Denna patientversion behandlar huvudsakligen långvarig smärta, som varar i mer än tre månader. Långvarig smärta kan orsakas av en mängd olika faktorer, såsom dysfunktion i centrala och perifera nervsystemet i samspel med psykologiska och fysiska stressfaktorer. Långvarig smärta minskar oftast när den följs upp länge, i månader eller år. Hos ett litet antal personer kan smärtan försvinna helt.

Dessutom behandlar patientversionen kortfattat fibromyalgi, CRPS, neuropatisk smärta och andra smärttillstånd.

Patientversionen behandlar inte smärttillstånd som har egna God medicinsk praxis-rekommendationer «https://www.kaypahoito.fi/sv/for-patienter»1.

Typer av smärta

Nociplastisk smärta uppstår om systemet som varseblir smärta blir överkänsligt. Smärtkänslan uppstår utan pågående vävnads- eller nervskada. Detta är vanligt hos personer som lider av kronisk smärta. Till exempel vid fibromyalgi är smärtan oftast nociplastisk.

Neuropatisk smärta beror på en skada eller sjukdom i nervsystemet som överför smärta.

Nociseptiv smärta är "vanlig" smärta orsakad av aktivering av smärtreceptorer när en vävnadsskada har uppstått eller är nära förestående. En person som lider av långvarig smärta kan på samma gång också ha nociseptiv smärta. Den förklarar dock sällan hela smärtsituationen.

Undersökningar

Smärtpatienter kan i huvudsak behandlas inom primärvården.

Utredning av smärtan börjar med ett samtal med en läkare. Det viktigaste är att patienten beskriver hurudan smärtan är (intensitet, varaktighet, typ, kvalitet och lokalisation) och hur den påverkar vardagen, funktionsförmågan och livskvaliteten.

Olika formulär, VAS-smärtskalor eller numeriska smärtskalor (NRS), smärtteckningar «Kipupiirros»1 och andra mått på smärta och funktionell förmåga kan användas vid intervjun.

Dessutom undersöker läkaren patienten för att få en helhetsbild av situationen.

Bilddiagnostik och andra undersökningar utförs om de anses vara till nytta för behandlingen.

Se tabellen i den finska rekommendationen Steg vid mottagning av en smärtpatient och saker som eventuellt bör beaktas «https://www.kaypahoito.fi/hoi50103#T1»2.

Bild 1.

Kipupiirros. Merkitse kuviin kaikki alueet ja paikat, joissa olet tuntenut kipua, puutuneisuutta tai tunnottomuutta viimeksi kuluneen viikon aikana. Käytä merkitsemiseen alla olevan linkin pdf-versiota ja siinä seuraavia merkintätapoja:

• särky, jomotus: ××××××
• pistävä, vihlova kipu: //////////
• puutuneisuus: ======
• tunnottomuus: oooooooo

Tulostettava uudistettu pdf-versio

Hur känns smärtan?

Långvarig smärta kan till exempel kännas molande, stickande, brännande, tryckande eller som en elektrisk stöt. Jämsides med smärtan kan trötthet, sömnproblem, depression eller ångest förekomma.

Smärtsymtomen varierar från person till person och också över tid.

Behandlingsplan

Målet med behandlingen är att lindra smärtan, öka funktionsförmågan och förbättra livskvaliteten. Behandlingen tar hänsyn till hela livssituationen, inte bara smärtan.

En individuell behandlingsplan, som omfattar både behandling och rehabilitering med en tidtabell för uppföljning, görs i samarbete mellan patienten och läkaren.

Vid vägledningen för en smärtpatient får patienten veta vilken typ av smärta det sannolikt är, varför smärtan har blivit långvarig, hur smärtan kan behandlas och vad patienten kan göra för att hantera smärtan.

Läkemedelsfria behandlingar prioriteras

Läkemedelsfria behandlingar är ofta förstahandsvalet för behandling av långvarig smärta.

