Perifer venös insufficiens

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för kärlkirurgi i Finland
14.12.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Alaraajojen laskimovajaatoiminta «Alaraajojen laskimovajaatoiminta»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Perifer venös insufficiens är vanligt förekommande bland den vuxna befolkningen.
  • Diagnostiken och bedömningen av vårdbehovet baseras på symtom, klinisk undersökning och ultraljudsundersökning av venerna.
  • Sjukdomsförloppet vid venös insufficiens kan inte förhindras med kompressionsbehandling.
  • Invasiv behandling måste alltid baseras på fynden från ultraljudsundersökningen.
  • De flesta invasiva behandlingarna kan utföras polikliniskt med endovenösa metoder.
  • För behandling av flödesobstruktioner i de djupa venerna har det utvecklats lovande endovenösa metoder.

Målsättning för rekommendationen

  • Målsättningarna för rekommendationen är att
    • ge en översikt över den moderna diagnostiken och de moderna behandlingarna vid venös insufficiens,
    • harmonisera behandlingsindikationerna,
    • belysa de olika invasiva behandlingsalternativen och det tekniska utförandet av dessa samt att jämföra resultaten av de olika behandlingarna,
    • diskutera betydelsen av kompressionsbehandling vid venös insufficiens
    • lyfta fram kostnadseffektivitetsaspekten.

Målgrupp

  • Rekommendationens målgrupper är
    • allmänläkare, läkare inom företagshälsovården
    • specialister i kärlkirurgi, allmänkirurgi och andra specialområden inom kirurgi
    • hudläkare.

Epidemiologi

Patofysiologi

Diagnostik och indikationer

Symtom och klinisk undersökning

Tabell 1. Klinisk klassificering av svårighetsgraden vid venös insufficiens
Okomplicerad venös insufficiens (C0–3)
Grad C0 Normalt fynd, inga tecken på venös insufficiens
Grad C1 Teleangiektasier eller retikulära subkutana vener
Grad C2 Åderbråck, ingen svullnad, inga hudförändringar associerade med venös insufficiens
Grad C3 Åderbråck, svullnad, inga hudförändringar associerade med venös insufficiens
Komplicerad venös insufficiens (C4–6)
Grad C4 Hudförändringar associerade med venös insufficiens: hyperpigmentering, eksem, lipodermatoskleros
Grad C5 Hudförändringar associerade med venös insufficiens och läkt venöst sår
Grad C6 Hudförändringar associerade med venös insufficiens och öppet venöst sår
Tabell 2. Klinisk klassificering av medicinsk invaliditet vid venös insufficiens
Invaliditetsklass Symtom
0 Inga symtom på venös insufficiens
1 Symtom på venös insufficiens, inget behov av regelbunden kompressionsbehandling
2 Symtom på venös insufficiens, oförmögen att arbeta utan kompressionsbehandling
3 Symtom på venös insufficiens, oförmögen att arbeta trots kompressionsbehandling

Bilddiagnostik

Indikationer

Behandling

Kompressionsbehandling

Okomplicerad (klinisk klass C2–3) venös insufficiens med symtom

Komplicerad (klinisk klass C4–6) venös insufficiens

Kompressionsbehandling efter ingrepp

  • Kompressionsbehandling torde inte vara nödvändigt som eftervård efter skumsklerosering av vena saphena magna och parva. Efter termoablation av enbart vena saphena magna torde återhämtningen inte vara sämre med en kort, 4 timmar lång behandling med kompressionsstrumpa jämfört med en 72 timmar lång behandling «Kompressiohoito ei liene välttämätöntä vena saphena magnan ja parvan vaahtoskleroterapian jälkihoitona, eikä lyhyt, 4 tunnin mittainen hoito kompressiosukalla johtane pelkän magnarungon termoablaation jälkeen huonompaan toipumiseen kuin 72 tuntia kestävä hoito.»C.
    • Sedan gammalt har man efter öppen kirurgi använt flera veckor långa kompressionsbehandlingar. De nuvarande endovenösa behandlingsmetoderna är emellertid mycket lättare till sin karaktär än de sedvanliga kirurgiska behandlingarna.
    • Enligt det nuvarande kunskapsläget räcker det med fyra timmars kompressionsbehandling efter termoablation och efter skumsklerosering behövs inte nödvändigtvis någon kompressionsbehandling alls «Krasznai AG, Sigterman TA, Troquay S ym. A randomi...»27, «Hamel-Desnos CM, Guias BJ, Desnos PR ym. Foam scle...»28.
    • Längden på kompressionsbehandlingen bör dock planeras individuellt och därvid beaktas alla ingrepp som gjorts. Om den ytliga huvudstammen behandlas med termoablation och åderbråcken samtidigt avlägsnas kirurgiskt, behövs efter ingreppet sannolikt långvarigare kompressionsbehandling än efter enbart ablation av huvudstammen.
    • Om mobilisering av patienten dröjer efter ingreppet på grund av patientens nedsatta rörelseförmåga är det tillrådligt att fortsätta kompressionsbehandlingen i till exempel 1–2 veckor. Direkta evidens om sambandet mellan tromboemboliska händelser och kompressionsbehandling efter ingreppet hos patienter med venös insufficiens saknas. Förlängning av kompressionsbehandlingen bör övervägas hos patienter som har specifika riskfaktorer för tromboemboliska händelser och efter ingrepp med vilka sådana förknippas.

