Diabetisk njursjukdom
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Diabeteksen munuaistauti «Diabeteksen munuaistauti»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Riskfaktorer för utvecklingen av diabetisk njursjukdom är dålig glykemisk kontroll, högt blodtryck, rökning, dyslipidemi och ärftliga faktorer.
- Tecken på diabetisk njursjukdom är minskad glomerulär filtration (GFR; glomerular filtration rate) och ökad albuminuri.
- Albuminuri och GFR ska screenas årligen hos typ 1-diabetiker när sjukdomen har varat i över 5 år och hos typ 2-diabetiker genast efter att sjukdomen diagnostiserats.
- Som screeningmetoder används förhållandet mellan albumin- och kreatininhalten i ett engångsurinprov (U-AlbKre) och bestämningen av estimerat GFR (eGFR; estimated GFR).
- När njursjukdom har diagnostiserats följer man upp njurarnas funktion och respons på behandlingen genom att fastställa eGFR och U-AlbKre enligt behov, dock minst en gång per år.
- Vid förebyggande och behandling av diabetisk njursjukdom är det viktigt att behandla högt blodtryck, hålla en god glukosbalans och att inte röka. ACE-hämmare och angiotensinreceptorantagonister är de primära läkemedlen som används för att förebygga och behandla diabetisk njursjukdom.
- SGLT2-hämmarnas skyddande effekt på njurarna har bevisats hos typ 2-diabetiker.
Avgränsning av ämnet
- Rekommendationen gäller förebyggande och behandling av diabeteskomplikationen njursjukdom
hos vuxna.
- Rekommendationen behandlar inte allmänt behandling av kronisk njursjukdom, dialysbehandling eller njurtransplantation.
Målgrupp
- Målgruppen är läkare som behandlar diabetiker och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som deltar i vården.
Definitioner
- Njurskada i samband med diabetes är en kronisk njursjukdom som visar sig som albuminuri eller nedsatt njurfunktion.
- Tidigare i litteraturen kallades diabetisk njursjukdom också för "diabetisk nefropati", vilket som term hänvisar till de strukturella förändringar i njurarna som hyperglykemi orsakar och som kan ses vid njurbiopsi.
- Definitionen av albuminuri presenteras i tabell «Gränsvärden för metoder som används vid diagnostik av albuminuri...»1 och definitionen av kronisk njursjukdom i tabell «Klassificering av kronisk njursjukdom utifrån glomerulär filtrationshastighet (eGFR)...»2.
Engångsprov U-AlbKre (mg/mmol)1 | Tidsinställd nattsamling cU-Alb (µg/min) | Dygnssamling dU-Alb (mg/dygn) | |
---|---|---|---|
Normalt | < 3 | < 20 | < 30 |
Ökad albuminuri (tidigare "mikroalbuminuri") | 3–30 | 20–200 | 30–300 |
Tydligt ökad albuminuri (tidigare "makroalbuminuri" eller "proteinuri") | > 30 | > 200 | > 300 |
1Laboratorierna har olika referensvärden. Brytpunkterna i rekommendationen beaktar inexaktheten i provet och analysmetoderna. |
Stadium | Insufficiensgrad | eGFR (ml/min/1,73 m2) |
---|---|---|
1 | Normal | > 90 |
2 | Lindrig | 60–89 |
3 | Måttlig | 30–59 |
4 | Svår | 15–29 |
5 | Njursjukdom i slutstadiet | < 15 |
Förekomst och incidens
- Typ 1-diabetes
- Cirka 25 procent av typ 1-diabetikerna uppvisar mikroalbuminuri och knappt 10 procent proteinuri eller njursvikt i slutstadiet när sjukdomen har pågått i 40 år «Raile K, Galler A, Hofer S ym. Diabetic nephropath...»1.
- Hos en del kan albuminurinivån hålla sig stabil under lång tid eller förbättras. Detta beror i hög grad på den terapeutiska balansen för glukoshalten i plasma och blodtrycket «Mogensen CE, Christensen CK. Predicting diabetic n...»2, «Mogensen CE, Christensen CK, Vittinghus E. The sta...»3, «Hovind P, Tarnow L, Rossing P ym. Predictors for t...»4, «Williams ME. Diabetic nephropathy: the proteinuria...»5, «Molitch ME, DeFronzo RA, Franz MJ ym. Nephropathy ...»6.
