Hjärnskador

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Anestesiologförenings sektion för neuroanestesi, Finlands Fysiaterförening, Finlands Neurokirurgiska Förening, Neurologiska Föreningen i Finland, Neuropsykologiska Föreningen i Finland och Försäkringsläkarnas Förening i Finland
13.4.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Aivovammat «Aivovammat»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • En hjärnskada är en funktionell eller strukturell skada på hjärnan orsakad av yttre kraft.
  • Diagnosen för hjärnskada baserar sig på symtomen och de kliniska fynden i den akuta fasen samt på fynden vid en datortomografi- eller magnetresonanstomografiundersökning av hjärnan. Baserat på denna information klassificeras hjärnskador i lindriga, medelsvåra och svåra.
  • Den vanligaste orsaken till en hjärnskada är en fallolycka. De viktigaste åtgärderna för att förebygga hjärnskador är minskning av alkoholkonsumtionen och förbättrande av trafiksäkerheten och säkerheten vid idrott (bl.a. krockkuddar, hjälmar och hastighetsbegränsningar).
  • Noggrant antecknande av uppgifterna om händelsen och från undersökningarna i den akuta fasen är viktigt för planeringen av den fortsatta vården och för prognosen samt med tanke på patientens rättssäkerhet.
  • Målet för den prehospitala akutsjukvården, intensivvården och den kirurgiska behandlingen av hjärnskador är att förhindra förvärrande av den hjärnvävnadsskada som redan uppkommit genom att trygga tillräcklig syresättning och blodcirkulation. Eventuella allvarliga intrakraniella traumatiska förändringar konstateras eller utesluts genom datortomografi av huvudet.
  • De flesta hjärnskadorna är lindriga och normalt återhämtar sig patienterna med stöd av symtomatisk behandling och information så att symtomfrihet nås på några veckor eller en månad.
  • En patient som fått en medelsvår eller svår hjärnskada eller som har långvariga symtom bör hänvisas till en hjärnskadepoliklinik eller en neurologisk poliklinik för planering av den fortsatta vården och multidisciplinär medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering.
  • Se videon Identifiering av hjärnskada och diagnostik i initialfasen (längd 25:15) «Aivovamman tunnistaminen ja ensivaiheen diagnostiikka (video)»1.

Avgränsning av ämnet

  • I den här rekommendationen behandlas inte
    • hjärnskador hos barn (under 16 år)
    • kroniska subduralblödningar
    • skador på skallbenet
    • intrakraniella kärlskador och kärlskador i halsområdet
    • upprepade huvudtrauma hos idrottare och deras eventuella följder.

Mål och målgrupper

  • Syftet med rekommendationen är att förenhetliga diagnostik och vårdpraxis vid hjärnskador baserat på vetenskapliga forskningsrön.
  • Rekommendationen är avsedd för all yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med hjärnskador.

Definition av hjärnskada

Epidemiologi

Förebyggande

  • Arbetsgruppen rekommenderar att åtgärderna för förebyggande av hjärnskador ska koncentreras på att
    • minska alkoholkonsumtionen,
    • minska fallrisken för äldre personer,
    • förbättra trafiksäkerheten och säkerheten vid idrott (säkerhetsbälten, hastighetsbegränsningar, krockkuddar, hjälmar osv.).

Diagnostik

Anamnes och klinisk undersökning

Tabell 1. De viktigaste anamnesuppgifterna för en patient med hjärnskada
Anamnes för patient med hjärnskada Att särskilt beakta
Uppgifter om händelsen Beskrivning av traumamekanismen
Händelsens tidpunkt
Symtom Medvetandeförlust och dess varaktighet
Patientens minnesbilder före och efter traumat (amnesins längd)
Kramper
Konfusion, desorientering
Illamående och kräkningar
Huvudvärk
Annan nödvändig information Patientens läkemedel, i synnerhet preparat som påverkar blodkoaguleringen
Rusmedelsbruk
Tidigare hjärnskador och -sjukdomar
Övriga sjukdomar, i synnerhet sådana som påverkar blodkoaguleringen
Tabell 2. De viktigaste kliniska undersökningarna för en patient med hjärnskada, i prioritetsordning
Vitalfunktioner
  • Andning och blodcirkulation
Glasgow Coma Scale (GCS; 3–15 poäng) (tabell «Glasgow Coma Scale (GCS). Vid sammanställande av GCS-poäng ska eventuella faktorer som försvårar bedömningen beaktas, till exempel intubation och ryggmärgsskada. Hos en intuberad patient kan den verbala responsen inte bedömas tillförlitligt....»3)
Tecken på trauma på kroppen
  • Möjligheten för skada på halskotpelare måste beaktas
Yttre tecken på trauma på ansiktet, skalpen och i munnen (t.ex. tänder)
  • Även palpation av skallen
Blödning och/eller likvorläckage från näsa och/eller öron
Neurologiskt status:
  • Kranialnervernas funktion (t.ex. pupiller, ögonmotorik, ansiktsnerven)
  • Orientation, vakenhetsgrad, motorisk oro, minnesfunktion
  • Neurologiska symtom i extremiteterna (sidoskillnader i styrka, koordination, beröringssinne, muskeltonus, reflex)
  • Talproduktion och talets tydlighet samt talförståelse
  • Balans och gång
  • Om möjligt: hörsel och luktsinne
Tabell 3. Glasgow Coma Scale (GCS). Vid sammanställande av GCS-poäng ska eventuella faktorer som försvårar bedömningen beaktas, till exempel intubation och ryggmärgsskada. Hos en intuberad patient kan den verbala responsen inte bedömas tillförlitligt.
Funktion Respons Poäng
Öppnar ögonen Spontant 4
På uppmaning 3
Vid smärtstimuli 2
Öppnar inte 1
Verbal respons Alert och orienterad 5
Konfusorisk, desorienterad 4
Talar osammanhängande 3
Obegripligt mumlande 2
Ingen respons 1
Bästa motoriska respons Följer uppmaning 6
Lokaliserar smärta 5
Avvärjer smärta 4
Patologiskt böjmönster 3
Patologiskt sträckmönster 2
Ingen respons 1
Totalt 3–15 poäng
Bild 1.

Aivoruhje (kontuusio) (nuolet) (kuvassa lukuisat ruhjeet ja lisäksi akuuttia subduraali- ja subaraknoidaalivuotoa)

© Tampereen yliopistollinen sairaala

Bild 2.

Aivokudoksen sisäinen verenvuoto (intraserebraalivuoto) (nuolet) (kuvassa lisäksi nähtävissä akuutti subduraalihematooma)

© Tampereen yliopistollinen sairaala

Bild 3.

TT-kuvassa mikrohemorragit (nuolet), jotka näkyvät usein DAI (diffuusi aksonivaurio) -muutosten yhteydessä.

Magneettitutkimuksen SWI-kuvassa DAI-muutoksiin liittyvä hemosideroosi näkyy niukkasignaalisena eli tummana. Tässä tapauksessa löydöksiä on molemmissa isoaivohemisfääreissä (nuolet).

© Tampereen yliopistollinen sairaala

Bild 4.

Akuutti kovakalvonalainen verenvuoto (subduraalivuoto) (nuolet)

© Tampereen yliopistollinen sairaala

Bild 5.

Kovakalvonulkoinen verenvuoto (epiduraalivuoto) (nuolet)

© Tampereen yliopistollinen sairaala

Bild 6.

Traumaattinen lukinkalvonalainen verenvuoto (subaraknoidaalivuoto) (nuolet) (kuvassa lisäksi nähtävissä akuutti subduraalihematooma ja kontuusio (asteriski)

© Tampereen yliopistollinen sairaala

Bilddiagnostiska undersökningar

Datortomografi (DT)

Magnetresonanstomografi (MRT)

Laboratorieundersökningar

Tabell 4. Laboratorieundersökningar i den akuta fasen för en patient med hjärnskada
Alla
Alkoholhalt i utandningsluften eller i blodet
Vid medelsvåra och svåra skador dessutom
Blodstatus (inkl. blodplättar)
Blodgruppstest
Koagulation (INR eller P-TT, P-APTT)
  • I samband med ADP-receptorhämmare vid behov Multiplate® eller VerifyNow®

Blodglukos
Kalium, natrium och kreatinin i plasma
CRP
Efter övervägande
Drogtest från blod och/eller urin

Diagnostiska specialgrupper

  • Framför allt hos följande patientgrupper kan en eventuell hjärnskada förbli oupptäckt:
    • Multitraumapatienter, i synnerhet de som varit med om en högenergiolycka.
    • Patienter som är under påverkan av alkohol, droger eller läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet (t.ex. sederande preparat).
    • Patienter med smärta, i synnerhet i samband med frakturer i ansiktet.
    • Patienter med ryggmärgs- eller halskotpelarskada.
    • Patienter som har fått ett medvetslöshets- eller krampanfall.
    • Patienter med någon annan sjukdom som påverkar medvetandegraden eller den kognitiva funktionen.
  • Det viktiga är att tänka på möjligheten av en akut hjärnskada och utreda anamnesuppgifter och undersökningsfynd som tyder på detta.

Vårdens brådskandegrad och gradering av vården

Bedömning av svårighetsgrad

Tabell 5. Klassificering av hjärnskadans svårighetsgrad i den akuta fasen. Se även tolkningsanvisningen med förtydligande information «Aivovammat – Vaikeusasteluokitus, tulkintaohje»7.
Hjärnskadans svårighetsgrad Kriterier
Lindrig GCS-poäng 13–15 en halv timme efter traumat och under hela övervakningstiden OCH något av följande:
  1. Medvetslöshet högst 30 minuter
  2. PTA högst 24 timmar
  3. Ett mindre** intrakraniellt fynd orsakat av trauma i DT- eller MRT-undersökning av hjärnan
Medelsvår Ett intrakraniellt fynd orsakat av trauma i DT- eller MRT-undersökning av hjärnan OCH något av följande:
  1. GCS-poäng 9–12 en halv timme efter traumat eller senare
  2. Medvetslöshet över 30 minuter men högst 24 timmar
  3. PTA över 24 timmar men högst 7 dygn
Svår Ett intrakraniellt fynd orsakat av trauma i DT- eller MRT-undersökning av hjärnan OCH något av följande:
  1. GCS-poäng högst 8 en halv timme efter traumat eller senare
  2. Medvetslöshet över 24 timmar
  3. PTA över 7 dygn
** T.ex. en liten mängd blod i subaraknoidalrummet, ett litet subduralt hematom
Bild 7.

Aivovammat – Vaikeusasteluokitus, tulkintaohje.

Avaa kaavion tulostettava versio tästä linkistä «hoi18020f.pdf»1 (PDF)

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Prognos

Akutvård

Akutvård vid lindrig hjärnskada

Akutvård vid medelsvår och svår hjärnskada

  • Målet för all prehospital akutsjukvård, intensivvård och kirurgisk behandling är att förhindra förvärrande av den hjärnvävnadsskada som redan uppkommit (primärskada) och att förhindra eller minska en så kallad sekundärskada «Stocchetti N, Carbonara M, Citerio G ym. Severe tr...»63, «McHugh GS, Engel DC, Butcher I ym. Prognostic valu...»64.
  • Akutvården av medelsvåra och svåra hjärnskador behandlas mer omfattande i materialet med tilläggsinformation «Keskivaikeiden ja vaikeiden aivovammojen hoito»11.
  • Det centrala är att förhindra att det intrakraniella trycket ökar till > 20–25 mmHg.
    • Trycket orsakas av utrymmesbrist som leder till förflyttning av vävnaden och kan till och med orsaka livshotande herniering. Dessa kan leda till ischemi.
  • I behandlingen ska i första hand den traumatiska förändringen som tar plats, oftast blod, avlägsnas och tillräcklig sedering, blodtrycksnivå, syresättning och ventilation ombesörjas.
  • Kramper och feber kan höja det intrakraniella trycket ytterligare.
  • Utrymmesbristen fastställs från DT-bilden, genom att mäta det intrakraniella trycket eller utifrån kliniska fynd.
    • De viktigaste kliniska fynden är följande:
      • Nedsatt medvetandegrad,
      • vidgning av pupillen på skadans sida,
      • motoriska skillnader i kroppshalvorna.
  • Om trångheten orsakas av hjärnsvullnad och svullnaden inte kan minskas med konservativa metoder, kan utrymmet innanför skallbenet ökas
    • genom att avlägsna cerebrospinalvätska via ventrikeln med en ventrikulostomi
    • till slut vid behov genom att avlägsna en tillräckligt stor bit av skallbenet för att ge svullnaden utrymme (dekompressiv hemikraniektomi eller bifrontal kraniektomi).
Tabell 6. Faktorer som förvärrar sekundärskador
Hypotension (systoliskt blodtryck < 120 mmHg eller medelartärblodtryck < 80 mmHg) «McHugh GS, Engel DC, Butcher I ym. Prognostic valu...»64, «Chesnut RM, Marshall LF, Klauber MR ym. The role o...»65, «Butcher I, Maas AI, Lu J ym. Prognostic value of a...»66, «Fuller G, Hasler RM, Mealing N ym. The association...»67
Hypoxi (PaO2 < 8 kPa, SpO2 < 90 %) «McHugh GS, Engel DC, Butcher I ym. Prognostic valu...»64, «Chesnut RM, Marshall LF, Klauber MR ym. The role o...»65, «Brain Trauma Foundation., American Association of ...»68
Högt ICP > 20–25 mmHg «Balestreri M, Czosnyka M, Hutchinson P ym. Impact ...»69, «Treggiari MM, Schutz N, Yanez ND ym. Role of intra...»70
Lågt cerebralt perfusionstryck CPP (MAP-ICP) < 60 mmHg «Balestreri M, Czosnyka M, Hutchinson P ym. Impact ...»69
ICP- och blodtryckssensorn nollas till den yttre hörselgångens nivå för att uppskatta verkligt CPP «Chesnut R, Videtta W, Vespa P ym. Intracranial pre...»71
Hyperventilation «Stocchetti N, Maas AI, Chieregato A ym. Hyperventi...»72, «Coles JP, Fryer TD, Coleman MR ym. Hyperventilatio...»73
Feber «Bohman LE, Levine JM. Fever and therapeutic normot...»74
Kramper och epileptiska utbrott «Hesdorffer DC, Benn EK, Cascino GD ym. Is a first ...»75, «Rossetti AO, Oddo M. The neuro-ICU patient and ele...»76, «Pascarella A, Trojano L, Loreto V ym. Long-term ou...»77
Anemi «Van Beek JG, Mushkudiani NA, Steyerberg EW ym. Pro...»78, «Litofsky NS, Martin S, Diaz J ym. The Negative Imp...»79
Koagulopati «Abdelmalik PA, Boorman DW, Tracy J ym. Acute Traum...»80, «Maegele M, Schöchl H, Menovsky T ym. Coagulopathy ...»81
Hyponatremi «Verbalis JG, Goldsmith SR, Greenberg A ym. Diagnos...»82
Hypo- och hyperglykemi «Van Beek JG, Mushkudiani NA, Steyerberg EW ym. Pro...»78, «Liu-DeRyke X, Collingridge DS, Orme J ym. Clinical...»83, «Griesdale DE, Tremblay MH, McEwen J ym. Glucose co...»84
PaO2 = oxygenpartialtryck i venöst blod, ICP = intrakraniellt tryck, CPP = cerebralt perfusionstryck, MAP = medelartärblodtryck

Prehospital akutsjukvård

Intubering

  • En patient med hjärnskada, vars GCS är ≤ 8, ska i regel intuberas med läkemedel.
  • Oerfaren personal ska inte intubera patienter med hjärnskada «Bossers SM, Schwarte LA, Loer SA ym. Experience in...»88.
  • Om patientens andning är otillräcklig och ingen intubationskunnig person är på plats, ska personalen inom den prehospitala akutsjukvården vid behov se till att luftvägarna hålls öppna med en svalgtub och assistera andningen med en andningsblåsa kopplad till mask för att trygga ett tillräckligt gasutbyte.

