ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (attention-deficit hyperactivity disorder, ADHD) är en störning i utvecklingen som försämrar funktionsförmågan och som kan diagnostiseras i barndomen, ungdomen eller vuxenlivet.
- Kärnsymtomen i ADHD är ouppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet.
- För diagnosen ADHD behövs information om förekomsten av symtom och funktionsförmågan i olika situationer, personens psykiska och fysiska hälsotillstånd, utvecklingshistoria, livssituation samt andra faktorer som påverkar symtomen.
- Vid differentialdiagnostik ska man bedöma om symtomen kan förklaras med andra sjukdomar eller störningar. Många av de väsentliga differentialdiagnostiska sjukdomarna kan också förekomma samtidigt som ADHD.
- God behandling av ADHD planeras efter individuella behov och mål. Målsättningen med
behandlingen är att lindra ADHD-symtomen och förbättra funktionsförmågan.
- Centrala metoder är stödåtgärder som riktas till personen med ADHD-symtom och hens omgivning, olika psykosociala behandlingsformer samt läkemedelsbehandling. Videor om psykosociala behandlingar «ADHD:n psykososiaaliset hoidot (video)»1 och läkemedelsbehandling «ADHD:n lääkehoito (video)»2 av ADHD.
- I vården av barn och unga är det viktigt att handleda de vuxna i metoder som stöder barnets funktionsförmåga i hemmet, småbarnspedagogiken och skolan.
- Behandlingen av samsjuklighet kombineras med behandlingen av ADHD-symtom.
- Vården ska vara tillräckligt långsiktig och kontinuiteten ska säkerställas i olika övergångsskeden, särskilt under barndomen och ungdomen.
- Om ADHD inte behandlas kan det störa studierna och sysselsättningen och öka risken för psykiatriska störningar, marginalisering och användning av rusmedel.
- Arbetsfördelningen och samarbetet mellan primärvården och den specialsjukvården ska
avtalas lokalt.
- Diagnos och behandling av ADHD hos barn och unga kan oftast genomföras inom primärvården, vid behov med konsultationsstöd från specialsjukvården. Om svåra samtidiga symtom förekommer görs en differentialdiagnostisk bedömning och en vård- och habiliteringsplan inom specialsjukvården.
- Hos vuxna ställs diagnosen i första hand av en specialist i psykiatri eller en läkare inom student- eller företagshälsovården, vid behov genom att konsultera en specialist som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD. Video om ADHD hos vuxna «ADHD aikuisella (video)»3.
Avgränsning av ämnet
- Behandlingsrekommendationen gäller diagnostisering, behandling och habilitering av ADHD hos barn, unga och vuxna.
- I rekommendationen behandlas även vården vid den vanligaste samsjuklighten med ADHD.
Målsättning
- Syftet med vårdrekommendationen är att förenhetliga diagnostiken, behandlingen och habiliteringen av ADHD och att tillhandahålla evidensbaserad information som stöd för behandlingslösningarna.
Målgrupper
- Rekommendationen är i första hand avsedd för instanser som diagnostiserar, vårdar och habiliterar barn, unga och vuxna med ADHD-symtom. Rekommendationen ger också information till barn, unga och vuxna som fått en ADHD-diagnos och deras familjer, till personalen inom småbarnspedagogiken, skolorna och studieplatserna, till instanser inom arbetskrafts- och socialväsendet och tredje sektorn samt till dem som planerar och beslutar om servicen.
Definitioner
- ADHD (attention-deficit hyperactivity disorder) innebär en aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.
- I rekommendationen hänvisas gällande diagnoser till det internationella diagnostiska klassificeringssystemet (International Classification of Diseases) version ICD-10, och diagnosklassifikationen DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) utarbetad av den amerikanska psykiatriska föreningen (APA).
- De statistiska termerna «Uhari M. Biostatistiikan taskutieto. 2. uudistettu...»1 som används i rekommendationen presenteras i tilläggsmaterialet «ADHD-suosituksessa käytetyt tilastotieteelliset termit»4.
Prevalens
- Antalet ADHD-diagnoser och särskilt antalet barn och unga som omfattas av behandlingen
har ökat «Polanczyk GV, Willcutt EG, Salum GA ym. ADHD preva...»2, «Collishaw S. Annual research review: Secular trend...»3, men enligt befolkningsbaserade undersökningar har prevalensen av ADHD-symtom i sig
inte ökat under de senaste årtiondena «Polanczyk GV, Willcutt EG, Salum GA ym. ADHD preva...»2, «Sourander A, Niemelä S, Santalahti P ym. Changes i...»4.
- Ökningen av antalet personer som får behandling antas hänföra sig till en bättre ADHD-diagnostik. «Thapar A, Cooper M. Attention deficit hyperactivit...»5. Både i Europa och i utvecklingsländerna verkar det dock som om en stor del av dem med ADHD-symtom fortfarande inte får någon behandling «McCarthy S, Wilton L, Murray ML ym. The epidemiolo...»6, «Tremmery S, Buitelaar JK, Steyaert J ym. The use o...»7.
- Även i en finländsk undersökning «Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D ym. Demographic...»8 som grundar sig på uppgifter i vårdanmälningsregistret för barn födda åren 1991–2005 ökade prevalensen av ADHD hos de som var födda senare i kohorten jämfört med de som var födda tidigare, vilket sannolikt hade att göra med bättre tillgång till tjänster och vård.
- Förekomsten av ADHD hos 6–18-åringar är enligt de senaste metaanalyserna 3,6–7,2
procent «Polanczyk GV, Willcutt EG, Salum GA ym. ADHD preva...»2, «Polanczyk GV, Salum GA, Sugaya LS ym. Annual resea...»9, «Thomas R, Sanders S, Doust J ym. Prevalence of att...»10.
- ADHD-diagnosen är vanligare bland pojkar än bland flickor: i befolkningsbaserade undersökningar har förhållandet mellan pojkar och flickor varit 1–5:1 «Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D ym. Demographic...»8, «Polanczyk G, de Lima MS, Horta BL ym. The worldwid...»11, «Ramtekkar UP, Reiersen AM, Todorov AA ym. Sex and ...»12, «Rucklidge JJ. Gender differences in attention-defi...»13, men i klinikmaterial upp till 9:1 «Skounti M, Philalithis A, Galanakis E. Variations ...»14. Det är möjligt att ADHD hos flickor inte diagnostiseras lika lätt «Biederman J. Attention-deficit/hyperactivity disor...»15.
- Det finns ingen färsk bedömning av prevalensen under barndomen i Finland. I en epidemiologisk undersökning som genomfördes 1989 var den 7 % hos 8-åringar (enligt DSM-III-sjukdomsklassificeringen) «Almqvist F, Puura K, Kumpulainen K ym. Psychiatric...»16. I materialet från en födelsekohortundersökning 1986 i Norra Finland var förekomsten av ADHD bland 16–18-åringar 8,5 % (enligt DSM-IV-sjukdomsklassificeringen) «Smalley SL, McGough JJ, Moilanen IK ym. Prevalence...»17.
- Förekomsten hos vuxna varierar enligt metaanalyser mellan 2,5 % (17–84-åringar)
«Simon V, Czobor P, Bálint S ym. Prevalence and cor...»18 och 3,4 % (18–44-åringar) «Fayyad J, De Graaf R, Kessler R ym. Cross-national...»19.
- Ålder och kön påverkar prevalensen tillsammans.
- Kvinnornas relativa andel är större ju äldre åldersgrupp som granskas «Simon V, Czobor P, Bálint S ym. Prevalence and cor...»18.
- Prevalensen är större hos män (4,1 %) än hos kvinnor (2,7 %) «Fayyad J, De Graaf R, Kessler R ym. Cross-national...»19
- Prevalensen är mindre i utvecklingsländerna (1,9 %) än i industriländerna (4,2 %) «Fayyad J, De Graaf R, Kessler R ym. Cross-national...»19
- Ålder och kön påverkar prevalensen tillsammans.
- Variationerna i prevalensen påverkas av «Thomas R, Sanders S, Doust J ym. Prevalence of att...»10:
- Det material som använts som grund för bedömningen.
- Registeruppgifter som baserar sig på användningen av vårdtjänster ger betydligt lägre prevalenstal än befolkningsbaserade epidemiologiska undersökningar.
- Den använda sjukdomsklassifikationen och dess diagnostiska kriterier.
- Diagnoskriterierna lämpar sig dåligt för vuxna
- Kriterierna i ICD-sjukdomsklassifikationen är till exempel strängare i fråga om antalet symtom och deras begynnelseålder än kriterierna i DSM-klassifikationen. DSM-5-kriterierna kan öka prevalensen av ADHD hos vuxna «Matte B, Anselmi L, Salum GA ym. ADHD in DSM-5: a ...»20.
- Insamling av information.
- Bedömningen av prevalensen kan påverkas av vem och med vilka metoder man har fått information om ADHD-symtomen.
- Det material som använts som grund för bedömningen.
- Under de senaste åren har det publicerats studier baserade på stora registermaterial,
enligt vilka de yngsta barnen i klass- och pedagogiska grupper får ADHD-diagnos oftare
än de äldsta «Elder TE. The importance of relative standards in ...»21, «Morrow RL, Garland EJ, Wright JM ym. Influence of ...»22, «Halldner L, Tillander A, Lundholm C ym. Relative i...»23.
- Sambandet med födelsemånaden har varit starkast i de yngsta åldersklasserna som just inlett sin skolgång, men orsaken till sambandet är inte klarlagd (se tilläggsuppgifter Sambandet mellan relativ ålder och ADHD-diagnos «Suhteellisen iän yhteys ADHD-diagnoosiin»5).
- Med åldern minskar prevalensen av ADHD «Polanczyk G, de Lima MS, Horta BL ym. The worldwid...»11, «Ramtekkar UP, Reiersen AM, Todorov AA ym. Sex and ...»12, «Skounti M, Philalithis A, Galanakis E. Variations ...»14, «Hurtig T, Ebeling H, Taanila A ym. ADHD symptoms a...»24, «Nolan EE, Gadow KD, Sprafkin J. Teacher reports of...»25, «Faraone SV, Biederman J, Mick E. The age-dependent...»26.
- ADHD:s varaktighet upp till vuxen ålder har i olika studier varit 4–70 % «Kessler RC, Green JG, Adler LA ym. Structure and d...»27, «Lara C, Fayyad J, de Graaf R ym. Childhood predict...»28, «Mannuzza S, Klein RG, Bessler A ym. Adult psychiat...»29, «Weiss G, Hechtman L, Milroy T ym. Psychiatric stat...»30, «Ebejer JL, Medland SE, van der Werf J ym. Attentio...»31 beroende på om det krävs en symtombild som helt uppfyller diagnoskriterierna eller om även personer med partiell remission tas med. Hur symtombilden i barndomen ser ut i materialet som följs upp påverkar också prevalensen «Cheung CH, Rijdijk F, McLoughlin G ym. Childhood p...»32.
- Överaktivitet och impulsivitet lindras ofta snabbare när man övergår från barndom till ungdom. Symtomen på ouppmärksamhet lindras långsammare och de fortsätter klart oftare än överaktivitet i vuxen ålder «Faraone SV, Biederman J, Mick E. The age-dependent...»26, «Kessler RC, Green JG, Adler LA ym. Structure and d...»27.
- ADHD kan i vuxen ålder vara till stor nackdel i takt med att kraven på individen ökar, även om diagnoskriterierna inte längre uppfylls fullt ut «Faraone SV, Biederman J, Mick E. The age-dependent...»26.
Etiologi och riskfaktorer
- ADHD är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk störning, där samverkan mellan arv och miljöfaktorer (biologiska och psykosociala) bidrar betydligt till utvecklingen av symtombilden «Thapar A, Cooper M. Attention deficit hyperactivit...»5, «Laucht M, Skowronek MH, Becker K ym. Interacting e...»33, «Nigg J, Nikolas M, Burt SA. Measured gene-by-envir...»34, «van der Meer D, Hoekstra PJ, Bralten J ym. Interpl...»35.
Genetik
- Enligt tvilling- och adoptionsundersökningar som gjorts i västvärlden är ärftligheten
(herediteten) hos barn och unga 0,6–0,9 «Biederman J. Attention-deficit/hyperactivity disor...»15, «Langner I, Garbe E, Banaschewski T ym. Twin and si...»36, «Larsson H, Chang Z, D'Onofrio BM ym. The heritabil...»37. I vuxen ålder kan ärftlighetens betydelse vara mindre, 0,3–0,5 «Boomsma DI, Saviouk V, Hottenga JJ ym. Genetic epi...»38, «Larsson H, Asherson P, Chang Z ym. Genetic and env...»39, men i den senaste omfattande svenska befolkningsstudien var bedömningen av herediteten
hos vuxna större, 0,72 «Larsson H, Chang Z, D'Onofrio BM ym. The heritabil...»37. I samma studie uppskattades betydelsen av delade miljöfaktorer som liten «Larsson H, Chang Z, D'Onofrio BM ym. The heritabil...»37.
- Enligt de flesta familjeundersökningar förekommer symtom 2–8 gånger oftare hos föräldrar och syskon till barn med ADHD-symtom än hos befolkningen i genomsnitt «Chen Q, Brikell I, Lichtenstein P ym. Familial agg...»40. De flesta nära släktingar har dock inte ADHD.
- ADHD verkar ha en gemensam genetisk bakgrund med affektiva störningar, störningar inom autismspektrumet, beteendestörningar och schizofreni «Cole J, Ball HA, Martin NC ym. Genetic overlap bet...»41, «Sharp SI, McQuillin A, Gurling HM. Genetics of att...»42, «Thapar A, Cooper M, Eyre O ym. What have we learnt...»43, «Cross-Disorder Group of the Psychiatric Genomics C...»44.
- Ouppmärksamhets- och överaktivitets-impulsivitetssymtomen i ADHD torde delvis ha en separat genetisk reglering «Nikolas MA, Burt SA. Genetic and environmental inf...»45.
- Den genetiska bakgrunden till ADHD är multifaktoriell. Ingen av de enskilda genernas
kausala samband med ADHD har hittills bekräftats.
- ADHD är förknippat med DNA-kopienummervariationer, flera enbaspolymorfismer och kandidatgener.
Kandidatgenernas oddskvot (odds ratio) och effektstorlek (effect size) har dock förblivit
små «Thapar A, Cooper M, Eyre O ym. What have we learnt...»43, «Gallo EF, Posner J. Moving towards causality in at...»46.
- Kandidatgenerna är kopplade till regleringen av dopaminets (DRD4, DRD5, DAT1) och serotoninets ämnesomsättning (5HTT, HTR1B), kalciumkanalernas funktion samt reglering av nervcellernas tillväxt (WASL) och adhesion (SNAP-25, CDH13).
- De gener som reglerar dopaminets ämnesomsättning verkar vara centrala «Dougherty DD, Bonab AA, Spencer TJ ym. Dopamine tr...»47, «Wohl M, Purper-Ouakil D, Mouren MC ym. [Meta-analy...»48, «Wu J, Xiao H, Sun H ym. Role of dopamine receptors...»49
- Det är känt att läkemedel som ökar dopaminhalten i synapsen, såsom metylfenidat, lindrar ADHD-symtom
- I en SPECT-studie (single photon emission computed tomography) upptäcktes en förhöjd halt av dopamintransportern «Dougherty DD, Bonab AA, Spencer TJ ym. Dopamine tr...»47 hos cirka 70 % av de vuxna som fått en ADHD-diagnos.
- Susceptibilitetsgenerna fungerar sannolikt i växelverkan med riskfaktorer i miljön «Thapar A, Cooper M. Attention deficit hyperactivit...»5, «Nigg J, Nikolas M, Burt SA. Measured gene-by-envir...»34, «van der Meer D, Hoekstra PJ, Bralten J ym. Interpl...»35. Det finns till exempel dokumentation på samverkan mellan polymorfismerna som deltar i ämnesomsättningen av dopamin och serotonin och ogynnsam uppväxtmiljö under graviditeten och barndomen «Laucht M, Skowronek MH, Becker K ym. Interacting e...»33, «Becker K, El-Faddagh M, Schmidt MH ym. Interaction...»50, men alla undersökningar stöder inte fynden «Langley K, Turic D, Rice F ym. Testing for gene x ...»51.
- ADHD är förknippat med DNA-kopienummervariationer, flera enbaspolymorfismer och kandidatgener.
Kandidatgenernas oddskvot (odds ratio) och effektstorlek (effect size) har dock förblivit
små «Thapar A, Cooper M, Eyre O ym. What have we learnt...»43, «Gallo EF, Posner J. Moving towards causality in at...»46.
Miljöfaktorer under graviditeten och medfödda strukturella faktorer
- Pre- och perinatal hypoxi-ischemi, mycket låg födelsevikt, förlossningsrelaterade skador, syrebrist hos den nyfödda och låg glukoshalt i blodet ökar risken för överaktivitet och neuropsykiatriska störningar, såsom inlärningssvårigheter och uppmärksamhetsstörningar «Thapar A, Cooper M, Eyre O ym. What have we learnt...»43, «Smith TF, Schmidt-Kastner R, McGeary JE ym. Pre- a...»52, «Gillberg C. Clinical Child Neuropsychiatry. Cambri...»53, «Bhutta AT, Cleves MA, Casey PH ym. Cognitive and b...»54.
- Exponering under fostertiden för rökning «Neuman RJ, Lobos E, Reich W ym. Prenatal smoking e...»55, «Joelsson P, Chudal R, Talati A ym. Prenatal smokin...»56, «Langley K, Rice F, van den Bree MB ym. Maternal sm...»57, «Biederman J, Petty CR, Bhide PG ym. Does exposure ...»58 eller för alkohol eller droger «Nygaard E, Slinning K, Moe V ym. Behavior and Atte...»59, «Knopik VS, Sparrow EP, Madden PA ym. Contributions...»60, «Brookes KJ, Mill J, Guindalini C ym. A common hapl...»61 ökar risken för ADHD, åtminstone hos de barn som genetiskt har förhöjd risk. Även
en icke-rökares foster kan exponeras för rökning till exempel på grund av pappas rökning
eller av att mamman exponeras i sitt arbete «Han JY, Kwon HJ, Ha M ym. The effects of prenatal ...»62.
- Barn till mammor som röker under graviditeten har fler ADHD-symtom än andra barn. En del av denna skillnad förklaras också av ärftligheten (se tilläggsmaterial om hur mammans rökning påverkar risken för ADHD «Äidin tupakoinnin vaikutus ADHD-riskiin»6).
- Exponering för alkohol under graviditeten orsakar skadliga effekter på barnet (fetal alcohol spectrum disorders, FASD). De är förknippade med ADHD-aktiga symtom, bland annat brister i exekutiva funktioner, ouppmärksamhet och överaktivitet (se tilläggsmaterial om hur exponering för alkohol under fostertiden påverkar barnets utveckling och risken för ADHD «Sikiöaikaisen alkoholialtistuksen vaikutus lapsen kehittymiseen ja ADHD-riskiin»7)
- Barn som under fostertiden exponerats för kokain, cannabis eller läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet och som används i berusningssyfte löper en förhöjd risk att få svårigheter med uppmärksamheten och med att reglera beteendet. Hos många av dem når symtomen upp till en ADHD-diagnos «Ackerman JP, Riggins T, Black MM. A review of the ...»63, «Noland JS, Singer LT, Short EJ ym. Prenatal drug e...»64, «Huizink AC, Mulder EJ. Maternal smoking, drinking ...»65, «Elgen I, Bruaroy S, Laegreid LM. Complexity of foe...»66.
- Moderns stress under graviditeten ökar stresskänsligheten hos barnet som föds och risken för ADHD, ångest och inlärningssvårigheter «Talge NM, Neal C, Glover V ym. Antenatal maternal ...»67, «Li J, Olsen J, Vestergaard M ym. Attention-deficit...»68.
Psykosociala riskfaktorer
- Det finns mycket få forskningsrön om direkt orsakssamband mellan tidiga psykosociala
miljöfaktorer och utvecklingen av ADHD «Thapar A, Cooper M, Eyre O ym. What have we learnt...»43.
- Barn som utsatts för svår illabehandling tidigt, såsom en anstaltsmiljö som varit ytterst fattig på stimulans, har dock senare konstaterats ha mer symtom på ouppmärksamhet och överaktivitet än andra barn «Kreppner J, Kumsta R, Rutter M ym. IV. Development...»69, «Sonuga-Barke EJ, Halperin JM. Developmental phenot...»70.
- Familjerelaterade riskfaktorer kan påverka utvecklingen av det centrala nervsystemet
eller försvåra uppkomsten av en trygg anknytning samt utvecklingen av förmågan att
reglera motoriken och vakenheten särskilt i tidig barndom «Laucht M, Skowronek MH, Becker K ym. Interacting e...»33, «Sandberg S. Psychosocial contributions. Kirjassa:...»71, «Olson S. Developmental perspectives. Kirjassa: Hyp...»72, «Stevens SE, Sonuga-Barke EJ, Kreppner JM ym. Inatt...»73, «Johnston C, Mash EJ. Families of children with att...»74.
- Anknytningsrelationens kvalitet och ADHD verkar ha ett samband med varandra så att otryggheten i anknytningsrelationen ökar risken för att ADHD-symtom utvecklas och barnets ADHD-symtom ökar å sin sida risken för att anknytningsrelationen störs «Storebø OJ, Rasmussen PD, Simonsen E. Association ...»75 (se även tilläggsmaterialet ADHD och anknytningsstörning «Lapsuuden kiintymyssuhdehäiriöt ja ADHD»8).
- Riskfaktorer inom familjen, såsom inkonsekvent fostran, negativt familjeklimat, våldsupplevelser samt psykiska sjukdomar hos föräldrarna, såsom depression hos mamman och en förälders egen ADHD, kan öka komorbiditeten, till exempel beteendestörningar «Sandberg S. Psychosocial contributions. Kirjassa:...»71, «Langley K, Fowler T, Ford T ym. Adolescent clinica...»76, «Chronis AM, Lahey BB, Pelham WE Jr ym. Maternal de...»77, «Johnston C, Mash EJ, Miller N ym. Parenting in adu...»78, «Forslund T, Brocki KC, Bohlin G ym. The heterogene...»79.
- På grund av ärftliga faktorer är det vanligt att både en förälder och barnet har ADHD
i samma familj.
- Förälderns ADHD har konstaterats ha samband med svåra och långvariga ADHD-symtom hos barnet «van Lieshout M, Luman M, Twisk JW ym. A 6-year fol...»80.
- Inom familjen kan en förälders ADHD försvåra upprätthållandet av vardagsrutinerna, en konsekvent fostran och förälderns förmåga att stöda utvecklingen av barnets förmåga att reglera känslor och beteende «Johnston C, Mash EJ, Miller N ym. Parenting in adu...»78.
- Enligt undersökningar upplever en förälder som har ADHD oftare än andra att hen misslyckas som förälder och blir stressad av detta «Johnston C, Mash EJ, Miller N ym. Parenting in adu...»78, «Deault LC. A systematic review of parenting in rel...»81.
- Barnets koncentrationssvårigheter och överaktivitet kan å sin sida öka den negativa växelverkan mellan föräldern och barnet och öka förälderns stress «Deault LC. A systematic review of parenting in rel...»81. Dessa har konstaterats lindras när barnets symtom minskar till exempel i och med behandling «Lifford KJ, Harold GT, Thapar A. Parent-child rela...»82.
Funktionella och strukturella fynd i centrala nervsystemet
- Det finns skillnader i hjärnans struktur och funktion på gruppnivå när man jämför
personer som fått ADHD-diagnosen med kontrollpersoner. När det gäller enskilda personer
räcker skillnaderna dock inte för diagnostik, och hittills har man inte helt kunnat
fastställa patofysiologin hos ADHD.
- Det finns skillnader i de områden och i de funktionella nätverk i hjärnan som deltar i uppmärksamhetsfunktionerna och de exekutiva funktionerna (se tilläggsmaterial om ADHD och bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan «ADHD ja aivojen kuvantamistutkimukset»9).
- Både de strukturella och funktionella fynden har i tidigare undersökningar varit närmare kontrollerna i gruppen som fått centralstimulerande medicinering jämfört med gruppen som inte fick behandling «Rubia K, Alegría AA, Brinson H. Brain abnormalitie...»83, «Nakao T, Radua J, Rubia K ym. Gray matter volume a...»84, «Frodl T, Skokauskas N. Meta-analysis of structural...»85, «Spencer TJ, Brown A, Seidman LJ ym. Effect of psyc...»86), men i den senaste undersökningen observerades inga skillnader «Hoogman M, Bralten J, Hibar DP ym. Subcortical bra...»87. Ingen studie har visat att centralstimulerande medicinering skulle äventyra hjärnans mognad.
Klinisk symtombild
- Kärnsymtomen vid ADHD är långvariga svårigheter att reglera aktivitet och uppmärksamhet
så att det stör funktionsförmågan samt impulsivitet.
- Svårighet att reglera aktivitet innebär en oförmåga att reglera egen aktivitet och funktion så att den passar in i situationen, vilket vanligtvis tar sig uttryck i överaktivitet och rastlöshet, men ibland också i för liten aktivitet.
- Svårighet att reglera uppmärksamhet (svårighet att rikta, upprätthålla och skifta uppmärksamhet) kan ta sig uttryck i koncentrationssvårigheter, känslighet för yttre stimuli, oförmåga att uppmärksamma detaljer, benägenhet att tappa bort saker och bristande uthållighet.
- Impulsivitet kan ta sig uttryck i otålighet och en benägenhet att agera snabbt och obetänksamt.
- Förekomsten av symtom, den kliniska symtombilden och den funktionsnedsättning som
symtomen orsakar varierar i olika ålders- och utvecklingsstadier:
- symtom hos barn «ADHD:n oireet lapsilla»10
- symtom hos unga «ADHD:n oireet nuoruusikäisillä»11
- symtom hos vuxna «ADHD:n oireet aikuisuudessa ja ikääntyvillä»12.
- Miljö- och motivationsfaktorer påverkar funktionsförmågan samt antalet symtom och
deras olägenhet (se tilläggsmaterialet om miljö- och motivationsfaktorer som inverkar på ADHD-symtom
«ADHD-oireisiin vaikuttavat ympäristö- ja motivaatiotekijät»13). Miljö- och motivationsfaktorer bör beaktas både när förekomsten av symtom bedöms
och när stödåtgärder ordnas.
- Symtomen är ofta
- starkare om det finns många störande yttre stimuli i omgivningen, förväntningar på handling är oklara eller om långvarig ansträngning krävs
- lindrigare eller obefintliga om omgivningen är lugn, rörelse som upprätthåller uppmärksamheten är tillåten, anvisningarna är tydliga och korta, motivationen är bra och responsen är omedelbar.
- Symtomen är ofta
- I undersökningar på gruppnivå klarar personer med ADHD-symtom flera kognitiva funktioner sämre än kontrollpersonerna «Hervey AS, Epstein JN, Curry JF. Neuropsychology o...»88, «Frazier TW, Demaree HA, Youngstrom EA. Meta-analys...»89, i synnerhet i tester som mäter exekutiva funktioner «Willcutt EG, Doyle AE, Nigg JT ym. Validity of the...»90, «Boonstra AM, Oosterlaan J, Sergeant JA ym. Executi...»91, upprätthållande av uppmärksamhet «Frazier TW, Demaree HA, Youngstrom EA. Meta-analys...»89 och arbetsminne «Alderson RM, Kasper LJ, Hudec KL ym. Attention-def...»92, «Martinussen R, Hayden J, Hogg-Johnson S ym. A meta...»93, (se tilläggsmaterial om ADHD och problem med exekutiva funktioner «Toiminnanohjauksen ongelmat ja ADHD»14).
- ADHD innebär också svårigheter att reglera sociala färdigheter och känslor hos både barn och vuxna «Graziano PA, Garcia A. Attention-deficit hyperacti...»94, «Corbisiero S, Mörstedt B, Bitto H ym. Emotional Dy...»95, «Vuori M, Autti-Rämö I, Junttila N ym. Discrepancie...»96.
Diagnoskriterier
- En förutsättning för ADHD-diagnosen är problem med koncentration, aktivitetsreglering och impulskontroll som är långvariga, förekommer i flera situationer och inte beror på eller förklaras bättre med andra störningar, såsom autism eller affektiva störningar (ICD-10). Se tabell «Diagnoskriterier för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (F90.0) enligt ICD-10. Språkdräkten för kriterierna har ändrats något för att öka tydligheten (de ursprungliga finskspråkiga kriterierna presenteras i tilläggsmaterialet )....»1.