- GFR kan också minska utan att man upptäcker föregående albuminuri «Molitch ME, Steffes M, Sun W ym. Development and p...»7, «Thorn LM, Gordin D, Harjutsalo V ym. The Presence ...»8.
- En liten del av typ 1-diabetikerna får njurersättningsbehandling. I ett finländskt material från 1965–2011 med närmare 30 000 patienter utvecklades tillståndet till njursvikt som kräver njurersättningsbehandling endast hos 1 543 patienter. Den kumulativa incidensen var 2,2 och 7,0 procent när sjukdomen pågått i 20 respektive 30 år «Helve J, Sund R, Arffman M ym. Incidence of End-St...»9.
- Typ 2-diabetes
- Albuminuri förekommer generellt när sjukdomen diagnostiseras. I ett finländskt material från 1990 konstaterades albuminuri hos 18 procent av typ 2-diabetikerna redan vid tidpunkten för diagnosen «Niskanen LK, Penttilã I, Parviainen M ym. Evolutio...»10 och i Holland konstaterades albuminuri hos 17 procent «Spijkerman AM, Dekker JM, Nijpels G ym. Microvascu...»11.
- Tio år efter diabetesdiagnosen är förekomsten av albuminuri 25–35 procent. Kronisk njursjukdom (ökad albuminuri eller eGFR < 60 ml/min) förekommer hos 34,7 procent av patienterna inom primärvården i Finland «Metsärinne K, Bröijersen A, Kantola I ym. High pre...»12. I och med tilltagande albuminuri och minskande eGFR ökar risken för dödsfall och risken för njursvikt i slutstadiet betydligt (bild «Risken för hjärt- och kärlhändelser, dödsfall och njursjukdom ökar i takt med att albuminuri ökar och GFR minskar»1).
- Njurskadans förlopp torde vara mycket likartat som vid typ 1-diabetes, även om det är svårare att beskriva det eftersom tidpunkten då sjukdomen började inte kan fastställas noggrant och förekomsten av andra sjukdomar som påverkar njurfunktionen är stor.
- På grund av de förbättrade behandlingsmöjligheterna och den ökade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar framskrider endast en liten del till njursvikt i slutstadiet «Finne P, Groop PH, Arffman M ym. Cumulative Risk o...»13.
- Eftersom typ 2-diabetes är vanligt inleds årligen dialysbehandlingar för typ 2-diabetiker lika ofta som för typ 1-diabetiker (Finlands njursjukdomsregister 2017 «https://www.muma.fi/files/4114/Suomen_munuaistautirekisteri_vuosiraportti_2017.pdf»1).
- Precis som vid typ 1-diabetes kan albuminuri vid typ 2-diabetes återgå till normal nivå.
Riskfaktorer
- Manligt kön «Andersen AR, Christiansen JS, Andersen JK ym. Diab...»14, «Harjutsalo V, Maric C, Forsblom C ym. Sex-related ...»15 och långvarig sjukdom är predisponerande faktorer för diabetisk njursjukdom hos typ 1-diabetiker.
- Hyperglykemi är en riskfaktor för diabetisk njursjukdom.
- Högt blodtryck är en viktig faktor som påverkar utvecklingen av diabetisk njursjukdom.
- På en blodtrycksnivå under 130/85 mmHg försämras njurfunktionen långsammare än på nivån 140 / 90 mmHg «Verenpainetasolla alle 130/85 mmHg munuaisten toiminta heikkenee hitaammin kuin tasolla 140/90 mmHg.»A, och effekten framträder utan tröskelvärde (bild «Verenpainetason merkitys diabeteksen munuaistaudin etenemiseen eri aineistoissa»2).
- Dyslipidemi ökar utvecklingen och progressionen av diabetisk njursjukdom «Dyslipidemia lisää diabeteksen munuaistaudin kehittymistä ja etenemistä.»A.
- Rökning ökar utvecklingen och progressionen av diabetisk njursjukdom «Tupakointi lisää diabeteksen munuaistaudin kehittymistä ja etenemistä.»A.
