Hyposensibilisering

God medicinsk praxis rekommendationer

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Föreningen för Allergologi och Immunologi i Finland och Barnläkarföreningen för Allergologi i Finland

11.11.2020

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Siedätyshoito «Siedätyshoito»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

Hyposensibilisering är en kausal behandling av IgE-medierad
- allergisk snuva och allergisk bindhinneinflammation i ögat (senare används benämningen allergisk snuva)
- allergisk astma
- allergi mot geting- och bisting (senare insektsallergi)
- födoämnesallergi (experimentell behandling).
Hyposensibilisering är en effektiv och säker behandling av allergisk snuva och allergiska ögonsymtom, allergisk astma och insektsallergi.
De evidensbaserade forskningsresultaten gällande effekten och säkerheten av hyposensibilisering presenteras preparatvis för de preparat som har försäljningstillstånd i Finland.
Hyposensibiliseringspreparaten ges som subkutan injektion eller sublinguala resoribletter.
Hyposensibiliseringen påbörjas av en läkare som är insatt i undersökning och behandling av allergisjukdomar.
Beroende på regionala förhållanden sker det initiala skedet av hyposensibiliseringen med injektioner i regel inom specialsjukvården.
Beroende på den regionala vårdkedjan sker underhållsbehandlingen med injektioner antingen inom specialsjukvården eller inom primärvården.
Vid sublingual hyposensibilisering ges den första dosen på den enhet som påbörjar behandlingen, antingen inom specialsjukvården eller inom primärvården. Senare doserar patienten själv preparatet hemma hos sig en gång om dagen.
Hyposensibiliseringen pågår i 3 år och hyposensibiliseringen mot insektsallergi oftast i 5 år.
Under hyposensibiliseringen går patienten vid behov på uppföljningsbesök och på det avslutande besöket antingen hos läkare eller hyposensibiliseringsskötare på den sjukvårdsenhet där behandlingen påbörjats.
Hyposensibilisering mot födoämnen är experimentell behandling som ges till personer med födoämnesallergi som orsakar betydande symtom. Denna behandling kan ges till barn över 5 år som har svårt att undvika födoämnet.
Vid mjölk-, ägg- och jordnötsallergi höjer oral hyposensibilisering symtomtröskeln under pågående behandling men inte den långsiktiga toleransen, och biverkningar är mycket vanliga.

Mål

Målet med denna behandlingsrekommendation är
- att ge yrkesverksamma personer inom hälso- och sjukvården information om vad hyposensibilisering kan erbjuda för behandling av allergisk snuva, ögonsymtom, astma, insekts- och födoämnesallergi
- att förbättra kvaliteten och säkerheten av hyposensibilisering
- att skapa enhetlig behandlingspraxis.
Rekommendationen stöder målen i det Nationella allergiprogrammet 2008–2018 «http://www.terveysportti.fi/dtk/alg/koti»1, varav ett är att öka befolkningens tolerans mot allergener.

Målgrupp

Målgruppen för rekommendationen är yrkesverksamma personer inom hälso- och sjukvården som undersöker och behandlar patienter med allergier.

Epidemiologi

Allergisk snuva:
- I vårt land har ungefär 1 000 000 personer allergisk snuva.
  - De vanligaste orsakerna till allergisk snuva i Finland är pollen från lövträd, gräs och gråbo samt djur och i sällsynta fall dammkvalster «Haahtela T, Terho E, Hannuksela M ym. Allergian es...»1.
- Allergisk snuva uppkommer oftast under de första levnadsdecennierna, och förekommer vanligast hos unga vuxna «Nathan R, Meltzer E, Selner J ym. Prevalence of al...»2.
- Allergisk snuva som bekräftats av läkare förekommer hos 20 % av personer i åldersgruppen studerande «Kilpeläinen M, Terho EO, Helenius H ym. Farm envir...»3.
- Incidensen för allergisk snuva är betydande även i vuxen ålder (17/1 000 per år) «Pallasaho P, Juusela M, Lindqvist A ym. Allergic r...»4
  - Flera allergier kan uppkomma också i senare ålder.
- Allergisk snuva avklingar spontant med åren hos upp till 30 % av patienterna «Nathan R, Meltzer E, Selner J ym. Prevalence of al...»2, «Simola M. Allergic and non-allergic rhinitis: a l...»5, «Simola M, Böss I, Holopainen E ym. Long-term clini...»6, «Lehtonen K, Haahtela T. Aikuisten yliherkkyysnuha...»7, «Linna O, Kokkonen J, Lukin M. A 10-year prognosis ...»8, «Freeman G, Johnson S. Allergic diseases in adolesc...»9, «Broder I, Higgins MW, Mathews KP ym. Epidemiology ...»10, «Smith JM. A five-year prospective survey of rural ...»11.
  - För en del förblir symtomen oförändrade eller progredierar. Astmasymtom eller näspolypos kan tillstöta «Simola M, Böss I, Holopainen E ym. Long-term clini...»6.
- Risken för astma är 2–3,5-faldig hos personer med allergisk snuva «Shaaban R, Zureik M, Soussan D ym. Rhinitis and on...»12.
Astma:
- Cirka 250 000 människor har astma i vårt land.
- Av den vuxna befolkningen har i genomsnitt 4,6–10,9 % astma som bekräftats av läkare «Kilpeläinen M, Terho EO, Helenius H ym. Farm envir...»3, «Hisinger-Mölkänen H, Pallasaho P, Haahtela T ym. T...»13, «Laatikainen T, von Hertzen L, Koskinen JP ym. Alle...»14 och hos 13–14-åringar är siffran 6,1 % «Pearce N, Aït-Khaled N, Beasley R ym. Worldwide tr...»15.
Insektsallergi:
- Populationsundersökningar har visat att 0,3−7,5 % av den vuxna befolkningen har fått en systemreaktion av insektsstick. Hos barn är prevalensen 0,15–0,3 % «Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymen...»16.
- Man har uppskattat att förekomsten av reaktioner på insektsallergi med dödlig utgång uppgår till 0,03–0,48 fall per en miljon människor per år «Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymen...»16.
Födoämnesallergi:
- Prevalensen av födoämnesallergi som bekräftats med exponeringstest är 0,6 % för mjölk, 0,2 % för ägg och 0,2 % för jordnöt «Nwaru BI, Hickstein L, Panesar SS ym. Prevalence o...»17. Prevalensen av mjölkallergi hos barn över 5 år är 0,3–0,4 % «Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical c...»18, «Høst A, Halken S, Jacobsen HP ym. Clinical course ...»19.
Enligt tillverkaren av hyposensibiliseringspreparat genomgick ca 6 500 patienter i Finland hyposensibilisering år 2018.

Verkningsmekanismer

Till följd av allergisk sensibilisering uppstår en T-hjälparcellrespons som företrädesvis gäller Th2-hjälparceller, vilket leder till allergenspecifik IgE-syntes, mognad och aktivering av mastceller samt eosinofil inflammation.
De positiva effekterna av hyposensibilisering uppstår genom flera mekanismer, bland annat genom att aktiviteten hos regulatoriska T-celler intensifieras, av att aktiviteten hos Th2-cellerna dämpas och genom IgG-antikroppssyntes (hämmande antikroppar). Till följd av detta minskar den allergiska inflammationen i målorganet. Se bild «Mekanismerna bakom hyposensibilisering»1 och ytterligare information om ämnet «Siedätyshoidon immunologiset mekanismit»1.
Behandlingen genom hyposensibilisering utvecklas i dag kraftigt, och man undersöker många olika möjligheter för att förbättra effektiviteten och säkerheten av hyposensibilisering. I framtiden torde man kunna förbättra hyposensibiliseringsresultaten genom användning av olika biomarkörer, nya adjuvanter och administreringssätt samt nya typer av allergenpreparat. Se ytterligare information «Siedätyshoidon tulevaisuus»2.

Bild 1.

Allergenspecifika Th2-hjälpar-T-celler orsakar en allergisk inflammation genom inverkan de cytokiner som de själva producerar (IL-3, IL-4, IL-5 och IL-13). I inflammationen deltar flera andra cellpopulationer, till exempel mastceller och eosinofila celler, och IgE-antikroppar som B-cellerna producerar. Till följd av hyposensibiliseringen aktiveras regulatoriska cellpopulationer. Allergenspecifika Treg-regulatoriska celler hämmar aktiviteten hos Th2-cellpopulationer och andra cellpopulationer under inverkan av de cytokiner (IL-10, TGF-ß) och ytmolekyler som de själva producerar.

Mastcellernas och de eosinofila cellernas aktivitet hämmas och mängden Th2-celler minskar. Th1-cellerna hämmar Th2-cellernas aktivitet. Till följd av hyposensibiliseringen minskar produktionen av IgE-antikroppar från B-cellerna och ersätts med produktion av IgA- och IgG4-antikroppar.

DC-cell, dendritcell.

Anpassat från källan: Savolainen J, Alenius H, Renkonen R. Siedätyshoidon mekanismit ja uudet innovaatiot. Duodecim 2011;127:1289-95

Diagnostik

Diagnosen säkerställs och behandlingen planeras av en läkare som är insatt i behandlingen av allergiska sjukdomar tillsammans med patienten eller, om patienten är ett barn, med barnets vårdnadshavare.
För att diagnostisera IgE-medierad allergi används
- intervju (ärftliga faktorer, förekomsten av allergisymtom, användning och effekt av läkemedel, miljöfaktorer) och
- bestämning av serumspecifikt IgE eller
- pricktestning.
Allergenexponering på själva målorganet (ögats bindhinna, slemhinnorna i näsan eller luftrören) kan vid behov göras under övervakning inom den specialiserade sjukvården.
Insektsallergi kan konstateras på ett tillförlitligt sätt genom bestämning av IgE-antikroppstitern (för bi och geting) och genom bestämning av specifika allergenkomponenter (för bi: rApi m 1 och rApi m 10; för geting: rVes v 5 och rVes v 1) «Mittermann I, Zidarn M, Silar M ym. Recombinant al...»20, «Sturm GJ, Hemmer W, Hawranek T ym. Detection of Ig...»21. En undersökning som gjorts i Finland visade att Vesv5-komponenten hos getingar är ett sensitivt test för identifiering av patienter som blivit sensibiliserade för getinggift «Kukkonen AK, Pelkonen AS, Edelman SM ym. Component...»22.
Om patienten fått en typisk systemreaktion av ett stekelstick, men resultaten av specifika IgE-bestämningar utfaller negativt, bör undersökningarna upprepas eller specialundersökningar övervägas, och då ska allergolog konsulteras.
Diagnosen födoämnesallergi grundar sig på bestämning av specifikt IgE och på positivt resultat vid exponeringstest som gjorts senast 3 månader tidigare under läkarkontroll. Om det gäller jordnötsallergi bestäms IgE-titern mot lagringsproteinkomponenten för jordnöt.

