Symtom

De vanligaste symtomen på missfall är blödning och smärta i nedre delen av buken. De kan förekomma tillsammans eller var för sig. Ett missfall kan också vara symtomfritt och upptäckas till exempel vid en screeningundersökning.

Undersökningar

Missfall konstateras med ultraljudsundersökning via slidan. Med den metoden utreds var fostret finns och hur graviditeten har framskridit. Om blödningen är sparsam och graviditeten är i ett tidigt skede, är det oftast inte bråttom med ultraljudsundersökning. Vid behov upprepas undersökningen inom 7–14 dagar.

Om missfall har inträffat upprepade gånger görs stegvis mer omfattande undersökningar.

Efter ett eller två missfall utreds inom primärvården eventuella sjukdomar och levnadsvanor hos den som upplevt missfallet och hennes partner.

Efter tre på varandra följande missfall bedöms situationen inom specialistsjukvården. Utredningar inom specialistvården kan övervägas även efter ett enstaka missfall i andra trimestern.

Riskfaktorer

Största delen (50–60 procent) av alla missfall beror på kromosomavvikelser hos embryot. De uppstår vanligtvis av en slump och kan inte förhindras. Orsaken till missfallet kan inte alltid klarläggas.

Åldern är den mest betydande enskilda riskfaktorn för missfall, risken är nämligen större särskilt när den gravida är över 40 år. Hos kvinnor över 40 år slutar mer än hälften av graviditeterna i missfall. Både den gravidas och den andra biologiska förälderns ålder påverkar risken för missfall.

En del av riskfaktorerna – till exempel fetma och rökning – går att påverka med levnadsvanor. Arbetsgruppen för God medicinsk praxis rekommenderar nikotinfrihet för alla som försöker bli gravida och för dem som har upplevt missfall. Dessutom rekommenderas kvinnor som försöker bli gravida och är gravida att undvika alkohol. Båda föräldrarnas levnadsvanor har betydelse.

Andra riskfaktorer är vissa kroniska sjukdomar, såsom under- eller överfunktion i sköldkörteln, diabetes och obehandlad celiaki, samt en del gynekologiska sjukdomar och vissa infektioner.

I rekommendationen finns en tabell om Kända och eventuella riskfaktorer för missfall och upprepat missfall «https://www.kaypahoito.fi/sv/gvr00120#T2»1.

Behandling

Behandlingsalternativ vid missfall är uppföljning, läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling.

Behandling av missfall sker i regel inom specialistsjukvården eller enligt en lokalt överenskommen klinisk vårdväg.

Patienten informeras om olika behandlingsalternativ och deras för- och nackdelar. Behandlingsmetoden väljs tillsammans med patienten.

Efterkontroll och uppföljning

Efter ett missfall rekommenderas efterkontroll på rådgivningen om cirka 4–6 veckor.

Efterkontrollen av ett missfall som förlöpt utan problem kan utföras av till exempel en hälsovårdare eller barnmorska på rådgivningen.

Vid uppföljningen säkerställer man att den fysiska och psykiska återhämtningen fortskrider väl och erbjuder vid behov samtals- eller annat stöd, eller hänvisar till eventuella vidare undersökningar.

Efter behandlingen av ett missfall är det inte nödvändigt att göra en rutinmässig ultraljudsundersökning eller ett graviditetstest.

Om mensen inte kommer, om blödningen blir långvarig eller om det uppstår symtom som tyder på infektion, behövs en läkarbedömning.

Tillfrisknande

Tillfrisknandet efter ett missfall är individuellt. Efter ett missfall är det viktigt att du är uppmärksam på ditt eget mående och följer de vårdanvisningar som du har fått.

Tillfrisknandet påverkas både av hur du mår fysiskt och hur du blir bemött under vården. Ett empatiskt, respektfullt och lugnt bemötande är viktigt, eftersom ett missfall kan väcka starka känslor och sorg. Det är viktigt att känslorna ges utrymme och att de inte förminskas.

En del av dem som har genomgått ett missfall upplever det som viktigt för tillfrisknandet att begrava eller kremera det ofödda barnet, men alla vill inte ha det så.

Ett barn som förlorats vid ett missfall kan, om så önskas, begravas på en begravningsplats, på en annan plats av personlig betydelse med markägarens tillstånd, eller vid en gemensam kremeringsceremoni som sjukhuset ordnar.

