Tobaks- och nikotinberoende – profylax och behandling

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland
16.9.2024

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Tupakka ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Rökning är en betydande orsak till flera sjukdomar och förtida död i Finland. Rökningen har minskat, vilket har förbättrat befolkningens hälsa och minskat hälsokostnaderna.
  • Det är väldigt viktigt att förebygga användningen av tobaks- och nikotinprodukter samt tobaks- och nikotinberoende. Det förebyggande arbetet bör riktas till 9–18-åringar och även beakta nya nikotinprodukter.
  • Nya tobaksfria nikotinprodukter används för att locka till och med barn i den grundläggande utbildningens lägre årskurser till användning. Därför bör rökfrihet och nikotinfrihet behandlas på barn-, mödra- och preventivrådgivningen samt inom skol- och studerandehälsovården.
  • Tobaks- och nikotinberoende är en kronisk sjukdom som kräver upprepat stöd och uppföljning.
  • Nikotin orsakar fysiskt beroende, men även psykiska, sociala och genetiska faktorer är starkt förknippade med tobaks- och nikotinberoende.
  • Hälso- och sjukvården behöver känna till om en patient använder tobaks- och nikotinprodukter. Informationen ska vara lätt att hitta i patientjournalen. Strukturerad dokumentation underlättar vården och kvalitetsuppföljningen.
  • Vårdspersonalens uppgift är att identifiera patientens användning av tobaks- och nikotinprodukter och tobaks- och nikotinberoende, uppmana patienten att upphöra med användningen samt hjälpa och uppmuntra patienten i avvänjningen. Det är särskilt viktigt att läkare ger uppmuntrande budskap.
  • Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som vårdar en patient som använder tobaks- och nikotinprodukter är skyldiga att minst en gång om året ha en diskussion med patienten om att upphöra med användningen.
  • Handledning som stöder livsstilsförändring underlättar avvänjningen.
  • En kort, uppmuntrande uppmaning från en läkare att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter är den mest kostnadseffektiva avvänjningsbehandlingen.
  • Det är viktigt att välfärdsområdena och andra vårdorganisationer kommer överens om och dokumenterar sina egna verksamhetsmodeller för avvänjning. För den som inleder avvänjning ordnas uppföljning 1–2 veckor, 1 månad och 3 månader efter att avvänjningen inletts. Uppföljningsintervallen anpassas enligt det individuella behovet.
  • Återupptagen användning av tobaks- och nikotinprodukter betyder inte att avvänjningen har misslyckats slutgiltigt. Individuella relapsorsaker förknippade med uppfattningar, attityder och beteenden bör bemötas med förståelse.
  • Behandling med vareniklin, bupropion, nortriptylin och nikotinersättningspreparat är effektiv och bör aktivt användas vid avvänjning. Vareniklin är det effektivaste läkemedlet.
  • I vårdplanen för en patient som använder tobaks- och nikotinprodukter bör man i samråd med patienten dokumentera målsättningen för och förverkligandet av avvänjningen.
  • Att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter utgör en central del i behandlingen av många sjukdomar. Därför bör avvänjningen vara en del av patientens vårdplan.
  • Det finns flera behandlingsmetoder och olika stödformer för att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter, och i samråd med patienten väljer man de lämpligaste av dessa.
  • När man slutar röka kan läkemedelskoncentrationerna i kroppen påverkas.

Avgränsning av ämnet

  • Rekommendationen behandlar avvänjning från tobaks- och nikotinprodukter och effekterna av avvänjningen i en uppföljning på minst 6–12 månader samt förebyggande av användning av tobaks- och nikotinprodukter. Studier med kortare uppföljningstid har uteslutits från rekommendationens källmaterial.
  • Det finns begränsat med data gällande avvänjning från nikotinprodukter. Vid avvänjning från dessa produkter är man tvungen att tillämpa information från avvänjningsundersökningar gällande rökning.

Målsättning

  • Målsättningen med rekommendationen är att
    • motivera och uppmuntra yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården att aktivt förebygga och behandla tobaks- och nikotinberoende
    • främja användningen av behandlingsformer som konstaterats vara kostnadseffektiva
    • erbjuda verktyg som baserar sig på vetenskapligt belägg vid valet av behandling.

Målgrupp

  • Målgruppen för rekommendationen är all yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården och rekommendationen betonar betydelsen av att läkare agerar aktivt. De i rekommendationen beskrivna avvänjningsinterventionerna som syftar till att förändra beteendet kan också genomföras inom socialservicen.

Definitioner

  • Med tobaksprodukter avses i denna rekommendation produkter som innehåller tobaksväxter (cigarretter, cigarrer, rulltobak, tobaksprodukter som upphettas och snus).
  • Med nikotinprodukter avses tobaksfria doseringsformer av nikotin (e-cigaretter, nikotinpåsar och eventuella andra preparat som innehåller nikotin och som finns i konsumenthandeln).
  • Med rökning förstås inandning av rök vid rökning eller upphettning av tobak.
  • Med tobaksberoende avses ett syndrom som består av fysiskt, psykiskt och socialt beroende orsakat av rökning «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus»1.
  • Nikotinberoende uppstår genom en förändring i antal och funktion hos nikotinreceptorerna i det centrala nervsystemet. Detta leder till fysiska abstinenssymtom om användningen upphör. De farmakologiska och beteendereglerande faktorerna vid nikotinberoende liknar dem man ser vid andra substansberoenden, och de uppfyller kriterierna för kemiskt beroende enligt den internationella psykiatriska klassificeringen «GBD 2015 Risk Factors Collaborators. Global, regio...»1.
  • Tobaksberoende uppfyller definitionskriterierna för en kronisk sjukdom. ICD-10-diagnoskoderna för beroende orsakat av rökning är F17.29 (beroende orsakat av tobak), F17.20 (beroende orsakat av tobak; för närvarande oberoende) och F17.3 (abstinenssymptom orsakade av tobak) «Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tautiluokitus IC...»2. Om beroende inte har konstaterats kan koden Z72.0 (tobaksbruk) användas. ICPC-koden är P17 (tobaksmissbruk) «Kvist M, Savolainen T (toim.). ICPC-2 Perusterveyd...»3.
  • Termerna i rekommendationen förklaras i tilläggsmaterialet «Tupakka- ja nikotiinituotteiden käyttöön ja vieroitukseen liittyvää terminologiaa»2.

Användning av tobaks- och nikotinprodukter och dess kostnadseffekter

Sjukdomar orsakade av tobaks- och nikotinprodukter

Tabell 1. Skadliga effekter av nikotin i kroppen
Skadlig effekt
se tilläggsuppgifter i Skadliga effekter av nikotin «Nikotiinin haitalliset vaikutukset elimistössä»5
Nikotin och endotelfunktionen
  • Indirekt försämring av endotelfunktionen
  • Ökat antal reaktiva syreradikaler
Nikotin och sympatiska nervsystemet
  • Ökad kontraktilitet och slagfrekvens i hjärtmuskeln
  • Ökning av blodkärlens tonus
  • Ökad aggregation av trombocyter
  • Ökad delning av glatta muskelceller i blodkärlen
Nikotin och renin-angiotensinsystemet (RAS)
  • Obalans i renin-angiotensinsystemets funktion ligger sannolikt bakom kardiovaskulära biverkningar orsakade av nikotin.
Nikotin och metabola effekter
  • Uppkomst eller ökning av insulinresistens
  • Ökad risk för metabolt syndrom
  • Ökning av mängden fett som omger de inre organen
Nikotin och kemoreflex
  • Nikotin kan ligga bakom den ökade spädbarnsdödlighet som observerats bland barn till rökande mammor
Nikotin och förhöjd cancerrisk
  • Nikotin bidrar till utvecklingen av flera cancertyper: tumörpromotion, ökad proliferation och angiogenes, apoptoshämning
Nikotin och fosterpåverkan
  • Nikotin har i djurstudier visat sig vara mycket skadligt för fostrets utveckling, och på basis av undersökningar på människor kan man dra slutsatsen att motsvarande inverkan gäller även människor. Epidemiologiskt belägg gällande effekten av enbart nikotin på graviditeten och fosterutvecklingen är tills vidare otillräckligt.

Prevention

  • Rekommendation: Man bör på allt sätt förebygga att människor provar och börjar använda tobaks- och nikotinprodukter. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården bör föra användningen av tobaks- och nikotinprodukter på tal med barn och unga samt deras föräldrar och föra en diskussion som uppmuntrar till nikotinfrihet.
  • Inom hälso- och sjukvården kan man tydligen förebygga rökning genom handledning av unga och familjeinterventioner som stöder familjens funktionalitet och handledande fostran «Tupakoinnin aloittamista voidaan ilmeisesti ehkäistä terveydenhuollossa nuorten ohjauksella sekä perheinterventioilla, joissa tuetaan perheen toiminnallisuutta ja ohjaavaa kasvatusta.»B.
  • Om föräldrarna eller vårdnadshavarna inte kan sluta röka kan man minska barnens exponering för tobaksrök genom att motivera och vägleda föräldrarna i samband med hälsoundersökningar och sjukvård av barn «Lasten ja nuorten tupakka- ja nikotiinituotteiden käytön aloittamisen ehkäisy»7.
  • I Finland provar barn tobaks- och nikotinprodukter redan i de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen och det blir vanligare att de gör det i de högre årskurserna «Ollila H, Ruokolainen O. Tupakka- ja nikotiinituot...»10. Förebyggandet av detta bör inledas redan i årskurs 3–4. Skolhälsovården och munhälsovården har en nyckelroll.
  • Den förebyggande verksamheten bör riktas särskilt till 9–18-åringar, eftersom det är i denna ålder provandet av tobaks- och nikotinprodukter börjar och användningen etableras. Försöken kan inledas med snus, nya nikotinprodukter eller e-cigaretter, och därför bör man också fästa uppmärksamhet vid dessa i förebyggandet av rökning. I förebyggandet bör man beakta faktorer som utgör en risk för att barn skall börja använda tobaks- och nikotinprodukter, såsom kamraternas rökning, föräldrarnas rökning, problem med skolgången, «Tupakka- ja nikotiinituotteiden käytön aloittamisen riskitekijät»8 samt enkel tillgång till produkter via nya kanaler (t.ex. sociala medier).
  • Genom att utnyttja massmedier och sociala medier samt genom omfattande förebyggande program kan man eventuellt förebygga att barn börjar använda tobaks- och nikotinprodukter. Det är viktigt både för unga och deras föräldrar att skolorna har en aktiv roll «Lasten ja nuorten tupakka- ja nikotiinituotteiden käytön aloittamisen ehkäisy»7.
  • Tobakspolitiska åtgärder i samhället, såsom ett högt pris på tobaks- och nikotinprodukter, begränsad tillgång, skydd mot marknadsföring och nikotinfria uppväxt- och livsmiljöer för barn och unga, är de viktigaste faktorerna som förebygger användning.
  • När det gäller att förebygga användningen av tobaks- och nikotinprodukter är det viktigt att få med alla vuxna som finns i de ungas närhet, bland annat vårdnadshavare, lärare, läroanstalternas personal, hobbyhandledare, tränare, grannar och ungdomsarbetare.

Faktorer bakom inledning och fortsatt användning av tobaks- och nikotinprodukter

Bild 1.

Utveckling av tobaks- och nikotinberoende som en interaktion mellan av arvs- och miljöfaktorer.

Originalbilden tagen från källan: Lerman C, Niaura R. Applying genetic approaches to the treatment of nicotine dependence. Oncogene 2002;21:7412-20, översatt till finska och redigerad av Tellervo Korhonen, Ulla Broms och Jaakko Kaprio «PMID: 12379882»PubMed

Tobaks- och nikotinberoende

Tobaksberoende

  • Rekommendation: Man bör fråga om användningen av tobaks- och nikotinprodukter och bedöma beroendet av dem. Även bedömning av det psykiska beroendet hör till vårdplaneringen.
  • Med tobaksberoende avses ett syndrom som består av fysiskt, psykiskt och socialt beroende orsakat av rökning, och syndromet klassificeras som en kronisk sjukdom «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus»1.
  • De effekter som upplevs i början av rökningen, såsom en känsla av välbehag, förbättrad koncentrationsförmåga och kopplingen mellan rökning och sociala situationer, är givande och bidrar till att man lär sig röka. När rökningen och beroendet tilltar blir de ursprungligen positiva kognitiva effekterna de motsatta «Campos MW, Serebrisky D, Castaldelli-Maia JM. Smok...»37.
  • Bedömning av tobaks- och nikotinberoende är en del av god vårdpraxis.
  • Bedömningen av tobaks- och nikotinberoende förutsätter att man frågar om användningen. Alla patienter bör således tillfrågas om användningen av tobaks- och nikotinprodukter, om det inte finns uppdaterad information om detta i patientuppgifterna. Det är särskilt viktigt att fråga när patientens kliniska symtom kan bero på användning av tobaks- eller nikotinprodukter.
  • Man bör diskutera användningen med dem som röker och använder nikotinprodukter minst en gång om året och samtidigt stöda dem att sluta användningen samt dokumentera användningen, beroende och överenskommen avvänjning.
  • Informationen om rökning och användning av nikotinprodukter bör förmedlas mellan olika verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården (t.ex. i remisser och epikriser).