Hypotension, hypoxi och ventilation

Monitorering under transport

  • Monitoreringen av en patient med hjärnskada omfattar åtminstone observation av EKG, blodtryck och oxygensaturation.
  • Hos en intuberad patient ska man om möjligt även följa koldioxidhalten i utandningsluften.

Intensivvård

Hypoxi och hypotension

Feber och temperaturkontroll

Epileptiska utbrott, kramper och antiepileptisk profylax

Anemi och koagulationsrubbningar

Blodsocker

Sedering

Smärtbehandling

Vätskebehandling

Nutrition

Reversering av antikoagulantiabehandling

Trombosprofylax

Hypopituitarism och hyponatremi

Multimodal monitorering

Observation av medvetandegrad

Mätning av intrakraniellt tryck (ICP)

Cerebralt perfusionstryck (Cerebral Perfusion Pressure, CPP)

  • Det cerebrala perfusionstrycket är differensen mellan medelartärblodtrycket (mean arterial pressure, MAP) och det intrakraniella trycket (intracranial pressure, ICP).
  • Rekommenderat CPP är 60–70 mmHg och ett tryck som överstiger 70 mmHg ska inte eftersträvas genom vätskebehandling eller inotrop behandling «Carney N, Totten AM, OʼReilly ym. Guideline...»107.

Oxygenpartialtryck i hjärnvävnad

Elektroencefalografi (EEG)

  • Undersökningen kan efter övervägande användas som del av den multimodala monitoreringen i intensivvården.

Behandling av förhöjt intrakraniellt tryck

Bild 8.

Ohjeisto trombiprofylaksian aloittamisesta aivovammapotilaalla. Kuva mukailtu Parklandin protokolla (Pastorek RA ym. J Neurotrauma 2014;31:1737-43)

Avaa kaavion tulostettava versio tästä linkistä «hoi18020b.pdf»2 (PDF)

Kirurgisk behandling

Följdtillstånd efter hjärnskador och undersökning av dem

Symtom

Fysiska symtom och sänkt vakenhetsgrad

Kognitiva symtom

Emotionella och beteendemässiga förändringar

Tabell 7. Indikationerna för hänvisning av en patient med hjärnskada till psykiatrisk bedömning
Behov av att utreda andelen av eventuella psykiska faktorer, då återhämtningen efter hjärnskadan är sämre än förväntat.
Misstänkt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Andra nya psykiska symtom, vars behandling förutsätter bedömning av en psykiater.
Behov av att göra ny bedömning av den psykiatriska behandlingen, när den drabbade har haft en vårdkrävande psykisk störning före hjärnskadan.
Frågor kring orsakssamband, där man vid sidan av ställningstagandet från neurologen också behöver ett ställningstagande av en psykiater.

Neuropsykologisk utredning och dess indikationer

  • Diagnosen av en hjärnskada är klinisk och den kan inte ställas baserat på en neuropsykologisk utredning. Se avsnittet Diagnostik.
  • En neuropsykologisk utredning är viktig när man utreder omfattningen av de symtom som en kliniskt fastställd hjärnskada har orsakat och bedömer patientens arbetsförmåga, rehabiliteringsbehov och återhämtning.
    • Den som genomför undersökningen ska ha tillräckliga kunskaper om bedömning av patienter med hjärnskada.
  • Undersökningen ska göras för alla som har fått en medelsvår eller svår hjärnskada och även vid lindriga skador om de kognitiva symtomen blir långvariga (över 2 månader).
  • En omfattande neuropsykologisk utredning «Aivovammapotilaan laaja neuropsykologinen tutkimus»13 omfattar en intervju, observation, bedömning av beteendet och känslolivet samt en omfattande bedömning av informationshanteringsprocesserna (kognition).
    • Informationshanteringen omfattar följande delområden: uppmärksamhet och koncentration, informationsprocesseringshastighet, allmänna exekutiva funktioner, minnesfunktioner, slutledningsfunktioner, språkliga funktioner, visuella funktioner och motoriska funktioner «Lezak MD, Howieson DB, Bigler ED, Tranel D. Neurop...»215.
  • I den neuropsykologiska utredningen ska även följande information om patienten observeras och antecknas:
    • motivation
    • vakenhetsgrad och eventuell sömnbrist
    • betydande fysiska besvär såsom smärta eller andnöd
    • avvikande beteende
    • läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet och rusmedelsbruk
    • faktorer som har med utvecklingen att göra (t.ex. eventuella inlärningssvårigheter såsom läs- och uppmärksamhetssvårigheter)
    • faktorer som påverkar stämningsläget.
  • Många förändringar som är typiska för följdtillståndet efter en hjärnskada kan vara svåra att få fram i den strukturerade undersökningssituationen och vid svåra skador kan symtommedvetenheten vara bristfällig, varför det behövs intervjuer med patientens anhöriga, arbetskamrater eller andra personer för att bedöma de förändringar som är kopplade till skadan.
  • Behovet av en ny neuropsykologisk undersökning och frågeställningarna till den måste definieras tydligt, eftersom inlärningssvårigheterna gör att tolkningen av resultaten försvåras när undersökningar upprepas.
  • Långvarig uppföljning och till exempel arbetsprövning ger ofta en mer tillförlitlig bild av återhämtningen än ett enstaka uppföljningsbesök hos neuropsykologen.

Fortsatt vård och rehabilitering

Symtomatisk behandling

Tabell 8. Användning av psykofarmaka efter en hjärnskada
Indikation Primära läkemedel
Depression SSRI-preparat, venlafaxin, duloxetin, mirtazapin
Ångest SSRI-preparat, venlafaxin, duloxetin, buspiron
Sömnstörningar Melatonin, mirtazapin (för insomningssvårigheter i andra hand zolpidem eller zopiklon,
och
för osammanhängande sömn i andra hand en liten dos (10 mg) doxepin eller nortriptylin)
Bipolära förstämningssymtom Valproat, karbamazepin, lamotrigin, quetiapin
Psykotiska symtom Nya generationens antipsykospreparat, t.ex. aripiprazol, quetiapin eller olanzapin
Långvarig aggressivitet SSRI-preparat, valproat, karbamazepin eller oxkarbazepin, buspiron, propranolol eller pindolol

Medicinsk rehabilitering

Allmänt

  • Mångprofessionella holistiska rehabiliteringsprogram och ett mångprofessionellt arbetssätt vid enheter med expertis om neurologisk rehabilitering påskyndar återhämtningen och förbättrar funktionsförmågan och livskvaliteten vid medelsvåra och svåra hjärnskador «Moniammatillisella kuntoutuksella voidaan ilmeisesti nopeuttaa toipumista ja parantaa toimintakykyä keskivaikeissa ja vaikeissa aivovammoissa.»B.
    • Rehabiliteringspatientens egen aktivitet och motivation är centrala med tanke på prognosen.
  • Rehabiliteringen ska vara målinriktad och tillräckligt intensiv och basera sig på en rehabiliteringsplan (Hälso- och sjukvårdslag 2011 «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2010/20101326»14), «Terveydenhuoltolaki 2011: (https://www.finlex.fi/f...»253.
  • Vid bedömning av rehabiliteringspatientens helhetssituation och planering av rehabiliteringen ska man utöver skadan och de begränsningar av funktionerna som den orsakar även beakta rehabiliteringspatientens styrkor samt individuella faktorer och omgivningsfaktorer som stöder återhämtningen och deltagandet (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF; WHO, Stakes), «WHO, Stakes. ICF: Toimintakyvyn, toimintarajoittei...»254.
    • Socialarbete och rehabiliteringshandledning har ofta en central betydelse.
  • I synnerhet unga hjärnskadepatienter behöver ofta ett långvarigt stöd och uppföljning av den yrkesinriktade rehabiliteringen «Fadyl JK, McPherson KM. Approaches to vocational r...»255.
  • Handledning av familjen och näromgivningen är en viktig del av all rehabilitering för patienter med hjärnskada.
  • Anpassningsträning och kamratstöd baserar sig på hälsovårdslagstiftning, till exempel gällande tjänster och stödåtgärder på grund av invaliditet «Laki vammaisuuden perusteella järjestettävistä pal...»256.
  • Kontakterna mellan olika vårdgivande instanser är viktigt för att komma överens om gemensamma mål och rehabiliteringsmetoder.
  • Behandlingen av ett eventuellt rusmedelsberoende måste inledas innan en medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering påbörjas «Graham DP, Cardon AL. An update on substance use a...»257.
  • En del patienter med hjärnskada kan möjligtvis även utnyttja tekniska möjligheter för rehabilitering på distans och handledningstjänsterna inom yrkesinriktad rehabilitering.
  • Deltagande via webben kan även utnyttjas i till exempel den första informationen och anpassningsträningen «Salminen A-L, Hiekkala S H, Stenberg J-H, toim. Et...»258.
  • Vid lindriga hjärnskador behövs vanligtvis ingen egentlig rehabilitering.
  • Vid hjärnskador som är svårare än lindriga ska arbetsförmågan och rehabiliteringsbehovet bedömas och vid behov ska det upprättas en behandlings- och rehabiliteringsplan som följs upp och uppdateras «Barman A, Chatterjee A, Bhide R. Cognitive Impairm...»259.
    • Då rekommenderas att den mångprofessionella arbetsgruppen består av neurolog, neuropsykolog och rehabiliteringshandledare eller socialarbetare samt vid behov fysioterapeut, ergoterapeut, talterapeut och sjukskötare.
    • Av den individuella planen för medicinsk rehabilitering ska det framgå planens längd, målsättningarna, terapiformerna som används, terapifrekvensen, tiden som används för terapierna, eventuell periodisering av terapierna och genomförande av dem i grupp samt plats (öppenvården eller avdelning).
    • En del patienter har även efter den intensiva rehabiliteringsperioden nytta av underhållande rehabilitering med låg frekvens «Turner-Stokes L, Pick A, Nair A ym. Multi-discipli...»56.
      • Målet ska vara att hitta meningsfull och rehabiliterande hobby- eller arbetsverksamhet om ingen arbetsförmåga kan uppnås.
    • Socialarbetaren kan hjälpa med att söka de förmåner som behövs (t.ex. sjukdagpenning, rehabiliteringsstöd, färdtjänst för personer med svår funktionsnedsättning, ökade hemvårdskostnader, stöd för närståendevård, vårdbidrag för pensionstagare och handikappstöd).
  • Efter en svårhjärnskada bör rehabilitering (bl.a. fysioterapi) påbörjas redan under intensivvården och bäddavdelningsvården «Andelic N, Bautz-Holter E, Ronning P ym. Does an e...»260.
    • En del av personerna som fått en svår hjärnskada har nytta av rehabilitering på avdelningen genast efter akutvården och en del, på grund av en svag symtommedvetenhet, först senare när återhämtningen framskrider «Zhu XL, Poon WS, Chan CC ym. Does intensive rehabi...»261, «Sandhaug M, Andelic N, Vatne A ym. Functional leve...»262.
    • En rehabiliteringsperiod på avdelningen kan beroende på de individuella behoven omfatta fysio-, ergo- och talterapi samt neuropsykologisk rehabilitering. I vårdarbetet används ett rehabiliterande arbetssätt.
    • Under rehabiliteringsprocessen för en patient med hjärnskada bedöms hjälpmedelsbehovet och görs erforderliga ändringsarbeten i hemmet för att möjliggöra boende i hemmet.
    • En del patienter med svår hjärnskada kan behöva en personlig assistent och stödda boendetjänster för att göra det möjligt att klara livet hemma och ärenden utanför hemmet.
    • En del patienter kan dra nytta av rehabilitering på avdelning även i ett senare skede, om åtgärderna inom öppenvårdsrehabiliteringen är otillräckliga.
  • Arbetsfördelningen inom och aktörerna som deltar i rehabilitering anges i tabell «Aktörer vid rehabilitering av en patient med hjärnskada...»9.
Tabell 9. Aktörer vid rehabilitering av en patient med hjärnskada
Rehabiliteringen betalas av Medicinsk rehabilitering Yrkesinriktad rehabilitering
Hälso- och sjukvården Alla medborgare, om ingen annan ersättande instans finns
Rehabilitering i direkt anslutning till sjukhusvården
FPA Under 65-åringar
- krävande rehabilitering
- rehabiliteringsplan upprättad inom den offentliga hälso- och sjukvården
Rehabilitering enligt prövning
Unga
Personer som ej är etablerade i arbetslivet
Försäkringsbolag Personer som invalidiserats i en arbets- eller trafikolycka Personer som invalidiserats i en arbets- eller trafikolycka*
Arbetspensionsbolag Yrkesverksamma **
Statskontoret Personer som invalidiserats som beväring eller i krishantering
Statligt anställda
Personer som invalidiserats som beväring eller i krishantering
Statligt anställda
Arbets- och näringsbyråer Arbetslösa med funktionshinder
* Rehabiliteringen för personer som invalidiserats i oförsäkrat arbete sköts av Olycksfallsförsäkringscentralen. I situationer där trafikförsäkringen har försummats sköts rehabiliteringen av Trafikförsäkringscentralen.
** Möjligheten för yrkesinriktad rehabilitering utreds alltid innan invalidpension beviljas och den kan även ansökas separat. Olycksfallsförsäkringsbolag och trafikförsäkringsbolag är dock de primära instanserna.

