Dyslipidemier
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Dyslipidemiat «Dyslipidemiat»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Det primära målet för behandling av dyslipidemier är att förebygga aterosklerotisk artärsjukdom.
- Det viktigaste kriteriet för behandling är en bedömning av ökad totalrisk för artärsjukdom.
- Rekommendationen ger vägledning för behandling av dyslipidemier (förhöjt total- eller LDL-kolesterol, förhöjda triglycerider, lågt HDL-kolesterol eller en kombination av dessa) hos vuxna, ungdomar och barn.
- Rekommendationen följer huvudlinjerna i den europeiska rekommendationen för behandling av dyslipidemier «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1 och den europeiska rekommendationen för prevention av artärsjukdomar «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»2, om vilka det råder bred internationell konsensus «Stone NJ, Robinson JG, Lichtenstein AH ym. 2013 AC...»3, «US Preventive Services Task Force., Bibbins-Doming...»4, «Cardiovascular disease: risk assessment and reduct...»5, «Anderson TJ, Grégoire J, Pearson GJ ym. 2016 Canad...»6 «National Vascular Disease Prevention Alliance. Gui...»7.
- Totalrisken för artärsjukdom bedöms hos vuxna (se interaktivt diagram «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/Dyslipidemiapotilaan_kokonaisriski.html»1)
- antingen baserat på en tidigare diagnostiserad artärsjukdom eller en sjukdom som medför motsvarande risk (diabetes, kronisk njursjukdom, familjär hyperkolesterolemi (FH))
- eller hos friska personer med hjälp av FINRISKI-räknaren baserad på uppgifter om den finländska befolkningen «Vartiainen E, Laatikainen T, Salomaa V, Jousilahti...»8, «Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M, Salomaa V...»9, «Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M ym. Predic...»10. Gränsen för hög risk är minst 10 procent av risken för att dö eller insjukna i hjärtinfarkt eller stroke de närmaste tio åren.
- På befolkningsnivå är de viktigaste hälsofrämjande lipidvärdena följande: totalkolesterol i plasma under 5,0 mmol/l och LDL-kolesterol i plasma under 3,0 mmol/l.
- Målen för behandling av dyslipidemier fastställs på grundval av en bedömning av totalrisken
för artärsjukdom:
- Måttlig risk: LDL-kolesterolmål under 2,6 mmol/l
- Hög risk: LDL-kolesterolmål under 1,8 mmol/l
- Mycket hög risk: LDL-kolesterolmål under 1,4 mmol/l eller en LDL-kolesterolnivå så nära detta som möjligt.
- I behandlingen av dyslipidemier ingår alltid livsstilsbehandling. Se det interaktiva diagrammet på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025a/Etusivu.html»2.
- För högriskpatienter krävs vanligtvis också läkemedelsbehandling, främst statin som minskar manifestationerna av aterosklerotisk artärsjukdom. För att uppnå behandlingsmålet kan ezetimib eller med bestämda villkor PCSK9-hämmare ges i kombination med statin. Det senare preparatet är lämpligt som monoterapi i situationer där statin inte kan användas.
- Dyslipidemier är en viktig faktor som påverkar totalrisken för artärsjukdom. Läkaren bedömer vilka andra faktorer (rökning, högt blodtryck, övervikt, hyperglykemi) som kan påverkas för att minska totalrisken effektivast.
- Efter en vaskulär händelse krävs högdosbehandling med statiner eller kombinationsbehandling (ezetimib eller eventuellt en PCSK9-hämmare, antingen i kombination med eller utan statin).
Målgrupper
- Rekommendationen är avsedd för alla som arbetar med prevention av artärsjukdomar och behandling av dyslipidemier.
Behandlingsmål
- De primära målen med behandlingen av dyslipidemier är att förebygga ateroskleros och behandla alla manifestationer av aterosklerotisk artärsjukdom (kranskärlssjukdom, cerebral artärsjukdom, ateroskleros i aorta och perifer artärsjukdom).
- För att förebygga pankreatit är behandling av svår hypertriglyceridemi indicerad.
Bedömning av totalrisken och inriktning av behandlingen av dyslipidemier hos vuxna
- Människor som håller sig friska kännetecknas av följande:
- rökfrihet och undvikande av andra icke-medicinska nikotinprodukter
- hälsofrämjande kost
- högst måttlig alkoholkonsumtion
- regelbunden fysisk aktivitet
- tillräcklig vila och sömn
- kroppsmasseindex (BMI) < 25 kg/m² och midjemått < 90 cm hos kvinnor samt midjemått < 100 cm hos män
- blodtryck under 140/90 mmHg
- totalkolesterol i plasma under 5 mmol/l
- LDL-kolesterol i plasma under 3 mmol/l
- plasmaglukos under 6 mmol/l.
- För att fastställa vårdbehovet är det viktigt att bedöma totalrisken för artärsjukdom
(se interaktivt diagram på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/Dyslipidemiapotilaan_kokonaisriski.html»1) med hjälp av kliniska data och laboratorietester.
- Relevanta sjukdomar är i synnerhet befintlig artärsjukdom och diabetes (se materialet med tilläggsinformation «Diabetes on suuren valtimotautiriskin ja huonon ennusteen merkkiominaisuus»1), kronisk njursjukdom och familjär hyperkolesterolemi (FH). Patienter med FH har alltid förhöjd totalrisk. I detta fall behövs ingen ytterligare riskbedömning.
- Risken för friska vuxna bedöms med hjälp av ett verktyg för riskberäkning, såsom FINRISKI-räknaren,
«http://www.thl.fi/finriski-laskuri»3, som baserar sig på finländska data och bedömer risken för att insjukna i hjärtinfarkt
eller stroke de närmaste tio åren «Vartiainen E, Laatikainen T, Salomaa V, Jousilahti...»8, «Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M, Salomaa V...»9, «Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M ym. Predic...»10.
- För unga personer med flera riskfaktorer kan FINRISKI-räknaren underskatta livstidsrisken «Brunner FJ, Waldeyer C, Ojeda F ym. Application of...»11, «Berry JD, Dyer A, Cai X ym. Lifetime risks of card...»12.
- Å andra sidan slutar verktygen för riskberäkning vid 65 (SCORE) respektive 74 (Finriski) års ålder, varefter behandling och mål måste bedömas utifrån andra kriterier och individuellt. Se avsnittet Äldre.
- Mer information om användningen av FINRISKI-räknaren och om ytterligare faktorer som påverkar riskbedömningen finns i materialet med tilläggsinformation «FINRISKI-laskuri ja valtimotautien kokonaisriskin arvio»2 och «Tulehdukselliset reumasairaudet ja valtimosairaudet»3.
- Det bör noteras att verktygen för riskberäkning begränsar prognosen till tio år, vilket är en kort tidsperiod för unga personer och med tanke på utveckling av kroniska sjukdomar. Bedömningen av livstidsrisken är ännu inte etablerad «Berry JD, Dyer A, Cai X ym. Lifetime risks of card...»12.
- Riskbedömning (inklusive lipidanalys) rekommenderas
- när personen begär det
- för unga vuxna med minst en signifikant enskild riskfaktor eller släktanamnes med tidig artärsjukdom
- för män senast vid 40 års ålder och för kvinnor vid 50 års ålder eller vid menopaus.
- Finländska «Vartiainen E, Laatikainen T, Strandberg T, Salomaa...»13, «Rantanen K, Strandberg T, Vanhanen H. Aivohalvausr...»14, «Laatikainen T, Jula A, Kastarinen M ym. Verenpaine...»15, «Ahola T, Johansson J, Jula A. Komplisoitumattoman...»16 och internationella «Jones PH, Nair R, Thakker KM. Prevalence of dyslip...»17, «Kauffman AB, Olson KL, Youngblood ML ym. Attainmen...»18, «Reiner Ž, De Backer G, Fras Z ym. Lipid lowering d...»19, «Paulsen MS, Andersen M, Munck AP ym. Socio-economi...»20, «Ikeda N, Sapienza D, Guerrero R ym. Control of hyp...»21 studier visar att det fortfarande finns tydliga brister i genomförandet av behandlingen vid dyslipidemier, högt blodtryck och övervikt samt i rökavvänjningen. Studier på europeiska patienter med kranskärlssjukdom (EUROASPIRE) visar att även om kvoten läkemedelsbehandling per patient har ökat under årens lopp, har endast cirka hälften av patienterna nått den eftersträvade LDL-kolesterolnivån «Kotseva K, Wood D, De Bacquer D ym. EUROASPIRE IV:...»22. Det finns utrymme för förbättringar både i handledningen om levnadsvanor och i genomförandet av läkemedelsbehandlingen «Marques-Vidal P, Jankowski P, De Bacquer D ym. Die...»23. Fetma och typ 2 diabetes har fortsatt att öka.
- Den roll som högsensitivt CRP «Hlatky MA. Expanding the orbit of primary preventi...»24 och särskilt andra nya biomarkörer spelar i riskbedömningen har ännu inte etablerats «Salomaa V, Saarela O, Havulinna AS, Kuulasmaa K. U...»25, «Laaksonen R, Öörni K, Jauhiainen M, Hilvo M, Kovan...»26, «Lehtimäki T. Ateroskleroosin ennustetekijät ja val...»27.
- Av de "icke-traditionella" riskfaktorerna ger förkalkningar i kranskärlen som konstateras vid datortomografi bättre precision i riskbedömningen hos asymtomatiska individer än högsensitivt CRP eller ankel-/armtrycksindexet (ankle-brachial index, ABI) «Lin JS, Evans CV, Johnson E ym. Nontraditional Ris...»28.
- Genomstudier som tillägg till bedömning baserat på riskfaktorer kan i framtiden hjälpa till att rikta in behandlingarna och motivera livsstilsförändringar «Palotie A, Kaunisto M, Kääriäinen H, Perola M, Pit...»29.
De viktigaste målgrupperna i behandlingen av dyslipidemier
- De viktigaste målgrupperna är patienter med mycket hög risk och patienter med hög risk.
- Patienter med mycket hög risk är:
- patienter med kranskärlssjukdom (genomgången hjärtinfarkt, genomgången revaskularisering eller artärsjukdom som bekräftats genom bilddiagnostik)
- patienter med genomgången hjärninfarkt eller TIA (eller signifikant cerebral artärsjukdom eller carotissjukdom som bekräftats genom bilddiagnostik)
- patienter med annan aterosklerotisk artärsjukdom (aorta, perifera artärer)
- patienter med typ 1 eller typ 2 diabetes med en organskada, såsom albuminuri, eller andra signifikanta riskfaktorer (rökning, hypertoni, dyslipidemi, fetma, ärftlig belastning) (se interaktivt diagram «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/linkki2.html»4).
- patienter med svår kronisk njursvikt (uppskattad glomerulär filtrationshastighet under 30 ml/min/1,73 m2)
- asymtomatiska individer, vars risk att insjukna i hjärtinfarkt eller stroke de närmaste
tio åren är minst 15 procent enligt FINRISKI-räknaren «Vartiainen E, Laatikainen T, Salomaa V, Jousilahti...»8, «Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M, Salomaa V...»9 (motsvarar minst 10 % risk för dödlig artärsjukdom enligt SCORE-algoritmen).
- SCORE-algoritm i Terveysportti «SCORE2 ja SCORE2-OP»1, «https://www.escardio.org/Education/Practice-Tools/CVD-prevention-toolbox/SCORE-Risk-Charts»5
- Patienter med mycket hög risk är:
- Patienter med hög risk är följande:
- patienter som har haft typ 1 eller typ 2 diabetes i mer än tio år eller som har diabetes i kombination med en signifikant riskfaktor (se interaktivt diagram på «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/linkki2.html»4).
- patienter med medelsvår njursvikt (uppskattad glomerulär filtrationshastighet 30–59/1,73 m2)
- patienter med ärftlig dyslipidemi (se avsnittet Ärftliga dyslipidemier och materialet
med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4, «Familiaalinen kombinoitunut hyperlipidemia (FKH)»5), särskilt patienter med
- familjär hyperkolesterolemi (FH)
- familjär kombinerad hyperlipidemi (FKH)
- hyperlipidemi typ III (mycket sällsynt)
- patienter med mycket högt LDL-kolesterol i plasma (minst 5,0 mmol/l) [ «Vallejo-Vaz AJ, Robertson M, Catapano AL ym. Low-D...»30.
- patienter med någon annan svår enskild riskfaktor, såsom kraftigt förhöjt blodtryck (se God medicinsk praxis-rekommendationen Kohonnut verenpaine «Kohonnut verenpaine»2 (på finska), «Kohonnut verenpaine. Suomalaisen Lääkäriseuran Duo...»31; Högt blodtryck «Högt blodtryck»3 (på svenska))
- patienter, vars risk att insjukna i hjärtinfarkt eller stroke de närmaste tio åren enligt FINRISKI-räknaren är minst 10 procent «Vartiainen E, Laatikainen T, Salomaa V, Jousilahti...»8.
- I FINRISKI-räknaren är åldern en så stark riskfaktor att hög ålder nominellt innebär hög risk oberoende av andra, varierande riskfaktorer. Då man överväger läkemedelsbehandling hos en äldre patient är det därför viktigt att bedöma den kliniska helhetssituationen och att lyssna på patientens önskemål.
- FINRISKI-räknaren kan underskatta risken för individer med metabolt syndrom, som inkluderar bukfetma, högt blodtryck, höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol i plasma samt störning i glukosmetabolismen.
- Statinbehandling av de ovan nämnda grupperna ger den största medicinska och förmodligen även hälsoekonomiska nyttan «Ward S, Lloyd Jones M, Pandor A ym. A systematic r...»32, «Nguyen L, Jurvanen H, Häkkinen U, Sund R, Syvänne ...»33.
Primär- och sekundärprevention
- Primärpreventionen ska riktas till personer som inte har haft symtom på eller fynd av aterosklerotisk sjukdom. Livsstilsbehandling är alltid den primära behandlingsmetoden «Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, Suomen Akatemia...»34. Läkemedelsbehandling riktas vanligtvis till de patienter vars totalrisk för artärsjukdom är hög även efter livsstilsförändringar.
- Sekundärpreventionen syftar till att förhindra att en befintlig sjukdom förvärras eller att patienten drabbas av nya sjukdomsattacker, vilket utöver livsstilsbehandlingen vanligtvis också förutsätter läkemedelsbehandling. Se den färska europeiska rekommendationen «Ambrosetti M, Abreu A, Corrà U ym. Secondary preve...»35.
- Gränsen mellan primär- och sekundärprevention är glidande eftersom asymtomatiska individer kan ha lika hög eller till och med högre risk för artärsjukdom än de som redan drabbats.
- Av patienterna med hjärtinfarkt avlider 25–30 procent innan de kommer till sjukhuset «Lehto HR, Lehto S, Havulinna AS ym. Sex difference...»36, vilket gör att nyttan från sekundärpreventionen inte uppnås.
Epidemiologi
Plasmalipidkoncentrationer i Finland
- Totalkolesterol- och triglyceridnivåerna i plasma stiger hos män upp till ungefär 50-årsåldern och hos kvinnor till ungefär 60–70-årsåldern.
- I materialet i undersökningen FinTerveys 2017 «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»37 var det genomsnittliga totalkolesterolet 5,1 mmol/l hos män respektive 5,4 mmol/l hos kvinnor över 30 år. Totalkolesterolet var minst 5 mmol/l hos 54 procent av männen och 60 procent av kvinnorna. Om övriga plasmalipidvärden, se bild «Dyslipidemian yleisyys (%) yli 30-vuotiailla suomalaisilla eri lipoproteiinipitoisuuksista käytettyjen raja-arvojen mukaan FinTerveys-tutkimuksessa vuonna 2017»1.
- I FinTerveys 2017-undersökningen «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»37 uppskattades risken för artärsjukdom de närmaste tio åren, beräknad med FINRISKI-räknaren,
till minst 10 procent hos
- 19 procent av männen och 2 procent av kvinnorna i åldern 50–59 år
- 71 procent av männen och 17 procent av kvinnorna i åldern 60–69 å
- Av männen och kvinnorna med hög risk hade 60 procent ett totalkolesterol på 5 mmol/l eller högre «Laatikainen T, Tapanainen H, Jousilahti P, Valsta ...»38.
- Enligt FPA:s statistik för år 2018 fick 711 252 personer ersättning för lipidmodifierande
läkemedel «http://www.kela.fi/kelasto»6.
- Av dessa läkemedel var 99 procent statiner (41 % simvastatin, 39 % atorvastatin och 19 % rosuvastatin). Övergången till effektivare statiner var fem procentenheter jämfört med året innan.
- Användningen av färdiga läkemedelskombinationer var ringa.
- 140 729 personer har rätt till specialersättning för vissa blodfettssänkande läkemedel på grund av kranskärlssjukdom (FPA-kod 206) och 3 402 personer på grund av genetiska svåra rubbningar i fettmetabolismen (FPA-kod 211).
- Enligt FinTerveys 2017-undersökningen använde 17 procent av männen och 12 procent av kvinnorna i åldern 30–74 år kolesterolsänkande läkemedel. Av männen och kvinnorna i samma ålder med genomgången hjärtinfarkt tog 72 respektive 68 procent läkemedel «Laatikainen T, Tapanainen H, Jousilahti P, Valsta ...»38.

Dyslipidemian yleisyys (%) yli 30-vuotiailla suomalaisilla eri lipoproteiinipitoisuuksista käytettyjen raja-arvojen mukaan FinTerveys-tutkimuksessa vuonna 2017.
Lähde: Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K, Koskinen S (toim.). Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa. FinTerveys 2017-tutkimus. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-105-8 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-105-8»23
Förändringar i plasmalipidkoncentrationerna och kosten hos befolkningen
- Enligt FinTerveys 2017-undersökningen sjönk kolesterolnivåerna i plasma från 5,3 mmol/l till 5,1 mmol/l hos män över 30 år mellan åren 2011 och 2017. Hos kvinnor var det genomsnittliga kolesterolvärdet oförändrat (5,4 mmol/l).
- Enligt resultaten från FinRavinto 2017-undersökningen stod mättat fett för 15 procent av det totala energiintaget hos män och för 14 procent hos kvinnor i åldern 18–74 år «Valsta L, Kaartinen N, Tapanainen H, Männistö S, S...»39.
- Enligt FinTerveys 2017-undersökningen visade mäns och kvinnors kroppsmasseindex (BMI) åter en uppåtgående trend. Av männen respektive kvinnorna i åldern 30–64 år hade 27 respektive 26 procent ett BMI-värde som klassas som fetma (BMI ≥ 30 kg/m2) «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»37. År 2011 var motsvarande andelar 24 respektive 22 procent.
- Se materialet med tilläggsinformation «Lisätietoa Finravinto 2017 -tutkimuksesta»6.
Barn och unga
- Totalkolesterolet i plasma hos finländska barn och ungdomar har sjunkit under de senaste 20–30 åren med i genomsnitt 0,4 mmol/l (9 %).
- Barns intag av mättat fett via kosten har minskat, men överskrider fortfarande det rekommenderade intaget (under 10 % av det totala energiintaget).
- Se materialet med tilläggsinformation «Lasten ja nuorten lipidiarvojen ja ravitsemuksen kehitys»7.
Dyslipidemier som riskfaktorer för ateroskleros
- Hyperkolesterolemi är en viktig orsak till ateroskleros i kranskärlen och också en
viktig faktor i utvecklingen av ateroskleros i hjärnartärerna, aortan och perifera
artärer. De negativa effekterna av högt totalt plasmakolesterol, särskilt av högt
LDL-kolesterol «Ference BA, Ginsberg HN, Graham I ym. Low-density ...»40, på uppkomsten av artärsjukdomar har forskats omfattande under flera årtionden och
därmed bevisats mångsidigt «Steinberg D. Thematic review series: the pathogene...»41, «Steinberg D. Thematic review series: the pathogene...»42, «Steinberg D. Thematic review series: the pathogene...»43, «Steinberg D. The pathogenesis of atherosclerosis. ...»44, «Steinberg D. Thematic review series: the pathogene...»45, «Steinberg D. The LDL modification hypothesis of at...»46. De senaste översikterna i ämnet är konsensusuttalanden «Ference BA, Ginsberg HN, Graham I ym. Low-density ...»40, «Borén J, Chapman MJ, Krauss RM ym. Low-density lip...»47.
- Genetiska studier baserade på mendelisk randomisering och genomkartläggning har ytterligare stärkt förståelsen av LDL-kolesterolets kritiska orsaksroll vid uppkomsten av ateroskleros «Ference BA, Yoo W, Alesh I ym. Effect of long-term...»48, «Catapano AL, Ference BA. IMPROVE-IT and genetics r...»49, «Swerdlow DI, Hingorani AD, Humphries SE. Genetic r...»50, «Swerdlow DI, Humphries SE. Genetics of CHD in 2016...»51.
- Se materialet med tilläggsinformation «Dyslipidemiat valtimoahtaumasairauden riskitekijänä ja perusteita hoitotavoitteille»8, «Missä iässä sepelvaltimosairaus alkaa?»9.
- Åldern påverkar betydelsen av kolesterolnivån som riskfaktor för ateroskleros.
- Totalkolesterolnivån i medelåldern förutspår kraftigt dödligheten i hög ålder «Strandberg TE, Strandberg A, Rantanen K, Salomaa V...»52.
- Enligt en metaanalys som omfattade 900 000 personer «Prospective Studies Collaboration., Lewington S, W...»53 och en genetisk analys «Postmus I, Deelen J, Sedaghat S ym. LDL cholestero...»54 är höga plasmakolesterolnivåer en riskfaktor för död upp till 90 års ålder. Hos äldre minskar dock sambandet mellan kolesterolnivåer och dödsfall genom sjukdomar som sänker kolesterolnivån, eftersom kroppen försvagas och för att de patienter som har störst risk avlider redan före ålderdom «Schatz IJ, Masaki K, Yano K ym. Cholesterol and al...»55, «Schupf N, Costa R, Luchsinger J ym. Relationship b...»56, «Solomon A, Kåreholt I, Ngandu T ym. Serum choleste...»57, «Tilvis RS, Valvanne JN, Strandberg TE ym. Prognost...»58.
- I befolkningsstudier har HDL-kolesterolnivåerna i plasma omvänt samband till risken
för artärsjukdom «Prospective Studies Collaboration., Lewington S, W...»53, men kausaliteten bakom detta samband är oklar.
- Genvarianter som associeras med höga HDL-kolesterolnivåer i plasma ger inte konsekvent skydd mot artärsjukdomar «Voight BF, Peloso GM, Orho-Melander M ym. Plasma H...»59.
- Läkemedel som höjer HDL-kolesterolnivåerna i plasma har inte kunnat påvisas minska risken för total mortalitet, mortalitet i kranskärlssjukdomar, sjuklighet i kranskärlssjukdomar eller stroke hos patienter som får statin «Keene D, Price C, Shun-Shin MJ ym. Effect on cardi...»60.
- HDL-partikelns roll i att förebygga artärsjukdom kan därför vara relaterad till dess funktion snarare än kolesterolhalten «Rohatgi A, Khera A, Berry JD ym. HDL cholesterol e...»61. HDL-partiklarna kan vara icke-funktionella och skyddar inte mot artärsjukdom även om HDL-kolesterolnivån i plasma skulle vara hög.
- Mätning av HDL-kolesterolet i plasma är fortsättningsvis en användbar metod för bedömning av risken för artärsjukdom, men behandlingen riktas inte mot HDL-kolesterolet.
- Hypertriglyceridemi ökar risken för artärsjukdom, eftersom kolesterolet i de små partiklarna med höga triglyceridkoncentrationer ansamlas på artärväggarna. Särskilt vid metabolt syndrom och diabetes är hypertriglyceridemi associerad med aterogen dyslipidemi (lågdensitetslipoprotein LDL, höga apolipoprotein B-nivåer (apoB) och långsam fettomsättning efter måltid), vars delfaktorer inte mäts rutinmässigt «Borén J, Matikainen N, Adiels M ym. Postprandial h...»62. Se materialet med tilläggsinformation «Triglyseridit ateroskleroosin etiologiassa»10.
- Hypertriglyceridemi är också associerat med andra aterogena delfaktorer i de metabola
syndromet, såsom insulinresistens, bukfetma, fettlever, störningar i glukosmetabolismen
och hypertoni.
- Det metabola syndromet förutspår utveckling av typ 2 diabetes och är associerad med ökad risk för artärsjukdom och död «Isomaa B, Almgren P, Tuomi T ym. Cardiovascular mo...»63, «Lakka HM, Laaksonen DE, Lakka TA ym. The metabolic...»64, «Broekhuizen LN, Boekholdt SM, Arsenault BJ ym. Phy...»65.
- Förstadiet av det metabola syndromet kan diagnostiseras redan i en mycket ung ålder och på dess uppkomst inverkar både ärftliga faktorer och levnadsvanor. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»4 (på finska), «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Suomalaise...»66; Fetma (barn, ungdomar och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»5 (på svenska).
- Även låggradig inflammation har betydelse för utvecklingen av ateroskleros och detta kan vara målet för behandling i framtiden «Ridker PM, Everett BM, Thuren T ym. Antiinflammato...»67, men även statinbehandling har en antiinflammatorisk effekt «Ridker PM. From C-Reactive Protein to Interleukin-...»68.
Diagnostik
- Definition av dyslipidemi:
- Med dyslipidemi avses ett tillstånd där
- LDL-kolesterolet i plasma är över 3,0 mmol/l eller
- plasmatriglyceriderna är över 1,7 mmol/l eller
- HDL-kolesterolnivån är låg (under 1,0 mmol/l hos män och under 1,2 mmol/l hos kvinnor).
- Delfaktorerna i dyslipidemi kan förekomma var för sig eller i olika kombinationer.
- De ovanstående siffrorna är överenskomna tröskelvärden där risken för artärsjukdom inte förändras drastiskt.
- Det allmänt använda tröskelvärdet för totalkolesterol, 5,0 mmol/l, gör ingen exakt
skillnad mellan individer med hög eller låg risk, utan det är ett numeriskt värde,
ovanför vilket risken börjar öka exponentiellt i befolkningen «Sepelvaltimotaudin vaara suhteessa plasman kolesterolipitoisuuteen»2.
- Särskilt hos kvinnor kan ett totalkolesterol som ligger något över gränsvärdet förklaras av höga HDL-kolesterolnivåer.
- För patogenesen av olika typer av dyslipidemi hänvisas till översikten «Kovanen P, Pentikäinen M, Viikari J. Dyslipidemiat...»70.
- Med dyslipidemi avses ett tillstånd där
- Diagnostiken av dyslipidemi baseras på bestämning av total-, HDL- och LDL-kolesterol
samt triglycerider i plasma (eller serum).
- LDL- och HDL-kolesterolnivåerna mäts numera med en direkt metod.
- Om direkta mätmetoder inte används beräknas LDL-kolesterolet med Friedewalds formel «Friedewald WT, Levy RI, Fredrickson DS. Estimation...»69 (program «LDL-laskuri»2).
- Fasta spelar vanligtvis en mindre roll vid lipidmätningar «Nordestgaard BG, Langsted A, Mora S ym. Fasting is...»71. I många laboratorier kan lipidbestämningar begäras antingen utan eller efter fasta.
- Fasta underlättar bedömningen av hypertriglyceridemi. En måltid höjer triglyceridnivåerna med cirka 0,3 mmol/l, när P-Trigly < 5 mmol. Om koncentrationen är högre rekommenderas bestämning av fastevärdet «Nordestgaard BG, Langsted A, Mora S ym. Fasting is...»71.
- Vid undersökning av större grupper (bl.a. hjärtorganisationer, apotek) krävs ingen fasta.
- Dyslipidemidiagnosen bör baseras på minst två plasmaprov tagna på olika dagar för bestämning av total-,
HDL- och LDL-kolesterolet samt triglyceriderna.
- Om en patient läggs in på sjukhus på grund av en akut episod av kranskärlssjukdom är högdosbehandling med statiner (atorvastatin 40–80 mg/dygn, rosuvastatin 20–40 mg/dygn) lämplig oavsett lipidnivåerna.
- Innan en dyslipidemidiagnos fastställs bör man utesluta tillfälliga eller sekundära orsaker till dyslipidemi som kan påverka plasmalipidnivåerna och som eventuellt kan korrigeras eller elimineras «Semenkovich CF, Goldberg AC, Goldberg IC. Overview...»72. Se tabell «Tillfälliga eller sekundära faktorer som orsakar dyslipidemi och som eventuellt kan korrigeras eller elimineras. Om den bakomliggande orsaken inte kan behandlas eller om behandling inte i tillräcklig grad minskar risken för artärsjukdom, bör också behandling av dyslipidemi övervägas. Tabellen beskriver de kliniskt mest relevanta lipidförändringarna....»1.
- Andra adekvata indikatorer för risken för artärsjukdomar, som inte används rutinmässigt
i Finland, är följande:
- icke-HDL-kolesterol (totalkolesterol minus HDL-kolesterol) «Robinson JG, Wang S, Smith BJ ym. Meta-analysis of...»73, «Kovanen PT, Jauhiainen M. Coronary heart disease p...»74. Se tabell «Målvärden för LDL-kolesterol, icke-HDL-kolesterol och apoB enligt klassificering av
risken för artärsjukdom...»2.
- Målvärdena är 0,8 mmol/l högre än motsvarande LDL-kolesterolvärden.
- apolipoproteinanalyser apoB «Kovanen PT, Jauhiainen M. Coronary heart disease p...»74, «Ference BA, Kastelein JJP, Catapano AL. Lipids and...»75, «Matikainen N, Taskinen M-R. Dyslipidemian hoito tä...»76 (se tabell «Målvärden för LDL-kolesterol, icke-HDL-kolesterol och apoB enligt klassificering av risken för artärsjukdom...»2) och apoA1 samt apoB/apoA1-kvoten «Walldius G, Jungner I, Aastveit AH ym. The apoB/ap...»77
- lipoprotein (a) (Lp(a)) «Nordestgaard BG, Langsted A. Lipoprotein (a) as a ...»78, «Eckardstein AV. Lipoprotein(a). Eur Heart J 2017;3...»79, «Vuorio A, Jauhiainen M, Kovanen P. Lipoproteiini (...»80.
- Lp(a) är ett apoB-haltigt lipoprotein som transporterar kolesterol och som har aterogena, trombogena och proinflammatoriska effekter.
- Lp(a) är en riskfaktor för aterosklerotiska artärsjukdomar vid plasmakoncentrationer över 500 mg/l.
- Engångsbestämning av Lp(a) kan vara indicerat när man
- undersöker tung ärftlig belastning av artärsjukdomar,
- fastställer totalrisken för artärsjukdomar i gränsfall,
- söker en förklaring till att LDL-kolesterolnivåerna sjunker mindre än väntat vid statinbehandling.
- icke-HDL-kolesterol (totalkolesterol minus HDL-kolesterol) «Robinson JG, Wang S, Smith BJ ym. Meta-analysis of...»73, «Kovanen PT, Jauhiainen M. Coronary heart disease p...»74. Se tabell «Målvärden för LDL-kolesterol, icke-HDL-kolesterol och apoB enligt klassificering av
risken för artärsjukdom...»2.
- PCSK9-hämmare sänker Lp(a)-nivåerna, men effektivare specifika behandlingar för att sänka Lp(a)-nivåerna är under utveckling «Tsimikas S, Karwatowska-Prokopczuk E, Gouni-Bertho...»81.
- Se materialet med tilläggsinformation «Lipoproteiini (a) (Lp(a))»11.
- Kommersiella riskbedömningsmetoder baserade på nya markörämnen har inte fått någon tydlig ställning.
Faktorer som orsakar dyslipidemi | Typ av lipidförändring |
---|---|
Sköldkörtelrubbning |
|
Nyligen genomgången hjärtinfarkt och akuta infektioner |
|
Graviditet |
|
Lever- och njursjukdomar |
|
Ätstörningar |
|
Alkoholism |
|
Läkemedel |
|
Sällsynta sjukdomar med dyslipidemi |
|
Risk för artärsjukdom | LDL-kolesterol, mmol/l | Icke-HDL-kolesterol, mmol/l | ApoB, g/l |
---|---|---|---|
Måttlig | < 2,6 | < 3,4 | < 1,0 |
Hög | < 1,8 | < 2,6 | < 0,80 |
Mycket hög | < 1,4 | < 2,2 | < 0,65 |

Sepelvaltimotaudin vaara suhteessa plasman kolesterolipitoisuuteen. Kuvio on johdettu MRFIT-tutkimuksen perusteella (Hyperkolesterolemian ja muiden dyslipidemioiden diagnostiikka ja hoito aikuisilla. Duodecim 1988;104:1425-38). Plasman kolesterolipitoisuuteen liittyvä sepelvaltimotaudin vaara (kun vaaratekijät ovat "keskimääräiset") kaksinkertaistuu, kun pitoisuus suurenee 5,0 mmol/l:sta 6,5 mmol/l:iin, ja nelinkertaistuu, kun pitoisuus suurenee 8,0 mmol/l:iin. Plasman kolesterolipitoisuuden ihanteelliseksi väestötason tavoitearvoksi on siten asetettu < 5,0 mmol/l. On kuitenkin huomattava, että yksilön lääkehoitoa vaativa plasman kolesterolipitoisuus määräytyy kokonaisvaara-arvioinnin perusteella.