- Fetma kan också ha betydelse. Hos typ 2-diabetiker kan en fetmaoperation minska förekomsten av mikrovaskulära komplikationer och lindra en redan befintlig diabetisk njursjukdom mer än läkemedelsbehandling «Tyypin 2 diabetesta sairastavilla henkilöillä lihavuusleikkaus saattaa vähentää diabeteksen munuaistaudin ilmaantuvuutta ja vaikeutta.»B.
- Hypertensiv graviditet (preeklampsi) är en riskfaktor «Gordin D, Hiilesmaa V, Fagerudd J ym. Pre-eclampsi...»16.
- För lite motion är en riskfaktor. Mer information «Fyysinen aktiivisuus ja diabeteksen munuaistauti»1.
Sjukdomsförloppet
- Tecken på diabetisk njursjukdom är ökad albuminuri och minskad eGFR «American Diabetes Association. 11. Microvascular C...»17.
- I det klassiska sjukdomsförloppet observeras (mikro)albuminuri som första tecken på njursjukdom och samtidigt förekommer ofta retinopati och högt blodtryck. Senare ökar albuminurin, njurfunktionen börjar försämras (eGFR sjunker) och slutligen utvecklas en svår njursjukdom och behovet av njurersättningsbehandling «Kussman MJ, Goldstein H, Gleason RE. The clinical ...»18.
- Njursjukdom i samband med typ 2-diabetes kan framskrida på samma sätt som det klassiska sjukdomsförloppet, men upp till 30–50 procent av typ 2-diabetikerna har ingen albuminuri, utan det vanliga fyndet är sänkt eGFR «Koye DN, Magliano DJ, Reid CM ym. Risk of Progress...»19, «Kramer HJ, Nguyen QD, Curhan G ym. Renal insuffici...»20.
- Sänkt eGFR hos typ 2-diabetiker utan albuminuri reflekterar sannolikt flertalet etiologiska bakomliggande orsaker till den nedsatta njurfunktionen «Diabetesta sairastavilla GFR saattaa laskea ilman todettavissa olevaa albuminuriaa.»A.
- Även typ 1-diabetiker kan ha sänkt eGFR utan albuminuri «Molitch ME, Steffes M, Sun W ym. Development and p...»7, «Thorn LM, Gordin D, Harjutsalo V ym. The Presence ...»8.
- Vid diabetes kan njurfunktionen försämras även om utsöndringen av albumin i urinen är normal «Diabetesta sairastavilla GFR saattaa laskea ilman todettavissa olevaa albuminuriaa.»A.
- Om eGFR hos typ 2-diabetiker har sjunkit utan samtidigt observerad albuminuri, är risken för att njursjukdomen framskrider eventuellt mindre än vid proteinurisk njursjukdom «Koye DN, Magliano DJ, Reid CM ym. Risk of Progress...»19, «Jos tyypin 2 diabetesta sairastavalla eGFR on alentunut ilman samanaikaisesti havaittavaa albuminuriaa, on munuaistaudin etenemiseen riski pienempi kuin proteinurisessa munuaistaudissa.»B.
- Blodtrycket stiger vid typ 1-diabetes på grund av njurskada, men vid typ 2-diabetes är hypertension mycket vanligt redan innan diabetes bryter ut.
- Om patienten utöver njursvikt inte har andra tecken på mikrovaskulära sjukdomar (retinopati eller neuropati) eller om njursjukdomen framskrider snabbt eller bryter ut mindre än 5 år efter diagnosen på typ 1-diabetes eller om patienten har makroskopisk hematuri, ska man misstänka möjligheten att det finns andra orsaker bakom njursjukdomen. Mer information «Milloin on syytä epäillä diabeteksen munuaistaudin taustalla muuta munuaissairautta kuin diabeettista munuaistautia ja harkita biopsiaa»2.
Diagnostik
- Vanligen observeras albuminuri eller sänkt eGFR hos patienten utan tecken på annan njursjukdom. Diagnosen på albuminuri grundar sig på påvisning av avvikande utsöndring av albumin (tabell «Gränsvärden för metoder som används vid diagnostik av albuminuri...»1).
