Posttraumatiskt stressyndrom
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Traumaperäinen stressihäiriö «Traumaperäinen stressihäiriö»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Posttraumatiska stressreaktioner och -syndrom är rätt vanliga psykiska störningar som förekommer i alla åldrar och som bör kunna identifieras överallt inom hälso- och sjukvården.
- De som fortgående har symtom efter ett trauma ska undersökas inom primärvården och företagshälsovården på ett ändamålsenligt sätt och vid behov hänvisas till vård.
- För korrekt bedömning av vårdbehovet, vårdformen och de olägenheter som störningen orsakar är det viktigt att man följer de fastställda diagnostiska kriterierna för akut stressreaktion och -syndrom (ASR och ASD) samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
- När det gäller PTSD hos vuxna är det i praktiken inte så stor skillnad på om man använder WHO:s (ICD-10) eller APA:s (DSM-5) kriterier. Vid posttraumatiska syndrom förekommer ofta också andra psykiska störningar.
- Förekomsten av många sjukdomar samtidigt kan inverka på hur vården lyckas, vad man ska beakta vid bedömningen av vårdbehovet och planeringen av vården.
- Den primära vården vid ASD och kortvarig PTSD är en lugnande och trygg vårdkontakt och uppföljning samt att ordna hjälp för vardagslivets problem. Vården för personer som lider av svåra symtom är kognitiv beteendeterapi som innefattar exponering, EMDR-terapi eller någon annan evidensbaserad psykosocial behandling och vid behov symtomatisk läkemedelsbehandling för vuxna.
- Den primära behandlingen vid PTSD är psykoterapi och centrala är traumacentrerade kognitiva beteendeterapier, KBT, andra kognitiva terapier eller EMDR-terapi (ögonrörelseterapi, Eye Movement Desensitisation and Reprocessing) eller narrativ exponeringsterapi (NET). Den sekundära behandlingen för vuxna är läkemedelsbehandling med antidepressiva läkemedel eller en kombination av psykoterapi och läkemedelsbehandling.
Målgrupper
- Målgrupper för rekommendationen är
- personal inom primärvården, den specialiserade sjukvården och socialvården
- andra yrkesgrupper som ger psykosocialt stöd och tjänster
- aktörer som planerar och ordnar tjänster
- personer som fungerar som hjälpare i traumatiska situationer, såsom räddningspersonal, poliser, första hjälpen-personal, nödcentraljourer och frivilliga
- i tillämpliga delar personer som själva lider av posttraumatiska stressymtom, deras anhöriga och andra som behandlar deras ärenden.
Definitioner, avgränsningar och effekter av psykiskt trauma
Diagnostiska benämningar
- Akuta och posttraumatiska stressreaktioner och -syndrom är symtomkomplex, för vilka diagnosmanualerna ICD-10 (WHO, senare ICD-11) och det amerikanska psykiatrikerförbundets, American Psychiatric Association, DSM-5 används. I dessa system finns vissa skillnader i fråga om syndromens omfattning.
- De benämningar som används och beskrivningar av de diagnostiska kriterier för syndromen ordnad enligt förekomst presenteras i förkortad form nedan. Fullständiga kriterier enligt ICD-klassifikationen finns på «http://www.terveysportti.fi/apps/icd/»1 (åtkomsträttigheter krävs). Mer information om DSM-5 finns på «Akuutin stressihäiriön diagnostiset kriteerit DSM-5:n mukaan»1, «Traumaperäisen stressihäiriön diagnostiset kriteerit DSM-5:n mukaan»2.
Akut stressreaktion (ASR), ICD-10 F43.0
- Akut stressreaktion (ASR), ICD-10-kod F43.0 «Psykiatrian luokituskäsikirja, tautiluokitus ICD-1...»1, «Psykiatrian luokituskäsikirja. Suomalaisen tautilu...»2:
- Personen har exponerats för en betydande fysisk eller psykisk belastning.
- Symtomen börjar inom en timme efter exponeringen.
- Störningen uppfyller minst 4 kriteriesymtom för generaliserat ångestsyndrom (F41.1) men inte de primära eller uteslutande symtom som nämns för detta syndrom.
- Vid lindrig svårare stressreaktion förekommer dessutom minst 2 av följande symtom:
- att dra sig tillbaka från vanliga sociala situationer
- begränsad uppmärksamhetsförmåga
- uppenbar desorientering
- ilska eller fientliga verbala yttranden
- förtvivlan eller misströstan
- olämplig eller oändamålsenlig överaktivitet
- överdriven eller okontrollerbar sorg.
- Om stressfaktorn är övergående, lindras symtomen senast inom 8 timmar. Om stressfaktorn är fortgående, lindras symtomen senast inom 48 timmar.
- ASR har i ICD-11 flyttats från sjukdomar till belastningsfaktorer som påverkar användningen
av hälsotjänster «ICD-11. Post-traumatic stress disorder. https://ic...»3.
- Det har visat sig vara ganska svårt att tillämpa diagnosen akut stressreaktion i klinisk praxis.
Akut stressyndrom (ASD), DSM-5
- Akut stressyndrom (ASD), DSM-5 «Acute Stress Disorder. Kirjassa: Diagnostic and St...»4, (mer information om ämnet «Akuutin stressihäiriön diagnostiset kriteerit DSM-5:n mukaan»1):
- Personen har upplevt eller sett en traumatisk händelse, som var förknippad med död, svåra skador eller ett sådant hot, eller personen har flera gånger sett obehagliga följder av olyckor eller våld. Även oväntad information om en nära anhörigs eller väns död till följd av våld eller ett olycksfall kan orsaka ASD.
- Efter den traumatiska händelsen förekom minst 9 av 14 nämnda symtom, och de hör till
följande 5 syndrom:
- personen upplever återkommande händelsen i tankarna
- dissociativa symtom
- nedstämdhet
- undvikande beteende
- överaktivitet.
- Syndromet (de diagnostiska symtomen) pågår från 3 dygn till 1 månad efter händelsen. Om symtomen pågår längre är det vanligen frågan om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
- Syndromet orsakar kliniskt betydande olägenheter inom sociala, yrkesmässiga och andra viktiga funktionella områden.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ICD-10, F43.1
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ICD-10: F43.1 «Psykiatrian luokituskäsikirja, tautiluokitus ICD-1...»1, «Psykiatrian luokituskäsikirja. Suomalaisen tautilu...»2:
- I den klassifikation av sjukdomar som används i Finland är den finska benämningen traumaperäinen stressireaktio, men i internationell litteratur talas enbart om stressyndrom (Posttraumatic Stress Disorder, på finska stressihäiriö) I denna rekommendation följer vi internationell praxis och använder vid behov den engelska förkortningen PTSD.
- Patienten har upplevt en exceptionell hotfull eller katastrofal händelse, som sannolikt skulle orsaka kraftig ångest hos vem som helst.
- Följande symtom relaterade till händelsen förekommer:
- fortgående minnesbilder
- kortvariga, kraftiga flash-backs
- mardrömmar eller ångest i situationer som påminner om den upplevda händelsen.
- Patienten försöker undvika att hamna i situationer som påminner om händelsen.
- Hos patienten förekommer åtminstone det ena av följande:
- oförmåga att komma ihåg centrala detaljer i händelsen
- fortgående symtom på psykisk känslighet och överaktivitet.
- Symtomen uppkommer inom 6 månader efter den traumatiska händelsen.
- Komplext traumatiskt stressyndrom har införts i ICD-11 (Complex PTSD). Mer information om ämnet «Monimuotoinen traumaperäinen stressihäiriö (complex PTSD) ja ICD-11»3. Kombinationen motsvarar till stor del diagnosen "Varaktig personlighetsförändring till följd av katastrofupplevelse" (F62.0) i ICD-10. Vid uppdateringen av rekommendationen har ICD-11 publicerats men inte översatts till finska och inte heller tagits i bruk i Finland. På grund av otillräcklig forskningsdata tar vi i denna rekommendation inte ställning till behandlingen av det sist nämnda syndromet «Cloitre M, Courtois C, Ford J ym. The ISTSS Expert...»5, «https://icd.who.int/browse11/l-m/en#/http%3a%2f%2fid.who.int%2ficd%2fentity%2f991786158»2.
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), DSM-5
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) DSM-5: «Posttraumatic Stress Disorder. Kirjassa: Diagnosti...»6, «Traumaperäisen stressihäiriön diagnostiset kriteerit DSM-5:n mukaan»2:
- Patienten har upplevt eller sett en traumatisk händelse, som innefattade död, svåra skador eller ett hot om sådant, eller patienten har flera gånger sett obehagliga följder av olyckor eller våld. Även oväntad information om en nära anhörigs eller väns död kan orsaka PTSD.
- Patienten upplever den traumatiska händelsen på nytt på åtminstone ett av de fem nämnda sätten.
- Undvikande av sådant som påminner om traumat förekommer på minst ett av de två nämnda sätten.
- Negativa kognitiva förändringar och förändringar i sinnesstämningen samt förändringar i det sociala beteendet på minst två av de sju nämnda sätten.
- Tecken på förhöjt aktivitetstillstånd och reaktivitet förekommer på minst två av de sex nämnda sätten.
- Symtomen fortgår över en månad, och syndromet orsakar kliniskt betydande lidande eller olägenheter inom sociala, yrkesmässiga och andra viktiga funktionsområden.
- Syndromet har uppkommit med fördröjning om kriterierna för syndromet kan konstateras först 6 månader efter stresshändelsen.
- För barn i åldern 6 år eller yngre finns separata diagnostiska kriterier.
- Särdragen i diagnostiken för små barn beskrivs utförligare i tilläggsmaterialet «Lisätietoa pienten lasten traumoista»4.
- Dessutom bör följande faktorer beaktas:
- Jämfört med DSM-IV som användes fram till 2013 bör man observera att man från det
första kriteriet har tagit bort den senare delen, där man förutsatte att reaktionen
på en traumatisk händelse var kraftig rädsla, hjälplöshet eller skräck. I DSM-5 har
negativa kognitiva förändringar och förändringar i sinnesstämningen lagts till i symtomgrupperna.
Dessutom har förändringar i det sociala beteendet flyttats till samma symtomgrupp.
- Diagnoserna i klassifikationen av sjukdomar ICD-10 används officiellt i Finland «Psykiatrian luokituskäsikirja, tautiluokitus ICD-1...»1, «Psykiatrian luokituskäsikirja. Suomalaisen tautilu...»2, och därför ska de i första hand tillämpas vid upprättande av epikriser och utlåtanden samt andra motsvarande sammanhang. I nästan alla undersökningar av evidensbaserad behandling har man hittills använt kriterierna enligt DSM-IV, men skillnaderna jämfört med ICD-kodsystemet vid diagnostisering av PTSD är å andra sidan så små, att de inte inverkar på bedömningen av god medicinsk praxis.
- I undersökningar gällande screening och prognoser för PTSD har vanligen ASD (DSM) och inte ASR (ICD) förekommit i initialskedet.
- I vissa undersökningar har man också använt begreppet partiell (partial eller subsyndromal) PTSD, varvid det antal symtom som förutsätts enligt de diagnostiska kriterierna inte har kvävts i alla symtomgrupper «Bisson JI. Post-traumatic stress disorder. BMJ Cli...»7. I dessa situationer är den ändamålsenliga behandlingen vanligen exakt den samma som vid PTSD som uppfyller de diagnostiska kriterierna, men det kan vara motiverat att i högre grad fokusera på komorbiditet.
- ICD-10-klassifikationen innehåller också andra definierade eller odefinierade reaktioner på svår stress. För dessa har inga diagnostiska kriterier angetts och det finns inte tillgång till undersökningar om god medicinsk praxis för dessa. Om stressfaktorn till sin karaktär har varit traumatisk, är det sannolikt att man vid behandling av situationer där dessa reaktioner har diagnostiserats i stor utsträckning kan följa samma principer som vid posttraumatiskt stressyndrom.
- Jämfört med DSM-IV som användes fram till 2013 bör man observera att man från det
första kriteriet har tagit bort den senare delen, där man förutsatte att reaktionen
på en traumatisk händelse var kraftig rädsla, hjälplöshet eller skräck. I DSM-5 har
negativa kognitiva förändringar och förändringar i sinnesstämningen lagts till i symtomgrupperna.
Dessutom har förändringar i det sociala beteendet flyttats till samma symtomgrupp.
Avgränsningar
- I denna rekommendation har som endpoint använts förekomst eller avsaknad av diagnostiska kriterier för akut eller posttraumatiskt stressyndrom (ASD och PTSD).
- Vid posttraumatiskt stressyndrom förekommer vanligen samtidigt andra psykiska störningar, och deras förekomst eller avsaknad påverkar inte diagnostiseringen av PTSD och stöder eller förhindrar inte heller den ifrågavarande diagnostiseringen.
- Betydelsen av komorbiditet för behandlingen av PTSD behandlas i rekommendationen i den utsträckning det har funnits tillgång till forskningsdata, utan att gå in på den primära behandlingen av de övriga störningar som omnämns.
- I rekommendationen behandlas inte psykosociala eller psykiatriska följder av långvarig kronisk traumatisering, såvida inte även diagnostiska kriterier för posttraumatiskt stressyndrom har konstaterats hos patienten.
- Forskningsdata om behandling av varaktig personlighetsförändring (ICD-10: F62.0) till följd av långt framskridet PTSD är så knapphändig att detta inte tas upp i denna rekommendation.
- Rekommendationen innefattar inte behandling av traumatisk kris efter stressituation, som inte har orsakat en stressreaktion eller ett stressyndrom som kan diagnostiseras eller som kan misstänkas föreligga hos den ifrågavarande personen.
- Centrala begrepp beskrivs i tilläggsmaterialet «Käsitteitä ja lyhenteitä liittyen Käypä hoito -suositukseen Traumaperäinen stressihäiriö»5. Med psykosocialt stöd efter en potentiellt traumatisk situation avses akut krisarbete och brådskande socialt arbete. I rekommendationen tas psykosocialt stöd upp endast relaterat till den inledande medicinska behandlingen av en diagnostiserad störning. Förebyggande av posttraumatiska stressreaktioner och -syndrom behandlas dessutom kortfattat.
- Det kan finnas hänvisningar för ordnande av psykosocialt stöd och tjänster i situationer där det finns erfarenhet av att dessa ger medicinska fördelar vid förebyggande och behandling av ASD och PTSD «Psykosocialt stöd och tjänster»1.
Effekter av psykiskt trauma
- En belastande, svår och exceptionell traumatiserande händelse som nämns som ett etiologiskt kriterium för posttraumatiska stressreaktioner och -syndrom kan starta en psykisk process, oberoende av om en fysisk skada har uppkommit samtidigt.
- För att det ska föreligga ett sannolikt orsakssamband mellan händelsen och psykiska följder i form av ett stressyndrom, ska stresshändelsen dock enligt kriterierna vara klart avvikande från normala livshändelser, överstiga individens resurser och vanligen vara en engångsföreteelse eller en händelse som upprepas inom en kort tid.
- En stresshändelse som upprepas efter en längre tid kan leda till att stressyndromet förvärras eller återkommer.
- Bland annat följande faktorer inverkar på belastningen av ett psykiskt trauma «Posttraumatic Stress Disorder. Kirjassa: Diagnosti...»6, «Michel PO, Johannesson KB, Ahmad A ym. [Post-traum...»8, «Ursano RJ, Bell C, Eth S ym. Practice guideline fo...»9, «Aaltonen K. Traumatic stress disorders. Psychiatr ...»10:
- händelsens svårighetsgrad, till exempel
- en nära anhörigs eller närståendes våldsamma död, självmord eller allvarliga skador
- våldsam död eller allvarliga skador gällande ett barn
- stort antal offer till följd av en olyckshändelse eller våld
- skadornas karaktär eller allvarlighet (stympning, brännskador osv.)
- sannolikheten för dödsrisk i en hotfull situation
- stressituationens karaktär, till exempel
- långvarig effekttid
- storolyckans omfattning
- stresshändelsens oförutsebarhet
- svårigheter att förutse följderna
- typ av stresshändelse, till exempel
- en avsiktlig handling av en människa, såsom terrorism, eller en olycka till följd av oaktsamhet
- krig vars följder särskilt drabbar civila
- Handling som särskilt kränker den personliga integriteten och människovärdet, såsom våldtäkt, misshandel eller tortyr
- brister i varningssystemet före händelsen
- faktorer förknippade med individen, till exempel
- tidigare hälsa
- tidigare traumatiska upplevelser
- personliga egenskaper, ålder, utvecklingsnivå och kön
- socioekonomisk ställning och kvaliteten och omfattningen på det sociala nätverket
- händelsens svårighetsgrad, till exempel
- På individnivå kan exceptionella svåra händelser bli traumatiska, när 1) de fysiska, psykiska och sociala kraven i situationen överskrider toleransförmågan, 2) man i situationen förlorar sådana resurser som man vanligen stöder sig på i svåra situationer, till exempel nära människorelationer, 3) tidigare trygga platser blir otrygga eller förstörs eller 4) situationen omskakar offrets upplevelse av meningsfullhet i livet eller rättvisan i världen «Hobfoll SE, Watson P, Bell CC ym. Five essential e...»11.
Epidemiologi
Prevalens för svåra händelser
- Enligt utländska bedömningar råkar 35–90 procent av befolkningen i västländerna
under sin livstid ut för situationer, där den traumatiska händelsen är så svår att
den uppfyller de etiologiska kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom «Ursano RJ, Bell C, Eth S ym. Practice guideline fo...»9, «Aaltonen K. Traumatic stress disorders. Psychiatr ...»10, «Norris FH, Slone LB. Understanding Research on the...»12, «Forbes D, Creamer M, Phelps A ym. Australian guide...»13, «Mosier WA, Schymanski TJ, Kettell K ym. Combat Str...»14, «Darves-Bornoz JM, Alonso J, de Girolamo G ym. Main...»15, «Shalev A, Liberzon I, Marmar C. Post-Traumatic Str...»16, «Benjet C, Bromet E, Karam EG ym. The epidemiology ...»17, «Heir T, Bonsaksen T, Grimholt T ym. Serious life e...»18.
- I en europeisk kohortundersökning har det konstaterats att cirka 30 procent av alla barn och unga före 18 års ålder hade upplevt en traumatisk händelse som uppfyller de etiologiska kriterierna enligt DSM-5-klassifikationen «Lewis SJ, Arseneault L, Caspi A ym. The epidemiolo...»19.
- En enskild händelse kan vara mycket stressande även för andra än de direkta offren, men å andra sidan uppfyller inte alla händelser nödvändigtvis premisserna för utveckling av ett stressyndrom.
- I Finland statistikför polisen årligen nästan 40 000 brott gällande kränkning av den fysiska integriteten. Antalet innefattar misshandel och sexualbrott av olika grader (år 2017).
- I trafikolyckor dör eller skadas cirka 6 000 personer per år och cirka 35 000 personer
är sjuklediga minst 4 dagar på grund av arbetsolycksfall.
- I ett finländskt tvillingmaterial där antalet svarspersoner var över 8 400 hade en tredjedel av personerna över 60 år upplevt en exceptionellt svår händelse, vanligen i vuxen ålder. Den vanligaste händelsen som rapporterades bland män var trafikolyckor, medan sexuellt våld var vanligast bland kvinnor «Lisätietoa suomalaisten traumakokemuksista kaksostutkimusten perusteella»6.
- Mer information om andra finländska enkäter riktade till offer och om upplevelser av olika grader av traumatiska händelser finns i tilläggsmaterialet «Lisätietoa traumakokemuksista Suomessa kyselytutkimusten pohjalta»7.
- Enligt en omfattande undersökning om hälsan hos invandrare förekom traumatiska händelser hos 57–78 procent av invandrarna med flyktingbakgrund «Castaneda AE, Rask S, Koponen P ym. Maahanmuuttaji...»20.
- En försiktig uppskattning är att stressituationer som uppfyller de etiologiska kriterierna för PTSD årligen drabbar åtminstone 100 000 människor i Finland. Enligt bedömningar utvecklar högst 20–30 procent av de som har upplevt en traumatisk händelse ett posttraumatiskt stressyndrom. Utifrån detta skulle incidensen för PTSD under ett års tid i Finland vara 0,5 procent.
Allmänna epidemiologiska synpunkter
- En del symtom på akut stressreaktion förekommer efter en omfattande plötslig olycka hos 35–90 procent av de delaktiga. Se artikeln Äkillinen stressireaktio ja traumaperäinen stressihäiriö i Lääkärin käsikirja (Handbok för läkare, endast på finska) «»1 (kräver åtkomsträttigheter). Hos de flesta försvinner symtomen av sig själva inom ett par dagar.
- Incidensen för PTSD under de senaste 12 månaderna har enligt en omfattande europeisk «Darves-Bornoz JM, Alonso J, de Girolamo G ym. Main...»15 och australiensisk «Forbes D, Creamer M, Phelps A ym. Australian guide...»13 enkät varit 1,1–1,3 procent.
- Enligt en internationell meta-analys som omfattade 43 undersökningar utvecklades PTSD som uppfyllde kriterierna enligt DSM-IV efter en traumatisk händelse hos 16 procent av barn och unga «Alisic E, Zalta AK, van Wesel F ym. Rates of post-...»21.
- Enligt en europeisk undersökning var den livslånga prevalensen hos alla barn och unga för PTSD enligt DSM-5 före 18 års ålder 7,8 procent «Lewis SJ, Arseneault L, Caspi A ym. The epidemiolo...»19. Bland barn och unga som upplevt en traumatisk händelse var den livslånga prevalensen före 18 års ålder 25 procent och 14 procent under 12 månader.
- Den livslånga prevalensen för PTSD hos vuxna som hade exponerats för en exceptionellt
svår händelse var i en omfattande internationell undersökning 5,6 procent «Koenen KC, Ratanatharathorn , Ng L ym. Posttraumat...»22.
- I detta material hade cirka hälften långvariga PTSD-symtom och endast hälften av dem
hade fått någon vård.
- Dessutom var upprepade trauman hos PTSD-patienter förknippade med större funktionsnedsättning i symtombilden för posttraumatiskt stressyndrom «Karam EG, Friedman MJ, Hill ED ym. Cumulative trau...»23.
- I detta material hade cirka hälften långvariga PTSD-symtom och endast hälften av dem
hade fått någon vård.
- Enligt en befolkningsundersökning som utfördes i USA på 1990-talet «Bisson JI. Post-traumatic stress disorder. BMJ Cli...»7, «Norris FH, Slone LB. Understanding Research on the...»12, «Kessler RC, Sonnega A, Bromet E ym. Posttraumatic ...»24 förekom posttraumatiskt stressyndrom i något livsskede hos 10,4 procent av kvinnorna och hos 5,0 procent av männen dvs. hos i genomsnitt 7,8 av människorna. I en ny undersökning som genomfördes tio år senare var genomsnittet 6,8 procent.
- I Finland är andelarna bland unga vuxna enligt bedömningar i genomsnitt klart bättre «Suvisaari J, Aalto-Setälä T, Tuulio-Henriksson A y...»25.
- Poängprevalensen för posttraumatiskt stressyndrom efter en omfattande stresshändelse orsakad av människor (6–12 månader) är 30–40 procent och efter en naturkatastrof 10–30 procent. Hos cirka en tredjedel av de som har diagnostiserats med syndromet kan syndromet diagnostiseras ännu efter flera år «Traumaperäinen stressihäiriö saattaa vuoden kuluttua tapahtumasta esiintyä 20–30 %:lla henkilökohtaisesti mukana olleista. Noin kolmanneksella jossain vaiheessa diagnostisesti oireilleista oireyhtymä saattaa olla diagnosoitavissa vielä vuosien kuluttua.»C. Efter mycket exceptionella stresshändelser kan incidensen vara betydligt högre.
- Komorbiditet är mycket vanlig i samband med PTSD «Kessler RC, Sonnega A, Bromet E ym. Posttraumatic ...»24, «Perkonigg A, Kessler RC, Storz S ym. Traumatic eve...»26, «Galea S, Nandi A, Vlahov D. The epidemiology of po...»27, «Brady KT, Killeen TK, Brewerton T ym. Comorbidity ...»28, «Kessler RC, Chiu WT, Demler O ym. Prevalence, seve...»29, även bland barn och unga «Lewis SJ, Arseneault L, Caspi A ym. The epidemiolo...»19.
