Tandfyllning

God medicinsk praxis | Publicerad: 18.02.2025 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia

Tandfyllning

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia
18.2.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Hampaan paikkaushoito «Hampaan paikkaushoito»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centralt innehåll

  • En tandfyllning är en helhet, som baserar sig på en undersökning av munnen och en diagnos. Där ingår en utredning av de etiologiska orsakerna till att det behövs en fyllning, och att man ingriper i dem, att man fattar ett vårdbeslut, utför den lagning som behövs, och följer upp behandlingsresultatet.
  • Syftet med tandfyllningen är att skydda pulpan och få kariesskadan att stanna av. Lagningen återställer tandens bettfunktion, form och utseende och gör det möjligt att hålla tandytorna rena.
  • De vanligaste indikationerna för en tandfyllning är karies och sprickor i tänder eller tidigare gjorda fyllningar. Om det är möjligt försöker man alltid förebygga uppkomsten av kariesskador och få dem att stanna av (se God medicinsk praxis-rekommendationen Karies (hantering) «Karies (hallinta)»2, «Karies (hallinta). Käypä hoito -suositus. Suomalai...»1). Planeringen och genomförandet av en multiprofessionell behandling för att få karies att stanna av är primära, även när man beslutar om lagningsåtgärder.
  • Det finns en mängd riskfaktorer för kariesskador, och det ökar risken för att det ska behövas tandfyllningar, eller att man måste reparera eller förnya existerande fyllningar, hos personer i alla åldrar.
  • Även om antalet personer med friska tänder ökar särskilt i de yngre åldersklasserna, finns det ett stort behov av tandfyllning hos en liten del av befolkningen.
  • I puberteten sker det en klar ökning av antalet kariesskador som kräver fyllningar.
  • Det växande antalet äldre personer som har kvar sina tänder, och som ofta har blottade rotytor och eventuell muntorrhet på grund av multimedicinering och en försämrad allmänhälsa, är växande utmaningar vid behandlingen av karies och inom den reparativa vården. På samma sätt som vid kariesskador på andra ytor strävar man alltid efter att i första hand få kariesskador att stanna av också på rotytorna. Särskilt hos patienter med försämrade förutsättningar för egenvård kan man använda fluor- eller klorhexidinlack.
  • En lagning av tanden bör övervägas när man inte kan rengöra det skadade stället, och när uppföljningen visar att kariesskadan har fortsatt att utvecklas trots att man har försökt få den att stanna upp
  • I mjölktänder rekommenderar man fyllningar när skadan har trängt igenom tandemaljen.
  • I permanenta tänder rekommenderas inga restaurationsåtgärder om en kariesskada är begränsad till bara tandemaljen. Även skador som framskridit till den yätstttersta tredjedelen av dentinet kan fås att stanna av om ytan kan hållas ren.
  • Beslutet att göra en fyllning är alltid individuellt och påverkas av faktorer i anknytning till kariesangreppet och patienten.
  • Behandlingsmetoden och -materialet väljs i samförstånd med patienten.
  • När tanden prepareras för en lagning bestäms preparationens omfattning i första hand av skadans omfattning. Kavitetens kanter rengörs ända tills man når hård vävnad, så att tandfyllningens kanter blir täta. I djupa kaviteter kan mjukt dentin lämnas på pulpaväggen för att undvika pulpaperforation. I journalhandlingen ska man tydligt anteckna en partiell borttagning av karierat dentin från pulpaväggen, så att den kan beaktas vid uppföljningen.
  • När man gör fyllningen är det viktigt att vara noggrann och följa de olika materialens bruksanvisningar.
  • Det vanligaste fyllningsmaterialet är komposit. Kompositfyllningar som gjorts med rätt indikationer och omsorgsfull teknik är hållbara.
  • Fyllningar som tillverkats utanför munnen (med en indirekt metod) är ett hållbart alternativ vid omfattande skador, särskilt i kindtänderna.
  • Vid omfattande skador på mjölktänder rekommenderas stålkronor.
  • Byte av gamla fungerande amalgamfyllningar rekommenderas inte, men det rekommenderas inte heller att man gör nya amlgamfyllningar, eftersom man strävar efter att sluta använda amalgam i enlighet med internationella avtal före 2030.
  • Vid små skador på gamla fyllningar som är i gott skick lönar det sig att i stället för att förnya fyllningen välja slipning och polering eller reparation.
  • De samhällsekonomiska kostnaderna för behandling med tandfyllningar är betydande. När de förnyas och repareras binder det resurser som annars kunde utnyttjas för den övriga tandvården.
  • Att förebygga kariesskador som en del av sunda levnadsvanor, och individuellt anpassad behandling vid behov för att få kariesskador att stanna upp, är för individen och samhället betydligt förmånligare än tandfyllning.

Rekommendationens tabeller, bilder, diagram och tilläggsmaterial

Bild 1.

Hammasvälipinnan kariesvaurion toteaminen

(a ja b)

Kiilteen kavitaatio hammasvälipinnalla voi olla hankalasti havaittavissa näönvaraisesti (a). Pallopäinen ientaskumittari on hakeutunut kiilteen rikkonaiseen pintaan hammasvälipinnalla (b). Tylppänä instrumenttina se ei kuitenkaan riko kiilteen pintaa.

© Anja Kotiranta

Bild 2.

Kaavakuva karioituneen hammaskudoksen valikoivasta poistosta. Kaviteetin perifeerisissä osissa karioitunut hammaskudos poistetaan täydellisesti kovaan, terveeseen hammaskudokseen (kiille ja dentiini, erityisesti kiilledentiiniraja) asti (musta viiva).

A) Matala tai keskisyvä kaviteetti, etäisyys pulpaan suuri (nuoli), ei välitöntä pulpaperforaation vaaraa: pulpaseinämillä karioitunut hammaskudos poistetaan kiinteään dentiiniin asti (sininen viiva).

B) Syvä kariesvaurio, etäisyys pulpaan pieni, ilmeinen pulpaperforaation vaara: pulpaseinämillä karioitunutta hammaskudosta poistetaan vain täytteen edellyttämän paksuuden verran ja pehmeää dentiiniä jätetään pohjalle pulpaperforaation välttämiseksi (vihreä viiva).

Kuvan piirtäjä: Helena Schmidt

Bild 3.

Hammasvälipintojen kontaktit

Ylempi kuva: Suoralla metallimatriisinauhalla tehty yhdistelmämuovikulmatäyte:

– D. 27:n mesiaalisen kulmapaikan hammasvälipinta on suora.

– Lähelle reunaharjua muodostuu kapea kontaktialue, joka sijaitsee liian okklusaalisesti.

– Paikan kulman lohkeamisriski on suurentunut.

– Laaja hammasväli kerää helposti ruokaa.

Alempi kuva: Sektorimatriisilla ja kiristysjousella tehty yhdistelmämuovikulmatäyte:

– D. 17:n mesiaalisen kulmapaikan hammasvälipinta on kupera.

– Muodostuu laaja kontaktialue, jonka sijainti vastaa paikkaamattomien hampaiden kontaktin sijaintia.

© Anja Kotiranta

Bild 4.

Pienerätekniikka. Kun jäykkää valokovetteista yhdistelmämuovia kerrostetaan pienerätekniikalla, kuspeja ei yhdistetä horisontaalisilla yhdistelmämuovikerroksilla. Yhdistelmämuovierät viedään vinoina kerroksina kaviteettiin.

Eri vientierät on kuvassa merkitty eri väreillä. Kaviteetin pohjalla on ohut flow-muovia esittävä kerros (tummanpunainen).

© Anja Kotiranta

Bild 5.

Valokärjen asemointi. Valokovettajan kärki asetetaan kohtisuoraan kovetettavaan pintaan nähden.

© Taina Käkilehto

Bild 6.

Teräskruunut.

© Helena Yli-Urpo

Bild 7.

Bedömning av kariesskadans aktivitet. Innan man gör fyllningen bedömer man hur aktiv kariesprocessen är (se God medicinsk praxis-rekommendationen Karies (hantering) «Karies (hantering)»3 och förutsättningarna för att få en progressiv skada att stanna av.

Bild 8.

Paikkaustarpeen arviointi hampaan purupinnalla.

Avaa tulostettava versio tästä linkistä «hoi50117j.pdf»1

Modifioitu artikkelista Schwendicke ym. Clin Oral Investig 2019;23:3691-3703 vastaamaan Suomen Käypä hoito -suosituksia.

Bild 9.

Paikkaustarpeen arviointi hampaan välipinnalla.

«hoi50117k.pdf»2

Modifioitu artikkelista Schwendicke ym. Clin Oral Investig 2019;23:3691-3703 vastaamaan Suomen Käypä hoito -suosituksia.

Termer och förkortningar

Tandfyllning och reparativ behandling

  • Tandfyllning är en helhet, baserad på en undersökning av munnen och en diagnos. Där ingår en utredning av de etiologiska orsakerna till behovet av en fyllning, och att man ingriper i dem, att man fattar ett vårdbeslut, utför den lagning som behövs, och följer upp behandlingsresultatet.
  • Den förlorade tandvävnaden ersätts vid lagningen med en direkt (t.ex. kompositfyllning) eller med en indirekt (t.ex. keramisk fyllning) lagningsmetod.
  • Orden lagning och fyllning har använts som synonymer i rekommendationen.
  • Termen "reparativ behandling" som är mer omfattande än tandfyllning omfattar förutom tandfyllning även ersättning av tandvävnad med en fast protetisk struktur.
  • De termer som används i rekommendationen förklaras mer ingående i en separat bilaga «Määritelmiä (Käypä hoito -suositus Hampaan paikkaushoito)»1.

