Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Lungläkarförening rf
16.2.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Keuhkoahtaumatauti «Keuhkoahtaumatauti»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Det mest effektiva sättet att förhindra kroniskt obstruktiv lungsjukdom är att inte röka.
  • Diagnostiken ska förbättras, och den ska inbegripa rökavvänjning.
  • Att sluta röka och att motionera är en viktig del av behandlingen.
  • Genom läkemedelsbehandling kan man lindra symtom, till exempel dyspné som uppstår vid ansträngning, samt förhindra exacerbationer.
  • Associerade sjukdomar försämrar prognosen och därför är beaktandet och behandlingen av dem enligt rekommendationerna en del av det övergripande angreppssättet.
  • Personer som har rökt länge kan screenas för KOL genom en symtomenkät och mikrospirometri i samband med besök inom hälso- och sjukvården.
  • KOL-diagnostiken grundar sig på en bedömning av riskfaktorer, symtom och spirometri. Vid en spirometri konstateras irreversibel obstruktion, och FEV1/FVC < 0,7 efter bronkodilaterande läkemedel. Sjukdomens svårighetsgrad klassificeras utifrån symtom, exacerbationer och Z-värdet för FEV1.

Målgrupper och målsättning

  • Rekommendationen är avsedd för primärvården (inklusive företagshälsovården) och den specialiserade sjukvården. Målet är att förbättra diagnostiken av KOL och att skapa en gemensam behandlings- och uppföljningspraxis samt att stötta kompetensen.

Definitioner

  • Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Chronic Obstructive Pulmonary Disease, COPD) eller KOL är en vanlig sjukdom som kan förebyggas och ska behandlas. Typiskt för sjukdomen är kontinuerliga symtom i andningsvägarna, en progredierande förträngning av luftvägarna samt en kronisk inflammation vilken uppstår när personen vid inandning exponeras för skadliga partiklar och gaser «Global Strategy for the Diagnosis, Management and ...»1.
  • Sjukdomen påverkas av tre delfaktorer, och deras inbördes betydelse varierar från patient till patient:
    • kronisk bronkit
    • långsamt utandningsflöde, som beror på en förträngning av luftvägarna och skadade lungblåsor, emfysem
    • extern påverkan på lungorna (se punkten Övergripande bedömning av KOL).
  • Kronisk bronkit definieras utifrån långvarig sputumproduktion som förekommer minst tre månader per år, åtminstone två år i rad och där det inte finns någon annan lungsjukdom i bakgrunden (t.ex. bronkiektasi, alltså utvidgade luftrör). KOL kan föregås av kronisk bronkit. Vid kronisk bronkit (utan obstruktion) är spirometriresultatet normalt.
  • Vid obstruktion av luftrören är utandningsflödet långsamt, vilket utöver förträngningen i luftvägarna också beror på nedsatt elastisk kraft i lungorna i anslutning till emfysem.
  • KOL är också kopplat till förändringar utanför lungorna, där systemisk inflammation kan ligga bakom «MacNee W. Systemic inflammatory biomarkers and co-...»2. Hjärt- och kärlsjukdomar, cerebrovaskulära sjukdomar, diabetes, hypertoni, psykiatriska sjukdomar, tarm- och njursjukdomar, osteoporos och cancer är vanligare hos KOL-patienter än hos resten av befolkningen i samma ålder. Progredierad sjukdom kan kopplas till gerasteni där muskelförtvining och viktnedgång är typiskt. I och med sjukdomen motionerar patienten mindre och hon eller han upplever sitt hälsotillstånd som dåligt «Donaldson AV, Maddocks M, Martolini D ym. Muscle f...»3.
  • Fenotypen för KOL varierar till exempel utifrån exacerbationer, symtom på kronisk bronkit, svårighetsgraden på obstruktion och emfysem samt utifrån samtidig astma eller eosinofilmängd. Fenotypen påverkar prognosen, sjukdomsförloppet och valet av behandling.

Epidemiologi

Riskfaktorer

Förebyggande åtgärder

  • Att förhindra användningen av tobaksprodukter på alla tillgängliga sätt är en metod som har mycket stor påverkan när det gäller att minska förekomsten av KOL. Alla nivåer inom hälso- och sjukvården och alla yrkesgrupper ska fråga om och avvänja patienter från aktiv rökning. Se mer information i God medicinsk praxis rekommendation Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»2 (på finska), «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»22.
  • Arbetsrelaterad damm-, gas- och ångexponering bör undvikas.

Diagnostik

  • KOL-diagnosen bygger på exponeringshistorik, symtom och förträngningen (obstruktionen) av luftrören som konstateras vid spirometri med bronkdilatation.

Kartläggning av exponerande faktorer

  • Med tobaksprodukter avses förbrukningsprodukter som helt eller delvis består av tobak. Tobaksprodukter kan delas in i rökfria tobaksprodukter och tobaksprodukter som är avsedda för att rökas.
  • Man utreder riskfaktorerna för KOL genom
    • rökning i paketår (antalet rökta paket per dag x hur länge man rökt i år), passiv rökning och arbetsrelaterad exponering
    • tidigare infektioner i andningsvägarna samt astma
    • sjukdomar i andningsvägarna i släkten (astma, KOL).

Symtom

Undersökning av patienten

  • Diagnosen KOL kan inte ställas enbart utifrån kliniska fynd, men de kan visa tecken på KOL och dess svårighetsgrad «Global Strategy for the Diagnosis, Management and ...»1.
  • Vid auskultation av lungorna kan man höra ett vinande eller rosslande ljud i luftrören, eller försvagade andningsljud, men auskultationsfyndet kan också vara normalt.
  • En svår sjukdomsform inbegriper dyspné vid vila, ökad andningsfrekvens, användning av hjälpandningsmuskler, minskad muskelmassa och tecken på högersidig hjärtsvikt.

Test av lungfunktionen

Tabell 1. Klinisk svårighetsgrad av KOL i Finland
KLINISK SVÅRIGHETSGRAD AV KOL
Lindrig
  • Inga upprepade exacerbationer
  • Få symtom, (oftast < 10 poäng på CAT-test)
  • FEV1-mätningens Z-värde oftast ≥ -2,5
  • Inget behov av regelbunden medicinering
Svår
  • Upprepade exacerbationer
  • Kontinuerliga symtom (oftast > 10 poäng på CAT-test)
  • Behov av regelbunden medicinering
Mycket svår
  • Upprepade svåra exacerbationer
  • Mycket besvärliga dagliga symtom (oftast ≥ 20 poäng på CAT-test)
  • FEV1-mätningens Z-värde oftast < -4,0
  • Behov av regelbunden medicinering
CAT-test = COPD Assessment Test, bedömningstest för KOL
FEV1 = Forced Expiratory Volume in 1 second, sekundkapacitet
Z-värde = med hur många standardavvikelser (SD) resultatet avviker från referensvärdet)

Bilddiagnostiska undersökningar

  • Man ställer inte en KOL-diagnos utifrån en lungröntgen, men den ingår i de grundläggande undersökningarna. På basen av den kan man oftast utesluta andra sjukdomar som orsakar symtom i andningsvägarna, såsom lungcancer, tuberkulos, pneumoni, hjärtsjukdomar och lungsäckssjukdomar.
  • Vid lindrig KOL är röntgenfyndet i lungorna nästan alltid normalt.
  • Vid progredierad sjukdom kan radiologiska fynd, såsom avplanade diafragmavalv, droppformad hjärtskugga, sparsam perifer kärlteckning eller emfysembulla, tyda på KOL.
  • Datortomografi behövs inte som rutinmässig diagnosmetod för KOL, men används inom den specialiserade sjukvården vid problematiska fall för att specificera diagnosen, för differentialdiagnostik (avvikande röntgenbild) samt för bedömning av operativ behandling (lungvolymsreduktion, lungtransplantation) «Xie X, de Jong PA, Oudkerk M ym. Morphological mea...»28.

Laboratorieundersökningar

Övergripande bedömning av KOL

  • Vid kartläggningen av symtom och livskvalitet kan man använda sig av frågeblanketter, såsom det mer omfattande testet CAT (COPD Assessment Test) «Jones PW, Harding G, Berry P ym. Development and f...»31, «Jones PW, Brusselle G, Dal Negro RW ym. Properties...»32 eller testet mMRC (modified Medical Research Council dyspnea scale) som kartlägger dyspné «Modified Medical research council dyspnea scale (mMRC)»2.
  • Det som påverkar svårighetsgraden av KOL är patientens symtom, exacerbationer och obstruktionens svårighetsgrad utifrån FEV1-mätning vid spirometri (definierad utifrån Z-värdet) (tabell «Klinisk svårighetsgrad av KOL i Finland...»1).
  • Förändringar utanför lungorna samt associerade sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, metabolt syndrom och depression, är vanligare hos KOL-patienter än hos andra i samma ålder som har rökt lika länge.
  • Man kartlägger näringstillståndet, särskilt viktnedgång.
  • Prestationsförmågan bedöms åtminstone genom att be patienten bedöma hur bra hon eller han till exempel kan gå i trappor eller hur långt hon eller han orkar gå. Vid behov testas prestationsförmågan mer ingående, till exempel genom ett 6 minuters gångtest eller genom belastningsergometri.
  • Funktionsförmågan bedöms åtminstone genom att fråga om patientens hobbyer, hushållssysslor, prestation vid tungt arbete och frånvaro från arbetet.

Differentialdiagnos

Screening av KOL i samband med besök inom hälso- och sjukvården

Mål med behandlingen

  • Målet med behandling av KOL är
    • att förbättra symtom och livskvalitet
    • att få sjukdomen att progrediera långsammare
    • att förhindra exacerbationer
    • att minska dödligheten
    • att upptäcka och behandla associerade sjukdomar (se mer under punkten Övergripande bedömning av KOL)
    • att kontinuerligt stötta patienterna att leva med sjukdomen (egenvård och följsamhet i vården)
    • att göra en behandlingsplan för livets slutskede i rätt tid.

Övergripande vård

Handledd egenvård

  • Med egenvård för KOL-patienter avses att patienten deltar i planeringen och genomförandet av sin vård med stöd av yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården.
  • I egenvården ingår att följa upp sin hälsa och identifiera symtom, att ta regelbundna läkemedel och att reglera medicineringen utifrån läkaranvisningar i samband med infektioner och exacerbationer.
  • Den individuella handlingsplanen innefattar färdigutskrivna glukokortikoid- och antibiotikarecept samt tydliga (skriftliga) anvisningar. För en del av patienterna fungerar egenvård bra, men det kan också finnas andra orsaker till ett sämre hälsotillstånd, som då inte upptäcks.
  • Handledd egenvård, som innefattar en individuell handlingsplan för exacerbationer, minskar förmodligen riskerna för andningsproblem som kräver sjukhusvård samt förbättrar livskvaliteten «Ohjattu omahoito, joka sisältää yksilöllisen toimintasuunnitelman pahenemisvaiheessa luultavasti vähentää hengitysongelmasta johtuvan sairaalahoidon riskiä ja parantaa elämänlaatua.»B.
  • Det är fortfarande inte dokumenterat att man genom egenvård skulle kunna minska akutbesöken eller minska förekomsten av exacerbationer eller dödligheten.

Motionsrehabilitering

Observation av näringstillståndet

Vaccinationer

Läkemedelsbehandling för KOL

Principerna för regelbunden, långvarig läkemedelsbehandling

Tabell 2. Läkemedelspreparat som används för behandling av KOL grupperade efter effekt och varaktighet samt principerna för sambruk av läkemedlen
Om de kliniska indikationerna förordar en kombination av följande läkemedelsgrupper finns det inget farmakologiskt hinder för det. För samma patient väljs alltid bara ett läkemedelspreparat från respektive läkemedelsgrupp. När det gäller fasta kombinationspreparat (ICS + LABA, LABA + LAMA, ICS + LABA + LAMA), bör man observera att inte parallellt med dessa välja ett annat läkemedelspreparat från samma grupper. En kombination av kortverkande och långverkande beta-2-agonister är generellt sett inte ett problem, men en kombination av kortverkande och långverkande antikolinergika kan öka risken för biverkningar.
Kortverkande beta-2-agonister (Short-acting β2-agonists (SABA)):
  • fenoterol, salbutamol, terbutalin
Kortverkande antikolinergika (Short-acting muscarinic antagonist (SAMA)):
  • ipratropium**
Långverkande beta-2-agonister (Long-acting β2-agonist (LABA)):
  • effekt i ca 12 timmar: formoterol, salmeterol
  • effekt i ca 24 timmar: olodaterol, indakaterol, vilanterol
Långverkande antikolinergika (Long-acting muscarinic antagonist (LAMA)):
  • effekt i ca 12 timmar: aklidinium**
  • effekt i ca 24 timmar: glykopyrronium, tiotropium, umeklidinium**
Inhalerade glukokortikoider (Inhaled corticosteroids (ICS) i kombinationspreparat:
  • inhalerade glukokortikoider (beklometason, budesonid, flutikasonpropionat, flutikasonfuroat)*
För oralt bruk:
  • fosfodiesterashämmare (roflumilast, teofyllin)
* Fasta kombinationer ICS + LABA eller ICS + LABA + LAMA.
** En kombination av kortverkande och långverkande antikolinergika kan öka risken för biverkningar (Se punkten Kombination av bronkdilaterande läkemedel).
Tabell 3. Effekten av läkemedel, motion och rökavvänjning som används vid behandling av KOL
Att sluta röka Motion Kortverkande bronkdilaterande (beta-2-agonist eller antikolinergika) Långverkande beta-2-agonister Långverkande antikolinergika Ökad dos inhalationssteroider vid svår KOL * Roflumilast vid svår KOL
Symtom + + + + + (+) -
Lindrad obstruktion + - + + + (+) (+)
Färre exacerbationer + + - + + + +
Progression av sjukdomen (årligen minskat FEV1-värde) + ? - - - (+) ?
Dödlighet + + - - - (+) ?
+ Tydlig positiv effekt
(+) Ringa eller eventuell positiv effekt
- Ingen effekt
? Ingen undersökt information
* I praktiken innebär det vanligtvis att man byter ut ett eller två långverkande bronkdilaterande medel mot ett så kallat kombinationspreparat som innehåller inhalationssteroider
Bild 1.

