Belastningssjukdomar i handen och underarmen
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Käden ja kyynärvarren rasitussairaudet «Käden ja kyynärvarren rasitussairaudet»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Belastningssjukdomar i handen och underarmen är vanliga och deras långtidsprognos är god. Det är vanligt att sjukdomarna återkommer, men endast en liten del av fallen blir kroniska.
- Patienthandledningen har en central roll i vården och rehabiliteringen.
- Det centrala budskapet i patienthandledningen är att uppmuntra patienten att använda den övre extremiteten på normalt sätt i vardagen, att behärska den totala belastningsmängden och att träna självständigt med gradvis ökande träningsmängd, -längd och -intensitet.
- Se anvisningarna för träning vid senbesvär «hoi50055e.pdf»1 och anvisningen för egenvård «hoi50055a.pdf»2. Se illustrerade patientanvisningar och videor om träning vid lateral tendinopati (pdf «hoi50055b.pdf»3, video «Harjoitteet kyynärpään ulkosyrjän jännevaivoihin (lateraalinen tendinopatia) (video)»1), medial tendinopati (pdf «hoi50055c.pdf»4, video «Harjoitteet kyynärpään sisäsyrjän jännevaivoihin (mediaalinen tendinopatia) (video)»2) samt en video om allmän styrketräning av överkroppen «Ylävartalon yleinen voimaharjoittelu (video)»3.
- Se anvisningen för egenvård vid karpaltunnelsyndrom «hoi50055f.pdf»5 och illustrerade anvisningar och videor om träning vid karpaltunnelsyndrom (pdf «hoi50055d.pdf»6, video «Harjoitteet rannekanavaoireyhtymään (video)»4) samt en video om allmän styrketräning av överkroppen «Ylävartalon yleinen voimaharjoittelu (video)»3.
- I långvariga och återkommande fall är vården och rehabiliteringen multiprofessionell (minst en fysioterapeut och läkare deltar) och aktörerna ska stöda de grundläggande principerna för vården och rehabiliteringen.
- I vården är det viktigt att beakta aggregeringen av riskfaktorer relaterade till arbetet,
till individuella egenskaper och till fritiden och att söka instrument för att minska
dessa riskfaktorer.
- De viktigaste belastningsriskfaktorerna är användningen av fysisk kraft, repetitiva arbetsrörelser och flexion i handleden.
- Rökning är den viktigaste påverkningsbara individuella riskfaktorn.
- Det primära alternativet för läkemedelsbehandling av smärta är topikala antiinflammatoriska analgetika.
- Injektionsbehandlingar rekommenderas inte som förstahandsbehandling av tendinopati i armbågen.
- Vid stenoserande tenosynovit (de Quervain och triggerfinger) är den primära behandlingen injektionsbehandling med kortikosteroider efter att belastningen minskats. Om konservativ behandling inte ger resultat, övervägs operativ behandling.
- Vid karpaltunnelsyndrom är spjälning under natten den primära behandlingen. Vid karpaltunnelsyndrom kan injektionsbehandling med kortikosteroider övervägas, särskilt hos gravida. Operationsbehandling övervägs om den konservativa behandlingen inte ger resultat eller om patienten har kraftiga eller progredierande symtom.
- Om läkaren med patientens tillstånd kan vara i kontakt med patientens närmaste chef, kan man med hjälp av arbetsarrangemang och stöd av en företagsfysioterapeut minska den nedgång i arbetets produktivitet som patienten upplever i samband med belastningssjukdomar i övre extremiteten.
- Genom interventioner som syftar till att stöda återgången till arbetet (praktik, beteendeterapi, arbetsarrangemang) kan man i någon mån påskynda återgången till arbetet och minska sjukfrånvaron.
- Med hjälp av partiell sjukledighet kan man påskynda återgången till arbetet och minska sjukfrånvaron vid sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
Avgränsning av ämnet
- I rekommendationen behandlas profylax, diagnostik, behandling och rehabilitering av belastningssjukdomar i armbågen, underarmen, handleden och handen.
- I rekommendationen behandlas inte sjukdomar i axeln eller idrottsskador i övre extremiteten.
- Belastningsförändringar i skelettet, artros, de flesta nervinklämningar i övre extremiteten (såsom armbågsnervens kubitalsyndrom) och vibrationsskada ingår inte heller i rekommendationen och nämns endast i samband med differentialdiagnostiken.
Målsättning
- Målsättningen med rekommendationen är att
- minska incidensen av belastningssjukdomar i övre extremiteten samt minska de olägenheter och den arbetsoförmåga de orsakar genom att effektivisera profylax, diagnostik, vård och rehabilitering av dessa sjukdomar
- harmonisera diagnostiken och behandlingen av belastningssjukdomar i övre extremiteten
- identifiera och korrekt diagnostisera yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar vid belastningssjukdomar i övre extremiteten.
Målgrupper
- Rekommendationens målgrupper är
- den personal inom företagshälsovården, primärvården och specialsjukvården som deltar i förebyggandet, behandlingen och rehabiliteringen av belastningssjukdomar i övre extremiteten, samt försäkringsläkare
- arbetarskyddspersonalen (företrädare för arbetsgivaren och personalen) samt arbetsgivarna.
Definitioner
- Med belastningssjukdomar i övre extremiteten avses smärttillstånd i underarmen, handleden och handen, vilka ofta är relaterade till belastning. Många individuella faktorer förutom belastning påverkar också sjukdomsutvecklingen och -förloppet vid dessa sjukdomar. Mekanismerna för uppkomsten av belastningssjukdomar i övre extremiteten är endast delvis kända «Werner RA, Andary M. Carpal tunnel syndrome: patho...»1, «Struijs PA, Kerkhoffs GM, Assendelft WJ ym. Conser...»2.
- Seninflammationer i handen och underarmen:
- Tendinopati innebär degenerationsrelaterade symtom från senorna.
- Senskideinflammation (tenosynovit) innebär ödem, hypertrofi eller fibros i senskidan eller den omgivande bindväven. Senans rörelse inuti senskidan kan försvåras varvid stenoserande tenovaginit uppstår.
- Peritendinit, dvs. inflammation i senans intilliggande vävnad, är en inflammation i den bindväv som omger senskidan eller i muskel-senfogarna i områden utan senskida.
- Insertionstendinit är en inflammation i senans fästpunkt.
- Diagnoser på belastningssjukdomar i handen och underarmen har sammanställts i tabell «Belastningssjukdomar i handen och underarmen...»1.
Belastningssjukdom | Beskrivning | ICD-10-koder | ICD-11-kod* | Observationer |
---|---|---|---|---|
*Källa ICD-11 for Mortality and Morbidity Statistics (Version: 02/2022), https://icd.who.int/browse11/l-m/en «https://icd.who.int/browse11/l-m/en»1. Hänvisning 10.3.2022. | ||||
Triggerfinger «A1»2 | Stenoserande tenovaginit i fingrets böjsena. | M65.3 Triggerfinger | FB40.4 Trigger finger |
|
De Quervains senskideinflammation «A1»2 | Stenoserande tenovaginit i tummens långa abduktor och korta extensor | M65.4 Radial handledssynovit | FB40.5 Radial styloid tenosynovitis | |
Lateral och medial tendinopati i armbågen «A2»3 | Smärttillstånd i samband med ansträngning vid senfästet i överarmsbenet, «Scott A, Squier K, Alfredson H ym. ICON 2019: Inte...»3 | M77.1 Lateral epikondylit M77.0 Medial epikondylit |
FB55.1 Lateral epicondylitis of elbow FB55.0 Medial epicondylitis of elbow |
Benämningen senbesvär har också använts. Lateral epikondylit kallas därtill ofta för tennisarmbåge och medial epikondylit för golfarmbåge. |
Karpaltunnelsyndrom «A3»4 | Inklämning av medianusnerven i handleden, där det typiska symtomet är domningar i fingrarna I–IV | G56.0 Karpaltunnelsyndrom | 8C10.0 Carpal tunnel syndrom | Ibland används förkortningen CTS. |
Lokal (ospecificerad) smärta i handen eller underarmen «A4»5 | Belastningsrelaterat smärttillstånd i handen och underarmen som inte uppfyller kriterierna för ovan nämnda specificerade sjukdomar | M79.6 Smärtor i extremitet |
FB56.4 Pain in upper limb |
Förekomst
- Incidensen av karpaltunnelsyndrom och tendinopati i armbågen ökar med åldern. Den största incidensen har i allmänhet beskrivits bland 40–60-åringar i arbetsför ålder. Incidensen än något högre bland kvinnor än bland män «Pourmemari MH, Heliövaara M, Viikari-Juntura E ym....»4, «Ferry S, Hannaford P, Warskyj M ym. Carpal tunnel ...»5, «Martínez-Aparicio C, Jääskeläinen SK, Puksa L ym. ...»6, «Sayampanathan AA, Basha M, Mitra AK. Risk factors ...»7, «Hulkkonen S, Auvinen J, Miettunen J ym. Smoking as...»8.
- I en brittisk befolkningsundersökning var prevalensen för belastningssjukdomar i övre
extremiteten följande:
- senskideinflammationer i handen eller handleden: hos män 1,1 % och hos kvinnor 2,2 %
- de Quervains senskideinflammation: hos män 0,5 % och hos kvinnor 1,3 %
- lateral tendinopati i armbågen: hos män 1,3 % och hos kvinnor 1,1 % «Walker-Bone K, Palmer KT, Reading I ym. Prevalence...»9.
- Enligt undersökningen Hälsa 2000 var förekomsten av karpaltunnelsyndrom i Finland 2,1 % hos män och 5,3 % hos kvinnor. I det finländska materialet förekom tendinopati i armbågen lika ofta hos kvinnor och män i arbetsför ålder, och förekomsten av lateral tendinopati i armbågen var 1,3 % och medial tendinopati 0,4 % «Shiri R, Viikari-Juntura E, Varonen H ym. Prevalen...»10 .
- Enligt intervjuundersökningen Arbete och hälsa rapporterade år 2012 en fjärdedel av männen och kvinnorna om handrörelser som upprepas minst en timme om dagen «Perkiö-Mäkelä M & Hirvonen M. Työ ja terveys -haas...»11.
Riskfaktorer
Arbetsrelaterade riskfaktorer
- Användning av stor greppstyrka i handen, repetitiva arbetsrörelser samt arbete med
böjd handled verkar öka risken för seninflammationer i handleden, tendinopati i armbågen
och karpaltunnelsyndrom «Seidel DH, Ditchen DM, Hoehne-Hückstädt UM ym. Qua...»12, «Kozak A, Schedlbauer G, Wirth T ym. Association be...»13.
- När dessa riskfaktorer förekommer tillsammans förstärker de även varandras effekter.
- Användningen av vibrerande verktyg verkar också vara förknippad med ökad risk för karpaltunnelsyndrom.
- Böjda ställningar i handleden ökar trycket i handledskanalen, vilket predisponerar för karpaltunnelsyndrom, och den epidemiologiska evidensen för ett samband mellan flexion i handleden och tendinopati i armbågen har förstärkts. Dessutom har det i flera undersökningar konstaterats ett samband mellan lateral tendinopati i armbågen och en ställning som avviker från över- och underarmens mittställning samt tunga lyft.
- Arbete vid bildskärm verkar inte öka risken för karpaltunnelsyndrom «Kozak A, Schedlbauer G, Wirth T ym. Association be...»13.
- En sammanfattning av sambandet mellan fysiska belastningsfaktorer och belastningssjukdomar i handen och underarmen finns i tabell «Sambandet mellan fysiska belastningsfaktorer och belastningssjukdomar i handen och underarmen....»2. För mer information se «Työssä esiintyvät kuormitustekijät ja yläraajan rasitussairaudet»5.
Belastningsfaktor | Seninflammationer i handleden och handen | Tendinopati i armbågen | Karpaltunnelsyndrom |
---|---|---|---|
++ = starkt samband har konstaterats i flera undersökningar. + = sambandet har konstaterats i flera undersökningar. +/- = sambandet är osäkert eller undersökningsresultaten är motstridiga. – = samband har inte kunnat påvisas. ? = sambandet har inte undersökts tillräckligt. |
|||
Användning av fysisk styrka | + | ++ | ++ |
Upprepade arbetsrörelser | + | ++ | + |
Handledens ställning, kraft- eller pincettgrepp | + | ++ | + |
Positioner som avviker från över- och underarmens mittposition | ++ (lateral) | ||
Tunga (> 4,5 kg) lyft | ++ (lateral) | ||
Vibrationer som riktas mot handen | ? | ? | ++ |
Kombinationer av belastningsfaktorer | ++ | ++ | ++ |
Individuella riskfaktorer
- Rökning är den viktigaste individuella riskfaktorn för belastningssjukdomar i handen och underarmen (se God medicinsk praxis-rekommendationen Tobaks- och nikotinberoende – profylax och behandling «Tobaks- och nikotinberoende – profylax och behandling»2, «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»14).