Avgränsning av ämnet

  • Rekommendationen behandlar lagning av permanenta tänder och mjölktänder med en direkt eller en indirekt metod (fyllningar tillverkade utanför munnen, termen fyllningar tillverkade med indirekt teknik används också). Rekommendationen tar också ställning till behandlingen för att få kariesskador att stanna av på rotytan. Annan behandling för att få skador att stanna av behandlas i God medicinsk praxis-rekommendationen Karies (hantering) «Karies (hantering)»3, «Karies (hallinta). Käypä hoito -suositus. Suomalai...»1.
  • I rekommendationen behandlas inte
    • behandling av pulpan (se God medicinsk praxis-rekommendationen Hampaan juurihoito «Hampaan juurihoito»4, «Hampaan juurihoito. Käypä hoito -suositus. Suomala...»2)
    • behandling av tandtrauman
    • omfattande störningar i tändernas utveckling (t.ex. amelogenesis och dentinogenesis imperfecta) och behandling av dem
    • materiallära för tandfyllning, allergiska reaktioner och slemhinneförändringar orsakade av material samt behandling av dem
    • behandling av resorptioner
    • bettförändringar, höjning av bettet och behandling av slitna tänder
    • reparativ behandling med mer omfattande bettrehabilitering (kronterapi av flera tänder och protetisk ersättning av tänder som saknas)
    • kavitetspreparation med laser.

Målsättning

  • Målsättningen med rekommendationen är att
    • beskriva en högklassig och effektiv tandfyllningshelhet inom tandvården
    • främja munhälsan
    • styra till att utföra fyllningsåtgärder endast med korrekta indikationer
    • ge anvisningar för ersättande av skadad tandvävnad och återställande av tandens funktionsförmåga
    • förenhetliga vårdlinjerna
    • öka behandlingarnas kostnadseffektivitet och effekt
    • fästa beslutsfattarnas uppmärksamhet vid de kostnader som tandfyllningar orsakar samhällsekonomin samt vid allokeringen och den optimala användningen av resurserna.

Målgrupper

  • Målgrupper för rekommendationen är
    • yrkesutbildade personer inom munhälsan och deras patienter
    • läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
    • beslutsfattare.

Prevalens

Predisponerande faktorer

Tabell 1. De vanligaste diagnoserna som leder till tandfyllning och motsvarande ICD-10-koder
ICD-10 Indikation för tandfyllning
K00.40 Postnatal emaljhypoplasi, molar incisiv hypermineralisering (MIH)
K02.1 Dentinkaries
K02.2 Cementkaries
K03.0 Nedslitning av tänderna (attrition)
K03.1 Ocklusal nötning
K03.2 Tanderosion
K03.82 Sprucken tand av annan än traumarelaterad orsak
S02.51 Fraktur av tandkronan, involverar inte pulpan
S02.52 Tandfraktur, involverar pulpan

Symptom och uppsökande av vård

  • Det kan vara svårt för patienten att själv bedöma behovet av tandfyllning.
  • Kariesskador framskrider ofta symptomfritt tills de kräver lagning, och därför är regelbundna undersökningar av munnen och tänderna och hälsoundersökningar viktiga.
  • I mjölktänderna utvecklas kariesskadorna snabbt, och därför ska man vid misstanke om skada söka vård så snabbt som möjligt.
  • Typiska symptom som visar att man ska söka tandläkare för bedömning och eventuell vård är
    • sprickor och vassa kanter i tänderna
    • smärta eller ilningar orsakade av kallt, varmt eller sött
    • bettkänslighet
    • om maten packas mellan tänderna eller det uppstår andra svårigheter att hålla rent.

Diagnostik och vårdbeslut

Bild 10.

Dentiinivaurioiden ICDAS-luokittelu

Synpunkter på planeringen av vården

Tabell 2. Val av material
Fyllningsmedel Rekommenderat användningsområde Kan användas enligt prövning
Komposit Permanenta tänder «Nano-, nanohybridi-, hybridi- ja bulkkimuovista suoralla tekniikalla pysyviin väli- ja poskihampaisiin tehtyjen I- ja II-luokan paikkojen kestävyydessä (AFR) ei ilmeisesti ole eroja materiaalityyppien välillä.»B, «Heintze SD, Rousson V. Clinical effectiveness of d...»47, «Demarco FF, Collares K, Coelho-de-Souza FH, ym. An...»48, «Schwendicke F, Göstemeyer G, Blunck U, ym. Directl...»49, «American Academy of Pediatric Dentistry. Pediatric...»50, «Duggal M, Gizani S, Albadri S, ym. Best clinical p...»51, fyllningar i klass I–V
Kariesskador på rotytan «Paris S, Banerjee A, Bottenberg P, ym. How to Inte...»39
Mjölktänder, fyllningar i klass I och II «American Academy of Pediatric Dentistry. Pediatric...»50, «Duggal M, Gizani S, Albadri S, ym. Best clinical p...»51		 Omfattande fyllningar på tre eller flera ytor
Glasjonomer Permanenta tänder, ART-fyllningar «Juuripinnalle lasi-ionomeerisementistä tehdyn paikan kestävyys saattaa olla 6–24 kuukauden seurannassa huonompi, kun preparointi on tehty ART-menetelmällä verrattuna perinteiseen (poraus) menetelmään.»C, «Schwendicke F, Göstemeyer G, Blunck U, ym. Directl...»49
Liner och grundfyllningar «European Society of Endodontology (ESE) developed ...»52
Stegvis och partiell borttagning av karierad vävnad vid behandling av djup kariesskada
Kariesskador på rotytan «Paris S, Banerjee A, Bottenberg P, ym. How to Inte...»39
Mjölktänder, fyllningar i klass I och ART-fyllningar i klass I (kemiskt härdad och styv glasjonomer (HVGIC)) «American Academy of Pediatric Dentistry. Pediatric...»50, «Duggal M, Gizani S, Albadri S, ym. Best clinical p...»51
Kariessanering 		Permanenta tänder, fyllningar i klass I och V
Mjölktänder, fyllningar av klass II (kemiskt härdad och styv glasjonomer (HVGIC))
Plastförstärkt glasjonomer och kompomer Mjölktänder, fyllningar i klass I «Heintze SD, Rousson V. Clinical effectiveness of d...»47, «Schwendicke F, Göstemeyer G, Blunck U, ym. Directl...»49, «American Academy of Pediatric Dentistry. Pediatric...»50, «Duggal M, Gizani S, Albadri S, ym. Best clinical p...»51 Permanenta tänder, fyllningar i klass I, III och V
Mjölktänder, fyllningar i klass II
Stålkronor Mjölkkindtänder, fyllningar av flera ytor «Karioituneiden maitoposkihampaiden hoidossa tehdasvalmisteisten kruunujen käyttö ilmeisesti parantaa maitohampaan ennustetta 2,5–5 vuoden seurannassa.»B Permanenta kindtänder
Omfattande MIH-skador
Keramiska fyllningar Permanenta tänder, omfattande fyllningar på 3 eller flera ytor «Epäsuoralla tekniikalla tehty paikka ilmeisesti selviytyy hyvin.»B, «Afrashtehfar KI, Emami E, Ahmadi M, ym. Failure ra...»53, «Opdam N, Frankenberger R, Magne P From 'Direct Ver...»54 Permanenta tänder, fyllningar i klass II och IV

