Akuta odontogena infektioner och antimikrobiella läkemedel

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia
19.1.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkkeet «Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkkeet»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • De flesta akuta infektionerna i munregionen är odontogena blandinfektioner orsakade av aeroba och anaeroba bakterier som ingår i den orala floran.
  • Vid behandlingen av odontogena infektioner är antimikrobiella läkemedel ett andrahandsalternativ, och man kan inte skjuta upp odontologisk behandling för att man sätter in behandling med antimikrobiella läkemedel, eftersom fördröjd eller bristfällig behandling av infektionshärden kan leda till att infektionen blir livshotande.
  • När beslut om behandling med antimikrobiella läkemedel har fattats ska uppföljningen av patienten vara lika intensiv och noggrann som vid odontologisk behandling utan antimikrobiella läkemedel. Om man har lyckats eliminera infektionsfokus räcker det oftast med en fem dagar lång behandling med antimikrobiella läkemedel. Behovet av fortsatt vård bedöms senast efter fem dygn.
  • I behandlingen av odontogena infektioner är förstahandspreparat med beaktande av infektionens svårighetsgrad, patientens infektionsbenägenhet och nyligen använda antimikrobiella läkemedel antingen penicillin eller amoxicillin tillsammans med metronidazol, eller också enbart amoxicillin-klavulansyra. Kombinationen cefalosporin och metronidazol används i första hand för patienter som är allergiska mot penicillin. Hos patienter som fått en anafylaktisk reaktion av penicillin kan klindamycin eller doxycyklin användas.
  • De flesta patienterna behöver inte antibiotikaprofylax i samband med tandvård. Antibiotikaprofylax behövs inte heller vid utdragning av en icke-infekterad tand hos friska patienter eller vid andra ingrepp där komplikationsincidensen är låg (t.ex. biopsi från slemhinna).
  • Antibiotikaprofylax bör i huvudsak sättas in före kirurgiska åtgärder i ett infekterat område. Behandlingen ges som engångsdos 30–90 minuter före ingreppet.

Avgränsning av ämnet

Ändamål

  • Syftet med rekommendationen är att
    • uppdatera informationen om indikationer och kontraindikationer för antimikrobiella läkemedel vid behandling av akuta orala infektioner,
    • ge anvisningar om valet av antimikrobiellt läkemedel vid empirisk behandling av akuta orala infektioner och i förebyggandet av infektionskomplikationer, med beaktande av patientens andra sjukdomar och vården av dem.

Målgrupp

  • Rekommendationens målgrupper är
    • tandläkare och läkare inom öppenvården,
    • andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Definitioner

  • I rekommendationen avses med akut oral infektion en infektion som uppträder hastigt och som kan verifieras kliniskt eller radiologiskt, och vars centrala symtom är smärta och svullnad, och som eventuellt orsakar andra allmänna infektionssymtom såsom feber.
  • Behandlingen med antimikrobiella läkemedel riktas mot infektionen.
    • Med empirisk behandling med antimikrobiella läkemedel avses behandling som ges utan mikrobiologisk diagnostik med stöd av erfarenhetsbaserad kunskap och regional känslighetstatistik.
    • Riktad behandling med antimikrobiella läkemedel baserar sig på mikrobiologisk diagnostik.
  • Med antibiotikaprofylax avses systemisk behandling med antimikrobiella läkemedel för att antingen förhindra att det uppstår en infektion i ingreppsområdet, eller att en existerande infektion förvärras, eller att det uppstår en generaliserad infektion, såsom sepsis eller sekundärinfektion.
    • Vid profylax som engångsdos ges patienten ungefär 60 (30–90) minuter före ingreppet en dos som är större än en normal behandlingsdos.
    • Utökad profylaxbehandling avser profylax som engångsdos tillsammans med kortvarig behandling med antimikrobiella läkemedel med normal dos efter ingreppet.
  • Lokala antiseptiska medel är kemiska ämnen eller blandningar som appliceras utvärtes och som minskar mängden mikroorganismer.

Incidensen av odontogena infektioner

Tabell 1. Tecken på en allvarlig infektion.
Undersökning av patienten Behandlas i öppenvården Indikationer för remittering till sjukhus
Generell anamnes Inga underliggande sjukdomar Underliggande sjukdom eller läkemedelsbehandling som disponerar för infektionskomplikationer: patienter med hög infektionsrisk
(tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2)
Allmäntillstånd Normalt Feber
Hög pulsfrekvens
Sjukdomskänsla
Onormal yrsel eller trötthet
Förändringar i medvetandegraden
Undersökning och palpation Lokal svullnad, lindrig rodnad eller hettande känsla Ökad svullnad
Svårigheter att svälja, tala eller andas
Hudutslag
Öppnande av munnen Normalt eller något begränsat Tydligt begränsat

Mortalitet vid odontogena infektioner

Etiologi

Förebyggande

Tabell 2. Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter.
Patienter med ökad infektionsrisk Patienter med medelhög infektionsrisk Patienter med hög infektionsrisk (konsultation med specialiserad sjukvård/behandlande läkare)
  • Akuta blodcancersjukdomar (leukemier, lymfom) och behandlingar av dessa (cytostatika, patienter som ska få stamcellstransplantation)
  • Lindrig leukopeni orsakad av läkemedelsbehandling eller annan lindrig leukopeni (< 2,5 x 109/l) eller lindrig neutropeni (0,5–1 x 109/l)
  • Svår neutropeni orsakad av läkemedelsbehandling eller annan svår neutropeni (< 0,5 x 109/l)
  • Immunsuppression efter organtransplantation som redan har blivit lättare och etablerats
  • Patienter med långt framskriden njursjukdom, predialys- och dialyspatienter (P-Krea > 300 µmol/l)
  • Patienter som har fått stamcellstransplantation och som har kontinuerligt behov av immunsuppression
  • Patienter som väntar på organtransplantation eller som nyligen har genomgått organtransplantation med djup immunsuppression
  • Patienter med klaffprotes (mekanisk eller biologisk) eller annat kroppsfrämmande material som använts för att korrigera klaffel, efter den normala konvalescensen (> 3 mån.)
  • Patienter som genomgått operation för att korrigera ett medfött hjärtfel där man använt kroppsfrämmande material och patienter som fått en slutningsanordning via kateter (> 6 mån.)
  • Tidigare genomgången endokardit (> 12 mån. efter insjuknandet)
  • Dåligt balanserad hjärtsvikt (*)
  • Patienter med klaffprotes (mekanisk eller biologisk) eller hos vilka annat kroppsfrämmande material använts för att korrigera klaffel (< 3 mån.)
  • Patienter som genomgått operation för att korrigera ett medfött hjärtfel där man använt kroppsfrämmande material och patienter som fått en slutningsanordning via kateter (< 6 mån.)
  • Patienter som fått en kärlstent eller genomgått något annat omfattande kirurgiskt ingrepp på hjärtat (< 3 mån.) (*)
  • Kliniskt asymtomatisk levercirros eller levercirros med lindriga symtom
  • Kompenserad levercirros som redan omfattar minskning av koagulationsfaktorerna
  • Kliniskt manifesterande leversvikt: gulsot (ikterus), betydande leversvikt/cirros (minskade koagulationsfaktorer eller albuminnivåer)
  • Diabetes utan komplikationer, B-GHbA1C < 9 % (< 75 mmol/mol)
  • Labil diabetes eller diabetes med komplikationer, B-GHbA1C ≥ 9 % (≥ 75 mmol/mol) eller tydliga organkomplikationer, såsom nefro-, retino- eller neuropati
  • Patienter med aktiv autoimmunsjukdom och lindrig immunsuppression (hos vuxna prednison > 10 mg/dygn, högst ett immunsuppressivt läkemedel)
  • Patienter med autoimmunsjukdom eller ledgångsreumatism och flera immunsuppressiva läkemedel eller biologiskt läkemedel
  • Patienter med ledprotes under tre månaders tid efter operationen och sådana fall, där patienten har flera proteser eller problem med proteserna
  • Patienter, vars orala infektion upprepade gånger har behandlats med antimikrobiella läkemedel utan odontologisk behandling av infektionshärden
  • Sekundärinfektion med sannolikt ursprung i munnen, såsom sepsis orsakad av mikroorganismer, endokardit eller abscess på annat ställe i kroppen
  • Akut generaliserad infektion eller sekundärinfektion med sannolikt ursprung i munnen
(*) Direkt evidens om hur stor infektionsrisken är saknas och experternas uppfattningar om detta varierar. Risken bör bedömas från fall till fall.

