Besvär i övre buken och refluxsymtom

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys
18.2.2022

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Ylävatsavaivat ja refluksioireet «Ylävatsavaivat ja refluksioireet»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Upprepade besvär i övre buken och refluxsymtom är vanliga bland befolkningen. Oftast är det frågan om dyspepsi, som delas in i funktionell och organisk, samt refluxsjukdom.
  • Cirka hälften av besvären i övre buken är funktionella.
  • I västvärlden har cirka 30 procent av den vuxna befolkningen symtom på refluxsjukdom.
  • Omkring två tredjedelar av refluxpatienterna inom öppenvården har normalfynd vid endoskopi av matstrupen. Refluxsjukdom diagnostiseras och behandlingen påbörjas utifrån de kliniska symtomen, förutsatt att patienten inte har alarmerande symtom.
  • När indikationen för gastroskopi övervägs, ska riskfaktorer och alarmerande symtom beaktas. Undersökning av en vuxen patient som har besvär i övre buken och som inte tidigare undersökts beskrivs i diagrammet Ylävatsavaivaisen aikuispotilaan tutkiminen «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50093/Ylavatsaoireisen_tutkimus.html»1.
  • Syftet med diagnostiken av besvär i övre buken hos vuxna med dyspepsisymtom är att utesluta organiska orsaker, såsom ulcussjukdom och magcancer. Magcancern har dock minskat kännbart i Finland under de senaste 30 åren.
  • Syftet med gastroskopi av refluxpatienter är att kategorisera refluxsjukdomen (erosiv vs. icke-erosiv) och att identifiera eventuella komplikationer i matstrupen (ulcus, striktur, Barretts esofagus). Betydelsen av matstrupsbiopsi är liten för diagnostiken av refluxsjukdom, men histologisk undersökning behövs för diagnostik av Barretts esofagus och för differentialdiagnostik (eosinofil esofagit).
  • Funktionell dyspepsi och lindrig refluxsjukdom behandlas symtomatiskt. Protonpumphämmarna (PPI) är lämplig förstahandsmedicin, men långvarig läkemedelsbehandling är i regel inte motiverad.
  • Behandling av helicobacterinfektion hjälper bara en liten del av patienterna med besvär i övre buken, men då en infektion konstateras rekommenderas behandling för att minska risken för magsår och magcancer.
  • Refluxsjukdom behandlas med syrahämmande läkemedel, varav protonpumphämmare (PPI) är de mest effektiva. Om korrekt genomförd empirisk läkemedelsbehandling inte ger tillräcklig effekt, ska gastroskopi genomföras, vid behov kompletterad med differentialdiagnostiska undersökningar av matstrupens funktion. En liten del av patienterna med refluxsjukdom behöver kirurgisk behandling.
  • Alla patienter med refluxsjukdom ska också instrueras om icke-farmakologisk behandling som omfattar kosten, viktminskning och höjning av huvudändan av sängen (om patienten har symtom på natten).

Avgränsningar

  • Följande avgränsningar har gjorts:
    • irritabel tarm hos vuxna (Irritable Bowel Syndrome, IBS)
    • akut buk (se definition i tilläggsmaterialet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1)
    • celiaki
    • specifika sjukdomar i magområdet
    • postoperativa magsymtom
    • diagnostik och uppföljning av Barretts esofagus
    • diagnostik och behandling av extraesofageala manifestationer av refluxsjukdomen.
  • Ulcussjukdom tas upp i punkten Diagnostik och behandling av helicobacterinfektion.
  • Gallstenssjukdom och kronisk pankreatit behandlas endast ur differentialdiagnostisk synpunkt i denna vårdrekommendation.

Mål

  • Syftet med rekommendationen är att hjälpa läkare och andra inom hälso- och sjukvården att undersöka och behandla patienter som har långvariga eller upprepade besvär i övre buken.
  • Rekommendationen behandlar dyspepsi, helicobacterinfektion och refluxsjukdom (Gastroesophageal Reflux Disease, GERD).
  • Besvär i övre buken hos barn behandlas i samband med rekommendationen för vuxna, men olikheterna i diagnostiken och behandlingen av barn tas upp separat.

Målgrupper

  • Rekommendationen är riktad till primärvården och den specialiserade sjukvården.
  • Patientversionen är riktad till personer med återkommande besvär i övre buken.

Definitioner

  • Vid dyspepsi har patienten minst ett av följande (återkommande eller långvariga) symtom:
    • störande uppkördhet efter måltid
    • tidig mättnadskänsla
    • smärta i övre buken (epigastrisk smärta) eller halsbränna.
  • Bakom symtomen på dyspepsi finns organisk dyspepsi (när bakgrunden till symtomen är organisk) eller funktionell dyspepsi.
  • Funktionell dyspepsi avser symtom som antas härstamma från övre delen av matsmältningskanalen och som inte förklaras av någon organisk, systemisk eller metabolisk sjukdom (läs mer om ämnet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1).
  • Vid refluxsjukdom (GERD) orsakar maginnehåll som tränger upp i matstrupen från magsäcken symtom som försämrar livskvaliteten (oftast halsbränna och gastrisk regurgitation) och, hos en del patienter, skador på matstrupsslemhinnan (erosion, ulcus, striktur, Barretts esofagus).
    • Refluxsjukdom är en kronisk sjukdom med ofta förekommande växlingar mellan faser med och utan symtom:
      • 1. Vid erosiv refluxsjukdom (Erosive Reflux Disease, ERD) konstateras sprickor eller sår i slemhinnan i distala esofagus vid endoskopi.
      • 2. Vid icke-erosiv refluxsjukdom (Non-erosive Reflux Disease, NERD) förekommer refluxsymtom men inga synliga fynd föreligger vid endoskopi.
    • Halsbränna innebär en obehaglig, brännande känsla eller smärta bakom bröstbenet (läs mer om ämnet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1). Orsaken till halsbränna kan, förutom refluxsjukdom, vara funktionell halsbränna eller refluxkänslighet.
  • Gastrisk regurgitation innebär att maginnehåll från magsäcken kommer tillbaka upp i matstrupen, halsen och munnen utan krystning eller ansträngning. Gastrisk regurgitation ger inte illamående eller kräkning.
  • Övriga definitioner och ICD-10-koder för centrala besvär i övre buken behandlas i tilläggsmaterialet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1 och «Ylävatsavaivaisella potilaalla yleisesti käytettäviä ICD10-diagnoosikoodeja»2.

Prevalens

Etiologi

Dyspepsi

Tabell 1. Mest signifikanta differentialdiagnostiska sjukdomar som ger dyspepsisymtom
Funktionell dyspepsi
Motoriska, sensoriska eller psykogena orsakshypoteser
1 Helicobacterinfektion utan identifierbar somatisk orsak (t.ex. ulcus) anses vara funktionell dyspepsi.
Organisk dyspepsi
Magsår eller duodenalsår 1)
Refluxsjukdom
Tumörer i övre delen av mag-tarmkanalen
Orsaker relaterade till gallan och bukspottkörteln
Specifika inflammatoriska tillstånd i övre delen av tunntarmen (Crohns sjukdom, infektioner)
Celiaki
Andra esofagiter än reflux (eosinofil, mikrobiell)
Akalasi och andra motilitetsstörningar i övre delen av mag-tarmkanalen
Tillstånd som kan associeras med dyspepsisymtom
Irritabel tarm
Kronisk njursjukdom
Ischemisk hjärtsjukdom eller annat ischemiskt tillstånd
Psykiatriska störningar (t.ex. ångestsyndrom och somatoforma störningar)
Metabola sjukdomar (t.ex. diabetes, porfyri, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdomar, störningar i kortisolämnesomsättningen)
Besvär i överkroppens stödorgan
Lunginflammation
Långvarig gastroenterit eller motilitetsstörning efter infektion (i synnerhet hos barn)
Användning av vissa läkemedel (läs mer om Läkemedel och etiologi för dyspepsi «Lääkeaineet ja dyspepsian etiologia»3)

Refluxsjukdom

Symtom

Tabell 2. Alarmerande symtom hos barn och vuxna med besvär i övre buken.
  • Första dyspepsisymtom vid 55 års ålder eller senare
  • Svårigheter att svälja eller sväljsmärta
  • Anemi eller blödning, t.ex. blodkräkningar eller blod i avföringen (melena)
  • Palpabel resistens i övre buken eller förstorade halslymfknutor
  • Återkommande kräkning eller illamående
  • Kontinuerlig buksmärta eller buksmärta som strålar ut mot ryggen
  • Oavsiktlig viktnedgång (mer än 3 kg på ett halvår hos vuxna eller mer än 10 % minskning av den relativa vikten hos barn)

Diagnostik av besvär i övre buken

Anamnes och klinisk undersökning

Bild 1.

