Besvär i övre buken och refluxsymtom
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Ylävatsavaivat ja refluksioireet «Ylävatsavaivat ja refluksioireet»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Upprepade besvär i övre buken och refluxsymtom är vanliga bland befolkningen. Oftast är det frågan om dyspepsi, som delas in i funktionell och organisk, samt refluxsjukdom.
- Cirka hälften av besvären i övre buken är funktionella.
- I västvärlden har cirka 30 procent av den vuxna befolkningen symtom på refluxsjukdom.
- Omkring två tredjedelar av refluxpatienterna inom öppenvården har normalfynd vid endoskopi av matstrupen. Refluxsjukdom diagnostiseras och behandlingen påbörjas utifrån de kliniska symtomen, förutsatt att patienten inte har alarmerande symtom.
- När indikationen för gastroskopi övervägs, ska riskfaktorer och alarmerande symtom beaktas. Undersökning av en vuxen patient som har besvär i övre buken och som inte tidigare undersökts beskrivs i diagrammet Ylävatsavaivaisen aikuispotilaan tutkiminen «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50093/Ylavatsaoireisen_tutkimus.html»1.
- Syftet med diagnostiken av besvär i övre buken hos vuxna med dyspepsisymtom är att utesluta organiska orsaker, såsom ulcussjukdom och magcancer. Magcancern har dock minskat kännbart i Finland under de senaste 30 åren.
- Syftet med gastroskopi av refluxpatienter är att kategorisera refluxsjukdomen (erosiv vs. icke-erosiv) och att identifiera eventuella komplikationer i matstrupen (ulcus, striktur, Barretts esofagus). Betydelsen av matstrupsbiopsi är liten för diagnostiken av refluxsjukdom, men histologisk undersökning behövs för diagnostik av Barretts esofagus och för differentialdiagnostik (eosinofil esofagit).
- Funktionell dyspepsi och lindrig refluxsjukdom behandlas symtomatiskt. Protonpumphämmarna (PPI) är lämplig förstahandsmedicin, men långvarig läkemedelsbehandling är i regel inte motiverad.
- Behandling av helicobacterinfektion hjälper bara en liten del av patienterna med besvär i övre buken, men då en infektion konstateras rekommenderas behandling för att minska risken för magsår och magcancer.
- Refluxsjukdom behandlas med syrahämmande läkemedel, varav protonpumphämmare (PPI) är de mest effektiva. Om korrekt genomförd empirisk läkemedelsbehandling inte ger tillräcklig effekt, ska gastroskopi genomföras, vid behov kompletterad med differentialdiagnostiska undersökningar av matstrupens funktion. En liten del av patienterna med refluxsjukdom behöver kirurgisk behandling.
- Alla patienter med refluxsjukdom ska också instrueras om icke-farmakologisk behandling som omfattar kosten, viktminskning och höjning av huvudändan av sängen (om patienten har symtom på natten).
Avgränsningar
- Följande avgränsningar har gjorts:
- irritabel tarm hos vuxna (Irritable Bowel Syndrome, IBS)
- akut buk (se definition i tilläggsmaterialet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1)
- celiaki
- specifika sjukdomar i magområdet
- postoperativa magsymtom
- diagnostik och uppföljning av Barretts esofagus
- diagnostik och behandling av extraesofageala manifestationer av refluxsjukdomen.
- Ulcussjukdom tas upp i punkten Diagnostik och behandling av helicobacterinfektion.
- Gallstenssjukdom och kronisk pankreatit behandlas endast ur differentialdiagnostisk synpunkt i denna vårdrekommendation.
Mål
- Syftet med rekommendationen är att hjälpa läkare och andra inom hälso- och sjukvården att undersöka och behandla patienter som har långvariga eller upprepade besvär i övre buken.
- Rekommendationen behandlar dyspepsi, helicobacterinfektion och refluxsjukdom (Gastroesophageal Reflux Disease, GERD).
- Besvär i övre buken hos barn behandlas i samband med rekommendationen för vuxna, men olikheterna i diagnostiken och behandlingen av barn tas upp separat.
Målgrupper
- Rekommendationen är riktad till primärvården och den specialiserade sjukvården.
- Patientversionen är riktad till personer med återkommande besvär i övre buken.
Definitioner
- Vid dyspepsi har patienten minst ett av följande (återkommande eller långvariga) symtom:
- störande uppkördhet efter måltid
- tidig mättnadskänsla
- smärta i övre buken (epigastrisk smärta) eller halsbränna.
- Bakom symtomen på dyspepsi finns organisk dyspepsi (när bakgrunden till symtomen är organisk) eller funktionell dyspepsi.
- Funktionell dyspepsi avser symtom som antas härstamma från övre delen av matsmältningskanalen och som inte förklaras av någon organisk, systemisk eller metabolisk sjukdom (läs mer om ämnet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1).
- Vid refluxsjukdom (GERD) orsakar maginnehåll som tränger upp i matstrupen från magsäcken symtom som försämrar
livskvaliteten (oftast halsbränna och gastrisk regurgitation) och, hos en del patienter,
skador på matstrupsslemhinnan (erosion, ulcus, striktur, Barretts esofagus).
- Refluxsjukdom är en kronisk sjukdom med ofta förekommande växlingar mellan faser med
och utan symtom:
- 1. Vid erosiv refluxsjukdom (Erosive Reflux Disease, ERD) konstateras sprickor eller sår i slemhinnan i distala esofagus vid endoskopi.
- 2. Vid icke-erosiv refluxsjukdom (Non-erosive Reflux Disease, NERD) förekommer refluxsymtom men inga synliga fynd föreligger vid endoskopi.
- Halsbränna innebär en obehaglig, brännande känsla eller smärta bakom bröstbenet (läs mer om ämnet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1). Orsaken till halsbränna kan, förutom refluxsjukdom, vara funktionell halsbränna eller refluxkänslighet.
- Refluxsjukdom är en kronisk sjukdom med ofta förekommande växlingar mellan faser med
och utan symtom:
- Gastrisk regurgitation innebär att maginnehåll från magsäcken kommer tillbaka upp i matstrupen, halsen och munnen utan krystning eller ansträngning. Gastrisk regurgitation ger inte illamående eller kräkning.
- Övriga definitioner och ICD-10-koder för centrala besvär i övre buken behandlas i tilläggsmaterialet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1 och «Ylävatsavaivaisella potilaalla yleisesti käytettäviä ICD10-diagnoosikoodeja»2.
Prevalens
- I västvärlden förekommer dyspepsi hos cirka 14–26 procent av den vuxna populationen «Agréus L, Svärdsudd K, Nyrén O ym. Irritable bowel...»1, «Talley NJ, Zinsmeister AR, Schleck CD ym. Dyspepsi...»2, «Choung RS, Locke GR, Schleck CD ym. Do distinct dy...»3.
- I västvärlden förekommer symtom som hör ihop med refluxsjukdom hos 9–26 procent
av den vuxna populationen och incidensen uppgår till 5/1 000/år «Dent J, El-Serag HB, Wallander MA ym. Epidemiology...»4.
- I en svensk befolkningsundersökning «Ronkainen J, Aro P, Storskrubb T ym. High prevalen...»5 var förekomsten av erosiv refluxsjukdom (ERD) 16 procent. En tredjedel av dessa patienter hade inga symtom på refluxsjukdom.
- Dyspepsi och refluxsjukdom kan förekomma samtidigt. Mer än en tredjedel av dem som har funktionell dyspepsi har symtom på refluxsjukdom och tvärtom «Richter JE, Rubenstein JH. Presentation and Epidem...»6.
- I industriländerna har helicobacterinfektion bland yngre åldersklasser blivit ovanlig «Kehittyneissä maissa helikobakteeri-infektio lienee käynyt harvinaiseksi nuorissa ikäluokissa.»C.
- Hos personer som i slutet av 1990-talet var 45 år gamla är prevalensen av helicobacterinfektion 12 procent, enligt en finländsk undersökning «Kosunen TU, Aromaa A, Knekt P ym. Helicobacter ant...»7. Bland unga är prevalensen under 10 procent imk00775.
- Prevalensen i Östeuropa, Asien och Afrika är större än i Finland, och därför ska patientens födelseland också beaktas.
- Patientens födelseland ska också beaktas vid bedömning av risken för organiska sjukdomar, såsom magcancer.
- Bland barn är prevalensen av magsmärtor och dyspepsi 5–25 procent «Hyams JS, Burke G, Davis PM ym. Abdominal pain and...»8.
- En finländsk undersökning visar att prevalensen av helicobacterinfektion bland barn i åldern 3–12 år är 4,6–5,7 procent. Cirka två tredjedelar av infektionerna börjar före 7 års ålder «Ashorn M, Mäki M, Hällström M ym. Helicobacter pyl...»9, «Rehnberg-Laiho L, Rautelin H, Valle M ym. Persisti...»10.
Etiologi
- Enligt en finländsk undersökning «Heikkinen M, Pikkarainen P, Takala J ym. Etiology ...»11 orsakas besvär i övre buken oftast av funktionell dyspepsi (cirka hälften), refluxsjukdom
(cirka en tredjedel) eller ulcussjukdom (cirka 15 %) «Dyspepsiaoireen taustalla lienee tavallisimmin toiminnallinen dyspepsia, refluksitauti tai ulkustauti.»C.
- Prevalensen av ulcussjukdom som leder till sjukhusundersökningar har minskat i alla åldersgrupper i Finland under de senaste 10 åren «Malmi H, Kautiainen H, Virta LJ ym. Incidence and ...»12.
- Dyspepsisymtom hör ofta ihop med övervikt, rökning och alkohol «Zagari RM, Law GR, Fuccio L ym. Epidemiology of fu...»13, «Wiklund I, Butler-Wheelhouse P. Psychosocial facto...»14.
- Vissa läkemedel, såsom antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel samt bisfosfonater orsakar besvär i övre buken (läs mer om ämnet «Lääkeaineet ja dyspepsian etiologia»3).
- Hos diabetiker kan gastropares förekomma «Gastropareesi ja sen hoito»4
- Eosinofil esofagit (EE) är ett ovanligt tillstånd på befolkningsnivå «Sealock RJ, Rendon G, El-Serag HB. Systematic revi...»15, men är en tänkbar orsak till symtom i övre buken. Eosinofil esofagit kan förutom dysfagi orsaka dyspepsiliknande symtom. Hos barn är kräkningar ett signifikant symtom på EE. EE har stark koppling till atopi «Warners MJ, Oude Nijhuis RAB, de Wijkerslooth LRH ...»16.
Dyspepsi
- Etiologin för funktionell dyspepsi är förmodligen multifaktoriell. Bland de etiologiska
mekanismerna har man bland annat tänkt sig visceral hypersensitivitet, fördröjd magtömning,
orsaker kopplade till utsöndringen eller förnimmelsen av magsyra, funktionell halsbränna
och störd adaptation av magsäckens fundusdel.
- Personer med funktionell dyspepsi har också ofta symtom som tyder på IBS, fibromyalgi och ledledsymtom samt palpitationstendens.
- Personer med funktionell dyspepsi kan ha större psykisk belastning än den övriga befolkningen «Toiminnallista dyspepsiaa sairastavilla potilailla saattaa olla enemmän psyykkistä kuormittuneisuutta kuin verrokkiväestöllä.»C. Gällande behandling av depression, se även God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»2 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»17; Depression «Depression»3 (på svenska). Funktionell dyspepsi har också associerats med stresstillstånd «Zagari RM, Law GR, Fuccio L ym. Epidemiology of fu...»13.
- Etiologiska faktorer relaterade till organisk dyspepsi beskrivs i tabell «Mest signifikanta differentialdiagnostiska sjukdomar som ger dyspepsisymtom...»1.
- Läs mer om etiologin för funktionell och organisk dyspepsi «Gastropareesi ja sen hoito»4 och «Lääkeaineet ja dyspepsian etiologia»3.
Funktionell dyspepsi Motoriska, sensoriska eller psykogena orsakshypoteser |
1 Helicobacterinfektion utan identifierbar somatisk orsak (t.ex. ulcus) anses vara funktionell dyspepsi. |
Organisk dyspepsi |
Magsår eller duodenalsår 1) |
Refluxsjukdom |
Tumörer i övre delen av mag-tarmkanalen |
Orsaker relaterade till gallan och bukspottkörteln |
Specifika inflammatoriska tillstånd i övre delen av tunntarmen (Crohns sjukdom, infektioner) |
Celiaki |
Andra esofagiter än reflux (eosinofil, mikrobiell) |
Akalasi och andra motilitetsstörningar i övre delen av mag-tarmkanalen |
Tillstånd som kan associeras med dyspepsisymtom |
Irritabel tarm |
Kronisk njursjukdom |
Ischemisk hjärtsjukdom eller annat ischemiskt tillstånd |
Psykiatriska störningar (t.ex. ångestsyndrom och somatoforma störningar) |
Metabola sjukdomar (t.ex. diabetes, porfyri, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdomar, störningar i kortisolämnesomsättningen) |
Besvär i överkroppens stödorgan |
Lunginflammation |
Långvarig gastroenterit eller motilitetsstörning efter infektion (i synnerhet hos barn) |
Användning av vissa läkemedel (läs mer om Läkemedel och etiologi för dyspepsi «Lääkeaineet ja dyspepsian etiologia»3) |
Refluxsjukdom
- Den viktigaste patofysiologiska mekanismen vid refluxsjukdom är övergående relaxation
av nedre esofagussfinktern (lower esophageal sphincer, LES) som inte är kopplad till
sväljfunktionen «Tack J, Pandolfino JE. Pathophysiology of Gastroes...»18.