Prevention och val av behandlingsmetod

Tabell 3. Kriterier för att reparera eller förnya en gammal fyllning. Rekommendationer för att lösa olika kliniska problem. Källor «Wilson N, Lynch CD, Brunton PA, ym. Criteria for t...»56, «Hickel R, Brüshaver K, Ilie N. Repair of restorati...»63, «Martins BMC, Silva EJNLD, Ferreira DMTP, ym. Longe...»64. Se även ytterligare information «Paikan korjauksen ohjeet»18.
Kliniskt problem Felfri fyllning Inga åtgärder / uppföljning / polering / omformning Reparation av fyllning Förnyande av fyllning
Fyllningens fog
Fogens färg /täthet/intakthet Jämna, täta och intakta fogar, slät yta
Ingen missfärgning 		Ytlig, knapp eller begränsad missfärgning av fog
Knapp eller begränsad ojämnhet i fogen 		Djup eller mer omfattande begränsad missfärgning av fog
Spricka
Tydlig brist/kant/springa i fogen
Identifieras med tandköttsfickmätare med 0,5 mm kula 		Djup och omfattande missfärgning
Lös fyllning
Sekundärkaries Ingen sekundärkaries Ytlig eller inaktiv karies Lokal och lättillgänglig karies (betydande demineralisering, kavitation) Djup karies
Fyllningens form
Tandmellanrum Tät kontakt
Fyllningens form gör det möjligt att rengöra tandmellanrummet 		Små brister
Inga funktionella olägenheter 		Svag kontakt eller brist på kontakt som gör det möjligt för maten att packas mellan tänderna och försvårar rengöringen av tandmellanrummet Svag kontakt eller brist på kontakt; reparation lyckas inte
Tuggyta/slitage Slitaget motsvarar slitaget på emaljen
Kontakt med antagonist 		Lindrigt slitage
Inga funktionella olägenheter 		Ingen kontakt med antagonist Kraftigt och omfattande slitage
Korrigering inte möjlig
Sprucken fyllning / sprucken tand i anslutning till fyllningen
Inga sprickor eller fissurer Ytliga frakturer eller små sprickor Den återstående fyllningen är tillräcklig
Mindre än hälften av fyllningen har spruckit
Kuspspricka som är lätt att reparera 		Fyllningen har förlorats fullständigt
Flera sprickor
Omfattande kuspspricka eller annan spricka i tanden
Patientens perspektiv
Estetiskt tillfredsställande
Inga olägenheter 		Lindrig estetisk olägenhet
Lindrig, övergående hypersensitivitet 		Patienten vill estetiskt eller funktionellt ha en bättre fyllning, polering och omformning är inte tillräckliga åtgärder Helt otillfredsställande fyllning
Skadliga konsekvenser
Smärta
  • En reparation av fyllningen kan vara kontraindicerad om en reparation som gjorts med samma material och metod tidigare har misslyckats.

Att tillverka en fyllning

Preparation och utformning av kaviteten

Isolering av arbetsområdet och matristekniker

Användning av material som skyddar och isolerar pulpan i kaviteter

Förbehandling av kaviteten och bonding av fyllningen

Användning av basfyllningsmaterial i kaviteter

Applicering, härdning och finslipning av fyllningsmaterial

  • Om materialet är kemiskt härdat fylls kaviteten på en gång och fyllningen formas slutgiltigt först när den tid som krävs för härdningen har löpt ut.
    • Glasjonomeren kan formas enligt kaviteten med ett torrt instrument eller ett instrument som fuktats med skyddslack.
    • Under härdningen skyddas glasjonomeren mot fukt med skyddslack. Om glasjonomeren tillåts bli fuktig före härdningen ökar dess löslighet.
  • Dubbelhärdade material förs in i kaviteten till önskad skikttjocklek, och initialhärdas med ljus.
  • Ljushärdade fyllningsmaterial förs in i kaviteten högst till den tjocklek som tillverkaren rekommenderar, och härdas. Kraften som härdningskrympningen orsakar strävar efter att dra lös materialet från tandvävnaden när man tillverkar en fyllning.
  • Vid polymerisering av ljushärdad komposit är det viktigt att beakta ljushärdarens ljusmängd och kvalitet. Otillräcklig ljushärdning förkortar kompositens hållbarhet «Rueggeberg FA .State-of-the-art: dental photocurin...»136, «Leinonen J, Mutluay MM, Tjäderhane L. Valokovettam...»137, «Mutluay MM, Rueggeberg FA, Price RB. Effect of usi...»138.
  • Allmänt använda ljushärdare använder led- eller halogenteknik.
    • Led-ljuset har ett mindre våglängdsområde än halogenlampans ljus.
    • Det är viktigt att försäkra sig om att ljusets våglängd och ljusinitiatorn i den komposit man använder är kompatibla. Den vanligaste ljusinitiatorn är kamferkinon, dvs. CQ, som katalyseras vid en blåljusvåglängd på 430–490 nm «Ferracane JL Resin composite--state of the art. De...»134.
  • Man rekommenderar att
    • Man följer materialtillverkarens rekommendationer om skikttjocklek och ljushärdningstid
    • alla ytor härdas separat. Om ljushärdarens ljusöppning inte täcker den yta som ska härdas, ska en stor yta härdas i flera delar.
    • ljushärdarens spets placeras så nära fyllningsmaterialet som möjligt, dock utan att vidröra det. Se bild «Valokärjen asemointi»5 om rätt positionering av ljushärdaren.
    • man beaktar att ljusstyrkan försvagas med hälften då avståndet ökar till över 6 mm. Härdarens spets hålls vinkelrätt mot ytan som härdas «Maktabi H, Balhaddad AA, Alkhubaizi Q, ym. Factors...»135. Ljusstyrkan försvagas till mer än hälften av den ursprungliga (56 %) om ljuskällan är i 45 graders vinkel mot kompositytan. I djupa och besvärliga kaviteter ska kompositens skikttjocklek minskas, och den ljushärdningstid som tillverkaren rekommenderar ska fördubblas. Likaså ska härdningstiden ökas när man använder mörka färgnyanser som inte släpper igenom ljus (opaka material).
    • man skyddar ögonen mot ljuset från ljushärdaren
    • man ser till att ljushärdarens optik är intakt.
  • Se mera information om hur man väljer och tar i bruk ljushärdare «Valokovettaminen»7.
  • Fyllningen formas slutligen som en del av ett balanserat bett genom att man beaktar de förändringar i bettet som orsakas av ålder och tidigare lagningar. Mer information «Paikan viimeistely»21.

Fyllningar som tillverkats utanför munnen och cementering av sådana

Tandfyllning hos barn

Tillfällig fyllning

  • Det rekommenderas att lagningen görs färdig på en gång utan någon tillfällig fyllning alltid när det är möjligt med tanke på behandlingen.
  • Tillfälliga fyllningar behövs
    • Om det finns många obehandlade kariesskador i munnen rekommenderar man att behandlingen inleds med att man reparerar så många kariesangrepp som möjligt med provisoriska fyllningar redan vid det första besöket. Då får man bättre förutsättningar för egenvård av munnen och för behandling av tandköttssjukdomar. Möjligheterna att få kariesskadorna att stanna upp förbättras också, «Kariessaneeraus»17
    • vid gradvis gjord borttagning av karierad vävnad (se God medicinsk praxis-rekommendationen Hampaan juurihoito «Hampaan juurihoito»4, «Hampaan juurihoito. Käypä hoito -suositus. Suomala...»2)
    • vid rotbehandling av tänder, mellan behandlingstillfällena
    • på grund av otillräcklig tid eller brist på samarbete till exempel vid en jourmottagning
    • i situationer där kaviteten är färdigt preparerad för en fyllning som tillverkas med indirekt teknik, och fyllningen inte cementeras vid samma besök. Då skyddar man tanden med en tillfällig fyllning som tillverkas separat (se mer information «Epäsuoran paikkaushoidon väliaikainen vaihe»12).
  • De vanligaste materialen för tillfälliga fyllningar är
    • ZOE- och zinkoxidkalciumsulfatbaserade pastaliknande fyllningsmedel
    • kemiskt härdade eller ljushärdade plastbaserade fyllningsmaterial
    • kemiskt härdade eller ljushärdade glasjonomerbaserade fyllningsmaterial.
  • Det ska vara lätt att ta bort den tillfälliga fyllningen. Dessutom ska fyllningen vara tät, hållas på plats under behandlingen, tåla bettbelastningen, skydda tandkötts- och tandvävnaden och kunna rengöras.
  • Om ZOE-baserat material har använts som tillfällig fyllning eller cement ska kaviteten rengöras noggrant, eftersom eugenol som frigörs från den tillfälliga fyllningen kan störa härdningen av plastmaterial «Kielbassa AM, Attin T, Hellwig E. Diffusion behavi...»148, «Koch T, Peutzfeldt A, Malinovskii V, ym. Temporary...»149, «Fujisawa S, Kadoma Y. Action of eugenol as a retar...»150. Fosforsyraetsning minskar mängden eugenol, så det rekommenderas att man använder bondingtekniken etsa och skölj, om man tillverkar en kompositfyllning i tanden eller om man använder kompositcement «Koch T, Peutzfeldt A, Malinovskii V, ym. Temporary...»149, «Carvalho CN, de Oliveira Bauer JR, Loguercio AD, y...»151.