- Faktorer som ökar risken för karpaltunnelsyndrom är övervikt «Shiri R, Pourmemari MH, Falah-Hassani K ym. The ef...»15, «Hulkkonen S, Shiri R, Auvinen J ym. Risk factors o...»16, tobaksrökning «Hulkkonen S, Auvinen J, Miettunen J ym. Smoking as...»8, «Pourmemari MH, Viikari-Juntura E, Shiri R. Smoking...»17, diabetes «Pourmemari MH, Shiri R. Diabetes as a risk factor ...»18, «Spahn G, Wollny J, Hartmann B ym. [Metaanalysis fo...»19, «Rydberg M, Zimmerman M, Gottsäter A ym. Diabetes m...»20, reumatoid artrit, graviditet och tidigare skada i handleden (till exempel handledsfraktur) «Ferry S, Hannaford P, Warskyj M ym. Carpal tunnel ...»5, «Geoghegan JM, Clark DI, Bainbridge LC ym. Risk fac...»21. Faktorer som eventuellt är relaterade till karpaltunnelsyndrom är dessutom artros «Shiri R. Arthritis as a risk factor for carpal tun...»22, «Pourmemari MH, Heliövaara M, Viikari-Juntura E ym....»4, hypotyreos och livssituationsfaktorer (såsom svagt socialt stödnätverk i kombination med depressionssymtom) «Harris-Adamson C, Eisen EA, Dale AM ym. Personal a...»23, «Garg A, Kapellusch J, Hegmann K ym. The Strain Ind...»24.
- Den tydligaste faktorn som ökar risken för tendinopati i armbågen är tobaksrökning «Sayampanathan AA, Basha M, Mitra AK. Risk factors ...»7, «Shiri R, Viikari-Juntura E, Varonen H ym. Prevalen...»10. Faktorer som eventuellt är förknippade med symtom på senbesvär i armbågen är diabetes eller dess förstadium «Otoshi K, Takegami M, Sekiguchi M ym. Chronic hype...»25, «Garg A, Kapellusch JM, Hegmann KT ym. The strain i...»26 och ett svagt socialt stödnätverk «Herquelot E, Bodin J, Roquelaure Y ym. Work-relate...»27.
- Av de psykologiska faktorerna har ångest och smärtkatastrofiering ett samband med utdragen smärta i anslutning till lateral tendinopati i armbågen «Rio E, Moseley L, Purdam C ym. The pain of tendino...»28, «Mallows A, Debenham J, Walker T ym. Association of...»29.
- Hos personer med reumatoid artrit är det vanligt med senskideinflammationer, senbesvär i armbågen och karpaltunnelsyndrom «Gray RG, Gottlieb NL. Hand flexor tenosynovitis in...»30, «Shiri R. Arthritis as a risk factor for carpal tun...»22, «Wiberg A, Smillie RW, Dupré S ym. Replication of e...»31.
- Karpaltunnelsyndrom, tendinopati i armbågen och senskideinflammation i handleden uppträder oftare på den dominanta sidan, troligen på grund av större belastning «Sayampanathan AA, Basha M, Mitra AK. Risk factors ...»7, «Coombes BK, Bisset L, Vicenzino B. Elbow flexor an...»32, «Spahn G, Wollny J, Hartmann B ym. [Metaanalysis fo...»19.
- Risken för att det utvecklas senbesvär är också större vid alltför liten belastning
(inaktivitet) «Arampatzis A, Mersmann F, Bohm S. Individualized M...»33.
- Då det gäller att bevara senvävnadens normala struktur och att upprätthålla och stärka senans funktion är både för liten (inaktivitet) och för kraftig belastning (överbelastning) skadliga.
- Mer information om individuella riskfaktorer, se «Elämäntapoihin liittyvät käden ja kyynärvarren rasitussairauksien riskitekijät»6.
Profylax
- Det finns ingen evidens för att någon enskild faktor skulle förklara eller förutspå utvecklingen av belastningssjukdomar i handen och underarmen. På grund av de många olika bakgrundsfaktorerna är det svårt att påverka incidensen av dessa sjukdomar. Det lönar sig dock att försöka påverka identifierade riskfaktorer för att om möjligt minska incidensen.
- Det är viktigt att beakta aggregationen av flera individuella riskfaktorer (relaterade till arbete och livsstil) och att söka metoder för att minska dem.
Minskning av arbetsrelaterade risker
- Arbetarskyddslagen förpliktar arbetsgivaren att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet «Linkit lakeihin»7.
- Vid förebyggandet av belastningssjukdomar är målet att minska riskerna genom att påverka arbetsbelastningen. Arbetsbelastningen kan påverkas bland annat genom att minska repetitiva arbetsrörelser och rörelser som kräver fysisk styrka i handen samt att se till att andra riskfaktorer i arbetet är måttliga (se mer information «Työssä esiintyvät kuormitustekijät ja yläraajan rasitussairaudet»5).
- Styrketräning kan hjälpa till att förebygga och minska belastningssymtom i övre extremiteten
hos arbetstagare som har ett fysiskt belastande arbete «Rasotto C, Bergamin M, Sieverdes JC ym. A tailored...»34, «Sundstrup E, Seeberg KGV, Bengtsen E ym. A Systema...»35.
- Fysisk träning på arbetsplatsen kan förbättra den upplevda funktionsförmågan, öka greppstyrkan och minska risken för smärtsymtom i armen hos kvinnor som utför manuellt arbete «Sundstrup E, Seeberg KGV, Bengtsen E ym. A Systema...»35.
- Vi rekommenderar att ergonomi- och utbildningsinterventioner för arbetstagare riktas
till anställda med symtom.
- Genom ergonomi- och utbildningsinterventioner riktade till symtomfria arbetstagare på arbetsplatsen kan man sannolikt inte minska förekomsten av belastningssjukdomar i handen och underarmen «Oireettomilla työntekijöillä työpaikalla toteutettavilla ergonomia- ja koulutusinterventioilla ei ilmeisesti voida vähentää käden ja kyynärvarren rasitussairauksien esiintyvyyttä.»B.
- Företagshälsovårdens verksamhetsformer i förebyggandet av belastningssjukdomar är
arbetsplatsutredningar och åtgärdsrekommendationer som ges utgående från dem, information
till arbetstagare och arbetsgivare, rådgivning och vägledning samt uppföljning av
arbetstagarnas hälsotillstånd och åtgärder som vidtas på arbetsplatserna i samband
med insjuknande.
- För att minska riskerna i anslutning till arbetet kan man i arbetsplatsutredningarna ta ställning till möjligheterna att anpassa arbetet samt till fysiska, kognitiva och organisatoriska sätt att organisera arbetet (till exempel arbetsrotation, minskad tvångstakt, pauser i arbetet, planering av arbetsstationen, hjälpmedel eller arbetsredskap som lämpar sig individuellt).
- Enligt lagen om företagshälsovård kan en arbetstagare begära en utredning av arbetsbelastningen av företagshälsovården om hen har en motiverad anledning att misstänka att risker eller men för hälsan till följd av arbetet beror på en för stor belastning.
- Finlands lagar och författningar stöder åtgärder för att förbättra de fysiska belastningsfaktorerna
och ergonomin på arbetsplatserna «Linkit lakeihin»7.
- Författningarna innehåller inga riktvärden gällande greppstyrkan i handen, repetitiva arbetsrörelser eller kroppsställningar. Individuella egenskaper och vanan att sköta en belastande uppgift kan påverka uppkomsten av symtom. Bakgrundsinformation om gränserna för användningen av greppstyrka och individens muskelkraft finns i standarderna inom maskinsäkerhet «SFS-EN 1005-3. Koneturvallisuus. Ihmisen fyysinen ...»36. Se mer information om bedömningen av arbetsrelaterad belastning av de övre extremiteterna «Työperäisyyden arviointi käden ja kyynärvarren rasitussairauksissa»8.
- Vid hälsokontroller som görs av företagshälsovården kan företagshälsovården rekommendera att arbetet anpassas till arbetstagarens hälsotillstånd. För personer som tidigare fått en belastningsskada övervägs alternativ till det arbete som belastar handen och underarmen, för att undvika att besväret återkommer. Mer information «Työperäisyyden arviointi käden ja kyynärvarren rasitussairauksissa»8.
- Om möjligt ska nya arbetstagare småningom vänjas vid repetitivt arbete. Genom att välja och använda verktyg på ett ändamålsenligt sätt och med tillräckliga pauser kan man minska belastningen på handen och underarmen (se mer information «»9.
Minskning av den individuella risken
- Stöd för att sluta röka och uppmuntran till att sluta röka utgör en del av förebyggandet
av tendinopati i armbågen och karpaltunnelsyndrom. Arbetsgruppen rekommenderar att
man aktivt frågar om rökning och erbjuder rökare vård för tobaks- och nikotinberoende.
Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tobaks- och nikotinberoende – profylax och
behandling «Tobaks- och nikotinberoende – profylax och behandling»2, «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»14.
- Livsstilsfaktorer har konstaterats ha samband med belastningssjukdomar i handen och underarmen (se mer information «Elämäntapoihin liittyvät käden ja kyynärvarren rasitussairauksien riskitekijät»6). Den tydligaste evidensen gäller sambandet mellan rökning och karpaltunnelsyndrom och tendinopati i armbågen.
- Även övervikt har ett samband med karpaltunnelsyndrom, och viktkontroll kan ha betydelse i förebyggandet av sjukdomen och hanteringen av symtomen.
- Dessutom har förhöjd risk för karpaltunnelsyndrom beskrivits hos personer som inte utövar rask aerobisk motion «Goodson JT, DeBerard MS, Wheeler AJ ym. Occupation...»37, och således lönar det sig att främja hälsomotion enligt rekommendationerna «Liikunta (ylläpito lopetettu)»3.
- God behandling av diabetes, reumatoid artrit och hypotyreos bidrar till att förebygga belastningssjukdomar i handen och underarmen.
Diagnostik
- Här presenteras de grundläggande principerna för diagnostik av belastningssjukdomar i handen och underarmen. Diagnostiken behandlas dessutom i avsnitten om respektive sjukdom.
- Diagnosen belastningssjukdomar i handen och underarmen grundar sig i första hand på
anamnes, patientens beskrivning av symtomen, identifiering av individuella och yttre
orsaker och kliniska fynd.
- I den inledande intervjun strävar man efter att utöver kartläggningen av arbetsbeskrivningen få en heltäckande bild av symtombilden samt de riskfaktorer som påverkar patientens situation, såsom levnadsvanor, allmänt hälsotillstånd och den totala fysiska aktiviteten.
- Det är också bra att utreda hur symtomen påverkar patientens liv, vilken uppfattning patienten själv har om orsaken till smärtan och vad som oroar patienten.
- Den kliniska undersökningen görs genom inspektion, palpation och kliniska test.
- Vid undersökning av den övre extremiteten fäster man uppmärksamhet vid följande:
- blodcirkulation: färg- eller temperaturskillnader
- nervsystem: muskelatrofi, känselstörningar, resultat av kliniska test, senreflexer
- leder: svullnad, artros, synoviter
- sen- och muskelstrukturer: resultat från isometriska test med motstånd, greppstyrka.
- I anamnesen och den kliniska undersökningen fästs också uppmärksamhet vid eventuella
andra, allvarliga eller specifika bakomliggande orsaker:
- infektioner
- akuta eller gamla skador
- ischemi, till exempel posttraumatisk ischemi i övre extremiteten
- allvarliga neurologiska orsaker, till exempel ALS eller MS-sjukdom
- artrit vid artros
- reumatiska sjukdomar
- cervikalt nervrotssymtom
- toraxapertursyndrom (TOS)
- andra smärttillstånd, till exempel mångformigt lokalt smärtsyndrom (Complex Regional Pain Syndrome, CRPS), där den utlösande faktorn i allmänhet är en skada eller operation.
- Det är skäl att utreda de psykosociala faktorerna som påverkar återhämtningsprognosen,
såsom rädsla-undvikande-beteende och förväntningarna på rehabiliteringen «Steinmann S, Pfeifer CG, Brochhausen C ym. Spectru...»38. Vid bedömningen av de psykosociala faktorernas roll kan enkätverktyg vara till nytta.
Den korta enkäten Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire (ÖMPSQ), se
«Lyhyt Örebro Musculoskeletal Pain Screening Questionnaire -kysely (ÖMPSQ)»1.
- Faktorer som förutspår utveckling av kronisk smärta, se God medicinsk praxis-rekommendationen Smärta «Smärta»4, «Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkärise...»43.
- När fynden är ospecifika, men tydligt belastande för patienten, är det skäl att överväga en möjlig sensitisering av det smärtförmedlande nervsystemet.
Bilddiagnostiska undersökningar
- Bilddiagnostiska undersökningar behövs sällan för att bedöma det akuta skedet av belastningssjukdomar
i den övre extremiteten. Grundundersökningen vid misstanke om skada eller artros är
nativröntgen.
- Smärta i samband med senbesvär korrelerar ofta dåligt med histologiska förändringar och fynd som kan observeras i bilddiagnostiska undersökningar. Förändringar på vävnadsnivå kan vara helt symtomfria eller förknippade med kraftig smärta och nedsatt funktionsförmåga.
- I långvariga eller atypiska fall kan man efter övervägande av en specialist använda magnetundersökning «Wilson D. Ultrasound assessment of carpal tunnel s...»39, «Haahr JP, Andersen JH. Prognostic factors in later...»40 eller ultraljudsundersökning «Wilson D. Ultrasound assessment of carpal tunnel s...»39, «Gerritsen AA, Korthals-de Bos IB, Laboyrie PM ym. ...»41.