Neuropsykologisk rehabilitering

Psykoterapi

Fysio-, ergo- och talterapi

Behandling och rehabilitering av patienter i vegetativt tillstånd

  • En patient i vegetativt tillstånd är inte medveten om sin omgivning. Hen kan ha spontana rörelser och mimik och ögonen kan vara öppna. Patienten talar inte och reagerar inte på yttre stimuli med mer än högst reflexartade rörelser. Patienten har blåspares och tarmpares och nutrition ges via sond eller PEG. Enligt olika definitioner ska tillståndet ha fortgått minst 12 månader «Bernat JL. Chronic disorders of consciousness. Lan...»279, «Giacino JT, Kalmar K. The vegetative and minimally...»280. Av patienterna med svår hjärnskada är 2–3 % i vegetativt tillstånd sex månader efter traumat «Tang Q, Lei J, Gao G ym. Prevalence of persistent ...»281.
    • I vårdarbetet ska fokus ligga på hygien och hudvård.
    • Av rehabiliterande åtgärder har patienterna främst nytta av upprätthållande av ledernas rörelseomfång och positionsbehandling för att förbättra vårdberoendet.
  • En del av patienterna i vegetativt tillstånd kan övergå till ett så kallat minimalt medvetandetillstånd (minimally conscious state, MCS), där patienten har återkommande, dock ofta inkonsistenta tecken på medvetande.
    • Patienterna kan till exempel ha ändamålsenliga reaktioner på verbala uppmaningar eller sensorisk stimulering.
    • I EEG ses reaktivitet i form av ökad elektrisk aktivitet i hjärnan vid yttre stimuli.
    • Behandlingen och rehabiliteringen av MCS-patienterna ska fokusera på smärtbehandling, lindrande av spasticiteten och som rehabiliteringsåtgärder upprätthållande av ledernas rörelseomfång och vänjande vid att sitta.
    • Hälso- och sjukvården bär ersättningsansvaret för rehabiliteringen av en patient som vårdas på anstalt.
  • Återhämtning från vegetativt tillstånd och minimalt medvetandetillstånd till ett meningsfullt och självständigt liv är ytterst osannolikt, men i medvetandegraden kan förbättring ske flera år efter skadan «Andriessen TM, Horn J, Franschman G ym. Epidemiolo...»282, «Nakase-Richardson R, Whyte J, Giacino JT ym. Longi...»283, «Lammi MH, Smith VH, Tate RL ym. The minimally cons...»284, «Estraneo A, Moretta P, Loreto V ym. Late recovery ...»285.

Yrkesinriktad rehabilitering och arbetsförmåga

  • Yrkesinriktad rehabilitering omfattar de åtgärder som syftar till att stödja en invalidiserad eller långtidssjuk persons inträde till arbete, fortsatt arbete eller återgång i arbete.
    • Den yrkesinriktade rehabiliteringen kan omfatta utbildning, träning, handledning, förändringar i arbetsmiljön, stöd för näringsidkande och yrkesutövning och lönesubvention till arbetsgivaren samt olika former av specialsysselsättning för personer med funktionshinder.
  • Hos patienter med hjärnskada främjar tydligen den yrkesinriktade rehabiliteringen återgången i arbete «Aivovammapotilaiden ammatillinen kuntoutus ilmeisesti edistää työhönpaluuta.»C.
  • En regelbunden dygnsrytm och att återgången i arbete sker vid rätt tidpunkt har stor betydelse för rehabiliteringen och förbättringen av livskvaliteten «Wäljas M, Iverson GL, Lange RT ym. Return to work ...»286.
  • Om hjärnskadan har klassificerats som lindrig i den initiala fasen, är målet vanligtvis återgång i det tidigare arbetet eller studierna «Wäljas M, Iverson GL, Lange RT ym. Return to work ...»286.
  • Planeringen av den yrkesinriktade rehabiliteringen ska integreras i rehabiliteringsprocessen tillsammans med medicinsk rehabilitering redan i ett tidigt skede «Fadyl JK, McPherson KM. Approaches to vocational r...»255.
  • Återgången i arbetet efter en hjärnskada ligger i Finland på en lägre nivå i internationell jämförelse, och därmed borde stödåtgärderna för sysselsättning av personer med funktionshinder ökas «Konsensuslausuma. Äkillisten aivovaurioiden jälkei...»181.
  • Ett samarbete med till exempel företagshälsovården eller läroanstalten är viktigt.
    • Återgången i arbete kan genomföras till exempel med hjälp av arbetsprövning, deltidsarbete eller omskolning.
    • Arbetsprövning ska vara tillräckligt långvariga (t.ex. 3 månader) och arbetstiden ska ökas gradvis.
    • Som stöd för studierna kan det till exempel utarbetas en individuell studieplan.
  • Arbets- eller utbildningsprövning kan framför allt hos unga personer användas även som en rehabiliterande åtgärd, även om uppnående av arbetsförmåga ter sig osäkert «Konsensuslausuma. Äkillisten aivovaurioiden jälkei...»181.
  • Bedömningen av arbetsförmågan baserar sig på uppgifter om vilka krav patientens yrke och arbete ställer, undersökningsresultat, eventuella andra sjukdomar och funktionella inskränkningar samt observationer av den återstående funktionsförmågan.
    • Det är ofta omöjligt att bedöma de neuropsykologiska och neuropsykiatriska symtomen vid en normal läkarundersökning. Därför bör även en neuropsykologisk utredning inkluderas i den kliniska bedömningen av arbetsförmågan för en patient med hjärnskada.
    • Ett arbetsförsök är ett användbart sätt att bedöma den återstående arbetsförmågan och symtomen och det kan användas som stöd för återgången i arbete.
    • Alltför tidig återgång i arbete utan ett arbetsförsök med stöd kan leda till utmattning och därigenom till sekundär symtombildning och till att problematiken blir långdragen.
  • I försäkringsanstalten bedöms arbetsförmågan enligt den tillämpliga lagstiftningen. Utöver det ovan nämnda innefattar bedömningen bland annat utredning av studie- och arbetshistorian före skadan och utredning av förvärvsförmågan efter invalidiseringen.

Bedömning av körförmågan

  • Trafiksäkerhetsverket Traficom har utarbetat anvisningar om bedömning av körhälsan: «https://www.trafi.fi/liikennejarjestelma/liikenne_ja_terveys/tieliikenne_ja_terveys/ajoterveysohjeet_laakarille»18.
  • I anvisningen rekommenderas efter en lindrig hjärnskada en månads körförbud, efter en medelsvår hjärnskada tre månaders körförbud och efter en svår hjärnskada åtminstone sex månaders körförbud.
    • I det sistnämnda fallet görs alltid en anmälan till polisen.
    • Efter en hjärnskakning behövs körförbud oftast inte.
    • Se även avsnittet Symtom (epilepsirisk) och Traficoms anvisningar om epilepsi.
  • I regel behövs ett utlåtande från en neurolog för bedömning av körförmågan vid en hjärnskada som har orsakat bestående kognitiva symtom.
    • Det kan vara bra att göra en neuropsykologisk utredning när körförmågan bedöms.
    • I oklara fall rekommenderas att personen efter körförbudets utgång avlägger antingen ett körprov för bedömning av körhälsan eller genomgår en omfattande utredning av körförmågan.
    • Vid bedömning av körförmågan är det väsentligt att bedöma trötthetsfenomenet samt förmågan att upprätthålla och dela uppmärksamheten, framför allt om körförmågan är kopplad till arbetsförmågan.
  • Vid etablerade följdtillstånd efter en hjärnskada förutsätter anmälningsskyldigheten och ett permanent körförbud för förare i grupp 1 i regel mycket svåra följder av en hjärnskada (invaliditetsklass 16).
  • För förare i grupp 2 (yrkeschaufför och tunga fordon) förutsätter anmälningsskyldigheten och ett permanent körförbud i regel åtminstone medelsvåra följder av en hjärnskada (invaliditetsklass 6) «Taylor JF (toim.) Medical aspects of fitness to dr...»288, «Gray JM, Shepherd M, McKinlay WW ym. Negative symp...»289.
    • En medelsvår hjärnskada utgör alltså ett hinder för yrkeskörning och för framförande av tunga fordon, till dess att det har konstaterats att följdtillståndet efter skadan är högst lindrig.

Bedömning av orsakssamband och bestående men

  • Bedömningen av det medicinska orsakssambandet i följdtillstånd efter en hjärnskada kräver att man sätter sig in i uppgifterna om händelsen från den initiala fasen och patientjournalerna som utarbetats i den initiala fasen.
  • När orsakssambandet övervägs är det centralt att utreda om de diagnostiska kriterierna för en hjärnskada uppfylls och vad svårighetsgraden har varit i den initiala fasen.
  • På funktionsförmågan hos en patient med hjärnskada kan även av hjärnskadan oberoende hälsofaktorer och psykosociala faktorer, som eventuellt har föregått hjärnskadan, inverka.
  • Bedömningen av bestående men är kopplad till menersättningen för patienter med försäkring (trafik-, olycksfalls- eller patientskadeförsäkring).
Tabell 10. Invaliditetsklassificeringen av följdtillstånd efter hjärnskada
Följdtillstånd Invaliditetsklass
Lindrigt följdtillstånd av hjärnskada 0–5
Uppgifterna från den initiala fasen tyder på lindrig eller medelsvår hjärnskada.
Lindriga permanenta symtom, såsom benägenhet för huvudvärk, minnesosäkerhet vid stress, något nedsatt stresströskel.
Den sociala kapaciteten är oförändrad.
Medelsvårt följdtillstånd av hjärnskada 6–10
Uppgifterna från den initiala fasen tyder på åtminstone medelsvår hjärnskada.
Lindriga, men tydligt skadliga permanenta symtom, såsom upprepad huvudvärk, försvagat minne, trötthet och initiativlöshet. Den sociala kapaciteten är något försvagad.
Vid undersökningar konstateras störande svårigheter bland annat i exekutiva funktioner och minne. Även speciella kognitiva rubbningar, epilepsi eller lindriga förlamningar kan förekomma.
Svårt följdtillstånd av hjärnskada 11–15
Uppgifterna från den initiala fasen tyder på en svår hjärnskada.
Det förekommer medelsvåra eller svåra symptom, såsom betydande huvudvärksbesvär eller tydlig försämring av den kognitiva kapaciteten, vilka är kännbara och i betydande utsträckning försvårar den dagliga verksamheten. Den sociala kapaciteten är tydligt försvagad. Även olika grader av neurologiska bortfallssymtom, såsom pareser och verbala rubbningar eller epilepsianfall, kan förekomma.
Kan tidvis behöva handledning och tillsyn av en annan person.
Mycket svårt följdtillstånd av hjärnskada 16–20
Uppgifter från ett tidigt skede tyder på en synnerligen svår hjärnskada.
Synnerligen svåra symtom, såsom tetraplegi, svår ataxi, svårbehandlad epilepsi. Sänkningen av den kognitiva nivån är omfattande och betydande. Personlighetsförändringar, svårigheter med exekutiva funktioner, långsamhet och andra neuropsykologiska fynd är så svåra att daglig hjälp och tillsyn behövs.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Anestesiologförenings sektion för neuroanestesi, Finlands Fysiaterförening, Finlands Neurokirurgiska Förening, Neurologiska Föreningen i Finland, Neuropsykologiska Föreningen i Finland och Försäkringsläkarnas Förening i Finland

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Aivovammat»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Susanna Melkas

Litteratur

Hjärnskador. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Anestesiologförenings sektion för neuroanestesi, Finlands Fysiaterförening, Finlands Neurokirurgiska Förening, Neurologiska Föreningen i Finland, Neuropsykologiska Föreningen i Finland och Försäkringsläkarnas Förening i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»21