- Cirka 27 procent av de vuxna tillfrisknar från posttraumatiskt stressyndrom inom ett
halvt år, 50 procent inom två år och 77 procent inom tio år «Rosellini AJ, Liu H, Petukhova MV ym. Recovery fro...»30.
- Hos vuxna med krigsrelaterade trauman (i rollen som soldat eller andra roller) sker tillfrisknandet långsammare «Kessler RC, Aguilar-Gaxiola S, Alonso J ym. Trauma...»31, «Återhämtning från posttraumatiskt stressyndrom och traumatyp hos vuxna»2.
Exceptionella svåra händelser som drabbar individer eller små grupper
- I en europeisk multicenterstudie «Darves-Bornoz JM, Alonso J, de Girolamo G ym. Main...»15 definierades den relativa risken för utveckling av PTSD under 12 månaders tid efter
potentiellt traumatiska händelser (potentially traumatic events). Den relativa risken
vid olika händelser fick värdena 10–5 i sjunkande ordning:
- kidnappning
- våldtäkt
- bli utsatt för misshandel av den äkta partnern eller sambon
- en enskild händelse som inte meddelas noggrannare
- svåra skador eller död genom en olyckshändelse
- en allvarlig sjukdom hos ett barn.
- Alla nämnda händelser är dock ganska sällsynta. Den vanligaste potentiellt traumatiska händelsen är att en kär person dör oväntat (24,6 % av händelserna, den relativa risken för PTSD är 2,9) och den näst vanligaste att se en död eller svårt skadad människa (20,6 % av händelserna, den relativa risken 1,1). Vid naturkatastrofer är den relativa risken för utveckling av PTSD enligt denna undersökning 1,0.
- Enligt en befolkningsundersökning som utfördes i USA «Kessler RC, Sonnega A, Bromet E ym. Posttraumatic ...»24 är den största risken för utveckling av PTSD förknippad med våldtäkt och andra former av sexuellt utnyttjande och trakasserier samt särskilt hos kvinnor att bli utsatt för fysiskt våld eller väpnat hot. Återkommande våld verkar ha varit rätt vanligt och leder även till andra psykiska störningar.
- Enligt en europeisk undersökning är utveckling av PTSD vanligast bland barn och unga som har upplevt sexuellt eller fysiskt våld «Lewis SJ, Arseneault L, Caspi A ym. The epidemiolo...»19.
- Enligt en internationell metaanalys som omfattade elva undersökningar var prevalensen för PTSD bland barn och unga som varit med om en trafikolycka 20 procent. Prevalensen varierar i olika undersökningar mellan 4,9–41,1 procent «Dai W, Liu A, Kaminga AC, Deng J, Lai Z, Wen SW. P...»32.
Riskfaktorer för syndromet
- Enligt definitionen «Psykiatrian luokituskäsikirja. Suomalaisen tautilu...»2 krävs ingen särskild sårbarhet för att PTSD ska uppkomma, men i praktiken har man
kunnat konstatera att vissa faktorer ökar sannolikheten för uppkomst av syndromet.
Dessa faktorer kan vara «Ursano RJ, Bell C, Eth S ym. Practice guideline fo...»9, «Darves-Bornoz JM, Alonso J, de Girolamo G ym. Main...»15, «Alisic E, Zalta AK, van Wesel F ym. Rates of post-...»21, «Kessler RC, Sonnega A, Bromet E ym. Posttraumatic ...»24, «Brewin CR, Andrews B, Valentine JD. Meta-analysis ...»33, «Turunen T, Haravuori H, Punamäki RL ym. The role o...»34.
- en tidigare psykisk störning, som försämrar förmågan att anpassa sig till stresseffekterna
- upplevelse av ett tidigare stressyndrom eller en händelse som uppfyller de etiologiska kriterierna för stressyndrom
- tidigare andra mycket belastande livsupplevelser
- en svår livssituation och bristfälligt eget socialt nätverk
- kvinnligt kön
- yngre ålder och utvecklingsnivå
- faktorer förknippade med otrygg anknytning
- exceptionellt kraftig effekt av den stresshändelse som har orsakat syndromet.
- Ärftlighetens betydelse undersöks men dessa undersökningar kan inte ännu tillämpas i klinisk praxis «Duncan LE, Ratanatharathorn A, Aiello AE ym. Large...»35, «Brainstorm Consortium., Anttila V, Bulik-Sullivan ...»36, «Nievergelt CM, Maihofer AX, Klengel T ym. Internat...»37.
Omfattande katastrofala situationer
- Den högsta prevalensen för psykiska störningar – i första hand posttraumatiskt
stressyndrom – har konstaterats vid sådana exceptionella situationer, där människan
har drabbats av svår fysisk och psykisk stress som har pågått i flera dygn och orsakat
allvarlig livsfara.
- En sådan här situation kan uppkomma till exempel vid en gruvolycka och skeppsbrott, där de som blir räddade hittas med lång fördröjning «Ponteva M. Katastrofipsykiatria. Kirjassa: Kröger ...»38.
- Psykiska störningar på samhällsnivå efter en katastrof har konstaterats främst i samband med naturkatastrofer där de sociala stödåtgärderna och återuppbyggnaden har försummats antingen på grund av fattigdom eller politiska och administrativa orsaker «Ponteva M. Katastrofipsykiatria. Kirjassa: Kröger ...»38, «Rubonis AV, Bickman L. Psychological impairment in...»39.
- Terrorattacken den 11 september 2001 och tsunamin den 26 december 2004 ser inte ut att ha orsakat särskilt hög incidens för PTSD på befolkningsnivån totalt sett «DiGrande L, Perrin MA, Thorpe LE ym. Posttraumatic...»40, «Psykososiaalinen tuki ja palvelut suuronnettomuude...»41, «Neria Y, DiGrande L, Adams BG. Posttraumatic stres...»42, «Lowell A, Suarez-Jimenez B, Helpman L ym. 9/11-rel...»43.
- Upplevelser av krig och i synnerhet av krigsfångenskap kan öka prevalensen för stressyndrom till över 50 procent i små grupper som har haft mycket svåra stressupplevelser. Hos de finländska krigsveteraner som varit krigsfångar torde prevalensen för posttraumatiskt stressyndrom ha varit cirka 10–20/100 «Neria Y, DiGrande L, Adams BG. Posttraumatic stres...»42. I Finland finns inte forskningsdata om effekterna av svåra upplevelser förknippade med krig på eventuella stressyndrom i hela befolkningen.
Andra hälsoeffekter av svåra upplevelser
- Trots att posttraumatiskt stressyndrom är den i genomsnitt vanligaste psykiska följden av en plötslig svår upplevelse som drabbar en större grupp, leder till exempel förlust av en närstående med större sannolikhet till depression på individnivå.
- I tabell «Prevalens för psykiska störningar efter traumatiska situationer , , , , , , ....»1 granskas prevalensen för psykiska störningar i allmänhet efter en traumatisk situation utifrån bedömningar i litteraturen. I en del undersökningar har endast posttraumatiskt stressyndrom behandlats «Michel PO, Johannesson KB, Ahmad A ym. [Post-traum...»8, «Galea S, Nandi A, Vlahov D. The epidemiology of po...»27, «Ponteva M. Katastrofipsykiatria. Kirjassa: Kröger ...»38, «Rubonis AV, Bickman L. Psychological impairment in...»39, «Neria Y, DiGrande L, Adams BG. Posttraumatic stres...»42, «Ponteva M, Laukkala T, Henriksson M. Psykosocialt ...»44, «Reifels L, Pietrantoni L, Prati G ym. Lessons lear...»45.
- Det är rätt vanligt att särskilt depression förekommer i något skede redan innan det posttraumatiska syndromet uppkommer «Mosier WA, Schymanski TJ, Kettell K ym. Combat Str...»14, «Brady KT, Killeen TK, Brewerton T ym. Comorbidity ...»28.
- I situationer med komorbiditet är prioritering viktig med tanke på behandlingen i praktiken. För att till exempel depression och ångestsyndrom ska kunna behandlas effektivt, bör man ofta först koncentrera sig på behandling av det syndrom som har uppkommit redan tidigare.
- Man bör alltid komma ihåg att den som lider av stressyndrom efter en svår upplevelse har en betydande tendens till "egenvård" med alkohol.
- Enligt beskrivningar har risken för typ 2-diabetes minskat när symtomen på posttraumatiskt stressyndrom har lindrats «Scherrer JF, Salas J, Norman SB ym. Association Be...»46. Å andra sidan har PTSD förknippats med infektionsbenägenhet, kronisk smärta, högre incidens för förmaksflimmer jämfört med genomsnittet för befolkningen och sömnapné «Jiang T, Farkas DK, Ahern TP ym. Posttraumatic Str...»47, «Fishbain DA, Pulikal A, Lewis JE ym. Chronic Pain ...»48, «Fishbain DA Pulikal A, Lewis JE, Gao J, Rosman L, ...»49, «Lin CE, Chung CH, Chen LF ym. The Impact of Antide...»50, «Song H, Fall K, Fang F ym Stress related disorders...»51.
Traumatisk situation | Prevalens för psykiska störningar (%) |
---|---|
"Vanlig" olyckshändelse, ingen fysisk skada | under 1 |
En svår upplevelse (ingen fysisk skada) inom ett år | 2–10 |
Storolycka orsakad av naturen | 10–30 |
Storolycka orsakad av mänsklig handling | 15–40 |
Ökning i prevalens för psykiska störningar under cirka ett års tid efter en storolycka orsakad av naturen | 17 |
Krigsupplevelser (USA, Vietnam) | 15–35 |
Mycket svåra krigsupplevelser, krigsfångenskap | 50–80 |
En mycket svår olyckshändelse, som också innefattar långvarig fysisk stress (t.ex. gruvras, skeppsbrott) | 80–90 |
Långvarig fångenskap i koncentrationsläger | 100 |
Posttraumatiskt stressyndrom kan vara den vanligaste psykiska följden av en plötslig enskild stresshändelse, som inte har gett upphov till fysiska skador. Vid händelser som har orsakat bestående fysiska skador är depressionssyndrom vanligare. Till följd av en extrem långvarig belastning kan förändringar i personligheten uppkomma till slut, varvid PTSD kan förekomma som ett mellanskede. |
Psykosocialt stöd
- Psykosocialt stöd och tjänster innefattar all den verksamhet som ordnas för att begränsa följderna av en samhällsolycka, storolycka eller någon annan exceptionell situation som människor drabbas av samt förebygga och lindra följderna av den psykiska stress som händelsen har orsakat «Psykososiaalinen tuki ja palvelut suuronnettomuude...»41, «Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän p...»52, «North CS, Pfefferbaum B. Mental health response to...»53.
- Ordnandet av psykosocialt stöd och tjänster baserar sig en pyramidformad stegvis struktur
(bild «Psykosocialt stöd och tjänster»1). Nästan alla som har exponerats för en plötslig traumatisk händelse hör till ett
eget och naturligt socialt hjälpnätverk. Det stöd och den vård som professionella
hjälpare och andra hjälpare ger beror på traumats och symtomens omfattning. En liten
del av de exponerade behöver akutpsykiatriska tjänster «Cantell-Forsblom A. Psykososiaalinen tuki. Kirjass...»54, «https://www.terveysportti.fi/dtk/aho/avaa?p_artikkeli=sop00097»3 (kräver åtkomsträtt)
- Vid storolyckor och liknande störningssituationer leder och koordinerar social- och krisjouren på området verksamheten för psykosocialt stöd i det första skedet och hälso- och sjukvården ansvarar i första hand för det psykosociala stödet till de patienter som den vårdar «Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän p...»52.
- Att erbjuda skydd och praktisk hjälp är de primära åtgärderna. Syftet med psykosocialt stöd är att främja återställandet av trygghetskänslan, lugnet dvs. lugna ner stressreaktionerna, stödja individens och samhällets förmåga att aktivera sina resurser, ge stöd från de sociala nätverken och tillgång till tjänster samt väcka och upprätthålla hoppet «Hobfoll SE, Watson P, Bell CC ym. Five essential e...»11, «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «https://www.nice.org.uk/guidance/ng116»4.
- Genom observationsstudier har det konstaterats att psykiska problem efter storolyckor har haft samband med bland annat otillräckliga sociala stödåtgärder, svårigheter i räddningsverksamheten och omfattande evakuering av människor «Ponteva M. Katastrofipsykiatria. Kirjassa: Kröger ...»38, «Livanou M, Basoglu M, Salcioglu E ym. Traumatic st...»56, «Najarian LM, Goenjian AK, Pelcovitz D ym. The effe...»57.
Diagnostik
Undersökning av patienten
- Akut stressreaktion (vanligen 0–3 dygn efter händelsen):
- Man gör en kort intervju med personen, när det gäller barn och unga vid behov med hjälp av närstående, och lugnar samtidigt personen (se avsnittet Akut stressreaktion (ASR), ICD-10 F43.0).
- Man gör en differentialdiagnostisk bedömning, om det behövs för att utesluta en fysisk störning som kräver omedelbar vård och behandling.
- Man samordnar psykosocialt stöd och behövligt stöd på det sätt som situationen kräver.
- Diagnosen baserar sig på läkarens intervju och anamnesuppgifter om det psykiskt traumat. Diagnostiska hjälpmedel behövs inte.
- Akut stressreaktion (under 4 veckor från händelsen rekommenderas ICD-kod F43.0, efter
4 veckor från händelsen F43.8):
- Man gör en kort intervju med personen, koncentrerar sig på utredning av symtom som är typiska för syndromet och försöker också bilda sig en uppfattning om förekomsten och varaktigheten för dissociativa symtom som är typiska för detta syndrom.
- Under intervjun försöker man utreda hur svår upplevelsen har varit och dess karaktär samt eventuella predisponerande faktorer för posttraumatiskt stressyndrom.
- Man gör ett enkelt differentialdiagnostiskt övervägande och bedömer den eventuella risken för utveckling av komorbiditet.
- Vanligen behövs inga diagnostiska hjälpmedel. Blanketter för symtomkartläggning (se tilläggsmaterial TSQ «hoi50080a.pdf»1 och PC -PTSD-5 «Lomake Primary Care PTSD Screen for DSM-5, PC-PTSD-5»8, «hoi50080d.pdf»2) kan användas som stöd för diagnosen och vid behov i screeningsyfte efter omfattande svåra händelser (se även följande avsnitt.
- 2–4 veckor efter stresshändelsen börjar man tillämpa de undersökningsmetoder som används för posttraumatiskt stressyndrom.
- Posttraumatiskt stressyndrom (över 4 veckor från händelsen, om alla kriterier uppfylls
ICD-10 F43.1, om kriterierna uppfylls delvis F43.8):
- Intervjuns omfattning och djup beror på patientens symtom, men vanligen används normal praxis för psykiatriska initial bedömningar.
- Man går igenom de centrala symtomen för syndromet och tidsschemat för utvecklingen av dem. Standardiserade blanketter för symtomkartläggning (se tilläggsmaterial «Lomake Primary Care PTSD Screen for DSM-5, PC-PTSD-5»8, «Lomake the Clinician-Administred PTSD Scale, CAPS»9, «Lomake PTSD Checklist, PCL»10, «Lasten traumaperäisiä oireita seulova ja kartoittava lomake CRIES»11, «Oirekartoituslomake The Impact of Event Scale -Revised (IES-R)»12) kan användas som stöd för intervjun.
- Inga specifika laboratorieundersökningar kan rekommenderas «Ponteva M, Laukkala T, Henriksson M. Psykosocialt ...»44, «Ponteva M. Äkillinen stressireaktio ja traumaperäi...»58, «Dean KR, Hammamieh R, Mellon SH ym. Multi-omic bio...»59.
Screening av posttraumatiskt stressyndrom hos personer som upplevt exceptionellt svåra händelser
- För identifiering av posttraumatiskt stressyndrom har flera blanketter för symtomkartläggning som baserar sig på självbedömning utvecklats. Enkäterna ska vara korta och lätta att poängsätta, för att de ska vara användbara även inom primärvården.
- Korta screeningmetoder som baserar sig på att personen själv meddelar om förekomst av traumasymtom kan vara användbara för identifiering av posttraumatiskt stressyndrom «Itseilmoitettujen traumaoireiden esiintymiseen perustuvat lyhyet seulontamenetelmät saattavat olla käyttökelpoisia traumaperäisen stressihäiriön tunnistamisessa.»C.
- Användbara screeningmetoder är till exempel
- Trauma Screening Questionnaire (TSQ) «hoi50080a.pdf»1.
- Primary Care PTSD Screen for DSM-5 (PC-PTSD-5) «Lomake Primary Care PTSD Screen for DSM-5, PC-PTSD-5»8, «hoi50080d.pdf»2
- The Impact of Event Scale (av dess olika versioner finns IES-R översatt till finska på Mielenterveystalos (Psykportens) sidor för professionella «http://www.mielenterveystalo.fi/»5), «Oirekartoituslomake The Impact of Event Scale -Revised (IES-R)»12
- för barn och barn i förpuberteten CRIES «Lasten traumaperäisiä oireita seulova ja kartoittava lomake CRIES»11
- PTSD-checklist PCL-5 «Lomake PTSD Checklist, PCL»10.
- Lämplig tidpunkt för screeningen är tidigast cirka en månad efter traumat, eftersom en för tidig screening ger för många felaktiga resultat.
- Om screeningkriterierna för syndromet uppfylls och patientens kliniska tillstånd förutsätter det i övrigt, ska screeningen kompletteras med en klinisk bedömning av läkare och patienten vid behov hänvisas till effektiv vård.
- Rutinmässig screening för posttraumatiska symtom rekommenderas särskilt för personer som har upplevt en exceptionellt svår händelse där det finns särskilt hög risk för psykiska störningar «Gouweloos-Trines J, Te Brake H, Sijbrandij M ym. A...»60. Screeningen genomförs med den sensitivitet som situationen kräver och den ska innefatta information till patienten och vårdhänvisning enligt behov.
- Utifrån enstaka riskfaktorer (inklusive akut stressyndrom) kan man inte på ett tillförlitligt sätt förutse utveckling av posttraumatiskt stressyndrom «Bryant RA. Acute stress disorder as a predictor of...»61, mer information «Riskitekijät traumaperäisen stressihäiriön ennustajina»13. Algoritmer och appar för maskininlärning som beaktar många riskfaktorer samtidigt är under utveckling, men det finns inte ännu lämpliga appar för kliniskt bruk «Kessler RC, Rose S, Koenen KC ym. How well can pos...»62, «Rosellini AJ, Dussaillant F, Zubizarreta JR ym. Pr...»63, «Shalev AY, Gevonden M, Ratanatharathorn A ym. Esti...»64.
- Vid bedömning av symtomens svårighetsgrad och karaktär bör man vid behov beakta patientens kulturella bakgrund. De flesta enkäter om posttraumatiskt stressyndrom kan fås på flera olika språk «Bass JK, Bolton PA, Murray LK. Do not forget cultu...»65, «de Jong JT, Komproe IH, Van Ommeren M ym. Lifetime...»66.
Diagnostiska kriterier
- Alla diagnoser för stressreaktioner och -syndrom baserar sig på överenskommelser, och förutsättningen för användning av dem är att vissa kriterier för ifrågavarande syndrom uppfylls. För patienten är det mycket viktigt att anteckningarna är korrekta såväl med tanke på korrekt vård och behandling som på bland annat försäkringsmedicinska lösningar och utlåtanden som ska ges till rättsväsendet.
- En annan psykiatrisk diagnos utgör vanligen inget hinder för användning av diagnosen stressreaktion eller -syndrom, eftersom det enligt den allmänna rekommendationen är möjligt att anteckna alla diagnoser som uppfyller kriterierna, förutom de undantag som nämns separat i klassifikationen av sjukdomar.
- En annan psykiatrisk diagnos, till exempel depressionstillstånd, skadligt alkoholbruk eller beteendestörning är inte tecken på förekomst av posttraumatiskt stressyndrom eller en tilläggsmotivering till detta.
- Vid partiellt posttraumatiskt stressyndrom rekommenderas inte användning av koden för PTSD, utan hellre koden för annan specificerad reaktion på svår stress (ICD-10 F43.8).
- En vanlig krisreaktion (och andra motsvarande psykiska reaktioner, till exempel sorgereaktion) kan antecknas som en akut stressreaktion endast om alla kriterier för akut stressreaktion uppfylls.
Komorbiditet
- Man antecknar förekomst av andra psykiska störningar i samband med akut stressreaktion och -syndrom, men man behöver inte separat söka efter dem, eftersom behandlingen av det akuta tillståndet är det centrala.
- Om det är frågan om en störning som har förekommit och behandlats redan innan stresshändelsen, fortsätter och eventuellt effektiveras behandlingen av den. Patienten hänvisas också vanligen så snabbt som möjligt tillbaka till den tidigare vårdrelationen.
- Vid posttraumatiskt stressyndrom bör man fästa särskild uppmärksamhet på eventuell komorbiditet. På andra psykiska störningar tillämpar man vanligen de God medicinsk praxis-rekommendationer som har getts för behandling av dessa som sådana och strävar efter att koncentrera undersöknings- och vårdåtgärderna till en enhet.
- Nedan de vanligaste störningar som förekommer i samband med posttraumatiskt stressyndrom
hos vuxna enligt sannolik allmän förekomst «Mosier WA, Schymanski TJ, Kettell K ym. Combat Str...»14, «Kessler RC, Chiu WT, Demler O ym. Prevalence, seve...»29, «Ponteva M, Laukkala T, Henriksson M. Psykosocialt ...»44
- olika depressionstillstånd (F32, F33, F34), som förekommer hos upp till 80–95 procent av patienterna
- skadligt alkoholbruk eller alkoholberoende (F10)
- generaliserat ångestsyndrom eller annat ångestsyndrom eller somatoformt syndrom
- skadligt bruk av läkemedel eller droger eller beroende av dem
- någon personlighetsstörning.
- De är också vanligt att två andra störningar förekommer samtidigt.
- PTSD-patienten har ofta haft någon annan psykisk störning redan före traumat «Mosier WA, Schymanski TJ, Kettell K ym. Combat Str...»14, «Brady KT, Killeen TK, Brewerton T ym. Comorbidity ...»28.
- Vid bedömning av komorbiditet bör man vid behov beakta patientens kulturella bakgrund.
- Det finns en del forskningsdata om kulturella samband mellan förekomst av somatiseringssymtom och depression «Jayawickreme N, Jayawickreme E, Atanasov P ym. Are...»67, «Gerritsen AA, Bramsen I, Devillé W ym. Physical an...»68, «Mölsä M, Punamäki RL, Saarni SI ym. Mental and som...»69.
Differentialdiagnostik
- Psykiska störningar:
- generaliserat ångestsyndrom utan påverkan av stresshändelse
- paniksyndrom
- dissociativt syndrom
- specifika fobier
- långvarig depression efter trauma
- anpassningsstörningar och andra reaktioner på svår stress
- aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD)
- återfall av annan psykisk störning till följd av stressexponering
- personlighetsförändring till följd av katastrofupplevelse (endast vid mycket långvarigt stressyndrom)
- Fysiska orsaker, som främst orsakar autonom överaktivitet:
- förgiftningar orsakade av vissa psykoaktiva substanser
- hypertyreos
- överproduktion av adrenalin eller kortisol
- användning av stimulantia
- avvänjningsfas för vissa psykofarmaka
- hjärnskada
- Differentialdiagnostiken baserar sig på korrekt uteslutning av andra störningar hos personer som har upplevt svåra traumatiska händelser, eftersom det inte finns något säkert test som påvisar stressyndrom.
- Vid behov kan man använda lämpliga blanketter för kartläggning av symtomen (se tilläggsmaterial såsom TSQ «hoi50080a.pdf»1 och PC-PTSD-5 «Lomake Primary Care PTSD Screen for DSM-5, PC-PTSD-5»8, «hoi50080d.pdf»2) och psykologisk konsultation för planering av vård och rehabilitering «Ponteva M. Äkillinen stressireaktio ja traumaperäi...»58.
Behandling av akut stressreaktion och -syndrom
Inledande vård och behandling
- Det finns mycket få högklassiga kontrollerade studier om till vilken nytta de interventioner
som genomförs genast efter en traumahändelse och de följande dygnen är när det gäller
att förebygga posttraumatiskt stressyndrom «Bisson JI, Cohen JA. Disseminating early intervent...»70.
- En del studier omfattar den inledande vård och behandling som ges de 3 första månaderna efter traumahändelsen «Roberts NP, Kitchiner NJ, Kenardy J ym. Multiple s...»71.