Uppföljning och prognos

Nivåstrukturerad vård och remissrekommendationer

Kostnadsaspekter

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Hampaan paikkaushoito»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Anders Bergman

Litteratur

Tandfyllning. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»10

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Karies (hallinta). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  2. Hampaan juurihoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  3. THL. Avohilmo, raportit. https://sampo.thl.fi/pivot/prod/fi/avopika/pikarap03/summary_toimenpiteet?vuosi_0510033palveluntuottaja_026624ammatti_030664palvelumuoto_033780yhteystapa_0226667kirjausasteet_04tmp_lkm_06suutmp_lkm_07
  4. Kela. Sairaanhoitokorvausten saajat / Hammashoito. http://raportit.kela.fi/ibi_apps/WFServlet?IBIF_exNIT128AL
  5. Laajala A, Karhatsu P, Pesonen P, ym. Association of indirect restorations with past caries history and present need for restorative treatment in the Northern Finland Birth Cohort 1966. Clin Oral Investig 2018;22:1495-1501 «PMID: 29038961»PubMed
  6. Linden J, Widström E, Sinkkonen J. Children and adolescents´ dental treatment in 2001-2013 in the Finnish public dental service. BMC Oral Health 2019;19:131 «PMID: 31262298»PubMed
  7. Virkkala VF, Eloranta AM, Suominen AL, ym. Associations of diet quality, food consumption, eating frequency and eating behaviour with dental caries experience in Finnish children: a 2-year longitudinal study. Br J Nutr 2022;1-11 «PMID: 35938235»PubMed
  8. Methuen M, Kauppinen S, Suominen AL, ym. Dental caries among Finnish teenagers participating in physical activity and diet intervention: association with anthropometrics and behavioural factors. BMC Oral Health 2021;21:333 «PMID: 34229689»PubMed
  9. Patinen P, Tanner T, Huttunen M, ym. Correction: Patinen et al. Caries Experience and Erosive Tooth Wear in Finnish Men Conscripts 2021: A Cross-Sectional Study. Dent J 2022;10;122, Dent J (Basel) 2022;10(11) «PMID: 36354660»PubMed
  10. Patinen P, Tanner T, Huttunen M, ym. Caries Experience and Erosive Tooth Wear in Finnish Men Conscripts 2021: A Cross-Sectional Study. Dent J (Basel) 2022;10(7) «PMID: 35877396»PubMed
  11. Vehkalahti MM, Palotie U, Valaste M. Age-related variation in volume and content of restorative private dental care for adults in Finland in 2012-2017: A nationwide register-based observation. J Dent 2021;104:103537 «PMID: 33232773»PubMed
  12. Nihtilä A, Widström E, Elonheimo O. Adult heavy and low users of dental services: treatment provided. Swed Dent J 2016;40:21-32 «PMID: 27464379»PubMed
  13. Nihtilä A, Widström E, Elonheimo O, Heavy consumption of dental services; a longitudinal cohort study among Finnish adults. BMC Oral Health 2013;13:18 «PMID: 23617730»PubMed
  14. Linden J, Widström E, Sinkkonen J. Adults’ dental treatment in 2001–2013 in Finnish public dental service. BMC Oral Health 2020;20:121. https://doi.org/10.1186/s12903-020-01091
  15. Laajala A, Pesonen P, Anttonen V, ym. Association of Enamel Caries Lesions with Oral Hygiene and DMFT among Adults. Caries Res 2019;53:475-481 «PMID: 30917373»PubMed
  16. Henkilökohtainen tiedonanto Tero Soukka, vastuualuejohtaja, Tyks suu- ja leukasairauksien klinikka.
  17. Kestilä L, Kapiainen S, Mesiäislehto M,Rissanen P (toim.). Covid-19-epidemian vaikutuksethyvinvointiin, palvelujärjestelmäänja kansantalouteen. THL. Raportti 4 / 2022, https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/144268/THL_Rap4_2022_Covid-seuranta_kevat2022_vs2.pdf?sequence=7
  18. Terveydenhuollon palveluvalikoimaneuvoston suositus. Suun ulkopuolella valmistettavat hammaspaikat ja -kruunut. 15.12.2021 (www. «https://palveluvalikoima.fi/5suun-ulkopuolella-valmistettavat-hammaspaikat-ja-kruunut»11), «https://palveluvalikoima.fi/documents/1237350/105033993/LIITEN~1.pdf/74242aba-2623-132b-7e0f-cc939516b934/LIITEN~1.pdf?t=1641546745061»3 (PDF)
  19. Hiltunen K, Mäntylä P, Vehkalahti MM. Age- and Time-Related Trends in Oral Health Care for Patients Aged 60 Years and Older in 2007-2017 in Public Oral Health Services in Helsinki, Finland. Int Dent J 2021;71:321-327 «PMID: 33518371»PubMed
  20. Palotie U, Vehkalahti M. Restorative treatment and use of local anesthesia in free and subsidized public dental services in Helsinki, Finland. Acta Odontol Scand 2003;61:252-6 «PMID: 14582595»PubMed
  21. Forss H, Widström E. Reasons for restorative therapy and the longevity of restorations in adults. Acta Odontol Scand 2004;62:82-6 «PMID: 15198387»PubMed
  22. Palotie U, Vehkalahti MM. Reasons for replacement of restorations: dentists' perceptions. Acta Odontol Scand 2012;70:485-90 «PMID: 22214435»PubMed
  23. Leppäniemi A, Lukinmaa PL, Alaluusua S. Nonfluoride hypomineralizations in the permanent first molars and their impact on the treatment need. Caries Res 2001;35:36-40 «PMID: 11125194»PubMed
  24. Wuollet E, Laisi S, Alaluusua S, ym. The Association between Molar-Incisor Hypomineralization and Dental Caries with Socioeconomic Status as an Explanatory Variable in a Group of Finnish Children. Int J Environ Res Public Health 2018;15(7) «PMID: 29941779»PubMed
  25. Methuen M, Kangasmaa H, Alaraudanjoki VK, ym. Prevalence of Erosive Tooth Wear and Associated Dietary Factors among a Group of Finnish Adolescents. Caries Res 2022;56:477-487 «PMID: 36279856»PubMed
  26. Isaksson H. On dental caries and dental erosion in Swedish young adults. Swed Dent J Suppl 2013;1-60 «PMID: 24459747»PubMed
  27. Alaraudanjoki V. Erosive tooth wear and associated factors in Northern Finland birth cohort 1966. Acta Universitatis Ouluensis 2018, D 1445
  28. Mesko ME, Sarkis-Onofre R, Cenci MS, ym. Rehabilitation of severely worn teeth: A systematic review. J Dent 2016;48:9-15 «PMID: 26965079»PubMed
  29. Palveluvalikoimaneuvoston päätös. Terveydenhuollon palveluvalikoimaneuvoston päätös oireettomalle henkilölle karieksen varhaiseksi toteamiseksi tehtävän bitewing-röntgentutkimuksen kriteereistä. STM051:00/2020, VN/25064/2022. https://palveluvalikoima.fi/documents/1237350/140331338/kriteerit+bitewing.pdf/6255f8e0-c2dc-53e4-904e-d48ae7cde2d6/kriteerit+bitewing.pdf?t1671531542481
  30. Bakhshandeh A, Qvist V, Ekstrand KR. Sealing occlusal caries lesions in adults referred for restorative treatment: 2-3 years of follow-up. Clin Oral Investig 2012;16:521-9 «PMID: 21479565»PubMed
  31. Schwendicke F, Splieth C, Breschi L, ym. When to intervene in the caries process? An expert Delphi consensus statement. Clin Oral Investig 2019;23:3691-3703 «PMID: 31444695»PubMed
  32. Nordic Healthcare Group. Liite: Paikkaushoidon teema-analyysin anonymisoitu summatason vertailu. Suun terveydenhuollon benchmarking, kevät 2020. «hoi50117i.pdf»8
  33. Schwendicke F, Frencken JE, Bjørndal L, ym. Managing Carious Lesions: Consensus Recommendations on Carious Tissue Removal. Adv Dent Res 2016;2858-67 «PMID: 27099358»PubMed
  34. Tickotsky N, Petel R, Araki R, ym. Caries Progression Rate in Primary Teeth: A Retrospective Study. J Clin Pediatr Dent 2017;41:358-361 «PMID: 28872992»PubMed
  35. Maynard JG Jr, Wilson RD. Physiologic dimensions of the periodontium significant to the restorative dentist. J Periodontol 1979;50:170-4 «PMID: 286038»PubMed
  36. Hempton TJ, Dominici JT. Contemporary crown-lengthening therapy: a review. J Am Dent Assoc 2010;141:647-55 «PMID: 20516094»PubMed
  37. Tan HP, Lo EC, Dyson JE, ym. A randomized trial on root caries prevention in elders. J Dent Res 2010;89:1086-90 «PMID: 20671206»PubMed
  38. Zhang J, Sardana D, Li KY, ym. Topical Fluoride to Prevent Root Caries: Systematic Review with Network Meta-analysis. J Dent Res 2020;99:506-513 «PMID: 32142400»PubMed
  39. Paris S, Banerjee A, Bottenberg P, ym. How to Intervene in the Caries Process in Older Adults: A Joint ORCA and EFCD Expert Delphi Consensus Statement. Caries Res 2020;54:1-7 «PMID: 33291110»PubMed
  40. Slayton RL, Urquhart O, Araujo MWB, ym. Evidence-based clinical practice guideline on nonrestorative treatments for carious lesions: A report from the American Dental Association. J Am Dent Assoc 2018;149:837-849.e19 «PMID: 30261951»PubMed
  41. van 't Hof MA, Frencken JE, van Palenstein Helderman WH, ym. The atraumatic restorative treatment (ART) approach for managing dental caries: a meta-analysis. Int Dent J 2006;56:345-51 «PMID: 17243467»PubMed
