Bihåleinflammation

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finsk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi rf
27.4.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Sivuontelotulehdus «Sivuontelotulehdus»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • I samband med förkylning förekommer bihålesymtom som oftast läker spontant.
  • Diagnosen akut bihåleinflammation kräver en klinisk undersökning av patienten särskilt i fråga om näsa och svalg.
    • Stråldiagnostiska undersökningar behövs i allmänhet inte.
    • Utifrån en ultraljudsundersökning av bihålan kan ingen differentialdiagnostik göras mellan virus- eller bakteriell bihåleinflammation.
  • Bihålesymtomen kan lindras med symtomatisk behandling (antiinflammatoriska läkemedel, slemhinneavsvällande medicinering, fuktning av näsan). Även kortikosteroider som sprayas i näsan kan vara till nytta vid behandling av akut bihåleinflammation.
  • Antimikrobiell läkemedelsbehandling används endast om symtomen och fynden tyder på en bakteriell bihåleinflammation.
    • Största delen av patienterna med bihåleinflammation tillfrisknar utan antimikrobiella läkemedel.
    • Antimikrobiell läkemedelsbehandling ska inte användas för behandling av bihåleinflammation med lindriga symtom, eftersom biverkningarna av behandlingen är mer sannolika än fördelarna.
    • Patienter som konstateras ha varigt sekret i nässvalget eller bakre delen av svalget kan ha mer större nytta av behandling med antimikrobiella läkemedel.
  • En specialist i öron-, näs- och halssjukdomar konsulteras om symtomen på akut bihåleinflammation inte lindras med konservativ behandling eller om komplikation misstänks.
  • Diagnostik av långvarig eller ofta återkommande bihåleinflammation, konservativ behandling och utredning av eventuella bakgrundsfaktorer kan genomföras inom öppenvården.

Mål och målgrupper

  • Rekommendationen gäller näs- och bihåleinflammationer och är i första hand avsedd för läkare som diagnostiserar och vårdar patienter inom öppenvården.
  • Målet är att
    • undvika onödiga antimikrobiella läkemedelsbehandlingar
    • undvika onödiga radiologiska undersökningar
    • identifiera fall som kan ha nytta av antimikrobiell läkemedelsbehandling eller åtgärder
    • identifiera predisponerande faktorer för bihåleinflammation och känna till möjligheterna att åtgärda dem
    • identifiera långvarig bihåleinflammation och känna till behandlingsmöjligheterna samt nivåstruktureringen av behandlingen.

Definition av bihåleinflammation och etiologi

  • Bihålor är käkbens-, pannbens-, kilbens och silbenshålor (bild «Nenäontelon ja sivuonteloiden rakenne»1).
  • Bihåleinflammation (sinuit) innebär inflammation i en eller flera av dessa hålor. Tidigare var det vanligt att urskilja näshåleinflammation (rinit) och bihåleinflammation (sinuit). Eftersom det vid en luftvägsinfektion ofta finns symtom och fynd samtidigt både i näshålan och i bihålorna används numera allmänt även termen rinosinuit.
  • Inflammationen kan orsakas av virus, bakterier eller en blandinfektion av virus och bakterier, svamp, en allergisk reaktion, trauma, tumör, främmande kropp eller en strålbehandlingsreaktion.
  • Bihåleinflammation definieras som akut eller långvarig enligt dess varaktighet. En akut bihåleinflammation varar mindre än 12 veckor och en långvarig bihåleinflammation mer än 12 veckor «Fokkens WJ, Lund VJ, Mullol J ym. European Positio...»1.
  • En ofta återkommande bihåleinflammation innebär att en akut varig bihåleinflammation upprepas minst 3–4 gånger per år.
  • I samband med förkylning förekommer nästäppa, sekret och tryck- och smärtsymtom i bihålorna hos vuxna, som oftast läker spontant och vanligtvis inte kräver aktiv behandling «Flunssaan liittyvää rinosinuiittia sairastavat potilaat paranevat ilman mikrobilääkehoitoa 3 viikossa.»B.
    • Silbenshålorna infekteras sannolikt nästan alltid i samband med en förkylning och den spontana läkningsbenägenheten är stor.
    • Bihålan förenas med en smal öppning till näshålan, ostium (bild «Nenäontelon ja sivuonteloiden rakenne»1). Förträngning av ostium på grund av svullnad kan orsaka trycksymtom och bromsa läkningen av bihåleinflammationen. Spontan läkning är dock vanlig, oavsett om orsaken är ett virus eller en bakterie.
  • Bakgrunden till en långvarig bihåleinflammation är oftast en ihållande icke-varig inflammation i slemhinnan som kan vara förknippad med akuta perioder av varig inflammation.
Bild 1.

Nenäontelon ja sivuonteloiden rakenne.

a) sivukuva, b) etukuva, c) eri sivuonteloleikkausten jälkeisiä rakenteellisia muutoksia

Epidemiologi vid akut bihåleinflammation

  • Förkylning förekommer i genomsnitt 2–3 gånger per år hos vuxna och 6–8 gånger per år hos barn under skolåldern «Wald ER, Guerra N, Byers C. Frequency and severity...»2. Eftersom intagskriterierna för undersökningar och definitionerna för bihåleinflammation varierar, finns det dock ingen exakt information om hur ofta en vanlig övre luftvägsinfektion utvecklas till en bakteriell bihåleinflammation.
    • I en finländsk undersökning hade ca 40 % av unga vuxna under en förkylning sekret eller slemhinneförtjockning i bihålorna som kunde konstaterades i en röntgenbild. Symtomen försvann utan antimikrobiell behandling hos alla patienter «Puhakka T, Mäkelä MJ, Alanen A ym. Sinusitis in th...»3.
  • År 2016 hade man i 1,3 % av alla öppenvårdsbesök inom primärvården diagnostiserat patienten i gruppen "J01 Akuta sinuiter (bihåleinflammationer)" och 4,5 % i gruppen "J06 Akut övre luftvägsinfektion med multipel och icke specificerad lokalisation", diagnoser som används vid vanlig förkylning (Avohilmo, THL) «https://www.thl.fi/fi/tilastot/tiedonkeruut/perusterveydenhuollon-avohoidon-hoitoilmoitus-avohilmo»1.

Predisponerande faktorer och förebyggande

Diagnostik av akut bihåleinflammation

Principer för diagnostik

  • Målet med diagnostiken är att identifiera och försöka skilja mellan symtom i bihålorna som sannolikt beror på virus och som läker utan antimikrobiella läkemedel från bihåleinflammationer som kräver behandling med antimikrobiella läkemedel eller åtgärder.
  • Vid virusförkylning och akut bakteriell bihåleinflammation är symtomen och fynden i början mycket likartade.
  • Det är viktigt att utreda symtomens karaktär, intensitet och varaktighet samt fynden. Det är också viktigt att bedöma patientens allmäntillstånd.
  • En ultraljudsundersökning kan ge ytterligare hjälp för diagnostiken, men den är av sekundär betydelse.
  • Radiologisk avbildning är motiverad endast om symtomen fortsätter trots behandlingen, akuta bihåleinflammationer upprepas eller patienten misstänks ha komplikationer.
    • Komplikationer (infektionens spridning in i skallen eller i ögonhålan) är mycket sällsynta hos vuxna.

