Besvär med axelns senor

God medicinsk praxis | Publicerad: 21.05.2025 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Fysiatriayhdistys och Ortopedföreningen i Finland

Besvär med axelns senor

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Fysiatriayhdistys och Ortopedföreningen i Finland
21.5.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Olkapään jännevaivat «Olkapään jännevaivat»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Det vanligaste besväret med axelns senor är sensmärta (tendinopati) i samband med degeneration av en sena i rotatorkuffen. En genomgående ruptur kan utvecklas i och med degeneration eller uppkomma i en degenererad eller frisk sena i samband med en plötslig olycka.
  • Risken för besvär med senorna i axeln ökar av kraftig belastning av axelleden, upprepade rörelser och av att överarmen långvarigt hålls i högläge i samband med arbete eller på fritiden. Förekomsten av senbesvär ökar tydligt med åldern.
  • Ett typiskt symtom på senbesvär i rotatorkuffen är smärta som känns vid vila eller belastning eller både och. Belastningssmärta framträder särskilt vid rörelser över horisontalplanet. Eventuella symtom i samband med en genomgående ruptur är dessutom att det aktiva rörelseomfånget begränsas och kraften försvagas.
  • Diagnostiken av axelbesvär grundar sig på anamnesen och en klinisk undersökning. Vid behov kompletteras diagnostiken med bilddiagnostik, där den primära är röntgenundersökning. Efter en olycka behövs alltid en röntgenundersökning.
  • Degenerativa senbesvär behandlas i första hand konservativt inom primärvården eller företagshälsovården. Den viktigaste behandlingen är terapeutisk träning under ledning av en fysioterapeut, om egenvård inte lindrar symtomen.
  • Kirurgisk behandling övervägs vid genomgående rupturer i rotatorkuffen. Vid rupturer orsakade av olycksfall övervägs det direkt och vid rupturer orsakade av degeneration övervägs det särskilt för patienter i arbetsför ålder, om inte ändamålsenlig konservativ behandling ger resultat.

Rekommendationens syfte och begränsningar

  • Målsättningen med rekommendationen är att
    • förenhetliga den kliniska och radiologiska diagnostiken av senbesvär i axeln
    • förenhetliga kriterierna för konservativ behandling och kirurgisk behandling
    • minska olägenheter och arbetsoförmåga på grund av senbesvär i axeln genom att effektivisera förebyggande, behandling och rehabilitering.
  • Rekommendationen behandlar senbesvär i axeln hos fullvuxna patienter. I anslutning till senbesvär kan dessutom följande saker beröras, men de behandlas egentligen inte: artros, frusen axel, instabilitet i axelleden, besvär i akromioklavikularleden (AC-leden), axelfrakturer och deras följdtillstånd, tumörer och inflammatoriska ledsjukdomar.

Målgrupper

  • Målgruppen för rekommendationen är anställda inom primärvården, den specialiserade sjukvården, företagshälsovården och den privata sektorn som behandlar axelsjukdomar och skador.

Definitioner

Axelns anatomi

  • Rotatorkuffen (rotator cuff) är en helhet bestående av senorna i de fyra skulderbladsmusklerna m. subscapularis, m. supraspinatus, m. infraspinatus och m. teres minor. Helheten fäster vid överarmsbenets övre del, centrerar den i skulderbladets ledskål, stabiliserar axelleden och bidrar till kontroll och rörelser i leden i samband med lyft- och rotationsrörelser. Se bilder
  • Det långa huvudet på muskeln biceps brachii är nära förknippat med rotatorkuffens struktur och funktion. Dess övre del går inne i axelleden och fäster vid övre delen av skulderbladets ledskål. Bicepsmuskelns funktion är kopplad till supination av underarmen och böjning av armbågsleden. Senans exakta betydelse för axelns funktion är oklar.
  • När överarmen är i rörelse glider överarmsbenets huvud i skulderbladets ledskål och vrids samtidigt så att både rotatorkuffen och strukturerna i överarmsbenets övre del (tuberculum majus och minus) och slemsäcken under akromion får plats under akromion och korakoakromiala ligamentet.
Bild 1.

Olkapään luurakenteet.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 2.

Olkapään kiertäjäkalvosimen rakenteet edestä.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 3.

Olkapään kiertäjäkalvosimen rakenteet takaa.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Termer i anslutning till senbesvär

  • Impingementsyndrom, trång axel -syndrom, inklämningssyndrom, förträngningssyndrom, smärtbåge-syndrom:
    • irritation i senan m. supraspinatus som eventuellt är förknippad med mekanisk kontakt mellan senan och skulderbladet. Tillståndet kan också vara förknippat med en slemsäcksinflammation (subakromiell bursit).
  • Kontakt mellan rotatorkuffen och akromion har inget tydligt orsakssamband med smärta i axeln «McFarland EG, Maffulli N, Del Buono A ym. Impingem...»1, «Papadonikolakis A, McKenna M, Warme W ym. Publishe...»2. Ovan nämnda termer som uttrycker inklämning, trånghet, förträngning eller dylikt kan således vara vilseledande vid smärta i axeln.
  • Smärta i rotatorkuffsenorna kan vara förknippad med kortvarig aktiv inflammation (tendinit). Senbesvär är dock ofta kroniska, och radiologiska undersökningar kan påvisa tendinosförändringar. I kliniskt arbete bör man använda benämningen tendinopati som beskriver symtomen «Khan KM, Cook JL, Kannus P ym. Time to abandon the...»3, «Maffulli N, Khan KM, Puddu G. Overuse tendon condi...»4. Se tabell «Termer i anslutning till senbesvär ...»1.
  • Senförkalkning i axeln avser en ansamling av kalk i eller runt en sena som kan urskiljas på en röntgenbild. Se bild «Kookas jännekalkki»4. Senförkalkning kan leda till smärta i axeln, men kan också vara helt symtomfri.
  • Subakromiell smärta:
    • Eftersom den exakta källan och orsaken till smärtan ofta förblir okänd, kan termen "subakromiell smärta" användas som allmän benämning för följande tillstånd: tendinopati, impingementsyndrom, trång axel -syndrom, inklämningssyndrom, förträngningssyndrom, smärtbåge och bursit.
Tabell 1. Termer i anslutning till senbesvär
"-it" Inflammation i vävnaden, histologiskt aktiva inflammatoriska celler
Tendinit Inflammation i en sena
Tenosynovit Senskideinflammation
Senskidan i axeln täcker endast det långa huvudet på biceps
Bursit Slemsäcksinflammation
Inflammation i slemsäcken, oftast under akromion eller deltamuskeln (subakromiell eller subdeltoid bursit)
"-os" osis (grek.) = sjukdomsfas, utveckling eller uppkomst av något
Tendinos Degenerationsförändringar i en sena (utan histologiska tecken på aktiv inflammation)
Histologisk eller radiologisk diagnos
Kan vara kliniskt symtomfri
"-pati" pathos (grek.) = sjukdom, sjukdomstillstånd (även lidande, känsla)
Tendinopati Sjukdom med symtom i en sena
Klinisk diagnos
Bild 4.

Kookas jännekalkki. Olkaluun pään ja olkalisäkkeen välissä sijaitseva kookas kalkkikertymä.

Röntgenkuva: Juha Paloneva

Definitioner av ruptur i rotatorkuffen

  • En ruptur kan bero på degeneration eller en olycka.
    • En degenerativ ruptur uppkommer i allmänhet utan identifierbar orsak eller i samband med belastning, lågenergiskada eller plötslig armrörelse.
    • Vid en olycksrelaterad (traumatisk) ruptur brister en tidigare frisk sena vid ett trauma vars energi åtminstone motsvarar ett fall från stående på axeln eller en utsträckt arm.
    • En olycka kan också orsaka en ruptur i en tidigare degenererad sena eller leda till att en tidigare ruptur plötsligt blir större, och ge symtom i en tidigare symtomfri axel. Således kan man i stället för olycksrelaterad ruptur även tala om senruptur som konstaterats efter en olycka, eftersom det inte exakt går att fastställa hur stor andel av symtomen som beror på tidigare degeneration och hur mycket som beror på olyckan.
  • Partiell ruptur (icke genomgående ruptur):
    • bristning som inte går genom hela senans tjocklek, kan omfatta senans ovan- eller undersida
  • Genomgående ruptur:
    • bristning som omfattar hela senans tjocklek och som förenar ledhålan och det subakromiella utrymmet med varandra
  • Total ruptur:
    • genomgående bristning som omfattar hela senans fäste (i anteroposterior riktning)
  • Massiv ruptur:
  • Rotatorkuffartropati:
    • situation som är förknippad med en massiv ruptur av rotatorkuffen, successiv höjning av överarmsbenet mot undersidan av akromion samt artrosförändringar i axelleden. Se bild «Kiertäjäkalvosinartropatia»5.
  • Sjukdomsklassifikationen ICD-10 «ICD-10-diagnoosiluettelo»1motsvarar inte till alla delar den nuvarande uppfattningen om etiologin vid senbesvär, och den innehåller delvis motstridiga och överlappande diagnoser som inte kan särskiljas i det kliniska arbetet.
  • För att mäta behandlingsresultaten vid senbesvär i axeln har flera mätare utvecklats som både är specifika för axelbesvär och allmänna mätare som beskriver smärta eller livskvalitet. Mer information «Olkavaivojen mittareita ja yleisiä oirekyselyjä»2. Dessa används främst inom forskning, men i tillämpliga delar är de också användbara i kliniskt arbete.
Bild 5.

Kiertäjäkalvosinartropatia. Kiertäjäkalvosinartropatiassa olkaluun pää on noussut ylös lähelle olkalisäkettä (tai siihen kiinni) ja glenohumeraalinivelessä on nivelrikkomuutoksia. Tällä potilaalla on todettavissa myös lapaluun nivelmaljan yläosan ja olkalisäkkeen syöpymistä.

Röntgenkuva: Juha Paloneva

Prevalens

Etiologi, predisponerande faktorer

  • Orsakerna till senbesvär (tendinopati) kan delas in i senans inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) mekanismer «Seitz AL, McClure PW, Finucane S ym. Mechanisms of...»16. Se bild «Tendinopatian patogeneesi»6.
    • I de inre mekanismerna är den centrala orsaken degeneration av senan, som leder till att den mekaniska belastningen överskrider de fysiologiska processer som främjar senans återhämtningsförmåga.
    • I de yttre mekanismerna är den centrala orsaken en betydande skada eller ett trångt subakromiellt utrymme som har anatomiska eller biomekaniska orsaker.
    • Inre och yttre faktorer kan förekomma samtidigt.
Bild 6.

Tendinopatian patogeneesi.

PG = proteoglykaanit

GAG = glukosaminoglykaanit

Lähde: Seitz AL, McClure PW, Finucane S, Boardman ND 3rd, Michener LA. Mechanisms of rotator cuff tendinopathy: intrinsic, extrinsic, or both? Clin Biomech (Bristol, Avon) 2011;26:1-12

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Senans inre mekanismer

  • Senans hållbarhet beror på dess inre struktur, som påverkas av kollagentrådar och andra proteiner samt sencellerna (tenocyterna). Mekaniska faktorer påverkar vävnadens ämnesomsättning och struktur. Vävnaden formas enligt den mekaniska belastning som den utsätts för så att den blir starkare med lämplig belastning och försvagas vid avsaknad av belastning. Genetiska faktorer styr ämnesomsättningen och reparationsprocesserna efter en vävnadsskada. I samband med inflammation kan dessa reparationsprocesser störas och senans struktur förändras «Seitz AL, McClure PW, Finucane S ym. Mechanisms of...»16.
  • En ruptur försämrar senans hållfasthet och läkningen av skador blir långsammare.
  • Senans stabilitet påverkas av åldersrelaterade förändringar och av blodcirkulationen. I supraspinatussenan finns ett område nära fästpunkten där blodkärlen är mindre än i resten av senan. Den knappa blodcirkulation ökar uppenbarligen risken för att senan ska försvagas och fördröjer läkningen av skador.
  • Den exakta orsaken till och uppkomstmekanismen bakom att kalk ackumuleras i senan och utvecklar besvär som orsakar symtom är okända. I bakgrunden anses det finnas vaskulära faktorer, upprepade trauman eller tenocytnekros och ackumulering av kalk inne i cellen «Oliva F, Via AG, Maffulli N. Physiopathology of in...»15 «Kachewar SG, Kulkarni DS. Calcific tendinitis of t...»17, «Speed CA, Hazleman BL. Calcific tendinitis of the ...»18.