Nikotinberoende och mätning av nikotinberoende

Tabell 2. Fagerströms test för nikotinberoende med två frågor (HSI) och klassificering av beroendegrad «Heatherton TF, Kozlowski LT, Frecker RC, ym. Measu...»39
Fråga Antal Poäng
Tolkning: totala poäng
0–1 = lågt nikotinberoende
2 = måttligt beroende
3 = starkt beroende
4–6 = mycket starkt beroende
Hur snart (i minuter) efter att du har vaknat röker du din första cigarrett?
under 6 3
6–30 2
31–60 1
över 60 0
Hur många cigarretter röker du dagligen?
10 eller färre 0
11–20 1
21–30 2
över 30 3

Psykiskt beroende

  • Med psykiskt tobaksberoende avses det betingade beteende som förknippas med upprepad rökning «Jarvis MJ. Why people smoke. BMJ 2004;328(7434):27...»41, «Taipale J. Vakiintunut väliaikaisratkaisu, addikti...»42.
  • Rökningsbeteendet är förknippat med etablerade kontextbundna vanor. Kontexten kan vara en fysisk eller social situation, ett psykiskt tillstånd eller en serie handlingar där stimuli utlöser vanan automatiskt eller utan större reflektion. Sådana situationer kan till exempel vara bilkörning, avslutning av en måltid, att gå ut efter att man har varit inomhus, slutförandet av en uppgift samt vissa personers sällskap och starka känslotillstånd.
  • Rökare upplever ofta att rökning har ett belönande element, såsom välbehag eller lugn, som uppmuntrar till upprepning och samtidigt stöder utvecklingen av automatisering (se bild «Uppkomst av vana och beroende»2). När automatiseringen är förknippad med psykiska och fysiska effekter ökar risken för att ett beroende skall uppstå «Taipale J. Vakiintunut väliaikaisratkaisu, addikti...»42.
  • Vid ett psykiskt beroende har psykiska faktorer en central betydelse antingen som stimuli, belöning eller bådadera. Ett exempel på psykiskt beroende är oförmåga att lindra ångest på andra sätt än genom rökning.
  • Typiskt för ett starkt psykiskt beroende är ett tvångsmässigt begär efter tobaksprodukter och oförmåga att avstå från att använda tobaks- och nikotinprodukter «Heloma A, Korhonen T, Patja K, Salminen O, Winell ...»43.
  • Med socialt tobaksberoende avses ett psykiskt beroende där rökbeteendet är starkt kopplat till sociala situationer samt den känsla av samhörighet och gemenskap mellan rökare som dessa situationer ger upphov till. Socialt tobaksberoende stärker det övriga tobaksberoendet.
  • När det gäller att stödja någon att sluta röka bör man alltid också utreda patientens psykiska beroende: Vilka är de viktigaste kontexterna och de återkommande stimuli som upprätthåller patientens rökning? Vad behöver patienten mest: ändra eller eliminera kontexten som ökar risken för rökning och de stimuli den omfattar, kontrollera sina egna reaktioner eller ändra belöningssystemet?
  • Intensiteten i det psykiska beroendet kan bedömas baserat på antalet symtom och deras intensitet (tabell «Symtom på psykiskt tobaksberoende (källa ) ...»3), «Heloma A, Korhonen T, Patja K, Salminen O, Winell ...»43.
Tabell 3. Symtom på psykiskt tobaksberoende (källa «Winell K, Patja K, Korhonen T, Ollila H. Tupakka- ...»44)
Symtom vid fortsatt rökning Kraftigt tobaksbegär utan fysiskt nikotinberoende
Rastlöshet utan tobaksprodukten
Ångest om tobaken tar slut
Tvångsmässig rökning
Känsla av okontrollerad användning av tobak
Förnekelse av problemen
Idealisering av rökning
Humörsvängningar
Aptitlöshet
Sömnlöshet
Symtom vid rökstopp Ångest när man tänker på eller planerar att sluta
Depression i samband med rökstopp
Bild 2.

Uppkomst av vana och beroende.

© Finska Läkarföreningen Duodecim

Multiberoende

Att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter

  • Rekommendation: Vårdpersonal bör ha som målsättning att alla patienter skall avvänja sig från tobaks- och nikotinprodukter.

Positiva effekter av att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter

Abstinenssymtom

Viktökning

Vårdpersonal som initiativtagare till avvänjningen

Utredning av motivationen att sluta röka och avvänjningsintervention

Avvänjningshandledning

Grupphandledning

Individuell handledning

Läkemedelsbehandling vid avvänjning

Tabell 4. Läkemedel som används vid avvänjningsbehandling
Preparat Kontraindikationer och varningar Vanliga biverkningar Dosering Behandlingstid
1 Avvänjning från tobak är inte en officiell indikation för nortriptylin.
Avvänjningsläkemedel (receptbelagda läkemedel)
Vareniklin Dosminskning vid svår njursvikt
Graviditet
Illamående
Färgstarka drömmar
Inledning en vecka före rökstopp: inledningsdos 0,5 mg x 1 tre dygn, därefter 0,5 mg x 2 fyra dygn, därefter ökning till behandlingsdosen 1 mg x 2 12–24 veckor
Bupropion Krampbenägenhet
Anorexi och bulimi
Bipolär sjukdom
Möjligheten till missbruk bör beaktas i vården av missbrukare
Graviditet
Observera: Dosminskning vid njur- eller leversvikt
Interaktioner bör kontrolleras i Fimeas läkemedelssökning eller i en lämplig läkemedelsdatabas
Sömnlöshet
Muntorka
Inledning 1–2 veckor före rökstopp: 150 mg på morgonen 6 dygn, därefter 150 mg x 2 7–9 veckor
Nortriptylin1 Hjärtsjukdomar Rytmstörningar
Graviditet
Trötthet och muntorka 75–100 mg/dygn 8–12 veckor
Långverkande nikotinersättningspreparat (med försäljningstillstånd)
Nikotinplåster
dagplåster (16 h): 25 mg, 15 mg, 10 mg/16 h
dygnsplåster (24 h): 21 mg, 14 mg, 7 mg/24 h
Rekommenderas inte under graviditet Hudirritation
Sömnlöshet
Startdos enligt rökmängd:
högst 20 cigaretter/dygn: 15 mg/16 h eller 14 mg/24 h
över 20 cigaretter/dygn: 25 mg/16 h eller 21 mg/24 h.
2–3 månader med
gradvis minskning av plåsterstyrka
Kortverkande nikotinersättningspreparat (med försäljningstillstånd)
Nikotintuggummi
2 mg och 4 mg
Inga egentliga kontraindikationer Ömhet i mun och svalg
Magbesvär
Startdos och mängd enligt mängden rökning eller graden av nikotinberoende:
normaldos 8–12 tuggummin/dygn
maximal dos enligt preparat och styrka 12–24 tuggummin/dygn
2–3 månader med
gradvis minskning av dosen
Nikotinsugtablett
1 mg, 2 mg och 4 mg
Inga egentliga kontraindikationer Irritation i mun och matstrupe Startdos och mängd enligt mängden rökning eller graden av nikotinberoende:
normaldos 8–12 sugtabletter/dygn
maximal dos 15 sugtabletter/dygn
2–3 månader med
gradvis minskning av dosen
Nikotinresoriblett
2 mg
Inga egentliga kontraindikationer Irritation i mun och svalg Startdos vanligtvis 1 resoriblett med 1–2 timmars mellanrum, normaldos 8–12 resoribletter/dygn och maximal dos 30 resoribletter/dygn 2–3 månader med
gradvis minskning av dosen
Nikotininhalator
10 mg nikotinpatroner
Inga egentliga kontraindikationer Irritation i mun och svalg Antalet nödvändiga sug och deras frekvens varierar individuellt. 1 patron ersätter cirka 3–4 cigaretter. Dosen är vanligtvis 4–12 patroner/dygn och maximal dos 12 patroner/dygn. 2–3 månader med
gradvis minskning av dosen
Nikotinspray
1 mg/spray
2 preparat, det ena doseras som spray på tungan, det andra sprayas på kindens slemhinna
Inga egentliga kontraindikationer Irritation i mun och svalg, hicka I allmänhet 1–2 spraydoser åt gången med 30–60 minuters mellanrum, högst 4 spraydoser/h. Dygnsdos enligt preparatet högst 30–64 spraydoser. 2–3 månader med
gradvis minskning av dosen
Nikotinpulver i munhålan
Dospåsar 2 mg och 4 mg
Inga egentliga kontraindikationer Inga effekt- eller säkerhetsstudier har gjorts om doseringsformen Irritation i mun och svalg, hicka, magbesvär 1 påse under överläppen i 30 minuter. Normaldos 8–12 påsar/dygn och maximal dos 24 påsar/dygn. 2–3 månader med
gradvis minskning av dosen

Avvänjningsläkemedel

Vareniklin

Bupropion

Nortriptylin

Nikotinersättningsbehandling

Kombination av läkemedelsbehandlingar vid avvänjning

Övriga stödmetoder för att sluta röka

Avvänjning från tobaks- och nikotinprodukter för grupper som behöver särskild uppmärksamhet

Unga

  • Det är viktigt att föra användningen av tobaks- och nikotinprodukter på tal inte bara i förebyggande syfte utan också för att få unga att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter tidigt.
    • Det händer att väldigt unga personer prövar i synnerhet nya nikotinprodukter som innehåller anmärkningsvärt mycket nikotin, och därför kan man bli tvungen att göra interventioner som syftar till att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter även för barn.
    • En del unga kan visa tecken på beroende eller uppleva svårigheter att sluta redan efter en liten eller kortvarig nikotinexponering «Nuorten tupakka- ja nikotiiniriippuvuus ja sen arviointi»11.
  • De som börjat använda tobaks- och nikotinprodukter uppmanas tydligt att sluta och informeras om tillgänglig avvänjningshandledning «Jenssen BP, Walley SC, Boykan R, ym. Protecting Ch...»103.
    • I avvänjningshandledningen för unga är det nödvändigt att konkretisera fördelarna med att sluta i den ungas nuvarande livssituation och beakta familjens och kamraternas inverkan, samanvändning av olika nikotinprodukter samt övriga utmaningar i den ungas välbefinnande. Unga behöver stöd och tjänster med låg tröskel «Nuorten tupakoinnin ja nikotiinituotteiden käytön lopettamisen tuki»27.
  • I avvänjningshandledningen för unga som regelbundet använder tobaks- eller nikotinprodukter kan man använda samma läkemedelsfria behandlingsformer som i handledningen för vuxna, även om evidensen för effekten bland unga är svagare «Jenssen BP, Walley SC, Boykan R, ym. Protecting Ch...»103.
  • Att kombinera nikotinersättningsbehandlingar eller avvänjningsläkemedel med avvänjningshandledning torde inte vara till nytta vid avvänjning av unga «Nikotiinikorvaushoitojen tai vieroituslääkkeiden yhdistäminen vieroitusohjaukseen ei liene hyödyllistä nuorten tupakasta vieroituksessa.»C, och avvänjningsstödet för unga bör alltid i första hand genomföras utan läkemedel.
    • För minderåriga som röker regelbundet och för vilka avvänjning inte har lyckats med behandlingar som syftar till beteendeförändringar och för vilka nikotinberoendet har konstaterats vara starkt kan man enligt individuell prövning använda nikotinersättningsbehandling (med läkarrecept). Då bör nyttan och riskerna med preparaten gås igenom noggrant och användningen stödas av regelbunden avvänjningshandledning och uppföljning. I Finland har nikotinersättningsbehandlingar och avvänjningsläkemedel ingen officiell indikation för tobaksavvänjning hos personer under 18 år.
    • Bland unga är det typiskt med snabb relaps och aktiv uppföljning behövs särskilt i början av nikotinersättningsbehandlingen.
    • Det har gjorts bara ett fåtal undersökningar om hur säkra nikotinersättningsbehandlingar och avvänjningsläkemedel är för unga personer, men i de rapporterade undersökningarna har de gett samma biverkningar som hos vuxna.