- Aktiva rutinmässiga behandlingsinterventioner ska undvikas under de första veckorna efter traumat. Åtgärderna enligt behov ska basera sig på en noggrann individuell bedömning. Man bör försöka lugna ner kraftiga stressreaktioner genom att erbjuda psykosocialt stöd. Användning av bensodiazepiner ska undvikas. «Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän p...»52, «North CS, Pfefferbaum B. Mental health response to...»53, «World Health Organization. WHO Guidelines for the ...»72, «World Health Organization, War Trauma Foundation a...»73, «Foa EB, Keane TM, Friedman MJ. Effective Treatment...»74
- Principerna i psykosocialt stöd och tjänster för att lugna ner stressreaktionerna
i det inledande skedet och tidigt efterskede är att
- erbjuda en mänsklig kontakt som inte är påträngande
- erbjuda omedelbar och fortgående trygghet genom att sörja för de fysiska och psykiska grundbehoven
- lugna ner emotionellt överbelastade offer
- svara på offrens omedelbara behov och bekymmer med praktiska råd
- säkerställa kontakten till familjen, det naturliga sociala nätverket och lokala hjälpsystem
- erbjuda information om stressreaktioner
- stödja adaptiva överlevnadsmetoder
- koppla offren till tillgängliga stödtjänster även med tanke på eventuellt behov av fortsatt vård
- underlätta räddningsverksamheten och den somatiska akutvården.
- Mer anvisningar kan fås via följande länkar:
- Psykologisen ensiavun periaatteista katastrofin yhteydessä «World Health Organization, War Trauma Foundation a...»73, «Huttunen M. Katastrofien psykologinen ensiapu. Hel...»75, se tilläggsmaterial «Psykologisen ensiavun periaatteet katastrofien yhteydessä»14.
- För anvisningar om det inledande skedet se avsnittet Psykologisen ensiavun yleisiä periaatteita i artikeln Äkillinen stressireaktio ja traumaperäinen stressihäiriö i Lääkärin käsikirja: «»1 (kräver åtkomsträtt), «Ponteva M. Äkillinen stressireaktio ja traumaperäi...»58.
Fortsatt vård (medicinsk intervention)
- Det psykiska stöd som behövs efter en svår händelse kan indelas i psykisk eftervård som hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för och psykosocialt stöd och tjänster som social- och hälsovården erbjuder «Cantell-Forsblom A. Psykososiaalinen tuki. Kirjass...»54, «https://www.terveysportti.fi/dtk/aho/koti?p_artikkeli=sop00019»6 (kräver åtkomsträtt), «Ponteva M, Laukkala T, Henriksson M. Psykosocialt ...»44, «Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän p...»52.
- Individer hos vilka man redan i tidigt efterskede konstaterar allvarliga stressymtom, ska hänvisas till hälsovårdscentralen eller företagshälsovården för bedömning av vårdbehovet och vård. De ska undersökas av en allmänläkare på det sätt som beskrivs i föregående avsnitt och vid behov ska krisbehandling med samtalsterapi inledas «Ponteva M. Äkillinen stressireaktio ja traumaperäi...»58.
- Till personer med mindre symtom erbjuds psykosocialt stöd och möjlighet att om de önskar snabbt få komma för undersökning i första hand på den egna hälsovårdscentralen ("active monitoring"), men medicinsk behandling erbjuds inte aktivt för att undvika oändamålsenlig medikalisering av den naturliga återhämtningen «National Institute for Health and Care Excellence....»55.
- I detta skede är man återhållsam med läkemedelsbehandling.
- Bensodiazepiner skyddar inte mot utveckling av posttraumatiska symtom «Bisson JI. Post-traumatic stress disorder. BMJ Cli...»7 «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Davidson JR. Use of benzodiazepines in social anxi...»76. Vid sömnstörningar kan man under en kort tid använda insomningsläkemedel eller kortverkande bensodiazepiner (för mer information se God medicinsk praxis-rekommendationen Unettomuus (på finska) «Unettomuus»2, «Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lää...»122; Sömnlöshet «Sömnlöshet»3 (på svenska) samt Avstå klokt-rekommendationen «Bentsodiatsepiinilääkehoidon aloitus ahdistuneisuushäiriöihin»15): Vid ångestsyndrom är det motiverat att undvika daglig användning av bensodiazepiner och begränsa användningen i början av behandlingen till endast svårare situationer och för en begränsad tid för att minimera beroenderisken.
- Ibland kan det vara nödvändigt att påbörja behandling med antidepressiva läkemedel redan innan symtomen har pågått i fyra veckor (för mer information se avsnittet Antidepressiva läkemedel).
- Propranolbehandling som inleds i det akuta skedet har uppenbarligen ingen inverkan på förebyggande av posttraumatiskt stressyndrom i ett senare skede «National Institute for Health and Care Excellence....»55.
- Behandling med hydrokortison i det akuta skedet kan förebygga uppkomsten av PTSD eller lindra dess symtom, men ytterliga undersökningar behövs «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Amos T, Stein DJ, Ipser JC. Pharmacological interv...»77, «Birk JL, Sumner JA, Haerizadeh M ym. Early interve...»78. Enligt icke-randomiserade studier av traumaexponerat material har oxytocin inte en förebyggande effekt på PTSD «van Zuiden M, Frijling JL, Nawijn L ym. Intranasal...»79.
- Traumacentrerad kognitiv beteendeterapi, kognitiv terapi samt EMDR-terapi minskar uppenbarligen symtomen av posttraumatiskt stressyndrom redan i ett tidigt skede «ISTSS PTSD prevention and treatment guidelines met...»80.
Förebyggande av posttraumatiskt stressyndrom
- Hos majoriteten av offer i traumatiska situationer förbättras de psykiska prognosen mest genom psykosocialt stöd och anknytande tjänster som ordnas effektivt redan från första början «Psykososiaalinen tuki ja palvelut suuronnettomuude...»41, «Casten M, Ekman S, Ruuska R, Silfast T, (toim.). ...»81, «Multidisciplinary Guideline. Early psychosocial in...»82.
- En kortvarig kognitiv beteendeterapi som innefattar exponering kan minska incidensen för posttraumatiskt stressyndrom «Altistusta sisältävä lyhyt kognitiivinen käyttäytymisterapia saattaa vähentää traumaperäistä akuuttia oireilua.»C.
- Traumacentrerad kognitiv beteendeterapi, kognitiv terapi samt EMDR-terapi minskar symtomen av posttraumatiskt stressyndrom redan i ett tidigt skede «ISTSS PTSD prevention and treatment guidelines met...»80.
- Psykologisk debriefing förebygger inte posttraumatiskt stressyndrom «Psykologinen jälkipuinti ei ehkäise traumaperäistä stressihäiriötä (PTSD).»A. Med tanke på vården och behandlingen är den också otillräcklig och kan leda till ökade stressymtom «Lewis SJ. Do one-shot preventive interventions for...»83, «Rose S, Bisson J, Churchill R ym. Psychological de...»84, «van Emmerik AA, Kamphuis JH, Hulsbosch AM ym. Sing...»85.
Vård och rehabilitering vid posttraumatiskt stressyndrom
Allmänna principer och nivåstrukturerad vård
- Noggrann diagnostik och samtidig undersökning och behandling av eventuella fysiska skador samt information till den undersökta personen om fynden utgör redan i sig även en vårdintervention som ger psykosocialt stöd «World Health Organization. Guidelines for the mana...»86.
- Man bör reservera tillräckligt med tid för de inledande utredningarna, för att man ska kunna gå igenom den traumatiska upplevelsen tillsammans med personen i lugn och ro. Om det är svårt eller omöjligt för patienten att diskutera detaljer i den traumatiska upplevelsen under det första besöket ska man acceptera detta.
- I den inledande behandlingen är det primära aktiv monitorering i en förtroendefull
vårdrelation «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Amos T, Stein DJ, Ipser JC. Pharmacological interv...»77, «Henriksson M, Lönnqvist J. Psyykkiset kriisit, sop...»87.
- Verksamhet för kamratstöd kan också användas
- Lindriga och störningar som har varat i 1–2 månader kan behandlas till exempel
inom primärvården, studerandehälsovården, företagshälsovården eller en enhet som ansvarar
för behandlingen av de somatiska skadorna med stöd av psykiatriska konsultationer
och aktiv uppföljning av återhämtningen «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Henriksson M, Lönnqvist J. Psyykkiset kriisit, sop...»87, «STM Kiireettömän hoidon perusteet 16.5.2019. Saata...»88, «»2(kräver åtkomsträtt), «Hoeft TJ, Stephens KA, Vannoy SD ym. Interventions...»89, «Meredith LS, Eisenman DP, Han B ym. Impact of Coll...»90.Om funktionsförmågan försämras avsevärt, symtomen blir långdragna eller om terapisvaret
är dåligt ska patienterna hänvisas till psykiatrisk konsultation eller psykiatrisk
specialiserad sjukvård. Sällsynta men eventuella självdestruktiva symtom samtidigt
som posttraumatiska symtom bedöms som brådskande i enlighet med vårdrekommendationerna
gällande dem (se God medicinsk praxis-rekommendationen Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa
yrittäneen hoito «Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito»4 (på finska), «Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito...»133; Förebyggande av självmord och vård av patient som försökt begå självmord «Förebyggande av självmord och vård av patient som försökt begå självmord»5 (på svenska)), och även symtom som verkar psykotiska kräver en brådskande psykiatrisk
bedömning av vårdbehovet.
- Specialgrupper ska beaktas, såsom barn och personer med allvarliga fysiska eller psykiska
sjukdomar redan innan den traumatiska händelsen.
- Den inledande behandlingen av ett psykiskt trauma innefattar också ändamålsenlig somatisk behandling och säkerställande av att offret i mån av möjlighet befinner sig i en bekant och trygg miljö, att de fysiska behoven tillgodoses och att offret har möjlighet att hålla kontakt med sina närstående.
- Nyheter om olyckshändelsen kan upplevas som belastande «Pfefferbaum B, Nitiéma P, Newman E. Is Viewing Mas...»91, «Haravuori H, Suomalainen L, Berg N ym. Effects of ...»92. Föräldrarna bör övervaka barnens medieanvändning.
- Behandlingen kan stödas med smarttelefon- och nätbaserade interventioner särskilt vid lindriga symtom «Wickersham A, Petrides PM, Williamson V ym. Effica...»93.
- Specialgrupper ska beaktas, såsom barn och personer med allvarliga fysiska eller psykiska
sjukdomar redan innan den traumatiska händelsen.
- Aktiv uppföljning och samtalsmöjligheter ska ordnas (t.ex. tillsammans med personal på hälsovårdscentralen, studerandehälsovården eller företagshälsovården, personal inom social- och krisjouren eller krisgruppen). Det här är betydelsefullt som behandlingsintervention för patienter med lindriga symtom, dessutom även för upptäckt av sådana patienter som håller på att utveckla posttraumatiskt stressyndrom.
- På Valviras webbplats finns information om anmälningsskyldigheter och -rättigheter «https://www.valvira.fi/terveydenhuolto/hyva-ammatinharjoittaminen/terveydenhuollon-ammattihenkilon-ilmoitusvelvollisuuksia»7.
- Vården och behandlingen genomförs vanligen inom öppenvården. Komorbiditet, betydlig försämring i funktionsförmågan eller särskilt svåra symtom, såsom dissociativa eller psykotiska symtom, kräver ibland att undersökningarna och påbörjandet av behandlingen sker på sjukhus.
- Om patienten samtidigt har andra psykiska störningar, såsom depression eller drogberoende, ska detta beaktas. Om patienten redan innan den traumatiska händelsen har haft någon annan psykisk störning, ska denna vid behov behandlas först i enlighet med vårdrekommendationen för den ifrågavarande störningen, innan psykoterapi inriktad särskilt på posttraumatiskt stressyndrom inleds.
- Psykoterapier och läkemedelsbehandling kompletterar varandra hos vuxna. Behandlingsformen
– psykoterapi eller läkemedelsbehandling eller en kombination av dessa –
ska väljas individuellt och på så sätt att symtomens svårighetsgrad och varaktighet,
samt hos vuxna patienter patientens önskemål, beaktas.
- En kombination av psykologiska interventioner och läkemedelsbehandling kan vara effektiv vid långvarig behandling av posttraumatiskt stressyndrom «Psykologisten interventioiden ja lääkehoidon yhdistäminen saattaa olla tehokasta traumaperäisen stressihäiriön pidempiaikaisessa hoidossa.»C.
- Att patienten deltar i valet av behandlingsform är också kostnadseffektivt «Quang A ym. Cost-Effectiveness of Prolonged Exposu...»94.
Psykoterapi
- Posttraumatiskt stressyndrom kan behandlas med hjälp av flera olika psykoterapiformer «Bisson JI, Roberts NP, Andrew M ym. Psychological ...»95, «Salcioglu E, Basoglu M. Treatment of Posttraumatic...»96, «Clinical Practice Guideline for the Treatment of P...»97. Se tabell «Psykoterapeutiska och kompletterande behandlingsformer vid posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna....»2.
- Traumacentrerade psykoterapiformer är betydligt effektivare än former som inte är traumacentrerade «Bisson JI, Roberts NP, Andrew M ym. Psychological ...»95. Långtidseffekten av traumacentrerade psykoterapier kan konstateras även vid observationsperioder över 6 månader, till skillnad från andra terapier «Kline AC, Cooper AA, Rytwinksi NK ym. Long-term ef...»98.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT), som innefattar en exponeringsdel (t.ex. långvarig exponeringsterapi och kognitiv processeringsterapi), minskar symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom, och ökar betydligt sannolikheten för att diagnosen posttraumatiskt stressyndrom ger vika «Kognitiivinen käyttäytymisterapia (KKT), joka sisältää altistusosuuden (kuten pitkittynyt altistusterapia ja kognitiivinen prosessointiterapia), vähentää traumaperäisen stressihäiriön oireita ja lisää paranemisen todennäköisyyttä.»A. Traumacentrerad KBT kan också genomföras i grupp «Ryhmämuotoinen kognitiivinen käyttäytymisterapia (KBT) saattaa vähentää traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireita tehokkaammin kuin odotuslistalla olo osana hoidon kokonaisuutta.»C eller koncentrerat inom en vecka «Ehlers A, Hackmann A, Grey N ym. A randomized cont...»99.
- Kognitiva beteendeterapier utan exponeringsdel, andra kognitiva terapier (t.ex. kognitiv
omstrukturering) och EMDR (ögonrörelseterapi, eye movement desensitization and reprocessing),
samt narrativ exponeringsterapi (narrative exposure therapy, NET) är sannolikt också
effektiva behandlingsformer vid posttraumatiskt stressyndrom «Kognitiiviset käyttäytymisterapiat ilman altistusosuutta, muut kognitiiviset terapiat (kuten kognitiivinen uudelleen strukturointi), EMDR (eye movement desensitization and reprocessing) ja narratiivinen altistusterapia (narrative exposure therapy, NET) ovat ilmeisesti tehokkaita traumaperäisen stressihäiriön psykoterapeuttisia hoitomuotoja hoitamattomuuteen verrattuna.»B, «Lyhytkestoisen psykoterapiatekniikan muoto Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)»16.
- EMDR kan också genomföras i gruppform «EMDR (eye movement desensitization and reprocessing) ryhmämuotoisena saattaa vähentää traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireita.»C.
- EMDR har anpassats för behandling av traumasymtom hos psykotiska patienter «Van der Berg DPG ym. Prolonged Exposure vs EyeMove...»100. Sammanställning av EMDR-undersökningar från en längre tidsperiod «de Jongh A, Amann BL Hoffman A ym. The Status of E...»101.
- Andra effektiva interventioner är
- exponerande skrivterapi, som innefattar respons av en utbildad person inom hälso- och sjukvården ansikte mot ansikte eller via internet «Altistava kirjoitusterapia, johon sisältyy menetelmään koulutetun terveydenhoidon ammattilaisen palaute kasvotusten tai internetin välityksellä, on ilmeisesti tehokas traumaperäisen stressihäiriön hoitomuoto.»B
- traumacentrerad kognitiv beteendeterapi där terapeuten ger handledning via internet «Internetin kautta toteutettu terapeutin ohjaama traumafokusoitu kognitiivinen käyttäytymisterapia (I-CBT) saattaa vähentää traumaperäisen stressihäiriön oireita enemmän kuin odotuslistalla oleminen.»C
- samt terapi med fokus på stöd i aktuella problem (t.ex. present-centered therapy) «Aikarajoitettu terapia, jossa keskitytään ajankohtaisiin ongelmiin (esim. present-centered therapy), on ilmeisesti tehokas traumaperäisen stressihäiriön psykoterapeuttinen hoitomuoto.»B.
- Kortvarig eklektisk psykoterapi (brief eclectic psychotherapy), kan också vara en effektiv behandlingsform vid posttraumatiskt stressyndrom, men tillförlitlig forskningsdata i ämnet saknas «Lyhytkestoinen eklektinen psykoterapia (brief eclectic psychotherapy) saattaa olla tehokas traumaperäisen stressihäiriön hoitomuoto, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Psykoterapi kan genomföras förutom i individuell- och gruppform även som par- eller familjeterapi «Monson CM, Fredman SJ, Macdonald A ym. Effect of c...»102, «Mahoney A, Karatzias T, Hutton P. A systematic rev...»103, «Suomi A, Evans L, Rodgers B ym. Couple and family ...»104 eller oftare under 1–2 veckor «Sciarrino NA, Warnecke AJ, Teng EJ. A Systematic R...»105.
- Det finns ännu väldigt lite forskningsdata från långtidsstudier av behandling av PTSD som genomförts via internet eller smarttelefon, men enligt korttidsstudier har man särskilt med terapeutstöd via nätbaserade psykoterapeutiska interventioner kunnat lindra symtom «Wickersham A, Petrides PM, Williamson V ym. Effica...»93, «Gaebel W, Großimlinghaus I, Mucic D ym. EPA guidan...»106. Tillämpningarna kan komplettera andra behandlingar, men dataskyddsfrågorna i anslutning till dessa ska säkerställas separat «Sander LB, Schorndanner J, Terhorst Y ym. 'Help fo...»107.
- Det finns väldigt lite forskningsdata från randomiserade kontrollerade studier om psykodynamisk psykoterapi, stödjande rådgivning och hypnosbehandling «Bisson JI, Ehlers A, Matthews R ym. Psychological ...»108, «Paintain E, Cassidy S. First-line therapy for post...»109.
- I Finland används termen traumaterapi som ett överordnat begrepp, och det omfattar olika psykoterapimetoder för vilka den vetenskapliga informationen varierar.
- För mycket svåra mardrömmar i samband med PTSD kan man överväga imagery rehearsal therapy (IRT) som en del i den psykoterapeutiska behandlingen «Gieselmann A, Ait Aoudia M, Carr M ym. Aetiology a...»110, «Miller KE, Brownlow JA, Gehrman PR. Sleep in PTSD:...»111, «Imagery rehearsal therapy (IRT) lievittänee kohtalaisessa määrin aikuisten traumaperäiseen stressihäiriöön liittyviä painajaisia.»C.
- Även ImRs-tillämpningar för kognitiv kortpsykoterapi kan lindra symtomen på posttraumatiskt stressyndrom «Imagery rescripting (ImRs) lievittänee aikuisten traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireita.»C.
- Den övriga behandlingen kan kompletteras med motionsträning «Liikuntaharjoittelu saattaa lievittää traumaperäisen stressihäiriön oireita, erityisesti ylivireyttä.»C, mindfulness-meditation «Mindfulness-meditaatio (MBSR) ilmeisesti lievittää jonkin verran traumaperäisen stressihäiriön oireita osana hoidon kokonaisuutta.»B och yoga «Jooga saattaa olla hyödyllistä traumaperäisen stressihäiriön oireiden lievittämisessä, mutta tutkimusnäyttö on vähäistä.»D.
- Det finns inga högklassiga studier om psykofysisk fysioterapi för behandling av posttraumatiskt stressyndrom «Blaauwendraat C Pt MSc, Levy Berg A Pt PhD, Gyllen...»112. Den används empiriskt på multiprofessionella specialenheter inom den psykiatriska specialiserade sjukvården som en del i behandlingshelheten för patienter med mycket svåra symtom.
Läkemedelsbehandling
- Målet med läkemedelsbehandling är att lindra symtomen och förbättra funktionsförmågan så att patienten kan återgå till sitt normala liv.
- Hos vuxna ska läkemedelsbehandling övervägas om patienten inte är motiverad till psykoterapi eller terapisvaret från denna är bristfälligt.
- Vid valet av läkemedelsbehandling ska man beakta andra samtidiga somatiska och psykiska sjukdomar och den behandling som dessa kräver.
- En kombination av psykologiska interventioner och läkemedelsbehandling kan vara effektiv vid långvarig behandling av posttraumatiskt stressyndrom «Psykologisten interventioiden ja lääkehoidon yhdistäminen saattaa olla tehokasta traumaperäisen stressihäiriön pidempiaikaisessa hoidossa.»C.
Antidepressiva läkemedel
- Med SSRI-läkemedlen sertralin, fluoxetin och paroxetin kan man kortvarigt lindra symtom
av posttraumatiskt stressyndrom «SSRI-lääkkeistä sertraliinilla, paroksetiinilla ja fluoksetiinilla voidaan lievittää traumaperäisen stressihäiriön oireita lyhytaikaisesti.»A. Som första linjens läkemedelsbehandling vid posttraumatiskt stressyndrom rekommenderas
antidepressiva läkemedel «Hoffman V, Middleton JC, Feltner C, ym. Psychologi...»113.
- Behandlingen med antidepressiva läkemedel inleds med en låg dos som trappas upp stegvis «National Institute for Health and Care Excellence....»55.
- För observation av nyttan och eventuella biverkningar av de antidepressiva läkemedlen kan man följa principerna för uppföljning av läkemedelsbehandling vid ångestsyndrom och depression. För mer information se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»114; Depression «Depression»7 (på svenska) och Ahdistuneisuushäiriöt «Ahdistuneisuushäiriöt»8 (på finska), «Ahdistuneisuushäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suom...»115; Ångestsyndrom «Ångestsyndrom»9.
- Mirtazapin kan vara till nytta vid behandling av posttraumatiskt stressyndrom «Mirtatsapiinilääkitys saattaa lievittää traumaperäisen stressihäiriön oireita lyhytaikaisessa hoidossa.»C, och läkemedlet lämpar sig tack vare sin tröttande effekt även till patienter som lider av sömnstörningar.
- Även SNRI-läkemedlet venlafaxin kan lindra symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom «Venlafaksiini saattaa lievittää traumaperäisen stressihäiriön oireita.»C.
- Amitriptylin, som är ett tricykliskt antidepressivt läkemedel, har undersökts i en
randomiserad placebokontrollerad studie «Zhang W, Davidson JR. Post-traumatic stress disord...»116, «Davidson J, Kudler H, Smith R ym. Treatment of pos...»117 och jämförts med fluoxetin «Cavaljuga S, Licanin I, Mulabegovic N ym. Therapeu...»118.
- Det kan användas som alternativ till patienter för vilka SSRI-läkemedel inte är lämpliga, men då ska man vara ytterst försiktig vid ökning av dosen och uppföljningen av biverkningar. Man kan även överväga mätningar av läkemedelskoncentrationer vid användning av högre doser.
- Patienten ska fortsätta behandlingen med antidepressiva läkemedel 6–12 månader efter det att terapisvar har uppnåtts «Batelaan NM, Bosman RC, Muntingh A ym. Risk of rel...»119, och behandlingen ska avslutas genom stegvis dosminskning på samma sätt som vid behandling av ångestsyndrom och depression. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Ahdistuneisuushäiriöt «Ahdistuneisuushäiriöt»8 (på finska), «Ahdistuneisuushäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suom...»115; Ångestsyndrom «Ångestsyndrom»9 (på svenska) och Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»114; Depression «Depression»7 (på svenska).
- Det är viktigt att stödja genomförandet av läkemedelsbehandlingen genom att ställa
frågor om den «Salas J, Scherrer JF, Tuerk P ym. Large posttrauma...»120.
- Utöver frågor om den upplevda nyttan av de antidepressiva läkemedlen ska man också ställa frågor om biverkningar och vid behov justera dosen eller byta preparat. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»114; Depression «Depression»7 (på svenska).
