K04.1)
  • ingen respons på temperaturväxlingar eller kyltest eller EPT
  • tanden kan ha mörknat
  • ofta symtomfri, slumpmässigt fynd
rotbehandling
Periapikal diagnos
Akut periradikulär osteit med ursprung i pulpan
(K04.4)
Primär
  • i början är tanden eventuellt mycket tugg- och beröringskänslig eller så går detta skede nästan symtomfritt över innan situationen blir kronisk
  • På en röntgenbild konstateras sällan förändringar
rotbehandling
sekundär
  • bultande tandvärk
  • smärta kan eventuellt orsakas av lägesändringar
  • eventuell svullnad, palpations- och knackningsömhet och ibland feber
  • tanden som orsakar symtomen kan i allmänhet lokaliseras
Kronisk periapikal periodontit
(K04.5)
  • ingen respons på temperaturväxlingar eller kyltest eller EPT
  • vanligen symtomfri eller lindriga symtom
  • lite eller inga symtom alls vid knackning
  • ofta slumpmässigt fynd på röntgenbilden
  • röntgenbilden visar ofta en radiolucent förändring i rotspetsen, mera sällan radioopak
rotbehandling
Periradikulär abscess utan fistel
(K04.7)
  • vanligen en varhärd i slemhinnan, i området kring rotspetsen.
  • kan också förekomma extraoralt (utanför munnen) särskilt i området kring näsvingen (övre hörntänderna), under käkvinkeln (nedre kindtänderna) eller kring underläppen (nedre framtänderna)
rotbehandling
Periradikulär abscess med fistel
(K04.6)
  • vanligen en varhärd som är begränsad till slemhinneområdet nära rotspetsen, med en fistel mot det minsta motståndet
  • kan också förekomma extraoralt särskilt i närheten av underkäkens spets
rotbehandling

Differentialdiagnostik

  • Med tanke på differentialdiagnostiken är det viktigt att känna till den normala anatomin, så att man inte felaktigt tolkar till exempel avbildningen av foramen mentale eller foramen incisivum som ett fynd i apikalområdet, och alltså som apikal parodontit.
  • Om symtomen och de lokala kliniska och röntgenologiska fynden inte stämmer överens ska man komma ihåg andra tandrelaterade och icke tandrelaterade smärttillstånd, som har andra orsaker än pulpasjukdomar.
  • Tandrelaterad smärta kan vara
    • tandsmärta som orsakas av till exempel
      • hypersensitivt dentin
      • karies
      • fraktur
    • smärta i anknytning till fästvävnader och mjukvävnader, som beror på till exempel
      • akut tandköttsinflammation
      • parodontal abscess
      • perikoronit
      • endo-parodontal lesion (bild «Endo-paroleesio»6)
      • smärta orsakad av trauma när parodontalligamentet skadas.
  • Icke-tandrelaterade smärtor som påminner om tandsmärta är till exempel
  • Projicerad smärta kan förekomma i tänderna intill eller i käken. Smärtan kan också projiceras till kind- och pannhålan, käkvinkeln, mentalis- och temporalområdet, tandens fästvävnader, bettmusklerna och området kring örat.
  • Dessutom är det skäl att komma ihåg att en röntgenologisk förändring i den vitala tandens periapikala område kan bero till exempel på periapikal cementdysplasi, icke-tandrelaterad cysta eller tumör.

Åtgärder som förebygger rotbehandlingsbehovet

Fullständig, stegvis och partiell exkavering av kariesvävnad

Direkt överkappning

Partiell pulpotomi och (kron)pulpotomi

  • Syftet med partiell pulpotomi och kronpulpotomi är att bevara tandens återstående icke-infekterade pulpavävnad vital och därmed undvika rotbehandling.
  • Partiell eller fullständig borttagning av kronpulpan (pulpotomi) kan användas som behandlingsform för permanenta kindtänder när tanden har en djup kariesskada och reversibel pulpit «Both partial- and full coronal pulpotomy can be used in the treatment of deep carious lesions in permanent teeth with reversible pulpitis.»C. Se diagram «hoi50110e.pdf»2.
    • Som material rekommenderas kalciumsilikat (MTA eller bioaggregat).
    • Det är viktigt att tandfyllningen är tät och att tandens tillstånd följs upp.
  • Partiell pulpotomi eller pulpotomi kan i synnerhet hos barn och unga vara befogad som behandlingsform för permanenta tänder, när en del av kronpulpan under kariesperforationen har inflammerats så att blödningen inte kan stoppas på 5 minuter och en direkt överkappning därför inte är motiverad.
  • Pulpotomi kan också övervägas i situationer där man vill behålla tanden, men den är svår att rotbehandla och indikationerna för pulpotomi uppfylls.
  • Med en partiell pulpotomi försöker man förhindra att en begränsad pulpainflammation sprids till hela pulpan. En förutsättning för att åtgärden ska lyckas är att den del av pulpan som ska avlägsnas är liten (< 5 mm) «Chailertvanitkul P, Paphangkorakit J, Sooksantisak...»36 och att blödningen efter en partiell pulpotomi är lindrig och upphör inom cirka 5 minuter.
  • Vid partiell pulpotomi avlägsnas inflammerad pulpavävnad från perforationsstället till cirka 1–4 mm djup med steril diamantborr vid koksalts- eller vattenkylning. Därefter desinficeras området med NaOCl och täcks som vid direkt överkappning. Se bildserien «Osittainen kruunupulpan poisto (partiaalipulpotomia)»19.
  • Vid pulpotomi avlägsnas hela kronpulpan. Se bildserien «Pulpotomia»18.
  • En pulpotomi är tekniskt sett lättare än rotbehandling, tar mindre tid och är förmånligare. Under ett års uppföljning är framgångsprocenten > 90 «Both partial- and full coronal pulpotomy can be used in the treatment of deep carious lesions in permanent teeth with reversible pulpitis.»C och ännu under fyra års uppföljning 90 «Taha NA, Al-Khatib H. 4-Year Follow-up of Full Pul...»37.
  • Det är möjligt att en pulpotomi lyckas också när pulpan är partiellt irreversibelt inflammerad, men pulpadöd och apikal parodontit är kontraindikationer för pulpotomi.

Behandling

Vårdbeslut och bedömning av prognosen

Prognos

Planering av vårdbesök (genomförande av rotbehandling vid ett eller flera vårdbesök)

Aseptik och patientsäkerhet

Genomförande av behandlingen

Rotbehandling av tänder som utvecklas

  • Indikationen för rotbehandling av en tand som håller på att utvecklas är en infektion i rotkanalen på grund av karies, trauma eller avvikande anatomi. Då är pulpotomi eller partiell pulpotomi inte längre befogad.
  • Målet vid rotbehandling av permanenta tänder som utvecklas är att rotspetsen stängs (apexifiering) och i bästa fall fortsätter rotutvecklingen ända till slutet (apexogenes).
  • Den mekaniska prepareringen av tandens rotkanal som ännu utvecklas ska göras försiktigt med handinstrument utan att förtunna rotkanalens väggar. Preparationslängden baserar sig på en röntgenbild, och man eftersträvar att nå nära spetsen på roten som håller på att utvecklas. Man ska inte preparera rotkanalen maskinellt.
  • För att spola kanalen används NaOCl, och då ska man undvika att lösningen når det periapikala området eftersom den nekrotiserar vävnaden.
  • En steril mellanrumsborste lämpar sig väl för att effektivera rengöringen av kanalen (bild «Steriili hammasväliharja kanavassa»13). Borsten används långsamt och med lätt tryck i en kanal fylld med NaOCl så att NaOCl kan flöda fritt i kanalen.