Viktiga sådana behandlingar är motion, transkutan elektrisk nervstimulering (TENS), köld- och värmebehandling, terapeutisk träning och kognitiv beteendeterapi inriktad på lindring och kontroll av smärtan.

För mer information om ämnet, se artikeln med tilläggsinformation Läkemedelsfri smärtbehandling hos vuxna på finska «Aikuisten lääkkeetön kivunhoito»1.

Behandlingen kan vid behov kompletteras med läkemedel

Innan läkemedel sätts in informeras patienten om de potentiella fördelarna med behandlingen, men också om nackdelarna, eftersom läkemedelsbehandling ofta har biverkningar.

Läkemedelsbehandling kan inledas om fördelarna överväger nackdelarna.

Vilken typ av läkemedel som används beror på typen av smärta. Vid smärta orsakad av vävnadsskada används huvudsakligen paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel, vid neuropatisk smärta används tricykliska antidepressiva medel, gabapentinoider och antidepressiva medel av SNRI-typ. Vid behandling av smärta av blandtyp kan läkemedel med olika verkningsmekanismer kombineras.

Under graviditet och amning är paracetamol det säkraste smärtstillande medlet som rekommenderas i första hand.

Starka smärtstillande medel (opioider) används endast med försiktighet och i speciella situationer, till exempel när andra behandlingar med eller utan läkemedel inte har varit effektiva, och patientens funktionsförmåga och livskvalitet försämras trots annan behandling och det inte finns några kontraindikationer för behandlingen. Opioidbehandling kräver alltid regelbunden uppföljning, eftersom opioiderna kan ha allvarliga biverkningar. Vid långvarig användning ökar toleransen, och opioiderna är beroendeframkallande.

Vid förskrivning av läkemedel bör andra läkemedel som patienten använder beaktas – inklusive receptfria läkemedel och så kallade naturläkemedel.

Egenvård

Patienten kan själv avsevärt påverka smärtbehandlingen.

Motion spelar en nyckelroll, eftersom den både förebygger och lindrar långvarig smärta. Uthållighetsträning och muskelstyrketräning kan avsevärt minska smärtan som patienten upplever. Det är bra att börja med lätt träning och öka mängden lite i taget. För mer information om ämnet, se artikeln med tilläggsinformation på finska Motionsrekommendationer vid smärtbehandling «Liikuntasuositukset kivunhoidossa»2.

Fysioterapi kan användas som hjälp, särskilt om smärtsymtomen stör den dagliga funktions- och arbetsförmågan.

Dessutom är det bra att lägga vikt vid tillräcklig sömn och hälsosam livsstil. Vikthantering, rökstopp och att tänka över alkohol- och annan substansanvändning hjälper ofta en smärtpatient.

Äldre och multisjuka

Samma läkemedelsfria behandlingar är lämpliga för äldre som för andra som lider av långvarig smärta.

Läkemedelsbehandling inleds med låg dos och huvudsakligen oralt. När läkemedelsbehandling övervägs bör hänsyn tas till patientens övriga läkemedel och eventuella interaktioner med dem.

Paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel som doseras via huden kan användas på vanligt sätt.

Läkemedel som orsakar många biverkningar försöker man undvika, särskilt tricykliska antidepressiva medel och opioider.

För mer information, se tabellen Farmakoterapi vid smärtlindring hos äldre i rekommendationen.

Rehabilitering

Rehabilitering planeras individuellt och målen ställs upp tillsammans med patienten. Vid behov deltar också patientens närstående i rehabiliteringen. Rehabiliteringen kan till exempel innefatta fysioterapi, handledd träning eller annat stöd för att klara vardagen.

För mer information om ämnet, se artikeln med närmare information på finska Rehabilitering av en smärtpatient «Kipupotilaan kuntoutus»3.

Uppföljning

Effekten av behandlingen följs regelbundet upp. Behandling och rehabilitering planeras tillsammans med patienten och dokumenteras i behandlingsplanen.