  42. Glore RJ, Spiteri-Staines K, Paleri V. A patient with dry mouth. Clin Otolaryngol 2009;34:358-63 «PMID: 19673984»PubMed
  43. Leinonen J, Vähänikkilä H, Raninen E, ym. Corrigendum to 'The survival time of restorations is shortened in patients with dry mouth' [Journal of Dentistry 113 (2021) 103794]. J Dent 2022;118:103945 «PMID: 35022148»PubMed
  44. Meyer-Lueckel H, Machiulskiene V, Giacaman RA. How to Intervene in the Root Caries Process? Systematic Review and Meta-Analyses. Caries Res 2019;53:599-608 «PMID: 31412343»PubMed
  45. McComb D, Erickson RL, Maxymiw WG, ym. A clinical comparison of glass ionomer, resin-modified glass ionomer and resin composite restorations in the treatment of cervical caries in xerostomic head and neck radiation patients. Oper Dent 2002;27:430-7 «PMID: 12216559»PubMed
  46. De Moor RJ, Stassen IG, van 't Veldt Y, ym. Two-year clinical performance of glass ionomer and resin composite restorations in xerostomic head- and neck-irradiated cancer patients. Clin Oral Investig 2011;15:31-8 «PMID: 19997859»PubMed
  47. Heintze SD, Rousson V. Clinical effectiveness of direct class II restorations - a meta-analysis. J Adhes Dent 2012;14:407-31 «PMID: 23082310»PubMed
  48. Demarco FF, Collares K, Coelho-de-Souza FH, ym. Anterior composite restorations: A systematic review on long-term survival and reasons for failure. Dent Mater 2015;31:1214-24 «PMID: 26303655»PubMed
  49. Schwendicke F, Göstemeyer G, Blunck U, ym. Directly Placed Restorative Materials: Review and Network Meta-analysis. J Dent Res 2016;95:613-22 «PMID: 26912220»PubMed
  50. American Academy of Pediatric Dentistry. Pediatric restorative dentistry. The Reference Manual of Pediatric Dentistry. Chicago, III.: American Academy of Pediatric Dentistry 2022:401-14. https://www.aapd.org/globalassets/media/policies_guidelines/bp_restorativedent.pdf
  51. Duggal M, Gizani S, Albadri S, ym. Best clinical practice guidance for treating deep carious lesions in primary teeth: an EAPD policy document. Eur Arch Paediatr Dent 2022;23:659-666 «PMID: 36219336»PubMed
  52. European Society of Endodontology (ESE) developed by:, Duncan HF, Galler KM, ym. European Society of Endodontology position statement: Management of deep caries and the exposed pulp. Int Endod J 2019;52:923-934 «PMID: 30664240»PubMed
  53. Afrashtehfar KI, Emami E, Ahmadi M, ym. Failure rate of single-unit restorations on posterior vital teeth: A systematic review. J Prosthet Dent 2017;117:345-353.e8 «PMID: 27765400»PubMed
  54. Opdam N, Frankenberger R, Magne P From 'Direct Versus Indirect' Toward an Integrated Restorative Concept in the Posterior Dentition. Oper Dent 2016;41:S27-S34 «PMID: 26918928»PubMed
  55. Kanzow P, Wiegand A Retrospective analysis on the repair vs. replacement of composite restorations. Dent Mater 2020;36:108-118 «PMID: 31784061»PubMed
  56. Wilson N, Lynch CD, Brunton PA, ym. Criteria for the Replacement of Restorations: Academy of Operative Dentistry European Section. Oper Dent 2016;41:S48-S57 «PMID: 27689930»PubMed
  57. Schwendicke F, Splieth CH, Bottenberg P, ym. How to intervene in the caries process in adults: proximal and secondary caries? An EFCD-ORCA-DGZ expert Delphi consensus statement. Clin Oral Investig 2020;24:3315-3321 «PMID: 32643090»PubMed
  58. Cvar J, Ryge G. Criteria for the clinical evaluation of dental restorative materials. US Public Health Service #790244 San Francisco, CA: Government Printing Office 1971:1-42
  59. Hickel R, Peschke A, Tyas M, ym. FDI World Dental Federation: clinical criteria for the evaluation of direct and indirect restorations-update and clinical examples. Clin Oral Investig 2010;14:349-66 «PMID: 20628774»PubMed
  60. Farag A, van der Sanden WJ, Abdelwahab H, ym. Survival of ART restorations assessed using selected FDI and modified ART restoration criteria. Clin Oral Investig 2011;15:409-15 «PMID: 20372951»PubMed
  61. Euroopan parlamentin ja neuvoston asetus (EU) 2017/852. http://www.mercuryconvention.org
  62. Turunen S, Auero M. Hammasamalgaamin käyttö vuonna 2021 ja käytöstä luopuminen vuoteen 2030 mennessä: EU-asetukseen pohjautuva kansallinen selvitys. STM Raportteja ja muistioita 2022:13
  63. Hickel R, Brüshaver K, Ilie N. Repair of restorations--criteria for decision making and clinical recommendations. Dent Mater 2013;29:28-50 «PMID: 22867859»PubMed
  64. Martins BMC, Silva EJNLD, Ferreira DMTP, ym. Longevity of defective direct restorations treated by minimally invasive techniques or complete replacement in permanent teeth: A systematic review. J Dent 2018;78:22-30 «PMID: 30189230»PubMed
  65. Elderton RJ New approaches to cavity design with special reference to the class II lesion. Br Dent J 1984;157:421-7 «PMID: 6597723»PubMed
  66. Schroeder M, Reis A, Luque-Martinez I, ym. Effect of enamel bevel on retention of cervical composite resin restorations: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2015;43:777-88 «PMID: 25765866»PubMed
  67. Mahn E, Rousson V, Heintze S. Meta-Analysis of the Influence of Bonding Parameters on the Clinical Outcome of Tooth-colored Cervical Restorations. J Adhes Dent 2015;17:391-403 «PMID: 26525003»PubMed
  68. Bjørndal L, Demant S, Dabelsteen S Depth and activity of carious lesions as indicators for the regenerative potential of dental pulp after intervention. J Endod 2014;40(4 Suppl):S76-81 «PMID: 24698699»PubMed
  69. Schwendicke F, Paris S, Tu YK. Effects of using different criteria for caries removal: a systematic review and network meta-analysis. J Dent 2015;43:1-15 «PMID: 25456612»PubMed
  70. Innes NP, Frencken JE, Bjørndal L, ym. Managing Carious Lesions: Consensus Recommendations on Terminology. Adv Dent Res 2016;28:49-57 «PMID: 27099357»PubMed
  71. van der Sluis L, Kidd E, Gruythuysen R, Peters L. Preventive endodontics – an argument for avoiding root canal treatment. ENDO (Lond Engl) 2013;7:259-74
  72. Banerjee A, Frencken JE, Schwendicke F, ym. Contemporary operative caries management: consensus recommendations on minimally invasive caries removal. Br Dent J 2017;223:215-222 «PMID: 28798430»PubMed
  73. Gruythuysen RJ, van Strijp AJ, Wu MK. Long-term survival of indirect pulp treatment performed in primary and permanent teeth with clinically diagnosed deep carious lesions. J Endod 2010;36:1490-3 «PMID: 20728715»PubMed
  74. Carvalho JC, Dige I, Machiulskiene V, ym. Occlusal Caries: Biological Approach for Its Diagnosis and Management. Caries Res 2016;50:527-542 «PMID: 27658123»PubMed
  75. Kidd EA. How 'clean' must a cavity be before restoration? Caries Res 2004;38:305-13 «PMID: 15153704»PubMed
  76. Ricketts D, Lamont T, Innes NP, ym. Operative caries management in adults and children. Cochrane Database Syst Rev 2013;(3):CD003808 «PMID: 23543523»PubMed
  77. Schwendicke F, Meyer-Lueckel H, Dörfer C, ym. Failure of incompletely excavated teeth--a systematic review. J Dent 2013;41:569-80 «PMID: 23685036»PubMed
  78. Heintze SD, Ruffieux C, Rousson V. Clinical performance of cervical restorations--a meta-analysis. Dent Mater 2010;26:993-1000 «PMID: 20638116»PubMed
  79. Lung CY, Matinlinna JP. Aspects of silane coupling agents and surface conditioning in dentistry: an overview. Dent Mater 2012;28:467-77 «PMID: 22425571»PubMed
  80. Loomans BA, Cardoso MV, Roeters FJ, ym. Is there one optimal repair technique for all composites? Dent Mater 2011;27:701-9 «PMID: 21571359»PubMed
  81. Padbury A Jr, Eber R, Wang HL. Interactions between the gingiva and the margin of restorations. J Clin Periodontol 2003;30:379-85 «PMID: 12716328»PubMed
  82. Loomans BA, Roeters FJ, Opdam NJ, ym. The effect of proximal contour on marginal ridge fracture of Class II composite resin restorations. J Dent 2008;36:828-32 «PMID: 18621458»PubMed
  83. Wirsching E, Loomans BA, Klaiber B, ym. Influence of matrix systems on proximal contact tightness of 2- and 3-surface posterior composite restorations in vivo. J Dent 2011;39:386-90 «PMID: 21414384»PubMed
  84. Loomans BA, Opdam NJ, Roeters FJ, ym. A randomized clinical trial on proximal contacts of posterior composites. J Dent 2006;34:292-7 «PMID: 16157438»PubMed
  85. da Rosa WLO, Lima VP, Moraes RR, ym. Is a calcium hydroxide liner necessary in the treatment of deep caries lesions? A systematic review and meta-analysis. Int Endod J 2019;52:588-603 «PMID: 30387864»PubMed
  86. Schwendicke F, Göstemeyer G, Gluud C.Cavity lining after excavating caries lesions: meta-analysis and trial sequential analysis of randomized clinical trials. J Dent 2015;43:1291-7 «PMID: 26265350»PubMed
