Höftfraktur
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Lonkkamurtuma «Lonkkamurtuma»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Höftfraktur är en allvarlig fallskada då den drabbar äldre personer. Den leder ofta till nedsatt rörelse- och funktionsförmåga och dödligheten hos höftfrakturpatienter är hög. För samhället utgör höftfrakturerna de mest betydelsefulla sjukdomarna som leder till hjälpbehov och långvård. I Finland opereras årligen cirka 6 000 höftfrakturer.
- Risken för höftfraktur kan minskas genom reducerad inverkan av faktorerna som ökar
fallrisken och försämrar benhållfastheten.
- Risken för fall hos äldre personer måste identifieras. Detta gäller särskilt viktigt för äldre personer som har fallit tidigare. Deras situation ska bedömas ingående och faktorerna som ökar fallrisken bör åtgärdas.
- Effektiv behandling av höftfrakturpatientens smärta skapar en god grund för mobilisering och bidrar till att förebygga komplikationer. Smärtbehandlingen omfattar farmakologisk smärtlindring och nervblockader.
- En höftfrakturoperation kan utföras under narkos eller spinalbedövning.
- Operationen utförs utan dröjsmål enligt en metod som tillåter patienten att stöda på den opererade extremiteten med full vikt efter operationen.
- Patientens mobiliseras genast efter operationen. Den postoperativa fysiska träningen ska också innehålla progressiv muskelstyrketräning.
- Prognosen för höftfrakturpatienter kan förbättras och vårdkostnaderna minskas då vården och rehabiliteringen av höftfrakturpatienter koncentreras till enheter insatta i geriatriska sjukdomar. Även höftfrakturpatienter med minnessjukdom har nytta av multiprofessionell geriatrisk rehabilitering.
- Efter en höftfraktur måste nya benbrott förebyggas aktivt. Det viktigaste är att utreda orsakerna till den första höftfrakturen och att åtgärda omständigheterna som ökar fallrisken. Dessutom ska patienten ha ett tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin, och läkemedelsbehandling av osteoporos bör övervägas.
- Arbetet för höftfrakturpatienternas väl är multiprofessionellt och förutsätter därför smidigt samarbete och informationsutbyte mellan olika yrkesutbildade personer. Rehabiliteringen planeras utifrån patientens förutsättningar och målsättningen för rehabiliteringen. Patientens anhöriga tas aktivt med i rehabiliteringen.
Avgränsning av ämnet
- Rekommendationen gäller frakturer på övre delen av lårbenet hos vuxna till följd av att de fallit omkull eller fallit från låg höjd.
Mål
- Syftet med rekommendationen är att främja preventionen och behandlingen av höftfrakturer på ett omfattande och övergripande sätt samt att främja återhämtningen av patienternas dagliga funktioner.
Målgrupp
- Rekommendationen är avsedd för alla yrkesutbildade personer och beslutsfattare som deltar i vården av höftfrakturpatienter inom social- och hälsovården.
Epidemiologi
- Enligt uppgifterna i det riksomfattande vårdanmälningsregistret behandlades sammanlagt
6 038 höftfrakturer operativt i Finland år 2015.
- En betydande del (cirka 20 procent) av frakturerna sker för personer som lever inom effektiverat serviceboende eller långvarig institutionsvård «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1.
- Antalet första höftfrakturer hos hemmaboende var 4 370 «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1. Cirka 60 procent av frakturerna gällde lårbenshalsen, cirka 30 procent var pertrokantära frakturer och cirka 10 procent subtrokantära. Patienternas genomsnittsålder var 79 år (median 82) och 66 procent var kvinnor.
- Incidensen av frakturer har minskat under 2000-talet «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1.
- Den åldersvisa incidensen av höftfrakturer i Finland 2015 beskrivs i tabell «Åldersgruppsvisa incidensen av första höftfrakturen per 100 000 personer, andelen utskrivna från sjukhus inom 90 dygn (%) och dödligheten under ett års uppföljning (%) i Finland år 2014. Siffrorna gäller hemmaboende män och kvinnor....»1.
- Enligt en omfattande svensk undersökning «Karampampa K, Ahlbom A, Michaëlsson K ym. Declinin...»2 minskade incidensen av höftfrakturer mellan åren 1995 och 2010 i alla åldersgrupper med i genomsnitt 1 procent per år. Den livslånga risken förändrades dock inte: den var 9–11 procent för män och 18–20 procent för kvinnor. Den första höftfrakturen uppstod år 2010 hos män i genomsnitt 2,5 år och hos kvinnor 2,3 år senare än år 1995.
- I det befolkningsbaserade materialet för personer som fyllt 60 år var den kumulativa incidensen av den andra höftfrakturen i mellersta Finland 5 procent under ett år och 8 procent under två år «Lönnroos E, Kautiainen H, Karppi P ym. Incidence o...»3.
Under 60 år | 60–64 år | 65–69 år | 70–74 år | 75–79 år | 80–84 år | 85–89 år | 90–94 år | Över 94 år | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Män | |||||||||
Incidens | 28 | 64 | 100 | 144 | 284 | 458 | 872 | 1373 | 1535 |
Hemma 90 dygn efter frakturen (%) | 94 | 87 | 77 | 73 | 72 | 60 | 54 | 51 | 55 |
Ettårsmortalitet (%) | 6,4 | 9,6 | 18,3 | 19,8 | 26,2 | 29,1 | 36,4 | 42,1 | 36,4 |
Kvinnor | |||||||||
Incidens | 24 | 55 | 90 | 148 | 364 | 723 | 1130 | 1616 | 1235 |
Hemma 90 dygn efter frakturen (%) | 90 | 89 | 92 | 88 | 83 | 73 | 67 | 56 | 58 |
Ettårsmortalitet (%) | 10,0 | 7,3 | 6,5 | 10,4 | 10,2 | 16,8 | 19,9 | 31,8 | 33,7 |
Betydelsen av höftfrakturer
- En höftfraktur leder till nedsatt rörelse- och funktionsförmåga och ökat hjälpbehov «Dyer SM, Crotty M, Fairhall N ym. A critical revie...»4. Endast cirka hälften av dem som före frakturen bott självständigt hemma och rört
sig självständigt utanför hemmet bibehåller denna funktionsförmåga efter frakturen «Dyer SM, Crotty M, Fairhall N ym. A critical revie...»4, «Vochteloo AJ, Borger van der Burg BL, Tuinebreijer...»5, «Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre...»6.
- Enligt befolkningsbaserat material hade cirka 40 procent av höftfrakturpatienterna i södra Österbotten sämre funktionsförmåga ett år efter frakturen än före frakturen «Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre...»6.
- Höftfrakturerna försämrar de drabbades livskvalitet «Dyer SM, Crotty M, Fairhall N ym. A critical revie...»4, «Peeters CM, Visser E, Van de Ree CL ym. Quality of...»7.
- Efter minnessjukdomar, cirkulationsstörningar i hjärnan och andra neurologiska sjukdomar
är höftfraktur en av de viktigaste sjukdomarna som ökar risken för behov av långtidsvård «Nihtilä EK, Martikainen PT, Koskinen SV ym. Chroni...»8.
- Drygt 5 procent av dem som tidigare bott hemma och nästan 20 procent av dem som fått hemvård är långvårdsklienter ett år efter höftfrakturen «Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre...»6.
- Av de patienter som tidigare bott hemma var 75 procent vid liv och hade återvänt hem
inom 90 dygn efter sin första höftfraktur «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1 (tabell «Åldersgruppsvisa incidensen av första höftfrakturen per 100 000 personer, andelen
utskrivna från sjukhus inom 90 dygn (%) och dödligheten under ett års uppföljning
(%) i Finland år 2014. Siffrorna gäller hemmaboende män och kvinnor....»1). Detta gäller år 2015.
- Hemskrivning är osannolik om behovet av sjukhusvård efter frakturen pågår längre än 90 dagar «Sund R, Juntunen M, Lüthje P ym. Monitoring the pe...»9.
- Trots att vårdtiderna för höftfrakturer har förkortats under 2000-talet, fortsätter
vården och rehabiliteringen på sjukhus eller rehabiliteringsenheter länge. Det typiska
är att patienten hemskrivs inom 2–4 veckor efter frakturen.
- År 2015 räckte den första vårdhelheten i genomsnitt i 33 dygn, varav den perioperativa tiden utgjorde 5 dygn «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1.
- En höftfraktur ökar konsumtionen av sjukhusvård ännu 1–2 år efter frakturen «Lönnroos E, Kautiainen H, Sund R ym. Utilization o...»10. De viktigaste orsakerna till sjukhusvård är olycksfall, hjärt- och kärlsjukdomar samt neurologiska och psykiatriska sjukdomar.
- Mortaliteten hos höftfrakturpatienterna är högre än bland referensbefolkningen, särskilt
under första året efter frakturen «Haentjens P, Magaziner J, Colón-Emeric CS ym. Meta...»11, «von Friesendorff M, McGuigan FE, Wizert A ym. Hip ...»12, «Katsoulis M, Benetou V, Karapetyan T ym. Excess mo...»13, «Panula J, Pihlajamäki H, Mattila VM ym. Mortality ...»14, men mortalitetsskillnaden är dubbel ännu flera år efter frakturen «Haentjens P, Magaziner J, Colón-Emeric CS ym. Meta...»11, «Panula J, Pihlajamäki H, Mattila VM ym. Mortality ...»14, «Piirtola M, Vahlberg T, Löppönen M ym. Fractures a...»15.
- Enligt en svensk studie orsakade höftfrakturer för kvinnor under 75 år en förlust på 6,4 levnadsår, för kvinnor i åldern 75–84 år en förlust på 3,2 levnadsår och för kvinnor i åldern 85 år och äldre en förlust på 1,9 levnadsår. För män var motsvarande siffror 8,5 år, 2,7 år och 2,4 år «von Friesendorff M, McGuigan FE, Wizert A ym. Hip ...»12.
- Av de finländare som var över 50 år, som bodde hemma och som ådrog sig sin första höftfraktur avled 6,8 procent inom 1 månad och 14,5 procent inom 6 månader efter frakturen «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1. Detta gällde år 2015. Åren 2011–2013 var ettårsmortaliteten 18 procent (tabell «Åldersgruppsvisa incidensen av första höftfrakturen per 100 000 personer, andelen utskrivna från sjukhus inom 90 dygn (%) och dödligheten under ett års uppföljning (%) i Finland år 2014. Siffrorna gäller hemmaboende män och kvinnor....»1).
- De totala kostnaderna för en höftfraktur under det första året efter frakturen belöpte
sig år 2013 i genomsnitt till 30 900 euro per patient «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1.
- De direkta vårdkostnadernas andel är cirka en fjärdedel och hela den första vårdhelhetens andel är cirka 60 procent av de totala kostnaderna.
- De totala kostnaderna är betydligt högre om en patient som tidigare bott hemma varaktigt övergår till långvård efter frakturen «Nurmi I, Lüthje P, Narinen A ym. [Treatment outcom...»16, «Nurmi I, Narinen A, Lüthje P ym. Cost analysis of ...»17.
Riskfaktorer
- Risken för höftfraktur bestäms av riskfaktorerna för osteoporos och fall. De viktigaste riskfaktorerna för höftfraktur presenteras i tabell «Viktigaste riskfaktorer för höftfraktur...»2. Risken för höftfraktur ökar med antalet riskfaktore «Taylor BC, Schreiner PJ, Stone KL ym. Long-term pr...»18.
- Över 90 procent av höftfrakturerna är en följd av fall. Största delen av fallen som leder till höftfraktur sker inomhus «Ranhoff AH, Holvik K, Martinsen MI ym. Older hip f...»19, «Leavy B, Åberg AC, Melhus H ym. When and where do ...»20.
- Hög ålder, tidigare frakturer och låg fysisk aktivitet är prognostiska faktorer för
höftfraktur – dessa omständigheter ökar sannolikheten både för fall och för
osteoporos.
- Incidensen av höftfraktur ökar mer än 10-faldigt mellan 60 och 80 års ålder «Lönnroos E, Kautiainen H, Karppi P ym. Increased i...»21 (tabell «Åldersgruppsvisa incidensen av första höftfrakturen per 100 000 personer, andelen utskrivna från sjukhus inom 90 dygn (%) och dödligheten under ett års uppföljning (%) i Finland år 2014. Siffrorna gäller hemmaboende män och kvinnor....»1). I de äldsta åldersgrupperna ökar incidensen exponentiellt.
- Trots att det är entydigt klart att risken för höftfraktur ökar med åldern och med reducerad bentäthet (tabell «Uppskattad sannolikhet för höftfraktur (%) inom 10 år bland svenska män och kvinnor enligt ålder och T-värdet för bentätheten i lårbenshalsen ....»3), minskar betydelsen av bentätheten som bakomliggande orsak till frakturen med åldern «Johnell O, Kanis JA, Oden A ym. Predictive value o...»22.
- Antalet fall bland klienter i långvarig institutionsvård är mer än dubbelt jämfört med antalet fall bland hemmaboende «Brennan nee Saunders J, Johansen A, Butler J ym. P...»23. Risken för fall är störst under de första månaderna efter flyttet till långvårdvård «Rapp K, Becker C, Lamb SE ym. Hip fractures in ins...»24.
T-värde | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Ålder (år) | Män | Kvinnor | ||||
-1 | -2 | < -3 | -1 | -2 | < -3 | |
50 | 0,7 | 2,6 | 9,1 | 0,3 | 0,9 | 3,1 |
60 | 1,0 | 2,5 | 6,6 | 0,8 | 2,3 | 6,7 |
70 | 2,7 | 5,4 | 10,5 | 2,1 | 5,2 | 12,8 |
80 | 6,4 | 10,0 | 15,3 | 4,6 | 9,7 | 19,8 |
Analys av riskfaktorerna för fraktur
- Olika riskkalkylatorer har utvecklats för bedömning av risken för höftfraktur. De
baserar sig på bedömning av sannolikheten för osteoporos och osteoporotisk fraktur
utgående från kända riskfaktorer.
- MOI-indexet (Mikkelin Osteoporoosi-indeksi) har utvecklats för att identifiera osteoporos bland den finländska befolkningen «Waris VW, H.; Saarakkala, S.; Waris, P. Mikkelin o...»62, «Waris VJ, Sirola JP, Kiviniemi VV ym. Mikkeli Oste...»63.
- FRAX-kalkylatorn (Fracture Risk Assessment Tool) beräknar på basis av riskfaktorer tioårssannolikheten (%) separat för höftfrakturer och sammanlagt för de viktigaste osteoporotiska frakturerna (höft, handled, överarm, klinisk kotfraktur) «Kanis JA, Johnell O, Oden A ym. FRAX and the asses...»64, «Kanis JA, Oden A, Johansson H ym. FRAX and its app...»65. Den finska versionen av kalkylatorn finns på nätet (internetlänk: FRAX-kalkylatorn «http://www.shef.ac.uk/FRAX/tool.jsp?country=22»1). Enligt en undersökning är antalet FRAX-poäng i det finländska materialet associerade med risken för frakturer, men kalkylatorns bedömning av det absoluta antalet frakturer verkar vara överdimensionerad «Sund R, Honkanen R, Johansson H ym. Evaluation of ...»66.
- Det finns dock inga forskningsdata om vilka förebyggande åtgärder vore befogade och kostnadseffektiva vid olika tröskelvärden för frakturrisken.
Hur förebygga första höftfrakturen
- Grunden för prevention av höftfrakturer är identifiering och god behandling av bakomliggande
sjukdomar, mångsidig kost, fysisk aktivitet, förebyggande av fallolyckor samt förebyggande
och behandling av osteoporos.
- Särskild uppmärksamhet ska fästas vid personer som tidigare haft frakturer. Bland de tidigare frakturerna ska också kotfrakturer beaktas. De kan uppkomma med mycket lindriga symtom eller diagnostiseras slumpmässigt (God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska)).
- För att förebygga höftfrakturer behövs mångsidiga åtgärder på populationsnivå. Dessa åtgärder ska rikta sig mot den äldre befolkningen och personer som löper särskild risk för fraktur (tabell «Faktorer som ska beaktas vid förebyggande av höftfraktur...»4).
Bedömning av fallrisk
- Risken för fall och frakturer hos äldre personer ska bedömas regelbundet «Ambrose AF, Paul G, Hausdorff JM. Risk factors for...»81.
- Flera olika tester har utvecklats för att bedöma fallrisken, men inget av dem har
visat sig vara klart överlägset «Billington J, Fahey T, Galvin R. Diagnostic accura...»82, «Aranda-Gallardo M, Morales-Asencio JM, Canca-Sanch...»83, «Tiedemann A, Sherrington C, Orr T ym. Identifying ...»84, «Barry E, Galvin R, Keogh C ym. Is the Timed Up and...»85, «Cattelani L, Palumbo P, Palmerini L ym. FRAT-up, a...»86, «Matarese M, Ivziku D, Bartolozzi F ym. Systematic ...»87.
- Personer som bor hemma tillfrågas 1) om de fallit flera gånger under det senaste året, 2) om de sökt vård på grund av fall och 3) om de upplever att de har gång- eller balanssvårigheter. Om svaret på någon punkt är "ja" är en omfattande bedömning av fallrisken indicerad «Panel on Prevention of Falls in Older Persons, Ame...»75, «Ambrose AF, Paul G, Hausdorff JM. Risk factors for...»81.
- Av dem som uppsökt akutvård på grund av fall utreds 1) om de under det föregående året fallit två gånger eller mera och 2) om de använder sex läkemedel eller flera. Om svaret på båda frågorna är "ja" är en omfattande bedömning av fallrisken indicerad «Tiedemann A, Sherrington C, Orr T ym. Identifying ...»84.
- På vårdhem och sjukhus kan man få hjälp av STRATIFY-mätaren för riskbedömning «Aranda-Gallardo M, Morales-Asencio JM, Canca-Sanch...»83, «Oliver D, Britton M, Seed P ym. Development and ev...»88. Se tilläggsmaterial «Stratify-kysely (kaatumisriskin arviointi)»1.
- Andra test och mätare av funktionsförmågan som är lämpliga för det finländska hälso- och sjukvårdssystemet har presenterats bland annat i IKINÄ-handboken «Pajala S. Iäkkäiden kaatumisten ehkäisy 2012; Avai...»89, «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201205085108»2, i rekommendationen för fysioterapi vid fallolyckor och fallskador «Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ...»90, «https://www.suomenfysioterapeutit.fi/index.php/fysioterapiasuositukset/kaatumisten-ja-kaatumisvammojen-ehkaisy»3 och i databasen Toimia (internet-länk: Toimia-databasen «http://www.thl.fi/toimia/tietokanta/»4).
- För äldre personer med risk för fall utförs en omfattande bedömning av fallrisken. Bedömningens innehåll presenteras i tabell «Undersökning av äldre personer som riskerar höftfraktur...»5, «Panel on Prevention of Falls in Older Persons, Ame...»75, «Pajala S. Iäkkäiden kaatumisten ehkäisy 2012; Avai...»89. Riskfaktorer som observerats i samband med bedömningen åtgärdas.
Beaktande av kroniska sjukdomar och levnadsvanor |
|
Utvärdering av läkemedelsbehandlingen |
|
Synförmåga |
|
Blodtryck |
|
Cirkulationsorganen |
|
Neurologisk undersökning |
|
Balanskontroll, gång och muskelstyrka |
|
Muskuloskeletala systemet |
|
Riskfaktorer i hemmet och miljön |
|
Bedömning av behovet av osteoporosmedicinering |
|
Förebyggande av fall
- Fallolyckor kan förebyggas effektivt hos alla äldre personer, men de förebyggande
åtgärderna ska riktas enligt individens funktionsförmåga och helhetssituatio «Panel on Prevention of Falls in Older Persons, Ame...»75, «Cameron ID, Gillespie LD, Robertson MC ym. Interve...»91, «Gillespie LD, Robertson MC, Gillespie WJ ym. Inter...»92, «Karlsson MK, Magnusson H, von Schewelov T ym. Prev...»93, «Swift CG, Iliffe S. Assessment and prevention of f...»94.
- Regelbunden fysisk medeltung eller tyngre träning associeras med en reducerad höftfrakturrisk
hos personer över 50 år «Säännöllinen, vähintään kohtalainen fyysinen harjoittelu on yhteydessä pienempään lonkkamurtumariskiin yli 50-vuotiailla.»A.
- Med regelbunden medeltung eller tyngre fysisk träning avses rask gång, cykling, trädgårdsarbete eller motsvarande fysisk träning (där belastningen är minst 3 MET) minst 3–4 timmar i veckan. Ju mer motion, desto större är dess preventiva effekt mot höftfrakturer «Feskanich D, Willett W, Colditz G. Walking and lei...»95, «Michaëlsson K, Olofsson H, Jensevik K ym. Leisure ...»96.
- Hos äldre personer som löper särskilt stor risk för fall har fallolyckorna reducerats
genom sektorsövergripande interventioner som planerats och genomförts individuellt
(tabell «Fallförebyggande åtgärder...»6), «Karinkanta S, Piirtola M, Sievänen H ym. Physical ...»69, «Panel on Prevention of Falls in Older Persons, Ame...»75, «Cameron ID, Gillespie LD, Robertson MC ym. Interve...»91, «Gillespie LD, Robertson MC, Gillespie WJ ym. Inter...»92, «Palvanen M, Kannus P, Piirtola M ym. Effectiveness...»97, «Stubbs B, Denkinger MD, Brefka S ym. What works to...»98.
- Multiprofessionella interventioner minskar fallolyckor också hos personer med minnessjukdom «Cameron ID, Gillespie LD, Robertson MC ym. Interve...»91, «Rapp K, Lamb SE, Büchele G ym. Prevention of falls...»99, «Neyens JC, Dijcks BP, Twisk J ym. A multifactorial...»100.
- Ett individuellt gång- och balansövningsprogram för äldre personer som bor i servicebostäder kan minska fallolyckor och höftfrakturer «Palveluasunnoissa asuvien vanhuksien yksilöllinen kävely- ja tasapainoharjoitusohjelma saattaa vähentää kaatumisia ja lonkkamurtumia.»C.
- Enbart rådgivning eller oriktade hälsoundersökningar minskar inte fallolyckor bland personer som bor hemma «Gillespie LD, Robertson MC, Gillespie WJ ym. Inter...»92, men med den utbildning som sjukhuspersonalen fått för att förebygga fall har fallolyckorna bland patienter i institutionsvård minskat «Cameron ID, Gillespie LD, Robertson MC ym. Interve...»91.
- Fysisk träning förebygger fallolyckor effektivt hos äldre personer också då de vårdas på sjukhus «Cameron ID, Gillespie LD, Robertson MC ym. Interve...»91.
- Begränsad rörelsefrihet minskar uppenbarligen inte förekomsten av fallolyckor bland
patienter på vårdinstitutioner «Liikkumisen rajoittaminen ei näytä vähentävän kaatumistapaturmia laitoshoidossa.»B. Se också Avstå klokt-rekommendationen «Liikkumisen rajoitteet kaatumisten ehkäisyssä laitoshoidossa»2: Begränsa inte rörligheten för patienter i institutionsvård för att undvika höftfraktur.
- Det finns belägg för att personalutbildning kan minska behovet av rörelsebegränsningar utan att förekomsten av fallolyckor eller användningen av lugnande läkemedel skulle öka «Evans LK, Strumpf NE, Allen-Taylor SL ym. A clinic...»101.
- Regelbunden fysisk medeltung eller tyngre träning associeras med en reducerad höftfrakturrisk
hos personer över 50 år «Säännöllinen, vähintään kohtalainen fyysinen harjoittelu on yhteydessä pienempään lonkkamurtumariskiin yli 50-vuotiailla.»A.
