Bild 1.

Hjärt-lungräddning av vuxen.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093b.pdf»1

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Bild 2.

Hjärt-lungräddning steg för steg.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093i.pdf»2

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Identifiering av hjärtstopp

• Hjärt-lungräddning ska inledas för varje patient som inte reagerar och inte andas eller vars andning inte är normal «Bahr J, Klingler H, Panzer W ym. Skills of lay peo...»3, «Ruppert M, Reith MW, Widmann JH ym. Checking for b...»4, «Perkins GD, Stephenson B, Hulme J ym. Birmingham a...»5.
• Öppna luftvägarna för att bedöma andningen.
  • Luftvägarna öppnas genom att försiktigt böja patientens huvud bakåt och höja underkäken.
• Oregelbunden och högljudd (rosslig) andning eller andningsrörelse (agonal andning) hos en icke-reagerande patient tyder starkt på hjärtstopp «Clark JJ, Larsen MP, Culley LL ym. Incidence of ag...»6, «Bång A, Herlitz J, Martinell S. Interaction betwee...»7, «Riou M, Ball S, Williams TA ym. 'She's sort of bre...»8.
• Vid hjärtstopp kollapsar hjärnans blodflöde. Detta kan leda till krampliknande rörelser hos patienten som kan förväxlas med ett epileptiskt anfall. Patientens tillstånd ska omedelbart bedömas och vid behov ska hjärt-lungräddning inledas «Schwarzkoph M, Yin L, Hergert L ym. Seizure-like p...»9.

Nödanmälan

• Nödanmälan ska göras omedelbart på nödnumret 112 eller enligt verksamhetsenhetens egen praxis när det konstateras att patienten inte reagerar eller andas eller att patientens andning inte är normal.
  • Vi rekommenderar att sjukhus inför 2222 som internt nödnummer enligt den europeiska rekommendationen.
• Om det endast finns en livräddare bör telefonens högtalare aktiveras för nödsamtalet, vilket gör det möjligt att inleda omedelbara bröstkompressioner enligt nödcentraloperatörens anvisningar.
  • Om livräddaren måste lämna patienten för att ringa 112 ska hen först ringa nödsamtalet och sedan omedelbart återvända till patienten för att inleda hjärt-lungräddning «Kamikura T, Iwasaki H, Myojo Y ym. Advantage of CP...»10.

Bröstkompressioner

• Påbörja bröstkompressioner så snabbt som möjligt.
• Patienten ska placeras vågrätt på rygg på ett hårt underlag om möjligt «Holt J, Ward A, Mohamed TY ym. The optimal surface...»11.
• Kompressionspunkten är bröstbenets nedre del (mitt på bröstkorgen) (bild «Aikuisen paineluelvytys»3).
• Kompressionsdjupet ska vara minst 5 cm men inte över 6 cm.
• Kompressionsfrekvensen är 100–120 kompressioner per minut. Bröstkompressionern ska utföras så oavbrutet som möjligt.
  • Placera den ena handflatans bas på kompressionspunkten och den andra handen ovanpå den.
  • Håll armarna raka och axlarna vinkelrätt ovanför patientens bröstkorg.
  • Rekommendationen är att man byter den som ger bröstkompressioner med 2 minuters mellanrum.
• Vid bröstkompressioner ska kompressionen på bröstkorgen och bröstkorgens återgång ta lika länge. Bröstkorgen ska återgå helt mellan kompressionerna. Luta dig inte mot bröstkorgen.

Bild 3.

Aikuisella painelukohta on rintalastan alaosassa, keskellä rintakehää (kuva A). Aseta toisen käden kämmenen tyvi painelukohtaan ja toinen käsi sen päälle (kuva B). Pidä käsivarret suorina ja hartiat kohtisuoraan elvytettävän rintakehän yläpuolella (kuva C).

© European Resuscitation Council 2015, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Mun mot mun-metoden

• Alternera mellan 30 kompressioner och 2 inblåsningar «Ashoor HM, Lillie E, Zarin W ym. Effectiveness of ...»12.
  • Om du inte kan använda mun mot mun-metoden, fortsätt med effektiva kompressioner utan avbrott.
• Håll luftvägarna öppna och gör två lugna inblåsningar som varar en sekund i lungorna på den som återupplivas (bilderna «Öppning av luftvägarna i en HLR-situation»4 och «Puhalluselvytys»5) och kontrollera att bröstkorgen höjs och sänks i takt med inblåsningarna.
• Om inblåsningarna inte lyckas, gör så här under följande kompressionsperiod:
  • Kontrollera att munnen är tom och ta bort tandproteserna om de inte hålls på plats samt korrigera huvudets position ännu en gång.
  • Blås därefter på nytt två gånger.
  • Om inblåsningen inte lyckas ännu heller, fortsätt med en effektiv kontinuerlig bröstkompressioner.
  • När en annan person anländer till platsen ska hen försöka blåsa efter de följande 30 kompressionsperioderna.
• Om en patient som befinner sig på sjukhus eller på en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården identifierats livlös och det finns endast en livräddare på plats och ytterligare hjälp har larmats, räcker det med enbart bröstkompressioner tills det finns mer personal på plats.
• Vid hjärt-lungräddning (HLR) kan en andningsmask användas som hjälp (bild «Puhallusnaamarin käyttö»6).
  • En andningsmask med enkelriktad ventil är det bästa alternativet.
  • Inblåsningar med andningsmask ger den bästa effekten genom att man placerar sig i huvudändan av den livlösa, håller masken med båda händerna och lyfter samtidigt hakan bakåt.
• Den rätta volymen för en andningsbälg fås genom att trycka bälgen mellan fingrarna på den ena handen så att man känner fingrarna mot varandra. Att använda maskventilation kräver en avsevärd mängd utbildning och erfarenhet, eftersom luften lätt hamnar i magsäcken i stället för lungorna.
• Om patienten har en trakeostomi ska inblåsningarna ges i den.

Bild 4.

Öppna luftvägarna genom att med den andra handens två fingrar höja käkspetsen uppåt och böja huvudet bakåt genom att trycka på pannan med den andra handen

Bild 5.

Puhalluselvytys. Aloita puhalluselvytys: Pidä hengitystiet avoinna. Sulje sieraimet peukalolla ja etusormella. Vedä syvään henkeä, paina huulesi potilaan suulle ja puhalla kaksi rauhallista puhallusta.

Bild 6.

Puhallusnaamarin käyttö. Puhallusnaamaria voidaan käyttää apuna painelu-puhalluselvytyksessä. Paras teho naamaripuhalluksiin saadaan asettumalla potilaan pääpuoleen ja pitämällä naamarista kahden käden otteella samalla leukaa taakse nostaen.

Användning av rådgivande defibrillator (hjärtstartare)

• Platsen där det finns en rådgivande defibrillator har märkts med tydliga skyltar (bild «AED defibrillator»7).
  • Den närmaste rådgivande defibrillatorn kan eventuellt hittas även via mobilappen 112 Suomi.
• Fortsätt med den kontinuerliga hjärt-lungräddningen tills den rådgivande defibrillatorn är tillgänglig och påkopplad och limelektroderna har fästs på patienten.
• Fäst limelektroderna på patientens bara bröstkorg med hjälp av den rådgivande defibrillatorns anvisningar och elektrodbilderna. Se bild «Korrekt placering av defibrilleringselektroderna»8, (PDF «gvr00093c.pdf»3).
• Om fler än en livräddare närvarande fortsätt HLR samtidigt som elektroderna fästs.
• Följ den rådgivande defibrillatorns anvisningar.
  • Se till att ingen vidrör patienten när en rådgivande defibrillator analyserar hjärtrytmen.
  • Om apparaten rekommenderar en defibrilleringsstöt,
    • se till att ingen vidrör patienten
    • tryck på stötknappen
    • fortsätt HLR omedelbart med kompressioner efter defibrilleringsstöten.
  • Om en defibrilleringsstöt inte rekommenderas, fortsätt HLR omedelbart genom kompressioner.
  • Fortsätt HLR enligt den rådgivande defibrillatorns anvisningar i 2 minuter, varefter apparaten ber att pausa HLR under rytmanalysen.
  • Utför åtgärderna under rytmanalysen enligt ovan och fortsätt HLR i 2 minuters cykler enligt den rådgivande defibrillatorns anvisningar.
• Flera undersökningar har visat att det är säkert för lekmän att använda en rådgivande defibrillator.