  87. Arandi NZ. Calcium hydroxide liners: a literature review. Clin Cosmet Investig Dent 2017;9:67-72 «PMID: 28761378»PubMed
  88. Pereira MA, Santos-Júnior RBD, Tavares JA, ym. No additional benefit of using a calcium hydroxide liner during stepwise caries removal: A randomized clinical trial. J Am Dent Assoc 2017;148:369-376 «PMID: 28343596»PubMed
  89. Schwendicke F, Tu YK, Hsu LY, ym. Antibacterial effects of cavity lining: a systematic review and network meta-analysis. J Dent 2015;43:1298-307 «PMID: 26159385»PubMed
  90. Corralo DJ, Maltz M. Clinical and ultrastructural effects of different liners/restorative materials on deep carious dentin: a randomized clinical trial. Caries Res 2013;47:243-50 «PMID: 23343804»PubMed
  91. Tjäderhane L. Dentin bonding: can we make it last? Oper Dent 2015;40:4-18 «PMID: 25615637»PubMed
  92. Galler K, Hiller KA, Ettl T, ym. Selective influence of dentin thickness upon cytotoxicity of dentin contacting materials. J Endod 2005;31:396-9 «PMID: 15851937»PubMed
  93. Modena KC, Casas-Apayco LC, Atta MT, ym. Cytotoxicity and biocompatibility of direct and indirect pulp capping materials. J Appl Oral Sci 2009;17:544-54 «PMID: 20027424»PubMed
  94. Tjäderhane L, Tezvergil-Mutluay A. Performance of Adhesives and Restorative Materials After Selective Removal of Carious Lesions: Restorative Materials with Anticaries Properties. Dent Clin North Am 2019;63:715-729 «PMID: 31470925»PubMed
  95. Isolan CP, Sarkis-Onofre R, Lima GS, ym. Bonding to Sound and Caries-Affected Dentin: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Adhes Dent 2018;20:7-18 «PMID: 29399679»PubMed
  96. El-Deeb HA, Mobarak EH. Microshear Bond Strength of High-viscosity Glass-ionomer to Normal and Caries-affected Dentin Under Simulated Intrapulpal Pressure. Oper Dent 2018;43:665-673 «PMID: 29856700»PubMed
  97. Costa CA, Ribeiro AP, Giro EM, ym. Pulp response after application of two resin modified glass ionomer cements (RMGICs) in deep cavities of prepared human teeth. Dent Mater 2011;27:e158-70 «PMID: 21549419»PubMed
  98. Ribeiro APD, Sacono NT, Soares DG, ym. Human pulp response to conventional and resin-modified glass ionomer cements applied in very deep cavities. Clin Oral Investig 2020;24:1739-1748 «PMID: 31372829»PubMed
  99. Ngo HC, Mount G, Mc Intyre J, ym. Chemical exchange between glass-ionomer restorations and residual carious dentine in permanent molars: an in vivo study. J Dent 2006;34:608-13 «PMID: 16540227»PubMed
  100. Kuhn E, Reis A, Chibinski AC, ym. The influence of the lining material on the repair of the infected dentin in young permanent molars after restoration: A randomized clinical trial. J Conserv Dent 2016;19:516-521 «PMID: 27994311»PubMed
  101. Li X, De Munck J, Van Landuyt K, ym. How effectively do hydraulic calcium-silicate cements re-mineralize demineralized dentin. Dent Mater 2017;33:434-445 «PMID: 28233602»PubMed
  102. Hashem D, Mannocci F, Patel S, ym. Evaluation of the efficacy of calcium silicate vs. glass ionomer cement indirect pulp capping and restoration assessment criteria: a randomised controlled clinical trial-2-year results. Clin Oral Investig 2019;23:1931-1939 «PMID: 30232625»PubMed
  103. Schenkel AB, Veitz-Keenan A. Dental cavity liners for Class I and Class II resin-based composite restorations. Cochrane Database Syst Rev 2019;3:CD010526 «PMID: 30834516»PubMed
  104. Tay FR, Smales RJ, Ngo H, ym. Effect of different conditioning protocols on adhesion of a GIC to dentin. J Adhes Dent 2001;3:153-67 «PMID: 11570684»PubMed
  105. Coutinho E, Yoshida Y, Inoue S, ym. Gel phase formation at resin-modified glass-ionomer/tooth interfaces. J Dent Res 2007;86:656-61 «PMID: 17586714»PubMed
  106. Cardoso MV, Delmé KI, Mine A, ym. Towards a better understanding of the adhesion mechanism of resin-modified glass-ionomers by bonding to differently prepared dentin. J Dent 2010;38:921-9 «PMID: 20728505»PubMed
  107. Avila WM, Hesse D, Bonifacio CC. Surface Conditioning Prior to the Application of Glass-Ionomer Cement: A Systematic Review and Meta-analysis. J Adhes Dent 2019;21:391-399 «PMID: 31624804»PubMed
  108. Pashley DH, Tay FR, Breschi L, ym. State of the art etch-and-rinse adhesives. Dent Mater 2011;27(1)1-16. «PMID: 21112620»PubMed
  109. de Assis C, Lemos C, Gomes J, ym. Clinical Efficiency of Self-etching One-Step and Two-Step Adhesives in NCCL: A Systematic Review and Meta-analysis. Oper Dent 2020;45:598-607 «PMID: 32503033»PubMed
  110. Szesz A, Parreiras S, Reis A, ym. Selective enamel etching in cervical lesions for self-etch adhesives: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2016;53:1-11 «PMID: 27381814»PubMed
  111. Josic U, Maravic T, Mazzitelli C, ym. Is clinical behavior of composite restorations placed in non-carious cervical lesions influenced by the application mode of universal adhesives? A systematic review and meta-analysis. Dent Mater 2021;37:e503-e521 «PMID: 34481667»PubMed
  112. Follak AC, Ilha BD, Oling J, ym. Clinical behavior of universal adhesives in non-carious cervical lesions: A randomized clinical trial. J Dent 2021;113:103747 «PMID: 34273442»PubMed
  113. Schroeder M, Correa IC, Bauer J, ym. Influence of adhesive strategy on clinical parameters in cervical restorations: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2017;62:36-53 «PMID: 28495559»PubMed
  114. Reis A, Dourado Loguercio A, Schroeder M, ym. Does the adhesive strategy influence the post-operative sensitivity in adult patients with posterior resin composite restorations?: A systematic review and meta-analysis. Dent Mater 2015;31:1052-67 «PMID: 26122377»PubMed
  115. Liu Y, Tjäderhane L, Breschi L, ym. Limitations in bonding to dentin and experimental strategies to prevent bond degradation. J Dent Res 2011;90:953-68 «PMID: 21220360»PubMed
  116. Hebling J, Pashley DH, Tjäderhane L, ym. Chlorhexidine arrests subclinical degradation of dentin hybrid layers in vivo. J Dent Res 2005;84:741-6 «PMID: 16040733»PubMed
  117. Carrilho MR, Geraldeli S, Tay F, ym. In vivo preservation of the hybrid layer by chlorhexidine. J Dent Res 2007;86:529-33 «PMID: 17525352»PubMed
  118. Montagner AF, Sarkis-Onofre R, Pereira-Cenci T, ym. MMP Inhibitors on Dentin Stability: A Systematic Review and Meta-analysis. J Dent Res 2014;93:733-43 «PMID: 24935066»PubMed
  119. Josic U, Maravic T, Mazzitelli C, ym. The effect of chlorhexidine primer application on the clinical performance of composite restorations: a literature review. J Esthet Restor Dent 2021;33:69-77 «PMID: 33368999»PubMed
  120. Favetti M, Schroeder T, Montagner AF, ym. Effectiveness of pre-treatment with chlorhexidine in restoration retention: A 36-month follow-up randomized clinical trial. J Dent 2017;60:44-49 «PMID: 28237629»PubMed
  121. Cavalheiro CP, Scherer H, Imparato JCP, ym. Use of flowable resin composite as an intermediate layer in class II restorations: a systematic review and meta-analysis. Clin Oral Investig 2021;25:5629-5639 «PMID: 34448916»PubMed
  122. Boruziniat A, Gharaee S, Sarraf Shirazi A, ym. Evaluation of the efficacy of flowable composite as lining material on microleakage of composite resin restorations: A systematic review and meta-analysis. Quintessence Int 2016;47:93-101 «PMID: 26665259»PubMed
  123. van Dijken JW, Pallesen U. Clinical performance of a hybrid resin composite with and without an intermediate layer of flowable resin composite: a 7-year evaluation. Dent Mater 2011;27:150-6 «PMID: 20952051»PubMed
  124. Malmström HS, Schlueter M, Roach T, ym. Effect of thickness of flowable resins on marginal leakage in class II composite restorations. Oper Dent 2002;27:373-80 «PMID: 12120775»PubMed
  125. Van Ende A, De Munck J, Lise DP, ym. Bulk-Fill Composites: A Review of the Current Literature. J Adhes Dent 2017;19:95-109 «PMID: 28443833»PubMed
  126. Li X, Pongprueksa P, Van Meerbeek B, ym. Curing profile of bulk-fill resin-based composites. J Dent 2015;43:664-72 «PMID: 25597265»PubMed
  127. Marovic D, Tauböck TT, Attin T, ym. Monomer conversion and shrinkage force kinetics of low-viscosity bulk-fill resin composites. Acta Odontol Scand 2015;73:474-80 «PMID: 25543454»PubMed
  128. Garoushi S, Vallittu P, Shinya A, ym. Influence of increment thickness on light transmission, degree of conversion and micro hardness of bulk fill composites. Odontology 2016;104:291-7 «PMID: 26660101»PubMed