Symtom

Klinisk undersökning

Bild 2.

Nenän keskikäytävästä valuva märkäinen erite. © Olli Tahkokallio

Bilddiagnostiska undersökningar

Ultraljudsundersökning

  • Fördelarna med en ultraljudsundersökning är lätt tillgång, snabbhet och avsaknad av strålbelastning.
  • Ultraljudsundersökningens träffsäkerhet i diagnostiken av akut bihåleinflammation kan jämföras med nativröntgenundersökning «Sinus ultrasound has similar accuracy as sinus X-ray in the diagnosis of acute maxillary sinusitis.»A.
    • I en finländsk undersökning var ultraljudsundersökningens sensitivitet jämfört med punktionsfynd i bihålan 87 %, specificitet 72 %, positivt prognosvärde 75 % och negativt prognosvärde 85 % «Teppo H, Revonta M. Ultrasound device helps in rul...»35. Bland annat cystor, tidigare operationer i bihålorna och slemhinnesvullnad utgör felkällor i ultraljudsundersökningen.
  • Fyndet ska alltid ställas i relation till patientens symtom.
  • Bakväggsekot vid cirka 4 cm tyder på vätskeansamling i bihålan, men på basis av detta kan ingen differentialdiagnos göras mellan virus- och bakteriell bihåleinflammation.
    • Vätskeansamlingar i bihålor är vanliga även under förkylning.
  • Avsaknad av eko i bakre väggen bidrar till att utesluta bihåleinflammation.
  • Ultraljudsundersökningen är osäker i diagnostiken av långvarig bihåleinflammation «Vento SI, Ertama LO, Hytönen ML ym. A-mode ultraso...»36.
  • Se videon Takaseinäkaiku poskiontelon kaikututkimuksessa «»1 i Lääkärin tietokannat (kräver åtkomsträtt).

Andra bilddiagnostiska undersökningar

Bild 3.

Nenän sivuonteloiden anatomisia rakenteita tietokonetomografiakuvissa: koronaali- (A), aksiaali- (B) ja sagittaalileike (C) sekä ostiometaaliyksikkö (D). Otsaonteloiden luonnollinen tyhjentymisreitti kulkee recessus frontonasalisten kautta (A, kaareva nuoli). Kitaontelo tyhjentyy recessus spheno-ethmoidaliksiin (B, paksut nuolet). Poskiontelo tyhjentyy infundibulum ethmoidalen kautta (D, nuolenkärjet).

Lähde: Ilkko E, Raappana A, Kristo A, Niinimäki J, Pirilä T. Nenän sivuonteloiden kuvantaminen. Duodecim 2007;123:1831-9

Laboratorieundersökningar

  • Vid diagnostik av akut bihåleinflammation behövs vanligen inga laboratorieundersökningar. Hos en patient med svåra symtom kan undersökningar (lilla blodbilden, CRP) kan dock vara nödvändiga för att konstatera bakterieinfektioner (även andra än bihåleinflammationer).

Mikrobiologi

Behandling av akut bihåleinflammation

Bild 4.

Undersökning och vård av en vuxen patient med näs- och bihålesymtom inom öppenvården. Utskrivbar PDF «gvr00050a.pdf»1

© Finska Läkarföreningen Duodecim

Antiinflammatoriska läkemedel, saltvattensköljning och preparat som lindrar nästäppa

Antihistaminer

Kortikosteroid

Antimikrobiell läkemedelsbehandling

  • När beslut om behandling med antimikrobiella läkemedel fattas (se bild «Undersökning och vård av en vuxen patient med näs- och bihålesymtom inom öppenvården»4), är amoxicillin, amoxicillin-klavulansyra och doxycyklin lämpliga antimikrobiella läkemedel. Se tabell «Antimikrobiell läkemedelsbehandling, rekommenderade doser och faktorer som ska beaktas i valet av läkemedel...»1.
  • Den rekommenderade längden för läkemedelskuren är 7 dagar.
    • Om det primära läkemedlet inte har effekt rekommenderas att man tar bakterieodling från mellersta näsgången med sug eller bomullspinne (adrenalinsammandragningen förbättrar sikten) (se «Viljelynäytteen ottaminen sivuontelotulehduspotilaalla»3 och punkten Diagnostik) eller överväger en punktion för bakterieodling av bihålesekret och en ändring i den antimikrobiella läkemedelsbehandlingen enligt resultaten från bakteriekänslighetsbestämningen.
    • Det är möjligt att även en kortare antimikrobiell läkemedelskur, till exempel 5 dygn, är tillräcklig «Falagas ME, Karageorgopoulos DE, Grammatikos AP ym...»65. Undersökningar av kortare behandlingar har dock huvudsakligen gjorts med antimikrobiella läkemedel, som inte rekommenderas som primära alternativ.
  • För penicillin- eller doxycyklinallergiker kan sulfatrimetoprim, andra generationens cefalosporiner eller makrolider övervägas. Nya fluorokinoloner och telitromycin ska sparas som reservläkemedel till exempel för resistent hemofilus och pneumokocker.
  • Det finns inga uppgifter om läkemedelsbehandlingens effekt på förebyggandet av komplikationer.
    • Allvarliga komplikationer, såsom spridning av infektionen till skallen eller till ögonhålan, har inte rapporterats i en enda behandlingsstudie av akut bakteriell bihåleinflammation «de Ferranti SD, Ioannidis JP, Lau J ym. Are amoxyc...»66. Endast i en undersökning har patienterna följts upp under en längre tid, ett år. Under denna tid var återfall och en utdragen bihåleinflammation lika vanligt med amoxicillin som med placebo «van Buchem FL, Knottnerus JA, Schrijnemaekers VJ y...»67.
    • Om patienten har kraftiga symtom, dåligt allmäntillstånd eller någon annan underliggande sjukdom som ökar infektionskänsligheten (se punkt Faktorer som ökar risken för bihåleinflammationer), är det bra att ta ett bakterieodlingsprov från mellersta näsgången eller genom bihålepunktion och vid behov byta den antimikrobiella medicineringen enligt odlingsresultatet och känslighetsbestämningen «Viljelynäytteen ottaminen sivuontelotulehduspotilaalla»3.
Tabell 1. Antimikrobiell läkemedelsbehandling, rekommenderade doser och faktorer som ska beaktas i valet av läkemedel
Dos
Läkemedel Vuxna Barn Observera
Primära
Amoxicillin 500 mg x 3 eller 750 mg x 2–3 40 mg/kg/dygn fördelat på 2 eller 3 doser 25 % av H. influenzae- och nästan 100 % av M. catarrhalis-stammarna är resistenta
Doxycyklin Startdosen 150–200 mg, därefter 100–150 mg × 1 Inte primär för barn
Amoxicillin-klavulansyra 500/125 mg x 3 och 875/125 mg x 2–3 40/5,7 mg/kg/dygn fördelat på 2 eller 3 doser Tarmbiverkningar, 5–6 % av H. influenzae-stammar är resistenta
I specialfall
Sulfa-trimetoprim 160/500 mg x 2 8 mg/kg/dygn trimetoprim och 25 mg/kg/dygn sulfadiazin fördelat på 2 doser 10 % av pneumokocker och mer än 20 % av H. influenzae-stammarna är resistenta
Andra generationens cefalosporiner, makrolider (azitromycin, klaritromycin, roxitromycin) Se Pharmaca Fennica 30 % av pneumokocker och 100 % av H. influenzae-stammarna är makrolidresistenta