Bild 7.

Markering av AED defibrillator.

Bild 8.

Korrekt placering av defibrilleringselektroderna.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093c.pdf»3

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Säkerhet

• Se till att platsen är säker för livräddare och patienten.
• Lekmän ska kunna inleda hjärt-lungräddning vid ett antaget hjärtstopp utan att behöva oroa sig för att eventuellt skada patienten.
• Det är säkert för lekmän att ge bröstkompressioner och använda en rådgivande defibrillator, eftersom risken för smittsamma sjukdomar är liten «Nolan JP, Monsieurs KG, Bossaert L ym. European Re...»13, «Perkins GD, Morley PT, Nolan JP ym. International ...»14, «Couper K, Taylor-Phillips S, Grove A ym. COVID-19 ...»15.
• Under pandemier som sprider sig som dropp- och aerosolsmitta kan separata anvisningar ges för att skydda livräddaren.

Att utnyttja teknik

• Utnyttjandet av teknik såsom smarttelefoner, videokommunikation och artificiell intelligens bör främjas för att identifiera hjärtstopp, larma förstahjälpare, ge HLR samt för att få tillgång till en rådgivande defibrillator «Scquizzato T, Pallanch O, Belletti A ym. Enhancing...»16.
• Användningen av kompressionssensorer som mäter kvaliteten på bröstkompressionern gör att HLR sker enligt anvisningarna, men de har inte visat sig kunna förbättra patienternas förmåga att överleva.

Bild 9.

Avancerad hjärt-lungräddning på en vuxen.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093a.pdf»4

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Förebyggande av hjärtstopp på sjukhus

• Anvisningarna nedan grundar sig på ILCOR:s rekommendation «Greif R, Bhanji F, Bigham BL ym. Education, Implem...»17.
• Hela personalen ska utbildas i att identifiera patientens nödtillstånd, larma om extra hjälp och inleda HLR eller behandlingen som stabiliserar patientens livsfunktioner «National Institute for Health and Clinical Excelle...»18.
• En klassificering av patientens tillstånd med hjälp av fysiologiska poängsättningssystem (early warning score) är ett bra sätt att följa upp förändringar i patientens tillstånd och identifiera störningar i vitala funktioner. Även oro över patientens tillstånd är ett larmkriterium som kan jämföras med fysiologiska kriterier. En patientspecifik plan som motsvarar den bedömda risken ska göras upp för att mäta livsfunktionerna (parametrar och deras mätfrekvens) «Moskowitz A, Berg KM, Cocchi MN ym. Cardiac arrest...»19, «Roberts D, Djärv T. Preceding national early warni...»20.
• Sjukhusen och verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården ska ha en enhetlig praxis för att larma hjälp till patienter som lider av störningar i livsfunktionerna samt en tydligt definierad dygnet runt-respons på störningar i de vitala funktionerna som förekommer någon annanstans än på intensivvårds- och intensivövervakningsavdelningarna. Responsen kan vara en larmgrupp som rycker ut från intensivvårdsavdelningen ("Medical Emergency Team" eller "Rapid Response Team"). Responsteamet ska i tillräcklig utsträckning behärska intensivvård, teamarbete och beslutsfattande i anslutning till inledande eller avstående från intensivvård «Greif R, Bhanji F, Bigham BL ym. Education, Implem...»17, «Physicians Rco. National Early Warning Score (NEWS...»21.
• Rekommendationen är att man använder ett strukturerat kommunikationssätt (t.ex. ISBAR; identify = identifiera, situation = situation, background = bakgrund, assessment = bedömning, recommendation = rekommendation) för att säkerställa förmedlingen av kritisk information.
• På sjukhuset ska man efter varje hjärtstoppssituation utvärdera situationen och fundera över hur man kan utveckla åtgärderna med tanke på prognostiseringen av hjärtstoppssituationen, behandlingen av den samt utvecklingen av systemet.

Hjärt-lungräddning på sjukhus och en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården

• Se bild «Hjärt-lungräddning på sjukhus och verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården»10, (PDF «gvr00093e.pdf»5).
• På sjukhus och verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården ska man sträva efter att omedelbart identifiera hjärtstopp, inleda hjärt-lungräddning och defibrillera en defibrillerbar rytm inom tre minuter efter hjärtstoppet.
• Alla som arbetar på sjukhus och verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården ska kunna identifiera hjärtstopp, ge larm om hjärt-lungräddning , inleda hjärt-lungräddning och defibrillera med en rådgivande defibrillator.
• Sjukhuset ska ha en allmänt känd praxis (telefonnummer, automatiskt larm) för att kunna ge ett internt HLR-larm på sjukhuset. Europeiska HLR-rådet rekommenderar 2222 som ett allmänt internt nödnummer på europeiska sjukhus.
• Sjukhuset ska ha en HLR-grupp som svarar på hjärtstoppslarm på sjukhuset.
  • Medlemmarna i HLR-gruppen ska utbilda sig och upprätthålla sin kompetens genom regelbunden träning. Standardiserade kurser för grundläggande och avancerad hjärt-lungräddning rekommenderas.
  • HLR-gruppen ska behärska följande åtgärder: manuell defibrillering, hantering av luftvägarna, öppnande av kärlförbindelse samt identifiering och behandling av orsaker till hjärtstopp.
  • HLR-gruppen ska sinsemellan komma överens om arbetsfördelningen vid inledningen av varje arbetsskift.
• Vid sjukhuset ska den HLR-utrustning som används på olika avdelningar förenhetligas med beaktande av avdelningarnas särdrag.

Bild 10.

Hjärt-lungräddning på sjukhus och verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093e.pdf»5

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Hjärt-lungräddning utanför sjukhuset

• Anvisningarna nedan grundar sig på ILCOR:s rekommendation «Bray J, Nehme Z, Nguyen A ym. A systematic review ...»22.
• Hjärt-lungräddning bör inledas så snabbt som möjligt.
• Akutvårdspersonalen ska få anvisningar om avstående från och avslutande av hjärt-lungräddning samt möjlighet att konsultera läkare.
• Akutvårdspersonalens verksamhet i hjärtstoppssituationer ska följas upp både kvantitativt och kvalitativt.

Användning av manuell defibrillator

• Fortsätt med hjärt-lungräddningen (HLR) när limelektroderna fästs.
• Om patienten har en defibrillerbar rytm, defibrillera genast när det är möjligt.
• Minimera avbrott i kompressionerna genom att fortsätta dem under laddningen av defibrillatorn.
• Fortsätt kompressionerna omedelbart efter defibrilleringen. Om det finns flera tecken på en återställning av patientens blodcirkulation (patienten vaknar, rör på sig, den snabba ökningen i artärtryckskurvan eller koldioxiden i utandningen) ska du överväga att avbryta kompressionerna samt kontrollera rytmen och pulsen.

Kontinuerligt eller upprepat kammarflimmer

• Överväg att höja energimängden enligt defibrillatortillverkarens anvisningar om defibrilleringen utförs med en manuell apparat och kammarflimret återkommer efter defibrilleringen.
• Överväg en alternativ elektrodplacering om kammarflimret återkommer omedelbart efter defibrilleringen (bild «Alternativ placering av elektroder»11).

Bild 11.