Patientval (allergisk snuva och astma)

Kriterierna för behandling:
- Patienten har en IgE-medierad allergisk sjukdom och har betydande symtom.
- Patienten, och då det gäller barnpatienter också vårdnadshavare, är motiverade till att genomföra behandlingen.
- Behandlingen får påbörjas vid den ålder som anges i försäljningstillståndet eller produktresumén (numera oftast vid 5–12 års ålder).
Innan behandlingen påbörjas ska astma uteslutas. Dessutom ska spirometri utföras, där patienten inte ska ha en forcerad utandningsvolym på 1 sekund (FEV₁) som är permanent nedsatt (under 80 %, z-tal > -1,65) «Astmaa sairastavilla siedätyshoidon haittavaikutusten esiintyvyys ilmeisesti lisääntyy merkitsevästi, jos hoidettavan FEV1 on alle 80 % viitearvosta.»B, «Bousquet J, Lockey R, Malling HJ. Allergen immunot...»23. Om patienten har astma måste den vara under god kontroll under hela behandlingen.
Kontraindikationer mot hyposensibilisering, se tabell «Kontraindikationer mot hyposensibilisering ...»1.

`Tabell 1.` Kontraindikationer mot hyposensibilisering «Muraro A, Roberts G(). Allergen Immunotherapy Gui...»`24`
Sjukdom, medicinering eller annat som ska beaktas	Subkutan hyposensibilisering	Sublingual hyposensibilisering	Hyposensibilisering mot insekter
A, absolut kontraindikation R, relativ kontraindikation E, ej kontraindikation ¹⁾ adrenalineffekten kan vara nedsatt vid behandling av anafylaxi ²⁾ gäller inte hyposensibilisering mot dammkvalster
Astma (inte under kontroll)	A	A²⁾	A
Elakartad tumörsjukdom	A	A	R
Graviditet (då behandlingen inleds)	A	A	A
Graviditet (under underhållsbehandlingen)	R	R	R
Respiratoriska och kardiovaskulära sjukdomar	R	R	E
Betablockerare¹⁾	R	R	E
ACE-hämmare	E	E	R
Aktiv immunologisk sjukdom, såsom
Autoimmun sjukdom	A	A	A
HIV	R	R	R
AIDS	A	A	A
Immunsuppressiv medicinering	R	R	R
Immunbristtillstånd	R	R	R
Kronisk infektion i munhålan	E	A	E

Allergisk snuva

Hyposensibilisering bör övervägas när patienten trots symtomatisk behandling upprepade gånger eller oavbrutet har symtom som hen upplever som svåra eller som försämrar patientens livskvalitet.
Kliniskt ger allergisk snuva antingen periodvisa eller ihållande symtom «Brozek JL, Bousquet J, Baena-Cagnani CE ym. Allerg...»25. I kliniskt arbete i Finland kan benämningarna året runt-snuva (perenn rinit) respektive periodisk snuva användas.
Symtomens svårighetsgrad varierar enligt patientens känslighet och enligt hur kraftig exponeringen är.
I Finland orsakas allergisk snuva av
- lövträdspollen (särskilt björk)
- gräspollen (särskilt timotej) och gråbo
- pälsdjur (särskilt katt och hund)
- i sällsynta fall dammkvalster «Haahtela T, Terho E, Hannuksela M ym. Allergian es...»1.
Hyposensibilisering med injektioner hos barn med allergisk snuva som orsakas av gräs och björk kan förebygga astma «Pistossiedätyshoito lapsilla heinän ja koivun aiheuttamassa allergisessa nuhassa saattaa estää astman puhkeamista.»C.
Timotejresoribletter minskar uppenbarligen astmasymtom och reducerar användningen av astmaläkemedel hos barn med allergisk snuva «Timoteikielenalustabletti (Grazax®) vähentää ilmeisesti astmaoireiden kehittymistä ja astmalääkkeen käyttöä allergista nuhaa sairastavilla lapsilla.»B.
Man kan överväga hyposensibilisering med pälsdjursallergener, då indirekt exponering ger betydande symtom som försämrar patientens livskvalitet.
För patienter som får symtom av ett allergen kan injektionsbehandling minska uppkomsten av nya IgE-sensibiliseringar «Purello-D'Ambrosio F, Gangemi S, Merendino RA ym. ...»26.

Allergisk astma

Hyposensibilisering övervägs för personer med allergisk astma som också har
- svår pollenallergi
- pälsdjursallergi där symtom framträder vid indirekt exponering eller där det inte är möjligt att undvika direkt djurexponering (arbete, ledarhundar).
Astman måste vara under god kontroll under hela behandlingen.

Hyposensibilisering vid allergisk snuva och allergisk astma

Bedömning av behandlingseffekten

Effekten av behandlingen bedöms utifrån symtomreduktion och minskat behov av symtomatisk behandling «Malling HJ. Immunotherapy as an effective tool in ...»27.
- Behandlingseffekten kan inte mätas med laboratorieundersökningar.
För att uppnå bästa effekt ska behandlingen pågå i 3 år «Nieminen K, Laaksonen K, Savolainen J. Three-year ...»28.
Under den tid som hyposensibiliseringen pågår, är det viktigt att patienten har tillräckligt med läkemedel för behandling av sin astma. Se rekommendationen för God medicinsk praxis Astma «Astma»2 (på finska), «Astma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäris...»29.
Biverkningarna ökar uppenbarligen markant för personer med astma om FEV₁ är mindre än 80 % av referensvärdet «Astmaa sairastavilla siedätyshoidon haittavaikutusten esiintyvyys ilmeisesti lisääntyy merkitsevästi, jos hoidettavan FEV1 on alle 80 % viitearvosta.»B.
Om den terapeutiska effekten avklingar efter behandlingen, bedömer en läkare insatt i allergiska sjukdomar behovet av förnyad behandling.

Behandlingseffekten preparatvis

Enligt WAO:s (World Allergy Organisation) rekommendationer «Bachert C, Larché M, Bonini S ym. Allergen immunot...»30 ska effekten och säkerheten av hyposensibiliseringsbehandlingen bedömas produktvis på basis av evidensbaserade forskningsresultat.
I denna rekommendation för God medicinsk praxis presenteras de evidensbaserade forskningsresultaten som gäller effekt och säkerhet av hyposensibiliseringspreparat preparatvis för preparat som har försäljningstillstånd i Finland. Preparatens handelsnamn presenteras därför i rekommendationen och i evidensgradsöversikterna. Först presenteras tablettpreparaten och sedan injektionspreparaten.

Timotejresoriblett

Detta avsnitt gäller den sublinguala frystorkade tabletten (resoribletten) Grazax^®för behandling av timotejallergi.
Behandlingen är effektiv, säker och vältolererad för vuxna patienter «Kielenalussiedätyshoitotabletti (Grazax®) heinäallergiseen nuhaan on tehokas, turvallinen ja hyvin siedetty aikuispotilailla.»A och barnpatienter med allergisk snuva «Kielenalussiedätyshoitotabletti (kauppanimi Grazax®) on tehokas, turvallinen ja hyvin siedetty lapsipotilailla. Lasten heinäallergian kielenalussiedätyshoito heinätabletilla on tehokasta ja turvallista.»A.
Behandlingens effekt vid allergisk snuva hos vuxna bibehålls i minst två års tid efter att behandlingen avslutats «Kielenalussiedätyshoito (kauppanimi Grazax®) on tehokas ainakin 2 vuoden ajan hoitojen päättymisen jälkeen aikuispotilailla, joilla on heinänuha.»A och uppenbarligen även hos barn «Timoteikielenalustabletin (Grazax®) teho allergisessa nuhassa kestää ilmeisesti ainakin 2 vuoden ajan hoidon päättymisen jälkeen allergista nuhaa sairastavilla lapsilla.»B.
Behandlingen kan minska astmasymtomen och behovet av astmamedicinering hos vuxna «Heinäallergian kielenalussiedätyshoito saattaa vähentää astmaoireita ja astmalääkityksen tarvetta aikuisilla.»C och tydligen minska uppkomsten av astmasymtom och användningen av astmamedicin hos barn med allergisk snuva «Timoteikielenalustabletti (Grazax®) vähentää ilmeisesti astmaoireiden kehittymistä ja astmalääkkeen käyttöä allergista nuhaa sairastavilla lapsilla.»B.

Dammkvalsterresoriblett

Detta avsnitt gäller den frystorkade tabletten (resoribletten) Acarizax^® för behandling av dammkvalsterallergi.
Behandlingen är effektiv, säker och vältolererad vid allergisk snuva hos vuxna «Kielenalussiedätyshoitotabletti (kauppanimi Acarizax®) on tehokas, turvallinen ja hyvin siedetty aikuispotilailla, joilla on huonepölypunkkiallergia.»A och uppenbarligen också hos barn «Huonepölypunkkitabletti (Acarizax®) on ilmeisesti tehokas, turvallinen ja hyvin siedetty hoito lasten allergisessa nuhassa.»B.
Behandlingens effekt efter avslutad behandling är 1 år hos vuxna patienter «Kielenalussiedätyshoitotabletti (kauppanimi Acarizax®) vaikuttaa yhden vuoden hoitojen jälkeen aikuispotilailla, joilla oli huonepölypunkkiallergia.»A.
Sublingual hyposensibilisering vid astma som är associerad med dammkvalsterallergi minskar astmasymtomen hos vuxna och unga «Kielenalussiedätys pölypunkkiallergiaan liittyvässä astmassa ilmeisesti vähentää astmaoireita aikuisilla ja teini-ikäisillä.»B.
Sublingual hyposensibilisering kan minska behovet av astmamedicinering hos vuxna och unga «Pölypunkkiallergian kielenalussiedätys saattaa vähentää astmalääkityksen tarvetta teini-ikäisillä ja aikuisilla.»C.

Björkresoriblett

Detta avsnitt gäller den frystorkade tabletten (resoribletten) Itulazax^®.
Behandlingen är vältolererad och minskar snuv- och ögonsymtomen hos vuxna med björkallergi «Hoito on hyvin siedetty ja vähentää rinokonjuktiviittioireita koivun siitepölyallergiaa sairastavilla aikuispotilailla.»A.

Timotejhyposensibilisering med injektioner

Detta avsnitt gäller timotejextraktet för hyposensibilisering med injektioner som säljs under handelsnamnet Alutard SQ^® Timotej.
Behandlingen minskar symtomen och är vältolererad vid behandling av allergisk snuva hos vuxna patienter «Pistossiedätyshoito timoteiuutteella (Alutard SQ®) vähentää oireita ja on hyvin siedetty allergisilla aikuispotilailla.»A.
Behandlingseffekten kan kvarstå i ett par år efter avslutad hyposensibilisering med injektioner hos vuxenpatienter som behandlats för allergisk snuva «Timoteipistossiedätyshoito (Alutard SQ®) saattaa olla tehokas hoito allergisessa nuhassa aikuispotilailla muutaman vuoden ajan pistossiedätyshoidon jälkeen.»C.