- I den internationella rekommendationen Kidney Disease: Improving Global Outcomes (KDIGO) föreslås att termen "ökad albuminuri" (moderately increased albuminuria) används istället för "mikroalbuminuri" och att "kraftigt ökad albuminuri" (severely increased albuminuria) används istället för "makroalbuminuri" «National Kidney Foundation. KDIGO 2012 clinical pr...»21.
- Definitionen av ökad albuminuri är i allmänhet ett U-AlbKre-värde på över 3 mg/mmol (tabell «Gränsvärden för metoder som används vid diagnostik av albuminuri...»1), «National Kidney Foundation. KDIGO 2012 clinical pr...»21.
- Utsöndringen av albumin i urinen ska hos typ 1-diabetiker undersökas vid diagnostillfället
(efter att den akuta hyperglykemin har korrigerats) och screenas årligen när det har
gått 5 år sedan sjukdomsdiagnosen och hos typ 2-diabetiker en gång per år från och
med diagnosen «American Diabetes Association. 11. Microvascular C...»17.
- Albuminuri är mycket sällsynt hos typ 1-diabetiker innan sjukdomen har varat i över 5 år.
- Hos typ 2-diabetiker förekommer albuminuri ofta redan när sjukdomen konstateras «Niskanen LK, Penttilã I, Parviainen M ym. Evolutio...»10, «Spijkerman AM, Dekker JM, Nijpels G ym. Microvascu...»11.
- Vid diagnostik av albuminuri är 24 timmars samling en gyllene standard, dels av historiska skäl och dels på grund av albuminurins dygnsvariation. Det är dock svårt att genomföra 24 timmars samling och samling av natturin och de lämpar sig inte som screeningmetoder.
- Vid screening rekommenderas användning av förhållandet mellan albumin- och kreatininhalten
(U-AlbKre) i ett engångsprov från morgonurin «American Diabetes Association. 11. Microvascular C...»17.
- U-AlbKre är en bra screeningmetod «Aamun kertavirtsanäytteestä tutkittu albumiinin ja kreatiniinin suhde on suositeltava albuminurian seulontamenetelmä.»B.
- Äldre personer kan ge falskt positiva resultat när utsöndringen av kreatinin i urinen minskar med åldern.
- Bestämningen av enbart albuminhalten i ett engångsprov påverkas av mängden urin, vilket kan försvåra tolkningen och därför rekommenderas det inte.
- Det är lätt att ta ett engångsprov och ett morgonprov är bättre än ett engångsprov som tagits sporadiskt under dagen.
- U-AlbKre är en bra screeningmetod «Aamun kertavirtsanäytteestä tutkittu albumiinin ja kreatiniinin suhde on suositeltava albuminurian seulontamenetelmä.»B.
- Eftersom utsöndringen av albumin varierar från dag till dag och eftersom urinvägsinfektion, akut febersjukdom, fysisk ansträngning, mens och hjärtsvikt kan öka utsöndringen, borde albuminuridiagnosen baseras på två positiva fynd i tre undersökningar som utförts under 3–6 månader «American Diabetes Association. 11. Microvascular C...»17.
- Albuminuridiagnosen är ett betydande fynd på alla eGFR-nivåer «National Kidney Foundation. KDIGO 2012 clinical pr...»21.
- Korrelationen mellan albuminuri uppmätt med U-AlbKre-metoden och proteinutsöndringen under hela dygnet anges i proteinurinomogrammet «Proteinuria-laskuri»1, som finns i tilläggsmaterialet.
- Den glomerulära filtrationshastigheten (eGFR) bör bedömas årligen. Klassificeringen
av kronisk njursjukdom presenteras i tabell «Klassificering av kronisk njursjukdom utifrån glomerulär filtrationshastighet (eGFR)...»2.
- Bestämningen av halten av plasmakreatinin är okänslig. Det rekommenderade sättet att ta reda på njurarnas funktion är att bestämma så kallat estimerat GFR baserat på halten av plasmakreatinin med hjälp av CKD-EPI-formeln «National Kidney Foundation. KDIGO 2012 clinical pr...»21.
