Antimikrobiella läkemedel vid behandling av tandrelaterade infektioner och vid förebyggandet av komplikationer

God medicinsk praxis | Publicerad: 30.01.2026 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia

Antimikrobiella läkemedel vid behandling av tandrelaterade infektioner och vid förebyggandet av komplikationer

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia
30.1.2026

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Mikrobilääkkeet hammasperäisten infektioiden hoidossa ja komplikaatioiden ehkäisyssä «Mikrobilääkkeet hammasperäisten infektioiden hoidossa ja komplikaatioiden ehkäisyssä»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Inom tandvården kan antimikrobiella läkemedel dels användas profylaktiskt för att förhindra eventuella lokala eller systemiska infektionskomplikationer som beror på en åtgärd, eller en infektion i åtgärdsområdet, och dels vid akuta infektioner som stöd för den odontologiska vården.
  • Största delen av de akuta infektionerna i mun- och käkområdet är tandrelaterade blandinfektioner, orsakade av aeroba eller anaeroba bakterier, som hör till munnens normala mikrobiom.
  • Omsorgsfull daglig egenvård och regelbunden tandvård är de viktigaste faktorerna i förebyggandet av tandrelaterade infektioner.
  • De flesta patienter behöver inte antimikrobiell profylax i samband med tandvård. Antimikrobiell profylax behövs inte vid åtgärder där incidensen för komplikationer är liten, som vid slemhinnebiopsi eller när man avlägsnar en infekterad tand hos en frisk patient.
  • Antimikrobiell profylax är i huvudsak befogad före kirurgiska ingrepp i ett infekterat område. Läkemedlet ges som en engångsdos, 30–90 minuter före åtgärden.
  • Som profylax används i första hand amoxicillin. Som profylax hos patienter som är allergiska mot penicillin (ingen anafylaxi) används i första hand cefalexin, och som profylax hos patienter som fått en anafylaktisk reaktion används clindamycin.
  • Vid behandling av tandrelaterade infektioner är den primära åtgärden att behandla infektionshärden. Antimikrobiella läkemedel ska inte användas som ett alternativ till behandlingen av infektionshärden. Fördröjd eller otillräcklig behandling av infektionsorsaken kan leda till att infektionen sprids och blir livshotande.
  • Vid misstanke om att det uppstått en tandrelaterad infektion ska patienten genast hänvisas till tandvård.
  • När antimikrobiell läkemedelsbehandling används som tillägg till odontologisk behandling ska uppföljningen av patienten vara lika intensiv och noggrann som vid behandling utan antimikrobiella läkemedel. Om man har kunnat eliminera infektionens fokus, räcker det i allmänhet att man behandlar infektionen med antimikrobiella läkemedel under 3 – 5 dygn. Om symtomen inte lindras tydligt inom 3 dygn eller om de förvärras, ska man göra en brådskande ny bedömning.
  • Läkemedel som i första hand används vid behandling av tandrelaterade infektioner är penicillin eller amoxicillin, vid behov tillsammans med metronidazol. Vid behandling av personer som är allergiska mot penicillin (ingen anafylaxi) används cefalexin i stället för penicillin. Clindamycin kan användas vid behandling av personer som fått en anafylaktisk reaktion av penicillin.
  • I valet av antimikrobiella läkemedel beaktas infektionens svårighetsgrad, patientens infektionskänslighet och användning av antimikrobiella läkemedel under den senaste tiden.

Avgränsning av ämnet

  • Rekommendationen behandlar användning av antimikrobiell profylax inom tandvården och antimikrobiell medicinering i samband med behandling av akuta tandrelaterade infektioner inom primärvården.
  • Rekommendationen omfattar inte odontologiska åtgärder som vidtas vid behandling av tandinfektioner, och som nästan alltid prioriteras i behandlingen.
  • Av lokala antiseptika behandlas i rekommendationen endast användning av klorhexidin.
  • I rekommendationen behandlas inte lokal användning av antimikrobiella läkemedel vid behandling av muninfektioner.
  • Rekommendationen omfattar inte förebyggande eller behandling av slemhinneinfektioner i munnen, spottkörtelinfektioner eller undersöknings- och behandlingslinjer för kroniska infektioner i mun- och käkområdet, eller käkfrakturer.
  • Rekommendationerna om antimikrobiell läkemedelsprofylax vid bakteriell endokardit följer European Society of Cardiology, ESC rekommendation från 2023 «2023 ESC Guidelines for the management of endocard...»1.
  • Rekommendationen omfattar inte behandling av tandrelaterade fjärrinfektioner.

Målsättning

  • Syftet med rekommendationen är att
    • uppdatera uppgifterna om användningen av antimikrobiell profylax inom tandvården och om antimikrobiell läkemedelsbehandling vid akuta infektioner i munnen
    • vägleda vid valet av antimikrobiella läkemedel med hänsyn till patientens övriga sjukdomar och behandlingen av dem
    • främja en ändamålsenlig användning av antimikrobiella läkemedel i tandvården.

Målgrupp

  • Målgrupper för rekommendationen är
    • tandläkare och läkare inom primärvården
    • övriga yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Definitioner

  • Med antimikrobiell läkemedelsprofylax avses systemisk antimikrobiell medicinering som ges före en åtgärd, och med vilken man strävar efter att antingen förhindra att det uppstår en infektion i det område som åtgärdas, att infektionen förvärras, eller att det utvecklas en generaliserad infektion, såsom sepsis eller en fjärrinfektion.
  • Vid antimikrobiell läkemedelsbehandling har har man redan konstaterat den infektion som är föremål för behandlingen.
    • Med empirisk antimikrobiell behandling avses behandling som ges utan mikrobiologisk diagnos, utgående från erfarenhetsbaserad information och det lokala resistensläget.
    • Riktad behandling med antimikrobiella läkemedel grundar sig på en mikrobiologisk diagnos.
  • Med en akut infektion i munområdet avses i denna rekommendation en plötslig infektion vars viktigaste symtom är smärta och svullnad, och som kan vara förknippad med generella infektionssymtom, såsom feber.
  • Ett lokalt antiseptikum är ett ytligt använt kemiskt ämne eller en blandning som minskar mängden mikrober.

Incidensen av tandrelaterade infektioner

Tabell 1. Kännetecken på allvarlig infektion.
Undersökning av patienten Vårdas inom primärvården Indikationer för remittering till sjukhus
Anamnes Inga kroniska sjukdomar Sjukdom eller medicinering som ökar risken för komplikationer i samband med en infektion: patienter som har avsevärt ökad infektionsrisk
(tabell «Eventuella individuella riskfaktorer för infektionskomplikationer (Se PDF-versionen ). ...»2)
Allmäntillstånd Normalt Feber
Hög pulsfrekvens
Lågt blodtryck
Sjukdomskänsla
Avvikande yrsel eller trötthet
Störning i medvetandegraden
Inspektion och palpation Lokal svullnad, lindrig rodnad eller hetta Ökad svullnad
Sväljnings-, tal- eller andningssvårigheter
Ökande rodnad/hudreaktion
Akut infektion som framskrider trots ändamålsenlig behandling
Öppning av munnen Normal eller något begränsad Tydligt begränsad

Komplikationer och dödlighet vid tandrelaterade infektioner

Etiologi för akuta tandrelaterade infektioner

  • En akut tandrelaterad infektion kan utgå från
  1. En apikal parodontit som omger tandrotens spets «Hampaan ytimen tulehduksen keskeiset käsitteet»1, «Ylijoki S, Suuronen R, Jousimies-Somer H, ym. Diff...»12, «Søndenbroe R, Markvart M, Cort ID, ym. Patients wi...»13
  2. En infektion i extraktionsområdet efter tandextraktion «Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa...»7, «Ylijoki S, Suuronen R, Jousimies-Somer H, ym. Diff...»12, «Søndenbroe R, Markvart M, Cort ID, ym. Patients wi...»13
    • Vanligtvis finns det redan en infektion i området som breder ut sig efter tandextraktionen.
  3. En infektion i vävnaderna kring en tand som bryter fram, dvs. perikoronit «Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa...»7, «Ylijoki S, Suuronen R, Jousimies-Somer H, ym. Diff...»12, «Søndenbroe R, Markvart M, Cort ID, ym. Patients wi...»13
  4. En sjukdom i tändernas stödjevävnader, dvs. tandlossningssjukdom eller parodontit «Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa...»7
  5. En tandskada «Flores MT, Andersson L, Andreasen JO, ym. Guidelin...»19, «Flores MT, Andersson L, Andreasen JO, ym. Guidelin...»20, «Flores MT, Malmgren B, Andersson L, ym. Guidelines...»21, «Hinckfuss SE, Messer LB. An evidence-based assessm...»22.