Björkhyposensibilisering med injektioner

Detta avsnitt gäller björkextraktet för hyposensibilisering med injektioner som säljs under handelsnamnet Alutard SQ^®Björk.
Behandlingen minskar symtomen och är vältolererad vid behandling av allergisk snuva hos vuxna patienter «Pistossiedätyshoito koivu-uutteella (Alutard SQ®) vähentää oireita ja on hyvin siedetty allergisilla aikuispotilailla.»A.
Behandlingen är uppenbarligen vältolererad och den minskar uppenbarligen symtomen och vid allergisk snuva minskar den symtomen hos vuxna patienter i ett par år efter avslutad behandling «Pistossiedätyshoito koivu-uutteilla (Alutard SQ®) ilmeisesti vähentää oireita ja on hyvin siedetty allergisilla aikuispotilailla parin vuoden ajan hoitojen päättymisestä.»B.
Behandlingen kan minska allergirelaterade astmasymtom samt behovet av astmamedicinering hos vuxna «Koivuallergian pistossiedätyshoito saattaa vähentää allergiaan liittyviä astmaoireita ja -lääkityksen tarvetta aikuisilla.»C.
Behandlingen kan minska den astmarelaterade allergenspecifika känsligheten för bronkobstruktion «Koivuallergian pistossiedätyshoito saattaa vähentää astmaan liittyvää allergeenispesifiä keuhkoputkien supistumisherkkyyttä.»C.

Dammkvalsterhyposensibilisering med injektioner

Detta avsnitt gäller preparatet för dammkvalsterhyposensibilisering med injektioner som säljs under handelsnamnet Alutard SQ^® Kvalster.
Behandlingen är uppenbarligen effektiv och vältolererad vid behandling av allergisk snuva hos vuxna «Pölypunkkipistossiedätyshoito (Alutard SQ®) on ilmeisesti tehokas ja hyvin siedetty hoito allergisessa nuhassa.»B.
Behandling av dammkvalsterallergi kan minska den allergenspecifika känsligheten för bronkobstruktion hos astmatiker som är allergiska mot dammkvalster «Pölypunkkiallergian pistossiedätyshoito saattaa vähentää pölypunkille allergisten astmaatikkojen keuhkoputkien allergeenispesifiä supistumisherkkyyttä aikuisilla.»C.
Behandlingen kan minska behovet av astmamedicin hos vuxna «Pölypunkkiallergian pistossiedätyshoito saattaa vähentää astmalääkityksen tarvetta aikuisilla.»C.
Behandlingen kan minska behovet av astmamedicin hos barn och unga «Pölypunkkiallergian pistossiedätyshoito saattaa vähentää astmalääkityksen tarvetta lapsilla ja nuorilla.»C.

Katthyposensibilisering med injektioner

Detta avsnitt gäller preparatet för hyposensibilisering med injektioner som säljs under handelsnamnet Alutard SQ^® Katt.
Behandlingen minskar uppenbarligen den allergenspecifika och den ospecifika känsligheten för bronkobstruktion hos astmatiker «Kissa-allergian pistossiedätyshoito ilmeisesti vähentää astmaa sairastavien keuhkoputkien sekä allergeenispesifiä että epäspesifiä supistumisherkkyyttä.»B.

Hundhyposensibilisering med injektioner

Detta avsnitt gäller preparatet för hyposensibilisering med injektioner som säljs under handelsnamnet Alutard SQ^® Hund.
Hyposensibiliseringen kan minska känsligheten av ögats bindhinna för hundallergen «Koira-allergian pistossiedätys (Koira Alutard®) saattaa vähentää silmän sidekalvon herkkyyttä koira-allergeenille.»C.
Behandlingen förefaller inte att minska känsligheten för bronkobstruktion «Koira-allergian pistossiedätyshoito ei näytä vähentävän keuhkoputkien supistumisherkkyyttä.»C.

Insektsallergi och hyposensibilisering mot insektsallergi

Förekomst och diagnostik av insektsallergi

Allergiska reaktioner som följer av geting- eller bisting kan ge omfattande lokala reaktioner (hudrodnad över 10 cm och svullnad eller nässelutslag) «Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymen...»16.
Stekelstick ger följande typer av allergiska systemreaktioner:
- Vid lindrig allergisk systemreaktion uppstår hudkvaddlar eller slemhinnesvullnad «Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy...»31.
- Vid svår allergisk systemreaktion (anafylaxi) förekommer dessutom kardiella, vaskulära och respiratoriska symtom «Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy...»31.
- Atypiska systemreaktioner, t.ex. feber och vaskulit, är inte IgE-medierade och utgör således ingen indikation för hyposensibilisering «Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy...»31.
Allergiska reaktioner av upprepat stekelstick:
- Av dem som tidigare fått en omfattande lokal reaktion av ett stekelstick får 5–15 % en systemreaktion i samband med ett nytt stekelstick «Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymen...»16.
- Av dem som haft en lindrig systemreaktion får 14–20 % en systemreaktion också av upprepat stekelstick «Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymen...»16.
- Av dem som fått anafylaxi eller annan svår systemreaktion får 57–79 % en systemreaktion också av upprepat stekelstick «Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymen...»16.
Biodlare är en riskgrupp.
- Enligt finländsk statistik hade 26 % av biodlarna fått en systemreaktion av bistick och 38 % en omfattande lokal reaktion. Av biodlarna fick 1,6 % en systemreaktion uppenbarligen av getingsting och 10 % en omfattande lokal reaktion «Suomalaisista mehiläistarhaajista 26 % on kokenut yleisreaktion ja 38 % laajan paikallisreaktion mehiläisen pistosta. Mehiläistarhaajista 1,6 % sai yleisreaktion ja 10 % laajan paikallisreaktion ampiaisen pistosta.»B.
- Biodlare som är allergiska mot bin och som fått ens en lindrig systemreaktion bör behandlas, om biodlaren så vill «Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy...»31, «Annila I. Bee venom allergy in beekeepers. Väitösk...»32.
Hos barn är reaktionerna uppenbarligen vanligtvis lindriga och reaktionerna på nya stick ännu lindrigare «Suurin osa lasten pistoreaktioista ovat ilmeisesti lieviä, ja uusintapistoreaktiot edellistä lievempiä.»B.
- Därför rekommenderas inte hyposensibilisering för barn under 16 år som är sensibiliserade mot steklar och som fått en lindrig systemreaktion «Moffitt JE, Golden DB, Reisman RE ym. Stinging ins...»33.
- Hyposensibilisering är indicerat för barn som fått en svår systemreaktion.
Man kan påvisa sensibilitet mot stekelgift genom bestämning av allergenspecifika IgE-antikroppar och mer detaljerade IgE-komponenter (geting: Ves v5, Ves v1; bi: Api m1 och Api m10). Precisionen för pricktest är sämre än för dessa bestämningar «Kukkonen AK, Pelkonen AS, Edelman SM ym. Component...»22.
Prevalensen av klonal mastcellssjukdom eller systemisk indolent mastocytos är förhöjd hos patienter som fått en allergisk reaktion med systemiska symtom (särskilt hypotension utan urtikaria eller angioödem) i samband med stekelstick.
- Hos dessa patienter kan man bestämma halten av basalt tryptas. Om den är förhöjd, kan mutationsundersökning av Kit-genen bli aktuell.
- Om man konstaterar systemisk mastcellssjukdom kan behandlingstiden med hyposensibilisering förlängas eller behandlingen kan bli permanent.
- Se mer information om ämnet «Pistiäisallergia ja systeeminen mastosytoosi»3.

Hyposensibilisering – indikationer och kontraindikationer

Indikationer för hyposensibilisering:
- En absolut indikation är geting- eller bisting som lett till svår systemreaktion «Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy...»31.
- Vid en lindrig systemreaktion kan hyposensibilisering övervägas, om sannolikheten för nytt sting är stor eller om patientens rädsla för nya sting påverkar patientens livskvalitet «Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy...»31.
- En omfattande lokal reaktion är inte en indikation för hyposensibilisering.
- Man bör överväga hyposensibilisering mot både geting- och bigift om alla tillgängliga diagnostiska metoder för IgE-allergi tyder på liknande sensibilisering mot dessa båda steklar och om reaktionen på det första sticket varit svårt. Se mer information om ämnet «Samanaikainen siedätyshoito molemmille pistiäisille»4.
Kontraindikationer mot hyposensibilisering (tabell «Kontraindikationer mot hyposensibilisering ...»1):
- Kontraindikationer mot hyposensibilisering mot insektsallergi utgörs inte av hög ålder, tumörsjukdom under behandling eller stabil tumörsjukdom eller immunologisk sjukdom, av kardiovaskulära sjukdomar och inte heller av medicinering med betablockerare eller ACE-hämmare. Hyposensibilisering som har påbörjats före graviditet och som fortsatts med en underhållsdos utan problem kan fortgå under graviditeten, men hyposensibilisering påbörjas inte under pågående graviditet. Se mer information om ämnet «Pistiäissiedätyshoito erityistapauksissa»5.
- Monoaminoxidashämmare kan öka effekten av adrenalin, vilket bör beaktas för den här patientgruppen «Livingston MG, Livingston HM. Monoamine oxidase in...»34.
Se mer information om ämnet «Kauppi P, Kukkonen AK, Alakoskela J-M, Pelkonen A...»35.

Effekten av hyposensibilisering

Hyposensibilisering vid insektsallergi är uppenbarligen effektivt och säkert och förbättrar livskvaliteten i och med den minskade risken för anafylaxi «Pistiäissiedätyshoito on ilmeisesti tehokasta, turvallista ja vaikuttaa suotuisasti elämänlaatuun.»B, «Bonifazi F, Jutel M, Biló BM ym. Prevention and tr...»36.
Över 90 % av getingallergikerna och ca 80 % av biallergikerna får fullt skydd av hyposensibilisering.
Även hos de patienter som trots hyposensibilisering reagerar på ett nytt stekelstick kan reaktionerna vara märkbart lindrigare än före behandlingen «Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymen...»16, «Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy...»31, «Golden DB. Insect sting allergy and venom immunoth...»37, «Ruëff F, Vos B, Oude Elberink J ym. Predictors of ...»38.
Effekten av behandlingen av insektsallergi kan konstateras i samband med nytt stick i naturen. Några rutinmässiga exponeringstest för insektsstick görs dock inte.
Hyposensibilisering vid insektsallergi pågår oftast i 5 års tid, och efter det består effekten för de flesta (minst 80 %) i åtminstone 7 år «Moffitt JE, Golden DB, Reisman RE ym. Stinging ins...»33, «Bonifazi F, Jutel M, Biló BM ym. Prevention and tr...»36, «Golden DB. Insect sting allergy and venom immunoth...»37. Enligt en färsk europeisk behandlingsrekommendation «Muraro A, Roberts G, Halken S ym. EAACI guidelines...»39 rekommenderas att hyposensibiliseringen fortgår i 3 år i fall av lindrig systemreaktion och 5 år vid medelsvår eller svår reaktion.
I behandlingen av insektsallergiker ingår alltid instruktioner för undvikande av nya stick samt för förstahjälpsmedicinering (användning av adrenalininjektor).
Se bilderna på bi och geting (bilderna 2och «Yleinen ampiainen (Vespula vulgaris)»3) och mer information om ämnet «Pistiäiset ja pistiäismyrkyt»6.