Apexifiering

Apexogenes

Tabell 3. De vanligaste spolmedlen och läkemedlen som används vid rotbehandling av tänder
Spolmedel eller läkemedels-substans och koncentration Effekt Indikation Rekom-mendation Observera
NaOCl
(natriumhypo-klorit),
2–6 %
  • Dödar mikrober också i biofilm
  • Smörjer kanalen
  • Löser upp organiskt material
  • Löser inte upp oorganiskt material
  • Desinficering av rotkanalen
  • Upplösning av pulpavävnad och mikrober
  • En väsentlig del av en kemisk preparering
  • Se upp för effekten på vävnaderna utanför tanden: spolning endast inne i rotkanalen
  • Ordningsföljd för spolning: NaOCl, varefter EDTA
EDTA-lösning,
15–17 %
(rekommenderas att användas i stället för gel)
  • Löser oorganiskt material
  • Dödar inte mikrober
  • Löser inte upp organiskt material
  • Borttagning av smear layer och öppning av dentintubuli efter preparering och före fyllning
  • En väsentlig del av en kemisk preparering
  • Avlägsnande av Ca(OH)2 från kanalen
  • Verkningstid 1–2 minuter
  • Får dentin att förvittra
  • Ordningsföljd för spolning: NaOCl, varefter EDTA
Klorhexidin,
2 %
  • Dödar mikrober (särskilt enterobakterier och svampar)
  • Löser inte oorganiskt eller organiskt material
  • Fastnar i vävnader: långtidseffekt mot mikrober
  • Som tillsatsämne vid desinficering
  • Kan användas för slutspolning efter EDTA
  • Särskilt vid upprepad rot-behandling
  • Reagerar med NaOCl och EDTA och bildar fällning
  • Det är bra att torka kanalerna före klorhexidin-spolning
Steril koksaltlösning,
0,9 %
  • Irriterar inte vävnaden
  • Dödar inte mikrober
  • Löser inte upp vävnad, oorganiskt eller organiskt material
  • Kirurgisk rotbehandling
  • Bakterieprover
  • Över-instrumentering
  • Ej primärt spolmedel
  • Preparatets hållbarhet är begränsad, kontamineras snabbt
Ca(OH)2
(kalciumhydroxid)
  • Dödar bakterier
  • Löser upp organiskt material
  • Löser inte upp oorganiskt material
  • Bildar ett mekaniskt hinder för mikrobernas näringsintag i rotkanalen
  • Primärt rotkanals-läkemedel mellan behandlings-tillfällena
  • Används vid resorptions-behandling
  • Synergistisk effekt med NaOCl
  • 1 vecka–3 mån.
  • Långvarig användning försämrar dentinets hållbarhet
  • Inte nödvändigtvis effekt på alla mikrober

Dokumentation

  • Enligt finländska undersökningar når dokumentationen av åtgärderna vid rotbehandlingar inte upp till rekommendationsnivån «Helminen SE, Vehkalahti M, Kerosuo E ym. Quality e...»11, «Leinonen S, Vehkalahti MM. Compliance with Key Pra...»67.
  • Anamnes om tänderna, utlåtanden om alla röntgenbilder som tagits och den inledande diagnosen antecknas i journalhandlingarna. En eventuell ändring av diagnosen under behandlingen ska också dokumenteras.
  • Även vårdbeslutet och dess motiveringar dokumenteras på det sätt som förutsätts i förordningen. Se Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar «https://www.finlex.fi/fi/lainsaadanto/saadoskokoelma/2009/298?language=swe»12.
  • Vårdplanen och eventuella ändringar i den under vårdförloppet dokumenteras.
  • Innan rotbehandlingen inleds antecknas vårdprognosen, kostnadskalkylen och eventuella andra vårdalternativ samt patientens samtycke.
  • Alla material och koncentrationer av lösningar som används i behandlingen ska antecknas i journalhandlingarna med handelsnamn eller generiska namn «European Society of Endodontology. Quality guideli...»21. Se Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar «https://www.finlex.fi/fi/lainsaadanto/saadoskokoelma/2009/298?language=swe»12:
    • användning av bedövningsmedel
    • läkemedel som använts före behandlingen (antibiotikaprofylax, premedicinering, smärtstillande läkemedel)
    • användning av kofferdamskydd
    • eventuella ytterligare fynd som gjorts under behandlingen (t.ex. sprickor) efter öppningen
    • kanalernas arbetsmått och mätpunkter
    • metod för bestämning av mått (användning av apexmätare (upprepat och tillförlitligt), nålröntgen)
    • öppnings- och utvidgningsteknik och använt nålsystem
    • omfattningen av apikal preparering vid behandlingstillfället (konvinkel och nålstorlek)
    • använda spolmedel i den ordningsföljd de använts (koncentration)
    • eventuell kanalmedicinering
    • tillfälliga fyllningsmaterial
    • ordinerade smärtstillande läkemedel och antibiotika
    • rotfyllningsmaterial och -teknik
    • röntgenbilder som tagits under behandlingen och utlåtanden om dem
    • eventuella komplikationer (bild «Natriumhypokloriitin (3-prosenttinen NaOCl) aiheuttama limakalvovaurio»14).
  • Noggranna anteckningar behövs bland annat om en annan tandläkare fortsätter rotbehandlingen efter den inledande behandlingen. Man kan bli tvungen att återgå till vårdhelheten senare, till exempel om det behövs en ny rotbehandling eller i händelse av vårdskadefall.
  • Dessutom antecknas en plan för fortsatt vård: tidpunkten för följande besök (rotfyllning, fyllning) och en rekommendation om kommande restaurering samt en plan för uppföljning av vården. Se punkten Uppföljning «A4»5.

Restaurering av en rotbehandlad tand

  • En väsentlig del av rotbehandlingen är också en adekvat restaurering. Därför ska man överväga kraven på reparativ behandling eller behovet av kronterapi redan innan behandlingen inleds.
  • Målet med den reparativa behandlingen ska vara att skydda den återstående tandvävnaden och återställa bettfunktionen och estetiken.
  • Patientens åsikt och ekonomiska situation påverkar förutom kliniska och andra faktorer även hur en rotbehandlad tand restaureras «Dawson VS, Fransson H, Wolf E. Coronal restoration...»68.

Restaureringens inverkan på läkningen av en infektion i en rotbehandlad tand eller på en förnyad infektion i tanden

Restaurationens inverkan på den rotbehandlade tandens hållbarhet

Användning av rotkanalsförankring i rotbehandlade tänder

Uppföljning

Rotbehandlingens kostnadseffektivitet

Patientperspektiv

Nivåstrukturerad vård

  • Vid valet av vårdenhet och vårdgivare beaktas
    • rotbehandlingens svårighetsgrad «hoi50110c.pdf»4
    • den behandlande tandläkarens kompetens
    • patientens allmänhälsa
    • patientens önskemål.
  • För krävande rotbehandlingar (se blanketten för bedömning av rotbehandlingens svårighetsgrad «hoi50110c.pdf»4) kan man vid behov konsultera
    • en specialisttandläkare
    • specialiserad sjukvård (närmare information t.ex. www.terveysportti.fi → Hammaslääketiede → Suusairauksien hoitoketjut).

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Hampaan juurihoito»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Anders Bergman

Litteratur

Rotbehandling av en tand. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2026 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»14