Mikrobiologi

Känslighet för antimikrobiella läkemedel

Predisponerande faktorer

Tabell 2. Eventuella individuella riskfaktorer för infektionskomplikationer (Se PDF-versionen «hoi50090a.pdf»1).
Ökad infektionsrisk Avsevärt ökad infektionsrisk
Det finns inga direkta bevis på hur de faktorer som presenteras i tabellen påverkar hur stor infektionsrisken är, och experternas uppfattning om risken varierar. Risken ska bedömas från fall till fall.
Patienter med ökad infektionsrisk vårdas i allmänhet inom primärvården, och användningen av antimikrobiell profylax övervägs utgående från hur allvarlig infektionen i åtgärdsområdet är och hur invasiv åtgärden är. Patienter som har avsevärt ökad infektionsrisk ska i allmänhet inte vårdas inom primärvården utan konsultation av den behandlande läkaren inom den specialiserade sjukvården.
* För dessa patienter rekommenderar European Society of Cardiology (ESC) antimikrobiell profylax för att förebygga endokardit i samband med åtgärder som orsakar bakteriemi (se «Delgado, V, Marsan, N, de Waha, S ym. ESC Scientif...»29). Antimikrobiell profylax ska också övervägas för patienter som har genomgått en kateterburen korrigering av mitralklaffen eller trikuspidalklaffen (MitraClip eller TriClip). För dessa patienter rekommenderar ESC att munhälsan upprätthålls kontinuerligt genom daglig egenvård och genom individuellt planerad regelbunden professionell vård (se även avsnittet Förebyggande åtgärder «A1»2).
  • Endokarditprofylax*
    • Kirurgiskt insatt klaffprotes i hjärtat (mekanisk eller biologisk) eller att det vid korrigering av hjärtklaffen använts konstgjort material, kateterburen aortaklaffprotes (TAVI-klaff) eller en pulmonalisklaffprotes (> 3 månader efter åtgärden)
    • Tidigare genomliden endokardit (> 12 månader efter insjuknandet)
    • Korrigeringsoperation av medfött hjärtfel har utförts kirurgiskt eller kateterburet, och i samband med korrigeringen har man lagt in en hjärtklaffprotes, eller så har felet inte korrigerats genom operation (> 6 mån.)
    • Hjälppump för hjärtat har satts in (> 3 mån. efter insättning)
  • Endokarditprofylax*
    • Kirurgiskt insatt klaffprotes i hjärtat (mekanisk eller biologisk) eller att det vid korrigering av hjärtklaffen använts konstgjort material, kateterburen aortaklaffprotes (TAVI-klaff) eller en pulmonalisklaffprotes (> 3 månader efter åtgärden)
    • Tidigare genomliden endokardit (< 12 månader efter insjuknandet)
    • Okorrigerat cyanotiskt medfött hjärtfel
    • I samband med en kirurgisk eller kateterburen korrigering av ett cyanotiskt hjärtfel har det lagts in en shunt eller en kärl- eller hjärtklaffprotes (< 6 mån.)
    • Hjälppump för hjärtat har satts in (< 3 mån. efter insättning)
  • Annan omfattande kirurgisk åtgärd i hjärtat (< 3 mån.)
  • Cancersjukdom under aktiv cytostatikabehandling (och 6 månader efter avslutad behandling)
  • Akut blodcancer
  • Läkemedelsbehandling eller annan medelsvår leukopeni (2–2,5 x 109/l)
  • Läkemedelsbehandling eller annan svår leukopeni (< 2,0 x 109/l)
  • Medelsvår (0,5–1 x 109/l) eller svår neutropeni (< 0,5 x 109/l)
  • Efter behandling av organtransplantation eller avstötningsreaktion (> 6 mån.) fram till att immunsuppressionen stabiliseras
  • Patienter som genomgått stamcellstransplantation och som kontinuerligt behöver immunsuppression
  • Patienter som väntar på organtransplantation eller som nyligen har genomgått en organtransplantation eller stamcellstransplantation (< 6 mån.) och de som fortfarande har kraftig immunsuppression
  • Svår leversjukdom som kräver uppföljning och som är förknippad med minskade koagulationsfaktorer
  • Svår leversvikt/cirros (ikterus), ascites, brist på koagulationsfaktorer eller nedsatt albuminhalt
  • Svår njursjukdom: antingen dialysbehandling eller P-Krea > 300 μmol/l)
  • Labil eller komplicerad diabetes, B-HbA1c >= 9 % (>= 75 mmol/mol) eller tydliga organkomplikationer, såsom nefropati, retinopati eller neuropati
  • Ledprotespatienter under 3 månader efter operationen och enligt övervägande i fall där patienten tidigare har haft en ledprotesinfektion eller där patienten kliniskt har en sjukdom eller medicinering som avsevärt ökar infektionsbenägenheten
  • Tidigare sannolik munrelaterad fjärrinfektion, såsom sepsis orsakad av mikrober i munnen, endokardit eller böld någon annanstans än i munområdet
  • Sannolik munrelaterad akut allmän- eller fjärrinfektion
  • Personer som fått strålbehandling med hög dos (> 50 Gy) i käkregionen
  • Cancerpatienter som fått antiresorptiv medicinering
  • När behovet av tandvård inte är brådskande, kan man i vissa fall minska risken för infektionskomplikationer genom att flytta tidpunkten för behandlingen (t.ex. genom att vidta åtgärder efter den postoperativa karenstiden eller genom att beakta tidpunkten för läkemedel som doseras sällan och som ökar infektionsrisken).
  • Om patienten har avsevärt ökad infektionsrisk
    • ska man avhålla sig från åtgärder, om de inte är särskilt viktiga eller brådskande. Detta är fallet till exempel när en obehandlad tand medför en större risk än behandlingen av den (t.ex. känd ökad infektionskänslighet i takt med att cancerbehandlingarna framskrider).
    • behandlingen riktas i huvudsak endast mot tydliga fokuständer.

Förebyggande åtgärder

Diagnostik

  • Diagnostiken grundar sig på en omsorgsfull anamnes, heltäckande klinisk undersökning av patienten och radiologisk bilddiagnostik «Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa...»7.
  • Om patienten visar tecken på en spridd infektion, allmänna symtom eller en allvarlig kronisk sjukdom, görs dessutom laboratorieundersökningar som har en central roll med tanke på infektionen och den kroniska sjukdomen.

Anamnes

Klinisk diagnos

  • Symtomen på en plötslig tandrelaterad infektion varierar från en obehaglig känsla till kraftig smärta och från lindrig svullnad till svårigheter att öppna munnen och svälja samt till förträngning av luftvägarna. Intraoral svullnad syns inte nödvändigtvis utåt «Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa...»7, «Siqueira JF Jr, Rôças IN. Microbiology and treatme...»25 (se även tabell «Kännetecken på allvarlig infektion....»1).
  • Den infekterade tanden kan vara tugg- och knackningsöm och kännas hög. Tandens rörlighet kan ha ökat, tandköttet kan vara ömt och svullet, och det kan komma blod eller var ur tandköttsfickorna.
  • Den intraorala och yttre svullnaden och dess omfattning undersöks genom palpering, och man ser efter en eventuell skillnad mellan höger och vänster sida, i munbotten genom att man palperar med båda händerna.
  • Andra symtom och fynd kan vara feber, lokalt förstorade lymfkörtlar eller ömhet och illaluktande andedräkt [ «Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa...»7, «Herrera D, Roldán S, González I, ym. The periodont...»17, «Siqueira JF Jr, Rôças IN. Microbiology and treatme...»25 (se även tabell «Kännetecken på allvarlig infektion....»1).
  • Svårigheter att svälja, tala, öppna munnen, vända på huvudet och andas, svullnad i halsen, hög feber samt snabbt tilltagande symtom är tecken på allvarlig infektion (tabell «Kännetecken på allvarlig infektion....»1).
    • Redan om ett av symtomen förekommer, är det i allmänhet motiverat att remittera patienten till den specialiserade sjukvårdens akutmottagning för bedömning.
    • När man bedömer infektionens svårighetsgrad ska man också beakta eventuella läkemedel som påverkar den kliniska bilden (t.ex. den febernedsättande effekten hos smärtstillande läkemedel).
    • Också lindriga allmänna symtom kan vara tecken på en spridd infektion. Man bör överväga remittering till en enhet inom den specialiserade sjukvården för mun- och käksjukdomar, särskilt om patienten har ökad infektionsrisk på grund av sjukdom eller medicinering.
    • Hos en neutropenisk patient kan de lokala infektionssymtomen vara lindriga, fastän det skulle vara fråga om en redan spridd infektion. Därför ska man i bedömningen av infektionens svårighetsgrad särskilt hos neutropeniska patienter beakta feber och andra allmänna symtom som det eventuella enda tecknet på en allvarlig infektion.
  • Vid nekrotiserande parodontalsjukdomar finns det tre alltid förekommande drag: ulcerös och nekrotisk tandköttspapill, tandkött som lätt börjar blöda, och smärta. Såren kan vara täckta av en gulaktigt vit eller gråaktig beläggning «Klokkevold, PR, Carranza, FA. Acute Gingival Infec...»52.
  • Vid differentialdiagnostik av tandrelaterade infektioner ska man beakta ett brett spektrum av andra inflammatoriska och neoplastiska förändringar och sjukdomar, såsom svalginfektioner, sinuit, spottkörtelinfektioner, lymfadenit och mononukleos. Se även God medicinsk praxis-rekommendationerna Muncancer «Muncancer»3, Visdomständer «Visdomständer»4, Tandfyllning «Tandfyllning»5, Parodontit «Parodontit»2 och Smärta och funktionsstörningar i tuggorganen «Smärta och funktionsstörningar i käksystemet (TMD)»6.

