KH2014 Suositus KH2014 Suositus

Minnessjukdomar
God medicins praxis |  Publicerad: 2018-06-07  
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Societas Gerontologica Fennica, Suomen Geriatrit -yhdistys, Suomen Neurologinen Yhdistys, Suomen Psykogeriatrinen Yhdistys och Suomen Yleislääketieteen yhdistys
Skriv ut

Minnessjukdomar

God medicinsk praxis rekommendationer
7.6.2018
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Societas Gerontologica Fennica, Suomen Geriatrit -yhdistys, Suomen Neurologinen Yhdistys, Suomen Psykogeriatrinen Yhdistys och Suomen Yleislääketieteen yhdistys

 

 

Suomen Alzheimer-tutkimusseura (Finlands Alzheimer forskningsföreningen) ansvarar för finansieringen av översättningen av God medicinsk praxis-rekommendationen Minnessjukdomar. Evidenssammandrag och de flesta bakgrundsmaterialen är tillgängliga endast på finska.

Rekommendationen på finska Muistisairaudet som publicerades i januari 2017 är den officiella versionen av rekommendationen.

Det centrala budskapet

  • Denna rekommendation publicerades år 2006, med titeln Diagnostik och medicinsk behandling av Alzheimers sjukdom. I samband med en uppdatering år 2010 utvidgades rekommendationen till att omfatta också de övriga vanligaste minnessjukdomarna, och nu i högre utsträckning också läkemedelsfri behandling.
  • Man kan sannolikt förebygga minnessjukdomar, inklusive Alzheimers sjukdom (AS), genom att påverka kända riskfaktorer, såsom ett förhöjt blodtryck.
  • Var tredje person över 65 år uppger sig lida av minnessymptom. Det finns i Finland rentav 200 000 personer vars kognitiva, eller kunskapsmässiga, funktioner är delvis nedsatta, medan 100 000 personer har lindriga och 93 000 personer minst medelsvåra demenssymptom.
  • I Finland insjuknar ungefär 14 500 personer årligen i en minnessjukdom.
  • En betydande del av minnessjukdomarna förblir odiagnosticerade.
  • De vanligaste progredierande minnessjukdomarna är AS, vaskulär kognitiv störning (vascular cognitive impairment, VCI, dvs. en minnessjukdom med anledning av störningar i blodcirkulationen, på finska AVH (aivoverenkiertohäiriö, dvs. störningar i de stora respektive de små blodkärlen samt infarkter i områden vitala för de kognitiva funktionerna), AS + AVH, sjukdomar som hänför sig till Lewykroppspatologi, såsom Lewykroppsdemens (Lewy body demens, LBD), minnessjukdom vid Parkinsons sjukdom (PS-demens) samt degeneration i pann- och tinningloberna (pannlobs- eller frontotemporaldemens samt primär progressiv afasi (PPA)).
  • Man bör utreda orsaken till de minnessymptom patienten ger uttryck för.
  • Utredningen bör basera sig på en klinisk intervju och en undersökning gjord av läkare, minnesenkäter och -tester samt laboratorie- och röntgenundersökningar av hjärnan.
    • Undersökningar och uppföljning av behandlingen bör koncentreras till vårdplatser specialiserade för ändamålet, t.ex. regionala minnespolikliniker.
    • Personer i arbetsför ålder hänvisas till en minnespoliklinik.
  • Ifall diagnosen är AS, PS-demens, LBD, AS + AVH, AS + LBD eller AS + PS-demens bör man alltid överväga riktad symtomatisk behandling med läkemedel för minnessjukdomar.
    • I behandlingen av AS används läkemedel för minnessjukdomar (en av de tre acetylkolinesterashämmarna, eller memantin). För behandling av tidig eller lindrig AS rekommenderas i första hand någon av de tre acetylkolinesterashämmarna, men ifall behandlingen med acetylkolinesterashämmare inte passar (t.ex. på grund av kontraindikation), kan behandlingen också inledas med memantin. Vid behandling av medelsvår eller svår AS är acetylkolinesterashämmare och memantin den primära behandlingsmetoden.
    • Vid behandling av blodkärlsrelaterade minnessjukdomar kan mediciner för minnessjukdomar vara till nytta när det gäller kognitiva funktioner men inte när det gäller förmågan att klara sig själv. VCI, eller vaskulär demens (VD), är varken i Europa (EMA) eller USA (FDA) någon officiell indikation för ett enda evidensbaserat läkemedel.
    • AS-patienter med en samtidig blodcirkulationsstörning i hjärnan kan ha glädje av behandling med läkemedel för en minnessjukdom. Det här gäller speciellt galantamin, som är lika effektivt eller ännu effektivare än om personen har enbart AS. För donepezil, rivastigmin och memantin har man inte på samma sätt gjort omfattande och placebokontrollerade dubbelblindstudier.
    • Vid behandling av symptom förorsakade av PS-demens är acetylkolinesterashämmare det primära. Av läkemedlen i den gruppen är det bara rivastigmin för vilken sjukdomen är officiell indikation.
    • Acetylkolinesterashämmare är till nytta också vid behandlingen av LBD-symptom, men är då inga officiella indikationer.
  • Till uppföljningen av patienter med minnessjukdomar hör att förebygga och kontinuerligt följa med olika beteendesymtom.
    • För de flesta beteendesymtomen gäller att de läkemedelsfria behandlingsmetoderna kommer i första hand.
    • Ifall det krävs läkemedelsbehandling bör denna i första hand ske med hjälp av mediciner för minnessjukdomar.
    • En del av beteendesymtomen försvinner i allmänhet av sig själva, och behandling med psykofarmaka bör därför vara enbart tillfällig.
  • Medicinering krävs för behandling av depressionssymtom samt allvarliga symtom på rastlöshet och psykos, men är inte till någon nytta vid behandlingen av ett flertal olika svåra beteendesymtom.
    • Psykofarmaka kan hos patienter med demens öka antalet störningar i blodcirkulationen och därmed relaterad dödlighet, och deras användning bör därför begränsas enbart till allvarliga beteendesymtom av psykotisk karaktär, präglade av rastlöshet och aggressivitet.
  • Speciellt ålderstigna personer med minnesjukdom gagnas av en helhetsbetonad bedömning, där man samtidigt tar ställning också till övriga sjukdomar och den sammanlagda medicineringen.

Målsättning

  • Rekommendationen har som målsättning
    • att främja förebyggandet av de vanligaste minnessjukdomarna samt förmågan att identifiera och behandla riskfaktorerna, och
    • att effektivera och förenhetliga diagnosticering, läkemedelsbehandling och en helhetsmässig behandling och rehabilitering av personer med minnessymtom och progredierande minnessjukdomar.

Målgrupper

  • Rekommendationen är avsedd för
    • läkare och övriga yrkesgrupper inom hälsovården, socialt arbete och apoteksbranschen samt studerande inom dessa områden
    • beslutsfattare inom social- och hälsovården
    • i tillämpliga delar (patientdirektiven och patientversionen av rekommendationen) även minnespatienter och deras närstående.

Avgränsningar

  • Rekommendationen omfattar förebyggande, diagnosticering och läkemedelsbehandling vid de vanligaste progredierande minnessjukdomarna.
  • Behandling av minnessjukdomar inkluderar många olika former av stödåtgärder både för den insjuknade och de närstående. En mer ingående bedömning och beskrivning av dessa åtgärder har här lämnats utanför. Men vi vill ändå lyfta fram dem i rekommendationen eftersom arbetsgruppen understryker att läkemedelsbehandling är till nytta enbart som en del av en större vårdhelhet.

Definitioner

Term Förkortning eller kort beskrivning
Kognitiva symtom Degeneration av en viss del av de kognitiva funktionerna
Minnessymtom Svagheter i arbets-, händelse- eller sakminnet
Lindrig kognitiv störning MCI (mild cognitive impairment), symtom i de kognitiva funktionerna, utan betydande försämring av funktionsförmågan
Minnessjukdom Progredierande hjärnsjukdom som ofta leder till demens
Vaskulär kognitiv störning Syndrom i de kognitiva funktionerna förorsakat av blodcirkulationsstörningar, blodkärlsrelaterad minnessjukdom
Självständighet Förmåga att klara av de dagliga göromålen
Demens Omfattande degeneration i de kognitiva funktionerna, som leder till försämring av funktionsförmågan
Beteendesymtom BPSD (behavioral and psychological symptoms of dementia), störande förändring i beteendet eller känslolivet, förorsakad av en minnessjukdom
Allmänt intryck Klinisk helhetsbedömning (och iakttagelse av förändringen), gjord av en yrkesperson
Minnespoliklinik Mångprofessionell arbetsgrupp inom hälsovården som specialiserat sig på minnessjukdomar
Minneskoordinator Yrkesperson inom social- och hälsovården som ansvarar för vårdhelheten, och som stödjer den minnessjuka och dennes familj
Minnesskötare Skötare som specialiserat sig på behandling av progredierande minnessjukdomar och som fungerar som läkarens arbetspar vid identifiering, diagnosticering och behandling av minnessjukdomar

Förekomst av minnessymtom och minnessjukdomar

Minnessjukdomarnas riskfaktorer och möjligheter att förebygga dem

Tabell 2. Faktorer som enligt epidemiologiska studier sammanhänger med hjärnverksamheten och risken för Alzheimers sjukdom (eller demens). Sambandet behöver inte nödvändigtvis vara ett orsakssamband, och faktorerna är inte i viktighetsordning. Källor «Kivipelto M, Ngandu T, Laatikainen T ym. Risk score for the prediction of dementia risk in 20 years among middle aged people: a longitudinal, population-based study. Lancet Neurol 2006;5:735-41 »18, «Peters R, Beckett N, Forette F ym. Incident dementia and blood pressure lowering in the Hypertension in the Very Elderly Trial cognitive function assessment (HYVET-COG): a double-blind, placebo contro»21, «Isaac MG, Quinn R, Tabet N. Vitamin E for Alzheimer's disease and mild cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD002854 »22, «Boothby LA, Doering PL. Vitamin C and vitamin E for Alzheimer's disease. Ann Pharmacother 2005;39:2073-80 »23, «Coley N, Andrieu S, Gardette V ym. Dementia prevention: methodological explanations for inconsistent results. Epidemiol Rev 2008;30:35-66 »24, «Devore EE, Grodstein F, van Rooij FJ ym. Dietary intake of fish and omega-3 fatty acids in relation to long-term dementia risk. Am J Clin Nutr 2009;90:170-6 »25, «Hamer M, Chida Y. Physical activity and risk of neurodegenerative disease: a systematic review of prospective evidence. Psychol Med 2009;39:3-11 »26, «Kröger E, Verreault R, Carmichael PH ym. Omega-3 fatty acids and risk of dementia: the Canadian Study of Health and Aging. Am J Clin Nutr 2009;90:184-92 »27, «Malouf R, Grimley Evans J. Folic acid with or without vitamin B12 for the prevention and treatment of healthy elderly and demented people. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD004514 »28, «McGuinness B, Craig D, Bullock R ym. Statins for the prevention of dementia. Cochrane Database Syst Rev 2016;:CD003160 »29, «Peters R, Peters J, Warner J ym. Alcohol, dementia and cognitive decline in the elderly: a systematic review. Age Ageing 2008;37:505-12 »30, «Szekely CA, Thorne JE, Zandi PP ym. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs for the prevention of Alzheimer's disease: a systematic review. Neuroepidemiology 2004;23:159-69 »31.
Ökar riskerna Minskar riskerna
Ålder God utbildning
Släkthistoria Mentalt aktiv
Genetiska faktorer, varav den viktigaste apolipoprotein E:s allel e4 Socialt aktiv
Låg utbildningsnivå Regelbunden motion
Låg mental aktivitet
Ensamhet och avsaknad av sociala nätverk Konsumtion av omega-3-fettsyror
Depression Antioxidanter
Låg fysisk aktivitet Hormonersättande behandling hos kvinnor
Riklig alkoholkonsumtion Acetylsalicylsyra och andra inflammationshämmande läkemedel
Rökning Läkemedelsbehandling mot förhöjt blodtryck
Kost som innehåller rikligt med mättade fettsyror
Hjärnskador
Sjukdomar i blodcirkulationsorganen
Hög kolesterolhalt i blodet i medelåldern
Högt blodtryck i medelåldern
Insulinresistens, metaboliskt syndrom, diabetes
Fetma och övervikt
Tabell 3. Riskmätare för minnessjukdomar. Risken för att insjukna i en minnessjukdom under de följande 20 åren, enligt uppmätta riskfaktorer i medelåldern. Källa «Kivipelto M, Ngandu T, Laatikainen T ym. Risk score for the prediction of dementia risk in 20 years among middle aged people: a longitudinal, population-based study. Lancet Neurol 2006;5:735-41 »18.
Variabel (riskfaktor) Poäng
Ålder (år) < 47 0
47–53 3
> 53 4
Utbildningstid (år) ≥ 10 0
7–9 2
0–6 3
Kön Kvinna 0
Man 1
Systoliskt blodtryck, eller det övre trycket (mmHg) ≤ 140 0
≥ 140 2
Viktindex (kg/m2) ≤ 30 0
≥ 30 2
Värdet på helhetskolesterolet (mmol/l) ≤ 6,5 0
≥ 6,5 2
Motion Aktiv 0
Icke-aktiv 1
Räkna ihop poängen. Vilken är risken för att Du insjuknar i en minnessjukdom under de inkommande 20 åren?
Sammanlagda poäng Risken för en minnessjukdom (%) 95 % konfidensintervall
0–5 1,0 0,0–2,2
6–7 1,9 0,2–3,5
8–9 4,2 1,9–6,4
10–11 7,4 4,1–10,6
12–15 16,4 0,7–23,1
Tabell 4. De viktigaste randomiserade preventionsstudierna, där man försökt påverka de kognitiva funktionerna eller en klinisk (sporadisk) ålderdomsminnessjukdom. Uppgifterna har samlats in från en omfattande översikt där man bedömde 47 slutförda och 72 pågående kliniska studier «Andrieu S, Coley N, Lovestone S ym. Prevention of sporadic Alzheimer's disease: lessons learned from clinical trials and future directions. Lancet Neurol 2015;14:926-44 »19.
Läkemedelsinterventioner Antalet studier Centrala slutsatser Kommentar
Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom 6 avslutade och 1 pågående studie De AS läkemedel som nu används har ingen förebyggande effekt En stor pågående studie med antiamyloidläkemedel (solanetsumab) på personer som är kognitivt normala men uppvisar tecken på ansamling av amyloid
Behandling av en blodtryckssjukdom 3 avslutade studier med patienter med en blodtryckssjukdom, men kognitivt normala eller endast lindrigt försvagade. 1 studie med patienter med blodcirkulationsstörningar. 1 stor pågående studie. Resultaten lovande t.o.m. ifråga om att motverka demens, men ännu inte slutgiltiga Behandlingstiderna mycket korta och litet antal fall. En stor pågående studie (SPRINT-MIND).
Hormonersättande behandling 2 avslutade och 1 pågående studie Ingen effekt, ev. rentav ogynnsamma effekter ifall den påbörjats vid mer än 65 års ålder Man testar i KEEPS-Cog-studien om behandlingen är till nytta ifall den inleds genast då menstruationen upphör.
Inflammationshämmande läkemedel, acetylsalicylsyra (ASA) 3 avslutade och 1 pågående studie Ingen effekt, eventuellt rentav skadligt för ålderstigna patienter som redan visar tecken på försämrade kognitiva funktioner En omfattande studie på gång inom ASA (ASPREE)
Gingko biloba 2 avslutade studier Långvarig (5–6 år) behandling har ingen demensförebyggande effekt
Läkemedelsbehandling mot diabetes 1 avslutad och 1 pågående studie Effektiverad behandling av diabetes har ingen effekt på kognitionen
Statiner 3 pågående I tidigare stora statinundersökningar ingen effekt på de grova kognitionsmätarna (MMSE o.likn.)
Vitaminer och kosttillägg
B-vitaminer som minskar homokysteinhalten 5 avslutade studier Inga effekter på kognitionen i olika patientgrupper I studierna deltog också patienter som har en lindrig B-vitaminbrist eller lindriga kognitiva störningar
Antioxidanter 1 avslutad (E-vitamin) och 1 pågående (E-vitamin och selen) studie Ingen förebyggande effekt ifråga om Alzheimers sjukdom
Långa omega-3-fettsyrekedjor 3 avslutade (DHA, DHA, EPA) och 8 pågående studier (varav några mångfaktoriella) Effekterna på kognitionen motstridiga
Flavonoider 1 avslutad studie Lovande resultat, men undersökningen varade endast 8 veckor.
D-vitamin 8 pågående studier
Övriga kostinterventioner 1 avslutad och 3 pågående studier (varav en del mångfaktoriella) Inga belägg ifråga om kognitiva effekter; i de pågående är det svårt att bedöma kostens andel
Kognitiv träning 8 avslutade studier, 1 pågående I en del av studierna har man fått belägg för påverkan på kognitionens delområden eller funktionsförmågan
Fysisk aktivitet 8 avslutade studier, flera pågående, varav en del mångfaktoriella Lovande resultat, men inga belägg för att Alzheimers sjukdom skulle förebyggas Oklart vilken effekt olika aktiviteter har (aerobisk, övning av muskelstyrka, en kombination)
Mångfaktoriella interventioner
(Fysiska övningar i allmänhet, kognitiva övningar, kostinterventioner, minskning av riskfaktorerna)
4 avslutade och 18 pågående I den hittills största och längsta undersökningen (FINGER, n = 1 200) återställdes under två år kognitionen mer i behandlingsgruppen än i kontrollgruppen. Uppföljningen fortsätter ifråga om minnessjukdomarnas framskridande. Det pågår stora och långvariga undersökningar. Eftersom de åldersrelaterade minnessjukdomarna vanligen är mångfaktoriella kan man också förvänta sig den största nyttan av dessa undersökningar.

