Funktionsstörningar i käksystemet (TMD)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia
14.10.2014

 

 

Lär och använd

Sammandrag

För patienter

Andra rekommendationer

Lär och använd

Det centrala innehållet

  • Funktionsstörningar i käksystemet (temporomandibular disorders, TMD) är en gemensam benämning på sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna, tänderna och de närliggande vävnaderna.
  • De vanligaste symtomen vid TMD är ljud från käklederna, smärta i käklederna eller tuggmusklerna, begränsad gapning och störningar i underkäkens rörelseförmåga. Andra symtom är bland annat huvudvärk, ansiktsvärk och öronvärk.
  • TMD-besvären är allmänna, och är näst efter tandvärk det vanligaste smärttillståndet i huvudområdet som patienterna söker behandling för. Kvinnor har 3–4 gånger så mycket TMD-besvär som män och de förekommer mest i åldern 35–50 år.
  • I skolåldern är TMD-besvären rätt vanliga, men de är oftast lindriga och endast tidvis förekommande.
  • Uppskattningsvis 7–9 procent av finländarna är i behov av vård för TMD. Det finns ett klart samband mellan vårdbehov och ökad användning av hälsotjänster.
  • TMD-besvären kan indelas i besvär från musklerna, från lederna eller från båda. Diagnosen TMD grundar sig på en kartläggning av symtomen och på noggrann klinisk underökning, som vid behov kompletteras med bl.a. radiologiska undersökningar.
  • Vid diagnostiken bör beaktas övriga smärttillstånd i ansikts- och huvudområdet, så som tandrelaterade orsaker, olika slags huvudvärk, symtom från öronen, funktionsstörningar i halsryggen, fibromyalgi och smärttillstånd i lederna i samband med allmänsjukdomar.
  • Prognosen vid behandling av TMD är i allmänhet god. Patientinformation, anvisningar om egenvård, värkmediciner och bettskena är behandlingsformer som rekommenderas i första hand. Dessutom kan rörelseträning för underkäken och käkmuskulaturen samt fysioterapeutiska och beteendepåverkande behandlingsmetoder användas. Endast 10–15 procent av fallen behöver mera krävande åtgärder och remiss till den specialiserade sjukvården, smärtklinikkonsultation eller kirurgisk behandling.
  • För att uppnå en god och stabil tuggfunktion kan en stabiliseringsslipning av bettet och protetiska eller ortodontiska ingrepp komma på fråga i ett senare skede av behandlingen.

Syfte och målgrupp

  • Syftet med rekommendationen är att ge anvisningar för att minska smärtan, övriga symtom och funktionella besvär som TMD orsakar samt att förenhetliga behandlingslinjerna.
  • Rekommendationen tar upp diagnostik och behandling av funktionsstörningar i käksystemet som grundar sig på klinisk undersökning och radiologisk diagnostik.
  • Målgruppen för rekommendationen är alla anställda inom primärhälsovården och den specialiserade sjukvården som behandlar TMD-patienter.

Definition

  • TMD är en gemensam benämning på sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna, tänderna och de närliggande vävnaderna.
  • De vanligaste symtomen är käkledesljud, smärta i käklederna eller tuggmusklerna, begränsad gapförmåga och störningar i underkäkens rörelseförmåga.
  • Andra symtom är bland annat ansiktsvärk, huvudvärk och öronvärk.

Prevalens

Vårdbehov, användning av hälsotjänster och sjukskrivningar

Predisponerande, initierande och underhållande faktorer

Diagnostik

  • Det är ofta svårt att ställa en exakt diagnos vid TMD och diagnosen är inte alltid entydig.
  • Att ställa diagnos kräver en noggrann anamnes och systematisk klinisk undersökning av käksystemet, som vid behov kompletteras bl.a. med diagnostiska radiologiska undersökningar.
  • TMD-besvären kan i huvudsak indelas i tre grupper:
    • muskelrelaterade besvär
    • ledrelaterade besvär
    • kombinationer av dessa.

Symtomutredning (anamnes)

  • Tandläkaren gör en begränsad funktionsundersökning av käksystemet i samband med undersökning av munnen på alla patienter «Davies S, European Academy of Craniomandibular Dis...»68, (tabell «Begränsad funktionell undersökning för utredning av TMD-symtom och kliniska fynd hos vuxen patient som kommer för helhetsbehandling...»1). Om patienten söker vård för TMD-besvär bör en mera omfattande utredning av symtomen göras (se utskrivbar version av anamnesblanketten «gvr00013a.pdf»1)
  • Patientens allmänna anamnes: sjukdomar, tidigare olycksfall och medicinering bör beaktas.
  • En del anamnestiska symtom är specifika och förekommer enbart eller nästan enbart vid TMD. Sådana symtom är
    • käkledsljud (knäppningar, skrapljud (krepitation))
    • trötta, stela och smärtsamma käkar samt begränsad gapförmåga och rörelsesmärta.
  • Andra orsaker än TMD kan ligga bakom ospecifika anamnestiska symtom. Sådana symtom är
    • smärta, värk och andra känningar (t.ex. domning) i käkarna, ansiktet och huvudet; de vanligaste är ansikts- och huvudvärk.
    • symtom från öronen, som öronvärk, tinnitus, "täppthet" och nedsatt hörsel
    • svalgsymtom, som globussymtom ("klump i halsen") och sväljningssvårigheter
    • problem med rösten, som heshet och att rösten inte bär
    • värk i nacke och skuldror samt yrsel
  • Typiskt för TMD-smärta är följande:
    • Smärtan är oftast ensidig.
    • Smärtan beskrivs vanligen som dov, molande och besvärande.
    • Smärtan varierar under dygnet och är oftast mest besvärande om morgonen.
    • Tuggande, kyla och drag kan utlösa symtomen.
  • Dessutom måste utredas
    • när smärtan har börjat och faktorer i samband med det, som trauma mot huvudet, ansiktet eller nacken (t.ex. bilolycka), slag mot hakan, tandvårdsåtgärder (för hög fyllning, långvarig gapning) och opassliga eller nya proteser
    • smärtans intensitet
    • smärtans lokalisation och utbredning med hjälp av smärtritning (se utskrivbar smärtritning «gvr00013c.pdf»2)
    • symtomens samband med djupt traumatiskt bett
    • tandgnissling och tandpressning
    • patientens vanor (t.ex. att bita i kinderna eller på naglarna eller överdrivet tuggummituggande)
    • patientens känningar från bettet (t.ex. tuggsvårigheter och känsla av att tänderna inte passar ihop ordentligt)
    • smärtans inverkan på livskvaliteten (sinnesstämning, sömn, social samvaro)
    • psykosociala faktorer «Suvinen TI, Reade PC, Kemppainen P ym. Review of a...»25, som kan utredas t.ex. med följande frågor:
      1. Känner du dig stressad?
      2. Är ditt arbete påfrestande?
      3. Är ditt privatliv påfrestande?
      4. Känner du dig utmattad eller mycket trött?
      5. Hindrar TMD-besvären och smärtan i samband med dem dina dagliga sysslor?
      • Patienten ombeds bedöma hur störande besvären är på skalan 1–10.
Tabell 1. Begränsad funktionell undersökning för utredning av TMD-symtom och kliniska fynd hos vuxen patient som kommer för helhetsbehandling
1. Anamnestiska frågor
  • Känner du smärta eller trötthet i tinningarna, käklederna, ansiktet eller käkarna en gång i veckan eller oftare?
  • Känner du smärta när du gapar helt eller tuggar en gång i veckan eller oftare?
  • Har du den senaste tiden märkt att käken låser sig eller att du inte kan gapa munnen ordentligt?
  • Har du ofta huvudvärk (en gång i veckan eller oftare)?
2. Klinisk undersökning
  • inspektion (asymmetrier, svullnader, hudförändringar)
  • palpation (m. temporalis, m. masseter (också framkanten), m. temporalis fäste, käklederna lateralt, auskultation av ljud i käkleden
  • underkäkens rörelser (maximal gapning, sidorörelser och protrusionsrörelse)
  • intraoral undersökning, tecken på överbelastning och bruxism, t.ex. tandslitage, glänsande bruxofacetter, spruckna tänder eller fyllningar, kindlister m.m.)