- Andra etiologiska faktorer hos patienter med hiatusbråck är låg vilotonus i LES, LES-relaxation i samband med sväljning och krystning eller liknande ansträngning vid lågt LES-tryck. 90 procent av refluxperioderna är associerade med spontan LES-relaxation hos patienter utan hiatusbråck. Patofysiologin bakom reflux hos hiatusbråckpatienter är alltså mer heterogen.
- Övervikt höjer det intragastriska trycket och medför risk för både reflux «Ylipainoisuus lienee refluksitaudin riskitekijä.»C och hiatusbråck.
- Upp emot 70 procent av patienterna med refluxsjukdom har hiatusbråck.
- Diafragmabråck kan å andra sidan vara ett symtomfritt slumpmässigt fynd. Då kräver det varken behandling eller åtgärder «Voutilainen M. Ruokatorvi. Refluksisairaus. Kirjas...»19.
- Andra etiologiska faktorer är minskad utsöndring av saliv, rökning, graviditet, sklerodermi, Sjögrens syndrom och diabetisk gastropares «Voutilainen M. Ruokatorvi. Refluksisairaus. Kirjas...»19.
- Patienter med dyspepsi har ofta patologisk gastroesofageal reflux eller symtom på refluxsjukdom «Dyspepsiapotilailla patologinen gastroesofageaalinen refluksi tai refluksitaudin oireet ovat tavallisia.»C. Upp emot var fjärde person med funktionell dyspepsi har patologisk syrabelastning i matstrupen, och det viktigaste symtomet hos dem är epigastrisk smärta.
Symtom
- Huvudsymtomen på dyspepsi är
- uppkördhet efter måltid
- tidig mättnadskänsla
- smärta i övre buken (epigastrisk smärta) eller
- en brännande känsla.
- Dessutom förekommer ofta svullnad i övre buken, illamående (läs mer om ämnet «Pahoinvointi»5) och halsbränna.
- Huvudsymtomen på refluxsjukdom är halsbränna (läs mer om ämnet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1) och gastrisk regurgitation.
- Andra symtom på refluxsjukdom kan vara
- svårigheter att svälja eller smärta vid sväljning
- bröstsmärta
- extraesofageala manifestationer (läs mer om ämnet «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1).
- Andra symtom på refluxsjukdom kan vara
- Alarmerande symtom och fynd hos patienter med besvär i övre buken kategoriseras i tabell «Alarmerande symtom hos barn och vuxna med besvär i övre buken....»2.
|
Diagnostik av besvär i övre buken
- De diagnostiska och terapeutiska huvuddragen för diagnostik och behandling av patienter med besvär i övre buken beskrivs i diagrammet «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50093/Ylavatsaoireisen_tutkimus.html»1.
- Arbetsgruppen för diagnostik av funktionell dyspesi rekommenderar att man använder
Rom IV-kriterierna, dock utan den tidsbegränsning som ingår i dem «Määritelmiä sisältäen Rooma III -kriteerit»1.
- Undersökningarna av en patient med symtom inleds från fall till fall enligt den behandlande läkarens bedömning.
- Icke-invasiv diagnostik är tillräcklig för att utesluta organiska sjukdomar hos så gott som alla barn och unga vars symtom utgörs av s.k. funktionella buksmärtor och dyspepsi «Ammoury RF, Pfefferkorn Mdel R, Croffie JM. Functi...»20, «Huertas-Ceballos A, Logan S, Bennett C ym. Pharmac...»21.
Anamnes och klinisk undersökning
- I anamnesen utreds
- de väsentligaste symtomen (se punkten Definitioner och mer information om ämnet «Ylävatsavaivaisen potilaan anamneesissa huomioitavaa»6).
- om symtomet undersökts tidigare eller inte
- om patienten har alarmerande symtom: viktnedgång, blodkräkningar eller melena, upprepade
kräkningar, känsla av att maten fastnar vid sväljning, sväljsmärta, smärta i övre
buken som strålar ut mot ryggen eller anemi. Se även tabell «Alarmerande symtom hos barn och vuxna med besvär i övre buken....»2.
- Hos barn ska särskild uppmärksamhet fästas vid eventuell viktnedgång på mer än 10 % av den relativa vikten.
- vilka undersökningar av buken och vilka åtgärder patienten genomgått tidigare och vilka de eventuella fynden har varit.
- andra sjukdomar, läkemedel och levnadsvanor.
- Viktigast vid den kliniska undersökningen är (både för vuxna och barn)
- utredning av patientens allmänna hälsotillstånd (vikt, längd och BMI)
- omsorgsfull utredning av patientens allmäntillstånd
- undersökning och palpation av buken, inklusive touch per rectum och granskning av tarminnehållets färg och konsistens.
- Det är ovanligt att orsakerna till smärta i övre buken härrör sig från skelettet, men den möjligheten måste beaktas. Det kan till exempel vara indicerat att undersöka ryggraden närmare.
- Eftersom prevalensen av helicobacter bland befolkningen är mindre än 20 procent, rekommenderas
empirisk behandling med syrahämmare som den primära behandlingsstrategin vid dyspepsi,
inte testning för helicobacter «World Gastroenterology Organisation.. World Gastro...»22.
- Att följa rutinmässigt strategin "test and treat" ("testa och behandla") vore inte kostnadseffektivt, emedan prevalensen av helicobacter är mindre än 10–20 procent «Ladabaum U, Chey WD, Scheiman JM ym. Reappraisal o...»23, «Spiegel BM, Vakil NB, Ofman JJ. Dyspepsia manageme...»24. Detta ska tillämpas på finländska barn och unga vuxna «Rautelin H, Kosunen TU. Helicobacter pylori infect...»25, «Suomen Syöpärekisteri, tilastot, https://syopareki...»26, «Helikobakteeri-vasta-ainelöydökset»1, «https://syoparekisteri.fi/tilastot/»2.
- Testning för helicobacter behövs inte för barn med dyspepsisymtom «Salomaa-Räsänen A, Kosunen TU, Aromaa AR ym. A "sc...»27, «Ford AC, Axon AT. Epidemiology of Helicobacter pyl...»28.
Laboratorieundersökningar
- Laboratorieundersökningarna görs enligt patientens symtombild och ålder och enligt
de kliniska fynden och arbetsdiagnosen (inflammatorisk etiologi, blödning, eventuellt
malabsorptionssyndrom eller misstanke om malign sjukdom).
- Den viktigaste primära undersökningen är liten blodbild (B-PVK).
- Vid misstanke om celiaki undersöks
- vävnadstransglutaminas, IgA-antikroppar (S-tTGAbA) och immunoglobulin A (S-IgA), om dessa inte undersökts tidigare. Se God medicinsk praxis-rekommendationen om Keliakia «Keliakia»4 (på finska), «Keliakia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkä...»29; Celiaki «Celiaki»5 (på svenska).
- Vid misstanke om laktosintolerans görs försök med kostprovokation eller DNA-undersökning av laktosmalabsorption (B-Lakt-D).
- Testning av blod i avföringen hos patienter med symtom är inkonsekvent, eftersom ett
negativt test inte utesluter blödning «Ulosteen piilevän veren testaaminen ylävatsaoireisilla potilailla ei ole järkevää, koska negatiivinen testi ei sulje vuotoa pois, mutta luotettavaa tutkimustietoa asiasta ei ole.»D, «Canadian Agency for Drugs and Technologies in Heat...»30. Se Avstå klokt-rekommendationen «Älä rutiininomaisesti tutki ulosteen verta ylävatsavaivaiselta potilaalta»7: Testa inte blod i avföringen hos patienter med besvär i övre buken utan särskild
grund.
- Vid misstanke om blödning rekommenderas redan initialt endoskopi enligt symtom (gastroskopi eller kolonoskopi).
- Bestämning av biomarkörerna pepsinogen och gastrinbestämning i serum rekommenderas inte i diagnostiken av dyspepsi «Seerumin biomarkkerien herkkyys löytää refluksioireisten potilaiden mahan limakalvon keskivaikea tai vaikea atrofia lienee vaatimaton, mutta luotettava tutkimusnäyttö tästä puuttuu.»D, «Biomarkkerit ja atrofinen gastriitti»8.
- Biomarkörer i serum verkar inte heller vara till hjälp vid valet av läkemedelsbehandling för en patient med dyspepsi «Seerumin biomarkkereilla ei liene merkitystä dyspepsiapotilaan lääkehoidon suunnittelussa.»C.
- När det gäller barn rekommenderas liten blodbild samt ALAT och Krea. Dessutom rekommenderas uteslutning av celiaki och laktosintolerans. För att undersöka Crohns sjukdom är det skäl att fastställa calprotectin i avföringen, om barnets relativa vikt är låg eller om den har sjunkit betydligt.
- Mer information om diagnostiken av helicobacter och refluxsjukdom finns under Diagnostik av helicobacterinfektion och Diagnostik av refluxsjukdom.
Gastroskopi vid diagnostik av dyspepsi och refluxsjukdom och alarmerande symtom
- Av alla gastroskopier som genomförs på grund av reflux- och dyspepsisymtom utfaller en tredjedel normalt, medan upp emot 85 procent av gastroskopierna på patienter under 50 år utfaller normalt «Voutilainen M, Sipponen P, Mecklin JP ym. Gastroes...»31. Se video «Perusgastroskopia (video)»9.
- Signifikanta fynd som påverkar behandlingen, såsom tumör, ulcus eller striktur, konstateras vid 11–23 procent av tittundersökningarna som görs på grund av dyspepsi «Wallace MB, Durkalski VL, Vaughan J ym. Age and al...»32, «Voutilainen M, Mäntynen T, Mauranen K ym. Is it po...»33, «Vakil N, Talley N, van Zanten SV ym. Cost of detec...»34.
- Om patienten saknar alarmerande symtom (tabell «Alarmerande symtom hos barn och vuxna med besvär i övre buken....»2), är gastroskopi befogat endast om dyspepsisymtomen fortsätter trots symtomatisk behandling eller behandling mot helicobacter «Komplisoitumatonta dyspepsiaa alle 55-vuotiailla voidaan hoitaa ensisijaisesti tekemättä gastroskopiaa.»A. Se diagrammen Undersökning av person med besvär i övre buken «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50093/Ylavatsaoireisen_tutkimus.html»1.
- Gastroskopi bör dock övervägas tidigare om patienten har risk för cancer eller ulcussjukdom «Ulkuksen ja mahasyövän riskitekijät»10, «Heikkinen M, Pikkarainen P, Eskelinen M ym. GPs' a...»35, «Moayyedi P, Talley NJ, Fennerty MB ym. Can the cli...»36.
- Incidensen av magcancer har minskat kännbart i Finland under de senaste 30 åren «Breslin NP, Thomson AB, Bailey RJ ym. Gastric canc...»37.
- Risken för magcancer hos personer under 55 år är liten, särskilt om alarmerande symtom (tabell «Alarmerande symtom hos barn och vuxna med besvär i övre buken....»2) saknas «Mahasyöpä alle 55-vuotiaiden komplisoitumattoman dyspepsian aiheuttajana ilman hälyttäviä oireita lienee harvinainen.»C.
- Det är ovanligt att hitta tidig magcancer vid gastroskopi som genomförs på grund av dyspepsisymtom «Gillen D, McColl KE. Does concern about missing ma...»38.
- Ett tidigare normalt gastroskopifynd och normala histologiska fynd av provbitar från magsäck och tunntarm är värdefull information som ska utnyttjas i patientrådgivningen för att undvika onödiga upprepade endoskopier «Oksanen A, Veijola L, Korudanova B ym. Role of ear...»39. En ny gastroskopi är inte i allmänhet befogad om inte patienten uppvisar alarmerande symtom.
- Gastroskopi på grund av dyspepsisymtom som inte pågått någon längre tid är allmänt taget inte kostnadseffektivt «Gastroskopian kustannustehokkuus dyspepsiapotilaan hoidossa»11.
Alarmerande symtom
- Alarmerande symtom ses i allmänhet som ett tecken på allvarlig sjukdom och är en indikation för brådskande gastroskopi. Se tabell «Alarmerande symtom hos barn och vuxna med besvär i övre buken....»2.
- De flesta magcancerpatienterna har ett eller flera alarmerande symtom «Useimmilla mahasyöpää sairastavilla lienee yksi tai useampi hälyttävä oire.»C. Magcancer som konstateras vid gastroskopi har då oftast spridit sig «Gillen D, McColl KE. Does concern about missing ma...»38, «Bowrey DJ, Griffin SM, Wayman J ym. Use of alarm s...»40.
- Alarmerande symtom är dock endast otillräckligt associerade med signifikanta gastroskopifynd «Hälyttävä oire ennustaa vain tyydyttävästi merkittäviä löydöksiä gastroskopiassa.»A.
- Flera rekommendationer har på sistone fastställt åldersgränsen för gastroskopi för patienter med dyspepsisymtom som debuterat nyligen till minst 55 år «Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN)...»41, «Talley NJ, Vakil N, Practice Parameters Committee ...»42, «Mason JM, Delaney B, Moayyedi P ym. Managing dyspe...»43, «Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim,Toimitus....»44.
- I en färsk rekommendation från USA och Kanada läggs åldersgränsen vid 60 år, om inga alarmerande indicier förekommer «Moayyedi PM, Lacy BE, Andrews CN ym. ACG and CAG C...»45.
- Incidensen av cancer i magen och matstrupen i olika åldersklasser i det finländska materialet återges i rekommendationens tilläggsmaterial «Maha- ja ruokatorvisyövän ilmaantuvuus ikäluokittain»12.
Bilddiagnostik
- För primär diagnostik av dyspepsi är radiologiska undersökningar sällan till nytta. Se punkten Etiologi.
- Nyttan av ultraljudsundersökning av buken som första undersökning av dyspepsi är den
enda bilddiagnostiska metod som utretts tillsvidare.
