Starr (vuxna)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Ögonläkarförening och Suomen Silmäkirurgiyhdistys
8.12.2020

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Kaihi «Kaihi (aikuiset)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Grå starr är globalt sett den vanligaste orsaken till blindhet. Starr kan numera behandlas med moderna operationstekniker.
  • Allmänläkaren bör identifiera symtomen på gråstarr och vid behov utfärda en remiss till en bedömning för starroperation.
  • Ögonläkaren gör i samförstånd med patienten ett beslut om en eventuell starroperation.

Målgrupp

  • Målgrupper för rekommendationen är
    • ögonläkare
    • läkare inom primärvården
    • specialister inom geriatrik.

Avgränsningar

Definition

  • Med starr avses en grumling av ögats lins som gör det svårare för ljuset att nå näthinnan och försämrar synen.
  • Grå starr kan klassificeras i flera olika typer.

Epidemiologi

Riskfaktorer

Förebyggande vård av starr

Primärvårdens uppgifter

  • Primärvårdens uppgift är att
    • identifiera symtomen på starr och undersöka synskärpan på långt håll (utan glaskorrigering och med aktuella fjärrglasögon som patienten använder)
      • Om glasögonen är mer än 2 år gamla, borde de kontrolleras av en optiker eller ögonläkare.
    • vid misstanke om starr utfärda en remiss till ögonläkarkontroll för att diagnostisera starr och identifiera andra ögonsjukdomar som försämrar synen
    • anteckna i remissen patientens allmäntillstånd, kroniska sjukdomar och medicinering
    • utreda patientens villighet till operation
    • påskynda vid behov patientens kallelse till specialiserad sjukvård, om den dåliga synskärpan väsentligt försämrat patientens förmåga att klara sig i vardagen
    • belägga patienten med körförbud, om synskärpan inte uppfyller de gränser som ställts för den
    • sköta om postoperativ eftervårdshjälp för de patienter som inte annars har möjlighet till den.
  • Se videon Kaihi yleislääkärin näkökulmasta «Kaihi yleislääkärin näkökulmasta (video)»3

Kriterier för starroperation

  • En starroperation är nödvändig om starren stör patientens dagliga liv.
  • Synskärpan i det bättre ögat är på grund av starr 0,5 eller sämre med bästa glaskorrigeringen (undersökt med Snellens tavla).
  • Om synskärpan i det bättre ögat är bättre än 0,5, är operationskriteriet för det sämre ögat en försämrad synskärpa på grund av starr på 0,3 eller sämre (bästa glaskorrigeringen).
  • Det är dock möjligt att avvika från de ovan nämnda gränserna för synskärpan. Patienten kan uppfylla operationskriterierna, om något av följande uppfylls:
    • Starr innanför bakre kapseln av linsen gör det betydligt svårare för patienten att klara av dagliga göromål, t.ex. i trafiken.
    • Efter operationen av det första ögat har patienten fått en skillnad i brytningsfel på mer än 2D mellan ögonen (anisometropi) som stör patienten.
    • Starren försvårar uppföljningen av annan ögonsjukdom (t.ex. diabetisk retinopati eller glaukom).
  • Den förväntade nyttan och eventuella komplikationer med en starroperation har gåtts igenom omsorgsfullt med patienten.
  • En starroperation är dock kontraindicerad, om
    • patienten inte vill ha en operation
    • glasögon eller hjälpmedel tillfredsställer patientens behov
    • operationen inte förbättrar synen
    • patientens livskvalitet inte har försämrats
    • operationen inte kan utföras säkert på grund av en systemisk sjukdom eller en annan ögonsjukdom.
  • Se videon Kaihileikkauksen ajankohta ja tekomykiön valinta «Kaihileikkauksen ajankohta ja tekomykiön valinta (video)»4

Symtom på gråstarr

  • Symtom är
    • en gradvis försämring av synskärpan som inte förbättras med en glaskorrigering.
    • ändring i brytningsstyrkan:
      • När linsen förtjockas kan en person som tidigare använt läsglasögon i början se bättre utan glasögon men fjärrsynen försvagas.
      • När starren framskrider försvagas också lässynen.
    • bländning, som beror på ljusspridningen till följd av grumligheterna i linsen.
    • försvagad kontrastkänslighet, som orsakar synsvårigheter särskilt i dunkel belysning
    • monokulära dubbelbilder som orsakas av synaxelns fördelning på grund av grumligheterna i linsen
    • förändringar i färgseendet.

Förundersökningar inför en starroperation

  • Ögonläkarens uppgift är att beakta patientens allmänna sjukdomar och medicineringar (bl.a. antikoagulationsbehandling, immunsuppressiv medicinering och prostataläkemedel) som kan påverka operationen eller infektionsrisken.
  • Det finns begränsat med forskningsdata om behovet av att pausa antikoagulationsbehandlingen i samband med en starroperation «Antikoagulaatiohoito kaihileikkauksen yhteydessä»5.
  • Arbetsgruppen rekommenderar följande när det gäller antikoagulationsbehandling i samband med en starroperation:
    • Antitrombotisk medicinering (ASA, dipyridamol och klopidogrel) behöver inte pausas för en starroperation.
    • Vid användning av warfarin ska INR-värdet vara på den vårdnivå som fastställts för patienten. Om vårdnivån fastställts till 2,5–3,5 rekommenderas att INR-värdet inte är över 3.
    • Direkta orala antikoagulanter (dabigatran, apixaban, rivaroxaban, edoxaban) behöver inte pausas för en vanlig starroperation som utförs i droppbedövning. När det gäller dessa bör man dock beroende på preparatet överväga en paus på 1–2 dygn innan starroperationen, om den utförs med nålbedövning. Till exempel efter en blodkärlsstent och klaffprotes är det skäl att konsultera den behandlande kardiologen eller en internmedicinsk läkare om möjligheten att avbryta antikoagulationsbehandlingen.
  • Den bästa synskärpan i båda ögonen fastställs separat, vid behov med glaskorrigering.
  • I en biomikroskopundersökning
    • bedöms grumligheterna och avvikelserna i de olika delarna av linsen
    • mäts ögontrycket
    • bedöms infektionstillstånden i ögat och vävnaderna som omger det (konjunktivit, blefarit, trichiasis, felställningar i ögonlock eller infektioner i tårkanalerna ) som kan öka risken för endoftalmit
    • undersöks ögonbottnen genom att utvidga pupillerna.
  • Följande faktorer som kan försvåra starroperationen beaktas:
    • tidigare ögonoperationer (särskilt glaukomoperationer)
    • pseudoexfoliation
    • tidigare iriter
    • hornhinnesjukdomar (bl.a. cornea guttata, Fuchs dystrofi)
    • små pupiller
    • djupt liggande ögon och
    • stelhet i halskotpelaren
    • dålig samarbetsförmåga till exempel på grund av en minnessjukdom.
  • Om synligheten till ögonbottnen är dålig, görs vid behov en ultraljudsundersökning (B-bild), t.ex. för att konstatera näthinneavlossning samt blödningar och tumörer inuti ögat.