Klinisk undersökning

Tabell 2. Undersökningsprotokoll för läkare för utredning av TMD-symtom. Om patienten har subjektiva besvär och något av de kliniska fynden i tabellen hänvisas patienten till tandläkare
1. Anamnes, de vanligaste symtomen
  • Smärta i käkregionen och störningar i underkäkens rörelser
  • Huvudvärk
  • Ansiktsvärk
  • Öronbesvär som inte beror på inflammation
  • Ljud från käkleden (knäppning, krepitation)
  • Tandgnissling eller kraftig sammanbitning (bruxism, tandpressning)
2. Frågor
  • Var känns besvären (ofta ensidigt vid TMD)?
  • Känns besvären på ett stort område (typiskt för muskelbesvär) eller speciellt vid käkleden framför örat?
  • Förekommer knäppningar eller krepitation (knaster) i käkleden?
  • Är det svårt att tugga?
  • Är det svårt att gapa eller stänga munnen?
  • Förekommer återkommande huvudvärk?
  • Förekommer öronsymtom? (öronsusningar, örat i lås eller smärta)
3. Extraoral undersökning
  • Maximal gapförmåga, d.v.s. avståndet mellan övre och nedre framtänderna. Gränsvärde ca 40 mm, d.v.s. 2–3 fingrar (figur «Normal gapförmåga är ca tre fingrars bredd»16).
  • Underkäkens rörelse under gapning (rak eller devierar åt sidan).
  • Smärta under gapningen.
  • Käklederna palperas framför örongången.
  • Käkledsljud registreras med palpation eller stetoskop.
  • M. masseter och m. temporalis palperas extraoralt.
4. Intraoral undersökning

Utredning av TMD-symtom och funktionell undersökning hos barn och ungdom

Tabell 3. Utredning av TMD-symtom hos barn och ungdom och funktionell undersökning
1. Anamnestiska frågor
  • Har du ont i ansiktet eller käkarna?
  • Har du ofta huvudvärk?
  • Känns dina käkar trötta eller sjuka när du tuggar eller gapar?
  • Hörs det ljud från dina käkar? Tar det ont då?
  • Gnisslar du tänder eller biter du ihop dem hårt?
  • Biter du ofta på dina naglar eller tuggar du ofta tuggummi?
  • Har du andra leder som är svullna eller sjuka?
2. Klinisk undersökning
  • Inspektion, asymmetrier observeras
  • Underkäkens gap- och rörelseförmåga registreras
  • Käklederna palperas lateralt (smärta, ljud)
  • Tuggmusklerna palperas(m. masseter, m. temporalis) extra- och intraoralt
  • Bettet undersöks. Öppet, djupt, kors- eller saxbett och tandslitage registreras

Radiologiska och andra undersökningar

  • Radiologiska metoder kompletterar den kliniska underökningen. De vanligaste undersökningarna är intraorala apikalbilder av enskilda tänder eller grupper av tänder och panoramaröntgen (PTG).
  • Indikationer för radiologisk undersökning är
    • uteslutande av andra orsaker (differentialdiagnostik) och säkerställande av diagnosen
    • situationer när sedvanlig bettfysiologisk behandling inte hjälper (t.ex. fortlöpande smärta i käkleden, smärtsamma knäppningar)
    • betydande rörelseinskränkningar och förändringar i bettet
    • tecken på trauma i anamnesen eller den kliniska undersökningen
    • sensoriska störningar
    • misstanke om patologiska processer i de omgivande vävnaderna t.ex. maligna tumörer i spottkörtlarna, vilka kan ge TMD-liknande symtom.
    • Behovet av andra än nativbilder bestäms av specialisttandläkare.

Panoramaröntgen

  • Panoramaröntgen ger en god allmän bild av förändringar i tanduppsättningen och av käkområdets benstruktur, vilket är viktigt ur differentialdiagnostisk synpunkt.
  • Lateralprojektionsbilder av käkleden (med sluten mun och vid maximal gapning) och posteroanteriora (PA) bilder kan användas som kompletterande undersökningar.
  • Om den kliniska undersökningen ger anledning att misstänka benförändringar i käkleden och de tidigare nämnda undersökningarna inte visar fynd, kan man från fall till fall överväga digital volymtomografi (CBCT) som följande radiologiska metod.