Orsaker till minnessymtom

Tabell 5. De viktigaste orsakerna till minnessymtom.
Förbigående Permanenta eftertillstånd Framskridande
Blodcirkulationssjukdom Hjärnskada Alzheimers sjukdom
Lindrig hjärnskada Blodcirkulationssjukdom Blodcirkulationssjukdom
Epileptiskt anfall Inflammatoriska hjärnsjukdomar Lewykroppsdemens
Läkemedel B-vitaminbrist Minnessjukdom som en följd av Parkinsons sjukdom och andra extrapyramidala former av demens (bl.a. multipel systematrofi, progredierande supranukleär förlamning, kortikobasal degeneration).
Rusmedel Operation och strålbehandling Pann-tinningslobsdegeneration
Vissa psykiatriska störningar Alkoholrelaterad hjärnskada Prionsjukdomar
Konfusion Sällsynta genetiska former av demens
Vissa inflammatoriska hjärnsjukdomar (MS)
Tabell 6. Behandlingsbara orsaker till minnesymtom.
Psykiatriska störningar Depression
Ångest
Utbrändhetssyndrom
Störningar i ämnesomsättningen Hypo- och hypertyreos
Hypo- och hyperparatyreos
Funktionsstörningar i binjurarna
Underfunktion i lever och njurar
Hyponatremi
Hypoglykemi
Bristtillstånd B12-vitamin (kobalamin)
Nikotinsyra (niacin)
Folsyra
B1-vitamin (tiamin)
Infektioner i centrala nervsystemet Lues
Tuberkulos
Borrelios
HIV-infektion
Herpes
Orsaker inne i skallen Godartad hjärntumör
Subduralhematom
Normaltryckshydrocefalus
Hjärnhypoxi och hjärnischemi Kronisk lungsjukdom
Sömnapné
Hypotoni eller hypotension
Hyperperfusion
Svår anemi
Polycytemi
Läkemedel och gifter i centrala nervsystemet Antikolinergika
Sedativa läkemedel
Organiska lösningsmedel
Alkohol och andra rusmedel
Vissa metaller
Tabell 7. De vanligaste antikolinerga läkemedlen
Läkemedelsgrupp Läkemedel
Antikolinergika vid behandling av trängningsinkontinens Oxibutinin
Trospium
Fesoterodin
Tolterodin1)
Darifenasin1)
Solifenasin1)
Tidigare läkemedel vid Parkonsons sjukdom Biperidin
Amantadin
Traditionella antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) Klorpromazin
Levomepromazin
Perfenazin
Proklorperazin
Flufenazin
Periciazin
Zuklopentixol
Klorprotixen
Flupentixol
Tricykliska antidepressiva läkemedel Doxepin
Amitriptylin
Nortriptylin
Klomipramin
Trimipramin
Övriga antikolinergika Orfenadin
Hydroxizin
De läkemedel som används för behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD), tiotropium och ipratropium, är rena antikolinergika men den hypoxemi som den kroniska lungsjukdomen förorsakar är antagligen skadligare än läkemedlens antikolinerga effekter!
1) Effekten på centrala nervsystemet kan på basis av gjorda studier vara mindre än för de övriga läkemedlen i gruppen
Tabell 8. Faktorer som sekundärt påverkar en person med minnessjukdom eller -symtom.
Olämplig medicinering och samverkande effekter
Rusmedel
Infektioner
Undernäring, uttorkning
Funktionsstörningar i hjärta och lungor
Störningar i ämnesomsättningen
Bristtillstånd
Störningar i sömn-vakenhetsrytmen
Psykiska störningar och ångesttillstånd
Agitation, paranoia, konfusion, hallucinationer (ofta symptom på själva sjukdomen)
Alltför många eller alltför få stimuli i omgivningen
Svår social situation, isolation

Diagnostik och bedömning av symtom

Tabell 9. Minnessjukdomarnas diagnoskriterier och patientanvisningar.
Minnessjukdom Diagnostiska kriterier Referens Patientanvisning
Alzheimers sjukdom Uppdaterade 2007 «Alzheimerin taudin diagnostiset kriteerit vuodelta 2007»11 «Dubois B, Feldman HH, Jacova C ym. Research criteria for the diagnosis of Alzheimer's disease: revising the NINCDS-ADRDA criteria. Lancet Neurol 2007;6:734-46 »36 Alzheimers sjukdom «Ohje potilaille ja läheisille: Alzheimerin tauti»14
Vaskulär demens NINDS-AIREN-kriterier från 1993 «Vaskulaarisen dementian NINDS-AIREN-kriteerit vuodelta 1993»9 «Román GC, Tatemichi TK, Erkinjuntti T ym. Vascular dementia: diagnostic criteria for research studies. Report of the NINDS-AIREN International Workshop. Neurology 1993;43:250-60 »37 Minnessjukdom förorsakad av blodcirkulationssjukdom «Ohje potilaille ja läheisille: Aivoverenkiertosairauden aiheuttama muistisairaus»15
Subkortikal småkärlsdemens Kriterier för subkortikal vaskulär demens «Subkortikaalisen vaskulaarisen dementian kriteerit ja subkortikaalisen vaskulaarisen dementian kuvantamiskriteerit»10 Minnessjukdom förorsakad av blodcirkulationssjukdom «Ohje potilaille ja läheisille: Aivoverenkiertosairauden aiheuttama muistisairaus»15
Lewykroppsdemens Kliniska diagnoskriterier på Lewykroppsdemens från 2005 «Lewyn kappale -dementian kliinisen diagnoosin kriteerit vuodelta 2005»16 «McKeith IG, Dickson DW, Lowe J ym. Diagnosis and management of dementia with Lewy bodies: third report of the DLB Consortium. Neurology 2005;65:1863-72 »38 Lewykroppsdemens «Ohje potilaille ja läheisille: Lewyn kappale -tauti»17
Minnessjukdom vid Parkinsons sjukdom Diagnostiska kriterier för sannolik och möjlig demens vid Parkinsons sjukdom, från 2007 «Parkinsonin taudin dementian ominaispiirteet sekä todennäköisen ja mahdollisen Parkinsonin taudin dementian diagnostiset kriteerit vuodelta 2007»18 «Muistihäiriöt ja dementia. Alhainen K, Erkinjuntti T, Rinne J, Soininen H. Kustannus Oy Duodecim. 3. uudistettu painos 2010»12 Patientanvisning för minnessjukdom vid Parkinsons sjukdom «Ohje potilaille ja läheisille: Parkinsonin taudin muistisairaus»19
Degeneration i pann- och tinningloberna Nya kriterier från 2011 «Otsa- ja ohimolohkorappeutumien diagnostiset kriteerit»12 «Rascovsky K, Hodges JR, Knopman D ym. Sensitivity of revised diagnostic criteria for the behavioural variant of frontotemporal dementia. Brain 2011;134:2456-77 »39, «Gorno-Tempini ML, Hillis AE, Weintraub S ym. Classification of primary progressive aphasia and its variants. Neurology 2011;76:1006-14 »40 Degeneration i pann- och tinningloberna (frontallobsdemens och primär progressiv afasi) «Ohje potilaille ja läheisille: Otsa-ohimolohkorappeumat (frontotemporaalidementia, etenevä sujumaton afasia ja semanttinen dementia)»20

Grundkartläggning

Tabell 10. Symtom som i minnessjukdomens inledningsfas tyder på ovanligare orsak till demens än Alzheimers sjukdom. Källa: «Soininen H. Muistihäiriöpotilaan neurologisten löydösten diagnostiset vihjeet. Suom Lääkäril 2009;47:4049-53»41.
Minnet är relativt välbevarat, t.ex. vid pann-tinninglobsdemens
Beteendeförändringar, t.ex. vid pann-tinninglobsdemens
Asymmetrisk sjukdomsbild, t.ex. vid en försämring av den vaskulära kognitionen
Tremor-rigiditet-hypokinesi, t.ex. vid Parkinsons sjukdom och Lewykroppsdemens.
Dysfasi
Apraxi
Balanssvårigheter, ataxi
Tabell 11. Tidiga fynd i samband med de viktigaste minnessjukdomarna. Källa: «Soininen H. Muistihäiriöpotilaan neurologisten löydösten diagnostiset vihjeet. Suom Lääkäril 2009;47:4049-53»41.
Minnessjukdom De viktigaste tidiga fynden
Alzheimers sjukdom
  • Försämring av det episodiska minnet (händelseminnet)
  • Normala fynd vid neurologiska undersökningar
Vaskulär kognitiv störning
  • Försämring av de exekutiva funktionerna
  • Lokala neurologiska fynd
Lewykroppsdemens
  • Uppmärksamhets- och vakenhetsstörningar samt störningar i de exekutiva funktionerna
  • Störningar i den visuella gestaltningen
  • Hallucinationer
  • Parkinson-symtom
Pann-tinninglobsdegeneration
  • Beteendesymtom
  • Försämrade exekutiva funktioner
  • Språkliga problem
  • De neurologiska fynden normala
Normaltryckshydrocefali
  • Pannlobsrelaterade symtom
  • Apraxi vid gång
  • Inkontinens
Tabell 12. Neurologiska fynd som indikation under minnessjukdomens tidiga fas. Källa: «Soininen H. Muistihäiriöpotilaan neurologisten löydösten diagnostiset vihjeet. Suom Lääkäril 2009;47:4049-53»41.
Neurologiskt fynd Minnessjukdom
Försämringen av det episodiska minnet (händelseminnet) dominerar
  • Alzheimers sjukdom
Försämrade exekutiva funktioner
  • Vaskulär kognitiv störning
  • Pann-tinninglobsdegeneration
  • Minnessjukdom vid Parkinsons sjukdom
  • Lewykroppsdemens
  • Huntingtons sjukdom
  • Hakolas sjukdom
Plötsligt påbörjad och fullständig avsaknad av förmåga att lägga saker på minnet
  • Wernicke-Korsakoffs syndrom
Försämrade språkliga funktioner
  • Pann-tinninglobsdegeneration (progressiv icke-flytande afasi, primär progressiv afasi)
Försämrade visuella funktioner
  • Lewykroppsdemens
  • Posterior variant av Alzheimers sjukdom
Beteendesymtom
  • Pann-tinninglobsdegeneration
Sekundära fynd
  • Vaskulär kognitiv störning
  • Kortikobasal degeneration
Spasticitet, stegrade senreflexer
  • Vaskulär kognitiv störning
  • Kortikobasal degeneration
  • Multipel systematrofi
  • Creutzfeldt–Jakobs sjukdom
Hypokinesi, rigiditet
  • Minnessjukdom vid Parkinsons sjukdom
  • Lewykroppsdemens
  • Progressiv supranukleär paralys
  • Kortikobasal degeneration
  • Multipel systematrofi
  • Pann-tinninglobsdegeneration
Myokloni
  • Creutzfeldt–Jakobs sjukdom
  • Tidiga, genetiska varianter av Alzheimers sjukdom
Tvångsrörelser
  • Creutzfeldt–Jakobs sjukdom
  • Kortikobasal degeneration
  • Huntingtons sjukdom
Svårigheter vid gång
  • Normaltryckshydrocefali
  • Vaskulär kognitiv störning
Amyotrofi, muskelförtvining
  • Minnessjukdom som sammanhänger med amyotrofisk lateralskleros
  • Pann-tinninglobsdegeneration
  • Creutzfeldt–Jakobs sjukdom
Balanssvårigheter, falltendens
  • Lewykroppsdemens
  • Multipel systematrofi
  • Vaskulär kognitiv störning
  • Normaltryckshydrocefali
  • Pann-tinninglobsdegeneration
  • Progressiv supranukleär paralys
  • Creutzfeldt–Jakobs sjukdom
Primitiva reflexer
  • Pann-tinninglobsdegeneration
Tidig inkontinens
  • Normaltryckshydrocefali

Bedömning av funktionsförmågan och hur långt sjukdomen framskridit

Ytterligare undersökningar

  • Vid sidan av den grundläggande kartläggningen kan det behövas specialkompetens (neurolog, neurokirurg, geriater, psykogeriater eller psykiater), och ytterligare undersökningar.
  • Teman för konsultation av specialläkare beskrivs i tabell «Situationer som i vården av minnespatienter vanligen kräver specialkompetens.»13.
  • En omfattande neuropsykologisk undersökning kan i enskilda fall övervägas för följande patientgrupper och situationer «Muistipotilaan neuropsykologinen tutkimus»22:
    • personer i arbetsför ålder
    • personer med lindriga symptom
    • högutbildade och erfarna
    • differentialdiagnosticering av minnessjukdomar och psykiatriska sjukdomar såsom depression
    • differentialdiagnosticering av minnessjukdomar och övriga specifika neuropsykologiska störningar
    • situationer som ur diagnostisk synpunkt är problematiska
    • bedömning av arbetsförmågan
    • komplicerade bedömningar av rättshandlingsförmåga och körförmåga
    • atypiska drag i sjukdomsbilden.
  • Övriga tilläggsutredningar
    • markörer i ryggmärgsvätskan «Andreasen N, Vanmechelen E, Vanderstichele H ym. Cerebrospinal fluid levels of total-tau, phospho-tau and A beta 42 predicts development of Alzheimer's disease in patients with mild cognitive impairme»55
    • genetiska undersökningar (t.ex. vid misstanke om sjukdomen CADASIL)
    • avbildning av hjärnans funktioner (i första hans PET och, i vissa fall, SPET «PET ja SPET muistisairauksien kuvantamistutkimuksina»29)
      • PET eller SPET-undersökningar av hjärnans dopaminfunktion med hjälp av dopamintransmittorsubstanser hjälper åtminstone vid differentialdiagnosticering av LBD och AS. I samband med LBD minskar dopamintransmittorsubstansernas bindning i de basala ganglierna, medan den vanligen är normal vid AS.
      • Vid AS förekommer hypometabolism oftast på båda sidorna, antingen parietalt eller temporoparietalt.
      • Vid pannlobsdemens (frontotemporaldemens, FTD) är hypometabolismen koncentrerad till pannloben och tinninglobernas främre delar. Att hypometabolismen fördelar sig på ett annat sätt jämfört med AS underlättar differentialdiagnostiken av dessa sjukdomar.
      • Vid LBD förekommer hypometabolism i tinning- och hjässloberna, och ibland även i pannloberna. Man kan ofta iaktta hypometabolism också i occipitalloben, som vid AS vanligen är intakt.
      • Man kan med en PET-undersökning skanna ansamlingen av beta-amyloid i hjärnan, vilket kan vara till hjälp vid tidig diagnos av AS. Man kan med den här metoden också se förekomsten av tau-protein, med det används inte ännu klinisk diagnostik.
    • hjärnbiopsi och histopatologisk undersökning av hjärnan (t.ex. i samband med insättande av en shunt).
Tabell 13. Situationer som i vården av minnespatienter vanligen kräver specialkompetens.
Lindriga symtom, som tyder på begynnande minnessjukdom
Differentialdiagnostik i minnessjukdomarnas tidiga faser
Orsaken till minnessymtomen förblir oklar
Bedömning av arbetsförmågan
Vid behov bedömning av körförmågan
Vid behov bedömning av rättshandlingsförmågan
Svårskötta beteendesymtom
Problemsituationer eller av läkare konstaterat behov av konsultation