  129. Hickey D, Sharif O, Janjua F, ym. Bulk dentine replacement versus incrementally placed resin composite: A randomised controlled clinical trial. J Dent 2016;46:18-22 «PMID: 26826329»PubMed
  130. van Dijken JW, Pallesen U. Posterior bulk-filled resin composite restorations: A 5-year randomized controlled clinical study. J Dent 2016;51:29-35 «PMID: 27238052»PubMed
  131. van Dijken JWV, Pallesen U. Bulk-filled posterior resin restorations based on stress-decreasing resin technology: a randomized, controlled 6-year evaluation. Eur J Oral Sci 2017;125:303-309 «PMID: 28524243»PubMed
  132. Veloso SRM, Lemos CAA, de Moraes SLD, ym. Clinical performance of bulk-fill and conventional resin composite restorations in posterior teeth: a systematic review and meta-analysis. Clin Oral Investig 2019;23:221-233 «PMID: 29594349»PubMed
  133. Andersson-Wenckert IE, van Dijken JW, Kieri C Durability of extensive Class II open-sandwich restorations with a resin-modified glass ionomer cement after 6 years. Am J Dent 2004;17:43-50 «PMID: 15241909»PubMed
  134. Ferracane JL Resin composite--state of the art. Dent Mater 2011;27:29-38 «PMID: 21093034»PubMed
  135. Maktabi H, Balhaddad AA, Alkhubaizi Q, ym. Factors influencing success of radiant exposure in light-curing posterior dental composite in the clinical setting. Am J Dent 2018;31:320-328 «PMID: 30658380»PubMed
  136. Rueggeberg FA .State-of-the-art: dental photocuring--a review. Dent Mater 2011;27:39-52 «PMID: 21122903»PubMed
  137. Leinonen J, Mutluay MM, Tjäderhane L. Valokovettamisen oppiminen tehostuu potilassimulaattoria käyttämällä. Suom Hammaslääkäril 2017;10:22-8
  138. Mutluay MM, Rueggeberg FA, Price RB. Effect of using proper light-curing techniques on energy delivered to a Class 1 restoration. Quintessence Int 2014;45:549-56 «PMID: 24847493»PubMed
  139. Haddadi Y, Bahrami G, Isidor F. Evaluation of Operating Time and Patient Perception Using Conventional Impression Taking and Intraoral Scanning for Crown Manufacture: A Split-mouth, Randomized Clinical Study. Int J Prosthodont 2018;31:55–59 «PMID: 29145527»PubMed
  140. Burzynski JA, Firestone AR, Beck FM, ym. Comparison of digital intraoral scanners and alginate impressions: Time and patient satisfaction. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2018;153:534-541 «PMID: 29602345»PubMed
  141. Oueis H, Atwan S, Pajtas B, ym. Use of anterior veneered stainless steel crowns by pediatric dentists. Pediatr Dent 2010;32:413-6 «PMID: 21070708»PubMed
  142. Chisini LA, Collares K, Cademartori MG, ym. Restorations in primary teeth: a systematic review on survival and reasons for failures. Int J Paediatr Dent 2018;28:123-139 «PMID: 29322626»PubMed
  143. Raggio DP, Tedesco TK, Calvo AF, ym. Do glass ionomer cements prevent caries lesions in margins of restorations in primary teeth?: A systematic review and meta-analysis. J Am Dent Assoc 2016;147:177-85 «PMID: 26581769»PubMed
  144. Innes NP, Ricketts D, Chong LY, ym. Preformed crowns for decayed primary molar teeth. Cochrane Database Syst Rev 2015;2015:CD005512 «PMID: 26718872»PubMed
  145. Tseveenjav B, Furuholm J, Mulic A, ym. Survival of extensive restorations in primary molars: 15-year practice-based study. Int J Paediatr Dent 2018;28:249-256 «PMID: 29205613»PubMed
  146. Splieth CH, Banerjee A, Bottenberg P, ym. How to Intervene in the Caries Process in Children: A Joint ORCA and EFCD Expert Delphi Consensus Statement. Caries Res 2020;54:297-305 «PMID: 32610317»PubMed
  147. Americano GC, Jacobsen PE, Soviero VM, ym. A systematic review on the association between molar incisor hypomineralization and dental caries. Int J Paediatr Dent 2017;27:11-21 «PMID: 27098755»PubMed
  148. Kielbassa AM, Attin T, Hellwig E. Diffusion behavior of eugenol from zinc oxide-eugenol mixtures through human and bovine dentin in vitro. Oper Dent 1997;22:15-20 «PMID: 9227123»PubMed
  149. Koch T, Peutzfeldt A, Malinovskii V, ym. Temporary zinc oxide-eugenol cement: eugenol quantity in dentin and bond strength of resin composite. Eur J Oral Sci 2013;121:363-9 «PMID: 23841789»PubMed
  150. Fujisawa S, Kadoma Y. Action of eugenol as a retarder against polymerization of methyl methacrylate by benzoyl peroxide. Biomaterials 1997;18:701-3 «PMID: 9152003»PubMed
  151. Carvalho CN, de Oliveira Bauer JR, Loguercio AD, ym. Effect of ZOE temporary restoration on resin-dentin bond strength using different adhesive strategies. J Esthet Restor Dent 2007;19:144-52; discussion 153 «PMID: 17518904»PubMed
  152. Demarco FF, Cenci MS, Montagner AF, ym. Longevity of composite restorations is definitely not only about materials. Dent Mater 2023;39:1-12 «PMID: 36494241»PubMed
  153. Moraes R, Cenci M, Moura J ym. Clinical performance of resin composite restorations. Current Oral Health Reports 2022;9:22-31
  154. van de Sande FH, Collares K, Correa MB, ym. Restoration Survival: Revisiting Patients' Risk Factors Through a Systematic Literature Review. Oper Dent 2016;41:S7-S26 «PMID: 27689931»PubMed
  155. Palotie U, Eronen AK, Vehkalahti K, ym. Longevity of 2- and 3-surface restorations in posterior teeth of 25- to 30-year-olds attending Public Dental Service-A 13-year observation. J Dent 2017;62:13-17 «PMID: 28529175»PubMed
  156. Heintze SD, Loguercio AD, Hanzen TA, ym. Clinical efficacy of resin-based direct posterior restorations and glass-ionomer restorations - An updated meta-analysis of clinical outcome parameters. Dent Mater 2022;38:e109-e135 «PMID: 35221127»PubMed
  157. Maran BM, de Geus JL, Gutiérrez MF, ym. Nanofilled/nanohybrid and hybrid resin-based composite in patients with direct restorations in posterior teeth: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2020;99:103407 «PMID: 32526348»PubMed
  158. Laske M. Dental restoration survival. Patient or dentist, who is key? 2019. https://repository.ubn.ru.nl/bitstream/handle/2066/201886/201886.pdf
  159. Burke FJT, Lucarotti PSK. The ultimate guide to restoration longevity in England and Wales. Part 10: key findings from a ten million restoration dataset. Br Dent J 2018;225:1011-1018 «PMID: 30547930»PubMed
  160. Laske M, Opdam NJM, Bronkhorst EM, ym. Risk Factors for Dental Restoration Survival: A Practice-Based Study. J Dent Res 2019;98:414-422 «PMID: 30786222»PubMed
  161. Wierichs RJ, Kramer EJ, Meyer-Lueckel H. Risk Factors for Failure of Direct Restorations in General Dental Practices. J Dent Res 2020;99:1039-1046 «PMID: 32437636»PubMed
  162. Askar H, Krois J, Göstemeyer G, ym. Secondary caries: what is it, and how it can be controlled, detected, and managed? Clin Oral Investig 2020;24:1869-1876 «PMID: 32300980»PubMed
  163. Opdam NJ, van de Sande FH, Bronkhorst E, ym. Longevity of posterior composite restorations: a systematic review and meta-analysis. J Dent Res 2014;93:943-9 «PMID: 25048250»PubMed
  164. Suomen Hammaslääkäriliitto. Toimiva työnjako suun terveydenhuollossa. http://www.hammaslaakariliitto.fi/fi/tyoelama/toimiva-tyonjako-suun-terveydenhuollossa
  165. Finlex-tietokanta. http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/
  166. Konki K, Laine J. Suun terveydenhuollon erikoissairaanhoidon ja järjestämistä koskevat periaatteet 2020-luvulla. Selvitysmiesten raportti. Sosiaali- ja terveysministeriö, Helsinki 2017. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2017:9
  167. Finlex. Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi terveydenhuoltolain muuttamisesta. https://www.finlex.fi/fi/esitykset/he/2018/20180312#idm45053758228128
  168. STM. Kiireettömän hoidon perusteet. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161496/STM_J02_Yhtenaisen%20kiireettoman%20hoidon%20perusteet.pdf?sequence4isAllowedy
  169. Palveluvalikoiman neuvoston suositus. Suun ulkopuolella valmistettavat hammaspaikat ja -kruunut. STM051:00/2020. https://palveluvalikoima.fi/documents/1237350/105033993/Suositus+suun+ulkopuolella+valmistettavat+paikat+ja+kruunut.pdf/b4698104-c6ea-1ecd-04cc-5008342362a5/Suositus+suun+ulkopuolella+valmistettavat+paikat+ja+kruunut.pdf?t=1641546745855
  170. Kanzow P, Krois J, Wiegand A, ym. Long-term treatment costs and cost-effectiveness of restoration repair versus replacement. Dent Mater 2021;37:e375-e381. «PMID: 33663883»PubMed
Artikelns ID: gvr00105 (050.117)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Korkean fluoridipitoisuuden hammastahna juuripinnan kariesvaurioiden pysäytyshoidossa