Mätbara parametrar

  • Ögats axiallängd (biometri):
    • Arbetsgruppen rekommenderar att ögats axiallängd fastställs i första hand genom optisk biometri (laserinterferometer), men även en ultraljudsundersökning ska vara tillgänglig för situationer där optisk biometri inte kan användas «Tekomykiön voimakkuuden määrittäminen»6.
      • Fördelarna med optisk biometri är en bra reproducerbarhet, precision och en teknik som inte vidrör ögat.
      • I ultraljudstekniken berör sensorn ögat, vilket kräver erfarenhet av den som utför undersökningen. Detta är nödvändigt till exempel när en mätning med optisk biometer inte kan utföras på grund av en för tät starrgrumling eller om patientens samarbetsförmåga inte är tillräcklig.
  • Av ögonens axiallängder placerar sig ca 80 % mellan 22,5 och 25,5 mm «Melles RB, Holladay JT, Chang WJ. Accuracy of Intr...»19, «Lundström M, Dickman M, Henry Y ym. Risk factors f...»20.
  • Av keratometrivärdena placerar sig ca 80 % mellan 42,0 och 46,0 D «Melles RB, Holladay JT, Chang WJ. Accuracy of Intr...»19, «Lundström M, Dickman M, Henry Y ym. Risk factors f...»20.
  • Topografi av hornhinnan rekommenderas som tilläggsundersökning i följande situationer «Tekomykiön voimakkuuden määrittäminen»6:
    • hornhinnan är exceptionellt flack eller brant
    • förekomst av betydande korneal astigmatism eller planering av torisk konstgjord lins
    • hornhinnan är avvikande och oregelbunden
    • ett hornhinnekirurgiskt ingrepp har utförts tidigare
    • man genom keratometri inte tillförlitligt kan mäta hornhinnans brytningsstyrka.
  • Om ögat inte har strukturella avvikelser, såsom ett ensidigt brytningsfel, kolobom eller stafylom, är axiallängden för båda ögonen sammanfallande.
  • Även mätresultatet av hornhinnans kurvatur är vanligtvis sammanfallande mellan ögonen hos en och samma person.
  • En mätningsskillnad på mer än 0,3 mm i ögonens axiallängd eller en skillnad på mer än 1 D i keratometrivärdena kräver en ny mätning. Ovan nämnda resultat kan godkännas endast om de nya mätningarna ger samma resultat.
  • Om man i axialmätningarna eller keratometrivärdena konstaterat stora skillnader mellan ögonen, bör även eventuell amblyopi och glaskroppsgrumlingar och eventuella tidigare ögonoperationer uppmärksammas.
  • Biometrimätningarnas precision bör bedömas regelbundet genom att jämföra målrefraktionen med det uppnådda resultatet.

Situationen efter en operation av brytningsfel i hornhinnan

  • Arbetsgruppen rekommenderar att man i en situation där patienten tidigare genomgått en laseroperation av hornhinnan (PRK, LASIK och SMILE) inte använder normala beräkningsformler «IOL-voimakkuuden määrittäminen sarveiskalvon taittovirhekirurgian jälkeen»7.
  • Man rekommenderar att fler än en formel används och att resultaten från dessa jämförs. Patienten ska informeras om utmaningarna för att få en exakt brytningsstyrka efter starroperationen. Om båda ögonen kräver en operation, opereras det andra ögat tidigast när refraktionen i ögat som opererats först har kontrollerats och stabiliserats «IOL-voimakkuuden määrittäminen sarveiskalvon taittovirhekirurgian jälkeen»7.
  • Vid mätning av hornhinnans kurvatur uppstår ett systematiskt fel som i huvudsak beror på det förändrade förhållandet mellan den främre ytans och bakre ytans kurvatur.
  • Ett sätt att bestämma hornhinnans förändrade kurvatur är att använda Scheimpflugs metod «Holladay JT, Hill WE, Steinmueller A. Corneal powe...»29.
  • Det finns flera beräkningsmetoder för en konstgjord lins men det finns inga ordentliga bevis för vilka som är bättre, eftersom patientmaterialet och storleken på urvalen varierar:
    • formler där K-värdena inte påverkar beräkningen av ELP (effective lens position) (Haigis formel)
    • dubbel-K-formler där K-värdet som mätts före brytningsfelet opererats används för att uppskatta ELP och K-värdet som mätts efter operationen för en annan del i formeln
    • Haigis L-formel när IOL Masters K-värden används «Barry P, Bahrens-Baumann W, Pleyer U ym.  ESCRS Gu...»30.
    • De formler som fungerar bäst verkar vara Shammas PL, när inga historieuppgifter finns att tillgå, och Masket, för vars beräkning det behövs historieuppgifter «Chen X, Yuan F, Wu L. Metaanalysis of intraocular ...»31.
    • Förbundet för starr- och refraktiv kirurgi i USA (ASCRS) har en räknare som finns på adressen www.ascrs.org/ «http://www.ascrs.org/»1.

Anestesi i samband med en starroperation

Lokalbedövning

Bedövning av främre kammaren

Invasiv bedövning

Sedering

  • Sedering i kombination med lokal eller invasiv bedövning i samband med starroperationen kan eventuellt öka patientföljsamheten hos vissa patienter, men den kan ibland förknippas med icke-ögonrelaterade anestesikomplikationer «Sedaatio yhdistettynä pinta- tai invasiiviseen puudutukseen kaihileikkauksen yhteydessä saattaa lisätä hoitomyöntyvyyttä osalla potilaista, mutta siihen voi liittyä, tosin harvoin, ei silmäperäisiä anestesiakomplikaatioita.»B.
  • Indikationer för sedering är
    • rädsla
    • samarbetsoförmåga, demens
    • okontrollerbar hosta, andningssvårigheter
    • darrning, Parkinsons sjukdom
    • smärttillstånd som hindrar liggande på rygg (nacke, axlar).
  • Om sedering är nödvändig, bör den ges intravenöst.
  • Användningen av intravenös sedering förutsätter alltid en kontroll av de läkemedelseffekter som nämnts nedan och en identifiering och behandling av eventuella biverkningar:
    • midazolam
      • för att lindra rädsla och nervositet och behandling av högt blodtryck som beror på dessa
      • för kontroll av darrning
    • fentanyl
      • före ingrepp som orsakar smärta eller för behandling av smärta
      • potentierar varandra med midazolam
    • propofol.
  • Användningen av generell anestesi är sällsynt och den är nödvändig endast i undantagsfall.