För minnessjukdomar typiska kliniska bilder

Alzheimers sjukdom

  • AS är den vanligaste progredierande minnessjukdomen.
    • Ungefär 70 % av alla som har en progredierande minnessjukdom har AS.
    • Incidensen av AS ökar med stigande ålder.
  • AS är den mest typiska hjärnsjukdomen som framskrider etappvis, långsamt och stadigt, och som sammanhänger med en selektiv degeneration i olika delar av hjärnan, i kontakterna mellan dessa och i de neurokemiska systemen.
  • Med undantag av förändringar i minnet och kognitionen är övriga neurologiska symtom och fynd sällsynta i sjukdomens tidiga stadium.
  • AS-diagnosen är inte en uteslutande diagnos, utan grundar sig på en typisk symtombild och kliniska förändringar som stöder diagnosen (bild «Vuokaavio Alzheimerin taudin (AT) diagnostiikasta»1 ). I den vanligaste formen av AS, dvs. den som börjar med förändringar i den inre tinningloben
  • Man kan på basis av den typiska symtombilden och olika biologiska markörer diagnosticera AS redan innan de kognitiva funktionerna har blivit så försämrade att det påverkar vardagen, dvs. då det handlar om demens.
  • AS börjar vanligen med ett minnessymtom av något slag. Minnet är under hela sjukdomstiden det kognitiva delområde som är mest försvagat.
    • Den vanligaste formen av AS är den amnestiska, dvs. den som har med minnet att göra. Den står för c. 85 % av samtliga fall.
    • Ett tidigt symtom på andra varianter av AS är att det innan det framträder tydliga minnessymtom börjar uppstå svårigheter med gestaltningen (posterior kortikal atrofi), de språkliga funktionerna eller de exekutiva funktionerna.
  • En försämrad funktionsförmåga har ett nära samband med försämringar i minnet och de kognitiva funktionerna.
  • Beteendesymtomen varierar under sjukdomens olika skeden.
  • Avvikelser från hur sjukdomen brukar progrediera tyder på att det finns andra sjukdomar som påverkar dess förlopp (t.ex. en blodcirkulationssjukdom eller hjärnskada), eller miljöfaktorer, som man bör identifiera och behandla.
  • I tilläggsmaterialet presenteras uppdaterade diagnostiska kriterier för AS från 2007 «Alzheimerin taudin diagnostiset kriteerit vuodelta 2007»11. Se flödesschemat «Vuokaavio Alzheimerin taudin (AT) diagnostiikasta»1 över AS:s diagnostiska kriterier.
  • Patientanvisningen angående AS kan printas ut från tilläggsmaterialet «Ohje potilaille ja läheisille: Alzheimerin tauti»14.
  • Till normalt åldrande hör en ansamling av beta-amyloid i hjärnan, vilket kan konstateras med ett prov fråv ryggmärgsvätskan eller PET-avbildning. Man bör kunna skilja åt en åldersrelaterad "amyloidos" från begynnande Alzheimers sjukdom. Man kan inte göra en diagnos enbart utgående från biomarkörer utan resultaten bör alltid sättas i relation till patientens kliniska tillstånd. Uppföljande studier har visat att en tidig Alzheimers sjukdom utvecklas långsammare till demens hos dem där man i samband med diagnosen endast konstaterat avvikelse ifråga om halten beta-amyloid, jämfört med dem där också halten av tau- eller fosfo-tau-proteinet är avvikande «Vos SJ, Verhey F, Frölich L ym. Prevalence and prognosis of Alzheimer's disease at the mild cognitive impairment stage. Brain 2015;138:1327-38 »58.

Alzheimer-sjukdomens förlopp

Tabell 14. Sjukdomsbilden vid lindrig, medelsvår och svår Alzhemers sjukdom.
Kognitiva symtom Förändringar i funktionsförmågan Beteendesymtom Somatiska symtom
Lindrig sjukdom (MMSE 18–26, GDS/FAST 3–4, CDR 0,5–1)
Svårare att lära sig Svårare att följa med en diskussion Apati Avmagring
Glömmer lättare Läser mindre Drar sig tillbaka
Långsammare exekutiva funktioner Drar sig ur mer krävande fritidsintressen Ökad irritabilitet
Försämrad slutledningsförmåga Svårare att planera ekonomin Ångest
Försämrad koncentrationsförmåga Problem med att hantera pengar och sköta ärenden Depression
Svårare att hitta ord Problem med att sköta sin medicinering Inbillning
Svårare att räkna Försämrad arbetsförmåga
Försämrad körförmåga
Användning av olika stöd för minnet
Medelsvår sjukdom (MMSE 10–22, GDS 4–6, CDR 1–2)
Försämrat närminne Instrumentella funktioner (IADL) misslyckas Inbillning Avmagring
Problem med att producera tal Kan inte laga mat Hallucinationer
Gestaltningssvårigheter Svårt att klä sig ändamålsenligt Rastlöshet
Orienteringssvårigheter Tappar bort saker Vandrar omkring
Försvagad sjukdomsinsikt Tappar bort sig Störningar i sömn-vakenhetsrytmen
Problem med praktiska saker Behöver påminnelser i de vardagliga göromålen (ADL) Depression
Visuospatiala svårigheter De ytliga sociala förmågorna intakta
Svår sjukdom (MMSE 0–12, GDS/FAST 6–7, CDR 2–3)
Begränsad talproduktion Klarar inte av grundfunktionerna (ADL) utan hjälp Rastlöshet och aggressivitet Gåendet är apraxiskt och stapplande
Betydande svårigheter att förstå talet Inkontinens Avvikande motoriskt beteende och inkontinens Primitiva reflexer
Koncentrationssvårigheter Störningar i sömn-vakenhetsrytmen Extrapyramidala symtom
Svår apraxi Depression eller apati Sekundärskörhet

Minnessjukdom som följd av blodcirkulationssjukdom

  • En blodcirkulationsrelaterad (AVH) minnessjukdom (vascular cognitive impairment, VCI) medför dels begränsade symtom inom ett eller flera kognitiva delområden, dels omfattande och progredierande symtom som leder till en allvarlig minnessjukdom (den gamla termen: vaskulär demens) «Vaskulaarinen kognitiivinen heikentymä (VCI) ja vaskulaarinen dementia (VD)»31.
  • Blodcirkulationssjukdomar är förknippade med stora risker för en minnessjukdom och försämringar i de kognitiva funktionerna.
  • En hjärninfarkt, eller stroke, följs ofta av symtom som berör minnet och kognitionen. Man har t.ex. konstaterat att det i gruppen 55–85-åringar förekommer försämringar i något av kognitionens delområden (modified Rankin scale 0–1) bland 83 % av samtliga och bland 71 % av dem som kliniskt har återhämtat sig bra.
  • Vanliga symtom efter en hjärninfarkt är ett försämrat minne och försämringar i de visuella och exekutiva funktionerna.
  • Mer omfattande försämring av de kognitiva funktionerna, eller demens, uppträder hos 25 % av dem som fått stroke.
  • Tysta hjärninfarkter (silent brain infarcts) och förändringar i vitsubstansen (white matter hyperintensities) är förknippade med förhöjda risker för en minnessjukdom.
  • En blodcirkulationssjukdom är orsaken till 15–20 % av de progredierande minnessjukdomarna, och av dessa är andelen småkärlsdemens ungefär 70 %.
  • I Finland har ungefär 250 000 av dem med minnessymtom en sjukdom i de små blodkärlen.
  • De sedvanliga riskfaktorerna ifråga om hjärt- och kärlsjukdomar (högt blodtryck, hög kolesterolhalt i blodet, diabetes, övervikt, alltför lite motion, rökning) ger i medelåldern en förhöjd risk för en minnessjukdom. Även låg utbildningsnivå har konstaterats öka risken för minnessjukdomar.
  • Omfattande förändringar som följd av småkärlsdemens (WMLs Fazekas 3) ger en förhöjd risk för negativa konsekvenser (försämrad kognition, demens, depression, svårigheter att gå, fallolyckor, urineringssvårigheter, hjärninfarkt, anstaltsvård, död).

Småkärlsdemens

  • Ett typiskt tidigt symtom är försämrade exekutiva funktioner och långsammare kognitiva funktioner.
  • Minnessymtomen är vanligen mindre framträdande än i AS.
  • De beteendesymtom som förekommer är depression, personlighetsförändringar och långsammare psykomotorik.
    • Till de tidiga kliniska indikationerna hör tecken på skador i de övre motorneuronerna (nedsänkning i bastestet, ensidigt förstärkta reflexer, koordinationssvårigheter), förändringar i sättet att gå (apraxiskt-ataktiskt, korta steg, småstegsgång), försämrad balans och fallande, urineringssymtom (tätare urinering och kontinensproblem), s.k. pseudobulbära symtom, såsom lindriga problem med talmotoriken (dysartri) och lindriga sväljsvårigheter (dysfagi), samt s.k. extrapyramidala symtom (rörelsehämning eller hypokinesi, muskelspänning eller rigiditet).
  • De lokala neurologiska indikationerna är fåtaliga, och begränsar sig exempelvis till att balansen och gåendet försämras.
  • De första symtomen varierar. De enda kliniska uppgifter handlar vanligen om förbigående blodcirkulationsstörningar i hjärnan (transient ischemic attack, TIA), om temporära svårigheter att gå eller om konfusion utan tydliga lokala neurologiska symtom eller indikationer på en hjärninfarkt.
  • Det är vanligare att sjukdomen börjar långsamt än plötsligt, och symtomen framskrider hos en stor del av patienterna jämnt, utan trappsteg i progredieringen. Men symtomen kan variera. Dagarna är olika och patienterna har ofta långa, rentav flera månader långa perioder utan förändringar.
  • Vid magnetkameraavbildning av hjärnan kan man konstatera antingen en omfattande förändring i vitsubstansen eller lakunära infarkter i den djupa grå och vita substansen. Man kan också se mikroblödningar, utvidgade perivaskulära tillstånd samt hjärnatrofi.

Sjukdom i de stora blodkärlen

  • De kognitiva symtomen varierar från fall till fall. Ofta konstateras symtom i de exekutiva och i minnesfunktionerna, och bl.a. problem med den verbala och visuella gestaltningen samt underlåtenhet (neglect).
  • Bland kliniska indikationer finns synfältsbortfall, beroende på var infarkten har skett, att mungipan hänger, ensidig förlamning eller förändrad gång (antingen hemiplegisk eller apraxisk-ataktisk)
  • Symtomen börjar vanligen snabbt (under timmar eller dagar). Symtomen förvärras trappstegvis (med tillfrisknande efter period av försämring), och de varierar. Då patienten lyckas hålla riskfaktorerna under kontroll kan hen ofta uppleva lugna faser på upp till ett år.
  • Vid avbildning av hjärnan kan man vanligen iaktta kortikala och kortikosubkortikala infarkter typiska för sjukdomar i de stora blodkärlen eller hjärtrelaterade embolier. Patienten kan även ha hjärnblödningar.
  • Övriga undersökningsfynd:
    • I de laboratorieundersökningar som numera görs finns det inga typiska indikationer.
    • Det finns i ryggmärgsvätskan inga markörer som är typiska enbart för VCI.
    • I funktionella avbildningar av hjärnan (SPECT, PET) kan man ofta se fläckvisa förändringar.
    • Vid Alzheimers sjukdom eller en blodcirkulationssjukdom kan man iaktta en minskad halt av beta-amyloidpeptid 42, den biologiska markören för Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom och sjukdomar i blodcirkulationen

  • Både AS och blodcirkulationssjukdomarna i hjärnan har många gemensamma riskfaktorer: förhöjt blodtryck, förhöjd kolesterolhalt i blodet, diabetes och kärlsjukdomar.
  • En kombination av AS och en blodcirkulationssjukdom i hjärnan är en viktig underkategori bland de progredierande minnessjukdomarna, speciellt i de äldre åldersgrupperna: det gäller minst hälften av dem som är över 80 år. I framtiden är det fullt möjligt att det blir den vanligaste enskilda gruppen orsaker till en minnessjukdom.
  • Den kliniska identifieringen av fallen är utmanande eftersom patienterhar lokala neurologiska indikationer och fynd som tyder på blodcirkulationsstörningar i hjärnan, samt förändringar i hjärnbilden som orsakats av blodcirkulationsstörningar i hjärnan.
  • Stöd för en samtidig AS-diagnos får man bl.a. av tecken på en tidig försämring av händelseminnet, av att bilder av hjärnan visar vävnadsförluster i den inre tinningloben, och av en minskning av halten beta-amyloid 42 (Ab42) i hjärn-ryggmärgsvätskan.
  • AS-patienter med samtidiga cirkulationsstörningar i hjärnan drar nytta av symtomlindrande läkemedel för AS.
  • De oftast använda kliniska diagnoskriterierna för allmän VD är NINDS-AIREN-kriterierna «Vaskulaarisen dementian NINDS-AIREN-kriteerit vuodelta 1993»9. Småkärlsdemensen har också sina egna kriterier, som behandlas i tilläggsmaterialet «Vaskulaarinen kognitiivinen heikentymä (VCI) ja vaskulaarinen dementia (VD)»31.
  • Patientanvisningen "Minnessjukdomar förorsakade av blodcirkulationsstörningar i hjärnan" kan printas ut från tilläggsmaterialet «Ohje potilaille ja läheisille: Aivoverenkiertosairauden aiheuttama muistisairaus»15.

Sjukdomar i anslutning till Lewykropps-patologi

Lewykroppsdemens

  • Typiskt för Parkinsons sjukdom är att man kan se Lewykroppar i cellerna i den svarta substansen (substantia nigra), i de basala ganglierna och i varierande mån också i hjärnbarken. I samband med Lewykroppsdemens (LBD) förekommer de rikligt speciellt i det limbiska systemets strukturer (bl.a. amygdala) och i hjärnbarken.
  • Hälften av patienterna uppvisar också AS-förändringar i hjärnan.
  • Lewykroppsdemensen börjar långsamt, och kännetecknas främst av (minst två kriterier bör vara uppfyllda)
    • svängningar i uppmärksamhet, vakenhet och de kognitiva funktionerna
    • upprepade och detaljerade hallucinationer
    • extrapyramidala symtom, dvs. symtom typiska för parkinsonism (stelhet, långsamhet, svårigheter att gå, ibland skakningar).
  • Symtom som tyder på LBD är tidiga beteendesymtom i samband med REM-sömn samt överkänslighet för psykofarmaka.
  • Minnesförändringar är inte typiska för den inledande fasen. Ifall början präglas av en progredierande försämring av händelseminnet, och samtidiga symtom på LBD, tyder det på samtidig AS, dvs. ett fall av AS + LBD.
  • Patienter är känsliga för psykofarmaka och kan redan av små doser bli förvirrade och oförmögna att gå. Det är bra att minnas att även om man om det ovan beskrivna syndromet använder uttrycket Lewykroppsdemens är bl.a. Parkinsons sjukdom en sjukdom som också hör ihop med en Lewykropps-patologi.
  • Kriterierna för en klinisk diagnos av LBD finns i tilläggsmaterialet «Lewyn kappale -dementian kliinisen diagnoosin kriteerit vuodelta 2005»16.
  • Patientanvisningen angående Lewykroppsdemens kan printas ut från tilläggsmaterialet «Ohje potilaille ja läheisille: Lewyn kappale -tauti»17.

Minnessjukdom vid Parkinsons sjukdom

Pann-tinninglobsdegeneration

Pannlobsdemens

  • Pannlobs- eller frontallobsdemens börjar i allmänhet vid 45–65 års ålder, och är vanligare hos män. Ungefär en tredjedel har sjukdomen i släkten.
  • Pannlobsdemens står för ungefär hälften av fallen med pann-tinninglobsdegeneration, och dessa i sin tur för ungefär 5 % av samtliga progredierande minnessjukdomar och 10 % av de arbetsföras minnessjukdomar.
  • De kliniska särdragen
    • smygande början och gradvist framskridande
    • symtomen börjar ofta med beteende- och personlighetsförändringar (hämningslöshet, taktlöshet, avsaknad av bedömningsförmåga, apati)
    • problem med de exekutiva funktionerna (förmågan att planera, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet)
    • tidig försämring i de sociala kompetenserna och sämre förmåga att känna sympati och empati
    • stereotypt och repetitivt beteende
    • försämring av slutlednings- och problemlösningsförmågan
    • ökade svårigheter att producera tal
    • försämrad sjukdomsinsikt
    • minnet och de spatiala förmågorna är till en början intakta
    • det börjar framträda s.k. primitiva reflexer.
  • I magnetkameraavbildning av hjärnan ses atrofi i den främre pannloben eller i den främre delen av tinningloben, eller ett försämrat blodflöde och sämre ämnesomsättning i motsvarande delar av hjärnan (PET och SPET «PET ja SPET muistisairauksien kuvantamistutkimuksina»29).
  • I laboratorieundersökningar framkommer inga typiska förändringar.
  • EEG är i allmänhet normalt.
  • De diagnostiska kriterierna behandlas i tilläggsmaterialet «Otsa- ja ohimolohkorappeutumien diagnostiset kriteerit»12.