Ouppmärksamhet Minst 6 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är besvärliga och avviker från barnets utvecklingsnivå. |
|
Överaktivitet Minst 3 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är besvärande och avviker från barnets utvecklingsnivå. |
|
Impulsivitet Minst 3 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är besvärande och avviker från barnets utvecklingsnivå |
|
Symtomen börjar senast vid 7 års ålder. | De diagnostiska kriterierna ska uppfyllas i fler än en situation. Till exempel ska ouppmärksamhet och överaktivitet förekomma både hemma och i skolan eller både i skolan och till exempel på mottagningen. Vanligtvis behövs information från fler än en källa. Till exempel är lärarens beskrivning av barnets beteende i allmänhet ett nödvändigt komplement till föräldrarnas beskrivning. |
Symtomen orsakar kliniskt betydande ångest eller försämring av sociala, studierelaterade eller yrkesmässiga aktiviteter. | |
Följande tillstånd kan inte diagnostiseras: manisk period, depressiv period, ångestsyndrom eller omfattande utvecklingsstörningar. Obs! Enligt den nuvarande uppfattningen kan dock alla dessa störningar förekomma samtidigt som ADHD. Med tanke på diagnosen är det viktigt att symtomen inte förklaras med en annan sjukdom. |
Förekomstformer
- Man kan identifiera tre former av ADHD beroende på om kriterierna för ouppmärksamhet och överaktivitet (kombinerad form) uppfylls eller enbart kriterierna för ouppmärksamhet (huvudsakligen ouppmärksam form) eller kriterierna för överaktivitet och impulsivitet (huvudsakligen överaktiv eller impulsiv form).
- Arbetsgruppen rekommenderar att man för tydlighetens skull använder diagnoskoden F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning
för alla former och att den beskrivs verbalt (kombinerad, ouppmärksam, överaktiv-impulsiv).
- I den nuvarande ICD-versionen då kriterierna för överaktivitet och impulsivitet uppfylls är diagnosnumret F90.8 (andra specificerade hyperaktivitetsstörningar) och vid i huvudsak ouppmärksamhet F98.8 (andra specificerade beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid). Eftersom det inte är fråga om separata former kan användningen av dessa koder leda till missförstånd. Dessutom omfattar F98.8 andra störningar som inte är kopplade till ADHD.
Diagnostisering
- För diagnostisk bedömning behövs så heltäckande information som möjligt om förekomsten
av symtom och funktionsförmågan i olika situationer samt om det psykiska och fysiska
hälsotillståndet, utvecklingshistorien och livssituationen «Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse...»97, «Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett k...»98.
- Se närmare anvisningar i tilläggsmaterialet Uppgifter som behövs för diagnos «ADHD-oireiden diagnostista arviota varten tarvittavat tiedot»16 och klinisk undersökning av barn och unga vid ADHD-diagnos «ADHD-diagnoosia varten tehtävä kliininen tutkimus lapsilla ja nuorilla»17.
- Det väsentliga är att säkerställa att diagnoskriterierna uppfylls och att bedöma eventuell
samsjuklighet och differentialdiagnostiska alternativ (t.ex. somatiska och psykiatriska
sjukdomar, läkemedel som används och biverkningar av dem, rusmedel och psykosociala
stressfaktorer) (se tilläggsmaterialet ICD-10-kriterier för ADHD «Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden (ADHD:n) häiriön kriteerit ICD-10:n mukaan»15), «Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse...»97, «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «National Health and Medical Research Council (2012...»100, «Fung DS, Lim CG, Wong JC ym. Academy of Medicine-M...»101.
- Om det på basen av en kartläggning av anamnesen eller en klinisk undersökning uppstår misstanke om något annat än ADHD, kan ytterligare undersökningar behövas, till exempel blodprov som mäter sköldkörtelns funktion.
- Andra laboratorie- eller bilddiagnostiska undersökningar som behövs mer sällan, såsom kromosom- eller metabola undersökningar, EEG eller bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan, utförs i allmänhet inom specialsjukvården.
- Som stöd för den diagnostiska undersökningen kan man använda det diagnostiska diagrammet «hoi50061e.pdf»1, (bild av det diagnostiska diagrammet «ADHD:n diagnostinen kaavio»1) och checklista för diagnostiseringen. Se tilläggsmaterial «ADHD:n diagnostisen arvion muistilista»18.
- Miljö- och motivationsfaktorer påverkar symtomens svårighetsgrad och ska beaktas vid bedömningen av symtomen (se tilläggsmaterialet om ADHD-symtom, miljö- och motivationsfaktorer «ADHD-oireisiin vaikuttavat ympäristö- ja motivaatiotekijät»13). Symtomen ska förekomma i flera olika situationer, men de behöver inte förekomma i alla situationer. Att symtomen är lindriga i lugna enskilda situationer eller under intressanta aktiviteter är vanligt vid ADHD och är ingen kontraindikation för diagnosen.
- Symtombilden förändras ofta med åldern och då yttre krav ökar i vuxen ålder påverkar
det funktionsnedsättningen som symtomen orsakar.
- I diagnosklassificeringen DSM-5 har detta beaktats så att det för ADHD-diagnos för 17-åringar och äldre räcker med sammanlagt 5 symtom på ouppmärksamhet eller överaktivitet-impulsivitet (se tilläggsmaterial om jämförelse av diagnostiska kriterier enligt olika sjukdomsklassifikationer vid ADHD «ADHD:n eri tautiluokitusten mukaisten diagnostisten kriteerien vertailu»19).
- Hos barn och unga ska alltid möjligheten för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning beaktas när det
förekommer problem med skolgången eller beteendet som föräldrarna, personalen inom
småbarnspedagogiken, skolan eller studieplatsen eller den unga själv oroar sig för
«Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99.
- Typiska ADHD-symtom kan ofta observeras redan i lekåldern, men det krävs särskild noggrannhet för att ställa diagnosen före skolåldern (se tilläggsmaterial om identifiering och diagnostisering av ADHD före skolåldern «ADHD:n tunnistaminen ja diagnosointi ennen kouluikää»20). Tillförlitlig diagnos är inte alltid möjlig på grund av att symtomen är ospecifika före 5 års ålder «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99.
- Uppmärksamhets-, överaktivitets- och impulsivitetssymtomen ska bedömas i förhållande till ålders- och utvecklingsnivån, och det behövs observationer i olika situationer (hemma, i dagvård eller i skolan, i hobbyer e.d.) av flera personer (föräldrar, lärare) «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «National Health and Medical Research Council (2012...»100. Man måste också fråga efter barnets egen bedömning av symtomen och de olägenheter de orsakar.
- Eventuella stressfaktorer i familje- och skolsituationen bör utredas. Men det hindrar nödvändigtvis inte en samtidigt förekommande ADHD.
- För differentialdiagnostik och en övergripande habiliteringsplan kan man enligt symtomen också behöva bedömning av bland annat talterapeut, psykolog, neuropsykolog, ergoterapeut eller fysioterapeut.
- Misstankar om ADHD kan väckas hos en vuxen själv, hos hens närstående, på arbetsplatsen eller inom primärvården, till exempel
inom student- eller företagshälsovården. Även utredning av ADHD-symtom hos ett barn
kan leda till ett behov av att utreda en förälders ADHD-symtom.
- Den vuxna är den viktigaste informationskällan för sina egna symtom och den olägenhet
de orsakar, även i fråga om sin barndom.
- Medvetenheten om symtomen kan dock variera även hos vuxna, så information från en närstående, till exempel make/maka, förälder eller syskon, kan i hög grad hjälpa till att bedöma den funktionsnedsättning som symtomen orsakar.
- Information om förekomsten av symtom samlas också in från tidigare anteckningar i hälso- och sjukjournaler eller till exempel verbala beskrivningar i skolbetyg.
- Video angående ADHD hos vuxna «ADHD aikuisella (video)»3.
- Det har föreslagits att ADHD kan börja först i vuxen ålder «Caye A, Rocha TB, Anselmi L ym. Attention-Deficit/...»102, «Agnew-Blais JC, Polanczyk GV, Danese A ym. Evaluat...»103, «Moffitt TE, Houts R, Asherson P ym. Is Adult ADHD ...»104, men tills vidare är en absolut förutsättning för diagnosen att symtomen börjar i barndomen.
- Om en vuxen har diagnostiserats med ADHD under barndomen eller ungdomen men det har
blivit en paus i behandlingen eller uppföljningen av diagnosen,
- bedöms den aktuella symtombilden och den olägenhet som symtomen orsakar
- utesluts eventuella andra psykiatriska sjukdomar som kunde förklara symtomen (vanligen affektiva, ångest- eller rusmedelsstörningar), eller om man konstaterar en annan samtidig sjukdom, bedömer man om den förklarar de symtom och svårigheter personen upplever.
- Om en ADHD-diagnos inte har ställts under barndomen eller ungdomen ska man dessutom
utreda hur länge symtomen har varat.
- Man behöver inte påvisa att alla diagnoskriterier uppfylls i barndomen. Det räcker att man vet att patienten senast i lågstadieåldern har haft flera ADHD-symtom.
- Den vuxna är den viktigaste informationskällan för sina egna symtom och den olägenhet
de orsakar, även i fråga om sin barndom.
Undersökningar och metoder som hjälpmedel i diagnostiken
- För att utreda förekomsten och mängden ADHD-symtom rekommenderas att man använder
ett frågeformulär som grundar sig på diagnoskriterierna (se t.ex. tilläggsmaterialet ADHD-symtomblanketten «hoi50061d.pdf»2 och tilläggsmaterialet ADHD-RS-IV «hoi50061g.pdf»3). En ADHD-diagnos kan dock inte konstateras eller uteslutas enbart utifrån svaren
på frågeformuläret utan en noggrannare diagnostisk bedömning «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «National Health and Medical Research Council (2012...»100, «Fung DS, Lim CG, Wong JC ym. Academy of Medicine-M...»101, «López-Villalobos JA, Andrés-De Llano J, López-Sánc...»105.
- För barn rekommenderas att blanketten fylls i av både föräldrar och personal inom småbarnspedagogiken eller skolan. Blanketten kan också fyllas i genom intervju, vilket kan öka bedömningens tillförlitlighet. För att utreda helhetsbilden av symtomen rekommenderas dessutom att man använder en metod som kartlägger utveckling och färdigheter samt den psykiska symtombilden på ett bredare plan.
- Frågeformulär och metoder som lämpar sig för utredning av ADHD-symtom är
- för barn och unga
- ADHD Rating Scale IV (ADHD-RS-IV) «hoi50061g.pdf»3 (se tilläggsmaterial «ADHD Rating Scale IV -kyselylomakkeen käyttäminen»21) lämpar sig för diagnostisk bedömning av ADHD-symtom hos barn och unga «ADHD-RS-IV-kyselylomake ilmeisesti soveltuu lasten ja nuorten ADHD-oireiden kliiniseen diagnostiseen arviointiin.»B. Frågeformuläret kan också användas för att bedöma behandlingssvaret genom att jämföra poängen under behandlingen med poängen i inledningsskedet.
- Frågeformuläret SNAP-IV lämpar sig för diagnostisk bedömning av ADHD-symtom hos barn och unga «SNAP-IV-kyselylomake (Swanson, Nolan, and Pelham Rating Scale-IV) ilmeisesti soveltuu käytettäväksi ADHD-oireiden diagnostisessa arvioinnissa lapsilla ja nuorilla.»B (se tilläggsmaterial «SNAP-IV-kyselylomake ja ADHD»22).
- Koncentrationsenkäten (Kesky) «Klenberg L, Jämsä S, Häyrinen T ym. The Attention ...»106 (se «ADHD ja keskittymiskysely Kesky»23) är ett i Finland utvecklat frågeformulär avsett att fyllas i av lärare. Frågeformuläret kan lämpa sig som ett hjälpmedel för diagnostisering av ADHD och dess former hos barn och unga «Keskittymiskysely saattaa soveltua ADHD:n ja sen esiintymismuotojen diagnosoinnin apuvälineeksi lapsilla ja nuorilla.»C.
- för vuxna:
- ASRS-blankettens 6 screeningfrågor lämpar sig för screening av ADHD hos vuxna «ASRS-lomakkeen 6 kysymyksen seulaosio soveltuu aikuisten ADHD:n seulontaan.»A (se «ADHD-kysely Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS)»24 ADHD-enkät ASRS)
- Det finns preliminära forskningsdata att den strukturerade intervjun DIVA (Diagnostic Interview for Adult ADHD) lämpar sig för bedömning av ADHD-symtom (se «Diagnostiset haastattelut aikuisten ADHD:ssa»25 Diagnostiska intervjuer för bedömning av ADHD hos vuxna).
- I det kliniska arbetet, till exempel gällande bedömningen av symtom hos den neuropsykiatriska arbetsgruppens patienter, kan man också använda enkäterna Wender-Utah rating scale (WURS), Brown Attention Deficit Disorder Scales for Adolescents and Adults (BADDS) och Behavior Rating Inventory of Executive Function – Adult (BRIEF-A), även om det finns knapphändig forskning om deras lämplighet (se «ADHD-kyselylomakkeet WURS, BADDS ja BRIEF-A aikuisilla»26 ADHD-frågefomulär WURS, BADDS och BRIEF-A för vuxna).
- för barn och unga
- Mer omfattande metoder som utreder den psykiska symtombilden hos barn och unga är
- Five to Fifteen (FTF), det vill säga Viivi-enkäten (se «ADHD ja Viivi-kyselylomake»27), som kan användas i kliniskt arbete för att utreda ett barns utveckling och neuropsykiatriska symtombild. Den innehåller påståenden som motsvarar ADHD-kriterierna. Det finns dock ingen aktuell forskning om Viivi-enkätens lämplighet som hjälpmedel för diagnostisering av ADHD. Viivi-enkäten är också ett alternativ för retrospektiv bedömning av symtom under barndomen som en del av ADHD-diagnostiken för vuxna.
- Enkäten "Styrkor och svårigheter" (Strengths and Difficulties Questionnaire, SDQ, «http://www.sdqinfo.com/»1; se «Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ-kysely) eli vahvuudet ja vaikeudet -kysely»28) lämpar sig för screening av psykiska symtom och ADHD-symtom hos barn «”Vahvuudet ja vaikeudet” eli Strengths and Difficulties Questionnaire -kyselylomake (SDQ) soveltuu lasten psyykkisten häiriöiden ja ADHD-oireiden seulontaan.»A.
- CBCL (Child Behavior Checklist) TRF (Teacher Report Form) och YSR (Youth Self Report) kan användas för identifiering av ADHD-symtom och differentialdiagnostik «Hudziak JJ, Copeland W, Stanger C ym. Screening fo...»107, «Chen WJ, Faraone SV, Biederman J ym. Diagnostic ac...»108, «Biederman J, Faraone SV, Doyle A ym. Convergence o...»109. Avsnittet om ouppmärksamhet i enkäten verkar urskilja ADHD-symtomen relativt bra, men undersökningarna har huvudsakligen gjorts med den äldre versionen av enkäten (se tilläggsmaterialet ADHD OCH ASEBA-enkätblankettserien CBCL, TRF OCH YSR «ADHD ja ASEBA-kyselylomakesarja (CBCL, TRF ja YSR)»29).
- DAWBA (Development and Well-Being Assessment) är en strukturerad intervju för föräldrar, lärare och 11-åriga eller äldre barn som utreder barnens välbefinnande och psykiska symptom. Enligt några undersökningar som utvärderat de psykometriska egenskaperna verkar DAWBA identifiera ADHD-symtomen noggrant «Posserud MB, Ullebø AK, Plessen KJ ym. Influence o...»110 men inte sensitivt «Angold A, Erkanli A, Copeland W ym. Psychiatric di...»111, «Foreman D, Morton S, Ford T. Exploring the clinica...»112.
- Genom en neuropsykologisk (eller neuropsykologiskt orienterad psykologisk) undersökning (se tilläggsmaterialet «Neuropsykologinen tutkimus ja ADHD»30) får man information om kognitiva färdigheter och samtidiga problem, som är viktig
för planering av habilitering och stödåtgärder, såsom inlärningssvårigheter och deras inverkan på studierna och arbetsprestationen.
Undersökningen är dock inte nödvändig för att bedöma ADHD-symtom eller för att ställa
diagnos.
- Utifrån kognitiva test kan en ADHD-diagnos inte fastställas, eftersom resultaten inte
är separerande på individnivå «Willcutt EG, Doyle AE, Nigg JT ym. Validity of the...»90. I den neuropsykologiska undersökningen kan man inte alltid konstatera svårigheter
även om personen kan diagnostiseras med ADHD.
- I en strukturerad testsituation kan prestationen vara klart bättre än i naturliga situationer. Information om funktionsförmågan i olika situationer, antingen genom intervjuer eller enkäter, är en väsentlig del av den psykologiska bedömningen.
- En neuropsykologisk (eller neuropsykologiskt orienterad psykologisk) undersökning ska alltid göras när man överväger behovet av neuropsykologisk rehabilitering «Neuropsykologinen kuntoutus ja ADHD»31.
- Utifrån kognitiva test kan en ADHD-diagnos inte fastställas, eftersom resultaten inte
är separerande på individnivå «Willcutt EG, Doyle AE, Nigg JT ym. Validity of the...»90. I den neuropsykologiska undersökningen kan man inte alltid konstatera svårigheter
även om personen kan diagnostiseras med ADHD.
Sjukdomar och störningar som bör beaktas i differentialdiagnostiken
- I diagnostiken av ADHD måste man bedöma om symtomen kan förklaras med andra sjukdomar eller störningar. Många av de väsentliga differentialdiagnostiska kan också förekomma samtidigt som ADHD. En diagnos på en annan störning hindrar inte användningen av ADHD-diagnos om de diagnostiska kriterierna för båda störningarna uppfylls.
- Sjukdomar och störningar som ska beaktas i differentialdiagnostiken är till exempel
- särskild språksvårighet (se God medicinsk praxis-rekommendationen Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret «Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret)»2 (på finska); Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga «Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)»3 (på svenska))
- inlärningssvårigheter (bl.a. läs- och skrivsvårigheter) «Oppimisvaikeudet ja ADHD»32
- autismspektrumstörningar «Autismikirjon häiriöt ja niiden samanaikaisuus ADHD:n kanssa»33
- intellektuell funktionsnedsättning
- epilepsi med absensanfall «Epilepsia ADHD:n samanaikaissairautena ja erotusdiagnostiikassa»34
- beteendestörningar «Käytöshäiriöt ja ADHD»35
- störning i anknytningsrelationer «Lapsuuden kiintymyssuhdehäiriöt ja ADHD»8
- ångeststörningar
- posttraumatiskt stressyndrom «ADHD ja traumaperäinen stressihäiriö (PTSD)»36 (se God medicinsk praxis-rekommendationen Traumaperäinen stressihäiriö «Traumaperäinen stressihäiriö»4 (på finska); Posttraumatiskt stressyndrom «Posttraumatiskt stressyndrom»5 (på svenska))
- affektiva störningar: depression (se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska); Depression «Depression»7 (på svenska)) samt tilläggsmaterialet Symptom på depression och behandling av dem hos barn och unga som diagnostiserats med ADHD «Masennusoireet ja niiden hoito ADHD:ssa lapsilla ja nuorilla»37) och bipolär sjukdom (se God medicinsk praxis-rekommendationen Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»8 (på finska); Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»9 (på svenska)) samt tilläggsmaterialet ADHD och bipolär sjukdom hos barn och unga «ADHD ja kaksisuuntainen mielialahäiriö lapsuudessa ja nuoruudessa»38)
- psykotiska störningar (se God medicinsk praxis-rekommendationen Skitsofrenia «Skitsofrenia»10 (på finska) och tilläggsmaterial «ADHD ja psykoottiset oireet lapsilla ja nuorilla»39; Schizofreni «Schizofreni»11 (på svenska))
- instabil personlighetsstörning (se God medicinsk praxis-rekommendationen Epävakaa persoonallisuus «Epävakaa persoonallisuus»12 (på finska); Emotionellt instabil personlighet «Emotionellt instabil personlighet»13 (på svenska))
- rusmedelsberoende (se God medicinsk praxis-rekommendationerna Alkoholiongelmat «Alkoholiongelmat»14 (på finska); Alkoholmissbruk «Alkoholmissbruk»15 (på svenska) och Huumeongelmat «Huumeongelmat»16 (på finska); Narkotikamissbruk «Narkotikamissbruk»17 (på svenska)): personen ska vara drogfri minst 1–3 månader efter att abstinenssymtomen upphört innan ADHD-diagnosen ställs
- hjärnskador och deras följdtillstånd (se God medicinsk praxis-rekommendationen Aivovammat «Aivovammat»18 (på finska); Hjärnskador «Hjärnskador»19 (på svenska)).
- I tilläggsinformationsmaterialet jämförs i tabellen Differentialdiagnostik «Erotusdiagnostiikka ADHD:ssa (ADHD, masennus, kaksisuuntainen mielialahäiriö, ahdistuneisuus ja traumaperäinen stressihäiriö)»40 symtombilderna vid ADHD, depression, bipolär sjukdom, ångest och posttraumatisk stressyndrom.
Vård och habilitering
Allmänna principer gällande vården
- Vården är multimodal och omfattar alltid patient- och närståenderådgivning (psykoedukation)
samt olika individuella stödåtgärder och behandlingsformer som bedöms vara nödvändiga
«Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse...»97, «Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett k...»98, «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «National Health and Medical Research Council (2012...»100, «Taylor E, Döpfner M, Sergeant J ym. European clini...»113, «Pliszka S, AACAP Work Group on Quality Issues.. Pr...»114, «CRD:n strukturoitu abstrakti: A systematic review ...»115, «Chan E, Fogler JM, Hammerness PG. Treatment of Att...»116, «Torgersen T, Gjervan B, Lensing MB ym. Optimal man...»117, «Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. S...»118.
- Se flödesschemat för behandlingen «hoi50061f.pdf»4 (bild av behandlingsdiagrammet «ADHD:n hoitokaavio»2).
- Psykoedukation bör innehålla information om ADHD, om metoder som lindrar symtomen och ökar smidigheten
i vardagen samt olika behandlingsformer. Det är också bra att diskutera allmänna levnadsvanor
som främjar välmåendet (tillräcklig sömn, motion, dagsrytm, näring).
- Som rådgivningsverktyg kan man använda olika broschyrer och videor samt webbplatser «Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse...»97, «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «National Health and Medical Research Council (2012...»100, «Taylor E, Döpfner M, Sergeant J ym. European clini...»113, «Pliszka S, AACAP Work Group on Quality Issues.. Pr...»114.
- Psykoedukation i grupp är så kallade informationsdagar och kurser i anpassningsträning, som också erbjuder kamratstöd (se tilläggsmaterialet ADHD och kamratstöd «ADHD ja vertaistuki»41).
- Stödåtgärderna ska inledas genast när man upptäcker problem med funktions- eller inlärningsförmågan i anslutning till
ouppmärksamhet eller överaktivitet. Det krävs ingen diagnos för att inleda stödåtgärder.
Stödåtgärder är till exempel
- handledning till föräldrar gällande barn och ungas ADHD-symtom (se tilläggsmaterialet «Vanhemmille annettavat ohjeet ADHD-oireisen lapsen tai nuoren ohjaamisesta»42)
- handledning till vuxna och unga gällande verktyg för en smidigare vardag (se tilläggsmaterialet «Keinoja aikuisille ja nuorille arjen hallinnan parantamiseksi ja ADHD-oireiden hallitsemiseksi»43 samt ADHD-förbundets handbok om att få vardagen som vuxen att fungera «https://adhd-liitto.fi/wp-content/uploads/2018/05/aikuisen-arki-toimimaan-opas-2017_kevyt.pdf»2)
- pedagogiska och andra stödåtgärder som stöder funktionsförmågan inom småbarnspedagogiken och i studierna
- handledning eller habilitering som ges på basis av bedömning av psykolog tal-, ergo- eller fysioterapeut
- andra stödformer, till exempel stödperson eller -familj och familjearbete.
- ADHD-symtomen minskar med både psykosociala behandlingsformer och läkemedelsbehandling
«Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «Taylor E, Döpfner M, Sergeant J ym. European clini...»113, «Pliszka S, AACAP Work Group on Quality Issues.. Pr...»114, «CRD:n strukturoitu abstrakti: A systematic review ...»115, «Chan E, Fogler JM, Hammerness PG. Treatment of Att...»116, «Brown RT, Amler RW, Freeman WS ym. Treatment of at...»119, «Vidal-Estrada R, Bosch-Munso R, Nogueira-Morais M ...»120, «Young S, Khondoker M, Emilsson B ym. Cognitive-beh...»121, «Philipsen A, Jans T, Graf E ym. Effects of Group P...»122.
- De som fått diagnosen ADHD behöver inte rutinmässigt alla behandlingar, utan behovet av olika behandlingsformer och i vilken ordning ska bedömas individuellt.
- Det är vanligt och ofta nödvändigt att kombinera flera behandlingsformer samtidigt (olika psykosociala behandlingar eller psykosociala vårdformer och läkemedelsbehandling).
- I olika åldrar kan vården inriktas på olika sätt «Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-...»134 (se tilläggsmaterial om hur behandlingen riktas i olika åldersskeden «ADHD-hoidon kohdistaminen eri ikävaiheissa»44).
- I vård- och habiliteringsplanen dokumenteras planerade stödåtgärder och habilitering
samt uppställda behandlingsmål, -metoder, tidtabell, inklusive tidtabell för uppföljning
och ansvarspersoner.
- Behovet av vård för andra samtidigt förekommande sjukdomar och vårdordningen ska bedömas som en helhet «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99.
- Behandlingen och uppföljningen av ADHD bör vara långsiktig «Riddle MA, Yershova K, Lazzaretto D ym. The Presch...»123, «Vitiello B, Lazzaretto D, Yershova K ym. Pharmacot...»124.
- Behandlingens effekt samt antalet ADHD-symtom och deras grad av besvär följs upp med hjälp av intervju, klinisk bedömning och enkäter (t.ex. ADHD-symtomblankett «hoi50061d.pdf»2 eller uppföljningsblankett för läkemedelsbehandling «hoi50061c.pdf»5).
- När behandlingen inleds fastställs målen för behandlingen (t.ex. minskad rastlöshet,
förbättrad läxläsning, förbättrad koncentration på arbetsuppgiften) och man bedömer
hur målen uppnås under behandlingen. När man ställer upp mål och bedömer behandlingens
effekt kan man till exempel använda
- Metoden Goal Attainment Scaling (GAS) «https://www.kela.fi/yhteistyokumppanit-kuntoutuspalvelut-ohjeita-palveluntuottajille-kuntoutuksen-hyodyn-arvioiminen-gas-menetelma?inheritRedirect=true»3
- ICF-klassificeringen (International Classification of Functioning, Disability and
Health) «https://www.thl.fi/fi/web/toimintakyky/icf-luokitus»4.
- ICF-klassificeringen beskriver funktionsförmågan. Det finns kärnlistor över koder som lämpar sig för olika hälsotillstånd och situationer, och en sådan är också under beredning för ADHD «de Schipper E, Lundequist A, Wilteus AL ym. A comp...»125, «de Schipper E, Mahdi S, Coghill D ym. Towards an I...»126.
- Patientföljsamheten och den upplevda acceptansen av behandlingen påverkar genomförandet av vården och därmed även effekten (se tilläggsmaterialet om vårdrespons och -följsamhet «ADHD:n hoitovasteeseen ja -myöntyvyyteen vaikuttavat tekijät»45).
Beaktande av familjen i vården
- Barnets eller den ungas ADHD-symtom ökar föräldrarnas och syskonens stress och kan
även ha en negativ inverkan på föräldrarnas uppfostringsmetoder och familjens interna
växelverkan «Wells KC, Chi TC, Hinshaw SP ym. Treatment-related...»127. Hela familjens funktionsförmåga och ork bör stödjas aktivt.
- Barnets ADHD-symtom kan öka konflikterna mellan syskon «Mikami AY, Pfiffner LJ. Sibling relationships amon...»128, «Peasgood T, Bhardwaj A, Biggs K ym. The impact of ...»129.
- Syskon kan uppleva att de får mindre uppmärksamhet, behandlas orättvist och blir tvungna att ta för mycket ansvar «King K, Alexander D, Seabi J. Siblings' Perception...»130.
- ADHD-symtom hos en vuxen gör det svårare att få vardagen att fungera. En förälders
obehandlade ADHD försämrar också genomförandet och effekten av barnets vård «Johnston C, Mash EJ, Miller N ym. Parenting in adu...»78.