Principer för vård och rehabilitering
- Målet med behandlingen är att lindra smärta, förhindra långvarig smärta, återställa funktions- och arbetsförmågan samt att förbättra livskvaliteten. Målet är också att förebygga kroniska symtom.
- Till vården hör alltid patienthandledning, stödjande av aktiviteten och en vårdplan
som utarbetats tillsammans med patienten. Vid senbesvär är det också viktigt att kontrollera
den totala belastningen: tillfällig begränsning av belastningen vid akuta besvär och
gradvis ökning av belastningen vid utdragna besvär.
- Intensifierad vård som omfattar patienthandledning, stödjande av aktiviteten och planmässig vårdpraxis verkar minska antalet dagar med arbetsoförmåga, långvarig arbetsoförmåga och kostnaderna för behandling av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen «Tehostettu hoito-ohjelma (potilasohjaus, aktiivisuuden tukeminen, suunnitelmalliset hoitokäytännöt työhön paluun tukemiseksi) näyttää vähentävän työkyvyttömyyspäiviä, pitkäaikaista työkyvyttömyyttä sekä kustannuksia tuki- ja liikuntaelinsairauksien hoidossa.»B.
- I patienthandledningen lönar det sig att poängtera att det inte finns några tecken
på allvarlig sjukdom och att det med tanke på återhämtningen är gynnsamt att fortsätta
med normala funktioner, motion och hemsysslor trots måttlig smärta.
- Belastningsfaktorer i arbetet och på fritiden, livsstilsfaktorer och individuella faktorer som identifierats som riskfaktorer samt aggregeringen av dem beaktas i vårdplanen.
- Rökfrihet, viktkontroll och mångsidig motion stöder återhämtningen av patienternas funktionsförmåga.
- En central metod för att minska smärta och förbättra funktionsförmågan är egen aktiv träning som gradvis utökas i syfte att öka belastningstoleransen.
- Rehabiliteringen bör vid behov genomföras till exempel i form av multiprofessionellt samarbete mellan en läkare och fysioterapeut.
- Sjukvårdspersonalens kommunikation ska vara enhetlig.
- Se även Patienthandledningens principer «A5»6 och egenvårdsanvisningar för patienten «hoi50055a.pdf»2.
- För många behandlingsformer för belastningssjukdomar i handen och underarmen saknas jämförande undersökningsevidens och de kan inte rekommenderas för omfattande användning «Verhagen AP, Bierma-Zeinstra SM, Burdorf A ym. Con...»42.
- Ergonomiska interventioner kan vid långvarig uppföljning lindra arbetsrelaterad smärta orsakad av belastningssjukdomar i handen och underarmen, men de verkar inte påverka arbets- och funktionsförmågan «Ergonomiset interventiot saattavat lievittää käden ja kyynärvarren rasitussairauksien aiheuttamaa kipua pitkäaikaisessa seurannassa, mutta niillä ei näytä olevan vaikutusta työ- ja toimintakykyyn.»C.
- Målet med läkemedelsbehandlingen är en trygg smärtbehandling och oftast är det primära
alternativet topikala antiinflammatoriska läkemedel.
- Om orala smärtstillande läkemedel behövs är det skäl att beakta systemiska biverkningar och risken för sjukdomar i cirkulationsorganen. Om valet av smärtstillande läkemedel, se «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50103/Kipulaakkeen_valinta.html»2 och God medicinsk praxis-rekommendationen Smärta «Smärta»4, «Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkärise...»43.
- Om arbetet kräver att armen eller underarmen används så att det gör ont eller smärtan ökar, kan en kortvarig sjukfrånvaro (3–5 dagar) i det akuta skedet vara befogad. Se även God medicinsk praxis-rekommendationen Bedömning av behovet av sjukfrånvaro «Bedömning av behovet av sjukfrånvaro»5, «Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -...»44.
- Med hjälp av partiell sjukledighet (partiell sjukdagpenning) verkar man kunna påskynda återgången till arbetet och minska sjukfrånvaron i anslutning till sjukdomar i stöd- och rörelseorganen «Osasairausvapaan avulla voidaan ilmeisesti nopeuttaa työhön paluuta ja vähentää tuki- ja liikuntaelinsairauksiin liittyviä sairauspoissaoloja.»B. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Bedömning av behovet av sjukfrånvaro «Bedömning av behovet av sjukfrånvaro»5, «Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -...»44 och FPA:s webbplats «https://www.kela.fi/partiell-sjukdagpenning»3.
- Genom åtgärder som syftar till att stödja återgången till arbetet, såsom motionsövningar, beteendeterapi och arrangemang på arbetsplatsen, verkar man kunna påskynda återgången till arbetet något och minska sjukfrånvaro i anslutning till sjukdomar i stöd- och rörelseorganen «Työhön paluun tukemiseen tähtäävillä toimenpiteillä (liikuntaharjoitteet, käyttäytymisterapia ja työpaikalla tehtävät järjestelyt) voidaan ilmeisesti vähän nopeuttaa työhön paluuta ja vähentää tuki- ja liikuntaelinsairauksiin liittyviä sairauspoissaoloja.»B. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Bedömning av behovet av sjukfrånvaro «Bedömning av behovet av sjukfrånvaro»5, «Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -...»44 och FPA:s webbplats «https://www.kela.fi/partiell-sjukdagpenning»3.
- Möjligheten till arbetsarrangemang kan utredas som ett alternativ till sjukfrånvaro
eller när arbetstagaren återvänder till arbetet efter frånvaro, såvida symtomen fortsätter.
- Arbetsarrangemang, kontakt mellan läkaren och den närmaste chefen (med patientens samtycke) och företagsfysioterapeutens stöd verkar främja återhämtningen av funktionsförmågan och den självbedömda produktiviteten «Hoitavan lääkärin yhteydenpito esimieheen sekä fysioterapeutin työpaikkainterventio ilmeisesti vähentävät potilaan kokemaa työn tuottavuuden heikentymistä käden ja kyynärvarren rasitussairauksissa.»B.
- Enligt statsrådets förordning (708/2013) har företagshälsovården koordineringsansvaret
för åtgärder i anslutning till arbetsförmåga och det fortsatta arbetet, både på arbetsplatsen
och i samband med olika rehabiliteringsåtgärder.
- I och med ändringen av lagen om företagshälsovård 1.1.2022 har företagsfysioterapeuten allt bättre möjligheter att agera självständigt i olika skeden av rehabiliteringsprocessen vid bedömning och uppföljning av arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet.
- Om företagshälsovården endast omfattar lagstadgade uppgifter och sjukvården genomförs någon annanstans, bör företagshälsovården och primärvården samarbeta för att ordna stödåtgärder för arbetsförmågan. Vid misstanke om yrkessjukdom och behov av stöd för arbetsförmågan ska personen hänvisas till företagshälsovårdens bedömning, även om den övriga vården genomförs inom primärvården.
Principer för patienthandledning
- Syftet med patienthandledningen är att stöda patienten att hantera den totala belastningen och att förbinda sig till självständig träning, eftersom de utgör grunden för behandling och rehabilitering av belastningssjukdomar i handen och underarmen.
- Patienthandledningen pågår under hela förloppet av vårdrelationen. Med hjälp av handledningen
stöds patientens upplevda förmåga, engagemang i egenvården, vårdföljsamhet, rehabiliteringens
kontinuitet (regelbundet genomförande under den överenskomna tiden) och det interaktiva
samarbetet mellan vårdpersonalen och patienten.
- Det centrala i patienthandledningen är att patienten tar en aktiv roll, att patientens engagemang stöds och att budskapet från vårdpersonalen är enhetligt.
- Det är viktigt att patienten får en tillräcklig uppfattning om de faktorer som påverkar symtomen och hur man påverkar dessa faktorer samt om besvärets prognos och naturliga förlopp.
- I patienthandledningen ingår en plan för hur man ska gå till väga om besväret förvärras eller återkommer.
- Tålamod, upprepad uppmuntran och stöd för egenvården behövs, eftersom den naturliga läkningsprocessen för belastningssjukdomar i handen och underarmen ofta är lång. Detta är viktigt för att patienten ska orka förbinda sig till träningen även vid motgångar. Betydelsen av en enhetlig kommunikation mellan vårdinstanserna får en framhävd betydelse i krävande och långvariga situationer.
- Vid hälso- och sjukvårdsenheterna kan ett enhetligt budskap stärkas genom gemensamma diskussioner om vårdriktlinjerna, utbildning och kommunikationspraxis.
- Se anvisningarna för träning vid senbesvär «hoi50055e.pdf»1 och anvisningen för egenvård «hoi50055a.pdf»2. Illustrerade patientanvisningar och videor om träning vid lateral tendinopati (pdf «hoi50055b.pdf»3, video «Harjoitteet kyynärpään ulkosyrjän jännevaivoihin (lateraalinen tendinopatia) (video)»1), medial tendinopati (pdf «hoi50055c.pdf»4, video «Harjoitteet kyynärpään sisäsyrjän jännevaivoihin (mediaalinen tendinopatia) (video)»2) samt en video om allmän styrketräning av överkroppen «Ylävartalon yleinen voimaharjoittelu (video)»3.
- Se anvisningen för egenvård vid karpaltunnelsyndrom «hoi50055f.pdf»5 och illustrerade anvisningar och videor om träning vid karpaltunnelsyndrom (pdf «hoi50055d.pdf»6, video «Harjoitteet rannekanavaoireyhtymään (video)»4) samt en video om allmän styrketräning av överkroppen «Ylävartalon yleinen voimaharjoittelu (video)»3.
- Huvudprinciperna för patienthandledning av smärtpatienter beskrivs i God medicinsk praxis-rekommendationen för Smärta «Smärta»4, «Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkärise...»43, «Sayampanathan AA, Basha M, Mitra AK. Risk factors ...»7.
- Även om de grundläggande principerna för hantering av den totala belastningen och
träning är enhetliga i behandlingen av belastningssjukdomar i handen och underarmen,
fastställs rehabiliteringens innehåll enligt diagnosen, symtombilden och individuella
faktorer.
- Beaktande av den individuella livssituationen (t.ex. stress, depression), diskussion om problemen och stödjande av livsstilsförändringar är en viktig del av patienthandledningen «Mallows A, Debenham J, Walker T ym. Association of...»45.
- I vård- och rehabiliteringsplanen beaktas patientens allmänna hälsa, ålder, kön, förväntningar, mål och faktorer som påverkar genomförandet av träningen i praktiken (såsom träningsbakgrund, tidigare erfarenheter och en meningsfull träningsform för patienten).
- Rädsla för ökad smärta och bestående skada samt smärtkatastrofiering och överförsiktighet då det gäller smärtupplevelsen inverkar på huruvida personen undviker fysisk aktivitet och rörelse.
- Patienten kan göras mer positivt inställd till att träna genom att identifiera individuella hinder (såsom beredskap för förändringar samt patientens föreställningar, attityder och erfarenheter gällande träning), genom information samt genom att ställa upp mål tillsammans med patienten och planera uppföljningen «Babatunde FO, MacDermid JC, MacIntyre N. A therapi...»46, «Jordan JL, Holden MA, Mason EE ym. Interventions t...»47.
Uppföljning av vård och rehabilitering
- Det är viktigt att följa upp vårdens och rehabiliteringens effekt och att dokumentera detta i patientjournalen.
- Vid behov ska man komma överens om uppföljningsfrekvensen och vem som ansvarar för
uppföljningen (läkare, fysioterapeut, skötare).
- Uppföljningsfrekvensen påverkas av hur svårt patientens utgångsläge är, i vilken mån funktionsförmågan förändrats under uppföljningen, patientens förmåga att klara sig i arbetet samt individuella faktorer, såsom patientens oro.
- Det behövs oftast inte några mottagningsbesök för rutinmässig uppföljning, och det är skäl att komma överens med patienten om i vilka situationer patienten ska ta kontakt på nytt.
- Uppföljningen kan genomföras till exempel som besök, telefonsamtal eller i form av meddelanden via patientdatasystemet. Det är viktigt att växelverkan mellan patienten och vårdpersonalen sker med lämpliga metoder för patienten och att det råder samförstånd om vårdplanen.
- Vid eventuella uppföljningsbesök utreds följande:
- symtom: smärtstyrka (Numeric Rating Scale, NRS / Visual Analogue Scale, VAS)
- emotionell funktionsförmåga (t.ex. förmåga att klara av smärta, coping)
- fysisk funktionsförmåga (funktionsnedsättning)
- arbetsförmåga och faktorer i anslutning till arbetet (eventuella arbetsarrangemang och genomförandet av dem samt en bedömning av nödvändig längd på behovet av arbetsarrangemang)
- behandlingsföljsamhet, till exempel:
- genomförande av egenvård (t.ex. mängd, frekvens, utmaningar, tid reserverad för återhämtning)
- medicineringens effekt (effekt och biverkningar)
- ändringar i vården eller vårdplanen
- eventuella biverkningar av behandlingen.
- I uppföljningen bör man beakta att
- skyddsreaktioner och motoriska förändringar i anslutning till smärta kan vara till nytta under en kort tid, men att de är skadliga på lång sikt «Hodges PW, Tucker K. Moving differently in pain: a...»48.