Primära progressiva afasier

  • De primära progressiva afasierna börjar vanligen i rätt ung ålder (i 50–70 års ålder, ung. 75 % före 65 års ålder), förutom logopedisk afasi, som anses vara en variant av AS och som bryter ut senare.
  • Kännetecknas av en smygande början och ett långsamt framskridande.
  • Kielelliset vaikeudet ovat keskeisiä sairauden alkaessa ja oireiden edetessä. Tapahtumamuistin vaikeudet ja psyyken ja käyttäytymisen muutokset eivät ole tyypillisiä.
  • De språkliga svårigheterna är centrala i sjukdomens början och då symtomen framskrider. Svårigheter ifråga om händelseminnet samt förändringar i psyket och beteendet är atypiska.
  • Om de diagnostiska kriterierna, se «Otsa- ja ohimolohkorappeutumien diagnostiset kriteerit»12.

Progressiv icke-flytande afasi

  • En progressiv icke-flytande afasi börjar i yngre ålder jämfört med AS. Ungefär hälften av fallen börjar före 65 års ålder.
  • De kliniska särdragen
    • smygande början och ett gradvist framskridande
    • mödosam talproduktion, fonologiska och grammatiska fel, korta meningar och enkel meningsuppbyggnad
    • eventuella läs- och skrivsvårigheter
    • förmåga att förstå enkelt tal i en vardaglig diskussion
    • övriga delar av kognitionen är i den initiala fasen fortfarande intakta.
  • Vid magnetkameraavbildning av hjärnan konstateras i allmänhet atrofi i vänstra pannloben och de främre delarna av tinningloben (kring Sylvius akvedukt)
  • Om diagnostiska kriterier för progressiv icke-flytande afasi, se tilläggsmaterialet «Otsa- ja ohimolohkorappeutumien diagnostiset kriteerit»12.

Semantisk demens

  • Hos patienter som lider av semantisk demens löper talet smidigt, men det är utan innehåll och patienterna har svårt att namnge olika saker och att förstå andras tal.
    • Förmågan att skriva efter diktamen, att upprepa det som sagts och att läsa finns kvar, men förståelsen av innehållet försvinner.
    • Svårigheter med den visuella perceptionen och med att känna igen ansikten och föremål.
    • Vid magnetkameraavbildning av hjärnan framträder degeneration i de främre delarna av tinningloben, med tyngdpunkt på den vänstra sidan.

Logopedisk progressiv afasi

  • Neuropatologiskt har man hos patienter som hör till den här gruppen konstaterat en patologi typisk för både AS och pann-tinningslobsdegenerationer.
    • Patienterna har svårigheter både med spontant tal och med att namnge saker, och de kan inte heller upprepa meningar.
    • Förmågan att förstå enskilda ord och ansikten samt känna igen föremål är intakt, och det förekommer inga grammatiska fel.
    • Vid avbildningsundersökningar framträder parietal kortikal atrofi i den vänstra Sylvius akvedukten.

Läkemedelsbehandling vid minnessjukdomar

Inledning av behandlingen

  • Då man gjort en diagnos angående minnessjukdom vid AS, PS, LBD, AS + AVH, AS + LBD eller AS + PS bör man alltid överväga att inleda läkemedelsbehandling.
    • Som läkemedel vid tidig och lindrig AS rekommenderas i första hand en av tre acetylkolinesteras (AKE)-hämmare, men ifall AKE-behandling inte är lämplig (t.ex. pga. kontraindikation) kan behandlingen också inledas med memantin.
    • För behandling av medelsvår eller svår AS rekommenderas AKE-hämmare och memantin.
    • För behandling av minnessjukdom vid PS och symtom vid LBD bör man i första hand använda en AKE-hämmare. Rivastigmin är det enda läkemedlet för en minnessjukdom som officiellt är indikation också för behandling av demens vid Parkinsons sjukdom.
    • LBD är inte officiell indikation för ett enda läkemedel för minnessjukdomar, och grundersättningen är därför möjlig endast för patienter med AS + LBD.
    • Vid minnessjukdom förorsakad av en blodcirkulationssjukdom (VCI) förbättras kognitionen av donepezil och galantamin, och kan förbättras också av rivastigmin och memantin, men minnessjukdomsmedicinerna påverkar inte den allmänna bilden vid lindrig eller medelsvår VCI. Varken VCI eller VD är officiell indikation för ett enda läkemedel mot minnessjukdomar.
    • Effekten av galantamin på patienter med AS, och en samtidig blodcirkulationssjukdom (AS + AVH), är lika bra eller bättre jämfört med patienter med enbart AS.
  • Innan man inleder läkemedelsbehandlingen bör man beakta övriga faktorer som försämrar kognitionen, såsom olämplig medicinering (tabell «De vanligaste antikolinerga läkemedlen»7), det allmänna hälsotillståndet och övriga orsaker till en försämring av funktionsförmågan, samt eventuella kontraindikationer vid behandlingen (tabell «Kontraindikationer vid läkemedelsbehandling av minnessjukdomar.»15).
  • Bedömningen av läkemedelsbehandlingens effektivitet grundar sig på de förändringar som under behandlingen sker ifråga om symtom och funktionsförmåga, och därför bör man i det inledande skedet utreda kognitionen (CERAD tai MMSE) «Muistipotilaan arviointi ja arvioinnin työkalut»21, självständigheten (t.ex. ADCS/ADL, bADL, IADL) «Muistipotilaan yleisvaikutelman arviointi»32, beteendesymtomen samt tillståndets svårighetsgrad (CDR ja GDS/FAST) «Muistisairauslääkkeiden käyttö»33, «Muistisairauden käytösoireiden hoito»34.
  • Man redogör för patienten och de närstående vilka behandlingsresultat man väntar sig:
    • i den lindriga fasen en stabilisering av situationen, eller att symtomen framskrider långsammare än väntat
    • i den medelsvåra fasen att självständigheten bibehålls eller förbättras (en förbättring av den allmänna aktivitetsgraden och vitaliteten samt koncentrations- och initiativförmågan) och att vardagssysslorna löper smidigare
    • i den svåra fasen att självständigheten bevaras, eller att behandlingen av beteendeförändringarna underlättas.
Tabell 15. Kontraindikationer vid läkemedelsbehandling av minnessjukdomar.
Acetylkolinesterashämmare Memantin
Absoluta kontraindikationer
  • Konstaterad överkänslighet mot preparatet
  • Ett patologiskt sinus-syndrom, ifall patienten inte har pacemaker
  • Färskt magsår eller tarmoperation (mindre än 6 mån tidigare)
  • Konstaterad överkänslighet mot preparatet
  • Konstaterad överkänslighet mot preparatet
Användning bör undvikas eller stor försiktighet iakttas
  • Svår astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom
  • Allvarlig underfunktion i njurar eller lever
  • Färsk hjärtinfarkt (mindre än 3 mån tidigare)
  • Tillsammans med läkemedel som inte går att kombinera (bl.a. antikolinergika)
  • Allvarlig underfunktion i njurarna (om eGFR är mindre än 30 ml/min, dygnsdos om 10 mg bör ej överskridas)
  • Tillsammans med läkemedel som inte går att kombinera (t.ex. amantadin, ketamin och dextrometorfan)
  • Allvarlig underfunktion i njurarna (om eGFR är mindre än 30 ml/min, dygnsdos om 10 mg bör ej överskridas)
  • Tillsammans med läkemedel som inte går att kombinera (t.ex. amantadin, ketamin och dextrometorfan)

Ersättningsgraden vid läkemedelsbehandling

  • Förutsättningarna för erhållande av grundersättningar för läkemedlen vid minnessjukdomar är följande:
    • Patienten har AS som förorsakar betydande funktionella störningar, eller har en lindrig eller medelsvår demens som hör ihop med en idiopatisk Parkinsons sjukdom.
    • Behandlingen har inletts (eller behovet skriftligen konstaterats) av en specialläkare inom neorologi, geriatri eller psykogeriatri, eller ifall det gäller en person med intellektuella funktionshinder, av en läkare specialiserad på intellektuella funktionshinder.
      • I B-utlåtandet dokumenteras resultaten av de diagnostiska undersökningarna och grunderna för diagnosen, resultatet av CERAD- eller MMSE-testet, en beskrivning av självständighetsgraden och den olägenhet sjukdomen förorsakar ifråga om självständigheten, samt tillståndets svårighetsgrad (CDR, GDS/FAST).
      • Det lönar sig att skriva B-utlåtandet genast då man säkerställt diagnosen, även om detta inte skulle krävas för att få grundersättningen för den läkemedelsbehandling som då påbörjats.
  • Tilläggsinformation om bruket av läkemedel vid minnessjukdomar framgår av tilläggsmaterialet «Muistisairauslääkkeiden käyttö»33.

Genomförande och uppföljning av behandlingen

Bedömningen av läkemedelsbehandlingens effekter

Avslutande av läkemedelsbehandling vid minnessjukdom

  • Man bör överväga att avsluta användningen av läkemedlet ifall
    • man inte kan övervaka läkemedelsbehandlingen
    • patienten får svåra biverkningar, eller
    • medicineringen vid en svår minnessjukdom inte längre medför någon nytta ifråga om funktionsförmågan eller beteendesymtomen.
  • I oklara situationer kan man pröva på en maximalt 3 veckor lång paus i medicineringen, eftersom en eventuell försämring av tillståndet under den tiden redan framträder.
  • Att en person tas in för långtidsvård är i sig inget skäl för att avsluta läkemedelsbehandlingen mot minnessjukdomen.
  • För en del av patienterna kan ett plötsligt avslutande av läkemedelsbehandlingen leda till snabb försämring av symtomen, och att det framträder allvarliga beteendesymtom.
    • I dylika fall bör man igen påbörja läkemedelsbehandlingen.

Läkemedel vid minnessjukdomar

Acetylkolinesterashämmare

Tabell 16. Prevalensen för de vanligaste biverkningarna av kolinerga läkemedel, presenterade som NNH (antal patienter som bör vårdas för att en patient ska få biverkningar). Inom parentes 95 % konfidensintervall.
Biverkning Donepezil Rivastigmin 9,5 mg/dygn (plåster)1 Galantamin 16–24 mg
5 mg 10 mg
Illamående = placebo 13 (10–20) = placebo 5,5 (5–6)
Uppkastning = placebo 15 (10–24) = placebo 10 (9–13)
Diarré 25 (16–59) 12 (9–17) = placebo 50 (27–486)
Aptitlöshet = placebo 19 (13–32) = placebo 21 (15–35)
Svindel = placebo 36 (20–164) = placebo 18 (12–37)
Huvudvärk = placebo = placebo = placebo 20 (12–69)
Sömnlöshet 29 (15–265) 17 (11–34) = placebo = placebo
Muskelkramper 28 (15–199) 18 (11–49) inga uppgifter inga uppgifter
1 I en jämförande studie «Isaac MG, Quinn R, Tabet N. Vitamin E for Alzheimer's disease and mild cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD002854 »22 (rivastigmin 9,5 mg vs. 13,3 mg) gav en större dos något fler biverkningar, i första hand illamående, uppkastningar och svindel.

Donepezil

Galantamin

Rivastigmin

Läkemedelsbehandling med antiglutamat

Memantin

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

  • Som primärt läkemedel vid AS rekommenderas någon av de tre acetylkolinetserashämmarna eller memantin.
    • AKE hämmarna är de primära läkemedlen vid behandling av tidig eller lindrig AS, men ifall acetylkolinesterashämmarna inte passar (t.ex. kontraindikation) kan behandlingen inledas med memantin.
    • Vid behandling av medelsvår eller svår AS kan acetylkolinesterashämmare eller memantin användas.
    • Vid medelsvår eller långt framskriden AS kan man ha nytta av att komplettera acetylkolinesterashämmarenmed memantin.

Galantamin

Rivastigmin

Samtidigt bruk

Läkemedelsbehandling vid vaskulär kognitiv störning

Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom och en samtidig blodcirkulationssjukdom

Läkemedelsbehandling vid Parkinsondemens och Lewykroppsdemens

Pann-tinningslobsdegeneration

  • Det finns inga belägg för nyttan av acetylkolinesterashämmare eller memantin i behandlingen av pann-tinningslobsdegeneration, och de bör därför inte användas för ändamålet.

Övriga läkemedel och näringstillägg vars effekter vid minnessjukdomar har undersökts

Behandling av beteendesymtom

Tabell 17. Möjliga orsaker till plötsliga förändringar i det kliniska tillståndet och uppkomsten av beteendestörningar.
Smärta
Övriga faktorer som ger upphov till olust, såsom förstoppning eller urinretention
Frustration
Infektion
Felaktig medicinering
Biverkningar av rusmedel
Metaboliska störningar: störningar i vätskebalansen, funktionsstörningar i levern, njurarna, lungorna eller sköldkörteln, hypo- eller hyperglykemi
Epileptiskt anfall
Hjärt- och kärlsjukdomar: hjärtsvikt, infarkt, allvarliga rytmstörningar
Tumörer
Blodcirkulationssjukdomar: TIA, hjärninfarkt, hjärnblödning
Trauma: skallskada, fraktur, subduralt hematom
Tabell 18. Läkemedelsfria möjligheter att behandla beteendesymtom.
Stöd och handledning av anhöriga
En god grundläggande vård (näring, vätska, smärtlindring etc.)
Eliminering av utösande faktorer (t.ex. smärta, felaktig medicinering)
Förbättrade kommunikationsfärdigheter hos dem som står för vården
Att ombesörja att vården och vårdåtgärderna motsvarar den minnessjukas behov
Musikterapi
Kognitivt inriktade terapier som stödjer känslolivet (minnes- och validationsterapi)
Metoder som betonar de betydelsefulla erfarenheterna (stimulansrikedom, sinnesaktivering)
Metoder som stödjer kontroll av beteendet och kommunikativa färdigheter (beteendeeterapier)
Motion
Övriga skapande verksamheter, såsom musik, bildkonst, dans och hantverk

Läkemedelsbehandling vid beteendesymtom

  • Läkemedelsbehandling av beteendesymtom består i första hand av ändamålsenlig läkemedelsbehandling av ifrågavarande minnessjukdom.
  • Psykofarmakabehövs ofta vid tillfällig behandling av symtom på depression, och vid behandling av de svåraste symtomen på rastlöshet och psykos, men är inte till någon hjälp vid många allvarliga symtom.
    • Exempel på symtom där antipsykotiska läkemedel inte hjälper är bl.a. att personen rastlöst vandrar omkring, samlar eller gömmer saker, klär på och av sig på ett omotiverat sätt, skriker, äter olika föremål, är hypersexuell och skadar sig själv (genom att skrapa eller slå sig själv).
    • En tillförlitig bedömning av effekterna kan göras ungefär en månad efter att behandlingen med psykofarmaka har påbörjats.
  • Vid läkemedelsbehandling kan man använda sig av det flödesschema som finns i denna rekommendation «Dementian käytösoireiden hoitomuotojen porrastus»6 .
  • Vid psykofarmakabehandling bör man sträva efter att använda endast ett preparat.
    • Man bör undvika samtidig användning av flera olika läkemedel med likartade effekter.
  • I läkemedelsbehandlingen bör man beakta de biverkningar användningen kan medföra «Muistisairauksien ja käytösoireiden hoidossa käytettävien lääkkeiden haittavaikutuksia ja hoidossa huomioitavaa»35.