Helikobakteeri-vasta-ainelöydökset 10 vuoden ikäkohorteittain ilmaistuna Vammalassa (n = 7 789).

Mukailtu artikkelin Rautelin H ym. Ann Med 2004;36:82-8 kuvasta.

Laboratorieundersökningar

Gastroskopi vid diagnostik av dyspepsi och refluxsjukdom och alarmerande symtom

Alarmerande symtom

Bilddiagnostik

  • För primär diagnostik av dyspepsi är radiologiska undersökningar sällan till nytta. Se punkten Etiologi.
  • Nyttan av ultraljudsundersökning av buken som första undersökning av dyspepsi är den enda bilddiagnostiska metod som utretts tillsvidare.
  • Vid misstanke om kronisk pankreatit eller tumör i bukspottskörteln är datortomografi eller magnetundersökning av övre buken mer exakta än ultraljud, men de hör inte till primärundersökningarna vid dyspepsi.

Differentialdiagnostik

Ulcussjukdom

  • Ulcussjukdomen diagnostiseras med gastroskopi.
  • De viktigaste orsakerna till ulcussjukdom är helicobacterinfektion och användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (inklusive ASA).
  • Se punkten Helicobacter, diagnostik och behandling.
  • Hos barn är det ovanligt med helicobacterrelaterad ulcussjukdom «Hyams JS, Burke G, Davis PM ym. Abdominal pain and...»8.

Gallstenssjukdom och kronisk pankreatit

Behandling och prognos av funktionell dyspepsi

Helicobacter

Diagnostik

Behandling av helicobacterinfektion hos vuxna

Tabell 3. Rekommendation för behandling av helicobacterinfektion hos vuxna
Primär behandling Andra behandling efter resultatlös första behandling
Syrahämmare i normal dos1 + klaritromycin 500 mg + amoxicillin 1 g, alla dessa × 2/dygn i en vecka Syrahämmare i normal dos1 x 2 + amoxicillin 1 g x 2 + levofloxacin 500 mg x 1/dygn, alla dessa i 10 dygn
För penicillinöverkänsliga2: syrahämmare, normal dos1 x 2 + klaritromycin 250 mg x 2 + metronidazol 400 mg x 3/dygn, alla dessa i en vecka För penicillinöverkänsliga2 kan amoxicillin ersättas med tetracyklin, 500 mg x 4/dygn
1) Omeprazol 20 mg, esomeprazol 20 mg, lansoprazol 30 mg, pantoprazol 40 mg eller rabeprazol 20 mg
2) I oklara fall testas patienten för penicillinöverkänslighet.

Refluxsjukdom

Diagnostik

Tabell 4. Protonpumphämmare som saluförs i Finland och reguljära doseringsrekommendationer (barn och vuxna)
Dyspepsi eller lindrig esofagit Inledande behandling av svår esofagit eller eradikationsbehandling av helicobacter Behandling av esofagit Pediatrisk dos
Esomeprazol 20–40 mg x 1 40 mg x 1 (20 mg x 2) 20 mg x 1 0,5–1 mg/kg x 1/dygn, högst 40 mg/dygn, vid intensifierad behandling 1 mg/kg x 2/dygn upp till vuxendos
Lansoprazol 30 mg x 1 30 mg x 1–2 15 mg x 1
Omeprazol 20–40 mg x 1 40 mg x 1 (20 mg x 2) 10–20 mg x 1 1 mg/kg x 1 dygn, vid intensifierad behandling x 2/dygn (sic!), högst 40 mg/dygn
Pantoprazol 40 mg x 1 40 mg x 1–2 40 mg x 1
Rabeprazol 20 mg x 1 20 mg x 1–2 10 mg x 1

Behandling

Tabell 5. Icke-farmakologisk behandling av refluxsjukdom
Höjning av sängens huvudända (nattliga symtom)
Viktminskning om BMI ≥ 25,0 eller om refluxsymtomen uppkommit i samband med viktökning
Undvika kläder som stramar åt över buken
Äta små måltider (symtom efter måltid)
Undvika irriterande födoämnen (citrusfrukter, starka alkoholdrycker, tomat, kaffe, lök, starka kryddor, fet eller stekt mat, choklad, mint)
Sluta röka
Minska eller sluta med alkohol
Undvika läkemedel som ger reflux (nitroglycerinpreparat, kalciumhämmare, antikolinergika, teofyllinpreparat)

Läkemedelsbehandling

Tabell 6. Orsaker till otillräcklig PPI-respons hos personer med refluxsjukdom
Engagemang och behandlingsföljsamhet otillräckliga
Läkemedlet tas vid fel tidpunkt
Reflux som är låg i syra eller syrafri
Residual reflux: syrautsöndring nattetid, förflyttning av magsäckens syraficka
Snabb PPI-metaboliserare
Tabell 7. Differentialdiagnostik vid refluxsjukdom (anpassat enligt behandlingsrekommendation från USA)
  • Dyspepsi, IBS, psykiska orsaker
  • Funktionell halsbränna
  • Kardiella orsaker
  • Refluxkänslighet
  • Eosinofil esofagit
  • Långsam tömning av magsäcken
  • Ruminering (idisslande) eller supragastrisk rapning
  • Akalasi
  • Läkemedelsskada i matstrupen
  • Infektiv esofagit (candida, HSV)
  • Hudsjukdom i matstrupen (lichen ruber planus)
  • Bindvävssjukdom (sklerodermi)
  • Strålbehandling
  • Frätskada
  • Zollinger–Ellisons syndrom
Tabell 8. Refluxläkemedel under graviditet jämte riskklass (FDA). Källa: Färkkilä M, Heikkinen M, Isoniemi H, Puolakkainen P. Gastroenterologia ja hepatologia. Kustannus Oy Duodecim. 30.1.2018. ISBN 978-951-656-844-0. «Färkkilä M, Isoniemi H, Heikkinen M ym.  Gastroent...»83
Läkemedel FDA-klassificering Kommentar
Antacider
Kalciumkarbonat C Säker
Aluminiumhydroxid B Säker
Magnesiumhydroxid B Säker
Magnesiumtrisilikat - Acceptabel
Natriumbikarbonat C Risk för alkalos och vätskeretention
Icke-absorberbara
Sukralfat B Bra säkerhetsprofil
H2-hämmare
Ranitidin B Effekt påvisad under graviditet
Famotidin B Säker
PPI
Lansoprazol B Säker
Omeprazol C Dosberoende toxicitet vid djurförsök
Pantoprazol B Få forskningsrön, anses säker
Dopaminantagonist
Metoklopramid B Inga rapporter om teratogenicitet
FDA-klassificering:
B = Inga risker för fosterskador konstaterade vid djurförsök. Inga kontrollerade prövningar på människa.
C = Vid djurförsök har biverkningar konstaterats, men inga risker har konstaterats i kontrollerade prövningar på människa.

