Venös insufficiens i nedre extremiteterna

God medicinsk praxis | Publicerad: 07.04.2026 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för kärlkirurgi i Finland

Venös insufficiens i nedre extremiteterna

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för kärlkirurgi i Finland
7.4.2026

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Alaraajojen laskimovajaatoiminta «Alaraajojen laskimovajaatoiminta»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Venös insufficiens i nedre extremiteterna är vanlig bland den vuxna befolkningen.
  • Diagnostiken och bedömningen av vårdbehovet grundar sig på symtom, klinisk undersökning och ultraljudsundersökning av vener inom den specialiserade sjukvården.
  • Progressionen av venös insufficiens kan inte förhindras med kompressionsbehandling.
  • Invasiv behandling ska basera sig på fynden i en ultraljudsundersökning.
  • Största delen av den invasiva behandlingen av ytliga vener kan genomföras polikliniskt med intravenösa metoder.
  • Invasiv behandling ska alltid genomföras om patienten har hudförändringar eller venösa sår, såvida det inte finns något hinder för behandlingen.
  • Flödeshinder i djupa vener behandlas med intravenösa metoder.
  • I rekommendationen behandlas inte venösa sår. Detta tema behandlas i God medicinsk praxis-rekommendationen Kroniskt sår i nedre extremiteterna «Kroniska sår i nedre extremiteter»2, «Krooninen alaraajahaava. Käypä hoito -suositus. Su...»1.

Rekommendationer

Överväg invasiv behandling vid komplicerad (kliniska klasserna C4-C6) ytlig venös insufficiens, då det är tekniskt möjligt. «A1»2
Orala preparat som förbättrar venernas funktion kan övervägas för att lindra patientens symtom. Eventuella interaktioner mellan läkemedel ska beaktas vid vägledningen av patienten. «A2»3
Insufficiens i huvudstammen av en ven behandlas i första hand med endovenös radiofrekvensbehandling. «A3»4

Rekommendationens syfte

  • Målsättningen med rekommendationen är att
    • ge en helhetsbild av den moderna diagnostiken och behandlingen av venös insufficiens
    • förenhetliga vårdindikationerna
    • lyfta fram de olika alternativen för invasiv vård och deras tekniska genomförande samt jämföra resultaten av olika behandlingsformer
    • diskutera kompressionsbehandlingens betydelse vid venös insufficiens
    • föra fram kostnadseffektivitetsaspekten.

Målgrupp

  • Målgruppen för rekommendationen är personal som möter och vårdar patienter med venös insufficiens inom primärvården, den specialiserade sjukvården, företagshälsovården och den privata sektorn.

Prevalens

Patofysiologi

Diagnostik och behandlingsindikationer

Symtom och klinisk undersökning

  • Symtomen i de nedre extremiteterna (värk, svullnad, trötthet, klåda) är inte specifika för venös insufficiens «Chiesa R, Marone EM, Limoni C, ym. Chronic venous ...»3. Det är viktigt att skapa sig en helhetsbild av patientens symtom och att utesluta andra sjukdomar som orsakar symtom i nedre extremiteterna, t.ex. sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, neurologiska sjukdomar, perifer artärsjukdom i nedre extremiteterna och inremedicinska orsaker (såsom hjärtsvikt).
  • Diagnosen venös insufficiens kan ställas på basis av en bedömning av det kliniska tillståndet utan bilddiagnostiska undersökningar.
  • I den kliniska undersökningen konstateras eventuella åderbråck och andra hudförändringar i anslutning till venös insufficiens (pigmentering, eksem, lipodermatoskleros (indurerad underhudsvävnad) eller ett aktivt eller läkt sår) samt eventuell svullnad i de nedre extremiteterna «De Maeseneer MG, Kakkos SK, Aherne T, ym. Editor's...»23, «Gloviczki P, Lawrence PF, Wasan SM, ym. The 2022 S...»24.
  • Fastställande av klinisk klass för venös insufficiens (C0–C6, tabell «Klinisk klassificering av svårighetsgraden av venös insufficiens. Se bilder av kliniska klasser och mer information . ...»2) är en användbar metod vid bedömning av sjukdomens svårighetsgrad. Det väsentliga är att skilja mellan okomplicerad (kliniska klasserna C2–C3) och komplicerad (kliniska klasserna C4–C6) venös insufficiens. Den kliniska klassificeringen är inte avsedd för uppföljning av hur venös insufficiens framskrider eller för bedömning av behandlingssvaret. Klassificeringen är avsedd för att bedöma sjukdomens aktuella svårighetsgrad.
  • Vid bedömningen av de men venös insufficiens orsakar och hur venös insufficiens framskrider kan man be patienten beskriva hur omfattande smärta sjukdomen orsakar och observera svullnad och synliga åderbråck. Sjukdomens svårighetsgrad kan även bedömas utifrån hudförändringar relaterade till venös hypertension, indurerad hud till följd av långvarig svullnad, förekomst av venösa sår och behov av kompressionsbehandling.
  • Utifrån den kliniska klassificeringen och det men som sjukdomen orsakar görs en helhets-bedömning: orsakar venös insufficiens betydande men och kan de lindras med medicinska kompressionsstrumpor? Stödstrumpor kan hjälpa mot svullnad särskilt om patienten är gravid samt i andra situationer där kirurgisk behandling inte övervägs.
  • Om patienten har venös insufficiens i klass C2–C3 som orsakar betydande men, kan man utfärda en remiss för bedömning inom den specialiserade sjukvården.
Tabell 2. Klinisk klassificering av svårighetsgraden av venös insufficiens. Se bilder av kliniska klasser och mer information «Laskimovajaatoimintaan liittyvä CEAP-luokitus»1.
Klinisk klass Beskrivning Bild
C0 Inga synliga eller palperbara fynd associerade med venös sjukdom «C0, ei näkyviä laskimovajaatoiminnan merkkejä»1
C1 Teleangiektasier och retikulära vener «C1, luuta- ja hämähäkkisuonia»2
C2 Åderbråck «C2, suonikohjuja»3
C2r Recidiverande åderbråck
C3 Svullnad «C3, laskimovajaatoimintaan littyvää turvotusta»4
C4 Förändringar i hud och underhud på grund av venös insufficiens «C4, Laskimovajaatoimintaan liittyviä ihomuutoksia»5
C4a Pigmentering eller eksem
C4b Lipodermatoskleros eller atrophie blanche (vit atrofi)
C4c Corona phlebectatica «C4c, corona phlectatica»6 och «Corona phlebectatica ja vuotanut kohju»7.
C5 Läkt venöst sår «C5, parantunut laskimohaava»8
C6 Aktivt venöst sår «C6, laskimohaava»9
C6r Recidiverande aktivt venöst sår
Bild 1.

C0, ei näkyviä laskimovajaatoiminnan merkkejä

HUS kuva-arkisto

Bild 2.

C1, luuta- ja hämähäkkisuonia

HUS kuva-arkisto

Bild 3.