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Menon DK, Schwab K, Wright DW ym. Position statement: definition of traumatic brain injury. Arch Phys Med Rehabil 2010;91:1637-40 «PMID: 21044706»PubMed
  2. Peeters W, van den Brande R, Polinder S ym. Epidemiology of traumatic brain injury in Europe. Acta Neurochir (Wien) 2015;157:1683-96 «PMID: 26269030»PubMed
  3. Brazinova A, Rehorcikova V, Taylor MS ym. Epidemiology of Traumatic Brain Injury in Europe: A Living Systematic Review. J Neurotrauma 2016;: «PMID: 26537996»PubMed
  4. Roozenbeek B, Maas AI, Menon DK. Changing patterns in the epidemiology of traumatic brain injury. Nat Rev Neurol 2013;9:231-6 «PMID: 23443846»PubMed
  5. Nguyen R, Fiest KM, McChesney J ym. The International Incidence of Traumatic Brain Injury: A Systematic Review and Meta-Analysis. Can J Neurol Sci 2016;43:774-785 «PMID: 27670907»PubMed
  6. Fu TS, Jing R, Fu WW ym. Epidemiological Trends of Traumatic Brain Injury Identified in the Emergency Department in a Publicly-Insured Population, 2002-2010. PLoS One 2016;11:e0145469 «PMID: 26760779»PubMed
  7. Isokuortti H, Iverson GL, Kataja A ym. Who Gets Head Trauma or Recruited in Mild Traumatic Brain Injury Research? J Neurotrauma 2016;33:232-41 «PMID: 26054639»PubMed
  8. Parry-Jones BL, Vaughan FL, Miles Cox W. Traumatic brain injury and substance misuse: a systematic review of prevalence and outcomes research (1994-2004). Neuropsychol Rehabil 2006;16:537-60 «PMID: 16952892»PubMed
  9. Levin HS, Diaz-Arrastia RR. Diagnosis, prognosis, and clinical management of mild traumatic brain injury. Lancet Neurol 2015;14:506-17 «PMID: 25801547»PubMed
  10. Ruff RM, Iverson GL, Barth JT ym. Recommendations for diagnosing a mild traumatic brain injury: a National Academy of Neuropsychology education paper. Arch Clin Neuropsychol 2009;24:3-10 «PMID: 19395352»PubMed
  11. Undén J, Ingebrigtsen T, Romner B ym. Scandinavian guidelines for initial management of minimal, mild and moderate head injuries in adults: an evidence and consensus-based update. BMC Med 2013;11:50 «PMID: 23432764»PubMed
  12. King NS, Crawford S, Wenden FJ ym. Measurement of post-traumatic amnesia: how reliable is it? J Neurol Neurosurg Psychiatry 1997;62:38-42 «PMID: 9010398»PubMed
  13. Friedland D, Swash M. Post-traumatic amnesia and confusional state: hazards of retrospective assessment. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2016;87:1068-74 «PMID: 26888959»PubMed
  14. Sherer M, Sander AM, Maestas KL ym. Accuracy of self-reported length of coma and posttraumatic amnesia in persons with medically verified traumatic brain injury. Arch Phys Med Rehabil 2015;96:652-8 «PMID: 25461819»PubMed
  15. Haydel MJ, Preston CA, Mills TJ ym. Indications for computed tomography in patients with minor head injury. N Engl J Med 2000;343:100-5 «PMID: 10891517»PubMed
  16. Stiell IG, Wells GA, Vandemheen K ym. The Canadian CT Head Rule for patients with minor head injury. Lancet 2001;357:1391-6 «PMID: 11356436»PubMed
  17. National Institute for Health and Clinical Excellence: Guidance. Head Injury: Triage, Assessment, Investigation and Early Management of Head Injury in Children, Young People and Adults. Editors, National Clinical Guideline Centre (UK). Source, London: National Institute for Health and Care Excellence (UK); 2014 Jan.
  18. Luccichenti G, Giugni E, Péran P ym. 3 Tesla is twice as sensitive as 1.5 Tesla magnetic resonance imaging in the assessment of diffuse axonal injury in traumatic brain injury patients. Funct Neurol 2010;25:109-14 «PMID: 20923609»PubMed
  19. Shenton ME, Hamoda HM, Schneiderman JS ym. A review of magnetic resonance imaging and diffusion tensor imaging findings in mild traumatic brain injury. Brain Imaging Behav 2012;6:137-92 «PMID: 22438191»PubMed
  20. Valanne L, Brander A. Diffuusiotensorikuvaus ja aivovamman jälkitila. Duodecim 2013;129:1449-55 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo11116»22
  21. Wortzel HS, Kraus MF, Filley CM ym. Diffusion tensor imaging in mild traumatic brain injury litigation. J Am Acad Psychiatry Law 2011;39:511-23 «PMID: 22159979»PubMed
  22. Van Boven RW, Harrington GS, Hackney DB ym. Advances in neuroimaging of traumatic brain injury and posttraumatic stress disorder. J Rehabil Res Dev 2009;46:717-57 «PMID: 20104401»PubMed
  23. Currie S, Saleem N, Straiton JA ym. Imaging assessment of traumatic brain injury. Postgrad Med J 2016;92:41-50 «PMID: 26621823»PubMed
  24. Toth A. Magnetic Resonance Imaging Application in the Area of Mild and Acute Traumatic Brain Injury: Implications for Diagnostic Markers?. Kirjassa: Brain Neurotrauma: Molecular, Neuropsychological, and Rehabilitation Aspects. Kobeissy FH.(toim.), Boca Raton (FL): CRC Press/Taylor & Francis; 2015. Chapter 24.
  25. Gardner A, Iverson GL, Stanwell P. A systematic review of proton magnetic resonance spectroscopy findings in sport-related concussion. J Neurotrauma 2014;31:1-18 «PMID: 24047225»PubMed
  26. Amyot F, Arciniegas DB, Brazaitis MP ym. A Review of the Effectiveness of Neuroimaging Modalities for the Detection of Traumatic Brain Injury. J Neurotrauma 2015;32:1693-721 «PMID: 26176603»PubMed
  27. Ross DE. Review of longitudinal studies of MRI brain volumetry in patients with traumatic brain injury. Brain Inj 2011;25:1271-8 «PMID: 22077533»PubMed
  28. Koerte IK, Hufschmidt J, Muehlmann M, Lin AP, Shenton ME. Advanced Neuroimaging of Mild Traumatic Brain Injury. Kirjassa: Translational Research in Traumatic Brain Injury. Laskowitz D, Grant G (toim.). Boca Raton (FL): CRC Press/Taylor and Francis Group; 2016. Chapter 13.
  29. Bogoslovsky T, Gill J, Jeromin A ym. Fluid Biomarkers of Traumatic Brain Injury and Intended Context of Use. Diagnostics (Basel) 2016;6: «PMID: 27763536»PubMed
  30. Zetterberg H, Blennow K. Fluid biomarkers for mild traumatic brain injury and related conditions. Nat Rev Neurol 2016;12:563-74 «PMID: 27632903»PubMed
  31. Holm L, Cassidy JD, Carroll LJ ym. Summary of the WHO Collaborating Centre for Neurotrauma Task Force on Mild Traumatic Brain Injury. J Rehabil Med 2005;37:137-41 «PMID: 16040469»PubMed
  32. American Congress of Rehabilitation Medicine. Mild Traumatic Brain Injury Committee of the Head Injury Interdisciplinary Special Interest Group. Definition of mild traumatic brain injury. J Head Trauma Rehabil 1993;3:86-7
  33. Assistant Secretary of Defense. Traumatic brain injury: Updated definition and reporting. Washington, DC: Department of Defense; 2015. «https://health.mil/Policies/2015/04/06/Traumatic-Brain-Injury-Updated-Definition-and-Reporting»23
  34. Department of Veterans Affairs Department of Defense. Version 2.0 – 2016. Va/DoD-suositus (sivu 7): «https://www.healthquality.va.gov/guidelines/Rehab/mtbi/mTBICPGFullCPG50821816.pdf»24
  35. McCrory P, Meeuwisse W, Dvorák J ym. Consensus statement on concussion in sport-the 5th international conference on concussion in sport held in Berlin, October 2016. Br J Sports Med 2017;51:838-847 «PMID: 28446457»PubMed
  36. Carter EL, Hutchinson PJ, Kolias AG ym. Predicting the outcome for individual patients with traumatic brain injury: a case-based review. Br J Neurosurg 2016;30:227-32 «PMID: 26853860»PubMed
  37. Silverberg ND, Gardner AJ, Brubacher JR ym. Systematic review of multivariable prognostic models for mild traumatic brain injury. J Neurotrauma 2015;32:517-26 «PMID: 25222514»PubMed
  38. Roozenbeek B, Lingsma HF, Lecky FE ym. Prediction of outcome after moderate and severe traumatic brain injury: external validation of the International Mission on Prognosis and Analysis of Clinical Trials (IMPACT) and Corticoid Randomisation After Significant Head injury (CRASH) prognostic models. Crit Care Med 2012;40:1609-17 «PMID: 22511138»PubMed
  39. Rahul Raj. Väitöskirja: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/136566/prognost.pdf?sequence «https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/136566/prognost.pdf?sequence»25
  40. Steyerberg EW, Mushkudiani N, Perel P ym. Predicting outcome after traumatic brain injury: development and international validation of prognostic scores based on admission characteristics. PLoS Med 2008;5:e165; discussion e165 «PMID: 18684008»PubMed
  41. MRC CRASH Trial Collaborators., Perel P, Arango M ym. Predicting outcome after traumatic brain injury: practical prognostic models based on large cohort of international patients. BMJ 2008;336:425-9 «PMID: 18270239»PubMed
  42. Carroll LJ, Cassidy JD, Cancelliere C ym. Systematic review of the prognosis after mild traumatic brain injury in adults: cognitive, psychiatric, and mortality outcomes: results of the International Collaboration on Mild Traumatic Brain Injury Prognosis. Arch Phys Med Rehabil 2014;95:S152-73 «PMID: 24581903»PubMed
  43. Lingsma HF, Yue JK, Maas AI ym. Outcome prediction after mild and complicated mild traumatic brain injury: external validation of existing models and identification of new predictors using the TRACK-TBI pilot study. J Neurotrauma 2015;32:83-94 «PMID: 25025611»PubMed
  44. Cnossen MC, Winkler EA, Yue JK ym. Development of a Prediction Model for Post-Concussive Symptoms following Mild Traumatic Brain Injury: A TRACK-TBI Pilot Study. J Neurotrauma 2017;: «PMID: 28343409»PubMed
  45. Losoi H, Silverberg ND, Wäljas M ym. Recovery from Mild Traumatic Brain Injury in Previously Healthy Adults. J Neurotrauma 2016;33:766-76 «PMID: 26437675»PubMed
  46. Losoi H, Silverberg ND, Wäljas M ym. Resilience Is Associated with Outcome from Mild Traumatic Brain Injury. J Neurotrauma 2015;32:942-9 «PMID: 25764398»PubMed
  47. van der Naalt J, Timmerman ME, de Koning ME ym. Early predictors of outcome after mild traumatic brain injury (UPFRONT): an observational cohort study. Lancet Neurol 2017;16:532-540 «PMID: 28653646»PubMed
  48. Raj R, Bendel S, Reinikainen M ym. Traumatic brain injury patient volume and mortality in neurosurgical intensive care units: a Finnish nationwide study. Scand J Trauma Resusc Emerg Med 2016;24:133 «PMID: 27821129»PubMed
  49. Jagoda AS, Bazarian JJ, Bruns JJ Jr ym. Clinical policy: neuroimaging and decisionmaking in adult mild traumatic brain injury in the acute setting. J Emerg Nurs 2009;35:e5-40 «PMID: 19285163»PubMed
  50. Livingston DH, Lavery RF, Passannante MR ym. Emergency department discharge of patients with a negative cranial computed tomography scan after minimal head injury. Ann Surg 2000;232:126-32 «PMID: 10862205»PubMed
  51. Isokuortti H, Luoto TM, Kataja A ym. Necessity of monitoring after negative head CT in acute head injury. Injury 2014;45:1340-4 «PMID: 24810669»PubMed
  52. Ponsford J, Willmott C, Rothwell A ym. Impact of early intervention on outcome following mild head injury in adults. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002;73:330-2 «PMID: 12185174»PubMed
  53. Paniak C, Toller-Lobe G, Reynolds S ym. A randomized trial of two treatments for mild traumatic brain injury: 1 year follow-up. Brain Inj 2000;14:219-26 «PMID: 10759039»PubMed
  54. Nygren-de Boussard C, Holm LW, Cancelliere C ym. Nonsurgical interventions after mild traumatic brain injury: a systematic review. Results of the International Collaboration on Mild Traumatic Brain Injury Prognosis. Arch Phys Med Rehabil 2014;95:S257-64 «PMID: 24581911»PubMed
  55. Eliyahu L, Kirkland S, Campbell S ym. The Effectiveness of Early Educational Interventions in the Emergency Department to Reduce Incidence or Severity of Postconcussion Syndrome Following a Concussion: A Systematic Review. Acad Emerg Med 2016;23:531-42 «PMID: 26825870»PubMed
  56. Turner-Stokes L, Pick A, Nair A ym. Multi-disciplinary rehabilitation for acquired brain injury in adults of working age. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD004170 «PMID: 26694853»PubMed
  57. DiFazio M, Silverberg ND, Kirkwood MW ym. Prolonged Activity Restriction After Concussion: Are We Worsening Outcomes? Clin Pediatr (Phila) 2016;55:443-51 «PMID: 26130391»PubMed
  58. Thomas DG, Apps JN, Hoffmann RG ym. Benefits of strict rest after acute concussion: a randomized controlled trial. Pediatrics 2015;135:213-23 «PMID: 25560444»PubMed
  59. Buckley TA, Munkasy BA, Clouse BP. Acute Cognitive and Physical Rest May Not Improve Concussion Recovery Time. J Head Trauma Rehabil 2016;31:233-41 «PMID: 26394292»PubMed
  60. Grool AM, Aglipay M, Momoli F ym. Association Between Early Participation in Physical Activity Following Acute Concussion and Persistent Postconcussive Symptoms in Children and Adolescents. JAMA 2016;316:2504-2514 «PMID: 27997652»PubMed
  61. Silverberg ND, Iverson GL. Is rest after concussion "the best medicine?": recommendations for activity resumption following concussion in athletes, civilians, and military service members. J Head Trauma Rehabil 2013;28:250-9 «PMID: 22688215»PubMed
  62. Varner CE, McLeod S, Nahiddi N ym. Cognitive Rest and Graduated Return to Usual Activities Versus Usual Care for Mild Traumatic Brain Injury: A Randomized Controlled Trial of Emergency Department Discharge Instructions. Acad Emerg Med 2017;24:75-82 «PMID: 27792852»PubMed
  63. Stocchetti N, Carbonara M, Citerio G ym. Severe traumatic brain injury: targeted management in the intensive care unit. Lancet Neurol 2017;16:452-464 «PMID: 28504109»PubMed
  64. McHugh GS, Engel DC, Butcher I ym. Prognostic value of secondary insults in traumatic brain injury: results from the IMPACT study. J Neurotrauma 2007;24:287-93 «PMID: 17375993»PubMed
  65. Chesnut RM, Marshall LF, Klauber MR ym. The role of secondary brain injury in determining outcome from severe head injury. J Trauma 1993;34:216-22 «PMID: 8459458»PubMed
  66. Butcher I, Maas AI, Lu J ym. Prognostic value of admission blood pressure in traumatic brain injury: results from the IMPACT study. J Neurotrauma 2007;24:294-302 «PMID: 17375994»PubMed
  67. Fuller G, Hasler RM, Mealing N ym. The association between admission systolic blood pressure and mortality in significant traumatic brain injury: a multi-centre cohort study. Injury 2014;45:612-7 «PMID: 24206920»PubMed
  68. Brain Trauma Foundation., American Association of Neurological Surgeons., Congress of Neurological Surgeons. ym. Guidelines for the management of severe traumatic brain injury. I. Blood pressure and oxygenation. J Neurotrauma 2007;24 Suppl 1:S7-13 «PMID: 17511549»PubMed
  69. Balestreri M, Czosnyka M, Hutchinson P ym. Impact of intracranial pressure and cerebral perfusion pressure on severe disability and mortality after head injury. Neurocrit Care 2006;4:8-13 «PMID: 16498188»PubMed
  70. Treggiari MM, Schutz N, Yanez ND ym. Role of intracranial pressure values and patterns in predicting outcome in traumatic brain injury: a systematic review. Neurocrit Care 2007;6:104-12 «PMID: 17522793»PubMed
  71. Chesnut R, Videtta W, Vespa P ym. Intracranial pressure monitoring: fundamental considerations and rationale for monitoring. Neurocrit Care 2014;21 Suppl 2:S64-84 «PMID: 25208680»PubMed
  72. Stocchetti N, Maas AI, Chieregato A ym. Hyperventilation in head injury: a review. Chest 2005;127:1812-27 «PMID: 15888864»PubMed
  73. Coles JP, Fryer TD, Coleman MR ym. Hyperventilation following head injury: effect on ischemic burden and cerebral oxidative metabolism. Crit Care Med 2007;35:568-78 «PMID: 17205016»PubMed
  74. Bohman LE, Levine JM. Fever and therapeutic normothermia in severe brain injury: an update. Curr Opin Crit Care 2014;20:182-8 «PMID: 24553340»PubMed