Päivittäinen harjaaminen hammastahnalla, jossa on korkea fluoridipitoisuus (5 mg/g), edistää jo havaittujen vaurioiden korjaantumista (pysäytys) tehokkaammin kuin harjaaminen tavanomaisella fluorihammastahnalla.

B

Epäsuoralla tekniikalla tehty paikka juurihoidetussa hampaassa

Juurihoidettuun hampaaseen epäsuoralla tekniikalla tehty paikka ilmeisesti selviytyy paremmin kuin suoralla tekniikalla tehty, mutta juurihoidetussa hampaassa sen selviytyminen on ilmeisesti huonompi kuin elävässä hampaassa.

B

Epäsuoralla tekniikalla valmistetun paikan selviytyminen

Epäsuoralla tekniikalla tehty paikka ilmeisesti selviytyy hyvin.

B

Hampaan välittömän kattamisen pitkäaikaistulokset

Kun pysyvässä hampaassa on syvä kariesvaurio, mutta hammas on lähtötilanteessa oireeton tai siinä on korkeintaan reversiibelin pulpiitin oireita, välitön kattaminen onnistuu kalsiumhydroksidia käyttäen 56 %:ssa ja kalsiumsilikaatteja (MTA tai bioaggregaatti) käyttäen 84–86 %:ssa tapauksia 2–3 vuoden seurannassa.

B

Juuripinnan kariesvaurioiden ehkäisy ja pysäytys 1- tai 10-prosenttisella klooriheksidiinilakalla

Ammattimainen käsittely klooriheksidiiniä (1- tai 10-prosenttinen) sisältävällä lakalla ilmeisesti vähentää uusien vaurioiden syntyä ja pysäyttää alkavia vaurioita juuripinnoilla verrattuna lumelakkaan.

B

Kariesriskin vaikutus väli- ja poskihampaiden yhdistelmämuovipaikkojen kestävyyteen

Korkean kariesriskin potilailla yhdistelmämuovien kestoikä on ilmeisesti lyhyempi kuin matalan kariesriskin potilailla.

B

Kaviteetin alusmateriaalien käyttö yhdistelmämuovipaikkojen yhteydessä

Kaviteetin alusmateriaalien käyttö ei ilmeisesti vaikuta I–II-luokan yhdistelmämuovipaikan kestoon 1–7 vuoden seurannassa eikä pulpan tilaan tai paikkauksen jälkeiseen kipuherkkyyteen.

B

Kofferdamin käyttö aikuisten ja lasten hampaiden paikkaushoidossa

Aikuisten paikkaushoidossa kofferdamin käyttö kosteuden eristykseen muovipaikan valmistuksen yhteydessä ei ilmeisesti vaikuta paikan kestoon, mutta lasten paikkaushoidossa kofferdamin käytöstä on ilmeisesti hyötyä.

B

Maitohampaiden paikkaushoidon kustannukset

Karioituneita maitoposkihampaita voidaan hoitaa kustannusvaikuttavimmin ilmeisesti teräskruunuilla käyttäen Hallin tekniikkaa.

B

Paikan korjaaminen vai uusiminen kokonaan

Korjatun paikan kestävyys on ilmeisesti yhtä hyvä kuin kokonaan uusitun paikan.

B

Paikan laajuuden vaikutus sen kestävyyteen eri hammasryhmissä

Yhdistelmämuovista suoralla tekniikalla tehtyjen kahdenpinnan paikkojen kestävyys on parempi kuin kolmenpinnan tai laajempien ja välihampaiden paikkojen kestävyys on parempi kuin poskihampaiden.

B

Pysyvien väli- ja poskihampaiden amalgaami- ja yhdistelmämuovipaikkojen kestävyys ja siihen vaikuttavat tekijät

Amalgaamipaikat ovat ilmeisesti yhdistelmämuovipaikkoja kestävämpiä (pysyvissä) väli- ja poskihampaissa ja amalgaamipaikkojen saumoissa sekundaarikariesvaurioiden riski on pienempi kuin yhdistelmämuovipaikkojen.

B

Sedaatiolääkkeiden käyttö lasten hammashoidon toimenpiteissä

Suun kautta annosteltavan midatsolaamin käytöstä lasten hammashoitotoimenpiteissä on ilmeisesti hyötyä.

B

Sidostusmenetelmän vaikutus yhdistelmämuovipaikkojen selviytymiseen

Kolmevaiheisen etsaa ja huuhtele -sidosaineen tai kaksivaiheisen itse-etsaavan sidosaineen käyttö ilmeisesti parantaa yhdistelmämuovipaikan selviytymistä suussa verrattuna kaksivaiheiseen etsaa ja huuhtele -sidosaineeseen. Paikkojen pysyvyydessä ei ilmeisesti ole eroa käytettäessä 1-tai 2-vaiheista itse-etsaavaa sidostusmenetelmää.

B

Sidostustekniikan vaikutus yhdistelmämuovipaikan kestävyyteen ja onnistumiseen käytettäessä universaalisidosaineita

Koko kaviteetin tai kiilteen erillinen fosforihappoetsaus ilmeisesti parantaa paikan kestävyyttä ja onnistumista verrattuna ilman fosforihappoetsausta tehtävään sidostukseen, kun käytetään itse-etsaavia 1-vaiheisia universaalisidosaineita.

B

Suoran ja epäsuoran paikkaustekniikan vertailu ja vuosittainen hammaspaikkojen menetys (AFR)

Kullasta (AFR 0,29 %), metallokeramiasta (AFR 0,52 %) tai maasälpäposliinista (AFR 1,62 %) valmistettujen laajojen epäsuoran tekniikan paikkojen tai kruunujen kesto on ilmeisesti parempi kuin suoralla tekniikalla yhdistelmämuovista (AFR 2,19 %), amalgaamista (AFR 2,73 %) tai lasi-ionomeerista (AFR 10,02 %) tehtyjen paikkojen.

B

Tehdasvalmisteisten kruunujen käyttö karioituneiden maitoposkihampaiden hoidossa

Karioituneiden maitoposkihampaiden hoidossa tehdasvalmisteisten kruunujen käyttö ilmeisesti parantaa maitohampaan ennustetta 2,5–5 vuoden seurannassa.

B

Yhdistelmämuovipaikkojen kestävyys

Nano-, nanohybridi-, hybridi- ja bulkkimuovista suoralla tekniikalla pysyviin väli- ja poskihampaisiin tehtyjen I- ja II-luokan paikkojen kestävyydessä (AFR) ei ilmeisesti ole eroja materiaalityyppien välillä.

C

Endokruunu juurihoidetuissa väli- ja poskihampaissa

Endokruunu saattaa selviytyä yhtä pitkään kuin juurikanava-ankkuroitu kruunu juurihoidetuissa väli- ja poskihampaissa.

C

Hopeadiamiinifluoridi (SDF) juuripinnan kariesvaurioiden pysäytyksessä

Aktiivisten juuripinnan kariesvaurioiden vuosittainen ammattimainen käsittely 38 % hopeadiamiinifluoridiliuoksella (SDF) saattaa pysäyttää vaurioiden etenemisen ja kovettaa niiden pinnan, jolloin myös niiden väri tummenee. Hopediamiinifluoridille ei kuitenkaan ole hyväksyttyä käyttöaihetta karieksen hallinnassa (ehkäisyssä tai pysäytyshoidossa) Suomessa.

C

Menetelmän valinta juuripinnalla olevan kariesvaurion paikkauksessa

Juuripinnalle lasi-ionomeerisementistä tehdyn paikan kestävyys saattaa olla 6–24 kuukauden seurannassa huonompi, kun preparointi on tehty ART-menetelmällä verrattuna perinteiseen (poraus) menetelmään.

Bedömning av kariesskadans aktivitet
Dentiinivaurioiden ICDAS-luokittelu
Hammasvälipinnan kariesvaurion toteaminen
Hammasvälipintojen kontaktit
Kaavakuva karioituneen hammaskudoksen valikoivasta poistosta
Paikkaustarpeen arviointi hampaan purupinnalla
Paikkaustarpeen arviointi hampaan välipinnalla
Pienerätekniikka
Teräskruunut
Valokärjen asemointi
Kontakta oss