C2, suonikohjuja

HUS kuva-arkisto

Bild 4.

C3, laskimovajaatoimintaan littyvää turvotusta

HUS kuva-arkisto

Bild 5.

C4, Laskimovajaatoimintaan liittyviä ihomuutoksia

HUS kuva-arkisto

Bild 6.

C4c, corona phlectatica

HUS kuva-arkisto

Bild 7.

Corona phlebectatica ja vuotanut kohju

HUS kuva-arkisto

Bild 8.

C5, parantunut laskimohaava (sama jalka kuin seuraava kuvassa [imk01644], jossa haava auki)

HUS kuva-arkisto

Bild 9.

C6, laskimohaava (sama jalka kuin kuvassa [imk01643] hoitoon saapuessa)

HUS kuva-arkisto

Bilddiagnostik

Bild 10.

Jalan pintalaskimoiden anatomia.

A) Jalkaterän pinnalliset laskimot yhdistyvät isoksi kehräslaskimoksi (vena saphena magna) sisäkehräksen edessä, ja tämä runko jatkaa raajan sisäsivua pitkin nivuseen.

B) Vena saphena magna (VSM) yhtyy yhteiseen reisilaskimoon (v. femoralis communis, VFC) nivustasolla safenofemoraalisessa junktiossa.

C) Ulkokehräksen takaa alkaa vastaavasti pieni kehräslaskimo (v. saphena parva), joka kulkee pohkeen takana yhtyen useimmiten polvitaipeessa polvitaivelaskimoon (v. poplitea) safenopopliteaalisessa junktiossa.

Muokattu lähteestä: Saarinen J, Halmesmäki K, Pokela M, Laine M. Laskimoiden anatomia ja fysiologia. Kirjassa: Kirurgia. Salminen P, Koljonen V, Pakarinen M, Sallinen V (toim.). 4., uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim 2024

Behandlingsindikationer

Behandling

Konservativ behandling

Kompressionsbehandling

Symtomatisk okomplicerad venös insufficiens (kliniska klasserna C2–C3)

Komplicerad (kliniska klasserna C4–C6) venös insufficiens

Benartärsjukdom (oblitererande arterioskleros) och kompressionsbehandling

Kompressionsbehandling efter ingrepp

  • Kompressionsbehandling efter ett invasivt ingrepp leder inte nödvändigtvis till ett bättre resultat och gör inte heller behandlingen säkrare. Under de första dagarna lindrar kompression smärtan, men skillnaden är inte kliniskt signifikant «Kompressiohoito ei liene välttämätöntä vena saphena magnan ja parvan vaahtoskleroterapian jälkihoitona, eikä lyhyt, 4 tunnin mittainen hoito kompressiosukalla johtane pelkän magnarungon termoablaation jälkeen huonompaan toipumiseen kuin 72 tuntia kestävä hoito.»A.
  • Traditionellt har man efter ingrepp använt kompressionsbehandlingar i flera veckor. De nuvarande intravenösa behandlingsmetoderna är emellertid till sin natur betydligt lättare än traditionell operationsbehandling.
  • Enligt gällande kunskap ankommer det på den behandlande läkaren att tillsammans med patienten överväga kompressionsbehandling efter endovenös radiofrekvensbehandling, skuminjektion eller en kombination av dessa.
  • Kompressionsbehandlingens längd ska dock planeras enligt ingreppshelheten. Om den ytliga huvudstammen behandlas med endovenös radiofrekvensbehandling samtidigt som åderbråcken avlägsnas kirurgiskt, är behovet av kompressionsbehandling efter ingreppet sannolikt längre än efter enbart huvudstamablation.
  • Kompressionsbehandling bör övervägas om patienten har en koagulationsstörning, antikoagulation, två eller flera läkemedel som påverkar koagulationen eller om patienten har haft djup ventrombos.
    • Denna patientgrupp har uteslutits från flera randomiserade undersökningar och därför finns det inte tillräckligt med information om kompressionsbehandling för dessa patienter.

Invasiv behandling

Val av vårdmetod för insufficiens i ytlig huvudstam

Teknik

  • Behandlingen grundar sig på en ultraljudsundersökning som görs före ingreppet, och undersökningen riktas i den mån det är möjligt till alla vener med kliniskt betydande insufficiens. Intravenösa behandlingsmetoder förutsätter ultraljudsstyrning. Tillräcklig kompetens för identifiering av strukturer, punktion av målvener, bedövning och bedömning av behandlingsresultat är nödvändig.
  • Endovenös radiofrekvensbehandling grundar sig på upphettning av kärlväggen med laser- eller radiofrekvensbehandling och på den väggskada som uppstår till följd av detta. Ett skadat blodkärl krymper, flödet i blodkärlet upphör och med tiden utvecklas ärrstråk i stället för blodkärlet. Med tumescensbedövning, som är en väsentlig del av metoden, avses injektion av en blandning av lokalbedövning och adrenalinlösning med koksalt runt det behandlade blodkärlet under ultraljudsstyrning. Utöver bedövningseffekten skyddar tumescens de omgivande vävnaderna och får den ven som är föremål för behandlingen att dra sig samman, vilket ökar den endovenösa radiofrekvensbehandlingens effekt i kärlväggen «Gloviczki P, Gloviczki ML. Guidelines for the mana...»62, «Lohr J, Kulwicki A. Radiofrequency ablation: evolu...»63.
  • En betydande del av de endovenösa radiofrekvensbehandlingarna kan genomföras polikliniskt. Det behövs ingen särskild uppföljning och patienten kan mobiliseras genast.
  • Skumsklerosering grundar sig på en väggskada i målkärlet som orsakas av en blandning av luft och skleroserande medel. Som skleroserande medel används i Finland polidokanol eller natriumetradekylsulfat «De Maeseneer MG, Kakkos SK, Aherne T, ym. Editor's...»23, «Wong M, Parsi K, Myers K, ym. Sclerotherapy of low...»64. Man rekommenderar att inte överskrida en totalmängd skum på 16 ml per åtgärd. Dessutom ska man beakta den maximala mängd per kilo kroppsvikt som tillverkaren uppgett (Pharmaca Fennica «https://pharmacafennica.fi/substance»2 (kräver åtkomsträtt)). Det finns ingen exakt information om blandningsförhållandet mellan läkemedel och luft, men förhållandet 1:3 eller 1:4 har vanligtvis använts.
  • Relativa kontraindikationer för skumsklerosering är en koagulationsstörning och svår migrän. En känd aktiv foramen ovale, en akut trombossituation och graviditet är kontraindikationer för skumsklerosering.
  • Öppen operation av de ytliga huvudstammar är en klart mer invasiv åtgärd än intravenös behandling. Öppen operation är inte längre en rekommenderad behandlingsform, eftersom återhämtningstiden efter åtgärden är längre och långtidsresultaten inte är bättre än vid endovenös radiofrekvensbehandling «De Maeseneer MG, Kakkos SK, Aherne T, ym. Editor's...»23. Med endovenös radiofrekvensbehandling kan man framgångsrikt behandla även stora huvudstammar «Cabrero Fernandez M, Martinez Lopez I, Hernandez M...»65.
  • Vid mekanokemisk ablation orsakas skada på en ytlig huvudstam genom mekanisk väggskada och en injektion av skleroserande medel «Elias S, Raines JK. Mechanochemical tumescentless ...»66. Vid injektionsbehandling med kärlklister försluts den ytliga huvudstammen genom limning (cyanoakrylatlim) «Lawson J, Gauw S, van Vlijmen C, ym. Sapheon: the ...»67