Benzodiazepiner

Antidepressiva läkemedel

Övriga läkemedel

Vården av minnespatienter är en helhet

En sammanhängande vårdkedja tryggar en god vård

  • Främjande av hjärnhälsa och förebyggande av minnessjukdomar är något som angår alla.
  • Den stora ökningen av antalet minnespatienter i behov av vård är en betydande utmaning för folkhälsan och nationens ekonomi.
    • Minnespatienterna inom öppenvården behöver ett stort antal skräddarsydda tjänster inom social- och hälsovården.
    • Dygnetrunt-vård av patienter i slutfasen av sin minnessjukdom kräver stora mängder specialkompetens och resurser.
    • För minnespatienten och de anhöriga är det viktigt att de olika former av service man behöver för att klara sig är tillgängliga på ett smidigt sätt, i takt med att sjukdomen framskrider: rätt typ av tjänster, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, såväl hemma som inom långtidsvården.
  • Vården av en minnespatient bör ske i form av närservice, med patientens behov som utgångspunkt «Suhonen J, Alhainen K, Eloniemi-Sulkava U ym. Hyvät hoitokäytännöt etenevien muistisairauksien kaikissa vaiheissa. Suom Lääkäril 2008;63:9-22»33.
    • Diagnostik av minnespatienter i arbetsför ålder bör koncentreras till en neurologisk poliklinik.
    • En fungerande vårdkedja för minnespatienten tryggar kontinuiteten ifråga om vård- och rehabiliteringstjänster, även då minnet och förmågan att kommunicera försämras «Muistipotilaan hoitoketju, esimerkkinä Alzheimerin tauti (AT)»7 .
    • En vård som ges i samarbete sparar både krafter och kostnader för såväl patienten som den vårdande enheten, utan att riskera vårdens kvalitet.
  • Ett viktigt mål för vården av en minnessjuk är att trygga livskvaliteten i alla faser av sjukdomen. Till vården hör
    • att beakta patientens livsstil och bakgrund
    • att bevara värdigheten och de sociala nätverken
    • att trygga autonomin.
  • De viktigaste delarna i minnespatientens vårdkedja har samlats i tabell «God praxis i vård av minnessjuka .»19.
Tabell 19. God praxis i vård av minnessjuka «Suhonen J, Alhainen K, Eloniemi-Sulkava U ym. Hyvät hoitokäytännöt etenevien muistisairauksien kaikissa vaiheissa. Suom Lääkäril 2008;63:9-22»33.
Förebyggande av minnessjukdomar är något som berör alla.
Minnessymtom bör identifieras så tidigt som möjligt.
Orsaken till minnessymtomen bör utredas i enlighet med anvisningarna för en God vård.
Det lönar sig att koncentrera diagnostik och vård av minnespatienter till en minnespoliklinik.
Diagnosen vid en minnessjukdom bör förklaras både för patienten och de närstående.
Efter diagnosen görs en vård- och rehabiliteringsplan.
Minneskoordinatorn ser till att öppenvården för minnespatienten fungerar.
Symtombaserad läkemedelsbehandling av en progredierande minnessjukdom kräver uppföljning.
Att förutse och behandla beteendesymtom kräver kunnande.
Det lönar sig att ha ett helhetsbetonat grepp i behandlingen av minnespatienters somatiska sjukdomar.
Också bedömning av näringstillståndet ingår i uppföljningen av en minnespatient.
I den förebyggande vården ingår även en intressebevakningsfullmakt, uppgörande av en vårdvilja och bedömning av körförmågan.
Det förekommer minnessjukdomar också bland personer i arbetsför ålder, och diagnostik och vård av dem kräver specialkompetens.
Dygnetruntvård av demenspatienter kräver specialkompetens.
Även den privata och den tredje sektorn producerar tjänster som minnespatienter behöver.

Minnespoliklinik och minnesteam

  • Minnespolikliniken och minnesteamet är de centrala aktörerna i vårdkedjan.
    • Patienten och de anhöriga bör direkt kunna kontakta den lokala minnespolikliniken, där det finns specialkompetens ifråga om minnessjukdomar, och förmåga att göra en helhetsbedömning av situationen.
    • Minnespoliklinikens ansvarsområde omfattar c. 20–30 000 personer.
    • Sammansättningen i det minnesteam som byggts upp för att stödja minnespatienten förändras i takt med att sjukdomen framskrider och behoven förändras.
    • Minnesskötaren är arbetspar åt minnespoliklinikens läkare.
    • Minnesteamet behöver en minneskoordinator som verkar i det område där patienten bor.
    • Det är skäl att koncentrera den kontinuerliga uppföljningen av minnespatienten hos minneskoordinatorn, för att trygga en smidig och fortlöpande vård. Det kan också uppskjuta behovet av långtidsvård «Muistikoordinaattoritoiminta (care management) saattaa lykätä pitkäaikaishoidon alkua.»C.
    • Även minneskoordinatorn har läkaren som arbetspar.
    • Minneskoordinatorn säkerställer att öppenvården är smidig och ger minnespatienten och de anhöriga råd i vardagens problem.
    • Gemensamt för alla effektiva vårdinterventioner är att vårdhelheten bygger på en kontinuerlig uppföljning och rådgivning av minneskoordinatorn «Muistikoordinaattoritoiminta (care management) saattaa lykätä pitkäaikaishoidon alkua.»C.

Fastställande av minnessjukdomen (diagnos)

  • Målsättningen är tidig diagnosticering av minnesjukdomen.
  • Att berätta om diagnosen på ett begripligt språk gör det lättare att förstå situationen både för patienten och de närstående. Den första informationen är en del av den fortsatta vården. Detsamma gäller påbörjande av medicinering för minnessjukdomen och eventuella beteendesymtom, behandling av övriga sjukdomar, förebyggande åtgärder och de utlåtanden som behövs (medicinersättningar, förmåner, körförmåga, intressebevakning etc.).

Individuell vård- och rehabiliteringsplan

Tabell 20. Det viktigaste innehållet i en individuellt anpassad vård-, rehabiliterings- och serviceplan för en minnespatient.
Kontinuerlig uppföljning och bedömning av helhetssituationen med 6-12 månaders intervaller
Granskning av läkemedelsbehandlingen
Behandling av sekundära sjukdomar
Eliminering av faktorer som ökar risken för minnessjukdomar
Individuellt anpassade tjänster
Behandling av beteendesymtom
Bedömning av körhälsan och -säkerheten
Bedömning av behovet av fysisk, social och psykisk rehablitering
Bedömning av behovet av minneshjälpmedel
Bedömning av näringstillståndet
Uppdatering av de sociala förmånerna
Intressebevakningsfullmakt, intressebevakning
Vårdvilja
Handledning och rådgivning
Hörande av och stöd åt anhöriga
Beslut om följande uppföljning
Kontaktuppgifter (t.ex. minneskoordinatorn och minneskliniken)
Tabell 21. Exempel på åtgärder som hjälper personen att bo hemma.
En individuellt anpassad rehabiliterings- och serviceplan
Åtgärder som stödjer rehabiliteringen och förmågan att klara sig själv
  • Kurser i första information, anpassningsträning
  • Fortlöpande och målinriktad handledning och rådgivning (minnesskötaren, minneskoordinatorn, serviceansvarig, minnesföreningarna)
  • Fysio- eller ergoterapi, rehabilitering i hemmet, motionsgrupper
  • Hjälpmedel, omändringar i hemmet
  • Verksamhet som ökar delaktigheten (minnesklubbar, dagverksamhet, referens- och kamratgrupper)
  • Minneshjälpmedel (kalendrar, docetter, skyltar)
Ändamålsenlig medicinsk vård
  • Behandling av minnessjukdomen (sjukdomsspecifik läkemedelsbehandling, behandling av beteendesymtomen)
  • Upptäckande och eliminering av faktorer som försämrar situationen (näringsproblem, rusmedel, felaktig medicinering)
  • Behandling och rehabilitering av övriga sjukdomar
Stödåtgärder vid rätt tidpunkt
  • Hemvård och hemsjukvård
  • Kommunala och privata stödtjänster (måltidsservice, tvättservice, butiksservice, städservice, vänservice)
  • Transporttjänster
  • Korttidsvård och intervallvård
Lösningar som ökar tryggheten
  • Alarmanordningar (trygghetstelefon, armband som lokaliserar personen, dörralarm, brandalarm)
  • Ekonomisk trygghet (direktdebitering, marknadsföringsförbud, intressebevakning)
  • Tryggheten hemma (säkerhetsspis, vattenkokare, strömbrytare, LED lampor, tydliga passager)
Säkerställande av förmåner och ekonomiska stödtjänster
  • Läkemedelsersättningar
  • Vårdbidrag för den som lyfter pension
  • Bidrag för anhörigvårdare
De anhörigas rättigheter och stöd till de anhöriga
  • Stöd av kamrat- och referensgrupper
  • Lediga dagar

Körförmåga

  • En viktig del av den individuellt anpassade vårdplanen är också att man under minnessjukdomens tidiga stadium regelbundet kontrollerar körförmågan «Muistisairaan ajokyvyn arviointi»41.
  • Enligt anvisningarna beträffande körförmågan «http://www.trafi.fi/tieliikenne/ajoterveysohjeet_laakarille»22 är en minnessjukdom alltid ett hinder för körtillstånd av kategori 2 (tunga fordon, yrkestrafik). För kategori 1 kan kraven ifråga om körförmåga emellertid ännu vara uppfyllda då minnessjukdomen är lindrig (CDR, 0,5–1).
  • Lindrig demens (CDR 1) förutsätter i allmänhet att en läkare bedömer situationen regelbundet, med 6–12 månaders mellanrum.
  • Vid bedömning av körförmågan används kognitiva test (urtavla, MMSE, CERAD, MoCa, TMT A), bedömning av funktionsförmågan (IADL, ADL), en neuropsykologisk undersökning, en intervju med patienten och de anhöriga samt vid behov också en hälsomässig granskning av körförmågan.
  • En minnespatient kan också tvingas avlägga ett körprov för ytterligare utredning av körförmågan.

Fullmakter, intressebevakningsfullmakt, testamente och vårdvilja

Långtidsvård av en minnessjuk patient

God vård i livets slutskede:

Anvisningar för minnespatienter och närstående (på finska)

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Societas Gerontologica Fennica, Suomen Geriatrit -yhdistys, Suomen Neurologinen Yhdistys, Suomen Psykogeriatrinen Yhdistys och Suomen Yleislääketieteen yhdistys

Ordförande:

Juha Rinne, professor, docent i neurologi och specialläkare; TYKS, PET-centret och verksamhetsområde Neuro, Åbo

Sammanställning:

Ari Rosenvall, specialläkare i allmänmedicin, ansvarig läkare; Mehiläinen Ympyrätalo, Helsingfors

Medlemmar:

Timo Erkinjuntti, professor i neurologi, specialläkare i neurologi och allmänmedicin; Helsingfors universitet, avdelningen för neurovetenskap och neurologiska kliniken vid HUCS

Hannu Koponen, professor i geriatrisk psykiatri, överläkare; Helsingfors universitet och HUCS, psykiatri

Minna Löppönen, MD, överläkare i geriatri, specialläkare i allmänmedicin och geriatri; St Karins, terveyspalvelut

Minna Raivio, MD, docent, specialläkare i geriatri; Helsingfors universitet, Dr. Geri c/o Terveystalo

Timo Strandberg, professor, specialläkare i inremedicin och geriatri; Helsingfors universitet och HUCS, Uleåborgs universitet, Elinikäisen terveyden tutkimuksen yksikkö

Ritva Vanninen, professor, överläkare; Itä-Suomen yliopisto, neuroradiologian oppiaine ja KYS, radiologi

Risto Vataja, ML (disp.), linjedirektör, specialläkare i neurologi och psykiatri; HNS, psykiatri

Arja Tuunainen, MD, docent i biologisk psykiatri, specialläkare i klinisk neurofysiologi och psykiatri; ansvarig redaktör för Käypä hoito

Sakkunniga:

Sirpa Hartikainen, professor i geriatrisk läkemedelsvård; Itä-Suomen yliopiston farmasian laitos

Marja Hietanen, PsykD, docent, ledande neuropsykolog; HUCS Neuropsykologi, Huvud- och halscentrum

Tuomo Hänninen, FD, docent i neuropsykologi, psykolog; KYS Neurokeskus

Miia Kivipelto, professor, specialläkare i neurologi; Karolinska Institutet

Susanna Melkas, MD, docent, specialläkare i neurologi; HUCS neurologiska kliniken

Mikael Ojala, LKT, överläkare, specialläkare i neurologi; Sjömanspensionskassan

Kaisu Pitkälä, professor i allmänmedicin och primärhälsovård, specialläkare i allmänmedicin, geriatri och inremedicin; Helsingfors universitet, avdelningen för allmänmedicin och primärhälsovård; HNS, enheten för primärhälsovård

Päivi Voutilainen, TtT, docent, direktör; Social- och hälsovårdsministeriets avdelning för social- och hälsovårdstjänster

Översättare:

Thomas Rosenberg

Inspektion av översättningen:

Specialläkare i neurologi, docent Susanna Melkas; HUCS neurologiska kliniken

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Literatur

  1. Koivisto K, Reinikainen KJ, Hänninen T ym. Prevalence of age-associated memory impairment in a randomly selected population from eastern Finland. Neurology 1995;45:741-7 «PMID: 7723964»PubMed
  2. Lobo A, Launer LJ, Fratiglioni L ym. Prevalence of dementia and major subtypes in Europe: A collaborative study of population-based cohorts. Neurologic Diseases in the Elderly Research Group. Neurology 2000;54:S4-9 «PMID: 10854354»PubMed
  3. Gardner RC, Valcour V, Yaffe K. Dementia in the oldest old: a multi-factorial and growing public health issue. Alzheimers Res Ther 2013;5:27 «PMID: 23809176»PubMed
  4. Muistisairaudet. Erkinjuntti T, Remes A, Rinne J, Soininen H (toim.) Kustannus Oy Duodecim, Helsinki 2015:35-42
  5. Viramo P, Sulkava R. Muistihäiriöiden ja dementian epidemiologia. Kirjassa Dementia. Erkinjuntti T, Rinne J, Alhainen K, Soininen H (toim.) Duodecim 2006
  6. Noro A, Finne-Soveri H, Björkgren M ym. Quality and productivity in institutional care for elderly residents - benchmarking with the RAI. 1st ed. Helsinki: National Research and Development Centre for Wellfare and Health (STAKES); 2005
  7. Jellinger K, Danielczyk W, Fischer P ym. Clinicopathological analysis of dementia disorders in the elderly. J Neurol Sci 1990;95:239-58 «PMID: 2358819»PubMed
  8. Neuropathology Group. Medical Research Council Cognitive Function and Aging Study. Pathological correlates of late-onset dementia in a multicentre, community-based population in England and Wales. Neuropathology Group of the Medical Research Council Cognitive Function and Ageing Study (MRC CFAS). Lancet 2001;357:169-75 «PMID: 11213093»PubMed
  9. Mölsä PK, Marttila RJ, Rinne UK. Epidemiology of dementia in a Finnish population. Acta Neurol Scand 1982;65:541-52 «PMID: 7113661»PubMed
  10. Sulkava R, Wikström J, Aromaa A ym. Prevalence of severe dementia in Finland. Neurology 1985;35:1025-9 «PMID: 4010941»PubMed
  11. Juva K, Sulkava R, Erkinjuntti T ym. Prevalence of dementia in the city of Helsinki. Acta Neurol Scand 1993;87:106-10 «PMID: 8442392»PubMed
  12. Muistihäiriöt ja dementia. Alhainen K, Erkinjuntti T, Rinne J, Soininen H. Kustannus Oy Duodecim. 3. uudistettu painos 2010
  13. Emre M, Aarsland D, Brown R ym. Clinical diagnostic criteria for dementia associated with Parkinson's disease. Mov Disord 2007;22:1689-707; quiz 1837 «PMID: 17542011»PubMed
  14. Aarsland D, Zaccai J, Brayne C. A systematic review of prevalence studies of dementia in Parkinson's disease. Mov Disord 2005;20:1255-63 «PMID: 16041803»PubMed
  15. Jellinger KA, Attems J. Challenges of multimorbidity of the aging brain: a critical update. J Neural Transm (Vienna) 2015;122:505-21 «PMID: 25091618»PubMed
  16. Jellinger KA, Attems J. Prevalence of dementia disorders in the oldest-old: an autopsy study. Acta Neuropathol 2010;119:421-33 «PMID: 20204386»PubMed
  17. Ioannidis P, Konstantinopoulou E, Maiovis P ym. The frontotemporal dementias in a tertiary referral center: classification and demographic characteristics in a series of 232 cases. J Neurol Sci 2012;318:171-3 «PMID: 22541253»PubMed
  18. Kivipelto M, Ngandu T, Laatikainen T ym. Risk score for the prediction of dementia risk in 20 years among middle aged people: a longitudinal, population-based study. Lancet Neurol 2006;5:735-41 «PMID: 16914401»PubMed
  19. Andrieu S, Coley N, Lovestone S ym. Prevention of sporadic Alzheimer's disease: lessons learned from clinical trials and future directions. Lancet Neurol 2015;14:926-44 «PMID: 26213339»PubMed
  20. Solomon A, Mangialasche F, Richard E ym. Advances in the prevention of Alzheimer's disease and dementia. J Intern Med 2014;275:229-50 «PMID: 24605807»PubMed
  21. Peters R, Beckett N, Forette F ym. Incident dementia and blood pressure lowering in the Hypertension in the Very Elderly Trial cognitive function assessment (HYVET-COG): a double-blind, placebo controlled trial. Lancet Neurol 2008;7:683-9 «PMID: 18614402»PubMed
  22. Isaac MG, Quinn R, Tabet N. Vitamin E for Alzheimer's disease and mild cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD002854 «PMID: 18646084»PubMed
  23. Boothby LA, Doering PL. Vitamin C and vitamin E for Alzheimer's disease. Ann Pharmacother 2005;39:2073-80 «PMID: 16227450»PubMed
  24. Coley N, Andrieu S, Gardette V ym. Dementia prevention: methodological explanations for inconsistent results. Epidemiol Rev 2008;30:35-66 «PMID: 18779228»PubMed
  25. Devore EE, Grodstein F, van Rooij FJ ym. Dietary intake of fish and omega-3 fatty acids in relation to long-term dementia risk. Am J Clin Nutr 2009;90:170-6 «PMID: 19474131»PubMed
  26. Hamer M, Chida Y. Physical activity and risk of neurodegenerative disease: a systematic review of prospective evidence. Psychol Med 2009;39:3-11 «PMID: 18570697»PubMed
  27. Kröger E, Verreault R, Carmichael PH ym. Omega-3 fatty acids and risk of dementia: the Canadian Study of Health and Aging. Am J Clin Nutr 2009;90:184-92 «PMID: 19474137»PubMed
  28. Malouf R, Grimley Evans J. Folic acid with or without vitamin B12 for the prevention and treatment of healthy elderly and demented people. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD004514 «PMID: 18843658»PubMed
  29. McGuinness B, Craig D, Bullock R ym. Statins for the prevention of dementia. Cochrane Database Syst Rev 2016;:CD003160 «PMID: 19370582»PubMed
  30. Peters R, Peters J, Warner J ym. Alcohol, dementia and cognitive decline in the elderly: a systematic review. Age Ageing 2008;37:505-12 «PMID: 18487267»PubMed
  31. Szekely CA, Thorne JE, Zandi PP ym. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs for the prevention of Alzheimer's disease: a systematic review. Neuroepidemiology 2004;23:159-69 «PMID: 15279021»PubMed
  32. Carrière I, Fourrier-Reglat A, Dartigues JF ym. Drugs with anticholinergic properties, cognitive decline, and dementia in an elderly general population: the 3-city study. Arch Intern Med 2009;169:1317-24 «PMID: 19636034»PubMed
  33. Suhonen J, Alhainen K, Eloniemi-Sulkava U ym. Hyvät hoitokäytännöt etenevien muistisairauksien kaikissa vaiheissa. Suom Lääkäril 2008;63:9-22
  34. Sorbi S, Hort J, Erkinjuntti T ym. EFNS-ENS Guidelines on the diagnosis and management of disorders associated with dementia. Eur J Neurol 2012;19:1159-79 «PMID: 22891773»PubMed
  35. Suomen muistitutkimusyksiköiden asiantuntijaryhmä. Muistihäiriöt ja dementia. Suom Lääkäril 1996;29:2949-57
  36. Dubois B, Feldman HH, Jacova C ym. Research criteria for the diagnosis of Alzheimer's disease: revising the NINCDS-ADRDA criteria. Lancet Neurol 2007;6:734-46 «PMID: 17616482»PubMed
  37. Román GC, Tatemichi TK, Erkinjuntti T ym. Vascular dementia: diagnostic criteria for research studies. Report of the NINDS-AIREN International Workshop. Neurology 1993;43:250-60 «PMID: 8094895»PubMed
  38. McKeith IG, Dickson DW, Lowe J ym. Diagnosis and management of dementia with Lewy bodies: third report of the DLB Consortium. Neurology 2005;65:1863-72 «PMID: 16237129»PubMed
  39. Rascovsky K, Hodges JR, Knopman D ym. Sensitivity of revised diagnostic criteria for the behavioural variant of frontotemporal dementia. Brain 2011;134:2456-77 «PMID: 21810890»PubMed
  40. Gorno-Tempini ML, Hillis AE, Weintraub S ym. Classification of primary progressive aphasia and its variants. Neurology 2011;76:1006-14 «PMID: 21325651»PubMed
  41. Soininen H. Muistihäiriöpotilaan neurologisten löydösten diagnostiset vihjeet. Suom Lääkäril 2009;47:4049-53
  42. Pulliainen V, Kuikka P, Salo J, Viramo P, Erkinjuntti T. Omaisen haastattelu tärkeä muistihäiriöpotilaan tutkimuksessa. Suom Lääkäril 2001;5:527-35
  43. Pulliainen V, Hänninen T, Kuikka P, Erkinjuntti T. Ikääntyvien aivojen terveys ja sairaus tietoyhteiskunnassa. Suom Lääkäril 2006;61:2961-6
  44. Kuikka P, Pulliainen V, Salo J, Erkinjuntti T. Muistihäiriösairauksien alkuvaiheessa tarvitaan toiminnanohjauksen osa-alueiden tuntemusta. Suom Lääkäril 2007;44:4097-102
  45. Hänninen T, Pulliainen V, Salo J ym. Kognitiiviset testit muistihäiriöiden ja alkavan dementian varhaisdiagnostiikassa: CERAD-tehtäväsarja. Suom Lääkäril 1999;54:1967-75 «http://www.gernet.fi/ohjeet/CERAD.html»31
  46. Hokkanen L, Hänninen T, Pulliainen V ym. Dementian diagnosoinnista etenevän muistihäiriön varhaiseen tunnistamiseen - neuropsykologinen näkökulma. Suom Lääkäril 2002;57:4575-82
  47. Poutiainen E, Hokkanen L, Pulliainen V ym. Neuropsykologinen tutkimus dementiaa ennakoivan kognitiivisen heikentymisen arvioinnissa. Psykologia 2003;38:216-29
  48. Sotaniemi M, PirttiläT, Remes A ym. CERAD-tehtäväsarja iäkkäiden muistihäiriöpotilaiden tutkimusmenetelmänä. Psykologia 2005;40:156-63
  49. Pulliainen V, Hänninen T, Hokkanen L ym. Muistihäiriöiden seulonta - suomalaiset normit CERAD-tehtäväsarjalle. Suom Lääkäril 2007;62:1235-41
  50. Mäntylä R, Erkinjuntti T, Raininko R ym. Ikääntyvän ihmisen valkea aivoaine magneettikuvassa. Duodecim 2000;116:1059-69 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo91523»32
  51. Partanen K, Laakso M, Erkinjuntti T, Soininen H. Varhaisen dementian kuvantamisdiagnostiikka. Duodecim 2000;116:1049-58 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo91522»33
  52. Wahlund LO, Barkhof F, Fazekas F ym. A new rating scale for age-related white matter changes applicable to MRI and CT. Stroke 2001;32:1318-22 «PMID: 11387493»PubMed
  53. Pantoni L, Basile AM, Pracucci G ym. Impact of age-related cerebral white matter changes on the transition to disability -- the LADIS study: rationale, design and methodology. Neuroepidemiology 2005;24:51-62 «PMID: 15459510»PubMed
  54. Suomen muistitutkimusyksiköiden asiantuntijatyöryhmä. Muistihäiriö- ja dementiapotilaan toimintakyvyn ja sairauden vaikeusasteen arviointi. Suom Lääkäril 2000:21:2299-304
  55. Andreasen N, Vanmechelen E, Vanderstichele H ym. Cerebrospinal fluid levels of total-tau, phospho-tau and A beta 42 predicts development of Alzheimer's disease in patients with mild cognitive impairment. Acta Neurol Scand Suppl 2003;179:47-51 «PMID: 12603251»PubMed
  56. Hampel H, Teipel SJ, Fuchsberger T ym. Value of CSF beta-amyloid1-42 and tau as predictors of Alzheimer's disease in patients with mild cognitive impairment. Mol Psychiatry 2004;9:705-10 «PMID: 14699432»PubMed
  57. Riemenschneider M, Lautenschlager N, Wagenpfeil S ym. Cerebrospinal fluid tau and beta-amyloid 42 proteins identify Alzheimer disease in subjects with mild cognitive impairment. Arch Neurol 2002;59:1729-34 «PMID: 12433260»PubMed
  58. Vos SJ, Verhey F, Frölich L ym. Prevalence and prognosis of Alzheimer's disease at the mild cognitive impairment stage. Brain 2015;138:1327-38 «PMID: 25693589»PubMed
  59. Suhonen J, Keränen T, Rinne J. Parkinsonin taudin dementia. Suom Lääkäril 2008;63:843-7
  60. Matsunaga S, Kishi T, Iwata N (a). Combination therapy with cholinesterase inhibitors and memantine for Alzheimer's disease: A systematic review and meta-analyses. Int J Neuropsychopharmacol 2015; 1-11
  61. Doody RS, Geldmacher DS, Gordon B ym. Open-label, multicenter, phase 3 extension study of the safety and efficacy of donepezil in patients with Alzheimer disease. Arch Neurol 2001;58:427-33 «PMID: 11255446»PubMed
  62. Ryu SH, Katona C, Rive B ym. Persistence of and changes in neuropsychiatric symptoms in Alzheimer disease over 6 months: the LASER-AD study. Am J Geriatr Psychiatry 2005;13:976-83 «PMID: 16286441»PubMed
  63. Ylikoski R, Jokinen H, Andersen P ym. Comparison of the Alzheimer's Disease Assessment Scale Cognitive Subscale and the Vascular Dementia Assessment Scale in differentiating elderly individuals with different degrees of white matter changes. The LADIS Study. Dement Geriatr Cogn Disord 2007;24:73-81 «PMID: 17565216»PubMed
  64. Quinn J, Moore M, Benson DF ym. A videotaped CIBIC for dementia patients: validity and reliability in a simulated clinical trial. Neurology 2002;58:433-7 «PMID: 11839844»PubMed
  65. Lanctôt KL, Herrmann N, Yau KK ym. Efficacy and safety of cholinesterase inhibitors in Alzheimer's disease: a meta-analysis. CMAJ 2003;169:557-64 «PMID: 12975222»PubMed
  66. Tavassoli N, Sommet A, Lapeyre-Mestre M ym. Drug interactions with cholinesterase inhibitors: an analysis of the French pharmacovigilance database and a comparison of two national drug formularies (Vidal, British National Formulary). Drug Saf 2007;30:1063-71 «PMID: 17973542»PubMed
  67. Leinonen E, Alanen HM. Antikolinergiset lääkehaitat ovat varsin tavallisia vanhuksilla. Suom Lääkäril 2009;48:4164-6
  68. Winblad B, Cummings J, Andreasen N ym. A six-month double-blind, randomized, placebo-controlled study of a transdermal patch in Alzheimer's disease--rivastigmine patch versus capsule. Int J Geriatr Psychiatry 2007;22:456-67 «PMID: 17380489»PubMed
  69. Alhainen K. Alzheimer-lääkkeiden vaikutusmekanismit. Duodecim 2003;119:1959-66
  70. Keränen T. Alzheimerin taudin lääkkeiden farmakologiaa. Suom Lääkäril 2005;15:1683-4
  71. Peters O, Lorenz D, Fesche A ym. A combination of galantamine and memantine modifies cognitive function in subjects with amnestic MCI. J Nutr Health Aging 2012;16:544-8 «PMID: 22659994»PubMed
  72. Tricco AC, Soobiah C, Berliner S ym. Efficacy and safety of cognitive enhancers for patients with mild cognitive impairment: a systematic review and meta-analysis. CMAJ 2013;185:1393-401 «PMID: 24043661»PubMed
  73. Lopez OL, Becker JT, Wahed AS ym. Long-term effects of the concomitant use of memantine with cholinesterase inhibition in Alzheimer disease. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2009;80:600-7 «PMID: 19204022»PubMed
  74. Rolinski M, Fox C, Maidment I ym. Cholinesterase inhibitors for dementia with Lewy bodies, Parkinson's disease dementia and cognitive impairment in Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD006504 «PMID: 22419314»PubMed
  75. Li MM, Yu JT, Wang HF ym. Efficacy of vitamins B supplementation on mild cognitive impairment and Alzheimer's disease: a systematic review and meta-analysis. Curr Alzheimer Res 2014;11:844-52 «PMID: 25274113»PubMed
  76. Solai LK, Mulsant BH, Pollock BG. Selective serotonin reuptake inhibitors for late-life depression: a comparative review. Drugs Aging 2001;18:355-68 «PMID: 11392444»PubMed
  77. Schneider LS, Dagerman KS, Insel P. Risk of death with atypical antipsychotic drug treatment for dementia: meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. JAMA 2005;294:1934-43 «PMID: 16234500»PubMed
  78. Raivio MM, Laurila JV, Strandberg TE ym. Psychotropic medication and stroke outcome. Am J Psychiatry 2005;162:1027; author reply 1027-8 «PMID: 15863825»PubMed
  79. Wang PS, Schneeweiss S, Avorn J ym. Risk of death in elderly users of conventional vs. atypical antipsychotic medications. N Engl J Med 2005;353:2335-41 «PMID: 16319382»PubMed
  80. Juva K, Erkinjuntti T, Hietanen M ym. Alzheimerin tauti ja edunvalvonta. Suom Lääkäril 2005;60:4645-9
  81. Laakkonen ML, Kautiainen H, Hölttä E ym. Effects of Self-Management Groups for People with Dementia and Their Spouses--Randomized Controlled Trial. J Am Geriatr Soc 2016;64:752-60 «PMID: 27060101»PubMed
  82. Pirttilä T, Juva K, Hietanen M ym. Alzheimerin tauti ja oikeudellinen toimintakyky. Suom Lääkäril 2005;60:4517-21
  83. Saarenheimo M. Exploring the borderlines of family caregiving in Finland. Kirjassa: Family Caregiving for Older Disabled People: Relational and Institutional Issues. Paoletti (toim.) New York: Nova Science Publishers, 2007
  84. Antikainen R, Konttila T, Virolainen J, Strandberg T. Vaikeasti dementoituneen vanhuksen elämän loppuvaiheen hoito. Suomen Lääkäril 2013;68:909-915
  85. Aaltonen M, Raitanen J, Forma L ym. Burdensome transitions at the end of life among long-term care residents with dementia. J Am Med Dir Assoc 2014;15:643-8 «PMID: 24913211»PubMed
  86. Vanttaja K, Seinelä L, Valvanne J. Elämän loppuvaiheen sairaalasiirrot ja hoidon suunnittelu tehostetussa palveluasumisessa Tampereella 2011.Gerontologia 2015; 2: 61-74
  87. Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, Suomen Akatemia. Konsensuslausuma: Vanhuuskuolema. Duodecim 2014; 130:115-123
  88. Aarsland D, Ballard C, Walker Z ym. Memantine in patients with Parkinson's disease dementia or dementia with Lewy bodies: a double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Lancet Neurol 2009;8:613-8 «PMID: 19520613»PubMed