- Ultraljudsundersökning av övre buken rekommenderas som första undersökning vid dyspepsi om symtomen antyder gallstenssjukdom «Ylävatsan kaikututkimuksesta on dyspepsian ensitutkimuksena hyötyä lähinnä vain epäiltäessä oireista sappikivitautia.»C.
- Vid misstanke om kronisk pankreatit eller tumör i bukspottskörteln är datortomografi eller magnetundersökning av övre buken mer exakta än ultraljud, men de hör inte till primärundersökningarna vid dyspepsi.
Differentialdiagnostik
- Differentialdiagnostiskt finns det skäl att beakta orsaker till patientens symtom som ligger utanför matsmältningskanalen.
- Signifikanta sjukdomar som ger dyspepsisymtom hos vuxna och som ska beaktas differentialdiagnostiskt uppräknas i tabell «Mest signifikanta differentialdiagnostiska sjukdomar som ger dyspepsisymtom...»1.
Ulcussjukdom
- Ulcussjukdomen diagnostiseras med gastroskopi.
- De viktigaste orsakerna till ulcussjukdom är helicobacterinfektion och användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (inklusive ASA).
- Se punkten Helicobacter, diagnostik och behandling.
- Hos barn är det ovanligt med helicobacterrelaterad ulcussjukdom «Hyams JS, Burke G, Davis PM ym. Abdominal pain and...»8.
Gallstenssjukdom och kronisk pankreatit
- Gallstenssjukdomen indelas enligt symtom i symtomfri sjukdom, sjukdom med smärtsymtom och komplicerad sjukdom. De flesta gallstenar är symtomfria «Eipasch E, ym. The EAES clinical practice guidelin...»46.
- Liksom hos den övriga befolkningen förekommer dyspepsi även hos personer med gallstenar. Dyspepsi är dock inget symtom på gallsten «Sappipotilaiden dyspepsia ei useimmiten johtune sappikivistä.»C.
- Bara gallstenar som orsakar specifika symtom (gallkolik) bör opereras (läs mer om ämnet «Sappikivien leikkausindikaatiot»13). Dyspepsi är i allmänhet ingen indikation för gallstensoperation «Sappikivipotilaan leikkausaiheeksi ei riittäne dyspepsia.»C.
- Kronisk pankreatit bör misstänkas i synnerhet hos rökare och storkonsumenter av alkohol «Peräaho M, Nordback I. Kroonisen haimatulehduksen ...»47.
Behandling och prognos av funktionell dyspepsi
- När diagnosen funktionell dyspepsi är fastställd, är hörnstenen för behandlingen att
försäkra patienten om att symtomet är ofarligt. Eftersom symtomet är ofarligt, får
läkemedlet som eventuellt ordineras inte medföra någon risk för allvarliga biverkningar.
Se diagrammen Undersökning av person med besvär i övre buken, vuxna «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50093/Ylavatsaoireisen_tutkimus.html»1.
- Placeboeffekten vid behandling av funktionell dyspepsi kan uppgå till 30–60 procent «Koskenpato J, Farkkilä M, Sipponen P. Helicobacter...»48, «Veldhuyzen van Zanten SJ, Cleary C, Talley NJ ym. ...»49.
- Resultaten av forskningen kring kostterapi för behandling av dyspepsi är motstridiga, och några kostrekommendationer kan således inte ges «Lacy BE, Talley NJ, Locke GR 3rd ym. Review articl...»50.
- Om läkemedelsbehandling anses nödvändig, rekommenderas i första hand behandling med protonpumphämmare (proton pump inhibitor, PPI).
- PPI-läkemedlen lindrar symtomen av funktionell dyspepsi «PPI-valmisteet ja H2-salpaajat lieventävät dyspepsiaoireita.»A, «Bolling-Sternevald E, Lauritsen K, Aalykke C ym. E...»51, «Kinoshita Y, Hashimoto T, Kawamura A ym. Effects o...»52, men effekten är tämligen anspråkslös.
- Funktionell dyspepsi är ett ofarligt tillstånd, och därför utgår läkemedelsbehandlingen från symtomen.
- Medicinen tas bara vid behov.
- En betydande del av patienterna får ingen nytta av PPI-behandling.
- Om funktionell dyspepsi som utretts inte ger terapisvar inom en månad, ska situationen bedömas på nytt.
- Om behandlingen ger respons, kan den avslutas och senare påbörjas åter vid behov. Kontinuerlig läkemedelsbehandling (i mer än 1–2 månader) är sällan nödvändig. Se Avstå klokt-rekommendationen «Vältä pitkäaikaista lääkehoitoa dyspepsiassa»14: Behandla inte dyspepsisymtom med läkemedel utan särskild grund.
- H2-hämmare «PPI-valmisteet ja H2-salpaajat lieventävät dyspepsiaoireita.»A, tricykliska antidepressiva medel «Trisykliset antidepressantit näyttävät lievittävän kipupainotteisia toiminnallisen dyspepsian oireita.»C och psykoterapi «Tutkimusnäyttöä psykoterapioiden vaikuttavuudesta dyspepsian hoidossa on niukasti.»C, «Calvert EL, Houghton LA, Cooper P ym. Long-term im...»53, «Hamilton J, Guthrie E, Creed F ym. A randomized co...»54 kan användas som alternativ till behandling med PPI.
- Tricykliska antidepressiva medel kan vara till fördel vid behandling av smärtbetonad funktionell dyspepsi «Talley NJ, Locke GR, Saito YA ym. Effect of Amitri...»55.
- Ingen bevisad effekt finns för andra behandlingsalternativ.
- Det SSRI-antidepressiva medlet escitalopram och det SNRI-antidepressiva medlet venlaflaxin torde sakna effekt vid behandling av dyspepsisymtom. Forskningen har inte gett belägg för effekt av de övriga antidepressiva medlen «Talley NJ, Locke GR, Saito YA ym. Effect of Amitri...»55, «Ford A, ym. Efficacy of Psychotic Drugs in Fuction...»56.
- Läs mer om behandling av funktionell dyspepsi «Lisätietoa toiminnallisen dyspepsian hoidosta»15.
- Funktionell dyspepsi ger långvariga symtom, men risken för organiska sjukdomar i övre buken är liten «El-Serag HB, Talley NJ. Systemic review: the preva...»57, «Heikkinen M, Färkkilä M. Long-term outcome of func...»58, «Lindell GH, Celebioglu F, Graffner HO. Non-ulcer d...»59. Om en tittundersökning har varit normal både makroskopiskt och histologiskt, är det i allmänhet inte befogat att göra om den utan särskild grund.
- Långtidsprognosen för funktionell dyspepsi är god «Toiminnallisen dyspepsian pitkäaikaisennuste maligniteetin ja ulkustaudin kehittymisen suhteen lienee hyvä.»C.
- Om ett PPI-läkemedel seponeras plötsligt, kan detta framprovocera symtom också hos tidigare friska personer «Reimer C, Søndergaard B, Hilsted L ym. Proton-pump...»60. Då kan behandlingen avslutas stegvis inom 1–2 veckor.
Helicobacter
- Behandling av helicobacterinfektion underlättar funktionella dyspepsisymtom hos en del patienter «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61, «Moayyedi P, Soo S, Deeks J ym. Systematic review a...»62.
- Emedan behandling av helicobacter minskar risken för ulcussjukdom, atrofisk gastrit och magcancer «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61, «Bornschein J, Rokkas T, Selgrad M ym. Helicobacter...»63, är behandlingen i allmänhet indicerad för patienter med besvär i övre buken. Läs mer om ämnet «Helikobakteerin hoidon indikaatiot»16.
Diagnostik
- Helicobacterinfektion kan fastställas med lämpligt icke-invasivt test «Helikobakteerin tutkiminen aikuisilla»17 eller med hjälp av gastroskopi.
- Det icke-invasiva testet som rekommenderas både för primärdiagnostik och för kontroll av terapisvar är bestämning av helicobacterantigenen i avföring «Jos endoskopiaa ei tehdä, suositeltavia non-invasiivisia testejä sekä primaaridiagnostiikassa että hoitotuloksen selvittämisessä ovat 13C-ureahengitystesti ja ulosteen antigeenimääritys.»A. PCR-testning av avföringen är också användbar för påvisning av helicobacter, och tillåter bestämning av eventuell klaritromycinresistens «Beckman E, Saracino I, Fiorini G ym. A Novel Stool...»64, «Osaki T, Mabe K, Zaman C ym. Usefulness of detecti...»65.
- Helicobacter IgG-antikroppstestet är också känsligt, men problemet med detta test är att antikroppstitern förblir positiv i flera månader eller t.o.m. flera år efter att patienten återhämtat sig från infektionen «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61, «Veijola L, Oksanen A, Linnala A ym. Persisting chr...»66. Serologisk undersökning rekommenderas dock om man misstänker att det primära testresultatet gett falskt negativt svar (t.ex. om patienten nyligen behandlats med PPI eller antibiotika eller har svår atrofisk gastrit).
- Det mest värdefulla som gastroskopi kan bidra med till diagnostiken av besvär i övre
buken är provbitar och provbitshistologi «De Francesco V, Margiotta M, Zullo A ym. Clarithro...»67, «Mégraud F, Lehours P. Helicobacter pylori detectio...»68, «Lerang F, Moum B, Mowinckel P ym. Accuracy of seve...»69, «Cutler AF, Havstad S, Ma CK ym. Accuracy of invasi...»70.
- Om aktiv gastrit konstateras histologiskt, är ett negativt helicobacterresultat från undersökning av vävnadsprovet inte pålitligt, utan förekomsten av helicobacter ska konstateras eller uteslutas med andra metoder «Mégraud F, Lehours P. Helicobacter pylori detectio...»68, «Cutler AF, Havstad S, Ma CK ym. Accuracy of invasi...»70.
- Ett falskt negativt svar beror vanligtvis på syrahämmande läkemedel eller antibiotikabehandling «Mégraud F, Lehours P. Helicobacter pylori detectio...»68.
- För att undgå falska negativa testresultat ska behandlingen med syrahämmande läkemedel avslutas 2 veckor och med antibiotikabehandling 4 veckor före helicobactertestningen. Om läkemedelsbehandlingen inte kan pausas, kan serologisk testning för helicobacter användas i primärdiagnostiken i stället.
- För diagnostik av helicobacter lämpar sig avföringsprov också för barn. För vuxna, se tilläggsmaterial «Helikobakteerin tutkiminen aikuisilla»17.
Behandling av helicobacterinfektion hos vuxna
- In vitro är helicobacter känsligt för flera olika antibiotika.
- Praxis har visat att en kombination av ett eller flera antibiotika behövs och dessutom ett läkemedel som minskar utsöndringen av magsyra (syrahämmare) «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61.
- För att vara acceptabel ska eradikationsbehandlingen av helicobacterinfektionen bota
infektionen hos minst 80 % av patienterna «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61.
- De bästa antibiotika har visat sig vara amoxicillin, tetracyklin, metronidazol, klaritromycin och levofloxacin «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61, «Graham DY, Fischbach L. Helicobacter pylori treatm...»71.
- Vid val av behandling ska nationella forskningsresultat och antibiotikaresistensläget
beaktas «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61, «Graham DY, Fischbach L. Helicobacter pylori treatm...»71.
- I Finland förekommer helicobacterresistens mot metronidazol hos cirka 40 procent av patienterna, mot klaritromycin hos cirka 8 procent och mot levofloxacin hos cirka 7 procent «Koivisto TT, Rautelin HI, Voutilainen ME ym. Prima...»72, «Kostamo P, Veijola L, Oksanen A ym. Recent trends ...»73. Läkemedelsresistensen mot metronidazol in vitro ger ingen direkt information om terapisvaret in vivo «Mégraud F, Lehours P. Helicobacter pylori detectio...»68.
- Kvinnligt kön och tidigare användning av metronidazol ökar sannolikheten för metronidazolresistens. Användningen av makrolider och fluorokinoloner ökar å sin sida klaritromycin- och levofloxacinresistensen «Graham DY, Fischbach L. Helicobacter pylori treatm...»71, «Assem M, El Azab G, Rasheed MA ym. Efficacy and sa...»74, «Perez Aldana L, Kato M, Nakagawa S ym. The relatio...»75.
- Patientens behandlingsföljsamhet måste beaktas.
- Rökning och användningen av kaffe kan försämra behandlingsresultatet «Koivisto TT, Rautelin HI, Voutilainen ME ym. First...»76.
- I tabell «Rekommendation för behandling av helicobacterinfektion hos vuxna...»3 presenteras en behandlingsrekommendation för effektiv primärbehandling.
- Om behandlingen blir resultatlös, ska en annan läkemedelskombination användas.
- Det är skäl att särskilt betona för patienten att läkemedlen ska användas enligt anvisning.
- En kombination av syrahämmare, klaritromycin och amoxicillin i en veckas tid är en
effektiv behandling av helicobacterinfektionen «Kolmoishoito happopumpun salpaaja, klaritromysiini ja amoksisilliini tai metronidatsoli on tehokas helikobakteerin häätöhoito.»A, och utgör det primära alternativet.
- Eradikationen lyckas hos mer än 80 procent av patienterna i Finland «Koivisto TT, Rautelin HI, Voutilainen ME ym. First...»76.
- För patienter som är allergiska mot penicillin rekommenderas i första hand metronidazol i stället för amoxicillin «Kolmoishoito happopumpun salpaaja, klaritromysiini ja amoksisilliini tai metronidatsoli on tehokas helikobakteerin häätöhoito.»A.