Bild 2.

Tarhamehiläinen (Apis mellifera) on 10−20 mm pitkä, ja sillä on karvainen ja keltamustajuovikas ruumis. Kuva: Berndt Hannelius / Kuvaliiteri

Bild 3.

Yleinen ampiainen (Vespula vulgaris) on karvaton, keltamustaraitainen ja mehiläistä hoikempi. Ampiaisella on hyvin hoikka "vyötärö" keski- ja takaruumiin välissä. (Kuva: Tero Makkonen / Kuvaliiteri)

Födoämnesallergi och hyposensibilisering mot födoämnen

Prevalens och prognos för födoämnesallergi

Enligt en europeisk metaanalys var prevalensen av exponeringskonstaterad födoämnesallergi 0,6 % för mjölk, 0,2 % för ägg, 0,1 % för vete, 0,3 % för soja, 0,2 % för jordnöt, 0,5 % för trädnöt, 0,1 % för fisk och 0,1 % för skaldjur.
Mjölk- och äggallergi är vanligare hos yngre barn och jordnötsallergi hos äldre barn «Nwaru BI, Hickstein L, Panesar SS ym. Prevalence o...»17.
Barn utvecklar vanligtvis tolerans för mjölk och ägg i takt med stigande ålder.
- Av alla barn som vid 1 års ålder konstaterats ha mjölkallergi uppvisar bara ungefär 15 % mjölkallergi vid 5 års ålder «Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical c...»18, «Høst A, Halken S, Jacobsen HP ym. Clinical course ...»19.
Att undvika mjölk och ägg är svårt eftersom de är så vanliga födoämnen.
Se God medicinsk praxis-rekommendationen Ruoka-allergia (lapset) «Ruoka-allergia (lapset)»3 (på finska), «Ruoka-allergia (lapset). Käypä hoito -suositus. Su...»40; Födoämnesallergi (barn) «Födoämnesallergi (barn)»4 (på svenska).

Preparat för hyposensibilisering

Vid hyposensibilisering används standardiserade och kvalitetssäkrade preparat med känd hållbarhet Bousquet J, Lockey R, Malling HJ. Allergen immunot...23, «Vickery BP, Hourihane JO, Adelman DC. Oral immunot...»51, «Alvarez-Cuesta E, Bousquet J, Canonica GW ym. Stan...»52.
Preparatets hållbarhet beror på allergenet, preparatets läkemedelsform samt styrka.
Allergenpreparaten för injektionsbehandling förvaras i kylskåp i 4–8 °C.
Vid övergång av hyposensibiliseringspreparat från en tillverkare till en annan tillverkare tas hyposensibiliseringen om från början.

Praktiskt genomförande av hyposensibilisering med injektioner

Allmänt

Hyposensibilisering med injektioner är säkert när indikationen är den rätta och behandlingen sker adekvat:
- En läkare som är förtrogen med behandlingen är alltid närvarande, och behandlingen genomförs av en skötare utbildad för hyposensibilisering.
- Personalen har fått kompletterande utbildning.
- Vårdriktlinjerna följs.
- Biverkningarna behandlas och uppföljs adekvat.
- Patienter under 15 år har följeslagare.
Att ge injektioner för hyposensibilisering kräver resuscitationsberedskap. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Elvytys «Elvytys»5 (på finska), «Elvytys. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkär...»53; Hjärt-lungräddning «Hjärt-lungräddning»6 (på svenska).
Behandlingens effekt och säkerhet följs upp på den enhet där behandlingen påbörjats «Alvarez-Cuesta E, Bousquet J, Canonica GW ym. Stan...»52.
Vid pollenallergi påbörjas hyposensibilisering efter pollenperioden, senast i januari–februari.
När det inte gäller pollenallergi kan behandlingen påbörjas under vilken årstid som helst.
Vid hyposensibilisering med injektioner är underhållsdosen den högsta dosen som patienten tolererar och som inte överstiger tillverkarens rekommenderade maximidos.
Se mer information om injektionsteknik «Pistosvälineet ja -tekniikka»7.
Vid varje vårdenhet förs statistik över
- antal patienter som genomgår hyposensibilisering
- allergenpreparat som används och
- biverkningarna, vilka kodifieras enligt EAACI (European Academy of Allergy and Clinical Immunology); mer information om ämnet «Pistossiedätyshoidon haittavaikutusten luokittelu»8.

Handledning av patienter under hyposensibiliseringen

Innan behandlingen påbörjas säkerställer läkare och skötare att patienten har den nödvändiga informationen om behandlingen, om begränsningarna under behandlingen, om eventuella biverkningar och hur de behandlas samt om behandlingskostnaderna.
Syftet med handledningen är att motivera patienten att fullfölja behandlingen, att ta ansvar för sin behandling och att förstå betydelsen av säkerhetsfaktorerna.
Ämnen som bör diskuteras med patienten och familjen under handledningens lopp är:
- hur vården praktiskt genomförs, dess effekt, effektens varaktighet och prognosen
- eventuella behandlingsrelaterade biverkningar
- hur patienten ska använda astma- och allergimediciner (som också utgör patientens akutmediciner)
- begränsningarna som behandlingen medför under injektionsdagarna och under behandlingen, se mer information om ämnet «Potilasohje pistossiedätyshoidosta»9
- begränsningarna som bör beaktas vid tablettbehandling, se mer information om ämnet «Potilasohje kielenalussiedätystablettihoidosta»10
- behandlingskostnaderna.
Handledningen ska fortgå under hela behandlingstiden «Valovirta E HA. Allergian siedätyshoito. Käsikirj...»54, «Kokkala A, Mantere S. Siedätyshoitoa saavan nuoren...»55.
Alla patienter får ett hyposensibiliseringskort. På kortet står kontaktuppgifterna och telefonnumren till den behandlande läkaren och skötaren.
Adrenalinsprutor ordineras inte rutinmässigt till alla hyposensibiliseringspatienter.
Ser mer information om fördelar och nackdelar med hyposensibilisering «Siedätyshoidon hyödyt ja haitat»11.

Vårdbesök under injektionsbehandling

Vid varje besök kontrolleras följande innan patienten får injektionen:
- Beträffande patienten kontrolleras
  - hälsotillståndet (allmänkondition, allergi- och astmasymtom samt symtom på respiratorisk infektion)
  - eventuella vaccinationer (± 1–2 veckor)
  - PEF-värdet (för astmatiker)
  - intervallen sedan föregående injektion (med tanke på dosökning eller underhållsdosering)
  - eventuella biverkningar sedan senaste injektion och deras inverkan på doseringen.
- Patienter under 15 år ska ha följeslagare.
- Beträffande allergenextraktet kontrolleras
  - rätt extrakt
  - rätt styrka
  - rätt dos
  - datum då extraktflaskan öppnades samt förvaring.
- Precis före varje injektion kontrolleras patientens identitet och att extraktet och dess stryka är rätt; dessa uppgifter sägs högt i patientens närvaro.
Efter injektionen övervakas patienten på vårdenheten i minst 30 minuter, och en skötare eller läkare kontrollerar då och då hur patienten mår.
- Uppföljningstiden förlängs vid behov beroende på uppkomsten av reaktioner.
- Se mer information om ämnet «Vakavampien siedätyshoitopistosten aiheuttamien yleisreaktioiden seuranta-aika»12.
Om patienten behandlas med flera allergen, ges dessa injektioner enligt rekommendation på olika ställen med 30 minuters intervall. Se mer information om ämnet «Pistosvälineet ja -tekniikka»7.
Användning av antihistaminer före injektionen och behandling av reaktioner med antihistamin och kortikosteroider bedöms från fall till fall.
Subkutan injektion i över- eller underarm. Se mer information om ämnet «Pistosvälineet ja -tekniikka»7.
Se mer information om ämnet «Pistoksen jälkeen tarkistettava seuraavat asiat»13 ja «Pistospäivänä tulee välttää seuraavia tilanteita»14.

Dosprogram för injektionsbehandling

Hyposensibiliseringen genomförs enligt tillverkarens dosrekommendationer.
Läkemedelstillverkarens dosanvisningar finns i Pharmaca Fennica eller Duodecims läkemedelsdatabas, «http://www.terveysportti.fi/»2.
Behandlingen utformas individuellt utifrån patientens allergisymtom, tidigare reaktioner och injektionsintervall.
Dosstorlekarna, datumen, tillverkningssatserna och flasknumren samt lokala reaktioner och systemreaktioner registreras med koder «Alvarez-Cuesta E, Bousquet J, Canonica GW ym. Stan...»52 i patientdatasystemet. Se mer information om ämnet «Pistossiedätyshoidon haittavaikutusten luokittelu»8.
I patientens vårdkort för hyposensibilisering registreras datum, given dos i SQ-enheter samt biverkningar och reaktioner av injektionen.
PEF-värdet för astmapatienter registreras i patientdatasystemet före och efter injektionen.

Praktiskt genomförande av sublingual hyposensibilisering

Vårdbesök vid sublingual hyposensibilisering

Första dosen tas på sjukskötarmottagning i läkarnärvaro.
Patienten uppföljs i minst 30 minuter efter att hen tagit resoribletten.
Resoribletten läggs med torra, rena fingrar omedelbart efter att blisterförpackningen öppnats under tungan, där den löses upp.
Patienten undviker att svälja under cirka 1 minut. Mat och dryck bör inte intas under de följande 5 minuterna.
Efter tandvårdsåtgärder eller kirurgiska åtgärder i munnen gör man ett 7 dygn långt uppehåll i behandlingen. För barn som tappat en mjölktand görs 1 dygns uppehåll.
Om en astmapatient har en infektion i andningsvägarna gör man ett uppehåll på 7 dygn i behandlingen.
Om behandlingsuppehållet är 30 dygn eller längre uppmanas patienten ta kontakt med enheten som påbörjade behandlingen för att börja om behandlingen.

Praktisk fördelning av arbetsuppgifter mellan läkare och sjukskötare eller hälsovårdare

Innan hyposensibiliseringen påbörjas gör läkaren följande:
- kontrollerar att indikationskriterierna uppfylls och att inga kontraindikationer mot behandlingen föreligger
- förklarar för patienten hur hyposensibiliseringen verkar och dess eventuella biverkningar
- berättar för patienten vilken effekt som förväntas av behandlingen och vilka behandlingskostnaderna är
- fattar med patienten beslut om huruvida behandlingen ska ske med injektioner eller sublinguala resoribletter
- beslutar vilket dosprogram och administreringsförfarande som följs då hyposensibilisering med injektioner påbörjas
- fastslår en nedre PEF-gräns för astmapatienter
- utfärdar nödvändiga recept för att behandla eventuella biverkningar
- fyller i behandlingsplanen för hyposensibilisering i sjukjournalen och doseringsblanketten för hyposensibilisering
- planerar uppföljningsbesöken.
Sjukskötaren gör följande:
- ger patienthandledning (se mer information om ämnet «Potilasohje pistossiedätyshoidosta»9 och «Potilasohje kielenalussiedätystablettihoidosta»10)
- genomför i läkarnärvaro hyposensibiliseringen med injektioner i praktiken
- ger den första tabletten vid sublingual hyposensibilisering
- bokar tiderna för hyposensibiliseringsinjektionerna
- bokar vid behov en uppföljningstid hos läkare.
Se schemat Algoritm för nivåstrukturering vid hyposensibilisering «gvr00023a.pdf»1.