Ärftliga dyslipidemier
- De viktigaste ärftliga dyslipidemierna är
- familjär hyperkolesterolemi (FH)
- familjär kombinerad hyperlipidemi (FKH)
- hyperlipidemi typ III eller familjär dysbetalipoproteinemi (mycket sällsynt).
- Ansträngningar bör göras för att effektivt upptäcka och behandla ärftliga dyslipidemier. Att en första gradens släkting diagnostiseras med artärsjukdom i ung ålder ger ofta indikation om ärftliga dyslipidemier. Se materialet med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4, «Familiaalinen kombinoitunut hyperlipidemia (FKH)»5.
- Nära släktingar bör utredas om patienten injuknar i artärsjukdom med tidig sjukdomsdebut (t.ex. kranskärlssjukdom hos en man under 55 år eller hos en kvinna under 65 år) eller om det finns andra indikationer på ärftlig dyslipidemi (t.ex. hud- eller senxantom). I första hand ska föräldrar, syskon, barn och barnbarn utredas «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Chow CK, Pell AC, Walker A ym. Families of patient...»82, «Wiegman A, Gidding SS, Watts GF ym. Familial hyper...»83, «Expert Panel on Integrated Guidelines for Cardiova...»84, «Nordestgaard BG, Chapman MJ, Humphries SE ym. Fami...»85.
- Även specifika kliniska fynd (se avsnittet Konsultation av den specialiserade sjukvården) kan leda till misstanke om sällsynta genetiska dyslipidemier.
Familjär hyperkolesterolemi (FH)
- FH är en monogen, autosomalt och dominant nedärvd sjukdom som vanligtvis orsakas av
en mutation i LDL-receptorgenen (LDLR) (i sällsynta fall APOB- eller PCSK9-genen)
«Varret M, Abifadel M, Rabès JP ym. Genetic heterog...»86. Detta orsakar minskat upptag av LDL-partiklar i levern, vilket resulterar i höga
LDL-kolesterolnivåer i plasma.
- Hos heterozygoter (felaktig gen ärvs enbart från den ena föräldern) är LDL-kolesterolnivåerna i plasma vanligtvis 2–3-faldiga, hos homozygoter 10-faldiga jämfört med resten av befolkningen «Santos RD, Gidding SS, Hegele RA ym. Defining seve...»87.
- Kliniska fynd (senxantom (se materialet med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4) och arcus cornealis hos personer under 45 år) är starkt indikativa för FH, men relativt sällsynta.
- Vid heterozygot FH är risken för kranskärlssjukdom mer än 10-faldig jämfört med resten
av befolkningen.
- Utan effektiv behandling insjuknar majoriteten av männen i kranskärlssjukdom före 55 års ålder, av kvinnorna före 60 års ålder.
- Detta beror inte bara på högt LDL-kolesterol utan också på den långa exponeringsperioden, med andra ord det faktum att hyperkolesterolemin uppträder redan tidigt i barndomen.
- Vid homozygot FH, som är en sällsynt sjukdom, insjuknar patienten i aterosklerotisk artärsjukdom i regel redan i barndomen eller tonåren, om tillståndet lämnas obehandlat «France M, Rees A, Datta D ym. HEART UK statement o...»88.
- Prevalens:
- Prevalensen av den heterozygota formen av FH har uppskattats till mellan 1/400 och 1/650 och av den homozygota formen till 1/1 000 000 «Nordestgaard BG, Chapman MJ, Humphries SE ym. Fami...»85, «Vuorio AF, Turtola H, Piilahti KM ym. Familial hyp...»89.
- Enligt en finländsk befolkningsstudie där prevalensen av FH i Finland beräknades baserat
på prevalensen av de fem bärarmutationerna av FH och mutationsspektrumets omfattning
är prevalensen av FH i Finland ungefär 1/600 «Lahtinen AM, Havulinna AS, Jula A ym. Prevalence a...»90. Baserat på detta finns det cirka 10 000 personer i Finland med FH. Antalet personer
som har rätt till specialersättning från FPA är cirka 5 000, vilket innebär att minst
hälften av de finländska FH-patienterna inte har fått en adekvat diagnos.
- I andra länder visar befolkningsstudier att prevalensen av FH är högre än vad man traditionellt trott (ungefär 1/200) «Benn M, Watts GF, Tybjaerg-Hansen A ym. Familial h...»91, «de Ferranti SD, Rodday AM, Mendelson MM ym. Preval...»92. I dessa studier har FH (definitiv eller sannolik) fastställts på kliniska grunder, vilket inte är helt förenligt med en diagnos som fastställts med molekylärgenetiska analyser «Benn M, Watts GF, Tybjærg-Hansen A ym. Mutations c...»93, «Talmud PJ, Shah S, Whittall R ym. Use of low-densi...»94.
- Diagnostik:
- Vid tydlig släktanamnes för FH bör FH misstänkas hos en vuxen person «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Nordestgaard BG, Chapman MJ, Humphries SE ym. Fami...»85, om
- totalkolesterolet i plasma är minst 8 mmol/l (LDL-kolesterolet minst 5 mmol/l), eller
- personen själv eller en nära släkting har kranskärlssjukdom med tidig sjukdomsdebut (åldersgränserna för patienter med FH är < 55 år hos män, < 60 år hos kvinnor) eller
- en nära släkting har diagnostiserats med plötslig tidig hjärtdöd, eller
- personen eller en närstående har senxantom (se materialet med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4).
- Hos barn uppstår på motsvarande sätt misstanke vid LDL-kolesterolnivåer på minst 4 mmol/l.
- För klassificering av den kliniska sannolikheten för FH rekommenderas Dutch Lipid
Clinic Network-kriterierna (räknare «Familiaalisen hyperkolesterolemian diagnostiset kriteerit»3), «FH-taudin kliininen diagnostiikka»12, «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Nordestgaard BG, Chapman MJ, Humphries SE ym. Fami...»85, «Hu FB, Manson JE. Omega-3 fatty acids and secondar...»95.
- Test som kan användas av lekmän för poängsättning av sannolikheten för FH: «http://fh-testi.fi/»7.
- Om FH är säkert eller sannolikt enligt ovanstående poängsättning rekommenderas det
att man undersöker de dominerande finländska mutationerna i LDL-receptorgenen (B-LDLRe-D,
KL 3865) «Heliö T, Aalto-Setälä K. Geenitestit kardiologises...»96.
- De sju mutationer som studerades täcker ungefär 80 procent av FH-fallen hos urbefolkningen i Finland. Ett negativt resultat utesluter därför inte sjukdomen med full säkerhet.
- Om den kliniska misstanken om FH är stark, trots att undersökningen av dominant mutation har gett negativt resultat, kan behovet av ytterligare gentester inom den specialiserade sjukvården övervägas. Se avsnittet Konsultation av den specialiserade sjukvården.
- Om inte ens omfattande genetiska undersökningar leder till diagnos, kan det vara fråga om en polygen FH-fenotyp, med andra ord en samverkan mellan flera ogynnsamma gener i kombination med miljöfaktorer «Talmud PJ, Shah S, Whittall R ym. Use of low-densi...»94, eller sitosterolemi, en sällsynt ärftlig sjukdom där upptaget av växtsteroler är rubbat «Tzavella E, Hatzimichael E, Kostara C ym. Sitoster...»97.
- Molekylärgenetisk diagnostik betjänar i första hand släktutredning. Behandlingsbeslut för individen fattas baserat på LDL-kolesterolnivåerna och totalrisken för artärsjukdomar.
- Släktingarna till en patient med FH (proband eller indexperson) måste undersökas.
- I utredningen används så kallad kaskadscreening: indexpersonens syskon, barn och föräldrar utreds först. Om ett nytt FH-fall hittas utreds på motsvarande sätt första gradens släktingar till denna person.
- Om den genetiska defekten hos indexpersonen är känd rekommenderas att man i första hand utreder denna mutation hos släktingarna.
- Om den genetiska defekten inte är känd eller om det är fråga om en polygen FH-fenotyp, ska man analysera plasmalipiderna hos släktingarna.
- Se materialet med tilläggsinformation om FH «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4.
- Vid tydlig släktanamnes för FH bör FH misstänkas hos en vuxen person «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Nordestgaard BG, Chapman MJ, Humphries SE ym. Fami...»85, om
Övriga ärftliga dyslipidemier
- Familjär kombinerad hyperlipidemi (FKH):
- FKH är en vanlig form av dyslipidemi som förekommer hos 1–2 procent av befolkningen och hos upp till 11–14 procent av patienterna hos vilka kranskärlssjukdom debuterat tidigt.
- Patogenesen för FKH förklaras av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer, varvid en individ har flera mottagliga gener för dyslipidemi och utöver detta modifierar miljöfaktorer såsom ålder och fetma risken för artärsjukdom «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Ripatti P, Rämö JT, Söderlund S ym. The Contributi...»98.
- Genetisk diagnostik är inte möjligt i dagsläget.
- Den kliniska diagnosen är krävande: Patienten med FKH och dennes anhöriga har olika manifestationer av blandad dyslipidemi i kombination med tidigt debuterande artärsjukdom: hyperkolesterolemi, hypertriglyceridemi (vanligtvis > 1,5 mmol/l), högt apoB (> 1,2 g/l) eller kombinationer av dessa «Veerkamp MJ, de Graaf J, Bredie SJ ym. Diagnosis o...»99, som kan variera över tid.
- Förekomsten av blandad dyslipidemi i släkten är en viktig anamnesuppgift för bedömning av risken för artärsjukdom och stödjer en aktiv behandling. Blandad dyslipidemi av FKH-typ ökar dock risken för artärsjukdom lika mycket som motsvarande nivå av dyslipidemi i befolkningen «Rämö JT, Ripatti P, Tabassum R ym. Coronary Artery...»100.
- Se materialet med tilläggsinformation «Familiaalinen kombinoitunut hyperlipidemia (FKH)»5.
- Hyperlipidemi typ III, alltså familjär dysbetalipoproteinemi (mycket sällsynt):
- Kolesterol- och triglyceridnivåerna har vanligtvis stigit till 5–10 mmol/l.
- Typiska fynd är gulaktiga fåror på handflator samt röda och knöliga hudxantom på armbågar och knän.
- Vanligtvis har patienten genotypen APOE ε2/ε2.
- Dyslipidemi utvecklas hos patienter med genotypen APOE ε2/ε2 och någon tilläggsfaktor som orsakar dyslipidemi, såsom diabetes, övervikt, hypotyreos eller någon annan faktor som orsakar hypertriglyceridemi.
- För mer information om andra sällsynta ärftliga dyslipidemier, se «Kovanen P, Pentikäinen M, Viikari J. Dyslipidemiat...»70.
Målnivåer för lipider hos vuxna
- På befolkningsnivån är de viktigaste hälsofrämjande lipidvärdena totalt plasmakolesterol på under 5,0 mmol/l och LDL-kolesterol på under 3,0 mmol/l.
- Behandlingsmålen presenteras i tabell «Behandlingsmål, alltså LDL-kolesterolnivå (mmol/l) efter riskbedömning hos patienter med mycket hög, hög och måttlig risk...»3 och i det interaktiva diagrammet på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/Dyslipidemiapotilaan_kokonaisriski.html»1.
- LDL-kolesterolet i plasma är det primära målet för behandlingen. Målvärdena beror på totalrisken för artärsjukdom «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»2.
- För patienter med mycket hög risk är LDL-kolesterolmålet under 1,4 mmol/l eller så nära detta värde som möjligt. Individuellt
kan koncentrationer på ned till 1,0 mmol/l eftersträvas. Patienter som löper mycket
hög risk är följande:
- patienter med kranskärlssjukdom eller någon annan aterosklerotisk artärsjukdom
- patienter med typ 1 eller typ 2 diabetes med målorganskador (t.ex. albuminuri) eller andra signifikanta riskfaktorer (rökning, hypertoni, fetma, dyslipidemi, ärftlig belastning). Se interaktivt diagram på «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/linkki2.html»4.
- patienter med typ 1 diabetes, som har haft sin sjukdom i mer än 20 år
- patienter med svår kronisk njursvikt (beräknad glomerulär filtrationshastighet GFR under 30 ml/min/1,73 m²) eller
- asymtomatiska patienter med minst 15 procents risk att insjukna i artärsjukdom (risk för hjärtinfarkt eller stroke under de närmaste 10 åren) enligt FINRISKI-räknaren «Vartiainen E, Laatikainen T, Salomaa V, Jousilahti...»8.
- För patienter med hög risk är LDL-kolesterolmålet under 1,8 mmol/l. Patienter med hög risk är följande:
- patienter med familjär hyperkolesterolemi
- patienter som haft diabetes i mer än tio år eller som har en signifikant riskfaktor kopplad till sin diabetes
- patienter med medelsvår njursvikt (GFR 30–59/1,73 m²)
- asymtomatiska patienter, vars risk för artärsjukdom enligt FINRISKI-räknaren ligger på 10–14,9 procent.
- För patienter med måttligrisk (FINRISKI 2–9,9 %) är LDL-kolesterolmålet < 2,6 mmol/l.
- Unga personer med diabetes typ 1 (< 35 år) eller typ 2 (< 50 år), som haft diabetes mindre än tio år och som inte har några andra signifikanta riskfaktorer. Det bör noteras att metabolt syndrom i kombination med diabetes som patienten har haft i mindre än tio år medför att patienten tillhör kategorin för hög risk.
- Hos patienter med låg risk (FINRISKI < 2 %) är LDL-kolesterolmålet generellt under 3,0 mmol/l, vilket eftersträvas främst genom livsstilsförändringar.
- Motiveringen för LDL-kolesterolmålen ges materialet med tilläggsinformation «Dyslipidemiat valtimoahtaumasairauden riskitekijänä ja perusteita hoitotavoitteille»8.
- För HDL-kolesterol- eller triglyceridnivåerna finns inget behandlingsmål, men de används i riskbedömningen. Se avsnitt Bedömning av totalrisken och inriktning av behandlingen av dyslipidemier.
- Förhöjda triglyceridnivåer i plasma ökar stegvis risken för akut pankreatit, som inträder redan när värdet är lindrigt förhöjt «Pedersen SB, Langsted A, Nordestgaard BG. Nonfasti...»102. Behandling av hypertriglyceridemi för att förebygga pankreatit är indikerad när triglyceridnivån i plasma överstiger (5–)10 mmol/l «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Adiamah A, Psaltis E, Crook M ym. A systematic rev...»103.
Mycket hög risk | Hög risk | Måttlig risk |
---|---|---|
under 1,41 | under 1,81 | under 2,6 |
1 eller så nära detta som möjligt |
Livsstilsbehandling
Allmänt
- Till god artärhälsa bidrar
- hälsofrämjande kost
- regelbunden fysisk aktivitet
- viktkontroll
- rökfrihet och undvikande av andra icke-medicinska nikotinprodukter
- undvikande av alltför hög stress
- tillräcklig vila och sömn.
- Behandlingen föregås alltid av en bedömning av totalrisken. Se det interaktiva diagrammet
på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/Dyslipidemiapotilaan_kokonaisriski.html»1.
- Verktygen för riskberäkning är användbara hjälpmedel för att motivera patienten i behandlingen.
- Livsstilsbehandling är grunden för behandling av dyslipidemi och ofta en tillräcklig behandling för patienter med låg risk.
- I tabell «Effekten av livsstilsförändringar på plasmalipoproteiner (, adapterat)...»4 redovisas effekterna av förändringar i kosten och andra levnadsvanor på plasmalipidnivåerna.
- Fiberrik kost med måttlig mängd fett och en fettsammansättning som är i enlighet med rekommendationerna, viktminskning (personer med övervikt) och ökad fysisk aktivitet minskade incidensen av typ 2 diabetes med 58 procent hos personer med nedsatt glukostolerans «Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG ym. Prevent...»104, «Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE ym. Reduct...»105.
- Hos högriskpatienter (se avsnitt De viktigaste målgrupperna i behandlingen av dyslipidemier)
sänker kostförändringar totalkolesterolnivån med i genomsnitt 3–10 procent. De individuella
skillnaderna i förändringarna är betydande och kopplade till exempelvis utgångsläget
och genomförandet av livsstilsförändringarna.
- I synnerhet hos patienter med mycket hög och hög risk bör läkemedelsbehandling inledas parallellt med livsstilsförändringarna.
- Liksom vid alla långtidssjukdomar fastställs behandlingsmålen tillsammans med patienten.
- För att livsstilsförändringarna ska lyckas krävs god motivation hos patienten samt tillräcklig och yrkeskunnig handledning och uppföljning.
- Se det interaktiva diagrammet på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025a/Etusivu.html»2.
Kostbehandling
Kostens påverkan på aterosklerotiska händelser
- De allmänna principerna för kost som främjar artärhälsan är (tabell «Effekten av livsstilsförändringar på plasmalipoproteiner (, adapterat)...»4)
- mångsidighet
- låg konsumtion av mättat fett och transfett (hårt fett)
- För mer information om källor till hårt fett «Kovan rasvan lähteitä»13 och vikten av de dagliga valen med tanke på intaget av hårt fett «Arkivalintojen merkitys ruokavalion rasvan määrään ja laatuun»14.
- måttlig konsumtion av omättat (mjukt) fett
- högt fiberintag
- Se materialet med tilläggsinformation «Kuidun saannin lisääminen ravintoon»15.
- lämpligt förhållande mellan energiintag och energiförbrukning
- låg konsumtion av tillsatt socker, sockrade drycker och spannmålsprodukter med låg fiberhalt (fiber < 6 g/100 g)
- lågt saltintag.
- Genom att ändra fettsammansättningen i kosten i enlighet med rekommendationerna kan man sänka LDL-kolesterolnivåerna i plasma samtidigt som HDL-kolesterolnivån hålls oförändrad eller till och med ökar i procent av totalkolesterolet «Schwab U, Lauritzen L, Tholstrup T ym. Effect of t...»116.
- Kost som bygger på hälsofrämjande principer, såsom Medelhavskost «de Lorgeril M, Salen P, Martin JL ym. Mediterranea...»117, «Knoops KT, de Groot LC, Kromhout D ym. Mediterrane...»118, «Sofi F, Cesari F, Abbate R ym. Adherence to Medite...»119, «Mente A, de Koning L, Shannon HS ym. A systematic ...»120, «Estruch R, Ros E, Salas-Salvadó J ym. Primary prev...»121, «Nordmann AJ, Suter-Zimmermann K, Bucher HC ym. Met...»122, «Rees K, Hartley L, Flowers N ym. 'Mediterranean' d...»123, DASH-dieten, Dietary Approaches to Stop Hypertension «Fung TT, Chiuve SE, McCullough ML ym. Adherence to...»124, «Chen ST, Maruthur NM, Appel LJ. The effect of diet...»125, «Lagström H, Stenholm S, Akbaraly T ym. Diet qualit...»126, «Ahmad S, Moorthy MV, Demler OV ym. Assessment of R...»127 och hälsofrämjande nordiska kost «Lagström H, Stenholm S, Akbaraly T ym. Diet qualit...»126, «Ahmad S, Moorthy MV, Demler OV ym. Assessment of R...»127, «Uusitupa M, Hermansen K, Savolainen MJ ym. Effects...»128, «Adamsson V, Reumark A, Fredriksson IB ym. Effects ...»129, «Galbete C, Kröger J, Jannasch F ym. Nordic diet, M...»130, «Hu EA, Steffen LM, Coresh J ym. Adherence to the H...»131, minskar den kalkylmässiga risken för artärsjukdom och i prospektiva befolkningsstudier prognostiserar efterlevnaden av dessa dieter en minskad risk för insjuknande och död.
- Långsiktiga kostförändringar som syftar till att minska intaget av mättat fett och
öka intaget av fleromättat fett minskar sjukligheten i aterosklerotiska artärsjukdomar
«Schwab U, Lauritzen L, Tholstrup T ym. Effect of t...»116, «Dayton S, Pearce ML. Prevention of coronary heart ...»132, «Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ ym. Effect o...»133, «Hjermann I, Velve Byre K, Holme I ym. Effect of di...»134, «Howard BV, Van Horn L, Hsia J ym. Low-fat dietary ...»135, «Mozaffarian D, Micha R, Wallace S. Effects on coro...»136, «Hooper L, Martin N, Abdelhamid A ym. Reduction in ...»137, «Hooper L, Summerbell CD, Thompson R ym. Reduced or...»138, «Li Y, Hruby A, Bernstein AM ym. Saturated Fats Com...»139, «Chen M, Li Y, Sun Q ym. Dairy fat and risk of card...»140 och dödligheten i samband med dessa «Pitkäkestoiset ruokavaliomuutokset, jotka tähtäävät tyydyttyneen rasvan vähentämiseen ja monityydyttymättömän rasvan lisäämiseen, vähentävät sairastuvuutta ja niiden aiheuttamaa kuolleisuutta ateroskleroottisiin sydän- ja verisuonitauteihin.»A, «Hu FB, Willett WC. Optimal diets for prevention of...»141, «Oh K, Hu FB, Manson JE ym. Dietary fat intake and ...»142, «Wang DD, Li Y, Chiuve SE ym. Association of Specif...»143, «Sacks FM, Lichtenstein AH, Wu JHY ym. Dietary Fats...»144.
- Aterosklerotiska händelser minskade med 16 procent och upp till 24 procent i behandlingsexperiment som pågick över två år «Hooper L, Martin N, Abdelhamid A ym. Reduction in ...»137.
- Att byta ut mättat fett mot omättat fett eller kolhydrater med hög fiberhalt, såsom fullkornsprodukter, minskade förekomsten av kranskärlssjukdomshändelser «Wang DD, Li Y, Chiuve SE ym. Association of Specif...»143, «Zong G, Li Y, Wanders AJ ym. Intake of individual ...»145, «Joris PJ, Mensink RP. Role of cis-Monounsaturated ...»146, «Schwingshackl L, Hoffmann G. Monounsaturated fatty...»147, «Schwingshackl L, Hoffmann G, Iqbal K ym. Food grou...»148, «Reynolds AN. Associations of fats and carbohydrate...»149.
- Minskning av den totala fetthalten i kosten sänker både LDL- och HDL-kolesterolet i plasma «Fats and fatty acids in human nutrition. Report of...»106, «Lu M, Wan Y, Yang B ym. Effects of low-fat compare...»150. Det är dock inte nödvändigt att eftersträva en särskilt fettsnål kost (< 25 % av energiintaget) eftersom det ofta leder till ett lågt intag av mjukt fett och ogynnsamma lipideffekter «Schaefer EJ, Lichtenstein AH, Lamon-Fava S ym. Bod...»151. Effekterna av en särskilt fettsnål kost på den totala dödligheten är också ogynnsamma, särskilt då kvaliteten på kolhydrater inte beaktas «Dehghan M, Mente A, Zhang X ym. Associations of fa...»152.
- Prospektiva kohortstudier har visat att det är fördelaktigt att delvis ersätta mättat fett även med enkelomättat fett «Wang DD, Li Y, Chiuve SE ym. Association of Specif...»143, «Hu FB, Stampfer MJ, Manson JE ym. Dietary fat inta...»153, «Blekkenhorst LC, Prince RL, Hodgson JM ym. Dietary...»154.
- Läkemedelsbehandling och kostbehandling kompletterar varandra och därmed har även personer som tar lipidläkemedel nytta av kostbehandling och behöver handledning i det «Jula A, Marniemi J, Huupponen R ym. Effects of die...»155.
- Andelen av energinäringsämnen i kosten kan variera så länge man beaktar kvaliteten på fettet, kolhydratkällorna och proteinkällorna och föredrar mjuka, omättade fetter, fiberhaltiga kolhydratkällor och vegetabiliska proteinkällor «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»2, «Swain JF, McCarron PB, Hamilton EF ym. Characteris...»156.
- Att byta ut mättat fett mot snabba kolhydrater, såsom spannmålsprodukter med låg fiberhalt och produkter med tillsatt socker, verkar inte minska risken för hjärtinfarkt «Tyydyttyneen rasvan korvaaminen nopeasti imeytyvillä hiilihydraateilla ei ilmeisesti pienennä sydäninfarktiriskiä.»B.
- Dödligheten i kranskärlssjukdom är lägre hos personer som konsumerar fisk (i synnerhet fet fisk) regelbundet, 2–3 gånger i veckan, «Mozaffarian D, Rimm EB. Fish intake, contaminants,...»157, «He K, Song Y, Daviglus ML ym. Accumulated evidence...»158, men kopplingen till andra aterosklerotiska händelser är inte konsekvent «Rhee JJ, Kim E, Buring JE ym. Fish Consumption, Om...»159.
- Ökat intag av alfalinolensyra (fleromättad vegetabilisk fettsyra i n-3-serien), som finns i bland annat rapsolja, i stället för hårt fett sänker det totala plasmakolesterolet och LDL-kolesterolet i plasma «Lichtenstein AH, Ausman LM, Carrasco W ym. Effects...»160, «Poudyal H, Panchal SK, Diwan V ym. Omega-3 fatty a...»161. Effekten på aterosklerotiska händelser har dock inte påvisats konsekvent «Rhee JJ, Kim E, Buring JE ym. Fish Consumption, Om...»159, «Wang C, Harris WS, Chung M ym. n-3 Fatty acids fro...»162, «Deckelbaum RJ, Leaf A, Mozaffarian D ym. Conclusio...»163, «Kromhout D, Giltay EJ, Geleijnse JM ym. n-3 fatty ...»164, «Mozaffarian D, Wu JH. Omega-3 fatty acids and card...»165, «Vedtofte MS, Jakobsen MU, Lauritzen L ym. The role...»166, «Pan A, Chen M, Chowdhury R ym. a-Linolenic acid an...»167.
Kostens påverkan på förhöjt LDL-kolesterol i plasma
- Fett i kosten:
- Den viktigaste näringsfaktorn som höjer LDL-kolesterolhalten i plasma är en för stor
andel av hårt fett av totalfettet. Att delvis byta ut hårt fett mot mjukt fett sänker
LDL-kolesterolhalten i plasma «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»2, «Fats and fatty acids in human nutrition. Report of...»106, «Schwab U, Lauritzen L, Tholstrup T ym. Effect of t...»116, «Sacks FM, Lichtenstein AH, Wu JHY ym. Dietary Fats...»144, «Scientific Advisory Committee on Nutrition. Satura...»168, «Vessby B, Uusitupa M, Hermansen K ym. Substituting...»169, «Mensink RP, Zock PL, Kester AD ym. Effects of diet...»170, «Mensink RP, Katan MB. Effect of dietary fatty acid...»171, «Clarke R, Frost C, Collins R ym. Dietary lipids an...»172, «Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on se...»173, «Bowen KJ, Kris-Etherton PM, West SG ym. Diets Enri...»174.
- Nyckelfaktorerna i minskningen av hårt fett i kosten presenteras i materialet med tilläggsinformation «Keskeiset tekijät kovan rasvan määrän vähentämiseksi ruokavaliossa»16.
- Se även materialet med tilläggsinformation om att minska hårt fett i kosten «Kovan rasvan lähteitä»13, «Arkivalintojen merkitys ruokavalion rasvan määrään ja laatuun»14.
- Mättat fett och transfett bör utgöra mindre än 10 procent av kostens energiinnehåll. Den optimala andelen av mättat fett anses vara mindre än 7 procent av energiinnehållet «Eckel RH, Jakicic JM, Ard JD ym. 2013 AHA/ACC guid...»175.
- Transfetter som fås från mjölkfett och rött kött samt från delvis härdat vegetabiliskt fett höjer LDL-kolesterolet och sänker HDL-kolesterolet «Aronis KN, Khan SM, Mantzoros CS. Effects of trans...»107, «Brouwer IA. Effects of trans-fatty acid intake on ...»176. Det genomsnittliga intaget av transfett i Finland är mycket lågt «Valsta L, Kaartinen N, Tapanainen H, Männistö S, S...»39. Transfettkällan (naturlig eller industriell) verkar inte ha betydelse «Brouwer IA, Wanders AJ, Katan MB. Effect of animal...»177, «Gebauer SK, Destaillats F, Dionisi F ym. Vaccenic ...»178. De viktigaste transfettkällorna är i stort sett desamma som för mättat fett.
- Andelen av mjukt fett av kostens totala fetthalt bör vara minst två tredjedelar. Om mängden fett i kosten är i linje med rekommendationerna, spelar det i praktiken ingen roll för plasmalipidnivåerna hur stor andel av det mjuka fettet som är enkel- respektive fleromättat. De viktigaste faktorerna för att trygga andelen mjukt fett presenteras i materialet med tilläggsinformation «Keskeiset tekijät riittävän pehmeän rasvan osuuden turvaamiseksi ruokavaliossa»17.
- Vikten av de dagliga valen för fettmängden och kvaliteten på fettet i kosten presenteras i materialet med tilläggsinformation «Arkivalintojen merkitys ruokavalion rasvan määrään ja laatuun»14.
- Den viktigaste näringsfaktorn som höjer LDL-kolesterolhalten i plasma är en för stor
andel av hårt fett av totalfettet. Att delvis byta ut hårt fett mot mjukt fett sänker
LDL-kolesterolhalten i plasma «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»2, «Fats and fatty acids in human nutrition. Report of...»106, «Schwab U, Lauritzen L, Tholstrup T ym. Effect of t...»116, «Sacks FM, Lichtenstein AH, Wu JHY ym. Dietary Fats...»144, «Scientific Advisory Committee on Nutrition. Satura...»168, «Vessby B, Uusitupa M, Hermansen K ym. Substituting...»169, «Mensink RP, Zock PL, Kester AD ym. Effects of diet...»170, «Mensink RP, Katan MB. Effect of dietary fatty acid...»171, «Clarke R, Frost C, Collins R ym. Dietary lipids an...»172, «Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on se...»173, «Bowen KJ, Kris-Etherton PM, West SG ym. Diets Enri...»174.
- Fiber:
- Kostfibrer från grönsaker, bär, frukt och fullkornsprodukter sänker det totala plasmakolesterolet och LDL-kolesterolet i plasma med 3–5 procent «Reynolds AN. Associations of fats and carbohydrate...»149. Ett högt intag av kostfibrer förknippas med en lägre risk för artärsjukdom. I en metaanalys av prospektiva kohortstudier upptäcktes att ett totalt fiberintag på över 7 g/dag är förknippat med en 9 procent lägre risk för kranskärlssjukdom «Threapleton DE, Greenwood DC, Evans CE ym. Dietary...»179.
- De viktigaste faktorerna för att trygga ett tillräckligt fiberintag presenteras i materialet med tilläggsinformation «Kuidun saannin lisääminen ravintoon»15.
- Kolesterol i kosten:
- Mängden kolesterol i maten är förknippad med högre LDL-kolesterolnivåer «Vincent MJ, Allen B, Palacios OM ym. Meta-regressi...»180. Kolesterolintaget bör begränsas till under 300 mg per dag.
- De viktigaste faktorerna för att sänka mängden kolesterol i maten presenteras i materialet med tilläggsinformation «Keskeiset tekijät ruokavalion kolesterolipitoisuuden pienentämiseksi»18.
- Konsumtion av kokkaffe och andra ofiltrerade kaffesorter (inklusive kapselkaffe) höjer plasmakolesterolet.
- Om den dagliga kaffekonsumtionen är stor kan byte till filterkaffe bidra till att sänka LDL-kolesterolet i plasma individuellt.
- Växtstanoler och -steroler:
- Regelbunden användning av växtstanoler eller -steroler med en dygnsdos om 1,5–3 g som tillägg till kost som är i linje med rekommendationerna sänker LDL-kolesterolet i plasma med cirka 10 procent. Se avsnittet Funktionella livsmedel och kosttillskott.
Kostens påverkan på sänkt HDL-kolesterol i plasma
- Hos personer med övervikt leder viktminskning till att andelen HDL-kolesterol av totalkolesterolet ökar «Schwingshackl L, Dias S, Hoffmann G. Impact of lon...»181.
- Alkohol:
- Alkohol höjer nivån av HDL-kolesterol i plasma något «Baraona E, Lieber CS. Alcohol and lipids. Recent D...»182, «Brien SE, Ronksley PE, Turner BJ ym. Effect of alc...»183, men det är osäkert om det detta medför någon hälsonytta. Se avsnittet Dyslipidemier som riskfaktorer för ateroskleros.