- Typiska biverkningar av SSRI-läkemedel och venlafaxin är bland annat illamående, tarmsymtom och störningar i den sexuella förmågan. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»114; Depression «Depression»7 (på svenska). Läs mer om allvarliga biverkningar, såsom självskadetankar hos unga personer «Masennuslääkkeiden käyttöön liittyvä itsetuhoisuuden riski nuorilla»17.
- Bupropion «Becker ME, Hertzberg MA, Moore SD ym. A placebo-co...»121 hade ingen effekt som tilläggsbehandling vid posttraumatiskt stressyndrom.
Bensodiazepiner och andra anxiolytika
- Utifrån knapphändig forskningsdata är bensodiazepiner inte till nytta vid behandling
av posttraumatiskt stressyndrom «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Davidson JR. Use of benzodiazepines in social anxi...»76.
- I vissa situationer kan de dock för en kort tid lindra fobier och ångest.
- Vid långvarig användning finns det en betydande risk för läkemedelsberoende. Principerna i Avstå klokt-rekommendationen (nedan) för ångestsyndrom lämpar sig också för posttraumatiska psykiska symtom.
- Det är motiverat att undvika daglig användning av bensodiazepiner, och för att minimera risken för beroende begränsa användningen i början av behandlingen av ångestsyndrom till endast svårare situationer och för en kort tid Se Avstå klokt-rekommendationen «Bentsodiatsepiinilääkehoidon aloitus ahdistuneisuushäiriöihin»15.
- För mer information om behandlingspraxis vid användning av bensodiazepiner, se tilläggsmaterialet i God medicinsk praxis-rekommendationen Ahdistuneisuushäiriöt «Bentsodiatsepiinien käyttöön liittyvät hoitokäytännöt»18.
- Vid behandling av behandlingsresistent PTSD kan pregabalin vid sidan av annan läkemedelsbehandling lindra symtomen något «Hoitoresistentin PTSD:n hoidossa pregabaliini muun lääkityksen lisänä saattaa hieman lievittää oireita.»C.
- I en undersökning höjdes dosen stegvis till nivån 300 mg/dygn.
- Missbruk, användning i berusningssyfte och beroende av pregabalin har rapporterats. Försiktighet ska iakttas gällande sådana patienter i vars anamnes avsiktligt drogmissbruk omnämns. Hos dessa patienter ska missbruk av pregabalin, drogbruk och beroendesymtom följas upp, eftersom toleransutveckling, ökande doser och läkemedelsbeteende har rapporterats. För mer information se God medicinsk praxis-rekommendationen Ahdistuneisuushäiriöt «Ahdistuneisuushäiriöt»8 (på finska), «Ahdistuneisuushäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suom...»115; Ångestsyndrom «Ångestsyndrom»9.
- Sömnlöshet hos patienter som lider av posttraumatiskt stressyndrom ska i första hand
behandlas enligt allmän vårdpraxis vid sömnlöshet. För mer information se God medicinsk
praxis-rekommendationen Unettomuus «Unettomuus»2 (på finska), «Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lää...»122; Sömnlöshet «Sömnlöshet»3.
- Prazosin kan lindra symtom relaterade till PTSD, särskilt återkommande mardrömmar, men forskningsdata i ämnet är motstridiga «Pratsosiini saattaa lievittää PTSD:hen liittyviä oireita, erityisesti toistuvia painajaisia, mutta tutkimusnäyttö on ristiriitaista.»C.
- I jämförelser av hydroxizin och prazosin lindrar båda sömnstörningar och mardrömmar hos patienter med PTSD «Ahmadpanah M, Sabzeiee P, Hosseini SM ym. Comparin...»123.
- Det finns inte tillräckliga forskningsdata om effekten av baklofen som kortvarigt tilläggsläkemedel mot PTSD-symtom «Baklofeenin tehosta PTSD-oireisiin lyhytaikaisena lisälääkityksenä ei ole riittävää näyttöä.»D.
Antipsykotiska läkemedel
- Risperidon lindrar sannolikt symtomen vid behandlingsresistent PTSD «Risperidoni lievittänee hoitoresistentin PTSD:hen liittyviä oireita.»C.
- I en undersökning där deltagarna i huvudsak var män användes dosen 1–4 mg/dygn vid efterbehandling av krigstrauma «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Krystal JH, Rosenheck RA, Cramer JA ym. Adjunctive...»124, «VA/DoD Clinical Practice Guidelines. Management of...»125.
- Aripiprazol kan lindra symtomen vid PTSD, men det finns ännu otillräckliga forskningsdata i ämnet «Aripipratsoli saattaa lievittää PTSD-oireita, mutta tutkimusnäyttöä on vielä riittämättömästi.»D.
- Quetiapin kan lindra symtom relaterade till PTSD «Ketiapiini saattaa lievittää PTSD:hen liittyviä oireita.»C.
- Den genomsnittliga dosen har härvid varit 250 mg/dygn.
- Quetiapin kan lindra symtom relaterade till kronisk PTSD «Olantsapiini saattaa lievittää krooniseen PTSD:hen liittyviä oireita.»C. Med titrerade doser på högst 15 mg/dygn förekom som biverkning viktökning på över 5 kg och trötthet
- Tilläggsbehandling med ziprasidon verkar inte ha en lindrande effekt på symtomen vid behandlingsresistent PTSD «Tsiprasidoni lisälääkehoitona ei liene tehokas hoitoresistentin PTSD:n oireiden vähenemisessä.»C.
- Konsultation av en specialistläkare är motiverad vid överväganden gällande antipsykotiska läkemedel. Antipsykotiska läkemedel har använts som både monoterapi och tilläggsbehandling i vården av patienter med behandlingsresistent PTSD. I vissa undersökningar har även icke-psykotiska patienter deltagit «VA/DoD Clinical Practice Guidelines. Management of...»125.
- Läkemedelsbehandlingens längd bedöms individuellt. På grund av otillräckliga forskningsdata rekommenderas inte antipsykotiska läkemedel som första linjens preparat. Uppföljning av behandling med antipsykotiska läkemedel kan genomföras enligt God medicinsk praxis-rekommendationen Skitsofrenia «Skitsofrenia»10 (på finska), «Skitsofrenia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»126; Schizofreni «Schizofreni»11 (på svenska).
Stämningsstabiliserande läkemedel
- Topiramat kan lindra symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom i viss mån, men forskningsdata
i ämnet är motstridiga «Topiramaatista saattaa olla hieman hyötyä traumaperäisen stressihäiriön oireiden lievityksessä, mutta tutkimusnäyttö on ristiriitaista.»D
- I dessa undersökningar varierade dosen från en inledningsdos på 25–50 mg/dygn till en underhållsdos på 200–500 mg/dygn.
- Dessutom kan man överväga användning av lamotrigin «Hertzberg MA, Butterfield MI, Feldman ME ym. A pre...»127. Däremot rekommenderas inte tiagabine och valproat «VA/DoD Clinical Practice Guidelines. Management of...»125.
- I fråga om valproat ska man också komma ihåg anvisningarna för användning av valproat för att undvika exponering under graviditet «https://www.fimea.fi/-/uusia-ohjeita-valproaatin-kayttoon-raskaudenaikaisen-altistuksen-valttamiseksi»8.
- På grund av otillräckliga forskningsdata om antipsykotiska läkemedel och eventuella
biverkningar rekommenderas dock inte stämningsstabiliserande läkemedel som första
linjens preparat.
- Konsultation av en specialistläkare är motiverad vid överväganden gällande stämningsstabiliserande läkemedel.
Andra behandlingsformer
Neuromodulationsbehandling
- Transkranial magnetstimulation (TMS) lindrar sannolikt symtom vid PTSD åtminstone på kort sikt «TMS lievittänee ainakin lyhytaikaisesti PTSD:n oireita.»C.
- Det finns tillsvidare otillräckliga forskningsdata om andra neuromodulationsbehandlingar, såsom ECT och tDCS «Youssef NA, McCall WV, Andrade C. The role of ECT ...»128, «D'Urso G, Mantovani A, Patti S ym. Transcranial Di...»129.
Behandlingsresistent posttraumatiskt stressyndrom
- Det finns ingen enhetligt vedertagen definition för behandlingsresistent posttraumatiskt
stressyndrom, och definitionerna varierar i olika behandlingsstudier från ett misslyckat
behandlingsförsök (med effektiv psykoterapi eller läkemedelsbehandling med tillräckliga
doser och under tillräckligt lång tid) «Koek RJ, Schwartz HN, Scully S ym. Treatment-refra...»130.
- Vid långvariga symtom bör man separat observera eventuell förekomst av självdestruktivitet och psykotiska symtom «Compean E, Hamner M. Posttraumatic stress disorder...»131. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito «Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito»4 (på finska), «Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito...»133; Förebyggande av självmord och vård av patient som försökt begå självmord «Förebyggande av självmord och vård av patient som försökt begå självmord»5 (på svenska).
- Ibland uppsöker patienten vård med lång fördröjning, vilket dock utan ändamålsenlig vård och behandling inte tyder på behandlingsresistens.
- De evidensbaserade alternativen för effektivisering av vården och behandlingen är begränsade.
- Vid långvariga symtom som har reagerat dåligt på traumacentrerad psykoterapi och behandling
med antidepressiva läkemedel i tre månader kan man överväga behandling med antipsykotiska
läkemedel, vissa stämningsstabiliserande läkemedel eller neuromodulationsbehandlingar
i kombination med psykoterapeutiska behandlingsformer «Twomey CD, Baldwin DS, Hopfe M ym. A systematic re...»132.
- Interventioner och centrala antipsykotiska läkemedel behandlas noggrannare ovan och experimentella behandlingsformer separat i avsnittet Experimentella behandlingsformer på grund av att de inte är vedertagna metoder för behandling av behandlingsresistens posttraumatiskt stressyndrom.
Experimentella behandlingsformer
- Experimentella läkemedelsfria interventioner som undersöks för behandling av posttraumatiskt
stressyndrom är bland annat akupunktur, emotional freedom technique (EFT), behavioral
activation-kortpsykoterapi, interpersonell psykoterapi (IPT), neurofeedback, somatic
experiencing och virtuell exponeringsterapi (VRET) «Panisch LS, Hai AH. The Effectiveness of Using Neu...»134, «Brom D, Stokar Y, Lawi C ym. Somatic Experiencing ...»135, «Sebastian B, Nelms J. The Effectiveness of Emotion...»136, «Wagner AW, Jakupcak M, Kowalski HM ym. Behavioral ...»137, «Engel CC, Cordova EH, Benedek DM ym. Randomized ef...»138, «Althobaiti S, Kazantzis N, Ofori-Asenso R ym. Effi...»139, «Church D, Kip K, Stapleton P. Corrigendum Supports...»140, «Church D, Stapleton P, Yang A ym. Is Tapping on Ac...»141, «Duberstein PR, Ward EA, Chaudron LH ym. Effectiven...»142, «Eshuis LV, van Gelderen MJ, van Zuiden M ym. Effic...»143, «Etherton JL, Farley R. Behavioral activation for P...»144, «Knaust T, Felnhofer A, Kothgassner OD ym. Virtual ...»145, «Kothgassner OD, Goreis A, Kafka JX ym. Virtual rea...»146, «Kuhfuß M, Maldei T, Hetmanek A ym. Somatic experie...»147, «Micoulaud-Franchi JA, Jeunet C, Pelissolo A ym. EE...»148, «Spielmans GI, Rosen GM, Spence-Sing T. Tapping Awa...»149, «Talbott JA. The Conclusion of the Tapping Debate. ...»150, «Beidel DC, Frueh BC, Neer SM ym. Trauma management...»151, «van Deursen R, Jones K, Kitchiner N ym. The psycho...»152.
- En liten undersökning om musikterapi i gruppform har gjorts «Carr C, d'Ardenne P, Sloboda A ym. Group music the...»153.
- Andra experimentella behandlingar som är föremål för undersökningar är MDMA och D-Cycloserine
i kombination med psykoterapi och ketamin som enda behandling eller i kombination
med annan behandling, till exempel psykoterapi «Thal SB, Lommen MJJ. Current Perspective on MDMA-A...»154, «Mithoefer MC, Mithoefer AT, Feduccia AA ym. 3,4-me...»155, «Liriano F, Hatten C, Schwartz TL. Ketamine as trea...»156, «Abdallah CG, Roache JD, Averill LA ym. Repeated ke...»157, «Ori R, Amos T, Bergman H ym. Augmentation of cogni...»158, «Mataix-Cols D, Fernández de la Cruz L, Monzani B y...»159.
- Nyttan av cannabinoider har inte påvisats, men även de undersöks fortsättningsvis «Black N, Stockings E, Campbell G ym. Cannabinoids ...»165.
- Det krävs mer undersökning av dessa, innan rekommendationer om dem kan ges.
Behandling av posttraumatiskt stressyndrom i olika livsskeden och speciella situationer
Barn och unga
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan diagnostiseras hos barn och unga i alla åldrar,
då symtombilden innefattar flashback, undvikande eller apatiamt förhöjt aktivitetstillstånd,
som även innefattar sömnstörningar «Aronen E, Suomalainen L. Traumaperäiset stressihäi...»166.
- Hos unga är symtombilden i huvudsak av samma typ som hos vuxna, men allmänsymtomen kan innefatta impulsivt riskbeteende.
- Det är svårare att tolka symtombilden hos små barn och till exempel DSM-5 innehåller separata kriterier som ska beaktas enligt utvecklingsnivån hos barn i 6-års åldern och yngre. De diagnostiska kriterierna innefattar att det i leken kan förekomma upprepanden av den traumatiska händelsen.
- Ospecifika posttraumatiska symtom kan vara bland annat gråtmildhet, rädslor, beteendeproblem, rastlöshet och koncentrationssvårigheter, svårigheter att reglera känslorna, förlust av nya färdigheter, regression och separationsångest.
- Svåra och återkommande tidiga traumahändelser kan påverka barnets utveckling i omfattande grad, och symtombilden vid ett posttraumatiskt syndrom i en sådan situation är mer mångfasetterad och försämringen i funktionsförmågan långvarigare.
- Man bör erbjuda barnen och de unga samt föräldrarna empatiskt och praktiskt stöd samt information om potentiella psykiska följder av traumatiska händelser och å andra sidan goda återhämtningsmöjligheter. Barnens och de ungas utvecklingsnivå ska beaktas i det psykosociala stöd som ges.
- Det rekommenderas att en noggrann individuell bedömning av barnet eller den unga görs
i samarbete med föräldrarna för uppföljning av återhämtningen och upptäckt av eventuell
utveckling av PTSD-symtom. Man ska också göra intervjuer med barnet enligt dess utvecklingsnivå
«National Institute for Health and Care Excellence....»55. Bedömningen och uppföljningen genomförs i första hand på basnivån, och den ska helst
ordnas av en yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som är bekant för
barnet eller den unga, eller som en del av det stöd som social- och krisjouren eller
en lokal krisgrupp erbjuder familjen.
- Det lönar sig att upprepa bedömningen för dem som har symtom i det akuta skedet, så att man beaktar prognosen för återhämtning, som i allmänhet är god (s.k. active monitoring) «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «March S, Kenardy JA, Cobham VE ym. Feasibility of ...»167.
- Till exempel efter en storolycka kan man överväga screening för PTSD-symtom vid cirka en månad även hos barn och unga som en del i mer omfattande psykosocialt stöd och tjänster eller eftervård «National Institute for Health and Care Excellence....»55. Se avsnittet Screening av posttraumatiskt stressyndrom hos personer som upplevt exceptionella svåra händelser.
- I Finland finns det inte tillgång till validerade screeningmätare för barn och unga som är översatta till finska «Strand VC, Sarmiento TL, Pasquale LE. Assessment a...»168, «Denton R, Frogley C, Jackson S ym. The assessment ...»169, «Eklund K, Rossen E, Koriakin T ym. A systematic re...»170. Till exempel CRIES-mätaren har använts i undersökningar och för screening «Lasten traumaperäisiä oireita seulova ja kartoittava lomake CRIES»11. I klinisk praxis har man använt sig av blanketter för symtomkartläggning avsedda för vuxna (t.ex. PCL-5, IES-R).
- Det finns endast preliminära forskningsdata om effektiva interventioner avsedda för
förebyggande av PTSD-symtom hos barn och unga.
- Tidig intervention med fyra träffar anpassade enligt barnets ålder för barnet och dess familj kan förebygga PTSD-symtom hos barn och unga «Lapseen ja perheeseen kohdistuva ja ikäspesifi varhainen interventio saattaa estää traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireita lapsilla ja nuorilla.»C, «ISTSS PTSD prevention and treatment guidelines met...»80.
- Digitaliserade psykoedukativa egenvårdsmetoder som innehåller färdighetsutvecklande element kan förebygga PTSD-symtom hos barn och vuxna «Digitalisoidut omahoitomenetelmät saattavat estää traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireita lapsilla ja nuorilla.»C, «ISTSS PTSD prevention and treatment guidelines met...»80, men de verkar vara till större nytta för dem som har posttraumatiska symtom.
- Det rekommenderas inte att man efter en traumatisk händelse ordnar ett debriefingmöte för barn och unga, eftersom det är uppenbart att detta inte förebygger PTSD-symtom «Välittömästi trauman jälkeen tapahtuva yhden istunnon jälkipuinti (debriefing) ei ilmeisesti ehkäise traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireita lapsilla ja nuorilla. Myöskään varhaiset ja lyhytkestoiset (1–2 kerran) psykologiset interventiot eivät ilmeisesti ehkäise PTSD-oireita lapsilla ja nuorilla.»B.
- Andra tidiga och kortvariga psykologiska interventioner (1–2 gånger) verkar inte heller ha en förebyggande effekt på PTSD-symtom «Välittömästi trauman jälkeen tapahtuva yhden istunnon jälkipuinti (debriefing) ei ilmeisesti ehkäise traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireita lapsilla ja nuorilla. Myöskään varhaiset ja lyhytkestoiset (1–2 kerran) psykologiset interventiot eivät ilmeisesti ehkäise PTSD-oireita lapsilla ja nuorilla.»B.
- Även om det finns lite forskningsdata, är rekommendationen enligt internationella
behandlingsrekommendationer att man för barn och unga med betydande PTSD-symtom (eller
symtom som uppfyller kriterierna för akut stressyndrom enligt DSM-5) ska överväga
traumacentrerad kognitiv beteendeterapi (KBT) inom en månad efter den traumatiska
upplevelsen «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «ISTSS PTSD prevention and treatment guidelines met...»80.
- Om det är frågan om en traumatisk händelse som har upplevts av en större grupp, kan man överväga traumacentrerad KBT i gruppform som genomförs till exempel i skolmiljön «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «ISTSS PTSD prevention and treatment guidelines met...»80, «Rolfsnes ES, Idsoe T. School-based intervention pr...»171, «Santiago CD, Raviv T, Ros AM ym. Implementing the ...»172.
- Traumacentrerade psykoterapier är de primära behandlingsformerna vid vård av barn
och unga i åldern 7–18 år som har ett diagnostiserat posttraumatiskt stressyndrom.
- Psykoterapi och annan psykosocial behandling ska planeras med hänsyn till åldern, utvecklingsnivån, faktorer relaterade till traumat, komorbiditet, deltagande och engagemang av föräldrar och övrigt stödnätverk samt den helhetsmässiga livssituationen.
- Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT, manualiserad «Cohen, JA, Mannarino AP, Deblinger E. Treating tra...»173) är en effektiv behandlingsform vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga
i åldern 7–18 år «Traumafokusoitu kognitiivinen käyttäytymisterapia (TF-KKT) on tehokas 7–18-vuotiaiden lasten ja nuorten traumaperäisen stressihäiriön hoitomuoto.»A.
- Dess effekt varar i minst ett års tid vid behandling av posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga i åldern 7–18 år «Traumafokusoidun kognitiivisen käyttäytymisterapian (TF-KKT) teho 7–18-vuotiaiden lasten ja nuorten traumaperäisen stressihäiriön hoidossa ilmeisesti säilyy vähintään 1 vuoden ajan.»B.
- Trots att det behövs mer forskningsdata om traumaexponering, befolkningsgrupper och vård- och behandlingskontexter, verkar TF-KBT preliminärt vara en effektiv behandling även vid komplex traumatisering (komplex PTSD) i denna åldersgrupp «Sachser C, Keller F, Goldbeck L. Complex PTSD as p...»174, «de Arellano MA, Lyman DR, Jobe-Shields L ym. Traum...»175, «Cohen JA, Mannarino AP, Kinnish K. Trauma-Focused ...»176.
- Det finns dessutom mer omfattande forskningsdata om effekten av olika traumacentrerade
kognitiva beteendeterapier (KBT) vid behandling och lindring av PTSD-symtom hos barn
och ungdomar i åldern 7–18 år «Traumakeskeiset kognitiiviset käyttäytymisterapiat (KKT) ovat ilmeisesti tehokkaita 7–18-vuotiaiden lasten ja nuorten traumaperäisen stressihäiriön hoidossa.»B. Dessa behandlingsformer omfattar också narrativ exponeringsterapi (NET, KIDNET)
och metoder som används i skolkontext (t.ex. CBITS), både individuellt och i grupp
«Leenarts LE, Diehle J, Doreleijers TA ym. Evidence...»177, «Gillies D, Taylor F, Gray C ym. Psychological ther...»178, «Dorsey S, McLaughlin KA, Kerns SEU ym. Evidence Ba...»179, «Gillies D, Maiocchi L, Bhandari AP ym. Psychologic...»180.
- Traumacentrerad KBT kan inledas för behandling av PTSD som har pågått en månad eller kliniskt sett betydande PTSD-symtom hos barn och unga från 5 års ålder «National Institute for Health and Care Excellence....»55.
- EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing dvs. ögonrörelseterapi) är uppenbarligen
en effektiv behandlingsform vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga i åldern
7–18 år «EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing eli silmänliikkeillä poisherkistäminen ja uudelleen prosessointi) on ilmeisesti tehokas 7–18-vuotiaiden lasten ja nuorten traumaperäisen stressihäiriön hoitomuoto.»B.
- EMDR är efter KBT den mest rekommenderade behandlingsformen vid PTSD och betydande PTSD-symtom hos barn och unga i åldern 7–18 år «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Dorsey S, McLaughlin KA, Kerns SEU ym. Evidence Ba...»179, «Lyhytkestoisen psykoterapiatekniikan muoto Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)»16.
- Barn-föräldrar-psykoterapi (Child-Parent Psychotherapy, CPP) kan minska posttraumatiska symtom hos småbarn som har exponerats för familjevåld och andra belastande livshändelser «Lapsi-vanhempi-psykoterapia (CPP) saattaa vähentää perheväkivallalle ja muille kuormittaville elämäntapahtumille altistuneiden pikkulasten traumaperäisiä oireita.»C.
- Barn med flyktingbakgrund har som förväntat en förhöjd risk för posttraumatiskt stressyndrom
och psykiska störningar «Reavell J, Fazil Q. The epidemiology of PTSD and d...»181.
- Åtgärderna för stöd av den psykiska hälsan och integrationen bör vara övergripande och även omfatta sektorer utanför hälso- och sjukvården «Castaneda AE, Mäki-Opas J, Jokela S, ym. toim. Pak...»182, «Fazel M, Betancourt TS. Preventive mental health i...»183, «Mitra R, Hodes M. Prevention of psychological dist...»184.
- Det rekommenderas att screening för posttraumatiskt stressyndrom ingår som en naturlig del i de övriga hälsoundersökningarna «National Institute for Health and Care Excellence....»55, «Horlings A, Hein I. Psychiatric screening and inte...»185.
- Det finns endast preliminära forskningsdata om psykoterapi vid PTSD hos barn och unga med flyktingbakgrund. KBT-baserade metoder (inklusive narrativ exponeringsterapi) och EMDR verkar lovande i denna grupp «Nocon A, Eberle-Sejari R, Unterhitzenberger J ym. ...»186, «Peltonen K, Kangaslampi S. Treating children and a...»187, «Demazure G, Gaultier S, Pinsault N. Dealing with d...»188, «Molero RJ, Jarero I, Givaudan M. Longitudinal Mult...»189.
- Det finns inte högklassig forskningsdata som skulle stöda läkemedelsbehandling för förebyggande eller behandling av PTSD hos barn och unga «Huemer J, Erhart F, Steiner H. Posttraumatic stres...»190, «Huemer J, Greenberg M, Steiner H. Pharmacological ...»191, «Strawn JR, Keeshin BR, DelBello MP ym. Psychopharm...»192, «Keeshin BR, Strawn JR. Psychological and pharmacol...»193, «Scheeringa MS, Weems CF. Randomized placebo-contro...»194, «Akinsanya A, Marwaha R, Tampi RR. Prazosin in Chil...»195, «Maccani MA, Delahanty DL, Nugent NR ym. Pharmacolo...»196, «Rosenberg L, Rosenberg M, Sharp S ym. Does Acute P...»197.