Äldre

Infertilitetsvårdspatienter, gravida kvinnor och småbarnsföräldrar

Personer med hjärt- och kärlsjukdomar

Personer med diabetes

Personer med KOL och astma

Cancerpatienter

Psykiatriska patienter

Multiberoende

Munsjukdomar

Kirurgi- och sjukhuspatienter

Användare av snus, nikotinpåsar, e-cigaretter och nya tobaks- och nikotinprodukter

Val av avvänjningsbehandling

Ekonomisk information

Avvänjningsplan

Relapser är vanliga vid tobaksavvänjning

Förhindrande av relaps

  • Med förhindrande av relapser avses en behandling som pågår längre än en normal behandling och som syftar till att förbli rökfri och förhindra relaps. Med det avses också behandlingar som kortvarigt stöder personer som börjat röka på nytt och personer som har enstaka återfall.
  • Behandling med vareniklin eller nikotinersättning kan hjälpa till att förhindra relaps «Varenikliini- tai nikotiinikorvaushoito saattavat auttaa relapsin estossa.»C.
  • Det är bra att kalla dem som slutar röka till ett uppföljningsbesök 1–2 veckor efter att avvänjningsbehandlingen inleddes för att möjliggöra en individuell bedömning av behovet av att förhindra relaps.
  • Rökfrihet hos en patient som får sjukhusvård stöds genom dagliga avvänjningssamtal.
  • Relapser föregås av att den som slutar röka vacklar i tron på sin förmåga att sluta röka «Kirchner TR, Shiffman S, Wileyto EP. Relapse dynam...»202, «Shiffman S. Reflections on smoking relapse researc...»203. Rökarens tro på sin egen förmåga bör stärkas och rökaren bör uppmuntras att söka metoder som stöder tilliten till den egna förmågan.
  • Man bör berätta för rökaren att även relapser är en del av processen med att sluta röka och att man inte skall skämmas för dem eller vara rädd för att misslyckas.
  • Rökare bör uppmuntras att utarbeta förebyggande verksamhetsmodeller för situationer där frestelsen att börja röka på nytt är stor. Man kan tillsammans med rökaren gå igenom orsakerna till en relaps och göra upp en plan för hur man kan undvika relapser i framtiden.
  • Rökare bör informeras om nikotinabstinenssymtom och om deras karaktär och varaktighet samt om eventuell läkemedelsbehandling av abstinenssymtomen, identifiering av situationer där risk för relaps föreligger samt åtgärder efter ett enskilt återfall. Rökare bör också informeras om psykiskt beroende och om att röksuget är långvarigt.

Organisation av förebyggande av och avvänjning från användning av tobaks- och nikotinprodukter

  • Rekommendation: Överallt inom hälso- och sjukvården bör man känna till rökningens betydelse som riskfaktor för sjukdomar och patienternas rökvanor. Användningen av tobaks- och nikotinprodukter måste förebyggas och patienterna måste uppmanas att sluta använda dem. Dessutom bör patienterna rekommenderas avvänjning och vid behov hänvisas till fortsatt behandling.
  • På rådgivningen bör man uppmärksamma rökande föräldrar på fördelarna med att sluta röka och de risker som tobaks- och nikotinprodukter medför för barnet, inklusive ökad risk för att börja röka.
  • Det är viktigt att man inom i synnerhet skol- och studerandehälsovården, preventivrådgivningen och munhälsovården är aktiva när det gäller att förebygga att barn och unga testar tobaks- och nikotinprodukter samt bidrar till att användningen upphör i ett tidigt skede.
  • Alla rökare bör erbjudas avvänjning. Man bör särskilt satsa på patienter som lider av sjukdomar som orsakats av tobak och sådana patienter vars sjukdomsförlopp, behandling eller tillfrisknande väsentligt påverkas av rökning.
  • I vårdplanen bör man för rökare i samarbete med patienten fastställa målen för och genomförandet av avvänjningen.
  • När avvänjningen inleds ordnas vårdkontakter för patienten efter 1–2 veckor, 1 månad och 3 månader. Uppföljningsintervallen anpassas efter det individuella behovet.
  • Vårdenheterna bör uppdatera sin behandlingsprocess för tobaksavvänjning i enlighet med riktlinjerna i denna rekommendation.
  • Genom att utbilda vårdpersonal kan man förbättra utredningen av rökvanor, uppmana fler att sluta röka, öka tillgången till avvänjningshandledning och hänvisa fler till telefonrådgivning «Terveydenhuollon ammattihenkilöiden kouluttautumisella saatetaan lisätä tupakoinnin tilan selvittämistä, lopetuskehotuksen antamista, vieroitusohjauksen tarjoamista ja neuvontapuhelinpalveluun ohjaamista.»C.
  • Vårdpersonal bör stöda patienten i att sluta röka genom att föra det på tal minst en gång om året.
  • Vårdpersonalen bör i samband med annan vård föra användningen av tobaks- och nikotinprodukter på tal och erbjuda avvänjningsbehandling till alla som önskar det.
  • Avvänjningsklinikernas behandlingsresultat är bättre än primärvårdens «Brose LS, West R, McDermott MS, ym. What makes for...»205. Varje välfärdsområde bör ha en enhet eller en grupp för tobaksavvänjning samt personer som ansvarar för avvänjningen.
  • Avvänjningsenheten bör behärska alla kända effektiva avvänjningsmetoder, organisera användningen av dem inom sitt område och fungera som konsultationsenhet för den övriga hälso- och sjukvården.
  • Inom alla områden i den specialiserade sjukvården bör man uppmuntra till rökfrihet, inleda avvänjning och vid behov hänvisa patienterna till fortsatt vård.
  • Att föra användningen av tobaks- och nikotinprodukter på tal och åtminstone en kort avvänjningsintervention bör införas i de riksomfattande riktlinjerna och regionala vårdkedjorna för alla de sjukdomsgrupper där det är viktigt att minska på rökningen.
  • Apotekspersonalen bör handleda i avvänjningen och följa upp att läkemedelsbehandlingen genomförs på rätt sätt «Tupakasta vieroitus apteekissa – toteuttamismuodot ja savuttomuusneuvontaa edistävät tekijät»22.
  • När man organiserar avvänjning från tobak bör man fästa särskild uppmärksamhet vid tillräcklig kompetens.
  • Vårdpersonal bör utbilda sig i hantering av avvänjningsmetoder «Lancaster T, Silagy C, Fowler G. Training health p...»206.
  • Särskild uppmärksamhet bör fästas vid den regionala organisationen av tobaks- och nikotinberoendeprofylax och avvänjning i samarbete med social- och undervisningssektorn samt medborgarorganisationer (ungdoms- och idrottsorganisationer) och patientorganisationer.
  • Samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården är centralt. Verksamhetsmodellen Rökfri hälso- och sjukvård främjar rökfrihet «https://www.steso.fi/savuton-sairaala»7. På Stesos webbplats finns material som kan utnyttjas för att utveckla den egna organisationens verksamhet.
  • Arbetsgruppen föreslår att vården i Finland skall organiseras enligt tabell «Organisation av vården vid olika verksamhetspunkter inom hälso- och sjukvården ...»5.
Tabell 5. Organisation av vården vid olika verksamhetspunkter inom hälso- och sjukvården
Uppgifter Kompetens
  • Läkare inom öppenvården
  • Tandläkare och munhygienist
  • Hälsovårdare på rådgivning eller inom skol- och studerandehälsovården, barnmorska
  • Astma-, blodtrycks- och diabetesskötare
  • Uppmuntrar till rökfrihet och nikotinfrihet. Uppmanar att sluta användningen.
  • Bedömer och dokumenterar patientens användning av tobaks- och nikotinprodukter minst en gång om året
  • Genomför avvänjningsbehandlingar
  • Känner till spridningen av nikotinprodukter bland barn och unga
  • Förstår hur snabbt nikotinberoende utvecklas
  • Kan använda 5 A-modellen
  • Känner till avvänjningstjänsterna inom den egna regionen
  • Känner till principerna för behandling med avvänjningsläkemedel och nikotinersättning
  • Känner till rökningens betydelse som riskfaktor för sjukdomar
  • Specialistläkare
  • Läkare inom den specialiserade sjukvården
  • Övrig personal inom öppenvården och institutionsvården
  • Bedömer och dokumenterar patienternas användning av tobaks- och nikotinprodukter
  • Uppmanar att sluta användningen
  • Genomför avvänjningsbehandlingar eller hänvisar till avvänjningstjänster
  • Känner till 5 A-modellen
  • Känner till rökningens betydelse för förebyggande och behandling av sjukdomar inom sitt eget område
  • Känner till principerna för behandling med avvänjningsläkemedel och nikotinersättning
  • Hittar information om avvänjningstjänsterna inom den egna regionen
  • Företagsläkare
  • Företagshälsovårdare
  • Frågar om användningen av tobaks- och nikotinprodukter vid hälsokontroller. Dokumenterar informationen om användningen strukturerat i hälsojournalen.
  • Bedömer och dokumenterar nikotinberoende
  • Uppmuntrar till rökfrihet och nikotinfrihet.
  • Uppmanar att sluta användningen
  • Genomför avvänjningsbehandlingar eller hänvisar till avvänjningstjänster
  • Strävar efter att i verksamhetsplanen för företagets företagshälsovård få en anteckning om utredning av användningen av tobaks- och nikotinprodukter och avvänjningsbehandling
  • Kan använda 5 A-modellen
  • Känner till avvänjningstjänsterna i den egna regionen
  • Känner till principerna för behandlingar med avvänjningsläkemedel och nikotinersättning
  • Känner till rökningens betydelse som riskfaktor för sjukdomar och dess inverkan på arbetsrelaterade sjukdomar
  • Enhet för tobaks- och nikotinavvänjning eller grupp och personer som ansvarar för avvänjningen
  • Tillhandahåller avvänjningsbehandling med olika metoder
  • Ger råd och handledning i genomförandet av avvänjningsbehandlingen
  • Fungerar som regional utbildare
  • Organiserar avvänjningsgrupper
  • Ansvarar för samordningen av avvänjningsarbetet vid enheterna
  • Sköter uppföljningen av avvänjningsarbetet och dess resultat
  • Är väl förtrogen med patofysiologin vid rökning och de kulturella och sociala betydelserna av rökning och nikotinberoende
  • Behärskar alla effektiva avvänjningsmetoder
  • Representerar mångsidig medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens
  • Högsta ledningen och mellanledningen inom hälso- och sjukvården
  • Ansvarar för förebyggandet av tobaks- och nikotinberoende och resursfördelningen för avvänjningen samt för att tjänsterna fungerar
  • Ser till att vårdkedjorna fungerar och informerar om dem
  • Sörjer för personalens utbildning
  • Informerar kommunala beslutsfattare
  • Involverar även yrkesutbildade personer inom socialvården i avvänjningsarbetet inom social- och hälsovårdsområdena
  • Känner till prevalensen för tobaks- och nikotinberoende bland befolkningen i den egna regionen
  • Känner till rökningens betydelse för folkhälsan
  • Känner till vilken inverkan rökstopp har på nationalekonomin
  • Känner till metoderna för avvänjning och grupphandledning
  • Apotekspersonal
  • Ser till att läkemedelsbehandlingen genomförs på rätt sätt
  • Hänvisar även till andra avvänjningsbehandlingar
  • Känner till principerna för läkemedelsbehandlingen och hur den bör genomföras
  • Känner till 5 A-modellen
  • Hittar information om avvänjningstjänsterna inom den egna regionen

Enheten för tobaks- och nikotinavvänjning

  • Rekommendation: I alla välfärdsområden inrättas en avvänjningsenhet eller grupp som ansvarar för avvänjningen och ansvarspersoner utnämns som stöder avvänjningen från tobaks- och nikotinprodukter i regionen.
  • Avvänjningsenheterna eller grupperna som ansvarar för avvänjningen fungerar som samordningscentraler för avvänjningen från tobaks- och nikotinprodukter. De upprätthåller information om avvänjningstjänsterna och personalens utbildning i regionen, planerar och utvecklar åtgärder mot användningen av tobaks- och nikotinprodukter och erbjuder multiprofessionella avvänjningstjänster som stöd för avvänjningstjänsterna på basnivå (primärvården och företagshälsovården).
  • Den ansvariga instansen samarbetar och utnyttjar strukturerna för förebyggande rusmedelsarbete samt främjande av välfärd och hälsa.