Radiologiska undersökningar

  • Inom primärvården är panoramatomografi av tanduppsättningen (PTG) och intraorala röntgenbilder de primära undersökningarna «Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa...»7. I vissa fall behövs också andra bilddiagnostiska undersökningar.
  • Vid snabbt framskridande infektioner kan det vara ont om röntgenfynd tydande på osteit.

Laboratorieundersökningar

Antimikrobiella läkemedel inom tandvården

Allmänt

Kontraindikationer

  • Kontraindikationerna för antimikrobiell läkemedelsprofylax och -behandling är
    • allmänna absoluta och relativa kontraindikationer för läkemedelsbehandling (t.ex. allergi mot läkemedlet eller mot en annan beståndsdel i preparatet, interaktioner med andra läkemedel som patienten använder, avvikande läkemedelsmetabolism orsakad av kroniska sjukdomar eller behandlingen av dem eller annan interaktion)
    • tidigare kraftig antibiotikadiarré (Clostridioides difficile-diarré), särskilt under de föregående månaderna. Om användningen av antimikrobiella läkemedel likväl bedöms vara befogad, ska en infektionsläkare konsulteras.
    • under graviditet och amning är tetracykliner kontraindicerade, men penicillinderivat kan användas
    • akut pulpit, där symtomen inte lättar med antimikrobiell läkemedelsbehandling «Mikrobilääkehoidoista ei ilmeisesti ole hyötyä eikä sitä suositella äkillisen pulpiitin hoidossa.»C.

Principer för antimikrobiell profylax

Bild 1.

Hammasperäisen infektion hoidon periaatteet.

Hammasperäisten infektioiden hoidossa mikrobilääkehoito on toissijainen, eikä sen aloittamisella voi perustella hammaslääketieteellisen hoidon lykkäämistä. Useimmat potilaat eivät tarvitse mikrobilääkeprofylaksia tai -hoitoa hammasperäisen infektion hoidon yhteydessä. Jos mikrobilääkitystä tarvitaan, se aloitetaan ennen hammashoitotoimenpidettä kerta-annosprofylaksilla.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Indikationer för antimikrobiell profylax

  • Profylax behövs i regel inte i samband med följande undersöknings- eller behandlingsåtgärder:
    • undersökning av mun och tänder
    • mätning av tandköttsfickor
    • reparativ och annan korrigerande vård
    • supragingival borttagning av biofilm och tandsten
    • rotfyllning
    • ortodontisk behandling
    • utprovning av tandprotes
    • vanlig borttagning av icke-infekterad tand hos en frisk patient
    • sedvanlig insättning av enstaka implantat eller sedvanlig parodontal kirurgi hos en frisk patient
Tabell 3. Indikationer för profylax vid olika åtgärder specificerade enligt patientens infektionsrisk (se tabell «Eventuella individuella riskfaktorer för infektionskomplikationer (Se PDF-versionen ). ...»2). Profylax används dessutom alltid om man har planerat att inleda antimikrobiell läkemedelsbehandling efter en åtgärd.
Ingen ökad infektionsrisk (frisk)
Tandextraktion i samband med abscess (permanenta tänder)
Invasivt ingrepp i benvävnad, till exempel kirurgisk tandextraktion förknippad med en betydande riskfaktorer (det finns en lokal infektion i området, till exempel perikoronit, om man borrar i ben (osteotomi), tanden ligger djupt inbäddad i benet, om det uppkommer omfattande eventuellt hematom i vävnaden)
Ökad infektionsrisk
Behandlingsåtgärder som orsakar bakteriemi i följande patientgrupper:
Hos andra patienter med förhöjd infektionsrisk används profylax på samma sätt som hos friska patienter. Dessutom ska man överväga användning med hänsyn till patientens risk för infektionskomplikationer, infektionsgraden i åtgärdsområdet samt åtgärdens invasivitet, varaktighet, svårighetsgrad och omfattning. Profylax kan krävas i samband med
  • åtgärder som inkluderar osteotomi
  • subgingival instrumentering
  • rotbehandling, särskilt vid behandling av nekrotiska och infekterade tänder.
Avsevärt ökad infektionsrisk
Invasiva undersöknings- och vårdåtgärder i samband med tandvård.

Genomförande av antimikrobiell profylax

  • Engångsprofylax ges oralt cirka 60 minuter (30–90 minuter) före en åtgärd «Ren YF, Malmstrom HS. Effectiveness of antibiotic ...»94. Patienter med avsevärt förhöjd infektionsrisk får vid behov profylax intravenöst under sjukhusförhållanden.
  • Vid oral antimikrobiell profylax ska man i första hand använda läkemedel som absorberas väl via munnen, med vilka man uppnår goda halter i målvävnaden, och som har god känslighet.
    • För att förebygga tandrelaterade infektionskomplikationer används i första hand amoxicillin, och för personer som är allergiska mot penicillin (ingen anafylaxi) första generationens cefalosporin antingen ensamt eller tillsammans med metronidazol «Terveysportti. Lääkkeet ja hinnat 2025. https://ww...»95. Se även anvisningarna för olika medicinska specialiteter i rekommendationstexten (mikrobiella läkemedel inom mun- och käkkirurgi «A3»4, endodonti «A4»5, parodontologi «A5»6, behandling av tandtrauma «A6»7 och hos barn «A7»8).
    • Det primära alternativet för patienter som fått en anafylaktisk allergisk reaktion av läkemedel i penicillingruppen är clindamycin. Moxifloxacin kan övervägas om clindamycin inte är lämpligt (se även avsnittet Genomförande av antimikrobiell läkemedelsbehandling «A8»9). Rekommenderad antimikrobiell profylax anges i tabell «Primära antimikrobiella läkemedel vid engångsprofylax....»4.
Tabell 4. Primära antimikrobiella läkemedel vid engångsprofylax.
Risk Primärt Vid penicillinallergi (annan än anafylaktisk reaktion) Vid penicillinallergi (anafylaktisk reaktion)
* Metronidazol 400 mg i kombination med engångsprofylax övervägs från fall till fall. I allmänhet är det nödvändigt för patienter med ökad och avsevärt ökad infektionsrisk i de fall då åtgärden utförs i ett varigt område, det finns misstanke om att infektionen spridit sig lokalt, patienten har allmänsymtom eller när antimikrobiell läkemedelsbehandling fortsätter med kombinationsmedicinering.
** Vid endokarditprofylax är cefalexindosen för vuxna 2 g enligt European Society of Cardiologys (ESC) rekommendation «2023 ESC Guidelines for the management of endocard...»1.
*** Om clindamycin inte lämpar sig för användning, kan azitromycin eller claritromycin användas sekundärt vid endokarditprofylax enligt ESC rekommendation: dosen för vuxna är 500 mg och dosen för barn 15 mg/kg (max. dosen för barn är 500 mg) «2023 ESC Guidelines for the management of endocard...»1. Av dessa alternativ rekommenderas azitromycin för gravida.
Anknyter till åtgärden (tabell «Indikationer för profylax vid olika åtgärder specificerade enligt patientens infektionsrisk (se tabell ). Profylax används dessutom alltid om man har planerat att inleda antimikrobiell läkemedelsbehandling efter en åtgärd....»3)
eller i samband med ökad infektionsrisk (tabell «Eventuella individuella riskfaktorer för infektionskomplikationer (Se PDF-versionen ). ...»2) 		Vuxna Amoxicillin*
2 g 		Cefalexin**
1,5 g 		Clindamycin***
600 mg
Barn Amoxicillin
50 mg/kg
(max. dos 2 g)		 Cefalexin
50 mg/kg
(max. dos 1,5 g)		 Clindamycin
20 mg/kg
(max. dos 600 mg)
Patienter med avsevärt ökad infektionsrisk (tabell «Eventuella individuella riskfaktorer för infektionskomplikationer (Se PDF-versionen ). ...»2) Vuxna och barn Medicinering oralt eller intravenöst, den specialiserade sjukvården
Vård inom primärvården endast efter att man konsulterat behandlande läkare.