- Det kan vara nyttigt att koordinera familjemedlemmarnas, till exempel förälderns och barnets vård «Webster-Stratton CH, Reid MJ, Beauchaine T. Combin...»131, «Chronis-Tuscano A, Wang CH, Woods KE ym. Parent AD...»132.
- Föräldrarnas eventuella andra psykiska störningar (t.ex. depression) ska behandlas effektivt «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99.
- ADHD ökar också risken för relationsproblem «Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence ...»133 (se tilläggsmaterialet ADHD och parförhållande «ADHD ja parisuhde»46).
Psykosociala behandlingar
- Video om psykosociala behandlingar av ADHD «ADHD:n psykososiaaliset hoidot (video)»1.
Beteendeterapi (barn och unga)
- Den viktigaste psykosociala behandlingsformen för barn och unga är behandling av beteendet,
där man tillämpar metoder som utvecklats inom beteendeterapi hemma och i skolan (se tilläggsmaterialet ADHD och beteendebehandling «ADHD ja käyttäytymishoito»47).
- Ett konsekvent och omfattande genomförande av beteendeterapi i olika miljöer verkar öka effekten av behandlingen «Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-...»134, «Pfiffner LJ, Yee Mikami A, Huang-Pollock C ym. A r...»135, «Pelham WE Jr, Fabiano GA. Evidence-based psychosoc...»136.
- Beteendeterapi har effekt på de centrala symtomen vid ADHD «Käyttäytymisen ohjaus ilmeisesti vähentää ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla.»B.
- Strukturerad föräldrahandledning minskar barnets ADHD-symtom och förbättrar förälderns
funktionsförmåga «Strukturoitu vanhempainohjaus ilmeisesti vähentää lapsen ADHD-oireita ja parantaa vanhemman toimintakykyä.»B.
- Med hjälp av metoder för föräldrahandledning strävar man efter att förbättra föräldrarnas sätt att styra sitt barns beteende och stödja en positiv växelverkan inom familjen. Föräldrahandledning genomförs i allmänhet som grupphandledning enligt den för ändamålet planerade handboken (se tilläggsmaterialet «Strukturoitu vanhempainohjaus ja ADHD»48).
- Stödåtgärder som genomförts i skolan baserade på beteendeterapi (se tilläggsmaterial «Varhaiskasvatuksessa ja koulussa toteutettavat ADHD-oireisten lasten ja nuorten tukitoimet»49) förbättrar funktionsförmågan hos barn i lågstadieåldern med ADHD-symtom «Koulussa toteutettavat käyttäytymishoitoihin perustuvat tukitoimet ilmeisesti parantavat toimintakykyä alakouluikäisillä ADHD-oireisilla lapsilla.»B. Även inom småbarnspedagogiken kan de lindra beteendesymptomen, men det finns ingen
forskning vad gäller förhållanden som motsvarar det finländska dagvårds- eller småbarnspedagogiska
systemet.
- Skolans stödåtgärder kan tillämpas på alla stödnivåer som skolan erbjuder (allmänt, intensifierat och särskilt stöd «Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden muut...»137, «https://eperusteet.opintopolku.fi/#/fi/perusopetus/419550/tekstikappale/430064»5).
- Skolans stödåtgärder planeras i ett sektorövergripande samarbete inom elevvården ( «https://eperusteet.opintopolku.fi/#/fi/perusopetus/419550/tekstikappale/432935»6).
- Man bör se till att de stödåtgärder som konstaterats vara bra fortsätter i övergångsskeden (från daghem till skola, till högre klasser och till fortsatta studier) genom att sörja för tillräcklig informationsöverföring. Stödåtgärdernas tillräcklighet ska utvärderas årligen.
- Personalen inom småbarnspedagogiken, skolan och andra stadiets utbildning behöver tillräcklig handledning för att planera och genomföra stödåtgärderna.
- Det kan vara nyttigt att stöda utvecklingen av sociala färdigheter «Chan E, Fogler JM, Hammerness PG. Treatment of Att...»116.
Ergoterapi
- Om barn med ADHD samtidigt konstateras ha utmaningar i motoriken eller i bearbetning
och reglering av de sensoriska funktionerna (se tilläggsmaterial «Aistitiedon käsittelyn vaikeudet ja ADHD»50) kan ergoterapi vara till nytta i habiliteringen.
- Ergoterapi är medicinsk habilitering som ges med hjälp av aktivitet, rådgivning och handledning och som stöder funktionsförmågan och självständigheten samt hos barn även helhetsutvecklingen samt motoriska färdigheter och gestaltningsfärdigheter.
- Ergoterapin kan genomföras som individuell eller gruppterapi och omfattar även handledning av vuxna (t.ex. föräldrar, skola).
- Hos barn har i huvudsak publicerats beskrivningar av olika ergoterapeutiska metoder och av hur hjälpmedel kan utnyttjas i behandlingen av ADHD-symtom. Enligt vissa studier kan ergoterapi ha positiva effekter på hur ett barn med ADHD-symtom presterar funktionellt eller på de sociala färdigheterna (se tilläggsmaterialet «Toimintaterapia ADHD:n hoidossa»51). Tills vidare finns det inte tillräckligt med studier för en tillförlitlig bedömning av effekterna.
- Det finns inga forskningsrön om den ergoterapeutiska habiliteringens effekt på ADHD-symtom hos unga och vuxna.
Neuropsykiatrisk coaching
- För att lindra den funktionsnedsättning som ADHD-symtomen orsakar och för att göra vardagen smidigare kan man använda metoder från lösningsorienterad neuropsykiatrisk träning.
- I den neuropsykiatriska coachingen tillämpas metoder för kognitiv beteendeterapi och
lösningsorienterad terapi samt beteendehandledning för barn i vardagsmiljön.
- Metoder för kognitiv beteendeterapi och beteendeterapi har visat sig vara till nytta vid behandling av ADHD-symtom «Ryhmämuotoinen kognitiivinen käyttäytymisterapia saattaa vähentää nuorten ADHD-oireita.»C, «Kognitiivis-behavioraaliset ryhmämuotoiset psykoterapiat ilmeisesti vähentävät itsearvioituja ADHD-oireita aikuisilla.»B, «Käyttäytymisen ohjaus ilmeisesti vähentää ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla.»B.
- Att lära sig färdigheter, strategier och handlingsmönster som stöder förmågan att klara sig (t.ex. exekutiva färdigheter, studiestrategier, problemlösningsfärdigheter) är också en viktig del av coachingen. För enskilda metoder finns i viss mån studier, ofta som en del av någon annan vårdhelhet «Prevatt F. Coaching for College Students with ADHD...»138 (se tilläggsmaterialet «Neuropsykiatrinen valmennus»52).
- Metoder för neuropsykiatrisk coaching används ofta i samband med och som en del av andra psykosociala stödformer eller pedagogiska stödåtgärder.
Psykoterapi
- Kognitiv beteendeterapi i grupp minskar de självbedömda ADHD-symtomen hos vuxna «Kognitiivis-behavioraaliset ryhmämuotoiset psykoterapiat ilmeisesti vähentävät itsearvioituja ADHD-oireita aikuisilla.»B och kan minska ADHD-symtom hos unga «Ryhmämuotoinen kognitiivinen käyttäytymisterapia saattaa vähentää nuorten ADHD-oireita.»C. Psykoedukation och färdighetsträning är centrala delar av behandlingen.
- Det finns färre studier gällande individuell kognitiv beteendeterapi, men några har
visat att de är till nytta för vuxna «Safren SA, Sprich S, Mimiaga MJ ym. Cognitive beha...»139, «Virta M, Salakari A, Antila M ym. Short cognitive ...»140.
- Hos barn och unga har man observerat nytta av terapins metoder (se tilläggsmaterialet
«Lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa käytettyjä kognitiivis-behavioraalisen terapian menetelmiä»53) förutom vid behandlingen av ADHD-symtom även av samtidiga symtom relaterade till
känslolivet och beteendet «Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-...»134, «Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitiv...»141, «Moderators and mediators of treatment response for...»142, «Coelho LF, Barbosa DL, Rizzutti S ym. Use of Cogni...»143. Terapimetoderna har undersökts i huvudsak som en del av multimodal psykosocial vård
«Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-...»134, «Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitiv...»141, «Coelho LF, Barbosa DL, Rizzutti S ym. Use of Cogni...»143, «Brown RT, Wynne ME, Medenis R. Methylphenidate and...»144, «Sprich SE, Safren SA, Finkelstein D ym. A randomiz...»145.
- En väsentlig del av barnets terapi är arbete med föräldrarna «Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitiv...»141, «Anastopoulos AD. Facilitating parental understandi...»146, «Kauppi A, Ranta K. Lasten ja nuorten kognitiivinen...»147. Se tilläggsmaterial om kognitiv beteendeterapi för barn och unga «Lasten ja nuorten kognitiivinen käyttäytymisterapia»54.
- Hos barn och unga har man observerat nytta av terapins metoder (se tilläggsmaterialet
«Lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa käytettyjä kognitiivis-behavioraalisen terapian menetelmiä»53) förutom vid behandlingen av ADHD-symtom även av samtidiga symtom relaterade till
känslolivet och beteendet «Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-...»134, «Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitiv...»141, «Moderators and mediators of treatment response for...»142, «Coelho LF, Barbosa DL, Rizzutti S ym. Use of Cogni...»143. Terapimetoderna har undersökts i huvudsak som en del av multimodal psykosocial vård
«Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-...»134, «Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitiv...»141, «Coelho LF, Barbosa DL, Rizzutti S ym. Use of Cogni...»143, «Brown RT, Wynne ME, Medenis R. Methylphenidate and...»144, «Sprich SE, Safren SA, Finkelstein D ym. A randomiz...»145.
- I fråga om andra terapiformer (dialektisk beteendeterapi, hypnoterapi, psykoedukationsgrupper)
finns det ringa eller ingen forskning på vuxna (se tilläggsmaterial «Muut psykososiaaliset hoidot aikuisilla, joilla on ADHD»55) eller barn.
- Det finns tillsvidare få forskningsrön om mindfulness-interventioner, och särskilt studier som gäller barn och unga är metodologiskt svaga. På basen av tillgänglig information är det möjligt att mindfulness-metoder kan lindra ADHD-symtom hos barn, ungdomar och vuxna, i synnerhet ouppmärksamhet (se Mindfulness vid behandling av ADHD «Mindfulness ADHD:n hoidossa»56).
- Det finns inte tillräckligt med undersökningar för att bedöma effekten av metoderna inom psykodynamisk och -analytisk individuell psykoterapi. Det har dock publicerats några artiklar om användningen av dessa i behandlingen av ADHD hos barn «Conway F. Psychodynamic psychotherapy of ADHD: a r...»148, «Laezer KL. Effectiveness of Psychoanalytic Psychot...»149.
Neuropsykologisk rehabilitering
- Om ADHD medför inlärningssvårigheter eller betydande svårigheter i de exekutiva funktionerna
eller med minnet kan neuropsykologisk rehabilitering vara nödvändig. I Finland finns
det begränsat med neuropsykologtjänster och de är ojämnt fördelade geografiskt.
- Neuropsykologisk rehabilitering (se tilläggsmaterial «Neuropsykologinen kuntoutus ja ADHD»31) är individuellt inriktad på ADHD-symtom samt svårigheter i beteendet och kognitiva eller andra psykiska funktioner.
- En väsentlig del av den neuropsykologiska rehabiliteringen av barn och unga med ADHD-symtom är handledning som ges till närstående vuxna.
- Det finns inga studier gällande effekten av den övergripande, individuella neuropsykologiska rehabiliteringen vid ADHD som används i Finland. Närmaste forskningsdata är anpassade former av kognitiv beteendeterapi för personer med ADHD «Kognitiivis-behavioraaliset ryhmämuotoiset psykoterapiat ilmeisesti vähentävät itsearvioituja ADHD-oireita aikuisilla.»B och för barn och ungas del även beteendeterapi.
Läkemedelsbehandling
- Läkemedelsbehandling är en viktig del av behandlingen som helhet och behovet av den
ska bedömas när ADHD-diagnosen har bekräftats. Enligt arbetsgruppens rekommendation kan läkemedelsbehandlingen påbörjas
- för barn och unga till exempel av en barn- eller ungdomspsykiater, barnläkare eller
barnneurolog eller annan läkare som är insatt i barns eller ungas psykiska och fysiska
utveckling och ADHD-behandling
- Läkemedelsbehandling av barn under 6 år (se tilläggsmaterialet «Alle kouluikäisten lasten ADHD:n lääkehoito»57) kräver kritiskhet och särskild noggrannhet (se nivåindelning av vården).
- för vuxna till exempel av en specialist inom psykiatri eller neurologi eller en annan läkare som är insatt i behandling av ADHD.
- Video om läkemedelsbehandling av ADHD «ADHD:n lääkehoito (video)»2.
- för barn och unga till exempel av en barn- eller ungdomspsykiater, barnläkare eller
barnneurolog eller annan läkare som är insatt i barns eller ungas psykiska och fysiska
utveckling och ADHD-behandling
- Läkemedelsbehandlingen måste vara konsekvent och övervakas systematiskt och tillräckligt ofta, särskilt i början.
- Vid valet av läkemedel (se tilläggsmaterial om valet av ADHD-läkemedel «ADHD-lääkevalmisteen valinta»58) ska man beakta förekomsten av symtom i olika situationer och vid olika tider på
dygnet och eventuella andra samtidiga problem.
- Bland de tillgängliga läkemedlen väljs det preparat som bäst lämpar sig för situationen, oftast först metylfenidat med medellång eller lång verkningstid.
- Förskrivning av vissa läkemedel är förenat med anvisningar som beskrivs i försäljningstillståndet för läkemedlet (se även tilläggsmaterial om läkemedel som används vid behandling av ADHD «ADHD:n hoidossa käytettävät lääkkeet»59).
- När läkemedelsbehandlingen inleds kommer man överens om vilka symtom och förändringar
i funktionsförmågan som ska följas upp. Effekten och biverkningarna bedöms med intervjuer
och frågeformulär (t.ex. ADHD-symtomblankett «hoi50061d.pdf»2, uppföljningsblankett för läkemedelsbehandling «hoi50061c.pdf»5,).
- Laboratorieprover behövs inte om inte patientens övriga hälsotillstånd kräver det (t.ex. misstanke om funktionsstörning i levern, njurarna eller sköldkörteln).
- Både hos barn och vuxna måste man utesluta hjärt- och kärlsjukdomar genom anamnes och aktuell status före läkemedelsbehandling.
- Medicineringen inleds med en liten dos, varefter dosen höjs medan man följer med effekt och eventuella biverkningar «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99. Målet är att hitta en dos som ger tillräcklig effekt utan betydande biverkningar. Efter en eventuell paus kan läkemedelsbehandlingen fortsätta direkt med den behandlingsdos som konstaterats vara effektiv.
- Beslut om fortsatt medicinering fattas på ett mottagningsbesök inom cirka 3 månader.
- Om den individuella dosändringen (tillräcklig höjning av dosen, byte eller kombination med ett preparat med annan effektprofil eller verkningstid) inte ger tillräckligt med effekt, prövar man ett annat läkemedel.
- Ibland kan det också vara nödvändigt att kombinera flera olika läkemedel «Kollins SH, Jain R, Brams M ym. Clonidine extended...»150, «Hammerness P, Georgiopoulos A, Doyle RL ym. An ope...»151.
- Läkemedelsbehandlingen utvärderas regelbundet minst en gång om året efter att man
uppnått en bra vårdbalans. Då kontrolleras helhetssituationen, läkemedelsdosens effekt och tillräcklighet samt
behovet av att fortsätta medicineringen «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «Fung DS, Lim CG, Wong JC ym. Academy of Medicine-M...»101, «Questions and answers on the review of medicines c...»152.
- Under läkemedelsbehandlingen följs pulsen och blodtrycket samt vikt- och längdutvecklingen hos barn och unga på grund av möjliga biverkningar (se tilläggsmaterialet «Tavallisten haittavaikutusten ja yksilöllisten riskien huomiointi ADHD:n lääkehoidossa»60).
- En del barn och unga som fått ADHD-diagnos behöver medicinering även i vuxen ålder,
men hos en del kan medicineringen avslutas i och med att symtomen lindras och de lär
sig nya färdigheter «Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Di...»99, «Pliszka S, AACAP Work Group on Quality Issues.. Pr...»114.
- Medicinering kan vid behov inledas på nytt senare eller också för första gången först i vuxen ålder.
- I en stabil situation kan man om man så vill hålla paus i medicineringen under vilken
symtomen och funktionsförmågan utvärderas. Det lönar sig inte för skolelever och studerande
att ta en paus i början av läsåret eller under lov så att utvärderingen är tillförlitlig.
- Om symtomen inte orsakar betydande funktionsnedsättning under medicineringspausen kan behandlingen avslutas. Det lönar sig i allmänhet att fortsätta med andra vård- och stödformer.
- Om ADHD-symtomen fortfarande ger tydlig nedsättning av funktionsförmågan under medicineringspausen fortsätter behandlingen med en tidigare eller uppdaterad dos.
- Behandlingen ska avslutas om det framkommer tydliga biverkningar som inte kan kontrolleras genom en ändring av medicineringen eller om det uppstår misstanke om missbruk av läkemedlet.
- Information om de vanligaste läkemedelsdoserna som används vid behandling av ADHD finns i läkemedelstabellen «ADHD:n hoidossa käytettävät lääkkeet»59.
- ADHD-läkemedel rekommenderas inte under graviditet eller amning. För anvisningar om användning av läkemedel vid behandling av ADHD under graviditet och amning, se Terveysporttis läkemedelsdatabas Graviditet och amning «https://www.terveysportti.fi/apps/raim/»7 (kräver användarrättighet).
Centralstimulerande läkemedel
- Metylfenidat (MPH) minskar kärnsymtomen i ADHD hos barn och unga «Metyylifenidaatti (MPH) vähentää ADHD:n tarkkaamattomuus-, impulsiivisuus- ja yliaktiivisuus-oireita lapsilla ja nuorilla.»A sekä aikuisilla «Metyylifenidaatti (MPH) vähentää ADHD:n oireita aikuisilla enemmän kuin lumelääke.»A.
- Metylfenidat ökar dopamin- och noradrenalinhalten i synapsen genom att förhindra de presynaptiska transportproteinerna för dopamin- och noradrenalin (DAT och NET) «Korkeila J, Leppämäki S. ADHD. Kirjassa: Psykiatri...»153, «Stahl S. Stahl´s Essential Psychopharmacology. Neu...»154.
- Dex- och lisdexamfetamin minskar kärnsymtomen i ADHD hos barn och unga «Deks- ja lisdeksamfetamiini vähentävät ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla lumelääkkeeseen verrattuna.»A och hos vuxna «Deksamfetamiini, lisdeksamfetamiini ja amfetamiinisuolojen seos vähentävät ADHD:n oireita aikuisilla enemmän kuin lumelääke alle puolen vuoden kestoisessa hoidossa.»A åtminstone vid kortvarig behandling. Lisdexamfetamin kan minska ADHD-symtomen hos
vuxna mer än placebo vid behandling minst ett halvt år «Lisdeksamfetamiini saattaa vähentää ADHD:n oireita aikuisilla vähintään puolen vuoden kestoisessa hoidossa enemmän kuin lumelääke.»C.
- Amfetaminernas verkningsmekanism antas vara kompetitiv blockering av dopamin- och noradrenalintransportörer samt frigörande av dopamin från presynaptiska nervterminaler «Korkeila J, Leppämäki S. ADHD. Kirjassa: Psykiatri...»153, «Stahl S. Stahl´s Essential Psychopharmacology. Neu...»154.
- Biverkningar av metylfenidat samt dex- och lisdexamfetaminer är vanliga men i allmänhet
lindriga åtminstone vid kortvarig behandling av ADHD hos barn och unga «Metyylifenidaatin ja amfetamiinien haittavaikutukset ADHD:n lyhytkestoisessa hoidossa lapsilla ja nuorilla ovat tavallisia mutta yleensä lieviä.»A samt hos vuxna «Atomoksetiinin, amfetamiinien tai metyylifenidaatin käyttö ADHD:n hoitoon ei ilmeisesti lisää vakavien sydänperäisten haittavaikutusten riskiä aikuisilla.»B.
- De vanligaste biverkningarna är nedsatt aptit, förhöjt blodtryck, ökad pulsfrekvens, sömnsvårigheter, huvudvärk och magsmärtor.
- Allvarliga biverkningar är sällsynta, men individuella faktorer som medför ökad risk för dem ska beaktas (se tilläggsmaterial om beaktande av vanliga biverkningar och individuella risker vid läkemedelsbehandling av ADHD «Tavallisten haittavaikutusten ja yksilöllisten riskien huomiointi ADHD:n lääkehoidossa»60).
- Användningen av metylfenidat och amfetaminer för behandling av ADHD ökar uppenbarligen inte risken för allvarliga hjärtrelaterade biverkningar hos vuxna «Atomoksetiinin, amfetamiinien tai metyylifenidaatin käyttö ADHD:n hoitoon ei ilmeisesti lisää vakavien sydänperäisten haittavaikutusten riskiä aikuisilla.»B.
- Av de stimulerande läkemedlen finns preparat med kort (2–6 timmar), medellång
(6–8 timmar) och lång verkningstid (8–14 timmar).
- Läkemedlets effekt kan upptäckas snabbt (redan den första behandlingsdagen) med en liten dos, men den optimala dosen måste hittas individuellt genom att öka dosen tillräckligt.
- Medicineringen kan användas kontinuerligt (dagligen) eller med pauser (t.ex. på veckoslut eller lov).
Atomoxetin
- Atomoxetin minskar kärnsymtomen i ADHD åtminstone vid kortvarig (under ett halvt år lång) behandling av barn och unga «Atomoksetiini vähentää ainakin lyhytkestoisessa (alle puolen vuoden) hoidossa ADHD:n tarkkaamattomuus-, impulsiivisuus- ja yliaktiivisuusoireita lapsilla ja nuorilla lumelääkkeeseen verrattuna.»A samt hos vuxna «Atomoksetiini ilmeisesti vähentää ADHD-oireita aikuisilla 6 kuukauden hoidossa.»B.
- Atomoxetin är en selektiv återupptagshämmare av noradrenalin «Korkeila J, Leppämäki S. ADHD. Kirjassa: Psykiatri...»153, «Stahl S. Stahl´s Essential Psychopharmacology. Neu...»154.
- Atomoxetin används som kontinuerlig, daglig medicinering och har effekt dygnet runt.
- Effekten inträder vanligtvis inom 2–6 veckor. Effekten kan fortsätta öka fram till den 8:e–12:e behandlingsveckan.
- Biverkningarna av atomoxetin är i allmänhet lindriga åtminstone vid kortvarig vård
av barn och unga «Atomoksetiinin haittavaikutukset lyhytkestoisessa hoidossa lapsilla ja nuorilla ovat tavallisia mutta yleensä lieviä.»A samt hos vuxna «Atomoksetiinin, amfetamiinien tai metyylifenidaatin käyttö ADHD:n hoitoon ei ilmeisesti lisää vakavien sydänperäisten haittavaikutusten riskiä aikuisilla.»B.
- De vanligaste anmälda biverkningarna är nedsatt aptit, övergående symtom i magtarmkanalen, förhöjt blodtryck, ökad pulsfrekvens samt övergående trötthet (se tilläggsmaterial «Tavallisten haittavaikutusten ja yksilöllisten riskien huomiointi ADHD:n lääkehoidossa»60).
- Användningen av atomoxetin för behandling av ADHD ökar uppenbarligen inte risken för allvarliga hjärtrelaterade biverkningar hos vuxna «Atomoksetiinin, amfetamiinien tai metyylifenidaatin käyttö ADHD:n hoitoon ei ilmeisesti lisää vakavien sydänperäisten haittavaikutusten riskiä aikuisilla.»B.
Guanfacin
- Guanfacin minskar kärnsymtomen i ADHD hos barn vid kortvarig vård, men det finns inga studier gällande långtidsbehandling
«Guanfasiini vähentää lyhytkestoisessa hoidossa ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla, mutta tutkimuksia pitkäaikaisesta käytöstä ei ole.»A. När det gäller guanfacins inverkan på ADHD-symtomen hos vuxna finns det inte tillräckligt
med forskningsdata för att bedöma effekten «Guanfasiinin tehosta ADHD:n oireiden hoidossa aikuisilla ei ole riittävästi tutkimustietoa hoitosuosituksen antamiseksi.»D.
- Guanfacin är en adrenergisk alfa2-agonist «Stahl S. Stahl´s Essential Psychopharmacology. Neu...»154.
- Guanfacin används som kontinuerlig, daglig medicinering och har effekt dygnet runt.
- Effekten inträder vanligtvis inom 1–3 veckor.
- Som biverkningar av guanfacin förekommer somnolens, trötthet samt sedation, sänkt blodtryck och pulsfrekvens (se tilläggsmaterialet Beaktande av vanliga biverkningar och individuella risker vid läkemedelsbehandling av ADHD «Tavallisten haittavaikutusten ja yksilöllisten riskien huomiointi ADHD:n lääkehoidossa»60).
Övriga läkemedel
Följande läkemedel har i Finland ingen indikation för ADHD och det rekommenderas inte heller att de används förrän en bedömning gjorts inom den specialiserade sjukvården.
- Klonidin minskar uppenbarligen kärnsymtomen i ADHD vid kortvarig behandling av barn
«Klonidiini ilmeisesti vähentää ADHD:n oireita lapsilla ja nuorilla lyhytaikaisessa hoidossa.»B, men det finns inga forskningsresultat gällande långvarig behandling.
- Klonidin är en adrenerg alfa2-agonist vars officiella indikation i Finland är förhöjt blodtryck.
- Det finns inte tillräckligt med forskningsdata för att bedöma effekten av klonidin på ADHD-symtom hos vuxna. Utifrån kliniska erfarenheter kan klonidin hos vissa vuxna lindra ADHD-symtomen, särskilt om det samtidigt förekommer tics eller Tourettes syndrom.
- Klonidin har relativt rikligt med biverkningar (trötthet, somnolens och muntorrhet) och sinusbradykardi har förekommit hos cirka en fjärdedel av patienterna. Även förlängd QT-tid har beskrivits.
- Modafinil torde inte minska ADHD-symtomen hos vuxna mer än placebo under kortvarig
behandling «Modafiniili ei vähentäne ADHD:n oireita aikuisilla enempää kuin lumelääke lyhytaikaisen, korkeintaan 9 viikon kestoisen hoidon aikana. Pitkäaikaiskäytöstä ei ole tutkimustietoa.»C. Det finns inga forskningsdata gällande långvarig användning.
- Modafinil bör inte användas för ADHD hos personer under 18 år av säkerhetsskäl.
- Europeiska läkemedelsmyndigheten (European Medicines Agency, EMA) (www «http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/medicines/human/referrals/Modafinil/human_referral_000236.jsp&mid=WC0b01ac05805c516f»8) publicerade en rekommendation i juli 2010. Enligt den ska modafinil endast användas för behandling av narkolepsi.
- Venlafaxin verkar vid kortvarig behandling inte minska ADHD-symtomen hos vuxna mer än placebo, men tillförlitliga forskningsdata saknas «Venlafaksiini ei lyhytaikaisessa, alle kahden kuukauden kestoisessa hoidossa näytä vähentävän aikuisten ADHD-oireita lumelääkettä enemmän, mutta luotettava tutkimusnäyttö asiasta puuttuu.»D.
- Bupropion torde inte ha någon effekt på ADHD-symtom hos barn och unga «Bupropionilla ei liene tehoa lasten ja nuorten ADHD-oireisiin.»C men hos vuxna kan den minska ADHD-symtomen vid kortvarig behandling «Bupropioni saattaa vähentää ADHD:n oireita aikuisilla enemmän kuin lumelääke lyhytaikaisessa, alle 3 kuukauden kestoisessa hoidossa.»C.
Övriga behandlingar
- 6–10 veckor av regelbunden aerob träning kan minska kärnsymtomen i ADHD hos barn och unga «6–10 viikon kestoinen säännöllinen aerobinen liikuntaharjoittelu saattaa vähentää ADHD:n keskeisiä oireita lapsilla ja nuorilla.»C. För vuxna har man inte gjort tillräckligt med undersökningar för att bedöma effekten.