- Största delen av de finländska laboratorierna meddelar automatiskt eGFR-resultatet i samband med bestämning av plasmakreatinin.
- Kronisk njursjukdom kan diagnostiseras om eGFR är under 60 ml/min/1,73 m2 under minst 3 månader «National Kidney Foundation. KDIGO 2012 clinical pr...»21.
- Det rekommenderas att den kemiska screeningen av urin (U-KemSeul) genomförs åtminstone i samband med att njursjukdomen diagnostiseras. Vid diabetisk njursjukdom observeras ibland även mikroskopisk hematuri.
- Ultraljud av njurarna är en tilläggsundersökning som kan behövas vid differentialdiagnostik.
Uppföljning
- När albuminuri har konstaterats och behandlingen har effektiverats med beaktande av alla riskfaktorer lönar det sig att säkerställa behandlingsresponsen om 3–6 månader.
- När albuminuri eller sänkt eGFR har konstaterats hos patienten ska man regelbundet följa upp mängden albuminuri och eGFR. Uppföljningsfrekvensen beror på hur snabbt patientens njursjukdom framskrider och hur svår den är «American Diabetes Association. 11. Microvascular C...»17. Uppföljning är nödvändigt minst en gång per år.
Njursjukdomens inverkan på patientens prognos
- Uppkomsten av njursjukdom hos typ 1-diabetiker förutspår en ökning av den totala dödligheten jämfört med den övriga befolkningen «Groop PH, Thomas MC, Moran JL ym. The presence and...»22.
- Förvärrad albuminuri och sänkt eGFR förutspår en ökad risk för total dödlighet och kardiovaskulär dödlighet hos både typ 1- och typ 2-diabetiker «Albuminurian vaikeutuminen ja eGFR:n lasku ennustavat suurentuvaa kokonais- ja kardiovaskulaarikuolleisuuden riskiä sekä tyypin 1 että tyypin 2 diabetesta sairastavilla.»A redan i fall där mängden underskrider referensvärdet «Virtsan lisääntyneeseen albumiinineritykseen liittyy diabetesta sairastavilla suurempi kokonaiskuolleisuus jo tapauksissa, joissa määrä jää alle viitearvorajan.»A.
Förebyggande och behandling av diabetisk njursjukdom
- Man kan förebygga progressionen av en konstaterad diabetisk njursjukdom genom en effektiv helhetsinriktad behandling av alla riskfaktorer. Samma behandling minskar risken för att insjukna i kardiovaskulära händelser «Albuminurian eteneminen diabeteksen munuaistaudiksi voidaan ehkäistä tehokkaalla, kaikkiin riskitekijöihin kohdistuvalla kokonaisvaltaisella hoidolla ja samalla vähentää riskiä sairastua kardiovaskulaaritapahtumiin.»A.
- Behandlingen av blodtrycket vid diabetisk njursjukdom är individuell. Blodtrycksmålet vid diabetisk njursjukdom är i allmänhet under 130/80 mmHg «Chang AR, Lóser M, Malhotra R ym. Blood Pressure G...»23. Enligt en färsk europeisk rekommendation (ESC/EASD) är blodtrycksmålet under 130/80 mmHg, men man ska inte eftersträva lägre än 120/70 mmHg. För äldre personer (över 65 år) rekommenderas ett systoliskt tryck på 130–139 mmHg «The Task Force for diabetes, pre-diabetes, and car...»24.
- Vid diabetisk njursjukdom förebygger och minskar ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare (ATR) albuminuri samt bromsar försämringen av njurarnas filtreringsfunktion «Diabeteksen munuaistaudissa ACE:n estäjät tai angiotensiinin reseptorinsalpaajat ehkäisevät ja vähentävät albuminuriaa sekä hidastavat munuaisten suodatustoiminnan heikkenemistä.»A.
- ACE-hämmare eller ATR-blockerare är primära blodtrycksläkemedel vid diabetisk njursjukdom.