- Förebyggande av fallolyckor har behandlats ingående i rekommendationen gällande fysioterapi för förebyggande av fallskador som utgetts av Finlands Fysioterapeuter «Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ...»90, «https://www.suomenfysioterapeutit.fi/index.php/fysioterapiasuositukset/kaatumisten-ja-kaatumisvammojen-ehkaisy»3.
Prevention och behandling av osteoporos
- Prevention och behandling av osteoporos behandlas i God medicinsk praxis-rekommendationen
Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska).
- Hörnstenarna i preventionen och behandlingen av osteoporos är tillräckligt intag av kalcium (1 000–1 500 mg/dygn) och D-vitamin (800 IU (20 µg)/dygn) (God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska) «Sawka AM, Ismaila N, Cranney A ym. A scoping revie...»70; Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska)), regelbunden motion (God medicinsk praxis-rekommendationen Liikunta «Liikunta (ylläpito lopetettu)»4 (på finska); Motion «Motion»5 (på svenska)) och undvikande av rökning.
- Forskningsresultaten talar för att nyttan av läkemedelsbehandling är mindre då det
gäller förebyggande av höftfrakturer än kotfrakturer. Placebokontrollerade läkemedelsprövningar
visar att alendronat «Black DM, Cummings SR, Karpf DB ym. Randomised tri...»106, «Cummings SR, Black DM, Thompson DE ym. Effect of a...»107, «Wells GA, Cranney A, Peterson J ym. Alendronate fo...»108denosumab «Cummings SR, San Martin J, McClung MR ym. Denosuma...»109, östrogener «Rossouw JE, Anderson GL, Prentice RL ym. Risks and...»110, risedronat «Wells G, Cranney A, Peterson J ym. Risedronate for...»111, strontiumranelat (i undergruppsanalyser) «Reginster JY, Seeman E, De Vernejoul MC ym. Stront...»112och zoledronsyra «Black DM, Delmas PD, Eastell R ym. Once-yearly zol...»113 förebygger höftfrakturer.
- Valet av läkemedel mot osteoporos, också med tanke på kontraindikationer och biverkningar, behandlas i God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska).
- Om farmakoterapi överhuvudtaget ska vara effektiv visar gängse forskningsrön att farmakologisk prevention av höftfraktur ska riktas till äldre kvinnor med låg bentäthet och frakturer i anamnesen «Wells GA, Cranney A, Peterson J ym. Alendronate fo...»108, «Wells G, Cranney A, Peterson J ym. Risedronate for...»111. Man har inte kunnat påvisa att osteoporosläkemedel skulle minska höftfrakturer hos män.
- Hos patienter med särskilt hög risk (bl.a. strokepatienter, patienter med Parkinsons sjukdom eller ALS, personer på långvarig kortisonbehandling) verkar skelettläkemedel förebygga höftfrakturer «Iwamoto J, Takeda T, Matsumoto H. Efficacy of oral...»114, «Zhang W, Zhu C, Sun M ym. Efficacy of bisphosphona...»115, «Amiche MA, Albaum JM, Tadrous M ym. Efficacy of os...»116, «Allen CS, Yeung JH, Vandermeer B ym. Bisphosphonat...»117.
Höftskydd
- Höftskydd kan minska förekomsten av höftfrakturer hos personer som bor i långvarig institutionsvård eller i servicebostad och som har särskilt hög fallrisk «Lonkkasuojaimet saattavat vähentää lonkkamurtumia pitkäaikaisessa laitoshoidossa tai palveluasunnoissa asuvilla, erityisen korkean kaatumisriskin omaavilla iäkkäillä henkilöillä.»C.
- Användning av höftskydd bör övervägas för äldre personer som flyttar till långvård, eftersom risken för höftfraktur då är särskilt stor «Rapp K, Becker C, Lamb SE ym. Hip fractures in ins...»24.
- Höftskydd kan också vara till nytta för äldre personer som bor hemma och vars fall- och höftfrakturrisk är särskilt stor «Karinkanta S, Piirtola M, Sievänen H ym. Physical ...»69, «Santesso N, Carrasco-Labra A, Brignardello-Peterse...»118, «Lonkkasuojaimet saattavat vähentää lonkkamurtumia pitkäaikaisessa laitoshoidossa tai palveluasunnoissa asuvilla, erityisen korkean kaatumisriskin omaavilla iäkkäillä henkilöillä.»C. För andra målgrupper är evidensen motstridig «Santesso N, Carrasco-Labra A, Brignardello-Peterse...»118.
- Användningen av höftskydd ska följas upp, då de förhindrar frakturer endast om används kontinuerligt «Karinkanta S, Piirtola M, Sievänen H ym. Physical ...»69, «Santesso N, Carrasco-Labra A, Brignardello-Peterse...»118.
Diagnos och klassificering av höftfraktur
Diagnos
- Diagnosen höftfraktur grundar sig på klinisk undersökning och röntgenfotografering.
- Höftfrakturer är i allmänhet smärtsamma, särskilt vid rörelse av extremiteten med frakturen.
- Om höftfrakturen är dislokerad, är extremiteten utåtroterad och förkortad.
- Vid röntgenfotografering tas en bild av bäckenet i AP-riktning och en bild av höften
i sidoprojektion.
- En AP-bild av bäckenet och användning av ett kalibreringsföremål rekommenderas för planering och genomförande av höftledsoperationen.
- Då det gäller icke-dislokerade frakturer på lårbenshalsen, kan röntgenfyndet till en början vara endast något avvikande eller t.o.m. normalt och frakturlinjen kan skönjas först flera dygn efter olyckan. I kliniskt misstänkta fall ska röntgenundersökningarna därför upprepas inom 1–2 dygn, alternativt kan magnetundersökning eller datortomografi utföras «Deutsch AL, Mink JH, Waxman AD. Occult fractures o...»119, «Quinn SF, McCarthy JL. Prospective evaluation of p...»120, «Evans PD, Wilson C, Lyons K. Comparison of MRI wit...»121, «Pandey R, McNally E, Ali A ym. The role of MRI in ...»122 för att fastställa diagnosen.
Klassificering av frakturer på övre delen av lårbenet
- Indelningen och klassificeringen av frakturer i övre delen av lårbenet visas i bild «Indelning och klassificering av frakturer i övre delen av lårbenet (ICD 10)»1.
- Frakturer på lårbenshalsen indelas i icke-dislokerade och dislokerade frakturer.
- Frakturlinjen eller -linjerna vid pertrokantära frakturer går via utskotten eller
mellan dem, men ovanför den nedre kanten av trochanter minor.
- Den mest betydande av de otaliga klassificeringarna av pertrokantära frakturer är indelningen i grovt i stabila och instabila frakturer.
- I den vanligaste AO/ASIF-klassifikationen motsvaras stabil fraktur av huvudklass A1 (med kvarstående medialt stöd).
- Instabila pertrokantära frakturer motsvaras av huvudklasserna A2 (fraktur där medialt och dorsalt stöd saknas) och A3(transtrokantär fraktur där frakturlinjen sträcker sig till laterala cortex, eller omvänd pertrokantär fraktur) (bild «Trokanteeriset murtumat AO-luokituksen mukaan»2).
- I subtrokantära frakturer går frakturlinjerna nedanför trokanterutskotten från trochanter minor högst 5 cm distalt.
Ordnande av vård och rehabilitering för höftfrakturpatienter
- God vård för höftfrakturpatienter ska vara omfattande och multiprofessionell. Målet
är
- att återställa patientens rörelseförmåga och funktionsförmåga
- att undvika komplikationer
- att undvika ytterligare fall och frakturer.
- Enligt tjänsteutbudsrådet för hälso- och sjukvården (PALKO) hör multiprofessionell, aktiverande och målinriktad rehabilitering efter höftfraktur till det offentligt finansierade tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården i Finland (internetlänk: Tjänsteutbudsrådet «http://palveluvalikoima.fi/lonkkamurtumakuntoutus»11).
- Vården och rehabiliteringen av höftfrakturpatienterna ska koncentreras till kompetenta
multiprofessionella centra med tillräckliga resurser.
- Omfattande, multiprofessionell och centraliserad rehabilitering för hemmaboende höftfrakturpatienter påskyndar och förbättrar patientens återhämtning av funktionsförmågan och hemkomste «Kotona asuvan lonkkamurtumapotilaan laaja-alainen, moniammatillinen ja keskitetty kuntoutus nopeuttaa ja parantaa toimintakyvyn palautumista sekä entiseen kotiin palaamista.»A.
- Patienter med minnessjukdom och höftfraktur har nytta av multiprofessionell geriatrisk rehabilitering «Muistisairaat lonkkamurtumapotilaat hyötyvät leikkauksenjälkeisestä moniammatillisesta geriatrisesta kuntoutuksesta.»A efter operationen.
- Förflyttning utan dröjsmål (1–2 dagar) efter höftoperationen till en centraliserad rehabiliteringsenhet förkortade vårdtiderna, minskade behovet av långvård och sänkte kostnaderna för sjukhus- och institutionsvård enligt en studie som gjorts i Lahtis «Hakala MM, Eskelinen A, Toivonen J, ym. Kuntoutus...»123.
- Enligt en amerikansk hälsoekonomisk analys «Swart E, Vasudeva E, Makhni EC ym. Dedicated Perio...»124 var omfattande och multiprofessionell vård, som koncentrerats till större vårdcentra, kostnadseffektiv (jämfört med sedvanlig vård) i enheter där minst 54 höftfrakturpatienter vårdades årligen. Inbesparingar uppstod när enheten behandlade fler än 318 patienter per år (konfidensintervall 238–397 patienter).
- Finländska forskningsresultat antyder att rehabilitering vid rehabiliteringsenheter med flera än 25 höftfrakturpatienter per år är associerad med reducerad dödlighet «Sund R. Modeling the volume-effectiveness relation...»125.
- Ortogeriatrisk behandling (d.v.s. behandling av ortopediska patienter där en geriatriker
är med i vårdteamet från och med den akuta fasen) kan, i huvudsak på basis av observationsstudier,
minska dödligheten och förkorta behandlingstiderna också utanför multiprofessionella
geriatriska rehabiliteringsenheter «Grigoryan KV, Javedan H, Rudolph JL. Orthogeriatri...»126, «Hawley S, Javaid MK, Prieto-Alhambra D ym. Clinica...»127, «Kristensen PK, Thillemann TM, Søballe K ym. Can im...»128, «Vidán M, Serra JA, Moreno C ym. Efficacy of a comp...»129.
- Det är viktigt att hela behandlingskedjan är optimerad med tanke på höftfrakturpatienter.
- Integrerad ortogeriatrisk behandling är effektivare än regelbundna konsultationer «Middleton M, Wan B, da Assuncao R. Improving hip f...»130.
- När man väljer vårdprincip för höftfrakturpatienter måste patientens helhetssituation
beaktas, eftersom olika patientgrupper har olika behov (bild «Behandlingschema för höftfrakturpatient»3, «gvr00074a.pdf»1). Sådana patientgrupper är
- patienter som bott hemma före frakturen
- äldre personer inom långvården.
- Man har inte på ett övertygande sätt kunnat påvisa att patienter som vårdats dygnet
runt före höftfrakturen skulle ha nytta av centraliserad intensiv rehabilitering «Muistisairaat lonkkamurtumapotilaat hyötyvät leikkauksenjälkeisestä moniammatillisesta geriatrisesta kuntoutuksesta.»A. Arbetsgruppen rekommenderar att dessa patienter återvänder till sin tidigare vårdplats
så snart som möjligt. På vårdplatsen mobiliseras patienterna genast och man eftersträvar
att återställa deras tidigare funktionsförmåga med hjälp av vårdarbete som stöder
rehabiliteringen.
- Man måste dock säkerställa att vårdplatsen har tillräcklig kompetens och beredskap för postoperativ vård, för identifiering av komplikationer, för administration av tillräcklig analgesi «Killington M, Walker R, Crotty M. The chaotic jour...»131 och att det finns tillräckliga fysioterapiresurser.
- Oberoende av utgångsläget ska vården av höftfrakturpatienter vara väl planerad och påbörjas utan dröjsmål. God vårdkontinuitet är viktig då patienten flyttas från en vårdplats till en annan och inom vårdenheterna.
- Det förekommer stor variation i ordnandet av vården av höftfrakturpatienter mellan
sjukvårdsdistrikten i Finland, bland annat i fråga om hur länge patienten vårdas vid
den opererande enheten. Undersökningar där man jämför olika vårdkedjor har dock inte
gjorts.
- Tidig överflyttning till enheten för den fortsatta vården verkar vara möjlig om patientens tillstånd är stabilt. Detta förutsätter dock tillräcklig beredskap vid enheten som ansvarar för den fortsatta vården och jour dygnet runt.
- Enligt en undersökning baserad på riksomfattande vårdregister i Sverige var en total vårdtid på mindre än 10 dygn associerad med en ökad risk för dödsfall inom 30 dygn från utskrivningen «Nordström P, Gustafson Y, Michaëlsson K ym. Length...»132.
- Det som är viktigt med tanke på slutresultatet för patienten är hur väl höftfrakturpatienternas
vårdkedja fungerar och hurdana resultaten är och detta ska bedömas regelbundet. Vårdkedjan
utvecklas kontinuerligt på basis av utvärderingarna.
- I Finland jämförs resultaten av vården av höftfrakturer mellan sjukvårdsdistrikten av Institutet för hälsa och välfärd THL inom ramen för projektet PERFECT «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1, (Internetlänk: tjänsten terveytemme.fi: «http://www.terveytemme.fi»12). I projektet står första höftfrakturen hos personer som tidigare bott hemma i fokus för analys.
- PERFECT-databasen rapporterar nya vårdperioder (återinskrivningar), vårdperiodens längd, patientflytten till långvård, dödlighet och vårdkostnader. Administrativa register insamlar inte information som beskriver patientens funktionsförmåga eller livskvalitet.
- Det finns betydande skillnader mellan sjukvårdsdistrikten i fråga om vårdhelhetens
längd, kostnader och resultat (övergång till långvård, dödlighet) «PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https...»1, (Internetlänk: tjänsten terveytemme.fi: «http://www.terveytemme.fi»12).
- andelen personer som väntat över 2 dagar på operation (2015): 1–23 %
- antalet dygn som första vårdhelheten krävt (2015): 21–41 dygn
- andelen som hemskrivits inom 90 dagar efter frakturen och som lever (2015): 61–80 %
- dödligheten under 30 dygn (2015): 4–15 %
- dödligheten under ett år (2011–2013): 15–21 %
- vårdkostnader under första året efter frakturen (2011–2013): 27 000–34 800 euro.
- Med riksomfattande uppföljning (internetlänk: National Hip Fracture Database; «http://www.nhfd.co.uk»13) och ekonomisk styrning har man kunnat påverka vårdpraxisen för höftfrakturpatienterna i Storbritannien vilket lett till lägre dödlighet «Neuburger J, Currie C, Wakeman R ym. The impact of...»133.
Preopreativ bedömning av höftfrakturpatienterna
- När patienten anlänt till sjukhuset ska hens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga
före höftfrakturen uppskattas och bedömas. Den preoperativa funktionsförmågan påverkar
patientens återhämtning efter operationen och valet av vårdenheten för fortsatt vård «Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre...»6, «Ranhoff AH, Holvik K, Martinsen MI ym. Older hip f...»19, «Sipilä S, Salpakoski A, Edgren J ym. Recovery of L...»134, (bild «Behandlingschema för höftfrakturpatient»3).
- Bland de kroniska sjukdomarna är KOL, diabetes, hjärtsvikt, rytmstörningar i hjärtat
och myokardischemi de viktigaste med tanke på anestesi.
- Om operationen måste skjutas upp grund av kroniska sjukdomar, ökar patientens mortalitet 2,5-faldigt inom en månad «Moran CG, Wenn RT, Sikand M ym. Early mortality af...»135.
- För lungornas del bedöms risken för akut lunginfektion och för personer med kronisk lungsjukdom bedöms huruvida exacerbation föreligger.
- Patientens läkemedel utreds omsorgsfullt, både dem som hen tar regelbundet och dem som hen tar vid behov. Orala diabetesläkemedel och alltför kraftiga blodtryckssänkande läkemedel läggs på paus.
- Användningen av läkemedel som påverkar blodkoagulationen utreds och registreras.
- Om INR-värdet hos en patient på warfarinbehandling är högt, är det inte värt att uppskjuta operationen, utan i stället justeras antikoagulationsnivån till en trygg nivå antingen med K-vitamin eller med PCC-preparat «Purmonen T, Törmälehto S, Säävuori N ym. Budget im...»136.
- Enligt observationsstudier utgör användningen av klopidogrel ingen grund för att skjuta upp operationen eller att avstå från spinalbedövning «Doleman B, Moppett IK. Is early hip fracture surge...»137.
- Forskningsdata saknas gällande behandlingen av höftfrakturpatienter som använder direkta antikoagulantia. För dessa patienter bedöms möjligheten att häva antikoagulationen eller att utföra operationen under narkos.
- Bland de kroniska sjukdomarna är KOL, diabetes, hjärtsvikt, rytmstörningar i hjärtat
och myokardischemi de viktigaste med tanke på anestesi.
- När patienten anlänt till sjukhuset bedöms också hens näringstillstånd, vätskebalans,
smärtor, kroppstemperatur, urinblåsans och tarmens funktion, användningen av alkohol
och tobak samt risken för trycksår.
- Det är vanligt att finländska höftfrakturpatienter använder alkohol «Kaukonen JP, Nurmi-Lüthje I, Lüthje P ym. Acute al...»138.
- En höftfrakturoperation kan vara befogad som palliativ åtgärd mot smärta för många
patienter som annars inte skulle anses lämpliga för kirurgi.
- Om patientens förväntade livslängd är mycket kort eller om operationsrisken anses överstiga de tänkbara fördelarna, kan frakturen behandlas konservativt och då måste smärtbehandlingen vara rigorös «Gregory JJ, Kostakopoulou K, Cool WP ym. One-year ...»139, «Moulton LS, Green NL, Sudahar T ym. Outcome after ...»140.
- Preoperativt är det förnuftigt att göra endast de undersökningar som påverkar vårdbeslutet
eller som leder till åtgärder som förbättrar patientens operabilitet.
- Laboratorietester tas för bestämning av liten blodbild, elektrolyter (Na, K), njurfunktion
(krea och estimerad GFR), INR, blodglukos och EKG.
- Njurfunktionen är viktig både för bedömning av prognosen «Pajulammi HM, Luukkaala TH, Pihlajamäki HK ym. Dec...»141 och för genomförande av behandlingen.
- Trots att höga troponin-T- och Nt-proBNP-värden associeras med större dödlighet «Nordling P, Kiviniemi T, Strandberg M ym. Predicti...»142, torde deras betydelse för den preoperativa bedömningen vara liten, såvida de inte leder till ändringar i vårdplanen.
- Kardiologisk konsultation anses i allmänhet inte nödvändig, åtminstone för preoperativ bedömning av operabiliteten av höftfrakturpatienter med liten eller medelhög risk «Smeets SJ, Poeze M, Verbruggen JP. Preoperative ca...»143.
- Laboratorietester tas för bestämning av liten blodbild, elektrolyter (Na, K), njurfunktion
(krea och estimerad GFR), INR, blodglukos och EKG.
- Före operationen
- inleds omedelbart åtgärder för att korrigera störningar i elektrolytbalansen, hypovolemi
och betydande anemi
- Anemi försämrar prognosen för höftfrakturpatienter «Doleman B, Moppett IK. Is early hip fracture surge...»137. Transfusioner av mera än 1–2 enheter röda blodkroppar minskar dock inte den postoperativa 30-dygnsmortaliteten «Carson JL, Terrin ML, Noveck H ym. Liberal or rest...»144.
- Allvarliga organstörningar identifieras (t.ex. njursvikt, lunginflammation eller akut
hjärtinfarkt) och behandlingen av dem inleds
- Orsaken till patientens olycksfall kan ligga i någon akut sjukdom som måste åtgärdas i brådskande ordning.
- Om patienten har hjärtsvikt, lungsjukdom eller diabetes i dålig balans korrigeras dessa i mån av möjlighet.
- Excessiv antikoagulation hävs.
- inleds omedelbart åtgärder för att korrigera störningar i elektrolytbalansen, hypovolemi
och betydande anemi
- Om patienten inte har antikoagulationsbehandling och operationen inte kan utföras inom de följande 12 timmarna, inleds ventrombosprofylax med lågmolekylärt heparin «Leer-Salvesen S, Dybvik E, Dahl OE ym. Postoperati...»145.
- Alla patienters hälar och bäcken skyddas med mjukt underlag för att undvika trycksår.
- Om risken för trycksår anses vara förhöjd, används en madrass som förhindrar trycksår.
- Under väntetiden före operationen ska patientens kroppstemperatur, smärtlindring samt
vätske- och näringsintag uppföljas och justeras.
- Hypotermi (under 36 ºC) är obehagligt för patienten och ökar också behandlingens biverkningar «Frisch NB, Pepper AM, Jildeh TR ym. Intraoperative...»146.
- En onödigt lång fasta kan förkortas med kompletterande näringspreparat avsedda för preoperativt bruk. De kan intas ännu 2 timmar före anestesi «Hellström PM, Samuelsson B, Al-Ani AN ym. Normal g...»147.
Smärtbehandling
Betydelsen av smärtbehandling
- Frakturen i sig och särskilt att röra på extremiteten med höftbensfraktur orsakar
smärta. Efter operationen behöver så gott som alla patienter smärtlindring och en
stor del behöver effektiv smärtbehandling ännu efter utskrivningen från sjukhuset «Dasch B, Endres HG, Maier C ym. Fracture-related h...»148.
- Var sjunde patient med höftfraktur har smärta ännu ett år efter operationen och hos hälften av dem är smärtan medelsvår eller svår. Smärta förekommer oftare hos patienter som behandlats på annat sätt än genom insättning av höftledsprotes, som är överviktiga eller feta och som är yngre «Dasch B, Endres HG, Maier C ym. Fracture-related h...»148.
- Patienter som upplevt höftfraktur löper större risk än referensbefolkningen också för regionalt omfattande smärta «Walker-Bone K, Harvey NC, Ntani G ym. Chronic wide...»149.
- God smärtbehandling är viktig inte bara av mänskliga orsaker utan också på grund av att smärtlindring minskar komplikationer och risken för delirium, underlättar patientens förberedelser inför operationen och påskyndar rehabiliteringen «Parker MJ, Griffiths R, Appadu BN. Nerve blocks (s...»150, «Morrison RS, Magaziner J, Gilbert M ym. Relationsh...»151, «Abou-Setta AM, Beaupre LA, Rashiq S ym. Comparativ...»152, «Chin RP, Ho CH, Cheung LP. Scheduled analgesic reg...»153.
Betydelsen av smärtbehandling
- Patientens smärta ska bedömas regelbundet och antecknas i patientjournalen. Smärtan
ska behandlas enligt observationerna «Network SIG. Management of hip fracture in older p...»154.
- Smärtans svårighetsgrad både i vila och när man rör på extremiteten ska bedömas och
antecknas
- av den prehospitala akutsjukvården på platsen där patienten påträffas
- genast när patienten anländer till sjukhuset
- med en timmes intervall på första hjälpen
- alltid inom en timme efter att patienten fått analgetika
- efter operationen, initialt med en timmes intervall
- 1–2 gånger under vårdpersonalens arbetsskift, om smärtan är under kontroll
- under en eventuell efterkontroll.