- Om den primära behandlingen blir resultatlös, rekommenderas en kombination av syrahämmare, amoxicillin (eller klaritromycin) och levofloxacin för behandling av helicobacterinfektion «Happopumpun salpaajan, levofloksasiinin ja amoksisilliinin tai klaritromysiinin yhdistelmä on tehokas helikobakteerin häätöhoito.»A. Om patienter med penicillinallergi kräver förnyad behandling, rekommenderas tetracyklin.
- Färska forskningsresultat gällande primär och sekundär eradikationsbehandling i Finland finns inte att tillgå. Om det lokala resistensläget är utrett, bör det beaktas vid val av antibiotika.
- Resultatet av eradikationsbehandlingen bör kontrolleras med antigentestning av avföringsprov eller PCR-test av avföringsprov tidigast 4 veckor efter avslutad behandling «Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current...»61, «Veijola L, Myllyluoma E, Korpela R ym. Stool antig...»77.
- Efter två resultatlösa eradikationsförsök rekommenderas helicobacterodling av biopsi av ventrikelslemhinnan med bestämning av antibiotikaresistens. Behandlingen väljs utifrån resistensläget «Aikuisten helikobakteeri-infektion hoito»18. Vid behov konsulteras gastroenterolog.
- För patienter med okomplicerat tolvfingertarmssår orsakat av helicobacter är en enveckas
antibiotikabehandling mot helicobacter tillräcklig «Helikobakteerin aiheuttamaa komplisoitumatonta pohjukaissuolihaavaa sairastavilla helikobakteerin häätöhoito yhden viikon ajan on riittävä hoito.»A.
- Om patienten använder icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel eller har komplicerad ulcussjukdom, bör behandling med syrahämmare fortsätta fram till endoskopikontrollen.
- För patienter med magsår ska PPI-behandlingen fortsätta tills sårläkningen säkerställts.
- Magsår ska uppföljas endoskopiskt och histologiskt tills det läkt, emedan ulcuset kan de facto vara en malign tumör.
- Endoskopisk uppföljning av duodenalsår är i allmänhet inte nödvändig, emedan resultaten av eradikationsbehandlingen är goda «Arkkila PE, Seppälä K, Kosunen TU ym. Helicobacter...»78, «Ford AC, Delaney BC, Forman D ym. Eradication ther...»79.
Primär behandling | Andra behandling efter resultatlös första behandling |
---|---|
Syrahämmare i normal dos1 + klaritromycin 500 mg + amoxicillin 1 g, alla dessa × 2/dygn i en vecka | Syrahämmare i normal dos1 x 2 + amoxicillin 1 g x 2 + levofloxacin 500 mg x 1/dygn, alla dessa i 10 dygn |
För penicillinöverkänsliga2: syrahämmare, normal dos1 x 2 + klaritromycin 250 mg x 2 + metronidazol 400 mg x 3/dygn, alla dessa i en vecka | För penicillinöverkänsliga2 kan amoxicillin ersättas med tetracyklin, 500 mg x 4/dygn |
1) Omeprazol 20 mg, esomeprazol 20 mg, lansoprazol 30 mg, pantoprazol 40 mg eller rabeprazol
20 mg 2) I oklara fall testas patienten för penicillinöverkänslighet. |
Refluxsjukdom
Diagnostik
- Primärt kan refluxsjukdom diagnosticeras utifrån anamnesen, om patienten inte har några alarmerande symtom (se tabell «Alarmerande symtom hos barn och vuxna med besvär i övre buken....»2) eller dyspepsisymtom.
- Kriteriet för den kliniska diagnosen refluxsjukdom är halsbränna eller regurgitation minst 3 gånger i veckan (sensitivitet 70 %, specificitet 67 %) «Numans ME, Lau J, de Wit NJ ym. Short-term treatme...»80.
- Andra symtom är sväljsvårigheter, sväljsmärta och bröstsmärta. Alarmerande symtom som kan bero på komplikationer till refluxsjukdomen är dessutom kräkning, viktnedgång och anemi – symtom som indicerar brådskande endoskopiundersökning.
- Refluxsjukdom kan också orsaka extraesofageala symtom (hosta, laryngit, astma, skador på tandemaljen). Refluxsjukdom är den vanligaste orsaken till icke-kardiell bröstsmärta.
- Om diagnosen är osäker enbart på anamnestiska grunder, kan ett behandlingsförsök i en vecka användas i diagnostiskt syfte (PPI-dos 2 x normala behandlingsdosen (se tabell «Protonpumphämmare som saluförs i Finland och reguljära doseringsrekommendationer (barn och vuxna)...»4)). Om det gäller refluxsjukdom, borde symtomen minska med 75 procent. Ett negativt resultat av behandlingsförsöket utesluter inte refluxsjukdom med säkerhet «Aanen MC, Weusten BL, Numans ME ym. Diagnostic val...»81, «de Leone A, Tonini M, Dominici P ym. The proton pu...»82. Jämfört med endoskopi och pH-mätning är PPI-testets diagnostiska sensitivitet för refluxsjukdom 78 procent och specificitet 54 procent «Numans ME, Lau J, de Wit NJ ym. Short-term treatme...»80.
- Om upprepad eller långvarig läkemedelsbehandling behövs vid refluxsjukdom, rekommenderas
gastroskopi.
- Vid gastroskopi konstateras eventuellt erosiv esofagit, som klassificeras enligt Los Angeles-klassificeringen. Andra fynd som tyder på refluxsjukdom är Barretts esofagus, som diagnostiseras på basis av endoskopi- och histologifynd. Vid endoskopi konstateras eventuellt hiatusbråck och avvikande funktion av hiatusöppningen (Hills klassificering) «Färkkilä M, Isoniemi H, Heikkinen M ym. Gastroent...»83.
- Erosiv esofagit konstateras hos 30 procent av patienterna som inte fått PPI-behandling och hos färre än 10 procent av patienterna som fått PPI-behandling «Gyawali CP, Kahrilas PJ, Savarino E ym. Modern dia...»84.
- Lindrig erosiv esofagit korrelerar dåligt med förekomsten av refluxsjukdom. 5–7,5 procent av symtomfria patienter har grad A-esofagit enligt Los Angeles-skalan «Gyawali CP, Kahrilas PJ, Savarino E ym. Modern dia...»84.
- Det diagnostiska värdet av histologiskt verifierad esofagit är ringa. Biopsier är dock till nytta för differentialdiagnostiken och för behandling av eosinofil esofagit «Sealock RJ, Rendon G, El-Serag HB. Systematic revi...»15, «Gyawali CP, Kahrilas PJ, Savarino E ym. Modern dia...»84, «Furuta GT, Liacouras CA, Collins MH ym. Eosinophil...»85.
- Om behandlingar med och utan läkemedel som genomförts enligt rekommendationerna visat sig verkningslösa och om patienten har symtom som märkbart försämrar livskvaliteten, ska patienten hänvisas till undersökningar inom specialsjukvården. Om gastroskopi ger normalfynd (utan läkemedelsbehandling), ska patientens matstrupsfunktion utredas (t.ex. pH-mätning, impedansundersökning, manometri, högupplöst manometri) med tanke på motoriska störningar i matstrupen, funktionell halsbränna och refluxkänslighet. Om erosiv refluxsjukdom eller komplikation av refluxsjukdom (ulcus, striktur, Barretts esofagus) konstaterats vid gastroskopi, övervägs operativ behandling av refluxsjukdomen.
Dyspepsi eller lindrig esofagit | Inledande behandling av svår esofagit eller eradikationsbehandling av helicobacter | Behandling av esofagit | Pediatrisk dos | |
---|---|---|---|---|
Esomeprazol | 20–40 mg x 1 | 40 mg x 1 (20 mg x 2) | 20 mg x 1 | 0,5–1 mg/kg x 1/dygn, högst 40 mg/dygn, vid intensifierad behandling 1 mg/kg x 2/dygn upp till vuxendos |
Lansoprazol | 30 mg x 1 | 30 mg x 1–2 | 15 mg x 1 | |
Omeprazol | 20–40 mg x 1 | 40 mg x 1 (20 mg x 2) | 10–20 mg x 1 | 1 mg/kg x 1 dygn, vid intensifierad behandling x 2/dygn (sic!), högst 40 mg/dygn |
Pantoprazol | 40 mg x 1 | 40 mg x 1–2 | 40 mg x 1 | |
Rabeprazol | 20 mg x 1 | 20 mg x 1–2 | 10 mg x 1 |
Behandling
- Icke-farmakologisk behandling ska ingå i behandlingen av alla patienter med refluxsjukdom från och med den primära diagnosen (tabell «Icke-farmakologisk behandling av refluxsjukdom...»5) «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86.
- De viktigaste icke-farmakologiska behandlingarna är viktminskning och minskning av midjemåttet. Redan en viktminskning på 3,5 procent minskar frekvensen av refluxsymtomen med 40 procent «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86, «Pandit S, Boktor M, Alexander JS ym. Gastroesophag...»87.
- Nattliga refluxsymtom (hosta, heshet, svalgsymtom) behandlas med höjning av sängens huvudända med 15–20 cm (kilkuddar, längre sängfötter, motorsäng) och genom att sova på vänster sida «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86, «Pandit S, Boktor M, Alexander JS ym. Gastroesophag...»87.
- Patienten rekommenderas undvika mat och dryck som orsakar refluxsymtom. Sådana är födoämnen som innehåller koffein och teobromin (t.ex. kaffe, kakaodryck, choklad), starkt kryddad och sur mat, citrusfrukter och fet mat.
- Matstrupens exponeringstid för syra minskar då patienten undviker alkohol och rökning «Pandit S, Boktor M, Alexander JS ym. Gastroesophag...»87.
Höjning av sängens huvudända (nattliga symtom) |
Viktminskning om BMI ≥ 25,0 eller om refluxsymtomen uppkommit i samband med viktökning |
Undvika kläder som stramar åt över buken |
Äta små måltider (symtom efter måltid) |
Undvika irriterande födoämnen (citrusfrukter, starka alkoholdrycker, tomat, kaffe, lök, starka kryddor, fet eller stekt mat, choklad, mint) |
Sluta röka |
Minska eller sluta med alkohol |
Undvika läkemedel som ger reflux (nitroglycerinpreparat, kalciumhämmare, antikolinergika, teofyllinpreparat) |
Läkemedelsbehandling
- Protonpumphämmarna (PPI) är de mest effektiva inhibitorerna av utsöndringen av magsyra och utgör den viktigaste
formen av läkemedelsbehandlingen av refluxsjukdom. Med standarddoser får cirka en
tredjedel av patienterna dock inte tillräcklig behandlingsrespons, och PPI har sämre
effekt mot regurgitation än halsbränna «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86.
- PPI intas en gång om dagen 30–60 minuter före frukost, vilket ger den bästa effekten med de flesta PPI-preparat «Hatlebakk JG, Katz PO, Camacho-Lobato L ym. Proton...»88, «Furuta K, Adachi K, Aimi M ym. Effect of Timing of...»89.
- Histaminreceptor 2-hämmarna eller H2-hämmarna ger symtomrespons och botar esofagit hos 50–75 procent av patienterna, men
vid svår esofagit är resultatet sämre.
- Användningen av H2-hämmare begränsas av takyfylaxi, som åtminstone en del patienter utvecklar. Takyfylaxi kan uppkomma på en vecka «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86, «Gillen D, McColl KE. Problems related to acid rebo...»90, «Kung YM, Hsu WH, Wu MC ym. Recent Advances in the ...»91.
- H2-hämmarna lämpar sig för kortvarig behandling av lindriga refluxsjukdomssymtom och de används också i korta kurer efter PPI-induktionsbehandling för att upprätthålla remissionen «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86. H2-hämmare har också använts som stödbehandling vid sidan av PPI, när det inte räcker till enbart med PPI «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86.
- Alginat och antacider används mot lindriga och infrekventa refluxsjukdomssymtom (1–2 gånger i veckan)
och som stödbehandling vid sidan av andra läkemedelsbehandlingar.
- Antacider neutraliserar saltsyran i magsäcken. De börjar verka inom 5 minuter och verkan håller i 30–60 minuter. Om genombrottssymtom förekommer under behandling med PPI eller H2-hämmare eller om det är fråga om refraktorisk refluxsjukdom, kan antacider användas som stödbehandling.
- Alginater flyter bland det flytande maginnehållet där de absorberar saltsyra ur magsäckens syraficka och förhindrar därmed flux av surt maginnehåll. Alginater är effektivare än antacider, men mindre effektiva än H2-hämmare och PPI-läkemedel.
- Principerna för behandling med PPI är desamma hos patienter som kännetecknas av följande:
- behandlingen av refluxsjukdom har inletts på basis av en klinisk diagnos
- endoskopifyndet har varit normalt eller
- endoskopi har visat lindrig erosiv esofagit (LA-klass A–B)
- refluxsjukdomssymtomen och esofagiten försvinner efter 8 veckors behandling.
- Om behovet av PPI-behandling blir långvarigt (flera månader), ska patienten genomgå endoskopiundersökning om sådan inte redan gjorts.
- Vid svår esofagit (LA-klass C–D) är det primära läkemedlet en protonpumphämmare (PPI) som tas 30–60 minuter före frukost i 8–12 veckors tid «PPI-lääkkeet ovat ilmeisesti H2-salpaajia tehokkaampia refluksiesofagiitin hoidossa.»B. Kontroll behövs av att den planerade läkemedelsbehandlingen genomförts.
- Svår esofagit följs upp med endoskopi efter 8–12 veckors behandling. Patienter
med svår erosiv esofagit behöver permanent PPI-behandling eller operativ behandling.
- Dosering två gånger om dagen (PPI 30–60 minuter före frukost och middag eller kvällsmål) används om symtomen inte lindras med en (1) dos en (1) gång om dagen. PPI som tas före kvällsmålet är effektivare än PPI som tas vid sängdags.