Fibromyalgi

Fibromyalgi är ett långvarigt syndrom med smärta och utmattning Till symtomen hör utbredd smärta och ömhet i olika delar av kroppen, samt olika associerade symtom såsom trötthet, otillfredsställande nattsömn och koncentrationssvårigheter (så kallad hjärndimma).

Diagnosen grundas på intervju med patienten och kroppsundersökning. Ett frågeformulär om fibromyalgismärtsymtom «https://www.kaypahoito.fi/pgr00479»3 kan användas som vägledning.

Det finns ingen specifik behandling för fibromyalgi. Patienten uppmuntras att förbli aktiv och fortsätta sina dagliga aktiviteter trots smärtan.

Läkemedelsfria behandlingar är att föredra, men medicinering kan ge en viss smärtlindring. Effekten av läkemedel är dock ofta begränsad och nackdelarna kan överväga fördelarna. Uthållighetsträning och muskelstyrketräning kan minska fibromyalgisymtomen, inklusive smärtan.

Andra behandlingar som kan vara till hjälp är exempelvis TENS, meditativa övningar såsom yoga och mindfulness, akupunktur och kognitiv beteendeterapi.

Se bilden Minskning av smärta vid fibromyalgi med olika behandlingsalternativ «Fibromyalgiaan liittyvän kivun väheneminen eri hoitovaihtoehdoilla»4.

För mer information om läkemedelsbehandling för fibromyalgi, se tabellen i den finskspråkiga rekommendationen Fördelar med och de vanligaste biverkningarnana av läkemedelsbehandling för fibromyalgi «https://www.kaypahoito.fi/hoi50103#T5»4.

Neuropatisk smärta

Vanliga neuropatiska smärttillstånd är nervrotssmärta, eftertillstånd till nervskador, smärtsam polyneuropati, neuralgi efter bältros och smärta efter stroke.

För mer information om läkemedelsbehandling av neuropatisk smärta, se tabellen i den finska rekommendationen Läkemedelsbehandling av neuropatisk smärta «https://www.kaypahoito.fi/hoi50103#T7»5.

Förutom läkemedelsbehandling används läkemedelsfria metoder som är lämpliga för patienten, såsom motion och TENS.

Se figur Minskning av neuropatisk smärta med olika behandlingsalternativ «Neuropaattisen kivun väheneminen eri hoitovaihtoehdoilla»5.

Komplext regionalt smärtsyndrom (CRPS)

Komplext regionalt smärtsyndrom är ett långvarigt lokalt smärttillstånd i en extremitet, som kännetecknas av förändringar i känsel och motorisk funktion samt avvikelser i det autonoma nervsystemet.

Det är typiskt för syndromet att smärtan är oproportionerligt svår eller långvarig jämfört med den faktor som orsakade den.

De vanligaste utlösande faktorerna är frakturer och andra skador, nervskador eller operationer.

Diagnoskriterierna för CRPS beskrivs i en i tabell «https://www.kaypahoito.fi/hoi50103#T9»6 i den finska rekommendationen. För att ställa diagnosen ska att alla punkterna 1–4 vara uppfyllda.

Grunden för behandlingen är effektiv smärtlindring, vilket möjliggör aktiv rehabilitering. Läkemedel som lämpar sig för neuropatisk smärta kan användas vid behandlingen (se tabell «https://www.kaypahoito.fi/hoi50103#T7»5).

Rehabilitering planeras individuellt och kan innefatta sensorisk omskolning, rörelseträning och förbättring av extremiteternas gestaltning och funktion, bland annat att gestalta höger och vänster sida, spegelterapi och härdning.

CRPS lindras eller förbättras signifikant hos 20–70 procent av patienterna. Hos vissa patienter blir CRPS långvarigt.

Smärttillstånd i mjukvävnaden i bäckenregionen

Vid trochanterbursit «https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00907»7 (slemsäcksinflammation vid höften) känns smärtan i övre och yttre delen av låret, och vid smärta i bäckengördeln «https://selkakanava.fi/lantion-alueen-kiputilat-voivat-olla-monisyisia»8 är smärtan lokaliserad i området mellan höftbenskammarna och sätesvecken.