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Karies (hallinta). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 8.12.2021). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  2. Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkkeet. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonian asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 8.12.2021). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  3. Suominen-Taipale L, Nordblad A, Vehkalahti M, Aromaa A (toim.). Suomalaisten aikuisten suunterveys. Terveys 2000 -tutkimus. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B16/2004. «http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/78322/2004b16.pdf?sequence1&isAllowed»15
  4. Kirkevang LL, Vaeth M, Hörsted-Bindslev P ym. Longitudinal study of periapical and endodontic status in a Danish population. Int Endod J 2006;39:100-7 «PMID: 16454789»PubMed
  5. Kirkevang LL, Vaeth M, Hörsted-Bindslev P ym. Risk factors for developing apical periodontitis in a general population. Int Endod J 2007;40:290-9 «PMID: 17284267»PubMed
  6. Kirkevang LL, Vaeth M, Wenzel A. Ten-year follow-up of root filled teeth: a radiographic study of a Danish population. Int Endod J 2014;47:980-8 «PMID: 24392750»PubMed
  7. Hugoson A, Koch G, Göthberg C ym. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). II. Review of clinical and radiographic findings. Swed Dent J 2005;29:139-55 «PMID: 16463570»PubMed
  8. Haikola B. Oral health among Finns aged 60 years and older. Edentulousness, fixed prostheses, dental infections detected from radiographs and their associating factors. Acta Universitatis Ouluensis 2014;D1264
  9. Frisk F, Hakeberg M. A 24-year follow-up of root filled teeth and periapical health amongst middle aged and elderly women in Göteborg, Sweden. Int Endod J 2005;38:246-54 «PMID: 15810975»PubMed
  10. Huumonen S, Suominen AL, Vehkalahti MM. Prevalence of apical periodontitis in root filled teeth: findings from a nationwide survey in Finland. Int Endod J 2017;50:229-236 «PMID: 26919266»PubMed
  11. Helminen SE, Vehkalahti M, Kerosuo E ym. Quality evaluation of process of root canal treatments performed on young adults in Finnish public oral health service. J Dent 2000;28:227-32 «PMID: 10722895»PubMed
  12. Huumonen S, Vehkalahti MM, Nordblad A. Radiographic assessments on prevalence and technical quality of endodontically-treated teeth in the Finnish population, aged 30 years and older. Acta Odontol Scand 2012;70:234-40 «PMID: 22364221»PubMed
  13. Koskinen S, Lundqvist AM, Ristiluoma N (toim). Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa 2011. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Raportti 68/2012. «https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90832/Rap068_2012_netti.pdf?sequence»16
  14. Seltzer S, Bender IB, Ziontz M. The dynamics of pulp inflammation: correlations between diagnostic data and actual histologic findings in the pulp. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1963;16:846-71 contd «PMID: 13987830»PubMed
  15. Ricucci D, Loghin S, Siqueira JF Jr. Correlation between clinical and histologic pulp diagnoses. J Endod 2014;40:1932-9 «PMID: 25312886»PubMed
  16. Lin LM, Ricucci D, Saoud TM ym. Vital pulp therapy of mature permanent teeth with irreversible pulpitis from the perspective of pulp biology. Aust Endod J 2020;46:154-166 «PMID: 31865629»PubMed
  17. Endodontic Diagnosis. American Association of Endodostists (AAE) 2013. «https://www.aae.org/specialty/wp-content/uploads/sites/2/2017/07/endodonticdiagnosisfall2013.pdf»17
  18. Wolters WJ, Duncan HF, Tomson PL ym. Minimally invasive endodontics: a new diagnostic system for assessing pulpitis and subsequent treatment needs. Int Endod J 2017;50:825-829 «PMID: 28776717»PubMed
  19. Mejàre IA, Axelsson S, Davidson T ym. Diagnosis of the condition of the dental pulp: a systematic review. Int Endod J 2012;45:597-613 «PMID: 22329525»PubMed
  20. Mainkar A, Kim SG. Diagnostic Accuracy of 5 Dental Pulp Tests: A Systematic Review and Meta-analysis. J Endod 2018;44:694-702 «PMID: 29571914»PubMed
  21. European Society of Endodontology. Quality guidelines for endodontic treatment: consensus report of the European Society of Endodontology. «http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2591.2006.01180.x/epdf»4
  22. STUK. Hammasröntgenkuvausta ei pidä välttää raskauden vuoksi. Tiedote 21.9.2015. «https://www.stuk.fi/-/hammasrontgenkuvausta-ei-pida-valttaa-raskauden-vuoksi»5
  23. A report prepared by the SEDENTEXCT project. Radiation No 172. Cone beam CT for dental and maxillofacial radiology. «http://www.sedentexct.eu/files/radiation_protection_172.pdf»6
  24. STUK. STUK opastaa KKTT-laitteen käyttöön. «https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/124962/stuk-opastaa-kktt-laitteen-kaytto-10-2011.pdf?sequence»18
  25. Patel S, Brown J, Semper M ym. European Society of Endodontology position statement: Use of cone beam computed tomography in Endodontics: European Society of Endodontology (ESE) developed by. Int Endod J 2019;52:1675-1678 «PMID: 31301231»PubMed
  26. STUK. Hampaiston ja leukojen kartiokeilatietokonetomografiakuvaus. «https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/73098/Hampaiston%20ja%20leukojen%20kartiokeilatietokonetomografiakuvaus»19
  27. Purentaelimistön kipu ja toimintahäiriöt (TMD). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2021 (viitattu 8.12.2021). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  28. Maltz M, Garcia R, Jardim JJ ym. Randomized trial of partial vs. stepwise caries removal: 3-year follow-up. J Dent Res 2012;91:1026-31 «PMID: 22983407»PubMed
  29. Nair PN, Duncan HF, Pitt Ford TR ym. Histological, ultrastructural and quantitative investigations on the response of healthy human pulps to experimental capping with Mineral Trioxide Aggregate: a randomized controlled trial. 2008. Int Endod J 2009;42:422-44 «PMID: 19356180»PubMed
  30. Li Z, Cao L, Fan M ym. Direct Pulp Capping with Calcium Hydroxide or Mineral Trioxide Aggregate: A Meta-analysis. J Endod 2015;41:1412-7 PMID: 25990198
  31. Willershausen B, Willershausen I, Ross A ym. Retrospective study on direct pulp capping with calcium hydroxide. Quintessence Int 2011;42:165-71 «PMID: 21359251»PubMed
  32. Dammaschke T, Leidinger J, Schäfer E. Long-term evaluation of direct pulp capping--treatment outcomes over an average period of 6.1 years. Clin Oral Investig 2010;14:559-67 «PMID: 19685086»PubMed
  33. Al-Hiyasat AS, Barrieshi-Nusair KM, Al-Omari MA. The radiographic outcomes of direct pulp-capping procedures performed by dental students: a retrospective study. J Am Dent Assoc 2006;137:1699-705 «PMID: 17138715»PubMed
  34. Silva GA, Lanza LD, Lopes-Júnior N ym. Direct pulp capping with a dentin bonding system in human teeth: a clinical and histological evaluation. Oper Dent 2006;31:297-307 «PMID: 16802637»PubMed
  35. Silva GA, Gava E, Lanza LD ym. Subclinical failures of direct pulp capping of human teeth by using a dentin bonding system. J Endod 2013;39:182-9 «PMID: 23321228»PubMed
  36. Chailertvanitkul P, Paphangkorakit J, Sooksantisakoonchai N ym. Randomized control trial comparing calcium hydroxide and mineral trioxide aggregate for partial pulpotomies in cariously exposed pulps of permanent molars. Int Endod J 2014;47:835-42 «PMID: 24299006»PubMed
  37. Taha NA, Al-Khatib H. 4-Year Follow-up of Full Pulpotomy in Symptomatic Mature Permanent Teeth with Carious Pulp Exposure Using a Stainproof Calcium Silicate-based Material. J Endod 2022;48:87-95 «PMID: 34563506»PubMed
  38. Bhuva B, Giovarruscio M, Rahim N ym. The restoration of root filled teeth: a review of the clinical literature. Int Endod J 2021;54:509-535 «PMID: 33128279»PubMed