- när smärtsituationen eller den totala belastningen förändras ska också träningens kvalitet och intensitet ändras.
- Om behandlingen inte har framskridit enligt den planerade anvisningen, övervägs orsaken till detta tillsammans med patienten.
- Det går inte alltid att ställa en specifik diagnos, men symtomen kan behandlas enligt allmänna principer och ofta preciseras diagnosen under uppföljningen.
Tendinopati i armbågen
(M77.1 Lateral epikondylit eller M77.0 Medial epikondylit)
Diagnos
- Typisk symtombild:
- Tendinopati i armbågen förekommer både i lateral- och medialepikondylen «Shiri R, Viikari-Juntura E, Varonen H ym. Prevalen...»10.
- Smärta som lokaliseras till en epikondyl är typisk vid tendinopati i armbågen och förekommer särskilt i samband med kraftgrepp då underarmen hålls rak.
Klinisk undersökning och test
- Isometrisk testning med motstånd görs med armbågsleden utsträckt så att man motverkar handledens sträckning (armbågens laterala tendinopati) och böjning (armbågens mediala tendinopati) «Palmer K, Walker-Bone K, Linaker C ym. The Southam...»49. Smärta vid senfästet utgör ett positivt fynd.
- Även mätning av greppstyrkan då armbågsleden hålls rak och böjd samt smärta i samband med kraftgrepp kan användas som diagnostiska test för mätning av funktionsförmågan. Häntheten påverkar greppstyrkan och det är vanligt med en skillnad på 10 % i greppstyrkan mellan sidorna. Å andra sidan är bilateral omfattande muskelsvaghet vanlig vid lateral tendinopati i armbågen «Heales LJ, Bout N, Dines B ym. An Investigation of...»50.
Diagnostiska kriterier
- Lateral tendinopati i armbågen «Van Eerd D, Beaton D, Cole D ym. Classification sy...»51: vid sträckning av handleden med motstånd känns smärta i överarmsbenets laterala epikondyl och på samma ställe konstateras palpationsömhet.
- Medial tendinopati i armbågen «Van Eerd D, Beaton D, Cole D ym. Classification sy...»51: vid böjning av handleden med motstånd känns smärta i överarmsbenets mediala epikondyl
och på samma ställe konstateras palpationsömhet
- I diagnostiken är det viktigt att göra en noggrann differentialdiagnostisk bedömning och att utreda hur tydligt det är att besväret är förknippat med belastning av senan «Karanasios S, Korakakis V, Moutzouri M ym. Diagnos...»52.
Differentialdiagnostik
- I differentialdiagnostiken ska man beakta
- skador i armbågsleden och följdtillstånd av dem
- artros i armbågsleden
- inklämning av armbågsnerven
- proximala skulderrelaterade orsaker och orsaker i anslutning till halsryggradens nervrötter, till exempel diskprolaps och rotkanalstenos
- inklämningstillstånd i den djupa motoriska grenen av radialisnerven (Frohses syndrom) «Stanley J. Radial tunnel syndrome: a surgeon's per...»53, som kan vara förknippat med extensionssvaghet i fingrarna
- kroniskt kompartmentsyndrom
- toraxapertursyndrom (TOS).
- Elektroneuromyografi (ENMG) och magnetundersökning är ibland nödvändiga i differentialdiagnostiken.
Vård och rehabilitering
- I det akuta skedet rekommenderas patienten att undvika lyft och kraftgrepp som ökar smärtan. Om smärtan inte förvärras, kan den övre extremiteten användas normalt i vardagen och patienten kan gradvis återgå till belastande arbetsuppgifter.
- Patienthandledning «A5»6, kontroll av den totala belastningen och aktiv träning som gradvis utökas och som
syftar till att öka belastningstoleransen är grunden för rehabilitering av senbesvär
i armbågen.
- En aktiv träningsintervention kan minska smärtan vid behandling av långvarig lateral tendinopati i armbågen «Aktiivinen harjoitteluinterventio saattaa vähentää kipua pitkittyneen kyynärpään tendinopatian hoidossa.»C. Ett excentriskt träningsprogram med tillräcklig intensitet och längd verkade vara den effektivaste träningsformen vid lateral tendinopati i armbågen «Chen Z, Baker NA. Effectiveness of eccentric stren...»54. Å andra sidan kan tillräcklig träningsintensitet vara viktigare än en träningsform som syftar till att förbättra senornas funktionsförmåga «Bohm S, Mersmann F, Arampatzis A. Human tendon ada...»55. Med fysioterapi uppnås bättre resultat jämfört med epikondylitstöd i långvarig uppföljning av smärta och greppstyrka (12–52 veckor).
- Se anvisningarna för genomförandet av träning «hoi50055e.pdf»1 och patientanvisningar med bilder och videor om träningar vid lateral tendinopati (pdf «hoi50055b.pdf»3, video «Harjoitteet kyynärpään ulkosyrjän jännevaivoihin (lateraalinen tendinopatia) (video)»1), medial tendinopati (pdf «hoi50055c.pdf»4, video «Harjoitteet kyynärpään sisäsyrjän jännevaivoihin (mediaalinen tendinopatia) (video)»2).
- Epikondylitstöd kan prövas som behandling av akut smärta.
- Epikondylitstöd kan ha en omedelbar smärtreducerande effekt i samband med kraftgrepp i behandlingen av lateral tendinopati i armbågen som räckt mindre än 6 veckor «Epikondyliittituella saattaa olla välitön puristusotteisiin liittyvää kipua vähentävä vaikutus lyhyellä aikavälillä kyynärpään tendinopatian hoidossa. Rannetuella ei liene vaikutusta puristusotteisiin liittyvään kipuun.»C.
- Epikondylitstöd kan lindra smärtan kortvarigt (under 6 veckor) hos patienter under 45 år «Shahabi S, Bagheri Lankarani K, Heydari ST ym. The...»56.
- Handledsstöd torde inte ha någon inverkan på smärtan i anslutning till kraftgrepp «Heales LJ, McClintock SR, Maynard S ym. Evaluating...»57.
- Om smärtstillande läkemedel behövs, rekommenderas främst lokala antiinflammatoriska
läkemedel.
- Lokala antiinflammatoriska läkemedel verkar lindra smärta i anslutning till tendinopati i armbågen bättre än placebo vid kortvarig uppföljning «Paikallinen tulehduskipulääke (NSAID) ilmeisesti lievittää kyynärpään tendinopatiaan liittyvää kipua lyhytaikaisessa seurannassa paremmin kuin paikallinen lumevalmiste (vähintään tyydyttävä vaste 73 % vs. 49 %), ja hoidon haitat jäävät vähäisiksi.»B. Dessutom är biverkningarna av behandlingen lindriga.
- Evidensen för fördelarna med orala antiinflammatoriska läkemedel är knapp och användningen av dem rekommenderas inte på grund av eventuella biverkningar «Suun kautta otetut tulehduskipulääkkeet (NSAID) saattavat lyhytaikaisesti lievittää kyynärpään tendinopatiaan liittyvää kipua, mutta tulokset ovat ristiriitaisia ja mahasuolikanavan haittavaikutukset lienevät yleisiä.»C.
- Om orala smärtstillande läkemedel behövs, är det skäl att beakta biverkningarna i mag- och tarmkanalen och risken för sjukdomar i cirkulationsorganen. Om valet av smärtstillande läkemedel, se «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50103/Kipulaakkeen_valinta.html»2 och God medicinsk praxis-rekommendationen Smärta «Smärta»4, «Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkärise...»43.
- Injektionsbehandlingar rekommenderas inte i första hand för behandling av tendinopati
i armbågen.
- En lokal injektion med kortikosteroider kan lindra smärta i samband med lateral tendinopati i armbågen kortvarigt (under 6 veckor), men inte under en längre uppföljning «Corticosteroid injection therapy may decrease pain [mean difference approximately 31 (23, 40)], increase global improvement [relative risk in different studies from 0.11 (0.»C. Injektioner med kortikosteroider kan öka återfall av smärttillstånd under en 3–12 månaders uppföljning.
- Noggrann uppföljning och fysioterapi kan oftare än behandling med kortikosteroider leda till symtomfrihet under en uppföljning på över 3 månader «Corticosteroid injection therapy may decrease pain score, increase global improvement and pain-free grip strength in short-term (≤ 6 weeks) but not in long-term follow up in patients with lateral tendinopathy when compared to physiotherapy.»C.
- Botulininjektion lindrar troligen kortvarigt kronisk smärta i samband med lateral tendinopati, men greppstyrkan kan tillfälligt försämras «Botulinum toxin injection seems to be more effective in reducing pain for patients with lateral tendinopathy (symptoms at least for 3 months) up to 4 months compared with saline injection. Botulinum toxin injection reduces grip strength temporarily.»B.
- Behandla inte lateral tendinopati i armbågen med injektioner av plasma med trombocyter.
Se Avstå klokt-rekommendationen «Verihiutaleplasmainjektiot kyynärpään lateraalisen tendinopatian hoidossa»10. Behandla inte lateral tendinopati i armbågen med injektioner av plasma med trombocyter.
- Effekten av injektioner med plasma som är rik på trombocyter på smärta och funktionsnedsättning orsakad av lateral tendinopati i armbågen verkar inte skilja sig från effekten av koksaltsinjektioner vid kort- och långtidsuppföljning «The effectiveness of platelet-rich plasma (PRP) injection therapy for lateral elbow pain and function impairment seems to be equal to the effectiveness of saline or local anesthetic injection both in short and long term.»B.
- Resultaten av passiva behandlingsformer är inte enhetliga och således kan passiva
behandlingsformer inte rekommenderas som primär eller enda behandling «Karanasios S, Tsamasiotis GK, Michopoulos K ym. Cl...»58.
- Ultraljudsbehandling kan minska smärtan och förbättra funktionsförmågan vid långvarig lateral tendinopati i armbågen, men skillnaden jämfört med placebo är liten och undersökningsresultaten är inte helt enhetliga «Ultraäänihoito saattaa vähentää oireita pitkittyneessä kyynärpään tendinopatiassa. Hoitovaikutus on varsin pieni, eivätkä tutkimustulokset ole täysin yhdenmukaisia.»C, «Hüseyin Ünver H, Bakilan F, Berkan Tasçioglu F ym....»59.
- Akupunktur jämfört med placebobehandling kan i liten utsträckning och kortvarigt lindra smärta orsakad av lateral tendinopati i armbågen «Acupuncture might have small positive effects on pain intensity, pain-related disability, and strength (mean differences - 0.66, -0.»C.
- Nitratsalva som används lokalt kan lindra långvarig smärta i anslutning till lateral tendinopati i armbågen «Paoloni JA, Appleyard RC, Nelson J ym. Topical nit...»60.
- Tryckvågsbehandling rekommenderas inte.
- Tryckvågsbehandling verkar jämfört med placebobehandling inte ha någon verkan på smärta, greppstyrka eller funktionsförmåga i samband med kronisk tendinopati «Extracorporeal shockwave therapy (ESWT) may present no clinically relevant benefit in treating lateral tendinopathy compared with sham or control treatment in pain intensity, grip strength, and elbow disability at short-term (< 3 months) and seems to have no clinically relevant benefit in terms of pain relief in mid-term follow-up (up to 1 year).»C.
Kirurgisk behandling
- Kirurgisk behandling rekommenderas inte för behandling av tendinopati i armbågen.
- Kirurgisk behandling torde inte ha någon inverkan på smärta som inte reagerar på konservativ behandling vid kronisk lateral tendinopati i armbågen «Kirurgisella interventiolla ei liene vaikuttavuutta konservatiiviseen hoitoon reagoimattoman kyynärpään lateraalisen tendinopatian aiheuttamaan kipuun.»C.
Senskideinflammationer i handleden och handen
(M65.3 Triggerfinger, M65.4 Radial handledssynovit (de Quervains sjukdom))
Diagnos
- Typisk symtombild:
- I den inflammerade senan förekommer lokal smärta och ibland även svullnad.
- Rörelse i handleden och/eller fingrarna förvärrar smärtan.
- Vid triggerfinger förekommer smärtsamma knäppningar eller låsningar vid fingrets sträck- och böjrörelse.
- Symtomen är som värst på morgonen och blir lindrigare då handen används.
Klinisk undersökning och test
- Senskideinflammationer undersöks med isometrisk testning med motstånd där man motverkar den sjuka senans rörelser (t.ex. handledens flexorer, extensorer eller tumsenan).
- Triggerfinger undersöks genom att be patienten sträcka ut och böja sina fingrar och
genom att palpera böjsenan i A1-annularligamentet (pulley) (volart vid MCP-leden),
som ofta ömmar vid palpation och där kan det finnas en knöl. Senknölen orsakar en
knäpp när den går under det ringformade ligamentets kant.
- Vid de Quervains senskideinflammation lokaliseras smärtan till området för processus styloideus radii. Resultatet av Finkelsteins test «Wong SM, Hui AC, Tong PY ym. Treatment of lateral ...»61 är positivt om smärtan provoceras i trakten av processus styloideus radii när handleden vänds i ulnardeviation så att tummen är böjd inne i knytnäven. Testet görs på båda händerna samtidigt och i testet jämförs skillnaden mellan sidorna.