Volymtomografi (CBCT) och datortomografi (CT)

Magnetundersökning (MR)

Artroskopi

  • Artroskopi används närmast som behandlingsmetod, där man också kan säkerställa diagnosen vid käkledsproblem och degenerativa ledförändringar.

Ny diagnostisk undersökningsmodell för TMD

Diagnoserna vid TMD

Tabell 4. De vanligaste ICD-10-diagnoserna vid TMD
ICD-10-kod Benämning
K07.6 Käkledssjukdomar
K07.60 Käkleds dysfunktionssyndrom
K07.61 Käkledsknäppningar (t.ex. anterior diskdisplacering med återgång)
K07.63 Smärta i käkleden
S03.0 Luxation av käkledsdisken (anterior diskdisplacering utan återgång, käkleds låsning)
K07.65 Degenerativa sjukdomar i käkleden (t.ex. osteoartros)
S03.0 Luxation av käkleden
K07.62 Habituell luxation av käkleden
K07.64 Styvhet i käkleden
S03.4 Distorsion av käkleden
M19.0 Osteoartros, osteoartrit i käkleden
M12.5 Traumatisk artropati i käkleden
M79.1 Muskelsmärta (myalgi)
F45.82 Bruxism
K07.10 Asymmetri av käken
M06 Reumatoid artrit i käkleden

Differentialdiagnostik

  • Sjukdomar som orsakar ansiktssmärta är ett differentialdiagnostiskt problem för kliniker som behandlar patienter med symtom på TMD.
  • Det är viktigt att observera möjligheten av refererad (överförd) smärta och smärtans orsak och ursprung bör noggrant utredas.

Tandrelaterad smärta i käken och ansiktet

  • Isningar i tänderna är det vanligaste smärttillståndet i käkområdet och de förekommer hos 8–50 procent av befolkningen «Kontturi-Narhi V. Dentin hypersensitivity - factor...»97.
  • Pulpasmärta i en tand kan förursaka differentialdiagnostiska svårigheter «Bergenholz G, Horsted-Bindslev P, Reit C (toim.) T...»98. Pulpitsmärta kan kännas annanstans än i den tand som orsakar smärtan, t.o.m. i den andra käken (dock alltid i samma ansiktshalva), och den kan dessutom stråla mot örat, kinden och tinningen.
    • Pulpasmärta kan vara mycket varierande beroende på graden av inflammation och den kan påminna om andra ansiktssmärtor; t.ex. trigeminusneuralgi kan därför felaktigt tolkas som tandvärk och vice versa.
    • Till skillnad från TMD-smärta är det typiskt för pulpasmärta att den förändras och slutligen övergår från snabba, korta smärtattacker till kontinuerlig värk (se finskspråkiga artikeln Ekstrakraniaalisten syiden aiheuttama kasvokipu; Terveysportti/Hammaslääketieteen tietokannat, Therapia Odontologica «http://www.terveysportti.fi/dtk/tod/avaa?p_artikkeli=tod10015&p_haku=vihlovat hampaat»6).
  • Helt eller delvis retinerade visdomständer kan om de infekteras orsaka smärta av TMD-typ (se God medicinsk praxis-rekommendationen om visdomständer (på finska), «Viisaudenhammas»6).

Icke-tandrelaterade smärtor i käkarna och ansiktet

  • Smärta kan i många situationer kännas i tänderna utan att det är något fel i någon tand.
    • T.ex. vid bihåleinflammation kan överkäkens tänder kännas smärtsamma och rörliga.
    • Också trigeminusneuralgi, neuropatisk smärta, vaskulär smärta och refererad smärta från tuggmusklerna kan kännas i tänderna.
  • Sjukdomar i spottkörtlarna eller andra patologiska tillstånd i käkregionen, t.ex. herpes zoster (bältros) och cystor, ger ofta smärta i ansiktet.
  • Atypisk ansiktssmärta är ett smärttillstånd som är svårt att diagnostisera och behandla. Etiologin är oklar och det finns inga klara kliniska eller andra fynd. Hit hör också atypiska tandsmärtor och munsveda (burning mouth syndrome). Tandbehandling hjälper vanligen inte mot atypisk ansiktssmärta eller atypisk tandvärk, och onödiga ingrepp bör därför undvikas (se finskspråkiga artikeln Kasvokipujen differentiaalidiagnostiikka;Terveysportti/Hammaslääketieteen tietokannat, Therapia Odontologica «http://www.terveysportti.fi/dtk/tod/avaa?p_artikkeli=tod10021&p_haku=tod10021»8).