Invasiv behandling

Val av behandlingsmetod vid insufficiens i huvudstammarna

Tekniker

  • Behandlingen baseras alltid baserad på en ultraljudsundersökning före ingreppet där man, om möjligt, undersöker samtliga relevanta insufficienta vener. De endovenösa behandlingarna kräver ultraljudsguidning. Tillräcklig kompetens för identifiering av strukturer, punktering av venen, bedövning och bedömning av behandlingsresultatet är nödvändigt.
  • Vid termoablation applicerar man värme på kärlväggen foramen ovale - eller radiofrekvensablation och förstör kärlväggen. Den skadade venen går i spasm, flödet i venen upphör och med tiden följer fibrotisering av venen. Bedövning med tumescent lösning, vilket är en väsentlig del av termoablation, innebär att man injicerar en bedövningsvätska som innehåller ett bedövningsmedel, koksaltlösning och adrenalin runt den ven som ska behandlas. Utöver bedövningseffekten skyddar den tumescenta lösningen de omgivande vävnaderna och kontraherar venen som behandlas, vilket bidrar till att termoablationen får ökad effekt på kärlväggen «Gloviczki P, Gloviczki ML. Guidelines for the mana...»29, «Lohr J, Kulwicki A. Radiofrequency ablation: evolu...»30.
  • En stor del av ingreppen med termoablation kan utföras polikliniskt. Ingreppet kräver ingen särskild uppföljning och patienten kan mobiliseras omedelbart efteråt.
  • Skumsklerosering bygger på användning av en blandning med ett skleroserande ämne och luft för åstadkomma en skada i kärlväggen. I Finland används polidokanol eller natriumtetradecylsulfat som skleroserande ämne. Enligt konsensusutlåtandet är den maximala mängden skum vid behandling av vena saphena magna 6–8 ml och den maximala mängden skum vid behandling av vena saphena parva 4–6 ml «Rabe E, Breu FX, Cavezzi A ym. European guidelines...»31. Enligt rekommendation bör den totala mängden skum per extremitet inte överstiga 10 ml (Duodecims läkemedelsdatabas (www «https://www.terveysportti.fi/apps/laake/»1) (kräver användarbehörighet)). Dessutom måste den av tillverkaren angivna maximala mängden per kilo kroppsvikt beaktas (Pharmaca Fennica (www «https://pharmacafennica.fi/substance»2) (kräver användarbehörighet)). Exakt information om blandningsförhållandet mellan läkemedel och luft saknas, men vanligtvis används förhållandet 1:3 eller 1:4. Relativa kontraindikationer för skumsklerosering inkluderar koagulationsrubbning och svår migrän. Öppetstående foramen ovale och graviditet (kända) utgör kontraindikationer för skumsklerosering.
  • Vid öppen kirurgi avlägsnas huvudstammen och åderbråcken «Biemans AA, Kockaert M, Akkersdijk GP ym. Comparin...»32. Vanligtvis kräver öppen kirurgi generell anestesi eller spinalanestesi, men selektivt kan även lokalbedövning användas «Rasmussen LH, Bjoern L, Lawaetz M ym. Randomized t...»33. Användning av tumescens rekommenderas även vid öppen kirurgi «Rasmussen LH, Bjoern L, Lawaetz M ym. Randomized t...»33. Öppen kirurgi utförs vanligen inom dagkirurgin.
  • Vid ablation med vattenånga åsamkas målkärlet skada med het vattenånga «van den Bos RR, Malskat WS, De Maeseneer MG ym. Ra...»34. Vid mekanokemisk ablation orsakas skadan på den ytliga huvudstammen med en kombination av mekanisk påverkan på kärlväggen och injektion av ett skleroserande ämne «Elias S, Raines JK. Mechanochemical tumescentless ...»35. Vid ablation med lim påverkas den ytliga huvudstammen med lim (cyanoakrylat) «Lawson J, Gauw S, van Vlijmen C ym. Sapheon: the s...»36.

Kortsiktiga resultat av och komplikationer vid invasiv behandling

Behandling av åderbråck hos patienter med ytlig venös insufficiens

Långtidsresultat av invasiv behandling av huvudstammarna

Öppen kirurgi

Skumsklerosering

  • Långtidsresultaten vad gäller insufficiens i huvudstammar är betydligt sämre än vid öppen kirurgi och termoablation «van der Velden SK, Biemans AA, De Maeseneer MG ym....»49.
  • Efter ett år har reflux konstaterats i den behandlade huvudstammen hos 30–50 % av patienterna och efter fem år hos upp till 80 % av patienterna. Trots rekanalisering av huvudstammen bildas dock nya åderbråck relativt långsamt.
  • Efter fem år är återbehandlingsfrekvensen åtta gånger större hos patienter som behandlats med skumsklerosering jämfört med patienter som behandlas med öppen kirurgi och kateterbehandling «Vähäaho S, Albäck A, Halmesmäki K, Saarinen E, Ven...»51.

