Könssjukdomar, sexuellt överförda infektioner

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Sukupuolitautien vastustamisyhdistys ry
22.6.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Seksitaudit «Seksitaudit»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Könssjukdomar indelas enligt lagstiftningen om smittsamma sjukdomar i
    • allmänfarliga (syfilis)
    • övervakningspliktiga (klamydia, gonorré, HIV-infektion, hepatit B och C, ulcus molle (mjuk schanker)) och
    • andra smittsamma sjukdomar (kondylom infektioner och genital herpes).
  • Användningen av kondom är det bästa sättet att skydda sig mot könssjukdomar.
  • De flesta smittorna av könssjukdomar sker numera i hemlandet.
  • Klamydia, kondylom och genital herpes är de vanligaste sexuellt överförbara sjukdomarna i Finland.
  • För att planera en tillförlitlig provtagning kartläggs smittorisken och tidpunkten för smittöverföringen genom att intervjua patienten.
  • Diagnostiken av klamydia, gonorré, syfilis, HIV-infektion och hepatit B och C baseras på laboratorieprover.
  • Kondylom och ofta också genital herpes diagnostiseras baserat på den kliniska bilden.
  • En fast sexpartner bör vanligtvis behandlas samtidigt med patienten för att förhindra återinfektion.
  • Behandlande läkare ansvarar i första hand om det att personer med en allmänfarlig eller övervakningspliktig smittsam sjukdom och andra potentiellt smittade personer hänvisas till undersökning och behandling.

Avgränsning av ämnet

  • Rekommendationen behandlar diagnos, behandling och förebyggande av sexuellt överförbara sjukdomar (klamydia, gonorré, genital herpes, kondylom, syfilis, lymfogranulom venereum (LGV), Trichomonas vaginalis- och Mycoplasma genitalium-infektioner) hos ungdomar och vuxna som vanligtvis behandlas i primärvården.
  • Rekommendationen behandlar endast initialfasens diagnostik av HIV- , hepatit B- och C infektioner.
  • Rekommendationen tar inte ställning till en allmän screening av könssjukdomar.

Mål

  • Målet är att
    • minska förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar i Finland,
    • förebygga följdverkningarna av dessa sjukdomar och
    • främja sexuell hälsa genom att förenhetliga diagnostiken och behandlingspraxis och underlätta patienternas tillgång till lämpliga undersökningar,
    • skydda fertiliteten.
  • Målet är särskilt att
    • underlätta bedömningen av en enskild patients smittorisk med hjälp av anamnesen,
    • underlätta identifieringen av typiska symtom,
    • vägleda valet av laboratorietester,
    • anvisa till korrekt utförd provtagning i rätt tid,
    • ge anvisningar om behandling och kontroll av behandlingens effekt,
    • ge anvisningar om smittspårning.

Målgrupp

  • Yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården

Lag och förordning om smittsamma sjukdomar

  • Diagnostik och behandling av könssjukdomar grundar sig i Finland på lagen och förordningen om smittsamma sjukdomar (Finlex författningsdatabas «https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2016/20161227»1).
  • Smittsamma sjukdomar delas in i allmänfarliga, övervakningspliktiga och andra smittsamma sjukdomar.
    • Av sexuellt överförbara sjukdomar klassificeras syfilis som en allmänfarlig sjukdom.
    • Av sexuellt överförbara sjukdomar klassificeras klamydia, gonorré, HIV-infektion, hepatit B och C samt ulcus molle ( (inkl. LGV) som övervakningspliktiga sjukdomar.
  • Anmälan om smittsam sjukdom:
    • Den behandlande läkaren ska göra en anmälan om en allmänfarlig och övervakningspliktig smittsam sjukdom till Institutet för hälsa och välfärd (THL) inom sju dagar efter att smittan diagnostiserats.
    • Ett undantag bland de sexuellt överförbara sjukdomarna är klamydia, som endast anmäls av det laboratorium som utfört undersökningen.
    • Anmälan om smittsam sjukdom görs på internet till Institutet för hälsa och välfärd efter det att läkaren har identifierat sig med ett certifikatkort för utbildad personal inom hälso- och sjukvården.
  • Kostnader:

Smittspårning

  • Smittspårning är en viktig del av arbetet för ett bekämpa könssjukdomar «Hiltunen-Back E. Sukupuolitautien tartunnanjäljity...»1. Om smittspårningen föreskrivs i den finländska lagstiftningen om smittsamma sjukdomar (lag om smittsamma sjukdomar «https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2016/20161227»1). Se avsnitt lag och förordning om smittsamma sjukdomar.
  • Den läkare som fastställer diagnosen är i första hand ansvarig för att undersöka och behandla en patienten med en allmänfarlig eller övervakningspliktig smittsam sjukdom och andra potentiellt smittade personer. Om läkaren inte kan göra detta själv måste hen delegera uppgiften till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller samkommunen för sjukvårdsdistriktet.
  • För att förhindra spridning av en allmänfarlig eller övervakningspliktig smittsam sjukdom ska personen med en smittsam sjukdom eller personen som av grundad anledning misstänks vara smittad informera läkaren som utreder saken om sin uppfattning om hur hen har fått smittan, tidpunkten och platsen för smittöverföring samt namnen på de personer som kan ha varit smittkälla eller blivit smittade.
    • Tidpunkten för smittöverföring bör fastställas så noga som möjligt (om tidsperioderna som ska kartläggas vid olika sjukdomar, se tabell «Perioder bakåt i tiden som ska kartläggas enligt sjukdom...»1).
      • Om patienten har symtom, är det mest naturligt att påbörja utredningen vid tidpunkten för symtomdebut.
      • Perioden är längre för kvinnor än för män, eftersom symtomen ofta uppträder långsammare hos kvinnor.
  • Meddelande till potentiellt smittade partner:
    • Det rekommenderas att patienten själv informerar sina partner om smittan och uppmanar dem att söka sig till undersökningar «Trelle S, Shang A, Nartey L ym. Improved effective...»2.
    • Om patienten inte kan nå eller inte vill kontakta sina partner, ska den behandlande läkaren sköta denna uppgift. Den smittade personens identitet bör inte avslöjas. Partner kontaktas antingen per telefon eller per brev. Se mall för kallelsebrev «hoi50087b.pdf»1.
    • Vid behov kan läkaren också fylla i en anmälan om misstanke om smittsam sjukdom (tidigare formulär C, läkarens anmälan om misstanke om smittsam sjukdom).
    • Med de nuvarande anmälningsförfarandena nås ungefär 40–60 procent av partner genom smittspårning «Hiltunen-Back E, Ruutu P, Kautiainen H ym. Sukupuo...»3, «Low N, Welch J, Radcliffe K. Developing national o...»4.
    • Partner hänvisas sig i första hand till sin egen hälsostation för undersökning och de uppmanas att anmäla att det handlar om smittspårning.
    • I särskilda situationer kan patienten också få läkemedel för sin partner. När detta görs är följsamheten bättre och patienterna löper mindre risk för återinfektion än när det ovan beskrivna anmälningsförfarandet tillämpas «Trelle S, Shang A, Nartey L ym. Improved effective...»2. Det finns dock en risk för att andra sexuella partner till partner som behandlas på detta sätt inte undersöks och behandlas och att möjliga andra samtidiga könssjukdomar inte upptäcks.
  • Det har visat sig att skriftlig information om sjukdomen som patienten ger till sin partner är lika effektivt som tillhandahållandet av läkemedel «Trelle S, Shang A, Nartey L ym. Improved effective...»2.
  • En fast sexpartner bör vanligtvis behandlas samtidigt med patienten för att förhindra återinfektion.
  • När det gäller tillfälliga partner väntar man in provsvaren från laboratorieundersökningar innan ett beslut om behandling fattas.
  • Om patienten vägrar att berätta om sin konstaterade allmänfarlig eller övervakningspliktig könssjukdom till en person, som hen kan orsaka smittorisk för, måste behandlande läkaren trots sekretessbestämmelserna anmäla ärendet till ansvarig läkare för smittsamma sjukdomar i kommunen eller samkommunen «https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2016/20161227»1.
    • I detta fall har den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller samkommunen för sjukvårdsdistriktet rätt att informera, trots sekretessbestämmelserna, den berörda personen om den sannolika smittorisken utan att ange smittkällan.
Tabell 1. Perioder bakåt i tiden som ska kartläggas enligt sjukdom
Sjukdom Tidsperiod som utreds
Allmänfarlig sjukdom
Syfilis Primär syfilis: symtomens varaktighet + 2 månader
Sekundär syfilis: symtomens varaktighet + 2 månader
Latent syfilis 2 år
Övervakningspliktiga sjukdomar
Gonorré Symtomatisk: symtomens varaktighet + 2 månader
Asymtomatisk: 6 månader
Klamydia Symtomatisk: symtomens varaktighet + 4 månader
Asymtomatisk: 6 månader
LGV Symtomatisk: 6 månader
Asymtomatisk: 6 månader
HIV Från den aktuella tidpunkten till tidpunkten för sannolik smittöverföring eller det senaste negativa HIV-testresultatet