Diagnostik

  • Hörnstenarna i diagnostiken är en noggrann anamnes, omfattande klinisk undersökning av patienten och radiologiska undersökningar «Richardson R, Seppänen L. Leukojen alueen syvät in...»7.
  • Om patienten har allmänna symtom eller någon allvarlig underliggande sjukdom ska sådana laboratorieprov tas som är signifikanta med tanke på infektionen och patientens underliggande sjukdom (t.ex. blodstatus, CRP och vid behov blododling).

Klinisk diagnos

Radiologiska undersökningar

  • I öppenvården är panoramabild (ortopantomogram, OPG) den primära radiologiska undersökningen «Richardson R, Seppänen L. Leukojen alueen syvät in...»7. I vissa fall behövs ytterligare bilddiagnostiska undersökningar.
  • Vid snabbt framskridande infektioner kan de radiologiska fynden vid osteit vara marginella.

Laboratorieundersökningar

Antimikrobiella läkemedel inom tandvården

Indikationer

Tabell 3. Indikationer för antimikrobiella läkemedel i samband med behandlingen av akuta odontogena infektioner och förebyggande av infektionskomplikationer
Profylax som engångsdos Utökad profylax (vanligtvis 3–5 dygn) Behandling med antimikrobiella läkemedel (vanligtvis 5–7 dygn)
Kirurgisk behandling av en akut odontogen infektion
  • För alla abscesspatienter i samband med utdragning av fokustand
  • Alltid, om man utöver ingreppet behandlar med antimikrobiella läkemedel
  • Bör inte användas
  • Alltid, om patienten har allmänna symtom eller en snabbspridande infektion
  • Alltid för patienter med medelhög och hög infektionsrisk
Operativa ingrepp, vanlig tandutdragning medräknat, som når benytan
  • Övervägs enligt ingreppets svårighetsgrad, infektionens svårighetsgrad i området och patientens infektionsrisk
  • Övervägs enligt ingreppets svårighetsgrad, infektionens svårighetsgrad i området och patientens infektionsrisk
  • Bör inte användas
Behandling av tand- och käktrauma
  • Ej möjlig vid tandtrauma
  • För alla patienter med käkfraktur
  • För alla patienter med avslitnings- och käkfraktur (5–7 dygn)
  • Bör inte användas
Behandling av apikal parodontit
  • För patienter med hög infektionsrisk
  • Ska övervägas för patienter med medelhög infektionsrisk
  • För patienter med ledprotes under tre månaders tid efter operationen och i fall, där patienten har flera proteser eller problem med proteserna
  • För patienter med mekanisk hjärtklaff eller annan icke-epiteliserad kärlprotes, efter den postoperativa konvalescensen (> ung. 6 mån.)
  • Alltid, om man utöver ingreppet behandlar med antimikrobiella läkemedel
  • Bör inte användas
  • Alltid, om patienten har allmänna symtom eller en snabbspridande infektion
  • Ska övervägas för patienter med medelhög och hög infektionsrisk som komplement till endodontisk behandling av apikal parodontit
Behandling av parodontologisk akut infektion
  • För patienter med hög infektionsrisk
  • Ska övervägas för patienter med medelhög infektionsrisk
  • För patienter med ledprotes under tre månaders tid efter operationen och i fall, där patienten har flera proteser eller problem med proteserna
  • För patienter med mekanisk hjärtklaff eller annan icke-epiteliserad kärlprotes, efter den postoperativa konvalescensen (> ung. 6 mån.)
  • Alltid, om man utöver ingreppet behandlar med antimikrobiella läkemedel
  • Bör inte användas
  • Alltid, om patienten har allmänna symtom eller en snabbspridande infektion
  • Ska övervägas som komplement till den lokala behandlingen av nekrotiserande parodontala sjukdomar
  • För patienter med medelhög eller hög infektionsrisk som komplement till den mekaniska behandlingen av en parodontal abscess
Reparativ tandvård och tandreglering
  • Kommer vanligtvis inte på fråga
  • Bör övervägas för patienter med medelhög och hög infektionsrisk om ingreppet når tandköttets kant
  • Bör inte användas
  • Bör inte användas
Bild 1.

Mikrobilääkkeet hammashoidossa.

Useimmat potilaat eivät tarvitse mikrobilääkeprofylaksia hammashoidon yhteydessä. Jos mikrobilääkitystä tarvitaan, se annetaan kerta-annosprofylaksina noin 60 min (30–90 min) ennen hammashoitotoimenpidettä. Kerta-annosprofylaksin lisäksi ei yleensä tarvita muuta mikrobilääkitystä. Toisinaan kerta-annoksen jälkeen aloitetaan mikrobilääkehoito (infektion hoito) tai jatkettu profylaksi (toimenpiteen vuoksi kontaminoituneiden kudosten infektion ehkäisy).

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Kontraindikationer

  • Kontraindikationer för antibiotikaprofylax och behandling med antimikrobiella läkemedel är:
    • Absoluta och relativa kontraindikationer för läkemedelsbehandling (t.ex. allergi mot läkemedelssubstansen eller någon annan substans i preparatet, interaktioner med patientens övriga läkemedel, avvikande läkemedelsmetabolism eller annan interaktion på grund av underliggande sjukdomar eller behandlingen av dem).
    • Tidigare kraftig antibiotikadiarré (Clostridium difficile-diarré), framför allt om patienten har haft denna under de senaste månaderna.
    • Graviditet och amning utgör kontraindikationer för tetracykliner, men penicillinderivat kan användas.
    • Akut pulpit på vars symtom antimikrobiella läkemedel inte har effekt «Mikrobilääkehoidoista ei ilmeisesti ole hyötyä eikä sitä suositella äkillisen pulpiitin hoidossa.»C.

Principerna för antibiotikaprofylax

Bild 2.

Hammasperäisen infektion hoidon periaatteet.