  75. Hesdorffer DC, Benn EK, Cascino GD ym. Is a first acute symptomatic seizure epilepsy? Mortality and risk for recurrent seizure. Epilepsia 2009;50:1102-8 «PMID: 19374657»PubMed
  76. Rossetti AO, Oddo M. The neuro-ICU patient and electroencephalography paroxysms: if and when to treat. Curr Opin Crit Care 2010;16:105-9 «PMID: 20098321»PubMed
  77. Pascarella A, Trojano L, Loreto V ym. Long-term outcome of patients with disorders of consciousness with and without epileptiform activity and seizures: a prospective single centre cohort study. J Neurol 2016;263:2048-56 «PMID: 27416857»PubMed
  78. Van Beek JG, Mushkudiani NA, Steyerberg EW ym. Prognostic value of admission laboratory parameters in traumatic brain injury: results from the IMPACT study. J Neurotrauma 2007;24:315-28 «PMID: 17375996»PubMed
  79. Litofsky NS, Martin S, Diaz J ym. The Negative Impact of Anemia in Outcome from Traumatic Brain Injury. World Neurosurg 2016;90:82-90 «PMID: 26921698»PubMed
  80. Abdelmalik PA, Boorman DW, Tracy J ym. Acute Traumatic Coagulopathy Accompanying Isolated Traumatic Brain Injury is Associated with Worse Long-Term Functional and Cognitive Outcomes. Neurocrit Care 2016;24:361-70 «PMID: 26293923»PubMed
  81. Maegele M, Schöchl H, Menovsky T ym. Coagulopathy and haemorrhagic progression in traumatic brain injury: advances in mechanisms, diagnosis, and management. Lancet Neurol 2017;16:630-647 «PMID: 28721927»PubMed
  82. Verbalis JG, Goldsmith SR, Greenberg A ym. Diagnosis, evaluation, and treatment of hyponatremia: expert panel recommendations. Am J Med 2013;126:S1-42 «PMID: 24074529»PubMed
  83. Liu-DeRyke X, Collingridge DS, Orme J ym. Clinical impact of early hyperglycemia during acute phase of traumatic brain injury. Neurocrit Care 2009;11:151-7 «PMID: 19479209»PubMed
  84. Griesdale DE, Tremblay MH, McEwen J ym. Glucose control and mortality in patients with severe traumatic brain injury. Neurocrit Care 2009;11:311-6 «PMID: 19636972»PubMed
  85. Maas AI, Stocchetti N, Bullock R. Moderate and severe traumatic brain injury in adults. Lancet Neurol 2008;7:728-41 «PMID: 18635021»PubMed
  86. Marmarou A, Lu J, Butcher I ym. Prognostic value of the Glasgow Coma Scale and pupil reactivity in traumatic brain injury assessed pre-hospital and on enrollment: an IMPACT analysis. J Neurotrauma 2007;24:270-80 «PMID: 17375991»PubMed
  87. Lesko MM, Jenks T, O'Brien SJ ym. Comparing model performance for survival prediction using total Glasgow Coma Scale and its components in traumatic brain injury. J Neurotrauma 2013;30:17-22 «PMID: 22931390»PubMed
  88. Bossers SM, Schwarte LA, Loer SA ym. Experience in Prehospital Endotracheal Intubation Significantly Influences Mortality of Patients with Severe Traumatic Brain Injury: A Systematic Review and Meta-Analysis. PLoS One 2015;10:e0141034 «PMID: 26496440»PubMed
  89. Franschman G, Peerdeman SM, Andriessen TM ym. Effect of secondary prehospital risk factors on outcome in severe traumatic brain injury in the context of fast access to trauma care. J Trauma 2011;71:826-32 «PMID: 21427618»PubMed
  90. Wijayatilake DS, Jigajinni SV, Sherren PB. Traumatic brain injury: physiological targets for clinical practice in the prehospital setting and on the Neuro-ICU. Curr Opin Anaesthesiol 2015;28:517-24 «PMID: 26331713»PubMed
  91. Zafar SN, Millham FH, Chang Y ym. Presenting blood pressure in traumatic brain injury: a bimodal distribution of death. J Trauma 2011;71:1179-84 «PMID: 21502878»PubMed
  92. Berry C, Ley EJ, Bukur M ym. Redefining hypotension in traumatic brain injury. Injury 2012;43:1833-7 «PMID: 21939970»PubMed
  93. Gantner D, Moore EM, Cooper DJ. Intravenous fluids in traumatic brain injury: what's the solution? Curr Opin Crit Care 2014;20:385-9 «PMID: 24979716»PubMed
  94. SAFE Study Investigators., Australian and New Zealand Intensive Care Society Clinical Trials Group., Australian Red Cross Blood Service. ym. Saline or albumin for fluid resuscitation in patients with traumatic brain injury. N Engl J Med 2007;357:874-84 «PMID: 17761591»PubMed
  95. Reinhart K, Perner A, Sprung CL ym. Consensus statement of the ESICM task force on colloid volume therapy in critically ill patients. Intensive Care Med 2012;38:368-83 «PMID: 22323076»PubMed
  96. Davis DP, Idris AH, Sise MJ ym. Early ventilation and outcome in patients with moderate to severe traumatic brain injury. Crit Care Med 2006;34:1202-8 «PMID: 16484927»PubMed
  97. Warner KJ, Cuschieri J, Copass MK ym. The impact of prehospital ventilation on outcome after severe traumatic brain injury. J Trauma 2007;62:1330-6; discussion 1336-8 «PMID: 17563643»PubMed
  98. Warner KJ, Cuschieri J, Copass MK ym. Emergency department ventilation effects outcome in severe traumatic brain injury. J Trauma 2008;64:341-7 «PMID: 18301196»PubMed
  99. Davis DP, Peay J, Sise MJ ym. Prehospital airway and ventilation management: a trauma score and injury severity score-based analysis. J Trauma 2010;69:294-301 «PMID: 20699737»PubMed
  100. Stein DM, Hu PF, Brenner M ym. Brief episodes of intracranial hypertension and cerebral hypoperfusion are associated with poor functional outcome after severe traumatic brain injury. J Trauma 2011;71:364-73; discussion 373-4 «PMID: 21825940»PubMed
  101. Asher SR, Curry P, Sharma D ym. Survival advantage and PaO2 threshold in severe traumatic brain injury. J Neurosurg Anesthesiol 2013;25:168-73 «PMID: 23343758»PubMed
  102. Rincon F, Kang J, Vibbert M ym. Significance of arterial hyperoxia and relationship with case fatality in traumatic brain injury: a multicentre cohort study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2014;85:799-805 «PMID: 23794718»PubMed
  103. Badjatia N. Hyperthermia and fever control in brain injury. Crit Care Med 2009;37:S250-7 «PMID: 19535955»PubMed
  104. Badjatia N. Fever control in the neuro-ICU: why, who, and when? Curr Opin Crit Care 2009;15:79-82 «PMID: 19578318»PubMed
  105. Greer DM, Funk SE, Reaven NL ym. Impact of fever on outcome in patients with stroke and neurologic injury: a comprehensive meta-analysis. Stroke 2008;39:3029-35 «PMID: 18723420»PubMed
  106. Bragge P, Synnot A, Maas AI ym. A State-of-the-Science Overview of Randomized Controlled Trials Evaluating Acute Management of Moderate-to-Severe Traumatic Brain Injury. J Neurotrauma 2016;33:1461-78 «PMID: 26711675»PubMed
  107. Carney N, Totten AM, OʼReilly ym. Guidelines for the Management of Severe Traumatic Brain Injury, Fourth Edition. «https://braintrauma.org/guidelines/guidelines-for-the-management-of-severe-tbi-4th-ed#/»26
  108. Thompson K, Pohlmann-Eden B, Campbell LA ym. Pharmacological treatments for preventing epilepsy following traumatic head injury. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD009900 «PMID: 26259048»PubMed
  109. Olivecrona M, Zetterlund B, Rodling-Wahlström M ym. Absence of electroencephalographic seizure activity in patients treated for head injury with an intracranial pressure-targeted therapy. J Neurosurg 2009;110:300-5 «PMID: 18759609»PubMed
  110. Xu JC, Shen J, Shao WZ ym. The safety and efficacy of levetiracetam versus phenytoin for seizure prophylaxis after traumatic brain injury: A systematic review and meta-analysis. Brain Inj 2016;30:1054-61 «PMID: 27295203»PubMed
  111. Yang Y, Zheng F, Xu X ym. Levetiracetam Versus Phenytoin for Seizure Prophylaxis Following Traumatic Brain Injury: A Systematic Review and Meta-Analysis. CNS Drugs 2016;30:677-88 «PMID: 27395404»PubMed
  112. Bhullar IS, Johnson D, Paul JP ym. More harm than good: antiseizure prophylaxis after traumatic brain injury does not decrease seizure rates but may inhibit functional recovery. J Trauma Acute Care Surg 2014;76:54-60; discussion 60-1 «PMID: 24368357»PubMed
  113. Turnbull D, Singatullina N, Reilly C. A Systematic Appraisal of Neurosurgical Seizure Prophylaxis: Guidance for Critical Care Management. J Neurosurg Anesthesiol 2016;28:233-49 «PMID: 26192247»PubMed
  114. Claassen J, Taccone FS, Horn P ym. Recommendations on the use of EEG monitoring in critically ill patients: consensus statement from the neurointensive care section of the ESICM. Intensive Care Med 2013;39:1337-51 «PMID: 23653183»PubMed
  115. Claassen J, Vespa P, Participants in the International Multi-disciplinary Consensus Conference on Multimodality Monitoring.. Electrophysiologic monitoring in acute brain injury. Neurocrit Care 2014;21 Suppl 2:S129-47 «PMID: 25208668»PubMed
  116. Desjardins P, Turgeon AF, Tremblay MH ym. Hemoglobin levels and transfusions in neurocritically ill patients: a systematic review of comparative studies. Crit Care 2012;16:R54 «PMID: 22471943»PubMed
  117. McIntyre LA, Fergusson DA, Hutchison JS ym. Effect of a liberal versus restrictive transfusion strategy on mortality in patients with moderate to severe head injury. Neurocrit Care 2006;5:4-9 «PMID: 16960287»PubMed
  118. George ME, Skarda DE, Watts CR ym. Aggressive red blood cell transfusion: no association with improved outcomes for victims of isolated traumatic brain injury. Neurocrit Care 2008;8:337-43 «PMID: 18273711»PubMed
  119. Flückiger C, Béchir M, Brenni M ym. Increasing hematocrit above 28% during early resuscitative phase is not associated with decreased mortality following severe traumatic brain injury. Acta Neurochir (Wien) 2010;152:627-36 «PMID: 20033233»PubMed
  120. Warner MA, O'Keeffe T, Bhavsar P ym. Transfusions and long-term functional outcomes in traumatic brain injury. J Neurosurg 2010;113:539-46 «PMID: 20113158»PubMed
  121. Utter GH, Shahlaie K, Zwienenberg-Lee M ym. Anemia in the setting of traumatic brain injury: the arguments for and against liberal transfusion. J Neurotrauma 2011;28:155-65 «PMID: 20954887»PubMed
  122. Robertson CS, Hannay HJ, Yamal JM ym. Effect of erythropoietin and transfusion threshold on neurological recovery after traumatic brain injury: a randomized clinical trial. JAMA 2014;312:36-47 «PMID: 25058216»PubMed
  123. Nichol A, French C, Little L ym. Erythropoietin in traumatic brain injury (EPO-TBI): a double-blind randomised controlled trial. Lancet 2015;386:2499-506 «PMID: 26452709»PubMed
  124. Liu WC, Wen L, Xie T ym. Therapeutic effect of erythropoietin in patients with traumatic brain injury: a meta-analysis of randomized controlled trials. J Neurosurg 2017;127:8-15 «PMID: 27367243»PubMed
  125. Harhangi BS, Kompanje EJ, Leebeek FW ym. Coagulation disorders after traumatic brain injury. Acta Neurochir (Wien) 2008;150:165-75; discussion 175 «PMID: 18166989»PubMed
  126. Talving P, Benfield R, Hadjizacharia P ym. Coagulopathy in severe traumatic brain injury: a prospective study. J Trauma 2009;66:55-61; discussion 61-2 «PMID: 19131806»PubMed
  127. Wafaisade A, Lefering R, Tjardes T ym. Acute coagulopathy in isolated blunt traumatic brain injury. Neurocrit Care 2010;12:211-9 «PMID: 19806475»PubMed
  128. Yuan Q, Sun YR, Wu X ym. Coagulopathy in Traumatic Brain Injury and Its Correlation with Progressive Hemorrhagic Injury: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Neurotrauma 2016;33:1279-91 «PMID: 26850305»PubMed
  129. Epstein DS, Mitra B, Cameron PA ym. Normalization of coagulopathy is associated with improved outcome after isolated traumatic brain injury. J Clin Neurosci 2016;29:64-9 «PMID: 26947341»PubMed
  130. Zehtabchi S, Abdel Baki SG, Falzon L ym. Tranexamic acid for traumatic brain injury: a systematic review and meta-analysis. Am J Emerg Med 2014;32:1503-9 «PMID: 25447601»PubMed
  131. Bilotta F, Giovannini F, Caramia R ym. Glycemia management in neurocritical care patients: a review. J Neurosurg Anesthesiol 2009;21:2-9 «PMID: 19098617»PubMed
  132. Vespa P, McArthur DL, Stein N ym. Tight glycemic control increases metabolic distress in traumatic brain injury: a randomized controlled within-subjects trial. Crit Care Med 2012;40:1923-9 «PMID: 22610193»PubMed
  133. Ghori KA, Harmon DC, Elashaal A ym. Effect of midazolam versus propofol sedation on markers of neurological injury and outcome after isolated severe head injury: a pilot study. Crit Care Resusc 2007;9:166-71 «PMID: 17536986»PubMed
  134. Roberts DJ, Hall RI, Kramer AH ym. Sedation for critically ill adults with severe traumatic brain injury: a systematic review of randomized controlled trials. Crit Care Med 2011;39:2743-51 «PMID: 22094498»PubMed
  135. Oddo M, Crippa IA, Mehta S ym. Optimizing sedation in patients with acute brain injury. Crit Care 2016;20:128 «PMID: 27145814»PubMed
  136. Chang LC, Raty SR, Ortiz J ym. The emerging use of ketamine for anesthesia and sedation in traumatic brain injuries. CNS Neurosci Ther 2013;19:390-5 «PMID: 23480625»PubMed
  137. Zeiler FA, Teitelbaum J, West M ym. The ketamine effect on ICP in traumatic brain injury. Neurocrit Care 2014;21:163-73 «PMID: 24515638»PubMed
  138. Schmittner MD, Vajkoczy SL, Horn P ym. Effects of fentanyl and S(+)-ketamine on cerebral hemodynamics, gastrointestinal motility, and need of vasopressors in patients with intracranial pathologies: a pilot study. J Neurosurg Anesthesiol 2007;19:257-62 «PMID: 17893578»PubMed
  139. Wang X, Ding X, Tong Y ym. Ketamine does not increase intracranial pressure compared with opioids: meta-analysis of randomized controlled trials. J Anesth 2014;28:821-7 «PMID: 24859931»PubMed
  140. Van Aken HK, Kampmeier TG, Ertmer C ym. Fluid resuscitation in patients with traumatic brain injury: what is a SAFE approach? Curr Opin Anaesthesiol 2012;25:563-5 «PMID: 22825048»PubMed
  141. van der Jagt M. Fluid management of the neurological patient: a concise review. Crit Care 2016;20:126 «PMID: 27240859»PubMed
  142. Wang X, Dong Y, Han X ym. Nutritional support for patients sustaining traumatic brain injury: a systematic review and meta-analysis of prospective studies. PLoS One 2013;8:e58838 «PMID: 23527035»PubMed
  143. Terré R, Mearin F. Prospective evaluation of oro-pharyngeal dysphagia after severe traumatic brain injury. Brain Inj 2007;21:1411-7 «PMID: 18066943»PubMed
  144. Lee WK, Yeom J, Lee WH ym. Characteristics of Dysphagia in Severe Traumatic Brain Injury Patients: A Comparison With Stroke Patients. Ann Rehabil Med 2016;40:432-9 «PMID: 27446779»PubMed
  145. Batchelor JS, Grayson A. A meta-analysis to determine the effect of anticoagulation on mortality in patients with blunt head trauma. Br J Neurosurg 2012;26:525-30 «PMID: 22324438»PubMed
  146. Wong DK, Lurie F, Wong LL. The effects of clopidogrel on elderly traumatic brain injured patients. J Trauma 2008;65:1303-8 «PMID: 19077618»PubMed
  147. Fabbri A, Servadei F, Marchesini G ym. Antiplatelet therapy and the outcome of subjects with intracranial injury: the Italian SIMEU study. Crit Care 2013;17:R53 «PMID: 23514619»PubMed
  148. Peck KA, Calvo RY, Schechter MS ym. The impact of preinjury anticoagulants and prescription antiplatelet agents on outcomes in older patients with traumatic brain injury. J Trauma Acute Care Surg 2014;76:431-6 «PMID: 24458049»PubMed
  149. Frontera JA, Lewin JJ 3rd, Rabinstein AA ym. Guideline for Reversal of Antithrombotics in Intracranial Hemorrhage: A Statement for Healthcare Professionals from the Neurocritical Care Society and Society of Critical Care Medicine. Neurocrit Care 2016;24:6-46 «PMID: 26714677»PubMed
  150. Nyquist P, Bautista C, Jichici D ym. Prophylaxis of Venous Thrombosis in Neurocritical Care Patients: An Evidence-Based Guideline: A Statement for Healthcare Professionals from the Neurocritical Care Society. Neurocrit Care 2016;24:47-60 «PMID: 26646118»PubMed