Prevalensen av könssjukdomar

  • I Institutet för hälsa och välfärds (THL) nationella register över smittsamma sjukdomar «https://www.thl.fi/ttr/gen/rpt/tilastot.html»5 «Terveyden ja hyvinvoinninlaitos.Tartuntatautirekis...»5 samlas information om könssjukdomar i Finland med hjälp av anmälningarna om smittsamma sjukdomar.
  • THL publicerar årligen en rapport om smittsamma sjukdomar (Smittsamma sjukdomar i Finland 2016, «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-890-6»6).
  • Klamydia är den vanligaste övervakningspliktiga könssjukdomen. År 2017 rapporterades sammanlagt 14 461 klamydiainfektioner.
    • De flesta smittorna konstaterades hos patienter i åldern 15–29 år.
    • Ungefär 60 procent av infektionerna fanns hos kvinnor och ungefär en tredjedel av dem var under 20 år.
    • I verkligheten finns det fler personer som blivit smittade, eftersom många asymtomatiska människor inte söker sig till undersökningar eller får det antimikrobiella läkemedlet via sin partner.
    • De flesta av konstaterade smittorna har man fått i Finland «Hiltunen-Back E, Ruutu P, Kautiainen H ym. Sukupuo...»3.
    • 15 procent av klamydiapatienter vid könssjukdom polikliniker hade konstaterats tidigare klamydiasmitta under senaste året «Hiltunen-Back E, Ruutu P, Kautiainen H ym. Sukupuo...»3.
  • Sedan 2011 har det rapporterats sammanlagt 27 fall av LGV. Alla dessa smittor har förekommit hos män som har haft sex med män (Smittsamma sjukdomar i Finland 2016 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-890-6»6).
  • År 2017 anmäldes sammanlagt 597 gonorréinfektioner.
    • Av dessa konstaterades 73 procent hos män.
    • Incidensen var högst i åldersgruppen 25–29 år.
    • Smittorna har ökat hos både kvinnor och män.
    • De flesta smittorna hade överförts i Finland.
    • Drygt hälften av smittorna hos män hade överförts i samband med sex med män.
    • Samtidiga infektioner med gonorré och klamydia har ökat.
  • År 2017 anmäldes sammanlagt 182 syfilisinfektioner.
    • Av dessa konstaterades 74 procent hos män.
    • Incidensen var högst i åldersgruppen 35–39 år.
    • Sedan 2006 har antalet fall av syfilis hos män ökat i södra Finland.
      • Många av dessa smittor har överförts i samband med sexuell kontakt mellan män.
  • År 2017 anmäldes sammanlagt 159 HIV-infektioner.
    • Av dessa konstaterades 68 procent hos män.
    • De flesta smittorna hade överförts i sexuell kontakt.
  • Kondylom och genital herpes är efter klamydia de vanligaste sjukdomarna som diagnostiseras på polikliniker för könssjukdomar, men omfattande nationella data om deras prevalens finns inte tillgängliga eftersom de inte är övervakningspliktiga sjukdomar.

Patient som misstänker könssjukdom på mottagningen

Intervju

  • För att planera en tillförlitlig provtagning (tidpunkt och provtagningsställe) genomförs en intervju för att kartlägga smittorisken och tidpunkten för smittöverföring.
  • Intervjun kan genomföras av läkare eller skötare.
  • Det är också viktigt att ge förebyggande rådgivning under intervjun.
  • Frågor som ska klargöras i intervjun:
    • Orsak till besök (exponering, konstaterad smitta hos partner e.d.)
    • Symtom (inkubationsperioder för könssjukdomar, tabell «Tester för könssjukdomar och tidigaste provtagningsdatumet efter eventuell smittöverföring. Av en symtomatisk patient kan testerna tas omgående....»2)
    • Patientens egen uppfattning om tidpunkten för smittöverföring och smittorisk samt kopplingen mellan smitta och uppkomsten av eventuella symtom
    • Användning av kondom
    • Prevention av graviditet hos kvinnor
    • Sexuellt beteende: heterosexuell, sex mellan män, möjlig exponering via oralsex (val av provtagningsställen: könsorgan, analkanal och svalg)
    • Land där smittöverföring skett (relevant faktor för bedömning av undersökningsbehovets omfattning)
    • Information om vilken sjukdom som ska spåras och den troliga tidpunkten för smittöverföring om patienten kommer på uppmaning av en sexpartner eller remitterad av sjukvårdspersonal
    • Injektionsmissbruk
    • Tidigare HPV-, hepatit A- och hepatit B-vaccinationer
Tabell 2. Tester för könssjukdomar och tidigaste provtagningsdatumet efter eventuell smittöverföring. Av en symtomatisk patient kan testerna tas omgående.
Sjukdom Tidigaste tillförlitliga provtagningstid Tidpunkt för kontrollprov om det första testet är negativt Diagnostiska tester Läkaren har anmälningsskyldighet
Klamydia 5 dygn U-ChtrNhO
ChtrNhO
U- CtGcNhO
CtGcNhO
nej
Gonorré 5 dygn U- CtGcNhO
CtGcNhO
GcVi
ja
Syfilis 3–4 veckor 1,5 månader S-TrpaAb
(eller S-KardAb + S-TPHA)
ja
HIV-infektion 3–4 veckor 3 månader S-HIVAgAb ja
Symtomatisk HSV-infektion HSVVi
HSVPVi
HSVNhO
nej
Hepatit B 3–4 veckor 3–4 månader S-HBsAg ja
Hepatit C 3–8 veckor 3–6 månader S-HCVAb ja

Klinisk undersökning

Könssjukdomar, sexuellt överförda infektioner

Klamydia

  • Orsakas av Chlamydia trachomatis-bakteriens serotyp D-K.
  • Inkubationstiden är 10–14 dygn.
  • Smitta förekommer i alla åldersgrupper, men är vanligast hos personer under 25 år som har flera sexuella partner «Hiltunen-Back E, Ruutu P, Kautiainen H ym. Sukupuo...»3.
  • Det är frågan om en övervakningspliktig smittsam sjukdom, som bara laboratoriet gör anmälan om smittsam sjukdom på.

Klinisk bild

  • Klamydiainfektion är oftast asymtomatisk: ungefär hälften av männen och 70 procent av kvinnorna är asymtomatiska «Peipert JF. Clinical practice. Genital chlamydial ...»6.
  • Obehandlad klamydia kan orsaka bäckeninflammation, vilket kan leda till infertilitet eller utomkvedshavandeskap «Peipert JF. Clinical practice. Genital chlamydial ...»6.
  • Symtom och fynd (se även tabell «Varianter av klamydia och gonorré...»3):
    • Vanliga symtom är sveda vid urinering, frekventa miktioner, läckage från urinröret, ökade flytningar, blodblandade flytningar efter samlag och smärta i nedre delen av buken.
    • Beröringsömhet i livmodertappen eller sidorgan vid gynekologisk undersökning tyder på bäckeninflammation (PID).
    • Infektioner i rektum och svalg är vanligtvis asymtomatiska.
    • Bindhinneinfektion i ögat är möjlig.
  • Ett klamydiatest ska tas om
    • patienten begär det
    • patienten har symtom som tyder på klamydia
    • partnern har diagnostiserats med eller misstänks ha klamydiainfektion
    • patienten har en ny sexpartner eller flera sexpartner
    • patienten har någon annan könssjukdom
    • i urinprovet fastställs leukocytos utan signifikant bakterietillväxt
    • en sexuellt aktiv kvinna har återkommande urinvägsinfektioner, mellanblödningar eller blödning efter samlag
    • i samband med abort
    • På preventiv mottagningar, till exempel på första besöket, vid byte av partner eller när patienten har flera partner.
Tabell 3. Varianter av klamydia och gonorré
Varianter av klamydia och gonorré
Asymtomatisk
Cervicit
Uretrit
Proktit
Epididymit
Faryngit
Konjunktivit
Bäckeninflammation (PID)
Reaktiv artrit
Perihepatit orsakad av klamydia
Disseminerad gonorreisk infektion