- Även vid peritendinit är symtomen smärta och rörelseömhet och som fynd påträffas ofta fusiform (spolformad) svullnad i underarmen i området för sen-muskelfogen. En form av peritendinit är peritendinit i underarmen (s.k. intersektionssyndrom) «Kutsumi K, Amadio PC, Zhao C ym. Finkelstein's tes...»62 på dorsalsidan av strålbenet, där tummens långa sträckarmuskel och handledens sträckarmuskler korsar varandra. Peritendinit konstateras genom palpation. Ibland hörs också ett knastrande ljud från senan.
Diagnostiska kriterier
- Typiska smärtsymtom och positiva fynd i ett sentest med motstånd eller knäppningar vid fingrets sträck- och böjningsrörelse «Van Eerd D, Beaton D, Cole D ym. Classification sy...»51.
Differentialdiagnostik
- Artros i handleden och tummen (CMC 1-leden) är vanliga orsaker till handledssmärta. Artros i tumbasen eller karpometakarpalleden kan undersökas med grindingtest «Pantukosit S, Petchkrua W, Stiens SA. Intersection...»63: Tumbasen trycks mot handleden och roteras på samma sätt som en mortelstöt. Smärta eller rasslande ljud är positiva fynd «Pantukosit S, Petchkrua W, Stiens SA. Intersection...»63.
- Lunatummalaci (Kienböcks sjukdom) orsakar smärta och svullnad i handleden särskilt hos män som utför tungt arbete.
- Ett låst triggerfinger kan förväxlas med Dupuytrens sjukdom eller med en posttraumatisk kontraktur.
- Sensymtomen kan vara orsakade av reumatoid artrit och andra inflammatoriska ledsjukdomar.
- Ibland är röntgen-, ultraljuds- eller magnetundersökning nödvändiga vid differentialdiagnostiken.
Behandling
- Patienthandledning, kontroll av den totala belastningen samt självständig träning
är grunden för rehabilitering av lokal smärta i handen eller underarmen. Se Principerna
för vård och rehabilitering «A6»7, Principerna för patienthandledning «A5»6 och patientanvisningen för egenvård «hoi50055a.pdf»2.
- Reglering av belastningen och lokal behandling av smärta med smärtgel «Paikallinen tulehduskipulääke (NSAID) ilmeisesti lievittää kyynärpään tendinopatiaan liittyvää kipua lyhytaikaisessa seurannassa paremmin kuin paikallinen lumevalmiste (vähintään tyydyttävä vaste 73 % vs. 49 %), ja hoidon haitat jäävät vähäisiksi.»B är de primära behandlingsmetoderna vid senskideinflammation. Behandling med skena kan användas kortvarigt om detta hjälper personen att klara sig i arbetet.
- Vid behandling av triggerfinger kan lokal injektionsbehandling med kortikosteroider i de flesta fall lindra symtomen «Paikallinen kortikosteroidiruiske saattaa johtaa oireettomuuteen napsusormen hoidossa useammin kuin pelkkä puudutehoito 4 kuukauden seurannassa, mutta ruiskeen teho on epäselvä pitkäaikaisseurannassa. Kortikosteroidiruiskeen pistäminen jännetupen sisään ei lievitä oireita tehokkaammin kuin jännetupen ulkopuolelle pistettynä.»C. Se bild av injektionstekniken «Napsusormen ruiskehoidon tekniikka»1.
- Vid de Quervains senskideinflammation verkar smärtsymtomen lindras kortvarigt med
lokal injektion av kortikosteroider (1–2 veckor efter ingreppet) «Paikallinen kortikosteroidiruiske näyttää lievittävän kipua paremmin kuin lumehoito de Quervainin jännetuppitulehduksessa 1–2 viikon seurannassa.»B. Injektion med kortikosteroider kan vid behov upprepas 1–2 gånger. Det finns relativa
evidens på den extra nyttan med att använda tumskena i kombination med injektion av
kortikosteroider (kort och medellång uppföljningstid).
- Se mer information om injektionstekniken vid de Quervains senskideinflammation «Injektiotekniikka de Quervainin jännetuppitulehduksessa»11.
- Heparinbehandling – som tidigare användes vid behandling av krepiterande tenosynovit – rekommenderas inte, eftersom den är förknippad med risk för anafylaktisk chock «Forman TA, Forman SK, Rose NE. A clinical approach...»64.

Napsusormen ruiskehoidon tekniikka. Esimerkkinä yksi napsusormen ruiskehoidon tekniikoista. Potilas pitää sormien kärki- ja keskinivelet koukistettuina ja rystynivelet yliojennuksessa. Neula (25 G) pistetään loivassa kulmassa kämmenpuolelta koukistajajänteen läheisyyteen (A). Potilasta kehotetaan suoristamaan sormet, jolloin varmistetaan, että neula ei ole jänteen sisällä (B). Lääke (esim. metyyliprednisoloni ja 0,5–1-prosenttinen lidokaiini yhteensä 0,5–1 ml) ruiskutetaan vastuksetta koukistajajänteen läheisyyteen, ei jänteeseen.
Kuvan lähde: Ryhänen J. Napsusormi ja muut käden jännetuppitulehdukset. Duodecim 2007;123:539-48
© Aikakauskirja Duodecim. Julkaistaan Aikakauskirja Duodecimin luvalla.
Kirurgisk behandling
- Långvariga episoder av triggerfinger eller de Quervains tenosynovit «Jappe U. Allergy to heparins and anticoagulants wi...»65 kan kräva kirurgisk behandling.
- Ett kirurgiskt ingrepp kan under 6–12 månaders uppföljning minska risken för återfall av triggerfinger jämfört med injektionsbehandling med kortikosteroider «Kirurginen toimenpide saattaa vähentää 6–12 kuukauden seurannassa napsusormen uusiutumisriskiä kortikosteroidiruiskeeseen verrattuna.»C.
Karpaltunnelsyndrom
(G56.0 Karpaltunnelsyndrom)
Diagnos
- Diagnosen karpaltunnelsyndrom är klinisk och grundar sig på symtom och typiska fynd
samt vid behov på ENMG-undersökning. Vid misstanke om yrkessjukdom är objektiva fynd,
såsom avvikande ENMG, nödvändiga för diagnostiken.
- Patientnära ENG-testning kan ge liknande resultat som ENMG-undersökningen hos patienter med typiska symtom och fynd på karpaltunnelsyndrom «ENG-vieritesti saattaa antaa samansuuntaisia tuloksia kuin ENMG-tutkimus potilailla, joilla on tyypillisen rannekanavaoireyhtymän oireet ja löydökset.»C.
- Typisk symtombild:
- Patienten har domningar och känselstörningar i medianusnervens innervationsområde (tumme, pekfinger, långfinger och ringfingrets radiala sida) «D'Arcy CA, McGee S. The rational clinical examinat...»66.
- Symtomen förvärras ofta på natten och de kan lindras genom att skaka handen (flick-tecknet).
- Det kan också förekomma värk i handområdet, särskilt i tenarområdet och handen kan kännas klumpig och svag.
- Känselstörningar kan följas av störningar i muskelfunktionen, svaghet i tummens abduktion och pincettgrepp samt tenaratrofi.
- Finmotoriska funktioner kan försämras. Det kan till exempel vara svårt att knäppa kläder.
- Symtomen kan vara ospecifika och kännas mer omfattande i övre extremiteten och de kan pågå i flera år utan objektiva kliniska fynd.
- Inom diagnostiken är det viktigt att identifiera karpaltunnelsyndrom som kräver operationsbehandling och som kännetecknas av intensiva och framskridande symtom samt motorisk svaghet i tummen (särskilt svaghet i tummens korta abduktor). Ett obehandlat, långt framskridet karpaltunnelsyndrom kan leda till bestående muskelatrofi och känselbortfall i medianusområdet.
Klinisk undersökning och test
- Den viktigaste ledtråden är domningar eller känselstörningar i handen under natten.
Nedsatt smärtkänsla i medianusnervens innervationsområde och nedsatt abduktion i tummen
verkar vara de vanligaste symtomen och fynden på karpaltunnelsyndrom «D'Arcy CA, McGee S. The rational clinical examinat...»66. Se bilden Medianusnervens känselområde «Keskihermon tuntoalue»2.
- Smärtkänslan kan testas till exempel genom lätt nypning. Känselnedsättning kan testas till exempel med förmågan att uppfatta skillnaden mellan två olika beröringspunkter.
- För identifiering av karpaltunnelsyndrom finns också kliniska test som beskrivs i
tabell «Kliniska test för karpaltunnelsyndrom...»3.
- I diagnostiken kan man också använda observation av muskelatrofi i tummens tenarområde.
- Positiva fynd i alla dessa tyder på karpaltunnelsyndrom, men negativa fynd är vanliga och utesluter inte karpaltunnelsyndrom.
- Testerna verkar i sig vara inexakta i diagnostiken av karpaltunnelsyndrom, men mer användbara i kombination med andra test.
Test | Genomförande | Tolkning |
---|---|---|
Positiva fynd i alla dessa tyder på karpaltunnelsyndrom, men negativa fynd är vanliga och utesluter inte karpaltunnelsyndrom. | ||
Tetros medianuskompressionstest | Patientens handled är i 60 graders flexion och tummen används för att trycka på handledskanalen. Symtom uppkommer under 20–60 sekunder. | Stickningar eller domningar på huden i medianusnervens innervationsområde |
Phalens test | Vid 90 graders flexion trycks handryggarna mot varandra i 20–60 sekunder. | Stickningar eller domningar på huden i medianusnervens innervationsområde |
Tinel-test | Knacka med fingret eller en liten reflexhammare på medianusnerven vid karpaltunneln. | Elstötskänningar i fingrarna |
Tummens abduktionskraft | Patienten ombeds placera handflatorna mot varandra och lyfta tummarna mot näsan. Test av tummens abduktionskraft. |
Tummens abduktionskraft har försämrats särskilt vid långt framskridet karpaltunnelsyndrom |

Keskihermon (n. medianus) hermottama tuntoalue.
© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim
Diagnostiska kriterier
- Domningssymtom i medianusnervens innervationsområde i handen och åtminstone ett positivt fynd i kliniska test «Van Eerd D, Beaton D, Cole D ym. Classification sy...»51.
Differentialdiagnostik
- Domningssymtom i handen kan också vara förknippade med nervrotssymtom och diskbråck
i halsryggraden, vilket är sällsynt hos personer under 40 år. Nervrotssymtom i halsryggraden
kan visa sig i form av domningar i handen när den strålande smärtan har gått över.
- Ofta behandlas karpaltunnelsyndrom felaktigt som nervrotssymtom i halsryggen. Differentialdiagnostiken kräver särskilt noggrann anamnes och eventuella bilddiagnostiska undersökningar.
- I differentialdiagnostiken ska man också beakta andra inklämningstillstånd i övre extremiteten (t.ex. inklämningar i armbågsnerven), toraxapertursyndrom (TOS), artros, smärttillstånd i axeln, tendinopati i armbågen, polyneuropati och tumörer.
- I sällsynta fall är medianusnerven i kläm även i övre delen av underarmen (lacertussyndrom, superficialis-pronatorsyndom).
Neurofysiologiska undersökningar
- ENMG är en möjlig tilläggsundersökning i diagnostiken av karpaltunnelsyndrom.
- ENMG är användbar
- särskilt vid fastställandet av nivån och svårighetsgraden på nervinklämning i en perifer nerv, och med hjälp av den kan man förutse sannolikheten för spontan återhämtning i nerven och till exempel återhämtningstiden efter operation
- i situationer där kirurgisk behandling övervägs
- i situationer där det finns grunder för misstanke om yrkessjukdom.
- I medianusnervens lokala kompressionsläge visar ENMG en myelinskada där den motoriska distala latensen har förlängts och den sensoriska ledningshastigheten har blivit långsammare lokalt.
- Vid en lokal nervskada visar ENMG en axonskada där den motoriska responsen har dämpats och den sensoriska responsen har dämpats eller saknas. I nål-EMG konstateras fynd tydande på motorisk axonskada i tenar.
- Resultatet av ENMG leder inte ensamt till ett operationsbeslut. I ENMG kan det av olika orsaker också förekomma felaktiga positiva fynd. Felaktiga negativa fynd är mycket sällsynta.
- För screening av enbart karpaltunnelsyndrom har man utvecklat instrument för mätning av nervledningshastigheten, och dessa kan användas på mottagningen «Harvey FJ, Harvey PM, Horsley MW. De Quervain's di...»67. Utrustningen lämpar sig främst för uppföljning av hur karpaltunnelsyndromet framskrider eller för uppföljning av vårdresponsen. Inom diagnostiken är instrumentens betydelse tvivelaktig, eftersom de inte lämpar sig för den differentialdiagnostik som behövs som stöd för den kliniska diagnosen – i stället behövs en sedvanlig ENMG-undersökning «ENG-vieritesti saattaa antaa samansuuntaisia tuloksia kuin ENMG-tutkimus potilailla, joilla on tyypillisen rannekanavaoireyhtymän oireet ja löydökset.»C. Metoderna har inte evaluerats i primärvårdsmaterial.