Bihålepunktion

Akut pannhåleinflammation

  • Typiskt för akut inflammation i pannhålan är utöver de tidigare nämnda bihålesymtomen även smärta (ofta kraftig) vid pannhålan i området kring den mediala delen av ögonbrynet. I över hälften av fallen är inflammationen förknippad med varig bihåleinflammation «Ruoppi P, Seppä J, Nuutinen J. Acute frontal sinus...»71.
  • Behandlingen följer vårdlinjerna för akut bihåleinflammation. För att minska slemhinnesvullnaden i pannhålskanalen kan dessutom kortikosteroidbehandling i droppar användas lokalt.
  • Man bör överväga att hänvisa patienten akut till den specialiserade sjukvården om smärtan fortsätter att vara kraftig, patientens allmäntillstånd har försämrats och särskilt om vävnadssvullnad förekommer i övre ögonlocket eller pannan «Bayonne E, Kania R, Tran P ym. Intracranial compli...»72.

Bihåleinflammation hos barn

Principer

  • Denna rekommendation gäller barn över 1 år som i övrigt är friska.
    • Om en akut bakteriell bihåleinflammation misstänks hos ett barn under 1 år eller hos ett barn som har en svår underliggande sjukdom (t.ex. immunbrist), eller en immunsuppressiv medicinering, hänvisas barnet direkt till en specialist i öron-, näs- och halssjukdomar.
  • Det finns ingen tydlig definition av bihåleinflammation hos barn. Det viktigaste är att förstå när barnets symtom och fynd avviker från en normal förkylning.
  • På grund av bihålestrukturen kan sekret inte samlas i hålorna hos barn och akut bakteriell bihåleinflammation förekommer sällan.
    • Vid födseln är bihålorna mycket små och rymligt öppna till näsgången. När barnet växer, växer bihålorna neråt och öppningen i bihålan, ostium, minskar i förhållande till hålans storlek (bild «Nenän poski- ja otsaonteloiden kehitys»5). Först hos tonåringar börjar bihålornas struktur motsvara bihålestrukturen hos vuxna.
  • Under en förkylning har barnen förutom i näsgången nästan alltid sekret i bihålorna (s.k. rinosinuit) som inte kräver antimikrobiell läkemedelsbehandling.
  • Inga bilddiagnostiska undersökningar behövs.
  • Onödiga antimikrobiella läkemedelsbehandlingar ska undvikas.
  • En långvarig varig snuva kan bero på en stor inflammerad tonsill. Typiska symtom utöver snuva är munandning och snarkning.
  • Hos barn kan en komplikation av bihåleinflammation utvecklas snabbt. Ett barn med svullnad i ögonlocket, pannans mjukvävnad eller kinden i samband med en övre luftvägsinfektion ska utan dröjsmål hänvisas som akutpatient till en specialist i öron-, näs- och halssjukdomar.
Bild 5.

Nenän poski- ja otsaonteloiden kehitys.

Kuvan lähde: Korva-, nenä- ja kurkkutaudit ja foniatrian perusteet. Nuutinen Juhani (toim.). Korvatieto Oy 2011, s.116

© Korvatieto Oy

Diagnostik

Behandling

Komplikationer

  • Allvarliga komplikationer av akut bakteriell bihåleinflammation är sällsynta hos barn, men man måste komma ihåg möjligheten att de kan utvecklas snabbt och kräva omedelbar sjukhusvård «Pitkäranta A, Atula T, Hytönen M. Lasten sivuontel...»85.
  • Komplikationer är svullnad i ögonlocket (preseptal cellulit) och cellulit eller abscess i ögonhålan (bild «Lapsen orbitaselluliitti äkillisen bakteerien aiheuttaman sivuontelotulehduksen komplikaationa»6). Komplikationen i ögonhålan kan hota synen och kräva akut operationsbehandling. Intrakraniella komplikationer är epidural- och subduralabscess samt trombos i sinus cavernosus eller sagittalis.
  • Symtom som tyder på allvarlig komplikation är ensidig ögonlockssvullnad hos snuviga barn, kraftig huvudvärk, svullnad och ömhet i pannan, försämrad färgsyn, försämrad syn, dubbelseende och försämrat allmäntillstånd.
Bild 6.

Lapsen orbitaselluliitti äkillisen bakteerien aiheuttaman sivuontelotulehduksen komplikaationa.© Maija Hytönen

Långvarig eller ofta upprepad bihåleinflammation

  • Långvarig bihåleinflammation delas in i två former: en inflammation med näspolyper och en form utan polyper «Fokkens WJ, Lund VJ, Mullol J ym. European Positio...»1.
  • En ofta återkommande bihåleinflammation innebär att en plötslig varig bihåleinflammation upprepas minst 3–4 gånger per år.
  • Diagnostik av långvarig eller ofta återkommande bihåleinflammation, konservativ behandling och utredning av eventuella bakgrundsfaktorer kan genomföras inom öppenvården «Fokkens WJ, Lund VJ, Mullol J ym. European Positio...»1, «Kaplan A. Canadian guidelines for chronic rhinosin...»86.
  • Specialistläkare konsulteras om inflammationssymtomen eller fynden blir långvariga trots behandlingen eller om patienten har haft minst 3 separata bihåleinflammationer under året.
  • Brådskande remiss till den specialiserade sjukvården ska göras om symtomen är klart ensidiga och patienten har näsblödning, torr näsa eller ständig täppthet, dålig lukt, svullnad i ansiktet eller synsymtom.

Etiologi

Behandling

Särdrag i vården av näspolyppatienter

Ofta återkommande bihåleinflammation

  • Det finns mycket få forskningsevidens om förebyggande av återkommande akut bihåleinflammation «van Loon JW, van Harn RP, Venekamp RP ym. Limited ...»97.
  • En del patienter kan ha en obehandlad allergisk eller icke-allergisk snuva eller rökning i bakgrunden. Att förstå infektionsbelastningens betydelse kan underlätta små barns föräldrar.
  • Erfarenhetsmässigt verkar vissa patienter ha nytta av en 2–3 veckor lång kortikosteroidkur i näsan, som inleds när symtomen i de övre luftvägarna börjar, och av fuktning eller sköljning av näshålan.

Operativ behandling

Speciella problem

Tandrelaterad bihåleinflammation

  • En bihåleinflammation kan uppkomma till följd av en inflammation i kindtanden eller premolaren i överkäken. Den vanligaste tandrelaterade orsaken är inflammation i rotens spets, dvs. apikal parodontit. Andra orsaker kan vara långt framskriden bindvävnadsförlust i tanden, dvs. parodontit, en förbindelse mellan bihålan och munhålan i samband med borttagning av en tand, tandtrauma, inflammation i samband med tandimplantat, höjning av bihålebotten och användning av bentransplantat i samband med implantatbehandling «Vidal F, Coutinho TM, Carvalho Ferreira D ym. Odon...»99.
  • I typiska fall är bihåleinflammationen långvarig och ensidig, sekretet luktar illa och vid bakterieodling förekommer anaerober. Den tand som orsakat infektionen kan vara smärtsam men även symtomfri.
  • Ett odlingsprov av varigt sekret är motiverat för utredning av mikrobiologin «Puglisi S, Privitera S, Maiolino L ym. Bacteriolog...»100.
  • Om en akut bihåleinflammation misstänks bero på en tandinflammation, utförs ortopantomografi eller datortomografi av tanden, antimikrobiell behandling inleds med beaktande av anaerober och patienten hänvisas till tandläkare för behandling.