Källa: Raatikainen P, Lehto M, Huikuri H. Rytminsiirto eteisvärinässä. Kirjassa: Kardiologia. Airaksinen J, Aalto-Setälä K, Hartikainen J. (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2016

Luftvägshantering och ventilation

• Anvisningarna nedan grundar sig på ILCOR:s systematiska evidensöversikter och vårdrekommendationer «Soar J, Maconochie I, Wyckoff MH ym. 2019 Internat...»23, «Soar J, Maconochie I, Wyckoff MH ym. 2019 Internat...»24, «Granfeldt A, Avis SR, Nicholson TC ym. Advanced ai...»25.
• Öppna luftvägarna vid behov genom att höja käken och använda en svalgtub. Inled ventilationen efter att kompressionerna har inletts, vid behov först genom maskventilation, och övergå till annat luftvägsinstrument enligt hjälparnas utbildning och kompetens «Benger JR, Kirby K, Black S ym. Effect of a Strate...»26.
• Som primärt redskap ska en supraglottisk luftväg för luftvägshantering användas «Benger JR, Kirby K, Black S ym. Effect of a Strate...»26, «Wang HE, Schmicker RH, Daya MR ym. Effect of a Str...»27.
• Intubering kan användas som det primära sättet att hantera luftvägarna om en person som är insatt i ingreppet är på plats och högst sannolikt kan utföra ingreppet framgångsrikt «Jabre P, Penaloza A, Pinero D ym. Effect of Bag-Ma...»28, «Andersen LW, Granfeldt A, Callaway CW ym. Associat...»29.
  • Om sannolikheten är över 95 % att ingreppet lyckas med två försök kan detta anses vara en hög sannolikhet för framgång.
  • Under prestationen får kompressionerna avbrytas i mindre än 5 sekunder.
• Inled omedelbart efter insättning av luftvägsinstrumentet en kontinuerlig kapnografiuppföljning med kurvdiagram av koldioxiden (EtCO₂) i utandningen för att säkerställa att luftvägsinstrumentet är rätt placerat och att ventilationen fungerar.
• Använd ett tillräckligt syreflöde för att lyckas med ventilationen under HLR.
• Fortsätt ventilationen 10 gånger per minut utan att avbryta kompressionerna.
  • Om luftläckage förekommer vid användning av en supraglottisk luftväg, avbryt kompressionerna under ventilationen och fortsätt kompressions-ventilationsförhållandet 30:2.

Hjärt-lungräddningsläkemedel

• Öppnandet av en kärlförbindelse får inte avbryta hjärt-lungräddningen.
• Egentlig vätskebehandling eller vätsketillförsel behövs inte vidhjärtstopp, om inte orsaken till hjärtstoppetär misstanke om hypovolemi, men läkemedlen ska sköljas med en liten mängd vätska till den centrala blodcirkulationen.
• Läkemedlen ges i första hand i venen (IV) och alternativt i benmärgen (IO) om det inte går att öppna en kärlförbindelse.

Kapnografi (med kurvdiagram) under HLR

• Med hjälp av en kontinuerlig kapnografi med kurvdiagram kan man följa upp koldioxidpartialtrycket (EtCO₂) i utandningsluften. Under HLR reflekterar den hjärtats minutflöde och blodcirkulationen i lungorna.
• Kapnografin fungerar mest tillförlitligt installerat i intubationsröret, men den kan också användas i samband med en supraglottisk luftväg eller till och med i samband med maskventilation.
• Kapnografi under HLR
  • säkerställer att intubationsröret sitter i luftstrupen
  • kan användas för att bedöma kvaliteten på bröstkompressionern
  • kan användas för att observera eventuell återställning av blodcirkulationen
  • ska inte ensamt användas för att bedöma patientens prognos.
• En tydlig ökning i EtCO₂ under bröstkompressioner kan tyda på återställning av blodcirkulationen. Detta bör dock inte användas ensamt som tecken på en återställning av blodcirkulationen och kompressionscykeln ska inte avbrytas även om EtCO₂ ökar «Paiva EF, Paxton JH, O'Neil BJ. The use of end-tid...»34.
• Permanent lågt EtCO₂ (< 1,33 kPa) har samband med en dålig prognos, på samma sätt som en sjunkande EtCO₂-trend. På motsvarande sätt ökar en stigande EtCO₂-trend sannolikheten för återställning av blodcirkulationen «Brinkrolf P, Borowski M, Metelmann C ym. Predictin...»35.

Användning av ultraljudsundersökning under hjärt-lungräddning

• För att utföra en ultraljudsundersökning krävs kompetens från hela HLR-steamet, eftersom användningen av ultraljud inte får förlänga kompressionspauserna eller orsaka extra pauser i HLR.
• Med ultraljudsundersökning är det möjligt att kontrollera hjärtats funktion och konstatera en eventuell behandlingsbar orsak till hjärtstopp (perikardiell tamponad, lungemboli, hypovolemi eller tensionspneumothorax).
• På grund av felkällor i samband med en ultraljudsundersökning och hjärtstoppska man förhålla sig skeptisk till ett enskilt ultraljudsfynd. Till exempel en dilaterad höger kammare som enda fynd ger inte anledning till diagnosen massiv lungemboli och bedömningarna av hjärtats sammandragning bör inte ensamt användas som grund för att avsluta HLR «Reynolds JC, Issa MS, C Nicholson T ym. Prognostic...»36.

Mekanisk HLR-utrustning

• Användning av mekanisk HLR-utrustning förutsätter välutbildade HLR-team och utrustningen bör inte användas rutinmässigt vid hjärt-lungräddning. Användningen bör begränsas till undantagssituationer då effektiv bröstkompressioner inte är möjlig eller säker «Soar J, Callaway CW, Aibiki M ym. Part 4: Advanced...»37.
  • Sådana undantagssituationer kan vara till exempel transport till sjukhuset under hjärt-lungräddning eller koronarangiografi.
  • Även i dessa situationer ska man se till att kompressionspauserna är så få som möjligt.

Extrakorporeal syresättning (eCPR/ECMO-behandling)

• Extrakorporeal syresättning (ECMO) kan övervägas som en extrem metod för välutvalda patienter som utifrån helhetssituationen bedöms ha nytta av denna behandling «Soar J, Maconochie I, Wyckoff MH ym. 2019 Internat...»23, «Holmberg MJ, Geri G, Wiberg S ym. Extracorporeal c...»38, «Dennis M, Zmudzki F, Burns B ym. Cost effectivenes...»39, «Kawashima T, Uehara H, Miyagi N ym. Impact of firs...»40, «Bharmal MI, Venturini JM, Chua RFM ym. Cost-utilit...»41.
• På grund av bristen på evidens finns det inga entydiga kriterier för patienturval.
  • Regionalt ska man komma överens med de som deltar i hela vårdkedjan (akutvården, universitetssjukhusens specialområden) om de patienturvalskriterier, verksamhetsmodeller och resurser med vilka detta vårdalternativ kan genomföras i samband med HLR.
• Situationer där eCPR/ECMO-behandling kan övervägas är kopplade till en så kallad brobehandling för någon definitiv behandlingsform på det mottagande sjukhuset (koronarangiografi och PCI, trombektomi av lungartären, uppvärmning av hypotermisk patient).

Trauma

• Hjärtstopp hos traumapatienter är förknippat med mycket hög dödlighet «Escutnaire J, Genin M, Babykina E ym. Traumatic ca...»45, «Beck B, Tohira H, Bray JE ym. Trends in traumatic ...»46, «Evans CC, Petersen A, Meier EN ym. Prehospital tra...»47, «Barnard E, Yates D, Edwards A ym. Epidemiology and...»48, «Zwingmann J, Lefering R, Feucht M ym. Outcome and ...»49, men å andra sidan om hjärtat kan startas om, verkar den neurologiska återhämtningen hos dessa patienter vara bättre än prognosen för patienter som fått hjärtstopp av andra orsaker «Zwingmann J, Mehlhorn AT, Hammer T ym. Survival an...»50, «Leis CC, Hernández CC, Blanco MJ ym. Traumatic car...»51.
  • Det lönar sig att inleda behandlingen av hjärtstopp om patienten har nåtts med kort fördröjning eller hjärtat har stannat medan akutvårdspersonalen är på plats och skadornas art eller omfattning inte utesluter överlevnadsmöjlighet.
• För att patienten ska överleva är det viktigt att patienten nås och att vårdåtgärderna är snabba samt att hela vårdkedjan är kompetent och fungerande från akutvården till sjukhus och traumacentraler.
• Vid HLR av en traumapatient är det väsentligt att identifiera och behandla behandlingsbara orsaker till hjärtstopp (t.ex. hypovolemi, hypoxi, tensionspneumothorax, perikardiell tamponad) samtidigt och så snabbt som möjligt.
  • Behandlingen av dessa orsaker är den viktigaste prioriteringen och inte ens kompressioner får fördröja eller bromsa upp behandlingen av orsaken till hjärtstopp.
• På grund av etiologin är utgångsrytmen för hjärtstopp hos en traumapatient oftast PEA eller asystole «Kleber C, Giesecke MT, Lindner T ym. Requirement f...»52. Orsaken till olycksfallet kan också vara en plötslig hjärtincident med tillhörande kammarflimmer, varvid patientens skador kan vara mycket lindriga.
• Stoppa en eventuell blödning genom att trycka på blödningsstället med hemostatiska förband, åtsnörande binda eller höftbälte och försök korrigera tillståndet med vätsketillförsel samt genom att påbörja administreringen av blodprodukter i ett så tidigt skede som möjligt, eftersom kompressioner inte är effektiva för ett hypovolemiskt hjärta «Spahn DR, Bouillon B, Cerny V ym. The European gui...»53, «Luna GK, Pavlin EG, Kirkman T ym. Hemodynamic effe...»54, «Jeffcoach DR, Gallegos JJ, Jesty SA ym. Use of CPR...»55, «Watts S, Smith JE, Gwyther R ym. Closed chest comp...»56, «Sperry JL, Guyette FX, Brown JB ym. Prehospital Pl...»57, «Guyette FX, Sperry JL, Peitzman AB ym. Prehospital...»58.
  • Tidig (< 3 h från trauman) dosering på 1 g/10 min av tranexamsyra vid behandling av blödning ökar patientens överlevnadsmöjligheter «CRASH-2 collaborators., Roberts I, Shakur H ym. Th...»59.
• Använd ultraljudsundersökning vid diagnostik och uppföljning av vårdresponsen, om det finns tillräcklig kompetens för detta.
• En nödtorakotomi har betydelse för prognosen för livlösa traumapatienter som misstänks ha perikardiell tamponad «Flaris AN, Simms ER, Prat N ym. Clamshell incision...»60.
• Om en traumapatient konstateras ha en penetrerande bröstkorgsskada, övervägs torakotomi (se bild «Hjärt-lungräddning av skadad patient»12, (PDF «gvr00093j.pdf»6)), om
  • öppen bröstkompressioner kan genomförs inom 15 minuter efter upptäckten av livlöshet
  • ett erfaret team finns på plats som behärskar ingreppet
  • verksamhetsmiljön och utrustningen möjliggör ingreppet.
• Torakostomi är sannolikt effektivare vid avveckling av tensionspneumothorax än nåltorakosentes, särskilt om ett positivt luftvägstryck används vid patientens ventilation.
• Långvarig hjärt-lungräddning av en traumapatient är oftast resultatlös. Om blodcirkulationen inte återställs i och med att behandlingsbara orsaker utesluts och behandlas, är prognosen dålig och HLR bör inte fortsättas.