Hammasperäisten infektioiden hoidossa mikrobilääkehoito on toissijainen, eikä sen aloittamisella voi perustella hammaslääketieteellisen hoidon lykkäämistä. Useimmat potilaat eivät tarvitse mikrobilääkeprofylaksia tai -hoitoa hammasperäisen infektion hoidon yhteydessä. Jos mikrobilääkitystä tarvitaan, se aloitetaan ennen hammashoitotoimenpidettä kerta-annosprofylaksilla.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 3.

Hammasperäisen infektion kerta-annosprofylaksi paikallisten ja systeemisten infektiokomplikaatioiden ehkäisyssä.

Kerta-annosprofylaksin lisäksi ei yleensä tarvita muuta mikrobilääkitystä. Toisinaan kerta-annoksen jälkeen aloitetaan mikrobilääkehoito (infektion hoito) tai jatkettu profylaksi (toimenpiteen vuoksi kontaminoituneiden kudosten infektoitumisen ehkäisy).

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Genomförande av antibiotikaprofylax

Tabell 4. Förstahandspreparat av antimikrobiella läkemedel vid profylax som engångsdos
Risk I första hand För patienter med penicillinallergi (annat än anafylaktisk reaktion)1) För patienter med penicillinallergi (anafylaktisk reaktion)
Förknippad med ingreppet (tabell «Indikationer för antimikrobiella läkemedel i samband med behandlingen av akuta odontogena infektioner och förebyggande av infektionskomplikationer...»3) eller
förknippad med ökad infektionsrisk (tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2)
Vuxna Amoxicillin
2 g
Cefalexin
1,5 g
Klindamycin
600 mg
Barn Amoxicillin
50 mg/kg
Cefalexin
50 mg/kg
Klindamycin
20 mg/kg
Förknippad med medelhög infektionsrisk (tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2) Vuxna Amoxicillin
2 g ±
metronidazol2)
400 mg
Cefalexin
1,5 g ±
metronidazol2)
400 mg
Klindamycin
600 mg ±
metronidazol2)
400 mg
Barn Amoxicillin
50 mg/kg
Cefalexin
50 mg/kg
Klindamycin
20 mg/kg
Patienter med hög infektionsrisk (tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2) Vuxna I första hand behandling i intravenös form, specialiserad sjukvård
Barn I första hand behandling i intravenös form, specialiserad sjukvård
1) Förstahandsalternativet för patienter med en nyligen insatt ledprotes eller annat nyligen implanterat kroppsfrämmande material som kräver profylax (tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2) (arbetsgruppen rekommenderar att preparatet omfattar Staphylococcus aureus). Länk «http://www.aaos.org»8, Information Statement «https://www.aaos.org/globalassets/quality-and-practice-resources/dental/pudp_guideline.pdf»9. Också amoxicillin-klavulansyra är möjlig.
2) Komplettering av profylax som engångsdos med metronidazol övervägs individuellt. Oftast behövs detta när man opererar i ett varbildande område och behandlingen med antimikrobiella läkemedel fortsätts med kombinationsläkemedel.
Tabell 5. Första linjens behandling med antimikrobiella läkemedel vid utökad profylax (3–5 dygn)
I första hand För patienter med penicillinallergi
(annat än anafylaktisk reaktion)1)
För patienter med penicillinallergi (anafylaktisk reaktion)
Tidigare friska patienter och patienter med ökad och medelhög infektionsrisk
(tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2)
Vuxna V-penicillin
1 milj. IU x 3–4
Cefalexin
500 mg x 3
Doxycyklin
startdos 100 mg x 2,
därefter 100 mg x 1
Klindamycin 300 mg x 4
Barn V-penicillin
66 mg/kg/dygn delat på tre doser eller
amoxicillin
50 mg/kg/dygn
delat på tre doser
Cefalexin
50 mg/kg/dygn
delat på tre doser
Klindamycin
20 mg/kg/dygn
delat på fyra doser
Patienter med hög infektionsrisk
(tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2)
Vuxna I första hand behandling i intravenös form, specialiserad sjukvård
Barn I första hand behandling i intravenös form, specialiserad sjukvård
1) Förstahandsalternativet för patienter med en ledprotes eller annat nyligen implanterat kroppsfrämmande material som kräver profylax (tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2), (arbetsgruppen rekommenderar att preparatet omfattar Staphylococcus aureus).
Bild 4.

Hammasperäisen infektion jatkettu profylaksi paikallisten infektiokomplikaatioiden ehkäisyssä.

Kerta-annosprofylaksin tavoitteena on hallita suun mikrobien paikallista (kontaminaatio) ja systeemistä (bakteremia) leviämistä toimenpiteen aikana. Jatketun profylaksin tarkoituksena on estää toimenpiteen aikana tai trauman vuoksi kontaminoituneiden kudosten infektio. Tarve harkitaan aina tapauskohtaisesti.

* Hammasavulsiopotilaalla hampaan mahdollisimman nopea reponointi on tärkeää. Profylaksi joudutaankin usein käytännön syistä antamaan juuri ennen reponointia.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Principerna för behandling med antimikrobiella läkemedel

Genomförande av behandlingen med antimikrobiella läkemedel

Tabell 6. Alternativen för första linjens behandling med antimikrobiella läkemedel (5 dygn) vid behandling av en odontogen infektion
I första hand För patienter med penicillinallergi
(annat än anafylaktisk reaktion)
För patienter med penicillinallergi (anafylaktisk reaktion)
Tidigare friska patienter
(tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2)
Vuxna V-penicillin
1 milj. IU x 3–4 +
metronidazol
400 mg x 3
Cefalexin
500 mg x 3 +
metronidazol
400 mg x 3
Klindamycin
300 mg x 4
Barn Amoxicillin
50 mg/kg/dygn
delat på tre doser
Cefalexin
50 mg/kg/dygn
delat på tre doser
Klindamycin
20 mg/kg/dygn
delat på fyra doser
Patienter med ökad och medelhög infektionsrisk
(tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2)
Vuxna Amoxicillin
500 mg x 3 +
metronidazol
400 mg x 3 eller
Amoxicillin-klavulansyra
500(125) mg x 3
Cefalexin
500 mg x 3 +
metronidazol
400 mg x 3
Klindamycin
300 mg x 4
Barn Amoxicillin
50 mg/kg/dygn ±
metronidazol
22,5 mg/kg/dygn
delat på tre doser eller
Amoxicillin-klavulansyra
50 (12,5) mg/kg/dygn
delat på tre doser
Cefalexin
50 mg/kg/dygn ±
metronidazol
22,5 mg/kg/dygn
delat på tre doser
Klindamycin
20 mg/kg/dygn
delat på fyra doser
Patienter med hög infektionsrisk
(tabell «Möjliga riskfaktorer för infektion hos enskilda patienter....»2)
Vuxna I första hand behandling i intravenös form, specialiserad sjukvård
Barn I första hand behandling i intravenös form, specialiserad sjukvård