Förebyggande av refluxesofagitrecidiv

Kirurgisk behandling av refluxsjukdom

  • Beslutet om operativ behandling av refluxsjukdom påverkas huvudsakligen av symtom, fynd och effekten av konservativ behandling. Beslutet grundar sig på följande omständigheter:
    • Responsen på konservativ behandling är otillräcklig. Orsaker till svagt terapisvar kan vara patientens medicinvägran, försämrad livskvalitet trots medicinering (t.ex. svår regurgitation), ständigt behov av medicinering och läkemedelsbiverkningar.
    • Esofagiten fortsätter eller recidiverar trots optimal läkemedelsbehandling.
  • Andra omständigheter som ska beaktas inför beslut om operativ behandling är komplikationer såsom strikturer, sårnader, extraesofageala manifestationer (heshet, astma, skador på tandemaljen och recidiverande bronkiter) samt Barretts esofagus.
  • Antirefluxoperation eller medicinering eliminerar inte Barretts esofagus «Eipasch E, ym. The EAES clinical practice guidelin...»46, «Fuchs K, Eipasch E. Gastroesophageal reflux diseas...»101, «Rees JR, Lao-Sirieix P, Wong A ym. Treatment for B...»102. Dysplasiutvecklingen kan reduceras med operation «Rees JR, Lao-Sirieix P, Wong A ym. Treatment for B...»102, men esofaguscancer kan trots det uppkomma «Kauttu TM, Rantanen TK, Sihvo EI ym. Esophageal ad...»103.
  • Den exakta verkningsmekanismen för antirefluxoperationerna är oklar, men den anses grunda sig bland annat på
    • kirurgisk korrigering av diafragmabråck
    • återställande av längden på den del av matstrupen som finns i bukhålan
    • mekanisk sammanpressning av matstrupen och höjt intraluminalt tryck vid nedre esofagussfinktern
    • minskad relaxation av nedre esofagussfinktern
    • färre övergående relaxationsperioder i nedre esofagussfinktern.
  • Det flera olika operationstekniker för behandling av refluxsjukdom. Den vanligaste är Nissens fundoplikation genom tittkirurgi.
  • De kort- och långvariga resultaten av kirurgisk behandling är goda och operationsdödligheten låg «Salminen P, Hurme S, Ovaska J. Fifteen-year outcom...»104, «Galmiche JP, Hatlebakk J, Attwood S ym. Laparoscop...»105.
    • De vanligaste komplikationerna är dysfagi, olika gasbesvär, svullnader och diarré.
    • Halsbrännan och regurgitationen försvinner eller minskar hos omkring 90 procent av de opererade. Resultaten när det gäller halsbränna och regurgitation är bättre än med syrahämmande medicinering, men gasbesvär förekommer i större utsträckning än hos patienter som behandlas med läkemedel.
    • Efter 5–15 års uppföljning är resultaten fortfarande goda, trots att 10–40 procent av patienterna återinför syrahämmande medicinering på grund av olika buksymtom, ofta i avsaknad av objektiva grunder..

Särdrag i behandlingen av barn

Dyspepsi och refluxsjukdom

Helicobacter

Tabell 9. Doser för läkemedelsbehandling av helicobacterinfektion hos barn
Läkemedel Dos Behandlingstid (dygn)
Omeprazol 0,5–1 mg/kg (högst 20 mg) x 2/dygn 7–14
Lansoprazol 0,75 mg/kg (högst 30 mg) x 2/dygn 7–14
Pantoprazol 1,2 mg/kg (högst 40 mg) /dygn 10
Amoxicillin 25 mg/kg (högst 1 g) x 2/dygn 10
Metronidazol 10 mg/kg x 2/dygn 10
Klaritromycin 7,5 mg/kg x 2/dygn < 50 kg 500 mg x 2 > 50 kg 10
kolloidalt vismutsubcitrat 8 mg/kg/dygn fördelat på tre doser 14

Uppföljning

  • Funktionell dyspepsi kräver inte rutinmässig uppföljning.
  • Om en patient med besvär i övre buken har genomgått endoskopi på grund av samma symtom under de senaste åren och om biopsi av ventrikelslemhinnan varit normalt, behöver gastroskopi i allmänhet inte upprepas «Oksanen A, Veijola L, Korudanova B ym. Role of ear...»39.
  • Efter avslutad eradikationsbehandling av helicobacter behövs ingen uppföljning om eradikationen lyckats och detta verifierats med lämpligt test som utfallit negativt.
  • Uppföljning av sjukdom som orsakar besvär i övre buken kan vara befogad i vissa fall (ventrikelulcus, kronisk pankreatit, specifika tarminflammationer och komplicerad refluxsjukdom).
  • Funktionell dyspepsi hos barn kräver ingen uppföljning, förutsatt att grundläggande etiologiska utredningar är gjorda.
  • Reguljära antirefluxoperationer behöver inte uppföljas utöver det postoperativa skedet.
  • Vid dysplasifynd planeras uppföljningen individuellt.

Nivåstrukturerad vård

  • Besvär i övre buken undersöks och behandlas i första hand inom primärvården.
  • En del fall av organisk dyspepsi, komplicerad refluxsjukdom och svårbehandlad helicobacterinfektion kräver specialsjukvård eller ställningstagande inom specialsjukvården.
  • Uppföljning enligt anvisningar från specialsjukvården kan oftast ordnas inom primärvården.
  • De regionala anvisningarna för nivåstrukturerad vård kompletterar rekommendationen.
  • Dyspepsi hos barn undersöks och behandlas i första hand inom primärvården. Om endoskopiundersökning behövs, till exempel för att utesluta celiaki, genomförs den inom specialsjukvården.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Ylävatsavaivat ja refluksioireet»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Robert Paul

Litteratur

Besvär i övre buken och refluxsymtom. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»3