- ACE-hämmare och ATR-blockerare är till nytta även vid svår njursvikt (GFR under 30 ml/min). Användningen av dem får inte avbrytas i onödan eftersom framför allt personer som använder ACE-hämmare eller ATR-blockerare har behållning av behandlingen «Batlle D, Ramagudu P, Soler MJ. Progress in retard...»25. Om kreatininhalten i serum är förhöjd i utgångsläget, måste användningen av ACE-hämmare eller ATR-blockerare påbörjas i liten dos och patienten måste övervakas noga.. Kreatinin- och kaliumhalten i serum måste bestämmas 1–2 veckor efter att behandlingen inletts och efter att dosen ökats. Då är en lindrig ökning av kreatininhalten i serum normal när behandlingen inleds och förutspår att den förbättrade njurfunktionen bibehålls på längre sikt. För dessa patienter behöver användningen av ACE-hämmare eller ATR-blockerare därför avbrytas endast om kreatininhalten i serum överstiger 30 procent av utgångsvärdet under de första 2 månaderna eller om hyperkalemi utvecklas «Bakris GL, Weir MR. Angiotensin-converting enzyme ...»26.
- Läkemedelsdoserna vid njursvikt beskrivs närmare i produktresumén och databasen Lääkkeet ja munuaiset «https://www.terveysportti.fi/apps/renbase/»2 (kräver åtkomsträtt).
- Nyare studier har visat att samtidig användning av ACE-hämmare och ATR-blockerare orsakar akut njurskada och rekommenderas därför inte. Se Avstå klokt-rekommendationen «RAS-järjestelmää lamaavien lääkkeiden yhdistelmä verenpainetaudissa»3: Undvik att kombinera ATR-blockerare eller reninhämmare med ACE-hämmare vid behandling av blodtryckspatienter.
- Användning av ACE-hämmare eller ATR-blockerare rekommenderas inte vid planerad graviditet eller under graviditet. Se Avstå klokt-rekommendationen «ACE-estäjät ja ATR-salpaajat raskauden aikana»4: Behandla inte en diabetiker med ACE-hämmare eller ATR-blockerare under graviditet. Man bör sluta använda dem redan när en graviditet planeras eller senast när graviditet konstateras.
- För typ 2-diabetiker med diabetisk njursjukdom används i första hand SGLT2-hämmare
inom de eGFR-gränser som tillåts enligt produktresumén.
- SGLT2-hämmarna minskar albuminuri och bromsar sänkningen av eGFR hos typ 2-diabetiker med hjärt- eller kärlsjukdom eller många riskfaktorer «SGLT2-estäjät hidastavat albuminurian kehittymistä ja eGFR:n laskua tyypin 2 diabetesta sairastavilla, joilla on sydän- tai verisuonisairaus tai runsaasti vaaratekijöitä.»A.
- GLPr-1-agonister kan användas hos typ 2-diabetiker om eGFR-värdet är högre än 15 ml/min/1,73 m².Långverkande GLPr-1-agonister förhindrar att albuminurin förvärras hos typ 2-diabetiker med hjärt- eller kärlsjukdom, men ingen effekt på eGFR har observerats «Pitkävaikutteiset GLPr-1-agonistit estävät albuminurian vaikeutumista tyypin 2 diabetesta sairastavilla, joilla on sydän- tai verisuonisairaus, mutta vaikutusta eGFR:aan ei havaittu.»A.
- En god glukosbalans minskar förekomsten av tidig diabetisk njursjukdom hos både typ
1- och typ 2-diabetiker «Hyvä glukoositasapaino vähentää varhaisen diabeteksen munuaistaudin ilmaantumista sekä tyypin 1 että tyypin 2 diabetesta sairastavilla.»A.
- Mycket intensiv behandling av hyperglykemi bromsar uppkomsten av albuminuri, njursjukdomens progression är oklar och den kan öka risken för hypoglykemi särskilt vid framskridande njursvikt «Hyvin intensiivinen hyperglykemian hoito hidastaa albuminurian ilmaantumista, mutta sen vaikutus munuaistaudin etenemiseen on epäselvä.»A.
- En förbättrad glukosbalans har uppenbarligen långvarig effekt ("metaboliskt minne") när det gäller att bromsa progressionen av diabetisk njursjukdom «Glukoositasapainon paranemisella on ilmeisesti pitkään kestävä vaikutus (”metabolinen muisti”) diabeteksen munuaistaudin etenemisen hidastamisessa.»B.