  151. Abdel-Aziz H, Dunham CM, Malik RJ ym. Timing for deep vein thrombosis chemoprophylaxis in traumatic brain injury: an evidence-based review. Crit Care 2015;19:96 «PMID: 25887600»PubMed
  152. Pastorek RA, Cripps MW, Bernstein IH ym. The Parkland Protocol's modified Berne-Norwood criteria predict two tiers of risk for traumatic brain injury progression. J Neurotrauma 2014;31:1737-43 «PMID: 24945196»PubMed
  153. Lauzier F, Turgeon AF, Boutin A ym. Clinical outcomes, predictors, and prevalence of anterior pituitary disorders following traumatic brain injury: a systematic review. Crit Care Med 2014;42:712-21 «PMID: 24247474»PubMed
  154. Cohan P, Wang C, McArthur DL ym. Acute secondary adrenal insufficiency after traumatic brain injury: a prospective study. Crit Care Med 2005;33:2358-66 «PMID: 16215393»PubMed
  155. Tritos NA, Yuen KC, Kelly DF ym. AMERICAN ASSOCIATION OF CLINICAL ENDOCRINOLOGISTS AND AMERICAN COLLEGE OF ENDOCRINOLOGY DISEASE STATE CLINICAL REVIEW: A NEUROENDOCRINE APPROACH TO PATIENTS WITH TRAUMATIC BRAIN INJURY. Endocr Pract 2015;21:823-31 «PMID: 26172127»PubMed
  156. Hannon MJ, Crowley RK, Behan LA ym. Acute glucocorticoid deficiency and diabetes insipidus are common after acute traumatic brain injury and predict mortality. J Clin Endocrinol Metab 2013;98:3229-37 «PMID: 23690314»PubMed
  157. Born JD, Hans P, Smitz S ym. Syndrome of inappropriate secretion of antidiuretic hormone after severe head injury. Surg Neurol 1985;23:383-7 «PMID: 3975827»PubMed
  158. Moro N, Katayama Y, Igarashi T ym. Hyponatremia in patients with traumatic brain injury: incidence, mechanism, and response to sodium supplementation or retention therapy with hydrocortisone. Surg Neurol 2007;68:387-93 «PMID: 17905062»PubMed
  159. Kirkman MA, Smith M. Multimodality Neuromonitoring. Anesthesiol Clin 2016;34:511-23 «PMID: 27521195»PubMed
  160. Makarenko S, Griesdale DE, Gooderham P ym. Multimodal neuromonitoring for traumatic brain injury: A shift towards individualized therapy. J Clin Neurosci 2016;26:8-13 «PMID: 26755455»PubMed
  161. Smith M. Multimodality Neuromonitoring in Adult Traumatic Brain Injury: A Narrative Review. Anesthesiology 2017;: «PMID: 28938277»PubMed
  162. Le Roux P, Menon DK, Citerio G ym. Consensus summary statement of the International Multidisciplinary Consensus Conference on Multimodality Monitoring in Neurocritical Care: a statement for healthcare professionals from the Neurocritical Care Society and the European Society of Intensive Care Medicine. Neurocrit Care 2014;21 Suppl 2:S1-26 «PMID: 25208678»PubMed
  163. Le Roux P, Menon DK, Citerio G ym. The International Multidisciplinary Consensus Conference on Multimodality Monitoring in Neurocritical Care: a list of recommendations and additional conclusions: a statement for healthcare professionals from the Neurocritical Care Society and the European Society of Intensive Care Medicine. Neurocrit Care 2014;21 Suppl 2:S282-96 «PMID: 25501689»PubMed
  164. Chesnut RM, Temkin N, Carney N ym. A trial of intracranial-pressure monitoring in traumatic brain injury. N Engl J Med 2012;367:2471-81 «PMID: 23234472»PubMed
  165. Teasdale G, Jennett B. Assessment of coma and impaired consciousness. A practical scale. Lancet 1974;2:81-4 «PMID: 4136544»PubMed
  166. Wijdicks EF, Bamlet WR, Maramattom BV ym. Validation of a new coma scale: The FOUR score. Ann Neurol 2005;58:585-93 «PMID: 16178024»PubMed
  167. Sivula A, Luoto T, Heinilä J ym. FOUR-pisteytys tehohoitopotilaan tajunnantilan seurannassa: ensimmäiset kokemukset suomennetun version käytöstä. Duodecim 2017;133:1081-91 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo13748»27
  168. Stocchetti N, Picetti E, Berardino M ym. Clinical applications of intracranial pressure monitoring in traumatic brain injury : report of the Milan consensus conference. Acta Neurochir (Wien) 2014;156:1615-22 «PMID: 24849391»PubMed
  169. Stocchetti N, Le Roux P, Vespa P ym. Clinical review: neuromonitoring - an update. Crit Care 2013;17:201 «PMID: 23320763»PubMed
  170. Oddo M, Bösel J, Participants in the International Multidisciplinary Consensus Conference on Multimodality Monitoring. Monitoring of brain and systemic oxygenation in neurocritical care patients. Neurocrit Care 2014;21 Suppl 2:S103-20 «PMID: 25208670»PubMed
  171. Frontera J, Ziai W, O'Phelan K ym. Regional brain monitoring in the neurocritical care unit. Neurocrit Care 2015;22:348-59 «PMID: 25832349»PubMed
  172. Maloney-Wilensky E, Gracias V, Itkin A ym. Brain tissue oxygen and outcome after severe traumatic brain injury: a systematic review. Crit Care Med 2009;37:2057-63 «PMID: 19384213»PubMed
  173. Chang JJ, Youn TS, Benson D ym. Physiologic and functional outcome correlates of brain tissue hypoxia in traumatic brain injury. Crit Care Med 2009;37:283-90 «PMID: 19050612»PubMed
  174. Oddo M, Levine JM, Mackenzie L ym. Brain hypoxia is associated with short-term outcome after severe traumatic brain injury independently of intracranial hypertension and low cerebral perfusion pressure. Neurosurgery 2011;69:1037-45; discussion 1045 «PMID: 21673608»PubMed
  175. Hutchinson PJ, Kolias AG, Timofeev IS ym. Trial of Decompressive Craniectomy for Traumatic Intracranial Hypertension. N Engl J Med 2016;375:1119-30 «PMID: 27602507»PubMed
  176. Vikane E, Hellstrøm T, Røe C ym. Multidisciplinary outpatient treatment in patients with mild traumatic brain injury: A randomised controlled intervention study. Brain Inj 2017;31:475-484 «PMID: 28296510»PubMed
  177. Finnanger TG, Olsen A, Skandsen T ym. Life after Adolescent and Adult Moderate and Severe Traumatic Brain Injury: Self-Reported Executive, Emotional, and Behavioural Function 2-5 Years after Injury. Behav Neurol 2015;2015:329241 «PMID: 26549936»PubMed
  178. Jourdan C, Bayen E, Pradat-Diehl P ym. A comprehensive picture of 4-year outcome of severe brain injuries. Results from the PariS-TBI study. Ann Phys Rehabil Med 2016;59:100-6 «PMID: 26704071»PubMed
  179. Flashman LA, McAllister TW. Lack of awareness and its impact in traumatic brain injury. NeuroRehabilitation 2002;17:285-96 «PMID: 12547977»PubMed
  180. Ylinen A, Öhman J, Soimakallio S. Miten aivovammapotilaiden seuranta tulisi järjestää? Duodecim 2008;124:2405-7 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo97609»28
  181. Konsensuslausuma. Äkillisten aivovaurioiden jälkeinen kuntoutus. Fokuksessa aivoverenkiertohäiriöt ja aivovammat. Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, Suomen Akatemia. 29.10.2008. «http://www.duodecim.fi/wp-content/uploads/sites/9/2016/02/kuntoutuksenkonsensuslausuma2008.pdf»8
  182. Jennett B, Snoek J, Bond MR ym. Disability after severe head injury: observations on the use of the Glasgow Outcome Scale. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1981;44:285-93 «PMID: 6453957»PubMed
  183. Wilson JT, Pettigrew LE, Teasdale GM. Structured interviews for the Glasgow Outcome Scale and the extended Glasgow Outcome Scale: guidelines for their use. J Neurotrauma 1998;15:573-85 «PMID: 9726257»PubMed
  184. Larrabee GJ, Rohling ML. Neuropsychological differential diagnosis of mild traumatic brain injury. Behav Sci Law 2013;31:686-701 «PMID: 24105915»PubMed
  185. Lucas S. Posttraumatic Headache: Clinical Characterization and Management. Curr Pain Headache Rep 2015;19:48 «PMID: 26280569»PubMed
  186. Nampiaparampil DE. Prevalence of chronic pain after traumatic brain injury: a systematic review. JAMA 2008;300:711-9 «PMID: 18698069»PubMed
  187. Hoffer ME, Gottshall KR, Moore R ym. Characterizing and treating dizziness after mild head trauma. Otol Neurotol 2004;25:135-8 «PMID: 15021772»PubMed
  188. Brown AW, Malec JF, Diehl NN ym. Impairment at rehabilitation admission and 1 year after moderate-to-severe traumatic brain injury: a prospective multi-centre analysis. Brain Inj 2007;21:673-80 «PMID: 17653941»PubMed
  189. Baumann CR, Werth E, Stocker R ym. Sleep-wake disturbances 6 months after traumatic brain injury: a prospective study. Brain 2007;130:1873-83 «PMID: 17584779»PubMed
  190. Kempf J, Werth E, Kaiser PR ym. Sleep-wake disturbances 3 years after traumatic brain injury. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2010;81:1402-5 «PMID: 20884672»PubMed
  191. Ouellet MC, Beaulieu-Bonneau S, Morin CM. Insomnia in patients with traumatic brain injury: frequency, characteristics, and risk factors. J Head Trauma Rehabil 2006;21:199-212 «PMID: 16717498»PubMed
  192. Theadom A, Cropley M, Parmar P ym. Sleep difficulties one year following mild traumatic brain injury in a population-based study. Sleep Med 2015;16:926-32 «PMID: 26138280»PubMed
  193. Ponsford JL, Ziino C, Parcell DL ym. Fatigue and sleep disturbance following traumatic brain injury--their nature, causes, and potential treatments. J Head Trauma Rehabil 2012;27:224-33 «PMID: 22573041»PubMed
  194. Mollayeva T, Kendzerska T, Mollayeva S ym. A systematic review of fatigue in patients with traumatic brain injury: the course, predictors and consequences. Neurosci Biobehav Rev 2014;47:684-716 «PMID: 25451201»PubMed
  195. de Guise E, Alturki AY, Laguë-Beauvais M ym. Olfactory and executive dysfunctions following orbito-basal lesions in traumatic brain injury. Brain Inj 2015;29:730-8 «PMID: 25826471»PubMed
  196. Jin H, Wang S, Hou L ym. Clinical treatment of traumatic brain injury complicated by cranial nerve injury. Injury 2010;41:918-23 «PMID: 20399426»PubMed
  197. Gil M, Cohen M, Korn C ym. Vocational outcome of aphasic patients following severe traumatic brain injury. Brain Inj 1996;10:39-45 «PMID: 8680391»PubMed
  198. Stemmer & Rodden 2015. Functional Brain Imaging in Language Processes. International Encyclopedia of the Social & behavioral Sciences, 2nd ed. 476-513
  199. Fernandez-Rodriguez E, Bernabeu I, Castro AI ym. Hypopituitarism after traumatic brain injury. Endocrinol Metab Clin North Am 2015;44:151-9 «PMID: 25732651»PubMed
  200. Tanriverdi F, Kelestimur F. Pituitary dysfunction following traumatic brain injury: clinical perspectives. Neuropsychiatr Dis Treat 2015;11:1835-43 «PMID: 26251600»PubMed
  201. Tian HL, Xu T, Hu J ym. Risk factors related to hydrocephalus after traumatic subarachnoid hemorrhage. Surg Neurol 2008;69:241-6; discussion 246 «PMID: 17707493»PubMed
  202. Weintraub AH, Gerber DJ, Kowalski RG. Posttraumatic Hydrocephalus as a Confounding Influence on Brain Injury Rehabilitation: Incidence, Clinical Characteristics, and Outcomes. Arch Phys Med Rehabil 2017;98:312-319 «PMID: 27670926»PubMed
  203. Singer BJ, Jegasothy GM, Singer KP ym. Incidence of ankle contracture after moderate to severe acquired brain injury. Arch Phys Med Rehabil 2004;85:1465-9 «PMID: 15375817»PubMed
  204. Lowenstein DH. Epilepsy after head injury: an overview. Epilepsia 2009;50 Suppl 2:4-9 «PMID: 19187288»PubMed
  205. Xu T, Yu X, Ou S ym. Risk factors for posttraumatic epilepsy: A systematic review and meta-analysis. Epilepsy Behav 2017;67:1-6 «PMID: 28076834»PubMed
  206. Annegers JF, Coan SP. The risks of epilepsy after traumatic brain injury. Seizure 2000;9:453-7 «PMID: 11034867»PubMed
  207. Raj R, Kaprio J, Korja M ym. Risk of hospitalization with neurodegenerative disease after moderate-to-severe traumatic brain injury in the working-age population: A retrospective cohort study using the Finnish national health registries. PLoS Med 2017;14:e1002316 «PMID: 28678790»PubMed
  208. Gardner RC, Burke JF, Nettiksimmons J ym. Dementia risk after traumatic brain injury vs nonbrain trauma: the role of age and severity. JAMA Neurol 2014;71:1490-7 «PMID: 25347255»PubMed
  209. Meares S, Shores EA, Taylor AJ ym. Mild traumatic brain injury does not predict acute postconcussion syndrome. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2008;79:300-6 «PMID: 17702772»PubMed
  210. Carroll LJ, Cassidy JD, Peloso PM ym. Prognosis for mild traumatic brain injury: results of the WHO Collaborating Centre Task Force on Mild Traumatic Brain Injury. J Rehabil Med 2004;:84-105 «PMID: 15083873»PubMed
  211. Dikmen SS, Corrigan JD, Levin HS ym. Cognitive outcome following traumatic brain injury. J Head Trauma Rehabil 2009;24:430-8 «PMID: 19940676»PubMed
  212. Iverson GL, Lange RT, Brooks BL ym. "Good old days" bias following mild traumatic brain injury. Clin Neuropsychol 2010;24:17-37 «PMID: 19830628»PubMed
  213. Wäljas M, Lange RT, Hakulinen U ym. Biopsychosocial outcome after uncomplicated mild traumatic brain injury. J Neurotrauma 2014;31:108-24 «PMID: 23978227»PubMed
  214. Losoi H, Silverberg ND, Wäljas M ym. Recovery from Mild Traumatic Brain Injury in Previously Healthy Adults. J Neurotrauma 2016;33:766-76 «PMID: 26437675»PubMed
  215. Lezak MD, Howieson DB, Bigler ED, Tranel D. Neuropsychological assesment. New York: Oxford University Press, 2012.
  216. Mathias JL, Wheaton P. Changes in attention and information-processing speed following severe traumatic brain injury: a meta-analytic review. Neuropsychology 2007;21:212-23 «PMID: 17402821»PubMed
  217. Deb S, Burns J. Neuropsychiatric consequences of traumatic brain injury: a comparison between two age groups. Brain Inj 2007;21:301-7 «PMID: 17453758»PubMed
  218. Perry DC, Sturm VE, Peterson MJ ym. Association of traumatic brain injury with subsequent neurological and psychiatric disease: a meta-analysis. J Neurosurg 2016;124:511-26 «PMID: 26315003»PubMed
  219. Tsai MC, Tsai KJ, Wang HK ym. Mood disorders after traumatic brain injury in adolescents and young adults: a nationwide population-based cohort study. J Pediatr 2014;164:136-141.e1 «PMID: 24112864»PubMed
  220. Chi YC, Wu HL, Chu CP ym. Traumatic brain injury and affective disorder: A nationwide cohort study in Taiwan, 2000-2010. J Affect Disord 2016;191:56-61 «PMID: 26650968»PubMed
  221. Alway Y, Gould KR, Johnston L ym. A prospective examination of Axis I psychiatric disorders in the first 5 years following moderate to severe traumatic brain injury. Psychol Med 2016;46:1331-41 «PMID: 26867715»PubMed
  222. Bombardier CH, Fann JR, Temkin NR ym. Rates of major depressive disorder and clinical outcomes following traumatic brain injury. JAMA 2010;303:1938-45 «PMID: 20483970»PubMed
  223. ICD-10-luokitukseen F43.1 Traumaperäinen stressihäiriö. «http://terveysportti.fi/terveysportti/icd10.koti?hakusana»29
  224. Bahraini NH, Breshears RE, Hernández TD ym. Traumatic brain injury and posttraumatic stress disorder. Psychiatr Clin North Am 2014;37:55-75 «PMID: 24529423»PubMed
  225. Alway Y, McKay A, Gould KR ym. FACTORS ASSOCIATED WITH POSTTRAUMATIC STRESS DISORDER FOLLOWING MODERATE TO SEVERE TRAUMATIC BRAIN INJURY: A PROSPECTIVE STUDY. Depress Anxiety 2016;33:19-26 «PMID: 26219232»PubMed
  226. Beaulieu-Bonneau S, St-Onge F, Blackburn MC ym. Alcohol and Drug Use Before and During the First Year After Traumatic Brain Injury. J Head Trauma Rehabil 2017;: «PMID: 28926484»PubMed
  227. Molloy C, Conroy RM, Cotter DR ym. Is traumatic brain injury a risk factor for schizophrenia? A meta-analysis of case-controlled population-based studies. Schizophr Bull 2011;37:1104-10 «PMID: 21813439»PubMed
  228. Diaz AP, Schwarzbold ML, Thais ME ym. Psychiatric disorders and health-related quality of life after severe traumatic brain injury: a prospective study. J Neurotrauma 2012;29:1029-37 «PMID: 22111890»PubMed
  229. Gilbert KS, Kark SM, Gehrman P ym. Sleep disturbances, TBI and PTSD: Implications for treatment and recovery. Clin Psychol Rev 2015;40:195-212 «PMID: 26164549»PubMed
  230. Lucas S, Kobeissy FH. Characterization and Management of Headache after Mild Traumatic Brain Injury 2015;: «PMID: 26269882»PubMed