Astma och bihåleinflammation

Graviditet och bihåleinflammation

  • Under graviditeten förekommer svullnad i kroppen. Slemhinnesvullnad i näsan är också vanligt förekommande och kan täppa till bihålornas öppning till näshålan. Då ökar risken för bihåleinflammation och infektionerna kan ha svårare symtom än vanligt «Incaudo GA. Diagnosis and treatment of allergic rh...»103, «Lal D, Jategaonkar AA, Borish L ym. Management of ...»104.
  • Den lokala behandlingen av en bihåleinflammation hos en gravid patient kan genomföras på samma sätt som hos andra patienter, men man väljer ett eventuellt antimikrobiellt läkemedel så att man beaktar läkemedlets lämplighet under graviditeten (t.ex. amoxicillin och cefalexin).

Akuta inflammationer i opererad bihåla

  • I den opererade hålan förekommer ofta en liten vätskeansamling «Räsänen L, Kuusisto P, Penttilä M ym. Comparison o...»105.
  • Vid odling av bihålesekret hos opererade patienter hittas oftare Pseudomonas aeruginosa och gramnegativa aerobiska bakterier men färre anaerober än hos patienter som inte opererats. Även bakteriestammar som producerar betalaktamas är vanliga i opererade hålor «Brook I, Frazier EH. Correlation between microbiol...»106, «Bhattacharyya N, Kepnes LJ. The microbiology of re...»107.
  • Om patienten har kraftiga symtom på akut bihåleinflammation kan hålan hos de som genomgått en FESS-operation sköljas med en trubbig sköljspets under mellanmusslan eller alternativt punkteras på normalt sätt under den nedre musslan. I Terveysportti finns en video om sköljning «»3 (kräver åtkomsträtt). I övrigt genomförs behandlingen på samma sätt som vid akut bihåleinflammation.
  • Om en patient har genomgått en radikal operation av bihålan (Caldwell-Luc-operation) har patienten under nedre musslan en öppning (bild «Nenäontelon ja sivuonteloiden rakenne»1) genom vilket sekretet kan sköljas med en sköljspets. Bihålepunktion kan inte göras.
    • Bihålan som opererats med Caldwell-Luc ärras, alltså är en vanlig sinusröntgenbild eller ultraljudsundersökning inte till nytta i diagnostiken.

Uppföljning

  • Vid akuta eller långvariga bihåleinflammationer behövs ingen uppföljning om symtomen försvinner.
  • Uppföljningsbesök behövs om sjukdomen blir långvarig eller återkommer upprepat. Antalet och platsen för uppföljningsbesöken beror på hur kraftiga patientens symtom är.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finsk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Sivuontelotulehdus»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Hans Blomberg

Litteratur

Bihåleinflammation. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finsk förening för otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»4