- Läkemedelsbehandling kan övervägas om syndromet är svårt och den psykoterapeutiska interventionen inte har gett resultat eller om psykoterapi inte är möjligt till exempel på grund av livssituationen eller behandlingskompliansen «Huemer J, Greenberg M, Steiner H. Pharmacological ...»191.
- Principen är att inledningen och övervakningen av läkemedelsbehandlingen ska ledas
av en specialistläkare inom barn- och ungdomspsykiatri eller ske inom barn- och ungdomspsykiatrisk
sjukvård.
- Bland annat psykiatrisk komorbiditet inverkar på valet av läkemedelsbehandling. Om man beslutar att behandla PTSD med läkemedel, är SSRI-läkemedel förstahandsvalet «Huemer J, Greenberg M, Steiner H. Pharmacological ...»191.
- Vid planeringen av läkemedelsbehandlingen bör man beakta God medicinsk-praxisrekommendationerna för Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»114; Depression «Depression»7 (på svenska) och Ahdistuneisuushäiriöt «Ahdistuneisuushäiriöt»8 (på finska), «Ahdistuneisuushäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suom...»115; Ångestsyndrom «Ångestsyndrom»9 (på svenska) samt anvisningarna i föregående tilläggsmaterial «Masennuslääkkeiden käyttöön liittyvä itsetuhoisuuden riski nuorilla»17 om läkemedelsbehandling till minderåriga.
Äldre personer
- Det finns få undersökningar om den allmänna prevalensen för posttraumatiskt stressyndrom hos äldre personer, eftersom de flesta undersökningarna gällande äldre är inriktade på krigsveteraner «Norris FH, Slone LB. Understanding Research on the...»12.
- I tilläggsmaterialet studeras åldrande och traumasymtom «Traumaperäinen stressihäiriö ja iäkkäät»19.
- Eftersom tillräckliga forskningsdata om vården av äldre personer saknas är rekommendationen att man tillämpar principerna i behandlingar för vuxna «Busuttil W. Presentations and management of Post T...»198, «Dinnen S, Simiola V, Cook JM. Post-traumatic stres...»199.
- I samband med bedömning bör man också mycket noggrant utreda det somatiska hälsotillståndet och beakta den psykosociala miljön och den allmänna förmågan att klara av de dagliga vardagssysslorna.
- PTSD-symtom hos äldre personer kan eventuellt lindras genom att kombinera kognitiv terapi med virtuell exponering av förhållanden som motsvarar de ursprungliga förhållandena. Terapin ska kombineras med ett åldersspecifikt, narrativt närmelsesätt som omfattar hela livscykeln «Traumaperäisen stressihäiriön (PTSD) oireista kärsivien iäkkäiden oireet mahdollisesti lievittyvät, kun kognitiiviseen terapiaan yhdistetään virtuaalinen altistaminen alkuperäisiä olosuhteita vastaaville tilanteille. Kognitiiviset terapiat tulee yhdistää ikäspesifiseen, narratiiviseen, koko elämänkaaren käsittävään lähestymistapaan.»C.
- Hos de äldre personer, som samtidigt lider av depression och posttraumatiskt stressyndrom,
verkar den vård och behandling som ges av ett multiprofessionellt team inom primärvården
minska depressionssymtomen i lika hög grad som sedvanlig vård och behandling (PTSD)
«Chan D, Fan MY, Unützer J. Long-term effectiveness...»200.
- I fråga om läkemedelsrekommendationerna är de i tillämpliga delar desamma för äldre som för den övriga vuxna befolkningen, men vid ordination av läkemedel ska man beakta försämrad läkemedelstolerans, komorbiditet och läkemedelsinteraktioner.
Olycksoffer vid storolycka
- Enligt en omfattande studie av undersökningar som utförts 1980–2003 «Galea S, Nandi A, Vlahov D. The epidemiology of po...»27 har prevalensen för PTSD ett år efter händelsen hos omedelbara olycksoffer i vuxen ålder vid olyckor som orsakats av människor varit 30–40 procent och vid naturkatastrofer 10–30 procent «Traumaperäinen stressihäiriö saattaa vuoden kuluttua tapahtumasta esiintyä 20–30 %:lla henkilökohtaisesti mukana olleista. Noin kolmanneksella jossain vaiheessa diagnostisesti oireilleista oireyhtymä saattaa olla diagnosoitavissa vielä vuosien kuluttua.»C. Prevalensen för PTSD hos personer som deltagit i räddningsåtgärderna eller varit i närheten av händelsen (sekundära olycksoffer) var inom ett år 5–10 procent.
- Prevalensen för posttraumatiskt stressyndrom kan ett år efter händelsen vara 20–30
procent hos de som har varit med om olyckan. Hos cirka en tredjedel av de som har
diagnostiserats med syndromet kan syndromet diagnostiseras ännu efter flera år «Traumaperäinen stressihäiriö saattaa vuoden kuluttua tapahtumasta esiintyä 20–30 %:lla henkilökohtaisesti mukana olleista. Noin kolmanneksella jossain vaiheessa diagnostisesti oireilleista oireyhtymä saattaa olla diagnosoitavissa vielä vuosien kuluttua.»C.
- En storolycka i Finland var explosionen vid patronfabriken i Lappo 1976. Efter olyckan hänvisades 24 procent av barnen i de drabbade familjerna och 26 procent av de vuxna till psykiatriska undersökningar, men eventuella diagnoser är inte kända «Kriisitilanteiden mielenterveystyön asiantuntijary...»201.
- Efter tsunamikatastrofen ökade behovet av mentalvårdstjänster med 10 procent hos de offer som hade evakuerats till hemlandet i jämförelse med kontrollmaterialet under det följande året, men andelen PTSD av deras störningar är inte heller känd «Psykososiaalinen tuki ja palvelut suuronnettomuude...»41.
- I samband med lindrigare storolyckor är det viktigt att hos de exponerade också observera andra belastande faktorer relaterade till den exceptionella situationen, som kan inverka på återhämtningen «Kessler RC, McLaughlin KA, Koenen KC ym. The impor...»202, «Gargano LM, Li J, Millien L ym. Exposure to multip...»203 och eventuella långvariga symtom «Thordardottir EB, Valdimarsdottir UA, Hansdottir I...»204, «Bakker LP, Småstuen MC, Reichelt JG ym. The trajec...»205, «Cohen GH, Tamrakar S, Lowe S ym. Improved social s...»207.
- Efter katastrofala olyckshändelser måste man öka det psykosociala stödet och tjänsterna med särskild betoning på frivilliga hjälpare, eftersom det inte finns tillräckligt med professionella hjälpare. Mest psykiska störningar uppkommer om det sociala stödet lamslås helt «Rubonis AV, Bickman L. Psychological impairment in...»39.
- Det finns få undersökningar om effekten av psykosociala stödåtgärder «Cohen GH, Tamrakar S, Lowe S ym. Improved social s...»207.
- Enligt praktiska erfarenheter kan de dock vara till hjälp «Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän p...»52.
- Se psykososiaalisten tukitoimien järjestäminen Kauhajoen kouluampumisonnettomuuden jälkeen (ordnandet av psykosociala åtgärder efter skolskjutningen i Kauhajoki) «hoi50080c.pdf»3.
Flyktingar, asylsökande och tortyroffer
- Bland flyktingar och asylsökande finns rikligt med traumatiska upplevelser av krig
och förföljelse.
- Enligt en finländsk undersökning hade 41–57 procent av invandrarna med flyktingbakgrund sett våldsam död «Castaneda AE, Rask S, Koponen P ym. Maahanmuuttaji...»20.
- Enligt en annan finländsk undersökning hade över 80 procent av alla asylsökande upplevt någon svår händelse, antingen i sitt tidigare hemland eller under resan. De vanligaste upplevelserna var att se våld och att bli offer för fysisk skadegörelse, vilket över hälften av svarspersonerna hade upplevt, men även svåra händelser, såsom att bli torterad (40 %) och fängslad eller kidnappad (33 %) samt att bli tvingad eller lurad (37 %) «Skogberg N, Mustonen K-L, Koponen P, Tiittala P, L...»208.
- Enligt internationella undersökningar är prevalensen för PTSD bland vuxna flyktingar i genomsnitt 9–31 procent «Gerritsen AA, Bramsen I, Devillé W ym. Physical an...»68, «Fazel M, Wheeler J, Danesh J. Prevalence of seriou...»209, «Miller GA, Elbert T, Rockstroh B. Judging psychiat...»210 och bland asylsökande 11–56 procent «Priebe S, Bogic M, Ajdukovic D ym. Mental disorder...»211, «Palic S, Elklit A. Psychosocial treatment of postt...»212.
- I Finland bör man i stödet av invandrarfamiljer också lägga särskilt fokus på stöd ända till andra generationen «Markkula N, Lehti V, Gissler M ym. Incidence and p...»213, «Silwal S, Lehti V, Chudal R ym. Parental immigrati...»214.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT), narrativ exponeringsterapi (NET) och Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) minskar sannolikt allvarligheten för posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna flyktingar och asylsökande «Kognitiivinen käyttäytymisterapia (KKT), narratiivinen altistusterapia (NET) ja silmänliikkeillä poisherkistäminen uudelleen prosessointi (EMDR) ilmeisesti vähentävät traumaperäisen stressihäiriön oireita aikuisilla pakolaisilla ja turvapaikanhakijoilla.»B.
- Familjeinterventioner som baserar sig på kognitiv beteendeterapi eller där man erbjuder stödjande terapi och psykoedukation och lär ut överlevnadsfärdigheter, kan minska PTSD- och depressionssymtomen hos barn och unga med invandrar- eller asylbakgrund samt förbättra funktionsförmågan hos dem och deras familjer «Perheinterventiot, jotka perustuvat kognitiivis-behavioraaliseen psykoterapiaan tai joissa tarjotaan tukea antavaa terapiaa, psykoedukaatiota ja opetetaan selviytymistaitoja, saattavat vähentää PTSD- ja masennusoireilua maahanmuuttaja- ja pakolaistaustaisilla lapsilla ja nuorilla sekä parantaa heidän ja heidän perheidensä toimintakykyä.»C.
- Psykoterapi med tolk kan också ge goda resultat «Sander R, Laugesen H, Skammeritz S ym. Interpreter...»215.
- Vård och behandling som har anpassats för att beakta eventuella kulturskillnader och som erbjuds på ett sätt där dessa skillnader beaktas, kan vara effektivare än normal vård och behandling «Soto A, Smith TB, Griner D ym. Cultural adaptation...»216, «Huey SJ Jr, Tilley JL, Jones EO ym. The contributi...»217.
- Tortyr har förbjudits genom internationella avtal, men den förekommer i cirka 100
länder. Den används som en del i krigföring och dess målsättning är att skrämma motståndaren,
skaffa information och orsaka psykisk och fysisk smärta «Priebe S, Bogic M, Ajdukovic D ym. Mental disorder...»211, «Palic S, Elklit A. Psychosocial treatment of postt...»212.
- Enligt en bedömning av International Rehabilitation Council for Torture Survivors (IRCT) 2010, bor minst 400 000 personer som har blivit torterade i Europa och har cirka 20 procent av alla asylsökande utsatts för tortyr «International Rehabilitation Council for Torture V...»218.
- Även i Finland finns erfarenhet av tortyr bland asylsökanden «Pirinen I. Turvapaikanhakijoiden terveydentila. Tu...»219.
- Utöver fysiska symtom orsakar tortyr ofta psykiska problem, såsom depression och posttraumatiskt stressyndrom. Uppskattningen av prevalensen för posttraumatiskt stressyndrom bland tortyroffer är mycket varierande i olika undersökningar, vilket kan bero på antalet traumatiska upplevelser, kön, ålder, andra stressfaktorer relaterade till flykten och olika skyddsfaktorer «Johnson H, Thompson A. The development and mainten...»220, «Debbie C Hocking, Gerard A Kennedy, Suresh Sundram...»221.
- Systematisk tortyr är förknippad med hög prevalens för PTSD «Palic S, Elklit A. Psychosocial treatment of postt...»212, «Basoglu M, Livanou M, Crnobaric C. Torture vs othe...»222. Enligt en omfattande metaanalys var prevalensen för posttraumatiskt stressyndrom bland personer som kom från konfliktområden 30,6 procent (95 % CI, 26,3–35,2 %) och tortyrupplevelser var en stark indikator för posttraumatiskt stressyndrom (OR, 2,01; 95 % CI, 1,52–2,65) i denna grupp «Steel Z, Chey T, Silove D ym. Association of tortu...»223. De siffror som har rapporterats för torterade politiska fångar varierar dock enligt kultur och mätmetod «McFarlane CA, Kaplan I. Evidence-based psychologic...»224, «Tol WA, Komproe IH, Thapa SB ym. Disability associ...»225. I FN:s Istanbulprotokoll ges rekommendationer för konstaterande och dokumentation av tortyr hos tortyroffer (Istanbul-anvisningarna översatta till finska «https://docplayer.fi/15957479-Istanbulin-poytakirja.html»9).
- Kognitiv psykoterapi, särskilt kultursensitiv psykoterapi, och narrativ exponeringsterapi
(NET) kan minska posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller dess symtom hos tortyroffer
«Kognitiivinen psykoterapia, erityisesti kulttuurisensitiivinen psykoterapia, ja narratiivinen altistusterapia (NET) saattavat vähentää traumaperäisen stressihäiriötä (PTSD) tai sen oireita kidutuksen uhreilla.»C.
- Personer som har utsatts för tortyr har ofta utöver posttraumatiskt stressyndrom även andra psykiska symtom samt sociala problem och problem med funktionsförmågan, som påverkar livskvaliteten och funktionsförmågan i samhället. Författarna till Cochrane-studien betonar anpassning av metoderna till kontexten «Patel N, C de C Williams A, Kellezi B. Reviewing o...»226.
- Återhämtningen kan vara långsammare om personen själv har använt våld mot andra, varit tvungen att se våld eller blivit kidnappad «Rosellini AJ, Liu H, Petukhova MV ym. Recovery fro...»30.
- Även FN:s protokoll mot tortyr ålägger de länder som har ratificerat det, inklusive Finland, att erbjuda övergripande rehabilitering till tortyroffer «UN Committee Against Torture (CAT), General commen...»227. Multiprofessionella tillvägagångssätt används allmänt på rehabiliteringscenter för tortyroffer runtom i världen. Det finns inte tillgång till randomiserade kontrollerade undersökningar om effekterna av multiprofessionella kombinationsbehandlingsprogram för tortyroffer «Patel N, Kellezi B, Williams AC. Psychological, so...»228.
- Det finns endast få separata undersökningar om läkemedelsbehandling hos flyktingar och invandrare «Sonne C, Carlsson J, Bech P ym. Pharmacological tr...»229.
- Läkemedelsbehandlingarna genomförs enligt allmänna principer för läkemedelsbehandling med hänsyn till eventuella genomsnittliga avvikelser i läkemedelsmetabolismen av genetiska orsaker. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Ahdistuneisuushäiriöt, Pakolaisten ahdistuneisuushäiriöiden arviointi ja hoito, tilläggsmaterial «Pakolaisten ahdistuneisuushäiriöiden arviointi ja hoito»20.
Hjälpare
- Prevalensen för PTSD kan vara högre hos hjälpare jämfört med genomsnittet för befolkningen
«Connorton E, Perry MJ, Hemenway D ym. Humanitarian...»230, «Berger W, Coutinho ES, Figueira I ym. Rescuers at ...»231, «Garbern SC, Ebbeling LG, Bartels SA. A Systematic ...»232.
- Sannolikheten för att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom är i olika hjälpgrupper något högre än för genomsnittsbefolkningen, men den varierar i hög grad beroende på uppgiftens karaktär och psykiska belastning «Erilaisten auttajaryhmien todennäköisyys saada traumaperäinen stressihäiriö on jonkin verran suurempi kuin keskiväestöllä, mutta vaihtelee hyvin paljon riippuen tehtävän luonteesta ja psyykkisen rasituksen asteesta.»C.
- Man har utvecklat omfattande stresshanteringsprogram för hjälpgrupper och andra specialgrupper
(t.ex. Critical Incident Stress Management, CISM), men deras effekt i nuvarande form
har inte undersökts.
- Nuvarande forskningsdata om CISM förmåga att förebygga utveckling av posttraumatiskt stressyndrom hos hjälpare är motstridiga. I vissa undersökningar har man delvis konstaterat att metoden till och med kan leda till en ökning av stressymtomen «Psychological First Aid. Field operation Guide. 2....»233, «Bledsoe BE. Critical incident stress management (C...»234, «Everly GS Jr, Mitchell JT. Critical Incident Stres...»235, «Roberts A, Everly GS Jr. A meta-analysis of 36 cri...»236, «Tuckey MR, Scott JE. Group critical incident stres...»237, «Wu S, Zhu X, Zhang Y ym. A new psychological inter...»238, «Tarquinio C, Rotonda C, Houllé WA ym. Early Psycho...»239.
- Det finns mycket få randomiserade undersökningar om effekterna av avlastningssamtal (defusing) och krisbearbetning (debriefing) som ingår i CISM. Se nedan Personer som arbetar med krishantering «Välittömästi kriisinhallintatyön päättymisen jälkeen järjestettävällä lyhyellä interventiolla on mahdollista jonkin verran vähentää myöhempiä psyykkisiä oireita samoissa ammattitehtävissä jatkavassa joukossa. Tällainen interventio ei lisää stressioireita joukossa.»C.
- I de finländska organisationer, där delar av nämnda program har tillämpats har de
flesta deltagarna varit nöjda med det psykiska stöd som de har fått, men effekterna
på incidensen för PTSD-symtom har inte undersökts kontrollerat «Saari S. Kuin salama kirkkaalta taivaalta. Kriisit...»240, «Nurmi L. Kriisi, pelko, pakokauhu. Helsinki: Edita...»241, «Nurmi LA. The sinking of the Estonia: the effects ...»242.
- Med rutinmässig användning av CISM har man inte kunnat förebygga posttraumatiskt stressyndrom hos hjälpare.
- Allmänna principer för stöd och behandling i tidigt skede vid posttraumatiskt stressyndrom kan tillämpas individuellt för hjälpare «Psychological First Aid. Field operation Guide. 2....»233.
- Man bör fästa uppmärksamhet vid belastningen och kompetensen i arbetet, så att personalmängden och -utbildningen är tillräcklig.
Personer med speciella arbetsuppgifter
Soldater
- Bland de amerikanska soldater som tjänstgjorde i Irak och Afghanistan 2003–2007
och som evakuerades på grund av hälsoskäl, evakuerades cirka 7 procent av psykiatriska
orsaker, främst på grund av generellt ångestsyndrom och posttraumatiskt stressyndrom
«Mosier WA, Schymanski TJ, Kettell K ym. Combat Str...»14. Andelen som evakuerades på grund av hälsoskäl uppskattas till cirka 5–6 procent
av totalstyrkan per år.
- Av de flygevakueringar som gjordes av psykiatriska orsaker från Irak och Afghanistan åren 2001–2013 berodde 25 procent på depression, 18 procent på anpassningsstörning och 9 procent på posttraumatiskt stressyndrom «Peterson AL, Hale WJ, Baker MT ym. Psychiatric Aer...»243.
- Poängprevalensen för PTSD hos amerikanska soldater har under de senaste konflikterna varit 4–17 procent «Richardson LK, Frueh BC, Acierno R. Prevalence est...»244, «Cameron KL, Sturdivant RX, Baker SP. Trends in the...»245 och betydligt högre än genomsnittet för befolkningen «Ursano RJ, Colpe LJ, Heeringa SG ym. The Army stud...»246.
- Bland de amerikanska veteraner som under åren 2001–2005 vände sig till tjänsterna vid Veterans Affairs Health Care System fick 25 procent en psykiatrisk diagnos och 52 procent av dessa hade PTSD «Seal KH, Bertenthal D, Miner CR ym. Bringing the w...»247.
- Bland de engelska soldater som tjänstgjorde i Irak och Afghanistan hade 4 procent symtom på posttraumatiskt stressyndrom. Skadligt alkoholbruk förekom hos 13 procent och andra vanliga psykiska störningar hos 20 procent. Mellan åren 2003 och 2009 förekom inga betydande förändringar i prevalensen för psykiska störningar «Fear NT, Jones M, Murphy D ym. What are the conseq...»248.
- Under fortsättningskriget 1941–1944 i Finland togs 2,2 procent av de soldater
som deltagit i striderna in på sjukhus för psykiatrisk vård och cirka en femtedel
av dem hade som diagnos "reactio psychogenea" «Ponteva M. Psykiatriset sairaudet Suomen puolustus...»249.
- Det finns inga uppgifter som grundar sig på vetenskaplig forskning om orsakssamband mellan krigsupplevelser och antalet personer som senare led av psykiska störningar.
- Vid behandling av ASD och PTSD hos soldater är en snabb diagnos och inledning av interventioner
av största vikt, liksom målmedvetenhet samt genomförande av vården och behandlingen
så långt som möjligt enligt principen om närhet och att undvika evakuering «Mosier WA, Schymanski TJ, Kettell K ym. Combat Str...»14, «Ponteva M. Psykiatriset sairaudet Suomen puolustus...»249.
- Behandlingsinterventionerna ska väljas enligt de individuella behoven bland de tillgängliga alternativen «Naß J, Efferth T. Pharmacogenetics and Pharmacothe...»250.
- På incidensen för PTSD efter ett krig inverkar i hög grad medborgarnas allmänna inställning till det upplevda kriget och dess veteraner och i viss mån även till ersättningspolitiken för personskador.
Personer i krishanteringsuppgifter (fredsbevarare)
- Prevalensen för PTSD bland personer i krishanteringsuppgifter är vanligen bättre än för befolkningen i genomsnitt, vilket sannolikt har samband med bra rekryterings- och utbildningsmetoder. I speciella situationer och när man hamnar i överraskande krigsåtgärder kan dock rikligt med störningar som uppkommit reaktivt förekomma «Souza WF, Figueira I, Mendlowicz MV ym. Posttrauma...»251.
- Exceptionell stress uppkommer nämligen av begränsningar för fredsbevarare som beror på den fastställda uppgiften, eftersom de vanligen inte har tillstånd att ingripa i krigsverksamhet som de observerar eller ens i våld som riktas mot civila.
- I en enkätundersökning som utfördes bland finländare som tjänstgjorde som fredsbevarare åren 1969–1996 hade utifrån PRSS-10-test 1,3 procent av de som tjänstgjort under normal avtalstid och 2,7 procent av de som avbrutit tjänstgöringen säker PTSD, då förekomsten av symtom under den senaste månaden efterfrågades. En klar majoritet sammankopplade sina symtom med en stresshändelse som skett först efter tjänstgöringen som fredsbevarare «Ponteva M, Jormanainen V, Nurro S, Lehesjoki M. Th...»252.
- Mentalvårdstjänster, inklusive tjänster på allmänläkarnivå, hade under en genomsnittlig uppföljningstid på 13,5 år använts av 4,4 procent i den första gruppen och av 8,0 procent i den andra gruppen. Enligt tillgängliga uppgifter, som främst gäller Skandinavien, var prevalensen för PTSD bland finländare mycket låg «Ponteva M, Jormanainen V, Nurro S, Lehesjoki M. Th...»252.
- Den debriefing som ordnades när uppgiften som fredsbevarare avslutades hade ingen nämnvärd inverkan i sekundärpreventionen för PTSD. Genom att ordna en kort intervention när krishanteringsuppgiften har avslutats kan man i viss mån minska senare psykiska symtom i grupper som fortsätter med samma yrkesuppgifter, och detta ökar inte stressymtomen «Välittömästi kriisinhallintatyön päättymisen jälkeen järjestettävällä lyhyellä interventiolla on mahdollista jonkin verran vähentää myöhempiä psyykkisiä oireita samoissa ammattitehtävissä jatkavassa joukossa. Tällainen interventio ei lisää stressioireita joukossa.»C.
- I krishanteringsarbete är det viktigt att ingripa tidigt i situationen (avlastningssamtal) och vid behov ordna mer fortgående samtalsstöd. När tjänstgöringen har avslutats ska det finnas möjlighet att anlita en person som har god kännedom om tjänstgöringsförhållanden som terapeut eller stödperson, och stödet ska vid behov även erbjudas till närstående.