Biverkningar

Man kan knappast förutspå vilka biverkningar hyposensibiliseringen medför «Siedätyshoitoon liittyviä haittavaikutuksia ei voida ennakoida.»C.
Den europeiska föreningen EAACI (European Academy of Allergy and Clinical Immunology) har gett anvisningar om hyposensibilisering samt om klassificering och behandling av biverkningar «Alvarez-Cuesta E, Bousquet J, Canonica GW ym. Stan...»52.
Reaktionerna är antingen lokala «Pistossiedätyshoidon haittavaikutusten luokittelu»8 eller allmänna (systemiska).
I behandlingsblanketten antecknas systemreaktionerna med siffrorna 1−4 och en bokstavskod. Se mer information om ämnet «Pistossiedätyshoidon haittavaikutusten luokittelu»8.
De allvarligaste systemreaktionerna kan framträda inom 30 minuter «Vakavampien siedätyshoitopistosten aiheuttamien yleisreaktioiden seuranta-aika»12 .
En systemreaktion kan uppkomma i vilket skede som helst av hyposensibiliseringen, men oftast dock i början av behandlingen.
- Bland systemreaktionerna ingår såväl lindriga som svåra allmänna reaktioner t.o.m. anafylaxi, och dessa klassificeras enligt EAACI. Se mer information om ämnet «Pistossiedätyshoidon haittavaikutusten luokittelu»8.
- Risken för anafylaktiska reaktioner är liten. I Finland samlas uppgifterna om anafylaktiska reaktioner i ett register som HUS underhåller «https://www.hus.fi/ammattilaiselle/anafylaksiarekisteri»3
Behandling av systemreaktioner och lokala reaktioner:
- behandling av anafylaxi «Mäkijärvi M, Harjola V-P, Päivä H, Valli J, Vaula ...»56
- anafylaktisk reaktion hos barn «Korppi M, Kröger L, Rantala H, Niinikoski H (toim....»57
- besvärliga lokala reaktioner kan behandlas med isomslag och antihistaminer.
I ett modifierat inledningsprogram på 7 veckor konstaterades inte flera biverkningar än om inledningsprogrammet tog 15 veckor.
Vid hyposensibilisering mot stekelallergi
- är förekomsten av systemreaktioner uppenbarligen större vid hyposensibilisering mot bigift när dosen höjs «Yleisreaktioita ilmeisesti esiintyy enemmän mehiläis- kuin ampiaismyrkkysiedätyksessä.»B). De flesta reaktioner framträder inom den första halvtimmen efter injektionen.
- lindrar cetirizin och terfenadin tydligen biverkningarna, åtminstone i början av behandlingen «Setiritsiini ja terfenadiini ilmeisesti lieventävät pistiäismyrkkysiedätyshoidon haittavaikutuksia ainakin hoidon alkuvaiheen aikana.»B.
Lokala, kliande subkutana granulomatotiska knölar kan vara associerade med allergenextrakt som innehåller aluminium; allergiskt kontakteksem mot aluminium är sällsynt «Paikalliset, kutisevat ihonalaiset granulomatoottiset kyhmyt saattavat liittyä alumiinia sisältäviin allergeeniuutteisiin, mutta allerginen kosketusihottuma alumiinille on harvinaista.»C.
Hos enskilda patienter har man under hyposensibilisering beskrivit icke-IgE-medierade symtom, såsom polyarteritis nodosa, serumsjukdom och kontakteksem «Kemp, SF. Adverse effects of allergen immunothera...»58. Man har inte påvisat att dessa skulle bero på hyposensibiliseringen.
Man har inte rapporterat några allvarliga biverkningar av sublinguala timotejresoribletter, men å andra sidan uppvisar ungefär hälften av de behandlade patienterna övergående lokala symtom i munslemhinnorna.
Oral hyposensibilisering mot födoämnen ökar märkbart risken för systemreaktioner och lokala biverkningar under hyposensibiliseringsbehandling «Oraalinen ruokasiedätys lisää yleisreaktioiden ja paikallisten haittavaikutusten riskiä merkitsevästi siedätyksen aikana.»A.

Nivåstrukturering vid hyposensibilisering

Se schemat Algoritm för nivåstrukturering vid hyposensibilisering «gvr00023a.pdf»1.
Öppenvården
- har följande uppgifter:
  - utse en ansvarig läkare för hyposensibiliseringen och utse skötare som har hand om genomförandet av behandlingen
  - ställa diagnosen allergisk sjukdom och konstatera vilka patienter som har nytta av behandlingen
  - berätta för patienter om möjligheten till hyposensibilisering
  - ge den första dosen vid behandling med sublinguala resoribletter
  - remittera patienter till sådan enhet som påbörjar hyposensibilisering med injektioner
  - genomföra injektionsbehandlingen under underhållsskedet samt påbörja hyposensibiliseringen med beaktande av resurser och kompetens.
- Den ansvariga läkaren har följande uppgifter:
  - planera genomförandet av hyposensibiliseringen med injektioner inom sin egen organisation
  - ombesörja anskaffning och underhåll av nödvändigt skriftligt material och utrustning
  - vara kontaktperson mellan primärvården och den specialiserade sjukvården
  - organisera tillsammans med den specialiserade sjukvården underhållet av tillräcklig know-how för den personal som deltar i hyposensibiliseringsbehandlingen.
- Sjukskötare eller hälsovårdare som fått utbildning i hyposensibilisering har följande uppgifter:
  - sköta genomförandet av hyposensibiliseringen med injektioner inom primärvården under övervakning av läkare som är förtrogen med detta.
Den specialiserade vården
- har följande uppgifter:
  - vid behov bekräfta diagnosen allergisk sjukdom
  - beroende på regionalt avtal kan fortsatt injektionsbehandling (underhållsskede) efter att patienten övergått till högre dos genomföras inom öppenvården
  - ge den första dosen av sublingual resoriblettbehandling
  - regionalt handha utbildningen inom hyposensibilisering.
Allergenpreparat som används för hyposensibilisering med injektioner inom den offentliga hälso- och sjukvården införskaffas och betalas av hälso- och sjukvårdsenheten i fråga.
- Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården 3.8.1992/734 5 §
- Social- och hälsoministeriets instruktionsbrev 8/2002
I Finland har ingen kostnadseffektivitetsanalys av hyposensibilisering gjorts.
- Se mer information om ämnet «Siedätyshoidon kustannukset»15.

Arbetsgruppen är utsedd av Finska Läkarföreningen Duodecim, Föreningen för Allergologi och Immunologi i Finland r.f. och Barnläkarföreningen för Allergololgi i Finland r.f.

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Siedätyshoito»1 (på finska)

Översättare: AAC Global Oy

Granskning av översättningen: Robert Paul

Litteratur

Hyposensibilisering. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Föreningen för Allergologi och Immunologi i Finland och Barnläkarföreningen för Allergologi i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»4