Keuhkoahtaumataudin hoidon tavoitteet, niiden saavuttamiseksi käytössä olevat lääkkeet ja lääkityksen jatkamisen periaatteet.

SABA = lyhytvaikutteinen beeta2-agonisti, SAMA = lyhytvaikutteinen antikolinergi, LABA = pitkävaikutteinen beeta2-agonisti, LAMA = pitkävaikutteinen antikolinergi, ICS = inhaloitava glukokortikoidi, CAT = COPD Assessment Test, FEV1 = sekuntikapasiteetti, FVC = nopea vitaalikapasiteetti, PEF = uloshengityksen huippuvirtaus.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 2.

Diagnostik och bedömning av KOL samt fastställande av fenotyp och behandling.

SABA = kortverkande beta-2-agonister, SAMA = kortverkande antikolinergika, LABA = långverkande beta-2-agonister, LAMA = långverkande antikolinergika, ICS = inhalerade glukokortikoider, CAT= COPD Assessment Test, FEV1 = sekundkapacitet.

PDF «imk01298a.pdf»1

© Finska Läkarföreningen Duodecim

Läkemedel som används vid långvarig behandling av KOL

Bronkdilaterande läkemedel

Kort- och långverkande beta-2-agonister (SABA, LABA)

Kort- och långverkande antikolinergika (SAMA, LAMA)

Kombination av bronkdilaterande läkemedel

Inhalerade glukokortikoider (ICS)

Bild 3.

ICS-lääkityksen aloittaminen keuhkoahtaumataudissa.

ICS-lääkitys kuuluu alusta asti astma-keuhkoahtaumatauti-ilmiasua sairastavan lääkitykseen, mutta tavallisessa keuhkoahtaumataudissa sen rooli on epäselvempi. Osalla keuhkoahtaumatautipotilaista ICS-lääkitys vähentää toistuvia pahenemisvaiheita, mutta siihen voi liittyä myös haittoja. Oheisen taulukon avulla voi arvioida, milloin kannattaa aloittaa ICS-lääkitys pitkävaikutteisen avaavan lääkityksen (LAMA tai LABA) rinnalle.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Kombination av inhalerade glukokortikoider och långverkande bronkdilaterande läkemedel

Dubbel bronkdilatation

Trippelkombinationsbehandling

  • Hos KOL-patienter som trots regelbunden behandling fortfarande uppvisar symtom eller lider av exacerbationer har man konstaterat att en trippelkombinationsbehandling (ICS + LABA + LAMA) är effektivare än en kombination av ICS + LABA och bronkdilaterande läkemedel när det gäller att förhindra exacerbationer, förbättra lungfunktionen och förbättra symtom och livskvalitet. Enligt en färsk metaanalys står förbättringen med trippelbehandling sett till LABA + LAMA-behandling när det gäller att minska exacerbationer i relation till blodets eosinofilmängd (NNT 8,6 hos patienter med B-Eos ≥ 0,3 x 109 celler/l; NNT 46,3 hos patienter med B-Eos < 0,3 x 109 celler/l). Enligt metaanalysen är risken för pneumoni med trippelbehandling 1,3 gånger högre sett till behandling med LABA + LAMA. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant «Cazzola M, Rogliani P, Calzetta L ym. Triple thera...»123.

För- och nackdelar med inhalationssteroider

Principer för att lätta upp inhalerad läkemedelsbehandling

Bild 4.

ICS-lääkityksen vähentäminen tai lopettaminen keuhkoahtaumataudissa

Osa keuhkoahtaumatautipotilaista hyötyy ICS-lääkityksestä lähinnä pahenemisvaiheiden vähenemisen myötä, mutta ICS-hoitoon voi liittyä myös haittoja. Oheisen kuvion perusteella voi arvioida, milloin ICS-hoitoa kannattaisi kokeilla vähentää tai lopettaa. Astma-keuhkoahtaumatauti-ilmiasua sairastavien hoitoon ICS kuuluu.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Roflumilast

Andra läkemedel som används vid långvarig behandling

Orala glukokortikoider

Teofyllin

Makrolider

  • Enligt en metaanalys av 11 undersökningar minskar antalet exacerbationer vid regelbunden användning av makrolider (erytromycin eller azitromycin) under 6–12 månader «Cui Y, Luo L, Li C ym. Long-term macrolide treatme...»136.
  • Hos patienter med stor risk för exacerbationer minskar förekomsten vid anvädning av 250 mg azitromycin per dag eller 500 mg tre dagar i veckan i ett års tid. För aktiva rökare verkar nyttan vara mindre «Han MK, Tayob N, Murray S ym. Predictors of chroni...»137.
  • Det som håller tillbaka en omfattande användning av makrolider i exacerbationesförebyggande syfte är rädslan för biverkningar och en ökad makrolidresistens «Cui Y, Luo L, Li C ym. Long-term macrolide treatme...»136. Långvarig användning av azitromycin inbegriper mer biverkningar, såsom tilltagande bakterieresistens, förlängd QTc-tid och försämrad hörsel «Cui Y, Luo L, Li C ym. Long-term macrolide treatme...»136.
  • Eftersom det krävs vissa undersökningar innan man påbörjar långvarig behandling med makrolider (t.ex., sputumodlingar) och en bedömning av förhållandet mellan risk och nytta, rekommenderas att bedömningen enbart görs inom den specialiserade sjukvården.

Läkemedel som påverkar slemutsöndringen eller -sammansättningen (mukolytika)

Fenotyp, läkemedelsbehandling och bedömning av terapisvar

  • Den medicinska behandlingen av KOL och valet av den grundar sig på varje enskild patients sjukdomsfenotyp, mängden symtom och risk för exacerbationer. Klassificering av patienter och läkemedelsbehandling beskrivs i bilden «Diagnostik och bedömning av KOL samt fastställande av fenotyp och behandling»2.
  • Regelbunden läkemedelsbehandling påbörjas för alla patienter som regelbundet uppvisar besvärande symtom eller har en stor risk för att drabbas av exacerbationer.
  • Läkemedelsbehandlingen grundar sig till stor del på läkemedel som ska inhaleras, och då är valet av en lämplig inhalator (tabell «Val av lämplig inhalator...»4) och noggrann handledning för inhalation viktigt.
  • Målet med behandlingen för alla patienter är att lindra symtom och eventuella exacerbationer.
  • Vid valet av behandling är det väsentligt att utifrån fenotypen välja antingen långverkande bronkdilaterande läkemedel eller att direkt från början även kombinera inhalerade glukokortikoider.
  • Eftersom fenotypen kan förändras i och med att sjukdomen progredierar ska terapisvar och medicinering utvärderas vid varje uppföljningsbesök «Diagnostik och bedömning av KOL samt fastställande av fenotyp och behandling»2, (särskilt vad gäller risken för exacerbationer) «Agusti A, Edwards LD, Celli B ym. Characteristics,...»55.
  • Vid bedömningen av terapisvar finns det anledning att tänka på valet av inhalator, inhalationsteknik och differentialdiagnostik.

Val av inhalator

  • En betydande del av patienterna kan inte använda sin inhalator korrekt «Yawn BP, Colice GL, Hodder R. Practical aspects of...»139 och därför är viktigt att lära patienterna hur de ska använda inhalatorn vid påbörjande av medicinering samt vid uppföljningsbesöken.
  • Användning av pulverinhalator kräver inte att patienten koordinerar inandning och avtryck, men det kräver en tillräckligt god inandningsstyrka och -hastighet.
  • Att använda aerosolinhalatorer med drivgas kräver inte en hög inandningshastighet, men patienten måste kunna koordinera avtrycket till början av inandningen.
  • Att använda en andningsbehållare tillsammans med en aerosolinhalator minskar behovet av koordinering, och en del av dem minskar mängden stora läkemedelsdroppar som stannar kvar i mun och svalg «Laube BL, Janssens HM, de Jongh FH ym. What the pu...»140.
  • Hos patienter med svår KOL räcker inte alltid inandningssnabbheten till för att använda pulverinhalator «Wieshammer S, Dreyhaupt J. Dry powder inhalers: wh...»141. Då bör man använda en aerosolinhalator. Vid koordinationsproblem behövs ofta också andningsbehållare och vid behov mask och en assistent.
  • Principerna för valet av lämplig inhalator presenteras i tabell «Val av lämplig inhalator...»4.
Tabell 4. Val av lämplig inhalator
Val av lämplig inhalator
  1. Bedöm förmågan att koordinera hand och andning.
  2. Bedöm eller mät inandningshastigheten.
God koordination Dålig koordination
Inandningshastighet > 30 l/min Inandningshastighet < 30 l/min Inandningshastighet > 30 l/min Inandningshastighet < 30 l/min
Pulverinhalator
Aerosolinhalator
Soft Mist Inhaler
Autohaler
(Nebulisator)
Aerosolinhalator
Soft Mist Inhaler
(Nebulisator)
Pulverinhalator
Autohaler
Aerosolinhalator
+ andningsbehållare
(Soft Mist Inhaler)
(Nebulisator)
Aerosolinhalator
+ andningsbehållare
(Soft Mist Inhaler)
(Nebulisator)
Bearbetat från källa «Chapman KR, Voshaar TH and Virchow JC. Inhaler cho...»142

Behandling med syrgas i hemmet

Kriterier för att påbörja syrgasbehandling i hemmet

  • Patienten ska vara rökfri och tillräckligt samarbetsvillig. Patienten ska också ha en kronisk, långt progredierad lungsjukdom. Dessutom ska syrets partialtryck i arteriellt blod vid minst två separata prov som tagits med minst 3 veckors mellanrum ligga under 7,3 kPa när patienten andas rumsluft och sjukdomen är i en stabil fas. Kriteriet uppfylls också om partialtrycket för syre ligger på 7,3–8,0 kPa och något av följande tilläggskriterier uppfylls:
    • tecken på förhöjt lungartärtryck, till exempel svullnader
    • sekundär polycytemi (hematokrit över 55 %)
    • betydande nattlig hypoxemi som har konstaterats genom oximetri och korrigeras med syrebehandling, och som inte beror på samtida sömnapné
    • betydande neuropsykologiska symtom som går tillbaka med syrgasbehandling
    • uppnått önskat svar på syrgasbehandling (PaO2 över 8,0 kPa) utan skadligt ökat koldioxiddeltryck i artärblodet.
  • Syrgasbehandlingen ges genom en syreberikare som lånas från sjukhusets hjälpmedelscentral, och utanför hemmet med hjälp av syrgasflaskor. Ett dyrare alternativ är flytande syre (hembehållare och mobil behållare som fylls på). Flytande syre och syreflaskor förskrivs på recept. Patienten beställer syrgas från leverantören «http://www.linde-healthcare.fi/»2, «http://www.woikoski.fi/»3 och får grundläggande ersättning från sjukförsäkringen för utrustningshyra och syrgas. En rehabiliteringsinstruktör agerar expert när man påbörjar, instruerar och följer upp syrgasbehandlingen i hemmet.
  • Att man inte använder syrgasen eller att man röker under tiden är orsak för att avsluta syrgasbehandlingen i hemmet, och detta bör antecknas i sjukjournalen.
  • Om en KOL-patients syremättnad vid stabilt tillstånd och i vila överstiger 90 %, uppfyller patienten sannolikt inte kriterierna för syrgasbehandling.

Noninvasiv ventilation vid stabil KOL

Kirurgisk behandling av KOL

  • Det primära målet med lungtransplantation är att förlänga livslängden. Sett ur det perspektivet uppnår man bäst resultat med lungtransplantationsverksamheten vid andra sjukdomar än KOL.
  • Lång rökningshistorik orsakar ofta associerade sjukdomar och en förhöjd cancerrisk som kan förhindra en lungtransplantation.
  • Om det inte handlar om emfysem eller KOL i samband med brist på alfa1-antitrypsin utvecklas den försämrade lungfunktionen och prestationsförmågan som uppfyller lungtransplantationskriterierna i ganska hög ålder.
  • KOL progredierar inte heller enhetligt eller linjärt i slutskedet, så det är svårt att prognostisera dödligheten bara utifrån obstruktionens svårighetsgrad.
  • Om sjukdomen progredierar och symtomen ökar trots maximal icke-farmakologisk (bland annat motionsrehabilitering) och medicinsk behandling, kan en lämplig patient hänvisas till den specialiserade sjukvården för en lungtransplantationsbedömning. När det är rätt tidpunkt för att remittera och sätta upp en KOL-patient på väntelistan bedöms utifrån BODE-indexet «Orens JB, Estenne M, Arcasoy S ym. International g...»144. BODE-index är ett verktyg för att bedöma en KOL-patients prognos, och där tar man hänsyn till viktindex, obstruktionens svårighetsgrad (FEV1, % av referensvärdet), graden av dyspné (mMRC-test) och resultatet på ett 6 minuter långt gångtest «Celli BR, Cote CG, Marin JM ym. The body-mass inde...»145. Se mer information om ämnet «Keuhkoahtaumataudin kirurginen hoito»5.
  • Vid en lungvolymreduktionsoperation (Lung Volume Reduction Surgery) tar man bort de mest förstörda områdena i lungorna vid svårt emfysem. Korrekt utvalda patienter har nytta av volymreduktionskirurgi «Volyymireduktiokirurgia ilmeisesti hyödyttää oikein valittuja potilaita.»B.
  • Endoskopisk reduktion av lungvolymen, till exempel genom att sätta in ventiler i luftrören, kan vara en möjlig behandlingsform vid svårt emfysem. I behandlingen av en patient med svår KOL kan man behöva överväga lungtransplantation, om andra behandlingsmetoder inte har gett önskat resultat och patientens förväntade livstid är under 2 år.
  • När en lungtransplantation gjorts på över 60 år gamla patienter har prognosen varit sämre och risken för kronisk avstötning högre än hos KOL-patienter yngre än 60 år gamla «Inci I, Schuurmans M, Ehrsam J ym. Lung transplant...»146.