- EEG-biofeedbackbehandling (neurofeedback, neuromodulation) (se tilläggsmaterial «Biopalautehoito (neurofeedback) ja ADHD»61) påverkar uppenbarligen inte kärnsymtomen i ADHD hos barn «EEG-biopalautehoidolla ei ilmeisesti ole vaikutuksia lasten ja nuorten ADHD:n ydinoireisiin.»B eller hos vuxna «Aikuisilla EEG-biopalautehoidolla (neurofeedback) ei liene vaikutusta ADHD:n hoidossa, mutta tutkimustietoa ei ole riittävästi.»C. Se även Avstå klokt-rekommendationen «Biopalautehoito (neurofeedback) lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa»62: Ordinera inte EEG-biofeedback (neurofeedback) för behandling av ADHD hos barn och unga.
- Datoriserad arbetsminnesträning (se tilläggsmaterial «Tietokoneistettu työmuistiharjoittelu ja ADHD lapsilla ja nuorilla»63) påverkar uppenbarligen inte ADHD-symtomen hos barn «Tietokoneistetulla työmuistiharjoittelulla ei ilmeisesti ole vaikutuksia lasten ADHD:n oireisiin.»B. I fråga om vuxna har det gjorts mycket få studier, men resultaten har varit liknande som för barn (se tilläggsmaterialet «Kognitiivinen harjoittelu aikuisilla ADHD:ssa»64).
- Det finns inte tillräckligt med forskningsdata om transkraniell likströmsstimulering (transcranial direct current stimulation, tDCS) eller magnetstimulering (trancranial magnetic stimulation, TMS) för att bedöma effekt, biverkningar eller lämplig behandlingsdos «Palm U, Segmiller FM, Epple AN ym. Transcranial di...»155, «Rubio B, Boes AD, Laganiere S ym. Noninvasive Brai...»156.
- Homeopati är inte till nytta vid behandling av ADHD «Heirs M, Dean ME. Homeopathy for attention deficit...»157.
Kostbehandling
- Kostbehandlingar har undersökts både gällande tillsats av vissa näringsämnen, såsom
fettsyror, vitaminer och mineraler i kosten och så kallade elimineringsdieter, där
näringsämnen som misstänks orsaka symtom utelämnas från kosten «Ravitsemushoidot ja ADHD»65.
- Begränsningar av födoämnen kan minska ADHD-symtom hos en del barn och unga, men det
finns inte tillräckligt med forskningsrön om detta «Ruoka-ainerajoitukset saattavat vähentää ADHD-oireita osalla lapsista ja nuorista, mutta tutkimusnäyttöä ei ole riittävästi.»C.
- Ett födoämne som lämnas bort bör väljas enskilt och först när eventuellt samband mellan symtom och födoämne har konstaterats med hjälp av en uppföljningsdagbok.
- Om man beslutar sig för elimineringskost behövs kostrådgivning för att trygga ett tillräckligt mångsidigt och i övrigt hälsosamt näringsintag.
- Avlägsnandet av konstgjorda tillsatser i kosten kan minska ADHD-symtomen hos en del barn, men tillförlitliga bevis saknas «Lisäaineiden poistaminen ruokavaliosta saattaa osalla lapsista vähentää ADHD-oireita, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Fleromättade fettsyror är uppenbarligen ineffektiva mot kärnsymtomen i ADHD hos barn och unga «Monityydyttymättömät rasvahapot ovat ilmeisesti tehottomia ADHD:n hoidossa lapsilla ja nuorilla.»B. Det finns inga forskningsdata om vuxna. Se även Avstå klokt-rekommendationen «Monityydyttymättömät rasvahapot lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa»66: Rekommendera inte fleromättade fettsyror för behandling av ADHD hos barn och unga.
- Det torde inte vara till någon nytta att tillsätta zink i kosten «Hariri M, Azadbakht L. Magnesium, Iron, and Zinc S...»158, «Ghanizadeh A, Berk M. Zinc for treating of childre...»159.
- Det finns inte tillräcklig forskningsdata gällande nytta av magnesium- eller järnbehandling
«Hariri M, Azadbakht L. Magnesium, Iron, and Zinc S...»158, «Heilskov Rytter MJ, Andersen LB, Houmann T ym. Die...»160.
- Järndepåerna kan vara mindre hos barn och unga som fått ADHD-diagnos än hos kontroller i samma ålder «Cortese S, Angriman M, Lecendreux M ym. Iron and a...»161. Orsaken kan bland annat vara att centralstimulantia försämrar aptiten, ätstörningar eller brister i kvaliteten på näringen.
- Hos barn med ADHD-symtom kan det finnas ett samband mellan konstaterad brist på järn och riklig rörlighet under sömnen «Cortese S, Angriman M, Lecendreux M ym. Iron and a...»161.
- Att avlägsna socker från kosten har ingen betydelse för behandlingen av ADHD-symtom hos barn «Sakkaroosin poistamisella ruokavaliosta ei ilmeisesti ole merkitystä lasten tai nuorten ADHD-oireiden hoidossa.»B
- Begränsningar av födoämnen kan minska ADHD-symtom hos en del barn och unga, men det
finns inte tillräckligt med forskningsrön om detta «Ruoka-ainerajoitukset saattavat vähentää ADHD-oireita osalla lapsista ja nuorista, mutta tutkimusnäyttöä ei ole riittävästi.»C.
Behandling vid störningar och sjukdomar som förekommer samtidigt som ADHD
- Det förekommer ofta andra störningar eller sjukdomar samtidigt som ADHD. En del av
dem torde ha samma typ av neurobiologiskt ursprung, men en del kan utvecklas sekundärt,
till exempel reaktiv depression till följd av upprepade misslyckanden. Psykiatrisk
samsjuklighet komplicerar också behandlingen av ADHD och ökar problem i inlärning
och prestationsförmåga «Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D ym. Demographic...»8.
- I materialet från den nordfinska födelsekohortundersökningen «Miettunen J, Haapea M, Björnholm L ym. Psychiatric...»162 hade samsjuklighet förekommit eller förekomi åldern 16–18 år ännu hos 47 % «Hurtig T, Ebeling H, Taanila A ym. ADHD and comorb...»163, (bild «Pohjois-Suomen vuoden 1986 syntymäkohortissa todetut 16–18-vuotiaiden ADHD-diagnosoitujen nuorten psykiatriset samanaikaishäiriöt»3).
- I en finländsk befolkningsbaserad undersökning «Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D ym. Demographic...»8 var förekomsten av samsjuklighet bland personer födda 1991–2005 i åldern 5–20
år 77 %.
- De vanligaste var specifika språksvårigheter och motoriska problem (48 %), trotssyndrom och beteendestörningar (28 %), ångeststörningar (14 %), autismspektrumstörningar (12 %) och depression (9 %).
- De flesta bedömningarna av samsjuklighet har gjorts på pojkar.
- Hos flickor som fått en ADHD-diagnos är risken för trots- och beteendestörningar, depression och ångeststörningar större än hos kontrollgruppen «Tung I, Li JJ, Meza JI ym. Patterns of Comorbidity...»164.
- Flickor har mera specifika språksvårigheter, ångeststörningar och depression än pojkar «Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D ym. Demographic...»8.
- Hos vuxna har samsjuklighet förekommit hos 50–87 % «Fayyad J, Sampson NA, Hwang I ym. The descriptive ...»165.
- Risken för både affektiv störning och ångeststörningar är 3–5 gånger större än för den övriga befolkningen «Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence ...»166.
- Cirka 30–50 % av barnen med ADHD-symtom har svårigheter med fin- och grovmotorik och sensorisk integration «Kirby A, Salmon G, Edward L. Should Children with ...»167, «Chu S, Reynolds F. Occupational Therapy for Childr...»168, «Kaiser ML, Schoemaker MM, Albaret JM ym. What is t...»169, «Goulardins JB, Rigoli D, Licari M ym. Attention de...»170 (se tilläggsmaterial om störningar i hanteringen och regleringen av sinnesintryck
«Aistitiedon käsittelyn vaikeudet ja ADHD»50). Motoriska problem gör det svårare att klara av dagliga färdigheter och kan också
föra till dålig handstil. Problemen med att hantera motorik och sinnesintryck fortsätter
ofta i vuxen ålder, men det finns inga forskningsrön om att de förekommer samtidigt
med ADHD i vuxen ålder.
- I ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsstörning förekommer ofta problem med finmotoriken, långsam reaktionsförmåga och koordinationssvårigheter
- Vid ADHD-medicinering lindras de motoriska svårigheterna hos 28–67 % av barnen. Hos dem vars problem inte lindras kan man ofta konstatera en separat motorisk utvecklingsstörning «Kaiser ML, Schoemaker MM, Albaret JM ym. What is t...»169.
- Om man samtidigt med ADHD konstaterar störningar i motoriken eller sensorisk integration kan ergoterapi vara till nytta i habiliteringen.
- Störningar i tal- och språkutvecklingen förekommer klart oftare hos barn med ADHD-symtom än hos andra barn «Mueller KL, Tomblin JB. Examining the comorbidity ...»171, «Sciberras E, Mueller KL, Efron D ym. Language prob...»172. Bedömningarna av hur vanligt det är med störningar i tal- och språkutvecklingen
varierar dock.
- Särskilda språksvårigheter ska beaktas i vården. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret «Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret)»2 (på finska); Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga) «Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)»3 (på svenska).
- Specifika inlärningssvårigheter (se tilläggsdatamaterialet ADHD och inlärningssvårigheter «Oppimisvaikeudet ja ADHD»32) är vanligare hos personer som fått ADHD-diagnosen än hos kontrollgruppen «Frazier TW, Youngstrom EA, Glutting JJ ym. ADHD an...»173, «Sexton CC, Gelhorn HL, Bell JA ym. The co-occurren...»174, «DuPaul GJ, Gormley MJ, Laracy SD. Comorbidity of L...»175, «Barkley RA, Murphy KR, Fischer M. ADHD in adults: ...»176, «Tervo T, Michelsson K, Launes J ym. A Prospective ...»177 och de kan i betydande grad försämra prestationen i skolan och i vidare studier «McGee R, Prior M, Willams S ym. The long-term sign...»178 samt senare även i arbetslivet.
- Det finns ingen befolkningsbaserad information om förekomsten av diagnostiserade inlärningssvårigheter samtidigt med ADHD i Finland.
- I ett svenskt befolkningsbaserat material förekom lässvårigheter hos 40 procent av de barn som fick ADHD-diagnos «Kadesjö B, Gillberg C. The comorbidity of ADHD in ...»179.
- Eftersom de behandlingar som minskar kärnsymtomen vid ADHD uppenbarligen inte nämnvärt påverkar utvecklingen av läskunnigheten och färdigheterna i matematik, bör eventuella inlärningssvårigheter beaktas separat vid organiseringen av stödåtgärder och behandling (se tilläggstilläggsmaterialet ADHD-behandlingens inverkan på akademisk prestation «ADHD-hoitojen vaikutus opilliseen suoriutumiseen ja koulunkäyntiin»67).
- Förekomsten av ADHD hos barn med autismspektrumstörning (ASD) har uppskattats till 30–80% «Leyfer OT, Folstein SE, Bacalman S ym. Comorbid ps...»180, «Rommelse NN, Franke B, Geurts HM ym. Shared herita...»181. I samband med ADHD har man uppskattat att 20–50% av barnen har samtidiga
drag av autismspektrumstörningar «Leyfer OT, Folstein SE, Bacalman S ym. Comorbid ps...»180 (se tilläggsmaterialet Autismspektrumstörningar samtidigt som ADHD «Autismikirjon häiriöt ja niiden samanaikaisuus ADHD:n kanssa»33). Hos vuxna har förekomsten av ADHD samtidigt som autismspektrumstörningar undersökts
endast i liten utsträckning. Länken verkar försvagas mycket kraftigt ju äldre åldersgrupp
som undersöks «Supekar K, Iyer T, Menon V. The influence of sex a...»182, «Hartman CA, Geurts HM, Franke B ym. Changing ASD-A...»183.
- Om ADHD och ASD förekommer samtidigt används i första hand psykosociala behandlingsformer, såsom beteendeterapi och dess anpassningar till olika miljöer.
- Läkemedelsbehandlingen av ADHD bör prövas om den läkemedelsfria behandlingen inte
är tillräcklig och om ouppmärksamhet, överaktivitet eller impulsivitet orsakar tydliga
besvär.
- Centralstimulerande läkemedel och atomoxetin kan vara till nytta för att lindra ADHD-symtom hos personer med autismspektrumstörning «Ji N, Findling RL. An update on pharmacotherapy fo...»184, «Béhérec L, Quilici G, Rosier A ym. [Pharmacologica...»185, «Baribeau DA, Anagnostou E. An update on medication...»186, «Reichow B, Volkmar FR, Bloch MH. Systematic review...»187, «Scahill L, McCracken JT, King BH ym. Extended-Rele...»188.
- Noggrann uppföljning i samband med att man söker efter lämplig dosering i inledningsskedet av läkemedlet är nödvändig, eftersom personer med samtidig autismspektrumstörning verkar vara känsligare för ADHD-läkemedlens biverkningar «Mahajan R, Bernal MP, Panzer R ym. Clinical practi...»189.
- Motoriska eller vokala tics (se tilläggsmaterial «Tic-häiriöt (nykimishäiriöt) ja ADHD»68) är vanliga vid neuropsykiatriska störningar. Tics förekommer hos cirka 20–30
% av barnen med ADHD «Robertson MM. The Gilles de la Tourette syndrome: ...»190. Hos vuxna förekommer samtidiga tics hos cirka 10 % «Spencer TJ, Biederman J, Faraone S ym. Impact of t...»191.
- Vid Tourettes syndrom (TS), där ticsen är långvariga och komplexa, förekommer ADHD
hos 40–90 % av barnen «Kumar A, Trescher W, Byler D. Tourette Syndrome an...»192, «Rizzo R, Gulisano M, Calì PV ym. Long term clinica...»193. Hos hälften uppträder ADHD-symtomen innan ticsen börjar «Rizzo R, Gulisano M, Calì PV ym. Long term clinica...»193. 36 % av de vuxna med Tourettes syndrom har ADHD samtidigt «Hirschtritt ME, Lee PC, Pauls DL ym. Lifetime prev...»194.
- Barn och unga som samtidigt har Tourettes syndrom och ADHD har mer emotionella problem, aggressivitet och asocialt beteende och sämre allmän funktionsförmåga än barn med diagnosen Tourettes syndrom som inte har ADHD «Robertson MM. The Gilles de la Tourette syndrome: ...»190, «Rizzo R, Gulisano M, Calì PV ym. Long term clinica...»193, «Gorman DA, Thompson N, Plessen KJ ym. Psychosocial...»195.
- ADHD försämrar de psykosociala färdigheterna och livskvaliteten hos personer med Tourettes syndrom, ofta ända till vuxen ålder «Hirschtritt ME, Lee PC, Pauls DL ym. Lifetime prev...»194, «Gorman DA, Thompson N, Plessen KJ ym. Psychosocial...»195.
- De läkemedel som används för behandling av ADHD verkar inte orsaka eller förvärra
tics «Cohen SC, Mulqueen JM, Ferracioli-Oda E ym. Meta-A...»196.
- Av ADHD-läkemedlen är guanfacin effektivt även vid behandling av tics «Whittington C, Pennant M, Kendall T ym. Practition...»197.
- Vid Tourettes syndrom (TS), där ticsen är långvariga och komplexa, förekommer ADHD
hos 40–90 % av barnen «Kumar A, Trescher W, Byler D. Tourette Syndrome an...»192, «Rizzo R, Gulisano M, Calì PV ym. Long term clinica...»193. Hos hälften uppträder ADHD-symtomen innan ticsen börjar «Rizzo R, Gulisano M, Calì PV ym. Long term clinica...»193. 36 % av de vuxna med Tourettes syndrom har ADHD samtidigt «Hirschtritt ME, Lee PC, Pauls DL ym. Lifetime prev...»194.
- Sömnstörningar är enligt både subjektiv rapportering och objektiva sömnundersökningar vanligare
hos personer som fått ADHD-diagnos än hos andra «Cortese S, Faraone SV, Konofal E ym. Sleep in chil...»198 (se även God medicinsk praxis-rekommendationen Unettomuus «Unettomuus»20 (på finska); Sömnlöshet «Sömnlöshet»21 (på svenska)).
- Eventuella orsaker till sömnstörningar ska utredas med hjälp av sömnanamnes (sömnhygien, sömnförhållanden) och vid behov med hjälp av objektiva sömnundersökningar. ADHD-medicinering kan göra det svårare att sova, men ibland (särskilt hos vuxna) förbättras även sömnkvaliteten «Sobanski E, Schredl M, Kettler N ym. Sleep in adul...»199.
- Åtgärder som förbättrar sömnhygienen (regelbunden sömnrytm, kvällsritualer osv.) är
primära för alla barn och unga som har sömnproblem «Paavonen J, Urrila AS. Unihäiriöt. Kirjassa Lasten...»200 (se tilläggsmaterial om sömnstörningar och ADHD «Unihäiriöt ja ADHD»69).
- Melatonin kan förkorta insomningstiden hos barn eller unga som får stimulerande läkemedel eller hos unga för vilka enbart sömnhygieniska åtgärder inte är tillräckligt «Weiss MD, Wasdell MB, Bomben MM ym. Sleep hygiene ...»201. Även vuxna kan ha nytta av melatonin för att lindra sömnproblem i samband med ADHD «Coogan AN, McGowan NM. A systematic review of circ...»202.
- Beteendestörningar är den vanligaste psykiatriska störningen som förekommer samtidigt som ADHD hos barn
och unga «Thapar A, Cooper M. Attention deficit hyperactivit...»5 (se tilläggsmaterial «Käytöshäiriöt ja ADHD»35).
- Cirka 10–40 procent av de barn och unga som fått en ADHD-diagnos uppfyller samtidigt kriterierna för beteendestörning «Tung I, Li JJ, Meza JI ym. Patterns of Comorbidity...»203.
- I den kliniska bilden med samtidig ADHD och beteendestörning är överaktivitet och impulsivitet, sociala svårigheter och ett dåligt förhållande mellan barnet och föräldrarna mera uttalad «Connor DF, Steeber J, McBurnett K. A review of att...»204.
- Samtidig trots- eller beteendestörning försämrar funktionsförmågan hos ett barn eller
en ung person som diagnostiserats med ADHD och den långsiktiga prognosen för ADHD,
och medför ungefär dubbelt så stor risk för fortsatta ADHD-symtom i vuxen ålder «Caye A, Spadini AV, Karam RG ym. Predictors of per...»205.
- Båda störningarna påverkar i hög grad funktionsförmågan i familjen, skolan och kamratrelationerna och ökar risken för utveckling av både psykiska och psykosociala ytterligare problem.
- Det är mycket viktigt med tidig diagnostik och aktiv behandling av ADHD och samtidig beteendestörning. En multimodal behandling som innehåller psykosociala behandlingsmetoder som lämpar sig för åldersgruppen (t.ex. strukturerad föräldrahandledning, stöd för barns och ungas sociala och emotionella färdigheter) och medicinering av ADHD är ofta nödvändig.
- Både psykostimulantia, atomoxetin och guanfacin har konstaterats minska beteendestörningar även hos barn med ADHD-diagnos «Gurnani T, Ivanov I, Newcorn JH. Pharmacotherapy o...»206
- Ångeststörningar förekommer hos 15–50 % av barn och unga som har ADHD «Pliszka SR. Psychiatric comorbidities in children ...»207, «Angold A, Costello EJ, Erkanli A. Comorbidity. J C...»208, «Steinhausen HC, Nøvik TS, Baldursson G ym. Co-exis...»209, medan förekomsten av ångeststörningar i barndomen i allmänhet är 3–9 % och
i ungdomen 10–15 % «Ranta K, Koskinen M. Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjas...»210. Av de vuxna som diagnostiserats med ADHD kan upp till hälften ha en ångeststörning,
och cirka 10 % av de vuxna som har någon typ av ångeststörning har också ADHD «Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence ...»133.
- Cirka en femtedel av barnen med ångeststörningar kan konstateras ha ADHD samtidigt «Ranta K, Koskinen M. Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjas...»210.
- Ångest är vanligast vid ADHD med huvudsakligen ouppmärksam form «Schatz DB, Rostain AL. ADHD with comorbid anxiety:...»211.
- Samtidig förekomst av ångestsyndrom och ADHD försämrar i allmänhet den sociala funktionsförmågan avsevärt och är oftare förknippad med dålig kognitiv förmåga och dålig självkänsla än med enbart ADHD «Schatz DB, Rostain AL. ADHD with comorbid anxiety:...»211.
- Vid samtidig ADHD och ångestbehandling behövs ofta både läkemedelsbehandling och psykosociala
behandlingsformer såsom psykoterapi «Pliszka SR. Psychiatric comorbidities in children ...»207, «Manassis K. When attention-deficit/hyperactivity d...»212.
- Ångestsyndrom försämrar inte de centralstimulerande läkemedlens effekt på de centrala symtomen i ADHD «Pliszka SR. Psychiatric comorbidities in children ...»207.
- Atomoxetin har visat sig lämplig för behandling av ADHD vid samtidigt ångestsyndrom och även i viss mån lindra ångestsymtom «Geller D, Donnelly C, Lopez F ym. Atomoxetine trea...»213, «Hutchison SL, Ghuman JK, Ghuman HS ym. Efficacy of...»214.
- ADHD och anknytningsstörning, särskilt den form av störning som framkommer som hämningslös anknytning, förekommer
ofta samtidigt (se tilläggsmaterial «Lapsuuden kiintymyssuhdehäiriöt ja ADHD»8). De är dock separata störningar som kan identifieras med noggrann diagnostik.
- Hos barn med anknytningsstörning bör ADHD diagnostiseras och behandlas enligt de allmänna vårdrekommendationerna för ADHD «Zeanah CH, Chesher T, Boris NW ym. Practice Parame...»215, «Dahmen B, Pütz V, Herpertz-Dahlmann B ym. Early pa...»216.
- ADHD och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (se tilläggsmaterial «ADHD ja traumaperäinen stressihäiriö (PTSD)»36) har överlappningar särskilt hos barn, och de förekommer ofta samtidigt «Ford JD, Racusin R, Ellis CG ym. Child maltreatmen...»217, «Koenen KC, Moffitt TE, Poulton R ym. Early childho...»218, «Spencer AE, Faraone SV, Bogucki OE ym. Examining t...»219.
- Traumaupplevelser kan stärka ADHD-symtomen «Ford JD, Racusin R, Ellis CG ym. Child maltreatmen...»217, «Harrington KM, Miller MW, Wolf EJ ym. Attention-de...»220, och ADHD kan möjligen förstärka symtomen på posttraumatisk stressyndrom «Martínez L, Prada E, Satler C ym. Executive Dysfun...»221.
- ADHD kan öka benägenheten för senare traumaupplevelser, vanvård och psykiska störningar orsakade av dessa «Koenen KC, Moffitt TE, Poulton R ym. Early childho...»218, «Adler LA, Kunz M, Chua HC ym. Attention-deficit/hy...»222, «Klein B, Damiani-Taraba G, Koster A ym. Diagnosing...»223.
- Hos flyktingar, placerade eller sexuellt utnyttjade barn och ungdomar verkar förekomsten av ADHD vara vanligare än hos övriga «Klein B, Damiani-Taraba G, Koster A ym. Diagnosing...»223, «Daud A, Rydelius PA. Comorbidity/overlapping betwe...»224, «Weinstein D, Staffelbach D, Biaggio M. Attention-d...»225.
- Traumatiserande upplevelser, såsom vanvård eller försummelse i barndomen och familje-
eller annat våld, ska utredas i samband med bedömningen av ADHD-symtomen och utarbetandet
av vårdplanen.
- Om ett barn konstateras ha ett samtidigt traumatisk stressyndrom ska ADHD-symtomen bedömas på nytt senast när traumasymtomen har lindrats «Klein B, Damiani-Taraba G, Koster A ym. Diagnosing...»223.
- Behandlingen av samtidig traumatisk störning och ADHD måste planeras individuellt och kräver ofta psykosociala och medicinska behandlingar av både PTSD och ADHD.
- En traumarelaterad störning ökar risken för missbruk av rusmedel och rusmedelsberoende, vilket bör beaktas vid valet av ADHD-medicinering.
- Guanfacin och klonidin antas lämpa sig för behandling av posttraumatisk stressyndrom, särskilt om symtomen är koncentrerade till överaktivitet «Belkin MR, Schwartz TL. Alpha-2 receptor agonists ...»226, men forskningsdata gällande deras effekt på denna indikation är otillräcklig eller motstridig «Lee DJ, Schnitzlein CW, Wolf JP ym. PSYCHOTHERAPY ...»227.
- Det finns ett starkt samband mellan depression och ADHD som delvis kan förklaras med delad genetisk bakgrund «Meinzer MC, Pettit JW, Viswesvaran C. The co-occur...»228, «Michielsen M, Comijs HC, Semeijn EJ ym. The comorb...»229.
- Samtidigt med ADHD förekommer depression hos 20–70 % av barnen och 35–50 % av de vuxna «Michielsen M, Comijs HC, Semeijn EJ ym. The comorb...»229.
- Depression försämrar de sociala färdigheterna samt koncentrations- och inlärningsförmågan «Gillberg C, Gillberg IC, Rasmussen P ym. Co-existi...»230, «Blackman GL, Ostrander R, Herman KC. Children with...»231 och ökar självmordsrisken «James A, Lai FH, Dahl C. Attention deficit hyperac...»232 (se även God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska); Depression «Depression»7 (på svenska)). Den har ofta samband med beteendesymptom «Drabick DA, Gadow KD, Sprafkin J. Co-occurrence of...»233.
- Ärftliga faktorer, negativa livshändelser särskilt i tidig barndom, problem med föräldraskapet och samtidig förekomst av ångest- och beteendestörning ökar risken för depression «Ostrander R, Herman KC. Potential cognitive, paren...»234, «Diler RS, Daviss WB, Lopez A ym. Differentiating m...»235, «Tamminen T. [Childhood depression]. Duodecim 2010;...»236.
- ADHD under barn- eller ungdomsåldern ökar risken för depression, även senare i vuxen
ålder «Meinzer MC, Pettit JW, Viswesvaran C. The co-occur...»228, «Michielsen M, Comijs HC, Semeijn EJ ym. The comorb...»229, «Meinzer MC, Lewinsohn PM, Pettit JW ym. Attention-...»237.
- Motgångar orsakade av ADHD-symtom kan öka depressionssymtomen, men forskningsresultaten är motstridiga «Meinzer MC, Pettit JW, Viswesvaran C. The co-occur...»228.
- Både vid ADHD och depression är reaktionen avvikande på stimuli och belöningar som ger välbefinnande, vilket kan ha samband med funktionen hos dopaminerga och serotonerga gener och vara en faktor som förklarar sambandet mellan störningarna «Meinzer MC, Pettit JW, Viswesvaran C. The co-occur...»228.
- Behandling av allvarlig depression är primär, men det är också bra att bedöma behovet
av behandling av samtidig ADHD «Remschmidt H, Global ADHD Working Group.. Global c...»238 (se tilläggsmaterialet om depressionssymtom och behandling av barn och unga med ADHD-diagnos
«Masennusoireet ja niiden hoito ADHD:ssa lapsilla ja nuorilla»37).
- Psykosociala behandlingsformer vid ADHD-symtom kan inledas som en del av behandlingen av depression.
- Humörsvängningar i samband med ADHD kan tolkas som depression, och försämrad funktionsförmåga till följd av ADHD kan ge depressionssymtom. I dessa fall prioriteras behandlingen av ADHD.
- ADHD kan också bidra till att återhämtningen efter en depression inte framskrider normalt. Då bör behandling av ADHD inledas parallellt med behandlingen av depression.
- Metylfenidatmedicinering kan förebygga depression «Lee MJ, Yang KC, Shyu YC ym. Attention-deficit hyp...»239.
- Bipolär sjukdom (se God medicinsk praxis-rekommendationen Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»8 (på finska); Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»9 (på svenska)) är sällsynt i barndomen, men särskilt vid ADHD med svåra symtom är
samsjuklighet av stor differentialdiagnostisk betydelse.
- ADHD och bipolär sjukdom har uppenbarligen en delad genetisk bakgrund «van Hulzen KJ, Scholz CJ, Franke B ym. Genetic Ove...»240.