Diagnostik

Behandling

  • Förstahandsvalet är azitromycin (1 g engångsdos) eller doxycyklin 100 mg x 2 i sju dygn «Atsitromysiini on yhtä tehokas ja yhtä hyvin siedetty kuin doksisykliini klamydian hoidossa.»A. Se tabell «Behandlingsalternativ för bakteriella könssjukdomar...»4.
  • Vid extragenital klamydia är doxycyklin (100 mg 100 mg x 2 i sju dygn) effektivare än azitromycin som engångsdos «Lanjouw E, Ouburg S, de Vries HJ, Stary A, Radclif...»13.
  • Om patienten har tydliga symtom på klamydia eller om klamydia har diagnostiserats hos en fast partner kan behandlingen påbörjas omedelbart efter provtagning.
  • Under behandlingen ska man se till att förhindra nya smittor:
    • Patienten ska avhålla sig från sex under den första behandlingsveckan och kondom ska användas fram till efterkontrollen.
    • Utskriftsversion av patientanvisningen «hoi50087c.pdf»3.
  • Om smittspårning, se avsnittet Smittspårning.
  • Efterkontroll:
    • Kliniskt signifikant resistens mot azitromycin har inte beskrivits, så behandlingssvikt beror sannolikt främst på underlåtenhet att följa anvisningar och försummande av behandling eller återinfektion.
    • Med efterkontrollen fyra veckor efter avslutad behandling
      • säkerställs det mikrobiologiska tillfrisknandet (CtrNhO eller CtGc-NhO) och efterlevnaden av behandlingsanvisningarna
      • säkerställs att smittkällan och andra smittade personer har behandlats
      • ges råd om säkert sex och graviditetsprevention.
Tabell 4. Behandlingsalternativ för bakteriella könssjukdomar
Läkemedel Dos Behandlingstid Gravida och ammande kvinnor
Gonorré
Ceftriaxon (primär), om känsligheten är känd 500 mg i.m. Engångsdos ja
Ceftriaxon + azitromycin om känsligheten är okänd 500 mg i.m + 2 g p.o. Engångsdos ja
Ciprofloxacin (endast baserat på känslighetsbestämning om ceftriaxon är kontraindicerat) 500 mg p.o. Engångsdos nej
Klamydia
Azitromycin 1 g x 1 p.o. Engångsdos ja
Doxycyklin «Lau CY, Qureshi AK. Azithromycin versus doxycyclin...»17 100 mg x 2 p.o. 7 dygn ej under graviditet
kan ges under amning
Lymecyklin «Brihmer C, Mårdh PA, Kallings I ym. Efficacy and s...»18 (sekundärt) 300 mg x 2 p.o. 7 dygn ej under graviditet
kan ges under amning
LGV
Doxycyklin 100 mg x 2 p.o. 21 dygn nej
Erytromycin 500 mg x 4 21 dygn ja
Mycoplasma genitalium
Azitromycin 500 mg dag 1, 250 mg x 1 dag 2–5 5 dygn ?
Moxifloxacin 400 mg x 1 7–10 dygn ?

Lymphogranuloma venereum (LGV)

Klinisk bild

  • LGV är en infektion i lymfvävnaden i genitalie område.
  • LGV som förekommer i Europa orsakar proktit hos män.
  • Symptomen är slemmig eller blodig rektal blödning, smärta, tenesmus och andra proktokolit samt kronisk strikturbildning och fistelutveckling som uppträder senare.
  • I differentialdiagnostiken bör inflammatoriska tarmsjukdomar beaktas.
  • LGV kan också ge lindriga symtom eller inga symtom alls.

Diagnostik

  • Diagnosen görs på klinisk misstanke och bekräftas med laboratorietester.
  • Ett pinnprov eller lymfkörtel sekret från genitalie område eller rektum undersöks med nukleinsyra amplifieringstest (CtrNhO, CtGcNhO).
    • Genotypning kan användas för att fastställa en infektion orsakad av genotyp L. Genotypning kan utföras på ett prov som tagits för NhO-testet (HUSLAB) «Korhonen S, Hiltunen-Back E, Puolakkainen M. Genot...»19.
    • Klamydia antikroppar kan ofta påvisas i serum vid infektioner orsakade av genotyp L, men det serologiska fyndet är inte specifikt.
    • Om man misstänker kliniskt LGV, rekommenderas att man före provtagning konsulterar laboratorium som gör undersökningen (HUSLAB, Mikrobiologi, avdelningen för virologi och immunologi).
    • Även tester för andra könssjukdomar bör hållas i åtanke.

Behandling

  • Se tabell «Behandlingsalternativ för bakteriella könssjukdomar...»4.
  • Förstahandsvalet är doxycyklin (100 mg x 2 i tre veckor) «Stary G, Stary A. Lymphogranuloma venereum outbrea...»16.
  • Sekundärbehandlingen är erytromycin (500 mg x 4 i 3 veckor).
  • Se även avsnittet Smittspårning.
  • Under behandlingen ska man se till att förhindra nya smittor:
    • Patienten ska avhålla sig från sex under behandlingen och kondom ska användas fram till efterkontrollen.
  • Med efterkontrollen fyra veckor efter avslutad behandling
    • säkerställs det mikrobiologiska tillfrisknandet (CtrNhO eller CtGc-NhO) och efterlevnaden av behandlingsanvisningarna
    • säkerställs att smittkällan och andra smittade personer har behandlats
    • ges råd om säkert sex och
    • säkerställs att andra könssjukdomar har uteslutits på ett tillförlitligt sätt.

Syfilis

  • Patogenen är spiroketbakterien Treponema pallidum.
  • Inkubationstiden är 3–4 veckor.
  • Syfilis är en allmänfarlig smittsam sjukdom om vilken läkaren måste göra en anmälan av smittsam sjukdom.

Klinisk bild

Tabell 5. Kliniska stadier av syfilis.
Stadium Symtom
Primär syfilis (från 3–4 veckor efter smittillfället) Sår: hårda kanter, ömmar inte (bild «Kupan ensihaava»3)
Svullna lymfkörtlar
S-TrpaAb- och S-KardAb-fynden kan vara negativa
Sekundär syfilis (från 1,5–2 månader efter smittillfället) Generella symtom: feber, sjukdomskänsla
Hudsymtom: roseola (bild «Roseola»5), syfilider (bild «Syfilidejä»7), håravfall i ett senare skede
S-TrpaAb- och S-KardAb-fynden är positiva
Latent syfilis (från 1–2 år efter smittillfället) I begynnelsefasen ibland tidvis förekomst av roseola (bild «Roseola»5) och syfilider (bild «Syfilidejä»7)
Efter två år förekommer inga fler symtom, inte längre smittsam
S-TrpaAb-fyndet är positivt
S-KardAb-fyndet kan vara negativt
Tertiär syfilis (från 4–40 år efter smittillfället) Oftast asymtomatisk
Förändringar kan förekomma på huden, i centrala nervsystemet och hjärtat
S-TrpaAb-fyndet är positivt
S-KardAb-fyndet kan vara negativt

Diagnostik

  • Diagnostiken baseras på den kliniska bilden och antikroppstester.
  • Antikroppstestet Treponema pallidum (S-TrpaAb) har högst sensitivitet och specificitet «Spesifiset Treponema pallidumin vasta-ainetestit saattavat olla herkempiä kuin ns. non-treponematestit kupan seulontatestinä.»C.
  • Inget enskilt Treponema pallidum-prov har en 100-procentig specificitet.
    • Laboratoriet bör bekräfta alla positiva resultat med ett annat specifikt test.
    • Om man använder TrpaAb-testet i den primära diagnostiken kan resultatet bekräftas antingen med ett TPHA-test eller genom immunblotting.
    • Ett positivt TrpaAb-prov testas av laboratoriet för kardiolipin genom titrering för att bedöma sjukdomens aktivitet.
  • Om man misstänker primär syfilis på grund av kliniska fynd, bör man bekräfta negativt antikroppstest med ett nytt test efter några veckor, oavsett vilket test som används, eftersom serologisk resultat kan vara negativt i en ny smitta.
  • Nukleinsyra amplifieringstest används tills vidare inte i den rutinmässiga diagnostiken av syfilis i Finland.