Exacerbation vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom

  • Vid exacerbation försämras patientens andningsvägssymtom plötsligt mer än vid vanlig, daglig variation. Vid exacerbationer måste man tillfälligt intensifiera medicineringen «Global Strategy for the Diagnosis, Management and ...»1.
  • Diagnostiseringen av exacerbation är klinisk, och fynden är:
    • ökad dyspné
    • hosta
    • eventuellt purulent sputum.
  • Exacerbationer delas in i tre kategorier med avseende på vårdplats, medicinering och svårighetsgrad:
    • lindriga (kortvariga bronkdilaterande inhalationsläkemedel, öppenvård, polikliniskt)
    • medelsvåra (förutom bronkdilaterande inhalationsläkemedel även orala glukokortikoider eller antibiotikakur, öppenvård, polikliniskt)
    • svåra (kräver jourbesök eller behandling på sjukhus, oftast alla ovan nämnda läkemedel och syrgasbehandling, ofta krävs behandling med andningsstöd från ventilator).
  • Exacerbationsbenägenheten är individuell. Alla patienter drabbas inte av exacerbationer, men en del drabbas upprepade gånger. Försämrad lungfunktion (FEV1 under 50 % av referensvärdet) ökar risken. En exacerbation är en betydande riskfaktor för senare exacerbationer.
  • De huvudsakliga faktorerna som kan utlösa exacerbationer är infektioner i andningsvägarna (60–80 % av fallen) «Papi A, Bellettato CM, Braccioni F ym. Infections ...»147. En möjlig orsak till upprepade exacerbationer är mikrobkolonisering i andningsvägarna. Hos 10 % av patienterna är orsaken exponering för luftföroreningar.
  • När man bedömer helhetstillståndet hos en exacerbationspatient ska man utesluta andra eventuella orsaker till försämringen, såsom lunginflammation, upprepad aspiration, hjärtinfarkt, rytmstörningar, hjärtinsufficiens, lungemboli, pneumothorax och vätska i lungsäcken. Å andra sidan kan ovan nämnda tillstånd lika väl utlösa eller förvärra exacerbationer. Även avbruten läkemedelsbehandling kan leda till exacerbationer.
  • Särskilt sjukhusvårdskrävande och upprepade exacerbationer försämrar patientens livskvalitet och prognos (efter sjukhusvård ligger dödligheten på 43 % och 51 % efter 3 respektive 5 år) «Hoogendoorn M, Hoogenveen RT, Rutten-van Mölken MP...»148. Dödligheten vid exacerbationer associerar till tidigare sjukhusvårdskrävande exacerbationer och allvarlig komorbiditet, såsom hjärt- och kärlsjukdomar «Global Strategy for the Diagnosis, Management and ...»1, «Patel AR, Kowlessar BS, Donaldson GC ym. Cardiovas...»149.

Klinisk bedömning och undersökningar

  • Undersöknings- och behandlingsalgoritmen vid försämrad KOL presenteras i bilden «Exacerbation vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom»5. Tillståndet bedöms individuellt.
  • Vid bedömning av exacerbationer har anamnesen en nyckelroll. Man bör klarlägga
    • antal exacerbationer som har behandlats med glukokortikoider eller antibiotika (har patienten haft ≥ 2 exacerbationer per år eller ≥ 1 exacerbation som har lett till sjukhusvård?)
    • obstruktionens svårighetsgrad (FEV1) innan exacerbationen
    • hur länge och i vilken styrka dyspnén och nya symtom har uppvisats
    • andra kroniska och associerade sjukdomar
    • nuvarande medicinering och teknik för att ta läkemedel.
Bild 5.

Skov av kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Initiala undersökningar och bedömning av behov av sjukhusvård

  • Patienten genomgår en klinisk undersökning (bl.a. cyanos, blekhet eller rodnad på huden), andningsfrekvens, hjärt- och andningsljud, användning av hjälpandningsmusklerna och perifer svullnad).
  • Syremättnaden bedöms med pulsoximeter (riktgivande värde).
  • Man bedömer hur sputumprovet ser ut. Purulens (sputum är gul- eller grönaktig till färgen) tyder på bakteriell infektion och är ett tillräckligt tecken för att påbörja en antibiotikakur «Global Strategy for the Diagnosis, Management and ...»1, även om CRP är normalt.
  • Lungröntgen tas som differentialdiagnostisk undersökning eller vid misstanke om lunginflammation eller pneumothorax.
  • Grundläggande blodprov (blodbild, CRP, kreatinin och elektrolyter) och EKG.
  • Det rekommenderas inte att man gör en spirometri i samband med en exacerbation, eftersom det kan vara svårt för patienten, och resultaten inte är tillförlitliga.
  • Behandling av exacerbation sker polikliniskt inom öppenvården (i över 80 % av fallen) eller på en vårdavdelning vid hälsocentral inom primärvården eller den specialiserade sjukvården utifrån allvarlighetsgrad och patientens grundsituation (bl.a. svårighetsgraden på obstruktionen, antal exacerbationer och komorbiditet).

Kompletterande undersökningar vid sjukhusets jourpoliklinik

  • Patienten genomgår samma grundläggande undersökningar som tidigare nämnts och man kompletterar eventuella undersökningar som saknas.
  • För att fastställa pH-värdet och blodgaserna tar man ett arteriellt blodprov.
  • Efter övervägande görs mer omfattande undersökningar som stöttar diagnosen samt differentialdiagnostiska undersökningar.

Behandling av exacerbation

  • Målet med behandlingen är
  • I den grundläggande behandlingen, som går bra att genomföra inom öppenvården, ingår bronkdilaterande läkemedel (bronkodilatorer), glukokortikoider och antibiotika.
    • Korrigering av hypoxemi görs kontrollerat med tillförsel av syrgas via syrgasgrimma eller venturimask (se punkten Syrgasbehandling).
  • Vid behandling av exacerbation på sjukhus används samma grundläggande läkemedel (bronkodilator, glukokortikoider och antibiotika) som inom öppenvården, men hur de ges och formen på preparaten är ofta annorlunda (oralt vs intravenöst, pulverinhalator eller aerosolinhalator vs nebulisator). Vid exacerbation och försämrat allmäntillstånd ges dessutom vid behov (bild «Exacerbation vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom»5) syrgasbehandling och noninvasiv eller invasiv ventilatorbehandling.
  • Exacerbation vid KOL inbegriper en generaliserad tendens till blodproppar, varför man hos patienter som behandlas på sjukhus bör överväga ventrombosförebyggande behandling. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Laskimotukos ja keuhkoembolia «Laskimotukos ja keuhkoembolia»4 (på finska), «Laskimotukos ja keuhkoembolia. Käypä hoito -suosit...»150, «Bertoletti L, Quenet S, Laporte S ym. Pulmonary em...»151.

Bronkodilatorer

Glukokortikoider

Antibiotikabehandling

Fysioterapi

Syrgasbehandling

Noninvasiv ventilation (NIV)

Invasiv ventilatorbehandling

  • För att påbörja invasiv ventilatorbehandling (ventilatorbehandling med intubationsrör eller trakeostomi) krävs alltid grundligt patientspecifikt övervägande. Behandlingen ges på en avdelning för intensifierad övervakning eller inom intensivövervakningen.
  • Om patienten lider av långt progredierad KOL och det inte finns någon korrigerbar faktor bakom det akuta försämrandet bör man förhålla sig reserverat till intensivvård.

Utskrivning från vårdavdelning på sjukhus

  • Längden på vården och behandlingsepisoden på vårdavdelning påverkas av exacerbationens orsak och svårighetsgrad, tidigare exacerbationer samt associerade sjukdomar.
  • Med behandlingens mål och begränsningar i åtanke, rekommenderas att man innan utskrivning tar ställning till optimering av inhalationsläkemedelsbehandlingen, identifiering av och behandlingsplan för associerade sjukdomar, bedömning av behovet av syrgasbehandling samt planering av individuell motionsrehabilitering.
  • God praxis för utskrivningsskedet innefattar handledning i egenvård, kontroll av inhalationsteknik, bedömning av behovet av fortsatt uppföljning samt fastställande av tidpunkt och plats för det.
  • Ett tidigt uppföljningsbesök (inom en månad) minskar risken för att behöva sjukhusvård på grund av ny exacerbation «Gavish R, Levy A, Dekel OK ym. The Association Bet...»160.

Palliativ vård

Nivåstrukturering för behandling

  • Primärdiagnostiken görs inom primär- och företagshälsovården, och målet med den är tidig diagnos och lyckad differentialdiagnostik.
  • Diagnostiken baseras på anamnes (särskilt rökningsanamnes), symtom och spirometriundersökning.
  • Oklara fall, kliniska betydande differentialdiagnostiska problem och svåra sjukdomsformer samt patienter som insjuknat i ovanligt ung ålder ska utredas inom den specialiserade sjukvården.
  • Behandling och uppföljning görs i huvudsak inom primärvården, så att man beaktar patienternas övriga sjukdomar, åldersstruktur och sjukdomens förekomst.
  • Se mer information om socialskydd (läkemedelsersättningar, vård- eller handikappstöd samt yrkesmässig och medicinsk rehabilitering) på adressen www.kela.fi «http://www.kela.fi/»4.

Primär- och företagshälsovårdens uppgifter

  • Centralt i förebyggandet av KOL är att förhindra användning av tobaksprodukter, att utreda rökning och nikotinberoende på mottagningen samt att sluta röka. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»2 (på finska), «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»22.
  • Uppgifter om rökning antecknas i patientjournalen.
  • Man stöttar patienten i att sluta röka vid alla kontakter. Spirometri är den viktigaste diagnostiska undersökningen och en nödvändig del av den kliniska bedömningen av sjukdomens framskridande. Symtomenkät och mikrospirometri kan användas som screeningundersökning.
  • Inom företagshälsovården finns anledning att försöka minska de anställdas exponering, särskilt för damm. Spirometri görs efter individuellt behov.
  • Fenotypen och läkemedelsbehandlingen utifrån den bedöms vid varje uppföljningsbesök. Vid uppföljning och handledning används kompetensen hos astma- eller KOL-skötare.
  • Vid exacerbation säkras tillräckligt tidig behandling genom egenvårdsanvisningar och genom att vid behov snabbt kunna erbjuda vård.
  • En betydande del av de exacerbationer som kräver sjukhusvård behandlas på hälsocentralernas vårdavdelningar. Vid behov skickas patienten till den specialiserade sjukvården, om man anser att patienten ur ett helhetsperspektiv har nytta av en flytt dit.
  • Behandling av långt progredierad KOL genomförs på ett övergripande sätt genom att man också använder möjligheterna inom den palliativa vården.
  • Motionshandledning ska ingå som en viktig del av patientkontakten.
  • Motionsrehabilitering genomförs både med individuell handledning och grupphandledning.
  • Man försöker få en så heltäckande vaccinering som möjligt när det gäller säsongsinfluensa och pneuomokocker.
  • En bedömning av arbetsförmågan görs primärt av en (företagshälsovårds)läkare, som känner till patientens arbetsförhållanden och kraven på arbetet. Vid oklara fall ber man om ett kompletterande utlåtande från en lungspecialist.