- Alkohol bör inte användas för hälsofrämjande ändamål. Mängden alkohol som konsumeras bör inte överstiga två restaurangportioner per dag hos män respektive en restaurangportion per dag hos kvinnor och daglig konsumtion rekommenderas inte «Suomen Sydänliitto ry. Sydän ja ruoka - suosituksi...»184.
- En analys baserad på mendelsk randomisering ifrågasätter uppfattningen om att det skulle finnas ett orsakssamband mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad risk för artärsjukdom «Holmes MV, Dale CE, Zuccolo L ym. Association betw...»185.
- En kost med mycket låg fetthalt (mindre än 20 % av energiinnehållet) sänker nivån av HDL-kolesterol i plasma, i synnerhet när fiberhalten i kosten är låg «Lu M, Wan Y, Yang B ym. Effects of low-fat compare...»186.
- Att öka andelen enkelomättade fettsyror kan, förutom att sänka nivån av LDL-kolesterol i plasma, även öka HDL-kolesterolnivån något.
Kostens påverkan på förhöjda triglyceridnivåer i plasma
- De viktigaste åtgärderna i kostbehandlingen för att förebygga och sänka höga plasmatriglycerider
är följande:
- viktminskning, hos personer med övervikt
- minska överkonsumtionen av alkohol
- ökad konsumtion av fisk, särskilt fet fisk
- ökad fiberhalt i kosten
- minskad konsumtion av socker och sockerhaltiga produkter
- ökad andel mjukt omättat fett.
- Fiskfett:
- Fiskfett innehåller fettsyror som sänker plasmatriglyceriderna.
- Fiskens hälsoeffekter beror inte enbart på fettet «Erkkilä AT, Schwab US, de Mello VD ym. Effects of ...»187, utan till exempel fiskprotein har positiva hälsoeffekter «Ouellet V, Marois J, Weisnagel SJ ym. Dietary cod ...»188.
- För mer information om kosttillskott som innehåller fiskolja, se avsnittet Funktionella livsmedel och kosttillskott.
- Alkohol:
- Alkohol kan höja plasmatriglyceriderna och därför bör överkonsumtion av alkohol minskas «Van de Wiel A. The effect of alcohol on postprandi...»113.
- Vid svår hypertriglyceridemi ska man avstå från alkohol helt. Detta gäller särskilt patienter med genomgången pankreatit.
- Alkohol innehåller nästan lika mycket energi som fett, vilket gör att alkohol bidrar till övervikt och gör viktminskning och viktkontroll svårare.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Alkoholiongelmat «Alkoholiongelmat»6 (på finska), «Alkoholiongelma...»189; Alkoholmissbruk «Alkoholmissbruk»7 (på svenska).
- Fiber:
- Kost med låg fiberhalt exponerar för förhöjda plasmatriglycerider och sänkt HDL-kolesterol, särskilt om mängden kolhydrater i kosten är mycket stor och mängden fett onödigt låg (mindre än 20 % av energiinnehållet).
- Se materialet med tilläggsinformation «Kuidun saannin lisääminen ravintoon»15.
Fetma och övervikt
- Viktminskning genom livsstilsförändringar sänker plasmatriglyceriderna och höjer HDL-kolesterolet hos personer som lider av övervikt eller fetma «Laihduttaminen elintapamuutoksin (ruokavalio ja liikunta) vähentää plasman triglyseridien ja lisää HDL-kolesterolin pitoisuutta ylipainoisilla ja lihavilla henkilöillä, jotka ovat ylipainoisia tai lihavia.»A. Redan en viktminskning om 5–10 procent har effekt «Jensen MD, Ryan DH, Apovian CM ym. 2013 AHA/ACC/TO...»190. Viktminskning uppnås genom att minska energiintaget från maten och öka den fysiska aktiviteten.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»4, «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Suomalaise...»66; Fetma (barn, ungdomar och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»5 (på svenska).
Kost- och näringsrådgivning
- Kostbehandling ger de bästa resultaten när man beaktar så många näringsfaktorer som möjligt i kosten «de Lorgeril M, Salen P, Martin JL ym. Mediterranea...»117, «Knoops KT, de Groot LC, Kromhout D ym. Mediterrane...»118, «Sofi F, Cesari F, Abbate R ym. Adherence to Medite...»119, «Mente A, de Koning L, Shannon HS ym. A systematic ...»120, «Fung TT, Chiuve SE, McCullough ML ym. Adherence to...»124.
- Ett dåligt resultat av kostbehandlingen beror nästan alltid på att patienten inte har fått adekvat kost- och näringsrådgivning och inte motiverats tillräckligt, vilket gör att patienten vanligtvis inte lyckas uppnå optimal sammansättning i kosten «Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Ravitsemushoito...»191.
- För att möjliggöra optimal kostbehandling bör den person som ansvarar för handledningen
vara näringsterapeut alternativt sjukskötare eller hälsovårdare med mycket gedigen
utbildning i området.
- Patienten ska ha tillgång till uppföljningsbesök.
- Om en patient har flera hälsoproblem eller sjukdomar som behandlas med kostbehandling bör han eller hon få handledning av en näringsterapeut «Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Ravitsemushoito...»191.
- Mer information fås från Finlands Hjärtförbund och Diabetesförbundet i Finland.
- Hjärtförbundets näringsrekommendation «Suomen Sydänliitto ry. Sydän ja ruoka - suosituksi...»184 riktar sig till yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården. Se «http://www.sydan.fi/ravitsemussuositus»8.
- För mer information om kost för diabetiker, se Diabetesförbundets webbplats «https://www.diabetes.fi/terveydeksi/syominen»9.
- Hjärtförbundets och Diabetesförbundets Hjärtmärke «https://www.sydanmerkki.fi»10 hjälper i att göra bättre val i mataffären och vid måltider utanför hemmet.
Funktionella livsmedel och kosttillskott
- Växtstanoler och -steroler:
- Total- och LDL-kolesterolnivåerna kan sänkas med livsmedel som innehåller växtstanol- eller växtsterolestrar som minskar upptaget av kolesterol i tarmsystemet.
- EFSA (European Food Safety Authority, «http://www.efsa.europa.eu/»11) har godkänt följande hälsopåståenden:
- En daglig dos om cirka 3 g av växtstanol eller -sterol sänker LDL-kolesterolhalten med cirka 10 procent.
- Med stanoler och steroler uppnås lika stor effekt vid doser från 1,5 till 3,0 g/dag. En dos om 1,5 g fås till exempel från cirka 25 g (fem teskedar) margarin och en dos om 2 g från en flaska drickyoghurt.
- Dessa produkter har störst effekt när de används dagligen som en del av den rekommenderade kosten.
- Se materialet med tilläggsinformation «Kasvistanolit ja -sterolit hyperkolesterolemian hoidossa aikuisilla»19.
- Växtstanoler och -steroler kan användas även vid sidan av statinbehandling.
- Ezetimib minskar kolesterolabsorptionen med en annan mekanism än växtstanoler och
-steroler och användningen av dessa två i kombination med varandra ger ökad effekt
i sänkningen av LDL-kolesterolet «Jakulj L, Trip MD, Sudhop T ym. Inhibition of chol...»192, «Lin X, Racette SB, Lefevre M ym. Combined effects ...»193.
- För mer information om samtidig användning av växtstanoler och -steroler samt lipidläkemedel, se «Kasvistanolien ja -sterolien käyttö lääkehoidon kanssa»20.
- Fiskoljor:
- Preparat som innehåller långkedjiga fleromättade omega-3- eller n-3-fettsyror (eikosapentaensyra EPA och dokosahexaensyra DHA, "fiskoljor") som finns tillgängliga i Finland klassificeras som kosttillskott. Vissa av dem innehåller också andra ingredienser, såsom vitaminer.
- Effekterna av fiskoljor från fisk och andra marina källor beror på dosstorleken «Mozaffarian D, Rimm EB. Fish intake, contaminants,...»157, «Deckelbaum RJ, Leaf A, Mozaffarian D ym. Conclusio...»163. Det samma sak gäller för fiskoljor som fås via kosttillskott.
- Minskad dödlighet, särskilt i plötslig hjärtdöd, uppnås genom att äta 2–3 måltider med fisk per vecka motsvarande 250–500 mg EPA och DHA per dag. Se avsnittet Kostbehandling.
- En effekt som sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket uppnås med samma doser.
- Ovan beskrivna effekter verkar inte öka i takt med en dosökning (takeffekt).
- Sänkningen av plasmatriglycerider är linjär med dosen och även beroende av utgångsvärdet (se nedan).
- En antitrombotisk effekt börjar manifesteras först vid dagliga doser om flera gram.
- Forskningsresultaten om effekterna av kosttillskott som innehåller fiskoljor (långkedjiga
omega-3-fettsyror) på endpointhändelser vid artärsjukdomar är motstridiga. Fiskoljor
verkar inte ge någon nytta i förebyggandet av aterosklerotiska hjärt- och kärlsjukdomar
«Tutkimustulokset kalaöljyjä (pitkäketjuisia omega-3-rasvahappoja) sisältävien ravintolisien vaikutuksista sydän- ja verisuonitautien päätetapahtumiin ovat ristiriitaisia. Niistä ei ilmeisesti ole hyötyä ateroskleroottisten sydän- ja verisuonisairauksien ehkäisyssä.»B.
- För att uppnå de gynnsamma effekterna av fiskoljor rekommenderas i första hand att man äter fisk. Se avsnittet Kostbehandling.
- Enligt en metaanalys «Eslick GD, Howe PR, Smith C ym. Benefits of fish o...»110 minskar i genomsnitt 3,3 g EPA eller DHA per dygn plasmatriglyceriderna med i genomsnitt 2,4 mmol/l från utgångsvärdet 0,3 mmol/l (14 %). Effekterna på total-, LDL- och HDL-kolesterolnivåerna är ringa.
- Enligt en metaanalys «Hartweg J, Perera R, Montori V ym. Omega-3 polyuns...»194 minskar supplementering med n-3-fettsyror hos diabetiker plasmatriglyceriderna med i genomsnitt 0,45 mmol/l, men höjer LDL-kolesterolnivåerna med 0,11 mmol/l.
- Fiskoljepreparat bör inte användas vid hyperkolesterolemi, eftersom de inte påverkar totalkolesterolet och kan höja LDL-kolesterolet «Hartweg J, Perera R, Montori V ym. Omega-3 polyuns...»194, «Rivellese AA, Maffettone A, Vessby B ym. Effects o...»195.
- Betaglukan:
- Betaglukan är en typ av löslig fiber som finns i havre och korn.
- Regelbunden användning av betaglukan sänker totalkolesterolet (i genomsnitt 0,26 mmol/l) och LDL-kolesterolet (0,21 mmol/l) «Zhu X, Sun X, Wang M ym. Quantitative assessment o...»196.
- Enligt ett hälsopåstående som EFSA (European Food Safety Authority) har godkänt sänker minst 3 g betaglukan från havre eller korn per dag i som en del av en hälsosam kost LDL-kolesterolet «http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1254»12.
- Rödris:
- Rödris framställs av kokt ris genom fermentering med mögelsvampar av släktet Monascus. Rödris finns tillgängligt både som livsmedel och som kapslar.
- Rödrispreparat kan sänka plasmakolesterolnivåerna på grund av de statinliknande föreningarna som de innehåller. För dessa har det också rapporterats liknande biverkningar som av statiner.
- I en randomiserad, placebokontrollerad studie som gjordes Kina minskade ett rödrispreparat, där dagsdosen innehöll cirka 6 mg lovastatin, signifikant hjärtinfarkt och den totala dödligheten hos personer med tidigare genomgången hjärtinfarkt «Lu Z, Kou W, Du B ym. Effect of Xuezhikang, an ext...»197.
- Rödrispreparat är kosttillskott, vars produktionskrav skiljer sig från de krav som ställs på tillverkningen av läkemedlet, vilket innebär att preparatens statinkoncentration kan variera. Rödrispreparat innehåller också andra föreningar, vars positiva eller negativa effekter är okända, och en del preparat kan även innehålla föroreningar i form av skadliga mögelgifter. Av dessa anledningar rekommenderas inte användning av rödris «Enkovaara AL. Punariisilläkö kolesterolia vastaan?...»198.
Fysisk aktivitet (motion och rörlighet)
- Låg fysisk aktivitet eller dålig uthållighetskondition är riskfaktorer för artärsjukdom
och de har bevisats stå i samband med dödlighet i artärsjukdomar och total dödlighet
«Sattelmair J, Pertman J, Ding EL ym. Dose response...»199, «Arem H, Moore SC, Patel A ym. Leisure time physica...»200. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Liikunta «Liikunta (ylläpito lopetettu)»8 (på finska), «Liikunta. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja ...»201; Motion «»9 (på svenska).
- De positiva effekterna av motion förklaras delvis av positiva lipoproteinförändringar.
- Andra gynnsamma förändringar kan ske i kroppssammansättningen (minskat fettvävnad, ökad muskelvävnad), glukosmetabolismen, blodtrycket, låggradig inflammation och endotelfunktionen i artärerna.
- De positiva effekterna av motion förklaras delvis av positiva lipoproteinförändringar.
- Uthållighetsträning (aerob träning) och dess effekter på lipoproteiner (tabell «Effekten av livsstilsförändringar på plasmalipoproteiner (, adapterat)...»4):
- Uthållighetsträning höjer HDL-kolesterolnivåerna i plasma och minskar triglyceridnivåerna hos personer med tidigare låga fysiska aktivitetsnivåer, som inte har diagnostiserats med en artärsjukdom men som har riskfaktorer för dessa. Omfattningen av förändringarna är liten, i genomsnitt cirka 5 procent från utgångsläget «Kestävyysliikuntaharjoittelu suurentaa plasman HDL-kolesterolin pitoisuutta sekä pienentää triglyseridien pitoisuuksia terveillä, aiemmin vähän liikkuneilla henkilöillä, joilla ei ole todettu valtimotautia, mutta joilla on niiden vaaratekijöitä. Muutosten suuruus on pienehkö, keskimäärin noin 5 % lähtötilanteesta.»A.
- För att uppnå en positiv förändring av HDL-kolesterolnivåerna bör man utöva mycket
motion med hög effekt under flera månader «Lin X, Zhang X, Guo J ym. Effects of Exercise Trai...»202, «Sarzynski MA, Burton J, Rankinen T ym. The effects...»203.
- I praktiken innebär detta omkring 30–60 minuters motion varje dag i form av raska promenader eller annan måttligt ansträngande (eller kortare, men ansträngande) uthållighetsträning. Mängden motion är i linje med de allmänna rekommendationerna för befolkningen. Enligt den uppdaterade rekommendationen från det amerikanska hälsodepartementet «https://health.gov/paguidelines/second-edition»13, «Piercy KL, Troiano RP, Ballard RM ym. The Physical...»204 behöver personer i åldern 18−64 år måttligt ansträngande uthållighetsträning, t.ex. rask promenad, 150−300 minuter per vecka eller ansträngande motion, t.ex. löpning, 75−150 minuter per vecka. Dessutom behövs motion som tränar upp muskelstyrkan och kroppskontrollen minst två dagar per vecka.
- Triglyceridnivåerna sjunker redan efter ett motionspass och förändringen är övergående.
- LDL-kolesterolnivåerna sjunker särskilt när man utöver träningsprogrammet har gjort förändringar i matvanorna, som syftar till att minska intaget av mättade fetter och hos personer med övervikt, även intaget av energi.
- Styrketräning och dess effekter på lipoproteiner (tabell «Effekten av livsstilsförändringar på plasmalipoproteiner (, adapterat)...»4):
- Styrketräning sänker totalkolesterolet, LDL-kolesterolet, icke-HDL-kolesterolet och triglyceridnivåerna något (ca 5 %), men har ingen effekt på HDL-kolesterolet «Lihasvoimaharjoittelu vähentää hieman (noin 5 %) kokonaiskolesterolin, LDL-kolesterolin, ei-HDL-kolesterolin ja triglyseridien pitoisuutta, mutta HDL-kolesteroli ei muutu. Tutkittavilla ei ollut diagnosoitua valtimotautia.»A.
- Tidigare inaktiva personer som inte har diagnostiserats med artärsjukdom, men som har riskfaktorer för artärsjukdom, har uppnått bättre lipidresultat när träningen inkluderar både styrke- och uthållighetsträning «Mann S, Beedie C, Jimenez A. Differential effects ...»205.
- För mer information om motionsförmåga, motionsrådgivning och träningsdosering, se God medicinsk praxis-rekommendationen Liikunta «Liikunta (ylläpito lopetettu)»8 (på finska), «Liikunta. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja ...»201; Motion «»9 (på svenska).
- Se det interaktiva diagrammet på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025a/Etusivu.html»2.
Rökning
- Rökstopp är den viktigaste livsstilsförändringen för att minska risken för artärsjukdom. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»10 (på finska), «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»206.
- Rökstopp minskar risken att dö till följd av aterosklerotiska hjärt- och kärlsjukdomar med upp till 36 procent «Critchley JA, Capewell S. Mortality risk reduction...»207, «Godtfredsen NS, Osler M, Vestbo J ym. Smoking redu...»208.
- Rökfrihet är också viktigt för högriskpatienter som behandlas med lipidläkemedel, eftersom rökare löper högre risk att dö än icke-rökare trots behandling «Dagenais GR, Yi Q, Lonn E ym. Impact of cigarette ...»209.
- Rökstopp har en gynnsam effekt på plasmalipoproteinerna «Imamura H, Tanaka K, Hirae C ym. Relationship of c...»114. I synnerhet stiger halten av HDL-kolesterol «Maeda K, Noguchi Y, Fukui T. The effects of cessat...»115.
- Rökstopp minskar den totala dödligheten även i långtidsuppföljningen «Anthonisen NR, Skeans MA, Wise RA ym. The effects ...»210.
Läkemedelsbehandling för vuxna
Allmänt
- Läkemedelsbehandling är relevant åtminstone när totalrisken är hög och behandlingsmålen inte uppnås genom livsstilsförändringar inom 3–6 månader. Lipidläkemedel bör inte sättas in utan en bedömning av totalrisken för artärsjukdomar. Se Avstå klokt-rekommendationen «Valtimotautien kokonaisriskin arvio ja lipidilääkityksen aloitus»21.
- Uppmärksamhet måste ägnas åt handledningen i anslutning till livsstilsbehandlingen och genomförandet av handledningen även under pågående läkemedelsbehandling.
- De gynnsamma effekterna från läkemedelsbehandlingen uppnås endast om patienten tar
sitt läkemedel enligt överenskommelsen. Till exempel har man i fråga om statinbehandling
påvisat ett samband mellan en god läkemedelsföljsamhet och en lägre risk för dödsfall
«Shalev V, Chodick G, Silber H ym. Continuation of ...»211, «Korhonen MJ, Robinson JG, Annis IE ym. Adherence T...»212. Läkemedelsföljsamheten är dock ofta bristfällig «Hoitoon sitoutuminen ja statiinihoito»22.
- Vid receptförnyelse och andra vårdkontakter samt apoteksbesök bör det utredas om patienten tar sitt läkemedel på adekvat sätt.
- I fråga om läkemedelsbehandling av dyslipidemier har de mest övertygande forskningsevidensen
gällande både primär- och sekundärprevention fåtts om statiner «Cholesterol Treatment Trialists’ (CTT) Collaborati...»213.
- Det finns också belägg för nyttan av resiner, fibrater, ezetimib och PCSK9-hämmare (se nedan).
- Ju högre den absoluta risken är för de kardiovaskulära händelser som undersöks, desto
lägre har NNT för läkemedelsbehandling (antal patienter som måste behandlas för att
undvika en kardiovaskulär händelse) varit i studier som i genomsnitt har varat fem
år (se bild «NNT-luku (potilasmäärä, joka on hoidettava, jotta yksi hyötyisi) ja lumeryhmän kardiovaskulaaritapahtumien absoluuttinen vaara tärkeimmissä lumekontrolloiduissa dyslipidemian pitkäkestoisissa lääkehoitotutkimuksissa»3).
- NNT är dock ett opålitligt mått för beskrivning av vikten av prevention vid långvariga sjukdomar när studiens längd endast har varit några år «Kassai B, Gueyffier F, Boissel JP ym. Absolute ben...»214.
- Eftersom beläggen för läkemedelsbehandling av dyslipidemi (särskilt statiner) är mycket starka, är placebokontrollerade studier inte längre möjliga mer än i vissa speciella grupper.
- För information om läkemedlens verkningsmekanismer hänvisas till översikten «Kovanen P, Pentikäinen M, Viikari J. Dyslipidemiat...»70.
- På valet av läkemedelsbehandling påverkar i första hand den evidens som fåtts från kontrollerade kliniska endpointstudier. Delvis påverkar också resultaten från mätning av LDL-kolesterol- och triglyceridnivåerna i plasma (tabell «Riktlinjer för val av läkemedelsbehandling när läkemedelsbehandling anses relevant...»5).
- Aktuell information om FPA:s läkemedelsersättning finns på sidan «http://www.kela.fi/laakkeet»14, se Söktjänsten för läkemedel.
Typ av dyslipidemi | Läkemedelsbehandling |
---|---|
Hyperkolesterolemi (LDL-kolesterolnivån över målvärdet som definierats utifrån totalrisken, triglyceridnivån inte förhöjd) |
|
Kombinerad hyperlipidemi (förhöjt LDL-kolesterol och förhöjda triglycerider) |
|
|
|
|
|
Hypertriglyceridemi (andra lipidnivåer inte förhöjda)1 |
|
1Uttalad hypertriglyceridemi (över 10 mmol/l, upp till 100 mmol/l) eller symtom på
pankreatit kräver i första hand en näst intill fettfri kost och alkoholstopp. Symtomatiska
patienter ska initialt övervakas på sjukhus. 2I vissa fall kan en statin användas för att få LDL-kolesterolet i plasma under den övre referensgränsen. 3För olika preparat och olika doser finns olika evidens vad gäller endpointhändelser. |

NNT-luku (potilasmäärä, joka on hoidettava, jotta yksi hyötyisi) ja lumeryhmän kardiovaskulaaritapahtumien absoluuttinen vaara tärkeimmissä lumekontrolloiduissa dyslipidemian pitkäkestoisissa lääkehoitotutkimuksissa.
Statiner
Allmänt
- Statiner har använts kliniskt sedan 1987 och deras nyttor och biverkningar är välkända «Kovanen PT, Palomäki A. Kolesterolitutkimuksen voi...»215, «Collins R, Reith C, Emberson J ym. Interpretation ...»216, «Strandberg T. Yhä voimissaan – statiinihoito täyt...»217.
- Den kliniskt mest relevanta lipideffekten av statiner är en effektiv sänkning av LDL-kolesterolet i plasma.
- Statiner höjer också HDL-kolesterolet i plasma och sänker triglyceriderna.
- Statiner har också så kallade pleiotropa effekter (icke-lipideffekter, till exempel att de minskar markörerna för låggradig inflammation). Betydelsen av dessa har med tanke på den kliniska nyttan, förutom kolesteroleffekterna, är dock osäkert «Oesterle A, Laufs U, Liao JK. Pleiotropic Effects ...»218.
- Statiner minskar den aterosklerotiska kardiovaskulära morbiditeten och mortaliteten, bild «NNT-luku (potilasmäärä, joka on hoidettava, jotta yksi hyötyisi) ja lumeryhmän kardiovaskulaaritapahtumien absoluuttinen vaara tärkeimmissä lumekontrolloiduissa dyslipidemian pitkäkestoisissa lääkehoitotutkimuksissa»3.
- Dosekvivalenterna för olika statiner avseende LDL-kolesterolnivån jämförs i tabell «Ekvivalenta statindoser och användningsdoser (adapterat , , )...»6, «Chong PH, Seeger JD, Franklin C. Clinically releva...»219 och på bild «Statiinien terapeuttinen teho»4. Det individuella behandlingssvaret kan variera. Se materialet med tilläggsinformation «Yksilökohtaiset erot statiinihoidossa»23.
- I särskilda fall (t.ex. FH, akut episod av kranskärlssjukdom) ska statinbehandling inledas med hög dos.
- Användning av statiner är den viktigaste del av behandlingen av hyperkolesterolemi
vid FH.
- Hos vuxna patienter ska behandlingen med en potent statin påbörjas omedelbart efter att diagnosen FH har bekräftats.
- Hos barn sex års ålder fattas beslut om användningen av statiner av barnläkaren. Se avsnittet Specialgrupper, Barn och unga.
- Under pågående statinbehandling ska anvisningarna om levnadsvanor följas bland annat med tanke på glukosjämvikten «Jula A, Marniemi J, Huupponen R ym. Effects of die...»155.
Statin | Ekvivalent dos (mg/dygn)¹ | Tillverkarens dosrekommendation (mg/dygn) |
---|---|---|
Atorvastatin | 10 | 10–802 |
Fluvastatin | 80 | 20–80 |
Lovastatin | 40 | 20–80 |
Pravastatin | 40 | 20–40 |
Simvastatin | 20 | 10–803 |
Rosuvastatin | 5 | 10–402 |
1De ekvivalenta doserna är riktgivande. I praktiken ska dosen alltid justeras efter
det individuella behandlingssvaret. 2Med högdosbehandling med statiner menas vanligtvis atorvastatin 40–80 mg/dygn eller rosuvastatin 20–40 mg/dygn. 3Simvastatin i doser högre än 40 mg rekommenderas endast för patienter som redan har använt preparatet utan biverkningar. |

Statiinien terapeuttinen teho. Vertailu kuuden statiinin ja niiden eri annoksien vaikutuksista plasman LDL-kolesterolipitoisuuden pienenemiseen.
Piste-estimaatit kuvaavat tutkittavien lukumäärällä painotettuja keskiarvoja koontianalyysissä (meta-analyysi) ja pystyjanat kuvaavat eri tutkimuksien vaihteluvälejä. Vaaka-akselilla ovat eri statiinit ja niiden annokset (mg/vrk). Δ tarkoittaa LDL-kolesterolipitoisuuden muutosta (%). (Mukailtu Weng TC ym. J Clin Pharm Ther 2010;35:139-51)
Statiners effekter på sjuklighet och mortalitet
- Kontrollerade långtidsstudier om användningen av statiner har gjorts på patienter med artärsjukdom av varierande svårighetsgrad (sekundärprevention) och på patienter utan kliniska symtom (primärprevention) med mycket hög, hög och måttlig risk för artärsjukdom.
- I randomiserade studier, som i genomsnitt varade fem år, har behandling med statiner
förknippats minskad total mortalitet och en minskning av signifikanta aterosklerotiska
händelser oavsett patienternas utgångsrisk för artärsjukdom «Satunnaistetuissa tutkimuksissa statiinihoito pienentää kokonaiskuolleisuutta ja merkittäviä valtimosairaustapahtumia riippumatta lähtövaiheen valtimosairausriskistä.»A. Beräknat per 1 mmol/l minskning av LDL-kolesterolet minskar den totala mortaliteten
med 10 procent och de aterosklerotiska händelserna med en dryg femtedel.
- En statistiskt signifikant minskning av aterosklerotiska händelser kan också observeras hos de patienter, vars 5-årsrisk i utgångsläget ligger på cirka 5 procent «Yusuf S, Bosch J, Dagenais G ym. Cholesterol Lower...»222 eller till och med under 5 procent «Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborato...»223. Den absoluta nyttan är dock större hos patienter med större utgångsrisk.
- Åtminstone hos högriskpatienter är effekterna av statinbehandling additiva «Heart Protection Study Collaborative Group.. MRC/B...»224, «Sacks FM, Pfeffer MA, Moye LA ym. The effect of pr...»225, «Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 p...»226: nytta uppnås oberoende av andra samtidigt använda läkemedel, såsom acetylsalicylsyra, betablockerare, ACE-hämmare eller ATR-blockerare.
- Statinbehandling har påvisats ge nytta i alla viktiga undergrupper «Cholesterol Treatment Trialists’ (CTT) Collaborati...»213 i både primär- och sekundärpreventionen: män och postmenopausala kvinnor, personer över och under 65 år, personer med och utan artärsjukdom, diabetiker och icke-diabetiker «Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalai...»101, «Gami AS, Montori VM, Erwin PJ ym. Systematic revie...»227, «Satunnaistetuissa tutkimuksissa statiinihoito pienentää kokonaiskuolleisuutta ja merkittäviä valtimosairaustapahtumia riippumatta lähtövaiheen valtimosairausriskistä.»A. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tyypin 2 diabetes «Tyypin 2 diabetes»11 (på finska), «Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalai...»101.
- Statinbehandling minskar antalet signifikanta aterosklerotiska händelser hos kvinnliga högriskpatienter i både primär- och sekundärprevention «Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborati...»228.
- Det finns ingen anledning att avbryta en pågående statinbehandling i samband med en hjärtoperation eller någon annan operation «Duceppe E, Parlow J, MacDonald P ym. Canadian Card...»229. Risken för förmaksflimmer i samband med operation kan minska, men det finns inga evidens på minskad mortalitet eller minskat antal hjärt- eller hjärninfarkter tack vare pre- eller perioperativ statinbehandling «Sanders RD, Nicholson A, Lewis SR ym. Perioperativ...»230, «Kuhn EW, Slottosch I, Wahlers T ym. Preoperative s...»231.
- Akut episod av kranskärlssjukdom:
- Hos patienter med kranskärlssjukdom, särskilt i samband med en akut episod av kranskärlssjukdom,
- har en hög statindos (atorvastatin 80 mg/dygn) gett klinisk tilläggsnytta jämfört med en vanlig statindos «Cannon CP, Steinberg BA, Murphy SA ym. Meta-analys...»232, «Josan K, Majumdar SR, McAlister FA. The efficacy a...»233:
- Hjärt- och hjärninfarkter minskade med 16–18 procent.
- Den totala dödligheten minskade med 25 procent.
- Biverkningarna ökade endast lite, bland annat avbrytande av studier med 2,5 procentenheter.
- Kombinationen av statin och ezetimib ger en bättre prognos än enbart statin. Se avsnittet Ezetimib.
- Om patienten trots lipidbehandling med maximal effekt får en akut episod av kranskärlssjukdom kan tillägg av PCSK9-hämmare till statinbehandlingen övervägas.
- Hos patienter med kranskärlssjukdom, särskilt i samband med en akut episod av kranskärlssjukdom,
- Cerebral artärsjukdom:
- Statinbehandling minskar incidensen av hjärninfarkt «Statiinihoito vähentää aivoinfarktien (AVH) ilmaantuvuutta.»A.
- Högdosbehandling med atorvastatin minskar tydligen nya hjärninfarkter hos patienter med genomgången cerebrovaskulär sjukdom men ingen kranskärlssjukdom «Suuriannoksinen atorvastatiinihoito ilmeisesti vähentää uusia aivoinfarkteja potilailla, joilla jo on aivoverenkiertohäiriö muttei sepelvaltimosairautta.»B. Atorvastatin (80 mg/dygn) minskade nya episoder av cerebral artärsjukdom med 16 procent jämfört med placebo och alla signifikanta aterosklerotiska händelser med 20 procent «Amarenco P, Bogousslavsky J, Callahan A 3rd ym. Hi...»234.
- Hjärnblödningar kan öka hos patienter med genomgången cerebrovaskulär händelse, särskilt hjärnblödning, men totalt sett minskar de cerebrovaskulära händelserna (se «Statiinihoito ja aivoverenvuodon riski»24).
- För mer information, se God medicinsk praxis-rekommendationen Aivoinfarkti ja TIA «Aivoinfarkti ja TIA»12 (på finska), «Aivoinfarkti ja TIA. Suomalaisen Lääkäriseuran Duo...»235; Hjärninfarkt och TIA «Hjärninfarkt och TIA»13 (på svenska).
- Hjärtsvikt:
- Avgörande för nyttan av statinbehandling verkar vara hjärtsviktens etiologi och i vilket stadium behandlingen inleds «Strandberg TE. Lipid-lowering drugs and heart fail...»236, «Preiss D, Campbell RT, Murray HM ym. The effect of...»237, «Kjekshus J, Apetrei E, Barrios V ym. Rosuvastatin ...»238.
- Patienter med icke-selektiv hjärtsvikt hade ingen nytta av statinbehandling, men det observerades inte heller några särskilda biverkningar «Tavazzi L, Maggioni AP, Marchioli R ym. Effect of ...»239.
- Perifer artärsjukdom:
- En effektiv behandling av riskfaktorerna för artärsjukdomar är nödvändig för alla patienter med perifer artärsjukdom. Behandlingen har en positiv effekt inte bara på de lokala symtomen utan även för preventionen av andra aterosklerotiska händelser som frekvent drabbar dessa patienter «Gerhard-Herman MD, Gornik HL, Barrett C ym. 2016 A...»240, «Long CA, Mulder H, Fowkes FGR ym. Incidence and Fa...»241.