- Bipolär sjukdom har bedömts förekomma hos upp till 6 % av de barn som diagnostiserats med ADHD (se tilläggsmaterial «ADHD ja kaksisuuntainen mielialahäiriö lapsuudessa ja nuoruudessa»38). Hos cirka 70–90 % av dem som lider av bipolär sjukdom i barndomen och 30–50 % av dem som lider av bipolär sjukdom i ungdomen uppfylls även diagnoskriterierna för ADHD «Kowatch RA, Fristad M, Birmaher B ym. Treatment gu...»241, «Frías Á, Palma C, Farriols N. Comorbidity in pedia...»242. Maniska symtom och ADHD-symtom liknar varandra särskilt hos barn (se tilläggsmaterialet «ADHD ja manian oireet lapsilla ja nuorilla»70).
- Hos vuxna har man uppskattat att cirka 20 % av dem som diagnostiserats med ADHD har bipolär sjukdom och cirka 10–20 % av dem som lider av bipolär sjukdom har ADHD «Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence ...»166.
- Behandlingen av bipolär sjukdom prioriteras, men behovet av samtidig behandling för
ADHD, inklusive läkemedelsbehandling, måste bedömas.
- Behandling med centralstimulerande läkemedel har misstänkts öka manisymtomen eller tidigarelägga perioderna av mani «DelBello MP, Soutullo CA, Hendricks W ym. Prior st...»243, «Jerrell JM, McIntyre RS, Park YM. Correlates of in...»244, men den har även bedömts skydda mot att bipolär sjukdom bryter ut «Tillman R, Geller B. Controlled study of switching...»245.
- Användningen av både centralstimulerande läkemedel och atomoxetin samtidigt med medicinering för att jämna ut sinnesstämningen eller behandling med psykosläkemedel anses vara säker «Perugi G, Vannucchi G. The use of stimulants and a...»246, «Pataki C, Carlson GA. The comorbidity of ADHD and ...»247, «Scheffer RE, Kowatch RA, Carmody T ym. Randomized,...»248, «Hah M, Chang K. Atomoxetine for the treatment of a...»249, «Findling RL, Short EJ, McNamara NK ym. Methylpheni...»250, «Chang K, Nayar D, Howe M ym. Atomoxetine as an adj...»251 och eventuellt minskar den risken för mani «Viktorin A, Rydén E, Thase ME ym. The Risk of Trea...»252.
- Noggrann planering av läkemedelsbehandling och noggrann symtomuppföljning efter att läkemedelsbehandlingen inletts kan förbättra funktionsförmågan hos personer med bipolär sjukdom och ADHD «Viktorin A, Rydén E, Thase ME ym. The Risk of Trea...»252.
- Flickor och kvinnor som diagnostiserats med ADHD löper en ökad risk för ätstörningar (se tilläggsmaterial «Syömishäiriöriski ADHD-diagnoosin saaneilla»71), särskilt när det gäller hetsätningsstörning «Biederman J, Ball SW, Monuteaux MC ym. Are girls w...»253, «Biederman J, Petty CR, Monuteaux MC ym. Adult psyc...»254, «Surman CB, Randall ET, Biederman J. Association be...»255, «Levin RL, Rawana JS. Attention-deficit/hyperactivi...»256.
- Förekomsten av övervikt «Waring ME, Lapane KL. Overweight in children and a...»257 och fetma «Chen AY, Kim SE, Houtrow AJ ym. Prevalence of obes...»258, «Cortese S, Moreira-Maia CR, St Fleur D ym. Associa...»259 verkar vara högre än hos friska barn, unga och vuxna.
- Det finns knapphändig information om förekomsten av psykotiska störningar (se tilläggsmaterial ADHD och psykotiska symtom hos barn och unga «ADHD ja psykoottiset oireet lapsilla ja nuorilla»39 samt God medicinsk praxis-rekommendationen Skitsofrenia «Skitsofrenia»10 (på finska); Schizofreni «Schizofreni»11 (på svenska)) samtidigt som ADHD och risken för att insjukna i psykos.
- Psykotiska störningar är sällsynta i barndomen. Risken att insjukna ökar i ungdomen och tidig vuxen ålder.
- Enligt uppföljningsundersökningar löper personer som fått ADHD-diagnos som barn eller
ung cirka 4,3–4,5 gånger så stor risk att insjukna i schizofreni som vuxen
«Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M ym. Associ...»260.
- Problem med att reglera uppmärksamheten anses vara en riskfaktor för psykos «Mulet B, Valero J, Gutiérrez-Zotes A ym. Sustained...»261.
- Sällsynta biverkningar av ADHD-läkemedel är hallucinationer och psykotiska symtom
(1,48 symtom/100 personbehandlingsår) «Mosholder AD, Gelperin K, Hammad TA ym. Hallucinat...»262, «Ross RG. Psychotic and manic-like symptoms during ...»263.
- Metylfenidatmedicinering ökade inte risken för psykos bland 6–19-åringar i en grupp på över 20 000 patienter under en uppföljningsperiod på 13 år. Däremot verkade risken för psykoser vara något förhöjd innan ADHD-läkemedelsbehandlingen inleddes «Man KK, Coghill D, Chan EW ym. Methylphenidate and...»264.
- Risken för användning av rusmedel (alkohol, droger, nikotin) eller rusmedelsberoende är 2–3 gånger större hos
personer med ADHD-diagnos än hos normalbefolkningen «Harstad E, Levy S, Committee on Substance Abuse.. ...»265, «Charach A, Yeung E, Climans T ym. Childhood attent...»266, «Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ ym. Long-Term Ou...»267, «Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M ym. ADHD, ...»268.
- Risken för användning av rusmedel ökar vid samtidig beteendestörning, impulsivitet och nedsatt funktionsförmåga i skolan, arbetet och människorelationer som leder till dålig självkänsla eller depression «Harstad E, Levy S, Committee on Substance Abuse.. ...»265, «Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M ym. ADHD, ...»268.
- Metylfenidat och atomoxetin kan minska ADHD-symtomen hos personer med rusmedelsproblem «Cunill R, Castells X, Tobias A ym. Pharmacological...»269.
- Läkemedelsbehandlingen av ADHD torde inte minska rusmedelsanvändning hos patienter som samtidigt har både ADHD och rusmedelsproblem «ADHD:n lääkehoito ei vähentäne päihdekäyttöä potilailla, joilla on samanaikaisesti sekä ADHD että päihdehäiriö.»C.
- ADHD-medicinering under barndomen eller ungdomen varken ökar eller minskar risken för utveckling av rusmedelsproblem «Humphreys KL, Eng T, Lee SS. Stimulant medication ...»270.
- Om det hos en person som diagnostiserats med ADHD eller i dennes närmaste krets också förekommer missbruk av rusmedel eller rusmedelsberoende, ska risken för missbruk av ADHD-läkemedel beaktas vid planeringen av läkemedelsbehandlingen (se tilläggsmaterialet «ADHD-lääkkeiden väärinkäytön riski»72). Vid användning av centralstimulerande läkemedel ska det gå att säkerställa att läkemedlet tas enligt anvisningarna «Harstad E, Levy S, Committee on Substance Abuse.. ...»265.
- Om patienten samtidigt har rusmedelsproblem försvåras diagnostiken av ADHD. En tillförlitlig bedömning av symtombilden kan vara möjlig först efter 1–3 månader lång rusmedelsfri period.
- Om den som använder rusmedel behöver ADHD-medicinering torde det vara säkrast att
välja atomoxetin, även om den också kan missbrukas. Det finns inga publikationer om
missbruk av guanfacin, men det finns inte heller bevis för att det är effektivt för
vuxna.
- Om beslut fattas om centralstimulerande medicinering trots rusmedelsstörning ska särskild uppmärksamhet fästas vid uppföljningen av behandlingssvar och en ändamålsenlig användning av läkemedlet.
- Om en person under 18 år allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att använda rusmedel behövs samarbete med barnskyddsmyndigheterna «Lastensuojelulaki. http://www.finlex.fi/fi/laki/aj...»271, www «http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070417»9.
- Risken för rökning är 2–3 gånger större hos personer med ADHD. Medicinering med centralstimulerande läkemedel kan minska risken för rökning «Schoenfelder EN, Faraone SV, Kollins SH. Stimulant...»272.
- Se även rekommendationen God medicinsk praxis Huumeongelmat «Huumeongelmat»16 (på finska); Narkotikamissbruk «Narkotikamissbruk»17 (på svenska).
- Hos barn med epilepsi har konstaterats fler uppmärksamhetsproblem eller ADHD än hos andra barn «McDermott S, Mani S, Krishnaswami S. A population-...»273, «Dunn DW, Austin JK, Harezlak J ym. ADHD and epilep...»274, «Bechtel N, Weber P. Attention problems in children...»275. Eftersom ADHD-symtom förekommer redan innan epilepsi framträder, kan man anta att
båda har en gemensam orsak «Hesdorffer DC, Ludvigsson P, Olafsson E ym. ADHD a...»276, «Parisi P, Moavero R, Verrotti A ym. Attention defi...»277 (se tilläggsmaterialet Epilepsi vid ADHD och i differentialdiagnostiken «Epilepsia ADHD:n samanaikaissairautena ja erotusdiagnostiikassa»34).
- ADHD hos barn med epilepsi bör behandlas lika aktivt som epilepsi «Reilly CJ. Attention deficit hyperactivity disorde...»278 (se tilläggsmaterial «ADHD-oireiden hoito epilepsiaa sairastavalla lapsella»73)
- Om det inte räcker med att kontrollera epilepsisituationen eller göra förändringar i epilepsimedicineringen och andra stödåtgärder, bör man i första hand överväga metylfenidat, eftersom man har fått de bästa bevisen på dess effekt och säkerhet.
- Atomoxetin kan också användas.
- ADHD hos barn med epilepsi bör behandlas lika aktivt som epilepsi «Reilly CJ. Attention deficit hyperactivity disorde...»278 (se tilläggsmaterial «ADHD-oireiden hoito epilepsiaa sairastavalla lapsella»73)
- Uppfattningen om ADHD hos barn med utvecklingsstörning har förändrats när den kognitiva nivån och profilen fått bättre förståelse genom
neuropsykologisk undersökning. Tidigare tvekade man inför om ADHD-diagnosen var berättigad
för personer med utvecklingsstörning «Antshel KM, Phillips MH, Gordon M ym. Is ADHD a va...»279, «Deutsch CK, Dube WV, McIlvane WJ. Attention defici...»280.
- Mer lämpliga diagnostiska metoder för bedömning av ADHD-symtom hos barn med utvecklingsstörning utvecklas «Freeman NC, Gray KM, Taffe JR ym. Development of a...»281, «Freeman NC, Gray KM, Taffe JR ym. A cross-syndrome...»282.
- Behandlingen av ADHD hos personer med utvecklingsstörning följer de allmänna riktlinjerna, men uppföljningen av biverkningar kan vara svårare. Till exempel har problem med social interaktion och tic-symtom hos personer med utvecklingsstörning beskrivits oftare, vilket dock kan bero på annan samsjuklighet «Handen BL, Feldman H, Gosling A ym. Adverse side e...»283.
Konsekvenser av ADHD
- ADHD-symtomen minskar eller försvinner ofta med åren. Uppmärksamhetsproblem och problem
med exekutiva funktioner är de mest bestående symtomen Spencer TJ, Biederman J, Mick E. Attention-deficit...284, «Kessler RC, Green JG, Adler LA ym. Structure and d...»285.
- Även om symtom som påverkar funktionsförmågan förekommer hos uppskattningsvis 65 % av dem som tidigare fått ADHD-diagnosen ännu vid 25 års ålder, uppfylls de diagnostiska kriterierna då endast hos 15 %, när diagnosen grundar sig på de allra strängaste kriterierna för barn och unga «Faraone SV, Biederman J, Mick E. The age-dependent...»26. När man använder mer flexibla kriterier som bättre lämpar sig för vuxna är varaktigheten hos vuxna 78 % «Biederman J, Petty CR, Evans M ym. How persistent ...»286.
Hälsorisker
- Personer med ADHD-symtom är olycksbenägna och löper förhöjd risk att råka ut för farosituationer
(se tilläggsmaterialet ADHD och olycksfallsrisken «ADHD ja tapaturmariski»74), «Lee LC, Harrington RA, Chang JJ ym. Increased risk...»287, «Palili A, Kolaitis G, Vassi I ym. Inattention, hyp...»288, «Garzon DL, Huang H, Todd RD. Do attention deficit/...»289, «Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ ym. Long-Term Ou...»290. En samtidig beteendestörning eller rusmedelsstörning och bristfällig övervakning
när det gäller barn och unga kan också ha betydelse «Schwebel DC, Speltz ML, Jones K ym. Unintentional ...»291, «Schwebel DC, Hodgens JB, Sterling S. How mothers p...»292.
- Impulsiviteten tar sig uttryck i en risk för olycksfall även i ungdom och vuxen ålder, varvid den syns särskilt i trafiken som regelbrott och ökad olycksrisk «Fischer M, Barkley RA, Smallish L ym. Hyperactive ...»293 (se tilläggsmaterialet ADHD och bilkörning «ADHD ja autoilu»75).
- Läkemedelsbehandling av ADHD minskar tydligen olycksrisken åtminstone hos män.
- Både diagnostisk ADHD och ADHD-symtom ökar risken för senare rusmedelsanvändning och
rusmedelsproblem «Harstad E, Levy S, Committee on Substance Abuse.. ...»265, «Charach A, Yeung E, Climans T ym. Childhood attent...»266, «Wilens TE, Adamson J, Monuteaux MC ym. Effect of p...»294, «Mannuzza S, Klein RG, Truong NL ym. Age of methylp...»295, «Sihvola E, Rose RJ, Dick DM ym. Prospective relati...»296, «Fatséas M, Hurmic H, Serre F ym. Addiction severit...»297.
- En större samsjuklighet har samband med en större risk för rusmedelsproblem «Harstad E, Levy S, Committee on Substance Abuse.. ...»265, «Fatséas M, Hurmic H, Serre F ym. Addiction severit...»297.
- I ett finländskt tvillingmaterial hade ADHD-symtom hos 11–12-åringar bedömda av föräldrar och lärare genom frågeformulär ett samband med rökning, missbruk av alkohol och användning av droger bland unga flickor och pojkar. Flickorna hade starkare samband efter beaktande av beteendestörningar och tidigare rusmedelsbruk och visade sig som användning av alkohol och droger när de var yngre (14 år) än pojkarna «Sihvola E, Rose RJ, Dick DM ym. Prospective relati...»296.
Inverkan på funktionsförmåga och prestation
- ADHD i barndomen eller ungdomen har samband med sämre prestationer i studierna och
arbetslivet än normalt «Tervo T, Michelsson K, Launes J ym. A Prospective ...»177, «Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ ym. Long-Term Ou...»290, «Stein DS, Blum NJ, Barbaresi WJ. Developmental and...»298, «Mordre M, Groholt B, Sandstad B ym. The impact of ...»299.
- I början på longitudinella studier har behandlingen och habiliteringen av ADHD varit annorlunda än i dag, vilket kan försämra forskningsresultatens generaliserbarhet i nutid.
- ADHD:s inverkan på den ungas val av studieinriktning och på förutsättningarna för sysselsättning måste utvärderas individuellt. Vid bedömningen ska hänsyn tas till svårighetsgraden av ADHD, kognitiv och annan förmåga samt samsjuklighet.
- Samtidiga inlärningssvårigheter påverkar studieprestationen «Seidman LJ, Biederman J, Weber W ym. Neuropsycholo...»300.
- Det finns ingen forskningsdata gällande ADHD:s inverkan på fullgörande av militärtjänst
från länder jämförbara med Finland. Vid bedömningen av tjänstedugligheten bör man
beakta ADHD:ns svårighetsgrad «Krauss MR, Russell RK, Powers TE ym. Accession sta...»301, «Hess DW, Kennedy CH, Hardin RA, Kupke T. Attention...»302, «Friedman LS, Blaschke GS, Klam WP ym. ADHD, medica...»303.
- I enlighet med anvisningen för hälsokontroll 2012 kan tjänsteduglighetsklasserna A, B, E eller C anges beroende på den totala funktionsförmågan och vårdsituationen för ADHD «Terveystarkastusohje 2012. Puolustusvoimat. Saatav...»304.
- Det är viktigt att bedöma om funktionsförmågan bevaras säker även när en eventuell läkemedelsbehandling avbryts till exempel under ett läger.
- ADHD i barndomen ökar risken för en senare fängelsedom nästan 3-faldigt (se tilläggsmaterial
om sambandet mellan ADHD och brottslighet «ADHD:n yhteys rikollisuuteen»76), «Mohr-Jensen C, Steinhausen HC. A meta-analysis and...»305.
- ADHD korrelerar med tidigt debuterande antisocialt beteende och ökad risk för återfalls- brott.
- Läkemedelsbehandling mot ADHD minskar betydligt antalet brott «Lichtenstein P, Halldner L, Zetterqvist J ym. Medi...»306.
- I den finländska uppföljningsundersökningen "Pojasta mieheksi" ("Från pojke till man") hade överaktivitetssymtom bedömda via frågeformulär som 8-åring korrelation med ökad brottsrisk vid 16–20 års ålder i flera olika brottstyper «Sourander A, Elonheimo H, Niemela S ym. Childhood ...»307.
- ADHD försämrar livskvaliteten oavsett kön eller undergrupp av ADHD. Livskvaliteten försämras ungefär lika mycket som vid fysiska kroniska sjukdomar, men främst inom det psykosociala delområdet «Danckaerts M, Sonuga-Barke EJ, Banaschewski T ym. ...»308.
- Aktiv behandling av ADHD verkar minska negativa följdeffekter och hälsorisker «Mohr-Jensen C, Steinhausen HC. A meta-analysis and...»305, «Connor DF, Carlson GA, Chang KD ym. Juvenile malad...»309 och förbättra livskvaliteten och funktionsförmågan «Prasad S, Harpin V, Poole L ym. A multi-centre, ra...»310.
Arbetsgruppens rekommendation för nivåindelad vård
- Målet är att varje social- och hälsovårdsområde eller enhet som ansvarar för primärvården ska ha
tydliga riktlinjer för diagnostik och behandling av ADHD och en beskrivning av den
lokala vårdkedjan.
- I vårdkedjan samordnas olika aktörers insatser så att till exempel diagnostiseringen är enhetlig och olika delområden av behandlingen möjliggörs.
- När man avtalar om arbetsfördelningen och samarbetet mellan primärvården och specialsjukvården beaktas de lokala kunskapsresurserna och arbetsfördelningen, men tillgången till vård ska vara jämlik.
- I vårdkedjan ska följande anges:
- ADHD-ansvarig läkare inom primärvården (vid behov separat för minderåriga och vuxna), som också fungerar som kontaktperson för den specialiserade sjukvården
- en ansvarsperson som utses vid sidan av den ADHD-ansvariga läkaren och som är insatt i patient- och närståenderådgivning för ADHD (psykoedukation), metoder som stöder en smidig vardag och symtomhantering, och som kan hänvisa till småbarnspedagogikens och skolans stödfunktioner och lokala stödmöjligheter och fungerar som ADHD-kontaktperson
- kontakt inom specialsjukvården för konsultationer (läkare, psykolog, skötare e.d.) eller enheter med deras kontaktuppgifter.
- I beskrivningen av vårdkedjan fastställs hur
- psykologiska och andra eventuella specialundersökningar ordnas
- psykosociala behandlingar (såsom strukturerade föräldragrupper) genomförs
- konsultationsstöd från specialsjukvården eller krävande tjänster ordnas
- kontinuiteten i vården säkerställs mellan olika instanser och i olika utvecklingsskeden, till exempel när vården av en ung person i vuxen ålder överförs mellan studenthälsovården, företagshälsovården eller hälsostationen.
- Det anses viktigt att
- det utöver ADHD-ansvarspersonen på basnivå finns ett tillräckligt antal anställda vars arbete omfattar ADHD-patient- och närståenderådgivning, ger handledning i metoder som stöder en smidig vardag samt kan hänvisa till småbarnspedagogikens, skolans och läroanstalternas stödfunktioner och till exempel strukturerad föräldrahandledning
- enheterna inom småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna erbjuds tillräckligt med handledning för att genomföra stödåtgärderna
- företagshälsovården deltar i handläggningen av svårigheter i arbetet som orsakas av ADHD-symtom
- läkaren som diagnostiserar ADHD och inleder en eventuell medicinering har möjlighet att konsultera en utsedd specialistläkare
- specialsjukvården ordnar tillräckligt med flexibla konsultationsmöjligheter och utbildning som stöder en lyckad diagnos och vård
- den som fått en ADHD-diagnos och hens familj kan delta på informationsdagar, grupprehabilitering och stödgrupper inom regionen oberoende av var vårdansvaret ligger
- behandlingen och habiliteringen av flera familjemedlemmars ADHD genomförs på ett samordnat sätt.
- ADHD hos barn och unga:
- När oron för barnets eller den ungas bristande koncentration och överaktivitet väcks,
inleds stödåtgärder i skolan eller på daghemmet och stödet till familjen genast, redan
före den diagnostiska bedömningen. Det primära ansvaret för att ordna stöd för barn
eller unga ligger hos hemkommunens basservice och närmiljö (småbarnspedagogiken, skolan
eller annan motsvarande instans i samarbete med familjen).
- Om barnets eller den ungas problem fortsätter trots stödåtgärderna remitteras barnet till egen rådgivnings- eller skolläkare för bedömning eller till ytterligare undersökningar enligt vårdkedjan. Stödåtgärderna avbryts inte under den tid undersökningarna pågår.
- Den diagnostiska bedömningen av barn och unga samt vård- och rehabiliteringsplanen
görs i första hand inom primärvården, om det inte finns särskilda grunder för mer
krävande tjänster till exempel av differentialdiagnostiska skäl.
- Barn under 6 år som har svåra symtom och eventuellt behöver läkemedelsutprövning hänvisas till den specialiserade sjukvården.
- Efter diagnosen preciseras vård- och habiliteringsplanen gällande stödåtgärder i en
mångprofessionell grupp som utöver vårdnadshavaren minst ska bestå av en (specialist)
läkare som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD, en ansvarsperson som är
insatt i stödåtgärder inom småbarnspedagogiken och skolan, psykoedukation och stöd
till familjer, samt en representant för småbarnspedagogiken eller skolan.
- Barnet eller den unga kan delta i gruppen enligt utvecklingsnivå och situation.
- Uppföljningen av vården (oberoende av vårdform) ligger på rådgivningens eller skolhälsovårdens läkares och dennes arbetspartners ansvar, om inte annat avtalats i beskrivningen av vårdkedjan.
- När oron för barnets eller den ungas bristande koncentration och överaktivitet väcks,
inleds stödåtgärder i skolan eller på daghemmet och stödet till familjen genast, redan
före den diagnostiska bedömningen. Det primära ansvaret för att ordna stöd för barn
eller unga ligger hos hemkommunens basservice och närmiljö (småbarnspedagogiken, skolan
eller annan motsvarande instans i samarbete med familjen).
- ADHD hos vuxna:
- Om en vuxen inte tidigare har diagnostiserats med ADHD, ställs diagnosen i första hand av en specialist i psykiatri eller en läkare inom student- eller företagshälsovården och vid behov konsulteras en specialist som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD.
- Konsultation till psykiater eller annan specialist är nödvändig om den läkare som inleder den första ADHD-läkemedelsbehandlingen inte är specialist.
- Uppföljningen av vården sköts av studenthälsovårdens, företagshälsovårdens eller hälsostationens egenläkare och dennes arbetspartner, om inte annat avtalats i beskrivningen av vårdkedjan.
- Specialsjukvården ansvarar för de differentialdiagnostiska utredningarna av patienter som behöver specialsjukvård och till dessa hör tilläggsundersökningar, inledande av krävande läkemedelsbehandlingar, planering av krävande vård och habilitering samt överenskommelse om fortsatt vård och uppföljning. Till den specialiserade sjukvårdens uppgifter hör dessutom att ordna tillräckliga konsultationsmöjligheter och utbildning.
- En bedömning inom specialsjukvården behövs om
- vård- och habiliteringsåtgärderna inom primärvården har visat sig vara otillräckliga trots konsultationsstöd
- en noggrannare differentialdiagnostisk bedömning behövs
- det inte går att inleda läkemedelsbehandling inom primärvården
- det finns problem i genomförandet av läkemedelsbehandlingen som inte kan lösas med hjälp av konsultationsstöd eller
- det på grund av komplexiteten i helhetssituationen behövs kompetens inom den specialsjukvården eller samarbete mellan flera specialiteter.
- Remissen till specialsjukvården går till
- barnpsykiatrin om barnets symtombild är förknippad med
- betydande eller allt svårare psykiska symtom, till exempel svåra beteendeproblem eller depression, eller
- betydande problem i växelverkan mellan barnet och föräldern och problemen inte enbart beror på brister i omsorgen, såsom förälderns rusmedelsbruk eller psykiska sjukdom
- ungdomspsykiatrin om den ungas symtombild är förknippad med
- betydande eller allt svårare psykiska symtom
- svåra beteendestörningar eller
- rusmedelsproblem
- barnneurologin, om barnet eller den unga
- misstänks ha en neurologisk sjukdom (t.ex. neurofibromatos, epilepsi) eller en utvecklingsstörning
- vuxenpsykiatrin om
- annan psykiatrisk eller somatisk sjukdom eller rusmedelsstörning försvårar planeringen av läkemedelsbehandlingen av ADHD,
- läkemedelsbehandlingen inte har gett tillräckligt vårdsvar eller
- biverkningarna av läkemedelsbehandlingen har hindrat användningen av läkemedlet.
- barnpsykiatrin om barnets symtombild är förknippad med
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Jan Olme
Litteratur
ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»10
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Uhari M. Biostatistiikan taskutieto. 2. uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim 2012.