Utveckling av avvänjningskompetens

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Peter Nyberg

Litteratur

Tobaks- och nikotinberoende – profylax och behandling. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2024 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»9

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. GBD 2015 Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 79 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet 2016;388(10053):1659-1724 «PMID: 27733284»PubMed
  2. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tautiluokitus ICD-10. 2011, Suomalainen 3. uudistettu painos Maailman terveysjärjestön (WHO) luokituksesta ICD-10. Linkki tarkistettu 6.12.2023 https://thl.fi/documents/10531/1449887/ICD-10.pdf/8091c7cc-fda6-4e86-8ef9-7790d8d6a1a2 «https://thl.fi/documents/10531/1449887/ICD-10.pdf/8091c7cc-fda6-4e86-8ef9-7790d8d6a1a2»10
  3. Kvist M, Savolainen T (toim.). ICPC-2 Perusterveydenhuollon kansainvälinen luokitus. Kuntaliiton verkkojulkaisu 2010 Linkki tarkistettu 6.12.2023 https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2010/1344-icpc-2-perusterveydenhuollon-kansainvalinen-luokitus «https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2010/1344-icpc-2-perusterveydenhuollon-kansainvalinen-luokitus»11
  4. Tilasto- ja indikaattoripankki Sotkanet. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Päivittäin tupakoivien osuus (%), 20 - 64-vuotiaat (ind. 4405), Viitattu 27.9.2023 www.sotkanet.fi «http://www.sotkanet.fi»12
  5. Tilasto- ja indikaattoripankki Sotkanet. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Päivittäin tupakoivien osuus (%), keskitason koulutusinfo (ind. 4409), Päivittäin tupakoivien osuus (%), korkea koulutusinfo (ind. 4410), Päivittäin tupakoivien osuus (%), matala koulutusinfo (ind. 4408). Viitattu 27.9.2023 www.sotkanet.fi «http://www.sotkanet.fi»12
  6. Suomen virallinen tilasto, Perinataalitilasto – synnyttäjät, synnytykset ja vastasyntyneet. THL. Ennakkotieto: Perinataalitilasto – synnyttäjät, synnytykset ja vastasyntyneet 2021, Linkki tarkistettu 6.12.2023 https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022112867358 «https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022112867358»13
  7. THL. Terve Suomi tutkimus 2022-2023. Linkki tarkistettu 8.12.2023 https://repo.thl.fi/sites/tervesuomi/ilmioraportit_2023/tupakka_ja_nikotiinituotteiden_kaytto.html «https://repo.thl.fi/sites/tervesuomi/ilmioraportit_2023/tupakka_ja_nikotiinituotteiden_kaytto.html»14
  8. Tupakkatilasto 2022. THL. Tilastoraportti 58/2023. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231024141156 «https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe20231024141156»15
  9. Tilasto- ja indikaattoripankki Sotkanet. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tupakointi ja nuuskaaminen (ryhmä-id 769). Viitattu 27.9.2023 www.sotkanet.fi «http://www.sotkanet.fi»12
  10. Ollila H, Ruokolainen O. Tupakka- ja nikotiinituotteiden käyttö ja hankintatavat nuorilla oppilaitostyypeittäin 2017–2023. Tutkimuksesta tiiviisti 49/2023. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki. Linkki tarkistettu 6.12.2023 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-159-7 «https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-159-7»16
  11. Raitasalo K, Bye EK, Pisinger C, ym. Single, Dual, and Triple Use of Cigarettes, e-Cigarettes, and Snus among Adolescents in the Nordic Countries. Int J Environ Res Public Health 2022;19(2): «PMID: 35055504»PubMed
  12. Viljakainen A, Jääskeläinen M, Ruokolainen O, Ollila H, Laatikainen T. Tupakoinnin yhteiskunnalliset kustannukset 2020 ja vertailu vuoteen 2012. Tutkimuksesta tiiviisti 52/2022. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki. Linkki tarkistettu 6.12.2023 https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-975-7 «https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-975-7»17
  13. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Tupakkatilasto. Suomen virallinen tilasto. Saatavilla osoitteesta http://www.thl.fi/tilastot/tupakkatilasto «http://www.thl.fi/tilastot/tupakkatilasto»18
  14. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Sotkanet.fi. Tilasto- ja indikaattoripankki. Saatavilla osoitteesta www.sotkanet.fi «http://www.sotkanet.fi»12
  15. National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US) Office on Smoking and Health. 2014;(): «PMID: 24455788»PubMed
  16. WHO monograph on tobacco cessation and oral health integration. Geneva: World Health Organization; 2017. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. Linkki tarkistettu 6.12.2023 http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/255692/9789241512671-eng.pdf;jsessionid «http://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/255692/9789241512671-eng.pdf;jsessionid»19
  17. He M, Zhou J, Li X, ym. Investigating the causal effects of smoking, sleep, and BMI on major depressive disorder and bipolar disorder: a univariable and multivariable two-sample Mendelian randomization study. Front Psychiatry 2023;14():1206657 «PMID: 37900287»PubMed
  18. Firth J, Wootton RE, Sawyer C, ym. Clearing the air: clarifying the causal role of smoking in mental illness. World Psychiatry 2023;22(1):151-152 «PMID: 36640385»PubMed
  19. IARC Working Group on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans. Personal habits and indoor combustions. IARC Monogr Eval Carcinog Risks Hum 2012;100(Pt E):1-538 «PMID: 23193840»PubMed
  20. Centers for Disease Control and Prevention (US), National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US), Office on Smoking and Health (US). 2010;(): «PMID: 21452462»PubMed
  21. Acuff L, Fristoe K, Hamblen J, ym. Third-Hand Smoke: Old Smoke, New Concerns. J Community Health 2016;41(3):680-7 «PMID: 26512014»PubMed
  22. Wu JX, Lau ATY, Xu YM. Indoor Secondary Pollutants Cannot Be Ignored: Third-Hand Smoke. Toxics 2022;10(7): «PMID: 35878269»PubMed
  23. Pisinger C, Godtfredsen NS. Is there a health benefit of reduced tobacco consumption? A systematic review. Nicotine Tob Res 2007;9(6):631-46 «PMID: 17558820»PubMed
  24. Tverdal A, Bjartveit K. Health consequences of reduced daily cigarette consumption. Tob Control 2006;15(6):472-80 «PMID: 17130377»PubMed
  25. Hart C, Gruer L, Bauld L. Does smoking reduction in midlife reduce mortality risk? Results of 2 long-term prospective cohort studies of men and women in Scotland. Am J Epidemiol 2013;178(5):770-9 «PMID: 23825165»PubMed
  26. Godtfredsen NS, Holst C, Prescott E, ym. Smoking reduction, smoking cessation, and mortality: a 16-year follow-up of 19,732 men and women from The Copenhagen Centre for Prospective Population Studies. Am J Epidemiol 2002;156(11):994-1001 «PMID: 12446255»PubMed
  27. Godtfredsen NS, Osler M, Vestbo J, ym. Smoking reduction, smoking cessation, and incidence of fatal and non-fatal myocardial infarction in Denmark 1976-1998: a pooled cohort study. J Epidemiol Community Health 2003;57(6):412-6 «PMID: 12775785»PubMed
  28. Gerber Y, Myers V, Goldbourt U. Smoking reduction at midlife and lifetime mortality risk in men: a prospective cohort study. Am J Epidemiol 2012;175(10):1006-12 «PMID: 22306566»PubMed
  29. Krupski L, Cummings KM, Hyland A, ym. Nicotine replacement therapy distribution to light daily smokers calling a quitline. Nicotine Tob Res 2013;15(9):1572-7 «PMID: 23482718»PubMed
  30. Norwegian Institute of Public Health. Health risks of Scandinavian snus consumption - English summary (pdf). 2014 https://www.fhi.no/globalassets/dokumenterfiler/rapporter/2014/health-risks-of-scandinavian-snus-consumption-english-summary-pdf.pdf «https://www.fhi.no/globalassets/dokumenterfiler/rapporter/2014/health-risks-of-scandinavian-snus-consumption-english-summary-pdf.pdf»20
  31. Pisinger C, Rasmussen SKB. The Health Effects of Real-World Dual Use of Electronic and Conventional Cigarettes versus the Health Effects of Exclusive Smoking of Conventional Cigarettes: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health 2022;19(20): «PMID: 36294263»PubMed
  32. Chan GCK, Stjepanović D, Lim C, ym. Gateway or common liability? A systematic review and meta-analysis of studies of adolescent e-cigarette use and future smoking initiation. Addiction 2021;116(4):743-756 «PMID: 32888234»PubMed
  33. Tam J, Day HR, Rostron BL, ym. A systematic review of transitions between cigarette and smokeless tobacco product use in the United States. BMC Public Health 2015;15():258 «PMID: 25849604»PubMed
  34. Araneda D, Korhonen T, Laatikainen T, ym. Association of snus experimentation in late adolescence with daily cigarette smoking in early adulthood: A longitudinal study among Finnish men. Scand J Public Health 2020;48(6):638-645 «PMID: 30973058»PubMed
  35. Hatoum AS, Colbert SMC, Johnson EC, ym. Multivariate genome-wide association meta-analysis of over 1 million subjects identifies loci underlying multiple substance use disorders. Nat Ment Health 2023;1(3):210-223 «PMID: 37250466»PubMed
  36. Lasser K, Boyd JW, Woolhandler S, ym. Smoking and mental illness: A population-based prevalence study. JAMA 2000;284(20):2606-10 «PMID: 11086367»PubMed
  37. Campos MW, Serebrisky D, Castaldelli-Maia JM. Smoking and Cognition. Curr Drug Abuse Rev 2016;9(2):76-79 «PMID: 27492358»PubMed
  38. Heatherton TF, Kozlowski LT, Frecker RC, ym. The Fagerström Test for Nicotine Dependence: a revision of the Fagerström Tolerance Questionnaire. Br J Addict 1991;86(9):1119-27 «PMID: 1932883»PubMed
  39. Heatherton TF, Kozlowski LT, Frecker RC, ym. Measuring the heaviness of smoking: using self-reported time to the first cigarette of the day and number of cigarettes smoked per day. Br J Addict 1989;84(7):791-9 «PMID: 2758152»PubMed
  40. Boyle RG, Jensen J, Hatsukami DK, ym. Measuring dependence in smokeless tobacco users. Addict Behav 1995;20(4):443-50 «PMID: 7484325»PubMed
  41. Jarvis MJ. Why people smoke. BMJ 2004;328(7434):277-9 «PMID: 14751901»PubMed
  42. Taipale J. Vakiintunut väliaikaisratkaisu, addiktio, itsesäätely ja toistaminen. Psykoterapia 2017;36:169-81
  43. Heloma A, Korhonen T, Patja K, Salminen O, Winell K (toim). Tupakka- ja nikotiiniriippuvuus (s. 94-97 ja s 150-155). Kustannus Oy Duodecim 1. painos 2022
  44. Winell K, Patja K, Korhonen T, Ollila H. Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ja tunnistamisen keinot ja riippuvuuden arviointi. Taulukko s. 152. Kirjassa: Heloma A, Korhonen T, Patja K, Salminen O, Winell K. (toim.). Tupakka- ja Nikotiiniriippuvuus. Kustanus Oy Duodecim 1. painos, Tallinna 2022
  45. Krall EA, Garvey AJ, Garcia RI. Smoking relapse after 2 years of abstinence: findings from the VA Normative Aging Study. Nicotine Tob Res 2002;4(1):95-100 «PMID: 11906685»PubMed
  46. Goodwin RD, Sheffer CE, Chartrand H, ym. Drug use, abuse, and dependence and the persistence of nicotine dependence. Nicotine Tob Res 2014;16(12):1606-12 «PMID: 25063773»PubMed
  47. Sullivan MA, Covey LS. Current perspectives on smoking cessation among substance abusers. Curr Psychiatry Rep 2002;4(5):388-96 «PMID: 12230968»PubMed