- Regelbunden bedömning av smärtan är särskilt viktig för minnessjuka patienter med höftfrakturer vars förmåga att uttrycka smärta är nedsatt. Bedömningen och behandlingen av dessa patienters smärta är ofta bristfälliga «Morrison RS, Siu AL. A comparison of pain and its ...»155, «McDermott JH, Nichols DR, Lovell ME. A case-contro...»156, «Jensen-Dahm C, Palm H, Gasse C ym. Postoperative T...»157.
- Smärtans svårighetsgrad både i vila och när man rör på extremiteten ska bedömas och
antecknas
- För bedömning av smärta kan personalen använda t.ex. en numerisk smärtlinjal (NRS),
en verbal skala (VRS), en rödvit smärtkil eller en ansiktsskala «Leino KA, Kuusniemi KS, Lertola KK ym. Comparison ...»158. Dessutom ska personalen fråga patienten om hens smärtor och observera patientens
beteende och smärtpåverkan när hen rör sig.
- Hos personer med framskriden minnessjukdom kan man använda en PAINAD-mätare, där bedömningen av smärtan grundar sig på observationer gjorda av en utomstående bedömare utifrån patientens läten, andning, miner, kroppsspråk och tröstsökandev «DeWaters T, Faut-Callahan M, McCann JJ ym. Compari...»159.
Smärta orsakad av akut fraktur och operationssmärta
- Smärtbehandlingen genomförs enligt principerna för multimodal smärtbehandling (God medicinsk praxis-rekommendationen Kipu «Kipu»6 (på finska); Smärta «Smärta»7 (på svenska)) och påbörjas genast då frakturen uppstått.
- Smärtbehandlingen bygger på paracetamol «Cuvillon P, Ripart J, Debureaux S ym. [Analgesia a...»160, «Bollinger AJ, Butler PD, Nies MS ym. Is Scheduled ...»161. För behandling av medelsvår och svår smärta används dessutom ledningsbedövning (nervblockad)
och vid behov opioidanalgetika.
- Att placera extremiteten i sträckning (traktion) för behandling av frakturer på övre delen av lårbenen minskar varken smärtan eller senare komplikationer «Handoll HH, Queally JM, Parker MJ. Pre-operative t...»162 och rekommenderas inte för äldre höftfrakturpatienter.
- Med hjälp av ledningsbedövning (nervblockad) kan man minska patientens upplevda smärta
och behovet av opioidanalgetika «Johtopuudutuksen avulla voidaan vähentää potilaan kokemaa kipua ja opioidin tarvetta.»A.
- Patienten bör anläggas fascia iliaca- eller femoralisblockad genast vid ankomst till
jouren «Niskanen RO, Strandberg N. Bedside femoral block p...»163.
- Båda nervblockaderna är tekniskt enkla att lära sig och behovet av instrument är litet.
- Ultraljudsstyrning underlättar anläggandet av nervblockaden.
- Det är skäl att förnya nervblockaden före operationen, då patienten ligger på uppvakningsavdelningen och då hen ligger på vårdavdelningen, om tillfredsställande smärtlindring inte uppnås med regelbunden administration av paracetamol och måttliga doser av opioidanalgetika.
- Patienten bör anläggas fascia iliaca- eller femoralisblockad genast vid ankomst till
jouren «Niskanen RO, Strandberg N. Bedside femoral block p...»163.
- Paracetamol administreras initialt intravenöst. Efter operationen administreras paracetamol
och andra smärtstillande läkemedel genom munnen genast då patienten kan ta vätska
och mat genom munnen.
- Engångsdosen av paracetamol är 1 g (500 mg om patienten väger mindre än 50 kg). Initialt administreras paracetamol till patienter i gott skick 4 gånger per dygn och till ålderstigna och till undernärda patienter samt till patienter med svår njursvikt 3 gånger per dygn.
- Efter vårdperioden på sjukhus fortsätter smärtbehandlingen med paracetamol för patienter som fortfarande har smärta. Inom långvården är dygnsdosen dock 2 g på grund av leverskador och ökad blödningsrisk.
- Trots att icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) är effektiva analgetika för frakturpatienter «Godoy Monzón D, Vazquez J, Jauregui JR ym. Pain tr...»164 är de ofta kontraindicerade för äldre patienter.
- Om tillräcklig smärtlindring inte uppnås med paracetamol, NSAID och nervblockad, administreras
opioidianalgetika.
- I Finland är erfarenheten av användningen av oxikodon störst «Soinikoski M, Kuusniemi K, Jalonen J ym. A nationa...»165 och dess farmakokinetik är känd även hos äldre patienter «Kokki M, Välitalo P, Rasanen I ym. Absorption of d...»166.
- Dosen väljs enligt patientens ålder, vikt, allmäntillstånd, graden av smärta, effekten
av tidigare doser och eventuella biverkningar.
- Med åldern sker förändringar i opioidernas farmakokinetik och farmakodynamik som leder till att opioideffekten förstärks och varar längre.
- Om patienten har medelsvår eller svår njursvikt, ska läkemedelsresponsen följas noggrant upp vid upprepad dosering, och vid behov ska engångsdosen reduceras på grund av risken för kumulering av oxikodon och dess metaboliter.
- Oxikodon påbörjas i små doser på 1–2 mg intravenöst på akuten eller uppvakningsavdelningen.
- Som alternativ till intravenös dosering kan oxikodonlösning ges buckalt (på munhålans slemhinna), oralt eller subkutant. Engångsdosen är initialt 2–5 mg «Kokki M, Välitalo P, Rasanen I ym. Absorption of d...»166.
- När behandlingen fortsätter, doseras oxikodon som orallösning eller i tablettform.
- Alltid då en höftfrakturpatient ordineras ett opioidanalgetikum, ska samtidigt ett laxativ ordineras. Alternativt kan ett opioidpreparat som också innehåller naloxon ordineras «Kuusniemi K, Zöllner J, Sjövall S ym. Prolonged-re...»167.
- Användningen av opioidanalgetika är temporärt. Dosen minskas och medicineringen avslutas efter operationen, då smärtan lättar.
- Det finns inga forskningsrön om användning av kodein och tramadol för behandling av smärta hos äldre höftoperationspatienter. Dessa preparat rekommenderas inte för behandling av akut smärta hos höftfrakturpatienter på grund av risken för biverkningar, risken som CYP2D6-beroende metabolism medför och risken för njursviktsrelaterad kumulering av metaboliter «Solomon DH, Rassen JA, Glynn RJ ym. The comparativ...»168.
Läkemedelsbehandling av smärta efter akuta fasen
- Regelbunden smärtlindring under de första veckorna efter frakturen förefaller att påskynda rehabiliteringen av höftfrakturpatienter «Chin RP, Ho CH, Cheung LP. Scheduled analgesic reg...»153.
- Det finns inga forskningsrön om vilka läkemedel som borde väljas för behandling av smärta under rehabiliteringen av höftfrakturpatienter.
- Arbetsgruppen rekommenderar att man för smärtbehandlingen hos höftfrakturpatienter i första hand använder regelbundet ett oralt paracetamolpreparat (1 g x 2).
- Eventuell användning av NSAID-preparat ska vara kortvarig för att undvika skador på hjärt- och cirkulationsorganen och matsmältningskanalen (God medicinsk praxis-rekommendationen Kipu «Kipu»6 (på finska); Smärta «Smärta»7 (på svenska)).
- En del patienter behöver opioidianalgetika ännu efter den akuta fasen. Användningen
av opioidianalgetika ska dock vara temporär.
- En liten dos oxikodon är ett användbart alternativ även under rehabiliteringen.
- Enligt vissa undersökningar kan även tramadol (högst 150–200 mg/dygn) vara lämplig behandling av smärta hos höftfrakturpatienter, men användningen begränsas ofta av biverkningar och interaktioner «Chin RP, Ho CH, Cheung LP. Scheduled analgesic reg...»153, «Bollinger AJ, Butler PD, Nies MS ym. Is Scheduled ...»161.
- Det finns inga forskningsrön om användningen av buprenorfinplåster i liten dos av höftfrakturpatienter.
- Enligt arbetsgruppens bedömning är fentanyl inte ett förnuftigt alternativ för behandling av smärta under rehabiliteringen.
- Om opioidianalgetika används, ska biverkningarna uppföljas noggrant. Förstoppning förhindras genom att patienten samtidigt inleder användningen av ett laxativ eller genom användning av ett kombinationspreparat som innehåller oxikodon och naloxon.
- Användningen av opiater medför en fallrisk «Ping F, Wang Y, Wang J ym. Opioids increase hip fr...»53, «Möller J, Laflamme L, Söderberg Löfdal K. CYP2D6-i...»169.
Anestesi
- Anestesiformen bestäms utifrån patientens allmäntillstånd, kroniska sjukdomar och läkemedelsanvändning. Anestesimetoden väljs i samråd med patienten. Patienten informeras om fördelarna och riskerna med olika anestesimetoder.
- Det torde inte föreligga någon skillnad i mortalitet under den första postoperativa
månaden mellan höftfrakturpatienter som opererats under spinalbedövning och höftfrakturpatienter
som fått narkos «Spinaalipuudutuksen ja yleisanestesian välillä ei liene eroa lonkkamurtumapotilaan ensimmäisen kuukauden kuolleisuudessa.»C.
- Oberoende av anestesiformen ska hypotermi «Frisch NB, Pepper AM, Jildeh TR ym. Intraoperative...»146och hypotension före operationen, under operationen och under den omedelbara postoperativa återhämtningen förhindras. Patientens blodtryck och kärntemperatur ska kontrolleras regelbundet.
- Det förefaller som om lättare sedering (bispektralt index > 80 vs. cirka 50) i samband med spinalanestesi skulle reducera incidensen av delirium efter kirurgi för höftfraktur «Kevyempi sedaatio (bispektraalinen indeksi > 80 vs. noin 50) spinaalianestesian yhteydessä ilmeisesti vähentää deliriumin ilmaantuvuutta lonkkamurtuman leikkaushoidon jälkeen.»B.
- Före operationen ska smärtan vara under kontroll och patienten ska vara normovolemisk.
- Plötslig smärtlindring i samband med anestesi och sympatisk blockad i följd av spinalbedövning
orsakar blodtrycksfall som kan ge problem om patienten är hypovolemisk.
- Vid användning av så kallade minispinaltekniker eller långvarig spinalbedövning via inlagd kateter verkar sannolikheten för blodtrycksfall vara lägre än om reguljär teknik används «Biboulet P, Jourdan A, Van Haevre V ym. Hemodynami...»170.
- Mängden bedövningsmedel kan minskas och smärtlindringen effektiveras genom att kombinera ett opioidanalgetikum med bedövningsmedlet «Olofsson C, Nygårds EB, Bjersten AB ym. Low-dose b...»171. Vid dosering av opioidianalgetika ska äldre patienters känslighet för opioidbiverkningar beaktas.
- Plötslig smärtlindring i samband med anestesi och sympatisk blockad i följd av spinalbedövning
orsakar blodtrycksfall som kan ge problem om patienten är hypovolemisk.
- Eftersom bensodiazepiner och opioidianalgetika kan utlösa delirium, bör rutinmässig användning av dessa läkemedel för premedicinering undvikas.
Trombosprofylax
- Höftfrakturpatienter löper på grund av sin funktionsnedsättning, behandling och ålder
stor risk för trombos. Om patienten inte använder antikoagulationsmedicinering påbörjas
trombosprofylax i samband med höftfraktur och den pågår i 30 dygn (God medicinsk praxis-rekommendationen
Laskimotukos ja keuhkoembolia «Syvä laskimotukos ja keuhkoembolia»8 (på finska)).
- Användningen av vårdstrumpor under hela vårdperioden på sjukhus eller tills patienten är mobiliserad minskar risken för trombos ytterligare.
- Trombosprofylax med lågmolekylärt heparin i låg dos som inleds före operationen kan
reducera antalet tromboemboliska händelser jämfört med en situation där trombosprofylaxen
inleds först efter operationen «Ennen leikkausta aloitettu tromboosiprofylaksia matala-annoksisella pienimolekyylisella hepariinilla saattaa vähentää tromboembolisia tapahtumia verrattuna tilanteeseen, jossa hoito aloitetaan vasta leikkauksen jälkeen.»C.
- Om patienten inte opereras under de följande 12 timmarna eller om operationstiden
inte är känd, inleds den profylaktiska behandlingen med lågmolekylärt heparin mot
ventrombos redan före operationen (God medicinsk praxis-rekommendationen Laskimotukos
ja keuhkoembolia «Syvä laskimotukos ja keuhkoembolia»8 (på finska)), «Leer-Salvesen S, Dybvik E, Dahl OE ym. Postoperati...»145, «Handoll HH, Farrar MJ, McBirnie J ym. Heparin, low...»172.
- Preoperativt används små doser: tinzaparin, 2 500 enheter x 2 / dygn subkutant, dalteparin 2 500 enheter x 2 / dygn subkutant eller enoxaparin 20 mg x 2 / dygn subkutant.
- Dessa doser utgör inget hinder för spinalbedövning «Breivik H, Bang U, Jalonen J ym. Nordic guidelines...»173.
- Efter operationen fortsätter trombosprofylaxen antingen med lågmolekylärt heparin
eller med fondaparinux (God medicinsk praxis-rekommendationen Laskimotukos ja keuhkoembolia
«Syvä laskimotukos ja keuhkoembolia»8 (på finska)).
- Små doser lågmolekylärt heparin kan administreras under patientens hela sjukhusvistelsetid «Leer-Salvesen S, Dybvik E, Dahl OE ym. Postoperati...»145.
- Eftersom lågmolekylära hepariner och fondaparinux i huvudsak utsöndras via njurarna ska GFR-värdet beaktas vid valet av dos.
- Om patienten har medelsvår njursvikt, är tinzaparin det förnuftigaste läkemedelsvalet, eftersom tinzaparin inte kumulerar i kroppen, förutsatt att GFR är > 20–30 ml/kg/1,73 m2 (God medicinsk praxis-rekommendationen Laskimotukos ja keuhkoembolia «Syvä laskimotukos ja keuhkoembolia»8 (på finska)).
- Om patienten har svår njursvikt ska trombosprofylaxen planeras individuellt.
- Om profylax behövs i längre tid än 4 veckor, fortsätter behandlingen med warfarin.
- Direkta antikoagulantia har ingen godkänd indikation för behandling av frakturpatienter.
- Om patienten inte opereras under de följande 12 timmarna eller om operationstiden
inte är känd, inleds den profylaktiska behandlingen med lågmolekylärt heparin mot
ventrombos redan före operationen (God medicinsk praxis-rekommendationen Laskimotukos
ja keuhkoembolia «Syvä laskimotukos ja keuhkoembolia»8 (på finska)), «Leer-Salvesen S, Dybvik E, Dahl OE ym. Postoperati...»145, «Handoll HH, Farrar MJ, McBirnie J ym. Heparin, low...»172.
Annan perioperativ vård
- Antibiotikaprofylax med en engångsdos av cefalosporin av andra eller tredje generationen
minskar risken för sår-, urinvägs- och luftvägsinfektioner hos patienter som behandlas
operativt (osteosyntes, del- eller helprotes) «Gillespie WJ, Walenkamp GH. Antibiotic prophylaxis...»174.
- Antibiotikaprofylaxen ges som en engångsdos inom en timme före operationen. Längre (över 24 timmar) antibiotikaprofylax har inte konstaterats vara till nytta «Uçkay I, Hoffmeyer P, Lew D ym. Prevention of surg...»175, «Bryson DJ, Morris DL, Shivji FS ym. Antibiotic pro...»176.
- På basis av klinisk erfarenhet rekommenderas klindamycin för patienter med överkänslighet mot penicillin.
- Om operationen varar längre än i 2 timmar rekommenderar arbetsgruppen att ytterligare en dos antibiotika ges «Cordero-Ampuero J, de Dios M. What are the risk fa...»177.
- Personalen ska ombesörja att patienten får tillräckligt med vätska och näring. Patientens näringsintag ska uppföljas och vid behov ska patienten få hjälp med att äta. Om matintaget inte lyckas, ska tillräckligt intag av vätska och näring säkerställas på andra sätt.
- Störningar i tömningen av urinblåsan och katetriseringar av urinblåsan ökar förekomsten
av urinvägsinfektioner. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Virtsatieinfektiot
«Virtsatieinfektiot»9 (på finska); Urinvägsinfektioner «Urinvägsinfektioner»10 (på svenska).
- En inneliggande kateter ska avlägsnas så snart som möjligt efter operationen.
- Tidig kateteravvänjning associeras med mindre påfallande försämring av rörelseförmågan än vanligt och med en mindre risk för långvård «Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre...»6.
- Risken för urinvägsinfektion kan minskas med tillräcklig vätsketillförsel och behandling av förstoppning.
- En inneliggande kateter ska avlägsnas så snart som möjligt efter operationen.
Kirurgisk behandling av höftfraktur
- Valet av kirurgisk behandlingsmetod beror på typen av fraktur (bild «Indelning och klassificering av frakturer i övre delen av lårbenet (ICD 10)»1) och på patientrelaterade omständigheter (ålder, allmäntillstånd, psykiskt tillstånd, kroniska sjukdomar, skelettets och ledernas tillstånd).
- Helst väljs sådan operationsmetod som gör det möjligt för patienten att genast efter
operationen stöda med full vikt på extremiteten.
- En del patienter (bl.a. patienter med minnessjukdom, kognitiv funktionsnedsättning, alkoholism) har förmodligen svårt att följa begränsningar för hur man får stöda på benet.
- Begränsningar gällande användning och belastning av den opererade extremiteten kan utsätta äldre patienter för immobilisering som är ödesdiger med tanke på rehabiliteringen «Raivio MK, O.; Pitkälä, K.; Tilvis, R. Rehabilitat...»178.
- Höftfrakturpatienter som opererats under det första dygnet efter olyckan har uppenbarligen
lägre mortalitet och färre komplikationer än patienter som väntat längre på operation
«Ensimmäisen vuorokauden kuluessa leikatuilla lonkkamurtumapotilailla ilmeisesti on pienempi kuolleisuus ja vähemmän komplikaatioita verrattuna pidempään odotusaikaan.»B.
- Det är inte befogat att skjuta upp operationen, såvida patienten inte har sådana akuta tillstånd vars behandling bedöms förbättra hens operabilitet.
- Trots att en senareläggning av operationen till 4–5 dagar efter frakturen inte tycks försämra långsiktsprognosen «Nyholm AM, Gromov K, Palm H ym. Time to Surgery Is...»179, utsätter en sådan fördröjning patienten för onödig smärta och komplikationer, bl.a. trycksår «Lewis PM, Waddell JP. When is the ideal time to op...»180.
- Hos patienter med minnessjukdom förefaller det som om en lång väntetid före operationen skulle öka risken för delirium «Lee HB, Mears SC, Rosenberg PB ym. Predisposing fa...»181, «Krogseth M, Watne LO, Juliebø V ym. Delirium is a ...»182.
Behandling av icke-dislokerad fraktur på lårbenshalsen
- Behandlingsalternativen är delprotes och osteosyntes. Båda tillåter tidig mobilisering
och ger patienten möjlighet att stöda på benet med hela vikten.
- Osteosyntes lämpar sig för yngre, aktiva patienter som har god benkvalitet. För övriga patienter är delprotes det primära behandlingsalternativet.
- Enligt en norsk registerundersökning förekom det färre reoperationer om delproteser hade insatts än om osteosyntes hade utförts. Patienter som behandlats med delprotes hade också lindrigare smärta än patienter som behandlats med osteosyntes. Dessutom var de som fått en delprotes nöjdare och hade bättre livskvalitet «Gjertsen JE, Fevang JM, Matre K ym. Clinical outco...»183. Skillnaden blev särskilt tydlig i de äldsta åldersgrupperna.
- Den vanliga osteosyntesmetoden i Finland är kanylerad skruvfixering. Metoden med platta och glidskruv kan dock vara en mer stabil fixeringsmetod än kanylerad skruvfixering och metoden är inte förenad med ökad komplikationsrisk «Siavashi B, Aalirezaei A, Moosavi M ym. A comparat...»184.
Behandling av dislokerad fraktur på lårbenshalsen
- Den operativa metoden för behandling av en dislokerad fraktur på lårbenshalsen som uppkommit efter lågenergetisk skada hos en ålderstigen patient består av insättning av del- eller helprotes «Dislokoituneen matalaenergisen reisiluun kaulan murtuman hoidossa vanhuspotilailla leikkausmenetelmänä tulee käyttää puoli- tai kokotekoniveltä.»A.
- Osteosyntes
- Osteosyntes leder uppenbarligen till betydligt större behov för reoperationer än insättning av en del- eller helprotes men å andra sidan uppkommer färre operationskomplikationer «Parker MJ, Gurusamy K. Internal fixation versus ar...»185, «Frihagen F, Nordsletten L, Madsen JE. Hemiarthropl...»186, «Leonardsson O, Sernbo I, Carlsson A ym. Long-term ...»187.
- Intern fixering rekommenderas inte för behandling av dislokerade frakturer på lårbenshalsen som uppkommit efter lågenergetisk skada hos åldring.
- Delprotes
- Funktionsförmågan hos patienter som behandlats med delprotes har under två års uppföljning varit bättre än hos patienter som behandlats med osteosyntes «Frihagen F, Nordsletten L, Madsen JE. Hemiarthropl...»186. Vid långtidsuppföljning har dock ingen funktionell skillnad påvisats mellan osteosyntes och användning av delprotes «Parker MJ, Gurusamy K. Internal fixation versus ar...»185, «Leonardsson O, Sernbo I, Carlsson A ym. Long-term ...»187.
- Ledprotesen som används för behandling av höftfraktur ska fästas med cement «Lonkkamurtuman hoitona käytettävä tekonivel tulee kiinnittää sementillä.»A. Se också Avstå klokt-rekommendationen «Lonkkatekonivelen kiinnitys lonkkamurtumapotilaalla»3: Använd inte del- eller helprotesprotes utan cement för behandling av höftfrakturpatienter.
- Det finns inga tillförlitliga forskningsresultat som skulle tala för att bipolära delproteser skulle vara bättre för behandling av dislokerade frakturer på lårbenshalsen än unipolära delproteser «Parker MJ, Gurusamy KS, Azegami S. Arthroplasties ...»188.
- Vid användning av anterolateralt operationssnitt för insättning av delprotes hos patienter med dislokerad fraktur på lårbenshalsen torde luxationer förekomma mera sällan än då posteriort snitt används «Rogmark C, Fenstad AM, Leonardsson O ym. Posterior...»189.
- Total höftledsprotes (= helprotes)
- En helprotes kan vara ett funktionellt bättre alternativ för aktiva patienter i gott skick än en delprotes för behandling av dislokerade frakturer på lårbenshalsen «Hopley C, Stengel D, Ekkernkamp A ym. Primary tota...»190, «Avery PP, Baker RP, Walton MJ ym. Total hip replac...»191.
- En helprotes medför större risk för luxation än en delprotes. Risken för reoperation av en delprotes är däremot förknippad med slitage av höftledsgropen (acetabulum). Hos yngre, aktiva höftfrakturpatienter är risken för reoperation mindre vid användning av en helprotesprotes «Baker RP, Squires B, Gargan MF ym. Total hip arthr...»192.
Operation vid pertrokantär fraktur
- Vid operationen är det viktigt att uppnå en bra reduktion, återställa stödet särskilt kring mediala cortex, att fixera frakturen så stadigt att patienten kan mobiliseras genast och att belastning med hela vikten tillåts.
- Väsentligt för den operativa behandlingen av pertrokantära frakturer är att typen
av fraktur är utredd (bild «Trokanteeriset murtumat AO-luokituksen mukaan»2), att operationen planeras omsorgsfullt, att operationen genomförs tekniskt väl och
att kirurgen har tillräcklig erfarenhet.