Huvudvärk

  • Vid flera neurologiska sjukdomar förekommer smärta i trakten av tuggmusklerna och käkleden på ena eller båda sidorna. TMD förekommer lika ofta hos migränpatienter, patienter med spänningshuvudvärk och patienter som inte har huvudvärk «Jensen R, Rasmussen BK, Pedersen B ym. Muscle tend...»99, «Ballegaard V, Thede-Schmidt-Hansen P, Svensson P y...»100, men huvudvärkens frekvens och styrka korrelerar synbarligen med förekomsten av TMD-symtom «Liljeström MR, Le Bell Y, Anttila P ym. Headache c...»101, «Melo CE, Oliveira JL, Jesus AC ym. Temporomandibul...»102.
  • I det följande behandlas neurologiska sjukdomar som är förknippade med TMD-liknande smärttillstånd i ansiktet och tandområdet «Graff-Radford SB. Facial pain. Curr Opin Neurol 20...»103.
  • Spänningshuvudvärk känns ofta i hela huvudet eller som en tryckande känsla vid tinningarna, och den är inte förknippad med aura (visuella störningar, sensoriska störningar eller illamående). Värken kan också kännas bara på ena sidan vid tinningen och kan då påminna om TMD-symtom.
  • Faktorer som predisponerar för spänningshuvudvärk anses vara
    • spänningar i nack- och skuldermuskulaturen
    • tidigare trauma i nacken
    • bruxism, muskelrelaterad TMD
    • psykosocial stress
    • ångest
    • depression.
  • Huvudvärken kan vara en del av TMD-symtomen och kan då botas när TMD behandlas «Graff-Radford SB. Facial pain. Curr Opin Neurol 20...»103, «Forssell H, Kirveskari P, Kangasniemi P. Changes i...»104, «von Piekartz H, Lüdtke K. Effect of treatment of t...»105.
  • Migrän känns på ena sidan i tinningen och räcker flera timmar (se God medicinsk praxis-rekommendationen Migrän, på finska «Migreeni»7).
    • Till migrän hör ofta
      • visuella störningar
      • sensoriska störningar
      • kraftig pulserande värk
      • illamående eller uppkastningar.
    • Det har rapporterats att migrän kan ge ensidig smärta i käksystemet utan att patienten har egentlig huvudvärk «Forssell H, Kangasniemi P. Mandibular dysfunction ...»106.
    • Ansträngningsrelaterad migrän kan även yttra sig som tandvärk.
  • Barn som lider av migrän har rapporterats ha flera kliniska TMD-fynd än barn utan huvudvärk «Liljeström MR, Jämsä A, Le Bell Y ym. Signs and sy...»107, men i en finländsk uppföljningsundersökning var migrän vid 13 års ålder inte en riskfaktor för utveckling av TMD under puberteten «Liljeström MR, Le Bell Y, Laimi K ym. Are signs of...»108.
  • Om migrän är förknippad med spänningshuvudvärk och tuggmusklerna är palpationsömma kan TMD-behandling vara till nytta.
  • Okomplicerad migrän behandlas med antiinflammatoriska läkemedel eller triptaner.
  • Trigeminala autonoma huvudvärkstyper:
    • Hortons huvudvärk:
      • En primär huvudvärkssjukdom (oftast hos män) där smärtan alltid förekommer som ensidiga anfall.
      • Smärtan känns bakom ögat eller i tinningen.
      • Smärtan varar från 30 minuter till 3 timmar, och värk och ömhet på ena sidan av ansiktet kan förekomma efteråt.
      • Enligt de diagnostiska kriterierna är värken förknippad med ensidig rodnad och tårbildning i ögat, rinnande näsa eller nästäppa.
    • Kronisk paroxysmal hemikrani:
      • Patienten har dagligen förekommande kortvariga ensidiga anfall av ansiktssmärta som ofta lokaliseras till trakten av käkleden.
      • Indometacin är effektivt mot smärtan.
      • I litteraturen har beskrivits ett fall där smärtan kändes främst i tänderna men strålade ut till käkleden «Delcanho RE, Graff-Radford SB. Chronic paroxysmal ...»109.
    • Trigeminusneuralgi förekommer oftast hos äldre och kännetecknas av intensiv, skärande smärta oftast lokaliserad till trigeminusnervens II och III grenars område och känns kring tänderna, käken och käkleden.
      • Differentialdiagnostiken försvåras av att trigeminusneuralgi kan utlösas av tuggande eller tandborstning och av att ansiktet ömmar på den smärtande sidan.
      • Smärtanfallet är alltid ensidigt, snabbt och skärande som en elektrisk stöt och det upprepas flera gånger under samma dag.
      • N. trigeminus utgångsöppning ur skallen ligger nära käkleden, vilket gör att smärtan på ett förvillande sätt kan kännas i trakten av käkleden. «Merrill RL, Graff-Radford SB. Trigeminal neuralgia...»110.
      • Trigeminusneuralgi reagerar nästan undantagslöst på behandling med karbamazepin, och det finns ingen orsak att behandla tänderna eller käkleden.

Ansikts- och öronvärk

  • Många infektioner i de övre luftvägarna förorsakar värk i ansiktet eller öronen som påminner om TMD-symtom. Värk orsakad av tumörer är klart ovanligare.
  • Ansiktsvärk kan bero på inflammation i maxillar-, etmoidal- eller frontalsinus eller i ovanligare fall på en tumör.
  • Öronvärk kan vara ett symtom på inflammation i struphuvudet, svalget, tonsillerna, nasofarynx eller näsan och bihålorna.
    • Inflammationer i ytterörat, örongången, trumhinnan och mellanörat orsakade av virus, bakterier eller svamp kan också ge öronvärk.
    • Inflammation i ytterörat kan orsakas av bakterier eller det kan vara fråga om en inflammation i broskhinnan (perikondrit) i samband med bindvävssjukdomar.
    • Ovanligare orsaker till öronvärk är inflammationer i sköldkörteln eller artärerna eller refererad smärta från matstrupen och hjärtat.
    • Enligt en populationsstudie gällande ensidig öronvärk har 35 procent samband med funktionsstörningar i halsryggen, 20 procent med TMD-symtom och 30 procent med både symtom från halsryggen och TMD-symtom «Kuttila S. Secondary aural symptoms in relation to...»112.
      • Hos 61 procent av patienter med öronvärk som behövt behandling för TMD konstaterades också symtom eller fynd på funktionsstörning i halsryggen.
    • Vid refererad öronvärk bör man innan behandlingen inleds också klargöra halsryggens och nack-skulderregionens andel i smärtan.