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Agréus L, Svärdsudd K, Nyrén O ym. Irritable bowel syndrome and dyspepsia in the general population: overlap and lack of stability over time. Gastroenterology 1995;109:671-80 «PMID: 7657095»PubMed
  2. Talley NJ, Zinsmeister AR, Schleck CD ym. Dyspepsia and dyspepsia subgroups: a population-based study. Gastroenterology 1992;102:1259-68 «PMID: 1551533»PubMed
  3. Choung RS, Locke GR, Schleck CD ym. Do distinct dyspepsia subgroups exist in the community? A population-based study. Am J Gastroenterol 2007;102:1983-9 «PMID: 17581264»PubMed
  4. Dent J, El-Serag HB, Wallander MA ym. Epidemiology of gastro-oesophageal reflux disease: a systematic review. Gut 2005;54:710-7 «PMID: 15831922»PubMed
  5. Ronkainen J, Aro P, Storskrubb T ym. High prevalence of gastroesophageal reflux symptoms and esophagitis with or without symptoms in the general adult Swedish population: a Kalixanda study report. Scand J Gastroenterol 2005;40:275-85 «PMID: 15932168»PubMed
  6. Richter JE, Rubenstein JH. Presentation and Epidemiology of Gastroesophageal Reflux Disease. Gastroenterology 2018;154:267-276 «PMID: 28780072»PubMed
  7. Kosunen TU, Aromaa A, Knekt P ym. Helicobacter antibodies in 1973 and 1994 in the adult population of Vammala, Finland. Epidemiol Infect 1997;119:29-34 «PMID: 9287940»PubMed
  8. Hyams JS, Burke G, Davis PM ym. Abdominal pain and irritable bowel syndrome in adolescents: a community-based study. J Pediatr 1996;129:220-6 «PMID: 8765619»PubMed
  9. Ashorn M, Mäki M, Hällström M ym. Helicobacter pylori infection in Finnish children and adolescents. A serologic cross-sectional and follow-up study. Scand J Gastroenterol 1995;30:876-9 «PMID: 8578186»PubMed
  10. Rehnberg-Laiho L, Rautelin H, Valle M ym. Persisting Helicobacter antibodies in Finnish children and adolescents between two and twenty years of age. Pediatr Infect Dis J 1998;17:796-9 «PMID: 9779764»PubMed
  11. Heikkinen M, Pikkarainen P, Takala J ym. Etiology of dyspepsia: four hundred unselected consecutive patients in general practice. Scand J Gastroenterol 1995;30:519-23 «PMID: 7569757»PubMed
  12. Malmi H, Kautiainen H, Virta LJ ym. Incidence and complications of peptic ulcer disease requiring hospitalisation have markedly decreased in Finland. Aliment Pharmacol Ther 2014;39:496-506 «PMID: 24461085»PubMed
  13. Zagari RM, Law GR, Fuccio L ym. Epidemiology of functional dyspepsia and subgroups in the Italian general population: an endoscopic study. Gastroenterology 2010;138:1302-11 «PMID: 20074574»PubMed
  14. Wiklund I, Butler-Wheelhouse P. Psychosocial factors and their role in symptomatic gastroesophageal reflux disease and functional dyspepsia. Scand J Gastroenterol Suppl 1996;220:94-100 «PMID: 8898445»PubMed
  15. Sealock RJ, Rendon G, El-Serag HB. Systematic review: the epidemiology of eosinophilic oesophagitis in adults. Aliment Pharmacol Ther 2010;32:712-9 «PMID: 20662785»PubMed
  16. Warners MJ, Oude Nijhuis RAB, de Wijkerslooth LRH ym. The natural course of eosinophilic esophagitis and long-term consequences of undiagnosed disease in a large cohort. Am J Gastroenterol 2018;113:836-844 «PMID: 29700481»PubMed
  17. Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 27.3.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  18. Tack J, Pandolfino JE. Pathophysiology of Gastroesophageal Reflux Disease. Gastroenterology 2018;154:277-288 «PMID: 29037470»PubMed
  19. Voutilainen M. Ruokatorvi. Refluksisairaus. Kirjassa: Gastrorenterologia ja hepatologia. Färkkilä M, Heikkinen M, Isoniemi H, Puolakkainen P. (toim.) Kustannus oy Duodecim; Helsinki 2018, 3. uudistettu painos
  20. Ammoury RF, Pfefferkorn Mdel R, Croffie JM. Functional gastrointestinal disorders: past and present. World J Pediatr 2009;5:103-12 «PMID: 19718531»PubMed
  21. Huertas-Ceballos A, Logan S, Bennett C ym. Pharmacological interventions for recurrent abdominal pain (RAP) and irritable bowel syndrome (IBS) in childhood. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD003017 «PMID: 18254013»PubMed
  22. World Gastroenterology Organisation.. World Gastroenterology Organisation Global Guideline: Helicobacter pylori in developing countries. J Clin Gastroenterol 2011;45:383-8 «PMID: 21415768»PubMed
  23. Ladabaum U, Chey WD, Scheiman JM ym. Reappraisal of non-invasive management strategies for uninvestigated dyspepsia: a cost-minimization analysis. Aliment Pharmacol Ther 2002;16:1491-501 «PMID: 12182749»PubMed
  24. Spiegel BM, Vakil NB, Ofman JJ. Dyspepsia management in primary care: a decision analysis of competing strategies. Gastroenterology 2002;122:1270-85 «PMID: 11984514»PubMed
  25. Rautelin H, Kosunen TU. Helicobacter pylori infection in Finland. Ann Med 2004;36:82-8 «PMID: 15119828»PubMed
  26. Suomen Syöpärekisteri, tilastot, https://syoparekisteri.fi/tilastot/ «https://syoparekisteri.fi/tilastot/»2
  27. Salomaa-Räsänen A, Kosunen TU, Aromaa AR ym. A "screen-and-treat" approach for Helicobacter pylori infection: a population-based study in Vammala, Finland. Helicobacter 2010;15:28-37 «PMID: 20302587»PubMed
  28. Ford AC, Axon AT. Epidemiology of Helicobacter pylori infection and public health implications. Helicobacter 2010;15 Suppl 1:1-6 «PMID: 21054646»PubMed
  29. Keliakia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Gastroenterologiayhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2010 (viitattu 27.3.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  30. Canadian Agency for Drugs and Technologies in Heath 2017. Urgent, Non-Screening Fecal Occult Blood Testing for Patients with Suspected Gastrointestinal Bleeding: A Review of Clinical Effectiveness and Guidelines. 3.1.2017. «https://www.cadth.ca/sites/default/files/pdf/htis/2017/RC0839%20FOBT%20in%20Hospitals%20Final.pdf»4 (siteerattu 31.10.2018).
  31. Voutilainen M, Sipponen P, Mecklin JP ym. Gastroesophageal reflux disease: prevalence, clinical, endoscopic and histopathological findings in 1,128 consecutive patients referred for endoscopy due to dyspeptic and reflux symptoms. Digestion 2000;61:6-13 «PMID: 10671769»PubMed
  32. Wallace MB, Durkalski VL, Vaughan J ym. Age and alarm symptoms do not predict endoscopic findings among patients with dyspepsia: a multicentre database study. Gut 2001;49:29-34 «PMID: 11413107»PubMed
  33. Voutilainen M, Mäntynen T, Mauranen K ym. Is it possible to reduce endoscopy workload using age, alarm symptoms and H. pylori as predictors of peptic ulcer and oesophagogastric cancers? Dig Liver Dis 2005;37:526-32 «PMID: 15975541»PubMed
  34. Vakil N, Talley N, van Zanten SV ym. Cost of detecting malignant lesions by endoscopy in 2741 primary care dyspeptic patients without alarm symptoms. Clin Gastroenterol Hepatol 2009;7:756-61 «PMID: 19364542»PubMed
  35. Heikkinen M, Pikkarainen P, Eskelinen M ym. GPs' ability to diagnose dyspepsia based only on physical examination and patient history. Scand J Prim Health Care 2000;18:99-104 «PMID: 10944064»PubMed
  36. Moayyedi P, Talley NJ, Fennerty MB ym. Can the clinical history distinguish between organic and functional dyspepsia? JAMA 2006;295:1566-76 «PMID: 16595759»PubMed
  37. Breslin NP, Thomson AB, Bailey RJ ym. Gastric cancer and other endoscopic diagnoses in patients with benign dyspepsia. Gut 2000;46:93-7 «PMID: 10601062»PubMed
  38. Gillen D, McColl KE. Does concern about missing malignancy justify endoscopy in uncomplicated dyspepsia in patients aged less than 55? Am J Gastroenterol 1999;94:75-9 «PMID: 9934734»PubMed
  39. Oksanen A, Veijola L, Korudanova B ym. Role of earlier gastroscopy in predicting findings on repeat gastroscopy in a population with a low H. pylori prevalence. Scand J Gastroenterol 2008;43:1044-9 «PMID: 18609178»PubMed
  40. Bowrey DJ, Griffin SM, Wayman J ym. Use of alarm symptoms to select dyspeptics for endoscopy causes patients with curable esophagogastric cancer to be overlooked. Surg Endosc 2006;20:1725-8 «PMID: 17024539»PubMed
  41. Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Dyspepsia. A national clinical guideline. March 2003
  42. Talley NJ, Vakil N, Practice Parameters Committee of the American College of Gastroenterology.. Guidelines for the management of dyspepsia. Am J Gastroenterol 2005;100:2324-37 «PMID: 16181387»PubMed