Behandling

Gonorré

  • Orsakas av Neisseria gonorrhoeae-bakterien.
  • Inkubationstiden är 1–5 dygn hos män och oftast 2–3 veckor hos kvinnor.
  • Gonorré är en övervakningspliktig smittsam sjukdom om vilken läkaren måste göra en anmälan av smittsam sjukdom.

Klinisk bild

  • Se tabell «Varianter av klamydia och gonorré...»3.
  • Endast en liten del av patienter som fått smittan har kliniska symtom:
    • Hos män ökade urinträngningar och varigt sekret från urinröret (bild «Tippurin aiheuttama märkävuoto»4).
    • Hos kvinnor urineringsbesvär, ökade flytningar och smärta i nedre delen av buken.
    • Infektioner i rektum och svalg som vanligtvis är asymtomatiska
      • Vid svalginfektioner kan sveda i munnen och halsont förekomma.
      • Vid ändtarmsinflammation (proktit) kan slem i avföringen förekomma.
    • Vid en sällsynt generaliserad form pustler, feber och ledinflammation.

Diagnostik

Behandling

  • Den primära behandlingen för både genital och extragenital gonorré är en kombination av ceftriaxon (500 mg intramuskulärt som engångsdos) och azitromycin (2 g).
    • Hos patienter som är allergiska mot cefalosporin kan spektinomycin (2 g intramuskulärt som engångsdos, preparat som kräver specialtillstånd) användas.
    • Konjunktivit orsakad av gonorré behandlas med ceftriaxon (500 mg intramuskulärt under 3 dagar i följd).
  • På grund av ökad resistens rekommenderas inte kinoloner.
  • Ciprofloxacin (500 mg som engångsdos oralt) ska endast användas om den odlade stammen har påvisats vara sensitiv mot det och ceftriaxon är kontraindicerat «Bignell C, Unemo M, European STI Guidelines Editor...»31.
  • Enbart azitromycin rekommenderas inte på grund av ökad resistens «Frieden T, Jaffe HW, Cono J, Richards CL, Iademarc...»32.
  • Under behandlingen ska man se till att förhindra nya smittor:
    • Patienten ska avhålla sig från sex under den första behandlingsveckan och kondom ska användas fram till efterkontrollen.
  • Om smittspårning, se avsnittet Smittspårning.
  • Med efterkontrollen fyra veckor efter avslutad behandling
    • säkerställs det mikrobiologiska tillfrisknandet (CtGcNhO, GcNhO) och efterlevnaden av behandlingsanvisningarna
    • säkerställs att smittkällan och andra smittade personer har behandlats
    • ges råd om säkert sex och
    • säkerställs att andra könssjukdomar har uteslutits på ett tillförlitligt sätt.
  • Se även tabell «Behandlingsalternativ för bakteriella könssjukdomar...»4.

Genital herpes

  • Genitala infektioner kan orsakas av herpes simplex-virus 1 (HSV-1) och 2 (HSV-2). Primärinfektioner med HSV typ 1 har blivit vanligare, särskilt i de yngre åldersgrupperna «Kortekangas-Savolainen O, Orhanen E, Puodinketo T ...»33, «Tuokko H, Bloigu R, Hukkanen V. Herpes simplex vir...»34.
  • Genital herpes är inte en övervakningspliktig smittsam sjukdom.
  • Efter primärinfektionen förblir HSV latent i det perifera sensoriska ganglionet, varifrån det aktiveras (reaktiveras) regelbundet med individuella intervall.
  • Både primärinfektioner och reaktiveringar ger ofta lindriga symtom eller inga symtom alls «Gupta R, Warren T, Wald A. Genital herpes. Lancet ...»35.
  • Smittsamheten är som största under de preliminära symtomen och den symtomatiska perioden. Asymtomatisk utsöndring (reaktivering) av HSV är vanligt och smittan kan därför överföras även i den asymtomatiska fasen.
  • Kondom skyddar mot smittan delvis.

Klinisk bild

  • Primärinfektion:
    • Inkubationstiden är vanligtvis 4–7 dagar från smittotillfället «Gupta R, Warren T, Wald A. Genital herpes. Lancet ...»35.
    • Symtomen inkluderar smärta på infektionsstället, klåda och stickningar, smärta vid urinering och urinretention.
    • På huden eller slemhinnor i genitalierna kan man se rodnad och ytliga, blåsor som brister lätt (bilderna «Herpes simplex -leesioita»1 samt «Herpes simplex-rakkuloita»2) eller sår.
    • Infektionen kan vara förknippad med cervicit hos kvinnor och proktit hos män.
    • Förutom i genitalier är HSV-infektioner vanliga i analregionen och skinkorna.
    • De allmänna symtomen kan vara feber, huvudvärk, illamående och förstorade lymfkörtlar i ljumskarna.
    • Symtomen lättar utan behandling inom 2–3 veckor.
  • Reaktivering:
    • Stickningar och klåda är första symptomen på infektion området.
    • Fynd förekommer på slemhinnor och hud på samma sätt som i primärinfektionen, men oftast på ett mindre område. Allmänna symtom är sällsynta.
    • Symtomen lindras utan behandling inom 2–3 veckor.

Diagnostik

Behandling

Tabell 6. Rekommenderad behandling av genital herpes
Läkemedel Primärinfektion Recidiverande skov Profylaxbehandling
Aciklovir 200 mg x 5 (eller 400 mg x 3), 5–10 dygn 200 mg x 5 (eller 400 mg x 3), 5 dygn eller 800 mg x 3, 2 dygn 400 mg × 2
Valaciklovir 500 mg × 2, 5–10 dygn 500 mg × 2, 3 dygn eller 5 dygn 500 mg × 1
Famciklovir 250 mg × 3, 5–10 dygn 125 mg × 2, 5 dygn eller
1 000 mg x 2, 1 dygn
250 mg × 2

Kondylom

  • Orsakas av humant papillomvirus (HPV).
  • HPV kan förutom via sex också överföras perinatalt eller via händerna.
  • Kondom ger inte fullständigt skydd mot HPV-infektion.
  • Inkubationstiden från smittöverföring till symtom varierar från månader till år.
  • Kondylom är inte en övervakningspliktig smittsam sjukdom.

Klinisk bild

  • Den kliniska bilden av kondylom varierar:
    • Kondylom kan vara vårtliknande, blomkålslikt växande och upphöjda (bild «Peniksen kondyloomia»8).
    • Flata kondylom är en epitelförtjockning, ofta med slät yta.
    • Papulösa kondylom är upphöjda vårtliknande förändringar på huden eller slemhinnan som kan vara pigmenterade (bild «Kondyloomapapuloita»9).
  • Hos kvinnor förekommer kondylom oftast på de yttre könsorganen, vid slidöppningen, urinrörsmynningen och perineumet och ibland i slidan och på livmodertappen.
  • Hos män kan kondylom förekomma i förhud, sulcus, ollon, urinrör och penisskaft.
  • Både män och kvinnor kan också ha kondylom runt anus, i anus och i munhåla.

Diagnostik

  • Diagnosen ställs vanligtvis kliniskt genom att undersöka det anogenitala området.
    • För kvinnor görs också en gynekologisk undersökning med spekula.
    • Hos män undersöks urinrörsmynningen till exempel med nässpekula.
    • Analhuden undersöks och vid behov även analkanalen med ett proktoskop.
  • Histologiskt prov ska tas om förändringen är atypisk eller inte svarar på behandlingen.
  • För kvinnliga patienter med anogenitala kondylom bör man ta cellprov från livmodermunnen, åtminstone om det finns makroskopiska förändringar vid livmodermunnen eller om besvären i slidan eller de yttre könsorganen blir utdragna (om cellprov, se utbildningsvideon Cellprovtagning «https://www.oppiportti.fi/op/vdu00044»10 (kräver användarbehörighet), se även God medicinsk praxis-rekommendationen Kohdunkaulan, emättimen ja ulkosynnytinten solumuutokset «Kohdunkaulan, emättimen ja ulkosynnytinten solumuutokset»2 (på finska), «Kohdunkaulan, emättimen ja ulkosynnytinten solumuu...»47).
  • Nukleinsyra amplifieringstest av HPV är inte relevant i diagnostiken av kondylom.

Behandling

Andra sexuellt överförbara sjukdomar

Trichomonas

Klinisk bild

  • Hos kvinnor inkluderar symtomen illaluktande, rikliga och gulaktiga flytningar fyllda med små luftbubblor och sveda vid urinering. Hos män är trichomonas ofta asymtomatisk.