Infektionsprofylax

Starrsår

Val av konstgjord lins

  • Den implanterade linsen ska vara optiskt av god kvalitet och producera en noggrann bild på näthinnan samt förhindra uppkomsten av efterstarr (PCO).
  • Det viktigaste kriteriet vid valet av en konstgjord lins är optikformen. Optikens kant ska vara brant, eftersom det minskar mängden av efterstarr «Tekomykiön optiikan jyrkkäreunaisuus vähentää jälkikaihin määrää.»A.
  • Hydrofob akryl som material för en konstgjord lins kan jämfört med hydrofil akryl och silikon ge följande tilläggsfördelar:
    • Hydrofobt akrylmaterial
    • Eftersom konstgjorda linser av silikonmaterial enligt nutida praxis inte lämpar sig för starrkirurgi med litet snitt, har de i praktiken uteslutits från modern starrkirurgi. I Cochrane-översikten ingår emellertid konstgjorda linser av silikon ännu på grund av gamla studier. I dessa fungerade silikonlinser med branta kanter som implanterats i kapselpåsen väl som hinder för PCO «Findl O, Buehl W, Bauer P ym. Interventions for pr...»70. Linserna hade dessutom angulerande haptiker som trycker den konstgjorda linsen mot bakre ytan av kapselpåsen.
  • Vissa tidigare använda konstgjorda linser som tillverkats av hydrogelmaterial har angetts orsaka en ökad postoperativ risk för grumlighet «Izak AM, Werner L, Pandey SK ym. Calcification of ...»71. På grund av kalcifiering bör man förhålla sig återhållsamt till användningen av hydrogel som material för konstgjorda linser.
  • Hydrofoba akryllinser har konstaterats ha ett "glistening"-fenomen, vilket dock inte orsakar en försämring av synskärpan «Oshika T, Ando H, Inoue Y ym. Influence of surface...»72.
  • Byte av den konstgjorda linsens främre yta till asfärisk förbättrar kontrastkänsligheten och därmed bildkvaliteten, särskilt i dunkel «Tekomykiön etupinnan muuttaminen asfääriseksi ilmeisesti parantaa kontrastiherkkyyttä ja siten syntyvän kuvan laatua, varsinkin hämärissä olosuhteissa.»B.
    • Användningen av en asfärisk konstgjord lins rekommenderas på grund av dess bättre bildkvalitet.
  • En torisk konstgjord lins ger följande tilläggsnytta för patienten som preoperativt har konstaterats ha betydande korneal astigmatism:
  • Rekommendation: Implantation av en torisk konstgjord lins kan övervägas i situationer där läkaren bedömt att en restastigmatism skulle orsaka patienten betydande olägenhet och att patienten skulle få avsevärd nytta av att vara glasögonfri antingen när det gäller när- eller fjärrsyn.
  • I samtliga linsmaterial ingår skydd för UV-ljusstrålning. I en del konstgjorda linser har man med hjälp av gulfilter eliminerat en del av blåljusets våglängder bredvid UV-ljuset med syfte att skydda ögonbottnen.
  • Enligt dagens forskningsdata torde inte användningen av en konstgjord lins som filtrerar blåljus medföra någon betydande fördel för patienten jämfört med en lins som endast filtrerar UV-ljus «Sinivaloa suodattavan tekomykiön käytöstä ei ole etua potilaalle verrattuna pelkkää UV-valoa suodattavaan linssiin.»C. Linser som filtrerar blåljus har konstaterats eventuellt ha en egenskap som försvagar patientens färgseende i dunkel belysning «NICE guideline NG77. Cataracts in adults: manageme...»73.
  • Arbetsgruppen rekommenderar att multifokala konstgjorda linser inte används som primärt linsalternativ vid starroperationer, men att användningen av dessa kan övervägas hos patienter med en lämplig preoperativ refraktion samt om patienten också har en egen realistisk önskan om att inte behöva använda glasögon på när- eller fjärravstånd efter starroperationen «Multifokaalinen tekomykiö»10.
    • Kirurgen bör vara medveten om icke-önskade postoperativa fenomen som beror på de optiska egenskaperna hos multifokala intraokulära linser och en tillräcklig utredning över dessa ska ges patienten.
    • Betydelsen av val av patient och en tillräcklig och grundlig informering framhävs i behandlingen. Om dessa linser används ska alltså informeringen ske under ett separat förundersökningsbesök före operationen.

Bilateral omedelbar starroperation

  • Inga fler operationskomplikationer har konstaterats än hos de patienter som opererats med dröjsmål. Inga skillnader har heller konstaterats i den uppnådda synskärpan eller avvikelser från målen för postoperativ astigmatism «Chung JK, Park SH, Lee WJ ym. Bilateral cataract s...»74.
  • Patienten bör inte ha faktorer som ökar infektionsrisken, såsom immunsuppressiv medicinering eller sjukdom, inte heller lokala ögoninfektioner, och inte heller andra riskfaktorer som ökar operationskomplikationer, såsom glaukom, sjukdom i hornhinnan eller inflammation i regnbågshinnan «Smith GT, Liu CS. Is it time for a new attitude to...»75.
  • Man bör avstå från en omedelbar operation av det andra ögat,
    • om man i samband med starroperationen är tvungen att utföra ett tilläggsingrepp,
    • ifall om det i operationen av det första ögat framträder en komplikation eller om det av någon annan orsak finns skäl att misstänka att återhämtningen av ögat är långsammare än vanligt.
  • Patienten ska lämpa sig för lokalbedövning. Ett undantag är patienter som opereras under generell anestesi.
  • När operationen av det andra ögat påbörjas, ska alla operationsinstrument och engångsmaterial bytas ut.
  • Arbetsgruppen rekommenderar att en bilateral starroperation kan övervägas hos patienter med små komplikationsrisker.
  • Riskerna för mänskliga misstag, såsom felaktig läkemedelsutspädning och implantation av fel lins, ska identifieras «Shorstein NH, Lucido C, Carolan J ym. Failure Mode...»76.

Kontroll av pupillstorleken under operationen

  • Det vanligaste pupillutvidgningssättet före en starroperation är dosering av utvidgande droppar innan patienten förs in i operationssalen, men det finns också andra sätt.
  • En tydlig jämförande blindad studie med tillräckligt material och i tillräcklig omfattning av fördelarna med användningen av mekaniska utvidgare av pupillstorleken (t.ex. iriskrokar, Malyugins ring) i en starroperation har inte gjorts.
  • Arbetsgruppen rekommenderar att överväga användningen av fenylefrin som läggs i främre kammaren, om patienten har risk för IFIS-syndrom (intraoperative floppy iris syndrome).
  • Läs mer om ämnet «Kaihileikkauksen aikaisen mustuaisen laajentumisen hallinta»11.

Komplikationer

Under operationen

  • De vanligaste (under 5 %) är
  • Sällsynta (under 1 %) är
    • irisprolaps
    • prolaps av linsen eller en del av den till glaskroppen
    • zonulolys
    • blödning under åderhinnan
    • implantation av fel lins.