Senans yttre mekanismer

  • Plötslig stor belastning (fall, luxation i axelleden) eller långvarig upprepad belastning kan leda till vävnadsskada i senan.
  • En rakt utsträckt arm blir som en lång hävstångsarm, så även en liten börda som bärs i handen eller enbart den utsträckta övre extremitetens vikt kan orsaka stor belastning på senstrukturerna «Apreleva M, Parsons IM 4th, Warner JJ ym. Experime...»19. En frisk sena skadas endast till följd av stor belastning. En sena kan även skadas av mindre belastning om senans hållbarhet och läkningsbenägenhet är försvagade.
  • Senbesvär kan också vara förknippade med överrörlighet i leden (hyperlaxitet), särskilt hos unga.
  • Upprepad belastning i extremlägen kan leda till mekanisk kontakt mellan skulderbladets ledskål och rotatorkuffens undersida och skador på senan (internal impingement). Detta är typiskt för vissa idrottsgrenar (t.ex. kastgrenar, racketsporter och simning).
  • Anatomiska och biomekaniska faktorer:
    • Supraspinatussenan kan komma i kontakt med akromion och korakoakromiala ligamentet när senstrukturerna och deras fästpunkter i överarmsbenet (tuberculum majus och minus) glider i det subakromiella utrymmet när överarmen lyfts.
    • Faktorer som stör samtidig rörelse av skulderblad och överarmsben (skulderblad-axel- eller scapulohumerala rytmen) kan leda till funktionell förträngning i det subakromiella utrymmet.
    • Bristfällig funktion i musklerna runt skulderbladet, spända bröstmuskler, kyfos i bröstryggen och dålig rörlighet kan förändra den scapulohumerala rytmen och orsaka funktionell förträngning i strukturerna.
    • Variation i akromions form och reaktiv benförändring (osteofyt) i anslutning till det korakoakromiala ligamentet kan orsaka en förträngning av det subakromiella utrymmet. Artros i akromioklavikularleden (AC-leden) kan vara förknippad med skelettförändringar som gör utrymmet trångt. Sambandet mellan dessa fynd och symtomen är oklart.

Predisponerande faktorer

Klinisk bild och naturligt förlopp

Olycksrelaterade rupturer

Senbesvär orsakade av degeneration

Prevention

  • En central faktor som påverkar uppkomsten av senbesvär är mekanisk överbelastning i förhållande till senans hållfasthet. Se punkten Etiologi «A1»2. Uppkomsten av en skada med symtom (tendinopati), försämring av symtomen och de olägenheter de orsakar kan således förebyggas genom att minska den överdrivna mekaniska belastningen och stärka senans hållfasthet.
  • Svag muskulatur i rotatorkuffen kan inte stödja axelleden tillräckligt, vilket leder till att den skadliga belastningen ökar. Upprätthållande av god muskelstyrka och koordination förebygger å andra sidan skadlig belastning och stärker strukturerna.
  • Prevention kräver ofta mindre åtgärder än behandling av sjukdomar i axeln. Det saknas dock högklassiga forskningsrön om preventionens effektivitet.

Minskning av skadlig mekanisk belastning

  • Upprepad stor mekanisk belastning kan leda till skador på senorna. Långvarig hantering av bördor, särskilt med lyfta, utsträckta, raka armar ökar belastningen på axeln. Det finns ergonomiska metoder som kan minska belastningen «Takala E-P, Lehtelä J. Ergonomia. Terveysportti > ...»66.
  • Axelskador uppstår särskilt vid fall och i situationer där en utsträckt övre extremitet utsätts för ett ryck. Dessa skador kan förebyggas genom att beakta olycksriskerna i arbetet och på fritiden.
  • Senbesvär kan ibland ge symtom endast vid vissa rörelser, till exempel i smärtbågen (abduktion på 60–120°). Det är möjligt att lära sig att utföra många uppgifter som behövs i arbetet och på fritiden så att smärtsamma rörelser undviks. Modifieringar av de verktyg, den teknik och de metoder som används i arbetet samt hjälpmedel kan vara till hjälp. Vid bedömningen kan man anlita en företagsfysioterapeut eller ergoterapeut. Arbetet bör anpassas så att den skadliga belastningen minskar eller försvinner. Mer information «Ehkäiseviä menetelmiä olkapääsairauksien vähentämiseksi»3.
  • Allmänt taget främjar arbete hälsan mer än vad frånvaro från arbetet gör (se God praxis inom företagshälsovården «Työhön paluun tuki»1 (kräver åtkomsträtt), «Liira J, Juvonen-Posti P, Viikari-Juntura E ym. Ty...»67).
  • Symtomen kan vara borta i början av arbetsskiftet efter vila, men uppträda efter flera timmars belastning. Arbetstiden kan förkortas till exempel med hjälp av partiell sjukdagpenning «Viikari-Juntura E, Kausto J, Shiri R ym. Return to...»68.
  • Vissa idrottsgrenar är förknippade med stor belastning av axeln. Skador i anslutning till sport kan förebyggas genom att beakta riskerna i samband med träning och handledning.

Andra saker att beakta i preventionen

  • Belastning i lagom stora doser ökar senornas hållfasthet. Mångsidig motion redan när man är barn och medan man växer skapar således en grund för hållfasta strukturer i rörelseorganen. Motion ökar vävnadernas hållfasthet även hos vuxna och fördröjer att de försvagas med åldern.
  • Motion som förebygger senbesvär i axeln ska innehålla övningar som förbättrar rörligheten i axelområdet och muskelkontrollen i rotatorkuffen och skulderbladet.
  • Diabetes och fetma ökar risken för senbesvär. För att förebygga dessa är det viktigt med hälsosamma kostvanor och att sköta sjukdomen bra.
  • Rökning ökar sannolikt risken för senbesvär, så att undvika rökning torde också minska senbesvär i axeln.
  • Smärta som stör sömnen och de dagliga sysslorna leder till att axeln inte används och att musklerna försvagas och rörelserna begränsas i samband med detta. Tillräcklig smärtbehandling som inleds tidigt förebygger att smärttillståndet blir kroniskt.
  • Psykisk stress förvärrar och förlänger smärttillstånd. De som behandlar axelsjukdomar ska utöver den biologiska skadan även beakta smärtans biopsykosociala karaktär, det vill säga individens upplevelser och kultur som påverkar smärtan. Katastroftänkande eller rädsla för smärta kan leda till att patienten undviker aktivitet som orsakar minsta obehag, såsom rörelser som behövs för rehabiliteringen. Patienten bör uppmuntras att trots lite smärta utföra normala aktiviteter «George SZ, Wallace MR, Wright TW ym. Evidence for ...»69.

Diagnostik

Klinisk undersökning

  • Ett typiskt symtom på senbesvär i rotatorkuffen är smärta i vila, vid belastning eller både och, som är lokaliserad på utsidan av axeln eller den övre delen av överarmen. Belastningssmärta framträder särskilt vid rörelser över horisontalplanet. I samband med en genomgående ruptur är symtomen dessutom att det aktiva rörelseomfånget begränsas och kraften försvagas.
  • Akut smärta försvårar ofta undersökningen som görs direkt efter en skada, och därför är det ofta bra att upprepa den kliniska undersökningen när den akuta situationen har lugnat ner sig.
  • Anamnesen och de kliniska observationerna är hörnstenarna i diagnostiken. Principerna förevisas på bild «Principer för klinisk undersökning och diagnostik»7.
  • Anamnes:
    • Uppgifter som samlas in är ålder, underliggande sjukdomar, rökning, arbetsbeskrivning, huvudsakligt symtom och när det förekommer, när symtomet börjat (akut eller så småningom), faktorer som förvärrar och lindrar symtomet, funktionsförmåga (under arbetstid och fritid) och genomförda behandlingar.
    • Det är viktigt att identifiera allvarliga sjukdomar som kräver brådskande behandling (varningssignaler) och beakta riskfaktorer för långvariga symtom.
    • Se flödesschema «Flödesschema / senbesvär i axeln»8 och mer information «Vaaran merkit ja olkavaivan pitkittymisen riskitekijät»4.
  • Kliniska observationer:
  • Kliniska tester av senornas funktion:
    • Med tester av senornas funktion strävar man efter att verifiera patientens symtom genom att belasta senan i samband med aktiva och passiva rörelser.
    • Kliniska tester av axeln varierar i träffsäkerhet beroende på undersökningsmetoder, målgrupper och jämförande studier. Utöver enskilda test rekommenderas kombinationer av olika tester, eftersom de kan ge en bättre träffsäkerhet i diagnostiken. Ett positivt fynd i flera kliniska tester säkerställer diagnosen senbesvär i rotatorkuffen, men det finns inga tydliga vetenskapliga bevis på att någon enskild testkombination är bättre än någon annan «Hegedus EJ, Goode AP, Cook CE ym. Which physical e...»70, «Hermans J, Luime JJ, Meuffels DE ym. Does this pat...»71. I tilläggsmaterialet «Jännetestejä»5 och i videorna «Olkapään kliininen tutkiminen: videot»2 (kräver åtkomsträtt till Lääkärin tietokannat) presenteras de vanligaste och mest tillförlitliga kliniska testerna.
    • Diagnostiken kan underlättas av ett bedövningstest «Larson HM, O'Connor FG, Nirschl RP. Shoulder pain:...»72. En situation där bedövningsmedel som injicerats subakromiellt förbättrar axelledens rörelser och styrka tyder mer på tendinopati än på en ruptur i senan. På motsvarande sätt tyder en situation där bedövningsmedlet inte har någon effekt på antingen en ruptur eller något helt annat besvär som inte har någon koppling till senorna.
  • Tester av senornas funktion beskrivs närmare i tilläggsmaterialet «Jännetestejä»5. Se även videor «Olkapään kliininen tutkiminen: videot»2 (kräver åtkomsträtt till Lääkärin tietokannat).
  • Diagnostiken kompletteras vid behov med bilddiagnostiska undersökningar.
  • Om axelbesväret blir långvarigt så att det pågår i månader eller om det finns en olycka i bakgrunden, är röntgenundersökning av axelleden nödvändig som primär bilddiagnostisk undersökning.
  • Vid misstanke om smärta som härrör från halskotpelaren kan neurologisk undersökning av övre extremiteten och eventuellt ENMG eller magnetundersökning av halskotpelaren vara nödvändig (se differentialdiagnostik «A2»3).
Tabell 2. Klinisk undersökning av axel
Bar överkropp Observation eller test Tolkning av senbesvär
Testerna beskrivs närmare i tilläggsmaterialet «Jännetestejä»5.
Inspektion Muskelatrofi
  • Övre och nedre skulderbladsmuskeln kan atrofiera till följd av en kronisk senruptur, av att de inte används på grund av smärta eller till följd av nervskada
  • Vid en ruptur på senan i biceps långa huvud framträder en så kallad "Karl-Alfred muskel"
Smärtans lokalisering Patientens uppgift, palpation
  • Vid besvär i rotatorkuffen känns smärtan ofta på undersidan av akromion, även längre ner på utsidan av överarmen
  • Vid besvär i bicepssenan känns smärtan ofta på framsidan eller vid bicepsmuskeln
Rörelseomfång Aktivt och passivt
Abduktion (grader)
  • Vid supraspinatus tendinopati beror begränsningen av aktiv och passiv rörelse i allmänhet på smärta
  • Smärtbåge (smärta vid ca 60–120 graders abduktion) tyder på smärta som härstammar från supraspinatus
  • Vid en omfattande ruptur kan den aktiva rörelsen vara påtagligt begränsad men den passiva rörelsen obegränsad
  • Ett aktivt rörelseomfång kan vara normalt även vid en omfattande ruptur
Utåtrotation nere (grader över flekterat läge)
  • Vid omfattande ruptur i infraspinatus begränsas den aktiva rörelsen men den passiva rörelsen är obegränsad
Inåtrotation (kotnivå som tummen når upp till bakom ryggen), förmåga att lyfta handen från ryggen när armen är bakom ryggen (lift off)
  • Den aktiva rörelsen begränsas och kraften försvagas vid ruptur i subscapularis och ibland vid besvär i bicepssenan
Lyft framför (grader)
  • Rörelseomfånget begränsas påtagligt endast vid omfattande senruptur
Styrka Abduktion utan motstånd och med motstånd
  • Nedsatt styrka tyder på ruptur i supraspinatus
  • Vid en liten ruptur i supraspinatus kan styrkan vara normal
  • Nedsatt styrka kan också bero enbart på smärta (utan ruptur)
Utåtrotation
  • Nedsatt styrka är kopplad till ruptur i infraspinatus och ofta även till ruptur i supraspinatus
  • Styrkan kan också vara nedsatt enbart på grund av smärta (utan ruptur)
Inåtrotation (testerna "lift off" och "press belly")
  • Nedsatt styrka tyder på ruptur i subscapularis
  • Styrkan kan också vara nedsatt enbart på grund av smärta (utan ruptur)
Bild 7.