- Under tjänstgöringen kan det uppstå situationer där det inte finns tillgång till professionellt
stöd på det egna språket. Det ska finnas möjlighet att diskutera känslor och upplevda
symtom på det egna modersmålet.
- De fysiska symtomen bland finländska fredsbevarare som deltog i operationen i Libanon var få och i de nivåer för stresshormoner som uppmättes fanns inga förändringar «Pihlainen K, Santtila M, Vasankari T ym. Evaluatio...»253.
Företagshälsovård och bedömning av arbetsförmågan
- En okomplicerad akut stressreaktion orsakar vanligen behov av sjukledighet i endast
några dygn.
- Bedömningen görs enligt allmänna principer för bedömning av behovet av sjukledighet. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Sairauspoissaolon tarpeen arviointi «Sairauspoissaolon tarpeen arviointi»12 (på finska), «Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -...»254; Bedömning av behovet av sjukfrånvaro «Bedömning av behovet av sjukfrånvaro»13 (på svenska).
- En akut stressreaktion kan försämra arbetsförmågan medan symtomen pågår, men den medför knappast behov av sjukledighet en hel månad. Om de symtom som orsakar arbetsoförmåga blir långvariga kan man använda ICD-10-koden F43.8, eftersom F43.0 enligt definitionen inte lämpar sig för långvariga symtom. Behandlingen av störningen är stöd för normal verksamhet och återgång till arbetet.
- Stöd för relativt snabb återgång till arbetet har också en behandlingsmässig betydelse «De Silva M, Maclachlan M, Devane D ym. Psychosocia...»255. Man bör sträva efter att patienten får eventuell penningmässig ersättning förknippad med stresshändelsen i form av ersättning för aktiv vård och rehabilitering och inte som ersättning för bestående men «Henriksson M, Lönnqvist J. Psyykkiset kriisit, sop...»87, «Black AC, Meshberg-Cohen S, Perez-Ortiz AC ym. Vet...»257.
- Posttraumatiskt syndrom med svåra symtom kan försämra arbetsförmågan i betydande grad och för lång tid. Individuellt stöd för återgång till arbetet är motiverat innan mer omfattande rehabiliteringsåtgärder vidtas. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Sairauspoissaolon tarpeen arviointi «Sairauspoissaolon tarpeen arviointi»12 (på finska), «Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -...»254; ; Bedömning av behovet av sjukfrånvaro «Bedömning av behovet av sjukfrånvaro»13 (på svenska), «Davis LL, Kyriakides TC, Suris AM ym. Effect of Ev...»258.
- Företagshälsovården har en central roll i ordnandet av stödåtgärder och inledande av medicinsk behandling efter en traumaexponering som har inträffat i arbetet «Braverman M. Post-Traumatic Stress Disorder and it...»259. Det här ska beaktas särskilt för personal som utsätts för riklig traumaexponering i arbetet, såsom poliser «Braverman M. Post-Traumatic Stress Disorder and it...»259, räddningspersonal «Han M, Park S, Park JH ym. Do police officers and ...»261, «Chatzea VE, Sifaki-Pistolla D, Vlachaki SA ym. PTS...»262 och andra som har fysiskt farliga arbetsuppgifter.
- Även personal inom hälso- och sjukvården, som hanterar traumatiska händelser, kan ha en förhöjd risk för posttraumatiskt stressyndrom «Baas MAM, Scheepstra KWF, Stramrood CAI ym. Work-r...»263, «Wahlberg Å, Andreen Sachs M, Johannesson K ym. Pos...»264, «Jackson T, Provencio A, Bentley-Kumar K ym. PTSD a...»265, «Shi L, Wang L, Jia X ym. Prevalence and correlates...»266.
- Till exempel personal som har deltagit i vården av offer för terrordåd kan uppleva symtom på posttraumatiskt stressyndrom «De Stefano C, Orri M, Agostinucci JM ym. Early psy...»267, «Lowell A, Suarez-Jimenez B, Helpman L ym. 9/11-rel...»268.
- Inom hälso- och sjukvården bör man stödja konkret kamratstöd och utveckling av stödåtgärder som förenar element i vården. Dessutom bör man följa upp arbetstagare som exponeras för trauma i betydande grad «Kawashima Y, Nishi D, Noguchi H ym. Post-Traumatic...»269.
- Det finns endast lite forskningsdata om bland annat förebyggande interventioner i polisarbetet «Peñalba V, McGuire H, Leite JR. Psychosocial inter...»270, men det sociala stödet kan ha stor betydelse «McCanlies EC, Gu JK, Andrew ME ym. Resilience medi...»271.
- Det kan vara svårare att återställa arbetsförmågan helt vid komorbiditet, varvid tillfrisknandet i första hand kan bero på behandlingsresultaten för en annan störning.
- I en norsk undersökning av ett litet material var traumabakgrund hos kvinnor förknippad med pensionering «Lassemo E, Sandanger I. Potentially traumatic even...»272.
- I tilläggsmaterialet behandlas ämnet ur ett trafikmedicinskt perspektiv «Liikennelääketieteellinen näkökulma ja PTSD»21.
Allmänna synpunkter på rehabilitering
- Det finns inga forskningsdata om effekterna av medicinsk eller psykosocial rehabilitering på kärnsymtomen vid PTSD «Forbes D, Creamer M, Phelps A ym. Australian guide...»13, «Foa EB, Keane TM, Friedman MJ. Effective Treatment...»74, «De Silva M, Maclachlan M, Devane D ym. Psychosocia...»255.
- Tidsgränsen för vården och rehabiliteringen vid posttraumatiskt stressyndrom kan liknas vid en linje som ritas i vatten, men på grund av de rätt korta terapiperioder som rekommenderas, kan det vara motiverat att upprätta den första rehabiliteringsplanen redan 3 månader efter att symtomen på posttraumatiskt stressyndrom konstaterades «Foa EB, Keane TM, Friedman MJ. Effective Treatment...»74.
- I rehabiliteringen kan förutom de åtgärder som nämns ovan i samband med det psykosociala stödet även ingå till exempel anpassningsträning, särskilda arrangemang för stöd till familjen och i vissa situationer yrkesinriktad rehabilitering om undvikande beteende i yrkesmässiga uppgifter, som hör till posttraumatiskt stressyndrom, inte korrigeras under behandlingen alls.
- I det praktiska genomförandet av rehabiliteringen iakttas allmänna principer för rehabilitering,
eftersom det inte finns tillgång till specifik rehabilitering för posttraumatiskt
stressyndrom.
- Långvarig psykoterapi genomförs vanligen som medicinsk rehabilitering som stöds av FPA och som innehåller både rehabiliteringsterapi och krävande medicinsk rehabilitering. Kvantitativt är målet med rehabiliteringspsykoterapi att främja studie- och arbetsförmågan. För mer information se «https://www.kela.fi/kuntoutuspsykoterapia»10, «Tuulio-Henriksson A, Toikka T, Heino P, Laukkala T...»256. Även psykoterapier inom krävande medicinsk rehabilitering ökar (mer information «http://www.kela.fi/kuntoutus»11).
Försäkringsmedicinska frågor
- När man ger utlåtanden om patienten är det särskilt viktigt att nämna alla störningar som patienten lider av och så tydligt som möjligt ta ställning till, hur stor andel av den förlorade funktions- och arbetsförmågan som har ett orsakssamband med den traumatiska händelsen och hur sannolikt orsakssambandet är «Laukkala T. Akuutit ja traumaperäiset stressireakt...»273.
- När man ger utlåtanden som påverkar ersättningsgillheten ska man vara noggrann med att alla kriterier uppfylls när diagnosen stressyndrom används. Med tanke på ersättningsgillheten är det viktigt att kriterium A, dvs. exceptionell traumahändelse, uppfylls «Laukkala T. Akuutit ja traumaperäiset stressireakt...»273, «Ponteva M, Juntunen J. Traumaperäinen stressihäiri...»274, «Aro T, Huunan-Seppälä A, Kivekäs J, Tola S, Torsti...»275.
- Ersättningar som betalas med stöd av skadeståndslagen se Rekommendationer av delegationen för personskadeärenden 27.11.2017, «https://oikeusministerio.fi/documents/1410853/5047355/HEVA_suositukset_2017.pdf/7fc57b69-133c-475b-9687-c323cd6e00c3/HEVA_suositukset_2017.pdf»12
Handlingsplan vid storolyckor
- Med storolyckor avses olyckor som bör anses särskilt allvarliga på grund av antalet
döda, skadade eller på grund av omfattningen av skadorna på miljön eller egendom «Psykososiaalinen tuki ja palvelut suuronnettomuude...»41, «Ponteva M, Juntunen J. Traumaperäinen stressihäiri...»274.
- I beredskapen för storolyckor beaktas även behovet av psykosocialt stöd, som också ska övas «Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän p...»52, «Haravuori H, Marttunen M, Ämmälä A-J. Suuronnettom...»276, «Dückers MLA, Thormar SB, Juen B ym. Measuring and ...»277.
- Centrala aktörer för genomförandet av psykosocialt stöd är regionala social- och krisjourer
samt lokala krisgrupper med bred bas «Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän p...»52. De upprätthåller beredskap för alla traumatiska händelser i vardagen och ger även
stöd för att klara av sådana kriser, där diagnostiserbara posttraumatiska stressreaktioner
eller -syndrom har utvecklats.
- Social- och krisjouren i Vanda är en av social- och hälsovårdsministeriet utsedd riksomfattande aktör i fråga om psykosociala stödtjänster.
- Vid storolyckor fördelas ansvaret för bedömning av behovet av psykiatrisk vård enligt beredskapsplanen, på stora enheter till exempel via allmänsjukhuspsykiatriska polikliniken «Haravuori H, Marttunen M, Ämmälä A-J. Suuronnettom...»276.
Kvalitetskriterier
- Har varje person som har upplevt en svår psykisk händelse möjlighet att få en expertbedömning av vård- och behandlingsbehovet, om personen har symtom på ASD eller PTSD?
- Efter en mycket omfattande traumatisk händelse är det motiverat att använda screeningmetoder för att hitta de personer som är i behov av vård och behandling. Den rekommenderade tiden för inledning av dessa är cirka en månad efter traumat. Har identifiering av posttraumatiskt syndrom och vårdhänvisning beaktats i beredskapsplanen på er verksamhetsenhet?
- Har ni till personer med diagnostiserad PTSD för vilka sedvanlig vård och behandling samt psykosocialt stöd i inledningsskedet inte har varit tillräckligt erbjudit effektiva psykoterapimetoder?
- Om svaret på psykoterapin har varit bristfälligt eller patienten inte har varit villig till psykoterapeutisk vård och behandling, har ni erbjudit annan evidensbaserad vård och behandling?
- Har tillfrisknandet hos de som fått vård följts upp?
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Psykiatriförening och Barnpsykiaterföreningen i Finland
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Traumaperäinen stressihäiriö»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Tove Hertzberg
Litteratur
Posttraumatiskt stressyndrom. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Psykiatriförening och Barnpsykiaterföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»13
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Psykiatrian luokituskäsikirja, tautiluokitus ICD-10. Rauma: STAKESin ohjeita ja luokituksia 1997:4 R2
- Psykiatrian luokituskäsikirja. Suomalaisen tautiluokitus ICD-10:n psykiatriaan liittyvät diagnoosit. THL Luokitukset, termistöt ja tilasto-ohjeet 1/2012 R5
- ICD-11. Post-traumatic stress disorder. https://icd.who.int/browse11/l-m/en#/http://id.who.int/icd/entity/2070699808
- Acute Stress Disorder. Kirjassa: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), 5. painos. American Psychiatric Association, 2013:280-286
- Cloitre M, Courtois C, Ford J ym. The ISTSS Expert Consensus Treatment Guidelines for Complex PTSD in Adults. November 2012
- Posttraumatic Stress Disorder. Kirjassa: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), Fifth Edition. American Psychiatric Association, 2013:271-280
- Bisson JI. Post-traumatic stress disorder. BMJ Clin Evid 2010;2010: «PMID: 21718580»PubMed
- Michel PO, Johannesson KB, Ahmad A ym. [Post-traumatic stress syndrome more and more in focus. Diagnosis and risk factors well defined but still unclear how common the condition is]. Lakartidningen 2006;103:3369-72 «PMID: 17152258»PubMed
- Ursano RJ, Bell C, Eth S ym. Practice guideline for the treatment of patients with acute stress disorder and posttraumatic stress disorder. Am J Psychiatry 2004;161:3-31 «PMID: 15617511»PubMed
- Aaltonen K. Traumatic stress disorders. Psychiatr Fenn 2008;36-39:9-40
- Hobfoll SE, Watson P, Bell CC ym. Five essential elements of immediate and mid-term mass trauma intervention: empirical evidence. Psychiatry 2007;70:283-315; discussion 316-69 «PMID: 18181708»PubMed
- Norris FH, Slone LB. Understanding Research on the Epidemiology of Trauma and PTSD. PTSD Research Quarterly 2013;24:no. 2-3:1-13
- Forbes D, Creamer M, Phelps A ym. Australian guidelines for the treatment of adults with acute stress disorder and post-traumatic stress disorder. Aust N Z J Psychiatry 2007;41:637-48 «PMID: 17620160»PubMed
- Mosier WA, Schymanski TJ, Kettell K ym. Combat Stress: Posttraumatic Stress Disorder in The Military - Identification, Diagnosis and Intervention. Joint Center for Operational Analysis (JCOA) Journal 2007;9:28-40
- Darves-Bornoz JM, Alonso J, de Girolamo G ym. Main traumatic events in Europe: PTSD in the European study of the epidemiology of mental disorders survey. J Trauma Stress 2008;21:455-62 «PMID: 18956444»PubMed
- Shalev A, Liberzon I, Marmar C. Post-Traumatic Stress Disorder. N Engl J Med 2017;376:2459-2469 «PMID: 28636846»PubMed
- Benjet C, Bromet E, Karam EG ym. The epidemiology of traumatic event exposure worldwide: results from the World Mental Health Survey Consortium. Psychol Med 2016;46:327-43 «PMID: 26511595»PubMed
- Heir T, Bonsaksen T, Grimholt T ym. Serious life events and post-traumatic stress disorder in the Norwegian population. BJPsych Open 2019;5:e82 «PMID: 31506124»PubMed
- Lewis SJ, Arseneault L, Caspi A ym. The epidemiology of trauma and post-traumatic stress disorder in a representative cohort of young people in England and Wales. Lancet Psychiatry 2019;6:247-256 «PMID: 30798897»PubMed
- Castaneda AE, Rask S, Koponen P ym. Maahanmuuttajien terveys ja hyvinvointi - Tutkimus venäläis-, somalialais- ja kurditaustaisista Suomessa. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, 2012. Raportti: 2012_061
- Alisic E, Zalta AK, van Wesel F ym. Rates of post-traumatic stress disorder in trauma-exposed children and adolescents: meta-analysis. Br J Psychiatry 2014;204:335-40 «PMID: 24785767»PubMed
- Koenen KC, Ratanatharathorn , Ng L ym. Posttraumatic stress disorder in the World Mental Health Surveys. Psychological Medicine 2017 1-15
- Karam EG, Friedman MJ, Hill ED ym. Cumulative traumas and risk thresholds: 12-month PTSD in the World Mental Health (WMH) surveys. Depress Anxiety 2014;31:130-42 «PMID: 23983056»PubMed
- Kessler RC, Sonnega A, Bromet E ym. Posttraumatic stress disorder in the National Comorbidity Survey. Arch Gen Psychiatry 1995;52:1048-60 «PMID: 7492257»PubMed
- Suvisaari J, Aalto-Setälä T, Tuulio-Henriksson A ym. Mental disorders in young adulthood. Psychol Med 2009;39:287-99 «PMID: 18507875»PubMed
- Perkonigg A, Kessler RC, Storz S ym. Traumatic events and post-traumatic stress disorder in the community: prevalence, risk factors and comorbidity. Acta Psychiatr Scand 2000;101:46-59 «PMID: 10674950»PubMed
- Galea S, Nandi A, Vlahov D. The epidemiology of post-traumatic stress disorder after disasters. Epidemiol Rev 2005;27:78-91 «PMID: 15958429»PubMed
- Brady KT, Killeen TK, Brewerton T ym. Comorbidity of psychiatric disorders and posttraumatic stress disorder. J Clin Psychiatry 2000;61 Suppl 7:22-32 «PMID: 10795606»PubMed
- Kessler RC, Chiu WT, Demler O ym. Prevalence, severity, and comorbidity of 12-month DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry 2005;62:617-27 «PMID: 15939839»PubMed
- Rosellini AJ, Liu H, Petukhova MV ym. Recovery from DSM-IV post-traumatic stress disorder in the WHO World Mental Health surveys. Psychol Med 2018;48:437-450 «PMID: 28720167»PubMed
- Kessler RC, Aguilar-Gaxiola S, Alonso J ym. Trauma and PTSD in the WHO World Mental Health Surveys. Eur J Psychotraumatol 2017;8:1353383 «PMID: 29075426»PubMed
- Dai W, Liu A, Kaminga AC, Deng J, Lai Z, Wen SW. Prevalence of Posttraumatic Stress Disorder among Children and Adolescents following Road Traffic Accidents: A Meta-Analysis. The Canadian Journal of Psychiatry 2018, 63: 798-808. DOI: 10.1177/0706743718792194
- Brewin CR, Andrews B, Valentine JD. Meta-analysis of risk factors for posttraumatic stress disorder in trauma-exposed adults. J Consult Clin Psychol 2000;68:748-66 «PMID: 11068961»PubMed
- Turunen T, Haravuori H, Punamäki RL ym. The role of attachment in recovery after a school-shooting trauma. Eur J Psychotraumatol 2014;5: «PMID: 25018861»PubMed
- Duncan LE, Ratanatharathorn A, Aiello AE ym. Largest GWAS of PTSD (N=20?070) yields genetic overlap with schizophrenia and sex differences in heritability. Mol Psychiatry 2018;23:666-673 «PMID: 28439101»PubMed
- Brainstorm Consortium., Anttila V, Bulik-Sullivan B ym. Analysis of shared heritability in common disorders of the brain. Science 2018;360: «PMID: 29930110»PubMed
- Nievergelt CM, Maihofer AX, Klengel T ym. International meta-analysis of PTSD genome-wide association studies identifies sex- and ancestry-specific genetic risk loci. Nat Commun 2019;10:4558 «PMID: 31594949»PubMed
- Ponteva M. Katastrofipsykiatria. Kirjassa: Kröger H, Aro H, Böstman O ym. (toim.) Traumatologia, 7.täysin uudistettu painos. Helsinki, Kandidaattikustannus Oy:797-808
- Rubonis AV, Bickman L. Psychological impairment in the wake of disaster: the disaster-psychopathology relationship. Psychol Bull 1991;109:384-99 «PMID: 1829536»PubMed
- DiGrande L, Perrin MA, Thorpe LE ym. Posttraumatic stress symptoms, PTSD, and risk factors among lower Manhattan residents 2-3 years after the September 11, 2001 terrorist attacks. J Trauma Stress 2008;21:264-73 «PMID: 18553414»PubMed
- Psykososiaalinen tuki ja palvelut suuronnettomuudessa. Asiantuntijatyöryhmän muistio. Helsinki: STM:n selvityksiä 2006:81
- Neria Y, DiGrande L, Adams BG. Posttraumatic stress disorder following the September 11, 2001, terrorist attacks: a review of the literature among highly exposed populations. Am Psychol 2011;66:429-46 «PMID: 21823772»PubMed
- Lowell A, Suarez-Jimenez B, Helpman L ym. 9/11-related PTSD among highly exposed populations: a systematic review 15 years after the attack. Psychol Med 2018;48:537-553 «PMID: 28805168»PubMed
- Ponteva M, Laukkala T, Henriksson M. Psykosocialt stöd och prognosen för psykisk återhämtning vid katastrofer och stora olyckor. Finska Läkaresällskapets Handlingar 2014;174:71-75
- Reifels L, Pietrantoni L, Prati G ym. Lessons learned about psychosocial responses to disaster and mass trauma: an international perspective. Eur J Psychotraumatol 2013;4: «PMID: 24371515»PubMed
- Scherrer JF, Salas J, Norman SB ym. Association Between Clinically Meaningful Posttraumatic Stress Disorder Improvement and Risk of Type 2 Diabetes. JAMA Psychiatry 2019;: «PMID: 31433443»PubMed
- Jiang T, Farkas DK, Ahern TP ym. Posttraumatic Stress Disorder and Incident Infections: A Nationwide Cohort Study. Epidemiology 2019;30:911-917 «PMID: 31584893»PubMed
- Fishbain DA, Pulikal A, Lewis JE ym. Chronic Pain Types Differ in Their Reported Prevalence of Post -Traumatic Stress Disorder (PTSD) and There Is Consistent Evidence That Chronic Pain Is Associated with PTSD: An Evidence-Based Structured Systematic Review. Pain Med 2017;18:711-735 «PMID: 27188666»PubMed
- Fishbain DA Pulikal A, Lewis JE, Gao J, Rosman L, Lampert R, Ramsey CM, ymPosttraumatic Stress Disorder and Risk for Early Incident Atrial Fibrillation: A Prospective Cohort Study of 1.1 Million Young Adults J Am Heart Assoc 2019;8:e013741
- Lin CE, Chung CH, Chen LF ym. The Impact of Antidepressants on the Risk of Developing Obstructive Sleep Apnea in Posttraumatic Stress Disorder: A Nationwide Cohort Study in Taiwan. J Clin Sleep Med 2019;15:1233-1241 «PMID: 31538594»PubMed
- Song H, Fall K, Fang F ym Stress related disorders and subsequent risk of life threatening infections: population based sibling controlled cohort study BMJ 2019;367:l5784
- Äkillisiin traumaattisiin tilanteisiin liittyvän psykososiaalisen tuen kehittäminen. Työryhmän loppuraportti. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2019:46. Sosiaali- ja terveysministeriö, Helsinki 2019 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4090-1
- North CS, Pfefferbaum B. Mental health response to community disasters: a systematic review. JAMA 2013;310:507-18 «PMID: 23925621»PubMed
- Cantell-Forsblom A. Psykososiaalinen tuki. Kirjassa: Suuronnettomuusopas. Casten M, Ekman S, Ruuska R, Silfast T, (toim.). 3. uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim 2015, https://www.terveysportti.fi/dtk/aho/selaus?p_id
- National Institute for Health and Care Excellence. Post-traumatic stress disorder. [Verkkoaineisto]. Lontoo: NICE; 2018 [päivitetty 5.12.2018; haettu 18.5.2019]. (NICE guideline [NG116]). https://www.nice.org.uk//guidance/ng116
- Livanou M, Basoglu M, Salcioglu E ym. Traumatic stress responses in treatment-seeking earthquake survivors in Turkey. J Nerv Ment Dis 2002;190:816-23 «PMID: 12486369»PubMed
- Najarian LM, Goenjian AK, Pelcovitz D ym. The effect of relocation after a natural disaster. J Trauma Stress 2001;14:511-26 «PMID: 11534882»PubMed
- Ponteva M. Äkillinen stressireaktio ja traumaperäinen stressihäiriö. Kirjassa: Jousimaa JP, Alenius H, Atula S ym. (toim.) Lääkärin käsikirja, 11. uudistettu painos. Porvoo, Duodecim 2014:1303-1306
- Dean KR, Hammamieh R, Mellon SH ym. Multi-omic biomarker identification and validation for diagnosing warzone-related post-traumatic stress disorder. Mol Psychiatry 2019;: «PMID: 31501510»PubMed
- Gouweloos-Trines J, Te Brake H, Sijbrandij M ym. A longitudinal evaluation of active outreach after an aeroplane crash: screening for post-traumatic stress disorder and depression and assessment of self-reported treatment needs. Eur J Psychotraumatol 2019;10:1554406 «PMID: 30693072»PubMed
- Bryant RA. Acute stress disorder as a predictor of posttraumatic stress disorder: a systematic review. J Clin Psychiatry 2011;72:233-9 «PMID: 21208593»PubMed
- Kessler RC, Rose S, Koenen KC ym. How well can post-traumatic stress disorder be predicted from pre-trauma risk factors? An exploratory study in the WHO World Mental Health Surveys. World Psychiatry 2014;13:265-74 «PMID: 25273300»PubMed
- Rosellini AJ, Dussaillant F, Zubizarreta JR ym. Predicting posttraumatic stress disorder following a natural disaster. J Psychiatr Res 2018;96:15-22 «PMID: 28950110»PubMed
- Shalev AY, Gevonden M, Ratanatharathorn A ym. Estimating the risk of PTSD in recent trauma survivors: results of the International Consortium to Predict PTSD (ICPP). World Psychiatry 2019;18:77-87 «PMID: 30600620»PubMed
- Bass JK, Bolton PA, Murray LK. Do not forget culture when studying mental health. Lancet 2007;370:918-9 «PMID: 17869621»PubMed
- de Jong JT, Komproe IH, Van Ommeren M ym. Lifetime events and posttraumatic stress disorder in 4 postconflict settings. JAMA 2001;286:555-62 «PMID: 11476657»PubMed
- Jayawickreme N, Jayawickreme E, Atanasov P ym. Are culturally specific measures of trauma-related anxiety and depression needed? The case of Sri Lanka. Psychol Assess 2012;24:791-800 «PMID: 22429206»PubMed
- Gerritsen AA, Bramsen I, Devillé W ym. Physical and mental health of Afghan, Iranian and Somali asylum seekers and refugees living in the Netherlands. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2006;41:18-26 «PMID: 16341619»PubMed
- Mölsä M, Punamäki RL, Saarni SI ym. Mental and somatic health and pre- and post-migration factors among older Somali refugees in Finland. Transcult Psychiatry 2014;51:499-525 «PMID: 24648488»PubMed
- Bisson JI, Cohen JA. Disseminating early interventions following trauma. J Trauma Stress 2006;19:583-95 «PMID: 17075913»PubMed
- Roberts NP, Kitchiner NJ, Kenardy J ym. Multiple session early psychological interventions for the prevention of post-traumatic stress disorder. Cochrane Database Syst Rev 2019;8:CD006869 «PMID: 31425615»PubMed
- World Health Organization. WHO Guidelines for the Management of Conditions Specifically Related to Stress. Geneva, 2013, http://www.who.int/mental_health/resources/emergencies
- World Health Organization, War Trauma Foundation and World Vision International (2011). Psychological first aid: Guide for field workers. WHO: Geneva.