Postoperativa

Postoperativ behandling

  • Den opererande läkaren ska se till att patienten är medveten om
    • symtom på allvarliga komplikationer (värk i ögat och en plötslig synförsämring)
    • att ögat ska skyddas
    • tillåtna aktiviteter
    • läkemedel som ska användas
    • hur patienten kan kontakta den opererande enheten eller läkaren om synen försämras eller vid misstanke om postoperativa komplikationer.
  • Läkemedel som patienten använt före operationen för att sänka ögontrycket fortsätter vanligtvis fram till uppföljningsbesöket.
  • Antibiotikabehandling kan användas efter operationen.
  • Steroid- eller NSAID-ögondroppar eller båda tillsammans bör användas för behandling av postoperativ inflammation, men i studier har man inte konstaterat tillräckliga bevis på att endera läkemedelsgruppen skulle vara bättre «Juthani VV, Clearfield E, Chuck RS. Non-steroidal ...»82.
  • Rekommendation: NSAID-ögondroppar ensamt eller tillsammans med steroiddroppar bör användas hos patienter som har en större risk för makulaödem efter en starroperation.
  • Arbetsgruppen rekommenderar att en god postoperativ vård förutsätter efterkontroll hos ögonläkaren ca en månad efter operationen, eftersom tillräckliga bevis på avstående från efterkontrollen inte är tillgängliga «Kaihileikkauksen jälkiseuranta»14.
    • I en starroperation penetreras ögat och inne i ögat implanteras ett föremål som är jämförbar med en protes, alltså en konstgjord lins.
    • Efterkontrollen är en praxis som följer en färsk brittisk vårdrekommendation «NICE guideline NG77. Cataracts in adults: manageme...»73.
    • Det är inte meningsfullt att utföra kontrollen direkt efter operationen.
    • I samband med kontrollen är det viktigt att mäta ögontrycken, bedöma operationssåren, hornhinnan, främre kammaren och status på den konstgjorda linsen och undersöka ögonbottnen för att utesluta postoperativa komplikationer.
  • En glasögonordination rekommenderas att utföras ca 5–6 veckor efter operationen.
  • Se videon Kuinka kaihileikkauksen jälkeinen hoito kannattaa toteuttaa? «Kuinka kaihileikkauksen jälkeinen hoito kannattaa toteuttaa? (video)»15

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Ögonläkarförening och Suomen Silmäkirurgiyhdistys

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Kaihi (aikuiset)»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Anna Korsbäck

Litteratur

Starr (vuxna). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Ögonläkarförening och Suomen Silmäkirurgiyhdistys. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»2