  231. Migreeni (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Neurologinen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 2.6.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  232. Unettomuus (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 2.6.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  233. Dougall D, Poole N, Agrawal N. Pharmacotherapy for chronic cognitive impairment in traumatic brain injury. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD009221 «PMID: 26624881»PubMed
  234. Jha A, Weintraub A, Allshouse A ym. A randomized trial of modafinil for the treatment of fatigue and excessive daytime sleepiness in individuals with chronic traumatic brain injury. J Head Trauma Rehabil 2008;23:52-63 «PMID: 18219235»PubMed
  235. Johansson B, Carlsson A, Carlsson ML ym. Placebo-controlled cross-over study of the monoaminergic stabiliser (-)-OSU6162 in mental fatigue following stroke or traumatic brain injury. Acta Neuropsychiatr 2012;24:266-74 «PMID: 25286991»PubMed
  236. Kaiser PR, Valko PO, Werth E ym. Modafinil ameliorates excessive daytime sleepiness after traumatic brain injury. Neurology 2010;75:1780-5 «PMID: 21079179»PubMed
  237. Menn SJ, Yang R, Lankford A. Armodafinil for the treatment of excessive sleepiness associated with mild or moderate closed traumatic brain injury: a 12-week, randomized, double-blind study followed by a 12-month open-label extension. J Clin Sleep Med 2014;10:1181-91 «PMID: 25325609»PubMed
  238. Fife TD1, Giza C. Posttraumatic vertigo and dizziness. Semin Neurol 2013;33:238-43
  239. Epilepsiat (aikuiset) (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Neurologinen Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (viitattu 2.6.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  240. Ertzgaard P, Campo C, Calabrese A. Efficacy and safety of oral baclofen in the management of spasticity: A rationale for intrathecal baclofen. J Rehabil Med 2017;49:193-203 «PMID: 28233010»PubMed
  241. Clemenzi A, Formisano R, Matteis M ym. Care management of spasticity with botulinum toxin-A in patients with severe acquired brain injury: a 1-year follow-up prospective study. Brain Inj 2012;26:979-83 «PMID: 22571286»PubMed
  242. Kemp S, Kim SD, Cordato DJ ym. Delayed-onset focal dystonia of the leg secondary to traumatic brain injury. J Clin Neurosci 2012;19:916-7 «PMID: 22341145»PubMed
  243. Biary N, Cleeves L, Findley L ym. Post-traumatic tremor. Neurology 1989;39:103-6 «PMID: 2909897»PubMed
  244. Nayernouri T. Posttraumatic parkinsonism. Surg Neurol 1985;24:263-4 «PMID: 4023906»PubMed
  245. Silver JM, Koumaras B, Chen M ym. Effects of rivastigmine on cognitive function in patients with traumatic brain injury. Neurology 2006;67:748-55 «PMID: 16966534»PubMed
  246. Ripley DL, Morey CE, Gerber D ym. Atomoxetine for attention deficits following traumatic brain injury: results from a randomized controlled trial. Brain Inj 2014;28:1514-22 «PMID: 25180876»PubMed
  247. Huang CH, Huang CC, Sun CK ym. Methylphenidate on Cognitive Improvement in Patients with Traumatic Brain Injury: A Meta-Analysis. Curr Neuropharmacol 2016;14:272-81 «PMID: 26951094»PubMed
  248. Muistisairaudet (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Societas Gerontologica Fennican, Suomen Geriatrit -yhdistyksen, Suomen Neurologisen Yhdistyksen, Suomen Psykogeriatrisen Yhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 2.6.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  249. Price A, Rayner L, Okon-Rocha E ym. Antidepressants for the treatment of depression in neurological disorders: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2011;82:914-23 «PMID: 21558287»PubMed
  250. Salter KL, McClure JA, Foley NC ym. Pharmacotherapy for Depression Posttraumatic Brain Injury: A Meta-analysis. J Head Trauma Rehabil 2016;31:E21-32 «PMID: 26479398»PubMed
  251. Arciniegas DB, Wortzel HS. Emotional and behavioral dyscontrol after traumatic brain injury. Psychiatr Clin North Am 2014;37:31-53 «PMID: 24529422»PubMed
  252. Fleminger S, Greenwood RJ, Oliver DL. Pharmacological management for agitation and aggression in people with acquired brain injury. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD003299 «PMID: 17054165»PubMed
  253. Terveydenhuoltolaki 2011: (https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2010/20101326) «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2010/20101326»14
  254. WHO, Stakes. ICF: Toimintakyvyn, toimintarajoitteiden ja terveyden kansainvälinen luokitus. Helsinki, Sosiaali- ja terveysalan tutkimus- ja kehittämiskeskus, 2004.
  255. Fadyl JK, McPherson KM. Approaches to vocational rehabilitation after traumatic brain injury: a review of the evidence. J Head Trauma Rehabil 2009;24:195-212 «PMID: 19461367»PubMed
  256. Laki vammaisuuden perusteella järjestettävistä palveluista (sopeutumisvalmennus): www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1987/19870380
  257. Graham DP, Cardon AL. An update on substance use and treatment following traumatic brain injury. Ann N Y Acad Sci 2008;1141:148-62 «PMID: 18991956»PubMed
  258. Salminen A-L, Hiekkala S H, Stenberg J-H, toim. Etäkuntoutus. Helsinki: Kela, 2016.
  259. Barman A, Chatterjee A, Bhide R. Cognitive Impairment and Rehabilitation Strategies After Traumatic Brain Injury. Indian J Psychol Med 2016;38:172-81 «PMID: 27335510»PubMed
  260. Andelic N, Bautz-Holter E, Ronning P ym. Does an early onset and continuous chain of rehabilitation improve the long-term functional outcome of patients with severe traumatic brain injury? J Neurotrauma 2012;29:66-74 «PMID: 21864138»PubMed
  261. Zhu XL, Poon WS, Chan CC ym. Does intensive rehabilitation improve the functional outcome of patients with traumatic brain injury (TBI)? A randomized controlled trial. Brain Inj 2007;21:681-90 «PMID: 17653942»PubMed
  262. Sandhaug M, Andelic N, Vatne A ym. Functional level during sub-acute rehabilitation after traumatic brain injury: course and predictors of outcome. Brain Inj 2010;24:740-7 «PMID: 20334472»PubMed
  263. Poutiainen E., Nukari J. Neuropsykologinen kuntoutus. Kirjassa Jehkonen M., Saunamäki T., Paavola L, Vilkki J. Kliininen neuropsykologia. Kustannnus Oy Duodecim, Helsinki 2015, 424-454
  264. Cicerone KD, Langenbahn DM, Braden C ym. Evidence-based cognitive rehabilitation: updated review of the literature from 2003 through 2008. Arch Phys Med Rehabil 2011;92:519-30 «PMID: 21440699»PubMed
  265. Nukari J, Poutiainen E, Nybo T, Hämäläinen P, Kalska H. Neuropsykologisen kuntoutuksen vaikuttavuus. Psykologia 2012;3:182-202
  266. Suomen psykologiliiton ja Suomen psykologisen seuran tieteellinen neuvottelukunta. Neuropsykologinen kuntoutus -suositus hyvistä käytännöistä aikuispotilailla. Psykologia 2012;47:210-2
  267. Nukar J, Poutiainen E, Nybo T, Hämäläinen P, Kalska H. Kuvaus aikuisten neuropsykologisen kuntoutuksen käytännöistä. Psykologia 2012;47,213-9
  268. Wiart L, Luauté J, Stefan A ym. Non pharmacological treatments for psychological and behavioural disorders following traumatic brain injury (TBI). A systematic literature review and expert opinion leading to recommendations. Ann Phys Rehabil Med 2016;59:31-41 «PMID: 26776320»PubMed
  269. Gertler P, Tate RL, Cameron ID. Non-pharmacological interventions for depression in adults and children with traumatic brain injury. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD009871 «PMID: 26663136»PubMed
  270. Fisher A, Lennon S, Bellon M ym. Family involvement in behaviour management following acquired brain injury (ABI) in community settings: A systematic review. Brain Inj 2015;29:661-75 «PMID: 25826712»PubMed
  271. HUS Mielenterveystalo/Omahoito ja oppaat. «https://www.mielenterveystalo.fi/aikuiset/itsehoito-ja-oppaat/itsehoito/Pages/default.aspx»17
  272. Bland DC, Zampieri C, Damiano DL. Effectiveness of physical therapy for improving gait and balance in individuals with traumatic brain injury: a systematic review. Brain Inj 2011;25:664-79 «PMID: 21561297»PubMed
  273. Singer BJ, Jegasothy GM, Singer KP ym. Incidence of ankle contracture after moderate to severe acquired brain injury. Arch Phys Med Rehabil 2004;85:1465-9 «PMID: 15375817»PubMed
  274. Powell JM, Rich TJ, Wise EK. Effectiveness of Occupation- and Activity-Based Interventions to Improve Everyday Activities and Social Participation for People With Traumatic Brain Injury: A Systematic Review. Am J Occup Ther 2016;70:7003180040p1-9 «PMID: 27089288»PubMed
  275. Mackay LE, Morgan AS, Bernstein BA. Swallowing disorders in severe brain injury: risk factors affecting return to oral intake. Arch Phys Med Rehabil 1999;80:365-71 «PMID: 10206596»PubMed
  276. Mandaville A, Ray A, Robertson H ym. A retrospective review of swallow dysfunction in patients with severe traumatic brain injury. Dysphagia 2014;29:310-8 «PMID: 24414375»PubMed
  277. McDonald, Togher & Code 2014, Social and communication disorders following traumatic brain injury, 2nd ed.
  278. Steel J, Ferguson A, Spencer E ym. Speech-language pathologists' perspectives on cognitive communication assessment during post-traumatic amnesia. Brain Inj 2016;30:1131-42 «PMID: 27314438»PubMed
  279. Bernat JL. Chronic disorders of consciousness. Lancet 2006;367:1181-92 «PMID: 16616561»PubMed
  280. Giacino JT, Kalmar K. The vegetative and minimally conscious states: a comparison of clinical features and functional outcome. J Head Trauma Rehabil 1997;12:36-51
  281. Tang Q, Lei J, Gao G ym. Prevalence of persistent vegetative state in patients with severe traumatic brain injury and its trend during the past four decades: A meta-analysis. NeuroRehabilitation 2017;40:23-31 «PMID: 27814303»PubMed
  282. Andriessen TM, Horn J, Franschman G ym. Epidemiology, severity classification, and outcome of moderate and severe traumatic brain injury: a prospective multicenter study. J Neurotrauma 2011;28:2019-31 «PMID: 21787177»PubMed
  283. Nakase-Richardson R, Whyte J, Giacino JT ym. Longitudinal outcome of patients with disordered consciousness in the NIDRR TBI Model Systems Programs. J Neurotrauma 2012;29:59-65 «PMID: 21663544»PubMed
  284. Lammi MH, Smith VH, Tate RL ym. The minimally conscious state and recovery potential: a follow-up study 2 to 5 years after traumatic brain injury. Arch Phys Med Rehabil 2005;86:746-54 «PMID: 15827927»PubMed
  285. Estraneo A, Moretta P, Loreto V ym. Late recovery after traumatic, anoxic, or hemorrhagic long-lasting vegetative state. Neurology 2010;75:239-45 «PMID: 20554941»PubMed
  286. Wäljas M, Iverson GL, Lange RT ym. Return to work following mild traumatic brain injury. J Head Trauma Rehabil 2014;29:443-50 «PMID: 24263178»PubMed
  287. Nybo T. Late cognitive and vocational outcome of traumatic brain injury. A neuropsychological follow-up study. Academic Dissertation, November 2005. University of Helsinki, Faculty of Behavioural Sciences, Department of Psychology and Finnish Institute of Occupational Health.University of Helsinki, Helsinki 2005
  288. Taylor JF (toim.) Medical aspects of fitness to drive. A guide for medical practitioners. London: the Medical Commission on Accident Prevention, 1995 
  289. Gray JM, Shepherd M, McKinlay WW ym. Negative symptoms in the traumatically brain-injured during the first year postdischarge and their effect on rehabilitation status, work status and family burden. Clin Rehabil 1994;8:188-97 «http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/026921559400800302»30
  290. Feinstein A, Ouchterlony D, Somerville J ym. The effects of litigation on symptom expression: a prospective study following mild traumatic brain injury. Med Sci Law 2001;41:116-21 «PMID: 11368391»PubMed
  291. Nash S, Luauté J, Bar JY ym. Cognitive and behavioural post-traumatic impairments: what is the specificity of a brain injury ? A study within the ESPARR cohort. Ann Phys Rehabil Med 2014;57:600-17 «PMID: 25267451»PubMed
  292. Andrews PJ, Sinclair HL, Rodriguez A ym. Hypothermia for Intracranial Hypertension after Traumatic Brain Injury. N Engl J Med 2015;373:2403-12 «PMID: 26444221»PubMed
  293. Aoki Y, Inokuchi R, Gunshin M ym. Diffusion tensor imaging studies of mild traumatic brain injury: a meta-analysis. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2012;83:870-6 «PMID: 22797288»PubMed
  294. Clifton GL, Miller ER, Choi SC ym. Lack of effect of induction of hypothermia after acute brain injury. N Engl J Med 2001;344:556-63 «PMID: 11207351»PubMed
  295. Clifton GL, Valadka A, Zygun D ym. Very early hypothermia induction in patients with severe brain injury (the National Acute Brain Injury Study: Hypothermia II): a randomised trial. Lancet Neurol 2011;10:131-9 «PMID: 21169065»PubMed
  296. Cooper DJ, Rosenfeld JV, Murray L ym. Decompressive craniectomy in diffuse traumatic brain injury. N Engl J Med 2011;364:1493-502 «PMID: 21434843»PubMed
  297. Donker-Cools BH, Daams JG, Wind H ym. Effective return-to-work interventions after acquired brain injury: A systematic review. Brain Inj 2016;30:113-31 «PMID: 26645137»PubMed
  298. Foy CM. Long term efficacy of an integrated neurological and vocational rehabilitation programme for young adults with acquired brain injury. J Occup Rehabil 2014;24:533-42 «PMID: 24347006»PubMed
  299. Kurki TJ, Laalo JP, Oksaranta OM. Diffusion tensor tractography of the uncinate fasciculus: pitfalls in quantitative analysis due to traumatic volume changes. J Magn Reson Imaging 2013;38:46-53 «PMID: 23733545»PubMed
  300. Murphy L, Chamberlain E, Weir J ym. Effectiveness of vocational rehabilitation following acquired brain injury: preliminary evaluation of a UK specialist rehabilitation programme. Brain Inj 2006;20:1119-29 «PMID: 17123928»PubMed
  301. Powell J, Heslin J, Greenwood R. Community based rehabilitation after severe traumatic brain injury: a randomised controlled trial. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002;72:193-202 «PMID: 11796769»PubMed
  302. Radford K, Phillips J, Drummond A ym. Return to work after traumatic brain injury: cohort comparison and economic evaluation. Brain Inj 2013;27:507-20 «PMID: 23473058»PubMed
  303. Trexler LE, Parrott DR, Malec JF. Replication of a Prospective Randomized Controlled Trial of Resource Facilitation to Improve Return to Work and School After Brain Injury. Arch Phys Med Rehabil 2016;97:204-10 «PMID: 26452718»PubMed
  304. Trexler LE, Trexler LC, Malec JF ym. Prospective randomized controlled trial of resource facilitation on community participation and vocational outcome following brain injury. J Head Trauma Rehabil 2010;25:440-6 «PMID: 20220530»PubMed
  305. Veeramuthu V, Narayanan V, Kuo TL ym. Diffusion Tensor Imaging Parameters in Mild Traumatic Brain Injury and Its Correlation with Early Neuropsychological Impairment: A Longitudinal Study. J Neurotrauma 2015;32:1497-509 «PMID: 25952562»PubMed
  306. Wrona RM. Disability and return to work outcomes after traumatic brain injury: results from the Washington State Industrial Insurance Fund. Disabil Rehabil 2010;32:650-5 «PMID: 20205578»PubMed
  307. Wäljas M, Iverson GL, Lange RT ym. A prospective biopsychosocial study of the persistent post-concussion symptoms following mild traumatic brain injury. J Neurotrauma 2015;32:534-47 «PMID: 25363626»PubMed
  308. Yuh EL, Cooper SR, Mukherjee P ym. Diffusion tensor imaging for outcome prediction in mild traumatic brain injury: a TRACK-TBI study. J Neurotrauma 2014;31:1457-77 «PMID: 24742275»PubMed