Behandling
- Om etiologin är klart övergående (t.ex. graviditet, fysisk ansträngning) och symtomen
är lindriga, kortvariga eller varierande, räcker det med konservativ behandling, handledning
och vid behov uppföljning «Healy A, Farmer S, Pandyan A ym. A systematic revi...»68, «Page MJ, Massy-Westropp N, O'Connor D ym. Splintin...»69, «O'Connor D, Marshall S, Massy-Westropp N. Non-surg...»70. Se Principerna för vård, rehabilitering och patienthandledning «A6»7, «A5»6.
- Se anvisningen för egenvård av karpaltunnelsyndrom «hoi50055f.pdf»5 och visuella övningar och video för egenvård av karpaltunnelsyndrom (pdf «hoi50055d.pdf»6, video «Harjoitteet rannekanavaoireyhtymään (video)»4).
- Nattspjälning är den primära behandlingsmetoden vid behandling av karpaltunnelsyndrom,
om patienten inte konstateras ha tecken på skada i medianusnerven (muskelatrofi eller
känselbortfall) «D'Arcy CA, McGee S. The rational clinical examinat...»66, «David WS, Chaudhry V, Dubin AH ym. Literature revi...»71.
- Nattspjälning verkar lindra domningar och smärta förorsakade av karpaltunnelsyndrom «Ranteen yölastahoito verrattuna siihen, ettei hoitoa anneta, näyttää lievittävän rannekanavaoireyhtymästä aiheutuvaa puutumista ja kipua.»B jämfört med att behandling inte ges.
- Dorsal nattskena kan förhindra direkt tryck från skenan i karpaltunnelområdet, men det finns inte tillräckliga forskningsrön om effekterna av olika skenmodeller.
- Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, diuretika och B-vitamin som tas oralt verkar inte vara till nytta vid behandling av karpaltunnelsyndrom «O'Connor D, Marshall S, Massy-Westropp N. Non-surg...»70, «Brininger TL, Rogers JC, Holm MB ym. Efficacy of a...»72. Orala steroider rekommenderas igen inte, eftersom biverkningarna sannolikt är större än fördelarna, «Green S, Buchbinder R, Barnsley L ym. Non-steroida...»73, «Marshall S, Tardif G, Ashworth N. Local corticoste...»74, «Verdugo RJ, Salinas RA, Castillo JL ym. Surgical v...»75.
- En lokal injektion med kortikosteroider jämfört med en placeboinjektion eller nattskena minskar symtomen på karpaltunnelsyndrom kortvarigt (0–3 mån.) «Paikallinen kortikosteroidiruiske verrattuna lumeruiskeeseen tai yölastaan vähentää lyhytaikaisessa seurannassa (0–3 kuukautta) rannekanavaoireyhtymän oireita, mutta pitkäaikaisessa seurannassa (> 6 kuukautta) vaste katoaa.»A.
- Injektionsbehandling kan prövas innan operationsbehandling övervägs «Scholten RJ, Gerritsen AA, Uitdehaag BM ym. Surgic...»76 om man behärskar tekniken. Injektionsbehandling kan komma i fråga särskilt vid övergående
symtom (t.ex. graviditet eller övergående svullnad).
- Injektionen är förknippad med risk för bestående nervskada, om injektionen ges i nerven.
- Se närmare om injektionsbehandling «Rannekanavaoireyhtymän injektiohoito»12.
- Vid behandling av lindrigt karpaltunnelsyndrom kan rörlighetsträning i neuralvävnaden i kombination med andra behandlingsåtgärder (nattspjälning och medicinering, en kombination av patienthandledning och hemträning samt neuralvävnadsmobilisering) lindra smärtan något och förbättra funktionsförmågan «Lieväoireisen rannekanavaoireyhtymän hoidossa neuraalikudoksen liikkuvuusharjoittelu muihin hoitotoimenpiteisiin yhdistettynä (yölastoitus, lääkitys, potilasohjaus ja kotiharjoittelu) sekä neuraalikudosmobilisoinnin yhdistelmä saattavat vähäisesti lievittää kipua ja parantaa toimintakykyä.»C.
- Psykologiska faktorer (såsom depression och ångest), och sociala faktorer (såsom relationerna på arbetsplatsen, låga inkomster samt faktorer i anslutning till socialförsäkringens ersättningar), förlänger troligen frånvaron från arbetet efter operation av karpaltunnelsyndrom «Psykologiset tekijät, kuten masennus ja ahdistuneisuus, ja sosiaaliset tekijät, kuten suhteet työpaikalla ja matalat tulot, sekä sosiaalivakuutuksen korvauksiin liittyvät seikat ilmeisesti pidentävät poissaoloa työstä rannekanavaoireyhtymän leikkauksen jälkeen.»B.
- Arbetsarrangemang och anpassning av arbetet lämpar sig för att minska belastningen vid behandling av karpaltunnelsyndrom. Arbetsarrangemang, se «A6»7.
Kirurgisk behandling
- Operationsbehandling verkar främja återhämtningen bättre än handledsstödande spjälningsbehandling
eller en injektion med kortikosteroider «Rannekanavan leikkaushoito näyttää edistävän toipumista paremmin kuin rannetta tukeva lastahoito tai kortikosteroidiruiske.»B hos patienter som kliniskt eller på basis av neurografi misstänks ha karpaltunnelsyndrom
«Miller TT, Shapiro MA, Schultz E ym. Comparison of...»77.
- De vanligaste biverkningarna i samband med kirurgisk behandling är sårkomplikationer samt smärta och hypertrofi i ärrvävnaden.
- Efter endoskopiskt frigörande av utrymmet i karpaltunneln kan patienten återgå till arbetet snabbare än efter en öppen operation.
- Enligt en liten kohortstudie är operationsbehandling under lokalbedövning i ett ingreppsrum (Wide-Awake Local Anesthesia No Tourniquet, WALANT) behagligare för patienten än operationsbehandling med intravenös lokalanestesi «Ayhan E, Akaslan F. Patients' Perspective on Carpa...»78.
- Operationsbehandling är motiverad vid långvariga symtom och i synnerhet om symtomen är progressiva eller kraftiga, om det uppkommer tenaratrofi hos patienten och om det i ENMG konstateras ett tydligt fynd som tyder på myelinförlust eller axonskada.
- Läkningen av axonskador ska påskyndas genom operationsbehandling. Ett undantag är övergående och lindriga symtom i samband med graviditet eller ansträngning.
Lokal smärta i handen eller underarmen (ospecifika smärttillstånd)
Lokal smärta i handen eller underarmen (ospecifik) (M79.6)
- I övre extremiteten förekommer lokala smärttillstånd där de diagnostiska kriterierna för specifika belastningssjukdomar eller andra sjukdomar inte uppfylls.
- De kan till exempel bero på skada, muskelsträckning eller ansträngning.
- Det kan också vara fråga om ospecifik kronisk smärta som är förknippad med sensitisering av det centrala nervsystemet.
Diagnos
- Typisk symtombild:
- Typiskt för lokala smärttillstånd är palpationsömhet på andra ställen än i senorna eller deras fästpunkter samt smärta i muskelområdena och inte i senfästpunkterna vid test med motstånd.
Klinisk undersökning och test
- Diagnosen grundar sig på att utesluta specifika smärttillstånd.
- Med hjälp av en klinisk undersökning utesluts också andra specifika tillstånd, såsom infektioner (t.ex. erysipelas) och neurologiska avvikelser. Eventuella allvarliga orsaker ska särskilt beaktas.
Behandling
- Vid behandling av lokala smärtor är principerna desamma som vid behandling av specifika tillstånd: patienthandledning, kontroll av den totala belastningen, självständig träning, upprätthållande av funktionsförmågan och trygg smärtbehandling «Smärta»4 enligt behov. Se även principerna för vård och rehabilitering «A6»7 och patientanvisningen för egenvård «hoi50055a.pdf»2. Om man genom att ändra den fysiska belastningen tydligt kan lindra symtomet, tyder det på att mekaniska faktorer kan utgöra en del av problemet «Tarnanen S & Holopainen R (toim.). Harjoittelu ja ...»79.
- Vid rehabilitering av ospecifika smärttillstånd kan ökad fysisk aktivitet (inkl. aerobisk träning) och styrketräning ha betydelse för att minska smärtan, förbättra arbets- och funktionsförmågan samt för att öka belastningstoleransen tack vare systemiska och psykosociala verkningsmekanismer «Tarnanen S & Holopainen R (toim.). Harjoittelu ja ...»79.
Prognos för belastningssjukdomar i handen och underarmen
- Sjukdomsförloppet vid belastningssjukdomar i handen och underarmen varierar, men långtidsprognosen är god. Det är vanligt att sjukdomarna återkommer, och en liten del av fallen blir kroniska.
- Av de laterala tendinopatierna i armbågen läker 90 % inom ett år utan behandling. När återhämtningen drar ut på tiden är prognosen för återhämtningen på samma nivå under det första året «Ikonen J, Lähdeoja T, Ardern CL ym. Persistent Ten...»80.
- Vid karpaltunnelsyndrom är prognosen gynnsam om symtomen har förekommit under en kort tid och är lindriga «Gerritsen AA, Korthals-de Bos IB, Laboyrie PM ym. ...»41. Prognosen är sämre om personen har kraftiga symtom i utgångsläget «Boyd KU, Gan BS, Ross DC ym. Outcomes in carpal tu...»81, men evidensen för faktorer som bidrar till en god återhämtningsprognos utan operationsbehandling är motstridiga «Burton CL, Chesterton LS, Chen Y ym. Clinical Cour...»82.
Stöd för fortsatt arbete och för återgång till arbetet
- För anställda arbetstagare ska bedömningen av arbetsförmågan och arrangemangen av
stödåtgärder koncentreras till företagshälsovården.
- Om företagshälsovården endast omfattar lagstadgade uppgifter och sjukvård genomförs någon annanstans, bör primärvården eller den specialiserade sjukvården och företagshälsovården samarbeta för att ordna stödåtgärder för arbetsförmågan. Vid misstanke om yrkessjukdom och behov av stöd för arbetsförmågan ska personen hänvisas till företagshälsovårdens bedömning, även om den övriga vården genomförs inom primärvården.
- Det är ofta nödvändigt att vara i kontakt med arbetsplatsen för att anpassa arbetet
som ett alternativ till sjukfrånvaro. Utöver läkaren eller företagsfysioterapeuten
kan patienten själv komma överens om arbetsarrangemangen på arbetsplatsen.
- Läkarkontakt till patientens chef (med patientens tillstånd), arbetsarrangemang och arbetsfysioterapeutens stöd verkar minska den nedgång i arbetets produktivitet som patienten upplever vid belastningssjukdomar i handen och underarmen «Hoitavan lääkärin yhteydenpito esimieheen sekä fysioterapeutin työpaikkainterventio ilmeisesti vähentävät potilaan kokemaa työn tuottavuuden heikentymistä käden ja kyynärvarren rasitussairauksissa.»B.
- Ett intensifierat vårdprogram som omfattar patienthandledning, stöd för aktivitet,
planmässig vårdpraxis och stöd för en återgång till arbetet verkar minska antalet
dagar med arbetsoförmåga, långvarig arbetsoförmåga och kostnaderna för behandling
av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen «Tehostettu hoito-ohjelma (potilasohjaus, aktiivisuuden tukeminen, suunnitelmalliset hoitokäytännöt työhön paluun tukemiseksi) näyttää vähentävän työkyvyttömyyspäiviä, pitkäaikaista työkyvyttömyyttä sekä kustannuksia tuki- ja liikuntaelinsairauksien hoidossa.»B.
- Genom interventioner som syftar till att stöda återgången till arbetet (motionsövningar, beteendeterapi, arbetsarrangemang) verkar man kunna påskynda återgången till arbetet i viss mån och minska sjukfrånvaron «Työhön paluun tukemiseen tähtäävillä toimenpiteillä (liikuntaharjoitteet, käyttäytymisterapia ja työpaikalla tehtävät järjestelyt) voidaan ilmeisesti vähän nopeuttaa työhön paluuta ja vähentää tuki- ja liikuntaelinsairauksiin liittyviä sairauspoissaoloja.»B.
- För att stöda återgången till arbetet kan man överväga partiell sjukledighet (partiell
sjukdagpenning) vid långvariga belastningssjukdomar i handen och underarmen.
- Med hjälp av partiell sjukledighet verkar man kunna påskynda återgången till arbetet och minska sjukfrånvaron vid sjukdomar i stöd- och rörelseorganen «Osasairausvapaan avulla voidaan ilmeisesti nopeuttaa työhön paluuta ja vähentää tuki- ja liikuntaelinsairauksiin liittyviä sairauspoissaoloja.»B.
- När en belastningssjukdom uppstår bör man i samband med att personen stöds att fortsätta arbeta eller att återgå till arbetet beakta de belastningsfaktorer i arbetet som har ett konstaterat samband med belastningssjukdomarna i handen och underarmen, och med låg tröskel utnyttja företagsfysioterapeutens handledning för att minska belastningen. Mer information om ämnet «Työn riskitekijöihin vaikuttaminen yläraajan rasitussairauksissa»13 och «Työssä esiintyvät kuormitustekijät ja yläraajan rasitussairaudet»5.