Principer för antimikrobiell läkemedelsbehandling

Indikationer för antimikrobiell läkemedelsbehandling

Tabell 5. Indikationerna för antimikrobiell läkemedelsbehandling specificerade enligt infektionens svårighetsgrad och patientens allmänhälsa.
Alltid, om patienten har allmänna symtom eller en infektion som sprids snabbt
Tandextraktion eller annan behandlingsåtgärd av akut infektion, då tanden är förknippad med abscess
  • En frisk patient behöver inte antimikrobiell läkemedelsbehandling om infektionshärden kan behandlas väl
  • Då man överväger behovet av antimikrobiell läkemedelsbehandling för patienter med ökad infektionsrisk beaktas patientens infektionsrisk, infektionsgraden i åtgärdsområdet samt åtgärdens invasivitet, varaktighet, svårighetsgrad och omfattning
  • Alltid om patientens har en avsevärt ökad infektionsrisk
Ska övervägas som tillägg till rotbehandling om patienten har ökad eller avsevärt ökad infektionsrisk vid apikal parodontit
Ska övervägas som tillägg till lokal behandling av nekrotiserande parodontala sjukdomar

Genomförande av antimikrobiell läkemedelsbehandling

Tabell 6. Alternativ för första linjens antimikrobiella medicinering (3–5 dygn) vid behandling av tandrelaterad infektion.
Primärt Allergiska mot penicillin
(annan än anafylaktisk reaktion) 		Allergiska mot penicillin
(anafylaktisk reaktion)
* Metronidazol kombinerat med antimikrobiell läkemedelsbehandling övervägs från fall till fall. I allmänhet är det nödvändigt när infektionshärden inte omedelbart kan behandlas på ett tillfredsställande sätt, om man misstänker att infektionen spritt sig lokalt utanför alveolarkammen, eller när patienten har allmänna symtom.
** Om kombinationsbehandling med V-penicillin och metronidazol inte är möjlig, kan amoxicillin-klavulansyra med dosen 500 (125) mg x 3 användas som alternativ medicinering.
Friska patienter och patienter med ökad infektionsrisk
(tabell «Eventuella individuella riskfaktorer för infektionskomplikationer (Se PDF-versionen ). ...»2) 		Vuxna V-penicillin 1 milj. IU x 3–4 +/- metronidazol* 400 mg x 3** cefalexin 500 mg x 3 +/- metronidazol* 400 mg x 3 clindamycin 300 mg x 4
Barn Friska:
amoxicillin 50 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser (maximidos 1 500 mg/dygn)
Patienter med förhöjd infektionsrisk:
amoxicillin 50 mg/kg/dygn +/- metronidazol* 22,5 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser (maximidos 1200 mg/dygn)
eller
amoxicillin-klavulansyra 50 (12,5) mg/kg/dygn fördelat på 3 doser (maximal dos 2 800 (400) mg/dygn)		 Friska:
cefalexin 50 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser (maximidos 1 500 mg/dygn)
Patienter med förhöjd infektionsrisk:
cefalexin 50 mg/kg/dygn +/- metronidazol* 22,5 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser (maximidos 1 200 mg/dygn)  		clindamycin 20 mg/kg/dygn fördelat på 4 doser (maximidos 1 200 mg/dygn)
Patienter med avsevärt ökad infektionsrisk
(tabell «Eventuella individuella riskfaktorer för infektionskomplikationer (Se PDF-versionen ). ...»2) 		Vuxna och barn Medicinering oralt eller intravenöst, den specialiserade sjukvården
Behandling inom primärvården endast efter konsultation av den behandlande läkaren

Rekommendationer för olika medicinska specialiteter

Antimikrobiella läkemedel vid mun- och käkkirurgi

Profylax

  • Mikrobiell läkemedelsprofylax behövs inte vid kirurgiska åtgärder i ett infekterat område hos en frisk patient, där incidensen av komplikationer är liten (t.ex. slemhinnebiopsi och vanlig tandextraktion) «Mikrobilääkeprofylaksi ei ole tarpeen terveen potilaan infektoitumattoman hampaan poistossa, jossa ei tarvita osteotomiaa.»A.
  • Vid mun- och käkkirurgiska åtgärder ska man prioritera engångsprofylax, och den ska riktas med hänsyn till patientens infektionskänslighet, infektionsgraden i åtgärdsområdet och åtgärdens svårighetsgrad, samt patientens antimikrobiella läkemedelshistoria. Infektionsrisken i åtgärdsområdet ökas också av strålbehandling i området, särskilt i höga doser, och av antiresorptiva läkemedel. Risken för käkbensnekros orsakad av antiresorptiva läkemedel är beroende av dosen.
  • Antimikrobiell läkemedelsprofylax har ingen effekt på tidiga infektionskomplikationer vid insättning av tandimplantat «Toimenpidettä edeltävästi annettu mikrobilääkeprofylaksi ei estä terveiden henkilöiden implantin varhaista menettämistä.»A.
  • Det finns inte tillräcklig vetenskaplig evidens på effekten av antimikrobiell profylax som ges i samband med andra invasiva mun- och käkkirurgiska åtgärder (t.ex. endodontisk kirurgi och lokala bentransplantat), men profylax kan antas minska infektionskomplikationerna på samma sätt som vid tandextraktion «Lindeboom JA, Frenken JW, Valkenburg P, ym. The ro...»101, «Lindeboom JA, Tuk JG, Kroon FH, ym. A randomized p...»102.
  • Om antimikrobiell medicinering anses nödvändig efter en åtgärd på grund av åtgärdens art eller en infektion i operationsområdet, rekommenderas korta kurer (1–3 dagar).
  • De primära alternativen för antimikrobiella läkemedel som doseras oralt är då:
    • Vuxna:
      • V-penicillin 1 milj. IU x 3–4
      • cefalexin 500 mg x 3 (penicillinallergi, ingen anafylaktisk reaktion)
      • doxycyklin startdos 100 mg x 2, därefter 100 mg x 1 eller clindamycin 300 mg x 4 (anafylaxi av penicillin)
    • Barn:
      • amoxicillin 50 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser
      • cefalexin 50 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser (penicillinallergi, ingen anafylaxi)
      • clindamycin 20 mg/kg/dygn fördelat på 4 doser (anafylaxi av penicillin)

Behandling av en akut infektion

Antimikrobiella läkemedel vid endodonti

Profylax

Behandling av en akut infektion

Antimikrobiella läkemedel vid parodontologi

Profylax

Behandling av en akut infektion

Antimikrobiella läkemedel vid behandling av tandskador

Antimikrobiella läkemedel inom barntandvården

Profylax

Behandling av en akut infektion

Uppföljning

  • Det är särskilt viktigt att noggrant följa upp patienten, och att muntligt och skriftligt ge tydliga direktiv om den fortsatta vården, och tydliga kontaktuppgifter, i samband med behandlingen av infektioner i mun- och käkområdet, eftersom det är mycket svårt att bedöma hur situationen utvecklas.
  • Om symtomen inte lindras tydligt inom 3 dygn eller om de förvärras, ska en ny bedömning genast göras.
  • Vid snabbt utvecklade infektioner är det bra att göra det första uppföljningsbesöket om ett dygn, eftersom man redan då i allmänhet kan se behandlingssvaret. Om infektionen har spritt sig snabbt, om den finns utanför alveolarkammen, eller om patienten har allmänna symtom, ska infektionens utveckling följas upp i enlighet med den individuella situationen.
  • Utöver den egentliga infektionsbehandlingen ska man också ta ställning till patientens smärtstillande medicinering och munhygien. I synnerhet när det gäller barn och åldringar ska man säkra tillgången till näring och vätska. Observera att svullnad och smärtor i munnen och svalget stör ätande och drickande, och också kan försvåra läkemedelsintaget.
  • Trots påbörjad behandling kan en tandrelaterad infektion fortsätta att sprida sig och komma att kräva sjukhusvård.
    • Infektioner i fram- och hörntandsområden svarar i allmänhet väl på behandling hos tandläkare.
    • Infektioner i kindtänderna, särskilt kindtänderna i underkäken, kan sprida sig snabbt. I underkäkens kindtandsområde sprids infektionen vanligtvis till mjukvävnaderna på tungsidan av munbotten, vilka har direkt kontakt med de djupa strukturerna som omger svalget och halsen ända ner till mediastinum.
    • En infektion i underkäksområdet kan också sprida sig och utveckla munbottenflegmone (angina Ludovici eller s.k. Ludwigs angina) och vidare till en djup infektion i halsen.
    • Kindtandsrelaterade infektioner i övre käken sprider sig vanligen till gommen eller kinden, men de kan också sprida sig till bihålorna och till och med till ögonhålan.
  • Vid feber eller andra tecken på allvarlig infektion, ska patienten alltid kontakta den tandläkare eller den akutmottagning som utförde åtgärden (tabell «Kännetecken på allvarlig infektion....»1)