  48. Benowitz NL, Hukkanen J, Jacob P 3rd. Nicotine chemistry, metabolism, kinetics and biomarkers. Handb Exp Pharmacol 2009;(192):29-60 «PMID: 19184645»PubMed
  49. Abrams D, Niaura R, Brown RA, Emmons KM, Goldstein MG, Monti PM. The Tobacco Dependence Treatment Handbook: A Guide to Best Practices. The Guilford Press, New York; 2003
  50. Willemse BW, Postma DS, Timens W, ym. The impact of smoking cessation on respiratory symptoms, lung function, airway hyperresponsiveness and inflammation. Eur Respir J 2004;23(3):464-76 «PMID: 15065840»PubMed
  51. Willemse BW, ten Hacken NH, Rutgers B, ym. Effect of 1-year smoking cessation on airway inflammation in COPD and asymptomatic smokers. Eur Respir J 2005;26(5):835-45 «PMID: 16264044»PubMed
  52. Berlin I. Endocrine and metabolic effects of smoking cessation. Curr Med Res Opin 2009;25(2):527-534 «PMID: 28925757»PubMed
  53. Pourmand G, Alidaee MR, Rasuli S, ym. Do cigarette smokers with erectile dysfunction benefit from stopping?: a prospective study. BJU Int 2004;94(9):1310-3 «PMID: 15610111»PubMed
  54. Warnakulasuriya S, Dietrich T, Bornstein MM, ym. Oral health risks of tobacco use and effects of cessation. Int Dent J 2010;60(1):7-30 «PMID: 20361572»PubMed
  55. Heikkinen AM, Meurman JH, Sorsa T. Tupakka, nuuska ja suun terveys. Duodecim 2015;131:1975-80 «https://www.duodecimlehti.fi/duo12513»21
  56. Health Benefits of Stopping Smoking. Julkaisussa: Reversal of Risk After Quitting Smoking. IARC Handbooks of Cancer Prevention, Tobacco Control. IARC 2007, vol. 11. Lyon, France http://www.iarc.fr/en/publications/pdfs-online/prev/handbook11/HB11_Reversal_of_Risk.pdf «http://www.iarc.fr/en/publications/pdfs-online/prev/handbook11/HB11_Reversal_of_Risk.pdf»22
  57. United States Public Health Service Office of the Surgeon General; National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US) Office on Smoking and Health, Washington (DC): US Department of Health and Human Services; 2020. Publications and Reports of the Surgeon General. Smoking Cessation: A Report of the Surgeon General [Internet] https://www.cdc.gov/tobacco/sgr/2020-smoking-cessation/index.html «https://www.cdc.gov/tobacco/sgr/2020-smoking-cessation/index.html»23
  58. Doll R, Peto R, Boreham J, ym. Mortality in relation to smoking: 50 years' observations on male British doctors. BMJ 2004;328(7455):1519 «PMID: 15213107»PubMed
  59. Fagerström K. The epidemiology of smoking: health consequences and benefits of cessation. Drugs 2002;62 Suppl 2():1-9 «PMID: 12109931»PubMed
  60. . Cigarette smoking and health. American Thoracic Society. Am J Respir Crit Care Med 1996;153(2):861-5 «PMID: 8564146»PubMed
  61. Reitsma M, Kendrick P, Anderson J, ym. Reexamining Rates of Decline in Lung Cancer Risk after Smoking Cessation. A Meta-analysis. Ann Am Thorac Soc 2020;17(9):1126-1132 «PMID: 32603182»PubMed
  62. Gunnell AS, Tran TN, Torrång A, ym. Synergy between cigarette smoking and human papillomavirus type 16 in cervical cancer in situ development. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2006;15(11):2141-7 «PMID: 17057029»PubMed
  63. Louvanto K. Outcames of cervical human papillomavirus (HPV) infection among mothers in the Finnish Family HPV Study. Väitöskirja, Turun Yliopisto 2011 http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-29-4534-4 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-29-4534-4»24
  64. Clinical Practice Guideline Treating Tobacco Use and Dependence 2008 Update Panel, Liaisons, and Staff. A clinical practice guideline for treating tobacco use and dependence: 2008 update. A U.S. Public Health Service report. Am J Prev Med 2008;35(2):158-76 «PMID: 18617085»PubMed
  65. Hughes JR, Higgins ST, Bickel WK. Nicotine withdrawal versus other drug withdrawal syndromes: similarities and dissimilarities. Addiction 1994;89(11):1461-70 «PMID: 7841857»PubMed
  66. Mineur YS, Abizaid A, Rao Y, ym. Nicotine decreases food intake through activation of POMC neurons. Science 2011;332(6035):1330-2 «PMID: 21659607»PubMed
  67. Hartmann-Boyce J, Theodoulou A, Farley A, ym. Interventions for preventing weight gain after smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2021;10(10):CD006219 «PMID: 34611902»PubMed
  68. Prochaska JO, DiClemente CC. Stages and processes of self-change of smoking: toward an integrative model of change. J Consult Clin Psychol 1983;51(3):390-5 «PMID: 6863699»PubMed
  69. West R. Time for a change: putting the Transtheoretical (Stages of Change) Model to rest. Addiction 2005;100(8):1036-9 «PMID: 16042624»PubMed
  70. Kilpeläinen M, Sandström P, Vasankari T. Ryhmähoito tupakasta vieroituksessa. Kirjassa: Heloma A, Kiianmaa K, Korhonen T, Winell K. (toim.). Tupakka- ja Nikotiiniriippuvuus. Kustanus Oy Duodecim 1. painos, 2017
  71. Kottke TE, Battista RN, DeFriese GH, ym. Attributes of successful smoking cessation interventions in medical practice. A meta-analysis of 39 controlled trials. JAMA 1988;259(19):2883-9 «PMID: 3367456»PubMed
  72. Stead LF, Koilpillai P, Fanshawe TR, ym. Combined pharmacotherapy and behavioural interventions for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2016;3(3):CD008286 «PMID: 27009521»PubMed
  73. Anthenelli RM, Benowitz NL, West R, ym. Neuropsychiatric safety and efficacy of varenicline, bupropion, and nicotine patch in smokers with and without psychiatric disorders (EAGLES): a double-blind, randomised, placebo-controlled clinical trial. Lancet 2016;387(10037):2507-20 «PMID: 27116918»PubMed
  74. Kotz D, Viechtbauer W, Simpson C, ym. Cardiovascular and neuropsychiatric risks of varenicline: a retrospective cohort study. Lancet Respir Med 2015;3(10):761-8 «PMID: 26355008»PubMed
  75. Monárrez-Espino J, Galanti MR, Hansson J, ym. Treatment With Bupropion and Varenicline for Smoking Cessation and the Risk of Acute Cardiovascular Events and Injuries: a Swedish Case-Crossover Study. Nicotine Tob Res 2018;20(5):606-613 «PMID: 28595356»PubMed
  76. Livingstone-Banks J, Fanshawe TR, Thomas KH, ym. Nicotine receptor partial agonists for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2023;5(5):CD006103 «PMID: 37142273»PubMed
  77. Hughes JR, Stead LF, Lancaster T. Antidepressants for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2007;(1):CD000031 «PMID: 17253443»PubMed
  78. Stead LF, Perera R, Bullen C, ym. Nicotine replacement therapy for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2012;11():CD000146 «PMID: 23152200»PubMed
  79. Theodoulou A, Chepkin SC, Ye W, ym. Different doses, durations and modes of delivery of nicotine replacement therapy for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2023;6(6):CD013308 «PMID: 37335995»PubMed
  80. Herrera N, Franco R, Herrera L, ym. Nicotine gum, 2 and 4 mg, for nicotine dependence. A double-blind placebo-controlled trial within a behavior modification support program. Chest 1995;108(2):447-51 «PMID: 7634882»PubMed
  81. Kornitzer M, Kittel F, Dramaix M, ym. A double blind study of 2 mg versus 4 mg nicotine-gum in an industrial setting. J Psychosom Res 1987;31(2):171-6 «PMID: 3295212»PubMed
  82. Benowitz NL. Pharmacology of nicotine: addiction, smoking-induced disease, and therapeutics. Annu Rev Pharmacol Toxicol 2009;49():57-71 «PMID: 18834313»PubMed
  83. Henningfield JE, Radzius A, Cooper TM, ym. Drinking coffee and carbonated beverages blocks absorption of nicotine from nicotine polacrilex gum. JAMA 1990;264(12):1560-4 «PMID: 2395197»PubMed
  84. Sims TH, Fiore MC. Pharmacotherapy for treating tobacco dependence: what is the ideal duration of therapy? CNS Drugs 2002;16(10):653-62 «PMID: 12269859»PubMed
  85. Lee PN, Fariss MW. A systematic review of possible serious adverse health effects of nicotine replacement therapy. Arch Toxicol 2017;91(4):1565-1594 «PMID: 27699443»PubMed
  86. Smoking: harm reduction. NICE. Public health guideline Published: 5 June 2013 https://www.nice.org.uk/guidance/ph45/resources/smoking-harm-reduction-pdf-1996359619525 «https://www.nice.org.uk/guidance/ph45/resources/smoking-harm-reduction-pdf-1996359619525»25
  87. Carpenter MJ, Jardin BF, Burris JL, ym. Clinical strategies to enhance the efficacy of nicotine replacement therapy for smoking cessation: a review of the literature. Drugs 2013;73(5):407-26 «PMID: 23572407»PubMed
  88. Pietilä K, Puska P. Nikotiinikorvaushoidon turvallisuus. Suom Lääkäril 2000;55:45-50
  89. Hsia SL, Myers MG, Chen TC. Combination nicotine replacement therapy: strategies for initiation and tapering. Prev Med 2017;97():45-49 «PMID: 28257667»PubMed
  90. Hajizadeh A, Howes S, Theodoulou A, ym. Antidepressants for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2023;5(5):CD000031 «PMID: 37230961»PubMed
  91. Clair C, Mueller Y, Livingstone-Banks J, ym. Biomedical risk assessment as an aid for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2019;3(3):CD004705 «PMID: 30912847»PubMed
  92. Roberts V, Maddison R, Simpson C, ym. The acute effects of exercise on cigarette cravings, withdrawal symptoms, affect, and smoking behaviour: systematic review update and meta-analysis. Psychopharmacology (Berl) 2012;222(1):1-15 «PMID: 22585034»PubMed
  93. Absetz P, Hankonen N. Miten auttaa potilaita omaksumaan ja ylläpitämään terveellisiä elämäntapoja? Duodecim 2017;13:1015-21 «https://www.duodecimlehti.fi/duo13734»26
  94. Lindson-Hawley N, Hartmann-Boyce J, Fanshawe TR, ym. Interventions to reduce harm from continued tobacco use. Cochrane Database Syst Rev 2016;10(10):CD005231 «PMID: 27734465»PubMed
  95. Fagerstrom K, Rutqvist LE, Hughes JR. Snus as a smoking cessation aid: a randomized placebo-controlled trial. Nicotine Tob Res 2012;14(3):306-12 «PMID: 21994343»PubMed
  96. Carpenter MJ, Wahlquist AE, Burris JL, ym. Snus undermines quit attempts but not abstinence: a randomised clinical trial among US smokers. Tob Control 2017;26(2):202-209 «PMID: 27071730»PubMed
  97. Butler AR, Lindson N, Fanshawe TR, ym. Longer-term use of electronic cigarettes when provided as a stop smoking aid: Systematic review with meta-analyses. Prev Med 2022;165(Pt B):107182 «PMID: 35933001»PubMed
  98. Wang RJ, Bhadriraju S, Glantz SA. E-Cigarette Use and Adult Cigarette Smoking Cessation: A Meta-Analysis. Am J Public Health 2021;111(2):230-246 «PMID: 33351653»PubMed
  99. Hedman L, Galanti MR, Ryk L, ym. Electronic cigarette use and smoking cessation in cohort studies and randomized trials: A systematic review and meta-analysis. Tob Prev Cessat 2021;7():62 «PMID: 34712864»PubMed
  100. Harm reduction in nicotine addiction: helping people who can’t quit. A report by the Tobacco Advisory Group of the Royal College of Physicians. London; 2007 https://shop.rcplondon.ac.uk/products/harm-reduction-in-nicotine-addiction-helping-people-who-cant-quit?variant6509405637 «https://shop.rcplondon.ac.uk/products/harm-reduction-in-nicotine-addiction-helping-people-who-cant-quit?variant6509405637»27