Eftervård av invasiva ingrepp

Behandling av åderbråck vid ytlig venös insufficiens

Långtidsresultat vid invasiv behandling av huvudstammen

Skumsklerosering

Endovenös radiofrekvensbehandling

Nya endovenösa behandlingsmetoder

Kostnadseffektivitet

Ytlig ventrombos

Epidemiologi

Diagnostik

Behandling

Insufficiens i djupa vener

  • Insufficiens i djupa vener kan orsaka liknande symtom som insufficiens i ytliga vener och uppträda samtidigt med insufficiens i ytliga vener.
  • Det vanligaste tillståndet som orsakar nedsatt funktion i de djupa venerna är ett följdtillstånd av djup ventrombos, dvs. posttrombotiskt syndrom. Ventrombos kan skada kärlet och orsaka insufficiens eller flödeshinder. Båda leder till ökat ventryck i extremiteten.
  • Ett flödeshinder i en djup ven kan också ha en icke-trombotisk orsak. Vanligtvis har vänstra höftvenen hamnat i kläm mellan högra höftartären och ryggraden (May-Thurners syndrom) «Laine M. Syvien laskimoiden krooniset ongelmat - m...»128.
  • I äggstocks- eller testikelvenerna och i den inre höftvenen kan det förekomma insufficiens och bråck som kan orsaka åderbråck i mellangården, de yttre genitalierna eller testiklarna, kronisk smärta i nedre buken, samlagsmärtor och insufficiens i de ytliga venerna i nedre extremiteterna.
    • Lindrig insufficiens i dessa vener är ett vanligt och oftast symtomfritt fynd hos kvinnor efter graviditet.
    • Diagnostiken och behandlingen av insufficiens i bäckenvenerna sker vid en enhet som är insatt i ämnet inom den specialiserade sjukvården.

Diagnostik

  • Reflux i de djupa venerna kan konstateras genom ultraljudsundersökning på samma sätt som i de ytliga venerna.
  • I ultraljudsundersökningen kan ett faslöst flöde i den gemensamma lårbensvenen vara en indikation på flödeshinder i höftvenen. En direkt bedömning av höftvenerna med hjälp av ultraljudsundersökning kräver speciell förtrogenhet med undersökningen «Sloves J, Almeida JI. Venous duplex ultrasound pro...»129.
  • Symtomen är liknande som vid ytlig venös insufficiens (klass C3–C6).
  • Svullnad fram till låret, venös klaudikation och åderbråck i nedre buken är typiska symtom som orsakas av flödeshinder ovanför höftvenen.
  • Även en tumör i bäckenområdet kan trycka på höftvenen. För att utesluta detta är det motiverat att avbilda bukområdet, om patienten har en annars oförklarlig ensidig svullnad i nedre extremiteterna.

Invasiv behandling

Nivåstrukturerad vård

  • Inom öppenvården är det viktigt att identifiera patienter som har komplicerad venös insufficiens (kliniska klasserna C4–C6) och att hänvisa dem till den specialiserade sjukvården för noggrannare diagnostik och invasiv vård. Detta gäller patienter som fortfarande klarar av att gå. Vid venös insufficiens som orsakar besvärande symtom (kliniska klasserna C2–C3) kan den specialiserade sjukvården konsulteras utan brådska. Patientens tillstånd bedöms enligt den kliniska klassificeringen (tabell «Klinisk klassificering av svårighetsgraden av venös insufficiens. Se bilder av kliniska klasser och mer information . ...»2). Inom den specialiserade sjukvården bedöms vårdbehovet enligt symtom, kliniska fynd och ultraljudsundersökning.
  • Bilddiagnostiska undersökningar av venös insufficiens rekommenderas inte inom öppenvården.
  • En okomplicerad ytlig ventrombos kan undersökas och behandlas inom öppenvården. Om det har varit fråga om en omfattande trombos, kan patienten remitteras till den specialiserade sjukvården för bedömning av behovet av vård för venös insufficiens. Patienten kan också remitteras för bedömning vid recidiverande trombos.
  • I de områden som behandlats efter invasiva åtgärder förekommer ofta indurerad underhudsvävnad, hudförmörkning, hematom och lokal ömhet. Det är sällsynt att lokala fynd efter ett ingrepp kräver ytterligare ingrepp, antikoagulation eller antimikrobiell läkemedelsbehandling. I oklara situationer rekommenderas att den enhet som genomfört ingreppet konsulteras med låg tröskel. Efter intravenös behandling syns den behandlade ytliga venen som tilltäppt i ultraljudsundersökningen, vilket också är det eftersträvade resultatet av behandlingen.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för kärlkirurgi i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Alaraajojen laskimovajaatoiminta»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Peter Nyberg

Litteratur

Venös insufficiens i nedre extremiteterna. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för kärlkirurgi i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2026 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»3