Differentiering och arbetsfördelning

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Mikrobilääkkeet hammasperäisten infektioiden hoidossa ja komplikaatioiden ehkäisyssä»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Anders Bergman

Litteratur

Antimikrobiella läkemedel vid behandling av tandrelaterade infektioner och vid förebyggandet av komplikationer. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2026 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»11

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. 2023 ESC Guidelines for the management of endocarditis. ESC Clinical Practice Guidelines. European Society of Cardiology 2023. https://www.escardio.org/Guidelines/Clinical-Practice-Guidelines/Endocarditis-Guidelines
  2. Meisgeier A, Pienkohs S, Dürrschnabel F, ym. Rising incidence of severe maxillofacial space infections in Germany. Clin Oral Investig 2024;28(5):264 «PMID: 38644434»PubMed
  3. Robertson DD, Smith AJ. Significant increase in hospital admissions for the management of severe dental infection in England 2000-2020. J Infect 2021;83(4):496-522 «PMID: 34289400»PubMed
  4. Furuholm J, Rautaporras N, Uittamo J, ym. Health status in patients hospitalised for severe odontogenic infections. Acta Odontol Scand 2021;79(6):436-442 «PMID: 33502919»PubMed
  5. Velhonoja J, Lääveri M, Soukka T, ym. Deep neck space infections: an upward trend and changing characteristics. Eur Arch Otorhinolaryngol 2020;277(3):863-872 «PMID: 31797041»PubMed
  6. Chow A. Infections of the oral cavity, neck and head. Kirjassa: Principles and practice of infectious diseases. Mandell GL, Bennett JE, Dolin R (toim.). Volume 1. 6. painos. Philadelphia: Churchill Livingstone. 2005;787-802
  7. Jäsberg, H, Kellokoski, J. 2021. Poski turvoksissa, suu ei aukea: akuutit hammasperäiset infektiot. Suomen Lääkärilehti 2021;76(15):937-942
  8. Furuholm J, Uittamo J, Rautaporras N, ym. Streptococcus anginosus: a stealthy villain in deep odontogenic abscesses. Odontology 2023;111(2):522-530 «PMID: 36346473»PubMed
  9. García-Cabrera E, Fernández-Hidalgo N, Almirante B, ym. Neurological complications of infective endocarditis: risk factors, outcome, and impact of cardiac surgery: a multicenter observational study. Circulation 2013;127(23):2272-84 «PMID: 23648777»PubMed
  10. Lee JJ, Hahn LJ, Kao TP, ym. Post-tooth extraction sepsis without locoregional infection--a population-based study in Taiwan. Oral Dis 2009;15(8):602-7 «PMID: 19619196»PubMed
  11. Seppänen L, Lauhio A, Lindqvist C, ym. Analysis of systemic and local odontogenic infection complications requiring hospital care. J Infect 2008;57(2):116-22 «PMID: 18649947»PubMed
  12. Ylijoki S, Suuronen R, Jousimies-Somer H, ym. Differences between patients with or without the need for intensive care due to severe odontogenic infections. J Oral Maxillofac Surg 2001;59(8):867-72; discussion 872-3 «PMID: 11474438»PubMed
  13. Søndenbroe R, Markvart M, Cort ID, ym. Patients with severe odontogenic infections receive insufficient dental treatment before hospitalization - a retrospective cross-sectional study. Acta Odontol Scand 2024;83():702-711 «PMID: 39704696»PubMed
  14. Furuholm J, Uittamo J, Rautaporras N, ym. Are there differences between dental diseases leading to severe odontogenic infections requiring hospitalization? A retrospective study. Quintessence Int 2022;53(6):484-491 «PMID: 35274510»PubMed
  15. Mahmoodi B, Weusmann J, Azaripour A, ym. Odontogenic Infections: A 1-year Retrospective Study. J Contemp Dent Pract 2015;16(4):253-8 «PMID: 26067725»PubMed
  16. Melnick, P, Takei, H. Diagnosis and Management of Periodontal Abscesses, kirjassa Newman and Carranza's Clinical Periodontology and Implantology, Chapter 69, 813-818.e2
  17. Herrera D, Roldán S, González I, ym. The periodontal abscess (I). Clinical and microbiological findings. J Clin Periodontol 2000;27(6):387-94 «PMID: 10883867»PubMed
  18. Herrera D, Retamal-Valdes B, Alonso B, ym. Acute periodontal lesions (periodontal abscesses and necrotizing periodontal diseases) and endo-periodontal lesions. J Clin Periodontol 2018;45 Suppl 20():S78-S94 «PMID: 29926493»PubMed
  19. Flores MT, Andersson L, Andreasen JO, ym. Guidelines for the management of traumatic dental injuries. I. Fractures and luxations of permanent teeth. Dent Traumatol 2007;23(2):66-71 «PMID: 17367451»PubMed
  20. Flores MT, Andersson L, Andreasen JO, ym. Guidelines for the management of traumatic dental injuries. II. Avulsion of permanent teeth. Dent Traumatol 2007;23(3):130-6 «PMID: 17511833»PubMed
  21. Flores MT, Malmgren B, Andersson L, ym. Guidelines for the management of traumatic dental injuries. III. Primary teeth. Dent Traumatol 2007;23(4):196-202 «PMID: 17635351»PubMed
  22. Hinckfuss SE, Messer LB. An evidence-based assessment of the clinical guidelines for replanted avulsed teeth. Part II: prescription of systemic antibiotics. Dent Traumatol 2009;25(2):158-64 «PMID: 19290893»PubMed
  23. Andreasen JO, Jensen SS, Schwartz O, ym. A systematic review of prophylactic antibiotics in the surgical treatment of maxillofacial fractures. J Oral Maxillofac Surg 2006;64(11):1664-8 «PMID: 17052593»PubMed
  24. Esposito M, Grusovin MG, Worthington HV. Interventions for replacing missing teeth: treatment of peri-implantitis. Cochrane Database Syst Rev 2012;1(1):CD004970 «PMID: 22258958»PubMed
  25. Siqueira JF Jr, Rôças IN. Microbiology and treatment of acute apical abscesses. Clin Microbiol Rev 2013;26(2):255-73 «PMID: 23554416»PubMed
  26. Lou Y, Sun Z, Ma H, ym. Odontogenic infections in the antibiotic era: approach to diagnosis, management, and prevention. Infection 2024;52(2):301-311 «PMID: 37926767»PubMed
  27. Lee JJ, Hahn LJ, Kao TP, ym. Post-tooth extraction sepsis without locoregional infection--a population-based study in Taiwan. Oral Dis 2009;15(8):602-7 «PMID: 19619196»PubMed
  28. Parahitiyawa NB, Jin LJ, Leung WK, ym. Microbiology of odontogenic bacteremia: beyond endocarditis. Clin Microbiol Rev 2009;22(1):46-64, Table of Contents «PMID: 19136433»PubMed
  29. Delgado, V, Marsan, N, de Waha, S ym. ESC Scientific Document Group, 2023 ESC Guidelines for the management of endocarditis: Developed by the task force on the management of endocarditis of the European Society of Cardiology (ESC) Endorsed by the European Association for Cardio-Thoracic Surgery (EACTS) and the European Association of Nuclear Medicine (EANM), European Heart Journal, Volume 44, Issue 39, 14 October 2023, Pages 3948–4042, https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehad193
  30. Listgarten M, Socransky, S. Ultrastructural characteristics of a spirochete in the lesion of acute necrotizing ulcerative gingivostomatitis (Vincent's infection). Arch Oral Biol 1964;9():95-6 «PMID: 14104906»PubMed
  31. Loesche WJ, Syed SA, Laughon BE, ym. The bacteriology of acute necrotizing ulcerative gingivitis. J Periodontol 1982;53(4):223-30 «PMID: 6122728»PubMed
  32. Gmür R, Wyss C, Xue Y, ym. Gingival crevice microbiota from Chinese patients with gingivitis or necrotizing ulcerative gingivitis. Eur J Oral Sci 2004;112(1):33-41 «PMID: 14871191»PubMed
  33. Rihtniemi L, Tjäderhane L, Kotiranta A ym. Juurikanavien mikrobilyödökset Suomessa ja niiden merkitys. Suom Hammaslääkäril 2010;1:18-26
  34. Hjelm K, Seppänen L, Richardson R. Hammasperäisten paiseiden mikrobiologia. Suom Hammaslääkäril 2012;9:20-9
  35. WHO; Antimicrobial resistance: A global report on surveillance, 2014. https://www.who.int/drugresistance/documents/surveillancereport/en/.
  36. WHO: Antimicrobial resistance, 2023. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/antimicrobial-resistance
  37. Tamma PD, Cosgrove SE. Addressing the Appropriateness of Outpatient Antibiotic Prescribing in the United States: An Important First Step. JAMA 2016;315(17):1839-41 «PMID: 27139055»PubMed
  38. Maunuksela T, Huovinen P, Vuopio J. Suomessa käytetään Pohjoismaista eniten mikrobilääkkeitä avohoidossa. Suom Lääkäril 2015;36:2259-63
  39. Velhonoja J, Lääveri M, Soukka T, ym. Risk factors and preventive measures for severe orofacial and neck infections: a three-year observational study. BMC Oral Health 2025;25(1):136 «PMID: 39856655»PubMed
  40. Aksoy A, Demirkıran BB, Bora A, ym. Comprehensive evaluation of deep neck infections: A retrospective analysis of 111 cases. Laryngoscope Investig Otolaryngol 2024;9(5):e70027 «PMID: 39464792»PubMed
  41. Opitz D, Camerer C, Camerer DM, ym. Incidence and management of severe odontogenic infections-a retrospective analysis from 2004 to 2011. J Craniomaxillofac Surg 2015;43(2):285-9 «PMID: 25555896»PubMed
  42. Seppänen L, Lemberg KK, Lauhio A, ym. Is dental treatment of an infected tooth a risk factor for locally invasive spread of infection? J Oral Maxillofac Surg 2011;69(4):986-93 «PMID: 20950917»PubMed
  43. Dou K, Shi Y, Yang B, ym. Risk factors for life-threatening complications of head and neck space infections: A systematic review and meta-analysis. J Stomatol Oral Maxillofac Surg 2024;125(4S):101954 «PMID: 38908479»PubMed
  44. Grubeck-Loebenstein B, Wick G. The aging of the immune system. Adv Immunol 2002;80():243-84 «PMID: 12078483»PubMed
  45. Albandar JM. Aggressive and acute periodontal diseases. Periodontol 2000 2014;65(1):7-12 «PMID: 24738583»PubMed