Rekommendationer för specialområden

Antimikrobiella läkemedel vid mun- och käkkirurgi

Profylax

Behandling av en akut infektion

Antimikrobiella läkemedel inom endodonti

Profylax

Behandling av en akut infektion

Antimikrobiella läkemedel vid parodontologi

Profylax

Behandling av en akut infektion

Antimikrobiella läkemedel i behandlingen av tand- och käktrauma

Antimikrobiella läkemedel i barntandvården

Profylax

Behandling av en akut infektion

Uppföljning

  • När man ordinerar antimikrobiella läkemedel ska man alltid ge patienten anvisningar för eventuella probelsituationer.
  • Vid infektioner i mun- och käkregionen är det mycket svårt att uppskatta hur situationen kommer att utvecklas. Därför är en uppföljning av patientens tillstånd mycket viktig. Det är också speciellt viktigt att patienten får tydliga anvisningar om den fortsatta vården och kontaktuppgifter till vårdenheten både muntligt och skriftligt.
  • Vid svåra infektioner är det bra att boka in det första uppföljningsbesöket redan efter 1–2 dagar, eftersom man oftast redan då kan se behandlingssvaret. Behovet av fortsatt vård bedöms vid alla infektioner senast efter fem dygn.
  • Svullnad och smärta i munregionen gör det svårt att äta och dricka och kan också göra det svårt att svälja medicin.
  • Utöver behandlingen av själva infektionen ska man också se till att patienten får smärtlindring och sköter sin munhygien. Man ska också säkra vätske- och näringsintaget, speciellt hos barn och äldre.
  • Trots att man påbörjar en behandling kan en odontogen infektion fortsätta att spridas och också kräva sjukhusvård.
    • Infektioner i framtänder och hörntänder svarar oftast bra på behandling hos tandläkare.
    • Infektioner i kindtänderna, framför allt i kindtänderna i underkäken, kan spridas snabbt. Från kindtänderna i underkäken sprids infektionen typiskt till mjukvävnaderna på tungans sida i munbotten, varifrån det finns en direkt förbindelse till de djupa strukturerna kring svalg och hals, hela vägen ned till mediastinum.
    • En infektion i underkäken kan också utvecklas till munbottenflegmone (angina Ludovici, s.k. Ludwigs angina).
    • Infektioner i överkäken med ursprung i kindtänderna sprider sig vanligtvis till gommen eller kinden, men de kan också sprida sig till käkhålorna, eller till och med ögonhålan.
  • Patienten ska alltid kontakta tandläkaren som utfört ingreppet eller jourmottagningen inom den specialiserade sjukvården om feber eller andra tecken på en allvarlig infektion uppträder (tabell «Tecken på en allvarlig infektion....»1).

Nivåstrukturering och arbetsfördelning

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkkeet»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Anders Bergman

Litteratur

Akuta odontogena infektioner och antimikrobiella läkemedel. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»15