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

Haahtela T, Terho E, Hannuksela M ym. Allergian esiintyvyys ja kansantaloudellinen merkitys. Kirjassa Allergologia. Toim. Haahtela T, Hannuksela M, Terho E. Kustannus Oy Duodecim 1999; 2. painos: s. 23-35
Nathan R, Meltzer E, Selner J ym. Prevalence of allergic rhinitis in the United States. J Allergy Clin Immunol 1997;99:808-14
Kilpeläinen M, Terho EO, Helenius H ym. Farm environment in childhood prevents the development of allergies. Clin Exp Allergy 2000;30:201-8 «PMID: 10651772»PubMed
Pallasaho P, Juusela M, Lindqvist A ym. Allergic rhinoconjunctivitis doubles the risk for incident asthma--results from a population study in Helsinki, Finland. Respir Med 2011;105:1449-56 «PMID: 21600752»PubMed
Simola M. Allergic and non-allergic rhinitis: a long-term clinical follow-up study. Helsinki University 2001
Simola M, Böss I, Holopainen E ym. Long-term clinical course of hypersensitive rhinitis. Rhinology 1991;29:301-6 «PMID: 1780632»PubMed
Lehtonen K, Haahtela T. Aikuisten yliherkkyysnuhan ennuste. Duodecim 1988;104:932-6
Linna O, Kokkonen J, Lukin M. A 10-year prognosis for childhood allergic rhinitis. Acta Paediatr 1992;81:100-2 «PMID: 1515750»PubMed
Freeman G, Johnson S. Allergic diseases in adolescents. II. Changes in allergic manifestations during adolescence. Am J Dis Child 1964;107:560-6 «PMID: 14133813»PubMed
Broder I, Higgins MW, Mathews KP ym. Epidemiology of asthma and allergic rhinitis in a total community, Tecumseh, Michigan. IV. Natural history. J Allergy Clin Immunol 1974;54:100-10 «PMID: 4851886»PubMed
Smith JM. A five-year prospective survey of rural children with asthma and hay fever. J Allergy 1971;47:23-30 «PMID: 5275474»PubMed
Shaaban R, Zureik M, Soussan D ym. Rhinitis and onset of asthma: a longitudinal population-based study. Lancet 2008;372:1049-57 «PMID: 18805333»PubMed
Hisinger-Mölkänen H, Pallasaho P, Haahtela T ym. The increase of asthma prevalence has levelled off and symptoms decreased in adults during 20 years from 1996 to 2016 in Helsinki, Finland. Respir Med 2019;155:121-126 «PMID: 31344661»PubMed
Laatikainen T, von Hertzen L, Koskinen JP ym. Allergy gap between Finnish and Russian Karelia on increase. Allergy 2011;66:886-92 «PMID: 21255037»PubMed
Pearce N, Aït-Khaled N, Beasley R ym. Worldwide trends in the prevalence of asthma symptoms: phase III of the International Study of Asthma and Allergies in Childhood (ISAAC). Thorax 2007;62:758-66 «PMID: 17504817»PubMed
Biló BM, Rueff F, Mosbech H ym. Diagnosis of Hymenoptera venom allergy. Allergy 2005;60:1339-49 «PMID: 16197464»PubMed
Nwaru BI, Hickstein L, Panesar SS ym. Prevalence of common food allergies in Europe: a systematic review and meta-analysis. Allergy 2014;69:992-1007 «PMID: 24816523»PubMed
Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ ym. Clinical course and prognosis of cow's milk allergy are dependent on milk-specific IgE status. J Allergy Clin Immunol 2005;116:869-75 «PMID: 16210063»PubMed
Høst A, Halken S, Jacobsen HP ym. Clinical course of cow's milk protein allergy/intolerance and atopic diseases in childhood. Pediatr Allergy Immunol 2002;13:23-8 «PMID: 12688620»PubMed
Mittermann I, Zidarn M, Silar M ym. Recombinant allergen-based IgE testing to distinguish bee and wasp allergy. J Allergy Clin Immunol 2010;125:1300-1307.e3 «PMID: 20466415»PubMed
Sturm GJ, Hemmer W, Hawranek T ym. Detection of IgE to recombinant Api m 1 and rVes v 5 is valuable but not sufficient to distinguish bee from wasp venom allergy. J Allergy Clin Immunol 2011;128:247-8; author reply 248 «PMID: 21439627»PubMed
Kukkonen AK, Pelkonen AS, Edelman SM ym. Component-resolved diagnosis in selecting patients for yellowjacket venom immunotherapy. Ann Allergy Asthma Immunol 2018;120:184-189 «PMID: 29413342»PubMed
Bousquet J, Lockey R, Malling HJ. Allergen immunotherapy: therapeutic vaccines for allergic diseases. A WHO position paper. J Allergy Clin Immunol 1998;102:558-62 «PMID: 9802362»PubMed
Muraro A, Roberts G(). Allergen Immunotherapy Guidelines. Part 2: Recommendations. Translating knowledge into clinical practice. 2017. ISBN Number: 978-3-9524815-1-6
Brozek JL, Bousquet J, Baena-Cagnani CE ym. Allergic rhinitis and its impact on asthma (ARIA) guidelines: 2010 revision. J Allergy Clin Immunol 2010;126:466-76 «PMID: 20816182»PubMed
Purello-D'Ambrosio F, Gangemi S, Merendino RA ym. Prevention of new sensitizations in monosensitized subjects submitted to specific immunotherapy or not. A retrospective study. Clin Exp Allergy 2001;31:1295-302 «PMID: 11529901»PubMed
Malling HJ. Immunotherapy as an effective tool in allergy treatment. Allergy 1998;53:461-72 «PMID: 9636804»PubMed
Nieminen K, Laaksonen K, Savolainen J. Three-year follow-up study of allergen-induced in vitro cytokine and signalling lymphocytic activation molecule mRNA responses in peripheral blood mononuclear cells of allergic rhinitis patients undergoing specific immunotherapy. Int Arch Allergy Immunol 2009;150:370-6 «PMID: 19571569»PubMed
Astma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Keuhkolääkäriyhdistys ry:n, Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n ja Suomen Kliinisen Fysiologian Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2012 (viitattu 28.2.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
Bachert C, Larché M, Bonini S ym. Allergen immunotherapy on the way to product-based evaluation-a WAO statement. World Allergy Organ J 2015;8:29 «PMID: 26417398»PubMed
Müller U, Mosbech H. Position paper: Immunotherapy with Hymenoptera venoms. Allergy 1993;48(Suppl 14):36-46
Annila I. Bee venom allergy in beekeepers. Väitöskirja. Tampereen yliopisto. Acta Universitatis Tamperensis, Vammalan Kirjapaino Oy, Vammala. 1999
Moffitt JE, Golden DB, Reisman RE ym. Stinging insect hypersensitivity: a practice parameter update. J Allergy Clin Immunol 2004;114:869-86 «PMID: 15480329»PubMed
Livingston MG, Livingston HM. Monoamine oxidase inhibitors. An update on drug interactions. Drug Saf 1996;14:219-27 «PMID: 8713690»PubMed
Kauppi P, Kukkonen AK, Alakoskela J-M, Pelkonen A, Mäkelä M, Liippo J. Pistiäisallergian siedätyshoito on turvallista ja tehokasta. Suom Lääkäril 2019;74:1571-5
Bonifazi F, Jutel M, Biló BM ym. Prevention and treatment of hymenoptera venom allergy: guidelines for clinical practice. Allergy 2005;60:1459-70 «PMID: 16266376»PubMed
Golden DB. Insect sting allergy and venom immunotherapy. Ann Allergy Asthma Immunol 2006;96:S16-21 «PMID: 16496507»PubMed
Ruëff F, Vos B, Oude Elberink J ym. Predictors of clinical effectiveness of Hymenoptera venom immunotherapy. Clin Exp Allergy 2014;44:736-46 «PMID: 24447114»PubMed
Muraro A, Roberts G, Halken S ym. EAACI guidelines on allergen immunotherapy: Executive statement. Allergy 2018;73:739-743 «PMID: 29380390»PubMed
Ruoka-allergia (lapset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 28.2.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
Kulmala P, Pelkonen AS, Kuitunen M ym. Wheat oral immunotherapy was moderately successful but was associated with very frequent adverse events in children aged 6-18 years. Acta Paediatr 2018;107:861-870 «PMID: 29345001»PubMed
Enrique E, Pineda F, Malek T ym. Sublingual immunotherapy for hazelnut food allergy: a randomized, double-blind, placebo-controlled study with a standardized hazelnut extract. J Allergy Clin Immunol 2005;116:1073-9 «PMID: 16275379»PubMed
Sopo SM, Onesimo R, Giorgio V ym. Specific oral tolerance induction (SOTI) in pediatric age: clinical research or just routine practice? Pediatr Allergy Immunol 2010;21:e446-9 «PMID: 19573142»PubMed
Nowak-Wegrzyn A, Fiocchi A. Is oral immunotherapy the cure for food allergies? Curr Opin Allergy Clin Immunol 2010;10:214-9 «PMID: 20431369»PubMed
Fisher HR, du Toit G, Lack G. Specific oral tolerance induction in food allergic children: is oral desensitisation more effective than allergen avoidance?: a meta-analysis of published RCTs. Arch Dis Child 2011;96:259-64 «PMID: 20522461»PubMed
Nurmatov U, Dhami S, Arasi S ym. Allergen immunotherapy for IgE-mediated food allergy: a systematic review and meta-analysis. Allergy 2017;72:1133-1147 «PMID: 28058751»PubMed
Nurmatov U, Devereux G, Worth A ym. Effectiveness and safety of orally administered immunotherapy for food allergies: a systematic review and meta-analysis. Br J Nutr 2014;111:12-22 «PMID: 23945022»PubMed
Staden U, Rolinck-Werninghaus C, Brewe F ym. Specific oral tolerance induction in food allergy in children: efficacy and clinical patterns of reaction. Allergy 2007;62:1261-9 «PMID: 17919140»PubMed
Meglio P, Giampietro PG, Gianni S ym. Oral desensitization in children with immunoglobulin E-mediated cow's milk allergy--follow-up at 4 yr and 8 months. Pediatr Allergy Immunol 2008;19:412-9 «PMID: 18221476»PubMed
Tang MLK, Boyle RJ. Oral immunotherapy for peanut allergy. N Engl J Med 2019;380:690-1 «PMID: 30785708»PubMed
Vickery BP, Hourihane JO, Adelman DC. Oral immunotherapy for peanut allergy. N Engl J Med 2019;380:691-692 «PMID: 30763186»PubMed
Alvarez-Cuesta E, Bousquet J, Canonica GW ym. Standards for practical allergen-specific immunotherapy. Allergy 2006;61 Suppl 82:1-20 «PMID: 16930249»PubMed
Elvytys. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Elvytysneuvoston, Suomen Anestesiologiyhdistyksen ja Suomen Punaisen Ristin asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 28.2.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
Valovirta E HA. Allergian siedätyshoito. Käsikirja. Espoo, Alk-Abello 1998
Kokkala A, Mantere S. Siedätyshoitoa saavan nuoren potilaan ohjaus. Turun terveydenhuolto-oppilaitos Turku 1998
Mäkijärvi M, Harjola V-P, Päivä H, Valli J, Vaula E (toim.). Akuuttihoito-opas. Kustannus Oy Duodecim, 2018, 20. uudistettu painos
Korppi M, Kröger L, Rantala H, Niinikoski H (toim.). Lastentautien päivystyskirja. Kustannus Oy Duodecim, 2016, 3. uudistettu painos
Kemp, SF. Adverse effects of allergen immunotherapy. Assessment and treatment. Immunol Allergy Clin North Am 2000;20:571-91
Albuhairi S, El Khoury K, Yee C ym. A twenty-two-year experience with Hymenoptera venom immunotherapy in a US pediatric tertiary care center 1996-2018. Ann Allergy Asthma Immunol 2018;121:722-728.e1 «PMID: 30102964»PubMed
Anagnostou K, Islam S, King Y ym. Assessing the efficacy of oral immunotherapy for the desensitisation of peanut allergy in children (STOP II): a phase 2 randomised controlled trial. Lancet 2014;383:1297-304 «PMID: 24485709»PubMed
Arvidsson MB, Löwhagen O, Rak S. Allergen specific immunotherapy attenuates early and late phase reactions in lower airways of birch pollen asthmatic patients: a double blind placebo-controlled study. Allergy 2004;59:74-80 «PMID: 14674937»PubMed
Arvidsson MB, Löwhagen O, Rak S. Effect of 2-year placebo-controlled immunotherapy on airway symptoms and medication in patients with birch pollen allergy. J Allergy Clin Immunol 2002;109:777-83 «PMID: 11994699»PubMed
Bernstein DI, Kleine-Tebbe J, Nelson HS ym. SQ house dust mite sublingual immunotherapy tablet subgroup efficacy and local application site reaction duration. Ann Allergy Asthma Immunol 2018;121:105-110 «PMID: 29656145»PubMed
Bernstein DI, Wanner M, Borish L ym. Twelve-year survey of fatal reactions to allergen injections and skin testing: 1990-2001. J Allergy Clin Immunol 2004;113:1129-36 «PMID: 15208595»PubMed
Blaiss M, Maloney J, Nolte H ym. Efficacy and safety of timothy grass allergy immunotherapy tablets in North American children and adolescents. J Allergy Clin Immunol 2011;127:64-71, 71.e1-4 «PMID: 21211642»PubMed
Blumberga G, Groes L, Dahl R. SQ-standardized house dust mite immunotherapy as an immunomodulatory treatment in patients with asthma. Allergy 2011;66:178-85 «PMID: 20883456»PubMed
Blumberga G, Groes L, Haugaard L ym. Steroid-sparing effect of subcutaneous SQ-standardised specific immunotherapy in moderate and severe house dust mite allergic asthmatics. Allergy 2006;61:843-8 «PMID: 16792582»PubMed
Blumchen K, Trendelenburg V, Ahrens F ym. Efficacy, safety, and quality of life in a multicenter, randomized, placebo-controlled trial of low-dose peanut oral immunotherapy in children with peanut allergy. J Allergy Clin Immunol Pract 2019;7:479-491.e10
Bousquet J, Hejjaoui A, Dhivert H ym. Immunotherapy with a standardized Dermatophagoides pteronyssinus extract. Systemic reactions during the rush protocol in patients suffering from asthma. J Allergy Clin Immunol 1989;83:797-802 «PMID: 2708740»PubMed
Boyle RJ, Elremeli M, Hockenhull J ym. Venom immunotherapy for preventing allergic reactions to insect stings. Cochrane Database Syst Rev 2012;10:CD008838 «PMID: 23076950»PubMed
Brockow K, Kiehn M, Riethmüller C ym. Efficacy of antihistamine pretreatment in the prevention of adverse reactions to Hymenoptera immunotherapy: a prospective, randomized, placebo-controlled trial. J Allergy Clin Immunol 1997;100:458-63 «PMID: 9338537»PubMed
Bufe A, Eberle P, Franke-Beckmann E ym. Safety and efficacy in children of an SQ-standardized grass allergen tablet for sublingual immunotherapy. J Allergy Clin Immunol 2009;123:167-173.e7 «PMID: 19130937»PubMed
Burks AW, Jones SM, Wood RA ym. Oral immunotherapy for treatment of egg allergy in children. N Engl J Med 2012;367:233-43 «PMID: 22808958»PubMed
Burks AW, Wood RA, Jones SM ym. Sublingual immunotherapy for peanut allergy: Long-term follow-up of a randomized multicenter trial. J Allergy Clin Immunol 2015;135:1240-8.e1-3 «PMID: 25656999»PubMed
Bødtger U, Poulsen LK, Jacobi HH ym. The safety and efficacy of subcutaneous birch pollen immunotherapy - a one-year, randomised, double-blind, placebo-controlled study. Allergy 2002;57:297-305 «PMID: 11906359»PubMed
Calderón M, Essendrop M. Specific immunotherapy with high dose SO standardized grass allergen tablets was safe and well tolerated. J Investig Allergol Clin Immunol 2006;16:338-44 «PMID: 17153880»PubMed
Calderon MA, Alves B, Jacobson M ym. Allergen injection immunotherapy for seasonal allergic rhinitis. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD001936 «PMID: 17253469»PubMed
Caminiti L, Pajno GB, Crisafulli G ym. Oral Immunotherapy for Egg Allergy: A Double-Blind Placebo-Controlled Study, with Postdesensitization Follow-Up. J Allergy Clin Immunol Pract 2015;3:532-9 «PMID: 25725940»PubMed
Dahl R, Kapp A, Colombo G ym. Efficacy and safety of sublingual immunotherapy with grass allergen tablets for seasonal allergic rhinoconjunctivitis. J Allergy Clin Immunol 2006;118:434-40 «PMID: 16890769»PubMed
Dahl R, Stender A, Rak S. Specific immunotherapy with SQ standardized grass allergen tablets in asthmatics with rhinoconjunctivitis. Allergy 2006;61:185-90 «PMID: 16409194»PubMed
de Blay F, Kuna P, Prieto L ym. SQ HDM SLIT-tablet (ALK) in treatment of asthma--post hoc results from a randomised trial. Respir Med 2014;108:1430-7 «PMID: 25135744»PubMed