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Krooninen alaraajahaava. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Ihotautilääkäriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2021 (viitattu 27.4.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  2. Mäkivaara LA, Jukkola TM, Sisto T, ym. Incidence of varicose veins in Finland. Vasa 2004;33(3):159-63 «PMID: 15461068»PubMed
  3. Chiesa R, Marone EM, Limoni C, ym. Chronic venous disorders: correlation between visible signs, symptoms, and presence of functional disease. J Vasc Surg 2007;46(2):322-30 «PMID: 17600668»PubMed
  4. Robertson LA, Evans CJ, Lee AJ, ym. Incidence and risk factors for venous reflux in the general population: Edinburgh Vein Study. Eur J Vasc Endovasc Surg 2014;48(2):208-14 «PMID: 24951373»PubMed
  5. Lee AJ, Evans CJ, Allan PL, ym. Lifestyle factors and the risk of varicose veins: Edinburgh Vein Study. J Clin Epidemiol 2003;56(2):171-9 «PMID: 12654412»PubMed
  6. Ahti TM, Mäkivaara LA, Luukkaala T, ym. Effect of family history on the incidence of varicose veins: a population-based follow-up study in Finland. Angiology 2009;60(4):487-91 «PMID: 19625267»PubMed
  7. Laurikka JO, Sisto T, Tarkka MR, ym. Risk indicators for varicose veins in forty- to sixty-year-olds in the Tampere varicose vein study. World J Surg 2002;26(6):648-51 «PMID: 12053212»PubMed
  8. Labropoulos N, Leon L, Kwon S, ym. Study of the venous reflux progression. J Vasc Surg 2005;41(2):291-5 «PMID: 15768012»PubMed
  9. Robertson L, Lee AJ, Gallagher K, ym. Risk factors for chronic ulceration in patients with varicose veins: a case control study. J Vasc Surg 2009;49(6):1490-8 «PMID: 19497512»PubMed
  10. Kostas TI, Ioannou CV, Drygiannakis I, ym. Chronic venous disease progression and modification of predisposing factors. J Vasc Surg 2010;51(4):900-7 «PMID: 20347686»PubMed
  11. Bergan JJ, Pascarella L, Schmid-Schönbein GW. Pathogenesis of primary chronic venous disease: Insights from animal models of venous hypertension. J Vasc Surg 2008;47(1):183-92 «PMID: 18178472»PubMed
  12. Bergan JJ, Schmid-Schönbein GW, Smith PD ym. Chronic venous disease. N Engl J Med 2006;355:488-98 PMID: 16885552
  13. Neglén P, Hollis KC, Olivier J, ym. Stenting of the venous outflow in chronic venous disease: long-term stent-related outcome, clinical, and hemodynamic result. J Vasc Surg 2007;46(5):979-990 «PMID: 17980284»PubMed
  14. Raju S, Darcey R, Neglén P. Unexpected major role for venous stenting in deep reflux disease. J Vasc Surg 2010;51(2):401-8; discussion 408 «PMID: 20006920»PubMed
  15. Neglén P, Thrasher TL, Raju S. Venous outflow obstruction: An underestimated contributor to chronic venous disease. J Vasc Surg 2003;38(5):879-85 «PMID: 14603188»PubMed
  16. Gloviczki P, Gloviczki ML. Evidence on efficacy of treatments of venous ulcers and on prevention of ulcer recurrence. Perspect Vasc Surg Endovasc Ther 2009;21(4):259-68 «PMID: 20628101»PubMed
  17. Coleridge Smith PD, Thomas P, Scurr JH, ym. Causes of venous ulceration: a new hypothesis. Br Med J (Clin Res Ed) 1988;296(6638):1726-7 «PMID: 3135894»PubMed
  18. Meulendijks AM, Franssen WMA, Schoonhoven L, ym. A scoping review on Chronic Venous Disease and the development of a Venous Leg Ulcer: The role of obesity and mobility. J Tissue Viability 2020;29(3):190-196 «PMID: 31668667»PubMed
  19. van Rij AM, De Alwis CS, Jiang P, ym. Obesity and impaired venous function. Eur J Vasc Endovasc Surg 2008;35(6):739-44 «PMID: 18313335»PubMed
  20. Davies HO, Popplewell M, Singhal R, ym. Obesity and lower limb venous disease - The epidemic of phlebesity. Phlebology 2017;32(4):227-233 «PMID: 27178403»PubMed
  21. Langan EA, Wienandt M, Bayer A, ym. Effect of obesity on venous blood flow in the lower limbs. J Dtsch Dermatol Ges 2023;21(6):622-629 «PMID: 37190846»PubMed
  22. Millen RN, Thomas KN, Versteeg MPT, ym. Popliteal vein compression, obesity, and chronic venous disease. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2022;10(1):200-208.e2 «PMID: 34343719»PubMed
  23. De Maeseneer MG, Kakkos SK, Aherne T, ym. Editor's Choice - European Society for Vascular Surgery (ESVS) 2022 Clinical Practice Guidelines on the Management of Chronic Venous Disease of the Lower Limbs. Eur J Vasc Endovasc Surg 2022;63(2):184-267 «PMID: 35027279»PubMed
  24. Gloviczki P, Lawrence PF, Wasan SM, ym. The 2022 Society for Vascular Surgery, American Venous Forum, and American Vein and Lymphatic Society clinical practice guidelines for the management of varicose veins of the lower extremities. Part I. Duplex Scanning and Treatment of Superficial Truncal Reflux: Endorsed by the Society for Vascular Medicine and the International Union of Phlebology. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2023;11(2):231-261.e6 «PMID: 36326210»PubMed
  25. Cavezzi A, Labropoulost N, Partscht H, ym. [Duplex ultrasound investigation of the veins in chronic venous disease of the lower limbs: UIP consensus document - Parte II: anatomy]. Rev Port Cir Cardiotorac Vasc 2007;14(2):99-108 «PMID: 17684606»PubMed
  26. Coleridge-Smith P, Labropoulos N, Partsch H, ym. Duplex ultrasound investigation of the veins in chronic venous disease of the lower limbs--UIP consensus document. Part I. Basic principles. Eur J Vasc Endovasc Surg 2006;31(1):83-92 «PMID: 16226898»PubMed
  27. Nelzén O, Skoog J, Bernfort L, ym. Editor's Choice - Short Term Cost Effectiveness of Radiofrequency Ablation and High Ligation and Stripping for Great Saphenous Vein Incompetence. Eur J Vasc Endovasc Surg 2024;67(5):811-817 «PMID: 38311050»PubMed
  28. Inderhaug E, Schelp CH, Glambek I, ym. Cost-effectiveness analysis of five procedures for great saphenous vein reflux in a Norwegian healthcare setting or societal setting. SAGE Open Med 2018;6():2050312118801709 «PMID: 30263121»PubMed
  29. Brittenden J, Cooper D, Dimitrova M, ym. Five-Year Outcomes of a Randomized Trial of Treatments for Varicose Veins. N Engl J Med 2019;381(10):912-922 «PMID: 31483962»PubMed
  30. Epstein D, Bootun R, Diop M, ym. Cost-effectiveness analysis of current varicose veins treatments. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2022;10(2):504-513.e7 «PMID: 34450353»PubMed
  31. Ontario Health (Quality). Nonthermal Endovenous Procedures for Varicose Veins: A Health Technology Assessment. Ont Health Technol Assess Ser 2021;21(8):1-188 «PMID: 34211617»PubMed
  32. Marsden G, Perry M, Bradbury A, ym. A Cost-effectiveness Analysis of Surgery, Endothermal Ablation, Ultrasound-guided Foam Sclerotherapy and Compression Stockings for Symptomatic Varicose Veins. Eur J Vasc Endovasc Surg 2015;50(6):794-801 «PMID: 26433594»PubMed
  33. Vicente-Jiménez S, Lopez-Valcarcel B, Maynar M, ym. Clinical results and cost-effectiveness of radiofrequency and cyanoacrylate ablation compared with traditional surgical stripping for treating varicose veins. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2022;10(4):846-854.e2 «PMID: 34781007»PubMed
  34. Gloviczki P, Lawrence PF, Wasan SM, ym. The 2023 Society for Vascular Surgery, American Venous Forum, and American Vein and Lymphatic Society clinical practice guidelines for the management of varicose veins of the lower extremities. Part II: Endorsed by the Society of Interventional Radiology and the Society for Vascular Medicine. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2024;12(1):101670 «PMID: 37652254»PubMed