Termoablation

Nya endovenösa behandlingar

Kostnadseffektivitet

  • Kostnadseffektiviteten vid behandling av insufficiens i huvudstammarna är bättre med de endovenösa behandlingsmetoderna än med öppen kirurgi «Laskimonsisäisten hoitomenetelmien kustannusvaikuttavuus on päärunkovajaatoiminnan hoidossa parempi kuin avoleikkauksen.»B.
    • Kostnaden för ingreppet uppstår på olika sätt vid öppen kirurgi och endovenösa ingrepp. Viktiga faktorer som påverkar kostnaderna är materialkostnader, var ingreppet utförs (poliklinik, operationssal) och hur länge arbetsoförmågan varar. Också behandlingens långtidsresultat påverkar kostnaderna avsevärt, eftersom behandling av recidiverande venös insufficiens leder till ackumulering av kostnaderna.
    • Kostnadseffektiviteten vid invasiv behandling av huvudstammarna har modellerats med både matematiska modeller (s.k. Markov modell) och metoder för konventionell forskningsdesign «Shadid N, Ceulen R, Nelemans P ym. Randomized clin...»40, «Marsden G, Perry M, Bradbury A ym. A Cost-effectiv...»57.
    • Vid användning av Markov modellering jämförs behandlingarna vid olika hälsotillstånd (komplikationer, recidiv, återbehandlingar) och i fråga om kostnaderna. Analysen kan användas på ett stort antal patienter och för att förutspå deras hälsotillstånd under en period på flera år. Svagheten är att analysen bygger på observationer eller antaganden om frekvensen av olika fenomen. Känslighetsanalyser används för att fastställa ett intervall för storheter, inom vilket analysen är tillförlitlig.
    • Av invasiv behandling av huvudstammar har det skapats två Markov modeller, där uppföljningstiden är fem år.
    • Termoablation med laser eller radiofrekvens visade sig ha den bästa kostnadseffektiviteten.
    • I den första modelleringen var det monetära nettovärdet (NMB, net monetary benefit) 74 484 GBP för termoablation, 72 681 GBP för skumsklerosering, 72 664 GBP för öppen kirurgi och 69 965 GBP för kompressionsbehandling. Sannolikheterna för kostnadseffektiviteten var 71 %, 23 %, 3 % och 4 % «Marsden G, Perry M, Bradbury A ym. A Cost-effectiv...»57.
    • I den andra modelleringen var det monetära nettovärdet 81 285 GBP för termoablation, 79 335 GBP för skumsklerosering och 79 500 GBP för öppen kirurgi. Sannolikheterna för kostnadseffektiviteten var 79 %, 17 % och 5 % «Brittenden J, Cotton SC, Elders A ym. Clinical eff...»58.

Ytlig ventrombos

Etiologi

Diagnostik

Behandling

Venös insufficiens i det djupa vensystemet

Diagnostik

Invasiv behandling

Nivåstrukturering av vården

  • I öppenvården är det viktigt att upptäcka patienterna med komplicerad (graderna C4–6 i den klinisk klassificeringen) venös insufficiens och hänvisa dem till den specialiserade sjukvården för närmare diagnostik och invasiv behandling. Vid misstänkt venöst sår rekommenderas att patienten hänvisas till den specialiserade sjukvården för bedömning.
  • Vid venös insufficiens som orsakar besvärliga symtom (graderna C2–3 i den klinisk klassificeringen) är en icke-brådskande konsultation inom den specialiserade sjukvården befogad. I den specialiserade sjukvården bedöms vårdbehovet utifrån symtom, kliniska fynd och ultraljudsundersökning.
  • Rekommendationen är att bilddiagnostiska undersökningar av venös insufficiens inte görs i öppenvården.
  • En okomplicerad ytlig ventrombos kan behandlas i öppenvården, men efter den akuta fasen bör vårdbehovet avseende behandling av den underliggande venösa insufficiensen bedömas inom den specialiserade sjukvården.
  • Efter invasiva ingrepp förekommer det ofta induration och pigmentering av huden, hematom och lokal ömhet i de områden som behandlats. Lokala fynd efter ingrepp kräver sällan fortsatta åtgärder, antikoagulationsbehandling eller antibiotikabehandling. I oklara situationer bör man med låg tröskel konsultera den enhet där ingreppet har gjorts.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för kärlkirurgi i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Alaraajojen laskimovajaatoiminta»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Hans Blomberg

Litteratur

Perifer venös insufficiens. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för kärlkirurgi i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»3