Det finns lite forskning om behandlingsmetoder, men patienten kan dra nytta av att minska eller pausa fysisk ansträngning som orsakar smärta och undvika sådana sittande och liggande positioner som irriterar området. Köldbehandling och vikthantering kan också vara till hjälp.

Träning under ledning av en kvalificerad fysioterapeut är en del av behandlingen. Kortisoninjektioner verkar inte hjälpa, men vid behov kan en kur med antiinflammatorisk medicin förskrivas som tilläggsbehandling.

Visceral smärta

Visceral smärta är smärta som härrör från de inre organen. Den är ofta svår att lokalisera och kan vara förknippad med refererad smärta. Smärtan upplevs vanligtvis över ett större område än det organ den kommer ifrån.

Till vanliga viscerala smärtor hör de som är förknippade med irritabel tarmsyndrom (IBS), kronisk pankreatit (inflammation i bukspottskörteln) och mensvärk.

Mensvärk kan vid behov lindras med antiinflammatoriska läkemedel. Andra metoder är kombinerade preventivmedel, hormonspiral och motion.

Mer information

• Suomen kipu ry «https://www.suomenkipu.fi/»9 är en intresse- och samarbetsorganisation för personer med smärtsymtom, deras anhöriga, social-, hälso- och rehabiliteringspersonal samt de som är intresserade av smärtfrågor. Suomen Kipu har 23.4.2026 publicerat en guidebok på finska med första information om utdragen smärta: https://www.suomenkipu.fi/tietoa/materiaalit/ensitieto-opas/ «https://www.suomenkipu.fi/tietoa/materiaalit/ensitieto-opas/»10
• Suomen CRPS ry «https://suomencrps.fi/»11 är en patientförening som fokuserar på kamratstöd och rådgivning.
• Fibromyalgifayhdistys «https://www.fibromyalgiayhdistys.com/»12 grundades för att främja fibromyalgipatienters sak och förbättra deras ställning i Finland.
• Korento ry «https://korento.fi/»13 är en nationell organisation med uppdrag att främja välbefinnandet för de som lever med endometrios, adenomyos, PCOS och vulvodyni bevaka deras intresse.
• Terveyskirjasto (på finska): Långvarig smärta «https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00408»14
• Hälsobyn: Smärtkontrollhuset «https://www.terveyskyla.fi/kivunhallintatalo»15
• Guide om socialförsäkring för organisationer «https://sosiaaliturvaopas.fi/social-trygghet-guide/»16 sammanställer information om socialförsäkring.

De i patientversionen nämnda organisationerna ger mera information i ämnet. Finska Läkarföreningen Duodecims redaktion för God medicinsk praxis svarar inte för kvaliteten eller tillförlitligheten på uppgifter som andra organisationer har gett.

Referensgrupp för patientrepresentanter

Patientmedverkan «https://www.kaypahoito.fi/potilaat-mukaan»17 har ordnats i samband med God medicinsk praxis-rekommendationen genom två referensgruppsmöten. Dessutom har medlemmarna i referensgruppen haft möjlighet att lämna ett utlåtande om rekommendationen, och de har varit involverade i att kommentera utkastet till patientversionen.

Författare

Texten i patientversionen har uppdaterats utgående från Läkarföreningen Duodecims rekommendation God medicinsk praxis «Kipu»1 av redaktör Kirsi Tarnanen som stöder patienternas delaktighet.

Texten har granskats av ordföranden för arbetsgruppen för God medicinsk praxis, specialistläkaren i allmänmedicin, professor Pekka Mäntyselkä från Östra Finlands universitet och Norra Savolax välfärdsområde, och redaktören för God medicinsk praxis Aleksi Raudasoja från Finska Läkarföreningen Duodecim.

Översättningen till svenska är bekostad av Finska Läkaresällskapet.