- Foa EB, Keane TM, Friedman MJ. Effective Treatments for PTSD: Practice Guidelines from the International Society for Traumatic Stress Studies. 2. painos. New York: Guildford, 2008
- Huttunen M. Katastrofien psykologinen ensiapu. Helsingin Lääkärilehti 2006;2:31
- Davidson JR. Use of benzodiazepines in social anxiety disorder, generalized anxiety disorder, and posttraumatic stress disorder. J Clin Psychiatry 2004;65 Suppl 5:29-33 «PMID: 15078116»PubMed
- Amos T, Stein DJ, Ipser JC. Pharmacological interventions for preventing post-traumatic stress disorder (PTSD). Cochrane Database Syst Rev 2014;7:CD006239 «PMID: 25001071»PubMed
- Birk JL, Sumner JA, Haerizadeh M ym. Early interventions to prevent posttraumatic stress disorder symptoms in survivors of life-threatening medical events: A systematic review. J Anxiety Disord 2019;64:24-39 «PMID: 30925334»PubMed
- van Zuiden M, Frijling JL, Nawijn L ym. Intranasal Oxytocin to Prevent Posttraumatic Stress Disorder Symptoms: A Randomized Controlled Trial in Emergency Department Patients. Biol Psychiatry 2017;81:1030-1040 «PMID: 28087128»PubMed
- ISTSS PTSD prevention and treatment guidelines methodology and recommendations. Verkkoaineisto. Haettu 24.7.2019. http://www.istss.org/getattachment/Treating-Trauma/New-ISTSS-Prevention-and-Treatment-Guidelines/ISTSS_PreventionTreatmentGuidelines_FNL.pdf.aspx
- Casten M, Ekman S, Ruuska R, Silfast T, (toim.). Suuronnettomuusopas. 3. uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim 2015
- Multidisciplinary Guideline. Early psychosocial interventions after disasters, terrorism and other shocking events. Amsterdam: Impact, the Dutch knowledge & advice centre for post-disaster psychosocial care, 2007. http://www.impact-kenniscentrum.nl/download/file_1221124881.pdf
- Lewis SJ. Do one-shot preventive interventions for PTSD work? A systematic research synthesis of psychological debriefings. Aggression Violent Behavior 2003;8:329-43
- Rose S, Bisson J, Churchill R ym. Psychological debriefing for preventing post traumatic stress disorder (PTSD). Cochrane Database Syst Rev 2002;2:CD000560 «PMID: 12076399»PubMed
- van Emmerik AA, Kamphuis JH, Hulsbosch AM ym. Single session debriefing after psychological trauma: a meta-analysis. Lancet 2002;360:766-71 «PMID: 12241834»PubMed
- World Health Organization. Guidelines for the management of conditions specifically related to stress. Geneva: WHO, 2013. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/85119/9789241505406_eng.pdf;jsessionid=0C2EAB6496AFE33FEDF43420513A803F?sequence=1
- Henriksson M, Lönnqvist J. Psyykkiset kriisit, sopeutumishäiriöt ja stressireaktiot. Kirjassa: Lönnqvist J, Henriksson M, Marttunen M, Partonen T (toim.) Psykiatria. Kustannus Oy Duodecim, 2017
- STM Kiireettömän hoidon perusteet 16.5.2019. Saatavana https://www.terveysportti.fi/apps/ltk/hpt00266?toc429608
- Hoeft TJ, Stephens KA, Vannoy SD ym. Interventions to treat posttraumatic stress disorder in partnership with primary care: A review of feasibility and large randomized controlled studies. Gen Hosp Psychiatry 2019;60:65-75 «PMID: 31349204»PubMed
- Meredith LS, Eisenman DP, Han B ym. Impact of Collaborative Care for Underserved Patients with PTSD in Primary Care: a Randomized Controlled Trial. J Gen Intern Med 2016;31:509-17 «PMID: 26850413»PubMed
- Pfefferbaum B, Nitiéma P, Newman E. Is Viewing Mass Trauma Television Coverage Associated With Trauma Reactions in Adults and Youth? A Meta-Analytic Review. J Trauma Stress 2019;32:175-185 «PMID: 30913350»PubMed
- Haravuori H, Suomalainen L, Berg N ym. Effects of media exposure on adolescents traumatized in a school shooting. J Trauma Stress 2011;24:70-7 «PMID: 21268117»PubMed
- Wickersham A, Petrides PM, Williamson V ym. Efficacy of mobile application interventions for the treatment of post-traumatic stress disorder: A systematic review. Digit Health 2019;5:2055207619842986 «PMID: 31019722»PubMed
- Quang A ym. Cost-Effectiveness of Prolonged Exposure Therapy Versus Pharmacotherapy and Treatment Choice in Posttraumatic Stress Disorder (the Optimizing PTSD Treatment Trial): A Doubly Randomized Preference Trial. J Clin Psych 2014;75:3
- Bisson JI, Roberts NP, Andrew M ym. Psychological therapies for chronic post-traumatic stress disorder (PTSD) in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;12:CD003388 «PMID: 24338345»PubMed
- Salcioglu E, Basoglu M. Treatment of Posttraumatic Stress Disorder. Kirjassa: International Encyclopedia of Rehabilitation. University at Buffalo, New York, Center for International Rehabilitation Research Information and Exchange (CIRRIE), 2010
- Clinical Practice Guideline for the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) in Adults. American Psychological Association. Guideline Development Panel for the Treatment of PTSD in Adults. Adopted as APA Policy February 24, 2017. https://www.apa.org/ptsd-guideline/ptsd.pdf
- Kline AC, Cooper AA, Rytwinksi NK ym. Long-term efficacy of psychotherapy for posttraumatic stress disorder: A meta-analysis of randomized controlled trials. Clin Psychol Rev 2018;59:30-40 «PMID: 29169664»PubMed
- Ehlers A, Hackmann A, Grey N ym. A randomized controlled trial of 7-day intensive and standard weekly cognitive therapy for PTSD and emotion-focused supportive therapy. Am J Psychiatry 2014;171:294-304 «PMID: 24480899»PubMed
- Van der Berg DPG ym. Prolonged Exposure vs EyeMovement Desensitization and Reprocessing vs Waiting List for Posttraumatic Stress Disorder in Patients With a Psychotic Disorder A Randomized Clinical Trial JAMA Psychiatry. 2015;72(3):259-267
- de Jongh A, Amann BL Hoffman A ym. The Status of EMDR Therapy in the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder 30 Years After Its IntroductionJournal of EMDR Practice and Research, Volume 13, Number 4, 2019
- Monson CM, Fredman SJ, Macdonald A ym. Effect of cognitive-behavioral couple therapy for PTSD: a randomized controlled trial. JAMA 2012;308:700-9 «PMID: 22893167»PubMed
- Mahoney A, Karatzias T, Hutton P. A systematic review and meta-analysis of group treatments for adults with symptoms associated with complex post-traumatic stress disorder. J Affect Disord 2019;243:305-321 «PMID: 30261446»PubMed
- Suomi A, Evans L, Rodgers B ym. Couple and family therapies for post-traumatic stress disorder (PTSD). Cochrane Database Syst Rev 2019;12:CD011257 «PMID: 31797352»PubMed
- Sciarrino NA, Warnecke AJ, Teng EJ. A Systematic Review of Intensive Empirically Supported Treatments for Posttraumatic Stress Disorder. J Trauma Stress 2020;33:443-454 «PMID: 32598561»PubMed
- Gaebel W, Großimlinghaus I, Mucic D ym. EPA guidance on eMental health interventions in the treatment of posttraumatic stress disorder (PTSD). Eur Psychiatry 2017;41:140-152 «PMID: 28242486»PubMed
- Sander LB, Schorndanner J, Terhorst Y ym. 'Help for trauma from the app stores?' A systematic review and standardised rating of apps for Post-Traumatic Stress Disorder (PTSD). Eur J Psychotraumatol 2020;11:1701788 «PMID: 32002136»PubMed
- Bisson JI, Ehlers A, Matthews R ym. Psychological treatments for chronic post-traumatic stress disorder. Systematic review and meta-analysis. Br J Psychiatry 2007;190:97-104 «PMID: 17267924»PubMed
- Paintain E, Cassidy S. First-line therapy for post-traumatic stress disorder: A systematic review of cognitive behavioural therapy and psychodynamic approaches. Couns Psychother Res 2018;18:237-250 «PMID: 30147450»PubMed
- Gieselmann A, Ait Aoudia M, Carr M ym. Aetiology and treatment of nightmare disorder: State of the art and future perspectives. J Sleep Res 2019;28:e12820 «PMID: 30697860»PubMed
- Miller KE, Brownlow JA, Gehrman PR. Sleep in PTSD: treatment approaches and outcomes. Curr Opin Psychol 2019;34:12-17 «PMID: 31541965»PubMed
- Blaauwendraat C Pt MSc, Levy Berg A Pt PhD, Gyllensten AL Pt PhD. One-year follow-up of basic body awareness therapy in patients with posttraumatic stress disorder. A small intervention study of effects on movement quality, PTSD symptoms, and movement experiences. Physiother Theory Pract 2017;33:515-526 «PMID: 28541784»PubMed
- Hoffman V, Middleton JC, Feltner C, ym. Psychological and Pharmacological Treatments for Adults With Posttraumatic Stress Disorder: A Systematic Review Update. Comparative Effectiveness Review No. 207. (Prepared by the RTI International-University of North Carolinaat Chapel Hill Evidence-based Practice Center under Contract No. 290-2015-00011-I for AHRQ and PCORI.) AHRQ Publication No. 18-EHC011-EF. PCORI Publication No. 2018-SR-01. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality; May 2018. Posted final reports are located on the Effective Health Care Program search page. DOI: https://doi.org/10.23970/AHRQEPCCER207
- Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ahdistuneisuushäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Zhang W, Davidson JR. Post-traumatic stress disorder: an evaluation of existing pharmacotherapies and new strategies. Expert Opin Pharmacother 2007;8:1861-70 «PMID: 17696789»PubMed
- Davidson J, Kudler H, Smith R ym. Treatment of posttraumatic stress disorder with amitriptyline and placebo. Arch Gen Psychiatry 1990;47:259-66 «PMID: 2407208»PubMed
- Cavaljuga S, Licanin I, Mulabegovic N ym. Therapeutic effects of two antidepressant agents in the treatment of posttraumatic stress disorder (PTSD). Bosn J Basic Med Sci 2003;3:12-6 «PMID: 16223367»PubMed
- Batelaan NM, Bosman RC, Muntingh A ym. Risk of relapse after antidepressant discontinuation in anxiety disorders, obsessive-compulsive disorder, and post-traumatic stress disorder: systematic review and meta-analysis of relapse prevention trials. BMJ 2017;358:j3927 «PMID: 28903922»PubMed
- Salas J, Scherrer JF, Tuerk P ym. Large posttraumatic stress disorder improvement and antidepressant medication adherence. J Affect Disord 2020;260:119-123 «PMID: 31494363»PubMed
- Becker ME, Hertzberg MA, Moore SD ym. A placebo-controlled trial of bupropion SR in the treatment of chronic posttraumatic stress disorder. J Clin Psychopharmacol 2007;27:193-7 «PMID: 17414245»PubMed
- Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ahmadpanah M, Sabzeiee P, Hosseini SM ym. Comparing the effect of prazosin and hydroxyzine on sleep quality in patients suffering from posttraumatic stress disorder. Neuropsychobiology 2014;69:235-42 «PMID: 24993832»PubMed
- Krystal JH, Rosenheck RA, Cramer JA ym. Adjunctive risperidone treatment for antidepressant-resistant symptoms of chronic military service-related PTSD: a randomized trial. JAMA 2011;306:493-502 «PMID: 21813427»PubMed
- VA/DoD Clinical Practice Guidelines. Management of Posttraumatic Stress Disorder and Acute Stress Reaction 2017. https://www.healthquality.va.gov/guidelines/MH/ptsd/
- Skitsofrenia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Hertzberg MA, Butterfield MI, Feldman ME ym. A preliminary study of lamotrigine for the treatment of posttraumatic stress disorder. Biol Psychiatry 1999;45:1226-9 «PMID: 10331117»PubMed
- Youssef NA, McCall WV, Andrade C. The role of ECT in posttraumatic stress disorder: A systematic review. Ann Clin Psychiatry 2017;29:62-70 «PMID: 28207917»PubMed
- D'Urso G, Mantovani A, Patti S ym. Transcranial Direct Current Stimulation in Obsessive-Compulsive Disorder, Posttraumatic Stress Disorder, and Anxiety Disorders. J ECT 2018;34:172-181 «PMID: 30095684»PubMed
- Koek RJ, Schwartz HN, Scully S ym. Treatment-refractory posttraumatic stress disorder (TRPTSD): a review and framework for the future. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry 2016;70:170-218 «PMID: 26854815»PubMed
- Compean E, Hamner M. Posttraumatic stress disorder with secondary psychotic features (PTSD-SP): Diagnostic and treatment challenges. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry 2019;88:265-275 «PMID: 30092241»PubMed
- Twomey CD, Baldwin DS, Hopfe M ym. A systematic review of the predictors of health service utilisation by adults with mental disorders in the UK. BMJ Open 2015;5:e007575 «PMID: 26150142»PubMed
- Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito. Käypä hoito -suositus. (Työn alla oleva uusi suositus, julkaistaan 1/2020
- Panisch LS, Hai AH. The Effectiveness of Using Neurofeedback in the Treatment of Post-Traumatic Stress Disorder: A Systematic Review. Trauma Violence Abuse 2018;:1524838018781103 «PMID: 29890906»PubMed
- Brom D, Stokar Y, Lawi C ym. Somatic Experiencing for Posttraumatic Stress Disorder: A Randomized Controlled Outcome Study. J Trauma Stress 2017;30:304-312 «PMID: 28585761»PubMed
- Sebastian B, Nelms J. The Effectiveness of Emotional Freedom Techniques in the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder: A Meta-Analysis. Explore (NY) 2017;13:16-25 «PMID: 27889444»PubMed
- Wagner AW, Jakupcak M, Kowalski HM ym. Behavioral Activation as a Treatment for Posttraumatic Stress Disorder Among Returning Veterans: A Randomized Trial. Psychiatr Serv 2019;70:867-873 «PMID: 31337325»PubMed
- Engel CC, Cordova EH, Benedek DM ym. Randomized effectiveness trial of a brief course of acupuncture for posttraumatic stress disorder. Med Care 2014;52:S57-64 «PMID: 25397825»PubMed
- Althobaiti S, Kazantzis N, Ofori-Asenso R ym. Efficacy of interpersonal psychotherapy for post-traumatic stress disorder: A systematic review and meta-analysis. J Affect Disord 2020;264:286-294 «PMID: 32056763»PubMed
- Church D, Kip K, Stapleton P. Corrigendum Supports Therapeutic Contribution of Acupoint Tapping to EFTs' Observed Effects: Response to Spielmans (2021). J Nerv Ment Dis 2022;210:143-147 «PMID: 35080522»PubMed
- Church D, Stapleton P, Yang A ym. Is Tapping on Acupuncture Points an Active Ingredient in Emotional Freedom Techniques? A Systematic Review and Meta-analysis of Comparative Studies. J Nerv Ment Dis 2018;206:783-793 «PMID: 30273275»PubMed
- Duberstein PR, Ward EA, Chaudron LH ym. Effectiveness of interpersonal psychotherapy-trauma for depressed women with childhood abuse histories. J Consult Clin Psychol 2018;86:868-878 «PMID: 30265045»PubMed
- Eshuis LV, van Gelderen MJ, van Zuiden M ym. Efficacy of immersive PTSD treatments: A systematic review of virtual and augmented reality exposure therapy and a meta-analysis of virtual reality exposure therapy. J Psychiatr Res 2021;143:516-527 «PMID: 33248674»PubMed
- Etherton JL, Farley R. Behavioral activation for PTSD: A meta-analysis. Psychol Trauma 2022;14:894-901 «PMID: 32162956»PubMed
- Knaust T, Felnhofer A, Kothgassner OD ym. Virtual Trauma Interventions for the Treatment of Post-traumatic Stress Disorders: A Scoping Review. Front Psychol 2020;11:562506 «PMID: 33281664»PubMed
- Kothgassner OD, Goreis A, Kafka JX ym. Virtual reality exposure therapy for posttraumatic stress disorder (PTSD): a meta-analysis. Eur J Psychotraumatol 2019;10:1654782 «PMID: 31489138»PubMed
- Kuhfuß M, Maldei T, Hetmanek A ym. Somatic experiencing - effectiveness and key factors of a body-oriented trauma therapy: a scoping literature review. Eur J Psychotraumatol 2021;12:1929023 «PMID: 34290845»PubMed
- Micoulaud-Franchi JA, Jeunet C, Pelissolo A ym. EEG Neurofeedback for Anxiety Disorders and Post-Traumatic Stress Disorders: A Blueprint for a Promising Brain-Based Therapy. Curr Psychiatry Rep 2021;23:84 «PMID: 34714417»PubMed
- Spielmans GI, Rosen GM, Spence-Sing T. Tapping Away at a Misleading Meta-analysis: No Evidence for Specificity of Acupoint Tapping. J Nerv Ment Dis 2020;208:628-631 «PMID: 32740560»PubMed
- Talbott JA. The Conclusion of the Tapping Debate. J Nerv Ment Dis 2022;210:136 «PMID: 35080519»PubMed
- Beidel DC, Frueh BC, Neer SM ym. Trauma management therapy with virtual-reality augmented exposure therapy for combat-related PTSD: A randomized controlled trial. J Anxiety Disord 2019;61:64-74 «PMID: 28865911»PubMed
- van Deursen R, Jones K, Kitchiner N ym. The psychophysiological response during post-traumatic stress disorder treatment with modular motion-assisted memory desensitisation and reconsolidation (3MDR). Eur J Psychotraumatol 2021;12:1929027 «PMID: 34221251»PubMed
- Carr C, d'Ardenne P, Sloboda A ym. Group music therapy for patients with persistent post-traumatic stress disorder--an exploratory randomized controlled trial with mixed methods evaluation. Psychol Psychother 2012;85:179-202 «PMID: 22903909»PubMed
- Thal SB, Lommen MJJ. Current Perspective on MDMA-Assisted Psychotherapy for Posttraumatic Stress Disorder. J Contemp Psychother 2018;48:99-108 «PMID: 29720767»PubMed
- Mithoefer MC, Mithoefer AT, Feduccia AA ym. 3,4-methylenedioxymethamphetamine (MDMA)-assisted psychotherapy for post-traumatic stress disorder in military veterans, firefighters, and police officers: a randomised, double-blind, dose-response, phase 2 clinical trial. Lancet Psychiatry 2018;5:486-497 «PMID: 29728331»PubMed
- Liriano F, Hatten C, Schwartz TL. Ketamine as treatment for post-traumatic stress disorder: a review. Drugs Context 2019;8:212305 «PMID: 31007698»PubMed
- Abdallah CG, Roache JD, Averill LA ym. Repeated ketamine infusions for antidepressant-resistant PTSD: Methods of a multicenter, randomized, placebo-controlled clinical trial. Contemp Clin Trials 2019;81:11-18 «PMID: 30999057»PubMed
- Ori R, Amos T, Bergman H ym. Augmentation of cognitive and behavioural therapies (CBT) with d-cycloserine for anxiety and related disorders. Cochrane Database Syst Rev 2015;5:CD007803 «PMID: 25957940»PubMed
- Mataix-Cols D, Fernández de la Cruz L, Monzani B ym. D-Cycloserine Augmentation of Exposure-Based Cognitive Behavior Therapy for Anxiety, Obsessive-Compulsive, and Posttraumatic Stress Disorders: A Systematic Review and Meta-analysis of Individual Participant Data. JAMA Psychiatry 2017;74:501-510 «PMID: 28122091»PubMed
- Tedesco S, Gajaram G, Chida S ym. The Efficacy of MDMA (3,4-Methylenedioxymethamphetamine) for Post-traumatic Stress Disorder in Humans: A Systematic Review and Meta-Analysis. Cureus 2021;13:e15070 «PMID: 34150406»PubMed
- Varker T, Watson L, Gibson K ym. Efficacy of Psychoactive Drugs for the Treatment of Posttraumatic Stress Disorder: A Systematic Review of MDMA, Ketamine, LSD and Psilocybin. J Psychoactive Drugs 2021;53:85-95 «PMID: 32931403»PubMed
- Smith KW, Sicignano DJ, Hernandez AV ym. MDMA-Assisted Psychotherapy for Treatment of Posttraumatic Stress Disorder: A Systematic Review With Meta-Analysis. J Clin Pharmacol 2022;62:463-471 «PMID: 34708874»PubMed
- Hoskins MD, Sinnerton R, Nakamura A ym. Pharmacological-assisted Psychotherapy for Post-Traumatic Stress Disorder: a systematic review and meta-analysis. Eur J Psychotraumatol 2021;12:1853379 «PMID: 33680344»PubMed
- Mitchell JM, Bogenschutz M, Lilienstein A ym. MDMA-assisted therapy for severe PTSD: a randomized, double-blind, placebo-controlled phase 3 study. Nat Med 2021;27:1025-1033 «PMID: 33972795»PubMed
- Black N, Stockings E, Campbell G ym. Cannabinoids for the treatment of mental disorders and symptoms of mental disorders: a systematic review and meta-analysis. Lancet Psychiatry 2019;6:995-1010 «PMID: 31672337»PubMed
- Aronen E, Suomalainen L. Traumaperäiset stressihäiriöt ja sopeutumishäiriöt. Kumpulainen K, Aronen E, Ebeling H, Laukkanen E, Marttunen M, Puura K, ym., toim. Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. 1. painos. Tallinna: Kustannus Oy Duodecim; 2016. ss. 336-44
- March S, Kenardy JA, Cobham VE ym. Feasibility of a screening program for at-risk children following accidental injury. J Trauma Stress 2015;28:34-40 «PMID: 25703937»PubMed
- Strand VC, Sarmiento TL, Pasquale LE. Assessment and screening tools for trauma in children and adolescents: a review. Trauma Violence Abuse 2005;6:55-78 «PMID: 15574673»PubMed
- Denton R, Frogley C, Jackson S ym. The assessment of developmental trauma in children and adolescents: A systematic review. Clin Child Psychol Psychiatry 2017;22:260-287 «PMID: 26940119»PubMed
- Eklund K, Rossen E, Koriakin T ym. A systematic review of trauma screening measures for children and adolescents. Sch Psychol Q 2018;33:30-43 «PMID: 29629787»PubMed
- Rolfsnes ES, Idsoe T. School-based intervention programs for PTSD symptoms: a review and meta-analysis. J Trauma Stress 2011;24:155-65 «PMID: 21425191»PubMed
- Santiago CD, Raviv T, Ros AM ym. Implementing the Bounce Back trauma intervention in urban elementary schools: A real-world replication trial. Sch Psychol Q 2018;33:1-9 «PMID: 29629784»PubMed
- Cohen, JA, Mannarino AP, Deblinger E. Treating trauma and traumatic grief in children and adolescents. New York: Guilford Press 2006.