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Mäkivaara LA, Jukkola TM, Sisto T ym. Incidence of varicose veins in Finland. Vasa 2004;33:159-63 «PMID: 15461068»PubMed
  2. Chiesa R, Marone EM, Limoni C ym. Chronic venous disorders: correlation between visible signs, symptoms, and presence of functional disease. J Vasc Surg 2007;46:322-30 «PMID: 17600668»PubMed
  3. Robertson LA, Evans CJ, Lee AJ ym. Incidence and risk factors for venous reflux in the general population: Edinburgh Vein Study. Eur J Vasc Endovasc Surg 2014;48:208-14 «PMID: 24951373»PubMed
  4. Lee AJ, Evans CJ, Allan PL ym. Lifestyle factors and the risk of varicose veins: Edinburgh Vein Study. J Clin Epidemiol 2003;56:171-9 «PMID: 12654412»PubMed
  5. Ahti TM, Mäkivaara LA, Luukkaala T ym. Effect of family history on the incidence of varicose veins: a population-based follow-up study in Finland. Angiology 2009;60:487-91 «PMID: 19625267»PubMed
  6. Laurikka JO, Sisto T, Tarkka MR ym. Risk indicators for varicose veins in forty- to sixty-year-olds in the Tampere varicose vein study. World J Surg 2002;26:648-51 «PMID: 12053212»PubMed
  7. Bergan JJ, Pascarella L, Schmid-Schönbein GW. Pathogenesis of primary chronic venous disease: Insights from animal models of venous hypertension. J Vasc Surg 2008;47:183-92 «PMID: 18178472»PubMed
  8. Bergan JJ, Schmid-Schönbein GW, Smith PD ym. Chronic venous disease. N Engl J Med 2006;355:488-98 «PMID: 16885552»PubMed
  9. Neglén P, Hollis KC, Olivier J ym. Stenting of the venous outflow in chronic venous disease: long-term stent-related outcome, clinical, and hemodynamic result. J Vasc Surg 2007;46:979-990 «PMID: 17980284»PubMed
  10. Raju S, Darcey R, Neglén P. Unexpected major role for venous stenting in deep reflux disease. J Vasc Surg 2010;51:401-8; discussion 408 «PMID: 20006920»PubMed
  11. Neglén P, Thrasher TL, Raju S. Venous outflow obstruction: An underestimated contributor to chronic venous disease. J Vasc Surg 2003;38:879-85 «PMID: 14603188»PubMed
  12. Gloviczki P, Gloviczki ML. Evidence on efficacy of treatments of venous ulcers and on prevention of ulcer recurrence. Perspect Vasc Surg Endovasc Ther 2009;21:259-68 «PMID: 20628101»PubMed
  13. Coleridge Smith PD, Thomas P, Scurr JH ym. Causes of venous ulceration: a new hypothesis. Br Med J (Clin Res Ed) 1988;296:1726-7 «PMID: 3135894»PubMed
  14. Kostas TI, Ioannou CV, Drygiannakis I ym. Chronic venous disease progression and modification of predisposing factors. J Vasc Surg 2010;51:900-7 «PMID: 20347686»PubMed
  15. Labropoulos N, Leon L, Kwon S ym. Study of the venous reflux progression. J Vasc Surg 2005;41:291-5 «PMID: 15768012»PubMed
  16. Robertson L, Lee AJ, Gallagher K ym. Risk factors for chronic ulceration in patients with varicose veins: a case control study. J Vasc Surg 2009;49:1490-8 «PMID: 19497512»PubMed
  17. Wittens C, Davies AH, Bækgaard N ym. Editor's Choice - Management of Chronic Venous Disease: Clinical Practice Guidelines of the European Society for Vascular Surgery (ESVS). Eur J Vasc Endovasc Surg 2015;49:678-737 «PMID: 25920631»PubMed
  18. Gloviczki P, Comerota AJ, Dalsing MC ym. The care of patients with varicose veins and associated chronic venous diseases: clinical practice guidelines of the Society for Vascular Surgery and the American Venous Forum. J Vasc Surg 2011;53:2S-48S «PMID: 21536172»PubMed
  19. Palfreyman SJ, Michaels JA. A systematic review of compression hosiery for uncomplicated varicose veins. Phlebology 2009;24 Suppl 1:13-33 «PMID: 19307438»PubMed
  20. Cavezzi A, Labropoulost N, Partscht H ym. [Duplex ultrasound investigation of the veins in chronic venous disease of the lower limbs: UIP consensus document - Parte II: anatomy]. Rev Port Cir Cardiotorac Vasc 2007;14:99-108 «PMID: 17684606»PubMed
  21. Lurie F, Kistner R, Perrin M ym. Invasive treatment of deep venous disease. A UIP consensus. Int Angiol 2010;29:199-204 «PMID: 20502406»PubMed
  22. O'Flynn N, Vaughan M, Kelley K. Diagnosis and management of varicose veins in the legs: NICE guideline. Br J Gen Pract 2014;64:314-5 «PMID: 24868066»PubMed
  23. Marsden G, Perry M, Kelley K ym. Diagnosis and management of varicose veins in the legs: summary of NICE guidance. BMJ 2013;347:f4279 «PMID: 23884969»PubMed