Diagnostik

  • I vaginalsekret påvisas Trichomonas vaginalis antigener (Trva-Ag).
  • Nukleinsyra amplifieringstestet görs till exempel som en del av multiplextest för könssjukdomar.
  • Trichomonas kan även upptäckas med cellprov från livmoderhals och nativ undersökning av vaginalsekret.

Behandling

Infektion med Mycoplasma genitalium

Diagnostik

  • I Finland finns laboratorieundersökningsmetoder för påvisande av M. genitalium som baserar sig på nukleinsyra amplifieringstest.
  • Beslutet om tester ska baseras på intervju av patienten och behovsprövning vid vårdenheten.
  • Provtagning för M. genitalium bör göras bland annat när «Jensen JS, Cusini M, Gomberg M ym. 2016 European g...»64, «Taylor-Robinson D, Jensen JS. Mycoplasma genitaliu...»65
    • en manlig patient har långvarig uretrit och klamydia- och gonokockinfektion har uteslutits
    • en kvinnlig patient har varigt sekret från livmoderhalskanalen eller PID samt klamydia- och gonokockinfektion har uteslutits
    • patientens partner har diagnostiserats med M. genitalium-infektion.

Behandling

Graviditet och könssjukdomar

Screening under graviditet

  • Social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat en förordning om vaccinationer samt om screening av smittsamma sjukdomar under graviditet, «http://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2004/20040421»12.
    • Infektioner som screenas är syfilis, HIV-infektion och hepatit B.
    • Screening görs vanligtvis i graviditetsvecka 8–12.
  • Diagnostiken är densamma för gravida kvinnor som för andra.

Klamydia

Behandling

Syfilis

Behandling

Gonorré

Behandling

Genital herpes

  • Över 50 procent av herpesinfektionerna under graviditet är asymtomatiska «Brown ZA, Selke S, Zeh J ym. The acquisition of he...»80.
  • Om modern har genital herpes kan det nyfödda barnet bli smittat via förlossningskanalen samband med förlossningen (neonatal herpesinfektion).
    • En primärinfektion orsakar sjukdom hos 40–50 procent av nyfödda, återinfektion hos 3–4 procent av nyfödda.
  • Svåra former av neonatal herpesinfektion (generaliserad infektion eller herpes encefalit) är förknippade med signifikant mortalitet «Nahmias AJ. Neonatal HSV infection Part I: continu...»81.
    • Förlossningssjukhuset ska informeras om primär herpesinfektion under graviditeten.
  • Prevalensen av neonatal herpes uppskattas till mellan 1/2 500 och 10 000 levande födda.

Behandling

  • Om det är patientens första symtomatiska herpesinfektion är odling och antikroppsbestämning för att skilja mellan primärinfektion och återinfektion viktiga för prognosen för det nyfödda barnet
    • IgM-antikroppar tyder på en ny infektion.
  • Aciklovir är indicerat för behandling av herpes under graviditeten, oavsett hur långt framskriden graviditeten är. Den rekommenderade dosen är 400 mg x 3.
  • Profylaxbehandling med aciklovir (400 mg x 2) minskar sannolikheten för herpesepisoder vid förlossning «Hollier LM, Wendel GD. Third trimester antiviral p...»82.
    • Om primärinfektionen har inträffat under graviditetens sista trimester (efter graviditetsvecka 24) finns det en hög risk för återinfektion och asymtomatisk utsöndring under senare skeden av graviditeten.
    • Om patienten har två eller fler återfall under graviditetens sista trimester kan behandling med aciklovir inledas under graviditetsvecka H36–38. Behandlingen fortsätts fram till förlossningen. Läkemedelsbehandlingen kan påbörjas i öppenvården.
    • Om genital herpes är aktiv när det beräknade förlossningsdatumet närmar sig bör förlossningssjukhuset konsulteras.

HPV-infektion (papillomvirus)

Behandling

  • Kondylom kan uppträda eller öka kraftigt under graviditet. Detta är ett ofarligt fenomen och kondylomen försvinner vanligtvis spontant efter graviditeten.
  • Kondylom på de yttre könsorganen behöver inte behandlas under graviditeten.
  • Enskilda kondylom kan vid behov avlägsnas kirurgiskt eller genom behandling med flytande kväve eller laser.
  • Podofyllotoxin och imikvimod är kontraindicerade under graviditet.
  • Om cellförändringar i livmoderhalsen, se även God medicinsk praxis-rekommendationen Kohdunkaulan, emättimen ja ulkosynnytinten solumuutokset «Kohdunkaulan, emättimen ja ulkosynnytinten solumuutokset»2 (på finska), «Kohdunkaulan, emättimen ja ulkosynnytinten solumuu...»47.

HIV-infektion

  • Gravida HIV-positiva kvinnor hänvisas till den specialiserade sjukvården.
  • Att smittan överförs till det nyfödda barnet kan effektivt förebyggas genom moderns läkemedelsbehandling mot HIV under graviditeten och förlossningen, noggrann planering av och vård under förlossningen, läkemedelsbehandling av det nyfödda barnet och genom att barnet inte ammas «Anderson BL, Cu-Uvin S. Pregnancy and optimal care...»84.

Sex mellan män

  • En stor del av gonorré- och syfilisinfektionerna hos män som konstateras i Finland har överförts i samband med sex mellan män (THL, Smittsamma sjukdomar i Finland 2016 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-890-6»6).
  • Alla möjliga smittvägar, inklusive oral- och analsex, måste kartläggas under intervjun för att säkerställa att prover tas från lämpliga infektionsställen.
  • Följande undersökningar rekommenderas:
    • test för påvisande av nukleinsyra vid klamydia och gonorré i urin, svalg och anus
    • tester för syfilis, HIV och vid behov hepatit B och C
  • Om patienten har symtom på proktit ska proktoskopi göras.
  • Risk för LGV bör hållas i åtanke med patienten som har proktitsymptom.
  • I samband med sex mellan män kan också tarminfektioner såsom hepatit A, shigella och giardiasis spridas.
  • Sex mellan män exponerar för hepatit A- och B-smitta, varför gruppen har lagts till det nationella vaccinationsprogrammet «https://www.thl.fi/fi/web/rokottaminen/rokotteet/hepatiitti-a-ja-b-rokote»13.

När ska patienten remitteras till specialist?

  • Patienten bör remitteras till en specialist för bedömning baserat på följande kriterier (remissens brådskandegrad inom parentes):
    • nya HIV-positiva patienter (8–30 dygn)
    • syfilis och HIV-infektion under graviditet (1–7 dygn)
    • syfilis, när tidpunkten för smittöverföringen är oklar (1–7 dygn)
    • PID (framför allt patienter som är unga kvinnor, febrila patienter med smärta i nedre delen av buken, vid misstanke om abscess eller någon annan komplikation) (beroende på det kliniska tillståndet jourremiss eller 1–7 dygn)
    • kondylom vid livmodermunnen (över 30 dygn)
    • kondylom i urinröret (över 30 dygn)
    • misstanke om LGV (1–7 dygn)
    • patienter med gonorré som misstänks ha en mikrobstam med nedsatt känslighet för eller resistens mot ceftriaxon.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Sukupuolitautien vastustamisyhdistys ry

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Seksitaudit»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Tanja Eriksson

Litteratur

Könssjukdomar, sexuellt överförda infektioner. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Sukupuolitautien vastustamisyhdistys ry. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»14