- Vid behandling av stabila pertrokantära frakturer torde glidskruvsmetoden leda till färre reoperationer användning av märgspik «Stabiilien trokanteeristen murtumien hoidossa liukuruuvi-levymenetelmä ilmeisesti johtaa vähäisempään uusintaleikkauksien määrään kuin intramedullaarinaula.»B.
- Instabila pertrokantära (AO A2) frakturer kan behandlas antingen med glidskruvsmetoden
i kombination med en stödplatta eller med en märgspik.
- Metoden med glidskruv och platta leder uppenbarligen till färre reoperationer än om märgspik används «Parker MJ, Handoll HH. Gamma and other cephalocond...»193.
- Om metoden med glidskruv och platta används utan stödplatta som fästs ovanpå sidoplattan, verkar det förekomma mer förkortning av lårbenshalsen och medialisering av lårbensskaftet än då märgspik används «Parker MJ, Handoll HH. Gamma and other cephalocond...»193, «Pajarinen J, Lindahl J, Savolainen V ym. Femoral s...»194.
- Medialiseringen av lårbensskaftet kan minskas genom att använda en platta (trochanter stabilizing plate) som fästs på den normala sidoplattan i samband med glidskruvsmetoden. Plattan stöder trokanterområdet «Hsu CE, Chiu YC, Tsai SH ym. Trochanter stabilisin...»195.
- Behandlingen av frakturer där frakturlinjen löper mellan utskotten och av omvända trokantära frakturer (AO A3) med märgspik kan leda till färre reoperationer jämfört med behandling med extramedullära implantat «Matre K, Havelin LI, Gjertsen JE ym. Sliding hip s...»196.
Operation vid subtrokantär fraktur
- Behandlingen av subtrokantära frakturer (bild «Subtrokanteeriset murtumat AO-luokituksen mukaan»4) med märgspik kan leda till färre reoperationer jämfört med användningen av extramedullära implantat «Subtrokanteeristen murtumien hoito ydinnaulalla saattaa vähentää uusintaleikkauksien määrää verrattuna ekstramedullaariseen implanttiin.»C.
- En subtrokantär fraktur förbenar sig på 3–4 månader, eftersom frakturen är belägen i rörbenets område.
Tillstånd att stöda på den opererade extremiteten och uppföljning med röntgenfotografering
- Då osteosyntes utförts:
- Det finns inga vetenskapliga belägg för att begränsning av belastningen på en extremitet med höftfraktur som fixerats med osteosyntes skulle påverka behandlingsresultaten «Koval KJ, Friend KD, Aharonoff GB ym. Weight beari...»197, «Raaymakers EL. The non-operative treatment of impa...»198, «Kim JW, Byun SE, Chang JS. The clinical outcomes o...»199.
- Patientens mobilisering är viktigare än en eventuell postoperativ belastningsbegränsning.
- Om postoperativ belastningsbegränsning varit nödvändig, lönar det sig att göra den första kliniska och radiologiska kontrollen om 6–8 veckor med tanke på att patienten då kunde stöda på den opererade extremiteten med full vikt.
- Då del- eller helprotes implanterats:
- Patienterna kan fritt stöda på benet genast efter operationen.
- Röntgenuppföljning behövs i allmänhet inte.
- Normal ledprotesuppföljning kan genomföras för yngre patienter som behandlats med helprotes.
- Röntgenfotografering är alltid motiverad om patienten får nya symtom i den opererade höften eller om rehabiliteringen på grund av smärta inte framskrider som väntat.
Postoperativ behandling
Mobilisering
- Mobiliseringen av höftfrakturpatienter ska inledas så snart som möjligt, senast dagen efter operationsdagen «Network SIG. Management of hip fracture in older p...»154, «Kamel HK, Iqbal MA, Mogallapu R ym. Time to ambula...»200, «Oldmeadow LB, Edwards ER, Kimmel LA ym. No rest fo...»201.
- Mobilisering av höftfrakturpatienter och inledning av effektiv fysisk träning så tidigt
som möjligt förbättrar uppenbarligen återhämtningen av rörelse- och funktionsförmågan
«Lonkkamurtumapotilaan mahdollisimman aikaisessa vaiheessa aloitettu mobilisaatio ja tehokas fyysinen harjoittelu ilmeisesti parantaa liikkumis- ja toimintakyvyn palautumista.»B.
- Snabb återhämtning av gångförmågan associeras med reducerad vårdtid på sjukhus, större sannolikhet att återvända hem och lägre sexmånadersmortalitet «Hoenig H, Rubenstein LV, Sloane R ym. What is the ...»202, «Kimmel LA, Liew SM, Sayer JM ym. HIP4Hips (High In...»203.
- Daglig intensiv fysisk träning är särskilt viktig för patienter med nedsatt kognitiv funktionsförmåga «Huusko TM, Karppi P, Avikainen V ym. Randomised, c...»204, «Moseley AM, Sherrington C, Lord SR ym. Mobility tr...»205, «Allen J, Koziak A, Buddingh S ym. Rehabilitation i...»206.
- Rörelsehjälpmedlet väljs enligt patientens funktionsförmåga. Behovet och valet av hjälpmedel bedöms medan rehabiliteringen framskrider (se tilläggsmaterialet «Lonkkamurtumapotilaan apuvälineet ja apuvälinetarpeen arviointi»4). Uppgifter om höftfrakturpatientens funktionsförmåga och rörlighet före frakturen indicerar hurdant rörelsehjälpmedel patienten behöver.
Delirium
- Delirium, dvs. akut förvirring, är ett tillstånd av cerebral insufficiens orsakad av organiska faktorer. Delirium kännetecknas av förändringar i uppmärksamhet, medvetande och vakenhetstillstånd, av hallucinationer, minnesstörningar samt förändringar i sömnrytm och psykomotorisk aktivitet «Laurila J. [Delirium]. Duodecim 2012;128:642-7 ...»207.
- Delirium är vanligt i samband med höftfraktur men går ofta oidentifierat förbi «American Geriatrics Society Expert Panel on Postop...»208.
- Prevalensen av delirium är 20–55 procent «Lee HB, Mears SC, Rosenberg PB ym. Predisposing fa...»181, «Juliebø V, Bjøro K, Krogseth M ym. Risk factors fo...»209, «Bruce AJ, Ritchie CW, Blizard R ym. The incidence ...»210, «Oh ES, Li M, Fafowora TM ym. Preoperative risk fac...»211. Hälften av de insjuknade har delirium redan när de kommer till sjukhuset. Hos resten utvecklas delirium under sjukhusvistelsen «Juliebø V, Bjøro K, Krogseth M ym. Risk factors fo...»209, «Bruce AJ, Ritchie CW, Blizard R ym. The incidence ...»210.
- Ett tyst (hypoaktivt) delirium som lätt förblir oidentifierat är den vanligaste formen av delirium «Marcantonio E, Ta T, Duthie E ym. Delirium severit...»212, «Albrecht JS, Marcantonio ER, Roffey DM ym. Stabili...»213. Hos många patienter varierar dock symtombilden och deliriumsymtomen kan ibland saknas.
- Risken för delirium ökar hos höftfrakturpatienter med försämrade kognitiva funktioner «Lee HB, Mears SC, Rosenberg PB ym. Predisposing fa...»181, «Juliebø V, Bjøro K, Krogseth M ym. Risk factors fo...»209, «Oh ES, Li M, Fafowora TM ym. Preoperative risk fac...»211, hjärtsjukdom «Morrison RS, Magaziner J, Gilbert M ym. Relationsh...»151, «Oh ES, Li M, Fafowora TM ym. Preoperative risk fac...»211 och undernäring (viktindex under 20 kg/m² eller enligt MNA-test) «Lee HB, Mears SC, Rosenberg PB ym. Predisposing fa...»181, «Juliebø V, Bjøro K, Krogseth M ym. Risk factors fo...»209, «Oh ES, Li M, Fafowora TM ym. Preoperative risk fac...»211, «Olofsson B, Stenvall M, Lundström M ym. Malnutriti...»214.
- Hos patienter med minnessjukdom verkar det som om en lång väntetid före operationen skulle öka risken för delirium «Lee HB, Mears SC, Rosenberg PB ym. Predisposing fa...»181, «Krogseth M, Watne LO, Juliebø V ym. Delirium is a ...»182.
- Otillräcklig smärtbehandling förefaller att öka risken för delirium mera än användningen av opioidanalgetika «Morrison RS, Magaziner J, Gilbert M ym. Relationsh...»151, «Sieber FE, Mears S, Lee H ym. Postoperative opioid...»215.
- Prevention, diagnostisering och behandling av delirium kräver särskild uppmärksamhet
redan från början av behandlingen.
- För att identifiera delirium kan man använda uppmärksamhetstestning eller CAM-test (confusion assessment method). Se tilläggsmateria «Äkillisen sekavuustilan (delirium) diagnosointi»5.
- Patienten och hens närstående bör informeras om orsakerna till förvirringen och om att tillståndet går om «Laurila J. [Delirium]. Duodecim 2012;128:642-7 ...»207.
Prevention och behandling av akut förvirring hos höftfrakturpatienter
- En omfattande geriatrisk bedömning och behandling förefaller att minska prevalensen av delirium efter höftoperation «Geriatrinen laaja-alainen arviointi ja hoito ilmeisesti vähentää deliriumin esiintyvyyttä lonkkamurtuman leikkaushoidon jälkeen.»B.
- Viktigt inom prevention och behandling av delirium är
- en lugn miljö som stöder orientering och bibehållen dygnsrytm samt tar i betraktande patientens perceptionsbrister «American Geriatrics Society Expert Panel on Postop...»208, «Marcantonio ER, Flacker JM, Wright RJ ym. Reducing...»216
- systematisk bedömning och behandling av smärt «Morrison RS, Magaziner J, Gilbert M ym. Relationsh...»151, «American Geriatrics Society Expert Panel on Postop...»208, «Marcantonio ER, Flacker JM, Wright RJ ym. Reducing...»216
- daglig geriatrisk bedömning av allmäntillståndet jämte behandlingsrekommendationer «Marcantonio ER, Flacker JM, Wright RJ ym. Reducing...»216, «Deschodt M, Braes T, Flamaing J ym. Preventing del...»217
- Det är skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid syresättning, blodtryck, blodsockernivån, urinavgång och magfunktion.
- Minimering av användningen av läkemedel som ökar risken för delirium (särskilt antikolinergika) och lugnande läkemedel «American Geriatrics Society Expert Panel on Postop...»208, «Marcantonio ER, Flacker JM, Wright RJ ym. Reducing...»216
- Omfattande multiprofessionell rehabilitering som genomförs av personal som är insatt i vård av minnessjuka och förvirrade äldre patienter «Marcantonio ER, Flacker JM, Wright RJ ym. Reducing...»216.
- Melatonin «de Jonghe A, van Munster BC, Goslings JC ym. Effec...»218, donepezil «Marcantonio ER, Palihnich K, Appleton P ym. Pilot ...»219 och haloperidol «Kalisvaart KJ, de Jonghe JF, Bogaards MJ ym. Halop...»220, «Vochteloo AJ, Moerman S, van der Burg BL ym. Delir...»221minskar inte förekomsten av delirium hos höftfrakturpatienter.
- Det finns inga belägg för effekt och säkerhet av bensodiazepiner och psykosmediciner för behandling av delirium «American Geriatrics Society Expert Panel on Postop...»208, «Lonergan E, Britton AM, Luxenberg J ym. Antipsycho...»222, «Lonergan E, Luxenberg J, Areosa Sastre A. Benzodia...»223 men läkemedelsbiverkningar är vanliga «Bourne RS, Tahir TA, Borthwick M ym. Drug treatmen...»224.
- Indikationer för läkemedelsbehandling är svår ångest eller agitation, aggressivitet,
obehagliga hallucinationer och omvänd dygnsrytm. Läkemedlet väljs enligt symtombilden.
Behovet ska bedömas regelbundet och läkemedelsbehandlingen ska avslutas genast när
symtomen lindras «American Geriatrics Society Expert Panel on Postop...»208.
- Om läkemedelsbehandling är indicerad, rekommenderar arbetsgruppen att atypiska psykosmediciner
används för behandlingen av äldre deliriumpatienter:
- Risperidon genom munnen (0,25–0,5 mg x 1–2/dygn, högst 2 mg/dygn) eller quetiapin (för patienter med Parkinsons sjukdom eller Lewykroppsdemens 12,5–75 mg x 1–2/dygn).
- Om psykosläkemedlet måste administreras parenteralt kan haloperidol användas 0,5–5 mg/dygn.
- Lorazepam (0,5–1 mg x 1–2/dygn genom munnen eller intramuskulärt) eller oxazepam (7,5–15 mg x 1–3/dygn) kan användas för behandling av delirium hos agiterade patienter, särskilt om psykosmediciner är kontraindicerade.
- Om läkemedelsbehandling är indicerad, rekommenderar arbetsgruppen att atypiska psykosmediciner
används för behandlingen av äldre deliriumpatienter:
Näringstillstånd
- Många höftfrakturpatienter är sköra och undernärda «Stolee P, Poss J, Cook RJ ym. Risk factors for hip...»26, «Marks R. Hip fracture epidemiological trends, outc...»225, «Nuotio M, Tuominen P, Luukkaala T. Association of ...»226. Näringstillståndet ska bedömas vid ankomsten till sjukhuset och följas upp varje vecka under behandlingen.
- Undernäring samt det katabola tillståndet som följer av frakturen och operationsbehandlingen
försämrar patientens förmåga att motstå infektioner, fördröjer sårläkningen, orsakar
trötthet och muskelsvaghet, förlänger vårdtiden på sjukhus och försämrar rehabiliteringsprognosen
«Nuotio M, Tuominen P, Luukkaala T. Association of ...»226, «Puskarich CL, Nelson CL, Nusbickel FR ym. The use ...»227, «Patterson BM, Cornell CN, Carbone B ym. Protein de...»228, «Ponzer S, Tidermark J, Brismar K ym. Nutritional s...»229.
- I prospektiva uppföljningsstudier har undernäring konstaterats vara en självständig prognosförsämrande faktor (gällande rörelseförmåga, intagning till institutionsvård, dödlighet «Nuotio M, Tuominen P, Luukkaala T. Association of ...»226, «Bell JJ, Pulle RC, Crouch AM ym. Impact of malnutr...»230.
- Den preoperativa fastan kan förkortas genom tillförsel åt patienten av kompletterande näringspreparat avsedda för preoperativt bruk, vilka kan intas ännu 2 timmar före anestesin «Hellström PM, Samuelsson B, Al-Ani AN ym. Normal g...»147.
- Användning av orala kompletterande näringspreparat postoperativt kan minska komplikationerna efter höftfrakturoperation «Oraalisten täydennysravintovalmisteiden käyttö saattaa vähentää komplikaatioita lonkkamurtumaleikkauksen jälkeen.»C.
- I en studie från Australien, där man jämförde läget före och efter interventionen, ökade ibruktagandet av en vårdmodell med individuellt planerad uppföljning och korrigering av näringstillståndet (utförd av näringsterapeuter och vårdpersonal) patientens intag av energi och protein, hindrade försämringen av näringstillståndet och ökade andelen patienter utskrivna till sin tidigare bostad «Bell JJ, Bauer JD, Capra S ym. Multidisciplinary, ...»231.
Användning av anabola steroider
- Nandrolon (25 mg intramuskulärt med 3 veckors intervall) i 6–12 månader efter höftfrakturen kan förbättra muskelmassan hos äldre kvinnor och hjälpa dem att klara av vardagsaktiviteter «Nandrolonin anto (25 mg lihakseen kolmen viikon välein) 6–12 kuukauden ajan lonkkamurtuman jälkeen saattaa parantaa iäkkäiden naisten lihasmassaa ja päivittäisistä toiminnoista selviytymistä.»C.
Prevention av fall och höftfrakturrecidiv hos höftfrakturpatienter
- För att undvika att patienten inte utsätts för nya frakturer, bör fallolyckor förebyggas, patientens funktionsförmåga upprätthållas och hens osteoporos behandlas.
- Efter höftfrakturen är risken för ny fraktur var som helst i kroppen - även en ny
höftfraktur - 2–3-faldig jämfört med läget före höftfrakturen «Klotzbuecher CM, Ross PD, Landsman PB ym. Patients...»232, «Lyles KW, Schenck AP, Colón-Emeric CS. Hip and oth...»233.
- En patient som ådragit sig en höftfraktur löper särskilt stor risk att falla och få
en ny höftfraktur redan under tiden för akutsjukhusvården och rehabiliteringen «Stenvall M, Olofsson B, Lundström M ym. Inpatient ...»234. Därför ska uppmärksamhet fästas vid läkemedelsbehandlingen som helhet, vid förebyggande
och behandling av delirium och vid sömnsvårigheter redan då behandlingen inleds.
- Sektorsövergripande och multiprofessionell rehabilitering som genomförs på en geriatrikavdelning har minskat antalet fall och fallskador under rehabiliteringsperioden efter höftfrakturen i jämförelse med behandlingen på en vanlig ortopedisk avdelning «Stenvall M, Olofsson B, Lundström M ym. A multidis...»235.
- I ett finländskt material var den kumulativa risken för höftfrakturrecidiv inom 2 år 8 procent «Lönnroos E, Kautiainen H, Karppi P ym. Incidence o...»3. Enligt en annan finländsk undersökning fick 12 procent av höftfrakturpatienterna en ny höftfraktur under en uppföljningstid på 5 år «Kaukonen JP, Lüthje P, Nurmi-Lüthje I ym. Second h...»236. I en dansk undersökning var den kumulativa risken för ett höftfrakturåterfall inom 5 år enligt ålder 10–20 procent hos män och 16–26 procent hos kvinnor «Ryg J, Rejnmark L, Overgaard S ym. Hip fracture pa...»237.
- Faktorer som ökar risken för en ny höftfraktur är kvinnligt kön, minnessjukdom, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, osteoporos och dålig syn «Zhu Y, Chen W, Sun T ym. Meta-analysis of risk fac...»238.
- En patient som ådragit sig en höftfraktur löper särskilt stor risk att falla och få
en ny höftfraktur redan under tiden för akutsjukhusvården och rehabiliteringen «Stenvall M, Olofsson B, Lundström M ym. Inpatient ...»234. Därför ska uppmärksamhet fästas vid läkemedelsbehandlingen som helhet, vid förebyggande
och behandling av delirium och vid sömnsvårigheter redan då behandlingen inleds.
- Orsakerna till att patienten fallit och ådragit sig en höftfraktur ska utredas och
åtgärdas. Eftersom det i bakgrunden kan finnas flera faktorer som exponerat patienten
för fall och höftfraktur bör bedömningen vara omfattande (tabell «Undersökning av äldre personer som riskerar höftfraktur...»5).
- Enligt en systematisk poliklinisk bedömning i genomsnitt 5 månader efter frakturen konstaterades att riskfaktorer för fall och frakturer för patienterna var vanliga: nedsatt kognition konstaterades hos 75 procent, undernäring eller risk för undernäring hos 57 procent, urininkontinens hos 47 procent och ortostatisk hypotension hos 32 procent. Nedsatt funktionsförmåga, behov av hjälpmedel, ortostatisk hypotension, hög konsumtion av läkemedel och långsam tid i Timed Up'n'Go-testet var associerade med nya fallolyckor mellan tidpunkten för höftfrakturen och det polikliniska uppföljningsbesöket «Korpi M, Luukkala T, Jäntti P, ym. Lonkkamurtumap...»239.
- Trots rekommendationerna verkar polyfarmaci och användning av CNS-läkemedel bli vanligare efter en höftfraktur, medan användningen av kalcium- och D-vitamintillskott och osteoporosläkemedel är liten «Lönnroos E, Kautiainen H, Karppi P ym. Incidence o...»3, «Kaukonen JP, Lüthje P, Nurmi-Lüthje I ym. Second h...»236, «Korpi M, Luukkala T, Jäntti P, ym. Lonkkamurtumap...»239.
Diagnostik och behandling av osteoporos efter höftfraktur
Diagnostik
- Behandlingen av osteoporos hos höftfrakturpatienter kan inledas utan mätning av bentätheten,
förutsatt att cancer och andra orsaker till sekundär osteoporos uteslutits (God medicinsk
praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska)).
- Det bör finnas möjligheter att konsultera en specialist i internmedicin eller geriatriker för diagnostiken av osteoporos.
Kalcium och D-vitamin
- Alla höftfrakturpatienter behöver D-vitamintillskott och tillräckligt med kalcium.
- Rekommenderad dos är 1 000–1 500 mg kalcium (totalintag per dygn) och 800 IU
(20 µg) D-vitamin per dag (God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska)).
- Osteoporospatientens D-vitamindos ska basera sig på 25-D-OH-D-vitaminhalten i serum som bör ligga kring 75–120 nmol/l (God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska)).
- Ett tillräckligt D-vitamin- och kalciumtillskott minskar uppenbarligen prevalensen
av höftfrakturer och andra frakturer utom kotfrakturer hos åldringar (evidensöversikten
i God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporos «D-vitamiini- ja kalsiumlisä ilmeisesti vähentää luunmurtumien esiintyvyyttä vain niillä yli 65-vuotiailla, joiden D-vitamiinitilanne on riittämätön.»B (på finska)), «Avenell A, Mak JC, O'Connell D. Vitamin D and vita...»240.
- Enbart kalciumintag och användningen av kalciumtillskott minskar inte förekomsten av höftfrakturer «Bolland MJ, Leung W, Tai V ym. Calcium intake and ...»241.
- Rekommenderad dos är 1 000–1 500 mg kalcium (totalintag per dygn) och 800 IU
(20 µg) D-vitamin per dag (God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska)).
Läkemedelsbehandling av osteoporos
- Osteoporosmedicineringen efter fraktur beror på patientens prognos:
- Om patienten bedöms bli sängliggande behövs ingen läkemedelsbehandling.
- Om patienten förmodas uppnå självständig rörelseförmåga bör medicinering övervägas.
- Osteoporosmedicinering samt kalcium- och D-vitamintillskott påbörjas utan dröjsmål.
- Minskad rörlighet på grund av en fraktur försämrar snabbt skelettets skick «Fox KM, Magaziner J, Hawkes WG ym. Loss of bone de...»242.
- Zoledronsyra torde minska förekomsten av nya frakturer hos höftfrakturpatienter «Tsoledronihappo ilmeisesti vähentää uusia murtumia lonkkamurtumapotilailla.»B.
- I en undersökning som utredde effekten av zoledronsyra var dödligheten i behandlingsgruppen 4 procentenheter lägre än i jämförelsegruppen (NNT 27, den relativa riskminskningen 28 procent) under en uppföljningsperiod på i genomsnitt 1,9 år. Det är oklart vad som förklarar skillnaden i dödlighet «Lyles KW, Schenck AP, Colón-Emeric CS. Hip and oth...»233.
- Också andra osteoporosläkemedel som används för att förebygga höftfrakturer kan vara effektiva för att förebygga nya frakturer efter höftfrakturen (God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporoosi «Osteoporoosi»2 (på finska); Osteoporos «Osteoporos»3 (på svenska)).
Rehabilitering av höftfrakturpatienter
- Omfattande och multiprofessionell rehabilitering kan förbättra patienters funktionsförmåga, främja deras hälsa och ge resurser för förbättrad livskompetens. Målet med rehabiliteringen av höftfrakturpatienter är att så snabbt som möjligt återställa funktionsförmågan så att patienten kan fortsätta sitt liv i sin tidigare livsmiljö.