  24. Sell H, Vikatmaa P, Albäck A ym. Compression therapy versus surgery in the treatment of patients with varicose veins: A RCT. Eur J Vasc Endovasc Surg 2014;47:670-7 «PMID: 24675145»PubMed
  25. Calcagno D, Rossi JA. The impact of insurance company mandated compression stocking trial on rate of intervention in patients with symptomatic venous reflux disease. Phlebology 2011;26:235-6 «PMID: 21597047»PubMed
  26. Guest M, Smith JJ, Tripuraneni G ym. Randomized clinical trial of varicose vein surgery with compression versus compression alone for the treatment of venous ulceration. Phlebology / Venous Forum of the Royal Society of Medicine 2003;18:130-6
  27. Krasznai AG, Sigterman TA, Troquay S ym. A randomised controlled trial comparing compression therapy after radiofrequency ablation for primary great saphenous vein incompetence. Phlebology 2016;31:118-24 «PMID: 25616874»PubMed
  28. Hamel-Desnos CM, Guias BJ, Desnos PR ym. Foam sclerotherapy of the saphenous veins: randomised controlled trial with or without compression. Eur J Vasc Endovasc Surg 2010;39:500-7 «PMID: 20097585»PubMed
  29. Gloviczki P, Gloviczki ML. Guidelines for the management of varicose veins. Phlebology 2012;27 Suppl 1:2-9 «PMID: 22312060»PubMed
  30. Lohr J, Kulwicki A. Radiofrequency ablation: evolution of a treatment. Semin Vasc Surg 2010;23:90-100 «PMID: 20685563»PubMed
  31. Rabe E, Breu FX, Cavezzi A ym. European guidelines for sclerotherapy in chronic venous disorders. Phlebology 2014;29:338-54 «PMID: 23559590»PubMed
  32. Biemans AA, Kockaert M, Akkersdijk GP ym. Comparing endovenous laser ablation, foam sclerotherapy, and conventional surgery for great saphenous varicose veins. J Vasc Surg 2013;58:727-34.e1 «PMID: 23769603»PubMed
  33. Rasmussen LH, Bjoern L, Lawaetz M ym. Randomized trial comparing endovenous laser ablation of the great saphenous vein with high ligation and stripping in patients with varicose veins: short-term results. J Vasc Surg 2007;46:308-15 «PMID: 17600655»PubMed
  34. van den Bos RR, Malskat WS, De Maeseneer MG ym. Randomized clinical trial of endovenous laser ablation versus steam ablation (LAST trial) for great saphenous varicose veins. Br J Surg 2014;101:1077-83 «PMID: 24981585»PubMed
  35. Elias S, Raines JK. Mechanochemical tumescentless endovenous ablation: final results of the initial clinical trial. Phlebology 2012;27:67-72 «PMID: 21803800»PubMed
  36. Lawson J, Gauw S, van Vlijmen C ym. Sapheon: the solution? Phlebology 2013;28 Suppl 1:2-9 «PMID: 23482526»PubMed
  37. Siribumrungwong B, Noorit P, Wilasrusmee C ym. A systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials comparing endovenous ablation and surgical intervention in patients with varicose vein. Eur J Vasc Endovasc Surg 2012;44:214-23 «PMID: 22705163»PubMed
  38. Brittenden J, Cotton SC, Elders A ym. A randomized trial comparing treatments for varicose veins. N Engl J Med 2014;371:1218-27 «PMID: 25251616»PubMed
  39. Samuel N, Carradice D, Wallace T ym. Randomized clinical trial of endovenous laser ablation versus conventional surgery for small saphenous varicose veins. Ann Surg 2013;257:419-26 «PMID: 23160149»PubMed
  40. Shadid N, Ceulen R, Nelemans P ym. Randomized clinical trial of ultrasound-guided foam sclerotherapy versus surgery for the incompetent great saphenous vein. Br J Surg 2012;99:1062-70 «PMID: 22627969»PubMed
  41. Pan Y, Zhao J, Mei J ym. Comparison of endovenous laser ablation and high ligation and stripping for varicose vein treatment: a meta-analysis. Phlebology 2014;29:109-19 «PMID: 23390218»PubMed
  42. Carradice D, Mekako AI, Hatfield J ym. Randomized clinical trial of concomitant or sequential phlebectomy after endovenous laser therapy for varicose veins. Br J Surg 2009;96:369-75 «PMID: 19283745»PubMed
  43. Monahan DL. Can phlebectomy be deferred in the treatment of varicose veins? J Vasc Surg 2005;42:1145-9 «PMID: 16376206»PubMed
  44. El-Sheikha J, Nandhra S, Carradice D ym. Clinical outcomes and quality of life 5?years after a randomized trial of concomitant or sequential phlebectomy following endovenous laser ablation for varicose veins. Br J Surg 2014;101:1093-7 «PMID: 24916467»PubMed
  45. Lane TR, Kelleher D, Shepherd AC ym. Ambulatory varicosity avulsion later or synchronized (AVULS): a randomized clinical trial. Ann Surg 2015;261:654-61 «PMID: 24950277»PubMed