- Sachser C, Keller F, Goldbeck L. Complex PTSD as proposed for ICD-11: validation of a new disorder in children and adolescents and their response to Trauma-Focused Cognitive Behavioral Therapy. J Child Psychol Psychiatry 2017;58:160-168 «PMID: 27677771»PubMed
- de Arellano MA, Lyman DR, Jobe-Shields L ym. Trauma-focused cognitive-behavioral therapy for children and adolescents: assessing the evidence. Psychiatr Serv 2014;65:591-602 «PMID: 24638076»PubMed
- Cohen JA, Mannarino AP, Kinnish K. Trauma-Focused Cognitive Behavioral Therapy for Commercially Sexually Exploited Youth. J Child Adolesc Trauma 2017;10:175-185 «PMID: 28690714»PubMed
- Leenarts LE, Diehle J, Doreleijers TA ym. Evidence-based treatments for children with trauma-related psychopathology as a result of childhood maltreatment: a systematic review. Eur Child Adolesc Psychiatry 2013;22:269-83 «PMID: 23266844»PubMed
- Gillies D, Taylor F, Gray C ym. Psychological therapies for the treatment of post-traumatic stress disorder in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2012;12:CD006726 «PMID: 23235632»PubMed
- Dorsey S, McLaughlin KA, Kerns SEU ym. Evidence Base Update for Psychosocial Treatments for Children and Adolescents Exposed to Traumatic Events. J Clin Child Adolesc Psychol 2017;46:303-330 «PMID: 27759442»PubMed
- Gillies D, Maiocchi L, Bhandari AP ym. Psychological therapies for children and adolescents exposed to trauma. Cochrane Database Syst Rev 2016;10:CD012371 «PMID: 27726123»PubMed
- Reavell J, Fazil Q. The epidemiology of PTSD and depression in refugee minors who have resettled in developed countries. J Ment Health 2017;26:74-83 «PMID: 27684305»PubMed
- Castaneda AE, Mäki-Opas J, Jokela S, ym. toim. Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa: PALOMA-käsikirja. THL – Ohjaus 5/2018. Juvenes Print – Suomen Yliopistopaino Oy Helsinki, 2018. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-100-3
- Fazel M, Betancourt TS. Preventive mental health interventions for refugee children and adolescents in high-income settings. Lancet Child Adolesc Health 2018;2:121-132 «PMID: 30169234»PubMed
- Mitra R, Hodes M. Prevention of psychological distress and promotion of resilience amongst unaccompanied refugee minors in resettlement countries. Child Care Health Dev 2019;45:198-215 «PMID: 30661259»PubMed
- Horlings A, Hein I. Psychiatric screening and interventions for minor refugees in Europe: an overview of approaches and tools. Eur J Pediatr 2018;177:163-169 «PMID: 29124447»PubMed
- Nocon A, Eberle-Sejari R, Unterhitzenberger J ym. The effectiveness of psychosocial interventions in war-traumatized refugee and internally displaced minors: systematic review and meta-analysis. Eur J Psychotraumatol 2017;8:1388709 «PMID: 29163868»PubMed
- Peltonen K, Kangaslampi S. Treating children and adolescents with multiple traumas: a randomized clinical trial of narrative exposure therapy. Eur J Psychotraumatol 2019;10:1558708 «PMID: 30693077»PubMed
- Demazure G, Gaultier S, Pinsault N. Dealing with difference: a scoping review of psychotherapeutic interventions with unaccompanied refugee minors. Eur Child Adolesc Psychiatry 2018;27:447-466 «PMID: 29214387»PubMed
- Molero RJ, Jarero I, Givaudan M. Longitudinal Multisite Randomized Controlled Trial on the Provision of the EMDR-IGTP-OTS to Refugee Minors in Valencia, Spain. American Journal of Applied Psychology
- Huemer J, Erhart F, Steiner H. Posttraumatic stress disorder in children and adolescents: a review of psychopharmacological treatment. Child Psychiatry Hum Dev 2010;41:624-40 «PMID: 20567898»PubMed
- Huemer J, Greenberg M, Steiner H. Pharmacological treatment for children and adolescents with trauma-related disorders. Kirjassa: Landolt MA, Cloitre M, Schnyder (eds.). Evidence-based treatments for trauma related disorders in children and adolescents. Cham, Switzerland: Springer International Publishing; Switzerland, 2017. Pp. 385-401
- Strawn JR, Keeshin BR, DelBello MP ym. Psychopharmacologic treatment of posttraumatic stress disorder in children and adolescents: a review. J Clin Psychiatry 2010;71:932-41 «PMID: 20441729»PubMed
- Keeshin BR, Strawn JR. Psychological and pharmacologic treatment of youth with posttraumatic stress disorder: an evidence-based review. Child Adolesc Psychiatr Clin N Am 2014;23:399-411, x «PMID: 24656587»PubMed
- Scheeringa MS, Weems CF. Randomized placebo-controlled D-cycloserine with cognitive behavior therapy for pediatric posttraumatic stress. J Child Adolesc Psychopharmacol 2014;24:69-77 «PMID: 24506079»PubMed
- Akinsanya A, Marwaha R, Tampi RR. Prazosin in Children and Adolescents With Posttraumatic Stress Disorder Who Have Nightmares: A Systematic Review. J Clin Psychopharmacol 2017;37:84-88 «PMID: 27930498»PubMed
- Maccani MA, Delahanty DL, Nugent NR ym. Pharmacological secondary prevention of PTSD in youth: challenges and opportunities for advancement. J Trauma Stress 2012;25:543-50 «PMID: 23073974»PubMed
- Rosenberg L, Rosenberg M, Sharp S ym. Does Acute Propranolol Treatment Prevent Posttraumatic Stress Disorder, Anxiety, and Depression in Children with Burns? J Child Adolesc Psychopharmacol 2018;28:117-123 «PMID: 29161523»PubMed
- Busuttil W. Presentations and management of Post Traumatic Stress Disorder and the elderly: a need for investigation. Int J Geriatr Psychiatry 2004;19:429-39 «PMID: 15156544»PubMed
- Dinnen S, Simiola V, Cook JM. Post-traumatic stress disorder in older adults: a systematic review of the psychotherapy treatment literature. Aging Ment Health 2015;19:144-50 «PMID: 24898218»PubMed
- Chan D, Fan MY, Unützer J. Long-term effectiveness of collaborative depression care in older primary care patients with and without PTSD symptoms. Int J Geriatr Psychiatry 2011;26:758-64 «PMID: 21495079»PubMed
- Kriisitilanteiden mielenterveystyön asiantuntijaryhmän esitys. Helsinki: STAKES, 1993
- Kessler RC, McLaughlin KA, Koenen KC ym. The importance of secondary trauma exposure for post-disaster mental disorder. Epidemiol Psychiatr Sci 2012;21:35-45 «PMID: 22670411»PubMed
- Gargano LM, Li J, Millien L ym. Exposure to multiple disasters: The long-term effect of Hurricane Sandy (October 29, 2012) on NYC survivors of the September 11, 2001 World Trade Center attack. Psychiatry Res 2019;273:719-724 «PMID: 31207858»PubMed
- Thordardottir EB, Valdimarsdottir UA, Hansdottir I ym. Posttraumatic stress and other health consequences of catastrophic avalanches: A 16-year follow-up of survivors. J Anxiety Disord 2015;32:103-11 «PMID: 25935315»PubMed
- Bakker LP, Småstuen MC, Reichelt JG ym. The trajectory of symptom burden in exposed and unexposed survivors of a major avalanche disaster: a 30?year long-term follow-up study. BMC Psychiatry 2019;19:175 «PMID: 31182052»PubMed
- Jordan HT, Osahan S, Li J ym. Persistent mental and physical health impact of exposure to the September 11, 2001 World Trade Center terrorist attacks. Environ Health 2019;18:12 «PMID: 30755198»PubMed
- Cohen GH, Tamrakar S, Lowe S ym. Improved social services and the burden of post-traumatic stress disorder among economically vulnerable people after a natural disaster: a modelling study. Lancet Planet Health 2019;3:e93-e101 «PMID: 30797416»PubMed
- Skogberg N, Mustonen K-L, Koponen P, Tiittala P, Lilja E, Ahmed Haji Omar A, Snellman O ja Castaneda AE. Turvapaikanhakijoiden terveys ja hyvinvointi - Tutkimus Suomeen vuonna 2018 tulleista turvapaikanhakijoista, 2019. Raportti:2019_012.
- Fazel M, Wheeler J, Danesh J. Prevalence of serious mental disorder in 7000 refugees resettled in western countries: a systematic review. Lancet 2005;365:1309-14 «PMID: 15823380»PubMed
- Miller GA, Elbert T, Rockstroh B. Judging psychiatric disorders in refugees. Lancet 2005;366:1604-5; author reply 1605 «PMID: 16271637»PubMed
- Priebe S, Bogic M, Ajdukovic D ym. Mental disorders following war in the Balkans: a study in 5 countries. Arch Gen Psychiatry 2010;67:518-28 «PMID: 20439833»PubMed
- Palic S, Elklit A. Psychosocial treatment of posttraumatic stress disorder in adult refugees: a systematic review of prospective treatment outcome studies and a critique. J Affect Disord 2011;131:8-23 «PMID: 20708804»PubMed
- Markkula N, Lehti V, Gissler M ym. Incidence and prevalence of mental disorders among immigrants and native Finns: a register-based study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2017;52:1523-1540 «PMID: 28856385»PubMed
- Silwal S, Lehti V, Chudal R ym. Parental immigration and offspring post-traumatic stress disorder: A nationwide population-based register study. J Affect Disord 2019;249:294-300 «PMID: 30797121»PubMed
- Sander R, Laugesen H, Skammeritz S ym. Interpreter-mediated psychotherapy with trauma-affected refugees - A retrospective cohort study. Psychiatry Res 2019;271:684-692 «PMID: 30791342»PubMed
- Soto A, Smith TB, Griner D ym. Cultural adaptations and therapist multicultural competence: Two meta-analytic reviews. J Clin Psychol 2018;74:1907-1923 «PMID: 30091201»PubMed
- Huey SJ Jr, Tilley JL, Jones EO ym. The contribution of cultural competence to evidence-based care for ethnically diverse populations. Annu Rev Clin Psychol 2014;10:305-38 «PMID: 24437436»PubMed
- International Rehabilitation Council for Torture Victims (IRCT; 2009) 26 June - International Day against Torture. The fight against torture: a key priority for the EU. http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-07-254_en.htm , haettu 22.5.2019
- Pirinen I. Turvapaikanhakijoiden terveydentila. Tutkimus Tampeereen kaupungin ulkomaalaistoimiston terveydenhuoltoyksikössä, Tampereen Yliopisto, Tampere, 2008 http://urn.fi/urn:isbn:978-951-44-7209-1, haettu 22.5.2019
- Johnson H, Thompson A. The development and maintenance of post-traumatic stress disorder (PTSD) in civilian adult survivors of war trauma and torture: a review. Clin Psychol Rev 2008;28:36-47 «PMID: 17383783»PubMed
- Debbie C Hocking, Gerard A Kennedy, Suresh Sundram Mental Disorders in Asylum Seekers: The Role of the Refugee Determination Process and Employment J Nerv Ment Dis , 203 (1), 28-32 Jan 2015
- Basoglu M, Livanou M, Crnobaric C. Torture vs other cruel, inhuman, and degrading treatment: is the distinction real or apparent? Arch Gen Psychiatry 2007;64:277-85 «PMID: 17339516»PubMed
- Steel Z, Chey T, Silove D ym. Association of torture and other potentially traumatic events with mental health outcomes among populations exposed to mass conflict and displacement: a systematic review and meta-analysis. JAMA 2009;302:537-49 «PMID: 19654388»PubMed
- McFarlane CA, Kaplan I. Evidence-based psychological interventions for adult survivors of torture and trauma: a 30-year review. Transcult Psychiatry 2012;49:539-67 «PMID: 23008355»PubMed
- Tol WA, Komproe IH, Thapa SB ym. Disability associated with psychiatric symptoms among torture survivors in rural Nepal. J Nerv Ment Dis 2007;195:463-9 «PMID: 17568293»PubMed
- Patel N, C de C Williams A, Kellezi B. Reviewing outcomes of psychological interventions with torture survivors: Conceptual, methodological and ethical Issues. Torture 2016;26:2-16 «PMID: 27857002»PubMed
- UN Committee Against Torture (CAT), General comment no. 3, 2012: Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment : implementation of article 14 by States parties, 13 December 2012. Haettu 27.5.2019, saatavilla: https://www.refworld.org/docid/5437cc274.html
- Patel N, Kellezi B, Williams AC. Psychological, social and welfare interventions for psychological health and well-being of torture survivors. Cochrane Database Syst Rev 2014;11:CD009317 «PMID: 25386846»PubMed
- Sonne C, Carlsson J, Bech P ym. Pharmacological treatment of refugees with trauma-related disorders: What do we know today? Transcult Psychiatry 2017;54:260-280 «PMID: 27956478»PubMed
- Connorton E, Perry MJ, Hemenway D ym. Humanitarian relief workers and trauma-related mental illness. Epidemiol Rev 2012;34:145-55 «PMID: 22180469»PubMed
- Berger W, Coutinho ES, Figueira I ym. Rescuers at risk: a systematic review and meta-regression analysis of the worldwide current prevalence and correlates of PTSD in rescue workers. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2012;47:1001-11 «PMID: 21681455»PubMed
- Garbern SC, Ebbeling LG, Bartels SA. A Systematic Review of Health Outcomes Among Disaster and Humanitarian Responders. Prehosp Disaster Med 2016;31:635-642 «PMID: 27641075»PubMed
- Psychological First Aid. Field operation Guide. 2. painos. National Child Traumatic Stress Network, National Center for PTSD, 2006
- Bledsoe BE. Critical incident stress management (CISM): benefit or risk for emergency services? Prehosp Emerg Care 2003;7:272-9 «PMID: 12710792»PubMed
- Everly GS Jr, Mitchell JT. Critical Incident Stress Management (Cism): A New Era and Standard of Care in Crisis Intervention (Innovations in Disaster and Trauma Psychology, 2. painos. Elliot City: Chevron, 1997
- Roberts A, Everly GS Jr. A meta-analysis of 36 crisis intervention studies. Brief Treatment and Crisis Intervention 2006;6:10-21
- Tuckey MR, Scott JE. Group critical incident stress debriefing with emergency services personnel: a randomized controlled trial. Anxiety Stress Coping 2014;27:38-54 «PMID: 23799773»PubMed
- Wu S, Zhu X, Zhang Y ym. A new psychological intervention: "512 Psychological Intervention Model" used for military rescuers in Wenchuan Earthquake in China. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2012;47:1111-9 «PMID: 21789502»PubMed
- Tarquinio C, Rotonda C, Houllé WA ym. Early Psychological Preventive Intervention For Workplace Violence: A Randomized Controlled Explorative and Comparative Study Between EMDR-Recent Event and Critical Incident Stress Debriefing. Issues Ment Health Nurs 2016;37:787-799 «PMID: 27696918»PubMed
- Saari S. Kuin salama kirkkaalta taivaalta. Kriisit ja niistä selviytyminen. 2. painos. Keuruu: Kustannusosakeyhtiö Otava, 2001
- Nurmi L. Kriisi, pelko, pakokauhu. Helsinki: Edita, 2006
- Nurmi LA. The sinking of the Estonia: the effects of critical incident stress debriefing (CISD) on rescuers. Int J Emerg Ment Health 1999;1:23-31 «PMID: 11227750»PubMed
- Peterson AL, Hale WJ, Baker MT ym. Psychiatric Aeromedical Evacuations of Deployed Active Duty U.S. Military Personnel During Operations Enduring Freedom, Iraqi Freedom, and New Dawn. Mil Med 2018;183:e649-e658 «PMID: 30124915»PubMed
- Richardson LK, Frueh BC, Acierno R. Prevalence estimates of combat-related post-traumatic stress disorder: critical review. Aust N Z J Psychiatry 2010;44:4-19 «PMID: 20073563»PubMed
- Cameron KL, Sturdivant RX, Baker SP. Trends in the incidence of physician-diagnosed posttraumatic stress disorder among active-duty U.S. military personnel between 1999 and 2008. Mil Med Res 2019;6:8 «PMID: 30905323»PubMed
- Ursano RJ, Colpe LJ, Heeringa SG ym. The Army study to assess risk and resilience in servicemembers (Army STARRS). Psychiatry 2014;77:107-19 «PMID: 24865195»PubMed
- Seal KH, Bertenthal D, Miner CR ym. Bringing the war back home: mental health disorders among 103,788 US veterans returning from Iraq and Afghanistan seen at Department of Veterans Affairs facilities. Arch Intern Med 2007;167:476-82 «PMID: 17353495»PubMed
- Fear NT, Jones M, Murphy D ym. What are the consequences of deployment to Iraq and Afghanistan on the mental health of the UK armed forces? A cohort study. Lancet 2010;375:1783-97 «PMID: 20471076»PubMed
- Ponteva M. Psykiatriset sairaudet Suomen puolustusvoimissa vv. 1941-1944. Jatkosodan aikana sota- ja kenttäsairaaloissa hoidettujen sotilaspotilaiden epidemiologinen ja seurantatutkimus. Ann Med Milit Fenn 1977;52:31-208
- Naß J, Efferth T. Pharmacogenetics and Pharmacotherapy of Military Personnel Suffering from Post-traumatic Stress Disorder. Curr Neuropharmacol 2017;15:831-860 «PMID: 27834145»PubMed
- Souza WF, Figueira I, Mendlowicz MV ym. Posttraumatic stress disorder in peacekeepers: a meta-analysis. J Nerv Ment Dis 2011;199:309-12 «PMID: 21543949»PubMed
- Ponteva M, Jormanainen V, Nurro S, Lehesjoki M. The Finnish UN Peace-keeping service interruptors in the years 1969-96. A postal inquiry study. Ann Med Milit Fenn 2000;75:31-6
- Pihlainen K, Santtila M, Vasankari T ym. Evaluation of occupational physical load during 6-month international crisis management operation. Int J Occup Med Environ Health 2018;31:185-197 «PMID: 28972598»PubMed
- Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin Verkostovaliokunnan asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- De Silva M, Maclachlan M, Devane D ym. Psychosocial interventions for the prevention of disability following traumatic physical injury. Cochrane Database Syst Rev 2009;4:CD006422 «PMID: 19821365»PubMed
- Tuulio-Henriksson A, Toikka T, Heino P, Laukkala T. Kuntoutuspsykoterapia tukee työssä pysymistä. Alkuperäistutkimus. Suom lääkäril 2019;(13):816-24
- Black AC, Meshberg-Cohen S, Perez-Ortiz AC ym. Veterans' compensation claims beliefs predict timing of PTSD treatment use relative to compensation and pension exam. PLoS One 2018;13:e0209488 «PMID: 30589882»PubMed
- Davis LL, Kyriakides TC, Suris AM ym. Effect of Evidence-Based Supported Employment vs Transitional Work on Achieving Steady Work Among Veterans With Posttraumatic Stress Disorder: A Randomized Clinical Trial. JAMA Psychiatry 2018;75:316-324 «PMID: 29490371»PubMed
- Braverman M. Post-Traumatic Stress Disorder and its Relation to Occupational Health and Injury Prevention. Kirjassa: Encyclopedia of Occupational Health and Safety. Geneva: International Labor Organization, 2011
- Lee JH, Kim I, Won JU ym. Post-traumatic stress disorder and occupational characteristics of police officers in Republic of Korea: a cross-sectional study. BMJ Open 2016;6:e009937 «PMID: 26951212»PubMed
- Han M, Park S, Park JH ym. Do police officers and firefighters have a higher risk of disease than other public officers? A 13-year nationwide cohort study in South Korea. BMJ Open 2018;8:e019987 «PMID: 29391373»PubMed
- Chatzea VE, Sifaki-Pistolla D, Vlachaki SA ym. PTSD, burnout and well-being among rescue workers: Seeking to understand the impact of the European refugee crisis on rescuers. Psychiatry Res 2018;262:446-451 «PMID: 28923435»PubMed
- Baas MAM, Scheepstra KWF, Stramrood CAI ym. Work-related adverse events leaving their mark: a cross-sectional study among Dutch gynecologists. BMC Psychiatry 2018;18:73 «PMID: 29566667»PubMed
- Wahlberg Å, Andreen Sachs M, Johannesson K ym. Post-traumatic stress symptoms in Swedish obstetricians and midwives after severe obstetric events: a cross-sectional retrospective survey. BJOG 2017;124:1264-1271 «PMID: 27562912»PubMed
- Jackson T, Provencio A, Bentley-Kumar K ym. PTSD and surgical residents: Everybody hurts… sometimes. Am J Surg 2017;214:1118-1124 «PMID: 28987413»PubMed
- Shi L, Wang L, Jia X ym. Prevalence and correlates of symptoms of post-traumatic stress disorder among Chinese healthcare workers exposed to physical violence: a cross-sectional study. BMJ Open 2017;7:e016810 «PMID: 28765135»PubMed
- De Stefano C, Orri M, Agostinucci JM ym. Early psychological impact of Paris terrorist attacks on healthcare emergency staff: A cross-sectional study. Depress Anxiety 2018;35:275-282 «PMID: 29421842»PubMed
- Lowell A, Suarez-Jimenez B, Helpman L ym. 9/11-related PTSD among highly exposed populations: a systematic review 15 years after the attack. Psychol Med 2018;48:537-553 «PMID: 28805168»PubMed
- Kawashima Y, Nishi D, Noguchi H ym. Post-Traumatic Stress Symptoms and Burnout Among Medical Rescue Workers 4 Years After the Great East Japan Earthquake: A Longitudinal Study. Disaster Med Public Health Prep 2016;10:848-853 «PMID: 27188495»PubMed
- Peñalba V, McGuire H, Leite JR. Psychosocial interventions for prevention of psychological disorders in law enforcement officers. Cochrane Database Syst Rev 2008;3:CD005601 «PMID: 18646132»PubMed
- McCanlies EC, Gu JK, Andrew ME ym. Resilience mediates the relationship between social support and post-traumatic stress symptoms in police officers. J Emerg Manag 2017;15:107-116 «PMID: 28820229»PubMed
- Lassemo E, Sandanger I. Potentially traumatic events as predictors of disability pension: A 10-year follow-up study in Norway. Scand J Public Health 2018;46:340-346 «PMID: 28767006»PubMed
- Laukkala T. Akuutit ja traumaperäiset stressireaktiot ja häiriöt. Kirjassa: Takala T, Aro T, Haanpää M ym (toim). Vakuutusratkaisut potilaan tukena. Duodecim 2019
- Ponteva M, Juntunen J. Traumaperäinen stressihäiriö. Duodecim 1995;111:1697-700
- Aro T, Huunan-Seppälä A, Kivekäs J, Tola S, Torstila I (toim.) Vakuutuslääketiede. Helsinki: Duodecim, 2004
- Haravuori H, Marttunen M, Ämmälä A-J. Suuronnettomusvalmius yleissairaalapsykiatriassa. Pesonen T. ym., toim. Yleissairaalapsykiatria. 1. painos. Kustannus Oy Duodecim, 2019, ss. 636-645
- Dückers MLA, Thormar SB, Juen B ym. Measuring and modelling the quality of 40 post-disaster mental health and psychosocial support programmes. PLoS One 2018;13:e0193285 «PMID: 29489888»PubMed
- Cipriani A, Williams T, Nikolakopoulou A ym. Comparative efficacy and acceptability of pharmacological treatments for post-traumatic stress disorder in adults: a network meta-analysis. Psychol Med 2018;48:1975-1984 «PMID: 29254516»PubMed