Principer för klinisk undersökning och diagnostik.

Bild 8.

Flödesschema / senbesvär i axeln. Vid diagnostisering av senbesvär i axeln strävar man till en början efter att konstatera eller utesluta sjukdomar som kräver jourvård eller brådskande vård (varningssignaler).

I avsaknad av varningssignaler inleds konservativ behandling.

Bilddiagnostik

Bild 9.

Normaali olkapään röntgenkuva.

Röntgenkuva: Juha Paloneva

Bild 10.

Voimakkaasti madaltunut olkalisäkkeen alainen tila. Olkaluun pää on noussut lähelle olkalisäkkeen alapintaa supraspinatus- ja infraspinatusjänteiden repeämien vuoksi.

Röntgenkuva: Juha Paloneva

Bild 11.

Normaali supraspinatusjänne koronaalikuvassa magneettikuvauksessa (nuolet)

© Kimmo Mattila

Bild 12.

Tendinoottisen supraspinatusjänteen (nuolet) kiinnityskohdalla ulkopinnan repeämä magneettikuvauksessa (tähti).

© Kimmo Mattila

Bild 13.

Jänteen ulkopinnan repeämä aksiaalisessa kaikukuvauksessa (nuolet, sama repeämä kuin kuvassa «Tendinoottisen supraspinatusjänteen kiinnityskohdalla ulkopinnan repeämä»12)

© Kimmo Mattila

Differentialdiagnostik

  • Målet med differentialdiagnostiken är att skilja senbesvär i axeln från andra specifika axelsjukdomar och identifiera allvarliga sjukdomar som kräver brådskande undersökning och behandling «Erotusdiagnostiikka (olkapää)»6.
  • Axelrelaterade orsaker:
    • Löshet och instabilitet i axelleden är vanliga axelsymtom hos unga och kan leda till senbesvär.
    • Hos patienter i medelåldern och äldre är vanliga orsaker till axelsmärta förutom senbesvär frusen axel, artros i axelleden och smärttillstånd i akromioklavikularleden «Erotusdiagnostiikka (olkapää)»6. De kan också förekomma tillsammans med senbesvär.
    • Frusen axel och artros i axelleden är ofta förknippade med en tydlig rörelsebegränsning i axelleden och smärta i samband med extrema ställningar. Tecken på dessa tillstånd är till exempel tydlig begränsning av passiv rörelse (särskilt vid rotationsrörelser) eller artrosförändringar som syns på röntgenbilden (osteofyter eller sänkt ledspringa).
  • Orsaker utanför axeln:
    • Smärta från halskotpelaren är ofta förknippad med smärta i skuldran och smärta som strålar längre än överarmens övre del. Då är det skäl att göra en neurologisk undersökning av den övre extremiteten.
    • Infektionssymtom, svår vilosmärta som inte lättar eller som förvärras eller en tidigare malign tumör kan tyda på en allvarlig sjukdom. Orsaken till symtomet utreds akut eller jourmässigt.
    • Hjärt- eller gallrelaterade smärtor kan också kännas i axeln.

Behandling

Behandlingens mål och principer

Tabell 3. Principer för val av vårdlinje vid senbesvär i axeln
Ingen genomgående ruptur i senan Genomgående ruptur i senan
Konservativ behandling
  • Tendinopati
  • Ospecifik subakromiell smärta
  • Partiell ruptur
  • Betydande artrosfynd på nativröntgenbild
  • Utrymmet mellan överarmsbenet och akromion har minskat betydligt på röntgenbilden
  • Änden på den brustna senan i höjd med skulderbladsskålen eller mot mitten av magnetröntgenbilden
  • Påtaglig fettatrofi i muskeln i den brustna senan på magnetröntgenbilden
I första hand konservativ behandling
  • Liten genomgående ruptur (< 1 cm) om det aktiva rörelseomfånget är obegränsat eller återställs helt efter att det akuta smärtskedet lugnat sig
  • Degenerativ ruptur hos äldre
Operationsbehandling bör övervägas
  • Olycksrelaterade, genomgående rupturer (förutom små rupturer om det aktiva rörelseomfånget är obegränsat)
  • Degenerativa rupturer särskilt hos personer i arbetsför ålder, om lämplig konservativ behandling inte har gett resultat

Nivåstrukturerad vård

  • Symtomfri sensjukdom kräver ingen annan behandling än egenvård.
  • Konservativ behandling genomförs i första hand inom primärvården eller företagshälsovården.
    • Konservativ behandling kan också ges på en fysioterapeuts direktmottagning utan föregående läkarbesök, om patienten inte har en allvarlig sjukdom som kräver brådskande vård.
  • Anamnes och klinisk undersökning räcker oftast för att ställa diagnos och inleda behandling.
  • En röntgenbild som har tagits i samband med det nuvarande besväret ska vara tillgänglig innan patienten remitteras till den specialiserade sjukvården.
  • Ultraljudsundersökning kan ge användbar tilläggsinformation.
  • Magnetundersökning görs endast på remiss av en specialist som är insatt i behandling av axelsjukdomar.
  • Fysioterapiremiss ska övervägas vid långvariga smärttillstånd (senast när symtomen varat i 4–6 veckor).
  • Den terapeutiska träningen ska vara regelbunden och tillräckligt långvarig (över 3 månader) innan dess resultat kan bedömas.
  • Brådskande remiss (brådskandegrad 8–30 dygn) till ortoped görs när det är fråga om
    • en färsk, traumatisk ruptur av rotatorkuffen (betydande trauma, passiv rörelse normal men kraftigt begränsad aktiv rörelse).
    • arbetsoförmåga som fortsätter trots adekvat långvarig (cirka 3 månader) aktiv konservativ behandling.
    • Se punkten Bedömning av arbetsförmågan «A3»4.
  • Icke-brådskande remiss (brådskandegrad över 30 dygn) till ortoped eller fysiater görs
    • om adekvat genomförd långvarig (3–6 månader) aktiv konservativ behandling
      • inte i tillräcklig grad lindrar smärtan och begränsningen av den aktiva rörelsen.
      • arbets- och funktionsförmågan är påtagligt nedsatt.
  • Aktiv konservativ behandling (inklusive fysioterapi) ska fortsätta även för patienter som remitterats till den specialiserade sjukvården i väntan på konsultation.
  • Remiss till ortoped görs inte om patienten inte är villig att genomgå en operation.

Läkemedelsfri behandling

Handledning för egenvård

  • Behandlingen av axelsmärta består i början i huvudsak av egenvård, om inga tecken på fara kan konstateras. Se flödesschema «Flödesschema / senbesvär i axeln»8 och mer information «Vaaran merkit ja olkavaivan pitkittymisen riskitekijät»4.
  • Med egenvård strävar man efter att påverka faktorer som upprätthåller och förvärrar senbesväret och symtomen (se Etiologi «A1»2) och på så sätt hjälpa till att bota besväret.
  • För att inleda egenvård krävs inga bilddiagnostiska undersökningar, om inte smärtan debuterat i samband med en olycka.
  • Handledningen för egenvård påverkar smärtan och funktionsförmågan vid behandling av axelsjukdomar «Krischak G, Gebhard F, Reichel H ym. A prospective...»76.
  • Egenvården handleds av en läkare, fysioterapeut eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Syftet med handledningen är att förbättra patientens förståelse för sitt axelbesvär och hitta konkreta metoder för att lindra besväret.
  • Metoder som kan ingå är till exempel reglering av belastningen, rörelsebehandlingar, beaktande av arbetsställningen, köld- och värmebehandlingar samt smärtstillande medicinering. Vid kronisk smärta i axeln betonas personliga överlevnadsmetoder och acceptans av symtomen.
  • Patienten uppmuntras att använda extremiteten med symtom inom de gränser som smärtan tillåter.

Värme och kyla

  • Både värme- och köldbehandling har använts allmänt vid behandling av axelsmärtor.
  • Kyla lindrar smärta och minskar svullnad och inflammation i vävnaderna «Hubbard TJ, Denegar CR. Does Cryotherapy Improve O...»77.
  • Köldbehandling i perioder på 10 minuter är ett effektivt sätt att behandla akut smärta. Behandlingen ska genomföras flera gånger per dag efter en akut olycka «Mac Auley DC. Ice therapy: how good is the evidenc...»78. Efter en axeloperation lindrar köldbehandlingen smärtan särskilt under de första 2 dygnen, men den kan även senare främja återhämtningen «Bleakley C, McDonough S, MacAuley D. The use of ic...»79.
  • Värmebehandling kan testas vid långvarig smärta, eftersom den ökar blodkärlens utvidgning (vasodilatation), lindrar muskelspänningen och höjer smärttröskeln. Det finns dock inga tillförlitliga forskningsrön om dess effekt vid smärttillstånd i axeln.

Akupunktur

Läkemedelsbehandling

Fysioterapi

Terapeutisk träning

Manuell terapi

  • Man kan få extra nytta av träningsterapin genom olika manuella tekniker, särskilt i början av rehabiliteringen. De syftar till att behandla i synnerhet spänningar i strukturerna i bakre delen av axeln och i den lilla bröstmuskeln (m. pectoralis minor) samt begränsad rörlighet i bröstryggen «Holmgren T, Björnsson Hallgren H, Öberg B ym. Effe...»92.

Kinesiotejpning

  • Elastisk kinesiotejp används för att försöka påverka den upplevda smärtan, nerv- och muskelfunktionen och den olägenhet som patienten upplever. Kinesiotejpning kan i kombination med terapeutisk träning ha en positiv, kortvarig tilläggseffekt på kinematiken och smärtan i axelleden och skulderbladet «Simsek HH, Balki S, Keklik SS ym. Does Kinesio tap...»96.