Funktionsstörningar i halsryggen

Allmänna muskelrelaterade smärttillstånd

Ledrelaterade problem och smärttillstånd vid allmänsjukdomar

Odontologisk behandling av reumatiska sjukdomar

Övriga smärttillstånd

Behandling av TMD

Tabell 5. Behandling av de vanligaste funktionsstörningarna i käksystemet
Muskelrelaterad funktionsstörning (K07.60, M79.1)
  • Information och råd om egenvård för avslappning av underkäken ( «gvr00013d.pdf»4) och tuggmusklerna ( «gvr00013h.pdf»5).
  • I akutskedet vid behov värme-köldbehandling och värkmedicinering.
  • Stabiliserings- eller relaxeringsskena för nattligt bruk. Om behandlingen inte ger något resultat alls inom en månad, överväg diagnosen på nytt eller hänvisa till andra specialister.
  • Rörelseträning för underkäken och tuggmusklerna ( «gvr00013f.pdf»6).
  • Fysioterapi vid behov.
  • När symtomen avtagit kan vid behov en bettslipning, protetisk eller ortodontisk behandling bli aktuell för att uppnå ett gott resultat.
Ledrelaterad funktionsstörning
Anterior diskdisplacering med återgång
(K07.61)
  • Om patienten har symtom ges anvisningar om egenvård ( «gvr00013e.pdf»7) och sedvanlig bettfysiologisk behandling t.ex. stabiliseringsskena.
  • För en ung patient som ännu inte har haft långvariga knäppningar kan rörelseträningar rekommenderas ( «gvr00013g.pdf»8). Då gör patienten upprepade "gapa – stäng munnen" -övningar med käken i ett anteriort kant-i-kant läge, så att det inte hörs knäppningar (disken antas vara i rätt läge).
  • Hos patienter med svåra smärtsamma knäppningar och käkledslåsningar om morgnarna kan man använda en anterior repositionsskena nattetid och fortsätta med stabiliseringsskena när symtomen har minskat. Värkmedicinering kan lindra symtomen.
  • Vid fortsatta besvär bör den specialiserade sjukvården konsulteras för eventuell käkkirurgisk behandling.
Ledrelaterad funktionsstörning
Anterior diskdisplacering utan återgång
(S03.0) (låst käke, "closed lock")
  • I den akuta situationen görs manuell reponering ( «http://www.terveysportti.fi/dtk/tod/avaa?p_artikkeli=tox12012&p_haku=reponointiote»10) till exempel med en hävstångsrörelse, så att man använder en förhöjning som har placerats mellan kindtänderna på den låsta sidan.
  • Efter en lyckad reponering återställs munnens normala gapförmåga genast. Det är bra att fortsätta behandlingen med bettskena (anterior repositionsskena eller stabiliseringsskena).
  • Om patienten har smärtor eller om reponeringen inte lyckas, ordineras värkmediciner och patienten får anvisningar om egenvård ( «gvr00013e.pdf»7) (tänjningsrörelser för underkäken). Ibland kan stabiliseringsskena vara till nytta. I svåra fall konsulteras den specialiserade sjukvården, eftersom det ibland kan behövas käkkirurgiska ingrepp.
Degenerativa sjukdomar i käkleden
Osteoartros (K07.65)
  • Vanligen är det fråga om åldersrelaterade förändringar, mikro- eller makrotrauma i samband med bruxism, felställning av disken, eller käkledstrauma, som har skadat ledytorna.
  • Behandlingsprinciperna i det akuta skedet (osteoartrit) är värkmedicinering och en minskning av belastningen på käkleden t.ex. med bettskena. Vid fortsatt smärta kan intraartikulära kortisoninjektioner användas. I ett lugnare skede kan bettslipning, restorativa åtgärder eller protetisk behandling användas för att optimera belastningen i bettet.
  • I svåra fall konsulteras den specialiserade sjukvården, för eventuell käkkirurgisk behandling.
Traumatisk artropati i käkleden
(akut traumatisk artrit) (S03.4, M12.5)
  • Orsaker till tillståndet kan vara antingen mikrotrauma eller makrotrauma. Det är svårt och smärtsamt att gapa och leden ömmar vid palpation. Ledområdet kan också vara svullet. Ofta kan patienten inte bita ihop på den sjuka sidan.
  • En panoramabild behövs för att utesluter eventuell kondylfraktur och andra orsaker.
  • Artrit orsakad av makrotrauma läks oftast inom ett par veckor med hjälp av antiinflammatoriska läkemedel, vila, skonkost samt köld- och senare värmebehandling.
  • Om bruxism ligger bakom tillståndet är bettfysiologisk behandling med skena nödvändig, eftersom tillståndet annars kan upprepas.
Hypermobil käkled Luxation
(K07.62)
  • Bettfysiologisk behandling, som rörelseträning för underkäken «gvr00013k.pdf»9 och tuggmusklerna ( «gvr00013f.pdf»6) eller bettskena, är ofta till nytta.
  • Vid akut luxation reponeras kondylen neråt och bakåt (se finskspråkiga artikeln Leukanivelen repononti (TED00); Terveysportti/Hammaslääketieteen tietokannat, Therapia Odontologica «http://www.terveysportti.fi/dtk/tod/avaa?p_artikkeli=tod22072»11).
  • Om luxationerna upprepar sig har man ofta nytta av bettfysiologisk behandling, t.ex. bettskena och rörelseträning ( «gvr00013f.pdf»6).
  • Vid upprepade luxationer konsulteras den specialiserade sjukvården eftersom kirurgisk behandling kan komma på fråga.
Bruxism (F45.82)
  • Vid svår bruxism är behandling nödvändig både för att lindra symtomen och för att förhindra vävnadsskada.
  • Vävnadsskadan kan väsentligt minskas genom att använda stabiliseringsskena under sömnen.
  • För att förhindra skador på tänderna kan man också använda stabiliserande slipning av bettet, så att belastningen fördelas så fördelaktigt som möjligt över tandraden och käkarna. Biofeedbackbehandling kan användas för att minska bruxismen.

Information och rådgivning till patienten och handledning av egenvård

Tabell 6. Vid behandling av funktionsstörningar i käksystemet kan följande läkemedel användas, men evidensen för effekten är låg
Tillstånd/diagnos Läkemedel Speciellt Biverkningar
Muskel- eller ledrelaterade smärttillstånd: M79.1, K07.60, K07.63 Antiinflammatorika
(NSAID),
paracetamol
Inte för långvarigt bruk Ja
Symtomatisk käkledsartros: K07.65, M19.0 Antiinflammatorika
(NSAID),
paracetamol,
Glukokortikoider,
Hyaluronat
Inte för långvarigt bruk
Injiceras
Ja
Traumatisk artropati i käkleden (akut traumatisk artrit): M12.5 Antiinflammatorika
(NSAID)
Inte för långvarigt bruk Ja
Käkledsartrit, RA: K07.65, M19.0, M06 Antiinflammatorika
(NSAID)
Glukokortikoider
Inte för långvarigt bruk
Injiceras
Ja
TMD-patienter med långvarig kronisk smärta: K07.60, M79.1 Tricykliska antidepressiva
Antiinflammatorika
(NSAID)
Dostitrering
Läkemedelsinteraktioner bör beaktas
Inte för långvarigt bruk
Ja