- Polanczyk GV, Willcutt EG, Salum GA ym. ADHD prevalence estimates across three decades: an updated systematic review and meta-regression analysis. Int J Epidemiol 2014;43:434-42 «PMID: 24464188»PubMed
- Collishaw S. Annual research review: Secular trends in child and adolescent mental health. J Child Psychol Psychiatry 2015;56:370-93 «PMID: 25496340»PubMed
- Sourander A, Niemelä S, Santalahti P ym. Changes in psychiatric problems and service use among 8-year-old children: a 16-year population-based time-trend study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2008;47:317-27 «PMID: 18216733»PubMed
- Thapar A, Cooper M. Attention deficit hyperactivity disorder. Lancet 2016;387:1240-50 «PMID: 26386541»PubMed
- McCarthy S, Wilton L, Murray ML ym. The epidemiology of pharmacologically treated attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children, adolescents and adults in UK primary care. BMC Pediatr 2012;12:78 «PMID: 22712630»PubMed
- Tremmery S, Buitelaar JK, Steyaert J ym. The use of health care services and psychotropic medication in a community sample of 9-year-old schoolchildren with ADHD. Eur Child Adolesc Psychiatry 2007;16:327-36 «PMID: 17636356»PubMed
- Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D ym. Demographic Characteristics and Psychiatric Comorbidity of Children and Adolescents Diagnosed with ADHD in Specialized Healthcare. Child Psychiatry Hum Dev 2016;47:574-82 «PMID: 26399420»PubMed
- Polanczyk GV, Salum GA, Sugaya LS ym. Annual research review: A meta-analysis of the worldwide prevalence of mental disorders in children and adolescents. J Child Psychol Psychiatry 2015;56:345-65 «PMID: 25649325»PubMed
- Thomas R, Sanders S, Doust J ym. Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. Pediatrics 2015;135:e994-1001 «PMID: 25733754»PubMed
- Polanczyk G, de Lima MS, Horta BL ym. The worldwide prevalence of ADHD: a systematic review and metaregression analysis. Am J Psychiatry 2007;164:942-8 «PMID: 17541055»PubMed
- Ramtekkar UP, Reiersen AM, Todorov AA ym. Sex and age differences in attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and diagnoses: implications for DSM-V and ICD-11. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010;49:217-28.e1-3 «PMID: 20410711»PubMed
- Rucklidge JJ. Gender differences in attention-deficit/hyperactivity disorder. Psychiatr Clin North Am 2010;33:357-73 «PMID: 20385342»PubMed
- Skounti M, Philalithis A, Galanakis E. Variations in prevalence of attention deficit hyperactivity disorder worldwide. Eur J Pediatr 2007;166:117-23 «PMID: 17033803»PubMed
- Biederman J. Attention-deficit/hyperactivity disorder: a selective overview. Biol Psychiatry 2005;57:1215-20 «PMID: 15949990»PubMed
- Almqvist F, Puura K, Kumpulainen K ym. Psychiatric disorders in 8-9-year-old children based on a diagnostic interview with the parents. Eur Child Adolesc Psychiatry 1999;8 Suppl 4:17-28 «PMID: 10654130»PubMed
- Smalley SL, McGough JJ, Moilanen IK ym. Prevalence and psychiatric comorbidity of attention-deficit/hyperactivity disorder in an adolescent Finnish population. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1575-83 «PMID: 18030079»PubMed
- Simon V, Czobor P, Bálint S ym. Prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder: meta-analysis. Br J Psychiatry 2009;194:204-11 «PMID: 19252145»PubMed
- Fayyad J, De Graaf R, Kessler R ym. Cross-national prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder. Br J Psychiatry 2007;190:402-9 «PMID: 17470954»PubMed
- Matte B, Anselmi L, Salum GA ym. ADHD in DSM-5: a field trial in a large, representative sample of 18- to 19-year-old adults. Psychol Med 2015;45:361-73 «PMID: 25066615»PubMed
- Elder TE. The importance of relative standards in ADHD diagnoses: evidence based on exact birth dates. J Health Econ 2010;29:641-56 «PMID: 20638739»PubMed
- Morrow RL, Garland EJ, Wright JM ym. Influence of relative age on diagnosis and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children. CMAJ 2012;184:755-62 «PMID: 22392937»PubMed
- Halldner L, Tillander A, Lundholm C ym. Relative immaturity and ADHD: findings from nationwide registers, parent- and self-reports. J Child Psychol Psychiatry 2014;55:897-904 «PMID: 24673585»PubMed
- Hurtig T, Ebeling H, Taanila A ym. ADHD symptoms and subtypes: relationship between childhood and adolescent symptoms. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1605-13 «PMID: 18030082»PubMed
- Nolan EE, Gadow KD, Sprafkin J. Teacher reports of DSM-IV ADHD, ODD, and CD symptoms in schoolchildren. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2001;40:241-9 «PMID: 11211374»PubMed
- Faraone SV, Biederman J, Mick E. The age-dependent decline of attention deficit hyperactivity disorder: a meta-analysis of follow-up studies. Psychol Med 2006;36:159-65 «PMID: 16420712»PubMed
- Kessler RC, Green JG, Adler LA ym. Structure and diagnosis of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: analysis of expanded symptom criteria from the Adult ADHD Clinical Diagnostic Scale. Arch Gen Psychiatry 2010;67:1168-78 «PMID: 21041618»PubMed
- Lara C, Fayyad J, de Graaf R ym. Childhood predictors of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: results from the World Health Organization World Mental Health Survey Initiative. Biol Psychiatry 2009;65:46-54 «PMID: 19006789»PubMed
- Mannuzza S, Klein RG, Bessler A ym. Adult psychiatric status of hyperactive boys grown up. Am J Psychiatry 1998;155:493-8 «PMID: 9545994»PubMed
- Weiss G, Hechtman L, Milroy T ym. Psychiatric status of hyperactives as adults: a controlled prospective 15-year follow-up of 63 hyperactive children. J Am Acad Child Psychiatry 1985;24:211-20 «PMID: 3989165»PubMed
- Ebejer JL, Medland SE, van der Werf J ym. Attention deficit hyperactivity disorder in Australian adults: prevalence, persistence, conduct problems and disadvantage. PLoS One 2012;7:e47404 «PMID: 23071800»PubMed
- Cheung CH, Rijdijk F, McLoughlin G ym. Childhood predictors of adolescent and young adult outcome in ADHD. J Psychiatr Res 2015;62:92-100 «PMID: 25680235»PubMed
- Laucht M, Skowronek MH, Becker K ym. Interacting effects of the dopamine transporter gene and psychosocial adversity on attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms among 15-year-olds from a high-risk community sample. Arch Gen Psychiatry 2007;64:585-90 «PMID: 17485610»PubMed
- Nigg J, Nikolas M, Burt SA. Measured gene-by-environment interaction in relation to attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010;49:863-73 «PMID: 20732623»PubMed
- van der Meer D, Hoekstra PJ, Bralten J ym. Interplay between stress response genes associated with attention-deficit hyperactivity disorder and brain volume. Genes Brain Behav 2016;15:627-36 «PMID: 27391809»PubMed
- Langner I, Garbe E, Banaschewski T ym. Twin and sibling studies using health insurance data: the example of attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD). PLoS One 2013;8:e62177 «PMID: 23637997»PubMed
- Larsson H, Chang Z, D'Onofrio BM ym. The heritability of clinically diagnosed attention deficit hyperactivity disorder across the lifespan. Psychol Med 2014;44:2223-9 «PMID: 24107258»PubMed
- Boomsma DI, Saviouk V, Hottenga JJ ym. Genetic epidemiology of attention deficit hyperactivity disorder (ADHD index) in adults. PLoS One 2010;5:e10621 «PMID: 20485550»PubMed
- Larsson H, Asherson P, Chang Z ym. Genetic and environmental influences on adult attention deficit hyperactivity disorder symptoms: a large Swedish population-based study of twins. Psychol Med 2013;43:197-207 «PMID: 22894944»PubMed
- Chen Q, Brikell I, Lichtenstein P ym. Familial aggregation of attention-deficit/hyperactivity disorder. J Child Psychol Psychiatry 2017;58:231-239 «PMID: 27545745»PubMed
- Cole J, Ball HA, Martin NC ym. Genetic overlap between measures of hyperactivity/inattention and mood in children and adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48:1094-101 «PMID: 19797986»PubMed
- Sharp SI, McQuillin A, Gurling HM. Genetics of attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD). Neuropharmacology 2009;57:590-600 «PMID: 19715710»PubMed
- Thapar A, Cooper M, Eyre O ym. What have we learnt about the causes of ADHD? J Child Psychol Psychiatry 2013;54:3-16 «PMID: 22963644»PubMed
- Cross-Disorder Group of the Psychiatric Genomics Consortium.. Identification of risk loci with shared effects on five major psychiatric disorders: a genome-wide analysis. Lancet 2013;381:1371-9 «PMID: 23453885»PubMed
- Nikolas MA, Burt SA. Genetic and environmental influences on ADHD symptom dimensions of inattention and hyperactivity: a meta-analysis. J Abnorm Psychol 2010;119:1-17 «PMID: 20141238»PubMed
- Gallo EF, Posner J. Moving towards causality in attention-deficit hyperactivity disorder: overview of neural and genetic mechanisms. Lancet Psychiatry 2016;3:555-67 «PMID: 27183902»PubMed
- Dougherty DD, Bonab AA, Spencer TJ ym. Dopamine transporter density in patients with attention deficit hyperactivity disorder. Lancet 1999;354:2132-3 «PMID: 10609822»PubMed
- Wohl M, Purper-Ouakil D, Mouren MC ym. [Meta-analysis of candidate genes in attention-deficit hyperactivity disorder]. Encephale 2005;31:437-47 «PMID: 16389711»PubMed
- Wu J, Xiao H, Sun H ym. Role of dopamine receptors in ADHD: a systematic meta-analysis. Mol Neurobiol 2012;45:605-20 «PMID: 22610946»PubMed
- Becker K, El-Faddagh M, Schmidt MH ym. Interaction of dopamine transporter genotype with prenatal smoke exposure on ADHD symptoms. J Pediatr 2008;152:263-9 «PMID: 18206700»PubMed
- Langley K, Turic D, Rice F ym. Testing for gene x environment interaction effects in attention deficit hyperactivity disorder and associated antisocial behavior. Am J Med Genet B Neuropsychiatr Genet 2008;147B:49-53 «PMID: 17579368»PubMed
- Smith TF, Schmidt-Kastner R, McGeary JE ym. Pre- and Perinatal Ischemia-Hypoxia, the Ischemia-Hypoxia Response Pathway, and ADHD Risk. Behav Genet 2016;46:467-77 «PMID: 26920003»PubMed
- Gillberg C. Clinical Child Neuropsychiatry. Cambridge University Press 1995.
- Bhutta AT, Cleves MA, Casey PH ym. Cognitive and behavioral outcomes of school-aged children who were born preterm: a meta-analysis. JAMA 2002;288:728-37 «PMID: 12169077»PubMed
- Neuman RJ, Lobos E, Reich W ym. Prenatal smoking exposure and dopaminergic genotypes interact to cause a severe ADHD subtype. Biol Psychiatry 2007;61:1320-8 «PMID: 17157268»PubMed
- Joelsson P, Chudal R, Talati A ym. Prenatal smoking exposure and neuropsychiatric comorbidity of ADHD: a finnish nationwide population-based cohort study. BMC Psychiatry 2016;16:306 «PMID: 27581195»PubMed
- Langley K, Rice F, van den Bree MB ym. Maternal smoking during pregnancy as an environmental risk factor for attention deficit hyperactivity disorder behaviour. A review. Minerva Pediatr 2005;57:359-71 «PMID: 16402008»PubMed
- Biederman J, Petty CR, Bhide PG ym. Does exposure to maternal smoking during pregnancy affect the clinical features of ADHD? Results from a controlled study. World J Biol Psychiatry 2012;13:60-4 «PMID: 21545244»PubMed
- Nygaard E, Slinning K, Moe V ym. Behavior and Attention Problems in Eight-Year-Old Children with Prenatal Opiate and Poly-Substance Exposure: A Longitudinal Study. PLoS One 2016;11:e0158054 «PMID: 27336798»PubMed
- Knopik VS, Sparrow EP, Madden PA ym. Contributions of parental alcoholism, prenatal substance exposure, and genetic transmission to child ADHD risk: a female twin study. Psychol Med 2005;35:625-35 «PMID: 15918339»PubMed
- Brookes KJ, Mill J, Guindalini C ym. A common haplotype of the dopamine transporter gene associated with attention-deficit/hyperactivity disorder and interacting with maternal use of alcohol during pregnancy. Arch Gen Psychiatry 2006;63:74-81 «PMID: 16389200»PubMed
- Han JY, Kwon HJ, Ha M ym. The effects of prenatal exposure to alcohol and environmental tobacco smoke on risk for ADHD: a large population-based study. Psychiatry Res 2015;225:164-8 «PMID: 25481018»PubMed
- Ackerman JP, Riggins T, Black MM. A review of the effects of prenatal cocaine exposure among school-aged children. Pediatrics 2010;125:554-65 «PMID: 20142293»PubMed
- Noland JS, Singer LT, Short EJ ym. Prenatal drug exposure and selective attention in preschoolers. Neurotoxicol Teratol 2005;27:429-38 «PMID: 15939203»PubMed
- Huizink AC, Mulder EJ. Maternal smoking, drinking or cannabis use during pregnancy and neurobehavioral and cognitive functioning in human offspring. Neurosci Biobehav Rev 2006;30:24-41 «PMID: 16095697»PubMed
- Elgen I, Bruaroy S, Laegreid LM. Complexity of foetal alcohol or drug neuroimpairments. Acta Paediatr 2007;96:1730-3 «PMID: 17971190»PubMed
- Talge NM, Neal C, Glover V ym. Antenatal maternal stress and long-term effects on child neurodevelopment: how and why? J Child Psychol Psychiatry 2007;48:245-61 «PMID: 17355398»PubMed
- Li J, Olsen J, Vestergaard M ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in the offspring following prenatal maternal bereavement: a nationwide follow-up study in Denmark. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19:747-53 «PMID: 20495989»PubMed
- Kreppner J, Kumsta R, Rutter M ym. IV. Developmental course of deprivation-specific psychological patterns: early manifestations, persistence to age 15, and clinical features. Monogr Soc Res Child Dev 2010;75:79-101 «PMID: 20500634»PubMed
- Sonuga-Barke EJ, Halperin JM. Developmental phenotypes and causal pathways in attention deficit/hyperactivity disorder: potential targets for early intervention? J Child Psychol Psychiatry 2010;51:368-89 «PMID: 20015192»PubMed
- Sandberg S. Psychosocial contributions. Kirjassa: Hyperactivity and attention disorders of childhood. Sandberg S (toim.) 2. painos. United Kingdom: Cambridge. University Press 2002
- Olson S. Developmental perspectives. Kirjassa: Hyperactivity and attention disorders of childhood. Sandberg S (toim.) 2. painos. United Kingdom: Cambridge. University Press 2002.
- Stevens SE, Sonuga-Barke EJ, Kreppner JM ym. Inattention/overactivity following early severe institutional deprivation: presentation and associations in early adolescence. J Abnorm Child Psychol 2008;36:385-98 «PMID: 17965931»PubMed
- Johnston C, Mash EJ. Families of children with attention-deficit/hyperactivity disorder: review and recommendations for future research. Clin Child Fam Psychol Rev 2001;4:183-207 «PMID: 11783738»PubMed
- Storebø OJ, Rasmussen PD, Simonsen E. Association Between Insecure Attachment and ADHD: Environmental Mediating Factors. J Atten Disord 2016;20:187-96 «PMID: 24062279»PubMed
- Langley K, Fowler T, Ford T ym. Adolescent clinical outcomes for young people with attention-deficit hyperactivity disorder. Br J Psychiatry 2010;196:235-40 «PMID: 20194547»PubMed
- Chronis AM, Lahey BB, Pelham WE Jr ym. Maternal depression and early positive parenting predict future conduct problems in young children with attention-deficit/hyperactivity disorder. Dev Psychol 2007;43:70-82 «PMID: 17201509»PubMed
- Johnston C, Mash EJ, Miller N ym. Parenting in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Clin Psychol Rev 2012;32:215-28 «PMID: 22459785»PubMed
- Forslund T, Brocki KC, Bohlin G ym. The heterogeneity of attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and conduct problems: Cognitive inhibition, emotion regulation, emotionality, and disorganized attachment. Br J Dev Psychol 2016;34:371-87 «PMID: 26895773»PubMed
- van Lieshout M, Luman M, Twisk JW ym. A 6-year follow-up of a large European cohort of children with attention-deficit/hyperactivity disorder-combined subtype: outcomes in late adolescence and young adulthood. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1007-17 «PMID: 26837866»PubMed
- Deault LC. A systematic review of parenting in relation to the development of comorbidities and functional impairments in children with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Child Psychiatry Hum Dev 2010;41:168-92 «PMID: 19768532»PubMed
- Lifford KJ, Harold GT, Thapar A. Parent-child relationships and ADHD symptoms: a longitudinal analysis. J Abnorm Child Psychol 2008;36:285-96 «PMID: 17851751»PubMed
- Rubia K, Alegría AA, Brinson H. Brain abnormalities in attention-deficit hyperactivity disorder: a review. Rev Neurol 2014;58 Suppl 1:S3-16 «PMID: 25252664»PubMed
- Nakao T, Radua J, Rubia K ym. Gray matter volume abnormalities in ADHD: voxel-based meta-analysis exploring the effects of age and stimulant medication. Am J Psychiatry 2011;168:1154-63 «PMID: 21865529»PubMed
- Frodl T, Skokauskas N. Meta-analysis of structural MRI studies in children and adults with attention deficit hyperactivity disorder indicates treatment effects. Acta Psychiatr Scand 2012;125:114-26 «PMID: 22118249»PubMed
- Spencer TJ, Brown A, Seidman LJ ym. Effect of psychostimulants on brain structure and function in ADHD: a qualitative literature review of magnetic resonance imaging-based neuroimaging studies. J Clin Psychiatry 2013;74:902-17 «PMID: 24107764»PubMed
- Hoogman M, Bralten J, Hibar DP ym. Subcortical brain volume differences in participants with attention deficit hyperactivity disorder in children and adults: a cross-sectional mega-analysis. Lancet Psychiatry 2017;4:310-319 «PMID: 28219628»PubMed
- Hervey AS, Epstein JN, Curry JF. Neuropsychology of adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analytic review. Neuropsychology 2004;18:485-503 «PMID: 15291727»PubMed
- Frazier TW, Demaree HA, Youngstrom EA. Meta-analysis of intellectual and neuropsychological test performance in attention-deficit/hyperactivity disorder. Neuropsychology 2004;18:543-55 «PMID: 15291732»PubMed
- Willcutt EG, Doyle AE, Nigg JT ym. Validity of the executive function theory of attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analytic review. Biol Psychiatry 2005;57:1336-46 «PMID: 15950006»PubMed
- Boonstra AM, Oosterlaan J, Sergeant JA ym. Executive functioning in adult ADHD: a meta-analytic review. Psychol Med 2005;35:1097-108 «PMID: 16116936»PubMed
- Alderson RM, Kasper LJ, Hudec KL ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and working memory in adults: a meta-analytic review. Neuropsychology 2013;27:287-302 «PMID: 23688211»PubMed
- Martinussen R, Hayden J, Hogg-Johnson S ym. A meta-analysis of working memory impairments in children with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005;44:377-84 «PMID: 15782085»PubMed
- Graziano PA, Garcia A. Attention-deficit hyperactivity disorder and children's emotion dysregulation: A meta-analysis. Clin Psychol Rev 2016;46:106-23 «PMID: 27180913»PubMed
- Corbisiero S, Mörstedt B, Bitto H ym. Emotional Dysregulation in Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder-Validity, Predictability, Severity, and Comorbidity. J Clin Psychol 2017;73:99-112 «PMID: 27153511»PubMed
- Vuori M, Autti-Rämö I, Junttila N ym. Discrepancies between self- and adult-perceptions of social competence in children with neuropsychiatric disorders. Child Care Health Dev 2016;: «PMID: 27644170»PubMed
- Helsedirektoratet. ADHD/hyperkinetisk forstyrrelse – nasjonal faglig retningslinje for utredning, behandling og oppfølging. Rett diagnose – individuell behandling. «http://www.helsedirektoratet.no/publikasjoner/adhdhyperkinetisk-forstyrrelse/Sider/default.aspx»11
- Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd. Ett kunskapsstöd. Socialstyrelsen 2014.
- Subcommittee on Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder., Steering Committee on Quality Improvement and Management., Wolraich M ym. ADHD: clinical practice guideline for the diagnosis, evaluation, and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents. Pediatrics 2011;128:1007-22 «PMID: 22003063»PubMed
- National Health and Medical Research Council (2012). Clinical Practice Points on the diagnosis, assessment and management of Attention Deficit Hyperactivity Disorder in children and adolescents. Commonwealth of Australia
- Fung DS, Lim CG, Wong JC ym. Academy of Medicine-Ministry of Health clinical practice guidelines: attention deficit hyperactivity disorder. Singapore Med J 2014;55:411-4; quiz 415 «PMID: 25189301»PubMed
- Caye A, Rocha TB, Anselmi L ym. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Trajectories From Childhood to Young Adulthood: Evidence From a Birth Cohort Supporting a Late-Onset Syndrome. JAMA Psychiatry 2016;73:705-12 «PMID: 27192050»PubMed
- Agnew-Blais JC, Polanczyk GV, Danese A ym. Evaluation of the Persistence, Remission, and Emergence of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Young Adulthood. JAMA Psychiatry 2016;73:713-20 «PMID: 27192174»PubMed
- Moffitt TE, Houts R, Asherson P ym. Is Adult ADHD a Childhood-Onset Neurodevelopmental Disorder? Evidence From a Four-Decade Longitudinal Cohort Study. Am J Psychiatry 2015;172:967-77 «PMID: 25998281»PubMed
- López-Villalobos JA, Andrés-De Llano J, López-Sánchez MV ym. Criterion validity and clinical usefulness of Attention Deficit Hyperactivity Disorder Rating Scale IV in attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) as a function of method and age. Psicothema 2017;29:103-110 «PMID: 28126067»PubMed
- Klenberg L, Jämsä S, Häyrinen T ym. The Attention and Executive Function Rating Inventory (ATTEX): Psychometric properties and clinical utility in diagnosing ADHD subtypes. Scand J Psychol 2010;51:439-48 «PMID: 20338019»PubMed
- Hudziak JJ, Copeland W, Stanger C ym. Screening for DSM-IV externalizing disorders with the Child Behavior Checklist: a receiver-operating characteristic analysis. J Child Psychol Psychiatry 2004;45:1299-307 «PMID: 15335349»PubMed
- Chen WJ, Faraone SV, Biederman J ym. Diagnostic accuracy of the Child Behavior Checklist scales for attention-deficit hyperactivity disorder: a receiver-operating characteristic analysis. J Consult Clin Psychol 1994;62:1017-25 «PMID: 7806710»PubMed
- Biederman J, Faraone SV, Doyle A ym. Convergence of the Child Behavior Checklist with structured interview-based psychiatric diagnoses of ADHD children with and without comorbidity. J Child Psychol Psychiatry 1993;34:1241-51 «PMID: 8245144»PubMed
- Posserud MB, Ullebø AK, Plessen KJ ym. Influence of assessment instrument on ADHD diagnosis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2014;23:197-205 «PMID: 23824470»PubMed
- Angold A, Erkanli A, Copeland W ym. Psychiatric diagnostic interviews for children and adolescents: a comparative study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2012;51:506-17 «PMID: 22525957»PubMed
- Foreman D, Morton S, Ford T. Exploring the clinical utility of the Development And Well-Being Assessment (DAWBA) in the detection of hyperkinetic disorders and associated diagnoses in clinical practice. J Child Psychol Psychiatry 2009;50:460-70 «PMID: 19338629»PubMed
- Taylor E, Döpfner M, Sergeant J ym. European clinical guidelines for hyperkinetic disorder -- first upgrade. Eur Child Adolesc Psychiatry 2004;13 Suppl 1:I7-30 «PMID: 15322953»PubMed
- Pliszka S, AACAP Work Group on Quality Issues.. Practice parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:894-921 «PMID: 17581453»PubMed
- CRD:n strukturoitu abstrakti: A systematic review and economic model of the effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate, dexamfetamine and atomoxetine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents. DARE 2010;4
- Chan E, Fogler JM, Hammerness PG. Treatment of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Adolescents: A Systematic Review. JAMA 2016;315:1997-2008 «PMID: 27163988»PubMed
- Torgersen T, Gjervan B, Lensing MB ym. Optimal management of ADHD in older adults. Neuropsychiatr Dis Treat 2016;12:79-87 «PMID: 26811680»PubMed
- Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna. Stöd för beslut om behandling. Socialstyrelsen 2014.
- Brown RT, Amler RW, Freeman WS ym. Treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder: overview of the evidence. Pediatrics 2005;115:e749-57 «PMID: 15930203»PubMed
- Vidal-Estrada R, Bosch-Munso R, Nogueira-Morais M ym. Psychological treatment of attention deficit hyperactivity disorder in adults: a systematic review. Actas Esp Psiquiatr 2012;40:147-54 «PMID: 22723133»PubMed
- Young S, Khondoker M, Emilsson B ym. Cognitive-behavioural therapy in medication-treated adults with attention-deficit/hyperactivity disorder and co-morbid psychopathology: a randomized controlled trial using multi-level analysis. Psychol Med 2015;45:2793-804 «PMID: 26022103»PubMed
- Philipsen A, Jans T, Graf E ym. Effects of Group Psychotherapy, Individual Counseling, Methylphenidate, and Placebo in the Treatment of Adult Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Randomized Clinical Trial. JAMA Psychiatry 2015;72:1199-210 «PMID: 26536057»PubMed
- Riddle MA, Yershova K, Lazzaretto D ym. The Preschool Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Treatment Study (PATS) 6-year follow-up. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2013;52:264-278.e2 «PMID: 23452683»PubMed
- Vitiello B, Lazzaretto D, Yershova K ym. Pharmacotherapy of the Preschool ADHD Treatment Study (PATS) Children Growing Up. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:550-6 «PMID: 26088659»PubMed
- de Schipper E, Lundequist A, Wilteus AL ym. A comprehensive scoping review of ability and disability in ADHD using the International Classification of Functioning, Disability and Health-Children and Youth Version (ICF-CY). Eur Child Adolesc Psychiatry 2015;24:859-72 «PMID: 26036861»PubMed
- de Schipper E, Mahdi S, Coghill D ym. Towards an ICF core set for ADHD: a worldwide expert survey on ability and disability. Eur Child Adolesc Psychiatry 2015;24:1509-21 «PMID: 26428005»PubMed
- Wells KC, Chi TC, Hinshaw SP ym. Treatment-related changes in objectively measured parenting behaviors in the multimodal treatment study of children with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Consult Clin Psychol 2006;74:649-57 «PMID: 16881772»PubMed
- Mikami AY, Pfiffner LJ. Sibling relationships among children with ADHD. J Atten Disord 2008;11:482-92 «PMID: 17494830»PubMed
- Peasgood T, Bhardwaj A, Biggs K ym. The impact of ADHD on the health and well-being of ADHD children and their siblings. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1217-1231 «PMID: 27037707»PubMed
- King K, Alexander D, Seabi J. Siblings' Perceptions of Their ADHD-Diagnosed Sibling's Impact on the Family System. Int J Environ Res Public Health 2016;13: «PMID: 27649212»PubMed
- Webster-Stratton CH, Reid MJ, Beauchaine T. Combining parent and child training for young children with ADHD. J Clin Child Adolesc Psychol 2011;40:191-203 «PMID: 21391017»PubMed
- Chronis-Tuscano A, Wang CH, Woods KE ym. Parent ADHD and Evidence-Based Treatment for Their Children: Review and Directions for Future Research. J Abnorm Child Psychol 2017;45:501-517 «PMID: 28025755»PubMed
- Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence and correlates of adult ADHD in the United States: results from the National Comorbidity Survey Replication. Am J Psychiatry 2006;163:716-23 «PMID: 16585449»PubMed
- Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-pharmacological treatments for ADHD: a lifespan approach. J Child Psychol Psychiatry 2010;51:116-33 «PMID: 19891745»PubMed
- Pfiffner LJ, Yee Mikami A, Huang-Pollock C ym. A randomized, controlled trial of integrated home-school behavioral treatment for ADHD, predominantly inattentive type. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1041-50 «PMID: 17667482»PubMed
- Pelham WE Jr, Fabiano GA. Evidence-based psychosocial treatments for attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Child Adolesc Psychol 2008;37:184-214 «PMID: 18444058»PubMed
- Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden muutokset ja täydennykset 2010. Opetushallitus. Määräykset ja ohjeet 2011:20 http://www.oph.fi/download/132882_Perusopetuksen_opetussuunnitelman_perusteiden_muutokset_ja_taydennykset2010.pdf
- Prevatt F. Coaching for College Students with ADHD. Curr Psychiatry Rep 2016;18:110 PMID: 27783338
- Safren SA, Sprich S, Mimiaga MJ ym. Cognitive behavioral therapy vs relaxation with educational support for medication-treated adults with ADHD and persistent symptoms: a randomized controlled trial. JAMA 2010;304:875-80 «PMID: 20736471»PubMed
- Virta M, Salakari A, Antila M ym. Short cognitive behavioral therapy and cognitive training for adults with ADHD - a randomized controlled pilot study. Neuropsychiatr Dis Treat 2010;6:443-53 «PMID: 20856608»PubMed
- Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitive-behavioral therapy for externalizing disorders: A meta-analysis of treatment effectiveness. Behav Res Ther 2015;75:60-71 «PMID: 26575979»PubMed
- Moderators and mediators of treatment response for children with attention-deficit/hyperactivity disorder: the Multimodal Treatment Study of children with Attention-deficit/hyperactivity disorder. Arch Gen Psychiatry 1999;56:1088-96 «PMID: 10591284»PubMed
- Coelho LF, Barbosa DL, Rizzutti S ym. Use of Cognitive Behavioral Therapy and Token Economy to Alleviate Dysfunctional Behavior in Children with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Front Psychiatry 2015;6:167 «PMID: 26635642»PubMed
- Brown RT, Wynne ME, Medenis R. Methylphenidate and cognitive therapy: a comparison of treatment approaches with hyperactive boys. J Abnorm Child Psychol 1985;13:69-87 «PMID: 3973253»PubMed
- Sprich SE, Safren SA, Finkelstein D ym. A randomized controlled trial of cognitive behavioral therapy for ADHD in medication-treated adolescents. J Child Psychol Psychiatry 2016;57:1218-1226 «PMID: 26990084»PubMed
- Anastopoulos AD. Facilitating parental understanding and management of attention-deficit/hyperactivity disorder. Kirjassa: Cognitive Therapy with Children and Adolescents. Reinecke MA, Dattilio FM, Freeman A (toim.). New York, The Guilford Press, 1996:327-43
- Kauppi A, Ranta K. Lasten ja nuorten kognitiivinen terapia. Kirjassa: Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Duodecim 2016, s. 525-35
- Conway F. Psychodynamic psychotherapy of ADHD: a review of the literature. Psychotherapy (Chic) 2012;49:404-17 «PMID: 22448924»PubMed
- Laezer KL. Effectiveness of Psychoanalytic Psychotherapy and Behavioral Therapy Treatment in Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Oppositional Defiant Disorder. Journal of Infant, Child, and Adolescent Psychotherapy 2015;14(2):111-128
- Kollins SH, Jain R, Brams M ym. Clonidine extended-release tablets as add-on therapy to psychostimulants in children and adolescents with ADHD. Pediatrics 2011;127:e1406-13 «PMID: 21555501»PubMed
- Hammerness P, Georgiopoulos A, Doyle RL ym. An open study of adjunct OROS-methylphenidate in children who are atomoxetine partial responders: II. Tolerability and pharmacokinetics. J Child Adolesc Psychopharmacol 2009;19:493-9 «PMID: 19877973»PubMed
- Questions and answers on the review of medicines containing methylphenidate. London, 22 January 2009 Doc. Ref. EMEA/658285/2008. http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Referrals_document/Methylphenidate_31/WC500011125.pdf
- Korkeila J, Leppämäki S. ADHD. Kirjassa: Psykiatria. Kustannus Oy Duodecim 2014
- Stahl S. Stahl´s Essential Psychopharmacology. Neuroscientific Basis and Practical Applications. Fourth edition. Cambridge University Press.