- Statinbehandling är nödvändig för alla patienter oberoende av kolesterolnivåerna och symtomen «Statiinihoito on hyödyllinen kaikille ääreisvaltimotautia sairastaville kolesterolitasosta ja oireista riippumatta.»A.
- Statinbehandling förebygger uppkomsten av en symtomgivande sjukdom «Heart Protection Study Collaborative Group.. Rando...»242.
- Kronisk njursjukdom:
- Statinbehandling påverkar inte utvecklingen av njursjukdomen i sig, men minskar de aterosklerotiska komplikationerna om njursjukdomen inte har utvecklats till dialysstadiet «Jenkins M, Goldsmith D. Statins and kidney disease...»243, «Palmer SC, Craig JC, Navaneethan SD ym. Benefits a...»244, «Statins reduce all-cause and cardiovascular mortality in patients with chronic kidney disease , and may have a small effect in slowing the rate of eGFR decline, especially in patients with cardiovascular disease.»A.
- Av de äldsta statinstudierna «Pedersen TR, Wilhelmsen L, Faergeman O ym. Follow-...»245, «Strandberg TE, Pyörälä K, Cook TJ ym. Mortality an...»246, «LIPID Study Group (Long-term Intervention with Pra...»247, «Heart Protection Study Collaborative Group. Effect...»248, «Ford I, Murray H, McCowan C ym. Long-Term Safety a...»249 har det också publicerats resultat från uppföljningen efter den egentliga undersökningsperioden (8–20 år efter att studien inleddes). Nyttan från statinbehandling har kvarstått jämfört med den ursprungliga placebogruppen.
- Randomiserade kliniska studier och observationsstudier ger kompletterande information. De viktigaste resultaten från dessa forskningsmetoder är dock i stort sett enhetliga «Atar D, Ong S, Lansberg PJ. Expanding the Evidence...»250. För mer information, se «Statiineihin liittyvät satunnaistetut kontrolloidut tutkimukset ja havainnoivat rekisteritutkimukset tutkimusnäytön lähteinä»25.
Biverkningar
- Statinbehandling är vanligtvis säker «Collins R, Reith C, Emberson J ym. Interpretation ...»216, «Strandberg T. Yhä voimissaan – statiinihoito täyt...»217, «Spence JD, Dresser GK. Overcoming Challenges With ...»251, «Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborati...»252, «Finegold JA, Manisty CH, Goldacre B ym. What propo...»253.
- Genetisk predisposition, åldrande, andra sjukdomar och vissa läkemedelsinteraktioner kan öka risken för biverkningar, särskilt vid höga doser. Se materialet med tilläggsinformation «Geneettinen alttius ja muut riskitekijät statiinien aiheuttamien lihashaittavaikutusten taustalla»26.
- I det praktiska kliniska arbetet är det vanligaste problemet att skilja åt muskelsmärtor, vilka även annars är vanligt förekommande hos befolkningen, som uppträder av en slump under statinbehandlingen och muskelsymtom, som orsakas av statinerna. Användning av höga doser av simvastatin (80 mg/dygn) bör undvikas, eftersom det kan orsaka muskelsymtom. Se Avstå klokt-rekommendationen «Suuriannoksinen statiini ja lihasoireet»27: Använd inte höga doser av simvastatin (80 mg/dygn) eftersom det kan exponera för muskelsymtom.
- När statiner används bör graviditetspreventionen säkerställas och statiner bör inte användas under graviditet, även om statiner för närvarande inte anses vara teratogena «Kazmin A, Garcia-Bournissen F, Koren G. Risks of s...»254, «Kusters DM, Hassani Lahsinoui H, van de Post JA ym...»255, «Bateman BT, Hernandez-Diaz S, Fischer MA ym. Stati...»256. För högriskpatienter som behandlas med en statin och planerar graviditet är det tillrådligt att, redan när graviditet planeras, konsultera en lipidspecialist och näringsterapeut om uppehåll i statinbehandlingen. Statiner ska inte användas under amning.
- Farmakogenetik kan vara till hjälp vid bedömning av statinernas biverkningar. Se materialet med tilläggsinformation «Geneettinen alttius ja muut riskitekijät statiinien aiheuttamien lihashaittavaikutusten taustalla»26.
- En sammanfattning av biverkningarna finns i tabell «Potentiella biverkningar i samband med statinbehandling...»7.
- Muskelbiverkningar:
- Signifikanta ökningar av plasmamuskelenzymer och signifikanta muskelskador är sällsynta, men de kan i värsta fall leda till rabdomyolys, vars incidens uppskattas till 1–3 fall/100 000 patientår «Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-assoc...»257. Se avsnittet Uppföljning av statinbehandlingen.
- Enligt registerstudier rapporteras muskelsymtom i anslutning till statinbehandling av cirka 7–29 procent av användarna och muskelsymtomen är de främsta orsakerna till att statinbehandlingen avbryts «Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-assoc...»257.
- I en amerikansk registerstudie använde mer än 90 procent av patienterna som först avbrutit, med sedan har återupptagit statinbehandlingen antingen samma eller en annan statin ett år efter återinsättningen «Zhang H, Plutzky J, Skentzos S ym. Discontinuation...»258. Över 70 procent av dem som avbröt behandlingen på grund av biverkningar tolererade statinen när den återinsattes «Mampuya WM, Frid D, Rocco M ym. Treatment strategi...»259.
- I en småskalig blindad studie märkte patienter som lidit av muskelsmärta under statinbehandlingen ingen skillnad mellan statin och placebo «Joy TR, Monjed A, Zou GY ym. N-of-1 (single-patien...»260.
- I en randomiserad, blindad studie fick 43 procent av patienterna upplevt outhärdlig muskelsmärta tidigare under statinbehandling muskelsmärta i samband med statinbehandling, men inte i samband med placebobehandling «Nissen SE, Stroes E, Dent-Acosta RE ym. Efficacy a...»261.
- Incidensen av lindriga muskelsymtom (t.ex. muskelsmärta och muskelsvaghet, vanligtvis utan CK-höjning) har varit likartad mellan statin- och placebogrupperna i kliniska prövningar med sedvanligt statindoser «Heart Protection Study Collaborative Group.. MRC/B...»224, «Kazmin A, Garcia-Bournissen F, Koren G. Risks of s...»254, «Shepherd J, Blauw GJ, Murphy MB ym. Pravastatin in...»262, «Ganga HV, Slim HB, Thompson PD. A systematic revie...»263, «Gupta A, Thompson D, Whitehouse A ym. Adverse even...»264. Se materialet med tilläggsinformation «Statiineihin liittyvät satunnaistetut kontrolloidut tutkimukset ja havainnoivat rekisteritutkimukset tutkimusnäytön lähteinä»25.
- Statinbehandlingen bör därmed inte avbrytas alltför lätt om muskelsymtom uppträder, utan man bör försöka utreda den verkliga orsaken till symtomen.
- Om diagnostik och behandling av muskelsymtom har det publicerats en klinisk algoritm «Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-assoc...»265.
- Se bild «hoi50025c.pdf»1 om diagnos och behandling av myopati «Sathasivam S, Lecky B. Statin induced myopathy. BM...»266.
- Om förhöjda muskelenzymnivåer eller muskelsymtom konstateras ska följande praktiska
åtgärder vidtas:
- Andra möjliga orsaker (hypotyreos, exceptionellt tung motion och annan fysisk ansträngning, D-vitaminbrist) bör uteslutas först.
- Beroende på situationen ska man minska dosen, förlänga doseringsintervallet, pausa medicineringen eller prova en annan typ av statin, om nödvändigt i kombination med ezetimib. Om detta inte är möjligt bör andra läkemedel än statiner och vid behov specialistkonsultation övervägas. Se avsnittet Konsultation av den specialiserade sjukvården.
- Allvarliga muskelskador orsakade av statiner orsakas ofta av läkemedelsinteraktioner (särskilt via metabolismen i cytokrom P450 3A4; tabell «Vissa statininteraktioner (effekter på plasmakoncentrationen av statinen, statinens effekt och toxicitet) med andra läkemedel. Uppgifterna baseras på källorna och ....»8) eller genetisk predisposition (polymorfism i SLCO1B1 «SEARCH Collaborative Group., Link E, Parish S ym. ...»267, om vars typning man i problematiska situationer kan konsultera den specialiserade sjukvården). Se materialet med tilläggsinformation «Geneettinen alttius ja muut riskitekijät statiinien aiheuttamien lihashaittavaikutusten taustalla»26.
- Om statininducerad muskelpåverkan har det presenterats olika teorier «Spence JD, Dresser GK. Overcoming Challenges With ...»251.
- Baserat på prekliniska studier och muskelbiopsier försämrar statiner muskelns mitokondriefunktion genom en mängd olika mekanismer, vilket påverkar muskelns energi- och proteinmetabolism «Spence JD, Dresser GK. Overcoming Challenges With ...»251, «Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-assoc...»265.
- Produktionen av ubikinon (koenzym Q) har rapporterats minska musklernas energimetabolism och orsaka rubbningar i den «Law M, Rudnicka AR. Statin safety: a systematic re...»268. Studierna om ämnet har gett motstridig information och baserat på de aktuella kunskaperna är tillägg av ubikinon i läkemedelsbehandlingen inte relevant «Law M, Rudnicka AR. Statin safety: a systematic re...»268, «Marcoff L, Thompson PD. The role of coenzyme Q10 i...»269. Ovanstående gäller även för användning av L-karnitin «Spence JD, Dresser GK. Overcoming Challenges With ...»251.
- Enligt en metaanalys av sju studier och totalt 2 420 patienter med statinbehandling är D-vitaminbrist förknippad med muskelsymtom «Michalska-Kasiczak M, Sahebkar A, Mikhailidis DP y...»270, men det finns inga forskningsbelägg om användningen av D-vitamintillskott «Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-assoc...»265.
- En mycket sällsynt muskelpåverkan av statiner är myopati som uppstår genom en immunologisk mekanism och som är förknippad med anti-HMG-CoA-reduktasantikroppar «Limaye V, Bundell C, Hollingsworth P ym. Clinical ...»271.
- Förhöjd leverenzymaktivitet i plasma «Tikkanen MJ. Statiinihoito ja maksa-arvot. Suom Lä...»272:
- Lindrig förhöjning av leverenzymaktiviteten (högst tre gånger den övre referensgränsen) är inte kontraindicerande för initiering av statinbehandling, utan avvikelsen kan normaliseras under behandlingen «Athyros VG, Tziomalos K, Gossios TD ym. Safety and...»273, «Bader T. Liver tests are irrelevant when prescribi...»274. Se avsnittet Uppföljning av statinbehandlingen.
- Förhöjd aktivitet av plasmaleverenzymer förekommer hos cirka 0,5–2,0 procent av användarna under statinbehandling, men dess kliniska relevans är osäker eftersom statiner inte anses vara hepatotoxiska «Cohen DE, Anania FA, Chalasani N ym. An assessment...»275, «Chalasani N. Statins and hepatotoxicity: focus on ...»276.
- Om ökningen av leverenzymaktiviteten under behandlingen överskrider den övre referensgränsen tre gånger ska behandlingen avbrytas men kan återupptas vid ett senare tillfälle. Se avsnittet Uppföljning av statinbehandlingen.
- Svåra leverskador är mycket sällsynta hos patienter med statinbehandling och det är inte känt om det beror på läkemedelsbehandlingen «Cohen DE, Anania FA, Chalasani N ym. An assessment...»275.
- Typ 2 diabetes:
- Statinbehandling ökar risken för att insjukna i typ 2 diabetes «Tikkanen MJ. Statiinit ja diabetes. Duodecim 2011;...»277, «Lotta LA, Sharp SJ, Burgess S ym. Association Betw...»278. En metaanalys av studier om statinbehandling som omfattade över 90 000 patienter visade en 9 procent högre incidens av typ 2 diabetes (den absoluta risken 0,2 % större) jämfört med placebogruppen «Sattar N, Preiss D, Murray HM ym. Statins and risk...»279. Denna effekt var mer uttalad under högdosbehandling med statiner «Preiss D, Seshasai SR, Welsh P ym. Risk of inciden...»280.
- Diabetiker som behandlats med statin och patienter som insjuknat i diabetes under behandlingen har dock konstaterats tillfriskna i lika hög grad som icke-diabetiker «Heart Protection Study Collaborative Group.. MRC/B...»224, «Waters DD, Ho JE, Boekholdt SM ym. Cardiovascular ...»281.
- Risken för en ny diabetesdiagnos vid statinbehandling är särskilt signifikant hos dem som redan har förhöjt fasteglukosvärde eller tecken på metabol syndrom «Waters DD, Ho JE, DeMicco DA ym. Predictors of new...»282, «Cederberg H, Stancáková A, Yaluri N ym. Increased ...»283. Även i denna högriskgrupp reduceras risken för och dödligheten i aterosklerotiska händelser signifikant med statinbehandling «Haffner SM, Alexander CM, Cook TJ ym. Reduced coro...»284.
- Om en person löper förhöjd risk för diabetes ska särskild uppmärksamhet ägnas åt uppföljning av riskfaktorerna för metabolt syndrom och för handledning kring levnadsvanor «Jula A, Marniemi J, Huupponen R ym. Effects of die...»155.
- Det har konstaterats att glukosbalansen försämras något (HbA1c stiger med 0,12 % eller 1,3 mmol/mol) när statinbehandling inleds hos patienter som redan har diabetes «Erqou S, Lee CC, Adler AI. Statins and glycaemic c...»285. I en retrospektiv registerstudie i Storbritannien som omfattade över 12 500 diabetespatienter var minskningen av HbA1c strax under 0,1 procentenheter mindre hos personer med statinbehandling jämfört med personer utan statinbehandling efter insättning av insulinbehandlingen. Skillnaden var liten, men statistiskt signifikant vid 6–12 månader. Däremot var den inte längre signifikant 24–36 månader efter att insulinbehandlingen påbörjats. Under en femårig uppföljning förekom signifikant färre aterosklerotiska händelser hos personer som använde statiner jämfört med personer som inte använde statiner «Anyanwagu U, Mamza J, Donnelly R ym. Effects of ba...»286.
- Neurologiska symtom:
- Neurologiska symtom förekommer sällan.
- Perifera neuropatier som inducerats av statinbehandling har inte rapporterats i stora behandlingsstudier «Brass LM, Alberts MJ, Sparks L ym. An assessment o...»287, men fallrapporter och kohortstudier har hänvisat till risken för sådana «Law M, Rudnicka AR. Statin safety: a systematic re...»268.
- Statiner anses inte försämra kognitionen «Law M, Rudnicka AR. Statin safety: a systematic re...»268, «Brass LM, Alberts MJ, Sparks L ym. An assessment o...»287. För mer information om statiner och hjärnfunktioner, se «Kolesterolipitoisuuden pienentäminen, statiinihoito ja aivotoiminnat»28.
- Inflammation i bukspottkörteln:
- Enligt en metaanalys av randomiserade studier minskar statinbehandling incidensen av pankreatit jämfört med placebo «Preiss D, Tikkanen MJ, Welsh P ym. Lipid-modifying...»288. I observationsstudier har man fått motstridig information om sambandet «Lee PJ, Modha K, Chua T ym. Association of Statins...»289, «Poropat G, Archibugi L, Korpela T ym. Statin use i...»290. I varje fall är risken för akut pankreatit under statinbehandling mycket låg (mindre än 0,5 %). Se materialet med tilläggsinformation «Statiinit, fibraatit ja haimatulehduksen riski»29 och «Statiineihin liittyvät satunnaistetut kontrolloidut tutkimukset ja havainnoivat rekisteritutkimukset tutkimusnäytön lähteinä»25.
- Övriga:
- grå starr:
- Med undantag för en studie har randomiserade inte visat på ökad risk för katarakt i anslutning till statinbehandling (starroperationer 3,8 % vs. 3,1 %) «Yusuf S, Bosch J, Dagenais G ym. Cholesterol Lower...»222, men uppföljningsstudier har gett motstridiga resultat «Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation...»291.
- grå starr:
Objektet för biverkningen i organfunktionerna | Frekvens | Att observera |
---|---|---|
Muskler | ||
Rabdomyolys | 1–4 fall/100 000 personår | Rabdomyolys är den allvarligaste biverkningen, men en mycket sällsynt biverkning. Den är ofta förknippad med interaktioner och en markant ökning av statinnivåerna. Dessutom kan bland annat mycket hög ålder, lågt BMI, genetiska faktorer, en akut infektion, njursvikt, ett större kirurgiskt ingrepp och hypotyreos predisponera för rabdomyolys «Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-assoc...»257, «Law M, Rudnicka AR. Statin safety: a systematic re...»268, «Omar MA, Wilson JP, Cox TS. Rhabdomyolysis and HMG...»292. För mer information om riskfaktorerna, se «Geneettinen alttius ja muut riskitekijät statiinien aiheuttamien lihashaittavaikutusten taustalla»26. |
Myopati (symtom och förhöjd kreatinkinasaktivitet) | 11 fall/100 000 personår | Myopati är ofta genetisk «SEARCH Collaborative Group., Link E, Parish S ym. ...»267. Risken ökar vid höga statindoser och till följd av interaktioner med andra läkemedel som används samtidigt «Neuvonen PJ. Drug interactions with HMG-CoA reduct...»2931. |
Muskelsmärta eller muskelsvaghet | ? | I placebokontrollerade studier har muskelsmärtor förekommit i lika hög grad hos både placebo- och statingrupperna. I en dubbelblind studie var incidensen dubbel hos personer som fick statinbehandling (9,4 vs. 4,6 %) «Parker BA, Capizzi JA, Grimaldi AS ym. Effect of s...»294. |
Muskelkramp ("sendrag") | ? | Sambandet till statinbehandlingen har inte påvisats. |
Asymtomatisk förhöjning av kreatinkinasaktiviteten | ? | Sex månader lång behandling med atorvastatin av friska försökspersoner höjde CK-värdet med cirka 20 E/l jämfört med placebo «Parker BA, Capizzi JA, Grimaldi AS ym. Effect of s...»294. Den kliniska relevansen är osäker. |
Glukosomsättning | ||
Typ 2 diabetes | En metaanalys visade att incidensen av diabetes är 9 procent större hos patienter med statinbehandling jämfört med placebogrupper «Parker BA, Capizzi JA, Grimaldi AS ym. Effect of s...»294 och att flera (12 %) insjuknar i diabetes vid högdosbehandling än vid lågdosbehandling «Preiss D, Seshasai SR, Welsh P ym. Risk of inciden...»280. | |
Gastrointestinala symtom | ||
Förhöjd transaminasaktivitet med | 0,6–2,5 procent (även hos placebogrupper) | Den kliniska relevansen har inte påvisats. Aktiviteten kan normaliseras även om behandlingen fortsätter. Andra orsaker måste uteslutas. |
Hepatotoxicitet (hepatit, leversvikt) | ? | Hepatotoxiciteten har inte påvisats «Cohen DE, Anania FA, Chalasani N ym. An assessment...»275. |
Pankreatit | ? | I metaanalysen har pankreatit minskat «Preiss D, Tikkanen MJ, Welsh P ym. Lipid-modifying...»2882. |
Neurologiska symtom | Neurologiska symtom är mycket sällsynta. Perifer neuropati har inte observerats i kontrollerade behandlingsstudier «Brass LM, Alberts MJ, Sparks L ym. An assessment o...»287, men det har rapporterats i fallbeskrivningar och kohortstudier «Law M, Rudnicka AR. Statin safety: a systematic re...»268. Symtomen påverkar inte kognitionen3. | |
Katarakt | ? | Observationsstudier har gett varierande resultat. I de flesta randomiserade studier har ingen effekt observerats. |
? = inga forskningsdata 1Se tabell «Vissa statininteraktioner (effekter på plasmakoncentrationen av statinen, statinens effekt och toxicitet) med andra läkemedel. Uppgifterna baseras på källorna och ....»8 2Se materialet med tilläggsinformation «Statiinit, fibraatit ja haimatulehduksen riski»29 3Se materialet med tilläggsinformation «Kolesterolipitoisuuden pienentäminen, statiinihoito ja aivotoiminnat»28 |
Interaktioner
- Alla statiner har potentiella interaktioner med flera konventionella läkemedel. Den kliniska relevansen av interaktionerna är beroende av både statindosen och dosen av de andra läkemedlen. I allmänhet orsakar interaktioner förhöjda plasmakoncentrationer av statinerna och ökar därmed risken för biverkningar.
- Det förekommer fler interaktioner med statiner som metaboliseras via cytokromsystemet (CYP) i levern (atorva-, fluva-, lova- och simvastatin) än med statiner som huvudsakligen utsöndras i oförändrad form (pravastatin och rosuvastatin) «Mampuya WM, Frid D, Rocco M ym. Treatment strategi...»259.
- Interaktioner kan förhindras genom att patientens alla läkemedel hanteras systematiskt
som en helhet. Exempel på statininteraktioner finns i tabell «Vissa statininteraktioner (effekter på plasmakoncentrationen av statinen, statinens
effekt och toxicitet) med andra läkemedel. Uppgifterna baseras på källorna och ....»8 och i översikterna «Mampuya WM, Frid D, Rocco M ym. Treatment strategi...»259, «Marcoff L, Thompson PD. The role of coenzyme Q10 i...»269.
- Vissa interaktioner kan vara mycket signifikanta. Exempelvis kan itrakonazol och ritonavir med än tiofaldiga simvastatinkoncentrationen.
- För närmare information om enskilda statiner, se Terveysporttis databas om läkemedelsinteraktioner INXBASE «Mampuya WM, Frid D, Rocco M ym. Treatment strategi...»259, «Marcoff L, Thompson PD. The role of coenzyme Q10 i...»269 (kräver användarbehörighet till databasen).
Läkemedel eller substans som används samtidigt och dess effekt på koncentrationen, effekten eller toxiciteten av statinen | Lova-statin | Simva-statin | Atorva-statin | Fluva-statin | Prava-statin | Rosuva-statin |
---|---|---|---|---|---|---|
Hämmare av CYP3A-enzym1, såsom azolsvampmedel, erytromycin, klaritromycin och grapefruktjuice | + | + | + | 0 eller (+) | 0 eller (+) | 0 |
Hämmare av BCRP- eller OATP1B1-transportproteiner, såsom ciklosporin och många HIV-proteashämmare | + | + | + | (+) | + | + |
Gemfibrozil (> andra fibrater) | + | + | + | (+) | + | + |
Inducerare av enzym- och transportproteiner (rifampicin, karbamazepin) | - | - | - | (-) | (-) | (-) tai (+) |
1CYP3A = ett enzymsystem i levern och tarmväggen som metaboliserar flera läkemedelssubstanser
(bl.a. vissa statiner). Eftersom vissa statiner (bl.a. simvastatin, rosuvastatin och
fluvastatin) kan öka effekten av warfarin rekommenderas mer frekvent uppföljning av
INR-värdet (och vid behov dosjustering) för personer som tar warfarin, när statinbehandlingen
påbörjas eller avbryts och när dosjusteringar görs. + = vissa läkemedel har stor effekt (t.ex. kan itrakonazol och ritonavir med än tiofaldiga simvastatinkoncentrationen (+) = vanligtvis mindre effekt 0 = statineffekten förblir oförändrad eller förändras endast lite - = statineffekten kan minska (-) = statineffekten förblir oförändrad eller minskar något > = oftare än |
Uppföljning av statinbehandlingen
- Det primära målet för uppföljning av behandlingen är att säkerställa att behandlingsmålen uppnås och att behandlingsmotivationen upprätthålls «Helin-Salmivaara A, Lavikainen P, Korhonen MJ ym. ...»298. Dessutom ska potentiella läkemedelsbiverkningar övervakas.
- Lipidnivåerna, vanligtvis direkt mätning av LDL-kolesterolnivån, bör till en början kontrolleras 1–2 månader efter behandlingsstart och därefter vid behov. Senare räcker det vanligtvis med ett uppföljningsintervall på cirka tolv månader. Det viktiga i läkemedelsbehandlingen är att justera dosen så att behandlingsmålen uppnås så bra som möjligt.
- Mätning av alaninaminotransferasaktiviteten (ALAT) i plasma innan statinbehandling
påbörjas rekommenderas. Rutinmässig uppföljning av värden behövs inte, eftersom statiner
inte är hepatotoxiska. Se avsnittet Biverkningar.
- Vid förhöjd ALAT-aktivitet i utgångsläget före statinbehandlingen, som emellertid inte överstiger den övre referensgränsen minst tre gånger, bestäms uppföljningsintervallet individuellt. Ofta orsakas ALAT-förändringar av metabolt syndrom och fettlever, varvid statinbehandling är särskilt indicerad «Athyros VG, Tziomalos K, Gossios TD ym. Safety and...»273, «Chalasani N. Statins and hepatotoxicity: focus on ...»276.
- Om leverenzymaktiviteten överstiger den övre referensgränsen mer än tre gånger (vanligtvis
inom 6 månader efter behandlingsstart) ska behandlingen avbrytas och orsaken till
ökningen (läkemedelsreaktion eller annan leversjukdom) utredas.
- Om andra leversjukdomar har uteslutits och värdena håller sig högst tre gånger över den övre referensgränsen kan behandlingen vid behov återupptas, men enzymerna ska följas. I detta fall kan man minska dosen eller välja någon annan statin.
- Allvarliga muskelbiverkningar med statiner är sällsynta och rutinmässig bestämning
av kreatinkinas i plasma (CK) är inte nödvändig. Se avsnittet Biverkningar.
- Patienterna ska informeras om symtomen på muskelbiverkningar (muskelsmärta, -svaghet, -kramper eller mörk urin).
- Om en patient rapporterar signifikanta muskelsymtom ska CK-aktiviteten bestämmas och statinbehandlingen avbrytas till dess att orsaken till symtomen har klarlagts.
- Som kliniskt signifikant höjning av CK-aktiviteten har man i allmänhet betraktat värden som överstiger den övre referensgränsen tio gånger, men även om lägre gränsvärden används (se «hoi50025c.pdf»1). Mindre förändringar bör relateras till situationen som helhet så att eventuella interaktioner (tabell «Vissa statininteraktioner (effekter på plasmakoncentrationen av statinen, statinens effekt och toxicitet) med andra läkemedel. Uppgifterna baseras på källorna och ....»8) och andra orsaker till muskelsymtom, såsom hypotyreos och exceptionellt tung fysisk ansträngning beaktas.
- När CK-aktiviteten har normaliserats kan statinbehandlingen ofta återupptas, men med en lägre dos. Vid behov konsulteras en specialist. En studie av SLCO1B1-genen, som exponerar för muskelbiverkningar, kan bidra till att utreda situationen «SEARCH Collaborative Group., Link E, Parish S ym. ...»267. Se materialet med tilläggsinformation «Geneettinen alttius ja muut riskitekijät statiinien aiheuttamien lihashaittavaikutusten taustalla»26.
Avbrytande och utsättning av statinbehandling
- Följderna av att avbryta läkemedelsbehandlingen har endast undersökts lite.
- Ett kortvarigt uppehåll (6 veckor) i statinbehandlingen vid kronisk kranskärlssjukdom ökade inte sjukdomshändelserna signifikant «McGowan MP, Treating to New Target (TNT) Study Gro...»299.
- Avbrytande av statinbehandlingen efter en akut hjärt- eller hjärninfarkt kan dock försämra patientens prognos «Spencer FA, Fonarow GC, Frederick PD ym. Early wit...»300, «Colivicchi F, Bassi A, Santini M ym. Discontinuati...»301.
- Avbrytande på grund av negativa attityder gentemot statiner har uppskattats öka antalet aterosklerotiska händelser på befolkningsnivån «Collins R, Reith C, Emberson J ym. Interpretation ...»216.
- Statinbehandlingen ska naturligtvis avbrytas vid besvärliga biverkningar som inte kan påverkas.
- Hos riskpatienter ska man dock söka alternativ bland andra tillgängliga läkemedel för att ersätta statinbehandlingen.
- I livets slutskede utsätts statinbehandlingen enligt samma principer som gäller för
andra profylaktiska åtgärder och man övergår till symtomatisk, palliativ behandling
«Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation...»291.
- I en randomiserad studie där patienternas förväntade livslängd var högst ett år observerades inga biverkningar från utsättandet av statinbehandlingen «Kutner JS, Blatchford PJ, Taylor DH Jr ym. Safety ...»302.
- Klinikerns bedömning av situationen som helhet är central när det handlar om att sätta ut statinbehandlingen i livets slutskede och utsättning ska göras i samförstånd med patienten och dennes närstående «Tjia J, Kutner JS, Ritchie CS ym. Perceptions of S...»303.
- Graviditet:
- I allmänhet rekommenderas att statinbehandlingen pausas under graviditeten «Alexopoulos AS, Blair R, Peters AL. Management of ...»304, även om avgörande bevis på statinernas teratogenicitet saknas «Maierean SM, Mikhailidis DP, Toth PP ym. The poten...»305.
Ezetimib
- Ezetimib «Agarwala A, Kajani Z, Miedema MD ym. The Role of E...»306 hämmar specifikt absorptionen av kolesterol från kost och galla i tunntarmen och har särskilt effekt på LDL-kolesterolnivåerna i plasma.
- Ezetimib kombineras vanligtvis med en statin.
- Vid primär hyperkolesterolemi sänker enbart ezetimib totalkolesterolet med i genomsnitt 13 procent och LDL-kolesterolet med 19 procent «Pandor A, Ara RM, Tumur I ym. Ezetimibe monotherap...»307.
- Effekten av ezetimib i monoterapi på endpointhändelser har inte undersökts.
- En metaanalys av randomiserade studier av samtidig användning av statiner och ezetimib visade att kombinationsbehandling sänkte totalkolesterolet (27 % vs. 17 %) och LDL-kolesterolet (39 % vs. 24%) mer än statinmonoterapi och att det även gav en statistiskt signifikant sänkning av triglycerid- och apoB-koncentrationerna och högsensitivt CRP (17 % vs. 8 %) «Morrone D, Weintraub WS, Toth PP ym. Lipid-alterin...»308.
- Med en kombination med en effektiv statindos och ezetimib kan LDL-kolesterolnivåerna sänkas med över 50 %.
- Ezetimib tolereras i allmänhet väl och har inte påvisats orsaka allvarliga biverkningar «Savarese G, De Ferrari GM, Rosano GM ym. Safety an...»309.
- Kombinationen av ezetimib och simvastatin förefaller vara effektivare än monoterapi med simvastatin för att minska koronara och cerebrala artärhändelser hos patienter med en genomgången akut episod av kranskärlssjukdom «Etsetimibin ja simvastatiinin yhdistelmä ilmeisesti vähentää sepel- ja aivovaltimotautitapahtumia enemmän kuin simvastatiinimonoterapia sepelvaltimotautikohtauksen sairastaneilla potilailla.»B, «Cannon CP, Blazing MA, Giugliano RP ym. Ezetimibe ...»310.
- Kombinationen av ezetimib och en statin minskar antalet ischemiska aterosklerotiska händelser jämfört med placebo.
- I en studie med patienter med aortastenos «Rossebø AB, Pedersen TR, Boman K ym. Intensive lip...»311 minskade kombinationen ezetimib och simvastatin antalet ischemiska episoder, särskilt bypassoperationer, jämfört med placebo. Bedömd med ekokardiografi påverkade behandlingen inte behovet av aortastenoskirurgi eller utvecklingen av behovet.
- Kombinationen ezetimib och simvastatin minskade de aterosklerotiska kardiovaskulära händelserna med 17 procent jämfört med placebo hos 9 500 högriskpatienter med kronisk njursvikt «Baigent C, Landray MJ, Reith C ym. The effects of ...»312.
- Bilddiagnostik av artärerna har gett blandade resultat av ezetimibbehandlingens effekter.
- Vid bedömning med hjälp av ultraljudsundersökning fanns det ingen skillnad i progressionen av aterosklerosen i carotis hos FH-heterozygoter vid kombinationsbehandling med ezetimib och simvastatin jämfört med enbart simvastatin «Kastelein JJ, Akdim F, Stroes ES ym. Simvastatin w...»313.
- Hos japanska patienter med kranskärlssjukdom som genomgått ballongdilatation minskade den koronara plackvolymen (regression), mätt med intravenöst ultraljud, signifikant mer vid kombinationsbehandling med ezetimib och atorvastatin än vid behandling med enbart atorvastatin, särskilt hos patienter med en akut episod av kranskärlssjukdom «Tsujita K, Sugiyama S, Sumida H ym. Impact of Dual...»314.
- Ezetimib tolereras i allmänhet väl och har inte påvisats orsaka allvarliga biverkningar «Savarese G, De Ferrari GM, Rosano GM ym. Safety an...»309. Det finns inga studier om användning under graviditet och amning.