  101. Beard E, West R, Michie S, ym. Association between electronic cigarette use and changes in quit attempts, success of quit attempts, use of smoking cessation pharmacotherapy, and use of stop smoking services in England: time series analysis of population trends. BMJ 2016;354():i4645 «PMID: 27624188»PubMed
  102. Wu Q, Gilbody S, Peckham E, ym. Varenicline for smoking cessation and reduction in people with severe mental illnesses: systematic review and meta-analysis. Addiction 2016;111(9):1554-67 «PMID: 27043328»PubMed
  103. Jenssen BP, Walley SC, Boykan R, ym. Protecting Children and Adolescents From Tobacco and Nicotine. Pediatrics 2023;151(5): «PMID: 37066689»PubMed
  104. Chen D, Wu LT. Smoking cessation interventions for adults aged 50 or older: A systematic review and meta-analysis. Drug Alcohol Depend 2015;154():14-24 «PMID: 26094185»PubMed
  105. Barnett PG, Wong W, Jeffers A, ym. Cost-effectiveness of extended cessation treatment for older smokers. Addiction 2014;109(2):314-22 «PMID: 24329972»PubMed
  106. Zbikowski SM, Magnusson B, Pockey JR, ym. A review of smoking cessation interventions for smokers aged 50 and older. Maturitas 2012;71(2):131-41 «PMID: 22209349»PubMed
  107. Vine MF. Smoking and male reproduction: a review. Int J Androl 1996;19(6):323-37 «PMID: 9051418»PubMed
  108. Higgins S. Smoking in pregnancy. Curr Opin Obstet Gynecol 2002;14(2):145-51 «PMID: 11914691»PubMed
  109. Dechanet C, Anahory T, Mathieu Daude JC, ym. Effects of cigarette smoking on reproduction. Hum Reprod Update 2011;17(1):76-95 «PMID: 20685716»PubMed
  110. Zhang K, Wang X. Maternal smoking and increased risk of sudden infant death syndrome: a meta-analysis. Leg Med (Tokyo) 2013;15(3):115-21 «PMID: 23219585»PubMed
  111. US Preventive Services Task Force, Krist AH, Davidson KW, ym. Interventions for Tobacco Smoking Cessation in Adults, Including Pregnant Persons: US Preventive Services Task Force Recommendation Statement. JAMA 2021;325(3):265-279 «PMID: 33464343»PubMed
  112. Chamberlain C, O'Mara-Eves A, Porter J, ym. Psychosocial interventions for supporting women to stop smoking in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2017;2(2):CD001055 «PMID: 28196405»PubMed
  113. Notley C, Gentry S, Livingstone-Banks J, ym. Incentives for smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2019;7(7):CD004307 «PMID: 31313293»PubMed
  114. Dempsey DA, Benowitz NL. Risks and benefits of nicotine to aid smoking cessation in pregnancy. Drug Saf 2001;24(4):277-322 «PMID: 11330657»PubMed
  115. Coleman T, Britton J, Thornton J. Nicotine replacement therapy in pregnancy. BMJ 2004;328(7446):965-6 «PMID: 15105300»PubMed
  116. Ekblad M, Vähäkangas K. Kannattaako nikotiinikorvaushoito raskauden aikana? Duodecim 2020;136:23-9 «https://www.duodecimlehti.fi/duo15334»28
  117. Claire R, Chamberlain C, Davey MA, ym. Pharmacological interventions for promoting smoking cessation during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2020;3(3):CD010078 «PMID: 32129504»PubMed
  118. Ilett KF, Hale TW, Page-Sharp M, ym. Use of nicotine patches in breast-feeding mothers: transfer of nicotine and cotinine into human milk. Clin Pharmacol Ther 2003;74(6):516-24 «PMID: 14663454»PubMed
  119. U.S. Department of Health and Human Services. The Health Consequences of Smoking: 50 Years of Progress. A Report of the Surgeon General. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health, 2014. Printed with corrections, January 2014 https://www.surgeongeneral.gov/library/reports/50-years-of-progress/full-report.pdf «https://www.surgeongeneral.gov/library/reports/50-years-of-progress/full-report.pdf»29
  120. Pbert L, Farber H, Horn K, ym. State-of-the-art office-based interventions to eliminate youth tobacco use: the past decade. Pediatrics 2015;135(4):734-47 «PMID: 25780075»PubMed
  121. Behbod B, Sharma M, Baxi R, ym. Family and carer smoking control programmes for reducing children's exposure to environmental tobacco smoke. Cochrane Database Syst Rev 2018;1(1):CD001746 «PMID: 29383710»PubMed
  122. von Mutius E. Environmental factors influencing the development and progression of pediatric asthma. J Allergy Clin Immunol 2002;109(6 Suppl):S525-32 «PMID: 12063508»PubMed
  123. De Backer G, Ambrosioni E, Borch-Johnsen K, ym. European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. Third Joint Task Force of European and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice. Eur Heart J 2003;24(17):1601-10 «PMID: 12964575»PubMed
  124. Syvänne M, Kesäniemi A, Kiilavuori K ym. Valtimosairauksien ehkäisy 2010-luvulla: eurooppalainen hoitosuositus. Duodecim 2014;130:451-9 «https://www.duodecimlehti.fi/duo11529»30
  125. Aboyans V, Thomas D, Lacroix P. The cardiologist and smoking cessation. Curr Opin Cardiol 2010;25(5):469-77 «PMID: 20671551»PubMed
  126. Gallucci G, Tartarone A, Lerose R, ym. Cardiovascular risk of smoking and benefits of smoking cessation. J Thorac Dis 2020;12(7):3866-3876 «PMID: 32802468»PubMed
  127. Rigotti NA, Pipe AL, Benowitz NL, ym. Efficacy and safety of varenicline for smoking cessation in patients with cardiovascular disease: a randomized trial. Circulation 2010;121(2):221-9 «PMID: 20048210»PubMed
  128. Tonstad S, Farsang C, Klaene G, ym. Bupropion SR for smoking cessation in smokers with cardiovascular disease: a multicentre, randomised study. Eur Heart J 2003;24(10):946-55 «PMID: 12714026»PubMed
  129. Rigotti NA, Thorndike AN, Regan S, ym. Bupropion for smokers hospitalized with acute cardiovascular disease. Am J Med 2006;119(12):1080-7 «PMID: 17145253»PubMed
  130. Benowitz NL, Gourlay SG. Cardiovascular toxicity of nicotine: implications for nicotine replacement therapy. J Am Coll Cardiol 1997;29(7):1422-31 «PMID: 9180099»PubMed
  131. . Nicotine replacement therapy for patients with coronary artery disease. Working Group for the Study of Transdermal Nicotine in Patients with Coronary artery disease. Arch Intern Med 1994;154(9):989-95 «PMID: 8179456»PubMed
  132. Meine TJ, Patel MR, Washam JB, ym. Safety and effectiveness of transdermal nicotine patch in smokers admitted with acute coronary syndromes. Am J Cardiol 2005;95(8):976-8 «PMID: 15820167»PubMed
  133. Patja K, Jousilahti P, Hu G, ym. Effects of smoking, obesity and physical activity on the risk of type 2 diabetes in middle-aged Finnish men and women. J Intern Med 2005;258(4):356-62 «PMID: 16164575»PubMed
  134. Śliwińska-Mossoń M, Milnerowicz H. The impact of smoking on the development of diabetes and its complications. Diab Vasc Dis Res 2017;14(4):265-276 «PMID: 28393534»PubMed
  135. Jiang W, Wang J, Shen X, ym. Establishment and Validation of a Risk Prediction Model for Early Diabetic Kidney Disease Based on a Systematic Review and Meta-Analysis of 20 Cohorts. Diabetes Care 2020;43(4):925-933 «PMID: 32198286»PubMed
  136. Cai X, Chen Y, Yang W, ym. The association of smoking and risk of diabetic retinopathy in patients with type 1 and type 2 diabetes: a meta-analysis. Endocrine 2018;62(2):299-306 «PMID: 30128962»PubMed
  137. Anthonisen NR, Connett JE, Kiley JP, ym. Effects of smoking intervention and the use of an inhaled anticholinergic bronchodilator on the rate of decline of FEV1. The Lung Health Study. JAMA 1994;272(19):1497-505 «PMID: 7966841»PubMed
  138. Godtfredsen NS, Lam TH, Hansel TT, ym. COPD-related morbidity and mortality after smoking cessation: status of the evidence. Eur Respir J 2008;32(4):844-53 «PMID: 18827152»PubMed
  139. Josephs L, Culliford D, Johnson M, ym. Improved outcomes in ex-smokers with COPD: a UK primary care observational cohort study. Eur Respir J 2017;49(5): «PMID: 28536250»PubMed
  140. Scanlon PD, Connett JE, Waller LA, ym. Smoking cessation and lung function in mild-to-moderate chronic obstructive pulmonary disease. The Lung Health Study. Am J Respir Crit Care Med 2000;161(2 Pt 1):381-90 «PMID: 10673175»PubMed
  141. Tashkin D, Kanner R, Bailey W, ym. Smoking cessation in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a double-blind, placebo-controlled, randomised trial. Lancet 2001;357(9268):1571-5 «PMID: 11377644»PubMed
  142. Tashkin DP, Rennard S, Hays JT, ym. Effects of varenicline on smoking cessation in patients with mild to moderate COPD: a randomized controlled trial. Chest 2011;139(3):591-599 «PMID: 20864613»PubMed
  143. Thomson NC, Chaudhuri R, Livingston E. Asthma and cigarette smoking. Eur Respir J 2004;24(5):822-33 «PMID: 15516679»PubMed
  144. Polosa R, Russo C, Caponnetto P, ym. Greater severity of new onset asthma in allergic subjects who smoke: a 10-year longitudinal study. Respir Res 2011;12(1):16 «PMID: 21261960»PubMed
  145. Shavit O, Swern A, Dong Q, ym. Impact of smoking on asthma symptoms, healthcare resource use, and quality of life outcomes in adults with persistent asthma. Qual Life Res 2007;16(10):1555-65 «PMID: 17917792»PubMed
  146. Thomson NC. Asthma and smoking-induced airway disease without spirometric COPD. Eur Respir J 2017;49(5): «PMID: 28461294»PubMed
  147. Jang AS, Park SW, Kim DJ, ym. Effects of smoking cessation on airflow obstruction and quality of life in asthmatic smokers. Allergy Asthma Immunol Res 2010;2(4):254-9 «PMID: 20885910»PubMed
  148. Chellappan S. Smoking Cessation after Cancer Diagnosis and Enhanced Therapy Response: Mechanisms and Significance. Curr Oncol 2022;29(12):9956-9969 «PMID: 36547196»PubMed
  149. Jyrkkiö S, Boström P, Minn, H. Tupakointi ja syöpä – mitä hyötyä lopettamisesta? Duodecim 2012;128:1081-7 «https://www.duodecimlehti.fi/duo10283»31
  150. Eifel PJ, Jhingran A, Bodurka DC, ym. Correlation of smoking history and other patient characteristics with major complications of pelvic radiation therapy for cervical cancer. J Clin Oncol 2002;20(17):3651-7 «PMID: 12202666»PubMed
  151. Chen AM, Chen LM, Vaughan A, ym. Tobacco smoking during radiation therapy for head-and-neck cancer is associated with unfavorable outcome. Int J Radiat Oncol Biol Phys 2011;79(2):414-9 «PMID: 20399030»PubMed
  152. Rouhos A. Tupakoinnin ja lääkeaineiden yhteisvaikutusten mekanismit ja merkitys. Kirjassa: Heloma A,, Korhonen T, Patja K, Salminen O, Winell K. (toim.). Tupakka- ja Nikotiiniriippuvuus. Kustannus Oy Duodecim 1. painos, 2022;220-2
  153. Hickman NJ 3rd, Delucchi KL, Prochaska JJ. A population-based examination of cigarette smoking and mental illness in Black Americans. Nicotine Tob Res 2010;12(11):1125-32 «PMID: 20855413»PubMed
  154. Smith PH, Mazure CM, McKee SA. Smoking and mental illness in the U.S. population. Tob Control 2014;23(e2):e147-53 «PMID: 24727731»PubMed
  155. Lawrence D, Mitrou F, Zubrick SR. Smoking and mental illness: results from population surveys in Australia and the United States. BMC Public Health 2009;9():285 «PMID: 19664203»PubMed
  156. Lohr JB, Flynn K. Smoking and schizophrenia. Schizophr Res 1992;8(2):93-102 «PMID: 1360812»PubMed
  157. Li Y, Cao XL, Zhong BL, ym. Smoking in male patients with schizophrenia in China: A meta-analysis. Drug Alcohol Depend 2016;162():146-53 «PMID: 26996743»PubMed
  158. Cao XL, Li Y, Zhong BL, ym. Current cigarette smoking in Chinese female patients with schizophrenia: A meta-analysis. Psychiatry Res 2016;235():203-5 «PMID: 26688158»PubMed