Rehabilitering vid en multiprofessionell geriatrisk rehabiliteringsenhet
- Sektorsövergripande, multiprofessionell och centraliserad rehabilitering för hemmaboende
höftfrakturpatienter påskyndar och förbättrar återhämtningen av funktionsförmågan
och hemkomsten «Kotona asuvan lonkkamurtumapotilaan laaja-alainen, moniammatillinen ja keskitetty kuntoutus nopeuttaa ja parantaa toimintakyvyn palautumista sekä entiseen kotiin palaamista.»A.
- Enligt en norsk randomiserad studie «Prestmo A, Hagen G, Sletvold O ym. Comprehensive g...»243 och en amerikansk hälsoekonomisk analys «Swart E, Vasudeva E, Makhni EC ym. Dedicated Perio...»124 som grundar sig på en systematisk litteraturöversikt är behandling och rehabilitering som grundar sig på en omfattande geriatrisk utvärdering och som inleds omedelbart i det akuta skedet kostnadseffektiva.
- Genom att koncentrera rehabiliteringen av höftfrakturpatienter som bott hemma till multiprofessionella rehabiliteringsenheter som är insatta i sjukdomar hos äldre kan man påskynda återhämtningen av funktionsförmågan, förkorta sjukhusvården och minska behovet av långvarig institutionsvård «Hakala MM, Eskelinen A, Toivonen J, ym. Kuntoutus...»123.
- Den multiprofessionella rehabiliteringsenhetens verksamhet kännetecknas av omfattande
utvärdering, tidig mobilisering, bibehållen patientautonomi samt av samarbete mellan
öppenvården, patienten och hens närstående «Young J. Rehabilitation and older people. BMJ (Cli...»244, «Stenvall M, Olofsson B, Nyberg L ym. Improved perf...»245. Enheten ska utvärdera sina vårdresultat och utveckla sin verksamhet utifrån dessa.
- Rehabiliteringsarbetsgruppen består av läkare (geriatriker), sjukskötare, primär- eller närvårdare, fysioterapeut, ergoterapeut, socialarbetare och patienten.
- Rehabiliteringsarbetsgruppen kommer överens om målen tillsammans med patienten. Målen
fastställs utifrån patientens premisser så att patientens funktionsförmåga och hälsotillstånd
före och efter höftfrakturen tas i betraktande.
- Informationen som närstående upplåter om patienten är viktig, och de närstående ska intervjuas redan i början av rehabiliteringen.
- Arbetsgruppen säkerställer att alla som deltar i vården och även patientens anhöriga och besökare känner till målen, vårdanvisningarna och vård- och rehabiliteringsplanen (t.ex. tillstånd resp. begränsningar att stöda på den opererade extremiteten, hjälpmedel, daglig rörlighet och andra aktiviteter).
- Det är viktigt att patienten uppmuntras att delta så mycket som möjligt i alla dagliga aktiviteter från första början av rehabiliteringen.
- Smärta som patienten upplever under olika tider på dygnet samt i vård- och övningssituationerna observeras, rapporteras och behandlas.
- Förloppet av rehabiliteringen och hur väl rehabiliteringsmålen nås uppföljs tillsammans med patienten. För bedömningen används överenskomna mätare av funktionsförmågan (se informationsmaterialet «Lonkkamurtumapotilaan toimintakykymittarit»6).
- Nyttan av preventiva åtgärder – hur effektiva de än må vara – som vidtas på rehabiliteringsenheten kan bli kortvarig, om inte de fallförebyggande åtgärderna integreras i patientens vardagsliv också efter rehabiliteringsperioden «Berggren M, Stenvall M, Olofsson B ym. Evaluation ...»246.
- Till skillnad från omfattande geriatrisk rehabilitering har enskilda terapimetoder inte visat sig nyttiga för höftfrakturpatienternas fysiska eller psykiska funktionsförmåga «Crotty M, Unroe K, Cameron ID ym. Rehabilitation i...»247.
- Det är möjligt att sjukhusvården för vissa patienter kan förkortas genom att vård och rehabilitering efter operationen ordnas hemma eller på vårdhemmet «Parker MJ, Pryor GA, Myles JW. Early discharge aft...»248, «O'Cathain A. Evaluation of a Hospital at Home sche...»249, «Crotty M, Whitehead CH, Gray S ym. Early discharge...»250, «Ghazipura M. Community versus inpatient rehabilita...»251. Dessa observationer grundar sig dock endast på några få små studier eller svaga undersökningar som knappast kan tillämpas på det finländska hälso- och sjukvårdssystemet.
Särdrag i rehabiliteringen av minnessjuka och neurologiska patienter
- Patienter med minnessjukdom och höftfraktur har nytta av multiprofessionell geriatrisk
postoperativ rehabilitering «Muistisairaat lonkkamurtumapotilaat hyötyvät leikkauksenjälkeisestä moniammatillisesta geriatrisesta kuntoutuksesta.»A
- Rehabiliteringen av personer med lindrig eller medelsvår minnessjukdom förutsätter att rehabiliteringsarbetsgruppen gör en särskild satsning för att hjälpa patienten uppnå en tillräckligt trygg rörelseförmåga och för att säkerställa att patienten kan återvända till sin tidigare livsmiljö «Huusko T. Hip fractures in Central Finland and ger...»252.
- Med hjälp av ett multiprofessionellt program har man i Sverige på ett signifikant sätt kunnat minska fallolyckor och fallskador under rehabiliteringsperioden också för höftfrakturpatienter med minnessjukdom «Stenvall M, Olofsson B, Lundström M ym. A multidis...»235.
- I många neurologiska sjukdomar ökar patientens muskelsvaghet eller klumpighet i nedre
extremiteterna risken för fallolyckor, vilket påverkar planeringen av rehabiliteringen
och förutsätter en bedömning av behovet av lämpliga hjälpmedel.
- Optimal rehabilitering av en patient med Parkinsons sjukdom kräver utvärdering av läkemedelsbehandlingen och därmed neurologkonsultation för att minska fallrisken «Jónsson B, Sernbo I, Johnell O. Rehabilitation of ...»253, «Bliemel C, Oberkircher L, Eschbach DA ym. Impact o...»254, «Critchley RJ, Khan SK, Yarnall AJ ym. Occurrence, ...»255.
- Följdtillståndet efter stroke förknippas i allmänhet med hemiplegi, ökad fallrisk och kognitiva förändringar. Dessa ska beaktas i rehabiliteringen «Ramnemark A, Nilsson M, Borssén B ym. Stroke, a ma...»256.
Hemskrivning och rehabilitering inom öppenvården
- En hemskrivning som planerats i multiprofessionellt samarbete med patienten, hens närstående och öppenvården, samt en kontinuerlig planmässig rehabilitering hemma förbättrar patientens funktionsförmåga och livskvalitet och minskar de närståendes stres «Prestmo A, Hagen G, Sletvold O ym. Comprehensive g...»243, «Stenvall M, Olofsson B, Nyberg L ym. Improved perf...»245, «Crotty M, Unroe K, Cameron ID ym. Rehabilitation i...»247, «Huusko TM, Karppi P, Avikainen V ym. Intensive ger...»257, «Mak JC, Cameron ID, March LM ym. Evidence-based gu...»258, «Salpakoski A, Törmäkangas T, Edgren J ym. Effects ...»259.
- Före utskrivningen görs ett hembesök där man utreder patientens mobilitet och förmåga
att klara av sina dagliga aktiviteter i hemmiljön och utreder vilka ändringsarbeten
som behövs i bostaden samt behovet av hjälpmedel «Di Monaco M, Vallero F, De Toma E ym. A single hom...»260. Se tilläggsmaterial «Lonkkamurtumapotilaan apuvälineet ja apuvälinetarpeen arviointi»4.
- Riskerna för fall utreds och dessa elimineras i mån av möjlighet «Parker MJ, Pryor GA, Myles JW. Early discharge aft...»248.
- Riskfaktorer som beror på hemmiljön kan utredas med hjälp av en checklista (Internetlänk: checklista för att förebygga olyckor i hemmet «https://gernet.s3.amazonaws.com/uploads/d8dcc061d1cf451a9461a2af32f7ce3f/Tarkastuslista%20kotitapaturmien%20ehk%C3%A4isemiseksi.pdf»14)
- Rehabiliteringsplanen skapar en grund för patientens fortsatta motions- och rehabiliteringsprogram efter hemskrivningen «Chudyk AM, Jutai JW, Petrella RJ ym. Systematic re...»261, «Sherrington C, Tiedemann A, Cameron I. Physical ex...»262, «Auais MA, Eilayyan O, Mayo NE. Extended exercise r...»263, «Diong J, Allen N, Sherrington C. Structured exerci...»264. Träningen ska utgå från patientens egna mål och den ska stöda patienten i att klara av sina dagliga aktiviteter och röra sig utomhus «Zidén L, Frändin K, Kreuter M. Home rehabilitation...»265.
- Individuell fysisk träning med progressiv muskelstyrketräning förefaller att förbättra
återhämtningen av höftfrakturpatientens rörelse- och funktionsförmåga också efter
sjukhusstadiet «Yksilöllinen ja progressiivista lihasvoimaharjoittelua sisältävä fyysinen harjoittelu ilmeisesti parantaa lonkkamurtumapotilaan liikunta- ja toimintakyvyn palautumista myös sairaalavaiheen jälkeen.»B.
- Patientens styrka i nedre extremiteterna kan förbättras med intensiv styrketräning, sidoskillnaderna kan jämnas ut och rörelseförmågan främjas ännu i flera år efter höftfrakturen «Portegijs E, Kallinen M, Rantanen T ym. Effects of...»266, «Edgren J, Rantanen T, Heinonen A ym. Effects of pr...»267.
- Träningens mängd och effekt inverkar – ju mer och ju längre patienten tränar, desto bättre resultat uppnår hen «Chudyk AM, Jutai JW, Petrella RJ ym. Systematic re...»261, «Sherrington C, Tiedemann A, Cameron I. Physical ex...»262, «Auais MA, Eilayyan O, Mayo NE. Extended exercise r...»263, «Diong J, Allen N, Sherrington C. Structured exerci...»264. I praktiken ska träningen fortsätta i flera månader.
Faktorer som påverkar prognosen för höftfrakturpatienter
- Många faktorer i association till patienten, vården och rehabiliteringen i det akuta
skedet ökar risken för nedsatt funktionsförmåga och livskvalitet och ökar dödligheten
(tabell «Faktorer som påverkar prognosen för höftfrakturpatienter...»7).
- De viktigaste riskfaktorerna är hög ålder, kroniska sjukdomar (särskilt minnessjukdomar) och nedsatt rörelse- och funktionsförmåga före höftfrakturen «Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre...»6, «Heinonen M, Karppi P, Huusko T ym. Post-operative ...»268, «Hu F, Jiang C, Shen J ym. Preoperative predictors ...»269, «Smith T, Pelpola K, Ball M ym. Pre-operative indic...»270.
- Kroniska sjukdomar, minnessjukdomar och behov av hjälp att röra sig före frakturen ökar risken för behov av stödboende «Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre...»6.
- För höftfrakturpatienter med delirium är vårdtiden på sjukhus längre «Radinovic K, Markovic-Denic L, Dubljanin-Raspopovi...»271, «Zywiel MG, Hurley RT, Perruccio AV ym. Health econ...»272 och risken för långtidsbehandling högre «Marcantonio E, Ta T, Duthie E ym. Delirium severit...»212, «Krogseth M, Wyller TB, Engedal K ym. Delirium is a...»273 än för patienter utan delirium efter höftfrakturen. Delirium föregår också försämring av patientens kognitiva funktioner «Witlox J, Slor CJ, Jansen RW ym. The neuropsycholo...»274, «Krogseth M, Watne LO, Juliebø V ym. Delirium is a ...»182.
- Det är viktigt att identifiera de faktorer som kan påverkas. Sådana är
- näringstillstånd
- risk för delirium «Geriatrinen laaja-alainen arviointi ja hoito ilmeisesti vähentää deliriumin esiintyvyyttä lonkkamurtuman leikkaushoidon jälkeen.»B
- operationsmetod
- smärtbehandling
- tidig mobilisering
- tillräckligt långvarig, omfattande och multiprofessionell rehabilitering «Kotona asuvan lonkkamurtumapotilaan laaja-alainen, moniammatillinen ja keskitetty kuntoutus nopeuttaa ja parantaa toimintakyvyn palautumista sekä entiseen kotiin palaamista.»A, «Yksilöllinen ja progressiivista lihasvoimaharjoittelua sisältävä fyysinen harjoittelu ilmeisesti parantaa lonkkamurtumapotilaan liikunta- ja toimintakyvyn palautumista myös sairaalavaiheen jälkeen.»B
- risk för fall
- användning av kalcium- och D-vitamintillskott och osteoporosmedicinering.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Ortopediföreningen i Finland
För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Lonkkamurtuma»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Robert Paul
Litteratur
Höftfraktur. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Ortopediföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»15
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- PERFECT. Lonkkamurtuma 2017; Available from: https://www.thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/hankkeet-ja-ohjelmat/perfect/osahankkeet/lonkkamurtuma «https://www.thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/hankkeet-ja-ohjelmat/perfect/osahankkeet/lonkkamurtuma»16
- Karampampa K, Ahlbom A, Michaëlsson K ym. Declining incidence trends for hip fractures have not been accompanied by improvements in lifetime risk or post-fracture survival--A nationwide study of the Swedish population 60 years and older. Bone 2015;78:55-61 «PMID: 25933944»PubMed
- Lönnroos E, Kautiainen H, Karppi P ym. Incidence of second hip fractures. A population-based study. Osteoporos Int 2007;18:1279-85 «PMID: 17440675»PubMed
- Dyer SM, Crotty M, Fairhall N ym. A critical review of the long-term disability outcomes following hip fracture. BMC Geriatr 2016;16:158 «PMID: 27590604»PubMed
- Vochteloo AJ, Borger van der Burg BL, Tuinebreijer WE ym. Do clinical characteristics and outcome in nonagenarians with a hip fracture differ from younger patients? Geriatr Gerontol Int 2013;13:190-7 «PMID: 22686522»PubMed
- Pajulammi HM, Pihlajamäki HK, Luukkaala TH ym. Pre- and perioperative predictors of changes in mobility and living arrangements after hip fracture--a population-based study. Arch Gerontol Geriatr 2015;61:182-9 «PMID: 26043958»PubMed
- Peeters CM, Visser E, Van de Ree CL ym. Quality of life after hip fracture in the elderly: A systematic literature review. Injury 2016;47:1369-82 «PMID: 27178770»PubMed
- Nihtilä EK, Martikainen PT, Koskinen SV ym. Chronic conditions and the risk of long-term institutionalization among older people. Eur J Public Health 2008;18:77-84 «PMID: 17566001»PubMed
- Sund R, Juntunen M, Lüthje P ym. Monitoring the performance of hip fracture treatment in Finland. Ann Med 2011;43 Suppl 1:S39-46 «PMID: 21639716»PubMed
- Lönnroos E, Kautiainen H, Sund R ym. Utilization of inpatient care before and after hip fracture: a population-based study. Osteoporos Int 2009;20:879-86 «PMID: 18810302»PubMed
- Haentjens P, Magaziner J, Colón-Emeric CS ym. Meta-analysis: excess mortality after hip fracture among older women and men. Ann Intern Med 2010;152:380-90 «PMID: 20231569»PubMed
- von Friesendorff M, McGuigan FE, Wizert A ym. Hip fracture, mortality risk, and cause of death over two decades. Osteoporos Int 2016;27:2945-53 «PMID: 27172936»PubMed
- Katsoulis M, Benetou V, Karapetyan T ym. Excess mortality after hip fracture in elderly persons from Europe and the USA: the CHANCES project. J Intern Med 2017;281:300-310 «PMID: 28093824»PubMed
- Panula J, Pihlajamäki H, Mattila VM ym. Mortality and cause of death in hip fracture patients aged 65 or older: a population-based study. BMC Musculoskelet Disord 2011;12:105 «PMID: 21599967»PubMed
- Piirtola M, Vahlberg T, Löppönen M ym. Fractures as predictors of excess mortality in the aged-a population-based study with a 12-year follow-up. Eur J Epidemiol 2008;23:747-55 «PMID: 18830674»PubMed
- Nurmi I, Lüthje P, Narinen A ym. [Treatment outcome and overall costs of femoral neck fractures]. Duodecim 2003;119:123-30 «PMID: 12607427»PubMed
- Nurmi I, Narinen A, Lüthje P ym. Cost analysis of hip fracture treatment among the elderly for the public health services: a 1-year prospective study in 106 consecutive patients. Arch Orthop Trauma Surg 2003;123:551-4 «PMID: 13680273»PubMed
- Taylor BC, Schreiner PJ, Stone KL ym. Long-term prediction of incident hip fracture risk in elderly white women: study of osteoporotic fractures. J Am Geriatr Soc 2004;52:1479-86 «PMID: 15341549»PubMed
- Ranhoff AH, Holvik K, Martinsen MI ym. Older hip fracture patients: three groups with different needs. BMC Geriatr 2010;10:65 «PMID: 20849652»PubMed
- Leavy B, Åberg AC, Melhus H ym. When and where do hip fractures occur? A population-based study. Osteoporos Int 2013;24:2387-96 «PMID: 23532356»PubMed
- Lönnroos E, Kautiainen H, Karppi P ym. Increased incidence of hip fractures. A population based-study in Finland. Bone 2006;39:623-7 «PMID: 16603427»PubMed
- Johnell O, Kanis JA, Oden A ym. Predictive value of BMD for hip and other fractures. J Bone Miner Res 2005;20:1185-94 «PMID: 15940371»PubMed
- Brennan nee Saunders J, Johansen A, Butler J ym. Place of residence and risk of fracture in older people: a population-based study of over 65-year-olds in Cardiff. Osteoporos Int 2003;14:515-9 «PMID: 12730755»PubMed
- Rapp K, Becker C, Lamb SE ym. Hip fractures in institutionalized elderly people: incidence rates and excess mortality. J Bone Miner Res 2008;23:1825-31 «PMID: 18665785»PubMed
- Benetos IS, Babis GC, Zoubos AB ym. Factors affecting the risk of hip fractures. Injury 2007;38:735-44 «PMID: 17307178»PubMed
- Stolee P, Poss J, Cook RJ ym. Risk factors for hip fracture in older home care clients. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2009;64:403-10 «PMID: 19196903»PubMed
- Kanis JA, Johansson H, Oden A ym. A family history of fracture and fracture risk: a meta-analysis. Bone 2004;35:1029-37 «PMID: 15542027»PubMed
- Kanis JA, Johnell O, De Laet C ym. A meta-analysis of previous fracture and subsequent fracture risk. Bone 2004;35:375-82 «PMID: 15268886»PubMed
- Johnson NA, Stirling ER, Divall P ym. Risk of hip fracture following a wrist fracture-A meta-analysis. Injury 2017;48:399-405 «PMID: 27839795»PubMed
- Cawthon PM, Fullman RL, Marshall L ym. Physical performance and risk of hip fractures in older men. J Bone Miner Res 2008;23:1037-44 «PMID: 18302496»PubMed
- Caillet P, Klemm S, Ducher M ym. Hip fracture in the elderly: a re-analysis of the EPIDOS study with causal Bayesian networks. PLoS One 2015;10:e0120125 «PMID: 25822373»PubMed
- Zhu K, Devine A, Lewis JR ym. "'Timed up and go' test and bone mineral density measurement for fracture prediction. Arch Intern Med 2011;171:1655-61 «PMID: 21987195»PubMed
- Shen GS, Li Y, Zhao G ym. Cigarette smoking and risk of hip fracture in women: a meta-analysis of prospective cohort studies. Injury 2015;46:1333-40 «PMID: 25956674»PubMed
- Zhang X, Yu Z, Yu M ym. Alcohol consumption and hip fracture risk. Osteoporos Int 2015;26:531-42 «PMID: 25266483»PubMed
- Looker AC. Serum 25-hydroxyvitamin D and risk of major osteoporotic fractures in older U.S. adults. J Bone Miner Res 2013;28:997-1006 «PMID: 23184640»PubMed
- Buchebner D, McGuigan F, Gerdhem P ym. Vitamin D insufficiency over 5 years is associated with increased fracture risk-an observational cohort study of elderly women. Osteoporos Int 2014;25:2767-75 «PMID: 25116384»PubMed
- Steingrimsdottir L, Halldorsson TI, Siggeirsdottir K ym. Hip fractures and bone mineral density in the elderly--importance of serum 25-hydroxyvitamin D. PLoS One 2014;9:e91122 «PMID: 24621578»PubMed
- Johansson H, Kanis JA, Odén A ym. A meta-analysis of the association of fracture risk and body mass index in women. J Bone Miner Res 2014;29:223-33 «PMID: 23775829»PubMed
- Dytfeld J, Michalak M. Type 2 diabetes and risk of low-energy fractures in postmenopausal women: meta-analysis of observational studies. Aging Clin Exp Res 2017;29:301-309 «PMID: 27072353»PubMed
- Fan Y, Wei F, Lang Y ym. Diabetes mellitus and risk of hip fractures: a meta-analysis. Osteoporos Int 2016;27:219-28 «PMID: 26264604»PubMed
- Luan L, Li R, Wang Z ym. Stroke increases the risk of hip fracture: a systematic review and meta-analysis. Osteoporos Int 2016;27:3149-3154 «PMID: 27185402»PubMed
- Ivers RQ, Cumming RG, Mitchell P ym. Visual risk factors for hip fracture in older people. J Am Geriatr Soc 2003;51:356-63 «PMID: 12588579»PubMed
- Coleman AL, Cummings SR, Ensrud KE ym. Visual field loss and risk of fractures in older women. J Am Geriatr Soc 2009;57:1825-32 «PMID: 19702619»PubMed
- Guo Z, Wills P, Viitanen M ym. Cognitive impairment, drug use, and the risk of hip fracture in persons over 75 years old: a community-based prospective study. Am J Epidemiol 1998;148:887-92 «PMID: 9801019»PubMed
- Baker NL, Cook MN, Arrighi HM ym. Hip fracture risk and subsequent mortality among Alzheimer's disease patients in the United Kingdom, 1988-2007. Age Ageing 2011;40:49-54 «PMID: 21087990»PubMed
- Tolppanen AM, Lavikainen P, Soininen H ym. Incident hip fractures among community dwelling persons with Alzheimer's disease in a Finnish nationwide register-based cohort. PLoS One 2013;8:e59124 «PMID: 23527106»PubMed
- Park SM, Ryu J, Lee DR ym. Zolpidem use and risk of fractures: a systematic review and meta-analysis. Osteoporos Int 2016;27:2935-44 «PMID: 27105645»PubMed
- Bakken MS, Engeland A, Engesæter LB ym. Risk of hip fracture among older people using anxiolytic and hypnotic drugs: a nationwide prospective cohort study. Eur J Clin Pharmacol 2014;70:873-80 «PMID: 24810612»PubMed