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Lee JJ, Hahn LJ, Kao TP ym. Post-tooth extraction sepsis without locoregional infection--a population-based study in Taiwan. Oral Dis 2009;15:602-7 «PMID: 19619196»PubMed
  2. Seppänen L, Rautemaa R, Lindqvist C ym. Changing clinical features of odontogenic maxillofacial infections. Clin Oral Investig 2010;14:459-65 «PMID: 19449042»PubMed
  3. Opitz D, Camerer C, Camerer DM ym. Incidence and management of severe odontogenic infections-a retrospective analysis from 2004 to 2011. J Craniomaxillofac Surg 2015;43:285-9 «PMID: 25555896»PubMed
  4. Seppänen L, Lauhio A, Lindqvist C ym. Analysis of systemic and local odontogenic infection complications requiring hospital care. J Infect 2008;57:116-22 «PMID: 18649947»PubMed
  5. Eisler L, Wearda K, Romatoski K ym. Morbidity and cost of odontogenic infections. Otolaryngol Head Neck Surg 2013;149:84-8 «PMID: 23585157»PubMed
  6. Chow A.  Infections of the oral cavity, neck and head. Kirjassa: Principles and practice of infectious diseases. Mandell GL, Bennett JE, Dolin R (toim.). Volume 1. 6. painos. Philadelphia: Churchill Livingstone . 2005;787-802
  7. Richardson R, Seppänen L. Leukojen alueen syvät infektiot. Duodecim 2010;126:695-701 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo98709»16
  8. Ylijoki S, Suuronen R, Jousimies-Somer H ym. Differences between patients with or without the need for intensive care due to severe odontogenic infections. J Oral Maxillofac Surg 2001;59:867-72; discussion 872-3 «PMID: 11474438»PubMed
  9. Andreasen JO, Jensen SS, Schwartz O ym. A systematic review of prophylactic antibiotics in the surgical treatment of maxillofacial fractures. J Oral Maxillofac Surg 2006;64:1664-8 «PMID: 17052593»PubMed
  10. Flores MT, Andersson L, Andreasen JO ym. Guidelines for the management of traumatic dental injuries. I. Fractures and luxations of permanent teeth. Dent Traumatol 2007;23:66-71 «PMID: 17367451»PubMed
  11. Flores MT, Andersson L, Andreasen JO ym. Guidelines for the management of traumatic dental injuries. II. Avulsion of permanent teeth. Dent Traumatol 2007;23:130-6 «PMID: 17511833»PubMed
  12. Flores MT, Malmgren B, Andersson L ym. Guidelines for the management of traumatic dental injuries. III. Primary teeth. Dent Traumatol 2007;23:196-202 «PMID: 17635351»PubMed
  13. Hinckfuss SE, Messer LB. An evidence-based assessment of the clinical guidelines for replanted avulsed teeth. Part II: prescription of systemic antibiotics. Dent Traumatol 2009;25:158-64 «PMID: 19290893»PubMed
  14. Esposito M, Grusovin MG, Worthington HV. Interventions for replacing missing teeth: treatment of peri-implantitis. Cochrane Database Syst Rev 2012;1:CD004970 «PMID: 22258958»PubMed
  15. Melnick PR TH. Treatment of periodontal abscess. Chapter 42. Kirjassa: Carranza's Clinical Periodontology. Newman MG, Takei H, Klokkevold PR ym. (toim.). 12th Edition Elsevier, St. Louis, MO, USA, 2015;  ISBN: 978-0-323-18824-1
  16. Herrera D, Roldán S, González I ym. The periodontal abscess (I). Clinical and microbiological findings. J Clin Periodontol 2000;27:387-94 «PMID: 10883867»PubMed
  17. Herrera D, Alonso B, de Arriba L ym. Acute periodontal lesions. Periodontol 2000 2014;65:149-77 «PMID: 24738591»PubMed
  18. Klokkevold PR CF. Treatment of acute gingival diseases. Chapter 41. Kirjassa: Carranza's Clinical Periodontology. Newman MG, Takei H, Klokkevold PR ym. (toim.). 12th Edition Elsevier, St. Louis, MO, USA, 2015;  ISBN: 978-0-323-18824-1
  19. Rowland RW. Necrotizing ulcerative gingivitis. Ann Periodontol 1999;4:65-73; discussion 78 «PMID: 10863376»PubMed
  20. Dodson TB, Perrott DH, Kaban LB. Pediatric maxillofacial infections: a retrospective study of 113 patients. J Oral Maxillofac Surg 1989;47:327-30 «PMID: 2926541»PubMed
  21. Listgarten MA, Socransky SS. Ultrastructural characteristics of a spirochete in the lesion of acute necrotizing ulcerative gingivostomatitis (vincent's infection). Arch Oral Biol 1964;9:95-6 «PMID: 14104906»PubMed
  22. Loesche WJ, Syed SA, Laughon BE ym. The bacteriology of acute necrotizing ulcerative gingivitis. J Periodontol 1982;53:223-30 «PMID: 6122728»PubMed
  23. Gmür R, Wyss C, Xue Y ym. Gingival crevice microbiota from Chinese patients with gingivitis or necrotizing ulcerative gingivitis. Eur J Oral Sci 2004;112:33-41 «PMID: 14871191»PubMed
  24. Albandar JM. Aggressive and acute periodontal diseases. Periodontol 2000 2014;65:7-12 «PMID: 24738583»PubMed
  25. Tamma PD, Cosgrove SE. Addressing the Appropriateness of Outpatient Antibiotic Prescribing in the United States: An Important First Step. JAMA 2016;315:1839-41 «PMID: 27139055»PubMed
  26. Maunuksela T, Huovinen P, Vuopio J. Suomessa käytetään Pohjoismaista eniten mikrobilääkkeitä avohoidossa. Suom Lääkäril 2015;36:2259-63
  27. Rihtniemi L, Tjäderhane L, Kotiranta A ym. Juurikanavien mikrobilyödökset Suomessa ja niiden merkitys. Suom Hammaslääkäril 2010;1:18-26
  28. Hjelm K, Seppänen L, Richardson R. Hammasperäisten paiseiden mikrobiologia. Suom Hammaslääkäril 2012;9:20-9
  29. Yamagata K, Onizawa K, Yanagawa T ym. A prospective study to evaluate a new dental management protocol before hematopoietic stem cell transplantation. Bone Marrow Transplant 2006;38:237-42 «PMID: 16850033»PubMed
  30. Bergmann OJ. Oral infections and septicemia in immunocompromised patients with hematologic malignancies. J Clin Microbiol 1988;26:2105-9 «PMID: 3182997»PubMed
  31. Melkos AB, Massenkeil G, Arnold R ym. Dental treatment prior to stem cell transplantation and its influence on the posttransplantation outcome. Clin Oral Investig 2003;7:113-5 «PMID: 12768464»PubMed
  32. Bamias A, Kastritis E, Bamia C ym. Osteonecrosis of the jaw in cancer after treatment with bisphosphonates: incidence and risk factors. J Clin Oncol 2005;23:8580-7 «PMID: 16314620»PubMed
  33. Dodson TB. The Frequency of Medication-related Osteonecrosis of the Jaw and its Associated Risk Factors. Oral Maxillofac Surg Clin North Am 2015;27:509-16 «PMID: 26362367»PubMed
  34. Seppänen L, Richardson R, Suuronen R ym. Hammasperäiset sairaalahoitoa vaatineet infektiot – aineisto Potilasvakuutuskeskukseen toimitetuista vahinkoilmoituksista. Suom Hammaslääkäril 2006;13:514-25
  35. Marucha PT. Treatment of acute gingival disease. Kirjassa: Carranza's clinical periodontology. Newman MG, Takei HH, Klokkevold PR, Carranza FA (toim.). 10. painos. Saunders Elsevier, St. Louis, MO, USA. 2006b;706-13
  36. Seppänen L, Lemberg KK, Lauhio A ym. Is dental treatment of an infected tooth a risk factor for locally invasive spread of infection? J Oral Maxillofac Surg 2011;69:986-93 «PMID: 20950917»PubMed
  37. Suusyöpä (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonian asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2012 (viitattu 1.1.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi.
  38. Viisaudenhammas (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (viitattu 1.1.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi.
  39. Hampaan juurihoito (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 1.1.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi.
  40. Parodontiitti (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 1.1.2017). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi.
  41. Sepsis (aikuiset) . Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Anestesiologiyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (1.1.2017).
  42. Gendron R, Grenier D, Maheu-Robert L. The oral cavity as a reservoir of bacterial pathogens for focal infections. Microbes Infect 2000;2:897-906 «PMID: 10962273»PubMed
  43. Rajasuo A, Nyfors S, Kanervo A ym. Bacteremia after plate removal and tooth extraction. Int J Oral Maxillofac Surg 2004;33:356-60 «PMID: 15145038»PubMed
  44. Kinane DF, Riggio MP, Walker KF ym. Bacteraemia following periodontal procedures. J Clin Periodontol 2005;32:708-13 «PMID: 15966875»PubMed
  45. Parahitiyawa NB, Jin LJ, Leung WK ym. Microbiology of odontogenic bacteremia: beyond endocarditis. Clin Microbiol Rev 2009;22:46-64, Table of Contents «PMID: 19136433»PubMed
  46. Sonbol H, Spratt D, Roberts GJ ym. Prevalence, intensity and identity of bacteraemia following conservative dental procedures in children. Oral Microbiol Immunol 2009;24:177-82 «PMID: 19416445»PubMed
  47. Mougeot FK, Saunders SE, Brennan MT ym. Associations between bacteremia from oral sources and distant-site infections: tooth brushing versus single tooth extraction. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2015;119:430-5 «PMID: 25758845»PubMed
  48. Tomás I, Diz P, Tobías A ym. Periodontal health status and bacteraemia from daily oral activities: systematic review/meta-analysis. J Clin Periodontol 2012;39:213-28 «PMID: 22092606»PubMed