  46. Yamagata K, Onizawa K, Yanagawa T, ym. A prospective study to evaluate a new dental management protocol before hematopoietic stem cell transplantation. Bone Marrow Transplant 2006;38(3):237-42 «PMID: 16850033»PubMed
  47. Bergmann OJ. Oral infections and septicemia in immunocompromised patients with hematologic malignancies. J Clin Microbiol 1988;26(10):2105-9 «PMID: 3182997»PubMed
  48. Melkos AB, Massenkeil G, Arnold R, ym. Dental treatment prior to stem cell transplantation and its influence on the posttransplantation outcome. Clin Oral Investig 2003;7(2):113-5 «PMID: 12768464»PubMed
  49. Elad S, Raber-Durlacher JE, Brennan MT, ym. Basic oral care for hematology-oncology patients and hematopoietic stem cell transplantation recipients: a position paper from the joint task force of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer/International Society of Oral Oncology (MASCC/ISOO) and the European Society for Blood and Marrow Transplantation (EBMT). Support Care Cancer 2015;23(1):223-36 «PMID: 25189149»PubMed
  50. Bamias A, Kastritis E, Bamia C, ym. Osteonecrosis of the jaw in cancer after treatment with bisphosphonates: incidence and risk factors. J Clin Oncol 2005;23(34):8580-7 «PMID: 16314620»PubMed
  51. Dodson TB. The Frequency of Medication-related Osteonecrosis of the Jaw and its Associated Risk Factors. Oral Maxillofac Surg Clin North Am 2015;27(4):509-16 «PMID: 26362367»PubMed
  52. Klokkevold, PR, Carranza, FA. Acute Gingival Infections and Management. Kirjassa: Newman and Carranza's Clinical Periodontology and Implantology, 14. painos, 2023, p.238-250.e4
  53. Póvoa P, Almeida E, Moreira P, ym. C-reactive protein as an indicator of sepsis. Intensive Care Med 1998;24(10):1052-6 «PMID: 9840239»PubMed
  54. HUS. Mikrobilääke-hoito-opas. 2024. https://www.hus.fi/sites/default/files/2024-09/mikrobilaakehoito-opas-8_2024.pdf
  55. Anttila, V-J. Moniresistentit bakteerit. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim, 2025. [online] Saatavilla internetissä (vaatii käyttäjätunnuksen): https://www.terveysportti.fi/apps/dna/ltk/article/ykt00009/search/resistentit%20bakteerit
  56. Anttila, V-J. MRSA (metisilliinille resistentti Staphylococcus aureus). Helsinki: Kustannus Oy Duodecim, 2024. [online]. Saatavilla internetissä (vaatii käyttäjätunnuksen): https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00586
  57. Kirchner M, Mafura M, Hunt T, ym. Antimicrobial resistance characteristics and fitness of Gram-negative fecal bacteria from volunteers treated with minocycline or amoxicillin. Front Microbiol 2014;5():722 «PMID: 25566232»PubMed
  58. Zaura E, Brandt BW, Teixeira de Mattos MJ, ym. Same Exposure but Two Radically Different Responses to Antibiotics: Resilience of the Salivary Microbiome versus Long-Term Microbial Shifts in Feces. mBio 2015;6(6):e01693-15 «PMID: 26556275»PubMed
  59. Abeles SR, Jones MB, Santiago-Rodriguez TM, ym. Microbial diversity in individuals and their household contacts following typical antibiotic courses. Microbiome 2016;4(1):39 «PMID: 27473422»PubMed
  60. Khalil D, Hultin M, Rashid MU, ym. Oral microflora and selection of resistance after a single dose of amoxicillin. Clin Microbiol Infect 2016;22(11):949.e1-949.e4 «PMID: 27569711»PubMed
  61. Ugwumba CU, Adeyemo WL, Odeniyi OM, ym. Preoperative administration of 0.2% chlorhexidine mouthrinse reduces the risk of bacteraemia associated with intra-alveolar tooth extraction. J Craniomaxillofac Surg 2014;42(8):1783-8 «PMID: 25028067»PubMed
  62. Duvall NB, Fisher TD, Hensley D, ym. The comparative efficacy of 0.12% chlorhexidine and amoxicillin to reduce the incidence and magnitude of bacteremia during third molar extractions: a prospective, blind, randomized clinical trial. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2013;115(6):752-63 «PMID: 23453612»PubMed
  63. Barbosa M, Prada-López I, Álvarez M, ym. Post-tooth extraction bacteraemia: a randomized clinical trial on the efficacy of chlorhexidine prophylaxis. PLoS One 2015;10(5):e0124249 «PMID: 25955349»PubMed
  64. Maharaj B, Coovadia Y, Vayej AC. A comparative study of amoxicillin, clindamycin and chlorhexidine in the prevention of post-extraction bacteraemia. Cardiovasc J Afr 2012;23(9):491-4 «PMID: 23108516»PubMed
  65. Arteagoitia I, Rodriguez Andrés C, Ramos E. Does chlorhexidine reduce bacteremia following tooth extraction? A systematic review and meta-analysis. PLoS One 2018;13(4):e0195592 «PMID: 29684028»PubMed
  66. Rajasuo A, Nyfors S, Kanervo A, ym. Bacteremia after plate removal and tooth extraction. Int J Oral Maxillofac Surg 2004;33(4):356-60 «PMID: 15145038»PubMed
  67. Kinane DF, Riggio MP, Walker KF, ym. Bacteraemia following periodontal procedures. J Clin Periodontol 2005;32(7):708-13 «PMID: 15966875»PubMed
  68. Lou Y, Sun Z, Ma H, ym. Odontogenic infections in the antibiotic era: approach to diagnosis, management, and prevention. Infection 2024;52(2):301-311 «PMID: 37926767»PubMed
  69. Thornhill MH, Gibson TB, Yoon F, ym. Antibiotic Prophylaxis Against Infective Endocarditis Before Invasive Dental Procedures. J Am Coll Cardiol 2022;80(11):1029-1041 «PMID: 35987887»PubMed
  70. Arteagoitia I, Diez A, Barbier L, ym. Efficacy of amoxicillin/clavulanic acid in preventing infectious and inflammatory complications following impacted mandibular third molar extraction. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2005;100(1):e11-8 «PMID: 15953905»PubMed
  71. Lacasa JM, Jiménez JA, Ferrás V, ym. Prophylaxis versus pre-emptive treatment for infective and inflammatory complications of surgical third molar removal: a randomized, double-blind, placebo-controlled, clinical trial with sustained release amoxicillin/clavulanic acid (1000/62.5 mg). Int J Oral Maxillofac Surg 2007;36(4):321-7 «PMID: 17229548»PubMed
  72. Halpern LR, Dodson TB. Does prophylactic administration of systemic antibiotics prevent postoperative inflammatory complications after third molar surgery? J Oral Maxillofac Surg 2007;65(2):177-85 «PMID: 17236918»PubMed
  73. Lee JY, Do HS, Lim JH, ym. Correlation of antibiotic prophylaxis and difficulty of extraction with postoperative inflammatory complications in the lower third molar surgery. Br J Oral Maxillofac Surg 2014;52(1):54-7 «PMID: 24029441»PubMed
  74. Chuang SK, Perrott DH, Susarla SM, ym. Risk factors for inflammatory complications following third molar surgery in adults. J Oral Maxillofac Surg 2008;66(11):2213-8 «PMID: 18940482»PubMed
  75. Sonbol H, Spratt D, Roberts GJ, ym. Prevalence, intensity and identity of bacteraemia following conservative dental procedures in children. Oral Microbiol Immunol 2009;24(3):177-82 «PMID: 19416445»PubMed
  76. Mougeot FK, Saunders SE, Brennan MT, ym. Associations between bacteremia from oral sources and distant-site infections: tooth brushing versus single tooth extraction. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2015;119(4):430-5 «PMID: 25758845»PubMed
  77. Tomás I, Diz P, Tobías A, ym. Periodontal health status and bacteraemia from daily oral activities: systematic review/meta-analysis. J Clin Periodontol 2012;39(3):213-28 «PMID: 22092606»PubMed
  78. Zhang W, Daly CG, Mitchell D, ym. Incidence and magnitude of bacteraemia caused by flossing and by scaling and root planing. J Clin Periodontol 2013;40(1):41-52 «PMID: 23137266»PubMed
  79. Lucas VS, Gafan G, Dewhurst S, ym. Prevalence, intensity and nature of bacteraemia after toothbrushing. J Dent 2008;36(7):481-7 «PMID: 18448227»PubMed
  80. Lockhart PB, Brennan MT, Sasser HC, ym. Bacteremia associated with toothbrushing and dental extraction. Circulation 2008;117(24):3118-25 «PMID: 18541739»PubMed
  81. Forner L, Larsen T, Kilian M, ym. Incidence of bacteremia after chewing, tooth brushing and scaling in individuals with periodontal inflammation. J Clin Periodontol 2006;33(6):401-7 «PMID: 16677328»PubMed
  82. Martins CC, Lockhart PB, Firmino RT, ym. Bacteremia following different oral procedures: Systematic review and meta-analysis. Oral Dis 2024;30(3):846-854 «PMID: 36750413»PubMed
  83. Shelburne SA, Sahasrabhojane P, Saldana M, ym. Streptococcus mitis strains causing severe clinical disease in cancer patients. Emerg Infect Dis 2014;20(5):762-71 «PMID: 24750901»PubMed
  84. Whimbey E, Kiehn TE, Brannon P, ym. Clinical significance of colony counts in immunocompromised patients with Staphylococcus aureus bacteremia. J Infect Dis 1987;155(6):1328-30 «PMID: 3572043»PubMed
  85. Laine, J, Ryödi, E. Bakteeriendokardiitin ehkäisy [online]. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim, 2022. Saatavilla internetissä (vaatii käyttöoikeuden): https://www.terveysportti.fi/apps/dna/ltk/article/ykt00136/search/endokardiitti
  86. Cahill TJ, Harrison JL, Jewell P, ym. Antibiotic prophylaxis for infective endocarditis: a systematic review and meta-analysis. Heart 2017;103(12):937-944 «PMID: 28213367»PubMed
  87. Sperotto F, France K, Gobbo M, ym. Antibiotic Prophylaxis and Infective Endocarditis Incidence Following Invasive Dental Procedures: A Systematic Review and Meta-Analysis. JAMA Cardiol 2024;9(7):599-610 «PMID: 38581643»PubMed
  88. Thornhill MH, Gibson TB, Yoon F, ym. Endocarditis, invasive dental procedures, and antibiotic prophylaxis efficacy in US Medicaid patients. Oral Dis 2024;30(3):1591-1605 «PMID: 37103475»PubMed
  89. Rutherford SJ, Glenny AM, Roberts G, ym. Antibiotic prophylaxis for preventing bacterial endocarditis following dental procedures. Cochrane Database Syst Rev 2022;5(5):CD003813 «PMID: 35536541»PubMed