De Schryver S, Mazer B, Clarke AE ym. Adverse events in oral immunotherapy for the desensitization of cow's milk allergy in children: a randomized controlled trial. J Allergy Clin Immunol Pract 2019; «PMID: 30776522»PubMed
Dello Iacono I, Tripodi S, Calvani M ym. Specific oral tolerance induction with raw hen's egg in children with very severe egg allergy: a randomized controlled trial. Pediatr Allergy Immunol 2013;24:66-74 «PMID: 22957889»PubMed
Demoly P, Emminger W, Rehm D ym. Effective treatment of house dust mite-induced allergic rhinitis with 2 doses of the SQ HDM SLIT-tablet: Results from a randomized, double-blind, placebo-controlled phase III trial. J Allergy Clin Immunol 2016;137:444-451.e8 «PMID: 26292778»PubMed
Dhami S, Zaman H, Varga EM ym. Allergen immunotherapy for insect venom allergy: a systematic review and meta-analysis. Allergy 2017;72:342-365 «PMID: 28120424»PubMed
Divanovic A, Melac M, Herman D. Cetirizine (20 mg/day) versus placebo in the prevention of reactions secondary to accelerated desensitization to hymenoptera venoms. Rev Fr Allergol 1997;37:741-5
Dong X, Huang N, Li W ym. Systemic reactions to dust mite subcutaneous immunotherapy: a 3-year follow-up study. Allergy Asthma Immunol Res 2016;8:421-7 «PMID: 27334780»PubMed
Durham SR, Emminger W, Kapp A ym. Long-term clinical efficacy in grass pollen-induced rhinoconjunctivitis after treatment with SQ-standardized grass allergy immunotherapy tablet. J Allergy Clin Immunol 2010;125:131-8.e1-7 «PMID: 20109743»PubMed
Durham SR, Emminger W, Kapp A ym. SQ-standardized sublingual grass immunotherapy: confirmation of disease modification 2 years after 3 years of treatment in a randomized trial. J Allergy Clin Immunol 2012;129:717-725.e5 «PMID: 22285278»PubMed
Durham SR, Kaur A, Koch G ym. Sustained efficacy assessed by number needed to treat for timothy grass immunotherapy tablets in the treatment of allergic rhinitis with/without conjunctivitis up to 2 years after 3 years of treatment. J Allergy Clin Immunol 2015;135:AB267
Durham SR, Walker SM, Varga EM ym. Long-term clinical efficacy of grass-pollen immunotherapy. N Engl J Med 1999;341:468-75 «PMID: 10441602»PubMed
Escudero C, Rodríguez Del Río P, Sánchez-García S ym. Early sustained unresponsiveness after short-course egg oral immunotherapy: a randomized controlled study in egg-allergic children. Clin Exp Allergy 2015;45:1833-43 «PMID: 26236997»PubMed
Frew AJ, Powell RJ, Corrigan CJ ym. Efficacy and safety of specific immunotherapy with SQ allergen extract in treatment-resistant seasonal allergic rhinoconjunctivitis. J Allergy Clin Immunol 2006;117:319-25 «PMID: 16461133»PubMed
Frølund L, Durham SR, Calderon M ym. Sustained effect of SQ-standardized grass allergy immunotherapy tablet on rhinoconjunctivitis quality of life. Allergy 2010;65:753-7 «PMID: 19886920»PubMed
García-Patos V, Pujol RM, Alomar A ym. Persistent subcutaneous nodules in patients hyposensitized with aluminum-containing allergen extracts. Arch Dermatol 1995;131:1421-4 «PMID: 7492132»PubMed
Golden DB, Kagey-Sobotka A, Norman PS ym. Outcomes of allergy to insect stings in children, with and without venom immunotherapy. N Engl J Med 2004;351:668-74 «PMID: 15306668»PubMed
Haugaard L, Dahl R. Immunotherapy in patients allergic to cat and dog dander. I. Clinical results. Allergy 1992;47:249-54 «PMID: 1510237»PubMed
Hauk P, Friedl K, Kaufmehl K ym. Subsequent insect stings in children with hypersensitivity to Hymenoptera. J Pediatr 1995;126:185-90 «PMID: 7844663»PubMed
Hedlin G, Graff-Lonnevig V, Heilborn H ym. Immunotherapy with cat- and dog-dander extracts. V. Effects of 3 years of treatment. J Allergy Clin Immunol 1991;87:955-64 «PMID: 2026846»PubMed
Inuo C, Tanaka K, Suzuki S ym. Oral immunotherapy using partially hydrolyzed formula for cow's milk protein allergy: a randomized, controlled trial. Int Arch Allergy Immunol 2018;177:259-268 «PMID: 30134240»PubMed
Itoh-Nagato N, Inoue Y, Nagao M ym. Desensitization to a whole egg by rush oral immunotherapy improves the quality of life of guardians: A multicenter, randomized, parallel-group, delayed-start design study. Allergol Int 2018;67:209-216 «PMID: 28778455»PubMed
Jacobsen L, Niggemann B, Dreborg S ym. Specific immunotherapy has long-term preventive effect of seasonal and perennial asthma: 10-year follow-up on the PAT study. Allergy 2007;62:943-8 «PMID: 17620073»PubMed
Jones SM, Burks AW, Keet C ym. Long-term treatment with egg oral immunotherapy enhances sustained unresponsiveness that persists after cessation of therapy. J Allergy Clin Immunol 2016;137:1117-1127.e10 «PMID: 26924470»PubMed
Kauppila TK, Paassilta M, Kukkonen AK ym. Outcome of oral immunotherapy for persistent cow's milk allergy from 11 years of experience in Finland. Pediatr Allergy Immunol 2019;30:356-362 «PMID: 30685892»PubMed
Keet CA, Frischmeyer-Guerrerio PA, Thyagarajan A ym. The safety and efficacy of sublingual and oral immunotherapy for milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2012;129:448-55, 455.e1-5 «PMID: 22130425»PubMed
Keet CA, Seopaul S, Knorr S ym. Long-term follow-up of oral immunotherapy for cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2013;132:737-739.e6 «PMID: 23806635»PubMed
Kim EH, Bird JA, Kulis M ym. Sublingual immunotherapy for peanut allergy: clinical and immunologic evidence of desensitization. J Allergy Clin Immunol 2011;127:640-6.e1 «PMID: 21281959»PubMed
Kukkonen AK, Uotila R, Malmberg LP ym. Double-blind placebo-controlled challenge showed that peanut oral immunotherapy was effective for severe allergy without negative effects on airway inflammation. Acta Paediatr 2017;106:274-281 «PMID: 27859599»PubMed
Lucendo AJ, Arias A, Tenias JM. Relation between eosinophilic esophagitis and oral immunotherapy for food allergy: a systematic review with meta-analysis. Ann Allergy Asthma Immunol 2014;113:624-9 «PMID: 25216976»PubMed
Maloney J, Prenner BM, Bernstein DI ym. Safety of house dust mite sublingual immunotherapy standardized quality tablet in children allergic to house dust mites. Ann Allergy Asthma Immunol 2016;116:59-65 «PMID: 26553448»PubMed
Martorell Calatayud C, Muriel García A, Martorell Aragonés A ym. Safety and efficacy profile and immunological changes associated with oral immunotherapy for IgE-mediated cow's milk allergy in children: systematic review and meta-analysis. J Investig Allergol Clin Immunol 2014;24:298-307 «PMID: 25345300»PubMed
Masuyama K, Okamoto Y, Okamiya K ym. Efficacy and safety of SQ house dust mite sublingual immunotherapy-tablet in Japanese children. Allergy 2018;73:2352-2363 «PMID: 30043449»PubMed
Mosbech H, Deckelmann R, de Blay F ym. Standardized quality (SQ) house dust mite sublingual immunotherapy tablet (ALK) reduces inhaled corticosteroid use while maintaining asthma control: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2014;134:568-575.e7 «PMID: 24797423»PubMed
Müller UR, Jutel M, Reimers A ym. Clinical and immunologic effects of H1 antihistamine preventive medication during honeybee venom immunotherapy. J Allergy Clin Immunol 2008;122:1001-1007.e4 «PMID: 18845330»PubMed
Narisety SD, Frischmeyer-Guerrerio PA, Keet CA ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled pilot study of sublingual versus oral immunotherapy for the treatment of peanut allergy. J Allergy Clin Immunol 2015;135:1275-82.e1-6 «PMID: 25528358»PubMed
Netterlid E, Hindsén M, Björk J ym. There is an association between contact allergy to aluminium and persistent subcutaneous nodules in children undergoing hyposensitization therapy. Contact Dermatitis 2009;60:41-9 «PMID: 19125720»PubMed
Netterlid E, Hindsén M, Siemund I ym. Does allergen-specific immunotherapy induce contact allergy to aluminium? Acta Derm Venereol 2013;93:50-6 «PMID: 22948339»PubMed
Nolte H, Bernstein DI, Nelson HS ym. Efficacy of house dust mite sublingual immunotherapy tablet in North American adolescents and adults in a randomized, placebo-controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2016;138:1631-1638 «PMID: 27521719»PubMed
Nolte H, Maloney J, Nelson HS ym. Effect of 12 SQ house dust mite sublingual immunotherapy tablet on asthma symptoms using an environmental exposure chamber. Ann Allergy Asthma Immunol 2015;115:A112
Nurmatov U, Venderbosch I, Devereux G ym. Allergen-specific oral immunotherapy for peanut allergy. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD009014 «PMID: 22972130»PubMed
Paassilta M, Salmivesi S, Mäki T ym. Children who were treated with oral immunotherapy for cows' milk allergy showed long-term desensitisation seven years later. Acta Paediatr 2016;105:215-9 «PMID: 26503614»PubMed
Pajno GB, Caminiti L, Chiera F ym. Safety profile of oral immunotherapy with cow's milk and hen egg: A 10-year experience in controlled trials. Allergy Asthma Proc 2016;37:400-3 «PMID: 27657524»PubMed
PALISADE Group of Clinical Investigators., Vickery BP, Vereda A ym. AR101 Oral Immunotherapy for Peanut Allergy. N Engl J Med 2018;379:1991-2001 «PMID: 30449234»PubMed
Pérez-Rangel I, Rodríguez Del Río P, Escudero C ym. Efficacy and safety of high-dose rush oral immunotherapy in persistent egg allergic children: A randomized clinical trial. Ann Allergy Asthma Immunol 2017;118:356-364.e3 «PMID: 28087382»PubMed
Radulovic S, Calderon MA, Wilson D ym. Sublingual immunotherapy for allergic rhinitis. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD002893 «PMID: 21154351»PubMed
Reier-Nilsen T, Michelsen MM, Lødrup Carlsen KC ym. Feasibility of desensitizing children highly allergic to peanut by high-dose oral immunotherapy. Allergy 2019;74:337-348 «PMID: 30225844»PubMed
Romantsik O, Bruschettini M, Tosca MA ym. Oral and sublingual immunotherapy for egg allergy. Cochrane Database Syst Rev 2014;:CD010638 «PMID: 25405335»PubMed
Romantsik O, Tosca MA, Zappettini S ym. Oral and sublingual immunotherapy for egg allergy. Cochrane Database Syst Rev 2018;4:CD010638 «PMID: 29676439»PubMed
Salmivesi S, Korppi M, Mäkelä MJ ym. Milk oral immunotherapy is effective in school-aged children. Acta Paediatr 2013;102:172-6 «PMID: 22897785»PubMed
Schuetze GE, Forster J, Hauk PJ ym. Bee-venom allergy in children: long-term predictive value of standardized challenge tests. Pediatr Allergy Immunol 2002;13:18-23 «PMID: 12000494»PubMed
Sieber W, Pfeifer M, Skandra T, Siemon G. Adverse reactions to rush -venom-immunotherapy in hymenoptera sting allergy with Reless and ALK. Atemwegs Lungenkrankheiten 1996;22:659-66
Sun J, Hui X, Ying W ym. Efficacy of allergen-specific immunotherapy for peanut allergy: a meta-analysis of randomized controlled trials. Allergy Asthma Proc 2014;35:171-7 «PMID: 24717795»PubMed
Sundin B, Lilja G, Graff-Lonnevig V ym. Immunotherapy with partially purified and standardized animal dander extracts. I. Clinical results from a double-blind study on patients with animal dander asthma. J Allergy Clin Immunol 1986;77:478-87 «PMID: 3950252»PubMed
Valentine MD, Schuberth KC, Kagey-Sobotka A ym. The value of immunotherapy with venom in children with allergy to insect stings. N Engl J Med 1990;323:1601-3 «PMID: 2098016»PubMed
Valovirta E, Koivikko A, Vanto T ym. Immunotherapy in allergy to dog: a double-blind clinical study. Ann Allergy 1984;53:85-8 «PMID: 6742528»PubMed
Valovirta E, Petersen TH, Piotrowska T ym. Results from the 5-year SQ grass sublingual immunotherapy tablet asthma prevention (GAP) trial in children with grass pollen allergy. J Allergy Clin Immunol 2018;141:529-538.e13 «PMID: 28689794»PubMed
Van Metre TE Jr, Marsh DG, Adkinson NF Jr ym. Immunotherapy for cat asthma. J Allergy Clin Immunol 1988;82:1055-68 «PMID: 2462581»PubMed
Wang H, Lin X, Hao C ym. A double-blind, placebo-controlled study of house dust mite immunotherapy in Chinese asthmatic patients. Allergy 2006;61:191-7 «PMID: 16409195»PubMed
Varney VA, Tabbah K, Mavroleon G ym. Usefulness of specific immunotherapy in patients with severe perennial allergic rhinitis induced by house dust mite: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Clin Exp Allergy 2003;33:1076-82 «PMID: 12911781»PubMed
Varshney P, Jones SM, Scurlock AM ym. A randomized controlled study of peanut oral immunotherapy: clinical desensitization and modulation of the allergic response. J Allergy Clin Immunol 2011;127:654-60 «PMID: 21377034»PubMed
Vazquez-Ortiz M, Alvaro M, Piquer M ym. Baseline specific IgE levels are useful to predict safety of oral immunotherapy in egg-allergic children. Clin Exp Allergy 2014;44:130-41 «PMID: 24355019»PubMed
Vickery BP, Scurlock AM, Kulis M ym. Sustained unresponsiveness to peanut in subjects who have completed peanut oral immunotherapy. J Allergy Clin Immunol 2014;133:468-75 «PMID: 24361082»PubMed
Winther L, Malling HJ, Mosbech H. Allergen-specific immunotherapy in birch- and grass-pollen-allergic rhinitis. II. Side-effects. Allergy 2000;55:827-35 «PMID: 11003446»PubMed
Virchow JC, Backer V, Kuna P ym. Efficacy of a house dust mite sublingual allergen immunotherapy Tablet in Adults With Allergic Asthma: A Randomized Clinical Trial. JAMA 2016;315:1715-25 «PMID: 27115376»PubMed
Vogelbruch M, Nuss B, Körner M ym. Aluminium-induced granulomas after inaccurate intradermal hyposensitization injections of aluminium-adsorbed depot preparations. Allergy 2000;55:883-7 «PMID: 11003454»PubMed
Yeung JP, Kloda LA, McDevitt J ym. Oral immunotherapy for milk allergy. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD009542 «PMID: 23152278»PubMed
Youlten LJ, Atkinson BA, Lee TH. The incidence and nature of adverse reactions to injection immunotherapy in bee and wasp venom allergy. Clin Exp Allergy 1995;25:159-65 «PMID: 7750008»PubMed
Zieglmayer P, Nolte H, Nelson HS ym. Long-term effects of a house dust mite sublingual immunotherapy tablet in an environmental exposure chamber trial. Ann Allergy Asthma Immunol 2016;117:690-696.e1 «PMID: 27979028»PubMed
Zielen S, Kardos P, Madonini E. Steroid-sparing effects with allergen-specific immunotherapy in children with asthma: a randomized controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2010;126:942-9 «PMID: 20624650»PubMed
Birk AO, Andersen JS, Villesen HH ym. Tolerability of the SQ Tree SLIT Tablet in Adults. Clin Ther 2017;39:1858-1867 «PMID: 28844318»PubMed
Couroux P, Ipsen H, Stage BS ym. A birch sublingual allergy immunotherapy tablet reduces rhinoconjunctivitis symptoms when exposed to birch and oak and induces IgG₄ to allergens from all trees in the birch homologous group. Allergy 2019;74:361-369 «PMID: 30229939»PubMed
Mäkelä MJ, Gyllfors P, Valovirta E ym. Immunotherapy With the SQ Tree SLIT-tablet in Adults and Adolescents With Allergic Rhinoconjunctivitis. Clin Ther 2018;40:574-586.e4 «PMID: 29551533»PubMed
Biedermann T, Kuna P, Panzner P ym. The SQ tree SLIT-tablet is highly effective and well tolerated: Results from a randomized, double-blind, placebo-controlled phase III trial. J Allergy Clin Immunol 2019;143:1058-1066.e6 «PMID: 30654054»PubMed