Bild 12.

Hjärt-lungräddning av skadad patient.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093j.pdf»6

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Hyperkalemi och elektrolytstörningar

• Hyperkalemi och andra elektrolytstörningar ska identifieras som eventuella orsaker till rytmrubbningar och hjärtstopp. Hyperkalemi förekommer oftast hos patienter med njursjukdom. Den största risken har dialyspatienter. Genom att använda patientnära analyser kan man diagnostisera elektrolytstörningar under HLR.
• Vid behandling av hjärtstopp orsakad av allvarlig hyperkalemi (> 6,5 mmol) strävar man efter att skydda hjärtat och överföra kalium till cellerna och bort från kroppen «Alfonzo A, Harris A, Baines R, Chu A, Mann S. Clin...»61.
  • Skydd av hjärtat: ge 3 g (100 mg/ml = 30 ml) kalciumglukonat som snabb i.v.-dos.
  • Kalium in i cellerna: ge 10 enheter snabbverkande insulin och 25 g glukos (250 ml G10 %) som snabb i.v.-dos och fortsätt med 10-procentig glukosinfusion (G10 %) för att undvika hypoglykemi. Följ blodsockervärdet när situationen framskrider «Moussavi K, Nguyen LT, Hua H ym. Comparison of IV ...»62, «Farina N, Anderson C. Impact of dextrose dose on h...»63.
  • Kalium in i cellerna: ge natriumbikarbonat (NaBic 7,5 %) 50–100 ml som snabb i.v.-dos.
  • Avlägsnande av kalium från kroppen: Överväg dialysbehandling och användning av mekanisk HLR-utrustning om situationen blir långvarig.

Hypotermi

• Mät patientens kroppstemperatur med en termometer som mäter låga värden i yttre hörselgången om patienten andas spontant samt kärntemperaturen i matstrupen om patienten har en endotrakealtub eller en larynxmask med esofaguskanal «Strapazzon G, Procter E, Paal P ym. Pre-hospital c...»64, «Pasquier M, Paal P, Kosinski S ym. Esophageal Temp...»65.
• Använd högst en minut för att kontrollera livsfunktionerna «Paal P, Gordon L, Strapazzon G ym. Accidental hypo...»66, «Truhlár A, Deakin CD, Soar J ym. European Resuscit...»67.
• Centrala åtgärder är att förhindra ytterligare nedkylning, att snabbt transportera patienten till sjukhuset och att värma upp patienten.
• Hypotermiska patienter med riskfaktorer för hotande hjärtstopp (kroppstemperatur under 30 °C, kammarrelaterad rytmstörning, systoliskt blodtryck under 90 mmHg) eller hjärtstopp bör i allmänhet transporteras för uppvärmning direkt till ett sjukhus som har möjlighet till extrakorporeal hjärt-lungräddning.
• Hjärt-lungräddning av en hypotermisk hjärtstilleståndspatient ska utföras oavbrutet under transporten.
  • Användning av mekanisk HLR-utrustning rekommenderas.
• Vårda en hypotermisk patient enligt normala kompressions- och ventilationsanvisningar.
• Om kammarflimret fortsätter efter den tredje defibrilleringen, avstå från nya försök tills kroppstemperaturen överstiger 30 °C.
• Avstå från att använda adrenalin om kroppstemperaturen är under 30 °C «Paal P, Gordon L, Strapazzon G ym. Accidental hypo...»66.
• Förläng administrationen av adrenalin till 6–10 minuter om den hypotermiska patientens kroppstemperatur överstiger 30 °C.
• Uppvärmningen av en hypotermisk hjärtstoppspatient på sjukhuset bör i första hand utföras med ECMO-behandling och i andra hand med hjärt-lungmaskin «Paal P, Gordon L, Strapazzon G ym. Accidental hypo...»66, «Mazur P, Kosinski S, Podsiadlo P ym. Extracorporea...»68, «Ruttmann E, Weissenbacher A, Ulmer H ym. Prolonged...»69.

Lungemboli

• Det uppskattas att lungemboli är orsaken till hjärtstopp vid 27 % av hjärt-lungräddningutanför sjukhuset och vid 56 % av hjärtstopp på sjukhus, men de verkliga andelarna är sannolikt större «Wallmuller C, Meron G, Kurkciyan I ym. Causes of i...»70, «Konstantinides SV, Meyer G, Becattini C ym. 2019 E...»71, «Javaudin F, Lascarrou JB, Le Bastard Q ym. Thrombo...»72, «Bergum D, Nordseth T, Mjølstad OC ym. Causes of in...»73.
• Att överleva hjärtstopp orsakad av lungemboli är sällsynt «Böttiger BW, Arntz HR, Chamberlain DA ym. Thrombol...»74, «Kürkciyan I, Meron G, Sterz F ym. Pulmonary emboli...»75.
• Det är svårt att ställa en diagnos under ett hjärtstopp «Bergum D, Nordseth T, Mjølstad OC ym. Causes of in...»73, «Pokorna M, Necas E, Skripsky R ym. How accurately ...»76, «Aagaard R, Løfgren B, Caap P ym. A low end-tidal C...»77, «SOS-KANTO 2012 Study Group., Inokuchi S, Masui Y y...»78.
• Vid hjärtstopp är rytmen vanligen PEA «Kürkciyan I, Meron G, Sterz F ym. Pulmonary emboli...»75.
• Ett lågt EtCO₂-värde (under 1,7 kPa) trots högkvalitativ bröstkompressioner kan vara ett tecken på lungemboli «Aagaard R, Løfgren B, Caap P ym. A low end-tidal C...»77, «Heradstveit BE, Sunde K, Sunde GA ym. Factors comp...»79.
• Som hjälp för diagnostiken kan ultraljudsundersökning övervägas under HLR.
  • På grund av felkällor i samband med ultraljudsundersökningen och HLR-situationen ska man förhålla sig skeptisk till prognosen och ett enskilt fynd. Till exempel en dilaterad höger kammare som enda fynd ger inte anledning till diagnosen massiv lungemboli och bedömningarna bör inte ensamt användas som grund för att avsluta HLR «Reynolds JC, Issa MS, C Nicholson T ym. Prognostic...»36.
• Överväg trombolysbehandling under HLR om du misstänker lungemboli som orsak till livlöshet.
• Efter trombolysbehandlingen bör HLR fortsätta tillräckligt länge, minst 60–90 minuter «Böttiger BW, Böhrer H, Bach A ym. Bolus injection ...»80, «Summers K, Schultheis J, Raiff D ym. Evaluation of...»81.