  49. Zhang W, Daly CG, Mitchell D ym. Incidence and magnitude of bacteraemia caused by flossing and by scaling and root planing. J Clin Periodontol 2013;40:41-52 «PMID: 23137266»PubMed
  50. Lucas VS, Gafan G, Dewhurst S ym. Prevalence, intensity and nature of bacteraemia after toothbrushing. J Dent 2008;36:481-7 «PMID: 18448227»PubMed
  51. Lockhart PB, Brennan MT, Sasser HC ym. Bacteremia associated with toothbrushing and dental extraction. Circulation 2008;117:3118-25 «PMID: 18541739»PubMed
  52. Shelburne SA, Sahasrabhojane P, Saldana M ym. Streptococcus mitis strains causing severe clinical disease in cancer patients. Emerg Infect Dis 2014;20:762-71 «PMID: 24750901»PubMed
  53. Whimbey E, Kiehn TE, Brannon P ym. Clinical significance of colony counts in immunocompromised patients with Staphylococcus aureus bacteremia. J Infect Dis 1987;155:1328-30 «PMID: 3572043»PubMed
  54. Dayer MJ, Jones S, Prendergast B ym. Incidence of infective endocarditis in England, 2000-13: a secular trend, interrupted time-series analysis. Lancet 2015;385:1219-28 «PMID: 25467569»PubMed
  55. Grubeck-Loebenstein B, Wick G. The aging of the immune system. Adv Immunol 2002;80:243-84 «PMID: 12078483»PubMed
  56. Meurman JH(, Lumio J, Valtonen Vy. Bakteeriendokardiitin uusi antibioottiprofylaksisuositus. Suom Lääkäril 2008;63:2792-4
  57. Robertson D, Smith AJ. The microbiology of the acute dental abscess. J Med Microbiol 2009;58:155-62 «PMID: 19141730»PubMed
  58. Meurman J, Paavolainen P. Hammasperäisten tekonivelinfektioiden ehkäisy. Suom Lääkäril 2013;2:139-42
  59. Ren YF, Malmstrom HS. Effectiveness of antibiotic prophylaxis in third molar surgery: a meta-analysis of randomized controlled clinical trials. J Oral Maxillofac Surg 2007;65:1909-21 «PMID: 17884515»PubMed
  60. Pharmaca Fennica 2010.  www.terveysportti.fi/terveysportti/pharmaca2.pharmaca. «http://www.terveysportti.fi/terveysportti/pharmaca2.pharmaca»17
  61. Ugwumba CU, Adeyemo WL, Odeniyi OM ym. Preoperative administration of 0.2% chlorhexidine mouthrinse reduces the risk of bacteraemia associated with intra-alveolar tooth extraction. J Craniomaxillofac Surg 2014;42:1783-8 «PMID: 25028067»PubMed
  62. Duvall NB, Fisher TD, Hensley D ym. The comparative efficacy of 0.12% chlorhexidine and amoxicillin to reduce the incidence and magnitude of bacteremia during third molar extractions: a prospective, blind, randomized clinical trial. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2013;115:752-63 «PMID: 23453612»PubMed
  63. Barbosa M, Prada-López I, Álvarez M ym. Post-tooth extraction bacteraemia: a randomized clinical trial on the efficacy of chlorhexidine prophylaxis. PLoS One 2015;10:e0124249 «PMID: 25955349»PubMed
  64. Maharaj B, Coovadia Y, Vayej AC. A comparative study of amoxicillin, clindamycin and chlorhexidine in the prevention of post-extraction bacteraemia. Cardiovasc J Afr 2012;23:491-4 «PMID: 23108516»PubMed
  65. Brennan MT, Runyon MS, Batts JJ ym. Odontogenic signs and symptoms as predictors of odontogenic infection: a clinical trial. J Am Dent Assoc 2006;137:62-6 «PMID: 16457000»PubMed
  66. Lambrecht JT. Antibiotic prophylaxis and therapy in oral surgery: a review. Quintessence Int 2007;38:689-97 «PMID: 17823688»PubMed
  67. Cachovan G, Böger RH, Giersdorf I ym. Comparative efficacy and safety of moxifloxacin and clindamycin in the treatment of odontogenic abscesses and inflammatory infiltrates: a phase II, double-blind, randomized trial. Antimicrob Agents Chemother 2011;55:1142-7 «PMID: 21173173»PubMed
  68. Esposito M, Grusovin MG, Worthington HV. Interventions for replacing missing teeth: antibiotics at dental implant placement to prevent complications. Cochrane Database Syst Rev 2013;7:CD004152 «PMID: 23904048»PubMed
  69. Lodi G, Figini L, Sardella A ym. Antibiotics to prevent complications following tooth extractions. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD003811 «PMID: 23152221»PubMed
  70. Lindeboom JA, Frenken JW, Valkenburg P ym. The role of preoperative prophylactic antibiotic administration in periapical endodontic surgery: a randomized, prospective double-blind placebo-controlled study. Int Endod J 2005;38:877-81 «PMID: 16343114»PubMed
  71. Lindeboom JA, Tuk JG, Kroon FH ym. A randomized prospective controlled trial of antibiotic prophylaxis in intraoral bone grafting procedures: single-dose clindamycin versus 24-hour clindamycin prophylaxis. Mund Kiefer Gesichtschir 2005;9:384-8 «PMID: 16270222»PubMed
  72. Sigurdsson A. Clinical manifestation and diagnosis. Kirjassa: Essential Endodontology. Prevention and treatment of apical periodontitis. Ørstavik D, Pitt Ford T (toim.). 2. painos. Blackwell Munksgaard Ltd, Oxford, UK . 2008;235-61
  73. Nair P. Pathobiology of apical periodontitis. Kirjassa: Essential Endodontology. Prevention and treatment of apical periodontitis. Ørstavik D, Pitt Ford T (toim.). 2. painos. Blackwell Munksgaard Ltd, Oxford, UK 2008;81-134
  74. Matthews DC, Sutherland S, Basrani B. Emergency management of acute apical abscesses in the permanent dentition: a systematic review of the literature. J Can Dent Assoc 2003;69:660 «PMID: 14611715»PubMed
  75. Kuriyama T, Karasawa T, Nakagawa K ym. Bacteriologic features and antimicrobial susceptibility in isolates from orofacial odontogenic infections. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2000;90:600-8 «PMID: 11077383»PubMed
  76. Lewis MA, McGowan DA, MacFarlane TW. Short-course high-dosage amoxycillin in the treatment of acute dento-alveolar abscess. Br Dent J 1986;161:299-302 «PMID: 3535857»PubMed
  77. Lewis MA, Carmichael F, MacFarlane TW ym. A randomised trial of co-amoxiclav (Augmentin) versus penicillin V in the treatment of acute dentoalveolar abscess. Br Dent J 1993;175:169-74 «PMID: 8398438»PubMed
  78. Baumgartner JC, Xia T. Antibiotic susceptibility of bacteria associated with endodontic abscesses. J Endod 2003;29:44-7 «PMID: 12540219»PubMed
  79. Pinheiro ET, Gomes BP, Drucker DB ym. Antimicrobial susceptibility of Enterococcus faecalis isolated from canals of root filled teeth with periapical lesions. Int Endod J 2004;37:756-63 «PMID: 15479258»PubMed
  80. Brescó-Salinas M, Costa-Riu N, Berini-Aytés L ym. Antibiotic susceptibility of the bacteria causing odontogenic infections. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2006;11:E70-5 «PMID: 16388299»PubMed
  81. Jacinto RC, Gomes BP, Shah HN ym. Incidence and antimicrobial susceptibility of Porphyromonas gingivalis isolated from mixed endodontic infections. Int Endod J 2006;39:62-70 «PMID: 16409330»PubMed
  82. Kuriyama T, Absi EG, Williams DW ym. An outcome audit of the treatment of acute dentoalveolar infection: impact of penicillin resistance. Br Dent J 2005;198:759-63; discussion 754; quiz 778 «PMID: 15980845»PubMed
  83. Skucaite N, Peciuliene V, Vitkauskiene A ym. Susceptibility of endodontic pathogens to antibiotics in patients with symptomatic apical periodontitis. J Endod 2010;36:1611-6 «PMID: 20850663»PubMed
  84. Sousa EL, Gomes BP, Jacinto RC ym. Microbiological profile and antimicrobial susceptibility pattern of infected root canals associated with periapical abscesses. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2013;32:573-80 «PMID: 23224675»PubMed
  85. Ahl DR, Hilgeman JL, Snyder JD. Periodontal emergencies. Dent Clin North Am 1986;30:459-72 «PMID: 3459680»PubMed
  86. Heitz-Mayfield LJ. Systemic antibiotics in periodontal therapy. Aust Dent J 2009;54 Suppl 1:S96-101 «PMID: 19737272»PubMed
  87. Slots J, Research, Science and Therapy Committee. Systemic antibiotics in periodontics. J Periodontol 2004;75:1553-65 «PMID: 15633334»PubMed
  88. Herrera D, Roldán S, O'Connor A ym. The periodontal abscess (II). Short-term clinical and microbiological efficacy of 2 systemic antibiotic regimes. J Clin Periodontol 2000;27:395-404 «PMID: 10883868»PubMed
  89. Preshaw PM. Antibiotics in the treatment of periodontitis. Dent Update 2004;31:448-50, 453-4, 456 «PMID: 15554049»PubMed
  90. Holmstrup P WJ. Necrotizing periodontal disease. Kirjassa: Clinical periodontology and implant dentistry. Lindhe J, Lang NP, Karring T (toim). Volume I, 5. painos. Blackwell Munksgaard, Oxford, UK . 2008;459-74
  91. Hartnett AC, Shiloah J. The treatment of acute necrotizing ulcerative gingivitis. Quintessence Int 1991;22:95-100 «PMID: 2068255»PubMed
  92. Horning GM. Necotizing gingivostomatitis: NUG to noma. Compend Contin Educ Dent 1996;17:951-4, 956, 957-8 passim; quiz 964 «PMID: 9533316»PubMed
  93. Johnson BD, Engel D. Acute necrotizing ulcerative gingivitis. A review of diagnosis, etiology and treatment. J Periodontol 1986;57:141-50 «PMID: 3514841»PubMed