Specialsjukvårdens uppgifter

  • I den specialiserade sjukvårdens ansvar ingår
    • att avvänja patienter från rökning i alla patientkontakter och att regionalt koordinera handledningsmetoder för avvänjning
    • krävande differentialdiagnostik
    • bedömning av behovet av syrgas- och ventilatorbehandling samt koordinering av påbörjande och uppföljning av dessa
    • personer som insjuknat vid ovanligt tidig ålder
    • misstanke om yrkessjukdom (hänvisas till Arbetshälsoinstitutets undersökningar)
    • bedömning av arbets- och funktionsförmåga
    • krävande akutvård
    • planering av motionsrehabilitering och regional koordination samt rehabilitering av svårt sjuka patienter
    • kirurgiska behandlingar (inklusive bedömningar av lungtransplantationer)
    • krävande bedömningar av arbetsförmåga
    • utbildning och regional koordinering av behandling (inklusive kvalitetskontroll av spirometriundersökningar)
    • att göra behandlingsplaner vid långt progredierad sjukdom.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Lungläkarförening rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Keuhkoahtaumatauti»1 (på finska)

Översättare: AAC Global Oy

Granskning av översättningen: Jon Holmström

Litteratur

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgruppen inrättad av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Lungläkarförening rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»5

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Global Strategy for the Diagnosis, Management and Prevention of Chronic Obstructive Lung Disease (2019 report), Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) 2019. Available from: http://www.goldcopd.org/ «http://www.goldcopd.org/»6
  2. MacNee W. Systemic inflammatory biomarkers and co-morbidities of chronic obstructive pulmonary disease. Ann Med 2013;45:291-300 «PMID: 23110517»PubMed
  3. Donaldson AV, Maddocks M, Martolini D ym. Muscle function in COPD: a complex interplay. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2012;7:523-35 «PMID: 22973093»PubMed
  4. Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A ym. (toim).Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa. FinTerveys 2017-tutkimus. Raportti 4/2018. http://URN:ISBN:978-952-343-105-8
  5. Vasankari TM, Impivaara O, Heliövaara M ym. No increase in the prevalence of COPD in two decades. Eur Respir J 2010;36:766-73 «PMID: 20693258»PubMed
  6. Alpha 1-antitrypsin deficiency: memorandum from a WHO meeting. Bull World Health Organ 1997;75:397-415 «PMID: 9447774»PubMed
  7. Kainu A, Pallasaho P, Piirilä P ym. Increase in prevalence of physician-diagnosed asthma in Helsinki during the Finnish Asthma Programme: improved recognition of asthma in primary care? A cross-sectional cohort study. Prim Care Respir J 2013;22:64-71 «PMID: 23299455»PubMed
  8. Kainu A, Pallasaho P, Pietinalho A. No change in prevalence of symptoms of COPD between 1996 and 2006 in Finnish adults - a report from the FinEsS Helsinki Study. Eur Clin Respir J 2016;3:31780 «PMID: 27534614»PubMed
  9. Andersén H, Lampela P, Nevanlinna A ym. High hospital burden in overlap syndrome of asthma and COPD. Clin Respir J 2013;7:342-6 «PMID: 23362945»PubMed
  10. Katajisto M, Laitinen T. Estimating the effectiveness of pulmonary rehabilitation for COPD exacerbations: reduction of hospital inpatient days during the following year. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2017;12:2763-2769 «PMID: 28989279»PubMed
  11. Kupiainen H, Kinnula VL, Lindqvist A ym. Successful Smoking Cessation in COPD: Association with Comorbidities and Mortality. Pulm Med 2012;2012:725024 «PMID: 23213517»PubMed
  12. Thun MJ, Carter BD, Feskanich D ym. 50-year trends in smoking-related mortality in the United States. N Engl J Med 2013;368:351-64 «PMID: 23343064»PubMed
  13. Pirie K, Peto R, Reeves GK ym. The 21st century hazards of smoking and benefits of stopping: a prospective study of one million women in the UK. Lancet 2013;381:133-41 «PMID: 23107252»PubMed
  14. Eisner MD, Anthonisen N, Coultas D ym. An official American Thoracic Society public policy statement: Novel risk factors and the global burden of chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2010;182:693-718 «PMID: 20802169»PubMed
  15. Mehta AJ, Miedinger D, Keidel D ym. Occupational exposure to dusts, gases, and fumes and incidence of chronic obstructive pulmonary disease in the Swiss Cohort Study on Air Pollution and Lung and Heart Diseases in Adults. Am J Respir Crit Care Med 2012;185:1292-300 «PMID: 22492989»PubMed
  16. Trupin L, Earnest G, San Pedro M ym. The occupational burden of chronic obstructive pulmonary disease. Eur Respir J 2003;22:462-9 «PMID: 14516136»PubMed
  17. Blanc PD, Iribarren C, Trupin L ym. Occupational exposures and the risk of COPD: dusty trades revisited. Thorax 2009;64:6-12 «PMID: 18678700»PubMed
  18. Pallasaho P, Kainu A, Sovijärvi A ym. Combined effect of smoking and occupational exposure to dusts, gases or fumes on the incidence of COPD. COPD 2014;11:88-95 «PMID: 24111617»PubMed
  19. Harber P, Tashkin DP, Simmons M ym. Effect of occupational exposures on decline of lung function in early chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2007;176:994-1000 «PMID: 17626912»PubMed
  20. Karvala K, Leino T, Oksa P ym. Altistelähtöinen työterveysseuranta. Kustannus Oy Duodecim, 2019, 1. painos
  21. Gooptu B, Ekeowa UI, Lomas DA. Mechanisms of emphysema in alpha1-antitrypsin deficiency: molecular and cellular insights. Eur Respir J 2009;34:475-88 «PMID: 19648523»PubMed
  22. Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 19.6.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  23. Zwar NA, Marks GB, Hermiz O ym. Predictors of accuracy of diagnosis of chronic obstructive pulmonary disease in general practice. Med J Aust 2011;195:168-71 «PMID: 21843115»PubMed
  24. Blinderman CD, Homel P, Billings JA ym. Symptom distress and quality of life in patients with advanced chronic obstructive pulmonary disease. J Pain Symptom Manage 2009;38:115-23 «PMID: 19232893»PubMed
  25. Sovijärvi ARA, Kainu A, Malmberg P, Guldbrand A, Timonen K, Piirilä P. Spirometrian suorittaminen ja tulkinta – uudet suomalaiset ja monikansalliset viitearvot käyttöön. Suomen Kliinisen Fysiologian yhdistyksen ja Suomen Keuhkolääkäriyhdistyksen suositus 2015. Suom Lääkäril 2016;71:1673-81
  26. Aaron SD, Tan WC, Bourbeau J ym. Diagnostic Instability and Reversals of Chronic Obstructive Pulmonary Disease Diagnosis in Individuals with Mild to Moderate Airflow Obstruction. Am J Respir Crit Care Med 2017;196:306-314 «PMID: 28267373»PubMed
  27. Quanjer PH, Stanojevic S, Cole TJ ym. Multi-ethnic reference values for spirometry for the 3-95-yr age range: the global lung function 2012 equations. Eur Respir J 2012;40:1324-43 «PMID: 22743675»PubMed
  28. Xie X, de Jong PA, Oudkerk M ym. Morphological measurements in computed tomography correlate with airflow obstruction in chronic obstructive pulmonary disease: systematic review and meta-analysis. Eur Radiol 2012;22:2085-93 «PMID: 22699870»PubMed
  29. Agusti A, Fabbri LM, Singh D ym. Inhaled corticosteroids in COPD: friend or foe? Eur Respir J 2018;52: «PMID: 30190269»PubMed
  30. Kolsum U, Southworth T, Jackson N ym. Blood eosinophil counts in COPD patients compared to controls. Eur Respir J 2019;54: «PMID: 31221811»PubMed
  31. Jones PW, Harding G, Berry P ym. Development and first validation of the COPD Assessment Test. Eur Respir J 2009;34:648-54 «PMID: 19720809»PubMed
  32. Jones PW, Brusselle G, Dal Negro RW ym. Properties of the COPD assessment test in a cross-sectional European study. Eur Respir J 2011;38:29-35 «PMID: 21565915»PubMed
  33. Astma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Keuhkolääkäriyhdistys ry:n, Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n ja Suomen Kliinisen Fysiologian Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2012 (viitattu 19.6.2019. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  34. Global strategy for asthma management and prevention, Global Initiative for Asthma (GINA) 2012. Available from http://www.ginasthma.org/. «http://www.ginasthma.org/»7
  35. Calverley PM, Burge PS, Spencer S ym. Bronchodilator reversibility testing in chronic obstructive pulmonary disease. Thorax 2003;58:659-64 «PMID: 12885978»PubMed
  36. Tashkin DP, Celli B, Decramer M ym. Bronchodilator responsiveness in patients with COPD. Eur Respir J 2008;31:742-50 «PMID: 18256071»PubMed
  37. Albert P, Agusti A, Edwards L ym. Bronchodilator responsiveness as a phenotypic characteristic of established chronic obstructive pulmonary disease. Thorax 2012;67:701-8 «PMID: 22696176»PubMed
  38. Broekhuizen BD, Sachs AP, Moons KG ym. Diagnostic value of oral prednisolone test for chronic obstructive pulmonary disorders. Ann Fam Med 2011;9:104-9 «PMID: 21403135»PubMed
  39. Callahan CM, Dittus RS, Katz BP. Oral corticosteroid therapy for patients with stable chronic obstructive pulmonary disease. A meta-analysis. Ann Intern Med 1991;114:216-23 «PMID: 1824614»PubMed
  40. Woolcock AJ. Corticosteroid-resistant asthma. Definitions. Am J Respir Crit Care Med 1996;154:S45-8 «PMID: 8756787»PubMed
  41. Burge PS, Calverley PM, Jones PW ym. Prednisolone response in patients with chronic obstructive pulmonary disease: results from the ISOLDE study. Thorax 2003;58:654-8 «PMID: 12885977»PubMed
  42. Chavannes NH, Schermer TR, Wouters EF ym. Predictive value and utility of oral steroid testing for treatment of COPD in primary care: the COOPT study. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2009;4:431-6 «PMID: 20037682»PubMed
  43. Price DB, Tinkelman DG, Halbert RJ ym. Symptom-based questionnaire for identifying COPD in smokers. Respiration 2006;73:285-95 «PMID: 16330875»PubMed
  44. Martinez FJ, Raczek AE, Seifer FD ym. Development and initial validation of a self-scored COPD Population Screener Questionnaire (COPD-PS). COPD 2008;5:85-95 «PMID: 18415807»PubMed
  45. Martinez CH, Murray S, Barr G ym. Respiratory Symptoms items from the COPD assessment test identify ever-smokers with preserved lung function at higher risk for poor respiratory outcomes. An analysis of the subpopulations and intermediate outcome measures in COPD Study Cohort. Annals Am Thorax Soc 2017;14:636-42
  46. Rytila P, Helin T, Kinnula V. The use of microspirometry in detecting lowered FEV1 values in current or former cigarette smokers. Prim Care Respir J 2008;17:232-7 «PMID: 18830521»PubMed
  47. Frith P, Crockett A, Beilby J ym. Simplified COPD screening: validation of the PiKo-6® in primary care. Prim Care Respir J 2011;20:190-8, 2 p following 198 «PMID: 21597667»PubMed
  48. Sichletidis L, Spyratos D, Papaioannou M ym. A combination of the IPAG questionnaire and PiKo-6® flow meter is a valuable screening tool for COPD in the primary care setting. Prim Care Respir J 2011;20:184-9, 1 p following 189 «PMID: 21597666»PubMed
  49. Haroon S, Jordan R, Takwoingi Y ym. Diagnostic accuracy of screening tests for COPD: a systematic review and meta-analysis. BMJ Open 2015;5:e008133 «PMID: 26450427»PubMed
  50. Yawn BP, Duvall K, Peabody J ym. The impact of screening tools on diagnosis of chronic obstructive pulmonary disease in primary care. Am J Prev Med 2014;47:563-75 «PMID: 25241196»PubMed
  51. Bolton CE, Bevan-Smith EF, Blakey JD ym. British Thoracic Society guideline on pulmonary rehabilitation in adults. Thorax 2013;68 Suppl 2:ii1-30 «PMID: 23880483»PubMed
  52. Katajisto M, Laitinen T. Keuhkopotilaan kuntoutus. Kirjassa: Keuhkosairaudet – Diagnostiikka ja hoito , ss. 464-70, Kustannus Oy Duodecim, 2013
  53. Gallefoss F, Bakke PS, Rsgaard PK. Quality of life assessment after patient education in a randomized controlled study on asthma and chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 1999;159:812-7 «PMID: 10051255»PubMed
  54. Ferreira IM, Brooks D, Lacasse Y ym. Nutritional support for individuals with COPD: a meta-analysis. Chest 2000;117:672-8 «PMID: 10712990»PubMed
  55. Agusti A, Edwards LD, Celli B ym. Characteristics, stability and outcomes of the 2011 GOLD COPD groups in the ECLIPSE cohort. Eur Respir J 2013;42:636-46 «PMID: 23766334»PubMed
  56. Decramer M, Celli B, Kesten S ym. Effect of tiotropium on outcomes in patients with moderate chronic obstructive pulmonary disease (UPLIFT): a prespecified subgroup analysis of a randomised controlled trial. Lancet 2009;374:1171-8 «PMID: 19716598»PubMed
  57. Jenkins CR, Jones PW, Calverley PM ym. Efficacy of salmeterol/fluticasone propionate by GOLD stage of chronic obstructive pulmonary disease: analysis from the randomised, placebo-controlled TORCH study. Respir Res 2009;10:59 «PMID: 19566934»PubMed
  58. Burge PS, Calverley PM, Jones PW ym. Randomised, double blind, placebo controlled study of fluticasone propionate in patients with moderate to severe chronic obstructive pulmonary disease: the ISOLDE trial. BMJ 2000;320:1297-303 «PMID: 10807619»PubMed
  59. Celli BR, Thomas NE, Anderson JA ym. Effect of pharmacotherapy on rate of decline of lung function in chronic obstructive pulmonary disease: results from the TORCH study. Am J Respir Crit Care Med 2008;178:332-8 «PMID: 18511702»PubMed