- Proteinfattig kost bromsar inte njurskadans progression hos typ 1- och typ 2-diabetiker «Proteiinirajoitteinen ruokavalio ei hidasta munuaisvaurion etenemistä tyypin 1 ja 2 diabetesta sairastavilla.»A.
- Hur proteinrik kost påverkar progressionen hos diabetisk njursjukdom har inte undersökts.
- Progressionen hos diabetisk njursjukdom kan bromsas av att patienten slutar röka «Tupakoinnin lopettaminen saattaa hidastaa diabeteksen munuaistaudin etenemistä.»C.
- Minskade lipidhalter gör inte att diabetisk njursjukdom framskrider långsammare «Lipiditason laskeminen ei hidasta diabeteksen munuaistaudin etenemistä.»A, men minskar dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar «Baigent C, Landray MJ, Reith C ym. The effects of ...»27. Behandlingsmålen för dyslipidemi är desamma som för andra patienter med stor kardiovaskulär risk. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Dyslipidemiat «Dyslipidemiat»2 (på finska); Dyslipidemier «Dyslipidemier»3 (på svenska).
Hänvisning till konsultation
- Vårdkedjorna utformas enligt de regionala resurserna.
- Konsultation med en läkare i invärtesmedicin eller en nefrolog är befogad om den diabetiska njursjukdom framskrider trots intensifierad behandling, eGFR minskar (under 30 ml/min/1,73 m2) eller om ett differentialdiagnostiskt eller betydande behandlingsproblem uppstår.
- I tilläggsmaterialet «Milloin on syytä epäillä diabeteksen munuaistaudin taustalla muuta munuaissairautta kuin diabeettista munuaistautia ja harkita biopsiaa»2 beskrivs när det finns anledning att överväga njurbiopsi.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Nefrologförening
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Diabeteksen munuaistauti»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Jon Holmström
Litteratur
Diabetisk njursjukdom. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Nefrologförening. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»3
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Raile K, Galler A, Hofer S ym. Diabetic nephropathy in 27,805 children, adolescents, and adults with type 1 diabetes: effect of diabetes duration, A1C, hypertension, dyslipidemia, diabetes onset, and sex. Diabetes Care 2007;30:2523-8 «PMID: 17630266»PubMed
- Mogensen CE, Christensen CK. Predicting diabetic nephropathy in insulin-dependent patients. N Engl J Med 1984;311:89-93 «PMID: 6738599»PubMed
- Mogensen CE, Christensen CK, Vittinghus E. The stages in diabetic renal disease. With emphasis on the stage of incipient diabetic nephropathy. Diabetes 1983;32 Suppl 2:64-78 «PMID: 6400670»PubMed
- Hovind P, Tarnow L, Rossing P ym. Predictors for the development of microalbuminuria and macroalbuminuria in patients with type 1 diabetes: inception cohort study. BMJ 2004;328:1105 «PMID: 15096438»PubMed
- Williams ME. Diabetic nephropathy: the proteinuria hypothesis. Am J Nephrol 2005;25:77-94 «PMID: 15746541»PubMed
- Molitch ME, DeFronzo RA, Franz MJ ym. Nephropathy in diabetes. Diabetes Care 2004;27 Suppl 1:S79-83 «PMID: 14693934»PubMed
- Molitch ME, Steffes M, Sun W ym. Development and progression of renal insufficiency with and without albuminuria in adults with type 1 diabetes in the diabetes control and complications trial and the epidemiology of diabetes interventions and complications study. Diabetes Care 2010;33:1536-43 «PMID: 20413518»PubMed
- Thorn LM, Gordin D, Harjutsalo V ym. The Presence and Consequence of Nonalbuminuric Chronic Kidney Disease in Patients With Type 1 Diabetes. Diabetes Care 2015;38:2128-33 «PMID: 26310691»PubMed
- Helve J, Sund R, Arffman M ym. Incidence of End-Stage Renal Disease in Patients With Type 1 Diabetes. Diabetes Care 2018;41:434-439 «PMID: 29263163»PubMed