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Hiltunen-Back E. Sukupuolitautien tartunnanjäljitys. Suom Lääkäril 2009;37:2995-8
  2. Trelle S, Shang A, Nartey L ym. Improved effectiveness of partner notification for patients with sexually transmitted infections: systematic review. BMJ 2007;334:354 «PMID: 17237298»PubMed
  3. Hiltunen-Back E, Ruutu P, Kautiainen H ym. Sukupuolitautien anturiverkosto 1995-2006: Toistuvat sukupuolitautitartunnat ovat yleisiä. Suom Lääkäril 2009;37:2999-3004
  4. Low N, Welch J, Radcliffe K. Developing national outcome standards for the management of gonorrhoea and genital chlamydia in genitourinary medicine clinics. Sex Transm Infect 2004;80:223-9 «PMID: 15170010»PubMed
  5. Terveyden ja hyvinvoinninlaitos.Tartuntatautirekisteri. Saatavilla: thl.fi
  6. Peipert JF. Clinical practice. Genital chlamydial infections. N Engl J Med 2003;349:2424-30 «PMID: 14681509»PubMed
  7. Cook RL, Hutchison SL, Østergaard L ym. Systematic review: noninvasive testing for Chlamydia trachomatis and Neisseria gonorrhoeae. Ann Intern Med 2005;142:914-25 «PMID: 15941699»PubMed
  8. Chernesky M, Jang D, Gilchrist J ym. Head-to-head comparison of second-generation nucleic acid amplification tests for detection of Chlamydia trachomatis and Neisseria gonorrhoeae on urine samples from female subjects and self-collected vaginal swabs. J Clin Microbiol 2014;52:2305-10 «PMID: 24696024»PubMed
  9. Van Der Pol B, Taylor SN, Liesenfeld O ym. Vaginal swabs are the optimal specimen for detection of genital Chlamydia trachomatis or Neisseria gonorrhoeae using the Cobas 4800 CT/NG test. Sex Transm Dis 2013;40:247-50 «PMID: 23407470»PubMed
  10. Schoeman SA, Stewart CM, Booth RA ym. Assessment of best single sample for finding chlamydia in women with and without symptoms: a diagnostic test study. BMJ 2012;345:e8013 «PMID: 23236032»PubMed
  11. Lal DR, Gadepalli SK, Downard CD ym. Challenging surgical dogma in the management of proximal esophageal atresia with distal tracheoesophageal fistula: Outcomes from the Midwest Pediatric Surgery Consortium. J Pediatr Surg 2017;: «PMID: 28599967»PubMed
  12. Centers for Disease Control and Prevention.. Recommendations for the laboratory-based detection of Chlamydia trachomatis and Neisseria gonorrhoeae--2014. MMWR Recomm Rep 2014;63:1-19 «PMID: 24622331»PubMed
  13. Lanjouw E, Ouburg S, de Vries HJ, Stary A, Radcliffe K, Unemo M. 2015 European guideline on the management of Chlamydia trachomatis infections. Int J STD AIDS 2016 ;27:333-48
  14. Jokiranta S, Valtonen K, Ihalainen J, Kutvonen H, Lappalainen M, Halttunen T, Hiltunen-Back E. Klamydian ja tippurin Internet-pohjaisen kotinäytteenottopalvelun tulokset Vantaalla. Suom Lääkäril 2017;72:419-24
  15. Savage EJ, van de Laar MJ, Gallay A ym. Lymphogranuloma venereum in Europe, 2003-2008. Euro Surveill 2009;14: «PMID: 20003898»PubMed
  16. Stary G, Stary A. Lymphogranuloma venereum outbreak in Europe. J Dtsch Dermatol Ges 2008;6:935-40 «PMID: 18992036»PubMed
  17. Lau CY, Qureshi AK. Azithromycin versus doxycycline for genital chlamydial infections: a meta-analysis of randomized clinical trials. Sex Transm Dis 2002;29:497-502 «PMID: 12218839»PubMed
  18. Brihmer C, Mårdh PA, Kallings I ym. Efficacy and safety of azithromycin versus lymecyline in the treatment of genital chlamydial infections in women. Scand J Infect Dis 1996;28:451-4 «PMID: 8953672»PubMed
  19. Korhonen S, Hiltunen-Back E, Puolakkainen M. Genotyping of Chlamydia trachomatis in rectal and pharyngeal specimens: identification of LGV genotypes in Finland. Sex Transm Infect 2012;88:465-9 «PMID: 22517888»PubMed
  20. Larsen SA, Steiner BM, Rudolph AH. Laboratory diagnosis and interpretation of tests for syphilis. Clin Microbiol Rev 1995;8:1-21 «PMID: 7704889»PubMed
  21. Idsoe O, Guthe T, Willcox RR. Penicillin in the treatment of syphilis. The experience of three decades. Bull World Health Organ 1972;47 Suppl:1-68 «PMID: 4575351»PubMed
  22. Rolfs RT, Joesoef MR, Hendershot EF ym. A randomized trial of enhanced therapy for early syphilis in patients with and without human immunodeficiency virus infection. The Syphilis and HIV Study Group. N Engl J Med 1997;337:307-14 «PMID: 9235493»PubMed
  23. Kingston M, French P, Goh B ym. UK National Guidelines on the Management of Syphilis 2008. Int J STD AIDS 2008;19:729-40 «PMID: 18931264»PubMed
  24. French P, Gomberg M, Janier M ym. IUSTI: 2008 European Guidelines on the Management of Syphilis. Int J STD AIDS 2009;20:300-9 «PMID: 19386965»PubMed
  25. HELLERSTROM S, SKOG E. Outcome of penicillin therapy of syphilis. Results of treatment in 231 cases at different stages of the disease. Acta Derm Venereol 1962;42:179-94 «PMID: 13906261»PubMed
  26. Marra CM, Boutin P, McArthur JC ym. A pilot study evaluating ceftriaxone and penicillin G as treatment agents for neurosyphilis in human immunodeficiency virus-infected individuals. Clin Infect Dis 2000;30:540-4 «PMID: 10722441»PubMed
  27. Hook EW 3rd, Roddy RE, Handsfield HH. Ceftriaxone therapy for incubating and early syphilis. J Infect Dis 1988;158:881-4 «PMID: 3171231»PubMed
  28. Augenbraun M, Workowski K. Ceftriaxone therapy for syphilis: report from the emerging infections network. Clin Infect Dis 1999;29:1337-8 «PMID: 10524994»PubMed
  29. Marra CM, Slatter V, Tartaglione TA ym. Evaluation of aqueous penicillin G and ceftriaxone for experimental neurosyphilis. J Infect Dis 1992;165:396-7 «PMID: 1730908»PubMed
  30. Janier M, Hegyi V, Dupin N ym. 2014 European guideline on the management of syphilis. J Eur Acad Dermatol Venereol 2014;28:1581-93 «PMID: 25348878»PubMed
  31. Bignell C, Unemo M, European STI Guidelines Editorial Board.. 2012 European guideline on the diagnosis and treatment of gonorrhoea in adults. Int J STD AIDS 2013;24:85-92 «PMID: 24400344»PubMed
  32. Frieden T, Jaffe HW, Cono J, Richards CL, Iademarco MF. Neisseria gonorrhoae Antimicrobial Susceptibillity Surveillance – The Gonococcal Isolate Surveillance Project, 27 Sites, United States, 2014. MMWR Surveill Summ 2016;65:1-19
  33. Kortekangas-Savolainen O, Orhanen E, Puodinketo T ym. Epidemiology of genital herpes simplex virus type 1 and 2 infections in southwestern Finland during a 10-year period (2003-2012). Sex Transm Dis 2014;41:268-71 «PMID: 24622640»PubMed
  34. Tuokko H, Bloigu R, Hukkanen V. Herpes simplex virus type 1 genital herpes in young women: current trend in Northern Finland. Sex Transm Infect 2014;90:160 «PMID: 24431184»PubMed
  35. Gupta R, Warren T, Wald A. Genital herpes. Lancet 2007;370:2127-37 «PMID: 18156035»PubMed
  36. Geretti AM, Brown DW. National survey of diagnostic services for genital herpes. Sex Transm Infect 2005;81:316-7 «PMID: 16061538»PubMed
  37. van Doornum GJ, Guldemeester J, Osterhaus AD ym. Diagnosing herpesvirus infections by real-time amplification and rapid culture. J Clin Microbiol 2003;41:576-80 «PMID: 12574249»PubMed
  38. Ratnam S, Severini A, Zahariadis G ym. The diagnosis of genital herpes - beyond culture: An evidence-based guide for the utilization of polymerase chain reaction and herpes simplex virus type-specific serology. Can J Infect Dis Med Microbiol 2007;18:233-40 «PMID: 18923735»PubMed
  39. Schmid DS, Brown DR, Nisenbaum R ym. Limits in reliability of glycoprotein G-based type-specific serologic assays for herpes simplex virus types 1 and 2. J Clin Microbiol 1999;37:376-9 «PMID: 9889222»PubMed
  40. Ashley RL. Sorting out the new HSV type specific antibody tests. Sex Transm Infect 2001;77:232-7 «PMID: 11463920»PubMed
  41. Abudalu M, Tyring S, Koltun W ym. Single-day, patient-initiated famciclovir therapy versus 3-day valacyclovir regimen for recurrent genital herpes: a randomized, double-blind, comparative trial. Clin Infect Dis 2008;47:651-8 «PMID: 18637755»PubMed
  42. Chosidow O, Drouault Y, Leconte-Veyriac F ym. Famciclovir vs. aciclovir in immunocompetent patients with recurrent genital herpes infections: a parallel-groups, randomized, double-blind clinical trial. Br J Dermatol 2001;144:818-24 «PMID: 11298543»PubMed
  43. Bodsworth NJ, Crooks RJ, Borelli S ym. Valaciclovir versus aciclovir in patient initiated treatment of recurrent genital herpes: a randomised, double blind clinical trial. International Valaciclovir HSV Study Group. Genitourin Med 1997;73:110-6 «PMID: 9215092»PubMed
  44. Fife KH, Barbarash RA, Rudolph T ym. Valaciclovir versus acyclovir in the treatment of first-episode genital herpes infection. Results of an international, multicenter, double-blind, randomized clinical trial. The Valaciclovir International Herpes Simplex Virus Study Group. Sex Transm Dis 1997;24:481-6 «PMID: 9293612»PubMed
  45. Wald A, Langenberg AG, Link K ym. Effect of condoms on reducing the transmission of herpes simplex virus type 2 from men to women. JAMA 2001;285:3100-6 «PMID: 11427138»PubMed
  46. Maw R. Critical appraisal of commonly used treatment for genital warts. Int J STD AIDS 2004;15:357-64 «PMID: 15186577»PubMed
  47. Kohdunkaulan, emättimen ja ulkosynnytinten solumuutokset. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen kolposkopiayhdityksen asettama työryhmä. Helsinki. Suomalainen Lääkäriseura Duodecim 2016. www.kaypahoito.fi
  48. Sherrard J, Riddell L. Comparison of the effectiveness of commonly used clinic-based treatments for external genital warts. Int J STD AIDS 2007;18:365-8 «PMID: 17609022»PubMed
  49. Claesson U, Lassus A, Happonen H ym. Topical treatment of venereal warts: a comparative open study of podophyllotoxin cream versus solution. Int J STD AIDS 1996;7:429-34 «PMID: 8940672»PubMed
  50. Stefanaki C, Katzouranis I, Lagogianni E ym. Comparison of cryotherapy to imiquimod 5% in the treatment of anogenital warts. Int J STD AIDS 2008;19:441-4 «PMID: 18574113»PubMed