  46. Blomgren L, Johansson G, Emanuelsson L ym. Late follow-up of a randomized trial of routine duplex imaging before varicose vein surgery. Br J Surg 2011;98:1112-6 «PMID: 21618499»PubMed
  47. van den Bos R, Arends L, Kockaert M ym. Endovenous therapies of lower extremity varicosities: a meta-analysis. J Vasc Surg 2009;49:230-9 «PMID: 18692348»PubMed
  48. Nesbitt C, Bedenis R, Bhattacharya V ym. Endovenous ablation (radiofrequency and laser) and foam sclerotherapy versus open surgery for great saphenous vein varices. Cochrane Database Syst Rev 2014;7:CD005624 «PMID: 25075589»PubMed
  49. van der Velden SK, Biemans AA, De Maeseneer MG ym. Five-year results of a randomized clinical trial of conventional surgery, endovenous laser ablation and ultrasound-guided foam sclerotherapy in patients with great saphenous varicose veins. Br J Surg 2015;102:1184-94 «PMID: 26132315»PubMed
  50. Blomgren L, Johansson G, Dahlberg-AKerman A ym. Recurrent varicose veins: incidence, risk factors and groin anatomy. Eur J Vasc Endovasc Surg 2004;27:269-74 «PMID: 14760595»PubMed
  51. Vähäaho S, Albäck A, Halmesmäki K, Saarinen E, Venermo M. Treating great saphenous vein insufficiency: five-years results of a randomized clinical trial comparing open surgery, foam sclerotherapy and endovenous laser ablation. Annual meeting of the Eur Soc Vasc Surgery; Porto 2015
  52. Rasmussen L, Lawaetz M, Bjoern L ym. Randomized clinical trial comparing endovenous laser ablation and stripping of the great saphenous vein with clinical and duplex outcome after 5 years. J Vasc Surg 2013;58:421-6 «PMID: 23768792»PubMed
  53. Kim PS, Bishawi M, Draughn D ym. Mechanochemical ablation for symptomatic great saphenous vein reflux: A two-year follow-up. Phlebology 2016;: «PMID: 26811425»PubMed
  54. Milleret R, Huot L, Nicolini P ym. Great saphenous vein ablation with steam injection: results of a multicentre study. Eur J Vasc Endovasc Surg 2013;45:391-6 «PMID: 23410966»PubMed
  55. Morrison N, Gibson K, McEnroe S ym. Randomized trial comparing cyanoacrylate embolization and radiofrequency ablation for incompetent great saphenous veins (VeClose). J Vasc Surg 2015;61:985-94 «PMID: 25650040»PubMed
  56. Proebstle TM, Alm J, Dimitri S ym. The European multicenter cohort study on cyanoacrylate embolization of refluxing great saphenous veins. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2015;3:2-7 «PMID: 26993674»PubMed
  57. Marsden G, Perry M, Bradbury A ym. A Cost-effectiveness Analysis of Surgery, Endothermal Ablation, Ultrasound-guided Foam Sclerotherapy and Compression Stockings for Symptomatic Varicose Veins. Eur J Vasc Endovasc Surg 2015;50:794-801 «PMID: 26433594»PubMed
  58. Brittenden J, Cotton SC, Elders A ym. Clinical effectiveness and cost-effectiveness of foam sclerotherapy, endovenous laser ablation and surgery for varicose veins: results from the Comparison of LAser, Surgery and foam Sclerotherapy (CLASS) randomised controlled trial. Health Technol Assess 2015;19:1-342 «PMID: 25858333»PubMed
  59. Decousus H, Quéré I, Presles E ym. Superficial venous thrombosis and venous thromboembolism: a large, prospective epidemiologic study. Ann Intern Med 2010;152:218-24 «PMID: 20157136»PubMed
  60. Frappé P, Buchmuller-Cordier A, Bertoletti L ym. Annual diagnosis rate of superficial vein thrombosis of the lower limbs: the STEPH community-based study. J Thromb Haemost 2014;12:831-8 «PMID: 24679145»PubMed
  61. Decousus H, Epinat M, Guillot K ym. Superficial vein thrombosis: risk factors, diagnosis, and treatment. Curr Opin Pulm Med 2003;9:393-7 «PMID: 12904709»PubMed
  62. Scott G, Mahdi AJ, Alikhan R. Superficial vein thrombosis: a current approach to management. Br J Haematol 2015;168:639-45 «PMID: 25521017»PubMed
  63. Miteva M, Romanelli P, Kirsner RS. Lipodermatosclerosis. Dermatol Ther 2010;23:375-88
  64. Siragusa S, Terulla V, Pirrelli S ym. A rapid D-dimer assay in patients presenting at the emergency room with suspected acute venous thrombosis: accuracy and relation to clinical variables. Haematologica 2001;86:856-61 «PMID: 11522543»PubMed
  65. Gillet JL, Ffrench P, Hanss M ym. [Predictive value of D-dimer assay in superficial thrombophlebitis of the lower limbs]. J Mal Vasc 2007;32:90-5 «PMID: 17379463»PubMed