  159. Keltner NL, Grant JS. Smoke, smoke, smoke that cigarette. Perspect Psychiatr Care 2006;42(4):256-61 «PMID: 17107571»PubMed
  160. Heffner JL, Strawn JR, DelBello MP, ym. The co-occurrence of cigarette smoking and bipolar disorder: phenomenology and treatment considerations. Bipolar Disord 2011;13(5-6):439-53 «PMID: 22017214»PubMed
  161. Cook BL, Wayne GF, Kafali EN, ym. Trends in smoking among adults with mental illness and association between mental health treatment and smoking cessation. JAMA 2014;311(2):172-82 «PMID: 24399556»PubMed
  162. Westman J, Eriksson SV, Gissler M, ym. Increased cardiovascular mortality in people with schizophrenia: a 24-year national register study. Epidemiol Psychiatr Sci 2018;27(5):519-527 «PMID: 28580898»PubMed
  163. Parks J, Svendsen D, Singer P, Foti M. Morbidity and Mortality in People with Serious Mental Illness. Alexandria VA: National Association of State Mental Health Program Directors (NASMHPD) Medical Directors Council. 2006 https://www.nasmhpd.org/sites/default/files/Mortality%20and%20Morbidity%20Final%20Report%208.18.08.pdf «https://www.nasmhpd.org/sites/default/files/Mortality%20and%20Morbidity%20Final%20Report%208.18.08.pdf»32
  164. Rüther T, Bobes J, De Hert M, ym. EPA guidance on tobacco dependence and strategies for smoking cessation in people with mental illness. Eur Psychiatry 2014;29(2):65-82 «PMID: 24485753»PubMed
  165. Taylor G, McNeill A, Girling A, ym. Change in mental health after smoking cessation: systematic review and meta-analysis. BMJ 2014;348():g1151 «PMID: 24524926»PubMed
  166. Evins AE, Cather C. Effective Cessation Strategies for Smokers with Schizophrenia. Int Rev Neurobiol 2015;124():133-47 «PMID: 26472528»PubMed
  167. Cather C, Pachas GN, Cieslak KM, ym. Achieving Smoking Cessation in Individuals with Schizophrenia: Special Considerations. CNS Drugs 2017;31(6):471-481 «PMID: 28550660»PubMed
  168. Hayhurst KP, Jones A, Cairns D, ym. Tobacco Smoking Rates in a National Cohort of People with Substance Use Disorder Receiving Treatment. Eur Addict Res 2021;27(2):151-155 «PMID: 32720918»PubMed
  169. Weinberger AH, Pacek LR, Giovenco D, ym. Cigarette Use Among Individuals with Alcohol Use Disorders in the United States, 2002 to 2016: Trends Overall and by Race/Ethnicity. Alcohol Clin Exp Res 2019;43(1):79-90 «PMID: 30408209»PubMed
  170. Weinberger AH, Pacek LR, Wall MM, ym. Cigarette smoking quit ratios among adults in the USA with cannabis use and cannabis use disorders, 2002-2016. Tob Control 2020;29(1):74-80 «PMID: 30952691»PubMed
  171. Parker MA, Weinberger AH, Villanti AC. Quit ratios for cigarette smoking among individuals with opioid misuse and opioid use disorder in the United States. Drug Alcohol Depend 2020;214():108164 «PMID: 32652375»PubMed
  172. Guydish J, Le T, Hosakote S, ym. Tobacco use among substance use disorder (SUD) treatment staff is associated with tobacco-related services received by clients. J Subst Abuse Treat 2022;132():108496 «PMID: 34111773»PubMed
  173. Siddiqi K, Shah S, Abbas SM, ym. Global burden of disease due to smokeless tobacco consumption in adults: analysis of data from 113 countries. BMC Med 2015;13():194 «PMID: 26278072»PubMed
  174. Atieh MA, Alsabeeha NH, Faggion CM Jr, ym. The frequency of peri-implant diseases: a systematic review and meta-analysis. J Periodontol 2013;84(11):1586-98 «PMID: 23237585»PubMed
  175. Dreyer H, Grischke J, Tiede C, ym. Epidemiology and risk factors of peri-implantitis: A systematic review. J Periodontal Res 2018;53(5):657-681 «PMID: 29882313»PubMed
  176. Vemulapalli A, Mandapati SR, Kotha A, ym. Association between vaping and untreated caries: A cross-sectional study of National Health and Nutrition Examination Survey 2017-2018 data. J Am Dent Assoc 2021;152(9):720-729 «PMID: 34274068»PubMed
  177. Feldman I, Helgason AR, Johansson P, ym. Cost-effectiveness of a high-intensity versus a low-intensity smoking cessation intervention in a dental setting: long-term follow-up. BMJ Open 2019;9(8):e030934 «PMID: 31420398»PubMed
  178. Klemp I, Steffenssen M, Bakholdt V, ym. Counseling Is Effective for Smoking Cessation in Head and Neck Cancer Patients-A Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Maxillofac Surg 2016;74(8):1687-94 «PMID: 26973223»PubMed
  179. Kyrö A, Koljonen V. Tupakasta vieroituksen vaikutukset leikkaushoidon tuloksiin. Kirjassa: Heloma A,, Korhonen T, Patja K, Salminen O, Winell K. (toim.). Tupakka- ja Nikotiiniriippuvuus. Kustannus Oy Duodecim 1. painos, 2022;258-9
  180. Mills E, Eyawo O, Lockhart I, ym. Smoking cessation reduces postoperative complications: a systematic review and meta-analysis. Am J Med 2011;124(2):144-154.e8 «PMID: 21295194»PubMed
  181. Liu D, Zhu L, Yang C. The effect of preoperative smoking and smoke cessation on wound healing and infection in post-surgery subjects: A meta-analysis. Int Wound J 2022;19(8):2101-2106 «PMID: 35451193»PubMed
  182. Wong J, Lam DP, Abrishami A, ym. Short-term preoperative smoking cessation and postoperative complications: a systematic review and meta-analysis. Can J Anaesth 2012;59(3):268-79 «PMID: 22187226»PubMed
  183. Grönholm A, Karhunen-Enckell U, Liira H. Tupakasta vieroitus ennen leikkausta. Suom Lääkäril 2017;5
  184. Nethan ST, Sinha DN, Sharma S, ym. Behavioral Interventions for Smokeless Tobacco Cessation. Nicotine Tob Res 2020;22(4):588-593 «PMID: 31251347»PubMed
  185. Ebbert JO, Elrashidi MY, Stead LF. Interventions for smokeless tobacco use cessation. Cochrane Database Syst Rev 2015;2015(10):CD004306 «PMID: 26501380»PubMed
  186. Amin S, Pokhrel P, Elwir T, ym. A systematic review of experimental and longitudinal studies on e-cigarette use cessation. Addict Behav 2023;146():107787 «PMID: 37393697»PubMed
  187. Solimini R, Ruokolainen O, Cselko Z, ym. Good Practice Statements for the treatment of nicotine dependence. Tob Prev Cessat 2023;9():24 «PMID: 37448706»PubMed
  188. de Vries H, Eggers SM, Bolman C. The role of action planning and plan enactment for smoking cessation. BMC Public Health 2013;13():393 «PMID: 23622256»PubMed
  189. Curry SJ, McBride CM. Relapse prevention for smoking cessation: review and evaluation of concepts and interventions. Annu Rev Public Health 1994;15():345-66 «PMID: 8054089»PubMed
  190. Helakorpi S, Patja K, Prättälä R, Uutela A. Suomalaisen aikuisväestön terveyskäyttäytyminen ja terveys, kevät 2001. Helsinki 2001
  191. Hughes JR, Keely J, Naud S. Shape of the relapse curve and long-term abstinence among untreated smokers. Addiction 2004;99(1):29-38 «PMID: 14678060»PubMed
  192. Borland R, Partos TR, Yong HH, ym. How much unsuccessful quitting activity is going on among adult smokers? Data from the International Tobacco Control Four Country cohort survey. Addiction 2012;107(3):673-82 «PMID: 21992709»PubMed
  193. Fiore MC, Jaén CR, Baker TB, et al. Treating Tobacco Use and Dependence: 2008 Update. Quick Reference Guide for Clinicians. Rockville, MD: U.S. Department of Health and Human Services. Public Health Service. April 2009. https://www.healthquality.va.gov/tuc/phs_2008_quickguide.pdf «https://www.healthquality.va.gov/tuc/phs_2008_quickguide.pdf»33
  194. Ockene JK, Emmons KM, Mermelstein RJ, ym. Relapse and maintenance issues for smoking cessation. Health Psychol 2000;19(1S):17-31 «PMID: 10709945»PubMed
  195. Hunt WA, Barnett LW, Branch LG. Relapse rates in addiction programs. J Clin Psychol 1971;27(4):455-6 «PMID: 5115648»PubMed
  196. Gulliver SB, Hughes JR, Solomon LJ, ym. An investigation of self-efficacy, partner support and daily stresses as predictors of relapse to smoking in self-quitters. Addiction 1995;90(6):767-72 «PMID: 7633293»PubMed
  197. Garvey AJ, Bliss RE, Hitchcock JL, ym. Predictors of smoking relapse among self-quitters: a report from the Normative Aging Study. Addict Behav 1992;17(4):367-77 «PMID: 1502970»PubMed
  198. al'Absi M, Carr SB, Bongard S. Anger and psychobiological changes during smoking abstinence and in response to acute stress: prediction of smoking relapse. Int J Psychophysiol 2007;66(2):109-15 «PMID: 17544533»PubMed
  199. Piasecki TM, Niaura R, Shadel WG, ym. Smoking withdrawal dynamics in unaided quitters. J Abnorm Psychol 2000;109(1):74-86 «PMID: 10740938»PubMed
  200. Swan GE, Ward MM, Jack LM. Abstinence effects as predictors of 28-day relapse in smokers. Addict Behav 1996;21(4):481-90 «PMID: 8830906»PubMed
  201. Brandon TH, Vidrine JI, Litvin EB. Relapse and relapse prevention. Annu Rev Clin Psychol 2007;3():257-84 «PMID: 17716056»PubMed
  202. Kirchner TR, Shiffman S, Wileyto EP. Relapse dynamics during smoking cessation: recurrent abstinence violation effects and lapse-relapse progression. J Abnorm Psychol 2012;121(1):187-97 «PMID: 21787035»PubMed
  203. Shiffman S. Reflections on smoking relapse research. Drug Alcohol Rev 2006;25(1):15-20 «PMID: 16492573»PubMed
  204. Buczkowski K, Marcinowicz L, Czachowski S, ym. Motivations toward smoking cessation, reasons for relapse, and modes of quitting: results from a qualitative study among former and current smokers. Patient Prefer Adherence 2014;8():1353-63 «PMID: 25336926»PubMed
  205. Brose LS, West R, McDermott MS, ym. What makes for an effective stop-smoking service? Thorax 2011;66(10):924-6 «PMID: 21709164»PubMed
  206. Lancaster T, Silagy C, Fowler G. Training health professionals in smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev 2000;(3):CD000214 «PMID: 10908465»PubMed
  207. Keto J, Jokelainen J, Timonen M, ym. Physicians discuss the risks of smoking with their patients, but seldom offer practical cessation support. Subst Abuse Treat Prev Policy 2015;10():43 «PMID: 26525302»PubMed
  208. Grönholm A, Litkey D, Jokelainen J, ym. Finnish Dentists Find Smoking Cessation Important but Seldom Offer Practical Support for Their Patients. Community Dent Health 2017;34(4):241-247 «PMID: 29112340»PubMed
  209. Gordon JS, Mahabee-Gittens EM, Andrews JA, ym. A randomized clinical trial of a web-based tobacco cessation education program. Pediatrics 2013;131(2):e455-62 «PMID: 23319529»PubMed
  210. Flemming K, Graham H, McCaughan D, ym. Health professionals' perceptions of the barriers and facilitators to providing smoking cessation advice to women in pregnancy and during the post-partum period: a systematic review of qualitative research. BMC Public Health 2016;16():290 «PMID: 27030251»PubMed
  211. Duaso MJ, Bakhshi S, Mujika A, ym. Nurses' smoking habits and their professional smoking cessation practices. A systematic review and meta-analysis. Int J Nurs Stud 2017;67():3-11 «PMID: 27880873»PubMed
  212. Maciosek MV, LaFrance AB, Dehmer SP, ym. Health Benefits and Cost-Effectiveness of Brief Clinician Tobacco Counseling for Youth and Adults. Ann Fam Med 2017;15(1):37-47 «PMID: 28376459»PubMed
  213. Katz DA, Holman J, Johnson S, ym. Implementing smoking cessation guidelines for hospitalized veterans: effects on nurse attitudes and performance. J Gen Intern Med 2013;28(11):1420-9 «PMID: 23649783»PubMed