Artikelns ID: gvr00023 (014.010)

Hyposensibilisering

Hyposensibilisering

Centrala rekommendationer

Mål

Målgrupp

Epidemiologi

Verkningsmekanismer

Diagnostik

Patientval (allergisk snuva och astma)

Allergisk snuva

Allergisk astma

Hyposensibilisering vid allergisk snuva och allergisk astma

Bedömning av behandlingseffekten

Behandlingseffekten preparatvis

Timotejresoriblett

Dammkvalsterresoriblett

Björkresoriblett

Timotejhyposensibilisering med injektioner

Björkhyposensibilisering med injektioner

Dammkvalsterhyposensibilisering med injektioner

Katthyposensibilisering med injektioner

Hundhyposensibilisering med injektioner

Insektsallergi och hyposensibilisering mot insektsallergi

Förekomst och diagnostik av insektsallergi

Hyposensibilisering – indikationer och kontraindikationer

Effekten av hyposensibilisering

Födoämnesallergi och hyposensibilisering mot födoämnen

Prevalens och prognos för födoämnesallergi

Effekt av hyposensibilisering mot födoämnen

Biverkningar av hyposensibilisering mot födoämnen

Aktuell roll för hyposensibilisering mot födoämnen

Preparat för hyposensibilisering

Praktiskt genomförande av hyposensibilisering med injektioner

Allmänt

Handledning av patienter under hyposensibiliseringen

Vårdbesök under injektionsbehandling

Dosprogram för injektionsbehandling

Praktiskt genomförande av sublingual hyposensibilisering

Vårdbesök vid sublingual hyposensibilisering

Praktisk fördelning av arbetsuppgifter mellan läkare och sjukskötare eller hälsovårdare

Biverkningar

Nivåstrukturering vid hyposensibilisering

Arbetsgruppen är utsedd av Finska Läkarföreningen Duodecim, Föreningen för Allergologi och Immunologi i Finland r.f. och Barnläkarföreningen för Allergololgi i Finland r.f.

Ansvarsbegränsning

Litteratur

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

C

C

C