  60. Anthonisen NR, Connett JE, Kiley JP ym. Effects of smoking intervention and the use of an inhaled anticholinergic bronchodilator on the rate of decline of FEV1. The Lung Health Study. JAMA 1994;272:1497-505 «PMID: 7966841»PubMed
  61. Pauwels RA, Löfdahl CG, Laitinen LA ym. Long-term treatment with inhaled budesonide in persons with mild chronic obstructive pulmonary disease who continue smoking. European Respiratory Society Study on Chronic Obstructive Pulmonary Disease. N Engl J Med 1999;340:1948-53 «PMID: 10379018»PubMed
  62. Vestbo J, Sørensen T, Lange P ym. Long-term effect of inhaled budesonide in mild and moderate chronic obstructive pulmonary disease: a randomised controlled trial. Lancet 1999;353:1819-23 «PMID: 10359405»PubMed
  63. Lipson DA, Barnhart F, Brealey N ym. Once-Daily Single-Inhaler Triple versus Dual Therapy in Patients with COPD. N Engl J Med 2018;378:1671-1680 «PMID: 29668352»PubMed
  64. Kankaanranta H. Keuhkoahtaumataudin uudet lääkkeet indakateroli ja roflumilasti. Suom Lääkäril 2013;68:299-306
  65. Thomas M, Decramer M, O'Donnell DE. No room to breathe: the importance of lung hyperinflation in COPD. Prim Care Respir J 2013;22:101-11 «PMID: 23429861»PubMed
  66. O'Donnell DE, Flüge T, Gerken F ym. Effects of tiotropium on lung hyperinflation, dyspnoea and exercise tolerance in COPD. Eur Respir J 2004;23:832-40 «PMID: 15218994»PubMed
  67. O'Donnell DE, Sciurba F, Celli B ym. Effect of fluticasone propionate/salmeterol on lung hyperinflation and exercise endurance in COPD. Chest 2006;130:647-56 «PMID: 16963658»PubMed
  68. Berger R, Smith D. Effect of inhaled metaproterenol on exercise performance in patients with stable "fixed" airway obstruction. Am Rev Respir Dis 1988;138:624-9 «PMID: 3202416»PubMed
  69. Hay JG, Stone P, Carter J ym. Bronchodilator reversibility, exercise performance and breathlessness in stable chronic obstructive pulmonary disease. Eur Respir J 1992;5:659-64 «PMID: 1628722»PubMed
  70. Gross NJ, Petty TL, Friedman M ym. Dose response to ipratropium as a nebulized solution in patients with chronic obstructive pulmonary disease. A three-center study. Am Rev Respir Dis 1989;139:1188-91 «PMID: 2523681»PubMed
  71. Higgins BG, Powell RM, Cooper S ym. Effect of salbutamol and ipratropium bromide on airway calibre and bronchial reactivity in asthma and chronic bronchitis. Eur Respir J 1991;4:415-20 «PMID: 1830277»PubMed
  72. Vathenen AS, Britton JR, Ebden P ym. High-dose inhaled albuterol in severe chronic airflow limitation. Am Rev Respir Dis 1988;138:850-5 «PMID: 2462383»PubMed
  73. O'Driscoll BR, Kay EA, Taylor RJ ym. A long-term prospective assessment of home nebulizer treatment. Respir Med 1992;86:317-25 «PMID: 1448587»PubMed
  74. Jenkins SC, Heaton RW, Fulton TJ ym. Comparison of domiciliary nebulized salbutamol and salbutamol from a metered-dose inhaler in stable chronic airflow limitation. Chest 1987;91:804-7 «PMID: 3556051»PubMed
  75. Kankaanranta H, Moilanen E. Hengitysteiden sairauksien hoidossa käytettävät lääkeaineet. [Drugs used to treat respiratory diseases]. Kirjassa: Farmakologia ja Toksikologia [In: Pharmacology and Toxicology]. Koulu M., Tuomisto J. (Eds.). 8th ed. Kustannusosakeyhtiö Medicina Oy, 2012, pp. 513-40
  76. Kankaanranta H, Mäkelä M. Tukkeavat keuhkosairaudet. [Obstructive lung diseases]. Kirjassa: Kliininen farmakologia ja Lääkehoito [In: Clinical Pharmacology and Drug Treatment]. Neuvonen PJ, Backman JT, HimbergJ-J, Huupponen R, Keränen T, Kivistö KT. (Eds.). 2nd ed. Kandidaattikustannus Oy, 2011, pp. 323-45
  77. Global Initiative for chronic obstructive lung disease. Global strategy for the diagnosis, management, and prevention of chronic obstructive pulmonary disease (revised 2013). http://www.goldcopd.org «http://www.goldcopd.org»8
  78. Sestini P, Renzoni E, Robinson S ym. Short-acting beta 2 agonists for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2002;3:CD001495 «PMID: 12519559»PubMed
  79. Cates CJ, Cates MJ. Regular treatment with salmeterol for chronic asthma: serious adverse events. Cochrane Database Syst Rev 2008;3:CD006363 «PMID: 18646149»PubMed
  80. Decramer ML, Hanania NA, Lötvall JO ym. The safety of long-acting ß2-agonists in the treatment of stable chronic obstructive pulmonary disease. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2013;8:53-64 «PMID: 23378756»PubMed
  81. Lee TA, Pickard AS, Au DH ym. Risk for death associated with medications for recently diagnosed chronic obstructive pulmonary disease. Ann Intern Med 2008;149:380-90 «PMID: 18794557»PubMed
  82. Mapel DW, Nelson LS, Lydick E ym. Survival among COPD patients using fluticasone/salmeterol in combination versus other inhaled steroids and bronchodilators alone. COPD 2007;4:127-34 «PMID: 17530506»PubMed
  83. Tashkin DP, Celli B, Senn S ym. A 4-year trial of tiotropium in chronic obstructive pulmonary disease. N Engl J Med 2008;359:1543-54 «PMID: 18836213»PubMed
  84. Vogelmeier C, Hederer B, Glaab T ym. Tiotropium versus salmeterol for the prevention of exacerbations of COPD. N Engl J Med 2011;364:1093-1103 «PMID: 21428765»PubMed
  85. Sims MW, Panettieri RA Jr. Profile of aclidinium bromide in the treatment of chronic obstructive pulmonary disease. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2011;6:457-66 «PMID: 22003291»PubMed
  86. Ulrik CS. Once-daily glycopyrronium bromide, a long-acting muscarinic antagonist, for chronic obstructive pulmonary disease: a systematic review of clinical benefit. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2012;7:673-8 «PMID: 23055716»PubMed
  87. Jones PW, Rennard SI, Agusti A ym. Efficacy and safety of once-daily aclidinium in chronic obstructive pulmonary disease. Respir Res 2011;12:55 «PMID: 21518460»PubMed
  88. Kerwin E, Hébert J, Gallagher N ym. Efficacy and safety of NVA237 versus placebo and tiotropium in patients with COPD: the GLOW2 study. Eur Respir J 2012;40:1106-14 «PMID: 23060624»PubMed
  89. Poole P, Sathananthan K, Fortescue R. Mucolytic agents versus placebo for chronic bronchitis or chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2019;5:CD001287 «PMID: 31107966»PubMed
  90. Rojas-Reyes MX, García Morales OM, Dennis RJ ym. Combination inhaled steroid and long-acting beta2-agonist in addition to tiotropium versus tiotropium or combination alone for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2016;6:CD008532 «PMID: 27271056»PubMed
  91. Appleton S, Jones T, Poole P ym. Ipratropium bromide versus short acting beta-2 agonists for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2006;2:CD001387 «PMID: 16625543»PubMed
  92. Appleton S, Jones T, Poole P ym. Ipratropium bromide versus long-acting beta-2 agonists for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2006;3:CD006101 «PMID: 16856113»PubMed
  93. Karner C, Cates CJ. Long-acting beta(2)-agonist in addition to tiotropium versus either tiotropium or long-acting beta(2)-agonist alone for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;4:CD008989 «PMID: 22513969»PubMed
  94. Farne HA, Cates CJ. Long-acting beta2-agonist in addition to tiotropium versus either tiotropium or long-acting beta2-agonist alone for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2015;10:CD008989 «PMID: 26490945»PubMed
  95. Cole JM, Sheehan AH, Jordan JK. Concomitant use of ipratropium and tiotropium in chronic obstructive pulmonary disease. Ann Pharmacother 2012;46:1717-21 «PMID: 23170031»PubMed
  96. Kankaanranta H, Lahdensuo A, Moilanen E ym. Add-on therapy options in asthma not adequately controlled by inhaled corticosteroids: a comprehensive review. Respir Res 2004;5:17 «PMID: 15509300»PubMed
  97. López-Campos JL, Calero Acuña C. What is in the guidelines about the pharmacological treatment of chronic obstructive pulmonary disease? Expert Rev Respir Med 2013;7:43-51 «PMID: 23551023»PubMed
  98. Yang IA, Clarke MS, Sim EH ym. Inhaled corticosteroids for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;7:CD002991 «PMID: 22786484»PubMed
  99. Dransfield MT, Bourbeau J, Jones PW ym. Once-daily inhaled fluticasone furoate and vilanterol versus vilanterol only for prevention of exacerbations of COPD: two replicate double-blind, parallel-group, randomised controlled trials. Lancet Respir Med 2013;1:210-23 «PMID: 24429127»PubMed
  100. van der Valk P, Monninkhof E, van der Palen J ym. Effect of discontinuation of inhaled corticosteroids in patients with chronic obstructive pulmonary disease: the COPE study. Am J Respir Crit Care Med 2002;166:1358-63 «PMID: 12406823»PubMed
  101. Cazzola M, Rogliani P. In stable COPD, long-acting muscarinic antagonist plus long-acting beta-agonists resulted in less exacerbations, pneumonia and larger improvement in FEV 1 than long-acting beta-agonists plus inhaled corticosteroids. Evid Based Med 2017;22:183-184 «PMID: 28801320»PubMed
  102. Nannini LJ, Cates CJ, Lasserson TJ ym. Combined corticosteroid and long-acting beta-agonist in one inhaler versus inhaled steroids for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2007;4:CD006826 «PMID: 17943917»PubMed
  103. Loke YK, Cavallazzi R, Singh S. Risk of fractures with inhaled corticosteroids in COPD: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials and observational studies. Thorax 2011;66:699-708 «PMID: 21602540»PubMed
  104. Bafadhel M, Peterson S, De Blas MA ym. Predictors of exacerbation risk and response to budesonide in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a post-hoc analysis of three randomised trials. Lancet Respir Med 2018;6:117-126 «PMID: 29331313»PubMed
  105. Siddiqui SH, Guasconi A, Vestbo J ym. Blood Eosinophils: A Biomarker of Response to Extrafine Beclomethasone/Formoterol in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Am J Respir Crit Care Med 2015;192:523-5 «PMID: 26051430»PubMed
  106. Papi A, Vestbo J, Fabbri L ym. Extrafine inhaled triple therapy versus dual bronchodilator therapy in chronic obstructive pulmonary disease (TRIBUTE): a double-blind, parallel group, randomised controlled trial. Lancet 2018;391:1076-1084 «PMID: 29429593»PubMed
  107. Pascoe S, Locantore N, Dransfield MT ym. Blood eosinophil counts, exacerbations, and response to the addition of inhaled fluticasone furoate to vilanterol in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a secondary analysis of data from two parallel randomised controlled trials. Lancet Respir Med 2015;3:435-42 «PMID: 25878028»PubMed
  108. Vestbo J, Papi A, Corradi M ym. Single inhaler extrafine triple therapy versus long-acting muscarinic antagonist therapy for chronic obstructive pulmonary disease (TRINITY): a double-blind, parallel group, randomised controlled trial. Lancet 2017;389:1919-1929 «PMID: 28385353»PubMed
  109. Casanova C, Celli BR, de-Torres JP ym. Prevalence of persistent blood eosinophilia: relation to outcomes in patients with COPD. Eur Respir J 2017;50: «PMID: 29167301»PubMed
  110. Vedel-Krogh S, Nielsen SF, Lange P ym. Blood Eosinophils and Exacerbations in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. The Copenhagen General Population Study. Am J Respir Crit Care Med 2016;193:965-74 «PMID: 26641631»PubMed
  111. Hogg JC, McDonough JE, Gosselink JV ym. What drives the peripheral lung-remodeling process in chronic obstructive pulmonary disease? Proc Am Thorac Soc 2009;6:668-72 «PMID: 20008873»PubMed
  112. Pavord ID, Lettis S, Anzueto A ym. Blood eosinophil count and pneumonia risk in patients with chronic obstructive pulmonary disease: a patient-level meta-analysis. Lancet Respir Med 2016;4:731-741 «PMID: 27460163»PubMed
  113. Chapman KR, Hurst JR, Frent SM ym. Long-Term Triple Therapy De-escalation to Indacaterol/Glycopyrronium in Patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (SUNSET): A Randomized, Double-Blind, Triple-Dummy Clinical Trial. Am J Respir Crit Care Med 2018;198:329-339 «PMID: 29779416»PubMed
  114. Nannini L, Cates CJ, Lasserson TJ ym. Combined corticosteroid and long-acting beta-agonist in one inhaler versus placebo for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2007;4:CD003794 «PMID: 17943798»PubMed
  115. Nannini LJ, Lasserson TJ, Poole P. Combined corticosteroid and long-acting beta(2)-agonist in one inhaler versus long-acting beta(2)-agonists for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;9:CD006829 «PMID: 22972099»PubMed
  116. Calverley PM, Anderson JA, Celli B ym. Salmeterol and fluticasone propionate and survival in chronic obstructive pulmonary disease. N Engl J Med 2007;356:775-89 «PMID: 17314337»PubMed
  117. Aaron SD, Vandemheen KL, Fergusson D ym. Tiotropium in combination with placebo, salmeterol, or fluticasone-salmeterol for treatment of chronic obstructive pulmonary disease: a randomized trial. Ann Intern Med 2007;146:545-55 «PMID: 17310045»PubMed
  118. Welte T, Miravitlles M, Hernandez P ym. Efficacy and tolerability of budesonide/formoterol added to tiotropium in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2009;180:741-50 «PMID: 19644045»PubMed
  119. Cazzola M, Andò F, Santus P ym. A pilot study to assess the effects of combining fluticasone propionate/salmeterol and tiotropium on the airflow obstruction of patients with severe-to-very severe COPD. Pulm Pharmacol Ther 2007;20:556-61 «PMID: 16914336»PubMed