  43. Mason JM, Delaney B, Moayyedi P ym. Managing dyspepsia without alarm signs in primary care: new national guidance for England and Wales. Aliment Pharmacol Ther 2005;21:1135-43 «PMID: 15854176»PubMed
  44. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim,Toimitus. Ajankohtaista Lääkärin käsikirjasta. Ylävatsaoireet (dyspepsia). Duodecim 2011;127:143-5 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo99301»5
  45. Moayyedi PM, Lacy BE, Andrews CN ym. ACG and CAG Clinical Guideline: Management of Dyspepsia. Am J Gastroenterol 2017;112:988-1013 «PMID: 28631728»PubMed
  46. Eipasch E, ym. The EAES clinical practice guidelines on laparoscopic antireflux surgery for gastroesophageal reflux disease (1997). Kirjassa: EAES Guidelines for Endoscopic Surgery. Neugebauer EA, Fingerhut A (toim). Springer 2006;97-124
  47. Peräaho M, Nordback I. Kroonisen haimatulehduksen diagnostiikka ja lääkehoito. Suom Lääkäril 2006;61:435-9
  48. Koskenpato J, Farkkilä M, Sipponen P. Helicobacter pylori eradication and standardized 3-month omeprazole therapy in functional dyspepsia. Am J Gastroenterol 2001;96:2866-72 «PMID: 11693319»PubMed
  49. Veldhuyzen van Zanten SJ, Cleary C, Talley NJ ym. Drug treatment of functional dyspepsia: a systematic analysis of trial methodology with recommendations for design of future trials. Am J Gastroenterol 1996;91:660-73 «PMID: 8677926»PubMed
  50. Lacy BE, Talley NJ, Locke GR 3rd ym. Review article: current treatment options and management of functional dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2012;36:3-15 «PMID: 22591037»PubMed
  51. Bolling-Sternevald E, Lauritsen K, Aalykke C ym. Effect of profound acid suppression in functional dyspepsia: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Scand J Gastroenterol 2002;37:1395-402 «PMID: 12523588»PubMed
  52. Kinoshita Y, Hashimoto T, Kawamura A ym. Effects of famotidine, mosapride and tandospirone for treatment of functional dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2005;21 Suppl 2:37-41 «PMID: 15943845»PubMed
  53. Calvert EL, Houghton LA, Cooper P ym. Long-term improvement in functional dyspepsia using hypnotherapy. Gastroenterology 2002;123:1778-85 «PMID: 12454833»PubMed
  54. Hamilton J, Guthrie E, Creed F ym. A randomized controlled trial of psychotherapy in patients with chronic functional dyspepsia. Gastroenterology 2000;119:661-9 «PMID: 10982759»PubMed
  55. Talley NJ, Locke GR, Saito YA ym. Effect of Amitriptyline and Escitalopram on Functional Dyspepsia: A Multicenter, Randomized Controlled Study. Gastroenterology 2015;149:340-9.e2 «PMID: 25921377»PubMed
  56. Ford A, ym. Efficacy of Psychotic Drugs in Fuctional Dyspepsia: Systematic Review and Meta-analysis. GUT 2016;66:411-20
  57. El-Serag HB, Talley NJ. Systemic review: the prevalence and clinical course of functional dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2004;19:643-54 «PMID: 15023166»PubMed
  58. Heikkinen M, Färkkilä M. Long-term outcome of functional dyspepsia: effect of Helicobacter pylori infection. A 6- to 7-year follow-up study. Scand J Gastroenterol 2002;37:905-10 «PMID: 12229964»PubMed
  59. Lindell GH, Celebioglu F, Graffner HO. Non-ulcer dyspepsia in the long-term perspective. Eur J Gastroenterol Hepatol 1995;7:829-33 «PMID: 8574713»PubMed
  60. Reimer C, Søndergaard B, Hilsted L ym. Proton-pump inhibitor therapy induces acid-related symptoms in healthy volunteers after withdrawal of therapy. Gastroenterology 2009;137:80-7, 87.e1 «PMID: 19362552»PubMed
  61. Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current concepts in the management of Helicobacter pylori infection: the Maastricht III Consensus Report. Gut 2007;56:772-81 «PMID: 17170018»PubMed
  62. Moayyedi P, Soo S, Deeks J ym. Systematic review and economic evaluation of Helicobacter pylori eradication treatment for non-ulcer dyspepsia. Dyspepsia Review Group. BMJ 2000;321:659-64 «PMID: 10987767»PubMed
  63. Bornschein J, Rokkas T, Selgrad M ym. Helicobacter pylori and clinical aspects of gastric cancer. Helicobacter 2009;14 Suppl 1:41-5 «PMID: 19712167»PubMed
  64. Beckman E, Saracino I, Fiorini G ym. A Novel Stool PCR Test for Helicobacter pylori May Predict Clarithromycin Resistance and Eradication of Infection at a High Rate. J Clin Microbiol 2017;55:2400-2405 «PMID: 28515219»PubMed
  65. Osaki T, Mabe K, Zaman C ym. Usefulness of detection of clarithromycin-resistant Helicobacter pylori from fecal specimens for young adults treated with eradication therapy. Helicobacter 2017;22: «PMID: 28544222»PubMed
  66. Veijola L, Oksanen A, Linnala A ym. Persisting chronic gastritis and elevated Helicobacter pylori antibodies after successful eradication therapy. Helicobacter 2007;12:605-8 «PMID: 18001400»PubMed
  67. De Francesco V, Margiotta M, Zullo A ym. Clarithromycin-resistant genotypes and eradication of Helicobacter pylori. Ann Intern Med 2006;144:94-100 «PMID: 16418408»PubMed
  68. Mégraud F, Lehours P. Helicobacter pylori detection and antimicrobial susceptibility testing. Clin Microbiol Rev 2007;20:280-322 «PMID: 17428887»PubMed
  69. Lerang F, Moum B, Mowinckel P ym. Accuracy of seven different tests for the diagnosis of Helicobacter pylori infection and the impact of H2-receptor antagonists on test results. Scand J Gastroenterol 1998;33:364-9 «PMID: 9605257»PubMed
  70. Cutler AF, Havstad S, Ma CK ym. Accuracy of invasive and noninvasive tests to diagnose Helicobacter pylori infection. Gastroenterology 1995;109:136-41 «PMID: 7540995»PubMed
  71. Graham DY, Fischbach L. Helicobacter pylori treatment in the era of increasing antibiotic resistance. Gut 2010;59:1143-53 «PMID: 20525969»PubMed
  72. Koivisto TT, Rautelin HI, Voutilainen ME ym. Primary Helicobacter pylori resistance to metronidazole and clarithromycin in the Finnish population. Aliment Pharmacol Ther 2004;19:1009-17 «PMID: 15113368»PubMed
  73. Kostamo P, Veijola L, Oksanen A ym. Recent trends in primary antimicrobial resistance of Helicobacter pylori in Finland. Int J Antimicrob Agents 2011;37:22-5 «PMID: 21084175»PubMed
  74. Assem M, El Azab G, Rasheed MA ym. Efficacy and safety of Levofloxacin, Clarithromycin and Esomeprazol as first line triple therapy for Helicobacter pylori eradication in Middle East. Prospective, randomized, blind, comparative, multicenter study. Eur J Intern Med 2010;21:310-4 «PMID: 20603042»PubMed
  75. Perez Aldana L, Kato M, Nakagawa S ym. The relationship between consumption of antimicrobial agents and the prevalence of primary Helicobacter pylori resistance. Helicobacter 2002;7:306-9 «PMID: 12390210»PubMed
  76. Koivisto TT, Rautelin HI, Voutilainen ME ym. First-line eradication therapy for Helicobacter pylori in primary health care based on antibiotic resistance: results of three eradication regimens. Aliment Pharmacol Ther 2005;21:773-82 «PMID: 15771764»PubMed
  77. Veijola L, Myllyluoma E, Korpela R ym. Stool antigen tests in the diagnosis of Helicobacter pylori infection before and after eradication therapy. World J Gastroenterol 2005;11:7340-4 «PMID: 16437639»PubMed
  78. Arkkila PE, Seppälä K, Kosunen TU ym. Helicobacter pylori eradication as the sole treatment for gastric and duodenal ulcers. Eur J Gastroenterol Hepatol 2005;17:93-101 «PMID: 15647648»PubMed
  79. Ford AC, Delaney BC, Forman D ym. Eradication therapy for peptic ulcer disease in Helicobacter pylori positive patients. Cochrane Database Syst Rev 2006;2:CD003840 «PMID: 16625592»PubMed
  80. Numans ME, Lau J, de Wit NJ ym. Short-term treatment with proton-pump inhibitors as a test for gastroesophageal reflux disease: a meta-analysis of diagnostic test characteristics. Ann Intern Med 2004;140:518-27 «PMID: 15068979»PubMed
  81. Aanen MC, Weusten BL, Numans ME ym. Diagnostic value of the proton pump inhibitor test for gastro-oesophageal reflux disease in primary care. Aliment Pharmacol Ther 2006;24:1377-84 «PMID: 17059519»PubMed
  82. de Leone A, Tonini M, Dominici P ym. The proton pump inhibitor test for gastroesophageal reflux disease: optimal cut-off value and duration. Dig Liver Dis 2010;42:785-90 «PMID: 20452300»PubMed
  83. Färkkilä M, Isoniemi H, Heikkinen M ym.  Gastroenterologia ja hepatologia. Kustannus Oy Duodecim 2018;ISBN 978-951-656-844-0