- Man kan prova att byta läkemedel.
- Svår (grad C–D) refluxesofagit bör uppföljas med endoskopi efter 8–12 veckors behandling.
- Patienter med svår erosiv esofagit behöver permanent PPI-behandling (doseringen är i regel densamma som den dosering som behövdes initialt för att ge patienten symtomfrihet) eller operativ behandling (fundoplikation).
- Resultatlös läkemedelsbehandling av refluxsjukdom:
- 10–40 procent av patienterna ger inte tillräckligt bra terapisvar på standarddosering av PPI. Hos cirka en tredjedel är orsaken till symtomen någon annan än syrareflux «Bashashati M, Hejazi RA, Andrews CN ym. Gastroesop...»92.
- Vid behov kontrolleras terapisvaret efter 4–8 veckors PPI-behandling.
- Syrareflux orsakar symtom på refluxsjukdom, men symtomen kan också bero på ökad känslighet i matstrupen, motilitetsstörning eller avvikande vävnadsresistens «Bashashati M, Hejazi RA, Andrews CN ym. Gastroesop...»92. Symtomen på eosinofil esofagit är halsbränna och sväljsvårigheter.
- Åtgärder när terapisvaret på PPI-behandlingen är otillräcklig:
- En central orsak till resultatlös läkemedelsbehandling är otillräcklig behandlingsföljsamhet. Omkring hälften av patienterna vars behandling inte lett till önskat resultat har inte tagit läkemedlet enligt rekommendationerna.
- Patienten informeras om att läkemedlet ska tas 30–60 minuter före frukost «Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal...»86.
- Om en normal dos PPI en (1) gång om dagen inte ger tillräckligt terapisvar kan dygnsdosen fördubblas (andra dosen tas då ½–1 timme före middag eller kvällsmål).
- Terapisvaret är sämre hos så kallade snabba metaboliserare. Esomeprazol och rabeprazol metaboliseras minst via CYP2C19-systemet. Hos en del patienter kan byte av PPI-preparat ge bättre terapisvar. Orsakerna till otillräcklig PPI-respons tas upp i tabell «Differentialdiagnostik vid refluxsjukdom (anpassat enligt behandlingsrekommendation från USA)...»7.
- Om en dosökning eller byte av PPI-preparat inte ger symtomlindring, ska gastroskopi genomföras (om det inte gjorts tidigare) och differentialdiagnostiska alternativ övervägas (tabell «Refluxläkemedel under graviditet jämte riskklass (FDA). Källa: Färkkilä M, Heikkinen M, Isoniemi H, Puolakkainen P. Gastroenterologia ja hepatologia. Kustannus Oy Duodecim. 30.1.2018. ISBN 978-951-656-844-0....»8). Vid behov remitteras patienten till specialsjukvården för undersökningar.
- Behandling av refluxsjukdom under graviditet:
- Under graviditet rekommenderas i första hand icke-farmakologisk behandling av refluxsjukdomen.
- Att sova på vänster sida och motion med måtta kan lindra refluxsymtomen.
- Läkemedel som används mot refluxsjukdom under graviditet jämte riskklassificering presenteras i tabell «Doser för läkemedelsbehandling av helicobacterinfektion hos barn...»9.
- Antacider och alginater kan användas tryggt under graviditet.
- Av H2-hämmarna finns det mest säkerhetsinformation om ranitidin.
- Användning av PPI-läkemedel under graviditet har inte konstaterats medföra förhöjd risk för missbildningar «Majithia R, Johnson DA. Are proton pump inhibitors...»93, «Pasternak B, Hviid A. Use of proton-pump inhibitor...»94. Mest erfarenhet finns det av användningen av omeprazol under graviditet, och därför anses omeprazol vara det primära PPI-alternativet under graviditet «Majithia R, Johnson DA. Are proton pump inhibitors...»93, «Boregowda G, Shehata HA. Gastrointestinal and live...»95. Under graviditet klassificeras dock omeprazol i riskklass C (FDA, risk konstaterad vid djurförsök, ingen risk konstaterad vid försök med människor), medan övriga PPI-läkemedel hör till klass B. Alla PPI-preparat (inklusive omeprazol) anses vara säkra under graviditet «Gerson LB. Treatment of gastroesophageal reflux di...»96.
- PPI utsöndras bara i liten mängd eller inte alls i modersmjölken. Trots att det saknas data om PPI-biverkningar hos ammande spädbarn, torde PPI vara säkra också under amning «Majithia R, Johnson DA. Are proton pump inhibitors...»93, «Rosen R, Vandenplas Y, Singendonk M ym. Pediatric ...»97.
Engagemang och behandlingsföljsamhet otillräckliga |
Läkemedlet tas vid fel tidpunkt |
Reflux som är låg i syra eller syrafri |
Residual reflux: syrautsöndring nattetid, förflyttning av magsäckens syraficka |
Snabb PPI-metaboliserare |
|
Läkemedel | FDA-klassificering | Kommentar |
---|---|---|
Antacider | ||
Kalciumkarbonat | C | Säker |
Aluminiumhydroxid | B | Säker |
Magnesiumhydroxid | B | Säker |
Magnesiumtrisilikat | - | Acceptabel |
Natriumbikarbonat | C | Risk för alkalos och vätskeretention |
Icke-absorberbara | ||
Sukralfat | B | Bra säkerhetsprofil |
H2-hämmare | ||
Ranitidin | B | Effekt påvisad under graviditet |
Famotidin | B | Säker |
PPI | ||
Lansoprazol | B | Säker |
Omeprazol | C | Dosberoende toxicitet vid djurförsök |
Pantoprazol | B | Få forskningsrön, anses säker |
Dopaminantagonist | ||
Metoklopramid | B | Inga rapporter om teratogenicitet |
FDA-klassificering: B = Inga risker för fosterskador konstaterade vid djurförsök. Inga kontrollerade prövningar på människa. C = Vid djurförsök har biverkningar konstaterats, men inga risker har konstaterats i kontrollerade prövningar på människa. |
Förebyggande av refluxesofagitrecidiv
- Hos 60–80 procent av patienterna återkommer symtomen inom ett år efter att läkemedelsbehandlingen avslutats «Kahrilas PJ, Shaheen NJ, Vaezi MF ym. American Gas...»98.
- Långvarig läkemedelsbehandling är aktuellt för ständigt återkommande eller subjektivt störande symtom på refluxsjukdom och svår erosiv refluxsjukdom «Kuster E, Ros E, Toledo-Pimentel V ym. Predictive ...»99.
- Vid icke-erosiv refluxsjukdom består läkemedelsbehandlingen av protonpumphämmare en gång om dagen eller vid behov.
- Läkemedelsbehandlingen av symtomgivande, lindrig esofagit består av protonpumphämmare
i normal behandlingsdos eller hälften av detta en gång om dagen (se tabell «Protonpumphämmare som saluförs i Finland och reguljära doseringsrekommendationer (barn
och vuxna)...»4). Lindrig erosiv esofagit försvinner i regel efter 8 veckors PPI-behandling.
- Behandlingen avslutas eller avbryts när patienten är symtomfri.
- Vid svår esofagit används alltid behandling för att förebygga återfall.
- Protonpumphämmare har visat sig vara effektiva och säkra vid långvarig förebyggande behandling «Nissinen M. Protonipumpun estäjät lääkemarkkinoill...»100.
- Vid kontinuerlig PPI-behandling ska patienterna följas upp och behovet av fortsatt behandling bedömas. Rutinmässiga laboratorieprov behövs inte.
Kirurgisk behandling av refluxsjukdom
- Beslutet om operativ behandling av refluxsjukdom påverkas huvudsakligen av symtom,
fynd och effekten av konservativ behandling. Beslutet grundar sig på följande omständigheter:
- Responsen på konservativ behandling är otillräcklig. Orsaker till svagt terapisvar kan vara patientens medicinvägran, försämrad livskvalitet trots medicinering (t.ex. svår regurgitation), ständigt behov av medicinering och läkemedelsbiverkningar.
- Esofagiten fortsätter eller recidiverar trots optimal läkemedelsbehandling.
- Andra omständigheter som ska beaktas inför beslut om operativ behandling är komplikationer såsom strikturer, sårnader, extraesofageala manifestationer (heshet, astma, skador på tandemaljen och recidiverande bronkiter) samt Barretts esofagus.
- Antirefluxoperation eller medicinering eliminerar inte Barretts esofagus «Eipasch E, ym. The EAES clinical practice guidelin...»46, «Fuchs K, Eipasch E. Gastroesophageal reflux diseas...»101, «Rees JR, Lao-Sirieix P, Wong A ym. Treatment for B...»102. Dysplasiutvecklingen kan reduceras med operation «Rees JR, Lao-Sirieix P, Wong A ym. Treatment for B...»102, men esofaguscancer kan trots det uppkomma «Kauttu TM, Rantanen TK, Sihvo EI ym. Esophageal ad...»103.
- Den exakta verkningsmekanismen för antirefluxoperationerna är oklar, men den anses
grunda sig bland annat på
- kirurgisk korrigering av diafragmabråck
- återställande av längden på den del av matstrupen som finns i bukhålan
- mekanisk sammanpressning av matstrupen och höjt intraluminalt tryck vid nedre esofagussfinktern
- minskad relaxation av nedre esofagussfinktern
- färre övergående relaxationsperioder i nedre esofagussfinktern.
- Det flera olika operationstekniker för behandling av refluxsjukdom. Den vanligaste är Nissens fundoplikation genom tittkirurgi.
- De kort- och långvariga resultaten av kirurgisk behandling är goda och operationsdödligheten
låg «Salminen P, Hurme S, Ovaska J. Fifteen-year outcom...»104, «Galmiche JP, Hatlebakk J, Attwood S ym. Laparoscop...»105.
- De vanligaste komplikationerna är dysfagi, olika gasbesvär, svullnader och diarré.
- Halsbrännan och regurgitationen försvinner eller minskar hos omkring 90 procent av de opererade. Resultaten när det gäller halsbränna och regurgitation är bättre än med syrahämmande medicinering, men gasbesvär förekommer i större utsträckning än hos patienter som behandlas med läkemedel.
- Efter 5–15 års uppföljning är resultaten fortfarande goda, trots att 10–40 procent av patienterna återinför syrahämmande medicinering på grund av olika buksymtom, ofta i avsaknad av objektiva grunder..
Särdrag i behandlingen av barn
Dyspepsi och refluxsjukdom
- Det finns knappt om forskning kring läkemedelsbehandlingen av funktionell dyspepsi hos barn, vilken kännetecknas av en ansenlig placeboeffekt (20–60 %) «Romano C, Valenti S, Cardile S ym. Functional Dysp...»106. I första hand rekommenderas icke-farmakologisk behandling, då det saknas belägg för effekt av läkemedelsbehandling hos barnpatienter. Hos äldre barn kan man utifrån vuxenforskningen prova med protonpumphämmare. De rekommenderade doseringarna för barn anges i tabell «Protonpumphämmare som saluförs i Finland och reguljära doseringsrekommendationer (barn och vuxna)...»4. Läkemedelsbehandling rekommenderas i kurer på högst 1–2 månader vid behov.
- Läkemedel som påskyndar magtömningen (s.k. prokinetika) har undersökts endast i liten utsträckning. Användningen av dessa preparat försvåras av signifikanta biverkningar, och ingen rekommendation kan ges om användningen av denna läkemedelsgrupp «Romano C, Valenti S, Cardile S ym. Functional Dysp...»106, «Augood C, MacLennan S, Gilbert R ym. Cisapride tre...»107.
- Vid symtombaserad behandling av refluxsjukdom hos barn under 1 år (utan endoskopiska fynd) har protonpumphämmare en effekt som motsvarar placebo «van der Pol RJ, Smits MJ, van Wijk MP ym. Efficacy...»108. Placeboeffekten är vanligtvis god, upp emot 50 procent «Orenstein SR, Hassall E, Furmaga-Jablonska W ym. M...»109.
- Protonpumphämmare är effektiva från spädbarnsåldern till puberteten för behandling av gastroskopiverifierad refluxsjukdom «Rosen R, Vandenplas Y, Singendonk M ym. Pediatric ...»97, «Tsou VM, Baker R, Book L ym. Multicenter, randomiz...»110, «Winter H, Kum-Nji P, Mahomedy SH ym. Efficacy and ...»111, «Lee JH, Kim MJ, Lee JS ym. The effects of three al...»112, «Tolia V, Bishop PR, Tsou VM ym. Multicenter, rando...»113, «Kato S, Ebina K, Fujii K ym. Effect of omeprazole ...»114, «See MC, Birnbaum AH, Schechter CB ym. Double-blind...»115, «Gunasekaran T, Tolia V, Colletti RB ym. Effects of...»116, «Tolia V, Gilger MA, Barker PN ym. Healing of erosi...»117. Se tabell «Protonpumphämmare som saluförs i Finland och reguljära doseringsrekommendationer (barn och vuxna)...»4.
- Anvisningarna för kost- och livsstilsbehandling motsvarar anvisningarna för vuxna.
Helicobacter
- Barnpatienter med buksmärta ska inte undersökas för helicobacter, emedan förekomsten
av helicobacter inte korrelerar med förekomsten av buksmärtor «Jones NL, Koletzko S, Goodman K ym. Joint ESPGHAN/...»118, «Correa Silva RG, Machado NC, Carvalho MA ym. Helic...»119.
- Om barnet har konstaterats ha ulcus eller om en nära släkting har eller har haft magcancer, rekommenderas dock undersökning av huruvida helicobacterinfektion föreligger och eventuell eradikationsbehandling.