  120. Karner C, Cates CJ. Combination inhaled steroid and long-acting beta(2)-agonist in addition to tiotropium versus tiotropium or combination alone for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2011;3:CD008532 «PMID: 21412920»PubMed
  121. Nielsen R, Kankaanranta H, Bjermer L ym. Cost effectiveness of adding budesonide/formoterol to tiotropium in COPD in four Nordic countries. Respir Med 2013;107:1709-21 «PMID: 23856511»PubMed
  122. Oba Y, Keeney E, Ghatehorde N ym. Dual combination therapy versus long-acting bronchodilators alone for chronic obstructive pulmonary disease (COPD): a systematic review and network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev 2018;12:CD012620 «PMID: 30521694»PubMed
  123. Cazzola M, Rogliani P, Calzetta L ym. Triple therapy versus single and dual long-acting bronchodilator therapy in COPD: a systematic review and meta-analysis. Eur Respir J 2018;52: «PMID: 30309975»PubMed
  124. Chapman KR, Hurst JR, Frent SM ym. Long-Term Triple Therapy De-escalation to Indacaterol/Glycopyrronium in Patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (SUNSET): A Randomized, Double-Blind, Triple-Dummy Clinical Trial. Am J Respir Crit Care Med 2018;198:329-339 «PMID: 29779416»PubMed
  125. Calverley PMA, Tetzlaff K, Vogelmeier C ym. Eosinophilia, Frequent Exacerbations, and Steroid Response in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Am J Respir Crit Care Med 2017;196:1219-1221 «PMID: 28306321»PubMed
  126. Chong J, Poole P, Leung B ym. Phosphodiesterase 4 inhibitors for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2011;5:CD002309 «PMID: 21563134»PubMed
  127. Calverley PM, Rabe KF, Goehring UM ym. Roflumilast in symptomatic chronic obstructive pulmonary disease: two randomised clinical trials. Lancet 2009;374:685-94 «PMID: 19716960»PubMed
  128. Fabbri LM, Calverley PM, Izquierdo-Alonso JL ym. Roflumilast in moderate-to-severe chronic obstructive pulmonary disease treated with longacting bronchodilators: two randomised clinical trials. Lancet 2009;374:695-703 «PMID: 19716961»PubMed
  129. Walters JA, Walters EH, Wood-Baker R. Oral corticosteroids for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2005;3:CD005374 «PMID: 16034972»PubMed
  130. Schols AM, Wesseling G, Kester AD ym. Dose dependent increased mortality risk in COPD patients treated with oral glucocorticoids. Eur Respir J 2001;17:337-42 «PMID: 11405508»PubMed
  131. Barnes PJ. Theophylline. Am J Respir Crit Care Med 2013;188:901-6 «PMID: 23672674»PubMed
  132. Cazzola M, Page CP, Calzetta L ym. Pharmacology and therapeutics of bronchodilators. Pharmacol Rev 2012;64:450-504 «PMID: 22611179»PubMed
  133. Rossi A, Kristufek P, Levine BE ym. Comparison of the efficacy, tolerability, and safety of formoterol dry powder and oral, slow-release theophylline in the treatment of COPD. Chest 2002;121:1058-69 «PMID: 11948033»PubMed
  134. ZuWallack RL, Mahler DA, Reilly D ym. Salmeterol plus theophylline combination therapy in the treatment of COPD. Chest 2001;119:1661-70 «PMID: 11399688»PubMed
  135. Zhou Y, Wang X, Zeng X ym. Positive benefits of theophylline in a randomized, double-blind, parallel-group, placebo-controlled study of low-dose, slow-release theophylline in the treatment of COPD for 1 year. Respirology 2006;11:603-10 «PMID: 16916334»PubMed
  136. Cui Y, Luo L, Li C ym. Long-term macrolide treatment for the prevention of acute exacerbations in COPD: a systematic review and meta-analysis. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2018;13:3813-3829 «PMID: 30538443»PubMed
  137. Han MK, Tayob N, Murray S ym. Predictors of chronic obstructive pulmonary disease exacerbation reduction in response to daily azithromycin therapy. Am J Respir Crit Care Med 2014;189:1503-8 «PMID: 24779680»PubMed
  138. Poole P, Black PN, Cates CJ. Mucolytic agents for chronic bronchitis or chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;8:CD001287 «PMID: 22895919»PubMed
  139. Yawn BP, Colice GL, Hodder R. Practical aspects of inhaler use in the management of chronic obstructive pulmonary disease in the primary care setting. Int J Chron Obstruct Pulmon Dis 2012;7:495-502 «PMID: 22888221»PubMed
  140. Laube BL, Janssens HM, de Jongh FH ym. What the pulmonary specialist should know about the new inhalation therapies. Eur Respir J 2011;37:1308-31 «PMID: 21310878»PubMed
  141. Wieshammer S, Dreyhaupt J. Dry powder inhalers: which factors determine the frequency of handling errors? Respiration 2008;75:18-25 «PMID: 17911976»PubMed
  142. Chapman KR, Voshaar TH and Virchow JC. Inhaler choice in primary practice Eur Respir rev 2005;14:117-22
  143. Marin JM, Soriano JB, Carrizo SJ ym. Outcomes in patients with chronic obstructive pulmonary disease and obstructive sleep apnea: the overlap syndrome. Am J Respir Crit Care Med 2010;182:325-31 «PMID: 20378728»PubMed
  144. Orens JB, Estenne M, Arcasoy S ym. International guidelines for the selection of lung transplant candidates: 2006 update--a consensus report from the Pulmonary Scientific Council of the International Society for Heart and Lung Transplantation. J Heart Lung Transplant 2006;25:745-55 «PMID: 16818116»PubMed
  145. Celli BR, Cote CG, Marin JM ym. The body-mass index, airflow obstruction, dyspnea, and exercise capacity index in chronic obstructive pulmonary disease. N Engl J Med 2004;350:1005-12 «PMID: 14999112»PubMed
  146. Inci I, Schuurmans M, Ehrsam J ym. Lung transplantation for emphysema: impact of age on short- and long-term survival. Eur J Cardiothorac Surg 2015;48:906-9 «PMID: 25602056»PubMed
  147. Papi A, Bellettato CM, Braccioni F ym. Infections and airway inflammation in chronic obstructive pulmonary disease severe exacerbations. Am J Respir Crit Care Med 2006;173:1114-21 «PMID: 16484677»PubMed
  148. Hoogendoorn M, Hoogenveen RT, Rutten-van Mölken MP ym. Case fatality of COPD exacerbations: a meta-analysis and statistical modelling approach. Eur Respir J 2011;37:508-15 «PMID: 20595157»PubMed
  149. Patel AR, Kowlessar BS, Donaldson GC ym. Cardiovascular risk, myocardial injury, and exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2013;188:1091-9 «PMID: 24033321»PubMed
  150. Laskimotukos ja keuhkoembolia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 19.6.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  151. Bertoletti L, Quenet S, Laporte S ym. Pulmonary embolism and 3-month outcomes in 4036 patients with venous thromboembolism and chronic obstructive pulmonary disease: data from the RIETE registry. Respir Res 2013;14:75 «PMID: 23865769»PubMed
  152. Hendeles L, Hatton RC, Coons TJ ym. Automatic replacement of albuterol nebulizer therapy by metered-dose inhaler and valved holding chamber. Am J Health Syst Pharm 2005;62:1053-61 «PMID: 15901590»PubMed
  153. Miravitlles M, Anzueto A. Antibiotics for acute and chronic respiratory infection in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2013;188:1052-7 «PMID: 23924286»PubMed
  154. Alahengitystieinfektiot (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Keuhkolääkäriyhdistyksen, Suomen Infektiolääkärit ry:n ja Suomen Yleislääketieteen Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 19.6.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  155. Butler CC, Gillespie D, White P ym. C-Reactive Protein Testing to Guide Antibiotic Prescribing for COPD Exacerbations. N Engl J Med 2019;381:111-120 «PMID: 31291514»PubMed
  156. Nouira S, Marghli S, Belghith M ym. Once daily oral ofloxacin in chronic obstructive pulmonary disease exacerbation requiring mechanical ventilation: a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2001;358:2020-5 «PMID: 11755608»PubMed
  157. O'Driscoll BR, Howard LS, Davison AG ym. BTS guideline for emergency oxygen use in adult patients. Thorax 2008;63 Suppl 6:vi1-68 «PMID: 18838559»PubMed
  158. Sellares J, Ferrer M, Anton A ym. Discontinuing noninvasive ventilation in severe chronic obstructive pulmonary disease exacerbations: a randomised controlled trial. Eur Respir J 2017;50: «PMID: 28679605»PubMed
  159. Frat JP, Coudroy R, Thille AW. Non-invasive ventilation or high-flow oxygen therapy: When to choose one over the other? Respirology 2019;24:724-731 «PMID: 30406954»PubMed
  160. Gavish R, Levy A, Dekel OK ym. The Association Between Hospital Readmission and Pulmonologist Follow-up Visits in Patients With COPD. Chest 2015;148:375-381 «PMID: 25611698»PubMed
  161. Palliatiivinen hoito ja saattohoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Palliatiivisen Lääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu 19.6.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  162. Curtis JR. Palliative and end-of-life care for patients with severe COPD. Eur Respir J 2008;32:796-803 «PMID: 17989116»PubMed
  163. Rocker GM, Sinuff T, Horton R ym. Advanced chronic obstructive pulmonary disease: innovative approaches to palliation. J Palliat Med 2007;10:783-97 «PMID: 17592991»PubMed
  164. Pinnock H, Kendall M, Murray SA ym. Living and dying with severe chronic obstructive pulmonary disease: multi-perspective longitudinal qualitative study. BMJ 2011;342:d142 «PMID: 21262897»PubMed
  165. Patel K, Janssen DJ, Curtis JR. Advance care planning in COPD. Respirology 2012;17:72-8 «PMID: 22008225»PubMed
  166. Curtis JR, Engelberg RA, Nielsen EL ym. Patient-physician communication about end-of-life care for patients with severe COPD. Eur Respir J 2004;24:200-5 «PMID: 15332385»PubMed
  167. Solano JP, Gomes B, Higginson IJ. A comparison of symptom prevalence in far advanced cancer, AIDS, heart disease, chronic obstructive pulmonary disease and renal disease. J Pain Symptom Manage 2006;31:58-69 «PMID: 16442483»PubMed
  168. Elkington H, White P, Addington-Hall J ym. The healthcare needs of chronic obstructive pulmonary disease patients in the last year of life. Palliat Med 2005;19:485-91 «PMID: 16218161»PubMed
  169. Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Anestesiologiyhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 19.6.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  170. Jennings AL, Davies AN, Higgins JP ym. Opioids for the palliation of breathlessness in terminal illness. Cochrane Database Syst Rev 2001;4:CD002066 «PMID: 11687137»PubMed
  171. Abernethy AP, Currow DC, Frith P ym. Randomised, double blind, placebo controlled crossover trial of sustained release morphine for the management of refractory dyspnoea. BMJ 2003;327:523-8 «PMID: 12958109»PubMed
  172. Abernethy AP, McDonald CF, Frith PA ym. Effect of palliative oxygen versus room air in relief of breathlessness in patients with refractory dyspnoea: a double-blind, randomised controlled trial. Lancet 2010;376:784-93 «PMID: 20816546»PubMed
  173. Curtis JR, Cook DJ, Sinuff T ym. Noninvasive positive pressure ventilation in critical and palliative care settings: understanding the goals of therapy. Crit Care Med 2007;35:932-9 «PMID: 17255876»PubMed
  174. Ahmadi Z, Currow DC, Ekström M. Palliative oxygen for chronic breathlessness: what new evidence? Curr Opin Support Palliat Care 2017;11:159-164 «PMID: 28644301»PubMed
  175. Alfageme I, Vazquez R, Reyes N ym. Clinical efficacy of anti-pneumococcal vaccination in patients with COPD. Thorax 2006;61:189-95 «PMID: 16227328»PubMed
  176. Austin MA, Wills KE, Blizzard L ym. Effect of high flow oxygen on mortality in chronic obstructive pulmonary disease patients in prehospital setting: randomised controlled trial. BMJ 2010;341:c5462 «PMID: 20959284»PubMed
  177. Barnes H, McDonald J, Smallwood N ym. Opioids for the palliation of refractory breathlessness in adults with advanced disease and terminal illness. Cochrane Database Syst Rev 2016;3:CD011008 «PMID: 27030166»PubMed
  178. Barr RG, Rowe BH, Camargo CA. Methylxanthines for exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2003;2:CD002168 «PMID: 12804425»PubMed
  179. Booth S. Improving research methodology in breathlessness: a meeting convened by the MRC clinical trials unit and the Cicely Saunders Foundation. Palliat Med 2006;20:219-20 «PMID: 16764228»PubMed
  180. Bradley JM, O'Neill B. Short-term ambulatory oxygen for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2005;4:CD004356 «PMID: 16235359»PubMed
  181. Budweiser S, Hitzl AP, Jörres RA ym. Impact of noninvasive home ventilation on long-term survival in chronic hypercapnic COPD: a prospective observational study. Int J Clin Pract 2007;61:1516-22 «PMID: 17686094»PubMed
  182. Burrows B. Predictors of loss of lung function and mortality in obstructive lung diseases. Eur Respir Rev 1991;1:340-5
  183. Casanova C, Celli BR, Tost L ym. Long-term controlled trial of nocturnal nasal positive pressure ventilation in patients with severe COPD. Chest 2000;118:1582-90 «PMID: 11115443»PubMed
  184. Chaouat A, Weitzenblum E, Kessler R ym. A randomized trial of nocturnal oxygen therapy in chronic obstructive pulmonary disease patients. Eur Respir J 1999;14:1002-8 «PMID: 10596681»PubMed
  185. Clini E, Sturani C, Rossi A ym. The Italian multicentre study on noninvasive ventilation in chronic obstructive pulmonary disease patients. Eur Respir J 2002;20:529-38 «PMID: 12358325»PubMed
  186. Continuous or nocturnal oxygen therapy in hypoxemic chronic obstructive lung disease: a clinical trial. Nocturnal Oxygen Therapy Trial Group. Ann Intern Med 1980;93:391-8