  90. Vähäsarja, N. 2023. Antibiotic prophylaxis in dentistry for the prevention of infective endocarditis. Karolinska Institutet. https://hdl.handle.net/10616/48534
  91. Rademacher WMH, Walenkamp GHIM, Moojen DJF, ym. Antibiotic prophylaxis is not indicated prior to dental procedures for prevention of periprosthetic joint infections. Acta Orthop 2017;88(5):568-574 «PMID: 28639846»PubMed
  92. Thornhill MH, Crum A, Rex S, ym. Analysis of Prosthetic Joint Infections Following Invasive Dental Procedures in England. JAMA Netw Open 2022;5(1):e2142987 «PMID: 35044470»PubMed
  93. McGregor JC, Wilson GM, Gibson G, ym. The effect of antibiotic premedication on postoperative complications following dental extractions. J Public Health Dent 2024;84(4):343-350 «PMID: 39134053»PubMed
  94. Ren YF, Malmstrom HS. Effectiveness of antibiotic prophylaxis in third molar surgery: a meta-analysis of randomized controlled clinical trials. J Oral Maxillofac Surg 2007;65(10):1909-21 «PMID: 17884515»PubMed
  95. Terveysportti. Lääkkeet ja hinnat 2025. https://www.terveysportti.fi/apps/laakkeetjahinnat/
  96. Brennan MT, Runyon MS, Batts JJ, ym. Odontogenic signs and symptoms as predictors of odontogenic infection: a clinical trial. J Am Dent Assoc 2006;137(1):62-6 «PMID: 16457000»PubMed
  97. Rautaporras N, Uittamo J, Furuholm J, ym. Severe infections after teeth removal - are we doing enough in preventing them? J Clin Exp Dent 2022;14(3):e254-e262 «PMID: 35317298»PubMed
  98. Ribeiro ED, de Santana IHG, Viana MRM, ym. Optimal treatment time with systemic antimicrobial therapy in odontogenic infections affecting the jaws: a systematic review. BMC Oral Health 2025;25(1):253 «PMID: 39966906»PubMed
  99. Cooper L, Stankiewicz N, Sneddon J, ym. Indications for the use of metronidazole in the treatment of non-periodontal dental infections: a systematic review. JAC Antimicrob Resist 2022;4(4):dlac072 «PMID: 35959239»PubMed
  100. Cachovan G, Böger RH, Giersdorf I, ym. Comparative efficacy and safety of moxifloxacin and clindamycin in the treatment of odontogenic abscesses and inflammatory infiltrates: a phase II, double-blind, randomized trial. Antimicrob Agents Chemother 2011;55(3):1142-7 «PMID: 21173173»PubMed
  101. Lindeboom JA, Frenken JW, Valkenburg P, ym. The role of preoperative prophylactic antibiotic administration in periapical endodontic surgery: a randomized, prospective double-blind placebo-controlled study. Int Endod J 2005;38(12):877-81 «PMID: 16343114»PubMed
  102. Lindeboom JA, Tuk JG, Kroon FH, ym. A randomized prospective controlled trial of antibiotic prophylaxis in intraoral bone grafting procedures: single-dose clindamycin versus 24-hour clindamycin prophylaxis. Mund Kiefer Gesichtschir 2005;9(6):384-8 «PMID: 16270222»PubMed
  103. Segura-Egea JJ, Gould K, Şen BH, ym. Antibiotics in Endodontics: a review. Int Endod J 2017;50(12):1169-1184 «PMID: 28005295»PubMed
  104. Matthews DC, Sutherland S, Basrani B. Emergency management of acute apical abscesses in the permanent dentition: a systematic review of the literature. J Can Dent Assoc 2003;69(10):660 «PMID: 14611715»PubMed
  105. Lang PM, Jacinto RC, Dal Pizzol TS, ym. Resistance profiles to antimicrobial agents in bacteria isolated from acute endodontic infections: systematic review and meta-analysis. Int J Antimicrob Agents 2016;48(5):467-474 «PMID: 27742205»PubMed
  106. Parodontiitti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu 25.1.2025). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  107. Herrera D, Alonso B, de Arriba L, ym. Acute periodontal lesions. Periodontol 2000 2014;65(1):149-77 «PMID: 24738591»PubMed
  108. Klokkevold, P, Carranza, F. Acute Periodontal Infections and Management. Kirjassa: Newman and Carranza's Clinical Periodontology and Implantology. 14. painos. USA: St Louis, MO. Elsavier 2024, s. 435-39.
  109. Leroy R, Bourgeois J, Verleye L, ym. Should systemic antibiotics be prescribed in periodontal abscesses and pericoronitis? A systematic review of the literature. Eur J Oral Sci 2022;130(4):e12884 «PMID: 35781706»PubMed
  110. Heitz-Mayfield LJ. Systemic antibiotics in periodontal therapy. Aust Dent J 2009;54 Suppl 1():S96-101 «PMID: 19737272»PubMed
  111. Slots J, Research, Science and Therapy Committee. Systemic antibiotics in periodontics. J Periodontol 2004;75(11):1553-65 «PMID: 15633334»PubMed
  112. Herrera D, Roldán S, O'Connor A, ym. The periodontal abscess (II). Short-term clinical and microbiological efficacy of 2 systemic antibiotic regimes. J Clin Periodontol 2000;27(6):395-404 «PMID: 10883868»PubMed
  113. Melnick, P, Takei, H. Diagnosis and Management of Periodontal Abscesses. Kirjassa: Newman and Carranza's Clinical Periodontology and Implantology. 14. painos. USA: St Louis, MO. Elsavier 2024, s. 813-18.
  114. Preshaw PM. Antibiotics in the treatment of periodontitis. Dent Update 2004;31(8):448-50, 453-4, 456 «PMID: 15554049»PubMed
  115. Holmstrup P WJ. Necrotizing periodontal disease. Kirjassa: Clinical periodontology and implant dentistry. Lindhe J, Lang NP, Karring T (toim). Volume I, 5. painos. Blackwell Munksgaard, Oxford, UK . 2008;459-74
  116. Dufty J, Gkranias N, Donos N. Necrotising Ulcerative Gingivitis: A Literature Review. Oral Health Prev Dent 2017;15(4):321-327 «PMID: 28761942»PubMed
  117. Hartnett AC, Shiloah J. The treatment of acute necrotizing ulcerative gingivitis. Quintessence Int 1991;22(2):95-100 «PMID: 2068255»PubMed
  118. Marucha PT. Treatment of acute gingival disease. Kirjassa: Carranza's clinical periodontology. Newman MG, Takei HH, Klokkevold PR, Carranza FA (toim.). 10. painos. Saunders Elsevier, St. Louis, MO, USA. 2006b;706-13
  119. Ahl DR, Hilgeman JL, Snyder JD. Periodontal emergencies. Dent Clin North Am 1986;30(3):459-72 «PMID: 3459680»PubMed
  120. Johnson BD, Engel D. Acute necrotizing ulcerative gingivitis. A review of diagnosis, etiology and treatment. J Periodontol 1986;57(3):141-50 «PMID: 3514841»PubMed
  121. American Academy on Pediatric Dentistry Council on Clinical Affairs. Guideline on appropriate use of antibiotic therapy for pediatric dental patients. Pediatr Dent 2008;30(7 Suppl):212-4 «PMID: 19216423»PubMed
  122. Dar-Odeh N, Atef A, Flaifl Y, ym. Evaluation of metronidazole oral monotherapy in anaerobic oral infections. Int J Clin Pharmacol Ther 2024;62(11):517-524 «PMID: 39120079»PubMed
  123. Bourgeois J, Carvalho JC, De Bruyne M, ym. Antibiotics at replantation of avulsed permanent teeth? A systematic review. J Evid Based Dent Pract 2022;22(2):101706 «PMID: 35718435»PubMed
  124. Bourguignon C, Cohenca N, Lauridsen E, ym. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 1. Fractures and luxations. Dent Traumatol 2020;36(4):314-330 «PMID: 32475015»PubMed
  125. Fouad AF, Abbott PV, Tsilingaridis G, ym. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 2. Avulsion of permanent teeth. Dent Traumatol 2020;36(4):331-342 «PMID: 32460393»PubMed
  126. Day PF, Flores MT, O'Connell AC, ym. International Association of Dental Traumatology guidelines for the management of traumatic dental injuries: 3. Injuries in the primary dentition. Dent Traumatol 2020;36(4):343-359 «PMID: 32458553»PubMed
  127. Cross R, Ling C, Day NP, ym. Revisiting doxycycline in pregnancy and early childhood--time to rebuild its reputation? Expert Opin Drug Saf 2016;15(3):367-82 «PMID: 26680308»PubMed
  128. Pöyhönen H, Nurmi M, Peltola V, ym. Dental staining after doxycycline use in children. J Antimicrob Chemother 2017;72(10):2887-2890 «PMID: 29091225»PubMed
  129. Leroy R, Bourgeois J, Verleye L, ym. Are systemic antibiotics indicated in children presenting with an odontogenic abscess in the primary dentition? A systematic review of the literature. Clin Oral Investig 2021;25(5):2537-2544 «PMID: 33791867»PubMed
  130. Joachim MV, Abdo M, Alkeesh K, ym. Factors associated with prolonged hospitalizations from odontogenic infections in children. J Clin Pediatr Dent 2022;46(6):40-44 «PMID: 36624903»PubMed
  131. American Academy of Pediatric Dentistry. Antibiotic prophylaxis for dental patients at risk for infection. The Reference Manual of Pediatric Dentistry. Chicago, Ill.: American Academy of Pediatric Dentistry; 2022:500-6.
  132. American Academy of Pediatric Dentistry. Use of antibiotic therapy for pediatric dental patients. The Reference Manual of Pediatric Dentistry. Chicago, Ill.: American Academy of Pediatric Dentistry; 2024:533-7.
  133. Thikkurissy S, Rawlins JT, Kumar A, ym. Rapid treatment reduces hospitalization for pediatric patients with odontogenic-based cellulitis. Am J Emerg Med 2010;28(6):668-72 «PMID: 20637381»PubMed
  134. Kara A, Ozsurekci Y, Tekcicek M, ym. Length of hospital stay and management of facial cellulitis of odontogenic origin in children. Pediatr Dent 2014;36(1):18E-22E «PMID: 24717702»PubMed
  135. Kim SJ, Kim EH, Lee M, ym. Risk of Dental Discoloration and Enamel Dysplasia in Children Exposed to Tetracycline and Its Derivatives. Yonsei Med J 2022;63(12):1113-1120 «PMID: 36444547»PubMed
  136. Olson CA, Riley HD Jr. Complications of tetracycline therapy. J Pediatr 1966;68(5):783-91 «PMID: 5325961»PubMed
Artikelns ID: gvr00032 (050.090)
© 2026 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Mikrobilääkeprofylaksi implanttikirurgiassa