  51. Moore RA, Edwards JE, Hopwood J ym. Imiquimod for the treatment of genital warts: a quantitative systematic review. BMC Infect Dis 2001;1:3 «PMID: 11401728»PubMed
  52. Hoyme UB, Hagedorn M, Schindler AE ym. Effect of adjuvant imiquimod 5% cream on sustained clearance of anogenital warts following laser treatment. Infect Dis Obstet Gynecol 2002;10:79-88 «PMID: 12530484»PubMed
  53. Chow EP, Read TR, Wigan R ym. Ongoing decline in genital warts among young heterosexuals 7 years after the Australian human papillomavirus (HPV) vaccination programme. Sex Transm Infect 2015;91:214-9 «PMID: 25305210»PubMed
  54. Woestenberg PJ, King AJ, van der Sande MA ym. No evidence for cross-protection of the HPV-16/18 vaccine against HPV-6/11 positivity in female STI clinic visitors. J Infect 2017;74:393-400 «PMID: 28126492»PubMed
  55. Van der Pol B. Trichomonas vaginalis infection: the most prevalent nonviral sexually transmitted infection receives the least public health attention. Clin Infect Dis 2007;44:23-5 «PMID: 17143810»PubMed
  56. Cotch MF, Pastorek JG 2nd, Nugent RP ym. Trichomonas vaginalis associated with low birth weight and preterm delivery. The Vaginal Infections and Prematurity Study Group. Sex Transm Dis 1997;24:353-60 «PMID: 9243743»PubMed
  57. Nye MB, Schwebke JR, Body BA. Comparison of APTIMA Trichomonas vaginalis transcription-mediated amplification to wet mount microscopy, culture, and polymerase chain reaction for diagnosis of trichomoniasis in men and women. Am J Obstet Gynecol 2009;200:188.e1-7 «PMID: 19185101»PubMed
  58. Löfmark S, Edlund C, Nord CE. Metronidazole is still the drug of choice for treatment of anaerobic infections. Clin Infect Dis 2010;50 Suppl 1:S16-23 «PMID: 20067388»PubMed
  59. Korte JE, Baseman JB, Cagle MP ym. Cervicitis and genitourinary symptoms in women culture positive for Mycoplasma genitalium. Am J Reprod Immunol 2006;55:265-75 «PMID: 16533338»PubMed
  60. Manhart LE, Holmes KK, Hughes JP ym. Mycoplasma genitalium among young adults in the United States: an emerging sexually transmitted infection. Am J Public Health 2007;97:1118-25 «PMID: 17463380»PubMed
  61. Lis R, Rowhani-Rahbar A, Manhart LE. Mycoplasma genitalium infection and female reproductive tract disease: a meta-analysis. Clin Infect Dis 2015;61:418-26 «PMID: 25900174»PubMed
  62. Moi H, Reinton N, Moghaddam A. Mycoplasma genitalium in women with lower genital tract inflammation. Sex Transm Infect 2009;85:10-4 «PMID: 18842689»PubMed
  63. Moi H, Reinton N, Moghaddam A. Mycoplasma genitalium is associated with symptomatic and asymptomatic non-gonococcal urethritis in men. Sex Transm Infect 2009;85:15-8 «PMID: 18842690»PubMed
  64. Jensen JS, Cusini M, Gomberg M ym. 2016 European guideline on Mycoplasma genitalium infections. J Eur Acad Dermatol Venereol 2016;30:1650-1656 «PMID: 27505296»PubMed
  65. Taylor-Robinson D, Jensen JS. Mycoplasma genitalium: from Chrysalis to multicolored butterfly. Clin Microbiol Rev 2011;24:498-514 «PMID: 21734246»PubMed
  66. Unemo M, Endre KM, Moi H. Five-day Azithromycin Treatment Regimen for Mycoplasma genitalium Infection Also Effectively Eradicates Chlamydia trachomatis. Acta Derm Venereol 2015;95:730-2 «PMID: 25823977»PubMed
  67. Salado-Rasmussen K, Jensen JS. Mycoplasma genitalium testing pattern and macrolide resistance: a Danish nationwide retrospective survey. Clin Infect Dis 2014;59:24-30 «PMID: 24729494»PubMed
  68. Bradshaw CS, Chen MY, Fairley CK. Persistence of Mycoplasma genitalium following azithromycin therapy. PLoS One 2008;3:e3618 «PMID: 18978939»PubMed
  69. Jernberg E, Moghaddam A, Moi H. Azithromycin and moxifloxacin for microbiological cure of Mycoplasma genitalium infection: an open study. Int J STD AIDS 2008;19:676-9 «PMID: 18824619»PubMed
  70. Mena LA, Mroczkowski TF, Nsuami M ym. A randomized comparison of azithromycin and doxycycline for the treatment of Mycoplasma genitalium-positive urethritis in men. Clin Infect Dis 2009;48:1649-54 «PMID: 19438399»PubMed
  71. Rours GI, Duijts L, Moll HA ym. Chlamydia trachomatis infection during pregnancy associated with preterm delivery: a population-based prospective cohort study. Eur J Epidemiol 2011;26:493-502 «PMID: 21538042»PubMed
  72. Darville T. Chlamydia trachomatis infections in neonates and young children. Semin Pediatr Infect Dis 2005;16:235-44 «PMID: 16210104»PubMed
  73. Chakraborty R, Luck S. Syphilis is on the increase: the implications for child health. Arch Dis Child 2008;93:105-9 «PMID: 18208988»PubMed
  74. Doroshenko A, Sherrard J, Pollard AJ. Syphilis in pregnancy and the neonatal period. Int J STD AIDS 2006;17:221-7; quiz 228 «PMID: 16595042»PubMed
  75. Leipälä J, Aho I, Haula T, Salo E, Hiltunen-Back E, Mäkelä M, Surcel H-M. Alkuraskauden infektioseuranta Suomessa. Suom Lääkäril 2016; 69:1227-31
  76. Blencowe H, Cousens S, Kamb M ym. Lives Saved Tool supplement detection and treatment of syphilis in pregnancy to reduce syphilis related stillbirths and neonatal mortality. BMC Public Health 2011;11 Suppl 3:S9 «PMID: 21501460»PubMed
  77. Galvao TF, Silva MT, Serruya SJ ym. Safety of benzathine penicillin for preventing congenital syphilis: a systematic review. PLoS One 2013;8:e56463 «PMID: 23437138»PubMed
  78. Donders GG, Desmyter J, De Wet DH ym. The association of gonorrhoea and syphilis with premature birth and low birthweight. Genitourin Med 1993;69:98-101 «PMID: 8509101»PubMed
  79. Fiscella K. Racial disparities in preterm births. The role of urogenital infections. Public Health Rep 1996;111:104-13 «PMID: 8606905»PubMed
  80. Brown ZA, Selke S, Zeh J ym. The acquisition of herpes simplex virus during pregnancy. N Engl J Med 1997;337:509-15 «PMID: 9262493»PubMed
  81. Nahmias AJ. Neonatal HSV infection Part I: continuing challenges. Herpes 2004;11:33-7 «PMID: 15955265»PubMed
  82. Hollier LM, Wendel GD. Third trimester antiviral prophylaxis for preventing maternal genital herpes simplex virus (HSV) recurrences and neonatal infection. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD004946 «PMID: 18254066»PubMed
  83. Sinal SH, Woods CR. Human papillomavirus infections of the genital and respiratory tracts in young children. Semin Pediatr Infect Dis 2005;16:306-16 «PMID: 16210110»PubMed
  84. Anderson BL, Cu-Uvin S. Pregnancy and optimal care of HIV-infected patients. Clin Infect Dis 2009;48:449-55 «PMID: 19133799»PubMed
  85. Aoki FY, Tyring S, Diaz-Mitoma F ym. Single-day, patient-initiated famciclovir therapy for recurrent genital herpes: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Clin Infect Dis 2006;42:8-13 «PMID: 16323085»PubMed
  86. Corey L, Wald A, Patel R ym. Once-daily valacyclovir to reduce the risk of transmission of genital herpes. N Engl J Med 2004;350:11-20 «PMID: 14702423»PubMed
  87. Creegan L, Bauer HM, Samuel MC ym. An evaluation of the relative sensitivities of the venereal disease research laboratory test and the Treponema pallidum particle agglutination test among patients diagnosed with primary syphilis. Sex Transm Dis 2007;34:1016-1018 «PMID: 18080352»PubMed
  88. Ghanem KG, Erbelding EJ, Cheng WW ym. Doxycycline compared with benzathine penicillin for the treatment of early syphilis. Clin Infect Dis 2006;42:e45-9 «PMID: 16477545»PubMed
  89. Heslop R, Roberts H, Flower D ym. Interventions for men and women with their first episode of genital herpes. Cochrane Database Syst Rev 2016;8:CD010684 «PMID: 27575957»PubMed
  90. Le Cleach L, Trinquart L, Do G ym. Oral antiviral therapy for prevention of genital herpes outbreaks in immunocompetent and nonpregnant patients. Cochrane Database Syst Rev 2014;8:CD009036 «PMID: 25086573»PubMed
  91. Leone PA, Trottier S, Miller JM. Valacyclovir for episodic treatment of genital herpes: a shorter 3-day treatment course compared with 5-day treatment. Clin Infect Dis 2002;34:958-62 «PMID: 11880962»PubMed
  92. Pitsouni E, Iavazzo C, Athanasiou S ym. Single-dose azithromycin versus erythromycin or amoxicillin for Chlamydia trachomatis infection during pregnancy: a meta-analysis of randomised controlled trials. Int J Antimicrob Agents 2007;30:213-21 «PMID: 17596917»PubMed
  93. Rahangdale L, Guerry S, Bauer HM ym. An observational cohort study of Chlamydia trachomatis treatment in pregnancy. Sex Transm Dis 2006;33:106-10 «PMID: 16432482»PubMed
  94. Spruance SL, Tyring SK, DeGregorio B ym. A large-scale, placebo-controlled, dose-ranging trial of peroral valaciclovir for episodic treatment of recurrent herpes genitalis. Valaciclovir HSV Study Group. Arch Intern Med 1996;156:1729-35 «PMID: 8694673»PubMed
  95. Tyring SK, Douglas JM Jr, Corey L ym. A randomized, placebo-controlled comparison of oral valacyclovir and acyclovir in immunocompetent patients with recurrent genital herpes infections. The Valaciclovir International Study Group. Arch Dermatol 1998;134:185-91 «PMID: 9487210»PubMed
  96. Wald A, Carrell D, Remington M ym. Two-day regimen of acyclovir for treatment of recurrent genital herpes simplex virus type 2 infection. Clin Infect Dis 2002;34:944-8 «PMID: 11880960»PubMed
  97. Walker GJ. Antibiotics for syphilis diagnosed during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2001;3:CD001143 «PMID: 11686978»PubMed
  98. Wong T, Singh AE, De P. Primary syphilis: serological treatment response to doxycycline/tetracycline versus benzathine penicillin. Am J Med 2008;121:903-8 «PMID: 18823862»PubMed
  99. Young H, Pryde J, Duncan L ym. The Architect Syphilis assay for antibodies to Treponema pallidum: an automated screening assay with high sensitivity in primary syphilis. Sex Transm Infect 2009;85:19-23 «PMID: 18790859»PubMed