  35. Ulukan MO, Karakaya A, Erkanli K, ym. Efficiency of Prophylactic Ablation of the Tributary Venous Pathways Draining Around the Saphenofemoral Junction to Decrease the Rate of Future Varicose Vein and Symptoms Occurence. Ann Vasc Surg 2021;75():267-274 «PMID: 33823264»PubMed
  36. Bock R, Fontenot D, Bock S, ym. Protocol-based treatment of spontaneous hemorrhage from varicose veins prevents recurrence of bleeding. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2025;13(1):101988 «PMID: 39393526»PubMed
  37. Tan M, Campbell B, Parsi K, ym. Management of bleeding varicose veins. Phlebology 2024;39(4):273-275 «PMID: 38053359»PubMed
  38. Deol ZK, Lakhanpal S, Franzon G, ym. Effect of obesity on chronic venous insufficiency treatment outcomes. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2020;8(4):617-628.e1 «PMID: 32335333»PubMed
  39. Talutis SD, Chin AL, Lawrence PF, ym. Increased body mass index and vein diameter are associated with incomplete target vein closure following microfoam ablation of incompetent saphenous veins. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2024;12(2):101690 «PMID: 37788744»PubMed
  40. Pisharody VA, West AB, Rajani RR, ym. Vein diameter, obesity, and rates of recanalization after mechanochemical ablation. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2024;12(6):101935 «PMID: 38945360»PubMed
  41. Zottola ZR, Geiger JT, Choo GE, ym. Obese patients with CEAP (clinical, etiology, anatomy, pathophysiology) C2 and C3 disease show enhanced symptom improvement after endovenous thermal ablation. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2024;12(4):101873 «PMID: 38513798»PubMed
  42. Ahmed T, Portnoy R, Chachati G, ym. Correlation of body mass index with recanalization risk after endovenous thermal ablation. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2022;10(1):82-86 «PMID: 34271246»PubMed
  43. Zollmann M, Zollmann C, Zollmann P, ym. Recurrence types 3 years after endovenous thermal ablation in insufficient saphenofemoral junctions. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2021;9(1):137-145 «PMID: 32361003»PubMed
  44. Shaalan W, El Emam A, Lotfy H, ym. Clinical and hemodynamic outcome of morbidly obese patients with severe chronic venous insufficiency with and without bariatric surgery. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2021;9(5):1248-1256.e2 «PMID: 33540136»PubMed
  45. Wiewiora M, Piecuch J, Glück M, ym. Impact of weight loss due to sleeve gastrectomy on shear stress of the femoral vein in morbid obesity. Obes Surg 2014;24(5):806-12 «PMID: 24421156»PubMed
  46. Rabe E, Ballarini S, Lehr L, ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled, clinical study on the efficacy and safety of calcium dobesilate in the treatment of chronic venous insufficiency. Phlebology 2016;31(4):264-74 «PMID: 25991692»PubMed
  47. Rabe E, Agus GB, Roztocil K. Analysis of the effects of micronized purified flavonoid fraction versus placebo on symptoms and quality of life in patients suffering from chronic venous disease: from a prospective randomized trial. Int Angiol 2015;34(5):428-36 «PMID: 25972136»PubMed
  48. Rabe E, Blanc-Guillemaud V, Onselaer MB, ym. Reduction of lower-limb edema in patients with chronic venous disease by micronized purified flavonoid fraction: a systematic literature review and meta-analysis. Int Angiol 2023;42(6):488-502 «PMID: 38131655»PubMed
  49. Martinez-Zapata MJ, Vernooij RW, Simancas-Racines D, ym. Phlebotonics for venous insufficiency. Cochrane Database Syst Rev 2020;11(11):CD003229 «PMID: 33141449»PubMed
  50. Kakkos SK, Nicolaides AN. Efficacy of micronized purified flavonoid fraction (Daflon®) on improving individual symptoms, signs and quality of life in patients with chronic venous disease: a systematic review and meta-analysis of randomized double-blind placebo-controlled trials. Int Angiol 2018;37(2):143-154 «PMID: 29385792»PubMed
  51. Aziz Z, Tang WL, Chong NJ, ym. A systematic review of the efficacy and tolerability of hydroxyethylrutosides for improvement of the signs and symptoms of chronic venous insufficiency. J Clin Pharm Ther 2015;40(2):177-85 «PMID: 25630350»PubMed
  52. Gloviczki ML, Kakkos SK, Urbanek T, ym. The role of venoactive compounds in the treatment of chronic venous disease. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2025;13(5):102258 «PMID: 40348378»PubMed
  53. Knight Nee Shingler SL, Robertson L, Stewart M. Graduated compression stockings for the initial treatment of varicose veins in people without venous ulceration. Cochrane Database Syst Rev 2021;7(7):CD008819 «PMID: 34271595»PubMed
  54. Frydrych-Szymonik A, Ochałek K, Jankowicz-Szymańska A, ym. Effects of light compression on chronic venous disease, edema and comfort in women during pregnancy and postpartum period: a prospective randomized study. Int Angiol 2024;43(5):476-484 «PMID: 39495124»PubMed
  55. Saliba-Júnior OA, Rollo HA, Saliba O, ym. Positive perception and efficacy of compression stockings for prevention of lower limb edema in pregnant women. J Vasc Bras 2022;21():e20210101 «PMID: 35399341»PubMed
  56. Dahm KT, Myrhaug HT, Strømme H, ym. Effects of preventive use of compression stockings for elderly with chronic venous insufficiency and swollen legs: a systematic review and meta-analysis. BMC Geriatr 2019;19(1):76 «PMID: 30845919»PubMed
  57. Palfreyman SJ, Michaels JA. A systematic review of compression hosiery for uncomplicated varicose veins. Phlebology 2009;24 Suppl 1():13-33 «PMID: 19307438»PubMed
  58. O'Flynn N, Vaughan M, Kelley K. Diagnosis and management of varicose veins in the legs: NICE guideline. Br J Gen Pract 2014;64(623):314-5 «PMID: 24868066»PubMed
  59. Clarke-Moloney M, Keane N, O'Connor V, ym. Randomised controlled trial comparing European standard class 1 to class 2 compression stockings for ulcer recurrence and patient compliance. Int Wound J 2014;11(4):404-8 «PMID: 23078587»PubMed
  60. Louden CD, Clark J, Yanquez F, ym. Severe adverse reactions after cyanoacrylate endovenous ablation. J Vasc Surg Cases Innov Tech 2023;9(4):101309 «PMID: 37767344»PubMed
  61. Lim AJM, Mohamed AH, Hitchman LH, ym. Clinical outcomes following mechanochemical ablation of superficial venous incompetence compared with endothermal ablation: meta-analysis. Br J Surg 2023;110(5):562-567 «PMID: 36894167»PubMed
  62. Gloviczki P, Gloviczki ML. Guidelines for the management of varicose veins. Phlebology 2012;27 Suppl 1():2-9 «PMID: 22312060»PubMed
  63. Lohr J, Kulwicki A. Radiofrequency ablation: evolution of a treatment. Semin Vasc Surg 2010;23:90-100 PMID: 20685563
  64. Wong M, Parsi K, Myers K, ym. Sclerotherapy of lower limb veins: Indications, contraindications and treatment strategies to prevent complications - A consensus document of the International Union of Phlebology-2023. Phlebology 2023;38(4):205-258 «PMID: 36916540»PubMed
  65. Cabrero Fernandez M, Martinez Lopez I, Hernandez Mateo MM, ym. Prospective study of safety and effectiveness in the use of radiofrequency ablation for incompetent great saphenous vein ≥12 mm. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2017;5(6):810-816 «PMID: 29037350»PubMed