  39. European Society of Endodontology developed by:., Mannocci F, Bhuva B ym. European Society of Endodontology position statement: The restoration of root filled teeth. Int Endod J 2021;54:1974-1981 «PMID: 34378217»PubMed
  40. Dawood A, Patel S. The Dental Practicality Index - assessing the restorability of teeth. Br Dent J 2017;222:755-8
  41. Essam O, Boyle EL, Whitworth JM ym. The Endodontic Complexity Assessment Tool (E-CAT): A digital form for assessing root canal treatment case difficulty. Int Endod J 2021;54:1189-1199 «PMID: 33682086»PubMed
  42. Setzer FC, Kim S. Comparison of long-term survival of implants and endodontically treated teeth. J Dent Res 2014;93:19-26 «PMID: 24065635»PubMed
  43. Laukkanen E. Outcome of root canal treatment according to tooth-, patient-, and operator-related factors. Väitöskirja. Helsingin yliopisto. 2020. «http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-6815-3»20
  44. Arya S, Duhan J, Tewari S ym. Healing of Apical Periodontitis after Nonsurgical Treatment in Patients with Type 2 Diabetes. J Endod 2017;43:1623-1627 «PMID: 28803674»PubMed
  45. Laukkanen E, Vehkalahti MM, Kotiranta AK. Impact of systemic diseases and tooth-based factors on outcome of root canal treatment. Int Endod J 2019;52:1417-1426 «PMID: 31074887»PubMed
  46. Segura-Egea JJ, Martín-González J, Cabanillas-Balsera D ym. Association between diabetes and the prevalence of radiolucent periapical lesions in root-filled teeth: systematic review and meta-analysis. Clin Oral Investig 2016;20:1133-41 «PMID: 27055847»PubMed
  47. Nagendrababu V, Segura-Egea JJ, Fouad AF ym. Association between diabetes and the outcome of root canal treatment in adults: an umbrella review. Int Endod J 2020;53:455-466 «PMID: 31721243»PubMed
  48. Rudranaik S, Nayak M, Babshet M. Periapical healing outcome following single visit endodontic treatment in patients with type 2 diabetes mellitus. J Clin Exp Dent 2016;8:e498-e504 «PMID: 27957260»PubMed
  49. Iqbal MK, Kim S. A review of factors influencing treatment planning decisions of single-tooth implants versus preserving natural teeth with nonsurgical endodontic therapy. J Endod 2008;34:519-29 «PMID: 18436028»PubMed
  50. Doyle SL, Hodges JS, Pesun IJ ym. Retrospective cross sectional comparison of initial nonsurgical endodontic treatment and single-tooth implants. J Endod 2006;32:822-7 «PMID: 16934623»PubMed
  51. Ng YL, Mann V, Rahbaran S ym. Outcome of primary root canal treatment: systematic review of the literature -- Part 2. Influence of clinical factors. Int Endod J 2008;41:6-31 «PMID: 17931388»PubMed
  52. Figini L, Lodi G, Gorni F ym. Single versus multiple visits for endodontic treatment of permanent teeth: a Cochrane systematic review. J Endod 2008;34:1041-7 «PMID: 18718362»PubMed
  53. Paredes-Vieyra J, Enriquez FJ. Success rate of single- versus two-visit root canal treatment of teeth with apical periodontitis: a randomized controlled trial. J Endod 2012;38:1164-9 «PMID: 22892729»PubMed
  54. Vela KC, Walton RE, Trope M ym. Patient preferences regarding 1-visit versus 2-visit root canal therapy. J Endod 2012;38:1322-5 «PMID: 22980170»PubMed
  55. Gesi A, Hakeberg M, Warfvinge J ym. Incidence of periapical lesions and clinical symptoms after pulpectomy--a clinical and radiographic evaluation of 1- versus 2-session treatment. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2006;101:379-88 «PMID: 16504873»PubMed
  56. Abbott PV. Assessing restored teeth with pulp and periapical diseases for the presence of cracks, caries and marginal breakdown. Aust Dent J 2004;49:33-9; quiz 45 «PMID: 15104132»PubMed
  57. Martins JN, Marques D, Mata A ym. Clinical efficacy of electronic apex locators: systematic review. J Endod 2014;40:759-77 «PMID: 24862702»PubMed
  58. Ng YL, Mann V, Gulabivala K. A prospective study of the factors affecting outcomes of nonsurgical root canal treatment: part 1: periapical health. Int Endod J 2011;44:583-609 «PMID: 21366626»PubMed
  59. Del Fabbro M, Afrashtehfar KI, Corbella S ym. In Vivo and In Vitro Effectiveness of Rotary Nickel-Titanium vs Manual Stainless Steel Instruments for Root Canal Therapy: Systematic Review and Meta-analysis. J Evid Based Dent Pract 2018;18:59-69 «PMID: 29478682»PubMed
  60. Diniz-de-Figueiredo FE, Lima LF, Oliveira LS ym. The impact of two root canal treatment protocols on the oral health-related quality of life: a randomized controlled pragmatic clinical trial. Int Endod J 2020;53:1327-1338 «PMID: 32619274»PubMed
  61. Bartols A, Reutter CA, Robra BP ym. Reciproc vs. hand instrumentation in dental practice: a study in routine care. PeerJ 2016;4:e2182 «PMID: 27375972»PubMed
  62. Byström A, Sundqvist G. Bacteriologic evaluation of the effect of 0.5 percent sodium hypochlorite in endodontic therapy. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1983;55:307-12 «PMID: 6572884»PubMed
  63. Bystrom A, Sundqvist G. The antibacterial action of sodium hypochlorite and EDTA in 60 cases of endodontic therapy. Int Endod J 1985;18:35-40 «PMID: 3922900»PubMed
  64. Lin JC, Lu JX, Zeng Q ym. Comparison of mineral trioxide aggregate and calcium hydroxide for apexification of immature permanent teeth: A systematic review and meta-analysis. J Formos Med Assoc 2016;115:523-30 «PMID: 26911724»PubMed
  65. Bonte E, Beslot A, Boukpessi T ym. MTA versus Ca(OH)2 in apexification of non-vital immature permanent teeth: a randomized clinical trial comparison. Clin Oral Investig 2015;19:1381-8 «PMID: 25467231»PubMed
  66. Duggal M, Tong HJ, Al-Ansary M ym. Interventions for the endodontic management of non-vital traumatised immature permanent anterior teeth in children and adolescents: a systematic review of the evidence and guidelines of the European Academy of Paediatric Dentistry. Eur Arch Paediatr Dent 2017;18:139-151 «PMID: 28508244»PubMed
  67. Leinonen S, Vehkalahti MM. Compliance with Key Practices of Root Canal Treatment Varies by the Reward System Applied in Public Dental Services. J Endod 2021;47:1592-1597 «PMID: 34343591»PubMed
  68. Dawson VS, Fransson H, Wolf E. Coronal restoration of the root filled tooth - a qualitative analysis of the dentists' decision-making process. Int Endod J 2021;54:490-500 «PMID: 33159810»PubMed
  69. Ray HA, Trope M. Periapical status of endodontically treated teeth in relation to the technical quality of the root filling and the coronal restoration. Int Endod J 1995;28:12-8 «PMID: 7642323»PubMed
  70. Tickle M, Milsom K, Qualtrough A ym. The failure rate of NHS funded molar endodontic treatment delivered in general dental practice. Br Dent J 2008;204:E8; discussion 254-5 «PMID: 18297051»PubMed
  71. Gillen BM, Looney SW, Gu LS ym. Impact of the quality of coronal restoration versus the quality of root canal fillings on success of root canal treatment: a systematic review and meta-analysis. J Endod 2011;37:895-902 «PMID: 21689541»PubMed
  72. Frisk F, Hugosson A, Kvist T. Is apical periodontitis in root filled teeth associated with the type of restoration? Acta Odontol Scand 2015;73:169-75 «PMID: 25598235»PubMed
  73. Pratt I, Aminoshariae A, Montagnese TA ym. Eight-Year Retrospective Study of the Critical Time Lapse between Root Canal Completion and Crown Placement: Its Influence on the Survival of Endodontically Treated Teeth. J Endod 2016;42:1598-1603 «PMID: 27625148»PubMed
  74. Sadaf D. Survival Rates of Endodontically Treated Teeth After Placement of Definitive Coronal Restoration: 8-Year Retrospective Study. Ther Clin Risk Manag 2020;16:125-131 «PMID: 32110030»PubMed
  75. Stavropoulou AF, Koidis PT. A systematic review of single crowns on endodontically treated teeth. J Dent 2007;35:761-7 «PMID: 17822823»PubMed
  76. Reeh ES, Messer HH, Douglas WH. Reduction in tooth stiffness as a result of endodontic and restorative procedures. J Endod 1989;15:512-6 «PMID: 2639947»PubMed