Behandlingar med fysikaliska apparater

Kirurgisk behandling

Teknik vid reparation av rotatorkuff

Adjuvant behandling vid reparation

Massiva rupturer i rotatorkuffen

Rehabilitering efter operation

Specialgrupper

Personer med förlamning av nedre extremiteterna

Reumatiker

Fetma

Rökning

Funktions- och arbetsförmåga samt rehabilitering

Funktions- och arbetsförmåga

Bedömning av funktionsförmågan

  • Den medicinska bedömningen av funktionsförmågan grundar sig på patientens egen bedömning av sin funktionsförmåga, resultaten av en klinisk undersökning och vid behov noggrannare bedömningar och mätningar av funktionsförmågan.
  • Vid svåra problem med funktionsförmågan och arbetsförmågan och vid en omfattande bedömning av funktionsförmågan i anslutning till sådana kan man utgå från WHO:s internationella klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) «Roe Y, Soberg HL, Bautz-Holter E ym. A systematic ...»160, «https://thl.fi/sv/teman/funktionsformagan/icf-klassifikationen»3. Vid bedömningen av det funktionella hälsotillståndet beaktar klassificeringen kroppsbyggnad och kroppsfunktioner men även prestationer och deltagande samt omgivningsfaktorer och individuella egenskaper.
  • Institutet för hälsa och välfärd har i Terveysportti och databasen TOIMIA publicerat en rekommendation om självbedömning av vuxnas funktionsförmåga vid identifiering av rehabiliteringsbehov och uppföljning av rehabilitering «Aikuisten toimintakyvyn itsearviointi kuntoutumistarpeen tunnistamisessa ja kuntoutumisen seurannassa»4 (kräver åtkomsträtt). Rekommendationen innehåller tre alternativa mätare av den allmänna funktionsförmågan (WHODAS 2.0, EuroHIS-8, PROMIS-10). Utöver den allmänna mätaren för funktionsförmågan ska man använda instrument som mäter axelledens funktionsförmåga «Olkavaivojen mittareita ja yleisiä oirekyselyjä»2.

Bedömning av arbetsförmågan

  • Besvär med axelns senor är inte nödvändigtvis en orsak till sjukfrånvaro. Vid bedömningen av arbetsförmågan beaktas yrke, arbetets innehåll och möjligheterna att anpassa det samt den återstående arbetsförmågan. Målet är att patienten ska kunna arbeta trots sina axelbesvär «Työkyvyn ja työhön paluun tukitoimet»8. En bedömning behövs om funktionsförmågan inte har återställts efter cirka sex veckor.
  • Arbetsförmågan bedöms vid varje mottagningsbesök. Om besväret bedöms pågå i flera veckor ska arbetsförmågan bedömas i samarbete mellan företagshälsovården och den behandlande läkaren. I fall som drar ut på tiden upprättas en rehabiliteringsplan «Stay-at-Work and Return-to-Work Process Improvemen...»161. Se Terveysporttis databas om God praxis inom företagshälsovården, artikeln Stöd för återgång till arbetet «Työhön paluun tuki»1 (Työterveyshuollon hyvät käytännöt, Työhön paluun tuki, kräver åtkomsträtt). Psykosociala faktorer bedöms som en del av arbetsförmågan. Låg utbildningsnivå, dåligt hälsotillstånd och tidigare smärta i axeln förutspår långvarig smärta och att patienten hamnar utanför arbetslivet efter en operation «Svendsen SW, Frost P, Jensen LD. Time trends in su...»162, «Erotusdiagnostiikka (olkapää)»6.

Bedömning av sjukfrånvarons längd

  • Det finns en God medicinsk praxis-rekommendation för bedömning av behovet av sjukfrånvaro «Bedömning av behovet av sjukfrånvaro»2. Rekommendationen innehåller allmänna grunder för bedömning av sjukfrånvaro. Målet är att förenhetliga längden på sjukfrånvaron i olika sjukdomsgrupper. Principen är att främja återhämtning och rehabilitering, utnyttja den återstående funktions- och arbetsförmågan och undvika att den sjuka passiveras.
  • Sjukfrånvaro på grund av akut tendinopati ska skrivas ut för högst 1–2 veckor, sedan ska situationen bedömas på nytt vid behov. Belastningen på axeln i arbetet beaktas vid bedömningen av sjukledighetens längd.
  • Med hjälp av partiell sjukdagpenning kan man uppenbarligen påskynda återgången till arbetet och minska sjukfrånvaron vid sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Belastningssjukdomar i handen och underarmen «Käden ja kyynärvarren rasitussairaudet»3 och evidensöversikten «Osasairausvapaan avulla voidaan ilmeisesti nopeuttaa työhön paluuta ja vähentää tuki- ja liikuntaelinsairauksiin liittyviä sairauspoissaoloja.»B om partiell sjukledighet som stöd för återgång till arbetet vid sjukdomar i rörelseorganen.
  • En förutsättning för att få FPA:s sjukdagpenning är att en företagsläkare senast innan den 90:e sjukdagpenningsdagen löper ut gör en bedömning av den återstående arbetsförmågan och möjligheterna att återgå till arbetet. Se FPA:s artikel om när arbetsoförmågan drar ut på tiden «https://www.kela.fi/arbetsgivare-stoda-arbetsformagan»4.
  • Återgång till arbetet efter en operation för att reparera en ruptur i rotatorkuffen:
    • Återhämtningen av arbetsförmågan för fysiskt tungt arbete (som inkluderar lyft, bärande, sträckande osv.) tar vanligtvis minst 3 månader.
    • Den specialiserade sjukvården skriver dock ut sjukfrånvaro för en kortare tid, till exempel 4–6 veckor. Under denna tid bedöms arbetsförmågan inom företagshälsovården så att begränsningar i funktionsförmågan och arbetets krav beaktas. Företagsläkaren känner till modellen för ersättande arbete på arbetsplatsen, möjligheterna till anpassat arbete och omplacering samt alternativen för deltidsarbete.
    • För bedömningen av arbetsförmågan ska kirurgen ge anvisningar om när fullständigt rörelseomfång och kraftanvändning tillåts i axeln och om eventuella särskilda begränsningar. Om det till exempel på grund av den teknik som använts vid operationen eller på grund av en betydande ruptur är skäl att begränsa den maximala kraftanvändningen permanent, ska det också antecknas.
    • Den opererande kirurgen fastställer alltså villkoren för arbetsoförmåga, och utifrån dessa gör företagshälsovården tillsammans med patienten och vid behov arbetsgivaren upp en individuell plan för återgång till arbetet.
    • Det bör observeras att tillståndet i den opererade axeln kan förbättras på lång sikt i och med rehabiliteringen så att det slutliga resultatet för arbetsförmågan osv. märks först cirka ett år efter operationen.

Stöd för återgång till arbetet

  • De vanligaste metoderna inom företagshälsovården för att förebygga långvarig sjukfrånvaro och stödja återgången till arbetet är nätverksmöte, en utredning om möjligheterna att anpassa arbetet (arbetsarrangemang, arbetstidsarrangemang och arbetsprövning) och uppföljning av patienten. Om företagshälsovården och arbetsgivaren i ett tidigt skede har kontakt med arbetstagaren kan det öka sannolikheten för att arbetstagaren återvänder till arbetet «Franche RL, Baril R, Shaw W ym. Workplace-based re...»163. Riktad träning med hög intensitet kan påskynda återgången till arbetet jämfört med träning med låg intensitet «Korkean intensiteetin kohdennettu harjoittelu saattaa nopeuttaa töihin paluuta verrattuna matalan intensiteetin harjoitteluun.»C.
  • Arbetsgivaren ska meddela företagshälsovården när arbetstagarens sjukfrånvaro har varat sammanlagt en månad antingen utan avbrott eller i kortare perioder. Företagshälsovården ska utreda arbetstagarens arbetsförmåga efter att ha fått anmälan.
  • Vid behov utreder arbetsgivaren och företagshälsovården möjligheterna till förändringar i arbetets innehåll och arbetsmiljön, så att patienten kan arbeta trots försämrad funktionsförmåga. Det ska vara möjligt att variera arbetsuppgifterna och vid behov ska man ge extra tid för att utföra dem.
  • En företagsfysioterapeut kan göra ett besök på arbetsplatsen och detta kan utnyttjas i planeringen av återgången till arbetet och när arbetet inleds «Työkyvyn ja työhön paluun tukitoimet»8.
  • Partiell sjukdagpenning gör det möjligt att återgå till arbetet med 40–60 % arbetstid tidigast efter 1 + 9 dagars sjukledighet.

Yrkessjukdomar och olycksfall i arbetet

  • Degenerativa senbesvär i axeln ersätts inte som yrkessjukdomar. Se Finlex, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar «https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2015/20150459»5.
  • Försäkringsbolagen kan vara ersättningsskyldiga vid olycksfall i arbetet där en senskada beror på att axelleden går ur led, om personen blivit hängande i samband med ett fall, om personen faller rakt på axeln eller på en utsträckt övre extremitet eller om skador som orsakas av motsvarande styrka och mekanism inträffar.
  • En ruptur i rotatorkuffen som uppkommit i samband med en normal arbetsrörelse ersätts inte från olycksfallsförsäkringen, eftersom en ruptur som uppträder i samband med en fysiologisk rörelse allmänt anses orsakas av degeneration.

Rehabilitering

  • Principerna för medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering av axelbesvär är desamma som för andra besvär i stöd- och rörelseorganen.
  • Se punkten Fysioterapi «A4»5.
  • Rehabiliteringens mål och rehabiliteringsåtgärderna dokumenteras i rehabiliteringsplanen.

Medicinsk rehabilitering

  • Hälso- och sjukvårdslagen (29 §) definierar de tjänster som ingår i medicinsk rehabilitering och som den offentliga hälso- och sjukvården ska ordna. Den offentliga hälso- och sjukvården ska i regel ordna olika typer av terapier inom öppen vård, rehabilitering inom sluten vård, utredningar av arbets- och funktionsförmåga, rehabiliteringsundersökningar och anpassningsträning. I vissa fall ankommer ordnandet av medicinsk rehabilitering på FPA efter den akuta sjukvårdsfasen (behovsprövad och krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA).
  • Vid besvär i stöd- och rörelseorganen, såsom senbesvär i axeln, är följande medicinska rehabiliteringsåtgärder aktuella:
    • öppen rehabilitering (terapi) via det kommunala systemet eller med betalningsförbindelse från försäkringsbolaget.
    • en rehabiliteringskurs som ordnas av FPA inom den öppna eller slutna vården, om man anser att det behövs multiprofessionell aktiverande grupprehabilitering och att försämrad funktionsförmåga försvårar förmågan att klara sig i arbetet, hemma och i andra vardagliga sysslor.
    • en individuell rehabiliteringsperiod som ordnas av FPA, om man anser att det behövs multiprofessionell och intensiv rehabilitering och att rehabilitering i grupp inte är tillräcklig till exempel på grund av en omfattande symtomhelhet.