Behandling med bettskena

Tabell 7. De vanligaste bettskenorna
Typ av skena Styrande verkan Uppbyggnad Indikationer Användningssätt Begränsningar
Stabiliseringsskena Nej Stabila kontakter i retruderat läge (RP) och interkuspidationsläge (IP) hörntandstyrning, vid protrusion kontakter endast i fronten TMD-symtom Under sömnen Inga betydande begränsningar, observera dock sömnapné
Relaxeringsskena (alternativt avslappningsplåt) Nej Endast framtänderna (dd. 13–23) i kontakt Artikulationsrörelser som vid stabiliseringsskena TMD-symtom, speciellt muskelrelaterade spänningstillstånd och smärtor Under sömnen Risk för elongering av bakre tänderna vid fortlöpande bruk
Anterior repositionsskena Ja Alla tänder i kontakt Styr underkäken framåt och hindrar underkäkens rörelser bakåt med en vall på främre området Smärta och tillfälliga låsningar med anterior diskdisplacering med återgång Traumatisk artrit Under sömnen Högst 1-2 månader, vid artrit några dagar

Farmakologisk behandling

Fysioterapeutiska behandlingsmetoder

Tabell 8. Rörelseträningsanvisningar för TMD-patienter
  1. Börja med att värma upp tuggmusklerna t.ex. med en värmedyna eller gelförpackning.
  2. Slappna av och sänk axlarna. Säg mmm ... utan att tänderna rör vid varandra. Gör sedan uppvärmningsövningar (”jogga” genom att röra käken upp, ner och åt båda sidorna).
  3. Börja de egentliga övningarna med gapnings- och slutningsrörelser. Gapa så stort du kan utan smärta, låt huvudet böjas lite bakåt (bilder «Smärtfri maximal gapning»21, «Boken visar huvudets bakåtlutande ställning vid gapning»22, «Funktionsstörningar i käksystemet (TMD)»23). Gapa i några sekunder och bit ihop.
  4. För käken så långt framåt som möjligt ( «Underkäkens maximala rörelse framåt»8) och åt båda sidorna (bilder «Underkäkens rörelse till vänster»6 ja «Underkäkens rörelse till höger»7). Håll käken i extremläget i några sekunder.
  5. Gör rörelserna fritt och sedan mot ett par fingrars lätt motstånd (bilder «Underkäkens protrusion mot två fingrars motstånd»24, «Sidorörelser mot två fingrars motstånd»25, «Sidorörelser mot två fingrars motstånd»26, «Gapning mot två fingrars motstånd»27).
  6. Gapa helt och försök stänga munnen så att du ”bromsar” rörelsen med hjälp av fingrarna (figur «Slutningsrörelse mot två fingrars motstånd»28). Håll käken i detta läge i några sekunder.
  7. Tänj munnen i öppet läge med hjälp av två fingrar mellan tänderna (figur Funktionsstörningar i käksystemet (TMD)29).
  8. Gör varje rörelse tio gånger per träningspass och hela rörelseserien två gånger om dagen. Gör övningarna med en styrka som är lämplig för dina muskler och käkleder. Träningen får inte förorsaka smärta.
  9. Vila och slappna av i tio minuter efter övningarna.
  10. Patientanvisningarna och bilderna kan skrivas ut via denna länk «gvr00013f.pdf»6

Kognitiva behandlingar

Stabiliserande slipning av bettet (ocklusionskorrigering)

Behandling av bruxism och TMD

Andra behandlingsmetoder som stöder den bettfysiologiska behandlingen

Behandling av TMD hos barn och unga

Behandling av patienter med kronisk TMD-smärta

Kirurgiska behandlingslinjer för patienter med svåra TMD-problem

Behandling av TMD inom primärvården och den specialiserade sjukvården

Bakgrundsmaterial till TMD-rekommendationen

Tabell 9. Bakgrundsmaterial till TMD-rekommendationen
Link
Anamnesblankett Blankett för utskrift «gvr00013a.pdf»1
Funktionell undersökning av käksystemet Blankett för utskrift «gvr00013b.pdf»3
Smärtteckning Blankett för utskrift «gvr00013c.pdf»2
Symtom vid tuggmuskelsmärta och egenvård Patientanvisning för utskrift «gvr00013d.pdf»4
Symtom från käklederna och egenvård Patientanvisning för utskrift «gvr00013e.pdf»7
Rörelseträningsanvisningar för TMD-patienter Patientanvisning + bilder för utskrift «gvr00013f.pdf»6
Rörelseträningsanvisningar för knäppande käkled Patientanvisning för utskrift «gvr00013g.pdf»8
Massage av tuggmusklerna Patientanvisning + bilder för utskrift «gvr00013h.pdf»5
Rekommendationer om hållning och position Patientanvisning för utskrift «gvr00013i.pdf»11
Alginatavtryck och bettindex Video (endast på finska) «https://vimeo.com/79871730»1
Inprovning av stabiliseringsskena Video (endast på finska) «https://vimeo.com/79871520»2
Användning av bettskena Tulostettava potilasohje «gvr00013j.pdf»10
Enhetliga kriterier för icke-brådskande behandling (i Finland) Patientanvisning för utskrift (på finska) «Yhtenäiset kiireettömän hoidon perusteet»1
Kriterier för icke-brådskande behandling av funktionsstörningar i käksystemet inom den specialiserade sjukvården (i Finland) Elektroniskt bakgrundsmaterial (på finska) «Purentaelimistönen toimintahäiriöiden kiireetön hoito erikoissairaanhoidossa»2

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia

Ordförande:

Yrsa Le Bell, professor h.c., specialisttandläkare i bettfysiologi; Åbo universitet

Medlemmar:

Jari Ahlberg, docent, specialisttandläkare i protetik och bettfysiologi; huvudstadsregionens enhet för specialtandvård, Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet

Pentti Kemppainen, professor, specialisttandläkare i protetik och bettfysiologi, specialisttandläkare, övertandläkare; Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus

Seppo Kuttila, MD, specialistläkare i öron-, näs- och halssjukdomar; Jyväskylä

Mauno Könönen, professor, specialisttandläkare i protetik och bettfysiologi, övertandläkare, Helsingfors universitet och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Matti Närhi, professor; Östra Finlands universitet

Marja Pöllänen, OD, specialisttandläkare i parodontologi, God medicinsk praxis-redaktör; Finska Läkarföreningen Duodecim

Aune Raustia, professor, specialisttandläkare i protetik och bettfysiologi, övertandläkare, Uleåborgs universitet och Uleåborgs universitetssjukhus