- Om det är nödvändigt att undersöka helicobacterinfektion hos ett barn, sker detta bäst med påvisningstest av antikroppar i avföringen.
- Eradikationsbehandlingen av helicobacterinfektion hos barn rekommenderas pågå i 14
dygn «Jones NL, Koletzko S, Goodman K ym. Joint ESPGHAN/...»118.
- Optimalt lyckas behandlingen lyckas bara hos cirka 80 procent av barnen «Jones NL, Koletzko S, Goodman K ym. Joint ESPGHAN/...»118 och upprepade behandlingsförsök ökar risken för antibiotikaresistens.
- Som primär behandling används antingen PPI, amoxicillin och metronidazol eller en kombination av de två förstnämnda och klaritromycin (tabell «Orsaker till otillräcklig PPI-respons hos personer med refluxsjukdom...»6). Om odling tagits, följs antibiogrammet.
- Om två behandlingsförsök inte givit önskat resultat, rekommenderas gastroskopi och bakterieodling med tanke på eventuell antibiotikaresistens, om behandling anses befogat «Friesen CA, Lin Z, Garola R ym. Chronic gastritis ...»120.
Läkemedel | Dos | Behandlingstid (dygn) |
---|---|---|
Omeprazol | 0,5–1 mg/kg (högst 20 mg) x 2/dygn | 7–14 |
Lansoprazol | 0,75 mg/kg (högst 30 mg) x 2/dygn | 7–14 |
Pantoprazol | 1,2 mg/kg (högst 40 mg) /dygn | 10 |
Amoxicillin | 25 mg/kg (högst 1 g) x 2/dygn | 10 |
Metronidazol | 10 mg/kg x 2/dygn | 10 |
Klaritromycin | 7,5 mg/kg x 2/dygn < 50 kg 500 mg x 2 > 50 kg | 10 |
kolloidalt vismutsubcitrat | 8 mg/kg/dygn fördelat på tre doser | 14 |
Uppföljning
- Funktionell dyspepsi kräver inte rutinmässig uppföljning.
- Om en patient med besvär i övre buken har genomgått endoskopi på grund av samma symtom under de senaste åren och om biopsi av ventrikelslemhinnan varit normalt, behöver gastroskopi i allmänhet inte upprepas «Oksanen A, Veijola L, Korudanova B ym. Role of ear...»39.
- Efter avslutad eradikationsbehandling av helicobacter behövs ingen uppföljning om eradikationen lyckats och detta verifierats med lämpligt test som utfallit negativt.
- Uppföljning av sjukdom som orsakar besvär i övre buken kan vara befogad i vissa fall (ventrikelulcus, kronisk pankreatit, specifika tarminflammationer och komplicerad refluxsjukdom).
- Funktionell dyspepsi hos barn kräver ingen uppföljning, förutsatt att grundläggande etiologiska utredningar är gjorda.
- Reguljära antirefluxoperationer behöver inte uppföljas utöver det postoperativa skedet.
- Vid dysplasifynd planeras uppföljningen individuellt.
Nivåstrukturerad vård
- Besvär i övre buken undersöks och behandlas i första hand inom primärvården.
- En del fall av organisk dyspepsi, komplicerad refluxsjukdom och svårbehandlad helicobacterinfektion kräver specialsjukvård eller ställningstagande inom specialsjukvården.
- Uppföljning enligt anvisningar från specialsjukvården kan oftast ordnas inom primärvården.
- De regionala anvisningarna för nivåstrukturerad vård kompletterar rekommendationen.
- Dyspepsi hos barn undersöks och behandlas i första hand inom primärvården. Om endoskopiundersökning behövs, till exempel för att utesluta celiaki, genomförs den inom specialsjukvården.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Ylävatsavaivat ja refluksioireet»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Robert Paul
Litteratur
Besvär i övre buken och refluxsymtom. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Suomen Gastroenterologiayhdistys. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»3
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Agréus L, Svärdsudd K, Nyrén O ym. Irritable bowel syndrome and dyspepsia in the general population: overlap and lack of stability over time. Gastroenterology 1995;109:671-80 «PMID: 7657095»PubMed
- Talley NJ, Zinsmeister AR, Schleck CD ym. Dyspepsia and dyspepsia subgroups: a population-based study. Gastroenterology 1992;102:1259-68 «PMID: 1551533»PubMed
- Choung RS, Locke GR, Schleck CD ym. Do distinct dyspepsia subgroups exist in the community? A population-based study. Am J Gastroenterol 2007;102:1983-9 «PMID: 17581264»PubMed
- Dent J, El-Serag HB, Wallander MA ym. Epidemiology of gastro-oesophageal reflux disease: a systematic review. Gut 2005;54:710-7 «PMID: 15831922»PubMed
- Ronkainen J, Aro P, Storskrubb T ym. High prevalence of gastroesophageal reflux symptoms and esophagitis with or without symptoms in the general adult Swedish population: a Kalixanda study report. Scand J Gastroenterol 2005;40:275-85 «PMID: 15932168»PubMed
- Richter JE, Rubenstein JH. Presentation and Epidemiology of Gastroesophageal Reflux Disease. Gastroenterology 2018;154:267-276 «PMID: 28780072»PubMed
- Kosunen TU, Aromaa A, Knekt P ym. Helicobacter antibodies in 1973 and 1994 in the adult population of Vammala, Finland. Epidemiol Infect 1997;119:29-34 «PMID: 9287940»PubMed
- Hyams JS, Burke G, Davis PM ym. Abdominal pain and irritable bowel syndrome in adolescents: a community-based study. J Pediatr 1996;129:220-6 «PMID: 8765619»PubMed
- Ashorn M, Mäki M, Hällström M ym. Helicobacter pylori infection in Finnish children and adolescents. A serologic cross-sectional and follow-up study. Scand J Gastroenterol 1995;30:876-9 «PMID: 8578186»PubMed
- Rehnberg-Laiho L, Rautelin H, Valle M ym. Persisting Helicobacter antibodies in Finnish children and adolescents between two and twenty years of age. Pediatr Infect Dis J 1998;17:796-9 «PMID: 9779764»PubMed
- Heikkinen M, Pikkarainen P, Takala J ym. Etiology of dyspepsia: four hundred unselected consecutive patients in general practice. Scand J Gastroenterol 1995;30:519-23 «PMID: 7569757»PubMed
- Malmi H, Kautiainen H, Virta LJ ym. Incidence and complications of peptic ulcer disease requiring hospitalisation have markedly decreased in Finland. Aliment Pharmacol Ther 2014;39:496-506 «PMID: 24461085»PubMed
- Zagari RM, Law GR, Fuccio L ym. Epidemiology of functional dyspepsia and subgroups in the Italian general population: an endoscopic study. Gastroenterology 2010;138:1302-11 «PMID: 20074574»PubMed
- Wiklund I, Butler-Wheelhouse P. Psychosocial factors and their role in symptomatic gastroesophageal reflux disease and functional dyspepsia. Scand J Gastroenterol Suppl 1996;220:94-100 «PMID: 8898445»PubMed
- Sealock RJ, Rendon G, El-Serag HB. Systematic review: the epidemiology of eosinophilic oesophagitis in adults. Aliment Pharmacol Ther 2010;32:712-9 «PMID: 20662785»PubMed
- Warners MJ, Oude Nijhuis RAB, de Wijkerslooth LRH ym. The natural course of eosinophilic esophagitis and long-term consequences of undiagnosed disease in a large cohort. Am J Gastroenterol 2018;113:836-844 «PMID: 29700481»PubMed
- Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 27.3.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Tack J, Pandolfino JE. Pathophysiology of Gastroesophageal Reflux Disease. Gastroenterology 2018;154:277-288 «PMID: 29037470»PubMed
- Voutilainen M. Ruokatorvi. Refluksisairaus. Kirjassa: Gastrorenterologia ja hepatologia. Färkkilä M, Heikkinen M, Isoniemi H, Puolakkainen P. (toim.) Kustannus oy Duodecim; Helsinki 2018, 3. uudistettu painos
- Ammoury RF, Pfefferkorn Mdel R, Croffie JM. Functional gastrointestinal disorders: past and present. World J Pediatr 2009;5:103-12 «PMID: 19718531»PubMed
- Huertas-Ceballos A, Logan S, Bennett C ym. Pharmacological interventions for recurrent abdominal pain (RAP) and irritable bowel syndrome (IBS) in childhood. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD003017 «PMID: 18254013»PubMed
- World Gastroenterology Organisation.. World Gastroenterology Organisation Global Guideline: Helicobacter pylori in developing countries. J Clin Gastroenterol 2011;45:383-8 «PMID: 21415768»PubMed
- Ladabaum U, Chey WD, Scheiman JM ym. Reappraisal of non-invasive management strategies for uninvestigated dyspepsia: a cost-minimization analysis. Aliment Pharmacol Ther 2002;16:1491-501 «PMID: 12182749»PubMed
- Spiegel BM, Vakil NB, Ofman JJ. Dyspepsia management in primary care: a decision analysis of competing strategies. Gastroenterology 2002;122:1270-85 «PMID: 11984514»PubMed
- Rautelin H, Kosunen TU. Helicobacter pylori infection in Finland. Ann Med 2004;36:82-8 «PMID: 15119828»PubMed
- Suomen Syöpärekisteri, tilastot, https://syoparekisteri.fi/tilastot/ «https://syoparekisteri.fi/tilastot/»2
- Salomaa-Räsänen A, Kosunen TU, Aromaa AR ym. A "screen-and-treat" approach for Helicobacter pylori infection: a population-based study in Vammala, Finland. Helicobacter 2010;15:28-37 «PMID: 20302587»PubMed
- Ford AC, Axon AT. Epidemiology of Helicobacter pylori infection and public health implications. Helicobacter 2010;15 Suppl 1:1-6 «PMID: 21054646»PubMed
- Keliakia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Gastroenterologiayhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2010 (viitattu 27.3.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Canadian Agency for Drugs and Technologies in Heath 2017. Urgent, Non-Screening Fecal Occult Blood Testing for Patients with Suspected Gastrointestinal Bleeding: A Review of Clinical Effectiveness and Guidelines. 3.1.2017. «https://www.cadth.ca/sites/default/files/pdf/htis/2017/RC0839%20FOBT%20in%20Hospitals%20Final.pdf»4 (siteerattu 31.10.2018).