  77. Fokkinga WA, Kreulen CM, Bronkhorst EM ym. Up to 17-year controlled clinical study on post-and-cores and covering crowns. J Dent 2007;35:778-86 «PMID: 17716800»PubMed
  78. Dietschi D, Duc O, Krejci I ym. Biomechanical considerations for the restoration of endodontically treated teeth: a systematic review of the literature, Part II (Evaluation of fatigue behavior, interfaces, and in vivo studies). Quintessence Int 2008;39:117-29 «PMID: 18560650»PubMed
  79. Bhuva B, Giovarruscio M, Rahim N ym. The restoration of root filled teeth: a review of the clinical literature. Int Endod J 2021;54:509-535 «PMID: 33128279»PubMed
  80. European Society of Endodontology developed by:., Mannocci F, Bhuva B ym. European Society of Endodontology position statement: The restoration of root filled teeth. Int Endod J 2021;54:1974-1981 «PMID: 34378217»PubMed
  81. Ploumaki A, Bilkhair A, Tuna T ym. Success rates of prosthetic restorations on endodontically treated teeth; a systematic review after 6 years. J Oral Rehabil 2013;40:618-30 «PMID: 23663088»PubMed
  82. Fransson H, Bjørndal L, Frisk F ym. Factors Associated with Extraction following Root Canal Filling in Adults. J Dent Res 2021;100:608-614 «PMID: 33402028»PubMed
  83. Aurélio IL, Fraga S, Rippe MP ym. Are posts necessary for the restoration of root filled teeth with limited tissue loss? A structured review of laboratory and clinical studies. Int Endod J 2016;49:827-835 «PMID: 26331486»PubMed
  84. Zhu Z, Dong XY, He S ym. Effect of Post Placement on the Restoration of Endodontically Treated Teeth: A Systematic Review. Int J Prosthodont 2015;28:475-83 «PMID: 26340006»PubMed
  85. Ferrari M, Cagidiaco MC, Grandini S ym. Post placement affects survival of endodontically treated premolars. J Dent Res 2007;86:729-34 «PMID: 17652200»PubMed
  86. Ferrari M, Vichi A, Fadda GM ym. A randomized controlled trial of endodontically treated and restored premolars. J Dent Res 2012;91:72S-78S «PMID: 22699672»PubMed
  87. Fokkinga WA, Kreulen CM, Vallittu PK ym. A structured analysis of in vitro failure loads and failure modes of fiber, metal, and ceramic post-and-core systems. Int J Prosthodont 2004;17:476-82 «PMID: 15382786»PubMed
  88. Creugers NH, Mentink AG, Fokkinga WA ym. 5-year follow-up of a prospective clinical study on various types of core restorations. Int J Prosthodont 2005;18:34-9 «PMID: 15754890»PubMed
  89. Guldener KA, Lanzrein CL, Siegrist Guldener BE ym. Long-term Clinical Outcomes of Endodontically Treated Teeth Restored with or without Fiber Post-retained Single-unit Restorations. J Endod 2017;43:188-193 «PMID: 27939825»PubMed
  90. Tang W, Wu Y, Smales RJ. Identifying and reducing risks for potential fractures in endodontically treated teeth. J Endod 2010;36:609-17 «PMID: 20307732»PubMed
  91. Figueiredo FE, Martins-Filho PR, Faria-E-Silva AL. Do metal post-retained restorations result in more root fractures than fiber post-retained restorations? A systematic review and meta-analysis. J Endod 2015;41:309-16 «PMID: 25459568»PubMed
  92. Martins MD, Junqueira RB, de Carvalho RF ym. Is a fiber post better than a metal post for the restoration of endodontically treated teeth? A systematic review and meta-analysis. J Dent 2021;112:103750 «PMID: 34274439»PubMed
  93. Yang A, Lamichhane A, Xu C. Remaining coronal dentin and risk of fiber-reinforced composite post-core restoration failure: a meta-analysis. Int J Prosthodont 2015;28:258-64 «PMID: 25965640»PubMed
  94. Zhou L, Wang Q. Comparison of fracture resistance between cast posts and fiber posts: a meta-analysis of literature. J Endod 2013;39:11-5 «PMID: 23228250»PubMed
  95. Orstavik D. Time-course and risk analyses of the development and healing of chronic apical periodontitis in man. Int Endod J 1996;29:150-5 «PMID: 9206419»PubMed
  96. Huumonen S, Ørstavik D. Radiographic follow-up of periapical status after endodontic treatment of teeth with and without apical periodontitis. Clin Oral Investig 2013;17:2099-104 «PMID: 23385425»PubMed
  97. Tsesis I, Goldberger T, Taschieri S ym. The dynamics of periapical lesions in endodontically treated teeth that are left without intervention: a longitudinal study. J Endod 2013;39:1510-5 «PMID: 24238438»PubMed
  98. Bystrom A, Happonen RP, Sjogren U ym. Healing of periapical lesions of pulpless teeth after endodontic treatment with controlled asepsis. Endod Dent Traumatol 1987;3:58-63 «PMID: 3472880»PubMed
  99. Fristad I, Molven O, Halse A. Nonsurgically retreated root filled teeth--radiographic findings after 20-27 years. Int Endod J 2004;37:12-8 «PMID: 14718052»PubMed
  100. Torabinejad M, Anderson P, Bader J ym. Outcomes of root canal treatment and restoration, implant-supported single crowns, fixed partial dentures, and extraction without replacement: a systematic review. J Prosthet Dent 2007;98:285-311 «PMID: 17936128»PubMed
  101. Morris MF, Kirkpatrick TC, Rutledge RE ym. Comparison of nonsurgical root canal treatment and single-tooth implants. J Endod 2009;35:1325-30 «PMID: 19801224»PubMed
  102. Pennington MW, Vernazza CR, Shackley P ym. Evaluation of the cost-effectiveness of root canal treatment using conventional approaches versus replacement with an implant. Int Endod J 2009;42:874-83 «PMID: 19751289»PubMed
  103. Re D, Ceci C, Cerutti F ym. Natural tooth preservation versus extraction and implant placement: patient preferences and analysis of the willingness to pay. Br Dent J 2017;222:467-471 «PMID: 28337015»PubMed
  104. Vernazza CR, Steele JG, Whitworth JM ym. Factors affecting direction and strength of patient preferences for treatment of molar teeth with nonvital pulps. Int Endod J 2015;48:1137-46 «PMID: 25400281»PubMed
  105. Hamedy R, Shakiba B, Fayazi S ym. Patient-centered endodontic outcomes: a narrative review. Iran Endod J 2013;8:197-204 «PMID: 24171029»PubMed
  106. Chandraweera L, Goh K, Lai-Tong J ym. A survey of patients' perceptions about, and their experiences of, root canal treatment. Aust Endod J 2019;45:225-232 «PMID: 30341798»PubMed
  107. Jonsson Sjögren J, Kvist T, Eliasson A ym. The frequency and characteristics of pain and discomfort associated with root filled teeth: a practice-based study. Int Endod J 2019;52:1264-1273 «PMID: 30980723»PubMed
  108. Montero J, Lorenzo B, Barrios R ym. Patient-centered Outcomes of Root Canal Treatment: A Cohort Follow-up Study. J Endod 2015;41:1456-61 «PMID: 26211565»PubMed
  109. Keenan AV. Only a small percentage of patients experience persistent pain for more than 6 months after root canal therapy. J Evid Based Dent Pract 2010;10:235-6 «PMID: 21093808»PubMed
  110. Brignardello-Petersen R. There seems to be a low proportion of persistent pain 3 years after root canal treatment in patients who experience pain 6 months after treatment. J Am Dent Assoc 2020;151:e97
  111. Vena DA, Collie D, Wu H ym. Prevalence of persistent pain 3 to 5 years post primary root canal therapy and its impact on oral health-related quality of life: PEARL Network findings. J Endod 2014;40:1917-21 «PMID: 25220076»PubMed
  112. Daline IH, Nixdorf DR, Law AS ym. 3-year Outcome of Patients with Persistent Pain after Root Canal Treatment: The National Dental Practice-Based Research Network. J Endod 2020;46:619-626.e2 «PMID: 32171563»PubMed
  113. Law AS, Nixdorf DR, Aguirre AM ym. Predicting severe pain after root canal therapy in the National Dental PBRN. J Dent Res 2015;94:37S-43S «PMID: 25355775»PubMed
  114. Klasser GD, Kugelmann AM, Villines D ym. The prevalence of persistent pain after nonsurgical root canal treatment. Quintessence Int 2011;42:259-69 «PMID: 21465014»PubMed
  115. Neelakantan P, Liu P, Dummer PMH ym. Oral health-related quality of life (OHRQoL) before and after endodontic treatment: a systematic review. Clin Oral Investig 2020;24:25-36 «PMID: 31712982»PubMed