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Näkövammarekisterin vuosikirja 2016. https://www.nkl.fi/fi/etusivu/nakeminen/julkaisu/nvrek_vuosikirja. «https://www.nkl.fi/fi/etusivu/nakeminen/julkaisu/nvrek_vuosikirja»3 (siteerattu 11.12.2018).
  2. Laitinen A, Laatikainen L, Härkänen T ym. Prevalence of major eye diseases and causes of visual impairment in the adult Finnish population: a nationwide population-based survey. Acta Ophthalmol 2010;88:463-71 «PMID: 19878108»PubMed
  3. Reidy A, Minassian DC, Vafidis G ym. Prevalence of serious eye disease and visual impairment in a north London population: population based, cross sectional study. BMJ 1998;316:1643-6 «PMID: 9603746»PubMed
  4. Li L, Wan XH, Zhao GH. Meta-analysis of the risk of cataract in type 2 diabetes. BMC Ophthalmol 2014;14:94 «PMID: 25060855»PubMed
  5. Desai P, Reidy A, Minassian DC. Profile of patients presenting for cataract surgery in the UK: national data collection. Br J Ophthalmol 1999;83:893-6 «PMID: 10413688»PubMed
  6. Hammond CJ, Duncan DD, Snieder H ym. The heritability of age-related cortical cataract: the twin eye study. Invest Ophthalmol Vis Sci 2001;42:601-5 «PMID: 11222516»PubMed
  7. West SK, Valmadrid CT. Epidemiology of risk factors for age-related cataract. Surv Ophthalmol 1995;39:323-34 «PMID: 7725232»PubMed
  8. Glynn RJ, Christen WG, Manson JE ym. Body mass index. An independent predictor of cataract. Arch Ophthalmol 1995;113:1131-7 «PMID: 7661746»PubMed
  9. Manson JE, Christen WG, Seddon JM ym. A prospective study of alcohol consumption and risk of cataract. Am J Prev Med 1994;10:156-61 «PMID: 7917442»PubMed
  10. Taylor HR. Epidemiology of age-related cataract. Eye (Lond) 1999;13 ( Pt 3b):445-8 «PMID: 10627822»PubMed
  11. West S, Munoz B, Emmett EA ym. Cigarette smoking and risk of nuclear cataracts. Arch Ophthalmol 1989;107:1166-9 «PMID: 2757547»PubMed
  12. Urban RC Jr, Cotlier E. Corticosteroid-induced cataracts. Surv Ophthalmol 1986;31:102-10 «PMID: 3541262»PubMed
  13. Jick SS, Vasilakis-Scaramozza C, Maier WC. The risk of cataract among users of inhaled steroids. Epidemiology 2001;12:229-34 «PMID: 11246585»PubMed
  14. Hodge WG, Whitcher JP, Satariano W. Risk factors for age-related cataracts. Epidemiol Rev 1995;17:336-46 «PMID: 8654515»PubMed
  15. Skalka HW, Prchal JT. Effect of corticosteroids on cataract formation. Arch Ophthalmol 1980;98:1773-7 «PMID: 7425901»PubMed
  16. Chylack LT Jr, Gross GN, Pedinoff A ym. A randomized, controlled trial to investigate the effect of ciclesonide and beclomethasone dipropionate on eye lens opacity. J Asthma 2008;45:893-902 «PMID: 19085579»PubMed
  17. Derby L, Maier WC. Risk of cataract among users of intranasal corticosteroids. J Allergy Clin Immunol 2000;105:912-6 «PMID: 10808171»PubMed
  18. Mares-Perlman JA, Brady WE, Klein BE ym. Serum carotenoids and tocopherols and severity of nuclear and cortical opacities. Invest Ophthalmol Vis Sci 1995;36:276-88 «PMID: 7843899»PubMed
  19. Melles RB, Holladay JT, Chang WJ. Accuracy of Intraocular Lens Calculation Formulas. Ophthalmology 2018;125:169-178 «PMID: 28951074»PubMed
  20. Lundström M, Dickman M, Henry Y ym. Risk factors for refractive error after cataract surgery: Analysis of 282?811 cataract extractions reported to the European Registry of Quality Outcomes for cataract and refractive surgery. J Cataract Refract Surg 2018;44:447-452 «PMID: 29685779»PubMed
  21. Fledelius HC. Refraction and eye size in the elderly. A review based on literature, including own results. Acta Ophthalmol (Copenh) 1988;66:241-8 «PMID: 10994443»PubMed
  22. Hoffer KJ. Biometry of 7,500 cataractous eyes. Am J Ophthalmol 1980;90:360-8 «PMID: 7425052»PubMed
  23. Retzlaff JA, Sanders DR, Kraff MC. Development of the SRK/T intraocular lens implant power calculation formula. J Cataract Refract Surg 1990;16:333-40 «PMID: 2355321»PubMed
  24. Holladay JT, Prager TC, Chandler TY ym. A three-part system for refining intraocular lens power calculations. J Cataract Refract Surg 1988;14:17-24 «PMID: 3339543»PubMed
  25. Hoffer KJ. The Hoffer Q formula: a comparison of theoretic and regression formulas. J Cataract Refract Surg 1993;19:700-12 «PMID: 8271165»PubMed
  26. Wang Q, Jiang W, Lin T ym. Meta-analysis of accuracy of intraocular lens power calculation formulas in short eyes. Clin Exp Ophthalmol 2018;46:356-363 «PMID: 28887901»PubMed
  27. Kane JX, Van Heerden A, Atik A ym. Intraocular lens power formula accuracy: Comparison of 7 formulas. J Cataract Refract Surg 2016;42:1490-1500 «PMID: 27839605»PubMed
  28. Cooke DL, Cooke TL. Comparison of 9 intraocular lens power calculation formulas. J Cataract Refract Surg 2016;42:1157-64 «PMID: 27531292»PubMed
  29. Holladay JT, Hill WE, Steinmueller A. Corneal power measurements using scheimpflug imaging in eyes with prior corneal refractive surgery. J Refract Surg 2009;25:862-8 «PMID: 19835326»PubMed
  30. Barry P, Bahrens-Baumann W, Pleyer U ym.  ESCRS Guidelines on prevention, investigation and management of postoperative endophthamitis. Version 2 August 2007; http://www.escrs.org «http://www.escrs.org»4
  31. Chen X, Yuan F, Wu L. Metaanalysis of intraocular lens power calculation after laser refractive surgery in myopic eyes. J Cataract Refract Surg 2016;42:163-70 «PMID: 26948792»PubMed
  32. Katz J, Feldman MA, Bass EB ym. Adverse intraoperative medical events and their association with anesthesia management strategies in cataract surgery. Ophthalmology 2001;108:1721-6 «PMID: 11581040»PubMed
  33. Katz J, Feldman MA, Bass EB ym. Injectable versus topical anesthesia for cataract surgery: patient perceptions of pain and side effects. The Study of Medical Testing for Cataract Surgery study team. Ophthalmology 2000;107:2054-60 «PMID: 11054331»PubMed
  34. Grabow HB. Biaxial phacoemulsification. J Cataract Refract Surg 2006;32:547-8 «PMID: 16698456»PubMed
  35. Murdoch IE. Peribulbar versus retrobulbar anaesthesia. Eye (Lond) 1990;4 ( Pt 3):445-9 «PMID: 2209907»PubMed
  36. Davis DB 2nd, Mandel MR. Efficacy and complication rate of 16,224 consecutive peribulbar blocks. A prospective multicenter study. J Cataract Refract Surg 1994;20:327-37 «PMID: 8064611»PubMed
  37. Sanders R, MacEwen CJ, Haining WM. A comparison of prophylactic, topical and subconjunctival treatment in cataract surgery. Eye (Lond) 1992;6 ( Pt 1):105-10 «PMID: 1426392»PubMed
  38. Duguid IG, Claoué CM, Thamby-Rajah Y ym. Topical anaesthesia for phacoemulsification surgery. Eye (Lond) 1995;9 ( Pt 4):456-9 «PMID: 7498566»PubMed
  39. Maclean H, Burton T, Murray A. Patient comfort during cataract surgery with modified topical and peribulbar anesthesia. J Cataract Refract Surg 1997;23:277-83 «PMID: 9113582»PubMed
  40. Patel BC, Burns TA, Crandall A ym. A comparison of topical and retrobulbar anesthesia for cataract surgery. Ophthalmology 1996;103:1196-203 «PMID: 8764787»PubMed
  41. Uusitalo RJ, Maunuksela EL, Paloheimo M ym. Converting to topical anesthesia in cataract surgery. J Cataract Refract Surg 1999;25:432-40 «PMID: 10079452»PubMed
  42. Kallio H. Studies on regional and topical ophthalmic anesthesia. Applications related to the development of modern ophthalmology. Dissertation Helsingin yliopisto 1.12.2001
  43. Hamilton R, Gimbel H, Javitt J. The prevention of complications of regional anesthesia for ophthalmology. Ophthalmol Clin North Am 1990;3:111-25; PMID:
  44. Covino B. Clinical pharmacology of local anesthetic agents. Kirjassa: Cousins MJ, Brindenbaugh PO (toim.) Neural blockade in clinical anestesia and management of pain, 2 painos Philadelphia: JP Lippincott Co 1987;111-44
  45. Dieleman M, Bettink-Remeijer MW, Jansen J ym. High incidence of adverse reactions to locoregional anaesthesia containing hyaluronidase after uneventful ophthalmic surgery. Acta Ophthalmol 2012;90:e245-6 «PMID: 22429659»PubMed
  46. Starr MB. Prophylactic antibiotics for ophthalmic surgery. Surv Ophthalmol 1983;27:353-73 «PMID: 6348984»PubMed