A

Bupropioni vieroituslääkkeenä tupakoinnin lopettamisessa

Bupropioni on tehokas vieroituslääke tupakoinnin lopettamisessa.

A

COPD-potilaiden vieroitus, intensiivinen tuki ja vieroituslääkkeet

Keuhkoahtaumatautipotilaiden hoidossa lääkehoidon merkitys korostuu

A

Depressiopotilaiden tupakasta vieroitus masennuslääkkeillä

Masennusta sairastavat ja aikaisemmin masennuksen sairastaneet hyötyvät masennuslääkkeistä tai psyykkisestä hoidosta vieroitushoidon aikana.

A

Ennen leikkaushoitoa toteutettu tupakoinnin vieroitushoito

Preoperatiivinen tupakasta vieroitus vähentää leikkauskomplikaatioita ja auttaa pysyvään tupakoimattomuuteen.

A

Hoitajien toteuttama tupakasta vieroitusohjaus

Hoitajan antama vieroitusohjaus on tehokkaampaa kuin pelkkä lopettamiskehotus tai lyhyt keskustelu.

A

Koulutettu vieroitusohjaaja tupakoinnin lopettamisessa

Vieroitukseen erikoistuneen ohjaajan antama yksilöohjaus on tehokkaampaa kuin pelkkä lopettamiskehotus, tavanomainen hoito tai itsehoito – sekä ilman lääkehoitoa että lääkehoidon kanssa.

A

Motivoiva keskustelu tupakoinnin lopettamisessa

Motivoiva keskustelu ei lisää tupakasta vieroittumista verrattuna tavanomaiseen lyhyeen vieroituskeskusteluun.

A

Nikotiinikorvaushoito tupakasta vieroituksessa

Kaikki nikotiinikorvaushoitovalmisteet tehoavat tupakasta vieroituksessa ja lisäävät onnistumismahdollisuutta noin 1,5–2-kertaiseksi riippumatta muusta vieroitustuesta.

A

Nikotiinikorvaushoito tupakoinnin vähentämisessä

Nikotiinikorvaushoidosta (paitsi laastarista) johon liittyy neuvonta, on apua tupakoinnin vähentämisessä. Se saattaa johtaa myös tupakoinnin lopettamiseen.

A

Nikotiiniyhdistelmähoidon vaikutus tupakoinnin vieroituksessa

Nikotiinilaastarin yhdistäminen lyhytvaikutteiseen nikotiinikorvaushoito-valmisteeseen on tehokkaampaa kuin vain yhden nikotiinikorvaushoitovalmisteen käyttö.

A

Nortriptyliini vieroituslääkkeenä tupakoinnin lopettamisessa aikuisilla

Nortriptyliini on tehokas vieroituslääke tupakoinnin lopettamisessa aikuisilla, joilla ei ole merkittäviä sairauksia.

A

Puhelinneuvonta tupakoinnista vieroittamisen tukena

Puhelimitse annettava vieroitusohjaus on tehokasta, kun ohjauskertoja on useampia kuin yksi.

A

Riskin mittaamisen (häkämittaus ja spirometria) hyöty tupakoinnin lopettamisessa

Häkämittaus ja spirometria eivät lisää tupakoijien vieroittautumista.

A

Ryhmäohjaus tupakasta vieroituksessa

Ryhmäohjaus on tupakasta vieroituksessa yhtä tehokas kuin intensiivinen yksilöohjaus ja tehokkaampi kuin opasmateriaali tai lyhyt yksilöohjaus.

A

Sairaalassa aloitettu tupakoinnin vieroitushoito

Sairaalahoidon aikana käynnistyneet tupakasta vieroitukset ovat tehokkaita.

A

Taloudelliset kannustimet tupakasta vieroituksessa

Taloudelliset kannustimet, kuten etusetelit, lisäävät tupakoinnin lopettamista.

A

Tupakan käytön lopettaminen raskauden aikana

Raskaudenaikainen vieroitusohjaus lisää tupakoinnin lopettamista ja vähentää pienipainoisina syntyneiden ja tehohoitoon joutuneiden vastasyntyneiden lasten määrää.

A

Tupakasta vieroitus ja mielenterveys

Tupakasta vieroitus parantaa mielenterveyttä.

A

Tupakasta vieroitus lääkärin vastaanotolla

Lääkärin toteuttama muutaman minuutin interventio lisää tupakoinnin lopettamisen todennäköisyyttä. Intensiteetin lisääntyessä tupakoinnin lopettaneiden määrä lisääntyy jonkin verran.

A

Tupakasta vieroitus työpaikoilla

Työpaikoilla toteutetut yksilöihin kohdistetut tupakasta vieroituksen interventiot ovat tehokkaita.

A

Tupakasta vieroitus vaikeissa mielenterveyden häiriöissä

Varenikliini, bupropioni ja nikotiinikorvaushoito ovat tehokkaita ja turvallisia psykiatristen potilaiden tupakasta vieroituksessa.

A

Tupakka leukoplakioiden ja suusyövän vaaratekijänä

Tupakointi lisää leukoplakioiden ja suusyövän vaaraa.

A

Varenikliinin teho tupakasta vieroituksessa

Varenikliini on tehokkain lääke vieroitushoitoon.

A

Vieroitukseen tähtäävän itsehoitomateriaalin merkitys tupakoinnin lopettamisessa

Vieroitukseen tähtäävästä itsehoitomateriaalista on hyötyä omaehtoisen lopettajan apuna, jos lopettamiseen ei ole tarjolla muuta tukea.

A

Vieroitushoidon korvaaminen potilaille (vieroitushoidon taloudellinen tuki)

Potilaille annettu taloudellinen tuki vieroitushoitoon lisää tupakoinnin lopettamista ja lääkkeiden käyttöä lopettamisen apuna.

A

Yksilöllinen vieroitusohjaus lääkehoidon tai nikotiinikorvaushoidon tukena tupakoinnista vierotuksessa

Vieroitusohjaus lisää vieroituslääkkeitä tai nikotiinikorvaushoitoa käyttävien onnistumista tupakasta vieroituksessa verrattuna lyhyeen ohjaukseen tai kirjallisen materiaalin hyödyntämiseen.

B

Apteekkihenkilökunnan toteuttama tupakasta vieroitus

Apteekin farmaseuttisen henkilökunnan toteuttama tupakasta vieroitus ilmeisesti lisää tupakoinnin lopettamista.

B

Asteittainen tupakoinnin vähentäminen tupakasta vieroittamisessa tupakoijilla, jotka eivät halua lopettaa

Kehotus vähentää tupakointia ja ohjaus vähentämisen toteuttamiseen ilmeisesti saattavat auttaa tupakoinnin lopettamisessa myös niitä tupakoijia, jotka eivät ole halukkaita lopettamaan tupakointia.

B

Depressio ja pitkäaikaisesti sairaiden tupakasta vieroitus

Pitkäaikaissairaiden masennusoireet voivat huonontaa tupakasta vieroituksen onnistumista.

B

Muut antidepressantit ja anksiolyytit tupakasta vieroituksen lääkkeinä

Muilla antidepressanteilla tai anksiolyyteillä ei ilmeisesti ole tehoa tupakasta vieroituksessa.

B

Nikotiinikorvaushoito lopetettaessa tupakointi asteittain

Lyhytvaikutteisista nikotiinikorvaushoitovalmisteista on ilmeisesti hyötyä tupakoinnin asteittaisessa lopettamisessa.

B

Nuorten tupakka- ja nikotiinituotteiden käytön ehkäisy terveydenhuollossa

Tupakoinnin aloittamista voidaan ilmeisesti ehkäistä terveydenhuollossa nuorten ohjauksella sekä perheinterventioilla, joissa tuetaan perheen toiminnallisuutta ja ohjaavaa kasvatusta.

B

Päihderiippuvaisten tupakasta vieroitus

Samanaikainen tupakasta ja päihteistä vieroitus ilmeisesti lisää tupakasta vieroittumista eikä se haittaa päihdevieroituksessa onnistumista.

B

Ryhmäohjauksen onnistumistekijöitä tupakoinnin lopettamisessa

Eri ryhmänohjausmenetelmien välillä ei ilmeisesti ole eroa tupakoinnin lopettamisen onnistumisessa.

B

Sähköinen nikotiinin annostelulaite (nikotiinisähkösavuke) tupakoinnin lopettamisessa

Nikotiinisähkösavuke - käytettynä nikotiinikorvaushoidon tapaan - ilmeisesti auttaa tupakoinnin lopettamisessa, mutta siihen liittyy vaara terveyshaitoista ja nikotiiniriippuvuuden jatkumisesta toisessa muodossa.

B

Tekstiviestit tupakoinnin lopettamisen tukena

Tekstiviesteihin perustuvat interventiot ilmeisesti auttavat vieroituksessa.

B

Terveydenhuollon rahoitusmuutokset tupakasta vieroituksen lisääjänä

Rahoitus terveydenhuollon yksiköille ilmeisesti lisää vieroitusohjausta mutta ei tupakoinnin lopettamista.

B

Tupakasta vieroitus suun terveydenhuollossa

Suun terveydenhuollon ammattihenkilöiden toteuttama tupakkatuotteista vieroitus on ilmeisesti tehokasta.

B

Tupakoinnin haittojen vähentäminen tupakointia vähentämällä

Merkittävä tupakoinnin vähentäminen vähentää ilmeisesti keuhkosyövän riskiä, mutta muut terveyshyödyt ovat edelleen epäselviä.

C

Akupunktuuri tupakasta vieroituksessa

Akupunktuurista tai sen kaltaisista hoidoista ei liene apua tupakoinnin lopettamisessa.

C

Hypnoterapia tupakoinnin lopettamisessa

Hypnoterapia lienee saman tehoinen kuin lyhyt interventio tai muut käyttäytymisterapiat tupakoinnin lopettamisessa.

C

Liikunta tupakoinnin lopettamisen apuna

Liikunnan yhdistäminen tupakoinnin lopettamisen tukeen ei luultavasti lisää lopettamista tai ehkäise tupakoinnin aloittamista uudelleen.

C

Lääke- ja nikotiinikorvaushoidot nuorten tupakasta vieroituksessa

Nikotiinikorvaushoitojen tai vieroituslääkkeiden yhdistäminen vieroitusohjaukseen ei liene hyödyllistä nuorten tupakasta vieroituksessa.

C

Mobile applications to support smoking cessation

Combining mobile applications with other pharmacological or psychosocial treatments may help in smoking cessation.

C

Nikotiinikorvaushoito (nikotiinilaastari) jo ennen tupakoinnin lopettamista

Nikotiinilaastarihoidon aloittaminen 2 viikkoa ennen suunniteltua lopettamispäivää saattaa parantaa onnistumistuloksia.

C

Nuorten lääkkeettömät tupakasta vieroituksen interventiot (ryhmäohjaus)

Ryhmäohjaus saattaa lisätä nuorten tupakoinnin lopettamisessa onnistumista.

C

Painon nousun hallinta tupakasta vieroituksessa

Ainoastaan liikunta saattaa hillitä tupakasta vieroittujan painon nousua pitkällä aikavälillä.

C

Relapsin eli tupakoinnin uudelleen aloittamisen ehkäisy (varenikliini- tai nikotiinikorvaushoito)

Varenikliini- tai nikotiinikorvaushoito saattavat auttaa relapsin estossa.

C

Snuff use, oral cancer and mortality

Swedish snuff use may increase the risk of death, but not the risk of oral cancer.

C

Terveydenhuollon toiminnalliset muutokset tupakasta vieroituksen lisääjänä

Terveydenhuollon ammattihenkilöiden kouluttautumisella saatetaan lisätä tupakoinnin tilan selvittämistä, lopetuskehotuksen antamista, vieroitusohjauksen tarjoamista ja neuvontapuhelinpalveluun ohjaamista.

C

Tukihenkilöt tupakasta vieroituksessa

Tukihenkilön osallistaminen vieroitusohjaukseen ei näytä lisäävän tupakoinnin lopettamisessa onnistumista.

C

Tupakan käytön lopettamisen lääkkeellinen tuki (nikotiinikorvaushoito) raskauden aikana

Nikotiinikorvaushoito saattaa lisätä tupakoinnin lopettamista raskauden aikana.

C

Tupakasta vieroituksen lääkehoitoon sitoutumisen tukeminen neuvonnalla

Lääkehoitoon sitoutumista edistävä neuvonta saattaa lisätä sitoutumista vieroituslääkkeen käyttöön.

D

Nikotiinikorvaushoito yhdistettynä varenikliiniin

Nikotiinilaastarin lisääminen varenikliinihoitoon saattaa parantaa tupakasta vieroitustulosta, mutta luotettava tutkimusnäyttö puuttuu.

D

Varenikliini vieroituslääkkeenä nuuskan käytön lopettamisessa

Luotettava näyttö varenikliinin hyödystä nuuskasta vieroituksessa puuttuu.

Uppkomst av vana och beroende
Utveckling av tobaks- och nikotinberoende som en interaktion mellan av arvs- och miljöfaktorer