Kranskärlstrombos

• De HLR-anvisningar som presenteras i detta avsnitt grundar sig på de senaste internationella evidensöversikterna och vårdrekommendationerna «Soar J, Maconochie I, Wyckoff MH ym. 2019 Internat...»23, «Yannopoulos D, Bartos JA, Aufderheide TP ym. The E...»82, «Nikolaou NI, Welsford M, Beygui F ym. Part 5: Acut...»83, «Collet JP, Thiele H, Barbato E ym. 2020 ESC Guidel...»84, «Ibanez B, James S, Agewall S ym. 2017 ESC Guidelin...»85, «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»86, «Noc M, Fajadet J, Lassen JF ym. Invasive coronary ...»87.
• Kranskärlstrombos är den vanligaste orsaken till hjärtstopp utanför sjukhuset hos vuxna patienter «Hayashi M, Shimizu W, Albert CM. The spectrum of e...»88, «Myat A, Song KJ, Rea T. Out-of-hospital cardiac ar...»89.
• Misstänk akut kranskärlstrombos hos en livlös patient med
  • akut bröstsmärta före livlösheten
  • konstaterad kransartärsjukdom
  • VF eller VT utan puls som utgångsrytm
  • tecken på ST-höjningsinfarkt i EKG med 12 avledningar efter ROSC.
• Bedöm redan under HLR behovet av reperfusionsbehandling och en omedelbar inledning av vårdkedjan för att patienten ska få orsaksrelaterad vård.
• Om hjärtat startar,
  • eftersträvas hos patienter med ST-höjningsinfarkt PCI-ingrepp inom ≤ 120 minuter från diagnosen
    • Vid livlöshet utanför sjukhuset kan tidsfördröjningen vid ankomsten till sjukhuset vara över 120 minuter, varvid trombolysbehandling kan övervägas under den inledande behandlingen.
  • ska en bedömning av behovet av koronarangio göras från fall till fall hos patienter som inte har tecken på ST-höjningsinfarkt i EKG.
• Om hjärtat inte startar eller ROSC uppnås endast tillfälligt,
  • överväg att transportera patienten under HLR till ett PCI-ingrepp, om det är fråga om en patient med bra prognos och de tillgängliga resurserna (erfaret HLR team, utrustningen, antalet livräddare) är tillräckliga för att patienten ska kunna flyttas
  • möjliggör en mekanisk HLR-utrustning en säker transport under högkvalitativ hjärt-lungräddning.

Drunkningstillbud

• Längden på syrebristen vid ett drunkningstillbud är den viktigaste faktorn med tanke på överlevnaden.
  • Om det har gått mer än 30 minuter sedan drunkningstillbudet är överlevnaden svag oberoende av vattnets temperatur och salthalt.
• Inled HLR-åtgärderna genast när det är möjligt att genomföra dem på ett säkert och effektivt sätt.
• Påbörja HLR med fem inblåsningar eller om möjligt med maskventilation med 100 % syre.
• Om andningen och medvetandet inte återställs, fortsätt hjärt-lungräddningen enligt det normala protokollet.

Hjärt-lungräddning av gravid

• Vid hjärt-lungräddning av en gravid kvinna följs till alla delar vårdanvisningen för normal hjärt-lungräddning «Jeejeebhoy FM, Zelop CM, Lipman S ym. Cardiac Arre...»90.
• Det är viktigt att utgående från situationen be om både obstetrisk och neonatologisk hjälp i tid för hjärtoppssituationen.
• Fysiologiska förändringar under graviditeten försvårar säkringen av luftvägarna (inklusive intubation) och ventilationen samt ökar risken för aspiration «Mushambi MC, Athanassoglou V, Kinsella SM. Anticip...»91, «Mushambi MC, Kinsella SM. Obstetric Anaesthetists'...»92.
• Den förstorade livmodern trycker på den nedre hålvenen och aortan från och med graviditetsvecka 20 (livmodern kan palperas ovanför naveln), vilket kan försämra det venösa återflödet och hjärtats minutflöde «Chesnutt AN. Physiology of normal pregnancy. Crit ...»93, «Page-Rodriguez A, Gonzalez-Sanchez JA. Perimortem ...»94, «Cardosi RJ, Porter KB. Cesarean delivery of twins ...»95.
• Vid HLR beaktas graviditetens längd och möjligheterna för barnets överlevnad och behandlingen av en prematur bedöms. Barnet kan överleva från och med graviditetsvecka 24.
• I en HLR-situation
  • ska kildynan placeras under patientens högra höft eller livmodern lyftas och tryckas till vänster för att optimera det venösa återflödet
    • Den optimala lutningsvinkeln är inte känd, men målet kan anses vara en lutning på 15–30 grader, men bröstkompressionern ska förbli effektiv.
  • ska patientens bröstkorg hålls vinkelrätt mot underlaget och axlarna mot marken, vid behov genom stödjande så att en kvalitativ bröstkompressioner kan ges
  • ska du förbereda dig på en akut kejsarsnitt genast i början av HLR. Inledning av kejsarsnitt inom 4 minuter efter moderns hjärtstopp och förlossning inom 5 minuter ökar sannolikheten för att patienten och barnet överlever.
    • För att möjliggöra detta behövs förutom det planerade protokollet även tillräcklig kompetens, utrustning och en miljö som möjliggör ingreppet.
• Behandlingsbara orsaker till hjärtstopp kan behandlas enligt normalt behandlingsprotokoll inklusive trombolysbehandling av massiv lungemboli «Ahearn GS, Hadjiliadis D, Govert JA ym. Massive pu...»96.

Bild 13.

Vård efter hjärt-lungräddning.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093d.pdf»7

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Utredning av orsaken till hjärtstopp

• En eventuell orsak till hjärtstopp i samband med störningar i andningsorganen eller centrala nervsystemet kan utredas genom att patienten genomgår en selektiv datortomografi (CT) av huvudet och lungorna före en kontrastundersökning av kransartären.
• Om patienten inte har haft förhandssymtom som tyder på ett orsakssamband med andningsorganen eller centrala nervsystemet (huvudvärk, kramper, andnöd, svår syrebrist), eller om patienten har EKG-fynd som tyder på hjärtinfarkt eller syrebrist i hjärtat, görs först en kontrastundersökning av kranskärlen.
  • Kontrastundersökningen av kranskärlen är primär särskilt hos patienter med instabil blodcirkulation eller rörelsestörning i hjärtat som konstaterats i ekokardiografin.
  • Om inga fynd hittas i kontrastundersökningen av kranskärlen görs en CT-undersökning av huvudet och lungorna för att utreda orsaken.

Andningsbehandling efter ROSC

Blodcirkulationen efter ROSC

Minimering av hjärnskada

Kroppstemperaturkontroll och undvikande av feber

• Feber bör undvikas genom att aktivt sträva efter en temperatur under 37,8 °C «Granfeldt A, Holmberg MJ, Nolan JP ym. Targeted te...»104.
• Att undvika feber gäller vård efter ett hjärtstopp som inträffat antingen utanför eller på sjukhuset oberoende av utgångsrytmen, om patientens medvetandenivå är nedsatt efter att blodcirkulationen återställts «Lascarrou JB, Merdji H, Le Gouge A ym. Targeted Te...»105.
• Om de sedvanliga metoderna för behandling av feber (avklädning av patienten, administrering av paracetamol) inte räcker till efter övergången till intensivvård (enligt uppskattningar sker detta i ungefär hälften av fallen), ska kroppstemperaturen hanteras med effektivare avkylning, vid behov med hjälp av avkylningsutrustning, varvid måltemperaturen är 37,5 °C.
• Förebyggandet av feber fortsätter i 72 timmar efter hjärtstopp om patientens medvetandenivå fortfarande är nedsatt.
• Användning av kalla vätskor för kontrollering av kroppstemperaturen utanför sjukhuset rekommenderas inte «Kim F, Nichol G, Maynard C ym. Effect of prehospit...»106.