- Oderda LH, Young JR, Asche CV ym. Psychotropic-related hip fractures: meta-analysis of first-generation and second-generation antidepressant and antipsychotic drugs. Ann Pharmacother 2012;46:917-28 «PMID: 22811347»PubMed
- Bakken MS, Engeland A, Engesæter LB ym. Increased risk of hip fracture among older people using antidepressant drugs: data from the Norwegian Prescription Database and the Norwegian Hip Fracture Registry. Age Ageing 2013;42:514-20 «PMID: 23438446»PubMed
- Lee SH, Hsu WT, Lai CC ym. Use of antipsychotics increases the risk of fracture: a systematic review and meta-analysis. Osteoporos Int 2017;28:1167-1178 «PMID: 28083669»PubMed
- Bakken MS, Schjøtt J, Engeland A ym. Antipsychotic Drugs and Risk of Hip Fracture in People Aged 60 and Older in Norway. J Am Geriatr Soc 2016;64:1203-9 «PMID: 27321599»PubMed
- Ping F, Wang Y, Wang J ym. Opioids increase hip fracture risk: a meta-analysis. J Bone Miner Metab 2017;35:289-297 «PMID: 27023332»PubMed
- Zhou B, Huang Y, Li H ym. Proton-pump inhibitors and risk of fractures: an update meta-analysis. Osteoporos Int 2016;27:339-47 «PMID: 26462494»PubMed
- Norton R, Campbell AJ, Reid IR ym. Residential status and risk of hip fracture. Age Ageing 1999;28:135-9 «PMID: 10350409»PubMed
- Blum MR, Bauer DC, Collet TH ym. Subclinical thyroid dysfunction and fracture risk: a meta-analysis. JAMA 2015;313:2055-65 «PMID: 26010634»PubMed
- Heikkilä K, Pearce J, Mäki M ym. Celiac disease and bone fractures: a systematic review and meta-analysis. J Clin Endocrinol Metab 2015;100:25-34 «PMID: 25279497»PubMed
- Huang SW, Wang WT, Chou LC ym. Chronic Obstructive Pulmonary Disease Increases the Risk of Hip Fracture: A Nationwide Population-Based Cohort Study. Sci Rep 2016;6:23360 «PMID: 26987933»PubMed
- van Staa TP, Geusens P, Bijlsma JW ym. Clinical assessment of the long-term risk of fracture in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 2006;54:3104-12 «PMID: 17009229»PubMed
- Bazelier MT, van Staa T, Uitdehaag BM ym. The risk of fracture in patients with multiple sclerosis: the UK general practice research database. J Bone Miner Res 2011;26:2271-9 «PMID: 21557309»PubMed
- Bazelier MT, van Staa TP, Uitdehaag BM ym. Risk of fractures in patients with multiple sclerosis: a population-based cohort study. Neurology 2012;78:1967-73 «PMID: 22592374»PubMed
- Waris VW, H.; Saarakkala, S.; Waris, P. Mikkelin osteoporoosi-indeksi tunnistaa rannemurtumapotilaiden luukadon. Suomen Lääkäril 2004;59(8):757-62
- Waris VJ, Sirola JP, Kiviniemi VV ym. Mikkeli Osteoporosis Index Identifies Fracture Risk Factors and Osteoporosis and Intervention Thresholds Parallel with FRAX. J Osteoporos 2011;2011:732560 «PMID: 21772977»PubMed
- Kanis JA, Johnell O, Oden A ym. FRAX and the assessment of fracture probability in men and women from the UK. Osteoporos Int 2008;19:385-97 «PMID: 18292978»PubMed
- Kanis JA, Oden A, Johansson H ym. FRAX and its applications to clinical practice. Bone 2009;44:734-43 «PMID: 19195497»PubMed
- Sund R, Honkanen R, Johansson H ym. Evaluation of the FRAX model for hip fracture predictions in the population-based Kuopio Osteoporosis Risk Factor and Prevention Study (OSTPRE). Calcif Tissue Int 2014;95:39-45 «PMID: 24792689»PubMed
- Peel NM, Bartlett HP, McClure RJ. Healthy aging as an intervention to minimize injury from falls among older people. Ann N Y Acad Sci 2007;1114:162-9 «PMID: 17986581»PubMed
- Schmitt NM, Schmitt J, Dören M. The role of physical activity in the prevention of osteoporosis in postmenopausal women-An update. Maturitas 2009;63:34-8 «PMID: 19356867»PubMed
- Karinkanta S, Piirtola M, Sievänen H ym. Physical therapy approaches to reduce fall and fracture risk among older adults. Nat Rev Endocrinol 2010;6:396-407 «PMID: 20517287»PubMed
- Sawka AM, Ismaila N, Cranney A ym. A scoping review of strategies for the prevention of hip fracture in elderly nursing home residents. PLoS One 2010;5:e9515 «PMID: 20209088»PubMed
- McClure R, Turner C, Peel N ym. Population-based interventions for the prevention of fall-related injuries in older people. Cochrane Database Syst Rev 2005;1:CD004441 «PMID: 15674948»PubMed
- Korpelainen R, Keinänen-Kiukaanniemi S, Nieminen P ym. Long-term outcomes of exercise: follow-up of a randomized trial in older women with osteopenia. Arch Intern Med 2010;170:1548-56 «PMID: 20876406»PubMed
- Rong K, Liu XY, Wu XH ym. Increasing Level of Leisure Physical Activity Could Reduce the Risk of Hip Fracture in Older Women: A Dose-Response Meta-analysis of Prospective Cohort Studies. Medicine (Baltimore) 2016;95:e2984 «PMID: 26986111»PubMed
- Pekkarinen T, Löyttyniemi E, Välimäki M. Hip fracture prevention with a multifactorial educational program in elderly community-dwelling Finnish women. Osteoporos Int 2013;24:2983-92 «PMID: 23652464»PubMed
- Panel on Prevention of Falls in Older Persons, American Geriatrics Society and British Geriatrics Society.. Summary of the Updated American Geriatrics Society/British Geriatrics Society clinical practice guideline for prevention of falls in older persons. J Am Geriatr Soc 2011;59:148-57 «PMID: 21226685»PubMed
- Frick KD, Kung JY, Parrish JM ym. Evaluating the cost-effectiveness of fall prevention programs that reduce fall-related hip fractures in older adults. J Am Geriatr Soc 2010;58:136-41 «PMID: 20122044»PubMed
- Tinetti ME, Baker DI, King M ym. Effect of dissemination of evidence in reducing injuries from falls. N Engl J Med 2008;359:252-61 «PMID: 18635430»PubMed
- Ham AC, Swart KM, Enneman AW ym. Medication-related fall incidents in an older, ambulant population: the B-PROOF study. Drugs Aging 2014;31:917-27 «PMID: 25398701»PubMed
- Oliver D, Connelly JB, Victor CR, ym. Strategies to prevent falls and fractures in hospitals and care homes and effect of cognitive impairment: systematic review and meta-analyses. BMJ (Clinical research ed.) 2007;334(7584):82
- Sawka AM, Boulos P, Beattie K ym. Hip protectors decrease hip fracture risk in elderly nursing home residents: a Bayesian meta-analysis. J Clin Epidemiol 2007;60:336-44 «PMID: 17346606»PubMed
- Ambrose AF, Paul G, Hausdorff JM. Risk factors for falls among older adults: a review of the literature. Maturitas 2013;75:51-61 «PMID: 23523272»PubMed
- Billington J, Fahey T, Galvin R. Diagnostic accuracy of the STRATIFY clinical prediction rule for falls: a systematic review and meta-analysis. BMC Fam Pract 2012;13:76 «PMID: 22870921»PubMed
- Aranda-Gallardo M, Morales-Asencio JM, Canca-Sanchez JC ym. Instruments for assessing the risk of falls in acute hospitalized patients: a systematic review and meta-analysis. BMC Health Serv Res 2013;13:122 «PMID: 23547708»PubMed
- Tiedemann A, Sherrington C, Orr T ym. Identifying older people at high risk of future falls: development and validation of a screening tool for use in emergency departments. Emerg Med J 2013;30:918-22 «PMID: 23139096»PubMed
- Barry E, Galvin R, Keogh C ym. Is the Timed Up and Go test a useful predictor of risk of falls in community dwelling older adults: a systematic review and meta-analysis. BMC Geriatr 2014;14:14 «PMID: 24484314»PubMed
- Cattelani L, Palumbo P, Palmerini L ym. FRAT-up, a Web-based fall-risk assessment tool for elderly people living in the community. J Med Internet Res 2015;17:e41 «PMID: 25693419»PubMed
- Matarese M, Ivziku D, Bartolozzi F ym. Systematic review of fall risk screening tools for older patients in acute hospitals. J Adv Nurs 2015;71:1198-209 «PMID: 25287867»PubMed
- Oliver D, Britton M, Seed P ym. Development and evaluation of evidence based risk assessment tool (STRATIFY) to predict which elderly inpatients will fall: case-control and cohort studies. BMJ 1997;315:1049-53 «PMID: 9366729»PubMed
- Pajala S. Iäkkäiden kaatumisten ehkäisy 2012; Available from: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201205085108 «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201205085108»2
- Suomen Fysioterapeutit - Finlands Fysioterapeuter ry:n asettama työryhmä. Kaatumisten ja kaatumisvammojen ehkäisyn fysioterapiasuositus 2011; Available from: https://www.suomenfysioterapeutit.fi/index.php/fysioterapiasuositukset/kaatumisten-ja-kaatumisvammojen-ehkaisy «https://www.suomenfysioterapeutit.fi/index.php/fysioterapiasuositukset/kaatumisten-ja-kaatumisvammojen-ehkaisy»3
- Cameron ID, Gillespie LD, Robertson MC ym. Interventions for preventing falls in older people in care facilities and hospitals. Cochrane Database Syst Rev 2012;12:CD005465 «PMID: 23235623»PubMed
- Gillespie LD, Robertson MC, Gillespie WJ ym. Interventions for preventing falls in older people living in the community. Cochrane Database Syst Rev 2012;9:CD007146 «PMID: 22972103»PubMed
- Karlsson MK, Magnusson H, von Schewelov T ym. Prevention of falls in the elderly--a review. Osteoporos Int 2013;24:747-62 «PMID: 23296743»PubMed
- Swift CG, Iliffe S. Assessment and prevention of falls in older people--concise guidance. Clin Med (Lond) 2014;14:658-62 «PMID: 25468853»PubMed
- Feskanich D, Willett W, Colditz G. Walking and leisure-time activity and risk of hip fracture in postmenopausal women. JAMA 2002;288:2300-6 «PMID: 12425707»PubMed
- Michaëlsson K, Olofsson H, Jensevik K ym. Leisure physical activity and the risk of fracture in men. PLoS Med 2007;4:e199 «PMID: 17579509»PubMed
- Palvanen M, Kannus P, Piirtola M ym. Effectiveness of the Chaos Falls Clinic in preventing falls and injuries of home-dwelling older adults: a randomised controlled trial. Injury 2014;45:265-71 «PMID: 23579066»PubMed
- Stubbs B, Denkinger MD, Brefka S ym. What works to prevent falls in older adults dwelling in long term care facilities and hospitals? An umbrella review of meta-analyses of randomised controlled trials. Maturitas 2015;81:335-42 «PMID: 25935294»PubMed
- Rapp K, Lamb SE, Büchele G ym. Prevention of falls in nursing homes: subgroup analyses of a randomized fall prevention trial. J Am Geriatr Soc 2008;56:1092-7 «PMID: 18482303»PubMed
- Neyens JC, Dijcks BP, Twisk J ym. A multifactorial intervention for the prevention of falls in psychogeriatric nursing home patients, a randomised controlled trial (RCT). Age Ageing 2009;38:194-9 «PMID: 19221130»PubMed
- Evans LK, Strumpf NE, Allen-Taylor SL ym. A clinical trial to reduce restraints in nursing homes. J Am Geriatr Soc 1997;45:675-81 «PMID: 9180659»PubMed
- Hill KD, Hunter SW, Batchelor FA ym. Individualized home-based exercise programs for older people to reduce falls and improve physical performance: A systematic review and meta-analysis. Maturitas 2015;82:72-84 «PMID: 25989701»PubMed
- McKiernan FE. A simple gait-stabilizing device reduces outdoor falls and nonserious injurious falls in fall-prone older people during the winter. J Am Geriatr Soc 2005;53:943-7 «PMID: 15935015»PubMed
- Spink MJ, Menz HB, Fotoohabadi MR ym. Effectiveness of a multifaceted podiatry intervention to prevent falls in community dwelling older people with disabling foot pain: randomised controlled trial. BMJ 2011;342:d3411 «PMID: 21680622»PubMed
- Chan WC, Yeung JW, Wong CS ym. Efficacy of physical exercise in preventing falls in older adults with cognitive impairment: a systematic review and meta-analysis. J Am Med Dir Assoc 2015;16:149-54 «PMID: 25304179»PubMed
- Black DM, Cummings SR, Karpf DB ym. Randomised trial of effect of alendronate on risk of fracture in women with existing vertebral fractures. Fracture Intervention Trial Research Group. Lancet 1996;348:1535-41 «PMID: 8950879»PubMed
- Cummings SR, Black DM, Thompson DE ym. Effect of alendronate on risk of fracture in women with low bone density but without vertebral fractures: results from the Fracture Intervention Trial. JAMA 1998;280:2077-82 «PMID: 9875874»PubMed
- Wells GA, Cranney A, Peterson J ym. Alendronate for the primary and secondary prevention of osteoporotic fractures in postmenopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD001155 «PMID: 18253985»PubMed
- Cummings SR, San Martin J, McClung MR ym. Denosumab for prevention of fractures in postmenopausal women with osteoporosis. N Engl J Med 2009;361:756-65 «PMID: 19671655»PubMed
- Rossouw JE, Anderson GL, Prentice RL ym. Risks and benefits of estrogen plus progestin in healthy postmenopausal women: principal results From the Women's Health Initiative randomized controlled trial. JAMA 2002;288:321-33 «PMID: 12117397»PubMed
- Wells G, Cranney A, Peterson J ym. Risedronate for the primary and secondary prevention of osteoporotic fractures in postmenopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD004523 «PMID: 18254053»PubMed
- Reginster JY, Seeman E, De Vernejoul MC ym. Strontium ranelate reduces the risk of nonvertebral fractures in postmenopausal women with osteoporosis: Treatment of Peripheral Osteoporosis (TROPOS) study. J Clin Endocrinol Metab 2005;90:2816-22 «PMID: 15728210»PubMed
- Black DM, Delmas PD, Eastell R ym. Once-yearly zoledronic acid for treatment of postmenopausal osteoporosis. N Engl J Med 2007;356:1809-22 «PMID: 17476007»PubMed
- Iwamoto J, Takeda T, Matsumoto H. Efficacy of oral bisphosphonates for preventing hip fracture in disabled patients with neurological diseases: a meta-analysis of randomized controlled trials among the Japanese population. Curr Med Res Opin 2011;27:1141-8 «PMID: 21456887»PubMed
- Zhang W, Zhu C, Sun M ym. Efficacy of bisphosphonates against hip fracture in elderly patients with stroke and Parkinson diseases: meta-analysis of randomized controlled trials. J Stroke Cerebrovasc Dis 2014;23:2714-24 «PMID: 25314942»PubMed
- Amiche MA, Albaum JM, Tadrous M ym. Efficacy of osteoporosis pharmacotherapies in preventing fracture among oral glucocorticoid users: a network meta-analysis. Osteoporos Int 2016;27:1989-98 «PMID: 26782683»PubMed
- Allen CS, Yeung JH, Vandermeer B ym. Bisphosphonates for steroid-induced osteoporosis. Cochrane Database Syst Rev 2016;10:CD001347 «PMID: 27706804»PubMed
- Santesso N, Carrasco-Labra A, Brignardello-Petersen R. Hip protectors for preventing hip fractures in older people. Cochrane Database Syst Rev 2014;3:CD001255 «PMID: 24687239»PubMed
- Deutsch AL, Mink JH, Waxman AD. Occult fractures of the proximal femur: MR imaging. Radiology 1989;170:113-6 «PMID: 2909083»PubMed
- Quinn SF, McCarthy JL. Prospective evaluation of patients with suspected hip fracture and indeterminate radiographs: use of T1-weighted MR images. Radiology 1993;187:469-71 «PMID: 8475292»PubMed
- Evans PD, Wilson C, Lyons K. Comparison of MRI with bone scanning for suspected hip fracture in elderly patients. J Bone Joint Surg Br 1994;76:158-9 «PMID: 8300666»PubMed
- Pandey R, McNally E, Ali A ym. The role of MRI in the diagnosis of occult hip fractures. Injury 1998;29:61-3 «PMID: 9659484»PubMed
- Hakala MM, Eskelinen A, Toivonen J, ym. Kuntoutusosaston perustamisen vaikutus lonkkamurtumapotilaiden hoitotuloksiin Suomen Lääkäril 2014;69:319-23
- Swart E, Vasudeva E, Makhni EC ym. Dedicated Perioperative Hip Fracture Comanagement Programs are Cost-effective in High-volume Centers: An Economic Analysis. Clin Orthop Relat Res 2016;474:222-33 «PMID: 26260393»PubMed
- Sund R. Modeling the volume-effectiveness relationship in the case of hip fracture treatment in Finland. BMC Health Serv Res 2010;10:238 «PMID: 20707899»PubMed
- Grigoryan KV, Javedan H, Rudolph JL. Orthogeriatric care models and outcomes in hip fracture patients: a systematic review and meta-analysis. J Orthop Trauma 2014;28:e49-55 «PMID: 23912859»PubMed
- Hawley S, Javaid MK, Prieto-Alhambra D ym. Clinical effectiveness of orthogeriatric and fracture liaison service models of care for hip fracture patients: population-based longitudinal study. Age Ageing 2016;45:236-42 «PMID: 26802076»PubMed
- Kristensen PK, Thillemann TM, Søballe K ym. Can improved quality of care explain the success of orthogeriatric units? A population-based cohort study. Age Ageing 2016;45:66-71 «PMID: 26582757»PubMed
- Vidán M, Serra JA, Moreno C ym. Efficacy of a comprehensive geriatric intervention in older patients hospitalized for hip fracture: a randomized, controlled trial. J Am Geriatr Soc 2005;53:1476-82 «PMID: 16137275»PubMed
- Middleton M, Wan B, da Assuncao R. Improving hip fracture outcomes with integrated orthogeriatric care: a comparison between two accepted orthogeriatric models. Age Ageing 2016
- Killington M, Walker R, Crotty M. The chaotic journey: Recovering from hip fracture in a nursing home. Arch Gerontol Geriatr 2016;67:106-12 «PMID: 27483995»PubMed
- Nordström P, Gustafson Y, Michaëlsson K ym. Length of hospital stay after hip fracture and short term risk of death after discharge: a total cohort study in Sweden. BMJ 2015;350:h696 «PMID: 25700551»PubMed
- Neuburger J, Currie C, Wakeman R ym. The impact of a national clinician-led audit initiative on care and mortality after hip fracture in England: an external evaluation using time trends in non-audit data. Med Care 2015;53:686-91 «PMID: 26172938»PubMed
- Sipilä S, Salpakoski A, Edgren J ym. Recovery of Lower Extremity Performance After Hip Fracture Depends on Prefracture and Postdischarge Mobility: A Subgroup Analysis of a Randomized Rehabilitation Trial. J Am Geriatr Soc 2016;64:e25-8 «PMID: 27459732»PubMed
- Moran CG, Wenn RT, Sikand M ym. Early mortality after hip fracture: is delay before surgery important? J Bone Joint Surg Am 2005;87:483-9 «PMID: 15741611»PubMed
- Purmonen T, Törmälehto S, Säävuori N ym. Budget impact analysis of warfarin reversal therapies among hip fracture patients in Finland. Drugs R D 2015;15:155-62 «PMID: 25749804»PubMed
- Doleman B, Moppett IK. Is early hip fracture surgery safe for patients on clopidogrel? Systematic review, meta-analysis and meta-regression. Injury 2015;46:954-62 «PMID: 25818054»PubMed
- Kaukonen JP, Nurmi-Lüthje I, Lüthje P ym. Acute alcohol use among patients with acute hip fractures: a descriptive incidence study in southeastern Finland. Alcohol Alcohol 2006;41:345-8 «PMID: 16510531»PubMed
- Gregory JJ, Kostakopoulou K, Cool WP ym. One-year outcome for elderly patients with displaced intracapsular fractures of the femoral neck managed non-operatively. Injury 2010;41:1273-6 «PMID: 20630527»PubMed
- Moulton LS, Green NL, Sudahar T ym. Outcome after conservatively managed intracapsular fractures of the femoral neck. Ann R Coll Surg Engl 2015;97:279-82 «PMID: 26263935»PubMed
- Pajulammi HM, Luukkaala TH, Pihlajamäki HK ym. Decreased glomerular filtration rate estimated by 2009 CKD-EPI equation predicts mortality in older hip fracture population. Injury 2016;47:1536-42 «PMID: 27168083»PubMed
- Nordling P, Kiviniemi T, Strandberg M ym. Predicting the outcome of hip fracture patients by using N-terminal fragment of pro-B-type natriuretic peptide. BMJ Open 2016;6:e009416 «PMID: 26911583»PubMed
- Smeets SJ, Poeze M, Verbruggen JP. Preoperative cardiac evaluation of geriatric patients with hip fracture. Injury 2012;43:2146-51 «PMID: 22995981»PubMed
- Carson JL, Terrin ML, Noveck H ym. Liberal or restrictive transfusion in high-risk patients after hip surgery. N Engl J Med 2011;365:2453-62 «PMID: 22168590»PubMed
- Leer-Salvesen S, Dybvik E, Dahl OE ym. Postoperative start compared to preoperative start of low-molecular-weight heparin increases mortality in patients with femoral neck fractures. Acta Orthop 2017;88:48-54 «PMID: 27658532»PubMed
- Frisch NB, Pepper AM, Jildeh TR ym. Intraoperative Hypothermia During Surgical Fixation of Hip Fractures. Orthopedics 2016;39:e1170-e1177 «PMID: 27536952»PubMed
- Hellström PM, Samuelsson B, Al-Ani AN ym. Normal gastric emptying time of a carbohydrate-rich drink in elderly patients with acute hip fracture: a pilot study. BMC Anesthesiol 2017;17:23 «PMID: 28202056»PubMed
- Dasch B, Endres HG, Maier C ym. Fracture-related hip pain in elderly patients with proximal femoral fracture after discharge from stationary treatment. Eur J Pain 2008;12:149-56 «PMID: 17475523»PubMed
- Walker-Bone K, Harvey NC, Ntani G ym. Chronic widespread bodily pain is increased among individuals with history of fracture: findings from UK Biobank. Arch Osteoporos 2016;11:1 «PMID: 26678491»PubMed
- Parker MJ, Griffiths R, Appadu BN. Nerve blocks (subcostal, lateral cutaneous, femoral, triple, psoas) for hip fractures. Cochrane Database Syst Rev 2002;1:CD001159 «PMID: 11869594»PubMed