  94. American Academy on Pediatric Dentistry Council on Clinical Affairs.. Guideline on appropriate use of antibiotic therapy for pediatric dental patients. Pediatr Dent 2008;30:212-4 «PMID: 19216423»PubMed
  95. Cross R, Ling C, Day NP ym. Revisiting doxycycline in pregnancy and early childhood--time to rebuild its reputation? Expert Opin Drug Saf 2016;15:367-82 «PMID: 26680308»PubMed
  96. Todd SR, Dahlgren FS, Traeger MS ym. No visible dental staining in children treated with doxycycline for suspected Rocky Mountain Spotted Fever. J Pediatr 2015;166:1246-51 «PMID: 25794784»PubMed
  97. Biederman GR, Dodson TB. Epidemiologic review of facial infections in hospitalized pediatric patients. J Oral Maxillofac Surg 1994;52:1042-5 «PMID: 8089789»PubMed
  98. Thikkurissy S, Rawlins JT, Kumar A ym. Rapid treatment reduces hospitalization for pediatric patients with odontogenic-based cellulitis. Am J Emerg Med 2010;28:668-72 «PMID: 20637381»PubMed
  99. Kara A, Ozsurekci Y, Tekcicek M ym. Length of hospital stay and management of facial cellulitis of odontogenic origin in children. Pediatr Dent 2014;36:18E-22E «PMID: 24717702»PubMed
  100. American Academy of Pediatric Dentistry. Guideline on Antibiotic Prophylaxis for Dental Patients at Risk for Infection. . Pediatric Dentistry 2009;31:228-31
  101. American Academy of Pediatric Dentistry. Guideline on Use of Antibiotic Therapy for Pediatric Dental Patients. Pediatric Dentistry 2009;31:225-7
  102. Guggenheimer J. Tetracyclines and the human dentition. Compend Contin Educ Dent 1984;5:245-8, 251-2, 254 «PMID: 6380926»PubMed
  103. Olson CA, Riley HD Jr. Complications of tetracycline therapy. J Pediatr 1966;68:783-91 «PMID: 5325961»PubMed
  104. Abdul Wahab PU, Madhu Laxmi M, Senthil Nathan P. Wound infection after therapeutic tooth extraction with and without antibiotics. Int J Pharma Bio Sci 2013;4:B1277-81
  105. Akbar I. Efficacy of Prophylactic use of Antibiotics to Avoid Flare up During Root Canal Treatment of Nonvital Teeth: A Randomized Clinical Trial. J Clin Diagn Res 2015;9:ZC08-11 «PMID: 25954695»PubMed
  106. Akintoye SO, Brennan MT, Graber CJ ym. A retrospective investigation of advanced periodontal disease as a risk factor for septicemia in hematopoietic stem cell and bone marrow transplant recipients. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2002;94:581-8 «PMID: 12424452»PubMed
  107. Arteagoitia I, Diez A, Barbier L ym. Efficacy of amoxicillin/clavulanic acid in preventing infectious and inflammatory complications following impacted mandibular third molar extraction. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2005;100:e11-8 «PMID: 15953905»PubMed
  108. Boscolo-Rizzo P, Da Mosto MC. Submandibular space infection: a potentially lethal infection. Int J Infect Dis 2009;13:327-33 «PMID: 18952475»PubMed
  109. Boscolo-Rizzo P, Stellin M, Muzzi E ym. Deep neck infections: a study of 365 cases highlighting recommendations for management and treatment. Eur Arch Otorhinolaryngol 2012;269:1241-9 «PMID: 21915755»PubMed
  110. Brown JB, Rosenstein D, Mullooly J ym. Impact of intensified dental care on outcomes in human immunodeficiency virus infection. AIDS Patient Care STDS 2002;16:479-86 «PMID: 12437859»PubMed
  111. Chi TH, Tsao YH, Yuan CH. Influences of patient age on deep neck infection: clinical etiology and treatment outcome. Otolaryngol Head Neck Surg 2014;151:586-90 «PMID: 25037266»PubMed
  112. Cope A, Francis N, Wood F ym. Systemic antibiotics for symptomatic apical periodontitis and acute apical abscess in adults. Cochrane Database Syst Rev 2014;6:CD010136 «PMID: 24967571»PubMed
  113. Diz Dios P, Tomás Carmona I, Limeres Posse J ym. Comparative efficacies of amoxicillin, clindamycin, and moxifloxacin in prevention of bacteremia following dental extractions. Antimicrob Agents Chemother 2006;50:2996-3002 «PMID: 16940094»PubMed
  114. Duckworth R, Waterhouse JP, Britton DE ym. Acute ulcerative gingivitis. A double-blind controlled clinical trial of metronidazole. Br Dent J 1966;120:599-602 «PMID: 4957500»PubMed
  115. Fouad AF, Rivera EM, Walton RE. Penicillin as a supplement in resolving the localized acute apical abscess. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 1996;81:590-5 «PMID: 8734709»PubMed
  116. Franklin M, Wailoo A, Dayer MJ ym. The Cost-Effectiveness of Antibiotic Prophylaxis for Patients at Risk of Infective Endocarditis. Circulation 2016;134:1568-78 «PMID: 27840334»PubMed
  117. Halpern LR, Dodson TB. Does prophylactic administration of systemic antibiotics prevent postoperative inflammatory complications after third molar surgery? J Oral Maxillofac Surg 2007;65:177-85 «PMID: 17236918»PubMed
  118. Henry M, Reader A, Beck M. Effect of penicillin on postoperative endodontic pain and swelling in symptomatic necrotic teeth. J Endod 2001;27:117-23 «PMID: 11491635»PubMed
  119. Juncar M, Popa AR, Baciut MF ym. Evolution assessment of head and neck infections in diabetic patients--a case control study. J Craniomaxillofac Surg 2014;42:498-502 «PMID: 23911119»PubMed
  120. Keenan JV, Farman AG, Fedorowicz Z ym. Antibiotic use for irreversible pulpitis. Cochrane Database Syst Rev 2005;2:CD004969 «PMID: 15846738»PubMed
  121. Lacasa JM, Jiménez JA, Ferrás V ym. Prophylaxis versus pre-emptive treatment for infective and inflammatory complications of surgical third molar removal: a randomized, double-blind, placebo-controlled, clinical trial with sustained release amoxicillin/clavulanic acid (1000/62.5 mg). Int J Oral Maxillofac Surg 2007;36:321-7 «PMID: 17229548»PubMed
  122. LaPorte DM, Waldman BJ, Mont MA ym. Infections associated with dental procedures in total hip arthroplasty. J Bone Joint Surg Br 1999;81:56-9 «PMID: 10068004»PubMed
  123. Lee JY, Do HS, Lim JH ym. Correlation of antibiotic prophylaxis and difficulty of extraction with postoperative inflammatory complications in the lower third molar surgery. Br J Oral Maxillofac Surg 2014;52:54-7 «PMID: 24029441»PubMed
  124. Lee YQ, Kanagalingam J. Deep neck abscesses: the Singapore experience. Eur Arch Otorhinolaryngol 2011;268:609-14 «PMID: 20857130»PubMed
  125. Lockhart PB, Brennan MT, Kent ML ym. Impact of amoxicillin prophylaxis on the incidence, nature, and duration of bacteremia in children after intubation and dental procedures. Circulation 2004;109:2878-84 «PMID: 15173031»PubMed
  126. Michalowicz BS, Hodges JS, DiAngelis AJ ym. Treatment of periodontal disease and the risk of preterm birth. N Engl J Med 2006;355:1885-94 «PMID: 17079762»PubMed
  127. Nagle D, Reader A, Beck M ym. Effect of systemic penicillin on pain in untreated irreversible pulpitis. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2000;90:636-40 «PMID: 11077389»PubMed
  128. NICE. Prophylaxis against infective endocarditis. National Institute for Health and Clinical Excellence, 2008. «https://www.google.fi/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiE2szHrtjTAhVG0xQKHek1DdMQFggkMAA&url=https%3A%2F%2Fwww.nice.org.uk%2Fguidance%2Fcg64&usg=AFQjCNG8QhotRxeIvqnJQ_vTwpObTU8dog»18
  129. Oliver R, Roberts GJ, Hooper L ym. Antibiotics for the prophylaxis of bacterial endocarditis in dentistry. Cochrane Database Syst Rev 2008;4:CD003813 «PMID: 18843649»PubMed
  130. Pickenpaugh L, Reader A, Beck M ym. Effect of prophylactic amoxicillin on endodontic flare-up in asymptomatic, necrotic teeth. J Endod 2001;27:53-6 «PMID: 11487166»PubMed
  131. Rao DD, Desai A, Kulkarni RD ym. Comparison of maxillofacial space infection in diabetic and nondiabetic patients. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2010;110:e7-12 «PMID: 20656528»PubMed
  132. Thornhill MH, Dayer M, Lockhart PB ym. A change in the NICE guidelines on antibiotic prophylaxis. Br Dent J 2016;221:112-4 «PMID: 27514339»PubMed
  133. Thornhill MH, Dayer MJ, Prendergast B ym. Incidence and nature of adverse reactions to antibiotics used as endocarditis prophylaxis. J Antimicrob Chemother 2015;70:2382-8 «PMID: 25925595»PubMed
  134. Tomás Carmona I, Limeres Posse J, Diz Dios P ym. Bacterial endocarditis of oral etiology in an elderly population. Arch Gerontol Geriatr 2003;36:49-55 «PMID: 12849098»PubMed
  135. Wade AB, Blake GC, Mirza KB. Effectiveness of metronidazole in treating the acute phase of ulcerative gingivitis. Dent Pract Dent Rec 1966;16:440-3 «PMID: 5222061»PubMed
  136. Walton RE, Chiappinelli J. Prophylactic penicillin: effect on posttreatment symptoms following root canal treatment of asymptomatic periapical pathosis. J Endod 1993;19:466-70 «PMID: 8263455»PubMed
  137. Van der Meer JT, Van Wijk W, Thompson J ym. Efficacy of antibiotic prophylaxis for prevention of native-valve endocarditis. Lancet 1992;339:135-9 «PMID: 1346008»PubMed
  138. Yang W, Hu L, Wang Z ym. Deep Neck Infection: A Review of 130 Cases in Southern China. Medicine (Baltimore) 2015;94:e994 «PMID: 26166132»PubMed