Yrkesinriktad rehabilitering

  • Yrkesinriktad rehabilitering behövs om behandlingen och den medicinska rehabiliteringen inte återställer arbetsförmågan för det egna arbetet. Yrkesinriktad rehabilitering kan inledas parallellt med medicinsk rehabilitering, om det är ändamålsenligt.
  • Målet med den yrkesinriktade rehabiliteringen är att stödja rehabiliteringsklientens arbets- och förvärvsförmåga samt förhindra arbetsoförmåga. Målet är att hålla sig kvar i arbetslivet, återvända till arbetslivet eller att göra det möjligt att komma in i arbetslivet.
  • Yrkesinriktad rehabilitering ordnas av arbetspensionsanstalterna, FPA, olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna och undervisningsväsendet.
  • Arbetspensionsanstalterna har det primära ansvaret för yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetslivet och personer som arbetat länge (cirka 5 år).
  • FPA är skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om sådan inte ordnas enligt arbetspensionslagarna eller bestämmelserna om specialundervisning. Försäkringsanstalterna ansvarar för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid olycksfall och yrkessjukdomar.
  • För att stödja arbetsförmågan ordnar FPA ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för dem som inte har tillräckligt lång arbetslivserfarenhet för att omfattas av arbetspensionsanstalternas organiseringsansvar eller som inte längre har någon anknytning till arbetslivet. Yrkesinriktad rehabilitering kan beviljas om en sjukdom som konstaterats på behörigt sätt har orsakat eller uppskattas orsaka en väsentlig försämring av arbets- eller studieförmågan under de närmaste åren. I bedömningen beaktas helhetssituationen, till exempel fysisk, psykisk och social funktionsförmåga, livssituation, utbildning, yrke och andra motsvarande faktorer. Som yrkesinriktad rehabilitering kan till exempel en rehabiliteringsundersökning, arbetsprövning eller omskolning komma i fråga.
  • Behovet av yrkesinriktad specialundervisning tillgodoses av undervisningsväsendet.
  • Den yrkesinriktade rehabiliteringsplanen utarbetas enligt den behandlande instansens rekommendationer med ett B-utlåtande. I utlåtandet beskrivs den återstående arbetsförmågan och de tillfälliga eller bestående begränsningarna i arbetsförmågan. Förhandsbeslut om rehabilitering ska sökas innan primärtiden för sjukdagpenningen löper ut eller när planen för återgång till arbetet är klar. I allmänhet föreslås arbetsprövning för tidigare arbete, utbildning eller arbetsträning för ett nytt yrke.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Fysiatriayhdistys och Ortopedföreningen i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Olkapään jännevaivat»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Tanja Eriksson

Litteratur

Besvär med axelns senor. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Suomen Fysiatriayhdistys och Ortopedföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»6