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Fokkens WJ, Lund VJ, Mullol J ym. European Position Paper on Rhinosinusitis and Nasal Polyps 2012. Rhinol Suppl 2012;23:3 p preceding table of contents, 1-298 «PMID: 22764607»PubMed
  2. Wald ER, Guerra N, Byers C. Frequency and severity of infections in day care: three-year follow-up. J Pediatr 1991;118:509-14 «PMID: 2007922»PubMed
  3. Puhakka T, Mäkelä MJ, Alanen A ym. Sinusitis in the common cold. J Allergy Clin Immunol 1998;102:403-8 «PMID: 9768580»PubMed
  4. de Vries E, Clinical Working Party of the European Society for Immunodeficiencies (ESID).. Patient-centred screening for primary immunodeficiency: a multi-stage diagnostic protocol designed for non-immunologists. Clin Exp Immunol 2006;145:204-14 «PMID: 16879238»PubMed
  5. Porter JP, Patel AA, Dewey CM ym. Prevalence of sinonasal symptoms in patients with HIV infection. Am J Rhinol 1999;13:203-8 «PMID: 10392239»PubMed
  6. Alkire BC, Bhattacharyya N. An assessment of sinonasal anatomic variants potentially associated with recurrent acute rhinosinusitis. Laryngoscope 2010;120:631-4 «PMID: 20131360»PubMed
  7. Bomeli SR, Branstetter BF 4th, Ferguson BJ. Frequency of a dental source for acute maxillary sinusitis. Laryngoscope 2009;119:580-4 «PMID: 19160401»PubMed
  8. Mathew AL, Pai KM, Sholapurkar AA. Maxillary sinus findings in the elderly: a panoramic radiographic study. J Contemp Dent Pract 2009;10:E041-8 «PMID: 20020080»PubMed
  9. Stanley PJ, Wilson R, Greenstone MA ym. Effect of cigarette smoking on nasal mucociliary clearance and ciliary beat frequency. Thorax 1986;41:519-23 «PMID: 3787531»PubMed
  10. Bonham GS, Wilson RW. Children's health in families with cigarette smokers. Am J Public Health 1981;71:290-3 «PMID: 7468862»PubMed
  11. Zuskin E, Mustajbegovic J, Schachter EN ym. Respiratory findings in mail carriers. Int Arch Occup Environ Health 2000;73:136-43 «PMID: 10741512»PubMed
  12. Lin SY, Reh DD, Clipp S ym. Allergic rhinitis and secondhand tobacco smoke: a population-based study. Am J Rhinol Allergy 2011;25:e66-71 «PMID: 21679502»PubMed
  13. Brook I. Effects of exposure to smoking on the microbial flora of children and their parents. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2010;74:447-50 «PMID: 20129680»PubMed
  14. Rosenfeld RM, Piccirillo JF, Chandrasekhar SS ym. Clinical practice guideline (update): adult sinusitis. Otolaryngol Head Neck Surg 2015;152:S1-S39 «PMID: 25832968»PubMed
  15. Davis KS, Casey SE, Mulligan JK ym. Murine complement deficiency ameliorates acute cigarette smoke-induced nasal damage. Otolaryngol Head Neck Surg 2010;143:152-8 «PMID: 20620635»PubMed
  16. Tomassen P, Newson RB, Hoffmans R ym. Reliability of EP3OS symptom criteria and nasal endoscopy in the assessment of chronic rhinosinusitis--a GA² LEN study. Allergy 2011;66:556-61 «PMID: 21083566»PubMed
  17. Hur K, Liang J, Lin SY. The role of secondhand smoke in sinusitis: a systematic review. Int Forum Allergy Rhinol 2014;4:22-8 «PMID: 24574074»PubMed
  18. Koskinen OM, Husman TM, Meklin TM ym. The relationship between moisture or mould observations in houses and the state of health of their occupants. Eur Respir J 1999;14:1363-7 «PMID: 10624768»PubMed
  19. Committee on Damp indoor spaces and health. Board of health promotion and Damp indoor spaces and health. Institute of medicine of the national academies. The National diseases prevention. Academies Press. Washington D.C. 2004
  20. Kosteus- ja homevaurioista oireileva potilas. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 7.12.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  21. Patel NA, Ferguson BJ. Odontogenic sinusitis: an ancient but under-appreciated cause of maxillary sinusitis. Curr Opin Otolaryngol Head Neck Surg 2012;20:24-8 «PMID: 22157162»PubMed
  22. Brook I. Sinusitis of odontogenic origin. Otolaryngol Head Neck Surg 2006;135:349-55 «PMID: 16949963»PubMed
  23. Adams TB, Wharton CM, Quilter L ym. The association between mental health and acute infectious illness among a national sample of 18- to 24-year-old college students. J Am Coll Health 2008;56:657-63 «PMID: 18477521»PubMed
  24. Jefferson T, Del Mar CB, Dooley L ym. Physical interventions to interrupt or reduce the spread of respiratory viruses. Cochrane Database Syst Rev 2011;7:CD006207 «PMID: 21735402»PubMed
  25. Pittet D, Allegranzi B, Sax H ym. Evidence-based model for hand transmission during patient care and the role of improved practices. Lancet Infect Dis 2006;6:641-52 «PMID: 17008173»PubMed
  26. Puhakka T, Mäkelä MJ, Malmström K ym. The common cold: effects of intranasal fluticasone propionate treatment. J Allergy Clin Immunol 1998;101:726-31 «PMID: 9648698»PubMed
  27. Hauer AJ, Luiten EL, van Erp NF ym. No evidence for distinguishing bacterial from viral acute rhinosinusitis using fever and facial/dental pain: a systematic review of the evidence base. Otolaryngol Head Neck Surg 2014;150:28-33 «PMID: 24357394»PubMed
  28. Chow AW, Benninger MS, Brook I ym. IDSA clinical practice guideline for acute bacterial rhinosinusitis in children and adults. Clin Infect Dis 2012;54:e72-e112 «PMID: 22438350»PubMed
  29. Autio T. Development and diagnostics of bacterial acute rhinosinusitis in young adults. Acta Univ. Oul. D 1404, 2017 Juvenes Print, Tampere
  30. Hansen JG, Højbjerg T, Rosborg J. Symptoms and signs in culture-proven acute maxillary sinusitis in a general practice population. APMIS 2009;117:724-9 «PMID: 19775340»PubMed
  31. De Sutter AI, De Meyere MJ, Christiaens TC ym. Does amoxicillin improve outcomes in patients with purulent rhinorrhea? A pragmatic randomized double-blind controlled trial in family practice. J Fam Pract 2002;51:317-23 «PMID: 11978253»PubMed
  32. Meltzer EO, Bachert C, Staudinger H. Treating acute rhinosinusitis: comparing efficacy and safety of mometasone furoate nasal spray, amoxicillin, and placebo. J Allergy Clin Immunol 2005;116:1289-95 «PMID: 16337461»PubMed
  33. Autio TJ, Koskenkorva T, Närkiö M ym. Diagnostic accuracy of history and physical examination in bacterial acute rhinosinusitis. Laryngoscope 2015;125:1541-6 «PMID: 25782075»PubMed
  34. Pitkäranta A, Hytönen M. Pitkittynyt nuha. Duodecim 2006;122:827-31 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo95643»5
  35. Teppo H, Revonta M. Ultrasound device helps in ruling out maxillary sinus fluid in acute rhinosinusitis: how we do it. Clin Otolaryngol 2011;36:491-4 «PMID: 22032449»PubMed
  36. Vento SI, Ertama LO, Hytönen ML ym. A-mode ultrasound in the diagnosis of chronic polypous sinusitis. Acta Otolaryngol 1999;119:916-20 «PMID: 10728934»PubMed
  37. Thomas M, Yawn BP, Price D ym. EPOS Primary Care Guidelines: European Position Paper on the Primary Care Diagnosis and Management of Rhinosinusitis and Nasal Polyps 2007 - a summary. Prim Care Respir J 2008;17:79-89 «PMID: 18438594»PubMed
  38. Cornelius RS, Martin J, Wippold FJ 2nd ym. ACR appropriateness criteria sinonasal disease. J Am Coll Radiol 2013;10:241-6 «PMID: 23420025»PubMed
  39. Autio TJ, Koskenkorva T, Närkiö M ym. Imaging follow-up study of acute rhinosinusitis. Laryngoscope 2016;126:1965-70 «PMID: 27557439»PubMed
  40. Leo G, Triulzi F, Consonni D ym. Reappraising the role of radiography in the diagnosis of chronic rhinosinusitis. Rhinology 2009;47:271-4 «PMID: 19839249»PubMed
  41. De Sutter A, Spee R, Peersman W ym. Study on the reproducibility of the Waters' views of the maxillary sinuses. Rhinology 2005;43:55-60 «PMID: 15844503»PubMed
  42. Williams JW Jr, Roberts L Jr, Distell B ym. Diagnosing sinusitis by X-ray: is a single Waters view adequate? J Gen Intern Med 1992;7:481-5 «PMID: 1403202»PubMed
  43. Ebell MH, McKay B, Guilbault R ym. Diagnosis of acute rhinosinusitis in primary care: a systematic review of test accuracy. Br J Gen Pract 2016;66:e612-32 «PMID: 27481857»PubMed
  44. Timmenga N, Stegenga B, Raghoebar G ym. The value of Waters' projection for assessing maxillary sinus inflammatory disease. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2002;93:103-9 «PMID: 11805785»PubMed
  45. Konen E, Faibel M, Kleinbaum Y ym. The value of the occipitomental (Waters') view in diagnosis of sinusitis: a comparative study with computed tomography. Clin Radiol 2000;55:856-60 «PMID: 11069741»PubMed