Allmänna principer för intensivvård

• Använd kortverkande sederingsläkemedel och opiater «Bjelland TW, Dale O, Kaisen K ym. Propofol and rem...»107.
• Undvik rutinanvändning av muskelrelaxanter under temperaturbehandlingen, men överväg att använda dem om patienten trots sedering har en behandlingsresistent svår muskeltremor.
• Vårda patienten med profylaktiskt läkemedel mot magsår tills enteral näring har inletts.
• Använd ventrombosprofylax.
• Sträva efter en blodsockerhalt på 5–10 mmol/l genom att vid behov ge patienten en infusion med kortverkande insulin «NICE-SUGAR Study Investigators., Finfer S, Chittoc...»108, «Oksanen T, Skrifvars MB, Varpula T ym. Strict vers...»109.
• Inled enteral näring med låg dos hos hemodynamiskt stabila patienter under det första dygnet. Öka doshastigheten enligt responsen på samma sätt som för andra intensivvårdspatienter.
• Undvik rutinmässig antibiotikaprofylax «François B, Cariou A, Clere-Jehl R ym. Prevention ...»110.

Prognos

• Se bild «Prognosbedömning efter hjärt-lungräddning»14, (PDF «gvr00093f.pdf»8).

Bild 14.

Prognosbedömning efter hjärt-lungräddning.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093f.pdf»8

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Allmänna anvisningar

• Patienter som inte har återfått medvetandet efter avslutad temperaturbehandling bör undersökas multimodalt med olika metoder. Rekommenderade metoder är klinisk undersökning av patienten, neurofysiologiska undersökningar, biomarkörer och bilddiagnostiska undersökningar. Det finns inga prognosmetoder som med 100 procents noggrannhet kan förutspå en svår hjärnskada, alltså bör patienten alltid bedömas med hjälp av många olika prognosmetoder «Geocadin RG, Callaway CW, Fink EL ym. Standards fo...»111.
• Målet är att utreda om patienten har möjlighet att återhämta sig utan en hjärnskada som avsevärt försämrar livskvaliteten.
• Före en klinisk undersökning av patienten ska man med avseende på prognosbedömningen försäkra sig om att effekten av sederingsläkemedel och smärtstillande läkemedel försvinner «Paul M, Bougouin W, Geri G ym. Delayed awakening a...»112.
• Överdriven pessimism kan leda till att behandlingen avslutas för patienter som har möjlighet att återhämta sig.
• Prognosbedömningar förutspår risken för svår hjärnskada. Prognosen och återhämtningen beror också på patientens övriga sjukdomar och funktionsförmåga. Dessa ska beaktas när patientens intensivvård och annan sjukhusvård planeras och när man diskuterar med de anhöriga.
• Innan patienten skrivs ut ska behovet av åtgärder för att förebygga återfall av hjärtstopp utredas «Priori SG, Blomström-Lundqvist C, Mazzanti A ym. 2...»113.

Hjärt-lungräddning av barn

• Se bild «Hjärt-lungräddning av barn»15, (PDF «gvr00093h.pdf»9).
• Säkerställ både livräddarensoch patientenssäkerhet.
• Kontrollera om barnet reagerar på tal eller stimuli.
• Ropa på hjälp. Om en annan person är närvarande ska hen omedelbart larma extra hjälp eller ringa 112.
• Om barnet inte reagerar, öppna luftvägarna och bedöm i högst 10 sekunder om andningen är normal.
  • Barnets andning bedöms genom att observera eventuella andningsrörelser i bröstkorgen och genom att lyssna och känna på luftflödet från näsan eller munnen. Om andningsrörelser kan observeras men luftflödet inte känns, är luftvägarna inte öppna.
  • Luftvägarna öppnas försiktigt genom att böja patientens huvud bakåt och höja underkäken.
    • Placera handen på pannan och lyft underkäken med fingertopparna (var försiktig med att inte trycka mjukvävnaden mot luftvägarna, särskilt hos spädbarn).
    • Om det är svårt att hålla luftvägarna öppna, lägg båda händernas fingrar på käkbenets bågar eller hörn och höj underkäken.
  • Om du är osäker på om barnet andas normalt ska du handla som om barnet inte skulle andas.
  • En person som fått hjärtstopp kan ha oregelbundna andetag eller andningsrörelser (agonal andning).
• Om barnet är medvetslöst och inte andas normalt, påbörja HLR med 5 inblåsningar.
  • Blås jämnt i cirka en sekund och följ höjningen av bröstkorgen.
  • När patienten är under 1 år (bild «Alle 1-vuotiaan lapsen puhalluselvytys»16),
    • ska du kontrollera att huvudet är i neutralt läge. Hos äldre barn måste man vända huvudet mer bakåt.
    • täck barnets mun och näsborrar med din egen mun i samband med inblåsningen.
  • När patienten är över 1 år (bild «Leikki-ikäisen lapsen puhalluselvytys»17),
    • placera huvudet i mittlinjen och lyft hakan
    • stäng barnets näsborrar med fingrarna och blås i munnen.
  • Om bröstkorgen inte höjs till följd av inblåsningen,
    • säkerställ att det inte finns något främmande föremål i munnen. Ta bort synliga främmande föremål. Om ett främmande föremål inte syns i munnen ska man inte försöka avlägsna det genom att gräva med fingret utan att se föremålet.
    • justera läget på huvudet på nytt för att öppna luftvägarna (se ovan)
    • blås igen fem gånger. Om detta inte lyckas, övergå till bröstkompressioner.
  • Yrkespersoner använder en andningsmask eller maskventilation och syre för mun mot mun-metoden om utrustningen finns tillgänglig. Användningen av en andningsmask (Pocket mask) lämpar sig för större barn.
  • Om det endast finns en livräddare på plats ska denne larma extra hjälp eller ringa 112 (helst genom mobiltelefonens högtalare) efter 5 inblåsningar innan bröstkompressioner inleds «Olasveengen TM, Mancini ME, Perkins GD ym. Adult B...»1. Om en telefon inte är tillgänglig ska hjärt-lungräddning utföras i en minut innan man lämnar personen med hjärtstoppför att kalla på hjälp.
• Fortsätt omedelbart med 15 kompressioner om du inte upptäcker tydliga livstecken (t.ex. rörelse, hosta).
  • Kompressionsfrekvensen är 100–120/min «Sutton RM, Reeder RW, Landis W ym. Chest compressi...»125.
  • Kompressionsdjupet är minst 1/3 av bröstkorgens djup, men aldrig mer än 6 cm (= ca ett tummått hos en vuxen) «Rodriguez SA, Sutton RM, Berg MD ym. Simplified di...»126.
  • Undvik att luta dig mot barnets bröstkorg. Låt bröstkorgen återställa sig helt mellan kompressionerna.
  • Barnet ska ligga vågrätt på rygg på ett hårt underlag, om möjligt. Flytta barnet endast om det i och med förflyttningen går att genomföra en klart effektivare hjärt-lungräddning «Olasveengen TM, Mancini ME, Perkins GD ym. Adult B...»1.
  • Klä av barnet endast om kläderna förhindrar effektiva bröstkompressioner.
  • För barn under 1 år rekommenderas i första hand en kompressionsteknik med två tummar (händerna är runt barnets bröstkorg och bröstkompressionern utförs med hjälp av tummarna). Den som ger HLRensam kan alternativt använda en teknik med två fingrar (kompressioner med pek- och långfingret) «Jung WJ, Hwang SO, Kim HI ym. 'Knocking-fingers' c...»127, «Smereka J, Szarpak L, Rodríguez-Núñez A ym. A rand...»128, (bild «Alle yksivuotiaan lapsen paineluelvytys»18)
  • Hos barn över 1 år beror kompressionstekniken på barnets storlek och livräddarenshandstorlek:
    • 2-tummars taktik (se ovan)
    • en hand (bild «Lapsen paineluelvytys»19)
    • två händer.
• Efter 15 kompressioner fortsätt med 2 inblåsningar. I fortsättningen är förhållandet mellan kompressioner och inblåsning 15:2.
  • För att garantera kvaliteten på HLR ska den som utför inblåsningarna och den som utför kompressionerna upprepade gånger byta roll om det finns två livräddare på plats.
  • Avbryt inte HLR i något skede, utom om
    • tydliga livstecken observeras (t.ex. rörelse, hosta)
    • livräddaren tröttnar så att HLR inte längre lyckas.
• Om livräddaren är utbildad endast för hjärt-lungräddning av vuxna, kan denne följa anvisningarna för hjärt-lungräddning av vuxna.

Bild 15.

Hjärt-lungräddning av barn.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093h.pdf»9

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Bild 16.