Fibrater
- Fibratbehandling minskar akuta episoder av kranskärlssjukdom i primär- och sekundärprevention «Fibraattihoito vähentää sepelvaltimosairaustapahtumia primaari- ja sekundaaripreventiossa.»A. Behandlingen verkar särskilt gynna patienter med höga triglycerider i plasma (> 2,3 mmol/l) och lågt HDL-kolesterol (< 0,9 mmol/l) «Jun M, Foote C, Lv J ym. Effects of fibrates on ca...»315.
- Hos patienter med lindrig till måttlig njursvikt minskar fibratbehandling aterosklerotiska händelser «Jun M, Zhu B, Tonelli M ym. Effects of fibrates in...»316.
- Fibratbehandling kan komma på fråga när statinbehandling inte är lämplig.
- Fibrat är också lämpligt för reduktion av signifikant förhöjda triglyceridnivåer.
- I kombination med en statin är det tryggast att använda fenofibrat eller bezafibrat, men hos patienter med typ 2 diabetes minskade kombinationen med fenofibrat och simvastatin inte kardiovaskulära händelser jämfört med simvastatinmonoterapi «ACCORD Study Group., Ginsberg HN, Elam MB ym. Effe...»317.
- Se tabell «Riktlinjer för val av läkemedelsbehandling när läkemedelsbehandling anses relevant...»5.
Omega-3-fettsyror
- Vid svår hypertriglyceridemi (P-Trigly ~ 5–20 mmol/l) sänker ett EPA- och DHA-etylesterpreparat
med en dagsdos om 4 g triglyceriderna med 26–47 procent «Bays H. Clinical overview of Omacor: a concentrate...»318.
- Användning av fiskoljor (2–4 g/dygn) som läkemedel rekommenderas endast som ett alternativ i behandlingen av svår hypertriglyceridemi, främst initierad inom den specialiserade sjukvården.
- Ikosapentetyl (läkemedelspreparat som innehåller renad EPA) är avsett för patienter
som får statinbehandling och vars triglyceridnivåer är förhöjda och som har en särskilt
stor risk för artärsjukdomar. Rätt till grundersättning kan beviljas med B-utlåtande
av internmedicinska eller kardiologiska enheten inom den specialiserade sjukvården
eller av en specialist inom dessa specialiteter när patienten har:
- bekräftad aterosklerotisk artärsjukdom, och
- höga triglyceridnivåer (≥ 1,7 mmol/l)
- Effekten av ikosapentetyl har inte ännu utvärderats i God medicinsk praxis-rekommendationen. I rekommendationen från Europeiska kardiologföreningen 2021 har ikosapentetyl nämnts som ett eventuellt tilläggsläkemedel för patienter som får statinbehandling «Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM ym. 2021 ESC Gui...»319.
- Se materialet med tilläggsinformation «Puhdistettu eikosapentaeenihappo (EPA) sydän- ja verisuonisairauksien ehkäisyssä»30.
Resiner
- Resiner ger nytta i behandlingen av förhöjda LDL-kolesterolnivåer i plasma.
- Kolestyramin förefaller ha förhindrat hjärtinfarkt i en longitudinell studie «Kolestyramiini ilmeisesti estää sydäninfarkteja pitkäkestoisessa tutkimuksessa.»B. Praktiska problem i samband med kolestyraminbehandlingen är dock gastrointestinala besvär (gaser, svullnad) och eventuella problem med absorptionen av andra läkemedel och vitaminer.
- Colesevelam är en nyare formulering av resiner som eventuellt tolereras bättre än kolestyramin. Colesevelam (4,5 g/dygn) sänker LDL-kolesterol i plasma och kan användas i kombination med statiner «Levy P. Review of studies on the effect of bile ac...»320, «Fonseca VA, Handelsman Y, Staels B. Colesevelam lo...»321.
- Användningen av resiner hos vuxna är begränsad till behandling av hyperkolesterolemi i kombination med statiner eller till situationer där bättre tolererade läkemedel (statiner eller ezetimib) inte är lämpliga för patienten.
PCSK9-hämmare
- Bindningen av PCSK9-molekylen till LDL-receptorn ökar nedbrytningen av LDL-receptorerna
på levercellerna, vilket resulterar i att deras återcirkulation till cellytan minskar
och halten av LDL-kolesterol i plasma stiger «Zhang DW, Lagace TA, Garuti R ym. Binding of propr...»322.
- PCSK9-hämmare eller PCSK9-antikroppar hämmar bindningen av PCSK9 till LDL-receptorn på levercellerna, vilket resulterar i ökat antal LDL-receptorer på cellytan och på motsvarande sätt att halten av LDL-kolesterol i plasma och totalkolesterolhalten sjunker «Ajufo E, Rader DJ. Recent advances in the pharmaco...»323.
- PCSK9-hämmare har också en gynnsam effekt på andra lipoproteiner, inklusive Lp(a) som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. PCSK9-hämmare sänker koncentrationen av Lp(a) «Dadu RT, Ballantyne CM. Lipid lowering with PCSK9 ...»324, vilket är en effekt som statiner inte har.
- PCSK9-antikroppar administreras subkutant antingen en eller två gånger i månaden.
- De PCSK9-antikroppar som marknadsförs i Finland är evolokumab och alirokumab.
- Vid primär hyperkolesterolemi eller blandad dyslipidemi sänker PCSK9-antikropparna LDL-kolesterolnivåerna med i genomsnitt 50–60 procent i 3–6 månaders uppföljning jämfört med placebo, oavsett om patienten redan behandlas med statin eller inte «Dadu RT, Ballantyne CM. Lipid lowering with PCSK9 ...»324.
- Alirokumab och evolokumab sänker LDL-kolesterolnivåerna vid heterozygot familjär hyperkolesterolemi med 50–60 procent även om patienten redan behandlas med intensiv statinbehandling «Kastelein JJ, Ginsberg HN, Langslet G ym. ODYSSEY ...»325, «Raal FJ, Stein EA, Dufour R ym. PCSK9 inhibition w...»326.
- I en randomiserad, placebokontrollerad studie av över 27 500 patienter med artärsjukdom
«Sabatine MS, Giugliano RP, Keech AC ym. Evolocumab...»327 där statinbehandlingen kompletterades med evolokumab gav följande resultat:
- Medianvärdet för LDL-kolesterol i plasma minskade från 2,4 mmol/l till 0,78 mmol/l (genomsnittlig minskning av 59 %).
- Det totala antalet kardiovaskulära händelser i 2,2 års uppföljning minskade med i
genomsnitt 15 procent (incidens 11,3 % i placebogruppen och 9,8 % i den aktiva gruppen).
- På motsvarande sätt minskade de allvarligaste händelserna (kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke) med 20 procent (7,4 % vs. 5,9 %).
- Inga signifikanta biverkningar ens i gruppen med det lägsta LDL-kolesterolvärdet som uppnåddes.
- I en randomiserad, placebokontrollerad studie av över 18 900 patienter med artärsjukdom
«Schwartz GG, Steg PG, Szarek M ym. Alirocumab and ...»328 där statinbehandlingen kompletterades med alirokumab gav följande resultat:
- LDL-kolesterolet i plasma sänktes med i genomsnitt 54 procent.
- Det totala antalet kardiovaskulära händelser i 2,8 års uppföljning minskade med i
genomsnitt 14 procent (incidens 11,1 % i placebogruppen och 9,5 % i den aktiva gruppen).
- De allvarligaste händelserna (dödsfall av alla orsaker, hjärtinfarkt och stroke) minskade med 13,5 (11,9% vs. 10,3 %).
- Det totala antalet kardiovaskulära händelser hos patienter med vars utgångsvärde för LDL-kolesterol var ≥ 2,6 mmol/l minskade med 24 procent (incidens 14,9 % i placebogruppen och 11,5 % i den aktiva gruppen).
- Även baserat på andra studier verkar PCSK9-hämmare tolereras väl, men forskningsdata från långvarig uppföljning finns ännu inte tillgängliga «Dadu RT, Ballantyne CM. Lipid lowering with PCSK9 ...»324.
- PCSK9-hämmare bör övervägas för sådana patienter med mycket hög risk – särskilt i sekundärprevention – och för patienter med FH som på grund av biverkningar inte kan ta statiner «Nissen SE, Stroes E, Dent-Acosta RE ym. Efficacy a...»329, «Moriarty PM, Thompson PD, Cannon CP ym. Efficacy a...»330 eller vars LDL-kolesterol inte sjunker till målnivån med den maximalt tolererade statindosen i kombination med ezetimib «Santos RD, Gidding SS, Hegele RA ym. Defining seve...»87, «Landmesser U, Chapman MJ, Farnier M ym. European S...»331.
- Användarmålgruppen för PCSK9-hämmare bildas på grundval av resultaten från studier
av endpointhändelser, preparatens prissättning och ersättningsgiltighet i sjukförsäkringen.
Se «Kustannusvaikuttavuus»31.
- Läkemedelsprisnämnden har beviljat specialersättning för evolokumab och alirokumab vid behandling av FH och vid behandling av hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi i samband med kronisk kranskärlssjukdom på bestämda villkor. Evolokumab och alirokumab är begränsat ersättningsgilla vid behandling av hyperkolesterolemi och blandad dyslipidemi i samband med aterosklerotisk artärsjukdom på bestämda villkor.
Läkemedelskombinationer
- Om behandlingsmålen inte uppnås med enbart statinbehandling kan ezetimib, PCSK9-hämmare, fenofibrat, bezafibrat eller resin läggas till statinbehandlingen. Det är ofta tillrådligt att konsultera en specialist. Se avsnittet Konsultation av den specialiserade sjukvården.
- Evidens på prevention av aterosklerotiska händelser vid kombinationsbehandling jämfört med monoterapi med statin finns för ezetimib, evolokumab och alirokumab.
Nya läkemedel för behandling av dyslipidemier
- Även om samtliga följande läkemedel ännu inte är godkända för försäljning, erbjuder de nya möjligheter för behandling av dyslipidemier och har redan gett lovande resultat. För vissa av dem pågår även långtidsstudier av endpointhändelser.
- Läkemedel som används för att sänka LDL-kolesterolet inkluderar bempedoinsyra (hämmare av ATP-citratlyas) «Ray KK, Bays HE, Catapano AL ym. Safety and Effica...»332, «Markham A. Bempedoic Acid: First Approval. Drugs 2...»333 och inklisiran (siRNA, som hämmar syntesen av PCSK9 «Ray KK, Wright RS, Kallend D ym. Two Phase 3 Trial...»334).
- Inklisiran och bempedoinsyra har beviljats försäljningstillstånd i Europa. Inklisiran är i Finland dessutom begränsat ersättningsgillt vid behandling av familjär hyperkolesterolemi samt hyperkolesterolemi och kombinerad dyslipidemi. Effekten av dessa läkemedel har inte ännu utvärderats i God medicinsk praxis-rekommendationen.
- För att sänka koncentrationen av aterogen Lp(a) har det utvecklats antisense-läkemedel för RNA, bland annat mipomersen, som sänker LDL-kolesterol- och Lp(a)-nivåerna med 20–40 procent «Nandakumar R, Matveyenko A, Thomas T ym. Effects o...»335.
- För behandling av höga triglyceridnivåer i kombination med lågt HDL-kolesterol har det utvecklats en ny selektiv PPAR-alfa-modulerare (pemafibrat). En större endpointstudie av diabetiker pågår «Yamashita S, Masuda D, Matsuzawa Y. Pemafibrate, a...»336.
Specialgrupper (barn, äldre, diabetes)
Barn och unga
- Hos barn kan dyslipidemi vara ärftlig eller sekundär.
- Fetma är den vanligaste orsaken till sekundär dyslipidemi. Andra orsaker är hypotyreos, leversjukdom, njursjukdom, vissa ackumuleringssjukdomar samt kortikosteroidbehandling eller vissa andra läkemedelsbehandlingar (se avsnittet Diagnostik). Vid fetmarelaterad dyslipidemi av metabolt syndrom-typ har barnet vanligtvis lindrigt förhöjda totalkolesterol- och triglyceridnivåer samt lågt HDL-kolesterol. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»4, «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Suomalaise...»66; Fetma (barn, ungdomar och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»5 (på svenska).
- Den viktigaste ärftliga störningen i lipoproteinmetabolismen är familjär hyperkolesterolemi (FH). Vid FH är LDL-kolesterolnivåerna onormala redan från födseln. Sjukdomen kan diagnostiseras relativt säkert genom plasmalipidbestämning så tidigt som i ett års ålder «Lozano P, Henrikson NB, Dunn J ym. Lipid Screening...»337. FH hör till gruppen med hög risk för artärsjukdom. Se materialet med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4.
- Andra sjukdomar och tillstånd förutom FH, som ska beaktas redan i barndom och ungdom och som är associerade med hög risk för artärsjukdom är typ 1 diabetes, tillstånd efter hjärt- eller njurtransplantation samt barncancer «Armenian SH, Armstrong GT, Aune G ym. Cardiovascul...»338.
- Hos dessa högriskgrupper bör prevention av kranskärlssjukdom påbörjas redan i barndomen «Expert Panel on Integrated Guidelines for Cardiova...»84, «Lozano P, Henrikson NB, Dunn J ym. Lipid Screening...»337, «Kavey RE, Allada V, Daniels SR ym. Cardiovascular ...»339, «Daniels SR, Gidding SS, de Ferranti SD ym. Pediatr...»340, «DeMott K, Nherera L, Shaw EJ ym. National Institut...»341, «Pahkala K, Niinikoski H ja Raitakari O. Sydän- ja ...»342, «Braamskamp MJAM, Kastelein JJP, Kusters DM ym. Sta...»343, «Luirink IK, Wiegman A, Kusters DM ym. 20-Year Foll...»344. Allmän screening för dyslipidemi på befolkningsnivå hos barn och ungdomar anses
inte relevant.
- I familjer med tidig kranskärlssjukdom (män under 55 år eller kvinnor under 60 år) eller känd kranskärlssjukdom hos släktingar av första graden bör FH screenas hos barn efter två års ålder och senast vid eller så snart som möjligt efter tio års ålder «Wiegman A, Gidding SS, Watts GF ym. Familial hyper...»83, , «DeMott K, Nherera L, Shaw EJ ym. National Institut...»341, «Pahkala K, Niinikoski H ja Raitakari O. Sydän- ja ...»342 «Salo M, Viikari J, Nuutinen M ym. Lasten hyperkole...»345, «Watts GF, Sullivan DR, Poplawski N ym. Familial hy...»346, «Wald DS, Bestwick JP, Morris JK ym. Child-Parent F...»347.
- Vid känd mutation i en FH-gen i släkten bör gentest av denna gen vid behov göras för barnet. Se materialet med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4.
- Om FH-genen i släkten inte är känd bör screening utföras genom att bestämma total- eller LDL-kolesterolet i plasma.
- Hos barn (under 16 år) baseras FH-diagnosen på följande:
- ett positivt gentest som visar mutation i FH-gen eller
- LDL-kolesterol vid upprepade mätningar – när orsaker till sekundär hyperlipidemi har uteslutits – över 4,0 mmol/l (eller totalkolesterol över 6,7 mmol/l) och barnet eller en släkting av första eller andra graden har senxantom «Wiegman A, Gidding SS, Watts GF ym. Familial hyper...»83, «Lozano P, Henrikson NB, Dunn J ym. Lipid Screening...»337, «Watts GF, Sullivan DR, Poplawski N ym. Familial hy...»346, «Identification and management of familial hypercho...»348, «Wiegman A. Lipid Screening, Action, and Follow-up ...»349.
- Om senxantom, se materialet med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4.
Kostbehandling
- Behandlingen av dyslipidemier hos barn och unga baseras på kostbehandling och annan
livsstilsbehandling. Dessutom behandlas FH med läkemedel.
- Kostbehandlingen bygger på samma principer som hos vuxna (se avsnitten Livsstilsbehandling och Kostbehandling i det interaktiva diagrammet «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025a/Etusivu.html»2). I behandlingen ingår vid behov även produkter med växtstanoler och -steroler (t.ex. bredbara pålägg och yoghurtdrycker) «Expert Panel on Integrated Guidelines for Cardiova...»84, «Daniels SR, Gidding SS, de Ferranti SD ym. Pediatr...»340.
- Om dyslipidemi är förknippad med fetma omfattar behandlingen inte bara kost utan även regelbunden motion och tillräcklig nattsömn «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Suomalaise...»66.
- Att minskning av mängden mättat fett och det totala fettinnehållet i kosten samt regelbunden
användning av bredbara pålägg med växtstanoler eller -steroler är effektivt och säkert
för att sänka kolesterolnivåerna i plasma har påvisats även hos barn.
- En måttlig minskning av fettinnehållet i kosten till 26–30 procent av energiintaget
och att välja mjuka fetter sänker total- och LDL-kolesterolnivåerna i plasma hos barn
i olika åldrar (från 7 månader till 14 år). Dessa åtgärder är trygga redan hos små
barn «Niinikoski H, Lagström H, Jokinen E ym. Impact of ...»350, «Obarzanek E, Kimm SY, Barton BA ym. Long-term safe...»351.
- Förändringar i barns kost har också en gynnsam effekt på föräldrarnas kost «Räsänen M, Niinikoski H, Keskinen S ym. Parental n...»352.
- En måttlig minskning av fettinnehållet i kosten till 26–30 procent av energiintaget
och att välja mjuka fetter sänker total- och LDL-kolesterolnivåerna i plasma hos barn
i olika åldrar (från 7 månader till 14 år). Dessa åtgärder är trygga redan hos små
barn «Niinikoski H, Lagström H, Jokinen E ym. Impact of ...»350, «Obarzanek E, Kimm SY, Barton BA ym. Long-term safe...»351.
- Växtstanoler och växtsteroler sänker plasmakolesterolnivåerna hos barn med FH med 10–20 procent och kan användas hos barn från sex års ålder «Gylling H, Plat J, Turley S ym. Plant sterols and ...»353.
- I en randomiserad kontrollerad studie i Finland sänkte regelbunden användning av växtstanolmargariner i sex veckors tid LDL-kolesterolet i plasma med 15 procent «Gylling H, Siimes MA, Miettinen TA. Sitostanol est...»354.
- I en randomiserad, kontrollerad, fyra veckor lång studie i Nederländerna sänkte sitosterolmargarin LDL-kolesterolnivåerna i plasma med 14 procent «Becker M, Staab D, Von Bergman K. Long-term treatm...»355 hos försökspersoner i åldern 5–12 år.
- I en randomiserad, kontrollerad överkorsningsstudie i Finland sänkte regelbunden användning av växtstanolmargariner i fem veckors tid LDL-kolesterolet i plasma med 12 procent och av växtsterolmargariner med 9 procent «Ketomäki AM, Gylling H, Antikainen M ym. Red cell ...»356.
- Kostbehandling vid dyslipidemier kan göras tryggt från 1–2 års ålder.
- Vid lindrig dyslipidemi genomförs åtgärderna och uppföljningen inom primärvården.
- Barnet eller tonåringen ska remitteras till den specialiserade sjukvården för bedömning
om
- plasmakolesterolet är signifikant förhöjt (totalkolesterol > 7,0 mmol/l) eller
- totalkolesterolnivåerna i plasma överstiger 6,0 mmol/l eller LDL-kolesterolnivåerna överstiger 4,0 mmol/l efter sex månaders kostbehandling eller
- orsaken till dyslipidemi misstänks vara FH.
- Den person som ansvarar för kosthandledningen bör vara en näringsterapeut eller en hälsovårdare, sjukskötare eller läkare med gedigen utbildning om kostbehandling vid dyslipidemier.
Läkemedelsbehandling
- Hos barn och ungdomar är läkemedelsbehandling nödvändig endast i följande fall:
- FH-patienter «Vuorio A, Kuoppala J, Kovanen PT ym. Statins for c...»357,
- hjärttransplanterade patienter och
- de patienter med typ 1 diabetes, en långvarig njursjukdom och njurtransplantationspatienter «Expert Panel on Integrated Guidelines for Cardiova...»84, «Kavey RE, Allada V, Daniels SR ym. Cardiovascular ...»339, vars LDL-kolesterol i plasma överstiger 4,0 mmol/l.
- FH-sjukdom
- Insättning av läkemedelsbehandlingen bör bedömas från 6–10 års ålder. Behandlingen inleds i samma ålder för flickor och pojkar.
- Statinbehandling verkar sänka LDL-kolesterolet utan att ha en negativ påverkan på barns tillväxt och utveckling «Statiinilääkitys FH-taudin hoidossa lapsilla ilmeisesti pienentää LDL-kolesterolipitoisuutta ilman haitallisia vaikutuksia lasten kasvuun ja kehitykseen.»B. Se materialet med tilläggsinformation «Lääkehoidon indikaatiot ja toteutus lapsilla»32.
- Statinbehandling är kontraindicerad under graviditet och amning.
- Insättning och uppföljning av läkemedelsbehandling av barn ska göras av en barnendokrinolog eller barnläkare med erfarenhet av dyslipidemi.
Äldre
- Studier om kostintervention för att förebygga artärsjukdomar har inte gjorts på patienter över 75 år och därför måste man tillämpa resultaten från studier bland yngre på denna grupp. Härvid, precis som vid läkemedelsbehandling, är det viktigt att ta hänsyn till patientens biologiska ålder och förväntade livslängd «Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation...»358.
- Kostrådgivningen bör vara väl överlagd så att den övergripande näringsstatusen beaktas och man undviker till exempel utveckling av sarkopeni «Valtion ravitsemusneuvottelukunta ja Terveyden ja ...»359.
- I randomiserade preventionsstudier har behandling med statiner visats minska incidensen
av aterosklerotiska händelser oavsett åldern «Statiinihoito vähentää valtimosairaustapahtumia iästä riippumatta satunnaistetuissa preventiotutkimuksissa.»A, «Cholesterol Treatment Trialists' Collaboration.Eff...»360.
- Nyttan med att initiera statinbehandling vid hög ålder verkar vara störst hos patienter med en befintlig klinisk artärsjukdom «Cholesterol Treatment Trialists' Collaboration.Eff...»360.
- Vid övervägande av primärprevention bör det beaktas att verktygen för riskberäkning inte ger information om prognosen för personer över 75 år.
- Uppgifter om effekterna av statinbehandling vid primärprevention hos patienter över 70 år fås från pågående randomiserade studier «Strandberg TE. Role of Statin Therapy in Primary P...»361.
- Behandling som påbörjats i en yngre ålder ska inte avbrytas enbart på grund av åldern och det är inte ändamålsenligt att fastställa en övre åldersgräns för initiering av statinbehandling. Däremot bör patientens biologiska ålder, sjukdomar och förväntade livslängd beaktas «Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation...»358.
- Ezetimib kan kombineras med statinbehandlingen även hos äldre patienter «Ouchi Y, Sasaki J, Arai H ym. Ezetimibe Lipid-Lowe...»362.
- I studier av endpointhändelser av PCSK9-hämmare har även patienter över 75 år deltagit och den kliniska nyttan verkar inte ha varit åldersberoende «Sever P, Gouni-Berthold I, Keech A, ym. ...»363.
- I fråga om biverkningar är äldre patienter en särskild grupp, eftersom de har en ökad risk för interaktioner på grund av möjlig polyfarmaci och läkemedelsmetabolismen kan förändras på grund av åldersrelaterade förändringar i kroppen och på grund av gerasteni «Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation...»358, «Koivukangas M, Strandberg T, Leskinen R, Keinänen-...»364, «Räihä I, Kivelä S-L. Iäkkäiden lääkehoito. Fimea ...»365.
- Det finns dock inga belägg för att läkemedelsbehandling av dyslipidemi skulle vara särskilt skadlig för äldre patienter i allmänhet. På individnivån bör till exempel eventuella muskelbesvär orsakade av statiner övervakas noggrant, särskilt hos multisjuka patienter med flera läkemedel «Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation...»358, «Koivukangas M, Strandberg T, Leskinen R, Keinänen-...»364, «Korpela M, Pettersson T, Strandberg T, Löfberg M, ...»366.
- Utsättning av statinbehandling, liksom all preventiv behandling i livets slutskede bör övervägas individuellt «Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation...»358.
- För mer information om statinbehandling hos multisjuka patienter och äldre, se «Statiinilääkitys monisairailla ja iäkkäillä»33 och statinbehandling och hjärnfunktion «Kolesterolipitoisuuden pienentäminen, statiinihoito ja aivotoiminnat»28.
Diabetes och andra störningar i glukosmetabolismen
- Typ 2 diabetes ökar risken för klinisk artärsjukdom och förkortar den förväntade livslängden, särskilt på grund av ökade artärsjukdomar «Rao Kondapally Seshasai S, Kaptoge S, Thompson A y...»367. Baserat på en metaanalys av prospektiva studier med totalt 820 900 försökspersoner förkortar diabetes den förväntade livslängden för en 50-åring med i genomsnitt sex år jämfört med icke-diabetiker. 58 procent av skillnaden förklaras av en ökning av artärsjukdomar «Sattar N. Revisiting the links between glycaemia, ...»368.
- Typ 1 diabetes ökar risken för artärsjukdom, särskilt i kombination med mikroalbuminuri, någon annan mikrovaskulär sjukdom eller andra riskfaktorer «Nathan DM, Cleary PA, Backlund JY ym. Intensive di...»369, «National Clinical Guideline Centre (UK). 2015;: ...»370.
- Artärsjukdom är vanligtvis svårare hos diabetiker än hos andra. Se materialet med tilläggsinformation «Diabetes on suuren valtimotautiriskin ja huonon ennusteen merkkiominaisuus»1.
- Diabetes orsakar i genomsnitt fördubblad risk för artärsjukdom, men tilläggsrisken är ännu större hos kvinnor, hos patienter med långvarig diabetes och hos diabetiker med albuminuri eller njursvikt «Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Gu...»1, «Sattar N. Revisiting the links between glycaemia, ...»368, «Emerging Risk Factors Collaboration., Sarwar N, Ga...»371.
- Risken för artärsjukdom börjar öka redan vid störningar i glukosmetabolismen som är lindrigare än diabetes (se avsnittet Bedömning av totalrisken och inriktning av behandlingen av dyslipidemi), med andra ord ett fasteglukosvärde om omkring 5 mmol/l «Emerging Risk Factors Collaboration., Sarwar N, Ga...»371, «Mottillo S, Filion KB, Genest J ym. The metabolic ...»372. Se materialet med tilläggsinformation «Diabetes on suuren valtimotautiriskin ja huonon ennusteen merkkiominaisuus»1.
- Insulinresistens, bukfetma och fettlever «Lim S, Taskinen MR, Borén J. Crosstalk between non...»373, «Stefan N, Häring HU, Cusi K. Non-alcoholic fatty l...»374 är tecken på diabetisk störning av metabolismen med en nära koppling till utveckling av aterogen dyslipidemi (förhöjda triglycerid- och apoB-koncentrationer, sänkta HDL- och apoA1-koncentrationer och liten LDL-partikelstorlek med hög densitet) «Borén J, Matikainen N, Adiels M ym. Postprandial h...»62, «Nelson AJ, Rochelau SK, Nicholls SJ. Managing Dysl...»375, «Ahlqvist E, Storm P, Käräjämäki A ym. Novel subgro...»376.
- I de europeiska behandlingsrekommendationerna , «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»2, «Authors/Task Force Members., Rydén L, Grant PJ ym....»377 klassificeras personer med långvarig typ 1 diabetes (> 20 år) «Groop PH, Thomas M, Feodoroff M ym. Excess Mortali...»378, «Rawshani A, Sattar N, Franzén S ym. Excess mortali...»379 och personer med typ 2 diabetes med en målorganskada eller minst tre signifikanta som personer med hög risk, det vill säga i samma riskkategori med personer med artärsjukdom. Högriskpatienter är diabetiker som inte har målorganskador men som har haft sjukdomen i mer än tio år eller som har någon annan signifikant riskfaktor. Andra diabetiker hör till gruppen med måttlig risk att utveckla artärsjukdom. Se det interaktiva diagrammet på «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/linkki2.html»4.
- Statinbehandling minskar mortaliteten och insjuknandet i artärsjukdom hos personer
med diabetes «Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European G...»2, «Collins R, Armitage J, Parish S ym. MRC/BHF Heart ...»380, «Colhoun HM, Betteridge DJ, Durrington PN ym. Prima...»381.
- Enligt en metaanalys minskar incidensen av sjukdomshändelser per varje LDL-kolesterolsänkning om 1 mmol/l med en dryg femtedel hos diabetiker, alltså lika mycket som hos icke-diabetiker «Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborato...»382. Proportionerligt sett är nyttan densamma oavsett om en diabetiker har en anamnes på klinisk artärsjukdom eller inte «Cholesterol Treatment Trialists’ (CTT) Collaborati...»213.
- När patienten har haft diabetes under en kort tid och inte har några andra signifikanta
riskfaktorer är det allmänna behandlingsmålet för patienter med typ 1 och typ 2 diabetes
LDL-kolesterol i plasma under 2,6 mmol/l «Sekä tyypin 1 että tyypin 2 diabeetikoilla tulee pyrkiä pienempään LDL-kolesteroliarvoon kuin 2,5 mmol/l elintapojen ja tarvittaessa statiinin avulla.»A.
- Vid diabetisk dyslipidemi som kännetecknas av höga plasmatriglycerider och lågt HDL-kolesterol
är det primära läkemedlet utöver livsstilsbehandling en statin. Vid behov intensifieras
statinbehandlingen, varefter men tillägger ezetimib i behandlingen.
- Ett annat alternativ till kombinationsbehandling är eikosapentaensyra (EPA), om vilken det finns forskningsevidens. Preparatet finns dock för närvarande inte tillgängligt i Finland «Bhatt DL, Steg PG, Miller M ym. Cardiovascular Ris...»383.
- Effekten hos PCSK9-hämmare i preventionen av artärsjukdom hos undergrupper med diabetes är minst lika god som hos icke-diabetiker «Sabatine MS, Leiter LA, Wiviott SD ym. Cardiovascu...»384, «Leiter LA, Zamorano JL, Bujas-Bobanovic M ym. Lipi...»385, «Ray KK, Colhoun HM, Szarek M ym. Effects of aliroc...»386.
- Statinbehandling rekommenderas inte för diabetiker som planerar graviditet.
- Om statinen orsakar muskelsymtom, se bild «hoi50025c.pdf»1.
- Effekten av kombinationen med fibrat och statin i preventionen av artärsjukdom hos diabetiker har inte klarlagts. Se «Fibraatin ja statiinin yhdistelmä saattaa olla vaihtoehto diabeettisen dyslipidemian hoidossa ja verisuonisairauksien ehkäisyssä, jos statiinihoidon aikana P-trigly on yli 2,3 mmol/l.»C.
- Vid diabetisk dyslipidemi som kännetecknas av höga plasmatriglycerider och lågt HDL-kolesterol
är det primära läkemedlet utöver livsstilsbehandling en statin. Vid behov intensifieras
statinbehandlingen, varefter men tillägger ezetimib i behandlingen.
- Hos patienter med artärsjukdom och de diabetiker som enligt definitionen löper mycket
hög risk för att insjukna är behandlingsmålet för LDL-kolesterol i plasma under 1,4
mmol/l eller så nära det som möjligt.
- Hos diabetiker med kranskärlssjukdom, cerebral artärsjukdom eller perifer artärsjukdom (inkl. aterosklerotisk aortaaneurysm) förefaller det lämpligt att eftersträva LDL-kolesterolnivåer under 1,4 mmol/l och att använda en statin oavsett kolesterolvärden, om detta inte är kontraindicerat. I praktiken verkar det inte finnas någon undre gräns för LDL-kolesterolmålet «Diabeetikoilla, joilla on sepelvaltimosairaus, aivovaltimosairaus tai perifeerinen valtimosairaus (mukaan lukien aortan ateroskleroottinen aneurysma), on ilmeisesti aiheellista pyrkiä pienempään LDL-kolesteroliarvoon kuin 1,4 mmol/l ja käyttää statiinia kolesteroliarvoista riippumatta, ellei statiinille ole vasta-aihetta. LDL-arvon tavoitteelle ei käytännössä ilmeisesti ole alarajaa.»B.
- Högdosbehandling med statin (atorvastatin 80 mg/dygn) minskade antalet kardiovaskulära händelser hos patienter med diabetes och stabil kranskärlssjukdom med 25 procent mer jämfört med lågdosbehandling (10 mg/dygn), men gav inga fler biverkningar «Shepherd J, Barter P, Carmena R ym. Effect of lowe...»387. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tyypin 2 diabetes «Tyypin 2 diabetes»11 (på finska), «Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalai...»101.
Nivåstrukturering av vården
Primärhälsovården
- Primärhälsovårdens uppgifter omfattar följande:
- upptäckt av personer med hög risk för artärsjukdom. Se avsnittet Övergripande riskbedömning och inriktning av behandlingen av dyslipidemier hos vuxna och det interaktiva diagrammet «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/Dyslipidemiapotilaan_kokonaisriski.html»1.