  84. Gyawali CP, Kahrilas PJ, Savarino E ym. Modern diagnosis of GERD: the Lyon Consensus. Gut 2018;67:1351-1362 «PMID: 29437910»PubMed
  85. Furuta GT, Liacouras CA, Collins MH ym. Eosinophilic esophagitis in children and adults: a systematic review and consensus recommendations for diagnosis and treatment. Gastroenterology 2007;133:1342-63 «PMID: 17919504»PubMed
  86. Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal Reflux Disease. Gastroenterology 2018;154:302-318 «PMID: 28827081»PubMed
  87. Pandit S, Boktor M, Alexander JS ym. Gastroesophageal reflux disease: A clinical overview for primary care physicians. Pathophysiology 2018;25:1-11 «PMID: 28943113»PubMed
  88. Hatlebakk JG, Katz PO, Camacho-Lobato L ym. Proton pump inhibitors: better acid suppression when taken before a meal than without a meal. Aliment Pharmacol Ther 2000;14:1267-72 «PMID: 11012470»PubMed
  89. Furuta K, Adachi K, Aimi M ym. Effect of Timing of Proton Pump Inhibitor Administration on Acid Suppression. Digestion 2016;93:111-20 «PMID: 26637113»PubMed
  90. Gillen D, McColl KE. Problems related to acid rebound and tachyphylaxis. Best Pract Res Clin Gastroenterol 2001;15:487-95 «PMID: 11403541»PubMed
  91. Kung YM, Hsu WH, Wu MC ym. Recent Advances in the Pharmacological Management of Gastroesophageal Reflux Disease. Dig Dis Sci 2017;62:3298-3316 «PMID: 29110162»PubMed
  92. Bashashati M, Hejazi RA, Andrews CN ym. Gastroesophageal reflux symptoms not responding to proton pump inhibitor: GERD, NERD, NARD, esophageal hypersensitivity or dyspepsia? Can J Gastroenterol Hepatol 2014;28:335-41 «PMID: 24719900»PubMed
  93. Majithia R, Johnson DA. Are proton pump inhibitors safe during pregnancy and lactation? Evidence to date. Drugs 2012;72:171-9 «PMID: 22239714»PubMed
  94. Pasternak B, Hviid A. Use of proton-pump inhibitors in early pregnancy and the risk of birth defects. N Engl J Med 2010;363:2114-23 «PMID: 21105793»PubMed
  95. Boregowda G, Shehata HA. Gastrointestinal and liver disease in pregnancy. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol 2013;27:835-53 «PMID: 24207084»PubMed
  96. Gerson LB. Treatment of gastroesophageal reflux disease during pregnancy. Gastroenterol Hepatol (N Y) 2012;8:763-4 «PMID: 24672414»PubMed
  97. Rosen R, Vandenplas Y, Singendonk M ym. Pediatric Gastroesophageal Reflux Clinical Practice Guidelines: Joint Recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition and the European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2018;66:516-554 «PMID: 29470322»PubMed
  98. Kahrilas PJ, Shaheen NJ, Vaezi MF ym. American Gastroenterological Association Institute technical review on the management of gastroesophageal reflux disease. Gastroenterology 2008;135:1392-1413, 1413.e1-5 «PMID: 18801365»PubMed
  99. Kuster E, Ros E, Toledo-Pimentel V ym. Predictive factors of the long term outcome in gastro-oesophageal reflux disease: six year follow up of 107 patients. Gut 1994;35:8-14 «PMID: 8307456»PubMed
  100. Nissinen M. Protonipumpun estäjät lääkemarkkinoilla yli kaksi vuosikymmentä. Duodecim 2011;127:785-92 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo99492»6
  101. Fuchs K, Eipasch E. Gastroesophageal reflux disease – update 2006. Kirjassa: EAES Guidelines for Endoscopic Surgery. Neugebauer EA, Fingerhut A (toim). Springer 2006;125-42
  102. Rees JR, Lao-Sirieix P, Wong A ym. Treatment for Barrett's oesophagus. Cochrane Database Syst Rev 2010;1:CD004060 «PMID: 20091557»PubMed
  103. Kauttu TM, Rantanen TK, Sihvo EI ym. Esophageal adenocarcinoma arising after antireflux surgery: a population-based analysis. Eur J Cardiothorac Surg 2011;40:1450-4; discussion 1454 «PMID: 21546258»PubMed
  104. Salminen P, Hurme S, Ovaska J. Fifteen-year outcome of laparoscopic and open Nissen fundoplication: a randomized clinical trial. Ann Thorac Surg 2012;93:228-33 «PMID: 22098922»PubMed
  105. Galmiche JP, Hatlebakk J, Attwood S ym. Laparoscopic antireflux surgery vs esomeprazole treatment for chronic GERD: the LOTUS randomized clinical trial. JAMA 2011;305:1969-77 «PMID: 21586712»PubMed
  106. Romano C, Valenti S, Cardile S ym. Functional Dyspepsia: An Enigma in a Conundrum. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2016;63:579-584 «PMID: 27437927»PubMed
  107. Augood C, MacLennan S, Gilbert R ym. Cisapride treatment for gastro-oesophageal reflux in children. Cochrane Database Syst Rev 2003;4:CD002300 «PMID: 14583950»PubMed
  108. van der Pol RJ, Smits MJ, van Wijk MP ym. Efficacy of proton-pump inhibitors in children with gastroesophageal reflux disease: a systematic review. Pediatrics 2011;127:925-35 «PMID: 21464183»PubMed
  109. Orenstein SR, Hassall E, Furmaga-Jablonska W ym. Multicenter, double-blind, randomized, placebo-controlled trial assessing the efficacy and safety of proton pump inhibitor lansoprazole in infants with symptoms of gastroesophageal reflux disease. J Pediatr 2009;154:514-520.e4 «PMID: 19054529»PubMed
  110. Tsou VM, Baker R, Book L ym. Multicenter, randomized, double-blind study comparing 20 and 40 mg of pantoprazole for symptom relief in adolescents (12 to 16 years of age) with gastroesophageal reflux disease (GERD). Clin Pediatr (Phila) 2006;45:741-9 «PMID: 16968960»PubMed
  111. Winter H, Kum-Nji P, Mahomedy SH ym. Efficacy and safety of pantoprazole delayed-release granules for oral suspension in a placebo-controlled treatment-withdrawal study in infants 1-11 months old with symptomatic GERD. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2010;50:609-18 «PMID: 20400912»PubMed
  112. Lee JH, Kim MJ, Lee JS ym. The effects of three alternative treatment strategies after 8 weeks of proton pump inhibitor therapy for GERD in children. Arch Dis Child 2011;96:9-13 «PMID: 20870626»PubMed
  113. Tolia V, Bishop PR, Tsou VM ym. Multicenter, randomized, double-blind study comparing 10, 20 and 40 mg pantoprazole in children (5-11 years) with symptomatic gastroesophageal reflux disease. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2006;42:384-91 «PMID: 16641576»PubMed
  114. Kato S, Ebina K, Fujii K ym. Effect of omeprazole in the treatment of refractory acid-related diseases in childhood: endoscopic healing and twenty-four-hour intragastric acidity. J Pediatr 1996;128:415-21 «PMID: 8774516»PubMed
  115. See MC, Birnbaum AH, Schechter CB ym. Double-blind, placebo-controlled trial of famotidine in children with abdominal pain and dyspepsia: global and quantitative assessment. Dig Dis Sci 2001;46:985-92 «PMID: 11341669»PubMed
  116. Gunasekaran T, Tolia V, Colletti RB ym. Effects of esomeprazole treatment for gastroesophageal reflux disease on quality of life in 12- to 17-year-old adolescents: an international health outcomes study. BMC Gastroenterol 2009;9:84 «PMID: 19922626»PubMed
  117. Tolia V, Gilger MA, Barker PN ym. Healing of erosive esophagitis and improvement of symptoms of gastroesophageal reflux disease after esomeprazole treatment in children 12 to 36 months old. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2010;51:593-8 «PMID: 20706150»PubMed
  118. Jones NL, Koletzko S, Goodman K ym. Joint ESPGHAN/NASPGHAN Guidelines for the Management of Helicobacter pylori in Children and Adolescents (Update 2016). J Pediatr Gastroenterol Nutr 2017;64:991-1003 «PMID: 28541262»PubMed
  119. Correa Silva RG, Machado NC, Carvalho MA ym. Helicobacter pylori infection is high in paediatric nonulcer dyspepsia but not associated with specific gastrointestinal symptoms. Acta Paediatr 2016;105:e228-31 «PMID: 26821362»PubMed
  120. Friesen CA, Lin Z, Garola R ym. Chronic gastritis is not associated with gastric dysrhythmia or delayed solid emptying in children with dyspepsia. Dig Dis Sci 2005;50:1012-8 «PMID: 15986846»PubMed
  121. Arendt R. [Gallstone dyspepsia--a myth?]. Fortschr Med 1993;111:119-21 «PMID: 8509003»PubMed
  122. Arents NL, Thijs JC, van Zwet AA ym. Approach to treatment of dyspepsia in primary care: a randomized trial comparing "test-and-treat" with prompt endoscopy. Arch Intern Med 2003;163:1606-12 «PMID: 12860586»PubMed
  123. Aro P, Talley NJ, Ronkainen J ym. Anxiety is associated with uninvestigated and functional dyspepsia (Rome III criteria) in a Swedish population-based study. Gastroenterology 2009;137:94-100 «PMID: 19328797»PubMed