- Voutilainen M, Sipponen P, Mecklin JP ym. Gastroesophageal reflux disease: prevalence, clinical, endoscopic and histopathological findings in 1,128 consecutive patients referred for endoscopy due to dyspeptic and reflux symptoms. Digestion 2000;61:6-13 «PMID: 10671769»PubMed
- Wallace MB, Durkalski VL, Vaughan J ym. Age and alarm symptoms do not predict endoscopic findings among patients with dyspepsia: a multicentre database study. Gut 2001;49:29-34 «PMID: 11413107»PubMed
- Voutilainen M, Mäntynen T, Mauranen K ym. Is it possible to reduce endoscopy workload using age, alarm symptoms and H. pylori as predictors of peptic ulcer and oesophagogastric cancers? Dig Liver Dis 2005;37:526-32 «PMID: 15975541»PubMed
- Vakil N, Talley N, van Zanten SV ym. Cost of detecting malignant lesions by endoscopy in 2741 primary care dyspeptic patients without alarm symptoms. Clin Gastroenterol Hepatol 2009;7:756-61 «PMID: 19364542»PubMed
- Heikkinen M, Pikkarainen P, Eskelinen M ym. GPs' ability to diagnose dyspepsia based only on physical examination and patient history. Scand J Prim Health Care 2000;18:99-104 «PMID: 10944064»PubMed
- Moayyedi P, Talley NJ, Fennerty MB ym. Can the clinical history distinguish between organic and functional dyspepsia? JAMA 2006;295:1566-76 «PMID: 16595759»PubMed
- Breslin NP, Thomson AB, Bailey RJ ym. Gastric cancer and other endoscopic diagnoses in patients with benign dyspepsia. Gut 2000;46:93-7 «PMID: 10601062»PubMed
- Gillen D, McColl KE. Does concern about missing malignancy justify endoscopy in uncomplicated dyspepsia in patients aged less than 55? Am J Gastroenterol 1999;94:75-9 «PMID: 9934734»PubMed
- Oksanen A, Veijola L, Korudanova B ym. Role of earlier gastroscopy in predicting findings on repeat gastroscopy in a population with a low H. pylori prevalence. Scand J Gastroenterol 2008;43:1044-9 «PMID: 18609178»PubMed
- Bowrey DJ, Griffin SM, Wayman J ym. Use of alarm symptoms to select dyspeptics for endoscopy causes patients with curable esophagogastric cancer to be overlooked. Surg Endosc 2006;20:1725-8 «PMID: 17024539»PubMed
- Scottish Intercollegiate Guidelines Network (SIGN). Dyspepsia. A national clinical guideline. March 2003
- Talley NJ, Vakil N, Practice Parameters Committee of the American College of Gastroenterology.. Guidelines for the management of dyspepsia. Am J Gastroenterol 2005;100:2324-37 «PMID: 16181387»PubMed
- Mason JM, Delaney B, Moayyedi P ym. Managing dyspepsia without alarm signs in primary care: new national guidance for England and Wales. Aliment Pharmacol Ther 2005;21:1135-43 «PMID: 15854176»PubMed
- Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim,Toimitus. Ajankohtaista Lääkärin käsikirjasta. Ylävatsaoireet (dyspepsia). Duodecim 2011;127:143-5 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo99301»5
- Moayyedi PM, Lacy BE, Andrews CN ym. ACG and CAG Clinical Guideline: Management of Dyspepsia. Am J Gastroenterol 2017;112:988-1013 «PMID: 28631728»PubMed
- Eipasch E, ym. The EAES clinical practice guidelines on laparoscopic antireflux surgery for gastroesophageal reflux disease (1997). Kirjassa: EAES Guidelines for Endoscopic Surgery. Neugebauer EA, Fingerhut A (toim). Springer 2006;97-124
- Peräaho M, Nordback I. Kroonisen haimatulehduksen diagnostiikka ja lääkehoito. Suom Lääkäril 2006;61:435-9
- Koskenpato J, Farkkilä M, Sipponen P. Helicobacter pylori eradication and standardized 3-month omeprazole therapy in functional dyspepsia. Am J Gastroenterol 2001;96:2866-72 «PMID: 11693319»PubMed
- Veldhuyzen van Zanten SJ, Cleary C, Talley NJ ym. Drug treatment of functional dyspepsia: a systematic analysis of trial methodology with recommendations for design of future trials. Am J Gastroenterol 1996;91:660-73 «PMID: 8677926»PubMed
- Lacy BE, Talley NJ, Locke GR 3rd ym. Review article: current treatment options and management of functional dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2012;36:3-15 «PMID: 22591037»PubMed
- Bolling-Sternevald E, Lauritsen K, Aalykke C ym. Effect of profound acid suppression in functional dyspepsia: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Scand J Gastroenterol 2002;37:1395-402 «PMID: 12523588»PubMed
- Kinoshita Y, Hashimoto T, Kawamura A ym. Effects of famotidine, mosapride and tandospirone for treatment of functional dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2005;21 Suppl 2:37-41 «PMID: 15943845»PubMed
- Calvert EL, Houghton LA, Cooper P ym. Long-term improvement in functional dyspepsia using hypnotherapy. Gastroenterology 2002;123:1778-85 «PMID: 12454833»PubMed
- Hamilton J, Guthrie E, Creed F ym. A randomized controlled trial of psychotherapy in patients with chronic functional dyspepsia. Gastroenterology 2000;119:661-9 «PMID: 10982759»PubMed
- Talley NJ, Locke GR, Saito YA ym. Effect of Amitriptyline and Escitalopram on Functional Dyspepsia: A Multicenter, Randomized Controlled Study. Gastroenterology 2015;149:340-9.e2 «PMID: 25921377»PubMed
- Ford A, ym. Efficacy of Psychotic Drugs in Fuctional Dyspepsia: Systematic Review and Meta-analysis. GUT 2016;66:411-20
- El-Serag HB, Talley NJ. Systemic review: the prevalence and clinical course of functional dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2004;19:643-54 «PMID: 15023166»PubMed
- Heikkinen M, Färkkilä M. Long-term outcome of functional dyspepsia: effect of Helicobacter pylori infection. A 6- to 7-year follow-up study. Scand J Gastroenterol 2002;37:905-10 «PMID: 12229964»PubMed
- Lindell GH, Celebioglu F, Graffner HO. Non-ulcer dyspepsia in the long-term perspective. Eur J Gastroenterol Hepatol 1995;7:829-33 «PMID: 8574713»PubMed
- Reimer C, Søndergaard B, Hilsted L ym. Proton-pump inhibitor therapy induces acid-related symptoms in healthy volunteers after withdrawal of therapy. Gastroenterology 2009;137:80-7, 87.e1 «PMID: 19362552»PubMed
- Malfertheiner P, Megraud F, O'Morain C ym. Current concepts in the management of Helicobacter pylori infection: the Maastricht III Consensus Report. Gut 2007;56:772-81 «PMID: 17170018»PubMed
- Moayyedi P, Soo S, Deeks J ym. Systematic review and economic evaluation of Helicobacter pylori eradication treatment for non-ulcer dyspepsia. Dyspepsia Review Group. BMJ 2000;321:659-64 «PMID: 10987767»PubMed
- Bornschein J, Rokkas T, Selgrad M ym. Helicobacter pylori and clinical aspects of gastric cancer. Helicobacter 2009;14 Suppl 1:41-5 «PMID: 19712167»PubMed
- Beckman E, Saracino I, Fiorini G ym. A Novel Stool PCR Test for Helicobacter pylori May Predict Clarithromycin Resistance and Eradication of Infection at a High Rate. J Clin Microbiol 2017;55:2400-2405 «PMID: 28515219»PubMed
- Osaki T, Mabe K, Zaman C ym. Usefulness of detection of clarithromycin-resistant Helicobacter pylori from fecal specimens for young adults treated with eradication therapy. Helicobacter 2017;22: «PMID: 28544222»PubMed
- Veijola L, Oksanen A, Linnala A ym. Persisting chronic gastritis and elevated Helicobacter pylori antibodies after successful eradication therapy. Helicobacter 2007;12:605-8 «PMID: 18001400»PubMed
- De Francesco V, Margiotta M, Zullo A ym. Clarithromycin-resistant genotypes and eradication of Helicobacter pylori. Ann Intern Med 2006;144:94-100 «PMID: 16418408»PubMed
- Mégraud F, Lehours P. Helicobacter pylori detection and antimicrobial susceptibility testing. Clin Microbiol Rev 2007;20:280-322 «PMID: 17428887»PubMed
- Lerang F, Moum B, Mowinckel P ym. Accuracy of seven different tests for the diagnosis of Helicobacter pylori infection and the impact of H2-receptor antagonists on test results. Scand J Gastroenterol 1998;33:364-9 «PMID: 9605257»PubMed
- Cutler AF, Havstad S, Ma CK ym. Accuracy of invasive and noninvasive tests to diagnose Helicobacter pylori infection. Gastroenterology 1995;109:136-41 «PMID: 7540995»PubMed
- Graham DY, Fischbach L. Helicobacter pylori treatment in the era of increasing antibiotic resistance. Gut 2010;59:1143-53 «PMID: 20525969»PubMed
- Koivisto TT, Rautelin HI, Voutilainen ME ym. Primary Helicobacter pylori resistance to metronidazole and clarithromycin in the Finnish population. Aliment Pharmacol Ther 2004;19:1009-17 «PMID: 15113368»PubMed
- Kostamo P, Veijola L, Oksanen A ym. Recent trends in primary antimicrobial resistance of Helicobacter pylori in Finland. Int J Antimicrob Agents 2011;37:22-5 «PMID: 21084175»PubMed
- Assem M, El Azab G, Rasheed MA ym. Efficacy and safety of Levofloxacin, Clarithromycin and Esomeprazol as first line triple therapy for Helicobacter pylori eradication in Middle East. Prospective, randomized, blind, comparative, multicenter study. Eur J Intern Med 2010;21:310-4 «PMID: 20603042»PubMed
- Perez Aldana L, Kato M, Nakagawa S ym. The relationship between consumption of antimicrobial agents and the prevalence of primary Helicobacter pylori resistance. Helicobacter 2002;7:306-9 «PMID: 12390210»PubMed
- Koivisto TT, Rautelin HI, Voutilainen ME ym. First-line eradication therapy for Helicobacter pylori in primary health care based on antibiotic resistance: results of three eradication regimens. Aliment Pharmacol Ther 2005;21:773-82 «PMID: 15771764»PubMed
- Veijola L, Myllyluoma E, Korpela R ym. Stool antigen tests in the diagnosis of Helicobacter pylori infection before and after eradication therapy. World J Gastroenterol 2005;11:7340-4 «PMID: 16437639»PubMed
- Arkkila PE, Seppälä K, Kosunen TU ym. Helicobacter pylori eradication as the sole treatment for gastric and duodenal ulcers. Eur J Gastroenterol Hepatol 2005;17:93-101 «PMID: 15647648»PubMed
- Ford AC, Delaney BC, Forman D ym. Eradication therapy for peptic ulcer disease in Helicobacter pylori positive patients. Cochrane Database Syst Rev 2006;2:CD003840 «PMID: 16625592»PubMed
- Numans ME, Lau J, de Wit NJ ym. Short-term treatment with proton-pump inhibitors as a test for gastroesophageal reflux disease: a meta-analysis of diagnostic test characteristics. Ann Intern Med 2004;140:518-27 «PMID: 15068979»PubMed
- Aanen MC, Weusten BL, Numans ME ym. Diagnostic value of the proton pump inhibitor test for gastro-oesophageal reflux disease in primary care. Aliment Pharmacol Ther 2006;24:1377-84 «PMID: 17059519»PubMed
- de Leone A, Tonini M, Dominici P ym. The proton pump inhibitor test for gastroesophageal reflux disease: optimal cut-off value and duration. Dig Liver Dis 2010;42:785-90 «PMID: 20452300»PubMed
- Färkkilä M, Isoniemi H, Heikkinen M ym. Gastroenterologia ja hepatologia. Kustannus Oy Duodecim 2018;ISBN 978-951-656-844-0
- Gyawali CP, Kahrilas PJ, Savarino E ym. Modern diagnosis of GERD: the Lyon Consensus. Gut 2018;67:1351-1362 «PMID: 29437910»PubMed
- Furuta GT, Liacouras CA, Collins MH ym. Eosinophilic esophagitis in children and adults: a systematic review and consensus recommendations for diagnosis and treatment. Gastroenterology 2007;133:1342-63 «PMID: 17919504»PubMed
- Gyawali CP, Fass R. Management of Gastroesophageal Reflux Disease. Gastroenterology 2018;154:302-318 «PMID: 28827081»PubMed
- Pandit S, Boktor M, Alexander JS ym. Gastroesophageal reflux disease: A clinical overview for primary care physicians. Pathophysiology 2018;25:1-11 «PMID: 28943113»PubMed
- Hatlebakk JG, Katz PO, Camacho-Lobato L ym. Proton pump inhibitors: better acid suppression when taken before a meal than without a meal. Aliment Pharmacol Ther 2000;14:1267-72 «PMID: 11012470»PubMed
- Furuta K, Adachi K, Aimi M ym. Effect of Timing of Proton Pump Inhibitor Administration on Acid Suppression. Digestion 2016;93:111-20 «PMID: 26637113»PubMed
- Gillen D, McColl KE. Problems related to acid rebound and tachyphylaxis. Best Pract Res Clin Gastroenterol 2001;15:487-95 «PMID: 11403541»PubMed
- Kung YM, Hsu WH, Wu MC ym. Recent Advances in the Pharmacological Management of Gastroesophageal Reflux Disease. Dig Dis Sci 2017;62:3298-3316 «PMID: 29110162»PubMed
- Bashashati M, Hejazi RA, Andrews CN ym. Gastroesophageal reflux symptoms not responding to proton pump inhibitor: GERD, NERD, NARD, esophageal hypersensitivity or dyspepsia? Can J Gastroenterol Hepatol 2014;28:335-41 «PMID: 24719900»PubMed
- Majithia R, Johnson DA. Are proton pump inhibitors safe during pregnancy and lactation? Evidence to date. Drugs 2012;72:171-9 «PMID: 22239714»PubMed
- Pasternak B, Hviid A. Use of proton-pump inhibitors in early pregnancy and the risk of birth defects. N Engl J Med 2010;363:2114-23 «PMID: 21105793»PubMed
- Boregowda G, Shehata HA. Gastrointestinal and liver disease in pregnancy. Best Pract Res Clin Obstet Gynaecol 2013;27:835-53 «PMID: 24207084»PubMed
- Gerson LB. Treatment of gastroesophageal reflux disease during pregnancy. Gastroenterol Hepatol (N Y) 2012;8:763-4 «PMID: 24672414»PubMed
- Rosen R, Vandenplas Y, Singendonk M ym. Pediatric Gastroesophageal Reflux Clinical Practice Guidelines: Joint Recommendations of the North American Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition and the European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2018;66:516-554 «PMID: 29470322»PubMed
- Kahrilas PJ, Shaheen NJ, Vaezi MF ym. American Gastroenterological Association Institute technical review on the management of gastroesophageal reflux disease. Gastroenterology 2008;135:1392-1413, 1413.e1-5 «PMID: 18801365»PubMed
- Kuster E, Ros E, Toledo-Pimentel V ym. Predictive factors of the long term outcome in gastro-oesophageal reflux disease: six year follow up of 107 patients. Gut 1994;35:8-14 «PMID: 8307456»PubMed