  47. Råen M, Sandvik GF, Drolsum L. Endophthalmitis following cataract surgery: the role of prophylactic postoperative chloramphenicol eye drops. Acta Ophthalmol 2013;91:118-22 «PMID: 22151787»PubMed
  48. Endophthalmitis Study Group, European Society of Cataract & Refractive Surgeons. Prophylaxis of postoperative endophthalmitis following cataract surgery: results of the ESCRS multicenter study and identification of risk factors. J Cataract Refract Surg 2007;33:978-88 «PMID: 17531690»PubMed
  49. Gower EW, Lindsley K, Tulenko SE ym. Perioperative antibiotics for prevention of acute endophthalmitis after cataract surgery. Cochrane Database Syst Rev 2017;2:CD006364 «PMID: 28192644»PubMed
  50. Sobaci G, Tuncer K, Tas A ym. The effect of intraoperative antibiotics in irrigating solutions on aqueous humor contamination and endophthalmitis after phacoemulsification surgery. Eur J Ophthalmol 2003;13:773-8 «PMID: 14700098»PubMed
  51. Speaker MG, Menikoff JA. Prophylaxis of endophthalmitis with topical povidone-iodine. Ophthalmology 1991;98:1769-75 «PMID: 1775308»PubMed
  52. Ciulla TA, Starr MB, Masket S. Bacterial endophthalmitis prophylaxis for cataract surgery: an evidence-based update. Ophthalmology 2002;109:13-24 «PMID: 11772573»PubMed
  53. Arshinoff SA, Modabber M. Dose and administration of intracameral moxifloxacin for prophylaxis of postoperative endophthalmitis. J Cataract Refract Surg 2016;42:1730-41 «PMID: 28007104»PubMed
  54. Haripriya A, Chang DF, Ravindran RD. Endophthalmitis Reduction with Intracameral Moxifloxacin Prophylaxis: Analysis of 600?000 Surgeries. Ophthalmology 2017;124:768-775 «PMID: 28214101»PubMed
  55. Schmitz S, Dick HB, Krummenauer F ym. Endophthalmitis in cataract surgery: results of a German survey. Ophthalmology 1999;106:1869-77 «PMID: 10519579»PubMed
  56. Montan PG, Wejde G, Setterquist H ym. Prophylactic intracameral cefuroxime. Evaluation of safety and kinetics in cataract surgery. J Cataract Refract Surg 2002;28:982-7 «PMID: 12036640»PubMed
  57. Montan PG, Wejde G, Koranyi G ym. Prophylactic intracameral cefuroxime. Efficacy in preventing endophthalmitis after cataract surgery. J Cataract Refract Surg 2002;28:977-81 «PMID: 12036639»PubMed
  58. Taban M, Rao B, Reznik J ym. Dynamic morphology of sutureless cataract wounds--effect of incision angle and location. Surv Ophthalmol 2004;49 Suppl 2:S62-72 «PMID: 15028481»PubMed
  59. Kurz S, Krummenauer F, Gabriel P ym. Biaxial microincision versus coaxial small-incision clear cornea cataract surgery. Ophthalmology 2006;113:1818-26 «PMID: 17011959»PubMed
  60. Praveen MR, Vasavada AR, Gajjar D ym. Comparative quantification of ingress of trypan blue into the anterior chamber after microcoaxial, standard coaxial, and bimanual phacoemulsification: randomized clinical trial. J Cataract Refract Surg 2008;34:1007-12 «PMID: 18499010»PubMed
  61. Vasavada AR, Praveen MR, Pandita D ym. Effect of stromal hydration of clear corneal incisions: quantifying ingress of trypan blue into the anterior chamber after phacoemulsification. J Cataract Refract Surg 2007;33:623-7 «PMID: 17397734»PubMed
  62. Lee KM, Kwon HG, Joo CK. Microcoaxial cataract surgery outcomes: comparison of 1.8 mm system and 2.2 mm system. J Cataract Refract Surg 2009;35:874-80 «PMID: 19393887»PubMed
  63. Hayashi K, Yoshida M, Hayashi H. Postoperative corneal shape changes: microincision versus small-incision coaxial cataract surgery. J Cataract Refract Surg 2009;35:233-9 «PMID: 19185236»PubMed
  64. Berdahl JP, DeStafeno JJ, Kim T. Corneal wound architecture and integrity after phacoemulsification evaluation of coaxial, microincision coaxial, and microincision bimanual techniques. J Cataract Refract Surg 2007;33:510-5 «PMID: 17321403»PubMed
  65. Kahraman G, Amon M, Franz C ym. Intraindividual comparison of surgical trauma after bimanual microincision and conventional small-incision coaxial phacoemulsification. J Cataract Refract Surg 2007;33:618-22 «PMID: 17397733»PubMed
  66. Masket S, Wang L, Belani S. Induced astigmatism with 2.2- and 3.0-mm coaxial phacoemulsification incisions. J Refract Surg 2009;25:21-4 «PMID: 19244949»PubMed
  67. Titiyal J, More P, Vajpayee R ym. Comparative evaluation of bimanual microincision cataract surgery with coaxial phacoemulsification surgery. American Academy of Ophthalmology. 2006;RCT
  68. Day AC, Gore DM, Bunce C ym. Laser-assisted cataract surgery versus standard ultrasound phacoemulsification cataract surgery. Cochrane Database Syst Rev 2016;7:CD010735 «PMID: 27387849»PubMed
  69. Abell RG, Vote BJ. Cost-effectiveness of femtosecond laser-assisted cataract surgery versus phacoemulsification cataract surgery. Ophthalmology 2014;121:10-16 «PMID: 24120324»PubMed
  70. Findl O, Buehl W, Bauer P ym. Interventions for preventing posterior capsule opacification. Cochrane Database Syst Rev 2010;2:CD003738 «PMID: 20166069»PubMed
  71. Izak AM, Werner L, Pandey SK ym. Calcification of modern foldable hydrogel intraocular lens designs. Eye (Lond) 2003;17:393-406 «PMID: 12724703»PubMed
  72. Oshika T, Ando H, Inoue Y ym. Influence of surface light scattering and glistenings of intraocular lenses on visual function 15 to 20 years after surgery. J Cataract Refract Surg 2018;44:219-225 «PMID: 29587977»PubMed
  73. NICE guideline NG77. Cataracts in adults: management . October 2017; https://www.nice.org.uk/guidance/ng77/chapter/Recommendations#postoperative-assessment «https://www.nice.org.uk/guidance/ng77/chapter/Recommendations#postoperative-assessment»5
  74. Chung JK, Park SH, Lee WJ ym. Bilateral cataract surgery: a controlled clinical trial. Jpn J Ophthalmol 2009;53:107-113 «PMID: 19333693»PubMed
  75. Smith GT, Liu CS. Is it time for a new attitude to "simultaneous" bilateral cataract surgery? Br J Ophthalmol 2001;85:1489-96 «PMID: 11734526»PubMed
  76. Shorstein NH, Lucido C, Carolan J ym. Failure Modes and Effects Analysis of bilateral same-day cataract surgery. J Cataract Refract Surg 2017;43:318-323 «PMID: 28410711»PubMed
  77. Day AC, Donachie PH, Sparrow JM ym. The Royal College of Ophthalmologists' National Ophthalmology Database study of cataract surgery: report 1, visual outcomes and complications. Eye (Lond) 2015;29:552-60 «PMID: 25679413»PubMed
  78. Schmier JK, Halpern MT, Covert DW ym. Evaluation of costs for cystoid macular edema among patients after cataract surgery. Retina 2007;27:621-8 «PMID: 17558326»PubMed
  79. Law SK, Kim E, Yu F ym. Clinical cystoid macular edema after cataract surgery in glaucoma patients. J Glaucoma 2010;19:100-4 «PMID: 20160577»PubMed
  80. Daien V, Le Pape A, Heve D ym. Incidence, Risk Factors, and Impact of Age on Retinal Detachment after Cataract Surgery in France: A National Population Study. Ophthalmology 2015;122:2179-85 «PMID: 26278859»PubMed
  81. Mönestam EI. Incidence of dislocation of intraocular lenses and pseudophakodonesis 10 years after cataract surgery. Ophthalmology 2009;116:2315-20 «PMID: 19815277»PubMed
  82. Juthani VV, Clearfield E, Chuck RS. Non-steroidal anti-inflammatory drugs versus corticosteroids for controlling inflammation after uncomplicated cataract surgery. Cochrane Database Syst Rev 2017;7:CD010516 «PMID: 28670710»PubMed
  83. Wielders LHP, Schouten JSAG, Winkens B ym. European multicenter trial of the prevention of cystoid macular edema after cataract surgery in nondiabetics: ESCRS PREMED study report 1. J Cataract Refract Surg 2018;44:429-439 «PMID: 29778106»PubMed
  84. Abell RG, Darian-Smith E, Kan JB ym. Femtosecond laser-assisted cataract surgery versus standard phacoemulsification cataract surgery: outcomes and safety in more than 4000 cases at a single center. J Cataract Refract Surg 2015;41:47-52 «PMID: 25466483»PubMed
  85. Alhashemi JA. Dexmedetomidine vs midazolam for monitored anaesthesia care during cataract surgery. Br J Anaesth 2006;96:722-6 «PMID: 16595611»PubMed
  86. Alhassan MB, Kyari F, Ejere HO. Peribulbar versus retrobulbar anaesthesia for cataract surgery. Cochrane Database Syst Rev 2008;3:CD004083 «PMID: 18646099»PubMed