A

Mikrobilääkeprofylaksi implanttikirurgiassa

Toimenpidettä edeltävästi annettu mikrobilääkeprofylaksi estää implantin asettamisen infektiokomplikaatioita.

A

Mikrobilääkeprofylaksi infektoitumattoman hampaan poistossa terveellä potilaalla ja sellaisissa toimenpiteissä, joissa komplikaatioiden ilmaantuvuus on pieni

Mikrobilääkeprofylaksi ei ole tarpeen infektoitumattoman hampaan poistossa terveellä potilaalla sellaisissa toimenpiteissä, joissa komplikaatioiden ilmaantuvuus on pieni.

A

Mikrobilääkeprofylaksi viisaudenhammaskirurgiassa

Toimenpidettä edeltävästi annettu mikrobilääkeprofylaksi estää viisaudenhammaskirurgian infektiokomplikaatioita ja lisää lievien, ohimenevien haittavaikutusten esiintyvyyttä.

A

Mikrobilääkeprofylaksin vaikutus hammasperäiseen bakteremiaan

Toimenpidehetkellä veressä oleva osuva mikrobilääke estää tehokkaasti hammasperäisen bakteremian.

B

Mikrobilääkkeet oireettoman apikaalisen parodontiitin hoidossa

Penisilliini tai amoksisilliini ei ehkäise oireettoman apikaalisen parodontiitin akutisoitumista juurikanavien avauksen ja laajennuksen yhteydessä.

B

Mikrobilääkkeet äkillisen apikaalisen parodontiitin hoidossa

Juurikanavien avauksen ja laajennuksen jälkeen aloitetusta mikrobilääkehoidoista ei ilmeisesti ole hyötyä äkillisen apikaalisen parodontiitin hoidossa.

B

Perussairauksien ja immuunivasteen vaikutus suuperäisten infektiokomplikaatioiden riskiin

Vaikeat perussairaudet, korkea ikä, immuunivastetta heikentävät sairaudet ja hoidot ilmeisesti altistavat hammasperäisen infektion yleistymiselle ja vaikeutumiselle.

C

Mikrobilääkkeet äkillisen pulpiitin hoidossa

Mikrobilääkehoidoista ei ilmeisesti ole hyötyä eikä sitä suositella äkillisen pulpiitin hoidossa.

D

Mikrobilääkkeet hammasperäisten etäinfektioiden ehkäisyssä

Toimenpidehetkellä veressä oleva osuva mikrobilääke saattaa estää hammasperäisiä etäinfektioita, mutta luotettava tutkimusnäyttö puuttuu.

D

Mikrobilääkkeet äkillisten parodontologisten tulehdusten hoidossa

Mikrobilääkehoidosta saattaa olla hyötyä äkillisten parodontologisten tulehdusten hoidossa mekaanisen hoidon tukena, mutta luotettava tutkimusnäyttö puuttuu.

Hammasperäisen infektion hoidon periaatteet
Hammasperäisen infektion jatkettu profylaksi paikallisten infektiokomplikaatioiden ehkäisyssä
Hammasperäisen infektion kerta-annosprofylaksi paikallisten ja systeemisten infektiokomplikaatioiden ehkäisyssä
Mikrobilääkkeet hammashoidossa