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. McFarland EG, Maffulli N, Del Buono A ym. Impingement is not impingement: the case for calling it "Rotator Cuff Disease". Muscles Ligaments Tendons J 2013;3:196-200 «PMID: 24367779»PubMed
  2. Papadonikolakis A, McKenna M, Warme W ym. Published evidence relevant to the diagnosis of impingement syndrome of the shoulder. J Bone Joint Surg Am 2011;93:1827-32 «PMID: 22005869»PubMed
  3. Khan KM, Cook JL, Kannus P ym. Time to abandon the "tendinitis" myth. BMJ 2002;324:626-7 «PMID: 11895810»PubMed
  4. Maffulli N, Khan KM, Puddu G. Overuse tendon conditions: time to change a confusing terminology. Arthroscopy 1998;14:840-3 «PMID: 9848596»PubMed
  5. Zingg PO, Jost B, Sukthankar A ym. Clinical and structural outcomes of nonoperative management of massive rotator cuff tears. J Bone Joint Surg Am 2007;89:1928-34 «PMID: 17768188»PubMed
  6. Viikari-Juntura E, Nykyri E, Takala EP. Shoulder pain and chronic shoulder syndrome. Kirjassa: Kaila-Kangas L (toim.) Musculoskeletal disorders and diseases in Finland, Results of the Health 2000 Survey. Publications of the National Public Health Institute, B 25/2007:23-6
  7. Miranda H, Viikari-Juntura E, Heistaro S ym. A population study on differences in the determinants of a specific shoulder disorder versus nonspecific shoulder pain without clinical findings. Am J Epidemiol 2005;161:847-55 «PMID: 15840617»PubMed
  8. Rechardt M, Shiri R, Karppinen J ym. Lifestyle and metabolic factors in relation to shoulder pain and rotator cuff tendinitis: a population-based study. BMC Musculoskelet Disord 2010;11:165 «PMID: 20646281»PubMed
  9. Sher JS, Uribe JW, Posada A ym. Abnormal findings on magnetic resonance images of asymptomatic shoulders. J Bone Joint Surg Am 1995;77:10-5 «PMID: 7822341»PubMed
  10. Tempelhof S, Rupp S, Seil R. Age-related prevalence of rotator cuff tears in asymptomatic shoulders. J Shoulder Elbow Surg 1999;8:296-9 «PMID: 10471998»PubMed
  11. Yamaguchi K, Ditsios K, Middleton WD ym. The demographic and morphological features of rotator cuff disease. A comparison of asymptomatic and symptomatic shoulders. J Bone Joint Surg Am 2006;88:1699-704 «PMID: 16882890»PubMed
  12. Silverstein BA, Viikari-Juntura E, Fan ZJ ym. Natural course of nontraumatic rotator cuff tendinitis and shoulder symptoms in a working population. Scand J Work Environ Health 2006;32:99-108 «PMID: 16680380»PubMed
  13. van der Windt DA, Koes BW, de Jong BA ym. Shoulder disorders in general practice: incidence, patient characteristics, and management. Ann Rheum Dis 1995;54:959-64 «PMID: 8546527»PubMed
  14. Tashjian RZ. Epidemiology, natural history, and indications for treatment of rotator cuff tears. Clin Sports Med 2012;31:589-604 «PMID: 23040548»PubMed
  15. Oliva F, Via AG, Maffulli N. Physiopathology of intratendinous calcific deposition. BMC Med 2012;10:95 «PMID: 22917025»PubMed
  16. Seitz AL, McClure PW, Finucane S ym. Mechanisms of rotator cuff tendinopathy: intrinsic, extrinsic, or both? Clin Biomech (Bristol, Avon) 2011;26:1-12 «PMID: 20846766»PubMed
  17. Kachewar SG, Kulkarni DS. Calcific tendinitis of the rotator cuff: a review. J Clin Diagn Res 2013;7:1482-5 «PMID: 23998102»PubMed
  18. Speed CA, Hazleman BL. Calcific tendinitis of the shoulder. N Engl J Med 1999;340:1582-4 «PMID: 10332023»PubMed
  19. Apreleva M, Parsons IM 4th, Warner JJ ym. Experimental investigation of reaction forces at the glenohumeral joint during active abduction. J Shoulder Elbow Surg 2000;9:409-17 «PMID: 11075325»PubMed
  20. van Rijn RM, Huisstede BM, Koes BW ym. Associations between work-related factors and specific disorders of the shoulder--a systematic review of the literature. Scand J Work Environ Health 2010;36:189-201 «PMID: 20094690»PubMed
  21. van der Molen HF, Foresti C, Daams JG ym. Work-related risk factors for specific shoulder disorders: a systematic review and meta-analysis. Occup Environ Med 2017;74:745-755 «PMID: 28756414»PubMed
  22. Viikari-Juntura E, Shiri R, Solovieva S ym. Risk factors of atherosclerosis and shoulder pain--is there an association? A systematic review. Eur J Pain 2008;12:412-26 «PMID: 17892959»PubMed
  23. Roquelaure Y, Bodin J, Ha C ym. Personal, biomechanical, and psychosocial risk factors for rotator cuff syndrome in a working population. Scand J Work Environ Health 2011;37:502-11 «PMID: 21706122»PubMed
  24. Lukersmith S, Hopman K, Vine K ym. A new framing approach in guideline development to manage different sources of knowledge. J Eval Clin Pract 2017;23:66-72 «PMID: 27198591»PubMed
  25. Sirén M, Viikari-Juntura E, Arokoski J ym. Occupational and non-occupational risk factors of sickness absence due to a shoulder lesion. Occup Environ Med 2020;77:393-401 «PMID: 32188633»PubMed
  26. Baumgarten KM, Gerlach D, Galatz LM ym. Cigarette smoking increases the risk for rotator cuff tears. Clin Orthop Relat Res 2010;468:1534-41 «PMID: 19283436»PubMed
  27. Carbone S, Gumina S, Arceri V ym. The impact of preoperative smoking habit on rotator cuff tear: cigarette smoking influences rotator cuff tear sizes. J Shoulder Elbow Surg 2012;21:56-60 «PMID: 21524922»PubMed
  28. Harvie P, Pollard TC, Carr AJ. Calcific tendinitis: natural history and association with endocrine disorders. J Shoulder Elbow Surg 2007;16:169-73 «PMID: 17188907»PubMed
  29. Cederqvist S, Flinkkilä T, Sormaala M ym. Non-surgical and surgical treatments for rotator cuff disease: a pragmatic randomised clinical trial with 2-year follow-up after initial rehabilitation. Ann Rheum Dis 2020;: «PMID: 33272959»PubMed
  30. Bonde JP, Mikkelsen S, Andersen JH ym. Prognosis of shoulder tendonitis in repetitive work: a follow up study in a cohort of Danish industrial and service workers. Occup Environ Med 2003;60:E8 «PMID: 12937204»PubMed
  31. Swannell AJ, Underwood FA, Dixon AS. Periarticular calcific deposits mimicking acute arthritis. Ann Rheum Dis 1970;29:380-5 «PMID: 4916767»PubMed
  32. Fukuda H. Partial-thickness rotator cuff tears: a modern view on Codman's classic. J Shoulder Elbow Surg 2000;9:163-8 «PMID: 10810700»PubMed
  33. Fucentese SF, von Roll AL, Pfirrmann CW ym. Evolution of nonoperatively treated symptomatic isolated full-thickness supraspinatus tears. J Bone Joint Surg Am 2012;94:801-8 «PMID: 22552669»PubMed
  34. Sørensen AK, Bak K, Krarup AL ym. Acute rotator cuff tear: do we miss the early diagnosis? A prospective study showing a high incidence of rotator cuff tears after shoulder trauma. J Shoulder Elbow Surg 2007;16:174-80 «PMID: 17169582»PubMed
  35. Yamamoto A, Takagishi K, Kobayashi T ym. Factors involved in the presence of symptoms associated with rotator cuff tears: a comparison of asymptomatic and symptomatic rotator cuff tears in the general population. J Shoulder Elbow Surg 2011;20:1133-7 «PMID: 21454096»PubMed
  36. Schibany N, Zehetgruber H, Kainberger F ym. Rotator cuff tears in asymptomatic individuals: a clinical and ultrasonographic screening study. Eur J Radiol 2004;51:263-8 «PMID: 15294335»PubMed
  37. Moosmayer S, Smith HJ, Tariq R ym. Prevalence and characteristics of asymptomatic tears of the rotator cuff: an ultrasonographic and clinical study. J Bone Joint Surg Br 2009;91:196-200 «PMID: 19190053»PubMed
  38. Yamamoto A, Takagishi K, Osawa T ym. Prevalence and risk factors of a rotator cuff tear in the general population. J Shoulder Elbow Surg 2010;19:116-20 «PMID: 19540777»PubMed
  39. Mall NA, Kim HM, Keener JD ym. Symptomatic progression of asymptomatic rotator cuff tears: a prospective study of clinical and sonographic variables. J Bone Joint Surg Am 2010;92:2623-33 «PMID: 21084574»PubMed
  40. Kartus J, Kartus C, Rostgård-Christensen L ym. Long-term clinical and ultrasound evaluation after arthroscopic acromioplasty in patients with partial rotator cuff tears. Arthroscopy 2006;22:44-9 «PMID: 16399460»PubMed
  41. Yamaguchi K, Tetro AM, Blam O ym. Natural history of asymptomatic rotator cuff tears: a longitudinal analysis of asymptomatic tears detected sonographically. J Shoulder Elbow Surg 2001;10:199-203 «PMID: 11408898»PubMed
  42. Moosmayer S, Gärtner AV, Tariq R. The natural course of nonoperatively treated rotator cuff tears: an 8.8-year follow-up of tear anatomy and clinical outcome in 49 patients. J Shoulder Elbow Surg 2017;26:627-634 «PMID: 28089257»PubMed
  43. Jung W, Lee S, Hoon Kim S. The natural course of and risk factors for tear progression in conservatively treated full-thickness rotator cuff tears. J Shoulder Elbow Surg 2020;29:1168-1176 «PMID: 32044254»PubMed
  44. Kwong CA, Ono Y, Carroll MJ ym. Full-Thickness Rotator Cuff Tears: What Is the Rate of Tear Progression? A Systematic Review. Arthroscopy 2019;35:228-234 «PMID: 30472019»PubMed
  45. Maman E, Harris C, White L ym. Outcome of nonoperative treatment of symptomatic rotator cuff tears monitored by magnetic resonance imaging. J Bone Joint Surg Am 2009;91:1898-906 «PMID: 19651947»PubMed
  46. Safran O, Schroeder J, Bloom R ym. Natural history of nonoperatively treated symptomatic rotator cuff tears in patients 60 years old or younger. Am J Sports Med 2011;39:710-4 «PMID: 21310940»PubMed
  47. Fucentese SF, von Roll AL, Pfirrmann CW ym. Evolution of nonoperatively treated symptomatic isolated full-thickness supraspinatus tears. J Bone Joint Surg Am 2012;94:801-8 «PMID: 22552669»PubMed
  48. Moosmayer S, Tariq R, Stiris M ym. The natural history of asymptomatic rotator cuff tears: a three-year follow-up of fifty cases. J Bone Joint Surg Am 2013;95:1249-55 «PMID: 23864172»PubMed
  49. Beaudreuil J, Bardin T, Orcel P ym. Natural history or outcome with conservative treatment of degenerative rotator cuff tears. Joint Bone Spine 2007;74:527-9 «PMID: 18036863»PubMed
  50. Lundgreen K, Lian OB, Engebretsen L ym. Lower muscle regenerative potential in full-thickness supraspinatus tears compared to partial-thickness tears. Acta Orthop 2013;84:565-70 «PMID: 24171689»PubMed
  51. Goutallier D, Postel JM, Lavau L ym. [Impact of fatty degeneration of the suparspinatus and infraspinatus msucles on the prognosis of surgical repair of the rotator cuff]. Rev Chir Orthop Reparatrice Appar Mot 1999;85:668-76 «PMID: 10612130»PubMed
  52. Yamaguchi K, Sher JS, Andersen WK ym. Glenohumeral motion in patients with rotator cuff tears: a comparison of asymptomatic and symptomatic shoulders. J Shoulder Elbow Surg 2000;9:6-11 «PMID: 10717855»PubMed
  53. Keener JD, Wei AS, Kim HM ym. Proximal humeral migration in shoulders with symptomatic and asymptomatic rotator cuff tears. J Bone Joint Surg Am 2009;91:1405-13 «PMID: 19487518»PubMed
  54. Neer CS 2nd, Craig EV, Fukuda H. Cuff-tear arthropathy. J Bone Joint Surg Am 1983;65:1232-44 «PMID: 6654936»PubMed
  55. Eljabu W, Klinger HM, von Knoch M. The natural history of rotator cuff tears: a systematic review. Arch Orthop Trauma Surg 2015;135:1055-61 «PMID: 25944157»PubMed
  56. Goldberg BA, Nowinski RJ, Matsen FA 3rd. Outcome of nonoperative management of full-thickness rotator cuff tears. Clin Orthop Relat Res 2001;:99-107 «PMID: 11154011»PubMed
  57. Bokor DJ, Hawkins RJ, Huckell GH ym. Results of nonoperative management of full-thickness tears of the rotator cuff. Clin Orthop Relat Res 1993;:103-10 «PMID: 8358901»PubMed
  58. Hawkins RH, Dunlop R. Nonoperative treatment of rotator cuff tears. Clin Orthop Relat Res 1995;:178-88 «PMID: 7497666»PubMed
  59. Itoi E, Tabata S. Conservative treatment of rotator cuff tears. Clin Orthop Relat Res 1992;:165-73 «PMID: 1735208»PubMed
  60. Chiou HJ, Chou YH, Wu JJ ym. Evaluation of calcific tendonitis of the rotator cuff: role of color Doppler ultrasonography. J Ultrasound Med 2002;21:289-95; quiz 296-7 «PMID: 11883540»PubMed
  61. Le Goff B, Berthelot JM, Guillot P ym. Assessment of calcific tendonitis of rotator cuff by ultrasonography: comparison between symptomatic and asymptomatic shoulders. Joint Bone Spine 2010;77:258-63 «PMID: 20434387»PubMed
  62. Merolla G, Singh S, Paladini P ym. Calcific tendinitis of the rotator cuff: state of the art in diagnosis and treatment. J Orthop Traumatol 2016;17:7-14 «PMID: 26163832»PubMed
  63. Szabó I, Boileau P, Walch G. The proximal biceps as a pain generator and results of tenotomy. Sports Med Arthrosc Rev 2008;16:180-6 «PMID: 18703979»PubMed
  64. Busconi BB, DeAngelis N, Guerrero PE. The proximal biceps tendon: tricks and pearls. Sports Med Arthrosc Rev 2008;16:187-94 «PMID: 18703980»PubMed
  65. Chen CH, Hsu KY, Chen WJ ym. Incidence and severity of biceps long head tendon lesion in patients with complete rotator cuff tears. J Trauma 2005;58:1189-93 «PMID: 15995469»PubMed
  66. Takala E-P, Lehtelä J. Ergonomia. Terveysportti > Työterveyslääkärin käsikirja > Fysiatria > Fysiatrian perusteet > Ergonomia (fys00004)
  67. Liira J, Juvonen-Posti P, Viikari-Juntura E ym. Työhön paluun tuki. Terveysportti > Työterveys ja kuntoutus > Työterveyshuollon hyvät käytännöt (ttk00111)
  68. Viikari-Juntura E, Kausto J, Shiri R ym. Return to work after early part-time sick leave due to musculoskeletal disorders: a randomized controlled trial. Scand J Work Environ Health 2012;38:134-43 «PMID: 22033811»PubMed
  69. George SZ, Wallace MR, Wright TW ym. Evidence for a biopsychosocial influence on shoulder pain: pain catastrophizing and catechol-O-methyltransferase (COMT) diplotype predict clinical pain ratings. Pain 2008;136:53-61 «PMID: 17686583»PubMed
  70. Hegedus EJ, Goode AP, Cook CE ym. Which physical examination tests provide clinicians with the most value when examining the shoulder? Update of a systematic review with meta-analysis of individual tests. Br J Sports Med 2012;46:964-78 «PMID: 22773322»PubMed
  71. Hermans J, Luime JJ, Meuffels DE ym. Does this patient with shoulder pain have rotator cuff disease?: The Rational Clinical Examination systematic review. JAMA 2013;310:837-47 «PMID: 23982370»PubMed
  72. Larson HM, O'Connor FG, Nirschl RP. Shoulder pain: the role of diagnostic injections. Am Fam Physician 1996;53:1637-47 «PMID: 8623691»PubMed
  73. Smith TO, Back T, Toms AP ym. Diagnostic accuracy of ultrasound for rotator cuff tears in adults: a systematic review and meta-analysis. Clin Radiol 2011;66:1036-48 «PMID: 21737069»PubMed
  74. Omoumi P, Bafort AC, Dubuc JE ym. Evaluation of rotator cuff tendon tears: comparison of multidetector CT arthrography and 1.5-T MR arthrography. Radiology 2012;264:812-22 «PMID: 22919041»PubMed
  75. Fritz J, Fishman EK, Small KM ym. MDCT arthrography of the shoulder with datasets of isotropic resolution: indications, technique, and applications. AJR Am J Roentgenol 2012;198:635-46 «PMID: 22358004»PubMed
  76. Krischak G, Gebhard F, Reichel H ym. A prospective randomized controlled trial comparing occupational therapy with home-based exercises in conservative treatment of rotator cuff tears. J Shoulder Elbow Surg 2013;22:1173-9 «PMID: 23523073»PubMed
  77. Hubbard TJ, Denegar CR. Does Cryotherapy Improve Outcomes With Soft Tissue Injury? J Athl Train 2004;39:278-279 «PMID: 15496998»PubMed
  78. Mac Auley DC. Ice therapy: how good is the evidence? Int J Sports Med 2001;22:379-84 PMID: 11510876
  79. Bleakley C, McDonough S, MacAuley D. The use of ice in the treatment of acute soft-tissue injury: a systematic review of randomized controlled trials. Am J Sports Med 2004;32:251-61 «PMID: 14754753»PubMed
  80. Yang G, Jung B, Kim MR ym. Acromioplasty rates in patients with shoulder disorders with and without acupuncture treatment: a retrospective propensity score-matched cohort study. Acupunct Med 2020;38:255-263 «PMID: 32310005»PubMed
  81. Rubio A, Mansfield M, Lewis J. Effectiveness of acupuncture in the treatment of shoulder pain: A systematic review of published randomised clinical trials. Physiotherapy UK 2017. Birmingham, UK 10 - 11 Nov 2017
  82. Manheimer E, Cheng K, Linde K ym. Acupuncture for peripheral joint osteoarthritis. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD001977 «PMID: 20091527»PubMed
  83. Holtby R, Razmjou H. Impact of work-related compensation claims on surgical outcome of patients with rotator cuff related pathologies: a matched case-control study. J Shoulder Elbow Surg 2010;19:452-60 «PMID: 19766021»PubMed
  84. Derry S, Moore RA, Rabbie R. Topical NSAIDs for chronic musculoskeletal pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD007400 «PMID: 22972108»PubMed
  85. Moore RA, Tramèr MR, Carroll D ym. Quantitative systematic review of topically applied non-steroidal anti-inflammatory drugs. BMJ 1998;316:333-8 «PMID: 9487165»PubMed
  86. Hopewell S, Keene DJ, Marian IR ym. Progressive exercise compared with best practice advice, with or without corticosteroid injection, for the treatment of patients with rotator cuff disorders (GRASP): a multicentre, pragmatic, 2 × 2 factorial, randomised controlled trial. Lancet 2021;398:416-428 «PMID: 34265255»PubMed
  87. Mohamadi A, Chan JJ, Claessen FM ym. Corticosteroid Injections Give Small and Transient Pain Relief in Rotator Cuff Tendinosis: A Meta-analysis. Clin Orthop Relat Res 2017;475:232-243 «PMID: 27469590»PubMed