  46. Autio TJ, Tapiainen T, Koskenkorva T ym. The role of microbes in the pathogenesis of acute rhinosinusitis in young adults. Laryngoscope 2015;125:E1-7 «PMID: 25093843»PubMed
  47. Pitkäranta A, Starck M, Savolainen S ym. Rhinovirus RNA in the maxillary sinus epithelium of adult patients with acute sinusitis. Clin Infect Dis 2001;33:909-11 «PMID: 11512099»PubMed
  48. Pitkäranta A, Arruda E, Malmberg H ym. Detection of rhinovirus in sinus brushings of patients with acute community-acquired sinusitis by reverse transcription-PCR. J Clin Microbiol 1997;35:1791-3 «PMID: 9196195»PubMed
  49. Low DE, Desrosiers M, McSherry J ym. A practical guide for the diagnosis and treatment of acute sinusitis. CMAJ 1997;156 Suppl 6:S1-14 «PMID: 9347786»PubMed
  50. Evans FO Jr, Sydnor JB, Moore WE ym. Sinusitis of the maxillary antrum. N Engl J Med 1975;293:735-9 «PMID: 169466»PubMed
  51. Gwaltney JM Jr, Scheld WM, Sande MA ym. The microbial etiology and antimicrobial therapy of adults with acute community-acquired sinusitis: a fifteen-year experience at the University of Virginia and review of other selected studies. J Allergy Clin Immunol 1992;90:457-61; discussion 462 «PMID: 1527337»PubMed
  52. Jousimies-Somer HR, Savolainen S, Ylikoski JS. Bacteriological findings of acute maxillary sinusitis in young adults. J Clin Microbiol 1988;26:1919-25 «PMID: 3182986»PubMed
  53. Wald ER. Microbiology of acute and chronic sinusitis in children. J Allergy Clin Immunol 1992;90:452-6 «PMID: 1527336»PubMed
  54. Smith SS, Ference EH, Evans CT ym. The prevalence of bacterial infection in acute rhinosinusitis: a Systematic review and meta-analysis. Laryngoscope 2015;125:57-69 «PMID: 24723427»PubMed
  55. Jousimies-Somer HR, Savolainen S, Ylikoski JS. Macroscopic purulence, leukocyte counts, and bacterial morphotypes in relation to culture findings for sinus secretions in acute maxillary sinusitis. J Clin Microbiol 1988;26:1926-33 «PMID: 3182987»PubMed
  56. Savolainen S, Ylikoski J, Jousimes-Somer H. Predictive value of nasal bacterial culture for etiological agents in acute maxillary sinusitis. Rhinology 1987;25:49-55 «PMID: 3554464»PubMed
  57. Gwaltney JM Jr. Acute community-acquired sinusitis. Clin Infect Dis 1996;23:1209-23; quiz 1224-5 «PMID: 8953061»PubMed
  58. Savolainen S, Ylikoski J, Jousimies-Somer H. Differential diagnosis of purulent and non-purulent acute maxillary sinusitis in young adults. Rhinology 1989;27:53-61 «PMID: 2787046»PubMed
  59. Payne SC, Benninger MS. Staphylococcus aureus is a major pathogen in acute bacterial rhinosinusitis: a meta-analysis. Clin Infect Dis 2007;45:e121-7 «PMID: 17968816»PubMed
  60. Benninger MS, Payne SC, Ferguson BJ ym. Endoscopically directed middle meatal cultures versus maxillary sinus taps in acute bacterial maxillary rhinosinusitis: a meta-analysis. Otolaryngol Head Neck Surg 2006;134:3-9 «PMID: 16399172»PubMed
  61. Williamson IG, Rumsby K, Benge S ym. Antibiotics and topical nasal steroid for treatment of acute maxillary sinusitis: a randomized controlled trial. JAMA 2007;298:2487-96 «PMID: 18056902»PubMed
  62. Hytönen M, Suvilehto J, Seppänen M, Pirilä T, Numminen J. Aikuisen äkillisen sivuontelotulehduksen diagnostiikka ja hoito. Suom Lääkäril 2011;39:2837-41
  63. Venekamp RP, Thompson MJ, Hayward G ym. Systemic corticosteroids for acute sinusitis. Cochrane Database Syst Rev 2014;3:CD008115 «PMID: 24664368»PubMed
  64. Venekamp RP, Thompson MJ, Rovers MM. Systemic corticosteroid therapy for acute sinusitis. JAMA 2015;313:1258-9 «PMID: 25803348»PubMed
  65. Falagas ME, Karageorgopoulos DE, Grammatikos AP ym. Effectiveness and safety of short vs. long duration of antibiotic therapy for acute bacterial sinusitis: a meta-analysis of randomized trials. Br J Clin Pharmacol 2009;67:161-71 «PMID: 19154447»PubMed
  66. de Ferranti SD, Ioannidis JP, Lau J ym. Are amoxycillin and folate inhibitors as effective as other antibiotics for acute sinusitis? A meta-analysis. BMJ 1998;317:632-7 «PMID: 9727991»PubMed
  67. van Buchem FL, Knottnerus JA, Schrijnemaekers VJ ym. Primary-care-based randomised placebo-controlled trial of antibiotic treatment in acute maxillary sinusitis. Lancet 1997;349:683-7 «PMID: 9078199»PubMed
  68. von Sydow C, Axelsson A, Jensen C. Acute maxillary sinusitis--a comparison between 27 different treatment modes. Rhinology 1982;20:223-9 «PMID: 6187058»PubMed
  69. Axelsson A, Grebelius N, Jensen C ym. Treatment of acute maxillary sinusitis. IV. Ampicillin, cephradine and erythromycinestolate with and without irrigation. Acta Otolaryngol 1975;79:466-72 «PMID: 1155056»PubMed
  70. Blomgren K, Eliander L, Hytönen M ym. How patients experience antral irrigation. Clin Med Insights Ear Nose Throat 2015;8:13-7 «PMID: 26005362»PubMed
  71. Ruoppi P, Seppä J, Nuutinen J. Acute frontal sinusitis: etiological factors and treatment outcome. Acta Otolaryngol 1993;113:201-5 «PMID: 8475737»PubMed
  72. Bayonne E, Kania R, Tran P ym. Intracranial complications of rhinosinusitis. A review, typical imaging data and algorithm of management. Rhinology 2009;47:59-65 «PMID: 19382497»PubMed
  73. Pappas DE, Hendley JO, Hayden FG ym. Symptom profile of common colds in school-aged children. Pediatr Infect Dis J 2008;27:8-11 «PMID: 18162930»PubMed
  74. Troullos E, Baird L, Jayawardena S. Common cold symptoms in children: results of an Internet-based surveillance program. J Med Internet Res 2014;16:e144 «PMID: 24945090»PubMed
  75. Thompson M, Vodicka TA, Blair PS ym. Duration of symptoms of respiratory tract infections in children: systematic review. BMJ 2013;347:f7027 «PMID: 24335668»PubMed
  76. Wald ER, Applegate KE, Bordley C ym. Clinical practice guideline for the diagnosis and management of acute bacterial sinusitis in children aged 1 to 18 years. Pediatrics 2013;132:e262-80 «PMID: 23796742»PubMed
  77. Kristo A, Uhari M, Luotonen J ym. Paranasal sinus findings in children during respiratory infection evaluated with magnetic resonance imaging. Pediatrics 2003;111:e586-9 «PMID: 12728114»PubMed
  78. Kristo A, Uhari M, Luotonen J ym. Cefuroxime axetil versus placebo for children with acute respiratory infection and imaging evidence of sinusitis: a randomized, controlled trial. Acta Paediatr 2005;94:1208-13 «PMID: 16278986»PubMed
  79. Kristo A, Uhari M, Kontiokari T ym. Nasal middle meatal specimen bacteriology as a predictor of the course of acute respiratory infection in children. Pediatr Infect Dis J 2006;25:108-12 «PMID: 16462285»PubMed
  80. Shaikh N, Wald ER, Jeong JH ym. Predicting response to antimicrobial therapy in children with acute sinusitis. J Pediatr 2014;164:536-41 «PMID: 24367985»PubMed
  81. Jeffe JS, Bhushan B, Schroeder JW Jr. Nasal saline irrigation in children: a study of compliance and tolerance. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2012;76:409-13 «PMID: 22266167»PubMed
  82. Ramadan HH. Surgical management of chronic sinusitis in children. Laryngoscope 2004;114:2103-9 «PMID: 15564828»PubMed
  83. Lieser JD, Derkay CS. Pediatric sinusitis: when do we operate? Curr Opin Otolaryngol Head Neck Surg 2005;13:60-6 «PMID: 15654218»PubMed
  84. Brietzke SE, Brigger MT. Adenoidectomy outcomes in pediatric rhinosinusitis: a meta-analysis. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2008;72:1541-5 «PMID: 18723228»PubMed
  85. Pitkäranta A, Atula T, Hytönen M. Lasten sivuontelotulehduksiin liittyvät vakavat komplikaatiot. Duodecim 1999;115:1306-10 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo90320»6
  86. Kaplan A. Canadian guidelines for chronic rhinosinusitis: Clinical summary. Can Fam Physician 2013;59:1275-81, e528-34 «PMID: 24336538»PubMed
  87. Ramakrishnan Y, Shields RC, Elbadawey MR ym. Biofilms in chronic rhinosinusitis: what is new and where next? J Laryngol Otol 2015;129:744-51 «PMID: 26120023»PubMed
  88. Matsumoto Y, Ikeda T, Yokoi H ym. Association between odontogenic infections and unilateral sinus opacification. Auris Nasus Larynx 2015;42:288-93 «PMID: 25638394»PubMed
  89. Jervis Bardy J, Psaltis AJ. Next Generation Sequencing and the Microbiome of Chronic Rhinosinusitis: A Primer for Clinicians and Review of Current Research, Its Limitations, and Future Directions. Ann Otol Rhinol Laryngol 2016;125:613-21 «PMID: 27056556»PubMed