Puhalluksen yhteydessä peitetään suu ja sieraimet.

© European Resuscitation Council 2015, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council

Bild 17.

Puhalluksen yhteydessä suljetaan sieraimet sormilla ja puhalletaan suun kautta.

© European Resuscitation Council 2015, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council

Bild 18.

Alle yksivuotiaan lapsen paineluelvytys. Alle yksivuotiaille lapsille paineluelvytyksessä suositellaan käytettäväksi kahta sormea, jos kyseessä on maallikkoelvyttäjä tai ammattilainen toimii yksin (A). Jos elvyttäjiä on kaksi tai enemmän, tulisi käyttää otetta, jossa molemmilla käsillä ympäröidään lapsen rintakehä, ja paineluelvytys suoritetaan peukaloiden avulla (B).

Bild 19.

Yli 1-vuotiasta mutta alle murrosikäistä elvytettäessä käytetään yhden tai kahden kämmenen tyveä.

Hjärt-lungräddning som lekman

• Barnet konstateras vara livlöst om hen är medvetslös och andningen är onormal. Om det är svårt att bedöma andningens tillstånd eller om det finns oro för säkerheten (t.ex. eventuell infektionsrisk), kan en lekman vid HLR i stället för att känna på luftströmmen i luftvägarna se och känna med händerna på andningsrörelserna ovanpå magen «Derkenne C, Jost D, Thabouillot O ym. Improving em...»129.
• Ring 112.
• HLR ska inledas alltid när det är möjligt. Nödcentraljouren har en viktig roll när det gäller att hjälpa lekmän samt vid identifieringen och HLR av ett livlöst barn.
• Vid hjärt-lungräddning utförd av en lekman följs i första hand ovan nämnda anvisning för hjärt-lungräddning, men även cykeln 30:2 kan användas för att minimera antalet byten och pauser. Om lekmannen inte kan genomföra inblåsningarna går man direkt vidare till bröstkompressioner «Perkins GD, Olasveengen TM, Maconochie I ym. Europ...»130.

Avancerad hjärt-lungräddning av barn

• Se bild «Avancerad hjärt-lungräddning av barn»20, (PDF «gvr00093g.pdf»10).
• I anvisningen presenteras HLR stegvis, men HLR är ett teamarbete där flera av de interventioner som krävs sker samtidigt. Förutom kunskaper och färdigheter är det viktigt att öva teamarbete när man lär sig hjärt-lungräddning. Hörnstenen i en framgångsrik avancerad hjärt-lungräddning är ett fungerande teamarbete där interventionerna genomförs som planerat.
• Inled eller fortsätt HLR som redan pågår.
  • Hjärtstopp kan identifieras genom patientens kliniska symtom eller vitalparametrar. Det är också viktigt att inleda hjärt-lungräddning om barnet har bradykardi och dålig perfusion trots adekvat andningsstöd «Donoghue A, Berg RA, Hazinski MF ym. Cardiopulmona...»136.
• Starta hjärtmonitoreringen genom att fästa defibrillatorns limelektroder, eller EKG-elektroder om defibrillatorn är inte direkt tillgänglig.
• Urskilj mellan defibrillerbara och icke-defibrillerbara rytmer.
  • Vid icke-defibrillerbar rytm (PEA, bradykardi eller asystole):
    • Om patientens bradykardi (< 60/min) är en följd av hypoxi eller hjärtmuskelischemi är hjärt-lungräddning befogad även om pulsen kan kännas. Därför är det av största vikt att bedöma livstecken i stället för att ta tid att hitta pulsen.
    • Öppna en i.v.-förbindelse (kärlförbindelse). Om det sannolikt är svårt att öppna en i.v.-förbindelse, öppna en intraosseal förbindelse (i.o.) omedelbart.
    • Ge adrenalin 0,01 mg/kg (max. 1 mg) i.v. eller i.o., upprepa dosen med 3–5 minuters mellanrum «Hoyme DB, Patel SS, Samson RA ym. Epinephrine dosi...»137, «Lin YR, Li CJ, Huang CC ym. Early Epinephrine Impr...»138, «Hansen M, Schmicker RH, Newgard CD ym. Time to Epi...»139.
  • Om det är fråga om en defibrillerbar rytm (pulsfri VT eller VF):
    • Defibrillera genast när rytmen har identifierats.
    • Om du är osäker på rytmen, gör som om det var fråga om en defibrillerbar rytm.
    • Om limelektroder används, fortsätt bröstkompressionern tills defibrillatorn laddats. Minimera bröstkompressionerpausen (< 5 s).
    • Defibrillera 4 J/kg och fortsätt med hjärt-lungräddningen omedelbart.
    • Bedöm rytmen 2 minuter efter defibrillationen och defibrillera igen (4 J/kg) om rytmen fortfarande är defibrillerbar.
    • Efter den tredje defibrilleringen ge omedelbart
      • adrenalin 0,01 mg/kg (max. 1 mg) i.v. eller i.o. «Maconochie IK, Bingham R, Eich C ym. European Resu...»140
      • amiodaron 5 mg/kg (max. 300 mg) i.v. eller i.o. «Soar J, Perkins GD, Maconochie I ym. European Resu...»141.
    • Lidokain 1 mg/kg (max. 100 mg) i.v. eller i.o. kan användas i stället för amiodaron, om amiodaron inte är tillgängligt «Holmberg MJ, Ross CE, Atkins DL ym. Lidocaine vers...»142.
    • Om patienten efter den femte defibrilleringen fortfarande har en defibrillerbar rytm, ge adrenalin 0,01 mg/kg (max. 1 mg) i.v. eller i.o. och amiodaron 5 mg/kg (max. 150 mg) i.v. eller i.o.
• Bedöm hjärtrytmen varannan minut och defibrillera om patienten har en defibrillerbar rytm.
• När adrenalin har getts en gång ska det i fortsättningen doseras var 3–5 minut.
• För att förebygga trötthet, byt den som ger bröstkompressioner med 2 minuters mellanrum.
• HLR ska fortsätta tills
  • en perfuserande rytm och spontan blodcirkulation (ROSC) konstateras kliniskt under rytmanalysen (rörelse, normal andning) eller genom monitorering (EtCO₂, blodtryck, ultraljudsundersökning).
  • beslut fattas om att avsluta HLR som resultatlös.

Bild 20.

Avancerad hjärt-lungräddning av barn

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00093g.pdf»10

© European Resuscitation Council 2021, www.erc.edu. The translation is responsibility of Duodecim and the Finnish Resuscitation Council.

Distribution och tillståndsförfrågningar: Suomen Elvytysneuvosto. www.elvytysjulisteet.fi

Defibrillering

• Vid hjärt-lungräddning av ett barn rekommenderas användning av en manuell defibrillator. En rådgivande defibrillator kan användas om inget annat finns tillgängligt.
• Defibrilleringsenergin är 4 J/kg. Rekommenderade energimängder för vuxna (150 J) får inte överskridas «Mercier E, Laroche E, Beck B ym. Defibrillation en...»143, «Deakin CD, Morley P, Soar J ym. Double (dual) sequ...»144.
  • Om patienten har en refraktär eller återkommande VT eller VF, kan man överväga att höja dosen ad 8 J/kg (max. 360 J).
• Elektroderna ska placeras anterolateralt (under höger nyckelben, till vänster i mellanaxillär linje) eller antero-posteriort (mitt på bröstkorgen till vänster om sternum och mitt på ryggen mellan skulderbladen).
• Elektroderna får inte röra vid varandra.

Intensivvård efter hjärt-lungräddning

• Det slutliga resultatet efter en lyckad hjärt-lungräddning beror på många faktorer. Sekundära skador på de vitala organen kan orsakas av nedsatt blodcirkulation, hjärtmuskeldysfunktion efter hjärt-lungräddning, reperfusionsskador eller hypoxemi.
• Även om många faktorer påverkar slutresultatet kan ingen enskild faktor användas som prognosfaktor. Variabler före, under och efter HLR samt biologiska markörer och neuroradiologi ska alla användas vid bedömningen av slutresultatet efter HLR «Stub D, Nichol G. Hospital care after resuscitatio...»149.
• Intensivvården efter hjärt-lungräddning av ett barn genomförs på sjukhus där det finns nödvändig kompetens och vård- och undersökningsmöjligheter «Stub D, Nichol G. Hospital care after resuscitatio...»149.