Taina Remes-Lyly, OL, ledande tandläkare; Kyrkslätts hälsovårdscentral

Sakkunniga:

Markus Färkkilä, docent, specialistläkare i neurologi; Helsingfors universitetscentralsjukhus

Marjoriitta Liljeström, OD, specialisttandläkare i klinisk tandvård; Helsingfors

Kaisu Pienihäkkinen, docent, specialisttandläkare i klinisk tandvård; Åbo universitet

Pertti Pirttiniemi, professor, specialisttandläkare i ortodonti; Uleåborgs universitet

Anni Suomalainen, OD, specialisttandläkare i radiologi; Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Tack till: Martti Puhakka, FD, (fotografierna) och Teemu Tirri, OL (videofotograf)

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Literatur

  1. De Kanter RJ, Truin GJ, Burgersdijk RC ym. Prevalence in the Dutch adult population and a meta-analysis of signs and symptoms of temporomandibular disorder. J Dent Res 1993;72:1509-18 «PMID: 8227702»PubMed
  2. Kuttila M, Niemi PM, Kuttila S ym. TMD treatment need in relation to age, gender, stress, and diagnostic subgroup. J Orofac Pain 1998;12:67-74 «PMID: 9656901»PubMed
  3. Rutkiewicz T, Könönen M, Suominen-Taipale L ym. Occurrence of clinical signs of temporomandibular disorders in adult Finns. J Orofac Pain 2006;20:208-17 «PMID: 16913430»PubMed
  4. Carlsson GE. Epidemiology and treatment need for temporomandibular disorders. J Orofac Pain 1999;13:232-7 «PMID: 10823035»PubMed
  5. Al-Jundi MA, John MT, Setz JM ym. Meta-analysis of treatment need for temporomandibular disorders in adult nonpatients. J Orofac Pain 2008;22:97-107 «PMID: 18548838»PubMed
  6. Anastassaki Köhler A, Hugoson A, Magnusson T. Prevalence of symptoms indicative of temporomandibular disorders in adults: cross-sectional epidemiological investigations covering two decades. Acta Odontol Scand 2012;70:213-23 «PMID: 22126531»PubMed
  7. Yekkalam N, Wänman A. prevalence of signs and symptoms indicative of temporomadibular disorders and headaches in 35-, 50-, 65-, and 75- year olds living in Västerbotten; Sweden. Acta Odontol Scand 2013 (in press)
  8. Johansson A, Unell L, Carlsson GE ym. Gender difference in symptoms related to temporomandibular disorders in a population of 50-year-old subjects. J Orofac Pain 2003;17:29-35 «PMID: 12756928»PubMed
  9. Wänman A. Longitudinal course of symptoms of craniomandibular disorders in men and women. A 10-year follow-up study of an epidemiologic sample. Acta Odontol Scand 1996;54:337-42 «PMID: 8997430»PubMed
  10. Unell L, Johansson A, Carlsson GE ym. Changes in reported orofacial symptoms over a ten-year period as reflected in two cohorts of fifty-year-old subjects. Acta Odontol Scand 2006;64:202-8 «PMID: 16829494»PubMed
  11. Hiltunen K, Peltola JS, Vehkalahti MM ym. A 5-year follow-up of signs and symptoms of TMD and radiographic findings in the elderly. Int J Prosthodont 2003;16:631-4 «PMID: 14714843»PubMed
  12. Osterberg T, Carlsson GE. Relationship between symptoms of temporomandibular disorders and dental status, general health and psychosomatic factors in two cohorts of 70-year-old subjects. Gerodontology 2007;24:129-35 «PMID: 17696889»PubMed
  13. Anastassaki Köhler A, Hugoson A, Magnusson T. Prevalence of symptoms indicative of temporomandibular disorders in adults: cross-sectional epidemiological investigations covering two decades. Acta Odontol Scand 2012;70:213-23 «PMID: 22126531»PubMed
  14. Salonen L, Helldén L, Carlsson GE. Prevalence of signs and symptoms of dysfunction in the masticatory system: an epidemiologic study in an adult Swedish population. J Craniomandib Disord 1990;4:241-50 «PMID: 2098401»PubMed
  15. Köhler AA, Helkimo AN, Magnusson T ym. Prevalence of symptoms and signs indicative of temporomandibular disorders in children and adolescents. A cross-sectional epidemiological investigation covering two decades. Eur Arch Paediatr Dent 2009;10 Suppl 1:16-25 «PMID: 19863894»PubMed
  16. Vierola A, Suominen AL, Ikavalko T ym. Clinical signs of temporomandibular disorders and various pain conditions among children 6 to 8 years of age: the PANIC study. J Orofac Pain 2012;26:17-25 «PMID: 22292136»PubMed
  17. Könönen M, Waltimo A, Nyström M. Does clicking in adolescence lead to painful temporomandibular joint locking? Lancet 1996;347:1080-1 «PMID: 8602059»PubMed
  18. List T, Wahlund K, Wenneberg B ym. TMD in children and adolescents: prevalence of pain, gender differences, and perceived treatment need. J Orofac Pain 1999;13:9-20 «PMID: 10425964»PubMed
  19. Wahlund K. Temporomandibular disorders in adolescents. Epidemiological and methodological studies and a randomized controlled trial. Swed Dent J Suppl 2003;:inside front cover, 2-64 «PMID: 14717039»PubMed
  20. Nilsson IM, List T, Drangsholt M. Prevalence of temporomandibular pain and subsequent dental treatment in Swedish adolescents. J Orofac Pain 2005;19:144-50 «PMID: 15895837»PubMed
  21. De Kanter RJ, Käyser AF, Battistuzzi PG ym. Demand and need for treatment of craniomandibular dysfunction in the Dutch adult population. J Dent Res 1992;71:1607-12 «PMID: 1522294»PubMed
  22. Magnusson T, Egermark I, Carlsson GE. Treatment received, treatment demand, and treatment need for temporomandibular disorders in 35-year-old subjects. Cranio 2002;20:11-7 «PMID: 11831338»PubMed
  23. Kuttila M, Kuttila S, Le Bell Y ym. Association between TMD treatment need, sick leaves, and use of health care services for adults. J Orofac Pain 1997;11:242-8 «PMID: 9610314»PubMed