  90. Larsen K. The clinical relationship of nasal polyps to asthma. Allergy Asthma Proc 1996;17:243-9 «PMID: 8922143»PubMed
  91. Stevens WW, Schleimer RP, Kern RC. Chronic Rhinosinusitis with Nasal Polyps. J Allergy Clin Immunol Pract 2016;4:565-72 «PMID: 27393770»PubMed
  92. Schwitzguébel AJ, Jandus P, Lacroix JS ym. Immunoglobulin deficiency in patients with chronic rhinosinusitis: Systematic review of the literature and meta-analysis. J Allergy Clin Immunol 2015;136:1523-1531 «PMID: 26329513»PubMed
  93. Vento S, Virkkula P. Nenän polyypit. Duodecim 2012;128:219-24 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo10029»7
  94. Hytönen M. Tukkoinen nenä. Duodecim 2003;119:1431-5 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo93705»8
  95. Rudmik L, Soler ZM. Medical Therapies for Adult Chronic Sinusitis: A Systematic Review. JAMA 2015;314:926-39 «PMID: 26325561»PubMed
  96. Van Zele T, Gevaert P, Holtappels G ym. Oral steroids and doxycycline: two different approaches to treat nasal polyps. J Allergy Clin Immunol 2010;125:1069-1076.e4 «PMID: 20451040»PubMed
  97. van Loon JW, van Harn RP, Venekamp RP ym. Limited evidence for effects of intranasal corticosteroids on symptom relief for recurrent acute rhinosinusitis. Otolaryngol Head Neck Surg 2013;149:668-73 «PMID: 24013138»PubMed
  98. Patel ZM, Thamboo A, Rudmik L ym. Surgical therapy vs continued medical therapy for medically refractory chronic rhinosinusitis: a systematic review and meta-analysis. Int Forum Allergy Rhinol 2017;7:119-127 «PMID: 27863163»PubMed
  99. Vidal F, Coutinho TM, Carvalho Ferreira D ym. Odontogenic sinusitis: a comprehensive review. Acta Odontol Scand 2017;75:623-633 «PMID: 28877613»PubMed
  100. Puglisi S, Privitera S, Maiolino L ym. Bacteriological findings and antimicrobial resistance in odontogenic and non-odontogenic chronic maxillary sinusitis. J Med Microbiol 2011;60:1353-9 «PMID: 21498651»PubMed
  101. Huang CC, Wang CH, Fu CH ym. The link between chronic rhinosinusitis and asthma: A questionnaire-based study. Medicine (Baltimore) 2016;95:e4294 «PMID: 27495032»PubMed
  102. Rix I, Håkansson K, Larsen CG ym. Management of chronic rhinosinusitis with nasal polyps and coexisting asthma: A systematic review. Am J Rhinol Allergy 2015;29:193-201 «PMID: 25975250»PubMed
  103. Incaudo GA. Diagnosis and treatment of allergic rhinitis and sinusitis during pregnancy and lactation. Clin Rev Allergy Immunol 2004;27:159-77 «PMID: 15576899»PubMed
  104. Lal D, Jategaonkar AA, Borish L ym. Management of rhinosinusitis during pregnancy: systematic review and expert panel recommendations. Rhinology 2016;54:99-104 «PMID: 26800862»PubMed
  105. Räsänen L, Kuusisto P, Penttilä M ym. Comparison of immunologic tests in the diagnosis of occupational asthma and rhinitis. Allergy 1994;49:342-7 «PMID: 8092431»PubMed
  106. Brook I, Frazier EH. Correlation between microbiology and previous sinus surgery in patients with chronic maxillary sinusitis. Ann Otol Rhinol Laryngol 2001;110:148-51 «PMID: 11219522»PubMed
  107. Bhattacharyya N, Kepnes LJ. The microbiology of recurrent rhinosinusitis after endoscopic sinus surgery. Arch Otolaryngol Head Neck Surg 1999;125:1117-20 «PMID: 10522504»PubMed
  108. Belic B, Erdevicki L, Stojanovic J ym. [A-mode ultrasonography and roentgenography in diagnosing chronic nonpolypoid maxillary rhinosinusitis]. Acta Chir Iugosl 2009;56:139-44 «PMID: 20218119»PubMed
  109. Chong LY, Head K, Hopkins C ym. Different types of intranasal steroids for chronic rhinosinusitis. Cochrane Database Syst Rev 2016;4:CD011993 «PMID: 27115215»PubMed
  110. Chong LY, Head K, Hopkins C ym. Intranasal steroids versus placebo or no intervention for chronic rhinosinusitis. Cochrane Database Syst Rev 2016;4:CD011996 «PMID: 27115217»PubMed
  111. Chong LY, Head K, Hopkins C ym. Saline irrigation for chronic rhinosinusitis. Cochrane Database Syst Rev 2016;4:CD011995 «PMID: 27115216»PubMed
  112. Cronin MJ, Khan S, Saeed S. The role of antibiotics in the treatment of acute rhinosinusitis in children: a systematic review. Arch Dis Child 2013;98:299-303 «PMID: 23418037»PubMed
  113. De Sutter AI, van Driel ML, Kumar AA ym. Oral antihistamine-decongestant-analgesic combinations for the common cold. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD004976 «PMID: 22336807»PubMed
  114. Fufezan O, Asavoaie C, Chereches Panta P ym. The role of ultrasonography in the evaluation of maxillary sinusitis in pediatrics. Med Ultrason 2010;12:4-11 «PMID: 21165447»PubMed
  115. Garbutt JM, Goldstein M, Gellman E ym. A randomized, placebo-controlled trial of antimicrobial treatment for children with clinically diagnosed acute sinusitis. Pediatrics 2001;107:619-25 «PMID: 11335733»PubMed
  116. Joki-Erkkilä VP, Penttilä M, Kääriäinen J ym. Local anesthesia with EMLA cream for maxillary sinus puncture. Ann Otol Rhinol Laryngol 2002;111:80-2 «PMID: 11800375»PubMed
  117. King D, Mitchell B, Williams CP ym. Saline nasal irrigation for acute upper respiratory tract infections. Cochrane Database Syst Rev 2015;4:CD006821 «PMID: 25892369»PubMed
  118. Kristo A, Uhari M, Luotonen J ym. Cefuroxime axetil versus placebo for children with acute respiratory infection and imaging evidence of sinusitis: a randomized, controlled trial. Acta Paediatr 2005;94:1208-13 «PMID: 16278986»PubMed
  119. Kuusela T, Kurri J, Sirola R. Ultraschall in der Sinusitis-Diagnostik bei Rekruten - Vergleich der Befunde der Punktion, Ultraschall- und Röntgenuntersuchung. Wehrmed Mschr Heft 1983;11:461-4
  120. Laine K, Määttä T, Varonen H ym. Diagnosing acute maxillary sinusitis in primary care: a comparison of ultrasound, clinical examination and radiography. Rhinology 1998;36:2-6 «PMID: 9569433»PubMed
  121. McNeill RA. Comparison of the findings on transillumination, x-ray and lavage of the maxillary sinus. J Laryngol Otol 1962:1009-13
  122. Puhakka T, Mäkelä MJ, Alanen A ym. Sinusitis in the common cold. J Allergy Clin Immunol 1998;102:403-8 «PMID: 9768580»PubMed
  123. Ragab A, Farahat T, Al-Hendawy G ym. Nasal saline irrigation with or without systemic antibiotics in treatment of children with acute rhinosinusitis. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2015;79:2178-86 «PMID: 26514931»PubMed
  124. Revonta M, Suonpää J, Luukkala M, Meriläinen P. Diagnostic ultrasound of maxillary and frontal sinusitis - a new simple echoscope and method. Acta Otolaryngol Suppl 1982; 386:265-7.
  125. Savolainen S, Pietola M, Kiukaanniemi H ym. An ultrasound device in the diagnosis of acute maxillary sinusitis. Acta Otolaryngol Suppl 1997;529:148-52 «PMID: 9288296»PubMed
  126. Snidvongs K, Kalish L, Sacks R ym. WITHDRAWN: Topical steroid for chronic rhinosinusitis without polyps. Cochrane Database Syst Rev 2016;4:CD009274 «PMID: 27111710»PubMed
  127. Tugrul S, Dogan R, Eren SB ym. The use of large volume low pressure nasal saline with fluticasone propionate for the treatment of pediatric acute rhinosinusitis. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2014;78:1393-9 «PMID: 24972936»PubMed
  128. Wald ER, Chiponis D, Ledesma-Medina J. Comparative effectiveness of amoxicillin and amoxicillin-clavulanate potassium in acute paranasal sinus infections in children: a double-blind, placebo-controlled trial. Pediatrics 1986;77:795-800 «PMID: 3520469»PubMed
  129. Wald ER, Nash D, Eickhoff J. Effectiveness of amoxicillin/clavulanate potassium in the treatment of acute bacterial sinusitis in children. Pediatrics 2009;124:9-15 «PMID: 19564277»PubMed
  130. van Buchem L, Peeters M, Beaumont J, Knottnerus JA. Acute maxillary sinusitis in general practice: the relation between clinical picture and objective findings. Eur J Gen Pract 1995;1:155-60
  131. Varonen H, Mäkelä M, Savolainen S ym. Comparison of ultrasound, radiography, and clinical examination in the diagnosis of acute maxillary sinusitis: a systematic review. J Clin Epidemiol 2000;53:940-8 «PMID: 11004420»PubMed
  132. Young J, De Sutter A, Merenstein D ym. Antibiotics for adults with clinically diagnosed acute rhinosinusitis: a meta-analysis of individual patient data. Lancet 2008;371:908-14 «PMID: 18342685»PubMed
  133. Zalmanovici Trestioreanu A, Yaphe J. Intranasal steroids for acute sinusitis. Cochrane Database Syst Rev 2013;12:CD005149 «PMID: 24293353»PubMed