  66. Kearon C, Akl EA, Comerota AJ ym. Antithrombotic therapy for VTE disease: Antithrombotic Therapy and Prevention of Thrombosis, 9th ed: American College of Chest Physicians Evidence-Based Clinical Practice Guidelines. Chest 2012;141:e419S-94S «PMID: 22315268»PubMed
  67. Superficial Thrombophlebitis Treated By Enoxaparin Study Group. A pilot randomized double-blind comparison of a low-molecular-weight heparin, a nonsteroidal anti-inflammatory agent, and placebo in the treatment of superficial vein thrombosis. Arch Intern Med 2003;163:1657-63 «PMID: 12885680»PubMed
  68. Decousus H, Prandoni P, Mismetti P ym. Fondaparinux for the treatment of superficial-vein thrombosis in the legs. N Engl J Med 2010;363:1222-32 «PMID: 20860504»PubMed
  69. Bozzato S, Rancan E, Ageno W. Fondaparinux for the treatment of superficial vein thrombosis in the legs: the CALISTO study. Expert Opin Pharmacother 2011;12:835-7 «PMID: 21247361»PubMed
  70. Di Nisio M, Wichers IM, Middeldorp S. Treatment for superficial thrombophlebitis of the leg. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD004982 «PMID: 23633322»PubMed
  71. Boehler K, Kittler H, Stolkovich S ym. Therapeutic effect of compression stockings versus no compression on isolated superficial vein thrombosis of the legs: a randomized clinical trial. Eur J Vasc Endovasc Surg 2014;48:465-71 «PMID: 25116277»PubMed
  72. Meissner MH, Eklof B, Smith PC ym. Secondary chronic venous disorders. J Vasc Surg 2007;46 Suppl S:68S-83S «PMID: 18068563»PubMed
  73. Raju S, Tackett P Jr, Neglen P. Reinterventions for nonocclusive iliofemoral venous stent malfunctions. J Vasc Surg 2009;49:511-8 «PMID: 18945579»PubMed
  74. Wen-da W, Yu Z, Yue-Xin C. Stenting for chronic obstructive venous disease: A current comprehensive meta-analysis and systematic review. Phlebology 2016;31:376-89 «PMID: 26205370»PubMed
  75. Yin M, Shi H, Ye K ym. Clinical Assessment of Endovascular Stenting Compared with Compression Therapy Alone in Post-thrombotic Patients with Iliofemoral Obstruction. Eur J Vasc Endovasc Surg 2015;50:101-7 «PMID: 25920630»PubMed
  76. Almeida JI, Javier JJ, Mackay EG ym. Two-year follow-up of first human use of cyanoacrylate adhesive for treatment of saphenous vein incompetence. Phlebology 2015;30:397-404 «PMID: 24789750»PubMed
  77. Bootun R, Lane TR, Dharmarajah B ym. Intra-procedural pain score in a randomised controlled trial comparing mechanochemical ablation to radiofrequency ablation: The Multicentre Venefit™ versus ClariVein® for varicose veins trial. Phlebology 2016;31:61-5 «PMID: 25193822»PubMed
  78. Deijen CL, Schreve MA, Bosma J ym. Clarivein mechanochemical ablation of the great and small saphenous vein: Early treatment outcomes of two hospitals. Phlebology 2016;31:192-7 «PMID: 26307590»PubMed
  79. Endovascular Ablation for Varicose Veins. Ontario Health Technology Advisory Committee. Ontario jun 2015 OHTAC Recommendation
  80. Health Quality Ontario. Endovascular radiofrequency ablation for varicose veins: an evidence-based analysis. Ont Health Technol Assess Ser 2011;11:1-93 «PMID: 23074413»PubMed
  81. Lam YL, Toonder IM, Wittens CH. Clarivein® mechano-chemical ablation an interim analysis of a randomized controlled trial dose-finding study. Phlebology 2016;31:170-6 «PMID: 26249150»PubMed
  82. Lane TR, Onida S, Gohel MS ym. A systematic review and meta-analysis on the role of varicosity treatment in the context of truncal vein ablation. Phlebology 2015;30:516-24 «PMID: 25135826»PubMed
  83. Lozano FS, Almazan A. Low-molecular-weight heparin versus saphenofemoral disconnection for the treatment of above-knee greater saphenous thrombophlebitis: a prospective study. Vasc Endovascular Surg 2003;37:415-20 «PMID: 14671696»PubMed
  84. Tassie E, Scotland G, Brittenden J ym. Cost-effectiveness of ultrasound-guided foam sclerotherapy, endovenous laser ablation or surgery as treatment for primary varicose veins from the randomized CLASS trial. Br J Surg 2014;101:1532-40 «PMID: 25274220»PubMed
  85. Vun SV, Rashid ST, Blest NC ym. Lower pain and faster treatment with mechanico-chemical endovenous ablation using ClariVein®. Phlebology 2015;30:688-92 «PMID: 25300311»PubMed