- Morrison RS, Magaziner J, Gilbert M ym. Relationship between pain and opioid analgesics on the development of delirium following hip fracture. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2003;58:76-81 «PMID: 12560416»PubMed
- Abou-Setta AM, Beaupre LA, Rashiq S ym. Comparative effectiveness of pain management interventions for hip fracture: a systematic review. Ann Intern Med 2011;155:234-45 «PMID: 21844549»PubMed
- Chin RP, Ho CH, Cheung LP. Scheduled analgesic regimen improves rehabilitation after hip fracture surgery. Clin Orthop Relat Res 2013;471:2349-60 «PMID: 23543417»PubMed
- Network SIG. Management of hip fracture in older people. A national clinical guideline. 2009
- Morrison RS, Siu AL. A comparison of pain and its treatment in advanced dementia and cognitively intact patients with hip fracture. J Pain Symptom Manage 2000;19:240-8 «PMID: 10799790»PubMed
- McDermott JH, Nichols DR, Lovell ME. A case-control study examining inconsistencies in pain management following fractured neck of femur: an inferior analgesia for the cognitively impaired. Emerg Med J 2014;31:e2-8 «PMID: 24136118»PubMed
- Jensen-Dahm C, Palm H, Gasse C ym. Postoperative Treatment of Pain after Hip Fracture in Elderly Patients with Dementia. Dement Geriatr Cogn Disord 2016;41:181-91 «PMID: 27045590»PubMed
- Leino KA, Kuusniemi KS, Lertola KK ym. Comparison of four pain scales in patients with hip fracture or other lower limb trauma. Acta Anaesthesiol Scand 2011;55:495-502 «PMID: 21288225»PubMed
- DeWaters T, Faut-Callahan M, McCann JJ ym. Comparison of self-reported pain and the PAINAD scale in hospitalized cognitively impaired and intact older adults after hip fracture surgery. Orthop Nurs 2008;27:21-8 «PMID: 18300684»PubMed
- Cuvillon P, Ripart J, Debureaux S ym. [Analgesia after hip fracture repair in elderly patients: the effect of a continuous femoral nerve block: a prospective and randomised study]. Ann Fr Anesth Reanim 2007;26:2-9 «PMID: 17142005»PubMed
- Bollinger AJ, Butler PD, Nies MS ym. Is Scheduled Intravenous Acetaminophen Effective in the Pain Management Protocol of Geriatric Hip Fractures? Geriatr Orthop Surg Rehabil 2015;6:202-8 «PMID: 26328237»PubMed
- Handoll HH, Queally JM, Parker MJ. Pre-operative traction for hip fractures in adults. Cochrane Database Syst Rev 2011;12:CD000168 «PMID: 22161361»PubMed
- Niskanen RO, Strandberg N. Bedside femoral block performed on the first postoperative day after unilateral total knee arthroplasty: a randomized study of 49 patients. J Knee Surg 2005;18:192-6 «PMID: 16152867»PubMed
- Godoy Monzón D, Vazquez J, Jauregui JR ym. Pain treatment in post-traumatic hip fracture in the elderly: regional block vs. systemic non-steroidal analgesics. Int J Emerg Med 2010;3:321-5 «PMID: 21373300»PubMed
- Soinikoski M, Kuusniemi K, Jalonen J ym. A national survey into perioperative anesthetic management of patients with a fractured neck of femur. BMC Anesthesiol 2012;12:14 «PMID: 22839198»PubMed
- Kokki M, Välitalo P, Rasanen I ym. Absorption of different oral dosage forms of oxycodone in the elderly: a cross-over clinical trial in patients undergoing cystoscopy. Eur J Clin Pharmacol 2012;68:1357-63 «PMID: 22451244»PubMed
- Kuusniemi K, Zöllner J, Sjövall S ym. Prolonged-release oxycodone/naloxone in postoperative pain management: from a randomized clinical trial to usual clinical practice. J Int Med Res 2012;40:1775-93 «PMID: 23206459»PubMed
- Solomon DH, Rassen JA, Glynn RJ ym. The comparative safety of opioids for nonmalignant pain in older adults. Arch Intern Med 2010;170:1979-86 «PMID: 21149754»PubMed
- Möller J, Laflamme L, Söderberg Löfdal K. CYP2D6-inhibiting drugs and the increased risk of fall-related injuries due to newly initiated opioid treatment--a Swedish, register-based case-crossover study. Basic Clin Pharmacol Toxicol 2015;116:134-9 «PMID: 24975450»PubMed
- Biboulet P, Jourdan A, Van Haevre V ym. Hemodynamic profile of target-controlled spinal anesthesia compared with 2 target-controlled general anesthesia techniques in elderly patients with cardiac comorbidities. Reg Anesth Pain Med 2012;37:433-40 «PMID: 22609644»PubMed
- Olofsson C, Nygårds EB, Bjersten AB ym. Low-dose bupivacaine with sufentanil prevents hypotension after spinal anesthesia for hip repair in elderly patients. Acta Anaesthesiol Scand 2004;48:1240-4 «PMID: 15504182»PubMed
- Handoll HH, Farrar MJ, McBirnie J ym. Heparin, low molecular weight heparin and physical methods for preventing deep vein thrombosis and pulmonary embolism following surgery for hip fractures. Cochrane Database Syst Rev 2002;4:CD000305 «PMID: 12519540»PubMed
- Breivik H, Bang U, Jalonen J ym. Nordic guidelines for neuraxial blocks in disturbed haemostasis from the Scandinavian Society of Anaesthesiology and Intensive Care Medicine. Acta Anaesthesiol Scand 2010;54:16-41 «PMID: 19839941»PubMed
- Gillespie WJ, Walenkamp GH. Antibiotic prophylaxis for surgery for proximal femoral and other closed long bone fractures. Cochrane Database Syst Rev 2010;3:CD000244 «PMID: 20238310»PubMed
- Uçkay I, Hoffmeyer P, Lew D ym. Prevention of surgical site infections in orthopaedic surgery and bone trauma: state-of-the-art update. J Hosp Infect 2013;84:5-12 «PMID: 23414705»PubMed
- Bryson DJ, Morris DL, Shivji FS ym. Antibiotic prophylaxis in orthopaedic surgery: difficult decisions in an era of evolving antibiotic resistance. Bone Joint J 2016;98-B:1014-9 «PMID: 27482011»PubMed
- Cordero-Ampuero J, de Dios M. What are the risk factors for infection in hemiarthroplasties and total hip arthroplasties? Clin Orthop Relat Res 2010;468:3268-77 «PMID: 20544319»PubMed
- Raivio MK, O.; Pitkälä, K.; Tilvis, R. Rehabilitation Outcome in Hip-Fracture: Impact of Weight-Bearing Restriction–A Preliminary Investigation. Phys Occup Ther Geriatr 2005;22(4)
- Nyholm AM, Gromov K, Palm H ym. Time to Surgery Is Associated with Thirty-Day and Ninety-Day Mortality After Proximal Femoral Fracture: A Retrospective Observational Study on Prospectively Collected Data from the Danish Fracture Database Collaborators. J Bone Joint Surg Am 2015;97:1333-9 «PMID: 26290084»PubMed
- Lewis PM, Waddell JP. When is the ideal time to operate on a patient with a fracture of the hip? : a review of the available literature. Bone Joint J 2016;98-B:1573-1581 «PMID: 27909117»PubMed
- Lee HB, Mears SC, Rosenberg PB ym. Predisposing factors for postoperative delirium after hip fracture repair in individuals with and without dementia. J Am Geriatr Soc 2011;59:2306-13 «PMID: 22188077»PubMed
- Krogseth M, Watne LO, Juliebø V ym. Delirium is a risk factor for further cognitive decline in cognitively impaired hip fracture patients. Arch Gerontol Geriatr 2016;64:38-44 «PMID: 26952375»PubMed
- Gjertsen JE, Fevang JM, Matre K ym. Clinical outcome after undisplaced femoral neck fractures. Acta Orthop 2011;82:268-74 «PMID: 21619501»PubMed
- Siavashi B, Aalirezaei A, Moosavi M ym. A comparative study between multiple cannulated screws and dynamic hip screw for fixation of femoral neck fracture in adults. Int Orthop 2015;39:2069-71 «PMID: 26152248»PubMed
- Parker MJ, Gurusamy K. Internal fixation versus arthroplasty for intracapsular proximal femoral fractures in adults. Cochrane Database Syst Rev 2006;4:CD001708 «PMID: 17054139»PubMed
- Frihagen F, Nordsletten L, Madsen JE. Hemiarthroplasty or internal fixation for intracapsular displaced femoral neck fractures: randomised controlled trial. BMJ 2007;335:1251-4 «PMID: 18056740»PubMed
- Leonardsson O, Sernbo I, Carlsson A ym. Long-term follow-up of replacement compared with internal fixation for displaced femoral neck fractures: results at ten years in a randomised study of 450 patients. J Bone Joint Surg Br 2010;92:406-12 «PMID: 20190313»PubMed
- Parker MJ, Gurusamy KS, Azegami S. Arthroplasties (with and without bone cement) for proximal femoral fractures in adults. Cochrane Database Syst Rev 2010;6:CD001706 «PMID: 20556753»PubMed
- Rogmark C, Fenstad AM, Leonardsson O ym. Posterior approach and uncemented stems increases the risk of reoperation after hemiarthroplasties in elderly hip fracture patients. Acta Orthop 2014;85:18-25 «PMID: 24460108»PubMed
- Hopley C, Stengel D, Ekkernkamp A ym. Primary total hip arthroplasty versus hemiarthroplasty for displaced intracapsular hip fractures in older patients: systematic review. BMJ 2010;340:c2332 «PMID: 20543010»PubMed
- Avery PP, Baker RP, Walton MJ ym. Total hip replacement and hemiarthroplasty in mobile, independent patients with a displaced intracapsular fracture of the femoral neck: a seven- to ten-year follow-up report of a prospective randomised controlled trial. J Bone Joint Surg Br 2011;93:1045-8 «PMID: 21768626»PubMed
- Baker RP, Squires B, Gargan MF ym. Total hip arthroplasty and hemiarthroplasty in mobile, independent patients with a displaced intracapsular fracture of the femoral neck. A randomized, controlled trial. J Bone Joint Surg Am 2006;88:2583-9 «PMID: 17142407»PubMed
- Parker MJ, Handoll HH. Gamma and other cephalocondylic intramedullary nails versus extramedullary implants for extracapsular hip fractures in adults. Cochrane Database Syst Rev 2010;9:CD000093 «PMID: 20824825»PubMed
- Pajarinen J, Lindahl J, Savolainen V ym. Femoral shaft medialisation and neck-shaft angle in unstable pertrochanteric femoral fractures. Int Orthop 2004;28:347-53 «PMID: 15597171»PubMed
- Hsu CE, Chiu YC, Tsai SH ym. Trochanter stabilising plate improves treatment outcomes in AO/OTA 31-A2 intertrochanteric fractures with critical thin femoral lateral walls. Injury 2015;46:1047-53 «PMID: 25890863»PubMed
- Matre K, Havelin LI, Gjertsen JE ym. Sliding hip screw versus IM nail in reverse oblique trochanteric and subtrochanteric fractures. A study of 2716 patients in the Norwegian Hip Fracture Register. Injury 2013;44:735-42 «PMID: 23305689»PubMed
- Koval KJ, Friend KD, Aharonoff GB ym. Weight bearing after hip fracture: a prospective series of 596 geriatric hip fracture patients. J Orthop Trauma 1996;10:526-30 «PMID: 8915913»PubMed
- Raaymakers EL. The non-operative treatment of impacted femoral neck fractures. Injury 2002;33 Suppl 3:C8-14 «PMID: 12423585»PubMed
- Kim JW, Byun SE, Chang JS. The clinical outcomes of early internal fixation for undisplaced femoral neck fractures and early full weight-bearing in elderly patients. Arch Orthop Trauma Surg 2014;134:941-6 «PMID: 24806536»PubMed
- Kamel HK, Iqbal MA, Mogallapu R ym. Time to ambulation after hip fracture surgery: relation to hospitalization outcomes. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2003;58:1042-5 «PMID: 14630887»PubMed
- Oldmeadow LB, Edwards ER, Kimmel LA ym. No rest for the wounded: early ambulation after hip surgery accelerates recovery. ANZ J Surg 2006;76:607-11 «PMID: 16813627»PubMed
- Hoenig H, Rubenstein LV, Sloane R ym. What is the role of timing in the surgical and rehabilitative care of community-dwelling older persons with acute hip fracture? Arch Intern Med 1997;157:513-20 «PMID: 9066455»PubMed
- Kimmel LA, Liew SM, Sayer JM ym. HIP4Hips (High Intensity Physiotherapy for Hip fractures in the acute hospital setting): a randomised controlled trial. Med J Aust 2016;205:73-8 «PMID: 27456448»PubMed
- Huusko TM, Karppi P, Avikainen V ym. Randomised, clinically controlled trial of intensive geriatric rehabilitation in patients with hip fracture: subgroup analysis of patients with dementia. BMJ 2000;321:1107-11 «PMID: 11061730»PubMed
- Moseley AM, Sherrington C, Lord SR ym. Mobility training after hip fracture: a randomised controlled trial. Age Ageing 2009;38:74-80 «PMID: 19017676»PubMed
- Allen J, Koziak A, Buddingh S ym. Rehabilitation in patients with dementia following hip fracture: a systematic review. Physiother Can 2012;64:190-201 «PMID: 23449813»PubMed
- Laurila J. [Delirium]. Duodecim 2012;128:642-7 «PMID: 22506327»PubMed
- American Geriatrics Society Expert Panel on Postoperative Delirium in Older A. Postoperative delirium in older adults: best practice statement from the American Geriatrics Society. J Am Coll Surg 2015;220(2):136-48 e1
- Juliebø V, Bjøro K, Krogseth M ym. Risk factors for preoperative and postoperative delirium in elderly patients with hip fracture. J Am Geriatr Soc 2009;57:1354-61 «PMID: 19573218»PubMed
- Bruce AJ, Ritchie CW, Blizard R ym. The incidence of delirium associated with orthopedic surgery: a meta-analytic review. Int Psychogeriatr 2007;19:197-214 «PMID: 16973101»PubMed
- Oh ES, Li M, Fafowora TM ym. Preoperative risk factors for postoperative delirium following hip fracture repair: a systematic review. Int J Geriatr Psychiatry 2015;30:900-10 «PMID: 25503071»PubMed
- Marcantonio E, Ta T, Duthie E ym. Delirium severity and psychomotor types: their relationship with outcomes after hip fracture repair. J Am Geriatr Soc 2002;50:850-7 «PMID: 12028171»PubMed
- Albrecht JS, Marcantonio ER, Roffey DM ym. Stability of postoperative delirium psychomotor subtypes in individuals with hip fracture. J Am Geriatr Soc 2015;63:970-6 «PMID: 25943948»PubMed
- Olofsson B, Stenvall M, Lundström M ym. Malnutrition in hip fracture patients: an intervention study. J Clin Nurs 2007;16:2027-38 «PMID: 17419798»PubMed
- Sieber FE, Mears S, Lee H ym. Postoperative opioid consumption and its relationship to cognitive function in older adults with hip fracture. J Am Geriatr Soc 2011;59:2256-62 «PMID: 22092232»PubMed
- Marcantonio ER, Flacker JM, Wright RJ ym. Reducing delirium after hip fracture: a randomized trial. J Am Geriatr Soc 2001;49:516-22 «PMID: 11380742»PubMed
- Deschodt M, Braes T, Flamaing J ym. Preventing delirium in older adults with recent hip fracture through multidisciplinary geriatric consultation. J Am Geriatr Soc 2012;60:733-9 «PMID: 22429099»PubMed
- de Jonghe A, van Munster BC, Goslings JC ym. Effect of melatonin on incidence of delirium among patients with hip fracture: a multicentre, double-blind randomized controlled trial. CMAJ 2014;186:E547-56 «PMID: 25183726»PubMed
- Marcantonio ER, Palihnich K, Appleton P ym. Pilot randomized trial of donepezil hydrochloride for delirium after hip fracture. J Am Geriatr Soc 2011;59 Suppl 2:S282-8 «PMID: 22091574»PubMed
- Kalisvaart KJ, de Jonghe JF, Bogaards MJ ym. Haloperidol prophylaxis for elderly hip-surgery patients at risk for delirium: a randomized placebo-controlled study. J Am Geriatr Soc 2005;53:1658-66 «PMID: 16181163»PubMed
- Vochteloo AJ, Moerman S, van der Burg BL ym. Delirium risk screening and haloperidol prophylaxis program in hip fracture patients is a helpful tool in identifying high-risk patients, but does not reduce the incidence of delirium. BMC Geriatr 2011;11:39 «PMID: 21834991»PubMed
- Lonergan E, Britton AM, Luxenberg J ym. Antipsychotics for delirium. Cochrane Database Syst Rev 2007;2:CD005594 «PMID: 17443602»PubMed
- Lonergan E, Luxenberg J, Areosa Sastre A. Benzodiazepines for delirium. Cochrane Database Syst Rev 2009;4:CD006379 «PMID: 19821364»PubMed
- Bourne RS, Tahir TA, Borthwick M ym. Drug treatment of delirium: past, present and future. J Psychosom Res 2008;65:273-82 «PMID: 18707951»PubMed
- Marks R. Hip fracture epidemiological trends, outcomes, and risk factors, 1970-2009. Int J Gen Med 2010;3:1-17 «PMID: 20463818»PubMed
- Nuotio M, Tuominen P, Luukkaala T. Association of nutritional status as measured by the Mini-Nutritional Assessment Short Form with changes in mobility, institutionalization and death after hip fracture. Eur J Clin Nutr 2016;70:393-8 «PMID: 26486304»PubMed
- Puskarich CL, Nelson CL, Nusbickel FR ym. The use of two nutritional indicators in identifying long bone fracture patients who do and do not develop infections. J Orthop Res 1990;8:799-803 «PMID: 2213336»PubMed
- Patterson BM, Cornell CN, Carbone B ym. Protein depletion and metabolic stress in elderly patients who have a fracture of the hip. J Bone Joint Surg Am 1992;74:251-60 «PMID: 1541619»PubMed
- Ponzer S, Tidermark J, Brismar K ym. Nutritional status, insulin-like growth factor-1 and quality of life in elderly women with hip fractures. Clin Nutr 1999;18:241-6 «PMID: 10578024»PubMed
- Bell JJ, Pulle RC, Crouch AM ym. Impact of malnutrition on 12-month mortality following acute hip fracture. ANZ J Surg 2016;86:157-61 «PMID: 26748473»PubMed
- Bell JJ, Bauer JD, Capra S ym. Multidisciplinary, multi-modal nutritional care in acute hip fracture inpatients - results of a pragmatic intervention. Clin Nutr 2014;33:1101-7 «PMID: 24388594»PubMed
- Klotzbuecher CM, Ross PD, Landsman PB ym. Patients with prior fractures have an increased risk of future fractures: a summary of the literature and statistical synthesis. J Bone Miner Res 2000;15:721-39 «PMID: 10780864»PubMed
- Lyles KW, Schenck AP, Colón-Emeric CS. Hip and other osteoporotic fractures increase the risk of subsequent fractures in nursing home residents. Osteoporos Int 2008;19:1225-33 «PMID: 18301857»PubMed
- Stenvall M, Olofsson B, Lundström M ym. Inpatient falls and injuries in older patients treated for femoral neck fracture. Arch Gerontol Geriatr 2006;43:389-99 «PMID: 16540190»PubMed
- Stenvall M, Olofsson B, Lundström M ym. A multidisciplinary, multifactorial intervention program reduces postoperative falls and injuries after femoral neck fracture. Osteoporos Int 2007;18:167-75 «PMID: 17061151»PubMed
- Kaukonen JP, Lüthje P, Nurmi-Lüthje I ym. Second hip fracture and patients' medication after the first hip fracture: a follow-up of 221 hip fracture patients in Finland. Arch Gerontol Geriatr 2011;52:185-9 «PMID: 20399516»PubMed
- Ryg J, Rejnmark L, Overgaard S ym. Hip fracture patients at risk of second hip fracture: a nationwide population-based cohort study of 169,145 cases during 1977-2001. J Bone Miner Res 2009;24:1299-307 «PMID: 19257816»PubMed
- Zhu Y, Chen W, Sun T ym. Meta-analysis of risk factors for the second hip fracture (SHF) in elderly patients. Arch Gerontol Geriatr 2014;59:1-6 «PMID: 24657007»PubMed
- Korpi M, Luukkala T, Jäntti P, ym. Lonkkamurtumapotilaiden arviointi geriatrian poliklinikalla. Suomen Lääkäril 2013;68:131-8
- Avenell A, Mak JC, O'Connell D. Vitamin D and vitamin D analogues for preventing fractures in post-menopausal women and older men. Cochrane Database Syst Rev 2014;4:CD000227 «PMID: 24729336»PubMed
- Bolland MJ, Leung W, Tai V ym. Calcium intake and risk of fracture: systematic review. BMJ 2015;351:h4580 «PMID: 26420387»PubMed
- Fox KM, Magaziner J, Hawkes WG ym. Loss of bone density and lean body mass after hip fracture. Osteoporos Int 2000;11:31-5 «PMID: 10663356»PubMed
- Prestmo A, Hagen G, Sletvold O ym. Comprehensive geriatric care for patients with hip fractures: a prospective, randomised, controlled trial. Lancet 2015;385:1623-33 «PMID: 25662415»PubMed
- Young J. Rehabilitation and older people. BMJ (Clinical research ed.) 1996;313(7058):677-81
- Stenvall M, Olofsson B, Nyberg L ym. Improved performance in activities of daily living and mobility after a multidisciplinary postoperative rehabilitation in older people with femoral neck fracture: a randomized controlled trial with 1-year follow-up. J Rehabil Med 2007;39:232-8 «PMID: 17468792»PubMed
- Berggren M, Stenvall M, Olofsson B ym. Evaluation of a fall-prevention program in older people after femoral neck fracture: a one-year follow-up. Osteoporos Int 2008;19:801-9 «PMID: 18030411»PubMed
- Crotty M, Unroe K, Cameron ID ym. Rehabilitation interventions for improving physical and psychosocial functioning after hip fracture in older people. Cochrane Database Syst Rev 2010;1:CD007624 «PMID: 20091644»PubMed
- Parker MJ, Pryor GA, Myles JW. Early discharge after hip fracture. Prospective 3-year study of 645 patients. Acta Orthop Scand 1991;62:563-6 «PMID: 1767649»PubMed
- O'Cathain A. Evaluation of a Hospital at Home scheme for the early discharge of patients with fractured neck of femur. J Public Health Med 1994;16:205-10 «PMID: 7946496»PubMed
- Crotty M, Whitehead CH, Gray S ym. Early discharge and home rehabilitation after hip fracture achieves functional improvements: a randomized controlled trial. Clin Rehabil 2002;16:406-13 «PMID: 12061475»PubMed
- Ghazipura M. Community versus inpatient rehabilitation in hip fracture patients: a rapid review. Toronto, Ontario2013.
- Huusko T. Hip fractures in Central Finland and geriatric rehabilitation after hip fracture operation. Kuopion yliopisto; 2001.