  88. Coombes BK, Bisset L, Vicenzino B. Efficacy and safety of corticosteroid injections and other injections for management of tendinopathy: a systematic review of randomised controlled trials. Lancet 2010;376:1751-67 «PMID: 20970844»PubMed
  89. Puzzitiello RN, Patel BH, Forlenza EM ym. Adverse Impact of Corticosteroids on Rotator Cuff Tendon Health and Repair: A Systematic Review of Basic Science Studies. Arthrosc Sports Med Rehabil 2020;2:e161-e169 «PMID: 32368753»PubMed
  90. Oh CH, Oh JH, Kim SH ym. Effectiveness of subacromial anti-adhesive agent injection after arthroscopic rotator cuff repair: prospective randomized comparison study. Clin Orthop Surg 2011;3:55-61 «PMID: 21369479»PubMed
  91. Struyf F, Nijs J, Mollekens S ym. Scapular-focused treatment in patients with shoulder impingement syndrome: a randomized clinical trial. Clin Rheumatol 2013;32:73-85 «PMID: 23053685»PubMed
  92. Holmgren T, Björnsson Hallgren H, Öberg B ym. Effect of specific exercise strategy on need for surgery in patients with subacromial impingement syndrome: randomised controlled study. BMJ 2012;344:e787 «PMID: 22349588»PubMed
  93. Naunton J, Street G, Littlewood C ym. Effectiveness of progressive and resisted and non-progressive or non-resisted exercise in rotator cuff related shoulder pain: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Clin Rehabil 2020;34:1198-1216 «PMID: 32571081»PubMed
  94. Hanratty CE, McVeigh JG, Kerr DP ym. The effectiveness of physiotherapy exercises in subacromial impingement syndrome: a systematic review and meta-analysis. Semin Arthritis Rheum 2012;42:297-316 «PMID: 22607807»PubMed
  95. Pieters L, Lewis J, Kuppens K ym. An Update of Systematic Reviews Examining the Effectiveness of Conservative Physical Therapy Interventions for Subacromial Shoulder Pain. J Orthop Sports Phys Ther 2020;50:131-141 «PMID: 31726927»PubMed
  96. Simsek HH, Balki S, Keklik SS ym. Does Kinesio taping in addition to exercise therapy improve the outcomes in subacromial impingement syndrome? A randomized, double-blind, controlled clinical trial. Acta Orthop Traumatol Turc 2013;47:104-10 «PMID: 23619543»PubMed
  97. Gebremariam L, Hay EM, van der Sande R ym. Subacromial impingement syndrome--effectiveness of physiotherapy and manual therapy. Br J Sports Med 2014;48:1202-8 «PMID: 24217037»PubMed
  98. Calis HT, Berberoglu N, Calis M. Are ultrasound, laser and exercise superior to each other in the treatment of subacromial impingement syndrome? A randomized clinical trial. Eur J Phys Rehabil Med 2011;47:375-80 «PMID: 21946399»PubMed
  99. Surace SJ, Deitch J, Johnston RV ym. Shock wave therapy for rotator cuff disease with or without calcification. Cochrane Database Syst Rev 2020;3:CD008962 «PMID: 32128761»PubMed
  100. Kvalvaag E, Roe C, Engebretsen KB ym. One year results of a randomized controlled trial on radial Extracorporeal Shock Wave Treatment, with predictors of pain, disability and return to work in patients with subacromial pain syndrome. Eur J Phys Rehabil Med 2018;54:341-350 «PMID: 28655271»PubMed
  101. Leduc BE, Caya J, Tremblay S ym. Treatment of calcifying tendinitis of the shoulder by acetic acid iontophoresis: a double-blind randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil 2003;84:1523-7 «PMID: 14586921»PubMed
  102. Perron M, Malouin F. Acetic acid iontophoresis and ultrasound for the treatment of calcifying tendinitis of the shoulder: a randomized control trial. Arch Phys Med Rehabil 1997;78:379-84 «PMID: 9111457»PubMed
  103. Rha DW, Park GY, Kim YK ym. Comparison of the therapeutic effects of ultrasound-guided platelet-rich plasma injection and dry needling in rotator cuff disease: a randomized controlled trial. Clin Rehabil 2013;27:113-22 «PMID: 23035005»PubMed
  104. Hyvönen P, Lohi S, Jalovaara P. Open acromioplasty does not prevent the progression of an impingement syndrome to a tear. Nine-year follow-up of 96 cases. J Bone Joint Surg Br 1998;80:813-6 «PMID: 9768891»PubMed
  105. Henkus HE, de Witte PB, Nelissen RG ym. Bursectomy compared with acromioplasty in the management of subacromial impingement syndrome: a prospective randomised study. J Bone Joint Surg Br 2009;91:504-10 «PMID: 19336812»PubMed
  106. Donigan JA, Wolf BR. Arthroscopic subacromial decompression: acromioplasty versus bursectomy alone--does it really matter? A systematic review. Iowa Orthop J 2011;31:121-6 «PMID: 22096430»PubMed
  107. Petersen SA, Murphy TP. The timing of rotator cuff repair for the restoration of function. J Shoulder Elbow Surg 2011;20:62-8 «PMID: 20675154»PubMed
  108. Hantes ME, Karidakis GK, Vlychou M ym. A comparison of early versus delayed repair of traumatic rotator cuff tears. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 2011;19:1766-70 «PMID: 21258779»PubMed
  109. Björnsson HC, Norlin R, Johansson K ym. The influence of age, delay of repair, and tendon involvement in acute rotator cuff tears: structural and clinical outcomes after repair of 42 shoulders. Acta Orthop 2011;82:187-92 «PMID: 21434791»PubMed
  110. Patel V, Thomas C, Fort H ym. Early versus delayed repair of traumatic rotator cuff tears. Does timing matter on outcomes? Eur J Orthop Surg Traumatol 2022;32:269-277 «PMID: 33811525»PubMed
  111. Fossati C, Stoppani C, Menon A ym. Arthroscopic rotator cuff repair in patients over 70 years of age: a systematic review. J Orthop Traumatol 2021;22:3 «PMID: 33599856»PubMed
  112. Heuberer PR, Smolen D, Pauzenberger L ym. Longitudinal Long-term Magnetic Resonance Imaging and Clinical Follow-up After Single-Row Arthroscopic Rotator Cuff Repair: Clinical Superiority of Structural Tendon Integrity. Am J Sports Med 2017;45:1283-1288 «PMID: 28272899»PubMed
  113. Randelli PS, Menon A, Nocerino E ym. Long-term Results of Arthroscopic Rotator Cuff Repair: Initial Tear Size Matters: A Prospective Study on Clinical and Radiological Results at a Minimum Follow-up of 10 Years. Am J Sports Med 2019;47:2659-2669 «PMID: 31411899»PubMed
  114. Plachel F, Siegert P, Rüttershoff K ym. Long-term Results of Arthroscopic Rotator Cuff Repair: A Follow-up Study Comparing Single-Row Versus Double-Row Fixation Techniques. Am J Sports Med 2020;48:1568-1574 «PMID: 32391732»PubMed
  115. Sakha S, Erdogan S, Shanmugaraj A ym. Update on all-arthroscopic vs. mini-open rotator cuff repair: A systematic review and meta-analysis. J Orthop 2021;24:254-263 «PMID: 33867750»PubMed
  116. Liu J, Fan L, Zhu Y ym. Comparison of clinical outcomes in all-arthroscopic versus mini-open repair of rotator cuff tears: A randomized clinical trial. Medicine (Baltimore) 2017;96:e6322 «PMID: 28296750»PubMed
  117. Ma HL, Chiang ER, Wu HT ym. Clinical outcome and imaging of arthroscopic single-row and double-row rotator cuff repair: a prospective randomized trial. Arthroscopy 2012;28:16-24 «PMID: 21982391»PubMed
  118. Lapner PL, Sabri E, Rakhra K ym. A multicenter randomized controlled trial comparing single-row with double-row fixation in arthroscopic rotator cuff repair. J Bone Joint Surg Am 2012;94:1249-57 «PMID: 22810395»PubMed
  119. Carbonel I, Martinez AA, Calvo A ym. Single-row versus double-row arthroscopic repair in the treatment of rotator cuff tears: a prospective randomized clinical study. Int Orthop 2012;36:1877-83 «PMID: 22584619»PubMed
  120. Wang J, Ma JX, Zhu SW ym. Does Distal Clavicle Resection Decrease Pain or Improve Shoulder Function in Patients With Acromioclavicular Joint Arthritis and Rotator Cuff Tears? A Meta-analysis. Clin Orthop Relat Res 2018;476:2402-2414 «PMID: 30334833»PubMed
  121. Métais P, Gallinet D, Labattut L ym. Increased T2 signal intensity in the distal clavicle does not justify acromioclavicular resection arthroplasty during rotator cuff repair. Orthop Traumatol Surg Res 2020;106:S217-S222 «PMID: 32943381»PubMed
  122. Moraes VY, Lenza M, Tamaoki MJ ym. Platelet-rich therapies for musculoskeletal soft tissue injuries. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD010071 «PMID: 24363098»PubMed
  123. Watson ST, Robbins CB, Bedi A ym. Comparison of Outcomes 1 Year After Rotator Cuff Repair With and Without Concomitant Biceps Surgery. Arthroscopy 2017;33:1928-1936 «PMID: 28822640»PubMed
  124. Liu H, Song X, Liu P ym. Clinical Outcomes of Arthroscopic Tenodesis Versus Tenotomy for Long Head of the Biceps Tendon Lesions: A Systematic Review and Meta-analysis of Randomized Clinical Trials and Cohort Studies. Orthop J Sports Med 2021;9:2325967121993805 «PMID: 33997057»PubMed
  125. Zhou P, Liu J, Deng X ym. Biceps tenotomy versus tenodesis for lesions of the long head of the biceps tendon: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Medicine (Baltimore) 2021;100:e23993 «PMID: 33545991»PubMed
  126. Fang JH, Dai XS, Yu XN ym. Lesions of the Long Head of the Biceps Tendon Concomitant with Rotator Cuff Tears: Tenotomy or Subpectoral Mini-open Tenodesis? A Comparative Short to Mid-term Follow-up Study. Orthop Surg 2019;11:857-863 «PMID: 31532924»PubMed
  127. Castricini R, Familiari F, De Gori M ym. Tenodesis is not superior to tenotomy in the treatment of the long head of biceps tendon lesions. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 2018;26:169-175 «PMID: 28623414»PubMed
  128. Boileau P, Baqué F, Valerio L ym. Isolated arthroscopic biceps tenotomy or tenodesis improves symptoms in patients with massive irreparable rotator cuff tears. J Bone Joint Surg Am 2007;89:747-57 «PMID: 17403796»PubMed
  129. Walch G, Edwards TB, Boulahia A ym. Arthroscopic tenotomy of the long head of the biceps in the treatment of rotator cuff tears: clinical and radiographic results of 307 cases. J Shoulder Elbow Surg 2005;14:238-46 «PMID: 15889020»PubMed
  130. Goutallier D, Le Guilloux P, Postel JM ym. Acromio humeral distance less than six millimeter: its meaning in full-thickness rotator cuff tear. Orthop Traumatol Surg Res 2011;97:246-51 «PMID: 21459063»PubMed
  131. Kircher J, Morhard M, Magosch P ym. How much are radiological parameters related to clinical symptoms and function in osteoarthritis of the shoulder? Int Orthop 2010;34:677-81 «PMID: 19652970»PubMed
  132. Kukkonen J, Joukainen A, Lehtinen J ym. The effect of glenohumeral osteoarthritis on the outcome of isolated operatively treated supraspinatus tears. J Orthop Sci 2013;18:405-9 «PMID: 23512014»PubMed
  133. Shepet KH, Liechti DJ, Kuhn JE. Nonoperative treatment of chronic, massive irreparable rotator cuff tears: a systematic review with synthesis of a standardized rehabilitation protocol. J Shoulder Elbow Surg 2021;30:1431-1444 «PMID: 33276163»PubMed
  134. Mulieri P, Dunning P, Klein S ym. Reverse shoulder arthroplasty for the treatment of irreparable rotator cuff tear without glenohumeral arthritis. J Bone Joint Surg Am 2010;92:2544-56 «PMID: 21048173»PubMed
  135. Boileau P, Gonzalez JF, Chuinard C ym. Reverse total shoulder arthroplasty after failed rotator cuff surgery. J Shoulder Elbow Surg 2009;18:600-6 «PMID: 19481959»PubMed
  136. Bacle G, Nové-Josserand L, Garaud P ym. Long-Term Outcomes of Reverse Total Shoulder Arthroplasty: A Follow-up of a Previous Study. J Bone Joint Surg Am 2017;99:454-461 «PMID: 28291177»PubMed
  137. Ernstbrunner L, Suter A, Catanzaro S ym. Reverse Total Shoulder Arthroplasty for Massive, Irreparable Rotator Cuff Tears Before the Age of 60 Years: Long-Term Results. J Bone Joint Surg Am 2017;99:1721-1729 «PMID: 29040126»PubMed
  138. Viswanath A, Bale S, Trail I. Reverse total shoulder arthroplasty for irreparable rotator cuff tears without arthritis: A systematic review. J Clin Orthop Trauma 2021;17:267-272 «PMID: 33936948»PubMed
  139. Berth A, Neumann W, Awiszus F ym. Massive rotator cuff tears: functional outcome after debridement or arthroscopic partial repair. J Orthop Traumatol 2010;11:13-20 «PMID: 20198404»PubMed
  140. Iagulli ND, Field LD, Hobgood ER ym. Comparison of partial versus complete arthroscopic repair of massive rotator cuff tears. Am J Sports Med 2012;40:1022-6 «PMID: 22415210»PubMed
  141. Gerber C, Rahm SA, Catanzaro S ym. Latissimus dorsi tendon transfer for treatment of irreparable posterosuperior rotator cuff tears: long-term results at a minimum follow-up of ten years. J Bone Joint Surg Am 2013;95:1920-6 «PMID: 24196461»PubMed
  142. Kovacevic D, Suriani RJ Jr, Grawe BM ym. Management of irreparable massive rotator cuff tears: a systematic review and meta-analysis of patient-reported outcomes, reoperation rates, and treatment response. J Shoulder Elbow Surg 2020;29:2459-2475 «PMID: 32763381»PubMed
  143. Longo UG, Risi Ambrogioni L, Berton A ym. Conservative versus accelerated rehabilitation after rotator cuff repair: a systematic review and meta-analysis. BMC Musculoskelet Disord 2021;22:637 «PMID: 34303366»PubMed
  144. Hasan S, McGee A, Weinberg M ym. Change in Driving Performance following Arthroscopic Shoulder Surgery. Int J Sports Med 2016;37:748-53 «PMID: 27487432»PubMed
  145. DiSilvestro KJ, Santoro AJ, Tjoumakaris FP ym. When Can I Drive After Orthopaedic Surgery? A Systematic Review. Clin Orthop Relat Res 2016;474:2557-2570 «PMID: 27492688»PubMed
  146. Rawal A, Chehata A, Horberry T ym. Defining the upper extremity range of motion for safe automobile driving. Clin Biomech (Bristol, Avon) 2018;54:78-85 «PMID: 29571031»PubMed
  147. Akbar M, Balean G, Brunner M ym. Prevalence of rotator cuff tear in paraplegic patients compared with controls. J Bone Joint Surg Am 2010;92:23-30 «PMID: 20048092»PubMed
  148. M. Alm, H. Saraste, C. Norrbrink, Shoulder pain in persons with thoracic spinal cord injury: prevalence and characteristics, J Re×habil Med, 40 (2008), pp. 277-283
  149. Fattal C, Coulet B, Gelis A ym. Rotator cuff surgery in persons with spinal cord injury: relevance of a multidisciplinary approach. J Shoulder Elbow Surg 2014;23:1263-71 «PMID: 24739795»PubMed
  150. Popowitz RL, Zvijac JE, Uribe JW ym. Rotator cuff repair in spinal cord injury patients. J Shoulder Elbow Surg 2003;12:327-32 «PMID: 12934024»PubMed
  151. Wang W-T, Huang S-W, Liou T-H, Lin H-W. Patients with Rheumatoid Arthritis Were Associated with a Risk of Rotator Cuff Diseases. J Clin Med. 2019 Feb; 8(2): 129.
  152. Lim SJ, Sun JH, Kekatpure AL ym. Rotator cuff surgery in patients with rheumatoid arthritis: clinical outcome comparable to age, sex and tear size matched non-rheumatoid patients. Ann R Coll Surg Engl 2017;99:579-583 «PMID: 28853601»PubMed
  153. Holcomb JO, Hebert DJ, Mighell MA ym. Reverse shoulder arthroplasty in patients with rheumatoid arthritis. J Shoulder Elbow Surg 2010;19:1076-84 «PMID: 20363159»PubMed
  154. Gumina S, Candela V, Passaretti D ym. The association between body fat and rotator cuff tear: the influence on rotator cuff tear sizes. J Shoulder Elbow Surg 2014;23:1669-74 «PMID: 24906904»PubMed
  155. Wendelboe AM, Hegmann KT, Gren LH ym. Associations between body-mass index and surgery for rotator cuff tendinitis. J Bone Joint Surg Am 2004;86:743-7 «PMID: 15069138»PubMed
  156. Warrender WJ, Brown OL, Abboud JA. Outcomes of arthroscopic rotator cuff repairs in obese patients. J Shoulder Elbow Surg 2011;20:961-7 «PMID: 21324416»PubMed
  157. Kashanchi KI, Nazemi AK, Komatsu DE ym. Level of obesity is directly associated with complications following arthroscopic rotator cuff repair. J Shoulder Elbow Surg 2021;30:1581-1587 «PMID: 33536124»PubMed
  158. Kukkonen J, Kauko T, Virolainen P ym. Smoking and operative treatment of rotator cuff tear. Scand J Med Sci Sports 2014;24:400-3 «PMID: 23206267»PubMed
  159. Santiago-Torres J, Flanigan DC, Butler RB ym. The effect of smoking on rotator cuff and glenoid labrum surgery: a systematic review. Am J Sports Med 2015;43:745-51 «PMID: 24859982»PubMed
  160. Roe Y, Soberg HL, Bautz-Holter E ym. A systematic review of measures of shoulder pain and functioning using the International classification of functioning, disability and health (ICF). BMC Musculoskelet Disord 2013;14:73 «PMID: 23445557»PubMed
  161. Stay-at-Work and Return-to-Work Process Improvement Committee.. Preventing needless work disability by helping people stay employed. J Occup Environ Med 2006;48:972-87 «PMID: 16966965»PubMed
  162. Svendsen SW, Frost P, Jensen LD. Time trends in surgery for non-traumatic shoulder disorders and postoperative risk of permanent work disability: a nationwide cohort study. Scand J Rheumatol 2012;41:59-65 «PMID: 22103333»PubMed
  163. Franche RL, Baril R, Shaw W ym. Workplace-based return-to-work interventions: optimizing the role of stakeholders in implementation and research. J Occup Rehabil 2005;15:525-42 «PMID: 16254753»PubMed
  164. McCreesh KM, Crotty JM, Lewis JS. Acromiohumeral distance measurement in rotator cuff tendinopathy: is there a reliable, clinically applicable method? A systematic review. Br J Sports Med 2015;49:298-305 «PMID: 25690908»PubMed
  165. Namdari S, Baldwin K, Glaser D ym. Does obesity affect early outcome of rotator cuff repair? J Shoulder Elbow Surg 2010;19:1250-5 «PMID: 20609600»PubMed
Artikelns ID: gvr00111 (050.099)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Fysikaaliset laitehoidot kiertäjäkalvosinsairauksissa