  116. Leong DJX, Yap AU. Quality of life of patients with endodontically treated teeth: A systematic review. Aust Endod J 2020;46:130-139 «PMID: 31432613»PubMed
  117. Diniz-de-Figueiredo FE, Lima LF, Oliveira LS ym. The impact of two root canal treatment protocols on the oral health-related quality of life: a randomized controlled pragmatic clinical trial. Int Endod J 2020;53:1327-1338 «PMID: 32619274»PubMed
  118. Wigsten E, Kvist T, Jonasson P ym. Comparing Quality of Life of Patients Undergoing Root Canal Treatment or Tooth Extraction. J Endod 2020;46:19-28.e1 «PMID: 31843125»PubMed
  119. Liu P, McGrath C, Cheung G. What are the key endodontic factors associated with oral health-related quality of life? Int Endod J 2014;47:238-45 «PMID: 23800195»PubMed
  120. Torabinejad M, Salha W, Lozada JL ym. Degree of patient pain, complications, and satisfaction after root canal treatment or a single implant: a preliminary prospective investigation. J Endod 2014;40:1940-5 «PMID: 25305235»PubMed
  121. Gatten DL, Riedy CA, Hong SK, Johnson JD, Cohenca N. Quality of life of endodontically treated versus implant treated patients: a University-based qualitative research study. Journal of Endodontics 2020;37:903-9 
  122. Alqaderi H, Lee CT, Borzangy S ym. Coronal pulpotomy for cariously exposed permanent posterior teeth with closed apices: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2016;44:1-7 «PMID: 26687672»PubMed
  123. Bjørndal L, Fransson H, Bruun G ym. Randomized Clinical Trials on Deep Carious Lesions: 5-Year Follow-up. J Dent Res 2017;96:747-753 «PMID: 28410008»PubMed
  124. Bjørndal L, Reit C, Bruun G ym. Treatment of deep caries lesions in adults: randomized clinical trials comparing stepwise vs. direct complete excavation, and direct pulp capping vs. partial pulpotomy. Eur J Oral Sci 2010;118:290-7 «PMID: 20572864»PubMed
  125. Bystrom A, Claesson R, Sundqvist G. The antibacterial effect of camphorated paramonochlorophenol, camphorated phenol and calcium hydroxide in the treatment of infected root canals. Endod Dent Traumatol 1985;1:170-5 «PMID: 3865763»PubMed
  126. Byström A, Sundqvist G. Bacteriologic evaluation of the efficacy of mechanical root canal instrumentation in endodontic therapy. Scand J Dent Res 1981;89:321-8 «PMID: 6947391»PubMed
  127. Chagas Carvalho Alves N, Raiane Mamede Veloso S, de Andrade Silva S ym. Influence of occlusal reduction on pain after endodontic treatment: a systematic review and meta-analysis. Sci Rep 2021;11:14019 «PMID: 34234168»PubMed
  128. Chala S, Abouqal R, Rida S. Apexification of immature teeth with calcium hydroxide or mineral trioxide aggregate: systematic review and meta-analysis. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2011;112:e36-42 «PMID: 21778090»PubMed
  129. Chambrone L, Chambrone D, Lima LA ym. Predictors of tooth loss during long-term periodontal maintenance: a systematic review of observational studies. J Clin Periodontol 2010;37:675-84 «PMID: 20528960»PubMed
  130. Chen E, Abbott PV. Evaluation of accuracy, reliability, and repeatability of five dental pulp tests. J Endod 2011;37:1619-23 «PMID: 22099893»PubMed
  131. Chen Y, Chen X, Zhang Y ym. Materials for pulpotomy in immature permanent teeth: a systematic review and meta-analysis. BMC Oral Health 2019;19:227 «PMID: 31647004»PubMed
  132. Chu CH, Lo EC, Cheung GS. Outcome of root canal treatment using Thermafil and cold lateral condensation filling techniques. Int Endod J 2005;38:179-85 «PMID: 15743421»PubMed
  133. Cushley S, Duncan HF, Lappin MJ ym. Efficacy of direct pulp capping for management of cariously exposed pulps in permanent teeth: a systematic review and meta-analysis. Int Endod J 2021;54:556-571 «PMID: 33222178»PubMed
  134. Cushley S, Duncan HF, Lappin MJ ym. Pulpotomy for mature carious teeth with symptoms of irreversible pulpitis: A systematic review. J Dent 2019;88:103158 «PMID: 31229496»PubMed
  135. Dammaschke T, Nykiel K, Sagheri D ym. Influence of coronal restorations on the fracture resistance of root canal-treated premolar and molar teeth: a retrospective study. Aust Endod J 2013;39:48-56 «PMID: 23890259»PubMed
  136. Dannewitz B, Zeidler A, Hüsing J ym. Loss of molars in periodontally treated patients: results 10 years and more after active periodontal therapy. J Clin Periodontol 2016;43:53-62 «PMID: 26660235»PubMed
  137. Dawson VS, Petersson K, Wolf E ym. Periapical Status of Root-filled Teeth Restored with Composite, Amalgam, or Full Crown Restorations: A Cross-sectional Study of a Swedish Adult Population. J Endod 2016;42:1326-33 «PMID: 27452294»PubMed
  138. Dommisch H, Walter C, Dannewitz B ym. Resective surgery for the treatment of furcation involvement: A systematic review. J Clin Periodontol 2020;47 Suppl 22:375-391 «PMID: 31912534»PubMed
  139. Elmsmari F, Ruiz XF, Miró Q ym. Outcome of Partial Pulpotomy in Cariously Exposed Posterior Permanent Teeth: A Systematic Review and Meta-analysis. J Endod 2019;45:1296-1306.e3 «PMID: 31515048»PubMed
  140. Fedorowicz Z, Carter B, de Souza RF ym. Single crowns versus conventional fillings for the restoration of root filled teeth. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD009109 «PMID: 22592736»PubMed
  141. Figini L, Lodi G, Gorni F ym. Single versus multiple visits for endodontic treatment of permanent teeth: a Cochrane systematic review. J Endod 2008;34:1041-7 «PMID: 18718362»PubMed
  142. Basrani B, Santos JM, Tjäderhane L ym. Substantive antimicrobial activity in chlorhexidine-treated human root dentin. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2002;94:240-5 «PMID: 12221393»PubMed
  143. Graetz C, Dörfer CE, Kahl M ym. Retention of questionable and hopeless teeth in compliant patients treated for aggressive periodontitis. J Clin Periodontol 2011;38:707-14 «PMID: 21627675»PubMed
  144. Hirschfeld L, Wasserman B. A long-term survey of tooth loss in 600 treated periodontal patients. J Periodontol 1978;49:225-37 «PMID: 277674»PubMed
  145. Hoefler V, Nagaoka H, Miller CS. Long-term survival and vitality outcomes of permanent teeth following deep caries treatment with step-wise and partial-caries-removal: A Systematic Review. J Dent 2016;54:25-32 «PMID: 27664467»PubMed
  146. Huumonen S, Lenander-Lumikari M, Sigurdsson A ym. Healing of apical periodontitis after endodontic treatment: a comparison between a silicone-based and a zinc oxide-eugenol-based sealer. Int Endod J 2003;36:296-301 «PMID: 12702125»PubMed
  147. Huynh-Ba G, Kuonen P, Hofer D ym. The effect of periodontal therapy on the survival rate and incidence of complications of multirooted teeth with furcation involvement after an observation period of at least 5 years: a systematic review. J Clin Periodontol 2009;36:164-76 «PMID: 19207893»PubMed
  148. Jakovljevic A, Nikolic N, Jacimovic J ym. Prevalence of Apical Periodontitis and Conventional Nonsurgical Root Canal Treatment in General Adult Population: An Updated Systematic Review and Meta-analysis of Cross-sectional Studies Published between 2012 and 2020. J Endod 2020;46:1371-1386.e8 «PMID: 32673634»PubMed
  149. Jespersen JJ, Hellstein J, Williamson A ym. Evaluation of dental pulp sensibility tests in a clinical setting. J Endod 2014;40:351-4 «PMID: 24565651»PubMed
  150. Khalighinejad N, Aminoshariae A, Kulild JC ym. The Influence of Periodontal Status on Endodontically Treated Teeth: 9-year Survival Analysis. J Endod 2017;43:1781-1785 «PMID: 28822565»PubMed
  151. Kojima K, Inamoto K, Nagamatsu K ym. Success rate of endodontic treatment of teeth with vital and nonvital pulps. A meta-analysis. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2004;97:95-9 «PMID: 14716263»PubMed
  152. Larocca de Geus J, Nogueira da Costa JK, Wambier LM ym. Different anesthetics on the efficacy of inferior alveolar nerve block in patients with irreversible pulpitis: A network systematic review and meta-analysis. J Am Dent Assoc 2020;151:87-97.e4 «PMID: 31813471»PubMed