Om de psykiska symtomen är kraftiga och inte lindras med tiden, eller börjar störa vardagen och funktionsförmågan, är det viktigt att närmare bedöma behovet av psykiskt stöd och vård. Vid behov kan stödsamtal ordnas och du kan hänvisas till att få psykiskt stöd eller kamratstöd. Stöd kan också erbjudas din partner.

Om du önskar bli gravid på nytt efter ett missfall, kan du försöka med en ny graviditet så snart du känner dig mentalt redo för det. I vissa situationer kan man planera tätare uppföljning än vanligt och extra stöd vid nästa graviditet.

Se även rekommendationens tilläggsmaterial på finska Hur kan jag ta hand om mitt psykiska välbefinnande efter ett missfall? Anvisning för dig som har fått missfall «Miten voin huolehtia psyykkisestä voinnistani keskenmenon jälkeen? Ohje keskenmenon kokeneelle»1.

Förebyggande av återkommande missfall

För att förebygga återkommande missfall är det viktigt med en hälsosam livsstil för kvinnor som försöker bli gravida och att hantera eventuella kroniska sjukdomar på ett bra sätt (se avsnittet Riskfaktorer).

Om en kvinna har haft minst tre missfall kan progesteronbehandling planeras inför nästa graviditet vid eventuell stänkblödning och blödning i tidig graviditet.

Också efter tre missfall är prognosen för en lyckad graviditet framöver god

Mera information om ämnet

• Terveyskirjasto (på finska): Missfall «https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00138»5
• Hälsobyn/Kvinnohuset: Missfall «https://www.terveyskyla.fi/naistalo/raskaus/raskausajan-ongelmat/keskenmeno»6
• Tähti ry «https://www.tahtiyhdistys.fi/»7 är en förening som grundades 2022 med syfte att ge information och stöd till de som upplevt en graviditetsförlust. Tähti ry är till för alla som har upplevt en förlust under graviditeten eller som har förlorat sitt nyfödda barn.
• Föreningen Simpukka ry «https://simpukkary.fi/»8 är en gemenskap och expertorganisation för ofrivilligt barnlösa. Simpukka främjar de barnlösas ställning genom information, stöd och påverkan. Målet är att var och en i Finland som drabbas av ofrivillig barnlöshet får hjälp och stöd. Simpukka erbjuder på finska öppet kamratstöd för alla kring erfarenheten av ofrivillig barnlöshet, ansikte mot ansikte och på nätet.
  • Till dig som upplevt missfall «https://simpukkary.fi/tukea/keskenmenon-kokeneelle/»9
  • Tidigt missfall «https://www.tahtiyhdistys.fi/alkuraskaudenkeskenmeno»10
• Käpy Barndödsfamiljerna rf «https://kapy.fi/»11 är en riksomfattande kamratstödsförening med syfte att stödja familjer som har upplevt ett barns död. Kamratstöd finns i första hand tillgängligt för föräldrar och familjer vars barn har dött i ett sent skede av graviditeten, som spädbarn, i barndomen, som ung eller som ung vuxen.
• Artikla 3 «https://artikla3.fi/keita-me-olemme/»12 är en människorättsorganisation som har som syfte är att försvara varje människas rätt till liv, frihet och personlig säkerhet börjande från befruktningen, utan någon diskriminering på grund av kön, ålder, etniskt ursprung, religion, åsikter, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller andra egenskaper.

De i patientversionen nämnda organisationerna ger mera information i ämnet. Finska Läkarföreningen Duodecims redaktion för God medicinsk praxis svarar inte för kvaliteten eller tillförlitligheten på uppgifter som andra organisationer har gett.

Patientmedverkan

Patientmedverkan «https://www.kaypahoito.fi/potilaat-mukaan»13 har ordnats i samband med God medicinsk praxis-rekommendationen genom två referensgruppsmöten. Dessutom har referensgruppens medlemmar haft möjlighet att lämna ett utlåtande om rekommendationen och kommentera utkastet till patientversionen.

Författare

Texten i patientversionen har skrivits utgående från Läkarföreningen Duodecims rekommendation God medicinsk praxis «Keskenmeno»1 av redaktör Kirsi Tarnanen som stödjer patienternas delaktighet.

Texten har granskats av ordföranden för arbetsgruppen för God medicinsk praxis, specialistläkaren i kvinnosjukdomar och förlossningar, avdelningsöverläkare Maarit Niinimäki från OYS och arbetsgruppens sammanställande författare, specialistläkaren i allmänmedicin, redaktören för God medicinsk praxis Bianca Arrhenius från Finska Läkarföreningen Duodecim.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.