- En belastningssjukdom i handen eller underarmen läker ofta av sig själv och kräver
sällan rehabilitering som en självständig sjukdom. Belastningssjukdomar kan vara en
delfaktor i situationer som kräver rehabilitering. Om patienten har faktorer som försämrar
prognosen ska rehabiliteringsutredningar inledas i ett tidigt skede. Det är skäl att
bereda planen för en återgång till arbetet parallellt med de medicinska utredningarna,
om det verkar som om personen inte kan återvända till arbetet utan särskilda åtgärder.
- Symtombildens svårighetsgrad, arbetets fysiska belastning, patientens förväntningar på sjukledighetens längd samt psykologiska faktorer (såsom ångest) och frågor som gäller ersättningar) kan fördröja återgången till arbetet efter en karpaltunneloperation «Oirekuvan vakavuus, työn fyysinen raskaus, potilaan odotukset sairausloman pituudesta sekä psykologiset tekijät, kuten ahdistuneisuus, ja korvauksiin liittyvät asiat saattavat viivästyttää työhön paluuta rannekanavaleikkauksen jälkeen.»B.
- Psykologiska faktorer (såsom depression och ångest) och sociala faktorer (såsom relationer på arbetsplatsen och låga inkomster samt faktorer i anslutning till ersättningar från socialförsäkringen), verkar förlänga frånvaron från arbetet efter en karpaltunnelsyndromsoperation «Psykologiset tekijät, kuten masennus ja ahdistuneisuus, ja sosiaaliset tekijät, kuten suhteet työpaikalla ja matalat tulot, sekä sosiaalivakuutuksen korvauksiin liittyvät seikat ilmeisesti pidentävät poissaoloa työstä rannekanavaoireyhtymän leikkauksen jälkeen.»B.
- Om en belastningssjukdom blir långvarig trots ändamålsenlig behandling och patienten
sannolikt inte kommer att klara av sitt arbete, kan arbetsprövning eller yrkesinriktad
rehabilitering enligt lagen om företagshälsovård under vissa förutsättningar stöda
byte av arbetsuppgifter eller yrke. Yrkesinriktad rehabilitering ordnas beroende på
situationen av olycksfallsförsäkringsbolaget (om det är fråga om en yrkessjukdom),
arbetspensionsanstalten eller Folkpensionsanstalten. Se Arbetspensionsrehabilitering
«Työeläkekuntoutus»14.
- Kriterierna för arbetspensionsrehabilitering uppfylls sällan vid belastningssjukdomar.
- Sjukdomar i övre extremiteter som ersätts som yrkessjukdomar kan leda till att arbetsuppgifterna ändras eller till yrkesinriktad rehabilitering som stöds av olycksfallsförsäkringsbolaget.
- Det är också bra att komma ihåg FPA:s medicinska rehabilitering, särskilt om personen utöver belastningssjukdomen i handen och underarmen även har andra sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
Yrkessjukdomsdiagnostik
- En förutsättning för att en sjukdom ska kunna ersättas som yrkessjukdom är allmänt accepterade medicinska forskningsevidens på att en viss exponering kan orsaka en viss sjukdom. För det andra förutsätts att den insjuknade arbetstagaren i sitt arbete kan anses ha utsatts för denna exponering i sådan utsträckning att den orsakat sjukdomen i fråga.
- Till de belastningssjukdomar i handen och underarmen som ersätts enligt yrkessjukdomslagen hör tendinit, epikondylit och karpaltunnelsyndrom. Ersättning för yrkessjukdom förutsätter att belastningssjukdomen i handen och underarmen sannolikt och huvudsakligen beror på belastningsfaktorer i arbetet.
- Om det inte är fråga om en yrkessjukdom kan det likväl vara fråga om en annan arbetsrelaterad sjukdom, om arbetet har bidragit till uppkomsten av sjukdomen. Alla sjukdomar som påverkar förmågan att klara sig i arbetet eller som förvärras av arbetet är arbetsrelaterade sjukdomar.
- Vid seninflammationer och tendinopati i armbågen är villkoren för yrkessjukdomsersättning
följande:
- i arbetet ingår upprepade, ensidiga eller för arbetstagaren ovana arbetsrörelser
- arbetet kräver användning av fysisk styrka
- symtomen har uppkommit relativt snabbt efter att arbetet inletts eller arbetsbeskrivningen
ändrats
- kroniska smärttillstånd ersätts i regel inte
- ovana arbetsuppgifter (nytt arbete, nya arbetsredskap, nya arbetssätt eller återgång till arbetet efter en paus) stöder yrkessjukdomsdiagnosen.
- Vid karpaltunnelsyndrom förutsätter ersättning för yrkessjukdom att arbetet under
en lång tid har innehållit upprepade arbetsrörelser i
- lägen som avviker från handledens mittläge och
- att handledens belastats genom användning av stor greppstyrka.
- Dessutom har det förutsatts att
- exponeringen har pågått i minst ett halvt år och
- det belastande arbetets andel täcker en betydande del av arbetsdagen.
- Enbart en typisk sjukdomsbild för karpaltunnelsyndrom räcker inte, utan beslutet om yrkessjukdom kräver att diagnosen bekräftas med ENMG eller operation. Förekomsten av symtom i båda handlederna påverkar inte ersättningsstatus.
- Vid karpaltunnelsyndrom har positiva ersättningsbeslut fattats om arbetstagaren har arbetat som köttstyckare, plåtslagare, murare eller i arbete med högt tempo inom förpackningsbranschen eller industrin, men ersättningsstatus är beroende av arbetsbeskrivningen. Däremot har kontors- eller städarbetare, frisörer eller fysioterapeuter i allmänhet inte beviljats yrkessjukdomsersättning på grund av karpaltunnelsyndrom.
- Skadeförsäkringsbolagen kan ersätta motiverade och nödvändiga kostnader för läkarundersökningar som uppkommer vid misstanke om yrkessjukdom samt kostnader för inhämtande av uppgifter om arbetsförhållandet. Misstanken om yrkessjukdom ska grunda sig på en typisk sjukdomsbild och kännedom om arbetsförhållandena och belastningsfaktorerna. Innan undersökningarna av yrkessjukdomar inleds är det skäl att kontrollera försäkringsbolagets betalningsförbindelse.
- Efter att en yrkessjukdom konstaterats kan man till exempel ersätta nödvändig sjukvård, medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering samt utbetala dagpenning.
Nivåstrukturering inom yrkessjukdomsdiagnostiken
- De vanligaste belastningssjukdomarna undersöks inom företagshälsovården och primärvården:
- tenosynoviter, tendinopatier i armbågen och karpaltunnelsyndrom.
- På sjukhusens arbetsmedicinska, handkirurgiska, ortopediska, fysiatriska eller reumatologiska
polikliniker undersöks
- belastningssjukdomar som orsakar diagnostiska problem
- gränsfall och eventuella nya yrkessjukdomar (andra än tenosynovit, tendinopati i armbågen och karpaltunnelsyndrom).
Nödvändiga utredningar
- E-utlåtande eller kopia av anteckningen i patientjournalen, vilka innehåller nödvändiga uppgifter för olycksfallsförsäkringsbolaget. Det rekommenderas att utlåtandet görs av den egna företagsläkaren, som känner till arbetet.
- Uppgifter som behövs för ett E-utlåtande eller för en anteckning i patientjournalen
som ersätter ett E-utlåtande är
- uppgifter om sjukdomen (även diagnos med användning av ICD-10-koden),
- utredning, bedömning och beskrivning av belastningen på övre extremiteten och symtomen på arbetsbelastning (se mer information «Työperäisyyden arviointi käden ja kyynärvarren rasitussairauksissa»8)
- utlåtanden om genomförda undersökningar, till exempel ENMG vid karpaltunnelsyndrom
- yrke, arbetsgivare och försäkringsbolag, om de är kända.
- I utredningen är det skäl att särskilja den försäkrades egen berättelse och läkarens observationer.
- Försäkringsbolaget begär ofta därtill följande uppgifter:
- arbetsgivarens utredning om arbetet och arbetsrörelserna och en tillhörande ergonomisk utredning som gjorts inom företagshälsovården
- den skadades egen utredning om arbetsrörelserna, arbetsbeskrivning (bl.a. frekvensen upprepade rörelser i arbetet, den kraft som används, nödvändiga grepp, press- och rotationsrörelser).
- Misstankar om yrkessjukdom ska anmälas till regionförvaltningsverket «https://tyosuojelu.fi/sv/arendehantering-och-kontaktinformation/-tillstand-och-anmalning/yrkessjukdom»4.
- Mer information om konstaterande av yrkessjukdomar och ersättningar fås från försäkringsbolaget eller Olycksfallsförsäkringscentralen «https://www.tvk.fi/sv/ersattning/yrkessjukdom/»5.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Företagsläkarförening
För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Käden ja kyynärvarren rasitussairaudet»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Peter Nyberg
Litteratur
Belastningssjukdomar i handen och underarmen. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Företagsläkarförening. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»6
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Werner RA, Andary M. Carpal tunnel syndrome: pathophysiology and clinical neurophysiology. Clin Neurophysiol 2002;113:1373-81 «PMID: 12169318»PubMed
- Struijs PA, Kerkhoffs GM, Assendelft WJ ym. Conservative treatment of lateral epicondylitis: brace versus physical therapy or a combination of both-a randomized clinical trial. Am J Sports Med 2004;32:462-9 «PMID: 14977675»PubMed
- Scott A, Squier K, Alfredson H ym. ICON 2019: International Scientific Tendinopathy Symposium Consensus: Clinical Terminology. Br J Sports Med 2020;54:260-262 «PMID: 31399426»PubMed
- Pourmemari MH, Heliövaara M, Viikari-Juntura E ym. Carpal tunnel release: Lifetime prevalence, annual incidence, and risk factors. Muscle Nerve 2018;58:497-502 «PMID: 29665085»PubMed
- Ferry S, Hannaford P, Warskyj M ym. Carpal tunnel syndrome: a nested case-control study of risk factors in women. Am J Epidemiol 2000;151:566-74 «PMID: 10733038»PubMed
- Martínez-Aparicio C, Jääskeläinen SK, Puksa L ym. Constitutional risk factors for focal neuropathies in patients referred for electromyography. Eur J Neurol 2020;27:529-535 «PMID: 31692180»PubMed
- Sayampanathan AA, Basha M, Mitra AK. Risk factors of lateral epicondylitis: A meta-analysis. Surgeon 2020;18:122-128 «PMID: 31543312»PubMed
- Hulkkonen S, Auvinen J, Miettunen J ym. Smoking as risk factor for carpal tunnel syndrome: A birth cohort study. Muscle Nerve 2019;60:299-304 «PMID: 31271456»PubMed
- Walker-Bone K, Palmer KT, Reading I ym. Prevalence and impact of musculoskeletal disorders of the upper limb in the general population. Arthritis Rheum 2004;51:642-51 «PMID: 15334439»PubMed
- Shiri R, Viikari-Juntura E, Varonen H ym. Prevalence and determinants of lateral and medial epicondylitis: a population study. Am J Epidemiol 2006;164:1065-74 «PMID: 16968862»PubMed
- Perkiö-Mäkelä M & Hirvonen M. Työ ja terveys -haastattelututkimus 2012. Verkkodokumentti. Työterveyslaitos, Helsinki 2013. Http://www.ttl.fi/tyojaterveys (16.5.2013).