A

Varhainen hypotermia kohonneen kallonsisäisen paineen hoidossa ja aivovammapotilaiden ennuste

Profylaktisesta hypotermiahoidosta ei ole hyötyä aivovammapotilaiden hoidossa.

B

Aivovammapotilaiden moniammatillinen kuntoutus

Moniammatillisella kuntoutuksella voidaan ilmeisesti nopeuttaa toipumista ja parantaa toimintakykyä keskivaikeissa ja vaikeissa aivovammoissa.

B

Dekompressiivinen kraniektomia ja vakava aivovamma

Dekompressiivinen kraniektomia vaikuttaa laskevan vakavan aivovamman aiheuttamaa kuolleisuutta potilailla, joilla on kohonnut kallonsisäinen paine, mutta samalla vaikeasti vammautuneina eloon jäävien määrä ilmeisesti lisääntyy.

B

Mielialahäiriöiden esiintyvyys aivovamman jälkeen

Mielialahäiriöiden esiintyvyys on ilmeisesti kasvanut aivovamman jälkeen.

C

Ammatillinen kuntoutus ja työhönpaluu aivovamman jälkeen

Aivovammapotilaiden ammatillinen kuntoutus ilmeisesti edistää työhönpaluuta.

C

Kognitiivisten oireiden lääkehoito aivovamman jälkeen

Lääkehoito ei näytä vaikuttavan aivovamman jälkitilan kognitiivisiin oireisiin, joskin metyylifenidaatti saattaa parantaa tarkkaavaisuutta, mutta tutkimusnäyttö kognitiivisten oireiden lääkehoidosta on vähäistä.

C

Vireystilan laskun lääkehoito aivovamman jälkeen

Lääkehoito ei näytä vaikuttavan aivovamman jälkitilaan liittyvään vireystilan laskuun, mutta tutkimusnäyttö on vähäistä.

D

Diffuusitensorikuvaus (DTI) lievän aivovamman diagnosoinnissa

DTI ei sovellu lievien aivovammojen diagnostiikkaan, koska yksiselitteinen tutkimusnäyttö sen diagnostisesta arvosta puuttuu.

Aivokudoksen sisäinen verenvuoto (intraserebraalivuoto)
Aivoruhje (kontuusio)
Aivovammat – Vaikeusasteluokitus, tulkintaohje
Akuutti kovakalvonalainen verenvuoto (subduraalivuoto)
Diffuusi aksonivaurio (DAI)
Kovakalvonulkoinen verenvuoto (epiduraalivuoto)
Ohjeisto trombiprofylaksian aloittamisesta aivovammapotilaalla
Traumaattinen lukinkalvonalainen verenvuoto (subaraknoidaalivuoto)