  66. Elias S, Raines JK. Mechanochemical tumescentless endovenous ablation: final results of the initial clinical trial. Phlebology 2012;27(2):67-72 «PMID: 21803800»PubMed
  67. Lawson J, Gauw S, van Vlijmen C, ym. Sapheon: the solution? Phlebology 2013;28 Suppl 1():2-9 «PMID: 23482526»PubMed
  68. Siribumrungwong B, Noorit P, Wilasrusmee C, ym. A systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials comparing endovenous ablation and surgical intervention in patients with varicose vein. Eur J Vasc Endovasc Surg 2012;44(2):214-23 «PMID: 22705163»PubMed
  69. Medical Advisory Secretariat. Endovascular radiofrequency ablation for varicose veins: an evidence-based analysis. Ont Health Technol Assess Ser 2011;11(1):1-93 «PMID: 23074413»PubMed
  70. Brittenden J, Cotton SC, Elders A, ym. A randomized trial comparing treatments for varicose veins. N Engl J Med 2014;371(13):1218-27 «PMID: 25251616»PubMed
  71. Samuel N, Carradice D, Wallace T, ym. Randomized clinical trial of endovenous laser ablation versus conventional surgery for small saphenous varicose veins. Ann Surg 2013;257(3):419-26 «PMID: 23160149»PubMed
  72. Shahzad N, Elsherif M, Obaidat I, ym. A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Controlled Trials Comparing Thermal Versus Non-Thermal Endovenous Ablation in Superficial Venous Incompetence. Eur J Vasc Endovasc Surg 2023;66(5):687-695 «PMID: 37295602»PubMed
  73. Nemoto H, Mo M, Ito T, ym. Venous thromboembolism complications after endovenous laser ablation for varicose veins and role of duplex ultrasound scan. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2019;7(6):817-823 «PMID: 31540837»PubMed
  74. Cao G, Gu HC, Wang JT, ym. Comparison of endovenous laser treatment and high ligation in treatment of limb varicosity: A meta-analysis. Int Wound J 2019;16(3):696-702 «PMID: 30767406»PubMed
  75. Bontinis V, Bontinis A, Koutsoumpelis A, ym. A network meta-analysis on the efficacy and safety of thermal and nonthermal endovenous ablation treatments. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2023;11(4):854-865.e5 «PMID: 37030442»PubMed
  76. Shahzad N, Elsherif M, Obaidat I, ym. A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Controlled Trials Comparing Thermal Versus Non-Thermal Endovenous Ablation in Superficial Venous Incompetence. Eur J Vasc Endovasc Surg 2023;66(5):687-695 «PMID: 37295602»PubMed
  77. Aherne TM, Ryan ÉJ, Boland MR, ym. Concomitant vs. Staged Treatment of Varicose Tributaries as an Adjunct to Endovenous Ablation: A Systematic Review and Meta-Analysis. Eur J Vasc Endovasc Surg 2020;60(3):430-442 «PMID: 32771286»PubMed
  78. Mohamed A, Leung C, Hitchman L, ym. A prospective observational cohort study of concomitant versus sequential phlebectomy for tributary varicosities following axial mechanochemical ablation. Phlebology 2019;34(9):627-635 «PMID: 30864464»PubMed
  79. Rahman T, Vähäaho S, Laukontaus S ym. Randomized controlled trial comparing immediate and delayed treatment of varicose veins following mechanochemical ablation. JVS-Vascular Insights 2023;1:100030
  80. Bezerra de Souza Fonseca FL, Lins EM, Albuquerque Godoi ET, ym. Morphofunctional evaluation of great saphenous vein's tributaries after thermoablation: A case series. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2025;13(1):101986 «PMID: 39393525»PubMed
  81. Caggiati A, Bergan JJ, Gloviczki P, ym. Nomenclature of the veins of the lower limbs: an international interdisciplinary consensus statement. J Vasc Surg 2002;36(2):416-22 «PMID: 12170230»PubMed
  82. Meissner M, Boyle EM, Labropoulos N, ym. The anterior saphenous vein. Part 1. A position statement endorsed by the American Vein and Lymphatic Society, the American Venous Forum, and the International Union of Phlebology. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2024;12(3):101721 «PMID: 38008181»PubMed
  83. van der Velden SK, Biemans AA, De Maeseneer MG, ym. Five-year results of a randomized clinical trial of conventional surgery, endovenous laser ablation and ultrasound-guided foam sclerotherapy in patients with great saphenous varicose veins. Br J Surg 2015;102(10):1184-94 «PMID: 26132315»PubMed
  84. Vähäaho S, Halmesmäki K, Albäck A, ym. Five-year follow-up of a randomized clinical trial comparing open surgery, foam sclerotherapy and endovenous laser ablation for great saphenous varicose veins. Br J Surg 2018;105(6):686-691 «PMID: 29652086»PubMed
  85. van den Bos R, Arends L, Kockaert M, ym. Endovenous therapies of lower extremity varicosities: a meta-analysis. J Vasc Surg 2009;49(1):230-9 «PMID: 18692348»PubMed
  86. Rasmussen L, Lawaetz M, Bjoern L, ym. Randomized clinical trial comparing endovenous laser ablation and stripping of the great saphenous vein with clinical and duplex outcome after 5 years. J Vasc Surg 2013;58(2):421-6 «PMID: 23768792»PubMed
  87. Morrison N, Gibson K, McEnroe S, ym. Randomized trial comparing cyanoacrylate embolization and radiofrequency ablation for incompetent great saphenous veins (VeClose). J Vasc Surg 2015;61(4):985-94 «PMID: 25650040»PubMed
  88. Almeida JI, Javier JJ, Mackay EG, ym. Two-year follow-up of first human use of cyanoacrylate adhesive for treatment of saphenous vein incompetence. Phlebology 2015;30(6):397-404 «PMID: 24789750»PubMed
  89. Proebstle TM, Alm J, Dimitri S, ym. The European multicenter cohort study on cyanoacrylate embolization of refluxing great saphenous veins. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2015;3(1):2-7 «PMID: 26993674»PubMed
  90. Frappé P, Buchmuller-Cordier A, Bertoletti L, ym. Annual diagnosis rate of superficial vein thrombosis of the lower limbs: the STEPH community-based study. J Thromb Haemost 2014;12(6):831-8 «PMID: 24679145»PubMed
  91. Geersing GJ, Cazemier S, Rutten F, ym. Incidence of superficial venous thrombosis in primary care and risk of subsequent venous thromboembolic sequelae: a retrospective cohort study performed with routine healthcare data from the Netherlands. BMJ Open 2018;8(4):e019967 «PMID: 29678975»PubMed
  92. Decousus H, Quéré I, Presles E, ym. Superficial venous thrombosis and venous thromboembolism: a large, prospective epidemiologic study. Ann Intern Med 2010;152(4):218-24 «PMID: 20157136»PubMed
  93. Decousus H, Epinat M, Guillot K, ym. Superficial vein thrombosis: risk factors, diagnosis, and treatment. Curr Opin Pulm Med 2003;9(5):393-7 «PMID: 12904709»PubMed
  94. van Doormaal FF, Atalay S, Brouwer HJ, ym. Idiopathic superficial thrombophlebitis and the incidence of cancer in primary care patients. Ann Fam Med 2010;8(1):47-50 «PMID: 20065278»PubMed
  95. Torgutalp M, Sahin Eroglu D, Sezer S, ym. Analysis of vascular involvement in 460 patients with Behçet's syndrome: Clinical characteristics and associated factors. Joint Bone Spine 2022;89(2):105277 «PMID: 34536626»PubMed
  96. Díez-Vidal A, Gómez López J, Rodríguez Fuertes P, ym. Superficial vein thrombosis and its relationship with malignancies: a prospective observational study. J Thromb Thrombolysis 2024;57(4):650-657 «PMID: 38491266»PubMed
  97. Chen W, Liu X. Diagnostic Value of Revised Diagnostic Criteria for Thromboangiitis Obliterans (Buerger's Disease): A Cross-sectional Study. Angiology 2025;():33197251320145 «PMID: 39968908»PubMed