- Seidel DH, Ditchen DM, Hoehne-Hückstädt UM ym. Quantitative Measures of Physical Risk Factors Associated with Work-Related Musculoskeletal Disorders of the Elbow: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health 2019;16: «PMID: 30621312»PubMed
- Kozak A, Schedlbauer G, Wirth T ym. Association between work-related biomechanical risk factors and the occurrence of carpal tunnel syndrome: an overview of systematic reviews and a meta-analysis of current research. BMC Musculoskelet Disord 2015;16:231 «PMID: 26323649»PubMed
- Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 7.4.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Shiri R, Pourmemari MH, Falah-Hassani K ym. The effect of excess body mass on the risk of carpal tunnel syndrome: a meta-analysis of 58 studies. Obes Rev 2015;16:1094-104 «PMID: 26395787»PubMed
- Hulkkonen S, Shiri R, Auvinen J ym. Risk factors of hospitalization for carpal tunnel syndrome among the general working population. Scand J Work Environ Health 2020;46:43-49 «PMID: 31168633»PubMed
- Pourmemari MH, Viikari-Juntura E, Shiri R. Smoking and carpal tunnel syndrome: a meta-analysis. Muscle Nerve 2014;49:345-50 «PMID: 23761223»PubMed
- Pourmemari MH, Shiri R. Diabetes as a risk factor for carpal tunnel syndrome: a systematic review and meta-analysis. Diabet Med 2016;33:10-6 «PMID: 26173490»PubMed
- Spahn G, Wollny J, Hartmann B ym. [Metaanalysis for the evaluation of risk factors for carpal tunnel syndrome (CTS) Part II. Occupational risk factors]. Z Orthop Unfall 2012;150:516-24 «PMID: 23076750»PubMed
- Rydberg M, Zimmerman M, Gottsäter A ym. Diabetes mellitus as a risk factor for compression neuropathy: a longitudinal cohort study from southern Sweden. BMJ Open Diabetes Res Care 2020;8: «PMID: 32299900»PubMed
- Geoghegan JM, Clark DI, Bainbridge LC ym. Risk factors in carpal tunnel syndrome. J Hand Surg Br 2004;29:315-20 «PMID: 15234492»PubMed
- Shiri R. Arthritis as a risk factor for carpal tunnel syndrome: a meta-analysis. Scand J Rheumatol 2016;45:339-46 «PMID: 27022991»PubMed
- Harris-Adamson C, Eisen EA, Dale AM ym. Personal and workplace psychosocial risk factors for carpal tunnel syndrome: a pooled study cohort. Occup Environ Med 2013;70:529-37 «PMID: 23645610»PubMed
- Garg A, Kapellusch J, Hegmann K ym. The Strain Index (SI) and Threshold Limit Value (TLV) for Hand Activity Level (HAL): risk of carpal tunnel syndrome (CTS) in a prospective cohort. Ergonomics 2012;55:396-414 «PMID: 22397385»PubMed
- Otoshi K, Takegami M, Sekiguchi M ym. Chronic hyperglycemia increases the risk of lateral epicondylitis: the Locomotive Syndrome and Health Outcome in Aizu Cohort Study (LOHAS). Springerplus 2015;4:407 «PMID: 26266078»PubMed
- Garg A, Kapellusch JM, Hegmann KT ym. The strain index and TLV for HAL: risk of lateral epicondylitis in a prospective cohort. Am J Ind Med 2014;57:286-302 «PMID: 24243166»PubMed
- Herquelot E, Bodin J, Roquelaure Y ym. Work-related risk factors for lateral epicondylitis and other cause of elbow pain in the working population. Am J Ind Med 2013;56:400-9 «PMID: 23152138»PubMed
- Rio E, Moseley L, Purdam C ym. The pain of tendinopathy: physiological or pathophysiological? Sports Med 2014;44:9-23 «PMID: 24027089»PubMed
- Mallows A, Debenham J, Walker T ym. Association of psychological variables and outcome in tendinopathy: a systematic review. Br J Sports Med 2017;51:743-748 «PMID: 27852585»PubMed
- Gray RG, Gottlieb NL. Hand flexor tenosynovitis in rheumatoid arthritis. Prevalence, distribution, and associated rheumatic features. Arthritis Rheum 1977;20:1003-8 «PMID: 871301»PubMed
- Wiberg A, Smillie RW, Dupré S ym. Replication of epidemiological associations of carpal tunnel syndrome in a UK population-based cohort of over 400,000 people. J Plast Reconstr Aesthet Surg 2022;75:1034-1040 «PMID: 34916160»PubMed
- Coombes BK, Bisset L, Vicenzino B. Elbow flexor and extensor muscle weakness in lateral epicondylalgia. Br J Sports Med 2012;46:449-53 «PMID: 21708935»PubMed
- Arampatzis A, Mersmann F, Bohm S. Individualized Muscle-Tendon Assessment and Training. Front Physiol 2020;11:723 «PMID: 32670094»PubMed
- Rasotto C, Bergamin M, Sieverdes JC ym. A tailored workplace exercise program for women at risk for neck and upper limb musculoskeletal disorders: a randomized controlled trial. J Occup Environ Med 2015;57:178-83 «PMID: 25654519»PubMed
- Sundstrup E, Seeberg KGV, Bengtsen E ym. A Systematic Review of Workplace Interventions to Rehabilitate Musculoskeletal Disorders Among Employees with Physical Demanding Work. J Occup Rehabil 2020;30:588-612 «PMID: 32219688»PubMed
- SFS-EN 1005-3. Koneturvallisuus. Ihmisen fyysinen suorituskyky. Osa 3: Koneen käytön suositellut voimarajat. Safety of machinery. Human physical performance. Part 3: Recommended force limits for machinery operation. Suomen Standardoimisliitto SFS, Helsinki. 2002. (Kielinä suomi ja englanti)
- Goodson JT, DeBerard MS, Wheeler AJ ym. Occupational and biopsychosocial risk factors for carpal tunnel syndrome. J Occup Environ Med 2014;56:965-72 «PMID: 25046324»PubMed
- Steinmann S, Pfeifer CG, Brochhausen C ym. Spectrum of Tendon Pathologies: Triggers, Trails and End-State. Int J Mol Sci 2020;21: «PMID: 32013018»PubMed
- Wilson D. Ultrasound assessment of carpal tunnel syndrome. Clin Radiol 2004;59:909. PMID: 15451350 PubMed.
- Haahr JP, Andersen JH. Prognostic factors in lateral epicondylitis: a randomized trial with one-year follow-up in 266 new cases treated with minimal occupational intervention or the usual approach in general practice. Rheumatology (Oxford) 2003;42:1216-25 «PMID: 12810936»PubMed
- Gerritsen AA, Korthals-de Bos IB, Laboyrie PM ym. Splinting for carpal tunnel syndrome: prognostic indicators of success. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2003;74:1342-4 «PMID: 12933954»PubMed
- Verhagen AP, Bierma-Zeinstra SM, Burdorf A ym. Conservative interventions for treating work-related complaints of the arm, neck or shoulder in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD008742 «PMID: 24338903»PubMed
- Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Anestesiologiyhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 7.4.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin Verkostovaliokunnan asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu 7.4.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Mallows A, Debenham J, Walker T ym. Association of psychological variables and outcome in tendinopathy: a systematic review. Br J Sports Med 2017;51:743-748 «PMID: 27852585»PubMed
- Babatunde FO, MacDermid JC, MacIntyre N. A therapist-focused knowledge translation intervention for improving patient adherence in musculoskeletal physiotherapy practice. Arch Physiother 2017;7:1 «PMID: 29340196»PubMed
- Jordan JL, Holden MA, Mason EE ym. Interventions to improve adherence to exercise for chronic musculoskeletal pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD005956 «PMID: 20091582»PubMed
- Hodges PW, Tucker K. Moving differently in pain: a new theory to explain the adaptation to pain. Pain 2011;152:S90-S98 «PMID: 21087823»PubMed
- Palmer K, Walker-Bone K, Linaker C ym. The Southampton examination schedule for the diagnosis of musculoskeletal disorders of the upper limb. Ann Rheum Dis 2000;59:5-11 «PMID: 10627419»PubMed
- Heales LJ, Bout N, Dines B ym. An Investigation of Maximal Strength of the Upper Limb Bilaterally in Individuals With Lateral Elbow Tendinopathy: A Systematic Review With Meta-Analysis. Phys Ther 2021;101: «PMID: 34636922»PubMed
- Van Eerd D, Beaton D, Cole D ym. Classification systems for upper-limb musculoskeletal disorders in workers: a review of the literature. J Clin Epidemiol 2003;56:925-36 «PMID: 14568622»PubMed
- Karanasios S, Korakakis V, Moutzouri M ym. Diagnostic accuracy of examination tests for lateral elbow tendinopathy (LET) - A systematic review. J Hand Ther 2021;: «PMID: 33814224»PubMed
- Stanley J. Radial tunnel syndrome: a surgeon's perspective. J Hand Ther 2006;19:180-4. PMID:16713865 PubMed.
- Chen Z, Baker NA. Effectiveness of eccentric strengthening in the treatment of lateral elbow tendinopathy: A systematic review with meta-analysis. J Hand Ther 2021;34:18-28 «PMID: 32284219»PubMed
- Bohm S, Mersmann F, Arampatzis A. Human tendon adaptation in response to mechanical loading: a systematic review and meta-analysis of exercise intervention studies on healthy adults. Sports Med Open 2015;1:7 «PMID: 27747846»PubMed
- Shahabi S, Bagheri Lankarani K, Heydari ST ym. The effects of counterforce brace on pain in subjects with lateral elbow tendinopathy: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Prosthet Orthot Int 2020;44:341-354 «PMID: 32635812»PubMed
- Heales LJ, McClintock SR, Maynard S ym. Evaluating the immediate effect of forearm and wrist orthoses on pain and function in individuals with lateral elbow tendinopathy: A systematic review. Musculoskelet Sci Pract 2020;47:102147 «PMID: 32452393»PubMed
- Karanasios S, Tsamasiotis GK, Michopoulos K ym. Clinical effectiveness of shockwave therapy in lateral elbow tendinopathy: systematic review and meta-analysis. Clin Rehabil 2021;35:1383-1398 «PMID: 33813913»PubMed
- Hüseyin Ünver H, Bakilan F, Berkan Tasçioglu F ym. Comparing the efficacy of continuous and pulsed ultrasound therapies in patients with lateral epicondylitis: A double-blind, randomized, placebo-controlled study. Turk J Phys Med Rehabil 2021;67:99-106 «PMID: 33948550»PubMed
- Paoloni JA, Appleyard RC, Nelson J ym. Topical nitric oxide application in the treatment of chronic extensor tendinosis at the elbow: a randomized, double-blinded, placebo-controlled clinical trial. Am J Sports Med 2003;31:915-20 «PMID: 14623657»PubMed
- Wong SM, Hui AC, Tong PY ym. Treatment of lateral epicondylitis with botulinum toxin: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Ann Intern Med 2005;143:793-7 «PMID: 16330790»PubMed
- Kutsumi K, Amadio PC, Zhao C ym. Finkelstein's test: a biomechanical analysis. J Hand Surg Am 2005;30:130-5 «PMID: 15680568»PubMed
- Pantukosit S, Petchkrua W, Stiens SA. Intersection syndrome in Buriram Hospital: a 4-yr prospective study. Am J Phys Med Rehabil 2001;80:656-61 «PMID: 11523968»PubMed
- Forman TA, Forman SK, Rose NE. A clinical approach to diagnosing wrist pain. Am Fam Physician 2005;72:1753-8 «PMID: 16300037»PubMed
- Jappe U. Allergy to heparins and anticoagulants with a similar pharmacological profile: an update. Blood Coagul Fibrinolysis 2006;17:605-13 «PMID: 17102645»PubMed
- D'Arcy CA, McGee S. The rational clinical examination. Does this patient have carpal tunnel syndrome? JAMA 2000;283:3110-7 «PMID: 10865306»PubMed
- Harvey FJ, Harvey PM, Horsley MW. De Quervain's disease: surgical or nonsurgical treatment. J Hand Surg Am 1990;15:83-7 PubMed
- Healy A, Farmer S, Pandyan A ym. A systematic review of randomised controlled trials assessing effectiveness of prosthetic and orthotic interventions. PLoS One 2018;13:e0192094 «PMID: 29538382»PubMed
- Page MJ, Massy-Westropp N, O'Connor D ym. Splinting for carpal tunnel syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD010003 «PMID: 22786532»PubMed
- O'Connor D, Marshall S, Massy-Westropp N. Non-surgical treatment (other than steroid injection) for carpal tunnel syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003219 «PMID: 12535461»PubMed
- David WS, Chaudhry V, Dubin AH ym. Literature review: nervepace digital electroneurometer in the diagnosis of carpal tunnel syndrome. Muscle Nerve 2003;27:378-85 «PMID: 12635127»PubMed
- Brininger TL, Rogers JC, Holm MB ym. Efficacy of a fabricated customized splint and tendon and nerve gliding exercises for the treatment of carpal tunnel syndrome: a randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil 2007;88:1429-35 «PMID: 17964883»PubMed
- Green S, Buchbinder R, Barnsley L ym. Non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) for treating lateral elbow pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2002;:CD003686 «PMID: 12076503»PubMed
- Marshall S, Tardif G, Ashworth N. Local corticosteroid injection for carpal tunnel syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD001554 «PMID: 17443508»PubMed
- Verdugo RJ, Salinas RA, Castillo JL ym. Surgical versus non-surgical treatment for carpal tunnel syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD001552 «PMID: 18843618»PubMed
- Scholten RJ, Gerritsen AA, Uitdehaag BM ym. Surgical treatment options for carpal tunnel syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD003905 «PMID: 15495070»PubMed
- Miller TT, Shapiro MA, Schultz E ym. Comparison of sonography and MRI for diagnosing epicondylitis. J Clin Ultrasound 2002;30:193-202 «PMID: 11981928»PubMed
- Ayhan E, Akaslan F. Patients' Perspective on Carpal Tunnel Release with WALANT or Intravenous Regional Anesthesia. Plast Reconstr Surg 2020;145:1197-1203 «PMID: 32332539»PubMed
- Tarnanen S & Holopainen R (toim.). Harjoittelu ja TULE-terveys. Julkaisu 5/2022. VK-kustannus.
- Ikonen J, Lähdeoja T, Ardern CL ym. Persistent Tennis Elbow Symptoms Have Little Prognostic Value: A Systematic Review and Meta-analysis. Clin Orthop Relat Res 2022;480:647-660 «PMID: 34874323»PubMed
- Boyd KU, Gan BS, Ross DC ym. Outcomes in carpal tunnel syndrome: symptom severity, conservative management and progression to surgery. Clin Invest Med 2005;28:254-60 «PMID: 16265997»PubMed
- Burton CL, Chesterton LS, Chen Y ym. Clinical Course and Prognostic Factors in Conservatively Managed Carpal Tunnel Syndrome: A Systematic Review. Arch Phys Med Rehabil 2016;97:836-852.e1 «PMID: 26440776»PubMed