- Initiering och genomförande av behandlingen av identifierade riskpatienter inklusive anvisningar om levnadsvanor (se interaktivt diagram «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025a/Etusivu.html»2) samt vid behov konsultation av den specialiserade sjukvården. Se avsnittet Konsultation av den specialiserade sjukvården.
- Fortsättning av den påbörjade behandlingen inom den specialiserade sjukvården och
uppföljning av uppnåendet av målen
- Exempelvis följer man upp lipidvärden och andra riskfaktorer hos patienter som hänvisats från den specialiserade sjukvården till fortsatt vård efter en aterosklerotisk händelse och intensifierar behandlingen om målen inte uppnås.
- Upprätthålla vårdmotivationen hos alla patienter som behandlas och övervaka efterlevnaden
av behandlingsmålen och eventuella negativa effekterna av behandlingen.
- Livsstilsbehandlingen utvärderas återkommande, patienten ges motiverande återkoppling och vid behov intensifieras behandlingen.
- Det är viktigt att upprätthålla motivationen för läkemedelsbehandlingen, eftersom avbrytande av statinbehandling är vanligt förekommande «Ellis JJ, Erickson SR, Stevenson JG ym. Suboptimal...»388, «Osterberg L, Blaschke T. Adherence to medication. ...»389, «Lemstra M, Blackburn D, Crawley A ym. Proportion a...»390 och låg användningsfrekvens av läkemedlet försämrar prognosen signifikant «Ho PM, Bryson CL, Rumsfeld JS. Medication adherenc...»391, «Rasmussen JN, Chong A, Alter DA. Relationship betw...»392.
- Om läkemedelsföljsamhet (adherence), se materialet med tilläggsinformation «Hoitoon sitoutuminen ja statiinihoito»22.
- Förnyelse av recept utan bedömning av patientens tillstånd är inte ett godtagbart förfarande.
- Arbetet för prevention av artärsjukdomar inom primärhälsovården är mångprofessionellt.
- Hälsovårdare, sjukskötare inom företagshälsovården och sjukskötare spelar en nyckelroll för en framgångsrik prevention av artärsjukdomar «Berra K, Miller NH, Jennings C. Nurse-based models...»393, «Campbell NC, Ritchie LD, Thain J ym. Secondary pre...»394, «Voogdt-Pruis HR, Beusmans GH, Gorgels AP ym. Effec...»395, «Wood DA, Kotseva K, Connolly S ym. Nurse-coordinat...»396, vilket inkluderar rådgivning om kost och motion. Medarbetarna behöver mycket grundlig utbildning om behandlingen av dyslipidemier.
- Kosthandledning ges främst av en sjukskötare eller hälsovårdare som utbildats i behandlingen av dyslipidemier. Om en patient har flera sjukdomar som kräver kostbehandling eller om handledningen av patienten är mer krävande än i genomsnitt, ska handledningen ges av en näringsterapeut «Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Ravitsemushoito...»191. För mer information om näringsterapeutens ansvarsområde, se avsnittet.
- Vid behov ger fysioterapeuter individuell handledning eller handledning i grupp. Andra yrkesutbildade personer inom motion, som inte arbetar inom hälso- och sjukvården, ansvarar framför allt för motionshandledningen för personer med låg risk i grupper.
- Ett aktivt sekundärpreventionsprogram för patienter med kranskärlssjukdom inom primärvården minskar dödligheten hos patienter för vilka programmet är lämpligt «Clark AM, Hartling L, Vandermeer B ym. Secondary p...»397.
- För familjer med FH rekommenderas släktscreening för FH-familjer (se Ärftlig dyslipidemi, Familjär hyperkolesterolemi och Specialgrupper, Barn och ungdomar). För närmare information om vårdkedjorna i sjukvårdsdistrikten, se Terveysportti «http://www.terveysportti.fi/dtk/ltk/selaus?p_id=#i505»15 (kräver användarbehörighet till databasen).
- Graviditetsdiabetes och andra störningar i glukosmetabolismen under graviditet eller högt blodtryck under graviditet samt uppföljningen av dessa tillstånd hjälper i att upptäcka unga eller relativt unga kvinnor som på lång sikt löper förhöjd risk för artärsjukdom och behöver effektiv livsstilsbehandling och uppföljning, även efter förlossningen.
- Om man vid undersökningar i andra instanser (apotek, organisationer inom den tredje sektorn osv.) har konstaterat ett lipidvärde som avviker från rekommendationerna eller andra tecken på hög risk görs en bedömning av totalrisken inom hälso- och sjukvården (se det interaktiva diagrammet på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025/Dyslipidemiapotilaan_kokonaisriski.html»1). Åtgärderna för att minska risken beslutas i linje med bedömningen.
- Resultaten från livsstilsrådgivningen (se det interaktiva diagrammet på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025a/Etusivu.html»2) följs upp med en ny riskbedömning och beroende på situationen intensifieras livsstilsbehandlingen
eller påbörjas läkemedelsbehandling.
- För patienter med mycket hög risk och hög risk ska vårdbedömningen göras årligen.
- Riskbedömningen för personer med låg risk ska upprepas vart femte år.
- Också potentiell sekundär dyslipidemi bör beaktas.
- Till exempel kan hypotyreos – även subklinisk – leda till förhöjt totalkolesterol i plasma, och orsaken till förhöjda triglycerider kan vara riklig alkoholkonsumtion.
- Lipidnivåerna kontrolleras 1–3 månader efter påbörjad livsstilsbehandling eller läkemedelsbehandling.
- Om målvärdena inte har uppnåtts försöker man ta reda på orsakerna till misslyckandet och klarlägga möjligheterna att höja motivationen till livsstilsförändringarna.
Den specialiserade sjukvården (vuxna)
- De allmänna behandlingsprinciperna är desamma som inom primärvården.
- Alla patienter med dyslipidemi ges anvisningar om levnadsvanor (näringsterapeut eller sjukskötare eller hälsovårdare som är insatt i behandling av dyslipidemier) och efterlevnaden följs upp. Se det interaktiva diagrammet på «http://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50025a/Etusivu.html»2.
- Behandling med lipidläkemedel ska initieras vid sidan av livsstilsbehandling för alla patienter med artärsjukdom och andra patienter med mycket hög risk, oavsett lipidvärden, redan på sjukhuset. Samtidigt bör man bedöma och optimera andra riskfaktorer som påverkar framåtskridandet av artärsjukdom. För att klargöra utgångsläget rekommenderas ett blodprov för lipidbestämning så snart som möjligt efter ankomst till sjukhuset, eftersom en akut sjukdom förändrar lipidmetabolismen.
Konsultation med den specialiserade sjukvården
- För vuxna patienter bör man överväga elektronisk konsultation eller telefonsamtal
och vid behov remiss till specialist i följande fall:
- obekräftad misstanke om FH (definitiv eller sannolik FH), där diagnosen behöver bekräftas till exempel genom mer omfattande gentester
- nya FH-fall (rådgivning, släktscreening)
- patienter med hög eller mycket hög risk hos vilka behandlingsmålen inte uppnås med kombinationen med statin och ezetimib (t.ex. på grund av toleransproblem)
- svåra hypertriglyceridemier (P-Trigly > 10 mmol/l)
- högriskpatienter som planerar graviditet (FH, artärsjukdom)
- spontant mycket lågt HDL-kolesterol i plasma (mindre än 0,5 mmol/l) när användningen av anabola steroider har uteslutits
- misstanke om sällsynt dyslipidemi eller avvikande kliniska fynd i samband med dyslipidemi,
såsom
- eruptiva xantom (massiv hypertriglyceridemi)
- senxantom (se materialet med tilläggsinformation «FH-taudin (familiaalisen hyperkolesterolemian) diagnostiikka ja hoito»4)
- palmara striae (dyslipidemi typ III)
- lipaemia retinalis (massiv hypertriglyceridemi)
- chokladbrunt blod eller mjölkaktig plasma (massiv hypertriglyceridemi)
- tidig kranskärlssjukdom, anemi och senxantom (fytosterolemi, tidigare term sitosterolemi).
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Förening för invärtes medicin i Finland rf
För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Dyslipidemiat»1 (på finska)
Översättare: Lingoneer Oy
Granskning av översättningen: André Heikius
Litteratur
Dyslipidemier. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Förening för invärtes medicin i Finland rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»16
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Mach F, Baigent C, Catapano AL ym. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias: lipid modification to reduce cardiovascular risk. Eur Heart J 2020;41:111-188 «PMID: 31504418»PubMed
- Piepoli MF, Hoes AW, Agewall S ym. 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts)Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). Eur Heart J 2016;37:2315-2381 «PMID: 27222591»PubMed
- Stone NJ, Robinson JG, Lichtenstein AH ym. 2013 ACC/AHA guideline on the treatment of blood cholesterol to reduce atherosclerotic cardiovascular risk in adults: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines. Circulation 2014;129:S1-45 «PMID: 24222016»PubMed
- US Preventive Services Task Force., Bibbins-Domingo K, Grossman DC ym. Statin Use for the Primary Prevention of Cardiovascular Disease in Adults: US Preventive Services Task Force Recommendation Statement. JAMA 2016;316:1997-2007 «PMID: 27838723»PubMed
- Cardiovascular disease: risk assessment and reduction, including lipid modifification. Clinical guideline. Published: 18 July 2014. nice.org.uk/guidance/cg181 «https://www.nice.org.uk/guidance/cg181»17.
- Anderson TJ, Grégoire J, Pearson GJ ym. 2016 Canadian Cardiovascular Society Guidelines for the Management of Dyslipidemia for the Prevention of Cardiovascular Disease in the Adult. Can J Cardiol 2016;32:1263-1282 «PMID: 27712954»PubMed
- National Vascular Disease Prevention Alliance. Guidelines for the management of absolute cardiovascular disease risk. 2012. https://www.heartfoundation.org.au/images/uploads/publications/Absolute-CVD-Risk-Full-Guidelines.pdf «https://www.heartfoundation.org.au/images/uploads/publications/Absolute-CVD-Risk-Full-Guidelines.pdf»18
- Vartiainen E, Laatikainen T, Salomaa V, Jousilahti P, Peltonen M, Puska P. Sydäninfarkti- ja aivohalvausriskin arviointi FINRISKI-tutkimuksessa. Suom Lääkäril 2007;62:4507-13
- Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M, Salomaa V. Verisuonisairauksien riskiarvio riippuu menetelmästä: vertailussa FINRISKI, SCORE ja Framingham. Suom Lääkäril 2010;65;2079-82
- Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M ym. Predicting Coronary Heart Disease and Stroke: The FINRISK Calculator. Glob Heart 2016;11:213-6 «PMID: 27242089»PubMed
- Brunner FJ, Waldeyer C, Ojeda F ym. Application of non-HDL cholesterol for population-based cardiovascular risk stratification: results from the Multinational Cardiovascular Risk Consortium. Lancet 2019;394:2173-2183 «PMID: 31810609»PubMed
- Berry JD, Dyer A, Cai X ym. Lifetime risks of cardiovascular disease. N Engl J Med 2012;366:321-9 «PMID: 22276822»PubMed
- Vartiainen E, Laatikainen T, Strandberg T, Salomaa V, Jousilahti P, Jula A. FINRISKI-tutkimus 2007 ja 2012: Riskiryhmien kolesterolilääkitys vaatii tehostamista. Suom Lääkäril 2013;68:2594-9
- Rantanen K, Strandberg T, Vanhanen H. Aivohalvausriski verenpainelääkityillä avohoitopotilailla. Suom Lääkäril 2005;60:2445-50
- Laatikainen T, Jula A, Kastarinen M ym. Verenpainetasot ja hoitotasapaino FINRISKI –tutkimusalueilla 1982-2012. Suom Lääkäril 2013;24:1803-9
- Ahola T, Johansson J, Jula A. Komplisoitumattoman hypertension lääkehoito ei vastaa hoitosuosituksia. Suom Lääkäril 2016;71:219-25
- Jones PH, Nair R, Thakker KM. Prevalence of dyslipidemia and lipid goal attainment in statin-treated subjects from 3 data sources: a retrospective analysis. J Am Heart Assoc 2012;1:e001800 «PMID: 23316314»PubMed
- Kauffman AB, Olson KL, Youngblood ML ym. Attainment of low-density lipoprotein cholesterol goals in coronary artery disease. J Clin Lipidol 2010;4:173-80 «PMID: 21122649»PubMed
- Reiner Ž, De Backer G, Fras Z ym. Lipid lowering drug therapy in patients with coronary heart disease from 24 European countries--Findings from the EUROASPIRE IV survey. Atherosclerosis 2016;246:243-50 «PMID: 26812002»PubMed
- Paulsen MS, Andersen M, Munck AP ym. Socio-economic status influences blood pressure control despite equal access to care. Fam Pract 2012;29:503-10 «PMID: 22234552»PubMed
- Ikeda N, Sapienza D, Guerrero R ym. Control of hypertension with medication: a comparative analysis of national surveys in 20 countries. Bull World Health Organ 2014;92:10-19C «PMID: 24391296»PubMed
- Kotseva K, Wood D, De Bacquer D ym. EUROASPIRE IV: A European Society of Cardiology survey on the lifestyle, risk factor and therapeutic management of coronary patients from 24 European countries. Eur J Prev Cardiol 2016;23:636-48 «PMID: 25687109»PubMed
- Marques-Vidal P, Jankowski P, De Bacquer D ym. Dietary measures among patients with coronary heart disease in Europe. ESC EORP Euroaspire V. Int J Cardiol 2020;302:5-14 «PMID: 31937454»PubMed
- Hlatky MA. Expanding the orbit of primary prevention--moving beyond JUPITER. N Engl J Med 2008;359:2280-2 «PMID: 18997195»PubMed
- Salomaa V, Saarela O, Havulinna AS, Kuulasmaa K. Uudet menetelmät valtimotautitapahtumien ennustajina terveillä henkilöillä. Suom Lääkäril 2011;66:827-32
- Laaksonen R, Öörni K, Jauhiainen M, Hilvo M, Kovanen PT, Sinisalo J. Keramidit ja sepelvaltimotauti. Duodecim 2018;134:456-64 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo14202»19
- Lehtimäki T. Ateroskleroosin ennustetekijät ja valtimotaudit. Duodecim 2020;136:879-89 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo15540»20
- Lin JS, Evans CV, Johnson E ym. Nontraditional Risk Factors in Cardiovascular Disease Risk Assessment: Updated Evidence Report and Systematic Review for the US Preventive Services Task Force. JAMA 2018;320:281-297 «PMID: 29998301»PubMed
- Palotie A, Kaunisto M, Kääriäinen H, Perola M, Pitkänen K, Ripatti S, Soini S, Widén E. Genomitiedon arkaluonteisuus on tiukassa elävä myytti. Suom Lääkäril 2018;73;916– 7
- Vallejo-Vaz AJ, Robertson M, Catapano AL ym. Low-Density Lipoprotein Cholesterol Lowering for the Primary Prevention of Cardiovascular Disease Among Men With Primary Elevations of Low-Density Lipoprotein Cholesterol Levels of 190 mg/dL or Above: Analyses From the WOSCOPS (West of Scotland Coronary Prevention Study) 5-Year Randomized Trial and 20-Year Observational Follow-Up. Circulation 2017;136:1878-1891 «PMID: 28877913»PubMed
- Kohonnut verenpaine. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Verenpaineyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ward S, Lloyd Jones M, Pandor A ym. A systematic review and economic evaluation of statins for the prevention of coronary events. Health Technol Assess 2007;11:1-160, iii-iv «PMID: 17408535»PubMed
- Nguyen L, Jurvanen H, Häkkinen U, Sund R, Syvänne M, Tierala I. Lääkkeet sydäninfarktin hoidossa. Statiinihoidon hyödyt ja haitat. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Raportti 6/2016, 62 sivua. Helsinki 2016. ISBN 978-952-302-663-6 (painettu); ISBN 978-952-302-664-3 (verkkojulkaisu). http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-664-3 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-664-3»21
- Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, Suomen Akatemia. Painopiste preventioon. Konsensuslausuma tarttumattomien sairauksien ehkäisystä 2017. http://www.duodecim.fi/wp-content/uploads/sites/9/2017/04/Konsensuslausuma-2017.pdf «http://www.duodecim.fi/wp-content/uploads/sites/9/2017/04/Konsensuslausuma-2017.pdf»22
- Ambrosetti M, Abreu A, Corrà U ym. Secondary prevention through comprehensive cardiovascular rehabilitation: From knowledge to implementation. 2020 update. A position paper from the Secondary Prevention and Rehabilitation Section of the European Association of Preventive Cardiology. Eur J Prev Cardiol 2020;:2047487320913379 «PMID: 32223332»PubMed
- Lehto HR, Lehto S, Havulinna AS ym. Sex differences in short- and long-term case-fatality of myocardial infarction. Eur J Epidemiol 2011;26:851-61 «PMID: 21717199»PubMed
- Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K, Koskinen S (toim.). Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa. FinTerveys 2017-tutkimus. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-105-8 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-105-8»23
- Laatikainen T, Tapanainen H, Jousilahti P, Valsta L, Vartiainen E. Suomalaisten kolesterolitasot ja tyydyttyneen rasvan saanti ylittävät edelleen suositukset. Tutkimuksesta tiiviisti 49, 2019. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/138968/URN_ISBN_978-952-343-434-9.pdf?sequence «https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/138968/URN_ISBN_978-952-343-434-9.pdf?sequence»24
- Valsta L, Kaartinen N, Tapanainen H, Männistö S, Sääksjärvi K (toim.). Ravitsemus Suomessa – FinRavinto 2017 -tutkimus. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Raportti 12/2018. Helsinki 2018, https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/137433/Raportti_12_2018_netti%20uusi%202.4.pdf?sequence «https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/137433/Raportti_12_2018_netti%20uusi%202.4.pdf?sequence»25
- Ference BA, Ginsberg HN, Graham I ym. Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease. 1. Evidence from genetic, epidemiologic, and clinical studies. A consensus statement from the European Atherosclerosis Society Consensus Panel. Eur Heart J 2017;38:2459-2472 «PMID: 28444290»PubMed
- Steinberg D. Thematic review series: the pathogenesis of atherosclerosis. An interpretive history of the cholesterol controversy: part I. J Lipid Res 2004;45:1583-93 «PMID: 15102877»PubMed
- Steinberg D. Thematic review series: the pathogenesis of atherosclerosis. An interpretive history of the cholesterol controversy: part II: the early evidence linking hypercholesterolemia to coronary disease in humans. J Lipid Res 2005;46:179-90 «PMID: 15547293»PubMed
- Steinberg D. Thematic review series: the pathogenesis of atherosclerosis: an interpretive history of the cholesterol controversy, part III: mechanistically defining the role of hyperlipidemia. J Lipid Res 2005;46:2037-51 «PMID: 15995167»PubMed
- Steinberg D. The pathogenesis of atherosclerosis. An interpretive history of the cholesterol controversy, part IV: the 1984 coronary primary prevention trial ends it--almost. J Lipid Res 2006;47:1-14 «PMID: 16227628»PubMed
- Steinberg D. Thematic review series: the pathogenesis of atherosclerosis. An interpretive history of the cholesterol controversy, part V: the discovery of the statins and the end of the controversy. J Lipid Res 2006;47:1339-51 «PMID: 16585781»PubMed
- Steinberg D. The LDL modification hypothesis of atherogenesis: an update. J Lipid Res 2009;50 Suppl:S376-81 «PMID: 19011257»PubMed
- Borén J, Chapman MJ, Krauss RM ym. Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease: pathophysiological, genetic, and therapeutic insights: a consensus statement from the European Atherosclerosis Society Consensus Panel. Eur Heart J 2020;41:2313-2330 «PMID: 32052833»PubMed
- Ference BA, Yoo W, Alesh I ym. Effect of long-term exposure to lower low-density lipoprotein cholesterol beginning early in life on the risk of coronary heart disease: a Mendelian randomization analysis. J Am Coll Cardiol 2012;60:2631-9 «PMID: 23083789»PubMed
- Catapano AL, Ference BA. IMPROVE-IT and genetics reaffirm the causal role of LDL in Cardiovascular Disease. Atherosclerosis 2015;241:498-501 «PMID: 26091974»PubMed
- Swerdlow DI, Hingorani AD, Humphries SE. Genetic risk factors and Mendelian randomization in cardiovascular disease. Curr Cardiol Rep 2015;17:33 «PMID: 25894797»PubMed
- Swerdlow DI, Humphries SE. Genetics of CHD in 2016: Common and rare genetic variants and risk of CHD. Nat Rev Cardiol 2017;14:73-74 «PMID: 28054577»PubMed
- Strandberg TE, Strandberg A, Rantanen K, Salomaa VV, Pitkälä K, Miettinen TA. Kolesteroli, kuolemanvaara ja elämänlaatu vanhuusiässä Helsingin johtajatutkimuksen 39 vuoden seuranta. Suom Lääkäril 2005;60:4963-7
- Prospective Studies Collaboration., Lewington S, Whitlock G ym. Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55,000 vascular deaths. Lancet 2007;370:1829-39 «PMID: 18061058»PubMed
- Postmus I, Deelen J, Sedaghat S ym. LDL cholesterol still a problem in old age? A Mendelian randomization study. Int J Epidemiol 2015;44:604-12 «PMID: 25855712»PubMed
- Schatz IJ, Masaki K, Yano K ym. Cholesterol and all-cause mortality in elderly people from the Honolulu Heart Program: a cohort study. Lancet 2001;358:351-5 «PMID: 11502313»PubMed
- Schupf N, Costa R, Luchsinger J ym. Relationship between plasma lipids and all-cause mortality in nondemented elderly. J Am Geriatr Soc 2005;53:219-26 «PMID: 15673344»PubMed
- Solomon A, Kåreholt I, Ngandu T ym. Serum cholesterol changes after midlife and late-life cognition: twenty-one-year follow-up study. Neurology 2007;68:751-6 «PMID: 17339582»PubMed
- Tilvis RS, Valvanne JN, Strandberg TE ym. Prognostic significance of serum cholesterol, lathosterol, and sitosterol in old age; a 17-year population study. Ann Med 2011;43:292-301 «PMID: 21254906»PubMed
- Voight BF, Peloso GM, Orho-Melander M ym. Plasma HDL cholesterol and risk of myocardial infarction: a mendelian randomisation study. Lancet 2012;380:572-80 «PMID: 22607825»PubMed
- Keene D, Price C, Shun-Shin MJ ym. Effect on cardiovascular risk of high density lipoprotein targeted drug treatments niacin, fibrates, and CETP inhibitors: meta-analysis of randomised controlled trials including 117,411 patients. BMJ 2014;349:g4379 «PMID: 25038074»PubMed
- Rohatgi A, Khera A, Berry JD ym. HDL cholesterol efflux capacity and incident cardiovascular events. N Engl J Med 2014;371:2383-93 «PMID: 25404125»PubMed
- Borén J, Matikainen N, Adiels M ym. Postprandial hypertriglyceridemia as a coronary risk factor. Clin Chim Acta 2014;431:131-42 «PMID: 24508990»PubMed
- Isomaa B, Almgren P, Tuomi T ym. Cardiovascular morbidity and mortality associated with the metabolic syndrome. Diabetes Care 2001;24:683-9 «PMID: 11315831»PubMed
- Lakka HM, Laaksonen DE, Lakka TA ym. The metabolic syndrome and total and cardiovascular disease mortality in middle-aged men. JAMA 2002;288:2709-16 «PMID: 12460094»PubMed
- Broekhuizen LN, Boekholdt SM, Arsenault BJ ym. Physical activity, metabolic syndrome, and coronary risk: the EPIC-Norfolk prospective population study. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2011;18:209-17 «PMID: 21450666»PubMed
- Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 4.3.2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ridker PM, Everett BM, Thuren T ym. Antiinflammatory Therapy with Canakinumab for Atherosclerotic Disease. N Engl J Med 2017;377:1119-1131 «PMID: 28845751»PubMed
- Ridker PM. From C-Reactive Protein to Interleukin-6 to Interleukin-1: Moving Upstream To Identify Novel Targets for Atheroprotection. Circ Res 2016;118:145-56 «PMID: 26837745»PubMed
- Friedewald WT, Levy RI, Fredrickson DS. Estimation of the concentration of low-density lipoprotein cholesterol in plasma, without use of the preparative ultracentrifuge. Clin Chem 1972;18:499-502 «PMID: 4337382»PubMed
- Kovanen P, Pentikäinen M, Viikari J. Dyslipidemiat. Kirjassa: Endokrinologia. Toim. Välimäki M, Sane T, Dunkel L. 2. painos. Jyväskylä: Gummerus Kirjapaino & Kustannus Oy Duodecim 2009:779-880
- Nordestgaard BG, Langsted A, Mora S ym. Fasting is not routinely required for determination of a lipid profile: clinical and laboratory implications including flagging at desirable concentration cut-points-a joint consensus statement from the European Atherosclerosis Society and European Federation of Clinical Chemistry and Laboratory Medicine. Eur Heart J 2016;37:1944-58 «PMID: 27122601»PubMed
- Semenkovich CF, Goldberg AC, Goldberg IC. Overview of hyperlipidemia and dyslipidemia.S. 1649-50. Kirjassa: Williams R, Melmed S. Williams Textbook of Endocrinology 12th ed. Philadelphia: Saunders; 2011. Saatavissa: eBook Collection (EBSCOhost)
- Robinson JG, Wang S, Smith BJ ym. Meta-analysis of the relationship between non-high-density lipoprotein cholesterol reduction and coronary heart disease risk. J Am Coll Cardiol 2009;53:316-22 «PMID: 19161879»PubMed
- Kovanen PT, Jauhiainen M. Coronary heart disease prediction: Apolipoprotein B shows its might again--but still in vain? Eur J Prev Cardiol 2015;22:1317-20 «PMID: 25873630»PubMed
- Ference BA, Kastelein JJP, Catapano AL. Lipids and Lipoproteins in 2020. JAMA 2020;324:595-596 «PMID: 32717042»PubMed
- Matikainen N, Taskinen M-R. Dyslipidemian hoito täsmentyy. Duodecim 2020;136:1631-34 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo15639»26
- Walldius G, Jungner I, Aastveit AH ym. The apoB/apoA-I ratio is better than the cholesterol ratios to estimate the balance between plasma proatherogenic and antiatherogenic lipoproteins and to predict coronary risk. Clin Chem Lab Med 2004;42:1355-63 «PMID: 15576296»PubMed
- Nordestgaard BG, Langsted A. Lipoprotein (a) as a cause of cardiovascular disease: insights from epidemiology, genetics, and biology. J Lipid Res 2016;57:1953-1975 «PMID: 27677946»PubMed
- Eckardstein AV. Lipoprotein(a). Eur Heart J 2017;38:1530-1532 «PMID: 30052891»PubMed
- Vuorio A, Jauhiainen M, Kovanen P. Lipoproteiini (a):n suurentunut pitoisuus on ateroskleroottisen valtimotaudin riskitekijä, jonka tehokas hoito mahdollistuu uusilla täsmälääkkeillä. Duodecim 2020;136:2107-15
- Tsimikas S, Karwatowska-Prokopczuk E, Gouni-Berthold I ym. Lipoprotein(a) Reduction in Persons with Cardiovascular Disease. N Engl J Med 2020;382:244-255 «PMID: 31893580»PubMed
- Chow CK, Pell AC, Walker A ym. Families of patients with premature coronary heart disease: an obvious but neglected target for primary prevention. BMJ 2007;335:481-5 «PMID: 17823190»PubMed
- Wiegman A, Gidding SS, Watts GF ym. Familial hypercholesterolaemia in children and adolescents: gaining decades of life by optimizing detection and treatment. Eur Heart J 2015;36:2425-37 «PMID: 26009596»PubMed
- Expert Panel on Integrated Guidelines for Cardiovascular Health and Risk Reduction in Children and Adolescents., National Heart, Lung, and Blood Institute. Expert panel on integrated guidelines for cardiovascular health and risk reduction in children and adolescents: summary report. Pediatrics 2011;128 Suppl 5:S213-56 «PMID: 22084329»PubMed
- Nordestgaard BG, Chapman MJ, Humphries SE ym. Familial hypercholesterolaemia is underdiagnosed and undertreated in the general population: guidance for clinicians to prevent coronary heart disease: consensus statement of the European Atherosclerosis Society. Eur Heart J 2013;34:3478-90a «PMID: 23956253»PubMed
- Varret M, Abifadel M, Rabès JP ym. Genetic heterogeneity of autosomal dominant hypercholesterolemia. Clin Genet 2008;73:1-13 «PMID: 18028451»PubMed
- Santos RD, Gidding SS, Hegele RA ym. Defining severe familial hypercholesterolaemia and the implications for clinical management: a consensus statement from the International Atherosclerosis Society Severe Familial Hypercholesterolemia Panel. Lancet Diabetes Endocrinol 2016;4:850-61 «PMID: 27246162»PubMed
- France M, Rees A, Datta D ym. HEART UK statement on the management of homozygous familial hypercholesterolaemia in the United Kingdom. Atherosclerosis 2016;255:128-139 «PMID: 27839699»PubMed
- Vuorio AF, Turtola H, Piilahti KM ym. Familial hypercholesterolemia in the Finnish north Karelia. A molecular, clinical, and genealogical study. Arterioscler Thromb Vasc Biol 1997;17:3127-38 «PMID: 9409302»PubMed
- Lahtinen AM, Havulinna AS, Jula A ym. Prevalence and clinical correlates of familial hypercholesterolemia founder mutations in the general population. Atherosclerosis 2015;238:64-9 «PMID: 25437892»PubMed
- Benn M, Watts GF, Tybjaerg-Hansen A ym. Familial hypercholesterolemia in the danish general population: prevalence, coronary artery disease, and cholesterol-lowering medication. J Clin Endocrinol Metab 2012;97:3956-64 «PMID: 22893714»PubMed
- de Ferranti SD, Rodday AM, Mendelson MM ym. Prevalence of Familial Hypercholesterolemia in the 1999 to 2012 United States National Health and Nutrition Examination Surveys (NHANES). Circulation 2016;133:1067-72 «PMID: 26976914»PubMed
- Benn M, Watts GF, Tybjærg-Hansen A ym. Mutations causative of familial hypercholesterolaemia: screening of 98 098 individuals from the Copenhagen General Population Study estimated a prevalence of 1 in 217. Eur Heart J 2016;37:1384-94 «PMID: 26908947»PubMed
- Talmud PJ, Shah S, Whittall R ym. Use of low-density lipoprotein cholesterol gene score to distinguish patients with polygenic and monogenic familial hypercholesterolaemia: a case-control study. Lancet 2013;381:1293-301 «PMID: 23433573»PubMed
- Hu FB, Manson JE. Omega-3 fatty acids and secondary prevention of cardiovascular disease-is it just a fish tale?: comment on “Efficacy of omega-3 fatty acid supplements (eicosapentaenoic acid and docosahexaenoic acid) in the secondary prevention of cardiovascular disease”. Arch Intern Med 2012;172:694-6 «PMID: 22493410»PubMed
- Heliö T, Aalto-Setälä K. Geenitestit kardiologisessa diagnostiikassa. Duodecim 2010;126:1685-92 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus duo98953»27
- Tzavella E, Hatzimichael E, Kostara C ym. Sitosterolemia: A multifaceted metabolic disorder with important clinical consequences. J Clin Lipidol 2017;11:1095-1100 «PMID: 28545928»PubMed
- Ripatti P, Rämö JT, Söderlund S ym. The Contribution of GWAS Loci in Familial Dyslipidemias. PLoS Genet 2016;12:e1006078 «PMID: 27227539»PubMed
- Veerkamp MJ, de Graaf J, Bredie SJ ym. Diagnosis of familial combined hyperlipidemia based on lipid phenotype expression in 32 families: results of a 5-year follow-up study. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2002;22:274-82 «PMID: 11834528»PubMed
- Rämö JT, Ripatti P, Tabassum R ym. Coronary Artery Disease Risk and Lipidomic Profiles Are Similar in Hyperlipidemias With Family History and Population-Ascertained Hyperlipidemias. J Am Heart Assoc 2019;8:e012415 «PMID: 31256696»PubMed
- Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Pedersen SB, Langsted A, Nordestgaard BG. Nonfasting Mild-to-Moderate Hypertriglyceridemia and Risk of Acute Pancreatitis. JAMA Intern Med 2016;176:1834-1842 «PMID: 27820614»PubMed
- Adiamah A, Psaltis E, Crook M ym. A systematic review of the epidemiology, pathophysiology and current management of hyperlipidaemic pancreatitis. Clin Nutr 2018;37:1810-1822 «PMID: 29056284»PubMed
- Tuomilehto J, Lindström J, Eriksson JG ym. Prevention of type 2 diabetes mellitus by changes in lifestyle among subjects with impaired glucose tolerance. N Engl J Med 2001;344:1343-50 «PMID: 11333990»PubMed
- Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE ym. Reduction in the incidence of type 2 diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med 2002;346:393-403 «PMID: 11832527»PubMed
- Fats and fatty acids in human nutrition. Report of an expert consultation. FAO Food Nutr Pap 2010;91:1-166 «PMID: 21812367»PubMed
- Aronis KN, Khan SM, Mantzoros CS. Effects of trans fatty acids on glucose homeostasis: a meta-analysis of randomized, placebo-controlled clinical trials. Am J Clin Nutr 2012;96:1093-9 «PMID: 23053553»PubMed
- Hartley L, May MD, Loveman E ym. Dietary fibre for the primary prevention of cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev 2016;:CD011472 «PMID: 26758499»PubMed
- Sarkkinen E, Korhonen M, Erkkilä A ym. Effect of apolipoprotein E polymorphism on serum lipid response to the separate modification of dietary fat and dietary cholesterol. Am J Clin Nutr 1998;68:1215-22 «PMID: 9846849»PubMed
- Eslick GD, Howe PR, Smith C ym. Benefits of fish oil supplementation in hyperlipidemia: a systematic review and meta-analysis. Int J Cardiol 2009;136:4-16 «PMID: 18774613»PubMed
- Hofmann SM, Tschöp MH. Dietary sugars: a fat difference. J Clin Invest 2009;119:1089-92 «PMID: 19422101»PubMed
- Kelishadi R, Mansourian M, Heidari-Beni M. Association of fructose consumption and components of metabolic syndrome in human studies: a systematic review and meta-analysis. Nutrition 2014;30:503-10 «PMID: 24698343»PubMed
- Van de Wiel A. The effect of alcohol on postprandial and fasting triglycerides. Int J Vasc Med 2012;2012:862504 «PMID: 21961068»PubMed
- Imamura H, Tanaka K, Hirae C ym. Relationship of cigarette smoking to blood pressure and serum lipids and lipoproteins in men. Clin Exp Pharmacol Physiol 1996;23:397-402 «PMID: 8713678»PubMed
- Maeda K, Noguchi Y, Fukui T. The effects of cessation from cigarette smoking on the lipid and lipoprotein profiles: a meta-analysis. Prev Med 2003;37:283-90 «PMID: 14507483»PubMed
- Schwab U, Lauritzen L, Tholstrup T ym. Effect of the amount and type of dietary fat on cardiometabolic risk factors and risk of developing type 2 diabetes, cardiovascular diseases, and cancer: a systematic review. Food Nutr Res 2014;58: «PMID: 25045347»PubMed
- de Lorgeril M, Salen P, Martin JL ym. Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation 1999;99:779-85 «PMID: 9989963»PubMed
- Knoops KT, de Groot LC, Kromhout D ym. Mediterranean diet, lifestyle factors, and 10-year mortality in elderly European men and women: the HALE project. JAMA 2004;292:1433-9 «PMID: 15383513»PubMed
- Sofi F, Cesari F, Abbate R ym. Adherence to Mediterranean diet and health status: meta-analysis. BMJ 2008;337:a1344 «PMID: 18786971»PubMed
- Mente A, de Koning L, Shannon HS ym. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Arch Intern Med 2009;169:659-69 «PMID: 19364995»PubMed
- Estruch R, Ros E, Salas-Salvadó J ym. Primary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet. N Engl J Med 2013;368:1279-90 «PMID: 23432189»PubMed
- Nordmann AJ, Suter-Zimmermann K, Bucher HC ym. Meta-analysis comparing Mediterranean to low-fat diets for modification of cardiovascular risk factors. Am J Med 2011;124:841-51.e2 «PMID: 21854893»PubMed
- Rees K, Hartley L, Flowers N ym. 'Mediterranean' dietary pattern for the primary prevention of cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD009825 «PMID: 23939686»PubMed
- Fung TT, Chiuve SE, McCullough ML ym. Adherence to a DASH-style diet and risk of coronary heart disease and stroke in women. Arch Intern Med 2008;168:713-20 «PMID: 18413553»PubMed
- Chen ST, Maruthur NM, Appel LJ. The effect of dietary patterns on estimated coronary heart disease risk: results from the Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) trial. Circ Cardiovasc Qual Outcomes 2010;3:484-9 «PMID: 20807884»PubMed
- Lagström H, Stenholm S, Akbaraly T ym. Diet quality as a predictor of cardiometabolic disease-free life expectancy: the Whitehall II cohort study. Am J Clin Nutr 2020;111:787-794 «PMID: 31927573»PubMed
- Ahmad S, Moorthy MV, Demler OV ym. Assessment of Risk Factors and Biomarkers Associated With Risk of Cardiovascular Disease Among Women Consuming a Mediterranean Diet. JAMA Netw Open 2018;1:e185708 «PMID: 30646282»PubMed
- Uusitupa M, Hermansen K, Savolainen MJ ym. Effects of an isocaloric healthy Nordic diet on insulin sensitivity, lipid profile and inflammation markers in metabolic syndrome -- a randomized study (SYSDIET). J Intern Med 2013;274:52-66 «PMID: 23398528»PubMed
- Adamsson V, Reumark A, Fredriksson IB ym. Effects of a healthy Nordic diet on cardiovascular risk factors in hypercholesterolaemic subjects: a randomized controlled trial (NORDIET). J Intern Med 2011;269:150-9 «PMID: 20964740»PubMed
- Galbete C, Kröger J, Jannasch F ym. Nordic diet, Mediterranean diet, and the risk of chronic diseases: the EPIC-Potsdam study. BMC Med 2018;16:99 «PMID: 29945632»PubMed
- Hu EA, Steffen LM, Coresh J ym. Adherence to the Healthy Eating Index-2015 and Other Dietary Patterns May Reduce Risk of Cardiovascular Disease, Cardiovascular Mortality, and All-Cause Mortality. J Nutr 2020;150:312-321 «PMID: 31529069»PubMed
- Dayton S, Pearce ML. Prevention of coronary heart disease and other complications of arteriosclerosis by modified diet. Am J Med 1969;46:751-62 «PMID: 4892340»PubMed
- Miettinen M, Turpeinen O, Karvonen MJ ym. Effect of cholesterol-lowering diet on mortality from coronary heart-disease and other causes. A twelve-year clinical trial in men and women. Lancet 1972;2:835-8 «PMID: 4116551»PubMed
- Hjermann I, Velve Byre K, Holme I ym. Effect of diet and smoking intervention on the incidence of coronary heart disease. Report from the Oslo Study Group of a randomised trial in healthy men. Lancet 1981;2:1303-10 «PMID: 6118715»PubMed
- Howard BV, Van Horn L, Hsia J ym. Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA 2006;295:655-66 «PMID: 16467234»PubMed
- Mozaffarian D, Micha R, Wallace S. Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. PLoS Med 2010;7:e1000252 «PMID: 20351774»PubMed
- Hooper L, Martin N, Abdelhamid A ym. Reduction in saturated fat intake for cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD011737 «PMID: 26068959»PubMed
- Hooper L, Summerbell CD, Thompson R ym. Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD002137 «PMID: 22592684»PubMed
- Li Y, Hruby A, Bernstein AM ym. Saturated Fats Compared With Unsaturated Fats and Sources of Carbohydrates in Relation to Risk of Coronary Heart Disease: A Prospective Cohort Study. J Am Coll Cardiol 2015;66:1538-1548 «PMID: 26429077»PubMed
- Chen M, Li Y, Sun Q ym. Dairy fat and risk of cardiovascular disease in 3 cohorts of US adults. Am J Clin Nutr 2016;104:1209-1217 «PMID: 27557656»PubMed
- Hu FB, Willett WC. Optimal diets for prevention of coronary heart disease. JAMA 2002;288:2569-78 «PMID: 12444864»PubMed
- Oh K, Hu FB, Manson JE ym. Dietary fat intake and risk of coronary heart disease in women: 20 years of follow-up of the nurses' health study. Am J Epidemiol 2005;161:672-9 «PMID: 15781956»PubMed
- Wang DD, Li Y, Chiuve SE ym. Association of Specific Dietary Fats With Total and Cause-Specific Mortality. JAMA Intern Med 2016;176:1134-45 «PMID: 27379574»PubMed
- Sacks FM, Lichtenstein AH, Wu JHY ym. Dietary Fats and Cardiovascular Disease: A Presidential Advisory From the American Heart Association. Circulation 2017;136:e1-e23 «PMID: 28620111»PubMed
- Zong G, Li Y, Wanders AJ ym. Intake of individual saturated fatty acids and risk of coronary heart disease in US men and women: two prospective longitudinal cohort studies. BMJ 2016;355:i5796 «PMID: 27881409»PubMed
- Joris PJ, Mensink RP. Role of cis-Monounsaturated Fatty Acids in the Prevention of Coronary Heart Disease. Curr Atheroscler Rep 2016;18:38 «PMID: 27221500»PubMed
- Schwingshackl L, Hoffmann G. Monounsaturated fatty acids and risk of cardiovascular disease: synopsis of the evidence available from systematic reviews and meta-analyses. Nutrients 2012;4:1989-2007 «PMID: 23363996»PubMed
- Schwingshackl L, Hoffmann G, Iqbal K ym. Food groups and intermediate disease markers: a systematic review and network meta-analysis of randomized trials. Am J Clin Nutr 2018;108:576-586 «PMID: 30535089»PubMed
- Reynolds AN. Associations of fats and carbohydrates with cardiovascular disease and mortality-PURE and simple? Lancet 2018;391:1676 «PMID: 29726333»PubMed
- Lu M, Wan Y, Yang B ym. Effects of low-fat compared with high-fat diet on cardiometabolic indicators in people with overweight and obesity without overt metabolic disturbance: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Nutr 2018;119:96-108 «PMID: 29212558»PubMed
- Schaefer EJ, Lichtenstein AH, Lamon-Fava S ym. Body weight and low-density lipoprotein cholesterol changes after consumption of a low-fat ad libitum diet. JAMA 1995;274:1450-5 «PMID: 7474191»PubMed
- Dehghan M, Mente A, Zhang X ym. Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study. Lancet 2017;390:2050-2062 «PMID: 28864332»PubMed
- Hu FB, Stampfer MJ, Manson JE ym. Dietary fat intake and the risk of coronary heart disease in women. N Engl J Med 1997;337:1491-9 «PMID: 9366580»PubMed
- Blekkenhorst LC, Prince RL, Hodgson JM ym. Dietary saturated fat intake and atherosclerotic vascular disease mortality in elderly women: a prospective cohort study. Am J Clin Nutr 2015;101:1263-8 «PMID: 25948671»PubMed
- Jula A, Marniemi J, Huupponen R ym. Effects of diet and simvastatin on serum lipids, insulin, and antioxidants in hypercholesterolemic men: a randomized controlled trial. JAMA 2002;287:598-605 «PMID: 11829698»PubMed
- Swain JF, McCarron PB, Hamilton EF ym. Characteristics of the diet patterns tested in the optimal macronutrient intake trial to prevent heart disease (OmniHeart): options for a heart-healthy diet. J Am Diet Assoc 2008;108:257-65 «PMID: 18237574»PubMed
- Mozaffarian D, Rimm EB. Fish intake, contaminants, and human health: evaluating the risks and the benefits. JAMA 2006;296:1885-99 «PMID: 17047219»PubMed
- He K, Song Y, Daviglus ML ym. Accumulated evidence on fish consumption and coronary heart disease mortality: a meta-analysis of cohort studies. Circulation 2004;109:2705-11 «PMID: 15184295»PubMed
- Rhee JJ, Kim E, Buring JE ym. Fish Consumption, Omega-3 Fatty Acids, and Risk of Cardiovascular Disease. Am J Prev Med 2017;52:10-19 «PMID: 27646568»PubMed
- Lichtenstein AH, Ausman LM, Carrasco W ym. Effects of canola, corn, and olive oils on fasting and postprandial plasma lipoproteins in humans as part of a National Cholesterol Education Program Step 2 diet. Arterioscler Thromb 1993;13:1533-42 «PMID: 8399091»PubMed
- Poudyal H, Panchal SK, Diwan V ym. Omega-3 fatty acids and metabolic syndrome: effects and emerging mechanisms of action. Prog Lipid Res 2011;50:372-87 «PMID: 21762726»PubMed
- Wang C, Harris WS, Chung M ym. n-3 Fatty acids from fish or fish-oil supplements, but not alpha-linolenic acid, benefit cardiovascular disease outcomes in primary- and secondary-prevention studies: a systematic review. Am J Clin Nutr 2006;84:5-17 «PMID: 16825676»PubMed
- Deckelbaum RJ, Leaf A, Mozaffarian D ym. Conclusions and recommendations from the symposium, Beyond Cholesterol: Prevention and Treatment of Coronary Heart Disease with n-3 Fatty Acids. Am J Clin Nutr 2008;87:2010S-2S «PMID: 18541603»PubMed
- Kromhout D, Giltay EJ, Geleijnse JM ym. n-3 fatty acids and cardiovascular events after myocardial infarction. N Engl J Med 2010;363:2015-26 «PMID: 20929341»PubMed
- Mozaffarian D, Wu JH. Omega-3 fatty acids and cardiovascular disease: effects on risk factors, molecular pathways, and clinical events. J Am Coll Cardiol 2011;58:2047-67 «PMID: 22051327»PubMed
- Vedtofte MS, Jakobsen MU, Lauritzen L ym. The role of essential fatty acids in the control of coronary heart disease. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2012;15:592-6 «PMID: 23037902»PubMed
- Pan A, Chen M, Chowdhury R ym. a-Linolenic acid and risk of cardiovascular disease: a systematic review and meta-analysis. Am J Clin Nutr 2012;96:1262-73 «PMID: 23076616»PubMed
- Scientific Advisory Committee on Nutrition. Saturated fats and health. Published July 2019, Crown copyright 2019,
- Vessby B, Uusitupa M, Hermansen K ym. Substituting dietary saturated for monounsaturated fat impairs insulin sensitivity in healthy men and women: The KANWU Study. Diabetologia 2001;44:312-9 «PMID: 11317662»PubMed
- Mensink RP, Zock PL, Kester AD ym. Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials. Am J Clin Nutr 2003;77:1146-55 «PMID: 12716665»PubMed
- Mensink RP, Katan MB. Effect of dietary fatty acids on serum lipids and lipoproteins. A meta-analysis of 27 trials. Arterioscler Thromb 1992;12:911-9 «PMID: 1386252»PubMed
- Clarke R, Frost C, Collins R ym. Dietary lipids and blood cholesterol: quantitative meta-analysis of metabolic ward studies. BMJ 1997;314:112-7 «PMID: 9006469»PubMed
- Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on serum lipids and lipoproteins: a systematic review and regression analysis. Geneva: World Health Organization; 2016
- Bowen KJ, Kris-Etherton PM, West SG ym. Diets Enriched with Conventional or High-Oleic Acid Canola Oils Lower Atherogenic Lipids and Lipoproteins Compared to a Diet with a Western Fatty Acid Profile in Adults with Central Adiposity. J Nutr 2019;149:471-478 «PMID: 30773586»PubMed
- Eckel RH, Jakicic JM, Ard JD ym. 2013 AHA/ACC guideline on lifestyle management to reduce cardiovascular risk: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines. J Am Coll Cardiol 2014;63:2960-84 «PMID: 24239922»PubMed
- Brouwer IA. Effects of trans-fatty acid intake on blood lipids and lipoproteins: a systematic review and meta-regression analysis. Geneva: World Health Organization; 2016
- Brouwer IA, Wanders AJ, Katan MB. Effect of animal and industrial trans fatty acids on HDL and LDL cholesterol levels in humans--a quantitative review. PLoS One 2010;5:e9434 «PMID: 20209147»PubMed
- Gebauer SK, Destaillats F, Dionisi F ym. Vaccenic acid and trans fatty acid isomers from partially hydrogenated oil both adversely affect LDL cholesterol: a double-blind, randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2015;102:1339-46 «PMID: 26561632»PubMed
- Threapleton DE, Greenwood DC, Evans CE ym. Dietary fibre intake and risk of cardiovascular disease: systematic review and meta-analysis. BMJ 2013;347:f6879 «PMID: 24355537»PubMed
- Vincent MJ, Allen B, Palacios OM ym. Meta-regression analysis of the effects of dietary cholesterol intake on LDL and HDL cholesterol. Am J Clin Nutr 2019;109:7-16 «PMID: 30596814»PubMed
- Schwingshackl L, Dias S, Hoffmann G. Impact of long-term lifestyle programmes on weight loss and cardiovascular risk factors in overweight/obese participants: a systematic review and network meta-analysis. Syst Rev 2014;3:130 «PMID: 25358395»PubMed
- Baraona E, Lieber CS. Alcohol and lipids. Recent Dev Alcohol 1998;14:97-134 PubMed
- Brien SE, Ronksley PE, Turner BJ ym. Effect of alcohol consumption on biological markers associated with risk of coronary heart disease: systematic review and meta-analysis of interventional studies. BMJ 2011;342:d636 «PMID: 21343206»PubMed
- Suomen Sydänliitto ry. Sydän ja ruoka - suosituksia sydänterveyttä edistävään ravitsemukseen. Suomen Sydänliitto 2019. http://www.sydan.fi/ravitsemussuositus «http://www.sydan.fi/ravitsemussuositus»8
- Holmes MV, Dale CE, Zuccolo L ym. Association between alcohol and cardiovascular disease: Mendelian randomisation analysis based on individual participant data. BMJ 2014;349:g4164 «PMID: 25011450»PubMed
- Lu M, Wan Y, Yang B ym. Effects of low-fat compared with high-fat diet on cardiometabolic indicators in people with overweight and obesity without overt metabolic disturbance: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. Br J Nutr 2018;119:96-108 «PMID: 29212558»PubMed
- Erkkilä AT, Schwab US, de Mello VD ym. Effects of fatty and lean fish intake on blood pressure in subjects with coronary heart disease using multiple medications. Eur J Nutr 2008;47:319-28 «PMID: 18665413»PubMed
- Ouellet V, Marois J, Weisnagel SJ ym. Dietary cod protein improves insulin sensitivity in insulin-resistant men and women: a randomized controlled trial. Diabetes Care 2007;30:2816-21 «PMID: 17682120»PubMed
- Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Jensen MD, Ryan DH, Apovian CM ym. 2013 AHA/ACC/TOS guideline for the management of overweight and obesity in adults: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines and The Obesity Society. Circulation 2014;129:S102-38 «PMID: 24222017»PubMed
- Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Ravitsemushoito. Suositus sairaaloihin, terveyskeskuksiin, palvelu- ja hoitokoteihin sekä kuntoutuskeskuksiin. Valtion ravitsemusneuvottelukunta, Helsinki 2010, https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus--ja-ruokasuositukset/ravitsemushoito_netti_2.painos.pdf «https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ravitsemus--ja-ruokasuositukset/ravitsemushoito_netti_2.painos.pdf»28
- Jakulj L, Trip MD, Sudhop T ym. Inhibition of cholesterol absorption by the combination of dietary plant sterols and ezetimibe: effects on plasma lipid levels. J Lipid Res 2005;46:2692-8 «PMID: 16162943»PubMed
- Lin X, Racette SB, Lefevre M ym. Combined effects of ezetimibe and phytosterols on cholesterol metabolism: a randomized, controlled feeding study in humans. Circulation 2011;124:596-601 «PMID: 21768544»PubMed
- Hartweg J, Perera R, Montori V ym. Omega-3 polyunsaturated fatty acids (PUFA) for type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD003205 «PMID: 18254017»PubMed
- Rivellese AA, Maffettone A, Vessby B ym. Effects of dietary saturated, monounsaturated and n-3 fatty acids on fasting lipoproteins, LDL size and post-prandial lipid metabolism in healthy subjects. Atherosclerosis 2003;167:149-58 «PMID: 12618280»PubMed
- Zhu X, Sun X, Wang M ym. Quantitative assessment of the effects of beta-glucan consumption on serum lipid profile and glucose level in hypercholesterolemic subjects. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2015;25:714-23 «PMID: 26026211»PubMed
- Lu Z, Kou W, Du B ym. Effect of Xuezhikang, an extract from red yeast Chinese rice, on coronary events in a Chinese population with previous myocardial infarction. Am J Cardiol 2008;101:1689-93 «PMID: 18549841»PubMed
- Enkovaara AL. Punariisilläkö kolesterolia vastaan? Duodecim 2010;126:623-6 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo98701»29
- Sattelmair J, Pertman J, Ding EL ym. Dose response between physical activity and risk of coronary heart disease: a meta-analysis. Circulation 2011;124:789-95 «PMID: 21810663»PubMed
- Arem H, Moore SC, Patel A ym. Leisure time physical activity and mortality: a detailed pooled analysis of the dose-response relationship. JAMA Intern Med 2015;175:959-67 «PMID: 25844730»PubMed
- Liikunta. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Käypä hoito -johtoryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Lin X, Zhang X, Guo J ym. Effects of Exercise Training on Cardiorespiratory Fitness and Biomarkers of Cardiometabolic Health: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. J Am Heart Assoc 2015;4: «PMID: 26116691»PubMed
- Sarzynski MA, Burton J, Rankinen T ym. The effects of exercise on the lipoprotein subclass profile: A meta-analysis of 10 interventions. Atherosclerosis 2015;243:364-72 «PMID: 26520888»PubMed
- Piercy KL, Troiano RP, Ballard RM ym. The Physical Activity Guidelines for Americans. JAMA 2018;320:2020-2028 «PMID: 30418471»PubMed
- Mann S, Beedie C, Jimenez A. Differential effects of aerobic exercise, resistance training and combined exercise modalities on cholesterol and the lipid profile: review, synthesis and recommendations. Sports Med 2014;44:211-21 «PMID: 24174305»PubMed
- Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Critchley JA, Capewell S. Mortality risk reduction associated with smoking cessation in patients with coronary heart disease: a systematic review. JAMA 2003;290:86-97 «PMID: 12837716»PubMed
- Godtfredsen NS, Osler M, Vestbo J ym. Smoking reduction, smoking cessation, and incidence of fatal and non-fatal myocardial infarction in Denmark 1976-1998: a pooled cohort study. J Epidemiol Community Health 2003;57:412-6 «PMID: 12775785»PubMed
- Dagenais GR, Yi Q, Lonn E ym. Impact of cigarette smoking in high-risk patients participating in a clinical trial. A substudy from the Heart Outcomes Prevention Evaluation (HOPE) trial. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2005;12:75-81 «PMID: 15703510»PubMed
- Anthonisen NR, Skeans MA, Wise RA ym. The effects of a smoking cessation intervention on 14.5-year mortality: a randomized clinical trial. Ann Intern Med 2005;142:233-9 «PMID: 15710956»PubMed
- Shalev V, Chodick G, Silber H ym. Continuation of statin treatment and all-cause mortality: a population-based cohort study. Arch Intern Med 2009;169:260-8 «PMID: 19204217»PubMed
- Korhonen MJ, Robinson JG, Annis IE ym. Adherence Tradeoff to Multiple Preventive Therapies and All-Cause Mortality After Acute Myocardial Infarction. J Am Coll Cardiol 2017;70:1543-1554 «PMID: 28935030»PubMed
- Cholesterol Treatment Trialists’ (CTT) Collaboration., Baigent C, Blackwell L ym. Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a meta-analysis of data from 170,000 participants in 26 randomised trials. Lancet 2010;376:1670-81 «PMID: 21067804»PubMed
- Kassai B, Gueyffier F, Boissel JP ym. Absolute benefit, number needed to treat and gain in life expectancy: which efficacy indices for measuring the treatment benefit? J Clin Epidemiol 2003;56:977-82 «PMID: 14568629»PubMed
- Kovanen PT, Palomäki A. Kolesterolitutkimuksen voittokulku - 20 vuotta Nobelin palkinnosta. Suom Lääkäril 2005;60:5117-22
- Collins R, Reith C, Emberson J ym. Interpretation of the evidence for the efficacy and safety of statin therapy. Lancet 2016;388:2532-2561 «PMID: 27616593»PubMed
- Strandberg T. Yhä voimissaan – statiinihoito täyttää 30 vuotta. Suom Lääkäril 2017;72:1283-8
- Oesterle A, Laufs U, Liao JK. Pleiotropic Effects of Statins on the Cardiovascular System. Circ Res 2017;120:229-243 «PMID: 28057795»PubMed
- Chong PH, Seeger JD, Franklin C. Clinically relevant differences between the statins: implications for therapeutic selection. Am J Med 2001;111:390-400 «PMID: 11583643»PubMed
- Law MR, Wald NJ, Rudnicka AR. Quantifying effect of statins on low density lipoprotein cholesterol, ischaemic heart disease, and stroke: systematic review and meta-analysis. BMJ 2003;326:1423 «PMID: 12829554»PubMed
- Jones PH, Davidson MH, Stein EA ym. Comparison of the efficacy and safety of rosuvastatin versus atorvastatin, simvastatin, and pravastatin across doses (STELLAR* Trial). Am J Cardiol 2003;92:152-60 «PMID: 12860216»PubMed
- Yusuf S, Bosch J, Dagenais G ym. Cholesterol Lowering in Intermediate-Risk Persons without Cardiovascular Disease. N Engl J Med 2016;374:2021-31 «PMID: 27040132»PubMed
- Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators., Mihaylova B, Emberson J ym. The effects of lowering LDL cholesterol with statin therapy in people at low risk of vascular disease: meta-analysis of individual data from 27 randomised trials. Lancet 2012;380:581-90 «PMID: 22607822»PubMed
- Heart Protection Study Collaborative Group.. MRC/BHF Heart Protection Study of cholesterol lowering with simvastatin in 20,536 high-risk individuals: a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2002;360:7-22 «PMID: 12114036»PubMed
- Sacks FM, Pfeffer MA, Moye LA ym. The effect of pravastatin on coronary events after myocardial infarction in patients with average cholesterol levels. Cholesterol and Recurrent Events Trial investigators. N Engl J Med 1996;335:1001-9 «PMID: 8801446»PubMed
- Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 patients with coronary heart disease: the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S) Lancet 1994;344:1383-9 «PMID: 7968073»PubMed
- Gami AS, Montori VM, Erwin PJ ym. Systematic review of lipid lowering for primary prevention of coronary heart disease in diabetes. BMJ 2003;326:528-9 «PMID: 12623912»PubMed
- Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaboration., Fulcher J, O'Connell R ym. Efficacy and safety of LDL-lowering therapy among men and women: meta-analysis of individual data from 174,000 participants in 27 randomised trials. Lancet 2015;385:1397-405 «PMID: 25579834»PubMed
- Duceppe E, Parlow J, MacDonald P ym. Canadian Cardiovascular Society Guidelines on Perioperative Cardiac Risk Assessment and Management for Patients Who Undergo Noncardiac Surgery. Can J Cardiol 2017;33:17-32 «PMID: 27865641»PubMed
- Sanders RD, Nicholson A, Lewis SR ym. Perioperative statin therapy for improving outcomes during and after noncardiac vascular surgery. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD009971 «PMID: 23824754»PubMed
- Kuhn EW, Slottosch I, Wahlers T ym. Preoperative statin therapy for patients undergoing cardiac surgery. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD008493 «PMID: 26270008»PubMed
- Cannon CP, Steinberg BA, Murphy SA ym. Meta-analysis of cardiovascular outcomes trials comparing intensive versus moderate statin therapy. J Am Coll Cardiol 2006;48:438-45 «PMID: 16875966»PubMed
- Josan K, Majumdar SR, McAlister FA. The efficacy and safety of intensive statin therapy: a meta-analysis of randomized trials. CMAJ 2008;178:576-84 «PMID: 18299547»PubMed
- Amarenco P, Bogousslavsky J, Callahan A 3rd ym. High-dose atorvastatin after stroke or transient ischemic attack. N Engl J Med 2006;355:549-59 «PMID: 16899775»PubMed
- Aivoinfarkti ja TIA. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Neurologinen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Strandberg TE. Lipid-lowering drugs and heart failure: where do we go after the statin trials? Curr Opin Cardiol 2010;25:385-93 «PMID: 20549843»PubMed
- Preiss D, Campbell RT, Murray HM ym. The effect of statin therapy on heart failure events: a collaborative meta-analysis of unpublished data from major randomized trials. Eur Heart J 2015;36:1536-46 «PMID: 25802390»PubMed
- Kjekshus J, Apetrei E, Barrios V ym. Rosuvastatin in older patients with systolic heart failure. N Engl J Med 2007;357:2248-61 «PMID: 17984166»PubMed
- Tavazzi L, Maggioni AP, Marchioli R ym. Effect of rosuvastatin in patients with chronic heart failure (the GISSI-HF trial): a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet 2008;372:1231-9 «PMID: 18757089»PubMed
- Gerhard-Herman MD, Gornik HL, Barrett C ym. 2016 AHA/ACC Guideline on the Management of Patients With Lower Extremity Peripheral Artery Disease: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. J Am Coll Cardiol 2017;69:1465-1508 «PMID: 27851991»PubMed
- Long CA, Mulder H, Fowkes FGR ym. Incidence and Factors Associated With Major Amputation in Patients With Peripheral Artery Disease: Insights From the EUCLID Trial. Circ Cardiovasc Qual Outcomes 2020;13:e006399 «PMID: 32615798»PubMed
- Heart Protection Study Collaborative Group.. Randomized trial of the effects of cholesterol-lowering with simvastatin on peripheral vascular and other major vascular outcomes in 20,536 people with peripheral arterial disease and other high-risk conditions. J Vasc Surg 2007;45:645-654; discussion 653-4 «PMID: 17398372»PubMed
- Jenkins M, Goldsmith D. Statins and kidney disease: is the study of heart and renal protection at the cutting edge of evidence? Curr Opin Cardiol 2012;27:429-40 «PMID: 22678410»PubMed
- Palmer SC, Craig JC, Navaneethan SD ym. Benefits and harms of statin therapy for persons with chronic kidney disease: a systematic review and meta-analysis. Ann Intern Med 2012;157:263-75 «PMID: 22910937»PubMed
- Pedersen TR, Wilhelmsen L, Faergeman O ym. Follow-up study of patients randomized in the Scandinavian simvastatin survival study (4S) of cholesterol lowering. Am J Cardiol 2000;86:257-62 «PMID: 10922429»PubMed
- Strandberg TE, Pyörälä K, Cook TJ ym. Mortality and incidence of cancer during 10-year follow-up of the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S). Lancet 2004;364:771-7 «PMID: 15337403»PubMed
- LIPID Study Group (Long-term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease). Long-term effectiveness and safety of pravastatin in 9014 patients with coronary heart disease and average cholesterol concentrations: the LIPID trial follow-up. Lancet 2002;359:1379-87 «PMID: 11978335»PubMed
- Heart Protection Study Collaborative Group. Effects on 11-year mortality and morbidity of lowering LDL cholesterol with simvastatin for about 5 years in 20,536 high-risk individuals: a randomised controlled trial. Lancet 2011;378:2013-2020 «PMID: 22115874»PubMed
- Ford I, Murray H, McCowan C ym. Long-Term Safety and Efficacy of Lowering Low-Density Lipoprotein Cholesterol With Statin Therapy: 20-Year Follow-Up of West of Scotland Coronary Prevention Study. Circulation 2016;133:1073-80 «PMID: 26864092»PubMed
- Atar D, Ong S, Lansberg PJ. Expanding the Evidence Base: Comparing Randomized Controlled Trials and Observational Studies of Statins. Am J Ther 2015;22:e141-50 «PMID: 22487773»PubMed