  124. Bates T, Ebbs SR, Harrison M ym. Influence of cholecystectomy on symptoms. Br J Surg 1991;78:964-7 «PMID: 1913118»PubMed
  125. Berhane T, Vetrhus M, Hausken T ym. Pain attacks in non-complicated and complicated gallstone disease have a characteristic pattern and are accompanied by dyspepsia in most patients: the results of a prospective study. Scand J Gastroenterol 2006;41:93-101 «PMID: 16373282»PubMed
  126. Breckan RK, Paulssen EJ, Asfeldt AM ym. The impact of body mass index and Helicobacter pylori infection on gastro-oesophageal reflux symptoms: a population-based study in Northern Norway. Scand J Gastroenterol 2009;44:1060-6 «PMID: 19593688»PubMed
  127. Christie J, Shepherd NA, Codling BW ym. Gastric cancer below the age of 55: implications for screening patients with uncomplicated dyspepsia. Gut 1997;41:513-7 «PMID: 9391251»PubMed
  128. Fletcher J, Derakhshan MH, Jones GR ym. BMI is superior to symptoms in predicting response to proton pump inhibitor: randomised trial in patients with upper gastrointestinal symptoms and normal endoscopy. Gut 2011;60:442-8 «PMID: 21159892»PubMed
  129. Ford AC, Marwaha A, Lim A ym. What is the prevalence of clinically significant endoscopic findings in subjects with dyspepsia? Systematic review and meta-analysis. Clin Gastroenterol Hepatol 2010;8:830-7, 837.e1-2 «PMID: 20541625»PubMed
  130. Gisbert JP, Pajares JM. Systematic review and meta-analysis: is 1-week proton pump inhibitor-based triple therapy sufficient to heal peptic ulcer? Aliment Pharmacol Ther 2005;21:795-804 «PMID: 15801914»PubMed
  131. Gisbert JP, Pajares JM. Stool antigen test for the diagnosis of Helicobacter pylori infection: a systematic review. Helicobacter 2004;9:347-68 «PMID: 15270750»PubMed
  132. Harvey RF, Spence RW, Lane JA ym. Relationship between the birth cohort pattern of Helicobacter pylori infection and the epidemiology of duodenal ulcer. QJM 2002;95:519-25 «PMID: 12145391»PubMed
  133. Heikkinen MT, Pikkarainen PH, Takala JK ym. Diagnostic methods in dyspepsia: the usefulness of upper abdominal ultrasound and gastroscopy. Scand J Prim Health Care 1997;15:82-6 «PMID: 9232708»PubMed
  134. Higuchi K, Fujiwara Y, Tominaga K ym. Is eradication sufficient to heal gastric ulcers in patients infected with Helicobacter pylori? A randomized, controlled, prospective study. Aliment Pharmacol Ther 2003;17:111-7 «PMID: 12492739»PubMed
  135. Huang J, Hunt RH. The importance of clarithromycin dose in the management of Helicobacter pylori infection: a meta-analysis of triple therapies with a proton pump inhibitor, clarithromycin and amoxycillin or metronidazole. Aliment Pharmacol Ther 1999;13:719-29 «PMID: 10383500»PubMed
  136. Irvani S, Hashemi MR, Moghadam KG ym. Accuracy of serum pepsinogens I and II, gastrin-17 and anti-helicobacter pylori antibodies in histological diagnoses of atrophic gastritis. Minerva Gastroenterol Dietol 2010;56:13-7 «PMID: 20190719»PubMed
  137. Kraag N, Thijs C, Knipschild P. Dyspepsia--how noisy are gallstones? A meta-analysis of epidemiologic studies of biliary pain, dyspeptic symptoms, and food intolerance. Scand J Gastroenterol 1995;30:411-21 «PMID: 7638565»PubMed
  138. Lassen AT, Hallas J, Schaffalitzky de Muckadell OB. Helicobacter pylori test and eradicate versus prompt endoscopy for management of dyspeptic patients: 6.7 year follow up of a randomised trial. Gut 2004;53:1758-63 «PMID: 15542510»PubMed
  139. Leung WK, Wu MS, Kakugawa Y ym. Screening for gastric cancer in Asia: current evidence and practice. Lancet Oncol 2008;9:279-87 «PMID: 18308253»PubMed
  140. Lorusso D, Porcelli P, Pezzolla F ym. Persistent dyspepsia after laparoscopic cholecystectomy. The influence of psychological factors. Scand J Gastroenterol 2003;38:653-8 «PMID: 12825875»PubMed
  141. McColl KE, Murray LS, Gillen D ym. Randomised trial of endoscopy with testing for Helicobacter pylori compared with non-invasive H pylori testing alone in the management of dyspepsia. BMJ 2002;324:999-1002 «PMID: 11976239»PubMed
  142. Mertens MC, Roukema JA, Scholtes VP ym. Risk assessment in cholelithiasis: is cholecystectomy always to be preferred? J Gastrointest Surg 2010;14:1271-9 «PMID: 20502977»PubMed
  143. Nam SY, Choi IJ, Ryu KH ym. Abdominal visceral adipose tissue volume is associated with increased risk of erosive esophagitis in men and women. Gastroenterology 2010;139:1902-1911.e2 «PMID: 20727886»PubMed
  144. Neumann H, Monkemuller K, Kandulski A ym. Dyspepsia and IBS symptoms in patients with NERD, ERD and Barrett's esophagus. Dig Dis 2008;26:243-7 «PMID: 18463443»PubMed
  145. Pajala M, Heikkinen M, Hintikka J. Mental distress in patients with functional or organic dyspepsia: a comparative study with a sample of the general population. Aliment Pharmacol Ther 2005;21:277-81 «PMID: 15691302»PubMed
  146. Pajala M, Heikkinen M, Hintikka J. A prospective 1-year follow-up study in patients with functional or organic dyspepsia: changes in gastrointestinal symptoms, mental distress and fear of serious illness. Aliment Pharmacol Ther 2006;24:1241-6 «PMID: 17014583»PubMed
  147. Peitz U, Wex T, Vieth M ym. Correlation of serum pepsinogens and gastrin-17 with atrophic gastritis in gastroesophageal reflux patients: a matched-pairs study. J Gastroenterol Hepatol 2011;26:82-9 «PMID: 21175799»PubMed
  148. Pinto-Sanchez MI, Yuan Y, Hassan A ym. Proton pump inhibitors for functional dyspepsia. Cochrane Database Syst Rev 2017;11:CD011194 «PMID: 29161458»PubMed
  149. Rasmussen M, Kronborg O. Upper gastrointestinal cancer in a population-based screening program with fecal occult blood test for colorectal cancer. Scand J Gastroenterol 2002;37:95-8 «PMID: 11843044»PubMed
  150. Ros E, Zambon D. Postcholecystectomy symptoms. A prospective study of gall stone patients before and two years after surgery. Gut 1987;28:1500-4 «PMID: 3428678»PubMed
  151. Saad RJ, Schoenfeld P, Kim HM ym. Levofloxacin-based triple therapy versus bismuth-based quadruple therapy for persistent Helicobacter pylori infection: a meta-analysis. Am J Gastroenterol 2006;101:488-96 «PMID: 16542284»PubMed
  152. Savarino E, Pohl D, Zentilin P ym. Functional heartburn has more in common with functional dyspepsia than with non-erosive reflux disease. Gut 2009;58:1185-91 «PMID: 19460766»PubMed
  153. Soo S, Moayyedi P, Deeks JJ ym. WITHDRAWN: Psychological interventions for non-ulcer dyspepsia. Cochrane Database Syst Rev 2011;2:CD002301 «PMID: 21328255»PubMed
  154. Talley NJ, Locke GR, Saito YA ym. Effect of Amitriptyline and Escitalopram on Functional Dyspepsia: A Multicenter, Randomized Controlled Study. Gastroenterology 2015;149:340-9.e2 «PMID: 25921377»PubMed
  155. Vaira D, Holton J, Menegatti M ym. Review article:invasive and non-invasive tests for Helicobacter pylori infection. Aliment Pharmacol Ther 2000;14 Suppl 3:13-22 «PMID: 11050483»PubMed
  156. Vaira D, Malfertheiner P, Mégraud F ym. Diagnosis of Helicobacter pylori infection with a new non-invasive antigen-based assay. HpSA European study group. Lancet 1999;354:30-3 «PMID: 10406362»PubMed
  157. Vakil N, Moayyedi P, Fennerty MB ym. Limited value of alarm features in the diagnosis of upper gastrointestinal malignancy: systematic review and meta-analysis. Gastroenterology 2006;131:390-401; quiz 659-60 «PMID: 16890592»PubMed
  158. van Marrewijk CJ, van Oijen MG, Paloheimo LI ym. Influence of gastric mucosal status on success of stepwise acid suppressive therapy for dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2009;30:82-9 «PMID: 19309389»PubMed
  159. Wang WH, Huang JQ, Zheng GF ym. Head-to-head comparison of H2-receptor antagonists and proton pump inhibitors in the treatment of erosive esophagitis: a meta-analysis. World J Gastroenterol 2005;11:4067-77 «PMID: 15996033»PubMed
  160. Wenzhen Y, Yumin L, Quanlin G ym. Is antimicrobial susceptibility testing necessary before first-line treatment for Helicobacter pylori infection? Meta-analysis of randomized controlled trials. Intern Med 2010;49:1103-9 «PMID: 20558925»PubMed
  161. Xiao YL, Peng S, Tao J ym. Prevalence and symptom pattern of pathologic esophageal acid reflux in patients with functional dyspepsia based on the Rome III criteria. Am J Gastroenterol 2010;105:2626-31 «PMID: 20823838»PubMed