A

Atsitromysiini klamydian hoitona raskauden aikana

Atsitromysiinin 1 g:n kerta-annoshoito on raskauden aikana yhtä tehokas hoito kuin erytromysiini tai amoksisilliini ja aiheuttaa vähemmän haittavaikutuksia.

A

Atsitromysiini vs. doksisykliini klamydian hoidossa

Atsitromysiini on yhtä tehokas ja yhtä hyvin siedetty kuin doksisykliini klamydian hoidossa.

A

CtrGC-yhdistelmätestin käyttö klamydian ja tippurin diagnostiikassa

CtrGC-combotesti soveltuu hyvin klamydian ja tippurin diagnostiikkaan. Miehillä CtGC-yhdistelmätestillä voidaan tunnistaa ensivirtsasta C. trachomatis- ja tippuritartunnat, mutta naisilla diagnostiikkaan sopii parhaiten tikkunäyte vaginan limakalvolta.

A

Kupan hoito raskauden aikana

Raskauden aikana kuppa tulisi hoitaa parenteraalisella penisilliinillä.

A

Näytteen valinta Chlamydia trachomatis -diagnostiikkaan

Ensivirtsanäyte on yhtä luotettava kuin tikkunäyte Chlamydia trachomatis diagnostiikassa miehillä. Naisilla vaginan limakalvolta otettu tikkunäyte on luotettavin ja suositeltavin.

A

Viruslääkkeiden vaikutus uusiutuvan genitaaliherpeksen oireisiin

Viruslääkkeet nopeuttavat uusiutuvan genitaaliherpeksen oireiden lievittymistä 1–2 päivällä lumelääkkeeseen verrattuna.

B

Antiviral maintenance treatment in recurrent genital herpes

Maintenance treatment with aciclovir, valaciclovir or famciclovir appears to reduce relapses in recurrent genital herpes.

B

Antiviral treatment for the first episode of genital herpes

Oral acyclovir or valacyclovir appears to be effective for first episode of genital herpes compared with placebo.

B

Lyhyet viruslääkityshoidot uusiutuvan sukuelinherpeksen hoidossa

Lyhyet 1–3 päivän viruslääkityshoidot ilmeisesti nopeuttavat uusiutuvan sukuelinherpeksen oireiden lievittymistä 2 päivällä ja ovat yhtä tehokkaita kuin 5 päivän viruslääkityshoidot.

B

Viruslääkkeiden vaikutus genitaaliherpeksen tarttumiseen

Valasikloviiri estohoitona vähentää genitaaliherpeksen tartuttavuutta puoleen lumelääkkeeseen verrattuna 8 kuukauden seurannassa immunokompetenteilla potilailla.

C

Erilaisten serologisten testien herkkyys kupan seulontatestinä

Spesifiset Treponema pallidumin vasta-ainetestit saattavat olla herkempiä kuin ns. non-treponematestit kupan seulontatestinä.

D

Doksisykliini tai tetrasykliini varhaisvaiheen kupan hoidossa

Doksisykliini tai tetrasykliini lienee vaihtoehto penisilliinille varhaisvaiheen kupan hoidossa, mutta luotettava näyttö puuttuu.

Herpes simplex -leesioita
Herpes simplex-rakkuloita
HIV-infektion ensitaudin ihomuutoksia
Kondyloomapapuloita
Kupan ensihaava
Peniksen kondyloomia
Roseola
Syfilidejä
Tippurin aiheuttama märkävuoto