  89. Aarsland D, Laake K, Larsen JP ym. Donepezil for cognitive impairment in Parkinson's disease: a randomised controlled study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002;72:708-12 «PMID: 12023410»PubMed
  90. Agid Y, Dubois B, Anand R, Gharabawi G. Efficacy and tolerability of rivastigmine in patients with dementia of the Alzheimer type. Curr Ther Res Clin Exp 1998;59:837-45
  91. Aguilar M, Roman G, Black S ym. Efficacy and safety of donepezil in vascular dementia: results from the largest double-blind trial in vascular dementia. Proceedings of the 10th International Conference on Alzheimer's Disease and Related Disoirders, Madrid, Spain July 15-20 2006; P4-429
  92. Auchus AP, Brashear HR, Salloway S ym. Galantamine treatment of vascular dementia: a randomized trial. Neurology 2007;69:448-58 «PMID: 17664404»PubMed
  93. Auchus AP, Brashear HR, Salloway S, ym. Results of a trial of galantamine in subjects with vascular dementia confirmed by central MRI reading. Proceedings of the 56th Annual Meeting of the American Academy of Neurology (AAN), San Francisco, CA, USA April 24 - MAy 1 2004; LBS009
  94. Bains J, Birks JS, Dening TR. The efficacy of antidepressants in the treatment of depression in dementia. Cochrane Database Syst Rev 2002;4:CD003944 «PMID: 12519625»PubMed
  95. Bakchine S, Loft H. Memantine treatment in patients with mild to moderate Alzheimer's disease: results of a randomised, double-blind, placebo-controlled 6-month study. J Alzheimers Dis 2007;11:471-9 «PMID: 17656827»PubMed
  96. Ballard C, Hanney ML, Theodoulou M ym. The dementia antipsychotic withdrawal trial (DART-AD): long-term follow-up of a randomised placebo-controlled trial. Lancet Neurol 2009;8:151-7 «PMID: 19138567»PubMed
  97. Ballard C, Margallo-Lana M, Juszczak E ym. Quetiapine and rivastigmine and cognitive decline in Alzheimer's disease: randomised double blind placebo controlled trial. BMJ 2005;330:874 «PMID: 15722369»PubMed
  98. Ballard C, Sauter M, Scheltens P ym. Efficacy, safety and tolerability of rivastigmine capsules in patients with probable vascular dementia: the VantagE study. Curr Med Res Opin 2008;24:2561-74 «PMID: 18674411»PubMed
  99. Banerjee S, Hellier J, Dewey M ym. Sertraline or mirtazapine for depression in dementia (HTA-SADD): a randomised, multicentre, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet 2011;378:403-11 «PMID: 21764118»PubMed
  100. Barak Y, Plopski I, Tadger S ym. Escitalopram versus risperidone for the treatment of behavioral and psychotic symptoms associated with Alzheimer's disease: a randomized double-blind pilot study. Int Psychogeriatr 2011;23:1515-9 «PMID: 21492498»PubMed
  101. Bergh S, Selbæk G, Engedal K. Discontinuation of antidepressants in people with dementia and neuropsychiatric symptoms (DESEP study): double blind, randomised, parallel group, placebo controlled trial. BMJ 2012;344:e1566 «PMID: 22408266»PubMed
  102. Birks J, Grimley Evans J. Ginkgo biloba for cognitive impairment and dementia. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD003120 «PMID: 19160216»PubMed
  103. Birks J, Harvey RJ. Donepezil for dementia due to Alzheimer's disease. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD001190 «PMID: 16437430»PubMed
  104. Birks J, McGuinness B, Craig D. Rivastigmine for vascular cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD004744 «PMID: 23728651»PubMed
  105. Birks J. Cholinesterase inhibitors for Alzheimer's disease. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD005593 «PMID: 16437532»PubMed
  106. Birks JS, Chong LY, Grimley Evans J. Rivastigmine for Alzheimer's disease. Cochrane Database Syst Rev 2015;9:CD001191 «PMID: 26393402»PubMed
  107. Black S, Román GC, Geldmacher DS ym. Efficacy and tolerability of donepezil in vascular dementia: positive results of a 24-week, multicenter, international, randomized, placebo-controlled clinical trial. Stroke 2003;34:2323-30 «PMID: 12970516»PubMed
  108. Black SE, Doody R, Li H ym. Donepezil preserves cognition and global function in patients with severe Alzheimer disease. Neurology 2007;69:459-69 «PMID: 17664405»PubMed
  109. Bond M, Rogers G, Peters J ym. The effectiveness and cost-effectiveness of donepezil, galantamine, rivastigmine and memantine for the treatment of Alzheimer's disease (review of Technology Appraisal No. 111): a systematic review and economic model. Health Technol Assess 2012;16:1-470 «PMID: 22541366»PubMed
  110. Brodaty H, Ames D, Snowdon J ym. A randomized placebo-controlled trial of risperidone for the treatment of aggression, agitation, and psychosis of dementia. J Clin Psychiatry 2003;64:134-43 «PMID: 12633121»PubMed
  111. Brodaty H, Arasaratnam C. Meta-analysis of nonpharmacological interventions for neuropsychiatric symptoms of dementia. Am J Psychiatry 2012;169:946-53 «PMID: 22952073»PubMed
  112. Burns A, Bernabei R, Bullock R ym. Safety and efficacy of galantamine (Reminyl) in severe Alzheimer's disease (the SERAD study): a randomised, placebo-controlled, double-blind trial. Lancet Neurol 2009;8:39-47 «PMID: 19042161»PubMed
  113. Chan WC, Lam LC, Choy CN ym. A double-blind randomised comparison of risperidone and haloperidol in the treatment of behavioural and psychological symptoms in Chinese dementia patients. Int J Geriatr Psychiatry 2001;16:1156-62 «PMID: 11748775»PubMed
  114. Corey-Bloom J, Anand R, Veach J. A randomised trial evaluating the efficacy and safety of ENA 713 (rivastigmine tartrate), a new acetylcholinesterase inhibitor, in patients with mild to moderately severe Alzheimer’s disease. Int J Geriatr Psychopharmacol 1998;1:55-65
  115. Craig D, Birks J. Galantamine for vascular cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD004746 «PMID: 16437493»PubMed
  116. Crichton GE, Bryan J, Murphy KJ. Dietary antioxidants, cognitive function and dementia--a systematic review. Plant Foods Hum Nutr 2013;68:279-92 «PMID: 23881465»PubMed
  117. Cumbo E, Ligori LD. Differential effects of current specific treatments on behavioral and psychological symptoms in patients with Alzheimer's disease: a 12-month, randomized, open-label trial. J Alzheimers Dis 2014;39:477-85 «PMID: 24164733»PubMed
  118. De Deyn PP, Rabheru K, Rasmussen A ym. A randomized trial of risperidone, placebo, and haloperidol for behavioral symptoms of dementia. Neurology 1999;53:946-55 «PMID: 10496251»PubMed
  119. Declercq T, Petrovic M, Azermai M ym. Withdrawal versus continuation of chronic antipsychotic drugs for behavioural and psychological symptoms in older people with dementia. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD007726 «PMID: 23543555»PubMed
  120. DeKosky ST, Williamson JD, Fitzpatrick AL ym. Ginkgo biloba for prevention of dementia: a randomized controlled trial. JAMA 2008;300:2253-62 «PMID: 19017911»PubMed
  121. Devanand DP, Mintzer J, Schultz SK ym. Relapse risk after discontinuation of risperidone in Alzheimer's disease. N Engl J Med 2012;367:1497-507 «PMID: 23075176»PubMed
  122. Devanand DP, Pelton GH, Cunqueiro K ym. A 6-month, randomized, double-blind, placebo-controlled pilot discontinuation trial following response to haloperidol treatment of psychosis and agitation in Alzheimer's disease. Int J Geriatr Psychiatry 2011;26:937-43 «PMID: 21845596»PubMed
  123. Doody RS, Ferris SH, Salloway S ym. Donepezil treatment of patients with MCI: a 48-week randomized, placebo-controlled trial. Neurology 2009;72:1555-61 «PMID: 19176895»PubMed
  124. Dubois B, Tolosa E, Katzenschlager R ym. Donepezil in Parkinson's disease dementia: a randomized, double-blind efficacy and safety study. Mov Disord 2012;27:1230-8 «PMID: 22915447»PubMed
  125. Dubois B, Tolosa E, Kulisevsky J ym. Efficacy and safety of donepezil in the treatment of Parkinson's disease patients with dementia. Alzheimer's and Parkinson's Disease Congress, Salzburg
  126. Dysken MW, Sano M, Asthana S ym. Effect of vitamin E and memantine on functional decline in Alzheimer disease: the TEAM-AD VA cooperative randomized trial. JAMA 2014;311:33-44 «PMID: 24381967»PubMed
  127. Eloniemi-Sulkava U, Saarenheimo M, Laakkonen ML ym. Family care as collaboration: effectiveness of a multicomponent support program for elderly couples with dementia. Randomized controlled intervention study. J Am Geriatr Soc 2009;57:2200-8 «PMID: 20121986»PubMed
  128. Emre M, Aarsland D, Albanese A ym. Rivastigmine for dementia associated with Parkinson's disease. N Engl J Med 2004;351:2509-18 «PMID: 15590953»PubMed
  129. Emre M, Tsolaki M, Bonuccelli U ym. Memantine for patients with Parkinson's disease dementia or dementia with Lewy bodies: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet Neurol 2010;9:969-77 «PMID: 20729148»PubMed
  130. Erkinjuntti T, Gauthier S, Bullock R ym. Galantamine treatment in Alzheimer's disease with cerebrovascular disease: responder analyses from a randomized, controlled trial (GAL-INT-6). J Psychopharmacol 2008;22:761-8 «PMID: 18308781»PubMed
  131. Erkinjuntti T, Inzitari D, Pantoni L ym. Research criteria for subcortical vascular dementia in clinical trials. J Neural Transm Suppl 2000;59:23-30 «PMID: 10961414»PubMed
  132. Erkinjuntti T, Kurz A, Gauthier S ym. Efficacy of galantamine in probable vascular dementia and Alzheimer's disease combined with cerebrovascular disease: a randomised trial. Lancet 2002;359:1283-90 «PMID: 11965273»PubMed
  133. Ernst E, Pittler M. Ginkgo biloba for dementia. A systematic review of double-blind, placebo-controlled trials. Clin Drug Invest 1999;17:301-8
  134. European Medicines Agency. CHMP assessment report on conventional antipsychotics. EMEA/CHMP/590557/2008. Internet-linkki: http://www.ema.europa.eu/pdfs/human/opiniongen/Conventional_ %20Antipsychotics_Article5.3-Appendix1-CHMPAR.pdf
  135. Farina N, Isaac MG, Clark AR ym. Vitamin E for Alzheimer's dementia and mild cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD002854 «PMID: 23152215»PubMed
  136. Feldman H, Gauthier S, Hecker J ym. A 24-week, randomized, double-blind study of donepezil in moderate to severe Alzheimer's disease. Neurology 2001;57:613-20 «PMID: 11524468»PubMed
  137. Feldman HH, Doody RS, Kivipelto M ym. Randomized controlled trial of atorvastatin in mild to moderate Alzheimer disease: LEADe. Neurology 2010;74:956-64 «PMID: 20200346»PubMed
  138. Flicker L, Grimley Evans G. Piracetam for dementia or cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2001;:CD001011 «PMID: 11405971»PubMed
  139. Forbes D, Forbes SC, Blake CM ym. Exercise programs for people with dementia. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD006489 «PMID: 25874613»PubMed
  140. Forette F, Anand R, Gharabawi G. A phase II study in patients with Alzheimer's disease to assess the preliminary efficacy and maximum tolerated dose of rivastigmine (Exelon). Eur J Neurol 1999;6:423-9 «PMID: 10362894»PubMed
  141. Freund-Levi Y, Jedenius E, Tysen-Bäckström AC ym. Galantamine versus risperidone treatment of neuropsychiatric symptoms in patients with probable dementia: an open randomized trial. Am J Geriatr Psychiatry 2014;22:341-8 «PMID: 24035407»PubMed
  142. Galasko DR, Peskind E, Clark CM ym. Antioxidants for Alzheimer disease: a randomized clinical trial with cerebrospinal fluid biomarker measures. Arch Neurol 2012;69:836-41 «PMID: 22431837»PubMed
  143. Gauthier S, Loft H, Cummings J. Improvement in behavioural symptoms in patients with moderate to severe Alzheimer's disease by memantine: a pooled data analysis. Int J Geriatr Psychiatry 2008;23:537-45 «PMID: 18058838»PubMed
  144. Gauthier S, Lopez OL, Waldemar G ym. Effects of donepezil on activities of daily living: integrated analysis of patient data from studies in mild, moderate and severe Alzheimer's disease. Int Psychogeriatr 2010;22:973-83 «PMID: 20534179»PubMed
  145. Gauthier S, Schlaefke S. Efficacy and tolerability of Ginkgo biloba extract EGb 761® in dementia: a systematic review and meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Clin Interv Aging 2014;9:2065-77 «PMID: 25506211»PubMed
  146. Gray SL, Dublin S, Yu O ym. Benzodiazepine use and risk of incident dementia or cognitive decline: prospective population based study. BMJ 2016;352:i90 «PMID: 26837813»PubMed
  147. Hager K, Baseman AS, Nye JS ym. Effects of galantamine in a 2-year, randomized, placebo-controlled study in Alzheimer's disease. Neuropsychiatr Dis Treat 2014;10:391-401 «PMID: 24591834»PubMed
  148. Hashiguchi M, Ohta Y, Shimizu M ym. Meta-analysis of the efficacy and safety of Ginkgo biloba extract for the treatment of dementia. J Pharm Health Care Sci 2015;1:14 «PMID: 26819725»PubMed
  149. Homma A, Imai Y, Tago H ym. Donepezil treatment of patients with severe Alzheimer's disease in a Japanese population: results from a 24-week, double-blind, placebo-controlled, randomized trial. Dement Geriatr Cogn Disord 2008;25:399-407 «PMID: 18391486»PubMed
  150. Howard R, McShane R, Lindesay J ym. Donepezil and memantine for moderate-to-severe Alzheimer's disease. N Engl J Med 2012;366:893-903 «PMID: 22397651»PubMed
  151. Imfeld P, Bodmer M, Jick SS ym. Benzodiazepine Use and Risk of Developing Alzheimer's Disease or Vascular Dementia: A Case-Control Analysis. Drug Saf 2015;38:909-19 «PMID: 26123874»PubMed
  152. Islam MM, Iqbal U, Walther B ym. Benzodiazepine Use and Risk of Dementia in the Elderly Population: A Systematic Review and Meta-Analysis. Neuroepidemiology 2016;47:181-191 «PMID: 28013304»PubMed
  153. Jones RW, Soininen H, Hager K ym. A multinational, randomised, 12-week study comparing the effects of donepezil and galantamine in patients with mild to moderate Alzheimer's disease. Int J Geriatr Psychiatry 2004;19:58-67 «PMID: 14716700»PubMed
  154. Katz IR, Jeste DV, Mintzer JE ym. Comparison of risperidone and placebo for psychosis and behavioral disturbances associated with dementia: a randomized, double-blind trial. Risperidone Study Group. J Clin Psychiatry 1999;60:107-15 «PMID: 10084637»PubMed
  155. Kavanagh S, Van Baelen B, Schäuble B. Long-term effects of galantamine on cognitive function in Alzheimer's disease: a large-scale international retrospective study. J Alzheimers Dis 2011;27:521-30 «PMID: 21891871»PubMed
  156. Kavirajan H, Schneider LS. Efficacy and adverse effects of cholinesterase inhibitors and memantine in vascular dementia: a meta-analysis of randomised controlled trials. Lancet Neurol 2007;6:782-92 «PMID: 17689146»PubMed
  157. Knopman DS, DeKosky ST, Cummings JL ym. Practice parameter: diagnosis of dementia (an evidence-based review). Report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology 2001;56:1143-53 «PMID: 11342678»PubMed
  158. Le Bars PL, Katz MM, Berman N ym. A placebo-controlled, double-blind, randomized trial of an extract of Ginkgo biloba for dementia. North American EGb Study Group. JAMA 1997;278:1327-32 «PMID: 9343463»PubMed
  159. Leroi I, Brandt J, Reich SG ym. Randomized placebo-controlled trial of donepezil in cognitive impairment in Parkinson's disease. Int J Geriatr Psychiatry 2004;19:1-8 «PMID: 14716693»PubMed
  160. Lethaby A, Hogervorst E, Richards M ym. Hormone replacement therapy for cognitive function in postmenopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD003122 «PMID: 18254016»PubMed
  161. Livingston G, Kelly L, Lewis-Holmes E ym. Non-pharmacological interventions for agitation in dementia: systematic review of randomised controlled trials. Br J Psychiatry 2014;205:436-42 «PMID: 25452601»PubMed
  162. Lloret A, Badía MC, Mora NJ ym. Vitamin E paradox in Alzheimer's disease: it does not prevent loss of cognition and may even be detrimental. J Alzheimers Dis 2009;17:143-9 «PMID: 19494439»PubMed
  163. Lonergan E, Luxenberg J, Colford J. Haloperidol for agitation in dementia. Cochrane Database Syst Rev 2002;:CD002852 «PMID: 12076456»PubMed
  164. Lonergan E, Luxenberg J. Valproate preparations for agitation in dementia. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD003945 «PMID: 19588348»PubMed
  165. Lopez-Pousa S. Pilot, multicenter, randomized, doubleblind, controlled, parallel efficacy and safety study of rivastigmine vs placebo in the treatment of cognitive and non-cognitive symptoms in patients with moderate-tosevere Alzheimer’s disease. IFPMA Register 2005
  166. Loveman E, Green C, Kirby J ym. The clinical and cost-effectiveness of donepezil, rivastigmine, galantamin and memantine for Alzheimer’s disease. «http://www.hta.ac.uk/execsumm/summ1001.htm»34