- Palm U, Segmiller FM, Epple AN ym. Transcranial direct current stimulation in children and adolescents: a comprehensive review. J Neural Transm (Vienna) 2016;123:1219-34 «PMID: 27173384»PubMed
- Rubio B, Boes AD, Laganiere S ym. Noninvasive Brain Stimulation in Pediatric Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD): A Review. J Child Neurol 2016;31:784-96 «PMID: 26661481»PubMed
- Heirs M, Dean ME. Homeopathy for attention deficit/hyperactivity disorder or hyperkinetic disorder. Cochrane Database Syst Rev 2009;1
- Hariri M, Azadbakht L. Magnesium, Iron, and Zinc Supplementation for the Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Systematic Review on the Recent Literature. Int J Prev Med 2015;6:83 «PMID: 26445630»PubMed
- Ghanizadeh A, Berk M. Zinc for treating of children and adolescents with attention-deficit hyperactivity disorder: a systematic review of randomized controlled clinical trials. Eur J Clin Nutr 2013;67:122-4 «PMID: 23169472»PubMed
- Heilskov Rytter MJ, Andersen LB, Houmann T ym. Diet in the treatment of ADHD in children - a systematic review of the literature. Nord J Psychiatry 2015;69:1-18 «PMID: 24934907»PubMed
- Cortese S, Angriman M, Lecendreux M ym. Iron and attention deficit/hyperactivity disorder: What is the empirical evidence so far? A systematic review of the literature. Expert Rev Neurother 2012;12:1227-40 «PMID: 23082739»PubMed
- Miettunen J, Haapea M, Björnholm L ym. Psychiatric research in the Northern Finland Birth Cohort 1986 - a systematic review. Int J Circumpolar Health 2019;78:1571382 «PMID: 30744507»PubMed
- Hurtig T, Ebeling H, Taanila A ym. ADHD and comorbid disorders in relation to family environment and symptom severity. Eur Child Adolesc Psychiatry 2007;16:362-9 «PMID: 17401612»PubMed
- Tung I, Li JJ, Meza JI ym. Patterns of Comorbidity Among Girls With ADHD: A Meta-analysis. Pediatrics 2016;138: «PMID: 27694280»PubMed
- Fayyad J, Sampson NA, Hwang I ym. The descriptive epidemiology of DSM-IV Adult ADHD in the World Health Organization World Mental Health Surveys. Atten Defic Hyperact Disord 2017;9:47-65 «PMID: 27866355»PubMed
- Kessler RC, Adler L, Barkley R ym. The prevalence and correlates of adult ADHD in the United States: results from the National Comorbidity Survey Replication. Am J Psychiatry 2006;163:716-23 «PMID: 16585449»PubMed
- Kirby A, Salmon G, Edward L. Should Children with ADHD be Routinely Screened for Motor Coordination Problems? The role of the Paediatric Occupational Therapist. BJOT 2007;70:483-6
- Chu S, Reynolds F. Occupational Therapy for Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Part 2: a Multicentre Evaluation of an Assessment and Treatment Package. Therapy 2007;70:439-48
- Kaiser ML, Schoemaker MM, Albaret JM ym. What is the evidence of impaired motor skills and motor control among children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD)? Systematic review of the literature. Res Dev Disabil 2014;36C:338-357 «PMID: 25462494»PubMed
- Goulardins JB, Rigoli D, Licari M ym. Attention deficit hyperactivity disorder and developmental coordination disorder: Two separate disorders or do they share a common etiology. Behav Brain Res 2015;292:484-92 «PMID: 26168770»PubMed
- Mueller KL, Tomblin JB. Examining the comorbidity of language disorders and ADHD. Top Lang Disord 2012;32:228-246 «PMID: 25505812»PubMed
- Sciberras E, Mueller KL, Efron D ym. Language problems in children with ADHD: a community-based study. Pediatrics 2014;133:793-800 «PMID: 24753530»PubMed
- Frazier TW, Youngstrom EA, Glutting JJ ym. ADHD and achievement: meta-analysis of the child, adolescent, and adult literatures and a concomitant study with college students. J Learn Disabil 2007;40:49-65 «PMID: 17274547»PubMed
- Sexton CC, Gelhorn HL, Bell JA ym. The co-occurrence of reading disorder and ADHD: epidemiology, treatment, psychosocial impact, and economic burden. J Learn Disabil 2012;45:538-64 «PMID: 21757683»PubMed
- DuPaul GJ, Gormley MJ, Laracy SD. Comorbidity of LD and ADHD: implications of DSM-5 for assessment and treatment. J Learn Disabil 2013;46:43-51 «PMID: 23144063»PubMed
- Barkley RA, Murphy KR, Fischer M. ADHD in adults: what the science says. New York: The Guilford Press 2008
- Tervo T, Michelsson K, Launes J ym. A Prospective 30-Year Follow-Up of ADHD Associated With Perinatal Risks. J Atten Disord 2014;: «PMID: 25163542»PubMed
- McGee R, Prior M, Willams S ym. The long-term significance of teacher-rated hyperactivity and reading ability in childhood: findings from two longitudinal studies. J Child Psychol Psychiatry 2002;43:1004-17 «PMID: 12455922»PubMed
- Kadesjö B, Gillberg C. The comorbidity of ADHD in the general population of Swedish school-age children. J Child Psychol Psychiatry 2001;42:487-92 «PMID: 11383964»PubMed
- Leyfer OT, Folstein SE, Bacalman S ym. Comorbid psychiatric disorders in children with autism: interview development and rates of disorders. J Autism Dev Disord 2006;36:849-61 «PMID: 16845581»PubMed
- Rommelse NN, Franke B, Geurts HM ym. Shared heritability of attention-deficit/hyperactivity disorder and autism spectrum disorder. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19:281-95 «PMID: 20148275»PubMed
- Supekar K, Iyer T, Menon V. The influence of sex and age on prevalence rates of comorbid conditions in autism. Autism Res 2017;: «PMID: 28188687»PubMed
- Hartman CA, Geurts HM, Franke B ym. Changing ASD-ADHD symptom co-occurrence across the lifespan with adolescence as crucial time window: Illustrating the need to go beyond childhood. Neurosci Biobehav Rev 2016;71:529-541 «PMID: 27629802»PubMed
- Ji N, Findling RL. An update on pharmacotherapy for autism spectrum disorder in children and adolescents. Curr Opin Psychiatry 2015;28:91-101 «PMID: 25602248»PubMed
- Béhérec L, Quilici G, Rosier A ym. [Pharmacological treatments in patients with pervasive developmental disorders: A review]. Encephale 2014;40:188-96 «PMID: 24369879»PubMed
- Baribeau DA, Anagnostou E. An update on medication management of behavioral disorders in autism. Curr Psychiatry Rep 2014;16:437 «PMID: 24488702»PubMed
- Reichow B, Volkmar FR, Bloch MH. Systematic review and meta-analysis of pharmacological treatment of the symptoms of attention-deficit/hyperactivity disorder in children with pervasive developmental disorders. J Autism Dev Disord 2013;43:2435-41 «PMID: 23468071»PubMed
- Scahill L, McCracken JT, King BH ym. Extended-Release Guanfacine for Hyperactivity in Children With Autism Spectrum Disorder. Am J Psychiatry 2015;172:1197-206 «PMID: 26315981»PubMed
- Mahajan R, Bernal MP, Panzer R ym. Clinical practice pathways for evaluation and medication choice for attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms in autism spectrum disorders. Pediatrics 2012;130 Suppl 2:S125-38 «PMID: 23118243»PubMed
- Robertson MM. The Gilles de la Tourette syndrome: the current status. Arch Dis Child Educ Pract Ed 2012;97:166-75 «PMID: 22440810»PubMed
- Spencer TJ, Biederman J, Faraone S ym. Impact of tic disorders on ADHD outcome across the life cycle: findings from a large group of adults with and without ADHD. Am J Psychiatry 2001;158:611-7 «PMID: 11282697»PubMed
- Kumar A, Trescher W, Byler D. Tourette Syndrome and Comorbid Neuropsychiatric Conditions. Curr Dev Disord Rep 2016;3:217-221 «PMID: 27891299»PubMed
- Rizzo R, Gulisano M, Calì PV ym. Long term clinical course of Tourette syndrome. Brain Dev 2012;34:667-73 «PMID: 22178151»PubMed
- Hirschtritt ME, Lee PC, Pauls DL ym. Lifetime prevalence, age of risk, and genetic relationships of comorbid psychiatric disorders in Tourette syndrome. JAMA Psychiatry 2015;72:325-33 «PMID: 25671412»PubMed
- Gorman DA, Thompson N, Plessen KJ ym. Psychosocial outcome and psychiatric comorbidity in older adolescents with Tourette syndrome: controlled study. Br J Psychiatry 2010;197:36-44 «PMID: 20592431»PubMed
- Cohen SC, Mulqueen JM, Ferracioli-Oda E ym. Meta-Analysis: Risk of Tics Associated With Psychostimulant Use in Randomized, Placebo-Controlled Trials. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:728-36 «PMID: 26299294»PubMed
- Whittington C, Pennant M, Kendall T ym. Practitioner Review: Treatments for Tourette syndrome in children and young people - a systematic review. J Child Psychol Psychiatry 2016;57:988-1004 «PMID: 27132945»PubMed
- Cortese S, Faraone SV, Konofal E ym. Sleep in children with attention-deficit/hyperactivity disorder: meta-analysis of subjective and objective studies. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48:894-908 «PMID: 19625983»PubMed
- Sobanski E, Schredl M, Kettler N ym. Sleep in adults with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) before and during treatment with methylphenidate: a controlled polysomnographic study. Sleep 2008;31:375-81 «PMID: 18363314»PubMed
- Paavonen J, Urrila AS. Unihäiriöt. Kirjassa Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria, Duodecim 2016, sivut 405-427.
- Weiss MD, Wasdell MB, Bomben MM ym. Sleep hygiene and melatonin treatment for children and adolescents with ADHD and initial insomnia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45:512-9 «PMID: 16670647»PubMed
- Coogan AN, McGowan NM. A systematic review of circadian function, chronotype and chronotherapy in attention deficit hyperactivity disorder. Atten Defic Hyperact Disord 2017;: «PMID: 28064405»PubMed
- Tung I, Li JJ, Meza JI ym. Patterns of Comorbidity Among Girls With ADHD: A Meta-analysis. Pediatrics 2016;138: «PMID: 27694280»PubMed
- Connor DF, Steeber J, McBurnett K. A review of attention-deficit/hyperactivity disorder complicated by symptoms of oppositional defiant disorder or conduct disorder. J Dev Behav Pediatr 2010;31:427-40 «PMID: 20535081»PubMed
- Caye A, Spadini AV, Karam RG ym. Predictors of persistence of ADHD into adulthood: a systematic review of the literature and meta-analysis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1151-1159 «PMID: 27021056»PubMed
- Gurnani T, Ivanov I, Newcorn JH. Pharmacotherapy of Aggression in Child and Adolescent Psychiatric Disorders. J Child Adolesc Psychopharmacol 2016;26:65-73 «PMID: 26881859»PubMed
- Pliszka SR. Psychiatric comorbidities in children with attention deficit hyperactivity disorder: implications for management. Paediatr Drugs 2003;5:741-50 «PMID: 14580223»PubMed
- Angold A, Costello EJ, Erkanli A. Comorbidity. J Child Psychol Psychiatry 1999;40:57-87 «PMID: 10102726»PubMed
- Steinhausen HC, Nøvik TS, Baldursson G ym. Co-existing psychiatric problems in ADHD in the ADORE cohort. Eur Child Adolesc Psychiatry 2006;15 Suppl 1:I25-9 «PMID: 17177012»PubMed
- Ranta K, Koskinen M. Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Duodecim 2016
- Schatz DB, Rostain AL. ADHD with comorbid anxiety: a review of the current literature. J Atten Disord 2006;10:141-9 «PMID: 17085624»PubMed
- Manassis K. When attention-deficit/hyperactivity disorder co-occurs with anxiety disorders: effects on treatment. Expert Rev Neurother 2007;7:981-8 «PMID: 17678493»PubMed
- Geller D, Donnelly C, Lopez F ym. Atomoxetine treatment for pediatric patients with attention-deficit/hyperactivity disorder with comorbid anxiety disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1119-27 «PMID: 17712235»PubMed
- Hutchison SL, Ghuman JK, Ghuman HS ym. Efficacy of atomoxetine in the treatment of attention-deficit hyperactivity disorder in patients with common comorbidities in children, adolescents and adults: a review. Ther Adv Psychopharmacol 2016;6:317-334 «PMID: 27721971»PubMed
- Zeanah CH, Chesher T, Boris NW ym. Practice Parameter for the Assessment and Treatment of Children and Adolescents With Reactive Attachment Disorder and Disinhibited Social Engagement Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:990-1003 «PMID: 27806867»PubMed
- Dahmen B, Pütz V, Herpertz-Dahlmann B ym. Early pathogenic care and the development of ADHD-like symptoms. J Neural Transm (Vienna) 2012;119:1023-36 «PMID: 22661337»PubMed
- Ford JD, Racusin R, Ellis CG ym. Child maltreatment, other trauma exposure, and posttraumatic symptomatology among children with oppositional defiant and attention deficit hyperactivity disorders. Child Maltreat 2000;5:205-17 «PMID: 11232267»PubMed
- Koenen KC, Moffitt TE, Poulton R ym. Early childhood factors associated with the development of post-traumatic stress disorder: results from a longitudinal birth cohort. Psychol Med 2007;37:181-92 «PMID: 17052377»PubMed
- Spencer AE, Faraone SV, Bogucki OE ym. Examining the association between posttraumatic stress disorder and attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. J Clin Psychiatry 2016;77:72-83 «PMID: 26114394»PubMed
- Harrington KM, Miller MW, Wolf EJ ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder comorbidity in a sample of veterans with posttraumatic stress disorder. Compr Psychiatry 2012;53:679-90 «PMID: 22305866»PubMed
- Martínez L, Prada E, Satler C ym. Executive Dysfunctions: The Role in Attention Deficit Hyperactivity and Post-traumatic Stress Neuropsychiatric Disorders. Front Psychol 2016;7:1230 «PMID: 27602003»PubMed
- Adler LA, Kunz M, Chua HC ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in adult patients with posttraumatic stress disorder (PTSD): is ADHD a vulnerability factor? J Atten Disord 2004;8:11-6 «PMID: 15669598»PubMed
- Klein B, Damiani-Taraba G, Koster A ym. Diagnosing attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children involved with child protection services: are current diagnostic guidelines acceptable for vulnerable populations? Child Care Health Dev 2015;41:178-85 «PMID: 24942100»PubMed
- Daud A, Rydelius PA. Comorbidity/overlapping between ADHD and PTSD in relation to IQ among children of traumatized/non-traumatized parents. J Atten Disord 2009;13:188-96 «PMID: 19395643»PubMed
- Weinstein D, Staffelbach D, Biaggio M. Attention-deficit hyperactivity disorder and posttraumatic stress disorder: differential diagnosis in childhood sexual abuse. Clin Psychol Rev 2000;20:359-78 «PMID: 10779899»PubMed
- Belkin MR, Schwartz TL. Alpha-2 receptor agonists for the treatment of posttraumatic stress disorder. Drugs Context 2015;4:212286 «PMID: 26322115»PubMed
- Lee DJ, Schnitzlein CW, Wolf JP ym. PSYCHOTHERAPY VERSUS PHARMACOTHERAPY FOR POSTTRAUMATIC STRESS DISORDER: SYSTEMIC REVIEW AND META-ANALYSES TO DETERMINE FIRST-LINE TREATMENTS. Depress Anxiety 2016;33:792-806 «PMID: 27126398»PubMed
- Meinzer MC, Pettit JW, Viswesvaran C. The co-occurrence of attention-deficit/hyperactivity disorder and unipolar depression in children and adolescents: a meta-analytic review. Clin Psychol Rev 2014;34:595-607 «PMID: 25455624»PubMed
- Michielsen M, Comijs HC, Semeijn EJ ym. The comorbidity of anxiety and depressive symptoms in older adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a longitudinal study. J Affect Disord 2013;148:220-7 «PMID: 23267726»PubMed
- Gillberg C, Gillberg IC, Rasmussen P ym. Co-existing disorders in ADHD -- implications for diagnosis and intervention. Eur Child Adolesc Psychiatry 2004;13 Suppl 1:I80-92 «PMID: 15322959»PubMed
- Blackman GL, Ostrander R, Herman KC. Children with ADHD and depression: a multisource, multimethod assessment of clinical, social, and academic functioning. J Atten Disord 2005;8:195-207 «PMID: 16110050»PubMed
- James A, Lai FH, Dahl C. Attention deficit hyperactivity disorder and suicide: a review of possible associations. Acta Psychiatr Scand 2004;110:408-15 «PMID: 15521824»PubMed
- Drabick DA, Gadow KD, Sprafkin J. Co-occurrence of conduct disorder and depression in a clinic-based sample of boys with ADHD. J Child Psychol Psychiatry 2006;47:766-74 «PMID: 16898990»PubMed
- Ostrander R, Herman KC. Potential cognitive, parenting, and developmental mediators of the relationship between ADHD and depression. J Consult Clin Psychol 2006;74:89-98 «PMID: 16551146»PubMed
- Diler RS, Daviss WB, Lopez A ym. Differentiating major depressive disorder in youths with attention deficit hyperactivity disorder. J Affect Disord 2007;102:125-30 «PMID: 17276513»PubMed
- Tamminen T. [Childhood depression]. Duodecim 2010;126:627-33 «PMID: 20597313»PubMed
- Meinzer MC, Lewinsohn PM, Pettit JW ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in adolescence predicts onset of major depressive disorder through early adulthood. Depress Anxiety 2013;30:546-53 «PMID: 23424020»PubMed
- Remschmidt H, Global ADHD Working Group.. Global consensus on ADHD/HKD. Eur Child Adolesc Psychiatry 2005;14:127-37 «PMID: 15959658»PubMed
- Lee MJ, Yang KC, Shyu YC ym. Attention-deficit hyperactivity disorder, its treatment with medication and the probability of developing a depressive disorder: A nationwide population-based study in Taiwan. J Affect Disord 2016;189:110-7 «PMID: 26433758»PubMed
- van Hulzen KJ, Scholz CJ, Franke B ym. Genetic Overlap Between Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Bipolar Disorder: Evidence From Genome-wide Association Study Meta-analysis. Biol Psychiatry 2016;: «PMID: 27890468»PubMed
- Kowatch RA, Fristad M, Birmaher B ym. Treatment guidelines for children and adolescents with bipolar disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005;44:213-35 «PMID: 15725966»PubMed
- Frías Á, Palma C, Farriols N. Comorbidity in pediatric bipolar disorder: prevalence, clinical impact, etiology and treatment. J Affect Disord 2015;174:378-89 «PMID: 25545605»PubMed
- DelBello MP, Soutullo CA, Hendricks W ym. Prior stimulant treatment in adolescents with bipolar disorder: association with age at onset. Bipolar Disord 2001;3:53-7 «PMID: 11333062»PubMed
- Jerrell JM, McIntyre RS, Park YM. Correlates of incident bipolar disorder in children and adolescents diagnosed with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 2014;75:e1278-83 «PMID: 25470092»PubMed
- Tillman R, Geller B. Controlled study of switching from attention-deficit/hyperactivity disorder to a prepubertal and early adolescent bipolar I disorder phenotype during 6-year prospective follow-up: rate, risk, and predictors. Dev Psychopathol 2006;18:1037-53 «PMID: 17064428»PubMed
- Perugi G, Vannucchi G. The use of stimulants and atomoxetine in adults with comorbid ADHD and bipolar disorder. Expert Opin Pharmacother 2015;16:2193-204 «PMID: 26364896»PubMed
- Pataki C, Carlson GA. The comorbidity of ADHD and bipolar disorder: any less confusion? Curr Psychiatry Rep 2013;15:372 «PMID: 23712723»PubMed
- Scheffer RE, Kowatch RA, Carmody T ym. Randomized, placebo-controlled trial of mixed amphetamine salts for symptoms of comorbid ADHD in pediatric bipolar disorder after mood stabilization with divalproex sodium. Am J Psychiatry 2005;162:58-64 «PMID: 15625202»PubMed
- Hah M, Chang K. Atomoxetine for the treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents with bipolar disorders. J Child Adolesc Psychopharmacol 2005;15:996-1004 «PMID: 16379520»PubMed
- Findling RL, Short EJ, McNamara NK ym. Methylphenidate in the treatment of children and adolescents with bipolar disorder and attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1445-53 «PMID: 18049294»PubMed
- Chang K, Nayar D, Howe M ym. Atomoxetine as an adjunct therapy in the treatment of co-morbid attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents with bipolar I or II disorder. J Child Adolesc Psychopharmacol 2009;19:547-51 «PMID: 19877979»PubMed
- Viktorin A, Rydén E, Thase ME ym. The Risk of Treatment-Emergent Mania With Methylphenidate in Bipolar Disorder. Am J Psychiatry 2017;174:341-348 «PMID: 27690517»PubMed
- Biederman J, Ball SW, Monuteaux MC ym. Are girls with ADHD at risk for eating disorders? Results from a controlled, five-year prospective study. J Dev Behav Pediatr 2007;28:302-7 «PMID: 17700082»PubMed
- Biederman J, Petty CR, Monuteaux MC ym. Adult psychiatric outcomes of girls with attention deficit hyperactivity disorder: 11-year follow-up in a longitudinal case-control study. Am J Psychiatry 2010;167:409-17 «PMID: 20080984»PubMed
- Surman CB, Randall ET, Biederman J. Association between attention-deficit/hyperactivity disorder and bulimia nervosa: analysis of 4 case-control studies. J Clin Psychiatry 2006;67:351-4 «PMID: 16649819»PubMed
- Levin RL, Rawana JS. Attention-deficit/hyperactivity disorder and eating disorders across the lifespan: A systematic review of the literature. Clin Psychol Rev 2016;50:22-36 «PMID: 27693587»PubMed
- Waring ME, Lapane KL. Overweight in children and adolescents in relation to attention-deficit/hyperactivity disorder: results from a national sample. Pediatrics 2008;122:e1-6 «PMID: 18595954»PubMed
- Chen AY, Kim SE, Houtrow AJ ym. Prevalence of obesity among children with chronic conditions. Obesity (Silver Spring) 2010;18:210-3 «PMID: 19521350»PubMed
- Cortese S, Moreira-Maia CR, St Fleur D ym. Association Between ADHD and Obesity: A Systematic Review and Meta-Analysis. Am J Psychiatry 2016;173:34-43 «PMID: 26315982»PubMed
- Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M ym. Association between Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in childhood and schizophrenia later in adulthood. Eur Psychiatry 2014;29:259-63 «PMID: 24016863»PubMed
- Mulet B, Valero J, Gutiérrez-Zotes A ym. Sustained and selective attention deficits as vulnerability markers to psychosis. Eur Psychiatry 2007;22:171-6 «PMID: 17127037»PubMed
- Mosholder AD, Gelperin K, Hammad TA ym. Hallucinations and other psychotic symptoms associated with the use of attention-deficit/hyperactivity disorder drugs in children. Pediatrics 2009;123:611-6 «PMID: 19171629»PubMed
- Ross RG. Psychotic and manic-like symptoms during stimulant treatment of attention deficit hyperactivity disorder. Am J Psychiatry 2006;163:1149-52 «PMID: 16816217»PubMed
- Man KK, Coghill D, Chan EW ym. Methylphenidate and the risk of psychotic disorders and hallucinations in children and adolescents in a large health system. Transl Psychiatry 2016;6:e956 «PMID: 27845780»PubMed
- Harstad E, Levy S, Committee on Substance Abuse.. Attention-deficit/hyperactivity disorder and substance abuse. Pediatrics 2014;134:e293-301 «PMID: 24982106»PubMed
- Charach A, Yeung E, Climans T ym. Childhood attention-deficit/hyperactivity disorder and future substance use disorders: comparative meta-analyses. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2011;50:9-21 «PMID: 21156266»PubMed
- Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ ym. Long-Term Outcomes of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Conduct Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:841-50 «PMID: 27663939»PubMed
- Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M ym. ADHD, stimulant treatment in childhood and subsequent substance abuse in adulthood - a naturalistic long-term follow-up study. Addict Behav 2014;39:325-8 «PMID: 24090624»PubMed
- Cunill R, Castells X, Tobias A ym. Pharmacological treatment of attention deficit hyperactivity disorder with co-morbid drug dependence. J Psychopharmacol 2015;29:15-23 «PMID: 25142405»PubMed
- Humphreys KL, Eng T, Lee SS. Stimulant medication and substance use outcomes: a meta-analysis. JAMA Psychiatry 2013;70:740-9 «PMID: 23754458»PubMed
- Lastensuojelulaki. http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070417
- Schoenfelder EN, Faraone SV, Kollins SH. Stimulant treatment of ADHD and cigarette smoking: a meta-analysis. Pediatrics 2014;133:1070-80 «PMID: 24819571»PubMed
- McDermott S, Mani S, Krishnaswami S. A population-based analysis of specific behaviour problems associated with childhood seizures. J Epilepsy 1995;8:110-8
- Dunn DW, Austin JK, Harezlak J ym. ADHD and epilepsy in childhood. Dev Med Child Neurol 2003;45:50-4 «PMID: 12549755»PubMed
- Bechtel N, Weber P. Attention problems in children with epilepsy. How is the long-term outcome? Eur J Paediatr Neurol 2015;19:383-5 «PMID: 25604809»PubMed
- Hesdorffer DC, Ludvigsson P, Olafsson E ym. ADHD as a risk factor for incident unprovoked seizures and epilepsy in children. Arch Gen Psychiatry 2004;61:731-6 «PMID: 15237085»PubMed
- Parisi P, Moavero R, Verrotti A ym. Attention deficit hyperactivity disorder in children with epilepsy. Brain Dev 2010;32:10-6 «PMID: 19369016»PubMed
- Reilly CJ. Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in childhood epilepsy. Res Dev Disabil 2011;32:883-93 «PMID: 21310586»PubMed
- Antshel KM, Phillips MH, Gordon M ym. Is ADHD a valid disorder in children with intellectual delays? Clin Psychol Rev 2006;26:555-72 «PMID: 16687197»PubMed
- Deutsch CK, Dube WV, McIlvane WJ. Attention deficits, Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, and intellectual disabilities. Dev Disabil Res Rev 2008;14:285-92 «PMID: 19072752»PubMed
- Freeman NC, Gray KM, Taffe JR ym. Development of a New Attention Rating Scale for Children With Intellectual Disability: The Scale of Attention in Intellectual Disability (SAID). Am J Intellect Dev Disabil 2015;120:91-109 «PMID: 25715180»PubMed
- Freeman NC, Gray KM, Taffe JR ym. A cross-syndrome evaluation of a new attention rating scale: The Scale of Attention in Intellectual Disability. Res Dev Disabil 2016;57:18-28 «PMID: 27348856»PubMed
- Handen BL, Feldman H, Gosling A ym. Adverse side effects of methylphenidate among mentally retarded children with ADHD. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1991;30:241-5 «PMID: 2016228»PubMed
- Spencer TJ, Biederman J, Mick E. Attention-deficit/hyperactivity disorder: diagnosis, lifespan, comorbidities, and neurobiology. Ambul Pediatr 2007;7:73-81 «PMID: 17261486»PubMed
- Kessler RC, Green JG, Adler LA ym. Structure and diagnosis of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: analysis of expanded symptom criteria from the Adult ADHD Clinical Diagnostic Scale. Arch Gen Psychiatry 2010;67:1168-78 «PMID: 21041618»PubMed
- Biederman J, Petty CR, Evans M ym. How persistent is ADHD? A controlled 10-year follow-up study of boys with ADHD. Psychiatry Res 2010;177:299-304 «PMID: 20452063»PubMed
- Lee LC, Harrington RA, Chang JJ ym. Increased risk of injury in children with developmental disabilities. Res Dev Disabil 2008;29:247-55 «PMID: 17582739»PubMed
- Palili A, Kolaitis G, Vassi I ym. Inattention, hyperactivity, impulsivity--epidemiology and correlations: a nationwide greek study from birth to 18 years. J Child Neurol 2011;26:199-204 «PMID: 20921568»PubMed
- Garzon DL, Huang H, Todd RD. Do attention deficit/hyperactivity disorder and oppositional defiant disorder influence preschool unintentional injury risk? Arch Psychiatr Nurs 2008;22:288-96 «PMID: 18809121»PubMed
- Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ ym. Long-Term Outcomes of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Conduct Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:841-50 «PMID: 27663939»PubMed
- Schwebel DC, Speltz ML, Jones K ym. Unintentional injury in preschool boys with and without early onset of disruptive behavior. J Pediatr Psychol 2002;27:727-37 «PMID: 12403863»PubMed
- Schwebel DC, Hodgens JB, Sterling S. How mothers parent their children with behavior disorders: implications for unintentional injury risk. J Safety Res 2006;37:167-73 «PMID: 16674977»PubMed
- Fischer M, Barkley RA, Smallish L ym. Hyperactive children as young adults: driving abilities, safe driving behavior, and adverse driving outcomes. Accid Anal Prev 2007;39:94-105 «PMID: 16919226»PubMed
- Wilens TE, Adamson J, Monuteaux MC ym. Effect of prior stimulant treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder on subsequent risk for cigarette smoking and alcohol and drug use disorders in adolescents. Arch Pediatr Adolesc Med 2008;162:916-21 «PMID: 18838643»PubMed
- Mannuzza S, Klein RG, Truong NL ym. Age of methylphenidate treatment initiation in children with ADHD and later substance abuse: prospective follow-up into adulthood. Am J Psychiatry 2008;165:604-9 «PMID: 18381904»PubMed
- Sihvola E, Rose RJ, Dick DM ym. Prospective relationships of ADHD symptoms with developing substance use in a population-derived sample. Psychol Med 2011;41:2615-23 «PMID: 21733216»PubMed
- Fatséas M, Hurmic H, Serre F ym. Addiction severity pattern associated with adult and childhood Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in patients with addictions. Psychiatry Res 2016;246:656-662 «PMID: 27842945»PubMed
- Stein DS, Blum NJ, Barbaresi WJ. Developmental and behavioral disorders through the life span. Pediatrics 2011;128:364-73 «PMID: 21768324»PubMed
- Mordre M, Groholt B, Sandstad B ym. The impact of ADHD symptoms and global impairment in childhood on working disability in mid-adulthood: a 28-year follow-up study using official disability pension records in a high-risk in-patient population. BMC Psychiatry 2012;12:174 «PMID: 23083209»PubMed
- Seidman LJ, Biederman J, Weber W ym. Neuropsychological function in adults with attention-deficit hyperactivity disorder. Biol Psychiatry 1998;44:260-8 «PMID: 9715357»PubMed
- Krauss MR, Russell RK, Powers TE ym. Accession standards for attention-deficit/hyperactivity disorder: a survival analysis of military recruits, 1995-2000. Mil Med 2006;171:99-102 «PMID: 16578975»PubMed
- Hess DW, Kennedy CH, Hardin RA, Kupke T. Attention deficit/hyperactivity disorder and learning disorders. In Military neuropsychology (pp.199-226). Eds Kennedy C, Moore JL New York, NY, US, Springler publishing books 2010.