  98. Galanaud JP, Genty C, Sevestre MA, ym. Predictive factors for concurrent deep-vein thrombosis and symptomatic venous thromboembolic recurrence in case of superficial venous thrombosis. The OPTIMEV study. Thromb Haemost 2011;105(1):31-9 «PMID: 20886192»PubMed
  99. Décousus H, Bertoletti L, Frappé P. Spontaneous acute superficial vein thrombosis of the legs: do we really need to treat? J Thromb Haemost 2015;13 Suppl 1():S230-7 «PMID: 26149029»PubMed
  100. Decousus H, Prandoni P, Mismetti P, ym. Fondaparinux for the treatment of superficial-vein thrombosis in the legs. N Engl J Med 2010;363(13):1222-32 «PMID: 20860504»PubMed
  101. Leizorovicz A, Becker F, Buchmüller A, ym. Clinical relevance of symptomatic superficial-vein thrombosis extension: lessons from the CALISTO study. Blood 2013;122(10):1724-9 «PMID: 23821661»PubMed
  102. Cannegieter SC, Horváth-Puhó E, Schmidt M, ym. Risk of venous and arterial thrombotic events in patients diagnosed with superficial vein thrombosis: a nationwide cohort study. Blood 2015;125(2):229-35 «PMID: 25398934»PubMed
  103. Poredoš P, Spirkoska A, Ježovnik MK. In patients with superficial vein thrombosis the inflammatory response is increased and related to the recanalization rate. Arch Med Sci 2019;15(2):393-401 «PMID: 30899292»PubMed
  104. Miteva M, Romanelli P, Kirsner RS. Lipodermatosclerosis. Dermatol Ther 2010;23(4):375-88 «PMID: 20666825»PubMed
  105. Viljamaa J. Laskimovajaatoimintaan liittyvä CEAP-luokitus (Lisätietoaineisto). Käypä hoito -suosituksessa Krooninen alaraajahaava. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Ihotautilääkäriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2021 (viitattu 05.04.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  106. Pérez-Garza DM, Chavez-Alvarez S, Ocampo-Candiani J, ym. Erythema Nodosum: A Practical Approach and Diagnostic Algorithm. Am J Clin Dermatol 2021;22(3):367-378 «PMID: 33683567»PubMed
  107. Nazarko L. Red legs: how to differentiate between cellulitis, venous eczema and lipodermatosclerosis. Br J Community Nurs 2022;27(10):486-494 «PMID: 36194405»PubMed
  108. Siragusa S, Terulla V, Pirrelli S, ym. A rapid D-dimer assay in patients presenting at the emergency room with suspected acute venous thrombosis: accuracy and relation to clinical variables. Haematologica 2001;86(8):856-61 «PMID: 11522543»PubMed
  109. Gillet JL, Ffrench P, Hanss M, ym. [Predictive value of D-dimer assay in superficial thrombophlebitis of the lower limbs]. J Mal Vasc 2007;32(2):90-5 «PMID: 17379463»PubMed
  110. Soyode E, Pritchard W, Hayman M, ym. Validation of the age-adjusted D-dimer in an ambulatory deep vein thrombosis diagnostic service: beware of superficial thrombophlebitis. Br J Haematol 2020;191(3):e94-e96 «PMID: 33174708»PubMed
  111. van Royen FS, van Smeden M, Moons KGM, ym. Management of superficial venous thrombosis based on individual risk profiles: protocol for the development and validation of three prognostic prediction models in large primary care cohorts. Diagn Progn Res 2021;5(1):15 «PMID: 34404480»PubMed
  112. van Royen FS, van Smeden M, van Doorn S, ym. Predictive factors of clot propagation in patients with superficial venous thrombosis towards deep venous thrombosis and pulmonary embolism: a systematic review and meta-analysis. BMJ Open 2024;14(4):e074818 «PMID: 38626964»PubMed
  113. Wells PS, Hirsh J, Anderson DR, ym. Accuracy of clinical assessment of deep-vein thrombosis. Lancet 1995;345(8961):1326-30 «PMID: 7752753»PubMed
  114. Baggen VJ, Chung K, Koole K, ym. Association of varicosities and concomitant deep venous thrombosis in patients with superficial venous thrombosis, a systematic review. Eur J Gen Pract 2015;21(1):70-6 «PMID: 24909345»PubMed
  115. Kearon C, Wit K de, Parpia S, Schulman S, Spencer FA, Sharma S, et al. Diagnosis of deep vein thrombosis with D-dimer adjusted to clinical probability: prospective diagnostic management study. BMJ 2022;376: e067378
  116. Di Nisio M, Wichers IM, Middeldorp S. Treatment for superficial thrombophlebitis of the leg. Cochrane Database Syst Rev 2018;2(2):CD004982 «PMID: 29478266»PubMed
  117. Twine CP, Kakkos SK, Aboyans V, ym. Editor's Choice - European Society for Vascular Surgery (ESVS) 2023 Clinical Practice Guidelines on Antithrombotic Therapy for Vascular Diseases. Eur J Vasc Endovasc Surg 2023;65(5):627-689 «PMID: 37019274»PubMed
  118. Stevens SM, Woller SC, Kreuziger LB, ym. Antithrombotic Therapy for VTE Disease: Second Update of the CHEST Guideline and Expert Panel Report. Chest 2021;160(6):e545-e608 «PMID: 34352278»PubMed
  119. Syvä laskimotukos ja keuhkoembolia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu 27.4.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  120. Nunez-Pellot C, Akers A, Običan S, ym. Lactation safety of cardiovascular medications. Am Heart J Plus 2025;55():100552 «PMID: 40496474»PubMed
  121. Di Nisio M, Wichers I, Middeldorp S. Treatment of Lower Extremity Superficial Thrombophlebitis. JAMA 2018;320(22):2367-2368 «PMID: 30383173»PubMed
  122. Bontinis A, Pouliopoulou I, Bontinis V, ym. Anticoagulants for the treatment of isolated lower limb superficial vein thrombosis a Bayesian network meta-analysis of randomized controlled trials. Thromb Res 2024;241():109101 «PMID: 39047307»PubMed
  123. Lobastov K, Dubar E, Schastlivtsev I, ym. A systematic review and meta-analysis for the association between duration of anticoagulation therapy and the risk of venous thromboembolism in patients with lower limb superficial venous thrombosis. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2024;12(2):101726 «PMID: 38008180»PubMed
  124. Vecchio C, Frisinghelli A. Topically applied heparins for the treatment of vascular disorders : a comprehensive review. Clin Drug Investig 2008;28(10):603-14 «PMID: 18783299»PubMed
  125. Boehler K, Kittler H, Stolkovich S, ym. Therapeutic effect of compression stockings versus no compression on isolated superficial vein thrombosis of the legs: a randomized clinical trial. Eur J Vasc Endovasc Surg 2014;48(4):465-71 «PMID: 25116277»PubMed
  126. Sevestre MA, Talbot M, Bertoletti L, ym. Unresolved questions on venous thromboembolic disease. Therapeutic management of superficial vein thrombosis (SVT). Consensus statement of the French Society for Vascular Medicine (SFMV). J Med Vasc 2024;49(3-4):162-169 «PMID: 39278695»PubMed
  127. Kakkos SK, Gohel M, Baekgaard N, ym. Editor's Choice - European Society for Vascular Surgery (ESVS) 2021 Clinical Practice Guidelines on the Management of Venous Thrombosis. Eur J Vasc Endovasc Surg 2021;61(1):9-82 «PMID: 33334670»PubMed
  128. Laine M. Syvien laskimoiden krooniset ongelmat - mitä tapahtuu akuutin laskimotukoksen jälkeen? Duodecim 2024;140(17):1403-10
  129. Sloves J, Almeida JI. Venous duplex ultrasound protocol for iliocaval disease. J Vasc Surg Venous Lymphat Disord 2018;6(6):748-757 «PMID: 30336903»PubMed
  130. Ahuja RS, Garg T, Sudheendra D. Management of Patients when Superficial Venous Disease Arises from Pelvic Escape Points. Semin Intervent Radiol 2021;38(2):226-232 «PMID: 34108810»PubMed
Artikelns ID: gvr00084 (005.030)
© 2026 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Kompressiohoito pintalaskimotoimenpiteiden jälkihoitona