  167. Lyketsos CG, DelCampo L, Steinberg M ym. Treating depression in Alzheimer disease: efficacy and safety of sertraline therapy, and the benefits of depression reduction: the DIADS. Arch Gen Psychiatry 2003;60:737-46 «PMID: 12860778»PubMed
  168. Maidment I, Fox C, Boustani M. Cholinesterase inhibitors for Parkinson's disease dementia. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD004747 «PMID: 16437494»PubMed
  169. Malouf R, Birks J. Donepezil for vascular cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD004395 «PMID: 14974068»PubMed
  170. Matsunaga S, Kishi T, Iwata N. Combination therapy with cholinesterase inhibitors and memantine for Alzheimer's disease: a systematic review and meta-analysis. Int J Neuropsychopharmacol 2014;18: «PMID: 25548104»PubMed
  171. Matsunaga S, Kishi T, Iwata N. Memantine monotherapy for Alzheimer's disease: a systematic review and meta-analysis. PLoS One 2015;10:e0123289 «PMID: 25860130»PubMed
  172. Mattsson N, Lönneborg A, Boccardi M ym. Clinical validity of cerebrospinal fluid Aβ42, tau, and phospho-tau as biomarkers for Alzheimer's disease in the context of a structured 5-phase development framework. Neurobiol Aging, 2016, painossa
  173. Maust DT, Kim HM, Seyfried LS ym. Antipsychotics, other psychotropics, and the risk of death in patients with dementia: number needed to harm. JAMA Psychiatry 2015;72:438-45 «PMID: 25786075»PubMed
  174. McKeith I, Del Ser T, Spano P ym. Efficacy of rivastigmine in dementia with Lewy bodies: a randomised, double-blind, placebo-controlled international study. Lancet 2000;356:2031-6 «PMID: 11145488»PubMed
  175. McShane R, Areosa Sastre A, Minakaran N. Memantine for dementia. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD003154 «PMID: 16625572»PubMed
  176. Mohs RC, Doody RS, Morris JC ym. A 1-year, placebo-controlled preservation of function survival study of donepezil in AD patients. Neurology 2001;57:481-8 «PMID: 11502917»PubMed
  177. Mori E, Ikeda M, Kosaka K ym. Donepezil for dementia with Lewy bodies: a randomized, placebo-controlled trial. Ann Neurol 2012;72:41-52 «PMID: 22829268»PubMed
  178. Mowla A, Pani A. Comparison of topiramate and risperidone for the treatment of behavioral disturbances of patients with Alzheimer disease: a double-blind, randomized clinical trial. J Clin Psychopharmacol 2010;30:40-3 «PMID: 20075646»PubMed
  179. Musiek ES, Holtzman DM. Mechanisms linking circadian clocks, sleep, and neurodegeneration. Science 2016;354:1004-1008 «PMID: 27885006»PubMed
  180. Nakamura Y, Imai Y, Shigeta M ym. A 24-week, randomized, double-blind, placebo-controlled study to evaluate the efficacy, safety and tolerability of the rivastigmine patch in Japanese patients with Alzheimer's disease. Dement Geriatr Cogn Dis Extra 2011;1:163-79 «PMID: 22163242»PubMed
  181. Nelson JC, Devanand DP. A systematic review and meta-analysis of placebo-controlled antidepressant studies in people with depression and dementia. J Am Geriatr Soc 2011;59:577-85 «PMID: 21453380»PubMed
  182. Novartis. A 24-week prospective, randomized, multicenter, double-blind, placebo-controlled, paralell-grup, comparison of the efficacy, tolerability and safety of 3-12 mg/day of rivastigmine capsules in patients with probable vascular dementia. 2006
  183. Nyth AL, Gottfries CG. The clinical efficacy of citalopram in treatment of emotional disturbances in dementia disorders. A Nordic multicentre study. Br J Psychiatry 1990;157:894-901 «PMID: 1705151»PubMed
  184. O'Brien J, Jackson JW, Grodstein F ym. Postmenopausal hormone therapy is not associated with risk of all-cause dementia and Alzheimer's disease. Epidemiol Rev 2014;36:83-103
  185. Oken BS, Storzbach DM, Kaye JA. The efficacy of Ginkgo biloba on cognitive function in Alzheimer disease. Arch Neurol 1998;55:1409-15 «PMID: 9823823»PubMed
  186. Olsson B, Lautner R, Andreasson U ym. CSF and blood biomarkers for the diagnosis of Alzheimer's disease: a systematic review and meta-analysis. Lancet Neurol 2016;15:673-84 «PMID: 27068280»PubMed
  187. Orgeta V, Qazi A, Spector A ym. Psychological treatments for depression and anxiety in dementia and mild cognitive impairment: systematic review and meta-analysis. Br J Psychiatry 2015;207:293-8 «PMID: 26429684»PubMed
  188. Orgogozo JM, Rigaud AS, Stöffler A ym. Efficacy and safety of memantine in patients with mild to moderate vascular dementia: a randomized, placebo-controlled trial (MMM 300). Stroke 2002;33:1834-9 «PMID: 12105362»PubMed
  189. Ott BR, Daiello LA, Dahabreh IJ ym. Do statins impair cognition? A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Gen Intern Med 2015;30:348-58 «PMID: 25575908»PubMed
  190. Peskind ER, Potkin SG, Pomara N ym. Memantine treatment in mild to moderate Alzheimer disease: a 24-week randomized, controlled trial. Am J Geriatr Psychiatry 2006;14:704-15 «PMID: 16861375»PubMed
  191. Petersen RC, Thomas RG, Grundman M ym. Vitamin E and donepezil for the treatment of mild cognitive impairment. N Engl J Med 2005;352:2379-88 «PMID: 15829527»PubMed
  192. Pollock BG, Mulsant BH, Rosen J ym. Comparison of citalopram, perphenazine, and placebo for the acute treatment of psychosis and behavioral disturbances in hospitalized, demented patients. Am J Psychiatry 2002;159:460-5 «PMID: 11870012»PubMed
  193. Porsteinsson AP, Drye LT, Pollock BG ym. Effect of citalopram on agitation in Alzheimer disease: the CitAD randomized clinical trial. JAMA 2014;311:682-91 «PMID: 24549548»PubMed
  194. Porsteinsson AP, Grossberg GT, Mintzer J ym. Memantine treatment in patients with mild to moderate Alzheimer's disease already receiving a cholinesterase inhibitor: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Curr Alzheimer Res 2008;5:83-9 «PMID: 18288936»PubMed
  195. Prvulovic D, Hampel H, Pantel J. Galantamine for Alzheimer's disease. Expert Opin Drug Metab Toxicol 2010;6:345-54 «PMID: 20113148»PubMed
  196. Ravina B, Putt M, Siderowf A ym. Donepezil for dementia in Parkinson's disease: a randomised, double blind, placebo controlled, crossover study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2005;76:934-9 «PMID: 15965198»PubMed
  197. Reisberg B, Doody R, Stöffler A ym. Memantine in moderate-to-severe Alzheimer's disease. N Engl J Med 2003;348:1333-41 «PMID: 12672860»PubMed
  198. Rogers SL, Farlow MR, Doody RS ym. A 24-week, double-blind, placebo-controlled trial of donepezil in patients with Alzheimer's disease. Donepezil Study Group. Neurology 1998;50:136-45 «PMID: 9443470»PubMed
  199. Román GC, Erkinjuntti T, Wallin A ym. Subcortical ischaemic vascular dementia. Lancet Neurol 2002;1:426-36 «PMID: 12849365»PubMed
  200. Rosenberg PB, Drye LT, Martin BK ym. Sertraline for the treatment of depression in Alzheimer disease. Am J Geriatr Psychiatry 2010;18:136-45 «PMID: 20087081»PubMed
  201. Russ TC, Morling JR. Cholinesterase inhibitors for mild cognitive impairment. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD009132 «PMID: 22972133»PubMed
  202. Ruths S, Straand J, Nygaard HA ym. Effect of antipsychotic withdrawal on behavior and sleep/wake activity in nursing home residents with dementia: a randomized, placebo-controlled, double-blinded study. The Bergen District Nursing Home Study. J Am Geriatr Soc 2004;52:1737-43 «PMID: 15450054»PubMed
  203. Rösler M, Anand R, Cicin-Sain A ym. Efficacy and safety of rivastigmine in patients with Alzheimer's disease: international randomised controlled trial. BMJ 1999;318:633-8 «PMID: 10066203»PubMed
  204. Salloway S, Ferris S, Kluger A ym. Efficacy of donepezil in mild cognitive impairment: a randomized placebo-controlled trial. Neurology 2004;63:651-7 «PMID: 15326237»PubMed
  205. Sano M, Ernesto C, Klauber MR ym. Rationale and design of a multicenter study of selegiline and alpha-tocopherol in the treatment of Alzheimer disease using novel clinical outcomes. Alzheimer's Disease Cooperative Study. Alzheimer Dis Assoc Disord 1996;10:132-40 «PMID: 8876776»PubMed
  206. Savva GM, Stephan BC, Alzheimer's Society Vascular Dementia Systematic Review Group. Epidemiological studies of the effect of stroke on incident dementia: a systematic review. Stroke 2010;41:e41-6 «PMID: 19910553»PubMed
  207. Scheltens P, Fox N, Barkhof F ym. Structural magnetic resonance imaging in the practical assessment of dementia: beyond exclusion. Lancet Neurol 2002;1:13-21 «PMID: 12849541»PubMed
  208. Scheltens P, Kamphuis PJ, Verhey FR ym. Efficacy of a medical food in mild Alzheimer's disease: A randomized, controlled trial. Alzheimers Dement 2010;6:1-10.e1 «PMID: 20129316»PubMed
  209. Scheltens P, Twisk JW, Blesa R ym. Efficacy of Souvenaid in mild Alzheimer's disease: results from a randomized, controlled trial. J Alzheimers Dis 2012;31:225-36 «PMID: 22766770»PubMed
  210. Schneider LS, Dagerman K, Insel PS. Efficacy and adverse effects of atypical antipsychotics for dementia: meta-analysis of randomized, placebo-controlled trials. Am J Geriatr Psychiatry 2006;14:191-210 «PMID: 16505124»PubMed
  211. Schneider LS, Dagerman KS, Higgins JP ym. Lack of evidence for the efficacy of memantine in mild Alzheimer disease. Arch Neurol 2011;68:991-8 «PMID: 21482915»PubMed
  212. Schneider LS, DeKosky ST, Farlow MR ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial of two doses of Ginkgo biloba extract in dementia of the Alzheimer's type. Curr Alzheimer Res 2005;2:541-51 «PMID: 16375657»PubMed
  213. Seitz DP, Adunuri N, Gill SS ym. Antidepressants for agitation and psychosis in dementia. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD008191 «PMID: 21328305»PubMed
  214. Shah RC, Kamphuis PJ, Leurgans S ym. The S-Connect study: results from a randomized, controlled trial of Souvenaid in mild-to-moderate Alzheimer's disease. Alzheimers Res Ther 2013;5:59 «PMID: 24280255»PubMed
  215. Shao H, Breitner JC, Whitmer RA ym. Hormone therapy and Alzheimer disease dementia: new findings from the Cache County Study. Neurology 2012;79:1846-52 «PMID: 23100399»PubMed
  216. Shash D, Kurth T, Bertrand M ym. Benzodiazepine, psychotropic medication, and dementia: A population-based cohort study. Alzheimers Dement 2016;12:604-13 «PMID: 26602630»PubMed
  217. Siddique H, Hynan LS, Weiner MF. Effect of a serotonin reuptake inhibitor on irritability, apathy, and psychotic symptoms in patients with Alzheimer's disease. J Clin Psychiatry 2009;70:915-8 «PMID: 19422762»PubMed
  218. Strandberg T, Strandberg A. [Statin therapy and cognition]. Duodecim 2013;129:713-8 «PMID: 23720940»PubMed
  219. Ströhle A, Schmidt DK, Schultz F ym. Drug and Exercise Treatment of Alzheimer Disease and Mild Cognitive Impairment: A Systematic Review and Meta-Analysis of Effects on Cognition in Randomized Controlled Trials. Am J Geriatr Psychiatry 2015;23:1234-49 «PMID: 26601726»PubMed
  220. Tabet N, Birks J, Grimley Evans J. Vitamin E for Alzheimer's disease. Cochrane Database Syst Rev 2000;:CD002854 «PMID: 11034775»PubMed
  221. Tam-Tham H, Cepoiu-Martin M, Ronksley PE ym. Dementia case management and risk of long-term care placement: a systematic review and meta-analysis. Int J Geriatr Psychiatry 2013;28:889-902 «PMID: 23188735»PubMed
  222. Tan CC, Yu JT, Wang HF ym. Efficacy and safety of donepezil, galantamine, rivastigmine, and memantine for the treatment of Alzheimer's disease: a systematic review and meta-analysis. J Alzheimers Dis 2014;41:615-31 «PMID: 24662102»PubMed
  223. Tan L, Tan L, Wang HF ym. Efficacy and safety of atypical antipsychotic drug treatment for dementia: a systematic review and meta-analysis. Alzheimers Res Ther 2015;7:20 «PMID: 25897331»PubMed
  224. Tariot PN, Farlow MR, Grossberg GT ym. Memantine treatment in patients with moderate to severe Alzheimer disease already receiving donepezil: a randomized controlled trial. JAMA 2004;291:317-24 «PMID: 14734594»PubMed
  225. Tariot PN, Schneider LS, Cummings J ym. Chronic divalproex sodium to attenuate agitation and clinical progression of Alzheimer disease. Arch Gen Psychiatry 2011;68:853-61 «PMID: 21810649»PubMed
  226. Teranishi M, Kurita M, Nishino S ym. Efficacy and tolerability of risperidone, yokukansan, and fluvoxamine for the treatment of behavioral and psychological symptoms of dementia: a blinded, randomized trial. J Clin Psychopharmacol 2013;33:600-7 «PMID: 23948783»PubMed
  227. U.S. Food and Drug Administration > Home > Drugs > Drug Safety and Availability > Postmarket Drug Safety Information for Patients and Providers. Internet-linkki: «http://www.fda.gov/Drugs/DrugSafety/PostmarketDrugSafetyInformationforPatientsandProviders/default.htm»35
  228. Ueda T, Suzukamo Y, Sato M ym. Effects of music therapy on behavioral and psychological symptoms of dementia: a systematic review and meta-analysis. Ageing Res Rev 2013;12:628-41 «PMID: 23511664»PubMed
  229. Waegemans T, Wilsher CR, Danniau A ym. Clinical efficacy of piracetam in cognitive impairment: a meta-analysis. Dement Geriatr Cogn Disord 2002;13:217-24 «PMID: 12006732»PubMed
  230. Waldemar G, Dubois B, Emre M ym. Recommendations for the diagnosis and management of Alzheimer's disease and other disorders associated with dementia: EFNS guideline. Eur J Neurol 2007;14:e1-26 «PMID: 17222085»PubMed
  231. Waldemar G, Gauthier S, Jones R ym. Effect of donepezil on emergence of apathy in mild to moderate Alzheimer's disease. Int J Geriatr Psychiatry 2011;26:150-7 «PMID: 20597141»PubMed
  232. van Dyck CH, Tariot PN, Meyers B ym. A 24-week randomized, controlled trial of memantine in patients with moderate-to-severe Alzheimer disease. Alzheimer Dis Assoc Disord 2007;21:136-43 «PMID: 17545739»PubMed
  233. Wattjes MP, Henneman WJ, van der Flier WM ym. Diagnostic imaging of patients in a memory clinic: comparison of MR imaging and 64-detector row CT. Radiology 2009;253:174-83 «PMID: 19635835»PubMed
  234. Weintraub D, Drye LT, Porsteinsson AP ym. Time to Response to Citalopram Treatment for Agitation in Alzheimer Disease. Am J Geriatr Psychiatry 2015;23:1127-33 «PMID: 26238225»PubMed
  235. Vellas B, Coley N, Ousset PJ ym. Long-term use of standardised Ginkgo biloba extract for the prevention of Alzheimer's disease (GuidAge): a randomised placebo-controlled trial. Lancet Neurol 2012;11:851-9 «PMID: 22959217»PubMed
  236. Wesnes KA, McKeith I, Edgar C ym. Benefits of rivastigmine on attention in dementia associated with Parkinson disease. Neurology 2005;65:1654-6 «PMID: 16301500»PubMed
  237. Wilcock G, Howe I, Coles H ym. A long-term comparison of galantamine and donepezil in the treatment of Alzheimer's disease. Drugs Aging 2003;20:777-89 «PMID: 12875613»PubMed
  238. Wilcock G, Möbius HJ, Stöffler A ym. A double-blind, placebo-controlled multicentre study of memantine in mild to moderate vascular dementia (MMM500). Int Clin Psychopharmacol 2002;17:297-305 «PMID: 12409683»PubMed
  239. Wild R, Pettit T, Burns A. Cholinesterase inhibitors for dementia with Lewy bodies. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003672 «PMID: 12917981»PubMed
  240. Wilkinson D, Doody R, Helme R ym. Donepezil in vascular dementia: a randomized, placebo-controlled study. Neurology 2003;61:479-86 «PMID: 12939421»PubMed
  241. Winblad B, Engedal K, Soininen H ym. A 1-year, randomized, placebo-controlled study of donepezil in patients with mild to moderate AD. Neurology 2001;57:489-95 «PMID: 11502918»PubMed
  242. Winblad B, Gauthier S, Scinto L ym. Safety and efficacy of galantamine in subjects with mild cognitive impairment. Neurology 2008;70:2024-35 «PMID: 18322263»PubMed
  243. Winblad B, Grossberg G, Frölich L ym. IDEAL: a 6-month, double-blind, placebo-controlled study of the first skin patch for Alzheimer disease. Neurology 2007;69:S14-22 «PMID: 17646619»PubMed
  244. Winblad B, Kilander L, Eriksson S ym. Donepezil in patients with severe Alzheimer's disease: double-blind, parallel-group, placebo-controlled study. Lancet 2006;367:1057-65 «PMID: 16581404»PubMed
  245. Xie L, Kang H, Xu Q ym. Sleep drives metabolite clearance from the adult brain. Science 2013;342:373-7 «PMID: 24136970»PubMed
  246. Zhong G, Wang Y, Zhang Y ym. Association between Benzodiazepine Use and Dementia: A Meta-Analysis. PLoS One 2015;10:e0127836 «PMID: 26016483»PubMed
God medicinsk praxis-rekommendationerna är oberoende nationella behandlingsrekommendationer som baserar sig på evidensbaserade forskningsresultat. Läs mer