  187. Cranston JM, Crockett AJ, Moss JR ym. Domiciliary oxygen for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2005;4:CD001744 «PMID: 16235285»PubMed
  188. Currow DC, Ekström M, Johnson MJ. The strength of evidence: low dose morphine for chronic breathlessness. Intern Med J 2018;48:102-103 «PMID: 29314519»PubMed
  189. Currow DC, McDonald C, Oaten S ym. Once-daily opioids for chronic dyspnea: a dose increment and pharmacovigilance study. J Pain Symptom Manage 2011;42:388-99 «PMID: 21458217»PubMed
  190. de Jong YP, Uil SM, Grotjohan HP ym. Oral or IV prednisolone in the treatment of COPD exacerbations: a randomized, controlled, double-blind study. Chest 2007;132:1741-7 «PMID: 17646228»PubMed
  191. Devine EC, Pearcy J. Meta-analysis of the effects of psychoeducational care in adults with chronic obstructive pulmonary disease. Patient Educ Couns 1996;29:167-78 «PMID: 9006233»PubMed
  192. Díaz O, Bégin P, Torrealba B ym. Effects of noninvasive ventilation on lung hyperinflation in stable hypercapnic COPD. Eur Respir J 2002;20:1490-8 «PMID: 12503709»PubMed
  193. Doll R, Peto R, Wheatley K ym. Mortality in relation to smoking: 40 years' observations on male British doctors. BMJ 1994;309:901-11 «PMID: 7755693»PubMed
  194. Duffy N, Walker P, Diamantea F ym. Intravenous aminophylline in patients admitted to hospital with non-acidotic exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease: a prospective randomised controlled trial. Thorax 2005;60:713-7 «PMID: 15939732»PubMed
  195. Eisner MD, Balmes J, Katz PP ym. Lifetime environmental tobacco smoke exposure and the risk of chronic obstructive pulmonary disease. Environ Health 2005;4:7 «PMID: 15890079»PubMed
  196. Ekström M, Ahmadi Z, Bornefalk-Hermansson A ym. Oxygen for breathlessness in patients with chronic obstructive pulmonary disease who do not qualify for home oxygen therapy. Cochrane Database Syst Rev 2016;11:CD006429 «PMID: 27886372»PubMed
  197. Ekström M, Nilsson F, Abernethy AA ym. Effects of opioids on breathlessness and exercise capacity in chronic obstructive pulmonary disease. A systematic review. Ann Am Thorac Soc 2015;12:1079-92 «PMID: 25803110»PubMed
  198. Ferreira IM, Brooks D, White J ym. Nutritional supplementation for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;12:CD000998 «PMID: 23235577»PubMed
  199. Fletcher C, Peto R. The natural history of chronic airflow obstruction. Br Med J 1977;1:1645-8 «PMID: 871704»PubMed
  200. Forey BA, Thornton AJ, Lee PN. Systematic review with meta-analysis of the epidemiological evidence relating smoking to COPD, chronic bronchitis and emphysema. BMC Pulm Med 2011;11:36 «PMID: 21672193»PubMed
  201. Górecka D, Gorzelak K, Sliwinski P ym. Effect of long-term oxygen therapy on survival in patients with chronic obstructive pulmonary disease with moderate hypoxaemia. Thorax 1997;52:674-9 «PMID: 9337824»PubMed
  202. Henningfield JE. Nicotine medications for smoking cessation. N Engl J Med 1995;333:1196-203 «PMID: 7565976»PubMed
  203. Hersh CP, Dahl M, Ly NP ym. Chronic obstructive pulmonary disease in alpha1-antitrypsin PI MZ heterozygotes: a meta-analysis. Thorax 2004;59:843-9 «PMID: 15454649»PubMed
  204. Hersh CP, Hokanson JE, Lynch DA ym. Family history is a risk factor for COPD. Chest 2011;140:343-350 «PMID: 21310839»PubMed
  205. Holland AE, Hill CJ, Rasekaba T ym. Updating the minimal important difference for six-minute walk distance in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Arch Phys Med Rehabil 2010;91:221-5 «PMID: 20159125»PubMed
  206. Huang W, Wang WR, Deng B ym. Several clinical interests regarding lung volume reduction surgery for severe emphysema: meta-analysis and systematic review of randomized controlled trials. J Cardiothorac Surg 2011;6:148 «PMID: 22074613»PubMed
  207. Jaakkola MS, Jaakkola JJ. Effects of environmental tobacco smoke on the respiratory health of adults. Scand J Work Environ Health 2002;28 Suppl 2:52-70 «PMID: 12058803»PubMed
  208. Jindal SK, Aggarwal AN, Chaudhry K ym. A multicentric study on epidemiology of chronic obstructive pulmonary disease and its relationship with tobacco smoking and environmental tobacco smoke exposure. Indian J Chest Dis Allied Sci 2006;48:23-9 «PMID: 16482948»PubMed
  209. Johannessen A, Bakke PS, Hardie JA ym. Association of exposure to environmental tobacco smoke in childhood with chronic obstructive pulmonary disease and respiratory symptoms in adults. Respirology 2012;17:499-505 «PMID: 22248329»PubMed
  210. Johnson MJ, Bland JM, Oxberry SG ym. Clinically important differences in the intensity of chronic refractory breathlessness. J Pain Symptom Manage 2013;46:957-63 «PMID: 23608121»PubMed
  211. Karner C, Chong J, Poole P. Tiotropium versus placebo for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;7:CD009285 «PMID: 22786525»PubMed
  212. Kim ES, Lee H, Kim SJ ym. Effectiveness of high-flow nasal cannula oxygen therapy for acute respiratory failure with hypercapnia. J Thorac Dis 2018;10:882-888 «PMID: 29607161»PubMed
  213. Kolodziej MA, Jensen L, Rowe B ym. Systematic review of noninvasive positive pressure ventilation in severe stable COPD. Eur Respir J 2007;30:293-306 «PMID: 17459893»PubMed
  214. Kopsaftis Z, Wood-Baker R, Poole P. Influenza vaccine for chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Cochrane Database Syst Rev 2018;6:CD002733 «PMID: 29943802»PubMed
  215. McCrory DC, Brown CD. Anti-cholinergic bronchodilators versus beta2-sympathomimetic agents for acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2002;4:CD003900 «PMID: 12519615»PubMed
  216. McEvoy RD, Pierce RJ, Hillman D ym. Nocturnal non-invasive nasal ventilation in stable hypercapnic COPD: a randomised controlled trial. Thorax 2009;64:561-6 «PMID: 19213769»PubMed
  217. Moore RP, Berlowitz DJ, Denehy L ym. A randomised trial of domiciliary, ambulatory oxygen in patients with COPD and dyspnoea but without resting hypoxaemia. Thorax 2011;66:32-7 «PMID: 20880870»PubMed
  218. Nici L, Donner C, Wouters E ym. American Thoracic Society/European Respiratory Society statement on pulmonary rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med 2006;173:1390-413 «PMID: 16760357»PubMed
  219. Nonoyama ML, Brooks D, Lacasse Y ym. Oxygen therapy during exercise training in chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2007;2:CD005372 «PMID: 17443585»PubMed
  220. O'Driscoll BR, Neill J, Pulakal S ym. A crossover study of short burst oxygen therapy (SBOT) for the relief of exercise-induced breathlessness in severe COPD. BMC Pulm Med 2011;11:23 «PMID: 21569473»PubMed
  221. Osadnik CR, McDonald CF, Jones AP ym. Airway clearance techniques for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;3:CD008328 «PMID: 22419331»PubMed
  222. Osadnik CR, Tee VS, Carson-Chahhoud KV ym. Non-invasive ventilation for the management of acute hypercapnic respiratory failure due to exacerbation of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2017;7:CD004104 «PMID: 28702957»PubMed
  223. Peat JK, Woolcock AJ, Cullen K. Decline of lung function and development of chronic airflow limitation: a longitudinal study of non-smokers and smokers in Busselton, Western Australia. Thorax 1990;45:32-7 «PMID: 2321175»PubMed
  224. Peto R, Lopez AD, Boreham J ym. Mortality from tobacco in developed countries: indirect estimation from national vital statistics. Lancet 1992;339:1268-78 «PMID: 1349675»PubMed
  225. Pilcher J, Eastlake L, Richards M ym. Physiological effects of titrated oxygen via nasal high-flow cannulae in COPD exacerbations: A randomized controlled cross-over trial. Respirology 2017;22:1149-1155 «PMID: 28470831»PubMed
  226. Puhan M, Scharplatz M, Troosters T ym. Pulmonary rehabilitation following exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2009;1:CD005305 «PMID: 19160250»PubMed
  227. Puhan MA, Gimeno-Santos E, Scharplatz M ym. Pulmonary rehabilitation following exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2011;10:CD005305 «PMID: 21975749»PubMed
  228. Quantrill SJ, White R, Crawford A ym. Short burst oxygen therapy after activities of daily living in the home in chronic obstructive pulmonary disease. Thorax 2007;62:702-5 «PMID: 17311844»PubMed
  229. Ram FS, Jones PW, Castro AA ym. Oral theophylline for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2002;4:CD003902 «PMID: 12519617»PubMed
  230. Ries AL. Minimally clinically important difference for the UCSD Shortness of Breath Questionnaire, Borg Scale, and Visual Analog Scale. COPD 2005;2:105-10 «PMID: 17136970»PubMed
  231. Ryrsø CK, Godtfredsen NS, Kofod LM ym. Lower mortality after early supervised pulmonary rehabilitation following COPD-exacerbations: a systematic review and meta-analysis. BMC Pulm Med 2018;18:154 «PMID: 30219047»PubMed
  232. Seersholm N, Kok-Jensen A, Dirksen A. Survival of patients with severe alpha 1-antitrypsin deficiency with special reference to non-index cases. Thorax 1994;49:695-8 «PMID: 8066566»PubMed
  233. Stolz D, Hirsch HH, Schilter D ym. Intensified Therapy with Inhaled Corticosteroids and Long-Acting ß2-Agonists at the Onset of Upper Respiratory Tract Infection to Prevent Chronic Obstructive Pulmonary Disease Exacerbations. A Multicenter, Randomized, Double-Blind, Placebo-controlled Trial. Am J Respir Crit Care Med 2018;197:1136-1146 «PMID: 29266965»PubMed
  234. Struik FM, Lacasse Y, Goldstein R ym. Nocturnal non-invasive positive pressure ventilation for stable chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2013;6:CD002878 «PMID: 23766138»PubMed
  235. Tanash HA, Nilsson PM, Nilsson JA ym. Clinical course and prognosis of never-smokers with severe alpha-1-antitrypsin deficiency (PiZZ). Thorax 2008;63:1091-5 «PMID: 18682522»PubMed
  236. Tashkin DP, Clark VA, Coulson AH ym. The UCLA population studies of chronic obstructive respiratory disease. VIII. Effects of smoking cessation on lung function: a prospective study of a free-living population. Am Rev Respir Dis 1984;130:707-15 «PMID: 6497153»PubMed
  237. Walters JA, Gibson PG, Wood-Baker R ym. Systemic corticosteroids for acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2009;1:CD001288 «PMID: 19160195»PubMed
  238. Walters JA, Tang JN, Poole P ym. Pneumococcal vaccines for preventing pneumonia in chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2017;1:CD001390 «PMID: 28116747»PubMed
  239. van Agteren JE, Carson KV, Tiong LU ym. Lung volume reduction surgery for diffuse emphysema. Cochrane Database Syst Rev 2016;10:CD001001 «PMID: 27739074»PubMed
  240. van Wetering CR, Hoogendoorn M, Mol SJ ym. Short- and long-term efficacy of a community-based COPD management programme in less advanced COPD: a randomised controlled trial. Thorax 2010;65:7-13 «PMID: 19703824»PubMed
  241. Vineis P, Airoldi L, Veglia F ym. Environmental tobacco smoke and risk of respiratory cancer and chronic obstructive pulmonary disease in former smokers and never smokers in the EPIC prospective study. BMJ 2005;330:277 «PMID: 15681570»PubMed
  242. Vollenweider DJ, Frei A, Steurer-Stey CA ym. Antibiotics for exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2018;10:CD010257 «PMID: 30371937»PubMed
  243. www.nice.org.uk/guidance/CG101 (accessed 19.11.2012) National Institute for Health and Clinical Excellence. Chronic Obstructive Pulmonary Disease. NICE Clinical Guideline 201. 2010
  244. Yin P, Jiang CQ, Cheng KK ym. Passive smoking exposure and risk of COPD among adults in China: the Guangzhou Biobank Cohort Study. Lancet 2007;370:751-7 «PMID: 17765524»PubMed
  245. Lenferink A, Brusse-Keizer M, van der Valk PD ym. Self-management interventions including action plans for exacerbations versus usual care in patients with chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2017;8:CD011682 «PMID: 28777450»PubMed
  246. Lee TA, Weaver FM, Weiss KB. Impact of pneumococcal vaccination on pneumonia rates in patients with COPD and asthma. J Gen Intern Med 2007;22:62-7 «PMID: 17351841»PubMed
  247. Nannini L, Poole P, Milan SJ ym. Combined corticosteroid and long-acting beta2-agonist in one inhaler versus placebo for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2013;11:CD003794 «PMID: 24214176»PubMed
  248. Chong J, Leung B, Poole P. Phosphodiesterase 4 inhibitors for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD002309 «PMID: 24190161»PubMed
  249. Long term domiciliary oxygen therapy in chronic hypoxic cor pulmonale complicating chronic bronchitis and emphysema. Report of the Medical Research Council Working Party. Lancet 1981;1:681-6 «PMID: 6110912»PubMed
  250. Long-Term Oxygen Treatment Trial Research Group., Albert RK, Au DH ym. A Randomized Trial of Long-Term Oxygen for COPD with Moderate Desaturation. N Engl J Med 2016;375:1617-1627 «PMID: 27783918»PubMed
  251. Leuppi JD, Schuetz P, Bingisser R ym. Short-term vs conventional glucocorticoid therapy in acute exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease: the REDUCE randomized clinical trial. JAMA 2013;309:2223-31 «PMID: 23695200»PubMed
  252. Lightowler JV, Wedzicha JA, Elliott MW ym. Non-invasive positive pressure ventilation to treat respiratory failure resulting from exacerbations of chronic obstructive pulmonary disease: Cochrane systematic review and meta-analysis. BMJ 2003;326:185 «PMID: 12543832»PubMed