Kompressiohoito ei liene välttämätöntä vena saphena magnan ja parvan vaahtoskleroterapian jälkihoitona, eikä lyhyt, 4 tunnin mittainen hoito kompressiosukalla johtane pelkän magnarungon termoablaation jälkeen huonompaan toipumiseen kuin 72 tuntia kestävä hoito.

A

Kustannusvaikuttavuus vajaatoimintaisten päärunkojen hoidossa

Lämpökatetrihoito on kustannusvaikuttavin oireisen C2–C6-tason päärunkovajaatoiminnan hoitomuoto.

A

Laserablaation, radiotaajuusablaation ja ultraääniohjatun vaahtoskleroterapian pitkäaikaistulokset pintalaskimorunkovajaatoiminnan hoidossa

Termoablaation pitkäaikaistulokset ovat selvästi paremmat kuin ultraääniohjatun vaahtoskleroterapian 5 vuoden seurannassa.

A

Pintalaskimohoitojen päärunkojen liima-ablaation tulokset

Pinnallisen päärungon hoito liima-ablaatiolla tukkii kohdelaskimon yhtä tehokkaasti kuin lämpökatetrihoito.

A

Suonikohjujen hoito päärunkovajaatoiminnan yhteydessä

Suurin osa potilaista ei tarvitse suonikohjujen hoitoa päärunkovajaatoiminnan hoidon yhteydessä.

B

Kompressiohoito ja valtimonkovettumistauti (ASO)

Potilaat, joiden nilkkapaine on yli 60 mmHg sietävät ilmeisesti hyvin puristusluokan II kompressiohoitoa.

B

Laskimoiden toimintaa parantavat suun kautta otettavat valmisteet

Laskimoiden toimintaa parantavat suun kautta otettavat valmisteet ilmeisesti jonkin verran lievittävät laskimovajaatoiminnan oireita lumelääkkeeseen verrattuna.

B

Lonkkalaskimon stenttaus oireisen laskimoahtauman hoitona

Oireisen lonkkalaskimoahtauman stenttaus on turvallista ja parantaa valikoitujen potilaiden elämänlaatua.

B

Ylipaino ja laskimovajaatoiminnan hoito

Merkittävä ylipaino ilmeisesti huonontaa pintalaskimoiden kajoavan hoidon tuloksia.

C

Kompressiohoito laskimovajaatoiminnan oireenmukaisena hoitona

Kompressiohoito ei vaikuta laskimovajaatoiminnan luonnolliseen kulkuun, mutta se saattaa vähentää turvotusta ja laskimovajaatoimintaan liittyviä oireita.

C

Lantion laskimoiden vajaatoiminnan kajoava hoito

Vajaatoimintaisten lantion laskimoiden tukkiminen suonensisäisesti saattaa helpottaa lantion kipuoireita ja parantaa elämänlaatua osalla naisista.

C

Pintalaskimotukoksen hoito rivaroksabaanilla

Rivaroksabaani ei liene fondaparinuuksia huonompi pintalaskimotukoksen hoidossa.

C4c, corona phlectatica
Corona phlebectatica ja vuotanut kohju
Jalan pintalaskimoiden anatomia
C1, luuta- ja hämähäkkisuonia
C5, parantunut laskimohaava
C0, ei näkyviä laskimovajaatoiminnan merkkejä
C2, suonikohjuja
C3, laskimovajaatoimintaan littyvää turvotusta
C4, Laskimovajaatoimintaan liittyviä ihomuutoksia
C6, laskimohaava
Kontakta oss