  153. Laukkanen E, Vehkalahti MM, Kotiranta AK. Impact of type of tooth on outcome of non-surgical root canal treatment. Clin Oral Investig 2019;23:4011-4018 «PMID: 30710194»PubMed
  154. Laukkanen E, Vehkalahti MM, Kotiranta AK. Radiographic outcome of root canal treatment in general dental practice: tooth type and quality of root filling as prognostic factors. Acta Odontol Scand 2021;79:37-42 «PMID: 32529874»PubMed
  155. Li Y, Sui B, Dahl C ym. Pulpotomy for carious pulp exposures in permanent teeth: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2019;84:1-8 «PMID: 30981748»PubMed
  156. Lin PY, Huang SH, Chang HJ ym. The effect of rubber dam usage on the survival rate of teeth receiving initial root canal treatment: a nationwide population-based study. J Endod 2014;40:1733-7 «PMID: 25175849»PubMed
  157. Lindhe J, Nyman S. Long-term maintenance of patients treated for advanced periodontal disease. J Clin Periodontol 1984;11:504-14 «PMID: 6384275»PubMed
  158. Lindhe J, Nyman S. The effect of plaque control and surgical pocket elimination on the establishment and maintenance of periodontal health. A longitudinal study of periodontal therapy in cases of advanced disease. J Clin Periodontol 1975;2:67-79 «PMID: 1055729»PubMed
  159. Maltz M, Jardim JJ, Mestrinho HD ym. Partial removal of carious dentine: a multicenter randomized controlled trial and 18-month follow-up results. Caries Res 2013;47:103-9 «PMID: 23207420»PubMed
  160. Maltz M, Koppe B, Jardim JJ ym. Partial caries removal in deep caries lesions: a 5-year multicenter randomized controlled trial. Clin Oral Investig 2018;22:1337-1343 «PMID: 28988345»PubMed
  161. Manfredi M, Figini L, Gagliani M ym. Single versus multiple visits for endodontic treatment of permanent teeth. Cochrane Database Syst Rev 2016;12:CD005296 «PMID: 27905673»PubMed
  162. Mannocci F, Bertelli E, Sherriff M ym. Three-year clinical comparison of survival of endodontically treated teeth restored with either full cast coverage or with direct composite restoration. J Prosthet Dent 2002;88:297-301 «PMID: 12426500»PubMed
  163. Marshall-Day CD, Stephens RG, Qingley LF Jr. Periodontal disease: prevalence and incidence. J Periodontol 1955;26:185
  164. Nath R, Daneshmand A, Sizemore D ym. Efficacy of corticosteroids for postoperative endodontic pain: A systematic review and meta-analysis. J Dent Anesth Pain Med 2018;18:205-221 «PMID: 30186968»PubMed
  165. Ng YL, Mann V, Gulabivala K. Tooth survival following non-surgical root canal treatment: a systematic review of the literature. Int Endod J 2010;43:171-89 «PMID: 20158529»PubMed
  166. Ng YL, Mann V, Rahbaran S ym. Outcome of primary root canal treatment: systematic review of the literature - part 1. Effects of study characteristics on probability of success. Int Endod J 2007;40:921-39 «PMID: 17931389»PubMed
  167. Nibali L, Sun C, Akcali A ym. A retrospective study on periodontal disease progression in private practice. J Clin Periodontol 2017;44:290-297 «PMID: 27883212»PubMed
  168. Ong TK, Lim GS, Singh M ym. Quantitative Assessment of Root Development after Regenerative Endodontic Therapy: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Endod 2020;46:1856-1866.e2 «PMID: 32827507»PubMed
  169. Orstavik D, Kerekes K, Eriksen HM. The periapical index: a scoring system for radiographic assessment of apical periodontitis. Endod Dent Traumatol 1986;2:20-34 «PMID: 3457698»PubMed
  170. Orstavik D. Reliability of the periapical index scoring system. Scand J Dent Res 1988;96:108-11 «PMID: 3162597»PubMed
  171. Park SY, Shin SY, Yang SM ym. Factors influencing the outcome of root-resection therapy in molars: a 10-year retrospective study. J Periodontol 2009;80:32-40 «PMID: 19228087»PubMed
  172. Peng C, Yang Y, Zhao Y ym. Long-term treatment outcomes in immature permanent teeth by revascularisation using MTA and GIC as canal-sealing materials: a retrospective study. Int J Paediatr Dent 2017;27:454-462 «PMID: 28043087»PubMed
  173. Peng L, Ye L, Tan H ym. Outcome of root canal obturation by warm gutta-percha versus cold lateral condensation: a meta-analysis. J Endod 2007;33:106-9 «PMID: 17258624»PubMed
  174. R R, Aravind A, Kumar V ym. Influence of occlusal and proximal caries on the outcome of full pulpotomy in permanent mandibular molar teeth with partial irreversible pulpitis: A prospective study. Int Endod J 2021;54:1699-1707 «PMID: 34101859»PubMed
  175. Ray HA, Trope M. Periapical status of endodontically treated teeth in relation to the technical quality of the root filling and the coronal restoration. Int Endod J 1995;28:12-8 «PMID: 7642323»PubMed
  176. Salvi GE, Mischler DC, Schmidlin K ym. Risk factors associated with the longevity of multi-rooted teeth. Long-term outcomes after active and supportive periodontal therapy. J Clin Periodontol 2014;41:701-7 «PMID: 24766602»PubMed
  177. Schaeffer MA, White RR, Walton RE. Determining the optimal obturation length: a meta-analysis of literature. J Endod 2005;31:271-4 «PMID: 15793382»PubMed
  178. Schwendicke F, Walsh T, Lamont T ym. Interventions for treating cavitated or dentine carious lesions. Cochrane Database Syst Rev 2021;7:CD013039 «PMID: 34280957»PubMed
  179. Setzer FC, Shou H, Kulwattanaporn P ym. Outcome of Crown and Root Resection: A Systematic Review and Meta-analysis of the Literature. J Endod 2019;45:6-19 «PMID: 30527594»PubMed
  180. Shu X, Mai QQ, Blatz M ym. Direct and Indirect Restorations for Endodontically Treated Teeth: A Systematic Review and Meta-analysis, IAAD 2017 Consensus Conference Paper. J Adhes Dent 2018;20:183-194 «PMID: 29984369»PubMed
  181. Suksaphar W, Banomyong D, Jirathanyanatt T ym. Survival rates against fracture of endodontically treated posterior teeth restored with full-coverage crowns or resin composite restorations: a systematic review. Restor Dent Endod 2017;42:157-167 «PMID: 28808632»PubMed
  182. Tan SY, Yu VSH, Lim KC ym. Long-term Pulpal and Restorative Outcomes of Pulpotomy in Mature Permanent Teeth. J Endod 2020;46:383-390 «PMID: 31902641»PubMed
  183. Thampibul P, Jantarat J, Arayasantiparb R. Post-treatment apical periodontitis related to the technical quality of root fillings and restorations in Thai population. Aust Endod J 2019;45:163-170 «PMID: 30105888»PubMed
  184. Torabinejad M, Nosrat A, Verma P ym. Regenerative Endodontic Treatment or Mineral Trioxide Aggregate Apical Plug in Teeth with Necrotic Pulps and Open Apices: A Systematic Review and Meta-analysis. J Endod 2017;43:1806-1820 «PMID: 28822564»PubMed
  185. Villa-Chávez CE, Patiño-Marín N, Loyola-Rodríguez JP ym. Predictive values of thermal and electrical dental pulp tests: a clinical study. J Endod 2013;39:965-9 «PMID: 23880259»PubMed
  186. Waltimo T, Trope M, Haapasalo M ym. Clinical efficacy of treatment procedures in endodontic infection control and one year follow-up of periapical healing. J Endod 2005;31:863-6 «PMID: 16306819»PubMed
  187. Waltimo TM, Boiesen J, Eriksen HM ym. Clinical performance of 3 endodontic sealers. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2001;92:89-92 «PMID: 11458251»PubMed
  188. Whiting P, Rutjes AW, Reitsma JB ym. The development of QUADAS: a tool for the quality assessment of studies of diagnostic accuracy included in systematic reviews. BMC Med Res Methodol 2003;3:25 «PMID: 14606960»PubMed
  189. Zanini M, Hennequin M, Cousson PY. Which procedures and materials could be applied for full pulpotomy in permanent mature teeth? A systematic review. Acta Odontol Scand 2019;77:541-551 «PMID: 31146622»PubMed
  190. Ørstavik D, Pitt Ford T. Essential Endodontology – Prevention and Treatment of Apical Periodontitis. 2. painos. Blackwell Munksgaard, 2008, s. 436-7