  87. Auffarth GU, Golescu A, Becker KA ym. Quantification of posterior capsule opacification with round and sharp edge intraocular lenses. Ophthalmology 2003;110:772-80 «PMID: 12689901»PubMed
  88. Bertrand RH, Garcia JB, de Oliveira CM ym. Topical anesthesia associated with sedation for phacoemulsification. Experience with 312 patients. Rev Bras Anestesiol 2008;58:23-34 «PMID: 19378541»PubMed
  89. Boulton JE, Lopatatzidis A, Luck J ym. A randomized controlled trial of intracameral lidocaine during phacoemulsification under topical anesthesia. Ophthalmology 2000;107:68-71 «PMID: 10647721»PubMed
  90. Boyce JF, Bhermi GS, Spalton DJ ym. Mathematical modeling of the forces between an intraocular lens and the capsule. J Cataract Refract Surg 2002;28:1853-9 «PMID: 12388041»PubMed
  91. Endo N, Kato S, Haruyama K ym. Efficacy of bromfenac sodium ophthalmic solution in preventing cystoid macular oedema after cataract surgery in patients with diabetes. Acta Ophthalmol 2010;88:896-900 «PMID: 19725815»PubMed
  92. Ewe SY, Abell RG, Oakley CL ym. A Comparative Cohort Study of Visual Outcomes in Femtosecond Laser-Assisted versus Phacoemulsification Cataract Surgery. Ophthalmology 2016;123:178-82 «PMID: 26526634»PubMed
  93. Ezra DG, Allan BD. Topical anaesthesia alone versus topical anaesthesia with intracameral lidocaine for phacoemulsification. Cochrane Database Syst Rev 2007;3:CD005276 «PMID: 17636793»PubMed
  94. Friling E, Lundström M, Stenevi U ym. Six-year incidence of endophthalmitis after cataract surgery: Swedish national study. J Cataract Refract Surg 2013;39:15-21 «PMID: 23245359»PubMed
  95. Gillow T, Scotcher SM, Deutsch J ym. Efficacy of supplementary intracameral lidocaine in routine phacoemulsification under topical anesthesia. Ophthalmology 1999;106:2173-7 «PMID: 10571355»PubMed
  96. Guise P, Laurent S. Sub-Tenon's block: the effect of hyaluronidase on speed of onset and block quality. Anaesth Intensive Care 1999;27:179-81 «PMID: 10212716»PubMed
  97. Habib NE, Mandour NM, Balmer HG. Effect of midazolam on anxiety level and pain perception in cataract surgery with topical anesthesia. J Cataract Refract Surg 2004;30:437-43 «PMID: 15030838»PubMed
  98. He L, Ta CN, Miño de Kaspar H. One-day application of topical moxifloxacin 0.5% to select for fluoroquinolone-resistant coagulase-negative Staphylococcus. J Cataract Refract Surg 2009;35:1715-8 «PMID: 19781465»PubMed
  99. Kallio H, Paloheimo M, Maunuksela EL. Hyaluronidase as an adjuvant in bupivacaine-lidocaine mixture for retrobulbar/peribulbar block. Anesth Analg 2000;91:934-7 «PMID: 11004052»PubMed
  100. Kershner RM. Retinal image contrast and functional visual performance with aspheric, silicone, and acrylic intraocular lenses. Prospective evaluation. J Cataract Refract Surg 2003;29:1684-94 «PMID: 14522286»PubMed
  101. Kessel L, Andresen J, Tendal B ym. Toric Intraocular Lenses in the Correction of Astigmatism During Cataract Surgery: A Systematic Review and Meta-analysis. Ophthalmology 2016;123:275-86 «PMID: 26601819»PubMed
  102. Li X, Kelly D, Nolan JM ym. The evidence informing the surgeon's selection of intraocular lens on the basis of light transmittance properties. Eye (Lond) 2017;31:258-272 «PMID: 27935597»PubMed
  103. Lim BX, Lim CH, Lim DK ym. Prophylactic non-steroidal anti-inflammatory drugs for the prevention of macular oedema after cataract surgery. Cochrane Database Syst Rev 2016;11:CD006683 «PMID: 27801522»PubMed
  104. Linnola RJ, Werner L, Pandey SK ym. Adhesion of fibronectin, vitronectin, laminin, and collagen type IV to intraocular lens materials in pseudophakic human autopsy eyes. Part 1: histological sections. J Cataract Refract Surg 2000;26:1792-806 «PMID: 11134882»PubMed
  105. Linnola RJ, Werner L, Pandey SK ym. Adhesion of fibronectin, vitronectin, laminin, and collagen type IV to intraocular lens materials in pseudophakic human autopsy eyes. Part 2: explanted intraocular lenses. J Cataract Refract Surg 2000;26:1807-18 «PMID: 11134883»PubMed
  106. Manning S, Barry P, Henry Y ym. Femtosecond laser-assisted cataract surgery versus standard phacoemulsification cataract surgery: Study from the European Registry of Quality Outcomes for Cataract and Refractive Surgery. J Cataract Refract Surg 2016;42:1779-1790 «PMID: 28007110»PubMed
  107. Miyanaga M, Miyai T, Nejima R ym. Effect of bromfenac ophthalmic solution on ocular inflammation following cataract surgery. Acta Ophthalmol 2009;87:300-5 «PMID: 19183412»PubMed
  108. Moschos MM, Chatziralli IP, Sergentanis TN. Viscoat versus Visthesia during phacoemulsification cataract surgery: corneal and foveal changes. BMC Ophthalmol 2011;11:9 «PMID: 21529354»PubMed
  109. Perone JM, Popovici A, Ouled-Moussa R ym. Safety and efficacy of two ocular anesthetic methods for phacoemulsification: topical anesthesia and viscoanesthesia (VisThesia). Eur J Ophthalmol 2007;17:171-7 «PMID: 17415688»PubMed
  110. Pollack A, Staurenghi G, Sager D ym. Prospective randomised clinical trial to evaluate the safety and efficacy of nepafenac 0.1% treatment for the prevention of macular oedema associated with cataract surgery in patients with diabetic retinopathy. Br J Ophthalmol 2017;101:423-427 «PMID: 27388251»PubMed
  111. Popovic M, Campos-Möller X, Schlenker MB ym. Efficacy and Safety of Femtosecond Laser-Assisted Cataract Surgery Compared with Manual Cataract Surgery: A Meta-Analysis of 14?567 Eyes. Ophthalmology 2016;123:2113-26 «PMID: 27538796»PubMed
  112. Poyales-Galan F, Pirazzoli G. Clinical evaluation of endothelial cell decrease with VisThesia in phacoemulsification surgery. J Cataract Refract Surg 2005;31:2157-61 «PMID: 16412932»PubMed
  113. Rowley SA, Hale JE, Finlay RD. Sub-Tenon's local anaesthesia: the effect of hyaluronidase. Br J Ophthalmol 2000;84:435-6 «PMID: 10729306»PubMed
  114. Råen M, Sandvik GF, Drolsum L. Endophthalmitis following cataract surgery: the role of prophylactic postoperative chloramphenicol eye drops. Acta Ophthalmol 2013;91:118-22 «PMID: 22151787»PubMed
  115. Schulenburg HE, Sri-Chandana C, Lyons G ym. Hyaluronidase reduces local anaesthetic volumes for sub-Tenon's anaesthesia. Br J Anaesth 2007;99:717-20 «PMID: 17895235»PubMed
  116. Sedghipour M, Mahdavifard A, Fouladi RF ym. Hyaluronidase in sub-Tenons’s anaesthesia for phacoemulsification. Int Eye Sci 2012;12:1429-32
  117. Sparrow JR, Miller AS, Zhou J. Blue light-absorbing intraocular lens and retinal pigment epithelium protection in vitro. J Cataract Refract Surg 2004;30:873-8 «PMID: 15093654»PubMed
  118. Ursell PG, Dhariwal M, Majirska K ym. Three-year incidence of Nd:YAG capsulotomy and posterior capsule opacification and its relationship to monofocal acrylic IOL biomaterial: a UK Real World Evidence study. Eye (Lond) 2018;32:1579-1589 «PMID: 29891902»PubMed
  119. Werner L, Pandey SK, Apple DJ ym. Anterior capsule opacification: correlation of pathologic findings with clinical sequelae. Ophthalmology 2001;108:1675-81 «PMID: 11535472»PubMed
  120. Wittpenn JR, Silverstein S, Heier J ym. A randomized, masked comparison of topical ketorolac 0.4% plus steroid vs steroid alone in low-risk cataract surgery patients. Am J Ophthalmol 2008;146:554-560 «PMID: 18599019»PubMed
  121. Välimäki J, Törnblom RM. Viscoanaesthesia in cataract surgery: a prospective, randomized clinical trial. Acta Ophthalmol 2009;87:378-81 «PMID: 19302077»PubMed
  122. Välimäki JO. Is intracameral lidocaine really effective in cataract surgery? Eur J Ophthalmol 2007;17:332-5 «PMID: 17534812»PubMed
  123. Zaczek A, Artzen D, Laurell CG ym. Nepafenac 0.1% plus dexamethasone 0.1% versus dexamethasone alone: effect on macular swelling after cataract surgery. J Cataract Refract Surg 2014;40:1498-505 «PMID: 25135542»PubMed
  124. Zhu XF, Zou HD, Yu YF ym. Comparison of blue light-filtering IOLs and UV light-filtering IOLs for cataract surgery: a meta-analysis. PLoS One 2012;7:e33013 «PMID: 22412976»PubMedZhu XF, Zou HD, Yu YF ym. Comparison of blue light-filtering IOLs and UV light-filtering IOLs for cataract surgery: a meta-analysis. PLoS One 2012;7:e33013 «PMID: 22412976»PubMed