Hjärt-lungräddningsutbildning för olika målgrupper

• Varje medborgare bör kunna HLR-grunderna för lekmän (identifiering av livlöshet, nödanmälan, hjärt-lungräddning och användning av en rådgivande defibrillator).
• Den yrkesutbildade personal som deltar i HLR ska behärska HLR-åtgärderna enligt de uppdaterade anvisningarna.
• HLR-färdigheterna upprätthålls bäst genom regelbunden träning som enligt rekommendationerna bör upprepas med 2–12 månaders mellanrum.

Centrala mål för hjärt-lungräddningsutbildning

• I HLR-undervisningen bör ingå
  • effektiv HLR
  • säker användning av rådgivande defibrillator.
• I utbildningen i avancerad hjärt-lungräddning ska undervisningen dessutom innehålla
  • hantering av icke-tekniska färdigheter, såsom teamarbete och ledning av teamet samt beslutsfattande och upprätthållande av lägesuppfattningen, så att den grundläggande HLR håller hög kvalitet.
  • identifiering och uteslutande av orsaker som ska behandlas samt hantering av specialsituationer
  • tekniska färdigheter i samband med hjärt-lungräddning, såsom hantering av luftvägarna och öppnande av kärlförbindelse (i.v. eller i.o.).
  • omedelbar vård efter hjärt-lungräddning.

Individuell vårdplan och hjärt-lungräddning

• Att utarbeta vårdplaner tillsammans med patienten är en viktig del av processen för vårdmetoder och beslutsfattande i livets slutskede. Patienten har möjlighet att anteckna sitt livstestamente i Mina Kanta.
• Ett plötsligt hjärtstopp som potentiellt kan behandlas bör urskiljas från en förväntad död på grund av en underliggande sjukdom, varvid man inte ska inleda hjärt-lungräddning.
• Vårdplanen ska vara lättillgänlig i patientdatasystemet och även alla som deltar i vården i akuta och överraskande situationer ska ha tillgång till vårdplanen. I vårdplanen ska man också dra upp riktlinjer för hanteringen av akuta situationer och vid livets slutskede. Valvira betonar att ett DNAR-beslut inte är en vårdplan «Valviran ohje. Dnro 4141/06.00.00.05/2015. Hoitosu...»159.

Beslut om inledande och avslutande av hjärt-lungräddning

• Akutvården och vårdinrättningar ska ha uttryckliga principer för avhållande från hjärt-lungräddning och avslutande av den.
• Man ska avstå från hjärt-lungräddning eller avbryta den om
  • hjälparen utsätts för livsfara under HLR
  • patienten har en uppenbart dödlig skada eller oåterkalleliga dödstecken
  • patienten har en viljeförklaring eller vårdplan som förbjuder hjärt-lungräddning.
• Avstående från eller avbrytande av hjärt-lungräddning ska övervägas om
  • patientens rytm är asystole efter en 20 minuter lång medicinsk avancerad hjärt-lungräddning utan tydlig behandlingsbar orsak
    • På basis av läkarens patientspecifika prövning kan man fatta beslut om att avbryta HLR tidigare, i synnerhet om fördröjningen vid ankomst till platsen är lång.
  • patienten har hittats livlös, utgångsrytmen är en icke-defibrillerbar rytm och på grund av patientens svåra underliggande sjukdomar och dåliga livskvalitet som personalen känner till, skulle den skada som HLR medför sannolikt vara större för patienten än den nytta den medför.
• Följande fynd ska inte ensamma användas som kriterier för inledande eller avbrytande av hjärt-lungräddning:
  • pupillstorlek och ljusreaktion
  • längden av HLR
  • utandningens koldioxidvärde
  • underliggande sjukdomar
  • utgångssituationens laktatvärde
  • självmordsförsök.
• I en HLR-situation ska man även i patientjournalen anteckna orsaken till avstående från och avbrytning av HLR.

Hjärt-lungräddning påbörjad av lekman

• Akutvården ska för sin del stödja lekmännens möjlighet att inleda hjärt-lungräddning.
  • En lekman som ger HLR bör alltid tackas för HLR.
  • Akutvården ska förstå vikten av den tidiga hjärt-lungräddningen som lekmannen inlett och inom sitt eget verksamhetsområde säkerställa att den HLR som utförs av en lekman utgör en del av vårdkedjan.
  • Akutvården ska sträva efter att identifiera situationer där hjärt-lungräddning som påbörjats av lekmän har särskilt stor betydelse för patientens överlevnad.

Anhörigas närvaro under hjärt-lungräddning

• I HLR-situationer ska de anhöriga erbjudas möjlighet att närvara om man tryggt kan lösgöra en person från HLR-teamet till stöd för de anhöriga och berätta om händelseförloppet «Dainty KN, Atkins DL, Breckwoldt J ym. Family pres...»160.
• Hälso- och sjukvårdspersonalen ska också öva och förbereda sig på hur de anhöriga informeras om HLR.
• Inom akutvården och på vårdinrättningar ska personalen utbildas i att identifiera behovet av psykosocialt stöd hos anhöriga och personer som deltagit i vården i samband med behandling av hjärtstopp.

Överlevnadskedja (Chain of survival)

• Med överlevnadskedja avses en helhet som gör det möjligt för offret att överleva ett plötsligt hjärtstopp «Nolan J, Soar J, Eikeland H. The chain of survival...»161.

Mätning av HLR prestanda

• Organisationer eller gemenskaper som behandlar hjärtstopp ska mäta och jämföra HLR-resultaten samt utveckla prestandan enligt principen om kontinuerlig förbättring «Greif R, Bhanji F, Bigham BL ym. Education, Implem...»17.

Tekniska tillämpningar som en del av gemenskapens inkluderande

• Det rekommenderas starkt att effektiva tekniker tas i bruk «Greif R, Bhanji F, Bigham BL ym. Education, Implem...»17 med vilka
  • hjärt-lungräddning som inleds av lekmän ökas
  • tiden som går åt till att inleda bröstkompressioner och till den första defibrilleringen förkortas.

Internationella HLR-dagen

• Suomen Elvytysneuvosto stöder olika organisationer och sammanslutningar i att delta i den internationella HLR-dagen (World Restart a Heart Day «https://www.erc.edu/about/restart»4), där
  • man ökar medvetenheten om vikten av hjärt-lungräddning och defibrillering som utförs av lekmän
  • så många medborgare som möjligt utbildas i HLR-färdigheter
  • man informerar om ny teknik och praxis som kan rädda fler människoliv.

Barn räddar människoliv (Kids Save Lives)

• Skolorna uppmuntras att genomföra ett riksomfattande program för att lära ut hjärt-lungräddning «https://www.erc.edu/projects/kids-save-lives»3, «Böttiger BW, Lockey A, Georgiou M ym. KIDS SAVE LI...»162, «Böttiger BW, Bossaert LL, Castrén M ym. Kids Save ...»163.
• HLR-förmågan är en viktig medborgarfärdighet som även barn kan lära sig.
• Alla skolelever bör regelbundet få HLR-utbildning årligen.
• Skolelever med HLR-utbildning ska uppmuntras att utbilda familjemedlemmar och vänner.
• HLR-utbildning bör också ges vid läroanstalter på andra och tredje stadiet, i synnerhet för studerande inom undervisnings- och hälso- och sjukvården.

Gemenskapsinitiativ för att främja hjärt-lungräddning

• Hälso- och sjukvårdssystemet bör stödja initiativ riktade till gemenskaper för att utbilda den allmänna befolkningen (bygemenskaper, städer, landskap eller hela befolkningen).

Nödcentraloperatörens roll vid identifiering av hjärtstopp

• Nödcentralsverket uppmuntras att följa upp operatörernas förmåga att identifiera hjärtstopp och att kontinuerligt söka efter sätt att förbättra identifieringen av hjärtstopp «Soar J, Maconochie I, Wyckoff MH ym. 2019 Internat...»23.

Förbättring av prognosen för hjärtstoppspatienter på sjukhus

• Sjukhusen ska ha ett poängsättningssystem för tidig varning för att minska plötsliga hjärtstopp «Greif R, Bhanji F, Bigham BL ym. Education, Implem...»17.
• De patienter som har ett icke-traumatiskt hjärtstopp utanför sjukhuset ska transporteras till ett ändamålsenligt sjukhus för vård efter HLR, där det finns möjligheter till jourmässig interventionell kardiologi, intensivvård och prognosbedömning.