- Nissinen M. Protonipumpun estäjät lääkemarkkinoilla yli kaksi vuosikymmentä. Duodecim 2011;127:785-92 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo99492»6
- Fuchs K, Eipasch E. Gastroesophageal reflux disease – update 2006. Kirjassa: EAES Guidelines for Endoscopic Surgery. Neugebauer EA, Fingerhut A (toim). Springer 2006;125-42
- Rees JR, Lao-Sirieix P, Wong A ym. Treatment for Barrett's oesophagus. Cochrane Database Syst Rev 2010;1:CD004060 «PMID: 20091557»PubMed
- Kauttu TM, Rantanen TK, Sihvo EI ym. Esophageal adenocarcinoma arising after antireflux surgery: a population-based analysis. Eur J Cardiothorac Surg 2011;40:1450-4; discussion 1454 «PMID: 21546258»PubMed
- Salminen P, Hurme S, Ovaska J. Fifteen-year outcome of laparoscopic and open Nissen fundoplication: a randomized clinical trial. Ann Thorac Surg 2012;93:228-33 «PMID: 22098922»PubMed
- Galmiche JP, Hatlebakk J, Attwood S ym. Laparoscopic antireflux surgery vs esomeprazole treatment for chronic GERD: the LOTUS randomized clinical trial. JAMA 2011;305:1969-77 «PMID: 21586712»PubMed
- Romano C, Valenti S, Cardile S ym. Functional Dyspepsia: An Enigma in a Conundrum. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2016;63:579-584 «PMID: 27437927»PubMed
- Augood C, MacLennan S, Gilbert R ym. Cisapride treatment for gastro-oesophageal reflux in children. Cochrane Database Syst Rev 2003;4:CD002300 «PMID: 14583950»PubMed
- van der Pol RJ, Smits MJ, van Wijk MP ym. Efficacy of proton-pump inhibitors in children with gastroesophageal reflux disease: a systematic review. Pediatrics 2011;127:925-35 «PMID: 21464183»PubMed
- Orenstein SR, Hassall E, Furmaga-Jablonska W ym. Multicenter, double-blind, randomized, placebo-controlled trial assessing the efficacy and safety of proton pump inhibitor lansoprazole in infants with symptoms of gastroesophageal reflux disease. J Pediatr 2009;154:514-520.e4 «PMID: 19054529»PubMed
- Tsou VM, Baker R, Book L ym. Multicenter, randomized, double-blind study comparing 20 and 40 mg of pantoprazole for symptom relief in adolescents (12 to 16 years of age) with gastroesophageal reflux disease (GERD). Clin Pediatr (Phila) 2006;45:741-9 «PMID: 16968960»PubMed
- Winter H, Kum-Nji P, Mahomedy SH ym. Efficacy and safety of pantoprazole delayed-release granules for oral suspension in a placebo-controlled treatment-withdrawal study in infants 1-11 months old with symptomatic GERD. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2010;50:609-18 «PMID: 20400912»PubMed
- Lee JH, Kim MJ, Lee JS ym. The effects of three alternative treatment strategies after 8 weeks of proton pump inhibitor therapy for GERD in children. Arch Dis Child 2011;96:9-13 «PMID: 20870626»PubMed
- Tolia V, Bishop PR, Tsou VM ym. Multicenter, randomized, double-blind study comparing 10, 20 and 40 mg pantoprazole in children (5-11 years) with symptomatic gastroesophageal reflux disease. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2006;42:384-91 «PMID: 16641576»PubMed
- Kato S, Ebina K, Fujii K ym. Effect of omeprazole in the treatment of refractory acid-related diseases in childhood: endoscopic healing and twenty-four-hour intragastric acidity. J Pediatr 1996;128:415-21 «PMID: 8774516»PubMed
- See MC, Birnbaum AH, Schechter CB ym. Double-blind, placebo-controlled trial of famotidine in children with abdominal pain and dyspepsia: global and quantitative assessment. Dig Dis Sci 2001;46:985-92 «PMID: 11341669»PubMed
- Gunasekaran T, Tolia V, Colletti RB ym. Effects of esomeprazole treatment for gastroesophageal reflux disease on quality of life in 12- to 17-year-old adolescents: an international health outcomes study. BMC Gastroenterol 2009;9:84 «PMID: 19922626»PubMed
- Tolia V, Gilger MA, Barker PN ym. Healing of erosive esophagitis and improvement of symptoms of gastroesophageal reflux disease after esomeprazole treatment in children 12 to 36 months old. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2010;51:593-8 «PMID: 20706150»PubMed
- Jones NL, Koletzko S, Goodman K ym. Joint ESPGHAN/NASPGHAN Guidelines for the Management of Helicobacter pylori in Children and Adolescents (Update 2016). J Pediatr Gastroenterol Nutr 2017;64:991-1003 «PMID: 28541262»PubMed
- Correa Silva RG, Machado NC, Carvalho MA ym. Helicobacter pylori infection is high in paediatric nonulcer dyspepsia but not associated with specific gastrointestinal symptoms. Acta Paediatr 2016;105:e228-31 «PMID: 26821362»PubMed
- Friesen CA, Lin Z, Garola R ym. Chronic gastritis is not associated with gastric dysrhythmia or delayed solid emptying in children with dyspepsia. Dig Dis Sci 2005;50:1012-8 «PMID: 15986846»PubMed
- Arendt R. [Gallstone dyspepsia--a myth?]. Fortschr Med 1993;111:119-21 «PMID: 8509003»PubMed
- Arents NL, Thijs JC, van Zwet AA ym. Approach to treatment of dyspepsia in primary care: a randomized trial comparing "test-and-treat" with prompt endoscopy. Arch Intern Med 2003;163:1606-12 «PMID: 12860586»PubMed
- Aro P, Talley NJ, Ronkainen J ym. Anxiety is associated with uninvestigated and functional dyspepsia (Rome III criteria) in a Swedish population-based study. Gastroenterology 2009;137:94-100 «PMID: 19328797»PubMed
- Bates T, Ebbs SR, Harrison M ym. Influence of cholecystectomy on symptoms. Br J Surg 1991;78:964-7 «PMID: 1913118»PubMed
- Berhane T, Vetrhus M, Hausken T ym. Pain attacks in non-complicated and complicated gallstone disease have a characteristic pattern and are accompanied by dyspepsia in most patients: the results of a prospective study. Scand J Gastroenterol 2006;41:93-101 «PMID: 16373282»PubMed
- Breckan RK, Paulssen EJ, Asfeldt AM ym. The impact of body mass index and Helicobacter pylori infection on gastro-oesophageal reflux symptoms: a population-based study in Northern Norway. Scand J Gastroenterol 2009;44:1060-6 «PMID: 19593688»PubMed
- Christie J, Shepherd NA, Codling BW ym. Gastric cancer below the age of 55: implications for screening patients with uncomplicated dyspepsia. Gut 1997;41:513-7 «PMID: 9391251»PubMed
- Fletcher J, Derakhshan MH, Jones GR ym. BMI is superior to symptoms in predicting response to proton pump inhibitor: randomised trial in patients with upper gastrointestinal symptoms and normal endoscopy. Gut 2011;60:442-8 «PMID: 21159892»PubMed
- Ford AC, Marwaha A, Lim A ym. What is the prevalence of clinically significant endoscopic findings in subjects with dyspepsia? Systematic review and meta-analysis. Clin Gastroenterol Hepatol 2010;8:830-7, 837.e1-2 «PMID: 20541625»PubMed
- Gisbert JP, Pajares JM. Systematic review and meta-analysis: is 1-week proton pump inhibitor-based triple therapy sufficient to heal peptic ulcer? Aliment Pharmacol Ther 2005;21:795-804 «PMID: 15801914»PubMed
- Gisbert JP, Pajares JM. Stool antigen test for the diagnosis of Helicobacter pylori infection: a systematic review. Helicobacter 2004;9:347-68 «PMID: 15270750»PubMed
- Harvey RF, Spence RW, Lane JA ym. Relationship between the birth cohort pattern of Helicobacter pylori infection and the epidemiology of duodenal ulcer. QJM 2002;95:519-25 «PMID: 12145391»PubMed
- Heikkinen MT, Pikkarainen PH, Takala JK ym. Diagnostic methods in dyspepsia: the usefulness of upper abdominal ultrasound and gastroscopy. Scand J Prim Health Care 1997;15:82-6 «PMID: 9232708»PubMed
- Higuchi K, Fujiwara Y, Tominaga K ym. Is eradication sufficient to heal gastric ulcers in patients infected with Helicobacter pylori? A randomized, controlled, prospective study. Aliment Pharmacol Ther 2003;17:111-7 «PMID: 12492739»PubMed
- Huang J, Hunt RH. The importance of clarithromycin dose in the management of Helicobacter pylori infection: a meta-analysis of triple therapies with a proton pump inhibitor, clarithromycin and amoxycillin or metronidazole. Aliment Pharmacol Ther 1999;13:719-29 «PMID: 10383500»PubMed
- Irvani S, Hashemi MR, Moghadam KG ym. Accuracy of serum pepsinogens I and II, gastrin-17 and anti-helicobacter pylori antibodies in histological diagnoses of atrophic gastritis. Minerva Gastroenterol Dietol 2010;56:13-7 «PMID: 20190719»PubMed
- Kraag N, Thijs C, Knipschild P. Dyspepsia--how noisy are gallstones? A meta-analysis of epidemiologic studies of biliary pain, dyspeptic symptoms, and food intolerance. Scand J Gastroenterol 1995;30:411-21 «PMID: 7638565»PubMed
- Lassen AT, Hallas J, Schaffalitzky de Muckadell OB. Helicobacter pylori test and eradicate versus prompt endoscopy for management of dyspeptic patients: 6.7 year follow up of a randomised trial. Gut 2004;53:1758-63 «PMID: 15542510»PubMed
- Leung WK, Wu MS, Kakugawa Y ym. Screening for gastric cancer in Asia: current evidence and practice. Lancet Oncol 2008;9:279-87 «PMID: 18308253»PubMed
- Lorusso D, Porcelli P, Pezzolla F ym. Persistent dyspepsia after laparoscopic cholecystectomy. The influence of psychological factors. Scand J Gastroenterol 2003;38:653-8 «PMID: 12825875»PubMed
- McColl KE, Murray LS, Gillen D ym. Randomised trial of endoscopy with testing for Helicobacter pylori compared with non-invasive H pylori testing alone in the management of dyspepsia. BMJ 2002;324:999-1002 «PMID: 11976239»PubMed
- Mertens MC, Roukema JA, Scholtes VP ym. Risk assessment in cholelithiasis: is cholecystectomy always to be preferred? J Gastrointest Surg 2010;14:1271-9 «PMID: 20502977»PubMed
- Nam SY, Choi IJ, Ryu KH ym. Abdominal visceral adipose tissue volume is associated with increased risk of erosive esophagitis in men and women. Gastroenterology 2010;139:1902-1911.e2 «PMID: 20727886»PubMed
- Neumann H, Monkemuller K, Kandulski A ym. Dyspepsia and IBS symptoms in patients with NERD, ERD and Barrett's esophagus. Dig Dis 2008;26:243-7 «PMID: 18463443»PubMed
- Pajala M, Heikkinen M, Hintikka J. Mental distress in patients with functional or organic dyspepsia: a comparative study with a sample of the general population. Aliment Pharmacol Ther 2005;21:277-81 «PMID: 15691302»PubMed
- Pajala M, Heikkinen M, Hintikka J. A prospective 1-year follow-up study in patients with functional or organic dyspepsia: changes in gastrointestinal symptoms, mental distress and fear of serious illness. Aliment Pharmacol Ther 2006;24:1241-6 «PMID: 17014583»PubMed
- Peitz U, Wex T, Vieth M ym. Correlation of serum pepsinogens and gastrin-17 with atrophic gastritis in gastroesophageal reflux patients: a matched-pairs study. J Gastroenterol Hepatol 2011;26:82-9 «PMID: 21175799»PubMed
- Pinto-Sanchez MI, Yuan Y, Hassan A ym. Proton pump inhibitors for functional dyspepsia. Cochrane Database Syst Rev 2017;11:CD011194 «PMID: 29161458»PubMed
- Rasmussen M, Kronborg O. Upper gastrointestinal cancer in a population-based screening program with fecal occult blood test for colorectal cancer. Scand J Gastroenterol 2002;37:95-8 «PMID: 11843044»PubMed
- Ros E, Zambon D. Postcholecystectomy symptoms. A prospective study of gall stone patients before and two years after surgery. Gut 1987;28:1500-4 «PMID: 3428678»PubMed
- Saad RJ, Schoenfeld P, Kim HM ym. Levofloxacin-based triple therapy versus bismuth-based quadruple therapy for persistent Helicobacter pylori infection: a meta-analysis. Am J Gastroenterol 2006;101:488-96 «PMID: 16542284»PubMed
- Savarino E, Pohl D, Zentilin P ym. Functional heartburn has more in common with functional dyspepsia than with non-erosive reflux disease. Gut 2009;58:1185-91 «PMID: 19460766»PubMed
- Soo S, Moayyedi P, Deeks JJ ym. WITHDRAWN: Psychological interventions for non-ulcer dyspepsia. Cochrane Database Syst Rev 2011;2:CD002301 «PMID: 21328255»PubMed
- Talley NJ, Locke GR, Saito YA ym. Effect of Amitriptyline and Escitalopram on Functional Dyspepsia: A Multicenter, Randomized Controlled Study. Gastroenterology 2015;149:340-9.e2 «PMID: 25921377»PubMed
- Vaira D, Holton J, Menegatti M ym. Review article:invasive and non-invasive tests for Helicobacter pylori infection. Aliment Pharmacol Ther 2000;14 Suppl 3:13-22 «PMID: 11050483»PubMed
- Vaira D, Malfertheiner P, Mégraud F ym. Diagnosis of Helicobacter pylori infection with a new non-invasive antigen-based assay. HpSA European study group. Lancet 1999;354:30-3 «PMID: 10406362»PubMed
- Vakil N, Moayyedi P, Fennerty MB ym. Limited value of alarm features in the diagnosis of upper gastrointestinal malignancy: systematic review and meta-analysis. Gastroenterology 2006;131:390-401; quiz 659-60 «PMID: 16890592»PubMed
- van Marrewijk CJ, van Oijen MG, Paloheimo LI ym. Influence of gastric mucosal status on success of stepwise acid suppressive therapy for dyspepsia. Aliment Pharmacol Ther 2009;30:82-9 «PMID: 19309389»PubMed
- Wang WH, Huang JQ, Zheng GF ym. Head-to-head comparison of H2-receptor antagonists and proton pump inhibitors in the treatment of erosive esophagitis: a meta-analysis. World J Gastroenterol 2005;11:4067-77 «PMID: 15996033»PubMed
- Wenzhen Y, Yumin L, Quanlin G ym. Is antimicrobial susceptibility testing necessary before first-line treatment for Helicobacter pylori infection? Meta-analysis of randomized controlled trials. Intern Med 2010;49:1103-9 «PMID: 20558925»PubMed
- Xiao YL, Peng S, Tao J ym. Prevalence and symptom pattern of pathologic esophageal acid reflux in patients with functional dyspepsia based on the Rome III criteria. Am J Gastroenterol 2010;105:2626-31 «PMID: 20823838»PubMed