- Jónsson B, Sernbo I, Johnell O. Rehabilitation of hip fracture patients with Parkinson's Disease. Scand J Rehabil Med 1995;27:227-30 «PMID: 8650507»PubMed
- Bliemel C, Oberkircher L, Eschbach DA ym. Impact of Parkinson's disease on the acute care treatment and medium-term functional outcome in geriatric hip fracture patients. Arch Orthop Trauma Surg 2015;135:1519-26 «PMID: 26253249»PubMed
- Critchley RJ, Khan SK, Yarnall AJ ym. Occurrence, management and outcomes of hip fractures in patients with Parkinson's disease. Br Med Bull 2015;115:135-42 «PMID: 26130734»PubMed
- Ramnemark A, Nilsson M, Borssén B ym. Stroke, a major and increasing risk factor for femoral neck fracture. Stroke 2000;31:1572-7 «PMID: 10884456»PubMed
- Huusko TM, Karppi P, Avikainen V ym. Intensive geriatric rehabilitation of hip fracture patients: a randomized, controlled trial. Acta Orthop Scand 2002;73:425-31 «PMID: 12358116»PubMed
- Mak JC, Cameron ID, March LM ym. Evidence-based guidelines for the management of hip fractures in older persons: an update. Med J Aust 2010;192:37-41 «PMID: 20047547»PubMed
- Salpakoski A, Törmäkangas T, Edgren J ym. Effects of a multicomponent home-based physical rehabilitation program on mobility recovery after hip fracture: a randomized controlled trial. J Am Med Dir Assoc 2014;15:361-8 «PMID: 24559642»PubMed
- Di Monaco M, Vallero F, De Toma E ym. A single home visit by an occupational therapist reduces the risk of falling after hip fracture in elderly women: a quasi-randomized controlled trial. J Rehabil Med 2008;40:446-50 «PMID: 18509559»PubMed
- Chudyk AM, Jutai JW, Petrella RJ ym. Systematic review of hip fracture rehabilitation practices in the elderly. Arch Phys Med Rehabil 2009;90:246-62 «PMID: 19236978»PubMed
- Sherrington C, Tiedemann A, Cameron I. Physical exercise after hip fracture: an evidence overview. Eur J Phys Rehabil Med 2011;47:297-307 «PMID: 21555983»PubMed
- Auais MA, Eilayyan O, Mayo NE. Extended exercise rehabilitation after hip fracture improves patients' physical function: a systematic review and meta-analysis. Phys Ther 2012;92:1437-51 «PMID: 22822235»PubMed
- Diong J, Allen N, Sherrington C. Structured exercise improves mobility after hip fracture: a meta-analysis with meta-regression. Br J Sports Med 2016;50:346-55 «PMID: 26036676»PubMed
- Zidén L, Frändin K, Kreuter M. Home rehabilitation after hip fracture. A randomized controlled study on balance confidence, physical function and everyday activities. Clin Rehabil 2008;22:1019-33 «PMID: 19052241»PubMed
- Portegijs E, Kallinen M, Rantanen T ym. Effects of resistance training on lower-extremity impairments in older people with hip fracture. Arch Phys Med Rehabil 2008;89:1667-74 «PMID: 18760151»PubMed
- Edgren J, Rantanen T, Heinonen A ym. Effects of progressive resistance training on physical disability among older community-dwelling people with history of hip fracture. Aging Clin Exp Res 2012;24:171-5 «PMID: 22842835»PubMed
- Heinonen M, Karppi P, Huusko T ym. Post-operative degree of mobilization at two weeks predicts one-year mortality after hip fracture. Aging Clin Exp Res 2004;16:476-80 «PMID: 15739600»PubMed
- Hu F, Jiang C, Shen J ym. Preoperative predictors for mortality following hip fracture surgery: a systematic review and meta-analysis. Injury 2012;43:676-85 «PMID: 21683355»PubMed
- Smith T, Pelpola K, Ball M ym. Pre-operative indicators for mortality following hip fracture surgery: a systematic review and meta-analysis. Age Ageing 2014;43:464-71 «PMID: 24895018»PubMed
- Radinovic K, Markovic-Denic L, Dubljanin-Raspopovic E ym. Estimating the effect of incident delirium on short-term outcomes in aged hip fracture patients through propensity score analysis. Geriatr Gerontol Int 2015;15:848-55 «PMID: 25258087»PubMed
- Zywiel MG, Hurley RT, Perruccio AV ym. Health economic implications of perioperative delirium in older patients after surgery for a fragility hip fracture. J Bone Joint Surg Am 2015;97:829-36 «PMID: 25995494»PubMed
- Krogseth M, Wyller TB, Engedal K ym. Delirium is a risk factor for institutionalization and functional decline in older hip fracture patients. J Psychosom Res 2014;76:68-74 «PMID: 24360144»PubMed
- Witlox J, Slor CJ, Jansen RW ym. The neuropsychological sequelae of delirium in elderly patients with hip fracture three months after hospital discharge. Int Psychogeriatr 2013;25:1521-31 «PMID: 23651760»PubMed
- Gjertsen JE, Baste V, Fevang JM ym. Quality of life following hip fractures: results from the Norwegian hip fracture register. BMC Musculoskelet Disord 2016;17:265 «PMID: 27387741»PubMed
- Häkkinen A, Heinonen M, Kautiainen H ym. Effect of cognitive impairment on basic activities of daily living in hip fracture patients: a 1-year follow-up. Aging Clin Exp Res 2007;19:139-44 «PMID: 17446725»PubMed
- Laulund AS, Lauritzen JB, Duus BR ym. Routine blood tests as predictors of mortality in hip fracture patients. Injury 2012;43:1014-20 «PMID: 22236368»PubMed
- Goisser S, Schrader E, Singler K ym. Malnutrition According to Mini Nutritional Assessment Is Associated With Severe Functional Impairment in Geriatric Patients Before and up to 6 Months After Hip Fracture. J Am Med Dir Assoc 2015;16:661-7 «PMID: 25864084»PubMed
- Bellelli G, Mazzola P, Morandi A ym. Duration of postoperative delirium is an independent predictor of 6-month mortality in older adults after hip fracture. J Am Geriatr Soc 2014;62:1335-40 «PMID: 24890941»PubMed
- Mazzola P, Bellelli G, Broggini V ym. Postoperative delirium and pre-fracture disability predict 6-month mortality among the oldest old hip fracture patients. Aging Clin Exp Res 2015;27:53-60 «PMID: 24880696»PubMed
- Anbar R, Beloosesky Y, Cohen J ym. Tight calorie control in geriatric patients following hip fracture decreases complications: a randomized, controlled study. Clin Nutr 2014;33:23-8 «PMID: 23642400»PubMed
- Avenell A, Gillespie WJ, Gillespie LD ym. Vitamin D and vitamin D analogues for preventing fractures associated with involutional and post-menopausal osteoporosis. Cochrane Database Syst Rev 2009;2:CD000227 «PMID: 19370554»PubMed
- Avenell A, Handoll HH. Nutritional supplementation for hip fracture aftercare in older people. Cochrane Database Syst Rev 2010;1:CD001880 «PMID: 20091525»PubMed
- Basques BA, Bohl DD, Golinvaux NS ym. General versus spinal anaesthesia for patients aged 70 years and older with a fracture of the hip. Bone Joint J 2015;97-B:689-95 «PMID: 25922465»PubMed
- Bischoff-Ferrari HA, Willett WC, Orav EJ ym. A pooled analysis of vitamin D dose requirements for fracture prevention. N Engl J Med 2012;367:40-9 «PMID: 22762317»PubMed
- Blomfeldt R, Törnkvist H, Eriksson K ym. A randomised controlled trial comparing bipolar hemiarthroplasty with total hip replacement for displaced intracapsular fractures of the femoral neck in elderly patients. J Bone Joint Surg Br 2007;89:160-5 «PMID: 17322427»PubMed
- Boldin C, Seibert FJ, Fankhauser F ym. The proximal femoral nail (PFN)--a minimal invasive treatment of unstable proximal femoral fractures: a prospective study of 55 patients with a follow-up of 15 months. Acta Orthop Scand 2003;74:53-8 «PMID: 12635794»PubMed
- Bretherton CP, Parker MJ. Early surgery for patients with a fracture of the hip decreases 30-day mortality. Bone Joint J 2015;97-B:104-8 «PMID: 25568422»PubMed
- Brown CH 4th, Azman AS, Gottschalk A ym. Sedation depth during spinal anesthesia and survival in elderly patients undergoing hip fracture repair. Anesth Analg 2014;118:977-80 «PMID: 24781567»PubMed
- Brox WT, Chan PH, Cafri G ym. Similar mortality with general or regional anesthesia in elderly hip fracture patients. Acta Orthop 2016;87:152-7 «PMID: 26986550»PubMed
- Capezuti E, Evans L, Strumpf N ym. Physical restraint use and falls in nursing home residents. J Am Geriatr Soc 1996;44:627-33 «PMID: 8642150»PubMed
- Capezuti E, Strumpf NE, Evans LK ym. The relationship between physical restraint removal and falls and injuries among nursing home residents. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 1998;53:M47-52 «PMID: 9467433»PubMed
- Carlsson P, Tidermark J, Ponzer S ym. Food habits and appetite of elderly women at the time of a femoral neck fracture and after nutritional and anabolic support. J Hum Nutr Diet 2005;18:117-20 «PMID: 15788020»PubMed
- Chung M, Balk EM, Brendel M ym. Vitamin D and calcium: a systematic review of health outcomes. Evid Rep Technol Assess (Full Rep) 2009;1-420 «PMID: 20629479»PubMed
- Colais P, Di Martino M, Fusco D ym. The effect of early surgery after hip fracture on 1-year mortality. BMC Geriatr 2015;15:141 «PMID: 26510919»PubMed
- Colón-Emeric CS, Mesenbrink P, Lyles KW ym. Potential mediators of the mortality reduction with zoledronic acid after hip fracture. J Bone Miner Res 2010;25:91-7 «PMID: 19580467»PubMed
- Cranney A, Horsley T, O'Donnell S ym. Effectiveness and safety of vitamin D in relation to bone health. Evid Rep Technol Assess (Full Rep) 2007;1-235 «PMID: 18088161»PubMed
- Deangelis JP, Ademi A, Staff I ym. Cemented versus uncemented hemiarthroplasty for displaced femoral neck fractures: a prospective randomized trial with early follow-up. J Orthop Trauma 2012;26:135-40 «PMID: 22198652»PubMed
- DIPART (Vitamin D Individual Patient Analysis of Randomized Trials) Group. Patient level pooled analysis of 68 500 patients from seven major vitamin D fracture trials in US and Europe. BMJ 2010;340:b5463 «PMID: 20068257»PubMed
- Dorr LD, Glousman R, Hoy AL ym. Treatment of femoral neck fractures with total hip replacement versus cemented and noncemented hemiarthroplasty. J Arthroplasty 1986;1:21-8 «PMID: 3559574»PubMed
- Ekström W, Karlsson-Thur C, Larsson S ym. Functional outcome in treatment of unstable trochanteric and subtrochanteric fractures with the proximal femoral nail and the Medoff sliding plate. J Orthop Trauma 2007;21:18-25 «PMID: 17211264»PubMed
- Eriksen EF, Lyles KW, Colón-Emeric CS ym. Antifracture efficacy and reduction of mortality in relation to timing of the first dose of zoledronic acid after hip fracture. J Bone Miner Res 2009;24:1308-13 «PMID: 19257818»PubMed
- Farooqi V, van den Berg ME, Cameron ID ym. Anabolic steroids for rehabilitation after hip fracture in older people. Cochrane Database Syst Rev 2014;10:CD008887 «PMID: 25284341»PubMed
- French BG, Tornetta P 3rd. Use of an interlocked cephalomedullary nail for subtrochanteric fracture stabilization. Clin Orthop Relat Res 1998;95-100 «PMID: 9553539»PubMed
- Gruber-Baldini AL, Zimmerman S, Morrison RS ym. Cognitive impairment in hip fracture patients: timing of detection and longitudinal follow-up. J Am Geriatr Soc 2003;51:1227-36 «PMID: 12919234»PubMed
- Guay J, Parker MJ, Gajendragadkar PR ym. Anaesthesia for hip fracture surgery in adults. Cochrane Database Syst Rev 2016;2:CD000521 «PMID: 26899415»PubMed
- Handoll HH, Cameron ID, Mak JC ym. Multidisciplinary rehabilitation for older people with hip fractures. Cochrane Database Syst Rev 2009;4:CD007125 «PMID: 19821396»PubMed
- Handoll HH, Sherrington C, Mak JC. Interventions for improving mobility after hip fracture surgery in adults. Cochrane Database Syst Rev 2011;3:CD001704 «PMID: 21412873»PubMed
- Haynes RC, Pöll RG, Miles AW ym. An experimental study of the failure modes of the Gamma Locking Nail and AO Dynamic Hip Screw under static loading: a cadaveric study. Med Eng Phys 1997;19:446-53 «PMID: 9338885»PubMed
- Healey F, Oliver D, Milne A ym. The effect of bedrails on falls and injury: a systematic review of clinical studies. Age Ageing 2008;37:368-78 «PMID: 18495686»PubMed
- Hedbeck CJ, Enocson A, Lapidus G ym. Comparison of bipolar hemiarthroplasty with total hip arthroplasty for displaced femoral neck fractures: a concise four-year follow-up of a randomized trial. J Bone Joint Surg Am 2011;93:445-50 «PMID: 21368076»PubMed
- Hedström M, Sjöberg K, Brosjö E ym. Positive effects of anabolic steroids, vitamin D and calcium on muscle mass, bone mineral density and clinical function after a hip fracture. A randomised study of 63 women. J Bone Joint Surg Br 2002;84:497-503 «PMID: 12043767»PubMed
- Inngul C, Blomfeldt R, Ponzer S ym. Cemented versus uncemented arthroplasty in patients with a displaced fracture of the femoral neck: a randomised controlled trial. Bone Joint J 2015;97-B:1475-80 «PMID: 26530648»PubMed
- Jensen J, Lundin-Olsson L, Nyberg L ym. Fall and injury prevention in older people living in residential care facilities. A cluster randomized trial. Ann Intern Med 2002;136:733-41 «PMID: 12020141»PubMed
- Jensen J, Lundin-Olsson L, Nyberg L ym. Falls among frail older people in residential care. Scand J Public Health 2002;30:54-61 «PMID: 11928835»PubMed
- Joakimsen RM, Magnus JH, Fønnebø V. Physical activity and predisposition for hip fractures: a review. Osteoporos Int 1997;7:503-13 «PMID: 9604045»PubMed
- Järvinen TL, Michaëlsson K, Jokihaara J ym. Overdiagnosis of bone fragility in the quest to prevent hip fracture. BMJ 2015;350:h2088 «PMID: 26013536»PubMed
- Keating JF, Grant A, Masson M ym. Randomized comparison of reduction and fixation, bipolar hemiarthroplasty, and total hip arthroplasty. Treatment of displaced intracapsular hip fractures in healthy older patients. J Bone Joint Surg Am 2006;88:249-60 «PMID: 16452734»PubMed
- Köpke S, Mühlhauser I, Gerlach A ym. Effect of a guideline-based multicomponent intervention on use of physical restraints in nursing homes: a randomized controlled trial. JAMA 2012;307:2177-84 «PMID: 22618925»PubMed
- Langslet E, Frihagen F, Opland V ym. Cemented versus uncemented hemiarthroplasty for displaced femoral neck fractures: 5-year followup of a randomized trial. Clin Orthop Relat Res 2014;472:1291-9 «PMID: 24081667»PubMed
- Liu M, Yang J, Yu X ym. The role of perioperative oral nutritional supplementation in elderly patients after hip surgery. Clin Interv Aging 2015;10:849-58 «PMID: 26005339»PubMed
- Lizaur-Utrilla A, Martinez-Mendez D, Collados-Maestre I ym. Early surgery within 2 days for hip fracture is not reliable as healthcare quality indicator. Injury 2016;47:1530-5 «PMID: 27168082»PubMed
- Lundström M, Olofsson B, Stenvall M ym. Postoperative delirium in old patients with femoral neck fracture: a randomized intervention study. Aging Clin Exp Res 2007;19:178-86 «PMID: 17607084»PubMed
- Lunsjö K, Ceder L, Tidermark J ym. Extramedullary fixation of 107 subtrochanteric fractures: a randomized multicenter trial of the Medoff sliding plate versus 3 other screw-plate systems. Acta Orthop Scand 1999;70:459-66 «PMID: 10622478»PubMed
- Luo X, He S, Li Z ym. Systematic review of cemented versus uncemented hemiarthroplasty for displaced femoral neck fractures in older patients. Arch Orthop Trauma Surg 2012;132:455-63 «PMID: 22160512»PubMed
- Lyles KW, Colón-Emeric CS, Magaziner JS ym. Zoledronic acid and clinical fractures and mortality after hip fracture. N Engl J Med 2007;357:1799-809 «PMID: 17878149»PubMed
- Macaulay W, Nellans KW, Garvin KL ym. Prospective randomized clinical trial comparing hemiarthroplasty to total hip arthroplasty in the treatment of displaced femoral neck fractures: winner of the Dorr Award. J Arthroplasty 2008;23:2-8 «PMID: 18722297»PubMed
- Moayyeri A. The association between physical activity and osteoporotic fractures: a review of the evidence and implications for future research. Ann Epidemiol 2008;18:827-35 «PMID: 18809340»PubMed
- Mouzopoulos G, Stamatakos M, Arabatzi H ym. The four-year functional result after a displaced subcapital hip fracture treated with three different surgical options. Int Orthop 2008;32:367-73 «PMID: 17431621»PubMed
- Myint MW, Wu J, Wong E ym. Clinical benefits of oral nutritional supplementation for elderly hip fracture patients: a single blind randomised controlled trial. Age Ageing 2013;42:39-45 «PMID: 22685164»PubMed
- Nyholm AM, Palm H, Malchau H ym. Lacking evidence for performance of implants used for proximal femoral fractures - A systematic review. Injury 2016;47:586-94 «PMID: 26803696»PubMed
- Orosz GM, Magaziner J, Hannan EL ym. Association of timing of surgery for hip fracture and patient outcomes. JAMA 2004;291:1738-43 «PMID: 15082701»PubMed
- Parker MJ, Dutta BK, Sivaji C ym. Subtrochanteric fractures of the femur. Injury 1997;28:91-5 «PMID: 9205572»PubMed
- Parker MJ, Griffiths R. General versus regional anaesthesia for hip fractures. A pilot randomised controlled trial of 322 patients. Injury 2015;46:1562-6 «PMID: 26049662»PubMed
- Prieto-Alhambra D, Judge A, Arden NK ym. Fracture prevention in patients with cognitive impairment presenting with a hip fracture: secondary analysis of data from the HORIZON Recurrent Fracture Trial. Osteoporos Int 2014;25:77-83 «PMID: 23812596»PubMed
- Pripp AH, Dahl OE. The population attributable risk of nutrition and lifestyle on hip fractures. Hip Int 2015;25:277-81 «PMID: 25907388»PubMed
- Queally JM, Harris E, Handoll HH ym. Intramedullary nails for extracapsular hip fractures in adults. Cochrane Database Syst Rev 2014;9:CD004961 «PMID: 25212485»PubMed
- Rogmark C, Johnell O. Primary arthroplasty is better than internal fixation of displaced femoral neck fractures: a meta-analysis of 14 randomized studies with 2,289 patients. Acta Orthop 2006;77:359-67 «PMID: 16819672»PubMed
- Ryan DJ, Yoshihara H, Yoneoka D ym. Delay in Hip Fracture Surgery: An Analysis of Patient-Specific and Hospital-Specific Risk Factors. J Orthop Trauma 2015;29:343-8 «PMID: 25714442»PubMed
- Sanders KM, Stuart AL, Williamson EJ ym. Annual high-dose oral vitamin D and falls and fractures in older women: a randomized controlled trial. JAMA 2010;303:1815-22 «PMID: 20460620»PubMed
- Seitz DP, Gill SS, Bell CM ym. Postoperative medical complications associated with anesthesia in older adults with dementia. J Am Geriatr Soc 2014;62:2102-9 «PMID: 25370019»PubMed
- Shyu YI, Tsai WC, Chen MC ym. Two-year effects of an interdisciplinary intervention on recovery following hip fracture in older Taiwanese with cognitive impairment. Int J Geriatr Psychiatry 2012;27:529-38 «PMID: 21732418»PubMed
- Sieber FE, Zakriya KJ, Gottschalk A ym. Sedation depth during spinal anesthesia and the development of postoperative delirium in elderly patients undergoing hip fracture repair. Mayo Clin Proc 2010;85:18-26 «PMID: 20042557»PubMed
- Sihvonen SE, Sipilä S, Era PA. Changes in postural balance in frail elderly women during a 4-week visual feedback training: a randomized controlled trial. Gerontology 2004;50:87-95 «PMID: 14963375»PubMed
- Sloan JP, Wing P, Dian L ym. A pilot study of anabolic steroids in elderly patients with hip fractures. J Am Geriatr Soc 1992;40:1105-11 «PMID: 1401694»PubMed
- Smith TO, Hameed YA, Cross JL ym. Enhanced rehabilitation and care models for adults with dementia following hip fracture surgery. Cochrane Database Syst Rev 2015;6:CD010569 «PMID: 26074478»PubMed
- Stenvall M, Berggren M, Lundström M ym. A multidisciplinary intervention program improved the outcome after hip fracture for people with dementia--subgroup analyses of a randomized controlled trial. Arch Gerontol Geriatr 2012;54:e284-9 «PMID: 21930310»PubMed
- Taraldsen K, Thingstad P, Sletvold O ym. The long-term effect of being treated in a geriatric ward compared to an orthopaedic ward on six measures of free-living physical behavior 4 and 12 months after a hip fracture - a randomised controlled trial. BMC Geriatr 2015;15:160 «PMID: 26637222»PubMed
- Taylor F, Wright M, Zhu M. Hemiarthroplasty of the hip with and without cement: a randomized clinical trial. J Bone Joint Surg Am 2012;94:577-83 «PMID: 22488613»PubMed
- Tengstrand B, Cederholm T, Söderqvist A ym. Effects of protein-rich supplementation and nandrolone on bone tissue after a hip fracture. Clin Nutr 2007;26:460-5 «PMID: 17498850»PubMed
- Tidermark J, Ponzer S, Carlsson P ym. Effects of protein-rich supplementation and nandrolone in lean elderly women with femoral neck fractures. Clin Nutr 2004;23:587-96 «PMID: 15297095»PubMed
- Tinetti ME, Liu WL, Ginter SF. Mechanical restraint use and fall-related injuries among residents of skilled nursing facilities. Ann Intern Med 1992;116:369-74 «PMID: 1736769»PubMed
- Trivedi DP, Doll R, Khaw KT. Effect of four monthly oral vitamin D3 (cholecalciferol) supplementation on fractures and mortality in men and women living in the community: randomised double blind controlled trial. BMJ 2003;326:469 «PMID: 12609940»PubMed
- Tuunainen E, Jäntti P, Pyykko I ym. Intervention to prevent falls in elderly adults living in a residential home. J Am Geriatr Soc 2013;61:1426-7 «PMID: 23937499»PubMed
- Uzoigwe CE, Burnand HG, Cheesman CL ym. Early and ultra-early surgery in hip fracture patients improves survival. Injury 2013;44:726-9 «PMID: 23010072»PubMed
- van den Bekerom MP, Hilverdink EF, Sierevelt IN ym. A comparison of hemiarthroplasty with total hip replacement for displaced intracapsular fracture of the femoral neck: a randomised controlled multicentre trial in patients aged 70 years and over. J Bone Joint Surg Br 2010;92:1422-8 «PMID: 20884982»PubMed
- Watne LO, Torbergsen AC, Conroy S ym. The effect of a pre- and postoperative orthogeriatric service on cognitive function in patients with hip fracture: randomized controlled trial (Oslo Orthogeriatric Trial). BMC Med 2014;12:63 «PMID: 24735588»PubMed
- Vestergaard P, Mosekilde L, Langdahl B. Fracture prevention in postmenopausal women. BMJ Clin Evid 2011;2011: «PMID: 21542947»PubMed
- White SM, Moppett IK, Griffiths R ym. Secondary analysis of outcomes after 11,085 hip fracture operations from the prospective UK Anaesthesia Sprint Audit of Practice (ASAP-2). Anaesthesia 2016;71:506-14 «PMID: 26940645»PubMed
- White SM, Moppett IK, Griffiths R. Outcome by mode of anaesthesia for hip fracture surgery. An observational audit of 65 535 patients in a national dataset. Anaesthesia 2014;69:224-30 «PMID: 24428375»PubMed
- Vlaeyen E, Coussement J, Leysens G ym. Characteristics and effectiveness of fall prevention programs in nursing homes: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Am Geriatr Soc 2015;63:211-21 «PMID: 25641225»PubMed
- Zi-Sheng A, You-Shui G, Zhi-Zhen J ym. Hemiarthroplasty vs primary total hip arthroplasty for displaced fractures of the femoral neck in the elderly: a meta-analysis. J Arthroplasty 2012;27:583-90 «PMID: 21924582»PubMed