A

Antimicrobial therapy for acute maxillary sinusitis

The potential benefit of antibiotics to treat acute rhinosinusitis diagnosed either clinically or confirmed by imaging is marginal and needs to be seen in the context of the risk of adverse effects. Only 5 to 11 more people per 100 will be cured faster if they receive antibiotics instead of placebo or no treatment.

A

Intranasal steroids for acute sinusitis

Intranasal corticosteroids as a monotherapy or adjunct therapy are effective in acute sinusitis.

A

Lasten tavanomaisen flunssan taudinkulku

Lasten tavanomaisessa flunssassa esiintyy yleensä nenän tukkoisuutta, nuhaa, kuivaa yskää ja aivastelua. Oireet ovat pahimmillaan 1–3 päivää flunssan alusta ja lievittyvät 1–2 viikon aikana. Kuumetta on useimmiten 1–3 ensimmäisenä flunssapäivänä.

A

Sinus ultrasound and radiography in the diagnosis of sinusitis

Sinus ultrasound has similar accuracy as sinus X-ray in the diagnosis of acute maxillary sinusitis.

B

Limakalvoja supistavien lääkkeiden, antihistamiinien ja kipulääkkeiden yhdistelmävalmisteet ylähengitystieinfektioissa

Limakalvoja supistavien lääkkeiden, antihistamiinien ja kipulääkkeiden yhdistelmävalmisteet näyttävät lievittävän ylähengitystieinfektioiden yleisoireita. Kuitenkin lähes viidesosa hoidetuista potilaista saa näistä lääkkeistä myös haittavaikutuksia.

B

Local anesthesia with EMLA cream for maxillary sinus puncture

EMLA cream instilled with a suction needle and syringe appears to produce similar anesthesia as lidocain-adrenaline solution and be better tolerated by patients.

B

Rinosinuiitin luonnollinen paranemistaipumus

Flunssaan liittyvää rinosinuiittia sairastavat potilaat paranevat ilman mikrobilääkehoitoa 3 viikossa.

B

The prognostic value of symptoms and clinical signs of acute maxillary sinusitis

Symptoms such as pain in bending, pain in teeth, unilateral pain, purulent nasal discharge, appear not to be prognostic factors for treatment effect of antibiotics in acute maxillary sinusitis. However, treatment effect is slightly better in patients with purulent nasal discharge (NNT=8 vs NNT=15 in general).

C

Mikrobilääkehoito lasten sinuiitin hoidossa

Mikrobilääkehoito saattaa olla tehokas lasten sivuontelotulehduksen hoidossa.

C

Saline irrigation for chronic rhinosinusitis

Nasal saline irrigation may relief symptoms in chronic rhinosinusitis.

C

Topical steroids for chronic rhinosinusitis

Topical steroid may have beneficial effects on symptom control of chronic rhinosinusitis with or without polyps. For disease severity, there may be improvement for all symptoms. There are probably no differences between intranasal steroids.

D

Saline nasal irrigation for acute upper respiratory tract infections

Nasal saline irrigation might possibly have benefits for relieving the symptoms of acute upper respiratory tract infections (URTIs), but the evidence is insufficient.

Lapsen orbitaselluliitti äkillisen bakteerien aiheuttaman sivuontelotulehduksen komplikaationa
Nenän keskikäytävästä valuva märkäinen erite
Nenän poski- ja otsaonteloiden kehitys
Nenän sivuonteloiden anatomisia rakenteita tietokonetomografiakuvissa
Nenäontelon ja sivuonteloiden rakenne
Undersökning och vård av en vuxen patient med näs- och bihålesymtom inom öppenvården