A

Alfa1-antitrypsiinin puutteen ja keuhkoahtaumataudin yhteys

Alfa1-antitrypsiinin puutos on harvinainen keuhkoahtaumataudin (etenkin emfyseemafenotyyppi) vaaratekijä etenkin tupakoitsijoilla.

A

Influenssarokote keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheiden estossa

Influenssarokote vähentää keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheita.

A

Inhaloitavan glukokortikoidin (ICS) + pitkäaikaisen β2-agonistin (LABA) yhdistelmä keuhkoahtaumataudin hoidossa

Inhaloitavan glukokortikoidin ja pitkävaikutteisen β2-agonistin yhdistelmä vähentää keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheita ja parantaa keuhkofunktiota ja elämänlaatua.

A

Kaksoisavaavat keuhkoahtaumataudissa

Pitkävaikutteisten bronkodilataattoreiden yhdistelmä on tehokkaampi kuin pitkävaikutteinen β2-agonisti tai antikolinergi yksin keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheiden estossa ja saattaa vähentää oireita monoterapiaa tehokkaammin.

A

Keuhkoahtaumatautipotilaan kuntoutus

Keuhkoahtaumatautipotilaan kuntoutuksen tulee perustua tavoitteelliseen liikuntaharjoitteluun ja tähdätä pysyvästi aktiivisempaan elämäntapaan. Liikunnallinen kuntoutus parantaa keuhkoahtaumapotilaan suorituskykyä ja vähentää oireita sekä pahenemisvaiheita.

A

Liikunnallinen kuntoutus heti keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen jälkeen

Liikunnallinen kuntoutus myös heti keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen jälkeen on turvallista ja pienentää uuden sairaalahoidon ja kuoleman riskiä.

A

Lisähapen käyttö, kun pitkäaikaisen happihoidon kriteerit eivät täyty

Lisähapesta rasituksessa käytettäväksi ei ole hyötyä, jos pitkäaikaisen happihoidon kriteerit eivät täyty.

A

Noninvasiivinen ventilaatio (NIV) keuhkoahtaumataudin aiheuttaman hengityksen vajaatoiminnan hoidossa

Varhain standardihoidon ohella ensilinjan interventiona aloitettu NIV helpottaa hengenahdistusta, korjaa akuuttiin tilanteeseen liittyvää respiratorista asidoosia (nostaa pH:ta ja vähentää PaCO2:ta), vähentää intubaation tarvetta, pienentää hoidon epäonnistumisen riskiä, lyhentää sairaalahoidon pituutta ja pienentää kuolleisuutta.

A

Roflumilasti keuhkoahtaumataudin hoidossa

Roflumilasti vähentää keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheita ja parantaa keuhkojen toimintaa, mutta sillä on merkittäviä haittavaikutuksia.

A

Systeeminen glukokortikoidi keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen hoidossa

Systeeminen glukokortikoidi nopeuttaa toipumista keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheesta, parantaa keuhkojen toimintaa (FEV1) ja valtimoveren hypoksemiaa, vähentää uusiutumisvaaraa ja hoidon epäonnistumista ja lyhentää sairaalahoidon pituutta lumelääkitykseen verrattuna. Suun kautta annettavan glukokortikoidin teho on samankaltainen kuin suonensisäisesti annettavan valmisteen.

A

Teofylliinin teho muun hoidon lisänä keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen hoidossa

Suonensisäisestä teofylliinista ei ole hyötyä keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen hoidossa.

A

Tiotropium keuhkoahtaumataudin hoidossa

Tiotropium vähentää keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheita, parantaa keuhkofunktiota ja elämänlaatua ja vähentää keuhkoahtaumataudin oireita.

A

Tupakointi ja keuhkoahtaumatauti

Tupakointi on keuhkoahtaumataudin tärkein aiheuttaja. Tupakoinnin lopettaminen parantaa jo todetun taudin ennustetta.

B

Hallittu hapenanto keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen hoidossa

Keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheessa happikyllästeisyyttä seuraten hallitusti nenäviiksien avulla toteutettu hapen anto tavoitteeseen 88–92 % ilmeisesti vähentää komplikaatioita ja pienentää kuolleisuutta suurivirtauksiseen happihoitoon verrattuna.

B

Happilisä keuhkoahtaumatautipotilailla, joiden pitkäaikais- tai kotihappihoidon kriteerit eivät täyty

Rasituksenaikainen tai lyhytaikainen oireenmukainen happilisä ei ilmeisesti lievitä merkittävästi hengenahdistusoireita keuhkoahtaumatautipotilaalla, jolla pitkäaikaishappihoidon kriteerit eivät täyty.

B

Hengitettävän lääkehoidon tehostaminen hengitysinfektion alkaessa

Hengitystieinfektion (nuhakuumeen) oireiden alkaessa inhaloitavan glukokortikoidin ja pitkävaikutteisen avaavan lääkeannoksen kaksinkertaistaminen 10 vuorokaudeksi ilmeisesti pienentää vaikean pahenemisvaiheen riskiä erityisesti suuren pahenemisvaiheen riskin potilailla.

B

Keuhkoahtaumatautipotilaan kotihappihoito ja kuolleisuus

Kotihappihoito ilmeisesti pienentää kuolleisuutta keuhkoahtaumatautipotilailla, joilla on vaikea hypoksemia.

B

Keuhkoahtaumatautipotilaan liikuteltava, mukana kulkeva happilisä

Pysyvässä happihoidossa olevat potilaat saattavat hyötyä rasituksessa käytettävästä, mukana kannettavasta happilisästä.

B

Kotihappihoito lievässä–keskivaikeassa hypoksemiassa

Kotihappihoidosta ei ole ilmeisesti apua kuolleisuuden pienentämiseen lievässä tai keskivaikeassa hypoksemiassa.

B

Liikunnallisen kuntoutusohjelman hyöty lievemmässä keuhkoahtaumataudissa

Liikunnallinen kuntoutus on ilmeisesti hyödyksi myös lievässä keuhkoahtaumataudissa, jos potilaan suorituskyky on heikentynyt.

B

Lisäravinteiden käyttö aliravituilla keuhkoahtaumatautipotilailla

Aliravittujen keuhkoahtaumatautipotilaiden paino ilmeisesti nousee kalori- ja proteiinipitoisten ja useimmiten myös hivenaineita ja vitamiineja sisältävien lisäravinteiden avulla ja niiden käyttöä voidaan harkita, ellei ravitsemusta muutoin saada korjatuksi.

B

Lyhyt vs tavanomainen systeeminen kortikosteroidikuuri keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen hoidossa

Viiden vuorokauden glukokortikoidikuuri suun kautta annosteltuna (esimerkiksi prednisoloni 40 mg:n vuorokausiannoksella) on ilmeisesti yhtä tehokas pahenemisvaiheen hoidossa kuin pidempi kuuri samalla annoksella.

B

Mikrospirometria keuhkoahtaumataudin seulonnassa

Mikrospirometria on ilmeisesti keuhkoahtaumataudin seulonnassa sensitiivisempi ja spesifisempi kuin oirekysely.

B

Passiivinen tupakointi ja keuhkoahtaumatauti

Ympäristön tupakansavualtistus ilmeisesti suurentaa keuhkoahtaumataudin riskiä.

B

Pneumokokkirokote keuhkoahtaumatautipotilailla

Pneumokokkirokote ilmeisesti vähentää keuhkokuumeita ja pahenemisvaiheita keuhkoahtaumatautipotilailla.

B

Salbutamolin ja salbutamoli-ipratropiumbromidin vertailu keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheessa

Inhaloitavan ipratropiumin liittämisestä salbutamoliin ei ilmeisesti ole hyötyä keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen hoidossa.

B

Teofylliini stabiilin keuhkoahtaumataudin hoidossa

Teofylliini ilmeisesti parantaa keuhkofunktiota keuhkoahtaumataudissa, mutta haittavaikutukset lisääntyvät.

B

Volyymireduktiokirurgian hyödyt vaikeassa emfyseemassa

Volyymireduktiokirurgia ilmeisesti hyödyttää oikein valittuja potilaita.

B

Yksilöllisesti räätälöity keuhkoahtaumatautipotilaan omahoito

Ohjattu omahoito, joka sisältää yksilöllisen toimintasuunnitelman pahenemisvaiheessa luultavasti vähentää hengitysongelmasta johtuvan sairaalahoidon riskiä ja parantaa elämänlaatua.

C

Happilisän tarpeellisuus keuhkoahtaumapotilaan liikunnallisessa kuntoutuksessa

Rasitushypoksemian korjaaminen rasituksenaikaisella happilisällä saattaa parantaa yksittäisen harjoitussuorituksen tulosta silloinkin, kun pysyvää happihoitokriteerit täyttävää hypoksemiaa eli valtimoveren hapenpuutetta ei ole kehittynyt, mutta tutkimusnäyttöä rasituksenaikaisen happilisän hyödystä pidemmällä aikavälillä ei ole.

C

Keuhkoputkien liman aktiivinen tyhjentäminen keuhkoahtaumatautipotilailla

Keuhkoputkien liman aktiivinen tyhjentäminen saattaa jonkin verran hyödyttää osaa keuhkoahtaumatautipotilaista.

C

Opioidi keuhkoahtaumatautiin liittyvän hengenahdistuksen hoidossa

Opioidi ilmeisesti lievittää hengenahdistusta vaikeassa keuhkoahtaumataudissa, kun muut hoidot eivät tuo riittävää apua.

C

Yönaikainen noninvasiivinen ventilaatio (NIV) stabiilissa keuhkoahtaumataudissa

Yönaikainen noninvasiivinen ventilaatio (NIV) stabiilissa keuhkoahtaumataudissa ei hyperkapnisilla potilailla todennäköisesti vähennä pahenemisvaiheita tai sairaalahoidon tarvetta eikä paranna kaasujenvaihtoa, rasituksensietokykyä, elämänlaatua, hengityslihasvoimaa tai unen tehokkuutta, mutta se saattaa vähentää kuolleisuutta.

D

Suurivirtauksinen happihoito keuhkoahtaumataudin pahenemisvaiheen hoidossa

Kostutetun hapen anto suurella virtauksella nenäkanyylilla (NHF = Nasal High Flow) lienee hieman tavanomaista happiviiksien avulla annettavaa hoitoa tehokkaampi, mutta riittävä tutkimusnäyttö pahenemisvaiheessa käytöstä puuttuu.

Diagnostik och bedömning av KOL samt fastställande av fenotyp och behandling
Exacerbation vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom
ICS-lääkityksen aloittaminen keuhkoahtaumataudissa
ICS-lääkityksen vähentäminen tai lopettaminen keuhkoahtaumataudissa
Keuhkoahtaumataudin hoidon tavoitteet, niiden saavuttamiseksi käytössä olevat lääkkeet ja lääkityksen jatkamisen periaatteet