- Friedman LS, Blaschke GS, Klam WP ym. ADHD, medication, and the military service: a pediatrician's dilemma. J Dev Behav Pediatr 2006;27:141-4 «PMID: 16682880»PubMed
- Terveystarkastusohje 2012. Puolustusvoimat. Saatavana http://www.terveysportti.fi, http://www.puolustusvoimat.fi
- Mohr-Jensen C, Steinhausen HC. A meta-analysis and systematic review of the risks associated with childhood attention-deficit hyperactivity disorder on long-term outcome of arrests, convictions, and incarcerations. Clin Psychol Rev 2016;48:32-42 «PMID: 27390061»PubMed
- Lichtenstein P, Halldner L, Zetterqvist J ym. Medication for attention deficit-hyperactivity disorder and criminality. N Engl J Med 2012;367:2006-14 «PMID: 23171097»PubMed
- Sourander A, Elonheimo H, Niemela S ym. Childhood predictors of male criminality: a prospective population-based follow-up study from age 8 to late adolescence. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45:578-86 «PMID: 16670652»PubMed
- Danckaerts M, Sonuga-Barke EJ, Banaschewski T ym. The quality of life of children with attention deficit/hyperactivity disorder: a systematic review. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19:83-105 «PMID: 19633992»PubMed
- Connor DF, Carlson GA, Chang KD ym. Juvenile maladaptive aggression: a review of prevention, treatment, and service configuration and a proposed research agenda. J Clin Psychiatry 2006;67:808-20 «PMID: 16841631»PubMed
- Prasad S, Harpin V, Poole L ym. A multi-centre, randomised, open-label study of atomoxetine compared with standard current therapy in UK children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Curr Med Res Opin 2007;23:379-94 «PMID: 17288692»PubMed
- A systematic review and economic model of the effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate, dexamfetamine and atomoxetine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescent. Database of Abstracts of Reviews of Effects 2015 Issue 2
- Adler LA, Dirks B, Deas PF ym. Lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/ hyperactivity disorder who report clinically significant impairment in executive function: results from a randomized, double-blind, placebo-controlled study. J Clin Psychiatry 2013;74:694-702 «PMID: 23945447»PubMed
- Adler LA, Resnick S, Kunz M ym. Open-label trial of venlafaxine in adults with attention deficit disorder. Psychopharmacol Bull 1995;31:785-8 «PMID: 8851654»PubMed
- Adler LA, Goodman DW, Kollins SH ym. Double-blind, placebo-controlled study of the efficacy and safety of lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 2008;69:1364-73 «PMID: 19012818»PubMed
- Algorta GP, Dodd AL, Stringaris A ym. Diagnostic efficiency of the SDQ for parents to identify ADHD in the UK: a ROC analysis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:949-57 «PMID: 26762184»PubMed
- Amiri S, Farhang S, Ghoreishizadeh MA ym. Double-blind controlled trial of venlafaxine for treatment of adults with attention deficit/hyperactivity disorder. Hum Psychopharmacol 2012;27:76-81 «PMID: 22252909»PubMed
- APA 2000. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4. painos. Washington DC, 2000
- Arnold VK, Feifel D, Earl CQ ym. A 9-week, randomized, double-blind, placebo-controlled, parallel-group, dose-finding study to evaluate the efficacy and safety of modafinil as treatment for adults with ADHD. J Atten Disord 2014;18:133-44 «PMID: 22617860»PubMed
- Asherson P, Bushe C, Saylor K ym. Efficacy of atomoxetine in adults with attention deficit hyperactivity disorder: an integrated analysis of the complete database of multicenter placebo-controlled trials. J Psychopharmacol 2014;28:837-46 «PMID: 25035246»PubMed
- Banaschewski T, Gerlach M, Becker K ym. Trust, but verify. The errors and misinterpretations in the Cochrane analysis by O. J. Storebo and colleagues on the efficacy and safety of methylphenidate for the treatment of children and adolescents with ADHD. Z Kinder Jugendpsychiatr Psychother 2016;44:307-14 «PMID: 27270192»PubMed
- Biederman J, Fried R, Hammerness P ym. The effects of lisdexamfetamine dimesylate on driving behaviors in young adults with ADHD assessed with the Manchester driving behavior questionnaire. J Adolesc Health 2012;51:601-7 «PMID: 23174471»PubMed
- Biederman J, Melmed RD, Patel A ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled study of guanfacine extended release in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder. Pediatrics 2008;121:e73-84 «PMID: 18166547»PubMed
- Borg AM, Kaukonen P, Salmelin R ym. Reliability of the strengths and difficulties questionnaire among Finnish 4-9-year-old children. Nord J Psychiatry 2012;66:403-13 «PMID: 22397524»PubMed
- Bushe C, Day K, Reed V ym. A network meta-analysis of atomoxetine and osmotic release oral system methylphenidate in the treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in adult patients. J Psychopharmacol 2016;30:444-58 «PMID: 27005307»PubMed
- Bussing R, Fernandez M, Harwood M ym. Parent and teacher SNAP-IV ratings of attention deficit hyperactivity disorder symptoms: psychometric properties and normative ratings from a school district sample. Assessment 2008;15:317-28 «PMID: 18310593»PubMed
- Castells X, Ramos-Quiroga JA, Bosch R ym. Amphetamines for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in adults. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD007813 «PMID: 21678370»PubMed
- Castells X, Ramos-Quiroga JA, Rigau D ym. Efficacy of methylphenidate for adults with attention-deficit hyperactivity disorder: a meta-regression analysis. CNS Drugs 2011;25:157-69 «PMID: 21254791»PubMed
- Cerrillo-Urbina AJ, García-Hermoso A, Sánchez-López M ym. The effects of physical exercise in children with attention deficit hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis of randomized control trials. Child Care Health Dev 2015;41:779-88 «PMID: 25988743»PubMed
- Chacko A, Feirsen N, Bedard AC ym. Cogmed Working Memory Training for youth with ADHD: a closer examination of efficacy utilizing evidence-based criteria. J Clin Child Adolesc Psychol 2013;42:769-83 «PMID: 23668397»PubMed
- Clay TH, Gualtieri CT, Evans RW ym. Clinical and neuropsychological effects of the novel antidepressant bupropion. Psychopharmacol Bull 1988;24:143-8 «PMID: 3133717»PubMed
- Coates J, Taylor JA, Sayal K. Parenting Interventions for ADHD: A Systematic Literature Review and Meta-Analysis. J Atten Disord 2015;19:831-43 «PMID: 24915737»PubMed
- Conners CK, Casat CD, Gualtieri CT ym. Bupropion hydrochloride in attention deficit disorder with hyperactivity. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1996;35:1314-21 «PMID: 8885585»PubMed
- Connor DF, Findling RL, Kollins SH ym. Effects of guanfacine extended release on oppositional symptoms in children aged 6-12 years with attention-deficit hyperactivity disorder and oppositional symptoms: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. CNS Drugs 2010;24:755-68 «PMID: 20806988»PubMed
- Cortese S, Ferrin M, Brandeis D ym. Cognitive training for attention-deficit/hyperactivity disorder: meta-analysis of clinical and neuropsychological outcomes from randomized controlled trials. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:164-74 «PMID: 25721181»PubMed
- Cortese S, Ferrin M, Brandeis D ym. Neurofeedback for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Meta-Analysis of Clinical and Neuropsychological Outcomes From Randomized Controlled Trials. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:444-55 «PMID: 27238063»PubMed
- Cowley B, Holmström É, Juurmaa K ym. Computer Enabled Neuroplasticity Treatment: A Clinical Trial of a Novel Design for Neurofeedback Therapy in Adult ADHD. Front Hum Neurosci 2016;10:205 «PMID: 27242472»PubMed
- Daley D, van der Oord S, Ferrin M ym. Behavioral interventions in attention-deficit/hyperactivity disorder: a meta-analysis of randomized controlled trials across multiple outcome domains. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:835-47, 847.e1-5 «PMID: 25062591»PubMed
- Daviss WB, Patel NC, Robb AS ym. Clonidine for attention-deficit/hyperactivity disorder: II. ECG changes and adverse events analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2008;47:189-98 «PMID: 18182964»PubMed
- Den Heijer AE, Groen Y, Tucha L ym. Sweat it out? The effects of physical exercise on cognition and behavior in children and adults with ADHD: a systematic literature review. J Neural Transm (Vienna) 2017;124:3-26 «PMID: 27400928»PubMed
- Dovis S, van Rentergem JA, Huizenga HM. Does Cogmed Working Memory Training Really Improve Inattention in Daily Life? A Reanalysis. PLoS ONE 2015;10:e85992
- DuPaul G, Eckert TL, Vilardo B. The effects of school-based interventions for attention deficit hyperactivity disorder: A meta-analysis 1996 – 2010. Sch Psych Rev 2012;41:387-412
- DuPaul GJ, Eckert TL. The effects of school-based interventions for attention deficit hyperactivity disorder: A meta-analysis. Sch Psych Rev 1997;26:5-27
- Dupaul GJ, Weyandt LL, Rossi JS ym. Double-blind, placebo-controlled, crossover study of the efficacy and safety of lisdexamfetamine dimesylate in college students with ADHD. J Atten Disord 2012;16:202-20 «PMID: 22166471»PubMed
- Emilsson B, Gudjonsson G, Sigurdsson JF ym. Cognitive behaviour therapy in medication-treated adults with ADHD and persistent symptoms: a randomized controlled trial. BMC Psychiatry 2011;11:116 «PMID: 21787431»PubMed
- Epstein T, Patsopoulos NA, Weiser M. WITHDRAWN: Immediate-release methylphenidate for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in adults. Cochrane Database Syst Rev 2016;:CD005041 «PMID: 27228176»PubMed
- Fabiano GA, Pelham WE Jr, Coles EK ym. A meta-analysis of behavioral treatments for attention-deficit/hyperactivity disorder. Clin Psychol Rev 2009;29:129-40 «PMID: 19131150»PubMed
- Findling RL, Schwartz MA, Flannery DJ ym. Venlafaxine in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: an open clinical trial. J Clin Psychiatry 1996;57:184-9 «PMID: 8626348»PubMed
- Gau SS, Lin CH, Hu FC ym. Psychometric properties of the Chinese version of the Swanson, Nolan, and Pelham, Version IV Scale-Teacher Form. J Pediatr Psychol 2009;34:850-61 «PMID: 19074488»PubMed
- Gau SS, Shang CY, Liu SK ym. Psychometric properties of the Chinese version of the Swanson, Nolan, and Pelham, version IV scale - parent form. Int J Methods Psychiatr Res 2008;17:35-44 «PMID: 18286459»PubMed
- Gillies D, Sinn JKh, Lad SS ym. Polyunsaturated fatty acids (PUFA) for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD007986 «PMID: 22786509»PubMed
- Goodman R. Psychometric properties of the strengths and difficulties questionnaire. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2001;40:1337-45 «PMID: 11699809»PubMed
- Grassmann V, Alves MV, Santos-Galduróz RF ym. Possible Cognitive Benefits of Acute Physical Exercise in Children With ADHD: A Systematic Review. J Atten Disord 2014
- Habel LA, Cooper WO, Sox CM ym. ADHD medications and risk of serious cardiovascular events in young and middle-aged adults. JAMA 2011;306:2673-83 «PMID: 22161946»PubMed
- Hamedi M, Mohammdi M, Ghaleiha A ym. Bupropion in adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: a randomized, double-blind study. Acta Med Iran 2014;52:675-80 «PMID: 25325205»PubMed
- Hedges D, Reimherr FW, Rogers A ym. An open trial of venlafaxine in adult patients with attention deficit hyperactivity disorder. Psychopharmacol Bull 1995;31:779-83 «PMID: 8851653»PubMed
- Higgins JP, Altman DG, Gøtzsche PC ym. The Cochrane Collaboration's tool for assessing risk of bias in randomised trials. BMJ 2011;343:d5928 «PMID: 22008217»PubMed
- Higgins JPT, Green S. The Cochrane Collaboration tool for assessing risk of bias. In: Higgins JPT, Green S (toim.) Cochrane Handbook for Systematic Reviews of interventions Version 5.1.0
- Hoekstra PJ, Buitelaar JK. Response to: The evidence base of methylphenidate for children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder is in fact flawed. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1039-40 «PMID: 27143179»PubMed
- Inoue Y, Ito K, Kita Y ym. Psychometric properties of Japanese version of the Swanson, Nolan, and Pelham, version-IV Scale-Teacher Form: a study of school children in community samples. Brain Dev 2014;36:700-6 «PMID: 24075708»PubMed
- Jadad AR, Boyle M, Cunningham C ym. Treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder. Evid Rep Technol Assess (Summ) 1999;:i-viii, 1-341 «PMID: 10790990»PubMed
- Jadad AR, Moore RA, Carroll D ym. Assessing the quality of reports of randomized clinical trials: is blinding necessary? Control Clin Trials 1996;17:1-12 «PMID: 8721797»PubMed
- Jain R, Segal S, Kollins SH ym. Clonidine extended-release tablets for pediatric patients with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2011;50:171-9 «PMID: 21241954»PubMed
- Jämsä S, Klenberg L, Lahti-Nuuttila P, Hokkanen L. ADHD:n oireiden arviointi opettajan täyttämän kyselylomakkeen avulla. Psykologia 2015;50:324-41
- Kessler RC, Adler L, Ames M ym. The World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS): a short screening scale for use in the general population. Psychol Med 2005;35:245-56 «PMID: 15841682»PubMed
- Kessler RC, Adler LA, Gruber MJ ym. Validity of the World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS) Screener in a representative sample of health plan members. Int J Methods Psychiatr Res 2007;16:52-65 «PMID: 17623385»PubMed
- Kessler RC, Berglund P, Chiu WT ym. The US National Comorbidity Survey Replication (NCS-R): design and field procedures. Int J Methods Psychiatr Res 2004;13:69-92 «PMID: 15297905»PubMed
- King S, Griffin S, Hodges Z ym. A systematic review and economic model of the effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate, dexamfetamine and atomoxetine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents. Health Technol Assess 2006;10:iii-iv, xiii-146 «PMID: 16796929»PubMed
- Klenberg L, Jämsä S, Häyrinen T, Lahti-Nuutila P, Korkman M. Kesky–Keskittymiskysely. Psykologien kustannus: Helsinki, 2010
- Kuperman S, Perry PJ, Gaffney GR ym. Bupropion SR vs. methylphenidate vs. placebo for attention deficit hyperactivity disorder in adults. Ann Clin Psychiatry 2001;13:129-34 «PMID: 11791949»PubMed
- Levin FR, Evans SM, Brooks DJ ym. Treatment of methadone-maintained patients with adult ADHD: double-blind comparison of methylphenidate, bupropion and placebo. Drug Alcohol Depend 2006;81:137-48 «PMID: 16102908»PubMed
- Li Y, Gao J, He S ym. An Evaluation on the Efficacy and Safety of Treatments for Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents: a Comparison of Multiple Treatments. Mol Neurobiol 2016;: «PMID: 27738872»PubMed
- Lord J, Paisley S. The clinical effectiveness and cost-effectiveness of methylphenidate for hyperactivity in childhood. London: NICE, July 2000.
- Magnússon P, Smári J, Sigurdardóttir D ym. Validity of self-report and informant rating scales of adult ADHD symptoms in comparison with a semistructured diagnostic interview. J Atten Disord 2006;9:494-503 «PMID: 16481666»PubMed
- Maneeton N, Maneeton B, Srisurapanont M ym. Bupropion for adults with attention-deficit hyperactivity disorder: meta-analysis of randomized, placebo-controlled trials. Psychiatry Clin Neurosci 2011;65:611-7 «PMID: 22176279»PubMed
- Maneeton N, Maneeton B, Suttajit S ym. Exploratory meta-analysis on lisdexamfetamine versus placebo in adult ADHD. Drug Des Devel Ther 2014;8:1685-93 «PMID: 25336914»PubMed
- Mayer K, Blume F, Wyckoff SN ym. Neurofeedback of slow cortical potentials as a treatment for adults with Attention Deficit-/Hyperactivity Disorder. Clin Neurophysiol 2016;127:1374-86 «PMID: 26684900»PubMed
- Micoulaud-Franchi JA, Geoffroy PA, Fond G ym. EEG neurofeedback treatments in children with ADHD: an updated meta-analysis of randomized controlled trials. Front Hum Neurosci 2014;8:906 «PMID: 25431555»PubMed
- Mulqueen JM, Bartley CA, Bloch MH. Meta-analysis: parental interventions for preschool ADHD. J Atten Disord 2015;19:118-24 «PMID: 24071773»PubMed
- Nigg JT, Lewis K, Edinger T ym. Meta-analysis of attention-deficit/hyperactivity disorder or attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms, restriction diet, and synthetic food color additives. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2012;51:86-97.e8 «PMID: 22176942»PubMed
- Palumbo DR, Sallee FR, Pelham WE Jr ym. Clonidine for attention-deficit/hyperactivity disorder: I. Efficacy and tolerability outcomes. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2008;47:180-8 «PMID: 18182963»PubMed
- Pettersson R, Söderström S, Nilsson KW. Diagnosing ADHD in Adults: An Examination of the Discriminative Validity of Neuropsychological Tests and Diagnostic Assessment Instruments. J Atten Disord 2015;: «PMID: 26681530»PubMed
- Punja S, Shamseer L, Hartling L ym. Amphetamines for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2016;2:CD009996 «PMID: 26844979»PubMed
- Rapport MD, Orban SA, Kofler MJ ym. Do programs designed to train working memory, other executive functions, and attention benefit children with ADHD? A meta-analytic review of cognitive, academic, and behavioral outcomes. Clin Psychol Rev 2013;33:1237-52 «PMID: 24120258»PubMed
- Reimherr FW, Hedges DW, Strong RE ym. Bupropion SR in adults with ADHD: a short-term, placebo-controlled trial. Neuropsychiatr Dis Treat 2005;1:245-51 «PMID: 18568102»PubMed
- Rojas NL, Chan E. Old and new controversies in the alternative treatment of attention-deficit hyperactivity disorder. Ment Retard Dev Disabil Res Rev 2005;11:116-30 «PMID: 15977318»PubMed
- Ruggiero S, Clavenna A, Reale L ym. Guanfacine for attention deficit and hyperactivity disorder in pediatrics: a systematic review and meta-analysis. Eur Neuropsychopharmacol 2014;24:1578-90 «PMID: 25156577»PubMed
- Sallee FR, McGough J, Wigal T ym. Guanfacine extended release in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: a placebo-controlled trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48:155-65 «PMID: 19106767»PubMed
- Schelleman H, Bilker WB, Kimmel SE ym. Amphetamines, atomoxetine and the risk of serious cardiovascular events in adults. PLoS One 2013;8:e52991 «PMID: 23382829»PubMed
- Schelleman H, Bilker WB, Kimmel SE ym. Methylphenidate and risk of serious cardiovascular events in adults. Am J Psychiatry 2012;169:178-85 «PMID: 22318795»PubMed
- Schwartz S, Correll CU. Efficacy and safety of atomoxetine in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: results from a comprehensive meta-analysis and metaregression. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:174-87 «PMID: 24472252»PubMed
- Shukla VK, Otten N. Assessment of attention deficit/hyperactivity disorder therapy: a Canadian perspective. Ottawa: CCOHTA 1999.
- Singer HS, Brown J, Quaskey S ym. The treatment of attention-deficit hyperactivity disorder in Tourette's syndrome: a double-blind placebo-controlled study with clonidine and desipramine. Pediatrics 1995;95:74-81 «PMID: 7770313»PubMed
- Sonuga-Barke EJ, Brandeis D, Cortese S ym. Nonpharmacological interventions for ADHD: systematic review and meta-analyses of randomized controlled trials of dietary and psychological treatments. Am J Psychiatry 2013;170:275-89 «PMID: 23360949»PubMed
- Spencer-Smith M, Klingberg T. Benefits of a working memory training program for inattention in daily life: a systematic review and meta-analysis. PLoS One 2015;10:e0119522 «PMID: 25793607»PubMed
- Stone LL, Otten R, Engels RC ym. Psychometric properties of the parent and teacher versions of the strengths and difficulties questionnaire for 4- to 12-year-olds: a review. Clin Child Fam Psychol Rev 2010;13:254-74 «PMID: 20589428»PubMed
- Storebø OJ, Ramstad E, Krogh HB ym. Methylphenidate for children and adolescents with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD009885 «PMID: 26599576»PubMed
- Stuhec M, Munda B, Svab V ym. Comparative efficacy and acceptability of atomoxetine, lisdexamfetamine, bupropion and methylphenidate in treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents: a meta-analysis with focus on bupropion. J Affect Disord 2015;178:149-59 «PMID: 25813457»PubMed
- Su YE, Wang H, Geng YG ym. Parent Ratings of ADHD Symptoms in Chinese Urban Schoolchildren: Assessment With the Chinese ADHD Rating Scale-IV: Home Version. J Atten Disord 2015;19:1022-33 «PMID: 23142853»PubMed
- Szomlaiski N, Dyrborg J, Rasmussen H ym. Validity and clinical feasibility of the ADHD rating scale (ADHD-RS) A Danish Nationwide Multicenter Study. Acta Paediatr 2009;98:397-402 «PMID: 18775056»PubMed
- Takayanagi N, Yoshida S, Yasuda S ym. Psychometric properties of the Japanese ADHD-RS in preschool children. Res Dev Disabil 2016;55:268-78 «PMID: 27164481»PubMed
- Taylor FB, Russo J. Comparing guanfacine and dextroamphetamine for the treatment of adult attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychopharmacol 2001;21:223-8 «PMID: 11270920»PubMed
- Taylor FB, Russo J. Efficacy of modafinil compared to dextroamphetamine for the treatment of attention deficit hyperactivity disorder in adults. J Child Adolesc Psychopharmacol 2000;10:311-20 «PMID: 11191692»PubMed
- Tourette's Syndrome Study Group. Treatment of ADHD in children with tics: a randomized controlled trial. Neurology 2002;58:527-36 «PMID: 11865128»PubMed
- Van der Oord S, Prins PJ, Oosterlaan J ym. Efficacy of methylphenidate, psychosocial treatments and their combination in school-aged children with ADHD: a meta-analysis. Clin Psychol Rev 2008;28:783-800 «PMID: 18068284»PubMed
- Weisler R, Young J, Mattingly G ym. Long-term safety and effectiveness of lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/ hyperactivity disorder. CNS Spectr 2009;14:573-85 «PMID: 20095369»PubMed
- Verbeeck W, Tuinier S, Bekkering GE. Antidepressants in the treatment of adult attention-deficit hyperactivity disorder: a systematic review. Adv Ther 2009;26:170-84 «PMID: 19238340»PubMed
- Vidal R, Castells J, Richarte V ym. Group therapy for adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: a randomized controlled trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:275-82 «PMID: 25791144»PubMed
- Wigal T, Brams M, Gasior M ym. Randomized, double-blind, placebo-controlled, crossover study of the efficacy and safety of lisdexamfetamine dimesylate in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: novel findings using a simulated adult workplace environment design. Behav Brain Funct 2010;6:34 «PMID: 20576091»PubMed
- Wilens TE, Haight BR, Horrigan JP ym. Bupropion XL in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a randomized, placebo-controlled study. Biol Psychiatry 2005;57:793-801 «PMID: 15820237»PubMed
- Wilens TE, Robertson B, Sikirica V ym. A Randomized, Placebo-Controlled Trial of Guanfacine Extended Release in Adolescents With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54:916-25.e2 «PMID: 26506582»PubMed
- Wilens TE, Spencer TJ, Biederman J ym. A controlled clinical trial of bupropion for attention deficit hyperactivity disorder in adults. Am J Psychiatry 2001;158:282-8 «PMID: 11156812»PubMed
- Wolraich ML, Wilson DB, White JW. The effect of sugar on behavior or cognition in children. A meta-analysis. JAMA 1995;274:1617-21 «PMID: 7474248»PubMed
- Wood DR, Reimherr FW, Wender PH ym. Diagnosis and treatment of minimal brain dysfunction in adults: a preliminary report. Arch Gen Psychiatry 1976;33:1453-60 «PMID: 793563»PubMed
- Zhang S, Faries DE, Vowles M ym. ADHD Rating Scale IV: psychometric properties from a multinational study as a clinician-administered instrument. Int J Methods Psychiatr Res 2005;14:186-201 «PMID: 16395872»PubMed
- Zwi M, Jones H, Thorgaard C ym. Parent training interventions for Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in children aged 5 to 18 years. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD003018 «PMID: 22161373»PubMed