A

Etukammioantibiootti kaihileikkauksen yhteydessä

Kaihileikkauksen lopussa etukammioon injisoitava antibiootti vähentää kaihileikkauksen jälkeistä endoftalmiitin riskiä.

A

Laser-avusteinen kaihileikkaus verrattuna perinteiseen fako-kaihileikkaukseen

Perinteinen fako-kaihileikkaus on yhtä hyvä kuin laseravusteinen kaihileikkaus (femtosecond laser-assisted cataract surgery, FLACS), kun mittarina ovat leikkauksella saavutettu näöntarkkuus, silmän taittovoima ja leikkauskomplikaatioiden määrä.

A

Retrobulbaari-ja peribulbaaripuudutus kaihileikkauksen yhteydessä

Retrobulbaari- ja peribulbaaripuudutustekniikoiden välillä ei ole todettu eroa potilaan kaihileikkauksen aikana tunteman kivun määrän tai silmämunan akinesian suhteen. Sidekalvon kemoosia tavataan enemmän peribulbaaripuudutuksessa ja silmäluomien hematoomaa/verenpurkaumia enemmän retrobulbaaripuudutuksessa.

A

Tekomykiön valinta kaihileikkauksen yhteydessä

Tekomykiön optiikan jyrkkäreunaisuus vähentää jälkikaihin määrää.

B

Erityyppisten tekomykiöiden aiheuttamat etukapselin alaiset samentumat kaihileikkauksen yhteydessä

Ilmeisesti hydrofobinen akryylimuovinen tekomykiö aiheuttaa vähiten etukapselin alaista samentumaa.

B

Etukammiopuudute kaihileikkauksen yhteydessä

Säilöntäaineeton, etukammioon ruiskutettava 1-prosenttinen lidokaiini (etukammiopuudute) saattaa auttaa vähentämään pintapuudutuksessa leikattavien potilaiden leikkauksen aikana mahdollisesti tuntemaa epämiellyttävää (kivun) tunnetta.

B

Funktionaalisen näön muuttuminen kaihileikkauksen jälkeen

Tekomykiön etupinnan muuttaminen asfääriseksi ilmeisesti parantaa kontrastiherkkyyttä ja siten syntyvän kuvan laatua, varsinkin hämärissä olosuhteissa.

B

Hyaluronidaasin käyttö paikallispuudutuksessa kaihileikkauksen yhteydessä

Hyaluronidaasin käyttö sekä retro- tai peribulbaaripuudutuksessa että Tenonin kalvon alaisessa puudutuksessa ilmeisesti antaa paremman akinesian kuin puudutus ilman sitä, vaikka hyaluronidaasin vaikutus analgesiaan onkin epäselvä.

B

Sedaatio kaihileikkauksen yhteydessä

Sedaatio yhdistettynä pinta- tai invasiiviseen puudutukseen kaihileikkauksen yhteydessä saattaa lisätä hoitomyöntyvyyttä osalla potilaista, mutta siihen voi liittyä, tosin harvoin, ei silmäperäisiä anestesiakomplikaatioita.

B

Toric intraocular lenses for patients with cataract

Toric intraocular lenses reduce need for spectacles and improve acuity compared to nontoric intraocular lenses in patients with regular corneal astigmatism having cataract surgery.

C

NSAID-silmätipat kaihileikkauksen jälkeisen inflammaation hoitona ja kystisen makulaturvotuksen estohoitona

NSAID-silmätipat yksin tai yhdessä steroiditipan kanssa kaihileikkaukseen liittyen saattavat vähentää kystisen makulaturvotuksen riskiä.

C

Pre- ja postoperatiivinen antibiootti kaihileikkauksen yhteydessä

Preoperatiivisen ja postoperatiivisen antibiootin teho endoftalmiitin ehkäisyssä on epävarma, jos käytössä on etukammioantibiootti leikkauksen yhteydessä, mutta preoperatiivinen 1 vuorokauden aikana tapahtuva antibioottitiputus fluorokinoloneilla saattaa lisätä muillekin fluorokinoloneille resistenttien kantojen määrää.

C

Sinivaloa absorboiva tekomykiö ja kaihileikkaus

Sinivaloa suodattavan tekomykiön käytöstä ei ole etua potilaalle verrattuna pelkkää UV-valoa suodattavaan linssiin.

C

Viskoanestesia kaihileikkauksen yhteydessä

Pintapuudutetuilla potilailla viskoaineeseen valmiiksi lisätyn säilöntäaineettoman lidokaiinin (viskoanestesia) käyttö ei näyttäisi tuovan merkittävää etua. Pienten otoskokojen takia ei ole voida luotettavasti arvioida viskoanestesian mahdollisesti potilaan sarveiskalvoa komplisoivaa vaikutusta.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään kuvaa tai kaaviota.