A

Furkaatioleesioisen hampaan juurihoito

Juurihoidolla ja juuren tai juurten radektomialla voidaan poskihampaiden (II tai III asteen) furkaatioleesiot saada hoidettua ja hammas säilytettyä 60–90 %:ssa tapauksista 10 vuoden ajan, mikäli potilas ei tupakoi ja sitoutuu säännölliseen ylläpitohoitoon.

A

Korjaavan hoidon vaikutus periapikaalialueen terveyteen juurihoidetussa hampaassa

Adekvaatisti juurihoidettu hammas on periapikaalialueeltaan terve vähintään 1 vuoden seurannassa todennäköisimmin silloin, kun hampaan restauraatio on hyväkuntoinen.

A

Primaarijuurihoidon onnistumisen todennäköisyys

Primaarijuurihoidon onnistumisen todennäköisyys on 57–81 % silloin, kun hampaassa on apikaalinen parodontiitti, ja 80–90 % silloin, kun apikaalista muutosta ei ole.

B

Apikaalisen parodontiitin vuoksi juurihoidettujen hampaiden pitkän ajan ennuste

Apikaalisen parodontiitin vuoksi primaarijuurihoidettujen hampaiden pitkän ajan ennuste (vähintään kolme vuotta paranemisen jälkeen) on ilmeisesti hyvä ja hoidetut hampaat säilyvät vuosia oireettomina ja ilman periapikaalimuutoksia.

B

Hampaan herkkyystestit

Kylmä-, kuuma- tai elektroninen pulpan testaus (EPT) eivät ilmeisesti ole yksinään riittäviä arvioimaan pulpan tilaa.

B

Hampaan purennasta madaltamisen merkitys juurihoidon jälkeiseen kipuun

Hampaan madaltamisella purennasta ei ilmeisesti ole merkitystä juurihoidon jälkeiseen kipuun ensimmäisen 48 tunnin aikana.

B

Hampaan välittömän kattamisen pitkäaikaistulokset

Kun pysyvässä hampaassa on syvä kariesvaurio, mutta hammas on lähtötilanteessa oireeton tai siinä on korkeintaan reversiibelin pulpiitin oireita, välitön kattaminen onnistuu kalsiumhydroksidia käyttäen 56 %:ssa ja kalsiumsilikaatteja (MTA tai bioaggregaatti) käyttäen 84–86 %:ssa tapauksia 2–3 vuoden seurannassa.

B

Hoidetun parodontiittihampaiston ennuste

Hoidetun parodontiittipotilaan hampaista suuri osa (60–100 %) pystytään ilmeisesti säilyttämään ylläpitohoidolla jopa 15 vuoden seurannassa. Hampaan luukadon määrä hoidon alussa ja potilaan sitoutuminen ylläpitohoitoon vaikuttavat tulokseen.

B

Juurentäytteen ulottuvuuden merkitys juurihoidon onnistumiselle

Juuritäytteen ulottuminen 0–2 millimetriä radiologisesta apeksista ilmeisesti parantaa juurihoidon onnistumista.

B

Juurentäyttötekniikan merkitys juurihoidon onnistumisen kannalta

Lateraalikondensaatio- ja lämminguttaperkkatekniikka ovat ilmeisesti yhtä hyviä täyttömenetelmiä juurihoidon onnistumisen kannalta.

B

Juurentäytössä käytetyn tiivistysaineen merkitys juurihoidon onnistumisen kannalta

Juurentäytössä käytetyllä tiivistysainemateriaalilla ei näyttäisi olevan merkitystä apikaalisen parodontiitin paranemisen kannalta.

B

Juurihoidon hoitokäyntien suunnittelu

Juurihoidon hoitotuloksen kannalta ei ilmeisesti ole merkitystä, tehdäänkö juurihoito terveille aikuisille yhdellä vai useammalla hoitokäynnillä.

B

Kariesvaurion vaiheittaisen, osittaisen tai täydellisen puhdistuksen pitkäaikaistuloksia

Pysyvistä hampaista säilyy vitaalina ja oireettomana 5 vuoden seuranta-ajan 56–60 %, kun syvä kariesvaurio puhdistetaan vaiheittain, ja 80 %, jos se puhdistetaan osittain. Jos vaurio puhdistetaan täydellisesti, onnistumisprosentti on 46 %.

B

Kofferdam-suojaus juurihoidossa

Kofferdam-suojauksen käyttö juurihoidossa ilmeisesti parantaa ensimmäistä kertaa juurihoidettujen hampaiden elinajan odotetta.

B

Materiaali- ja restauraatiovalinnan vaikutus juurihoidetun hampaan selviytymiseen

Juurihoidetun hampaan kruunuttaminen ilmeisesti pidentää hampaan elinikää.

C

Apexification and apexogenesis by regenerative endodontic treatment (RET)

By using RET, permanent immature teeth may remain asymptomatic and root apex may close, but significant (> 20% of root length) root lengthening may not be achieved.

C

Juurikanavalääkkeen käyttö hoitokäyntien välillä

Ca(OH)2 juurikanavalääkkeenä hoitokäyntien välillä näyttää olevan parempi kuin kanavan jättäminen tyhjäksi, koska bakteerit lisääntyvät nopeasti tyhjässä kanavassa.

C

Kehittyvän pysyvän hampaan apeksifikaatio

MTA (93–100 %) ja Ca(OH)2 (77–100 %) saattavat olla lähes yhtä tehokkaita kehittyvän pysyvän hampaan juuren hoidossa, kun tavoitteena on juuren kärjen sulkeutuminen.

C

Kortikosteroidit juurihoidon kivunhallinnassa

Kortikosteroidin käyttö saattaa vähentää toimenpiteen jälkeistä kipua juurihoidossa.

C

Pulpiittisen hampaan puudutus

Pulpiittisen alamolaarin puudutuksessa artikaiini saattaa olla tehokkain puudutusaine.

C

Pulpotomy and partial pulpotomy in the treatment of deep carious lesions in permanent teeth

Both partial- and full coronal pulpotomy can be used in the treatment of deep carious lesions in permanent teeth with reversible pulpitis.

Vaiheittainen karieksen ekskavointi
Preparointineulojen suora sisäänsovitussuunta
Kylmäsprayn käyttö
Apikaaliröntgenkuva
Fistulografia
Endo-paroleesio
Natriumhypokloriitin (3-prosenttinen NaOCl) aiheuttama limakalvovaurio
Regeneratiivinen juuren hoito kehittyvissä hampaissa
Osittainen kruunupulpan poisto (partiaalipulpotomia)
Hampaan vertikaalifraktuura
Huuhteluaineen vaikutusetäisyys
Välitön kattaminen
Neulamitan määritys röntgenkuvalla ja apeksimittarilla
Steriili hammasväliharja kanavassa
Pulpotomia
Hampaan restaurointi juurihoitoa varten
Vitaalin pulpan hoito - menetelmän valinta
Schema över vårdbeslut
Preparointineulan suora sisäänsovitussuunta