- Niskanen LK, Penttilã I, Parviainen M ym. Evolution, risk factors, and prognostic implications of albuminuria in NIDDM. Diabetes Care 1996;19:486-93 «PMID: 8732714»PubMed
- Spijkerman AM, Dekker JM, Nijpels G ym. Microvascular complications at time of diagnosis of type 2 diabetes are similar among diabetic patients detected by targeted screening and patients newly diagnosed in general practice: the hoorn screening study. Diabetes Care 2003;26:2604-8 «PMID: 12941726»PubMed
- Metsärinne K, Bröijersen A, Kantola I ym. High prevalence of chronic kidney disease in Finnish patients with type 2 diabetes treated in primary care. Prim Care Diabetes 2015;9:31-8 «PMID: 25066820»PubMed
- Finne P, Groop PH, Arffman M ym. Cumulative Risk of End-Stage Renal Disease Among Patients With Type 2 Diabetes: A Nationwide Inception Cohort Study. Diabetes Care 2019;42:539-544 «PMID: 30692239»PubMed
- Andersen AR, Christiansen JS, Andersen JK ym. Diabetic nephropathy in Type 1 (insulin-dependent) diabetes: an epidemiological study. Diabetologia 1983;25:496-501 «PMID: 6363177»PubMed
- Harjutsalo V, Maric C, Forsblom C ym. Sex-related differences in the long-term risk of microvascular complications by age at onset of type 1 diabetes. Diabetologia 2011;54:1992-9 «PMID: 21509443»PubMed
- Gordin D, Hiilesmaa V, Fagerudd J ym. Pre-eclampsia but not pregnancy-induced hypertension is a risk factor for diabetic nephropathy in type 1 diabetic women. Diabetologia 2007;50:516-22 «PMID: 17216281»PubMed
- American Diabetes Association. 11. Microvascular Complications and Foot Care: Standards of Medical Care in Diabetes-2019. Diabetes Care 2019;42:S124-S138 «PMID: 30559237»PubMed
- Kussman MJ, Goldstein H, Gleason RE. The clinical course of diabetic nephropathy. JAMA 1976;236:1861-3 «PMID: 989537»PubMed
- Koye DN, Magliano DJ, Reid CM ym. Risk of Progression of Nonalbuminuric CKD to End-Stage Kidney Disease in People With Diabetes: The CRIC (Chronic Renal Insufficiency Cohort) Study. Am J Kidney Dis 2018;72:653-661 «PMID: 29784612»PubMed
- Kramer HJ, Nguyen QD, Curhan G ym. Renal insufficiency in the absence of albuminuria and retinopathy among adults with type 2 diabetes mellitus. JAMA 2003;289:3273-7 «PMID: 12824208»PubMed
- National Kidney Foundation. KDIGO 2012 clinical practice guideline for the evaluation and management of chronic kidney disease. Kidney Int Suppl 2013;3:1-150
- Groop PH, Thomas MC, Moran JL ym. The presence and severity of chronic kidney disease predicts all-cause mortality in type 1 diabetes. Diabetes 2009;58:1651-8 «PMID: 19401416»PubMed
- Chang AR, Lóser M, Malhotra R ym. Blood Pressure Goals in Patients with CKD: A Review of Evidence and Guidelines. Clin J Am Soc Nephrol 2019;14:161-169 «PMID: 30455322»PubMed
- The Task Force for diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases of the European Society of Cardiology (ESC) and the European Association for the Study of Diabetes (EASD). 2019 ESC Guidelines on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases developed in collaboration with the EASD. Eur Heart J 2019; 00, 1-69. doi:10.1093/eurheartj/ehz486
- Batlle D, Ramagudu P, Soler MJ. Progress in retarding the progression of advanced chronic kidney disease: Grouds for optimism. Kidney Int 2006;70:S40-4
- Bakris GL, Weir MR. Angiotensin-converting enzyme inhibitor-associated elevations in serum creatinine: is this a cause for concern? Arch Intern Med 2000;160:685-93 «PMID: 10724055»PubMed
- Baigent C, Landray MJ, Reith C ym. The effects of lowering LDL cholesterol with simvastatin plus ezetimibe in patients with chronic kidney disease (Study of Heart and Renal Protection): a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2011;377:2181-92 «PMID: 21663949»PubMed