Toimenpidettä edeltävästi annettu mikrobilääkeprofylaksi ei estä terveiden henkilöiden implantin varhaista menettämistä.

A

Mikrobilääkeprofylaksi terveen potilaan hampaanpoistossa

Mikrobilääkeprofylaksi ei ole tarpeen terveen potilaan infektoitumattoman hampaan poistossa, jossa ei tarvita osteotomiaa.

B

Antimicrobial prophylaxis for prevention of bacteremia after dental procedures (tooth extraction)

Amoxicillin 2 g p.o. administered preoperatively probably reduces bacteremia incidence by 48- 82 %. Single administration seems to cause only few minor side-effects like gastrointestinal discomfort.

B

Mikrobilääkeprofylaksi viisaudenhammaskirurgiassa

Mikrobilääkeprofylaksi ilmeisesti vähentää terveiden potilaiden viisaudenhammaskirurgian infektiokomplikaatioita 66 % ja lisää lievien, ohimenevien haittavaikutusten esiintyvyyttä.

B

Mikrobilääkkeet oireettoman apikaalisen parodontiitin hoidossa

Penisilliini tai amoksisilliini ei ehkäise oireettoman apikaalisen parodontiitin akutisoitumista juurikanavien avauksen ja laajennuksen yhteydessä.

B

Mikrobilääkkeet äkillisen apikaalisen parodontiitin hoidossa

Juurikanavien avauksen ja laajennuksen jälkeen aloitetusta mikrobilääkehoidoista ei ilmeisesti ole hyötyä äkillisen apikaalisen parodontiitin hoidossa.

C

Mikrobilääkkeet äkillisen pulpiitin hoidossa

Mikrobilääkehoidoista ei ilmeisesti ole hyötyä eikä sitä suositella äkillisen pulpiitin hoidossa.

C

The impact of diabetes mellitus on the risk of severe dental infection complications

Diabetes may increase the risk of severe infection complications of dental origin, and the length of hospital stay.

Hammasperäisen infektion hoidon periaatteet
Kontakta oss