A

Pintalaskimohoitojen päärunkojen hoidon tulokset: Pitkäaikaistulokset kirurgisen hoidon, laserablaation, radiotaajuusablaation ja ultraääniohjatun vaahtoskleroterapian jälkeen

Perinteisen avoleikkauksen, laserablaation ja radiotaajuusablaation pitkäaikaistulokset ovat yhtä hyviä, mutta ultraääniohjauksiseen vaahtoskleroterapiaan liittyy huomattavasti enemmän sekä ultraäänellä todettavan refluksin että kliinisesti merkittävän vajaatoiminnan uusiutumista kuin edellä mainittuihin muihin hoitomuotoihin. Kliinisesti ero ei tule esiin vielä vuoden kuluessa hoidosta, mutta se on selvästi havaittavissa 5 vuoden seurannassa.

A

Suonikohjujen hoito päärunkovajaatoiminnan yhteydessä

Päärunkovajaatoiminnan hoidon lisäksi suurin osa potilaista hyötyy myös suonikohjujen hoidosta.

B

Kompressiohoito suonikohjujen konservatiivisena hoitona

Kompressiohoito ei näytä estävän suonikohjuja pahenemasta.

B

Pinnallisten päärunkojen hoidon tulokset

Termoablaatiossa (laser- ja radiotaajuusablaatio) toipuminen on nopeampaa ja komplikaatioita on vähemmän kuin avoleikkauksessa.

B

Pintalaskimotukoksen hoito fondaparinuuksilla

Pintalaskimotukoksen hoito subkutaanisella fondaparinuuksilla ilmeisesti pienentää syvän laskimotukoksen ja keuhkoembolian ilmaantuvuutta sekä estää pintalaskimotukosta etenemästä.

B

Pintalaskimovajaatoiminnan progressioon vaikuttavat tekijät

Alaraajassa jo todettu pinta- tai syvien laskimoiden vajaatoiminta johtaa uusien suonikohjujen ilmaantumiseen. Samoin vajaatoimintaisten laskimoiden määrä suurenee seurannassa merkittävällä osalla potilaista.

B

Päärunkojen kajoavan hoidon kustannusvaikuttavuus

Laskimonsisäisten hoitomenetelmien kustannusvaikuttavuus on päärunkovajaatoiminnan hoidossa parempi kuin avoleikkauksen.

C

Kompressiohoidon tarve pintalaskimotoimenpiteiden jälkihoitona

Kompressiohoito ei liene välttämätöntä vena saphena magnan ja parvan vaahtoskleroterapian jälkihoitona, eikä lyhyt, 4 tunnin mittainen hoito kompressiosukalla johtane pelkän magnarungon termoablaation jälkeen huonompaan toipumiseen kuin 72 tuntia kestävä hoito.

C

Lonkkalaskimon suonensisäinen laajentaminen laskimohaavan hoidossa

Ahtautuneen lonkkalaskimon laajentaminen laskimonsisäisesti saattaa suojata potilasta laskimohaavan uusiutumiselta.

C

Pintalaskimohoitojen päärunkojen hoidon tulokset: mekanokemiallinen ablaatio

Mekanokemiallisen päärunkoablaation jälkeen näyttää siltä, että 90 %:lla potilaista päärunko on tukossa 1–2 vuoden kuluttua.

C

Pintalaskimohoitojen päärunkojen hoidon tulokset: Vena saphena magnan höyryablaatio

Höyryablaatio saattaa olla yhtä tehokas vena saphena magnan vajaatoiminnan hoidossa kuin laser- tai radiotaajuusablaatio enintään vuoden seurannassa.

C

Pintalaskimohoitojen päärunkojen liima-ablaation tulokset

- Vena saphena magnan vajaatoiminnan hoito liima-ablaatiolla (syanoakrylaatti) ilmeisesti tukkii suonen yhtä tehokkaasti ainakin lyhyellä (3 kk) aikavälillä kuin radiotaajuusablaatio. Saattaa olla, että hoidettu suoni pysyy tukossa yli 90 %:lla hoidetuista ainakin 2 vuotta.

C

Pintalaskimotukoksen hoito pienimolekyylisellä hepariinilla

Pintalaskimotukoksen hoito pienimolekyylisellä hepariinilla saattaa pienentää syvän laskimotukoksen ilmaantuvuutta.

C

Pintalaskimotukoksen kirurginen hoito

Leikkaushoidon ja pienimolekyylisen hepariinin keskinäisestä paremmuudesta pintalaskimotukoksen hoidossa ei ole luotettavaa näyttöä.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään lisätieto-artikkelia tai linkkiä.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään kuvaa tai kaaviota.