A

Gastroskopia dyspepsian hoidossa

Komplisoitumatonta dyspepsiaa alle 55-vuotiailla voidaan hoitaa ensisijaisesti tekemättä gastroskopiaa.

A

Helikobakteeri-infektion hoito, kun primaari hoito epäonnistuu

Happopumpun salpaajan, levofloksasiinin ja amoksisilliinin tai klaritromysiinin yhdistelmä on tehokas helikobakteerin häätöhoito.

A

Helikobakteerin diagnoosi

Jos endoskopiaa ei tehdä, suositeltavia non-invasiivisia testejä sekä primaaridiagnostiikassa että hoitotuloksen selvittämisessä ovat 13C-ureahengitystesti ja ulosteen antigeenimääritys.

A

Helikobakteerin ensisijainen hoito

Kolmoishoito happopumpun salpaaja, klaritromysiini ja amoksisilliini tai metronidatsoli on tehokas helikobakteerin häätöhoito.

A

Hälyttävät oireet gastroskopian aiheena

Hälyttävä oire ennustaa vain tyydyttävästi merkittäviä löydöksiä gastroskopiassa.

A

Toiminnallisen dyspepsian hoito PPI-lääkkeillä ja H2-salpaajilla

PPI-valmisteet ja H2-salpaajat lieventävät dyspepsiaoireita.

A

Ulkushoito potilailla, joilla on helikobakteeri-infektio

Helikobakteerin aiheuttamaa komplisoitumatonta pohjukaissuolihaavaa sairastavilla helikobakteerin häätöhoito yhden viikon ajan on riittävä hoito.

B

PPI-lääkkeet ja H2-salpaajat refluksiesofagiitin hoidossa

PPI-lääkkeet ovat ilmeisesti H2-salpaajia tehokkaampia refluksiesofagiitin hoidossa.

C

Dyspepsia ja sappikivet

Sappipotilaiden dyspepsia ei useimmiten johtune sappikivistä.

C

Dyspepsia leikkausindikaationa

Sappikivipotilaan leikkausaiheeksi ei riittäne dyspepsia.

C

Helikobakteerin esiintyminen riippuu syntymävuodesta

Kehittyneissä maissa helikobakteeri-infektio lienee käynyt harvinaiseksi nuorissa ikäluokissa.

C

Hälyttävät oireet ja mahasyöpä

Useimmilla mahasyöpää sairastavilla lienee yksi tai useampi hälyttävä oire.

C

Kuvantaminen dyspepsian ensitutkimuksena

Ylävatsan kaikututkimuksesta on dyspepsian ensitutkimuksena hyötyä lähinnä vain epäiltäessä oireista sappikivitautia.

C

Löydökset dyspepsiaoireen taustalla

Dyspepsiaoireen taustalla lienee tavallisimmin toiminnallinen dyspepsia, refluksitauti tai ulkustauti.

C

Nuorten dyspepsiapotilaiden mahasyöpäriski

Mahasyöpä alle 55-vuotiaiden komplisoitumattoman dyspepsian aiheuttajana ilman hälyttäviä oireita lienee harvinainen.

C

Psykoterapioiden vaikuttavuus dyspepsian hoidossa

Tutkimusnäyttöä psykoterapioiden vaikuttavuudesta dyspepsian hoidossa on niukasti.

C

Refluksioireiden ja dyspepsian erotusdiagnostiikka

Dyspepsiapotilailla patologinen gastroesofageaalinen refluksi tai refluksitaudin oireet ovat tavallisia.

C

Seerumin biomarkkerien käyttö ylävatsavaivaisen potilaan lääkehoidon suunnittelussa

Seerumin biomarkkereilla ei liene merkitystä dyspepsiapotilaan lääkehoidon suunnittelussa.

C

Toiminnallinen dyspepsia ja psyykkinen kuormittuneisuus

Toiminnallista dyspepsiaa sairastavilla potilailla saattaa olla enemmän psyykkistä kuormittuneisuutta kuin verrokkiväestöllä.

C

Toiminnallisen dyspepsian hoito trisyklisillä antidepressanteilla ja SSRI-lääkkeillä

Trisykliset antidepressantit näyttävät lievittävän kipupainotteisia toiminnallisen dyspepsian oireita.

C

Toiminnallisen dyspepsian pitkäaikaisennuste

Toiminnallisen dyspepsian pitkäaikaisennuste maligniteetin ja ulkustaudin kehittymisen suhteen lienee hyvä.

C

Ylipaino ja refluksitauti

Ylipainoisuus lienee refluksitaudin riskitekijä.

D

Dyspepsiapotilaan laboratoriotutkimukset

Ulosteen piilevän veren testaaminen ylävatsaoireisilla potilailla ei ole järkevää, koska negatiivinen testi ei sulje vuotoa pois, mutta luotettavaa tutkimustietoa asiasta ei ole.

D

Serologiset testit atrofisen gastriitin diagnostiikassa

Seerumin biomarkkerien herkkyys löytää refluksioireisten potilaiden mahan limakalvon keskivaikea tai vaikea atrofia lienee vaatimaton, mutta luotettava tutkimusnäyttö tästä puuttuu.

Helikobakteeri-vasta-ainelöydökset