- Spence JD, Dresser GK. Overcoming Challenges With Statin Therapy. J Am Heart Assoc 2016;5: «PMID: 26819251»PubMed
- Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaboration., Emberson JR, Kearney PM ym. Lack of effect of lowering LDL cholesterol on cancer: meta-analysis of individual data from 175,000 people in 27 randomised trials of statin therapy. PLoS One 2012;7:e29849 «PMID: 22276132»PubMed
- Finegold JA, Manisty CH, Goldacre B ym. What proportion of symptomatic side effects in patients taking statins are genuinely caused by the drug? Systematic review of randomized placebo-controlled trials to aid individual patient choice. Eur J Prev Cardiol 2014;21:464-74 «PMID: 24623264»PubMed
- Kazmin A, Garcia-Bournissen F, Koren G. Risks of statin use during pregnancy: a systematic review. J Obstet Gynaecol Can 2007;29:906-908 «PMID: 17977494»PubMed
- Kusters DM, Hassani Lahsinoui H, van de Post JA ym. Statin use during pregnancy: a systematic review and meta-analysis. Expert Rev Cardiovasc Ther 2012;10:363-78 «PMID: 22390808»PubMed
- Bateman BT, Hernandez-Diaz S, Fischer MA ym. Statins and congenital malformations: cohort study. BMJ 2015;350:h1035 «PMID: 25784688»PubMed
- Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-associated muscle symptoms: impact on statin therapy-European Atherosclerosis Society Consensus Panel Statement on Assessment, Aetiology and Management. Eur Heart J 2015;36:1012-22 «PMID: 25694464»PubMed
- Zhang H, Plutzky J, Skentzos S ym. Discontinuation of statins in routine care settings: a cohort study. Ann Intern Med 2013;158:526-34 «PMID: 23546564»PubMed
- Mampuya WM, Frid D, Rocco M ym. Treatment strategies in patients with statin intolerance: the Cleveland Clinic experience. Am Heart J 2013;166:597-603 «PMID: 24016512»PubMed
- Joy TR, Monjed A, Zou GY ym. N-of-1 (single-patient) trials for statin-related myalgia. Ann Intern Med 2014;160:301-10 «PMID: 24737272»PubMed
- Nissen SE, Stroes E, Dent-Acosta RE ym. Efficacy and Tolerability of Evolocumab vs Ezetimibe in Patients With Muscle-Related Statin Intolerance: The GAUSS-3 Randomized Clinical Trial. JAMA 2016;315:1580-90 «PMID: 27039291»PubMed
- Shepherd J, Blauw GJ, Murphy MB ym. Pravastatin in elderly individuals at risk of vascular disease (PROSPER): a randomised controlled trial. Lancet 2002;360:1623-30 «PMID: 12457784»PubMed
- Ganga HV, Slim HB, Thompson PD. A systematic review of statin-induced muscle problems in clinical trials. Am Heart J 2014;168:6-15 «PMID: 24952854»PubMed
- Gupta A, Thompson D, Whitehouse A ym. Adverse events associated with unblinded, but not with blinded, statin therapy in the Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes Trial-Lipid-Lowering Arm (ASCOT-LLA): a randomised double-blind placebo-controlled trial and its non-randomised non-blind extension phase. Lancet 2017;389:2473-2481 «PMID: 28476288»PubMed
- Stroes ES, Thompson PD, Corsini A ym. Statin-associated muscle symptoms: impact on statin therapy-European Atherosclerosis Society Consensus Panel Statement on Assessment, Aetiology and Management. Eur Heart J 2015;36:1012-22 «PMID: 25694464»PubMed
- Sathasivam S, Lecky B. Statin induced myopathy. BMJ 2008;337:a2286 «PMID: 18988647»PubMed
- SEARCH Collaborative Group., Link E, Parish S ym. SLCO1B1 variants and statin-induced myopathy--a genomewide study. N Engl J Med 2008;359:789-99 «PMID: 18650507»PubMed
- Law M, Rudnicka AR. Statin safety: a systematic review. Am J Cardiol 2006;97:52C-60C «PMID: 16581329»PubMed
- Marcoff L, Thompson PD. The role of coenzyme Q10 in statin-associated myopathy: a systematic review. J Am Coll Cardiol 2007;49:2231-7 «PMID: 17560286»PubMed
- Michalska-Kasiczak M, Sahebkar A, Mikhailidis DP ym. Analysis of vitamin D levels in patients with and without statin-associated myalgia - a systematic review and meta-analysis of 7 studies with 2420 patients. Int J Cardiol 2015;178:111-6 «PMID: 25464233»PubMed
- Limaye V, Bundell C, Hollingsworth P ym. Clinical and genetic associations of autoantibodies to 3-hydroxy-3-methyl-glutaryl-coenzyme a reductase in patients with immune-mediated myositis and necrotizing myopathy. Muscle Nerve 2015;52:196-203 «PMID: 25521389»PubMed
- Tikkanen MJ. Statiinihoito ja maksa-arvot. Suom Lääkäril 2012;67:1637
- Athyros VG, Tziomalos K, Gossios TD ym. Safety and efficacy of long-term statin treatment for cardiovascular events in patients with coronary heart disease and abnormal liver tests in the Greek Atorvastatin and Coronary Heart Disease Evaluation (GREACE) Study: a post-hoc analysis. Lancet 2010;376:1916-22 «PMID: 21109302»PubMed
- Bader T. Liver tests are irrelevant when prescribing statins. Lancet 2010;376:1882-3 «PMID: 21109303»PubMed
- Cohen DE, Anania FA, Chalasani N ym. An assessment of statin safety by hepatologists. Am J Cardiol 2006;97:77C-81C «PMID: 16581333»PubMed
- Chalasani N. Statins and hepatotoxicity: focus on patients with fatty liver. Hepatology 2005;41:690-5 «PMID: 15789367»PubMed
- Tikkanen MJ. Statiinit ja diabetes. Duodecim 2011;1879-80 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus duo99783»30
- Lotta LA, Sharp SJ, Burgess S ym. Association Between Low-Density Lipoprotein Cholesterol-Lowering Genetic Variants and Risk of Type 2 Diabetes: A Meta-analysis. JAMA 2016;316:1383-1391 «PMID: 27701660»PubMed
- Sattar N, Preiss D, Murray HM ym. Statins and risk of incident diabetes: a collaborative meta-analysis of randomised statin trials. Lancet 2010;375:735-42 «PMID: 20167359»PubMed
- Preiss D, Seshasai SR, Welsh P ym. Risk of incident diabetes with intensive-dose compared with moderate-dose statin therapy: a meta-analysis. JAMA 2011;305:2556-64 «PMID: 21693744»PubMed
- Waters DD, Ho JE, Boekholdt SM ym. Cardiovascular event reduction versus new-onset diabetes during atorvastatin therapy: effect of baseline risk factors for diabetes. J Am Coll Cardiol 2013;61:148-52 «PMID: 23219296»PubMed
- Waters DD, Ho JE, DeMicco DA ym. Predictors of new-onset diabetes in patients treated with atorvastatin: results from 3 large randomized clinical trials. J Am Coll Cardiol 2011;57:1535-45 «PMID: 21453832»PubMed
- Cederberg H, Stancáková A, Yaluri N ym. Increased risk of diabetes with statin treatment is associated with impaired insulin sensitivity and insulin secretion: a 6 year follow-up study of the METSIM cohort. Diabetologia 2015;58:1109-17 «PMID: 25754552»PubMed
- Haffner SM, Alexander CM, Cook TJ ym. Reduced coronary events in simvastatin-treated patients with coronary heart disease and diabetes or impaired fasting glucose levels: subgroup analyses in the Scandinavian Simvastatin Survival Study. Arch Intern Med 1999;159:2661-7 «PMID: 10597756»PubMed
- Erqou S, Lee CC, Adler AI. Statins and glycaemic control in individuals with diabetes: a systematic review and meta-analysis. Diabetologia 2014;57:2444-52 «PMID: 25245638»PubMed
- Anyanwagu U, Mamza J, Donnelly R ym. Effects of background statin therapy on glycemic response and cardiovascular events following initiation of insulin therapy in type 2 diabetes: a large UK cohort study. Cardiovasc Diabetol 2017;16:107 «PMID: 28830436»PubMed
- Brass LM, Alberts MJ, Sparks L ym. An assessment of statin safety by neurologists. Am J Cardiol 2006;97:86C-88C «PMID: 16581335»PubMed
- Preiss D, Tikkanen MJ, Welsh P ym. Lipid-modifying therapies and risk of pancreatitis: a meta-analysis. JAMA 2012;308:804-11 «PMID: 22910758»PubMed
- Lee PJ, Modha K, Chua T ym. Association of Statins With Decreased Acute Pancreatitis Severity: A Propensity Score Analysis. J Clin Gastroenterol 2018;52:742-746 «PMID: 29095423»PubMed
- Poropat G, Archibugi L, Korpela T ym. Statin use is not associated with an increased risk of acute pancreatitis-A meta-analysis of observational studies. United European Gastroenterol J 2018;6:1206-1214 «PMID: 30288283»PubMed
- Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation and treatment of older patients with hypercholesterolemia: a clinical review. JAMA 2014;312:1136-44 «PMID: 25226479»PubMed
- Omar MA, Wilson JP, Cox TS. Rhabdomyolysis and HMG-CoA reductase inhibitors. Ann Pharmacother 2001;35:1096-107 «PMID: 11573861»PubMed
- Neuvonen PJ. Drug interactions with HMG-CoA reductase inhibitors (statins): the importance of CYP enzymes, transporters and pharmacogenetics. Curr Opin Investig Drugs 2010;11:323-32 «PMID: 20178046»PubMed
- Parker BA, Capizzi JA, Grimaldi AS ym. Effect of statins on skeletal muscle function. Circulation 2013;127:96-103 «PMID: 23183941»PubMed
- Neuvonen PJ, Niemi M, Backman JT. Drug interactions with lipid-lowering drugs: mechanisms and clinical relevance. Clin Pharmacol Ther 2006;80:565-81 «PMID: 17178259»PubMed
- Huupponen R, Laine K, Klaukka T. Potentiaaliset lääkeinteraktiot statiinihoidon aikana. Suom Lääkäril 2001;56:5274-7
- Duodecim lääketietokanta. https://www.terveysportti.fi/apps/laake/
- Helin-Salmivaara A, Lavikainen P, Korhonen MJ ym. Long-term persistence with statin therapy: a nationwide register study in Finland. Clin Ther 2008;30 Pt 2:2228-40 «PMID: 19281917»PubMed
- McGowan MP, Treating to New Target (TNT) Study Group.. There is no evidence for an increase in acute coronary syndromes after short-term abrupt discontinuation of statins in stable cardiac patients. Circulation 2004;110:2333-5 «PMID: 15477411»PubMed
- Spencer FA, Fonarow GC, Frederick PD ym. Early withdrawal of statin therapy in patients with non-ST-segment elevation myocardial infarction: national registry of myocardial infarction. Arch Intern Med 2004;164:2162-8 «PMID: 15505131»PubMed
- Colivicchi F, Bassi A, Santini M ym. Discontinuation of statin therapy and clinical outcome after ischemic stroke. Stroke 2007;38:2652-7 «PMID: 17761916»PubMed
- Kutner JS, Blatchford PJ, Taylor DH Jr ym. Safety and benefit of discontinuing statin therapy in the setting of advanced, life-limiting illness: a randomized clinical trial. JAMA Intern Med 2015;175:691-700 «PMID: 25798575»PubMed
- Tjia J, Kutner JS, Ritchie CS ym. Perceptions of Statin Discontinuation among Patients with Life-Limiting Illness. J Palliat Med 2017;20:1098-1103 «PMID: 28520522»PubMed
- Alexopoulos AS, Blair R, Peters AL. Management of Preexisting Diabetes in Pregnancy: A Review. JAMA 2019;321:1811-1819 «PMID: 31087027»PubMed
- Maierean SM, Mikhailidis DP, Toth PP ym. The potential role of statins in preeclampsia and dyslipidemia during gestation: a narrative review. Expert Opin Investig Drugs 2018;27:427-435 «PMID: 29672173»PubMed
- Agarwala A, Kajani Z, Miedema MD ym. The Role of Ezetimibe in the Treatment of Cardiovascular Disease. Curr Atheroscler Rep 2016;18:8 «PMID: 26792014»PubMed
- Pandor A, Ara RM, Tumur I ym. Ezetimibe monotherapy for cholesterol lowering in 2,722 people: systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Intern Med 2009;265:568-80 «PMID: 19141093»PubMed
- Morrone D, Weintraub WS, Toth PP ym. Lipid-altering efficacy of ezetimibe plus statin and statin monotherapy and identification of factors associated with treatment response: a pooled analysis of over 21,000 subjects from 27 clinical trials. Atherosclerosis 2012;223:251-61 «PMID: 22410123»PubMed
- Savarese G, De Ferrari GM, Rosano GM ym. Safety and efficacy of ezetimibe: A meta-analysis. Int J Cardiol 2015;201:247-52 «PMID: 26301648»PubMed
- Cannon CP, Blazing MA, Giugliano RP ym. Ezetimibe Added to Statin Therapy after Acute Coronary Syndromes. N Engl J Med 2015;372:2387-97 «PMID: 26039521»PubMed
- Rossebø AB, Pedersen TR, Boman K ym. Intensive lipid lowering with simvastatin and ezetimibe in aortic stenosis. N Engl J Med 2008;359:1343-56 «PMID: 18765433»PubMed
- Baigent C, Landray MJ, Reith C ym. The effects of lowering LDL cholesterol with simvastatin plus ezetimibe in patients with chronic kidney disease (Study of Heart and Renal Protection): a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2011;377:2181-92 «PMID: 21663949»PubMed
- Kastelein JJ, Akdim F, Stroes ES ym. Simvastatin with or without ezetimibe in familial hypercholesterolemia. N Engl J Med 2008;358:1431-43 «PMID: 18376000»PubMed
- Tsujita K, Sugiyama S, Sumida H ym. Impact of Dual Lipid-Lowering Strategy With Ezetimibe and Atorvastatin on Coronary Plaque Regression in Patients With Percutaneous Coronary Intervention: The Multicenter Randomized Controlled PRECISE-IVUS Trial. J Am Coll Cardiol 2015;66:495-507 «PMID: 26227186»PubMed
- Jun M, Foote C, Lv J ym. Effects of fibrates on cardiovascular outcomes: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2010;375:1875-84 «PMID: 20462635»PubMed
- Jun M, Zhu B, Tonelli M ym. Effects of fibrates in kidney disease: a systematic review and meta-analysis. J Am Coll Cardiol 2012;60:2061-71 «PMID: 23083786»PubMed
- ACCORD Study Group., Ginsberg HN, Elam MB ym. Effects of combination lipid therapy in type 2 diabetes mellitus. N Engl J Med 2010;362:1563-74 «PMID: 20228404»PubMed
- Bays H. Clinical overview of Omacor: a concentrated formulation of omega-3 polyunsaturated fatty acids. Am J Cardiol 2006;98:71i-76i «PMID: 16919519»PubMed
- Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM ym. 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. Eur Heart J 2021;42:3227-3337 «PMID: 34458905»PubMed
- Levy P. Review of studies on the effect of bile acid sequestrants in patients with type 2 diabetes mellitus. Metab Syndr Relat Disord 2010;8 Suppl 1:S9-13 «PMID: 20946010»PubMed
- Fonseca VA, Handelsman Y, Staels B. Colesevelam lowers glucose and lipid levels in type 2 diabetes: the clinical evidence. Diabetes Obes Metab 2010;12:384-92 «PMID: 20415686»PubMed
- Zhang DW, Lagace TA, Garuti R ym. Binding of proprotein convertase subtilisin/kexin type 9 to epidermal growth factor-like repeat A of low density lipoprotein receptor decreases receptor recycling and increases degradation. J Biol Chem 2007;282:18602-12 «PMID: 17452316»PubMed
- Ajufo E, Rader DJ. Recent advances in the pharmacological management of hypercholesterolaemia. Lancet Diabetes Endocrinol 2016;4:436-46 «PMID: 27012540»PubMed
- Dadu RT, Ballantyne CM. Lipid lowering with PCSK9 inhibitors. Nat Rev Cardiol 2014;11:563-75 «PMID: 24958078»PubMed
- Kastelein JJ, Ginsberg HN, Langslet G ym. ODYSSEY FH I and FH II: 78 week results with alirocumab treatment in 735 patients with heterozygous familial hypercholesterolaemia. Eur Heart J 2015;36:2996-3003 «PMID: 26330422»PubMed
- Raal FJ, Stein EA, Dufour R ym. PCSK9 inhibition with evolocumab (AMG 145) in heterozygous familial hypercholesterolaemia (RUTHERFORD-2): a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet 2015;385:331-40 «PMID: 25282519»PubMed
- Sabatine MS, Giugliano RP, Keech AC ym. Evolocumab and Clinical Outcomes in Patients with Cardiovascular Disease. N Engl J Med 2017;376:1713-1722 «PMID: 28304224»PubMed
- Schwartz GG, Steg PG, Szarek M ym. Alirocumab and Cardiovascular Outcomes after Acute Coronary Syndrome. N Engl J Med 2018;379:2097-2107 «PMID: 30403574»PubMed
- Nissen SE, Stroes E, Dent-Acosta RE ym. Efficacy and Tolerability of Evolocumab vs Ezetimibe in Patients With Muscle-Related Statin Intolerance: The GAUSS-3 Randomized Clinical Trial. JAMA 2016;315:1580-90 «PMID: 27039291»PubMed
- Moriarty PM, Thompson PD, Cannon CP ym. Efficacy and safety of alirocumab vs ezetimibe in statin-intolerant patients, with a statin rechallenge arm: The ODYSSEY ALTERNATIVE randomized trial. J Clin Lipidol 2015;9:758-769 «PMID: 26687696»PubMed
- Landmesser U, Chapman MJ, Farnier M ym. European Society of Cardiology/European Atherosclerosis Society Task Force consensus statement on proprotein convertase subtilisin/kexin type 9 inhibitors: practical guidance for use in patients at very high cardiovascular risk. Eur Heart J 2017;38:2245-2255 «PMID: 27789571»PubMed
- Ray KK, Bays HE, Catapano AL ym. Safety and Efficacy of Bempedoic Acid to Reduce LDL Cholesterol. N Engl J Med 2019;380:1022-1032 «PMID: 30865796»PubMed
- Markham A. Bempedoic Acid: First Approval. Drugs 2020;80:747-753 «PMID: 32314225»PubMed
- Ray KK, Wright RS, Kallend D ym. Two Phase 3 Trials of Inclisiran in Patients with Elevated LDL Cholesterol. N Engl J Med 2020;382:1507-1519 «PMID: 32187462»PubMed
- Nandakumar R, Matveyenko A, Thomas T ym. Effects of mipomersen, an apolipoprotein B100 antisense, on lipoprotein (a) metabolism in healthy subjects. J Lipid Res 2018;59:2397-2402 «PMID: 30293969»PubMed
- Yamashita S, Masuda D, Matsuzawa Y. Pemafibrate, a New Selective PPARa Modulator: Drug Concept and Its Clinical Applications for Dyslipidemia and Metabolic Diseases. Curr Atheroscler Rep 2020;22:5 «PMID: 31974794»PubMed
- Lozano P, Henrikson NB, Dunn J ym. Lipid Screening in Childhood and Adolescence for Detection of Familial Hypercholesterolemia: Evidence Report and Systematic Review for the US Preventive Services Task Force. JAMA 2016;316:645-55 «PMID: 27532919»PubMed
- Armenian SH, Armstrong GT, Aune G ym. Cardiovascular Disease in Survivors of Childhood Cancer: Insights Into Epidemiology, Pathophysiology, and Prevention. J Clin Oncol 2018;36:2135-2144 «PMID: 29874141»PubMed
- Kavey RE, Allada V, Daniels SR ym. Cardiovascular risk reduction in high-risk pediatric patients: a scientific statement from the American Heart Association Expert Panel on Population and Prevention Science; the Councils on Cardiovascular Disease in the Young, Epidemiology and Prevention, Nutrition, Physical Activity and Metabolism, High Blood Pressure Research, Cardiovascular Nursing, and the Kidney in Heart Disease; and the Interdisciplinary Working Group on Quality of Care and Outcomes Research: endorsed by the American Academy of Pediatrics. Circulation 2006;114:2710-38 «PMID: 17130340»PubMed
- Daniels SR, Gidding SS, de Ferranti SD ym. Pediatric aspects of familial hypercholesterolemias: recommendations from the National Lipid Association Expert Panel on Familial Hypercholesterolemia. J Clin Lipidol 2011;5:S30-7 «PMID: 21600527»PubMed
- DeMott K, Nherera L, Shaw EJ ym. National Institute for Health and Clinical Excellence. Clinical guidelines and evidence review for familial hypercholesterolaemia: the identification and managementof adults and children with familial hypercholesterolaemia. 2008 (Clinical guideline 71.) www.nice.org.uk/CG71 «https://www.nice.org.uk/guidance/CG71»31
- Pahkala K, Niinikoski H ja Raitakari O. Sydän- ja verisuonisairauksien ehkäisy lapsuudesta alkaen. Duodecim 2014;130(8):778-84
- Braamskamp MJAM, Kastelein JJP, Kusters DM ym. Statin Initiation During Childhood in Patients With Familial Hypercholesterolemia: Consequences for Cardiovascular Risk. J Am Coll Cardiol 2016;67:455-456 «PMID: 26821635»PubMed
- Luirink IK, Wiegman A, Kusters DM ym. 20-Year Follow-up of Statins in Children with Familial Hypercholesterolemia. N Engl J Med 2019;381:1547-1556 «PMID: 31618540»PubMed
- Salo M, Viikari J, Nuutinen M ym. Lasten hyperkolesterolemian ja muiden hyperlipidemioiden diagnostiikka ja hoito - Suomen Lastenlääkäriyhdistyksen suositus. Duodecim 1994;110:1719 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus duo40382»32
- Watts GF, Sullivan DR, Poplawski N ym. Familial hypercholesterolaemia: a model of care for Australasia. Atheroscler Suppl 2011;12:221-63 «PMID: 21917530»PubMed
- Wald DS, Bestwick JP, Morris JK ym. Child-Parent Familial Hypercholesterolemia Screening in Primary Care. N Engl J Med 2016;375:1628-1637 «PMID: 27783906»PubMed
- Identification and management of familial hypercholesterolaemia. NICE clinical guideline 71. National Institute for Health and Clinical Excellence, August 2008. www.nice.org.uk/CG071 «https://www.nice.org.uk/guidance/CG71»31
- Wiegman A. Lipid Screening, Action, and Follow-up in Children and Adolescents. Curr Cardiol Rep 2018;20:80 «PMID: 30090990»PubMed
- Niinikoski H, Lagström H, Jokinen E ym. Impact of repeated dietary counseling between infancy and 14 years of age on dietary intakes and serum lipids and lipoproteins: the STRIP study. Circulation 2007;116:1032-40 «PMID: 17698729»PubMed
- Obarzanek E, Kimm SY, Barton BA ym. Long-term safety and efficacy of a cholesterol-lowering diet in children with elevated low-density lipoprotein cholesterol: seven-year results of the Dietary Intervention Study in Children (DISC). Pediatrics 2001;107:256-64 «PMID: 11158455»PubMed
- Räsänen M, Niinikoski H, Keskinen S ym. Parental nutrition knowledge and nutrient intake in an atherosclerosis prevention project: the impact of child-targeted nutrition counselling. Appetite 2003;41:69-77 «PMID: 12880623»PubMed
- Gylling H, Plat J, Turley S ym. Plant sterols and plant stanols in the management of dyslipidaemia and prevention of cardiovascular disease. Atherosclerosis 2014;232:346-60 «PMID: 24468148»PubMed
- Gylling H, Siimes MA, Miettinen TA. Sitostanol ester margarine in dietary treatment of children with familial hypercholesterolemia. J Lipid Res 1995;36:1807-12 «PMID: 7595101»PubMed
- Becker M, Staab D, Von Bergman K. Long-term treatment of severe familial hypercholesterolemia in children: effect of sitosterol and bezafibrate. Pediatrics 1992;89:138-42 «PMID: 1727999»PubMed
- Ketomäki AM, Gylling H, Antikainen M ym. Red cell and plasma plant sterols are related during consumption of plant stanol and sterol ester spreads in children with hypercholesterolemia. J Pediatr 2003;142:524-31 «PMID: 12756385»PubMed
- Vuorio A, Kuoppala J, Kovanen PT ym. Statins for children with familial hypercholesterolemia. Cochrane Database Syst Rev 2017;7:CD006401 «PMID: 28685504»PubMed
- Strandberg TE, Kolehmainen L, Vuorio A. Evaluation and treatment of older patients with hypercholesterolemia: a clinical review. JAMA 2014;312:1136-44 «PMID: 25226479»PubMed
- Valtion ravitsemusneuvottelukunta ja Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Vireyttä seniorivuosiin – ikääntyneiden ruokasuositus. 2020. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-472-1 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-472-1»33
- Cholesterol Treatment Trialists' Collaboration.Efficacy and safety of statin therapy in older people: a meta-analysis of individual participant data from 28 randomised controlled trials. Lancet 2019;393:407-415 «PMID: 30712900»PubMed
- Strandberg TE. Role of Statin Therapy in Primary Prevention of Cardiovascular Disease in Elderly Patients. Curr Atheroscler Rep 2019;21:28 «PMID: 31111235»PubMed
- Ouchi Y, Sasaki J, Arai H ym. Ezetimibe Lipid-Lowering Trial on Prevention of Atherosclerotic Cardiovascular Disease in 75 or Older (EWTOPIA 75): A Randomized, Controlled Trial. Circulation 2019;140:992-1003 «PMID: 31434507»PubMed
- Sever P, Gouni-Berthold I, Keech A, ym.
- Koivukangas M, Strandberg T, Leskinen R, Keinänen-Kiukaanniemi S, Antikainen R. Vanhuksen gerastenia - tunnista riskipotilas. Suom Lääkäril 2017;72;425-430
- Räihä I, Kivelä S-L. Iäkkäiden lääkehoito. Fimea 2007. https://www.fimea.fi/documents/160140/753095/17702_julkaisut_Kapseli35.pdf «https://www.fimea.fi/documents/160140/753095/17702_julkaisut_Kapseli35.pdf»34
- Korpela M, Pettersson T, Strandberg T, Löfberg M, Kiuru-Enari S. Vanhusten lihasongelmat. Suom Lääkäril 2011; 34: 2409 - 2416
- Rao Kondapally Seshasai S, Kaptoge S, Thompson A ym. Diabetes mellitus, fasting glucose, and risk of cause-specific death. N Engl J Med 2011;364:829-841 «PMID: 21366474»PubMed
- Sattar N. Revisiting the links between glycaemia, diabetes and cardiovascular disease. Diabetologia 2013;56:686-95 «PMID: 23354123»PubMed
- Nathan DM, Cleary PA, Backlund JY ym. Intensive diabetes treatment and cardiovascular disease in patients with type 1 diabetes. N Engl J Med 2005;353:2643-53 «PMID: 16371630»PubMed
- National Clinical Guideline Centre (UK). 2015;: «PMID: 26334079»PubMed
- Emerging Risk Factors Collaboration., Sarwar N, Gao P ym. Diabetes mellitus, fasting blood glucose concentration, and risk of vascular disease: a collaborative meta-analysis of 102 prospective studies. Lancet 2010;375:2215-22 «PMID: 20609967»PubMed
- Mottillo S, Filion KB, Genest J ym. The metabolic syndrome and cardiovascular risk a systematic review and meta-analysis. J Am Coll Cardiol 2010;56:1113-32 «PMID: 20863953»PubMed
- Lim S, Taskinen MR, Borén J. Crosstalk between nonalcoholic fatty liver disease and cardiometabolic syndrome. Obes Rev 2019;20:599-611 «PMID: 30589487»PubMed
- Stefan N, Häring HU, Cusi K. Non-alcoholic fatty liver disease: causes, diagnosis, cardiometabolic consequences, and treatment strategies. Lancet Diabetes Endocrinol 2019;7:313-324 «PMID: 30174213»PubMed
- Nelson AJ, Rochelau SK, Nicholls SJ. Managing Dyslipidemia in Type 2 Diabetes. Endocrinol Metab Clin North Am 2018;47:153-173 «PMID: 29407049»PubMed
- Ahlqvist E, Storm P, Käräjämäki A ym. Novel subgroups of adult-onset diabetes and their association with outcomes: a data-driven cluster analysis of six variables. Lancet Diabetes Endocrinol 2018;6:361-369 «PMID: 29503172»PubMed
- Authors/Task Force Members., Rydén L, Grant PJ ym. ESC Guidelines on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases developed in collaboration with the EASD: the Task Force on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases of the European Society of Cardiology (ESC) and developed in collaboration with the European Association for the Study of Diabetes (EASD). Eur Heart J 2013;34:3035-87 «PMID: 23996285»PubMed
- Groop PH, Thomas M, Feodoroff M ym. Excess Mortality in Patients With Type 1 Diabetes Without Albuminuria-Separating the Contribution of Early and Late Risks. Diabetes Care 2018;41:748-754 «PMID: 29378776»PubMed.
- Rawshani A, Sattar N, Franzén S ym. Excess mortality and cardiovascular disease in young adults with type 1 diabetes in relation to age at onset: a nationwide, register-based cohort study. Lancet 2018;392:477-486 «PMID: 30129464»PubMed
- Collins R, Armitage J, Parish S ym. MRC/BHF Heart Protection Study of cholesterol-lowering with simvastatin in 5963 people with diabetes: a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2003;361:2005-16 «PMID: 12814710»PubMed
- Colhoun HM, Betteridge DJ, Durrington PN ym. Primary prevention of cardiovascular disease with atorvastatin in type 2 diabetes in the Collaborative Atorvastatin Diabetes Study (CARDS): multicentre randomised placebo-controlled trial. Lancet 2004;364:685-96 «PMID: 15325833»PubMed
- Cholesterol Treatment Trialists' (CTT) Collaborators., Kearney PM, Blackwell L ym. Efficacy of cholesterol-lowering therapy in 18,686 people with diabetes in 14 randomised trials of statins: a meta-analysis. Lancet 2008;371:117-25 «PMID: 18191683»PubMed
- Bhatt DL, Steg PG, Miller M ym. Cardiovascular Risk Reduction with Icosapent Ethyl for Hypertriglyceridemia. N Engl J Med 2019;380:11-22 «PMID: 30415628»PubMed
- Sabatine MS, Leiter LA, Wiviott SD ym. Cardiovascular safety and efficacy of the PCSK9 inhibitor evolocumab in patients with and without diabetes and the effect of evolocumab on glycaemia and risk of new-onset diabetes: a prespecified analysis of the FOURIER randomised controlled trial. Lancet Diabetes Endocrinol 2017;5:941-950 «PMID: 28927706»PubMed
- Leiter LA, Zamorano JL, Bujas-Bobanovic M ym. Lipid-lowering efficacy and safety of alirocumab in patients with or without diabetes: A sub-analysis of ODYSSEY COMBO II. Diabetes Obes Metab 2017;19:989-996 «PMID: 28206704»PubMed
- Ray KK, Colhoun HM, Szarek M ym. Effects of alirocumab on cardiovascular and metabolic outcomes after acute coronary syndrome in patients with or without diabetes: a prespecified analysis of the ODYSSEY OUTCOMES randomised controlled trial. Lancet Diabetes Endocrinol 2019;7:618-628 «PMID: 31272931»PubMed
- Shepherd J, Barter P, Carmena R ym. Effect of lowering LDL cholesterol substantially below currently recommended levels in patients with coronary heart disease and diabetes: the Treating to New Targets (TNT) study. Diabetes Care 2006;29:1220-6 «PMID: 16731999»PubMed
- Ellis JJ, Erickson SR, Stevenson JG ym. Suboptimal statin adherence and discontinuation in primary and secondary prevention populations. J Gen Intern Med 2004;19:638-45 «PMID: 15209602»PubMed
- Osterberg L, Blaschke T. Adherence to medication. N Engl J Med 2005;353:487-97 «PMID: 16079372»PubMed
- Lemstra M, Blackburn D, Crawley A ym. Proportion and risk indicators of nonadherence to statin therapy: a meta-analysis. Can J Cardiol 2012;28:574-80 «PMID: 22884278»PubMed
- Ho PM, Bryson CL, Rumsfeld JS. Medication adherence: its importance in cardiovascular outcomes. Circulation 2009;119:3028-35 «PMID: 19528344»PubMed
- Rasmussen JN, Chong A, Alter DA. Relationship between adherence to evidence-based pharmacotherapy and long-term mortality after acute myocardial infarction. JAMA 2007;297:177-86 «PMID: 17213401»PubMed
- Berra K, Miller NH, Jennings C. Nurse-based models for cardiovascular disease prevention: from research to clinical practice. J Cardiovasc Nurs 2011;26:S46-55 «PMID: 21659813»PubMed
- Campbell NC, Ritchie LD, Thain J ym. Secondary prevention in coronary heart disease: a randomised trial of nurse led clinics in primary care. Heart 1998;80:447-52 «PMID: 9930042»PubMed
- Voogdt-Pruis HR, Beusmans GH, Gorgels AP ym. Effectiveness of nurse-delivered cardiovascular risk management in primary care: a randomised trial. Br J Gen Pract 2010;60:40-6 «PMID: 20040167»PubMed
- Wood DA, Kotseva K, Connolly S ym. Nurse-coordinated multidisciplinary, family-based cardiovascular disease prevention programme (EUROACTION) for patients with coronary heart disease and asymptomatic individuals at high risk of cardiovascular disease: a paired, cluster-randomised controlled trial. Lancet 2008;371:1999-2012 «PMID: 18555911»PubMed
- Clark AM, Hartling L, Vandermeer B ym. Secondary prevention programmes for coronary heart disease: a meta-regression showing the merits of shorter, generalist, primary care-based interventions. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2007;14:538-46 «PMID: 17667645»PubMed