Fysikaalisista laitehoidoista ei ole hyötyä kiertäjäkalvosinsairauksissa.

A

Harjoittelu vai leikkaus olkalisäkkeen alaisen kivun hoidossa

Olkalisäkkeen avarrusleikkaus ei tuota lisähyötyä fysioterapeutin ohjaamaan harjoitteluun verrattuna olkalisäkkeen alaisen kivun hoidossa.

A

Harjoitteluterapian vaikutus kiertäjäkalvosimen tendinopatiassa

Harjoitteluterapia lievittää oireita kiertäjäkalvosimen tendinopatiassa.

A

Kuvantamistutkimukset kiertäjäkalvosimen repeämässä

Magneettikuvauksen ja kaikututkimuksen sekä spesifisyys että sensitiivisyys ovat hyviä kiertäjäkalvosimen repeämän tutkimisessa.

B

Hyaluronaatti-injektiot kiertäjäkalvosimen sairaustiloissa

Hyaluronaatista ei ilmeisesti ole hyötyä kiertäjäkalvosimen sairaustiloissa.

B

Kiertäjäkalvosimen korjausleikkauksen jälkeinen kuntoutus

Kiertäjäkalvosimen korjausleikkauksen jälkeinen ohjattu immobilisaatio tai ohjattu mobilisaatio ei ilmeisesti paranna lopputulosta kivutta tapahtuvaan etenevään vapaaseen itseharjoitteluun verrattuna.

B

Kiertäjäkalvosimen vahvistaminen korjausleikkauksen yhteydessä

Kiertäjäkalvosimen ulkoinen vahvistaminen korjausleikkauksen yhteydessä ei ilmeisesti tuota parempaa kliinistä lopputulosta kuin tavanomainen korjausleikkaus.

B

Olkalisäkkeen alainen glukokortikoidiruiske kiertäjäkalvosimen ongelmissa

Olkalisäkkeen alainen glukokortikoidiruiske ilmeisesti lievittää kipua paremmin kuin puudute tai lumehoito lyhyessä seurannassa.

B

Osasairausvapaa työhön paluun tukena tuki- ja liikuntaelinsairauksissa

Osasairausvapaan avulla voidaan ilmeisesti nopeuttaa työhön paluuta ja vähentää tuki- ja liikuntaelinsairauksiin liittyviä sairauspoissaoloja.

B

Tulehduskipulääkkeet olkapääkivun hoidossa

Tulehduskipulääkkeet lievittänevät olkapääkipua lyhytaikaisesti.

B

Työntekijän työtapaturmavakuutuksen vaikutus kiertäjäkalvosimen leikkauksen hoitotulokseen

Työntekijän työtapaturmavakuutus on ilmeisesti yhteydessä tavallista heikommaksi koettuun toipumiseen kiertäjäkalvosimen korjausleikkauksen jälkeen .

C

Harjoittelun intensiteetin vaikutus olkapään toimintakykyyn ja työhön paluuseen olkapääsairauksissa

Korkean intensiteetin kohdennettu harjoittelu saattaa nopeuttaa töihin paluuta verrattuna matalan intensiteetin harjoitteluun.

C

Läpäisevien kiertäjäkalvosinjännerepeämien hoito

Kiertäjäkalvosimen läpäisevään repeämään liittyvää pitkäkestoista oiretta potevilla potilailla leikkaushoito yhdistettynä fysioterapiaan saattaa johtaa parempaan tulokseen kuin pelkkä fysioterapia.

C

Olkakalkin mekaanisen käsittelyn vaikuttavuus kalkkitendinopatiassa

Olkakalkin neuloittaminen ja neulahuuhtelu, sokkiaaltoterapia sekä artroskooppinen hoito lienevät samanveroisia kivun ja toimintakyvyn suhteen olkapään kalkkitendinopatiassa.

C

Runsasverihiutaleisen plasman (PRP) vaikutus oireisiin kiertäjäkalvosimen ongelmissa

Runsasverihiutaleisesta plasmasta ei liene hyötyä kiertäjäkalvosimen tendinopatian konservatiivisessa hoidossa.

Flödesschema / senbesvär i axeln
Jänteen ulkopinnan repeämä
Kiertäjäkalvosinartropatia
Kookas jännekalkki
Normaali olkapään röntgenkuva
Normaali supraspinatusjänne
Olkapään kiertäjäkalvosimen rakenteet edestä
Olkapään kiertäjäkalvosimen rakenteet takaa
Olkapään luurakenteet
Principer för klinisk undersökning och diagnostik
Tendinoottisen supraspinatusjänteen kiinnityskohdalla ulkopinnan repeämä
Tendinopatian patogeneesi
Voimakkaasti madaltunut olkalisäkkeen alainen tila
Kontakta oss