  24. Dworkin SF. Behavioral characteristics of chronic temporomandibular disorders: Diagnosis and assessment. Kirjassa: Sessle BJ, Bryant PS, Dionne RA (toim.) Temporomandibular disorders and related pain conditions. Progress in pain research and management. Munksgaard, Copenhagen 4. painos. 1995:175-92
  25. Suvinen TI, Reade PC, Kemppainen P ym. Review of aetiological concepts of temporomandibular pain disorders: towards a biopsychosocial model for integration of physical disorder factors with psychological and psychosocial illness impact factors. Eur J Pain 2005;9:613-33 «PMID: 15978854»PubMed
  26. de Leeuw JR, Steenks MH, Ros WJ ym. Assessment of treatment outcome in patients with craniomandibular dysfunction. J Oral Rehabil 1994;21:655-66 «PMID: 7830201»PubMed
  27. Kuttila S, Kuttila M, Le Bell Y ym. Aural symptoms and signs of temporomandibular disorder in association with treatment need and visits to a physician. Laryngoscope 1999;109:1669-73 «PMID: 10522940»PubMed
  28. Kuttila S, Kuttila M, Le Bell Y ym. Characteristics of subjects with secondary otalgia. J Orofac Pain 2004;18:226-34 «PMID: 15509002»PubMed
  29. Schmitter M, Kress B, Ohlmann B ym. Psychosocial behaviour and health care utilization in patients suffering from temporomandibular disorders diagnosed on the basis of clinical findings and MRI examination. Eur J Pain 2005;9:243-50 «PMID: 15862473»PubMed
  30. Manfredini D, Winocur E, Ahlberg J ym. Psychosocial impairment in temporomandibular disorders patients. RDC/TMD axis II findings from a multicentre study. J Dent 2010;38:765-72 «PMID: 20600559»PubMed
  31. Ahlberg K, Ahlberg J, Könönen M ym. Perceived orofacial pain and its associations with reported bruxism and insomnia symptoms in media personnel with or without irregular shift work. Acta Odontol Scand 2005;63:213-7 «PMID: 16040443»PubMed
  32. Rantala MA, Ahlberg J, Suvinen TI ym. Temporomandibular joint related painless symptoms, orofacial pain, neck pain, headache, and psychosocial factors among non-patients. Acta Odontol Scand 2003;61:217-22 «PMID: 14582589»PubMed
  33. White BA, Williams LA, Leben JR. Health care utilization and cost among health maintenance organization members with temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2001;15:158-69 «PMID: 11443827»PubMed
  34. Alanen P, Kirveskari P. Association between TMJ dysfunction and sick leaves. Community Dent Oral Epidemiol 1983;11:95-7 «PMID: 6573245»PubMed
  35. Wedel A, Carlsson GE. Sick-leave in patients with functional disturbances of the masticatory system. Swed Dent J 1987;11:53-9 «PMID: 3473711»PubMed
  36. Kirveskari P, Alanen P. Effect of occlusal treatment on the use of medical services in TMJ dysfunction patients with head and neck symptoms. Proc Finn Dent Soc 1984;80:227-9 «PMID: 6441167»PubMed
  37. Nilsson IM, List T, Drangsholt M. Incidence and temporal patterns of temporomandibular disorder pain among Swedish adolescents. J Orofac Pain 2007;21:127-32 «PMID: 17547124»PubMed
  38. Warren MP, Fried JL. Temporomandibular disorders and hormones in women. Cells Tissues Organs 2001;169:187-92 «PMID: 11455113»PubMed
  39. Wang J, Chao Y, Wan Q ym. The possible role of estrogen in the incidence of temporomandibular disorders. Med Hypotheses 2008;71:564-7 «PMID: 18597950»PubMed
  40. Kang SC, Lee DG, Choi JH ym. Association between estrogen receptor polymorphism and pain susceptibility in female temporomandibular joint osteoarthritis patients. Int J Oral Maxillofac Surg 2007;36:391-4 «PMID: 17391927»PubMed
  41. Häggman-Henrikson B, Zafar H, Eriksson PO. Disturbed jaw behavior in whiplash-associated disorders during rhythmic jaw movements. J Dent Res 2002;81:747-51 «PMID: 12407088»PubMed
  42. Mohlin BO, Derweduwen K, Pilley R ym. Malocclusion and temporomandibular disorder: a comparison of adolescents with moderate to severe dysfunction with those without signs and symptoms of temporomandibular disorder and their further development to 30 years of age. Angle Orthod 2004;74:319-27 «PMID: 15264641»PubMed
  43. Sipilä K, Ensio K, Hanhela H ym. Occlusal characteristics in subjects with facial pain compared to a pain-free control group. Cranio 2006;24:245-51 «PMID: 17086853»PubMed
  44. Seligman DA, Pullinger AG. Analysis of occlusal variables, dental attrition, and age for distinguishing healthy controls from female patients with intracapsular temporomandibular disorders. J Prosthet Dent 2000;83:76-82 «PMID: 10633025»PubMed
  45. Pahkala R, Qvarnström M. Can temporomandibular dysfunction signs be predicted by early morphological or functional variables? Eur J Orthod 2004;26:367-73 «PMID: 15366380»PubMed
  46. Henrikson T, Nilner M, Kurol J. Symptoms and signs of temporomandibular disorders before, during and after orthodontic treatment. Swed Dent J 1999;23:193-207 «PMID: 10901603»PubMed
  47. McNamara JA Jr, Türp JC. Orthodontic treatment and temporomandibular disorders: is there a relationship? Part 1: Clinical studies. J Orofac Orthop 1997;58:74-89 «PMID: 9114557»PubMed
  48. Kirveskari P, Jamsa T, Alanen P. Occlusal adjustment and the incidence of demand for temporomandibular disorder treatment. J Prosthet Dent 1998;79:433-8 «PMID: 9576319»PubMed
  49. Kirveskari P, Le Bell Y, Salonen M ym. Effect of elimination of occlusal interferences on signs and symptoms of craniomandibular disorder in young adults. J Oral Rehabil 1989;16:21-6 «PMID: 2746403»PubMed
  50. Le Bell Y, Jämsä T, Korri S ym. Effect of artificial occlusal interferences depends on previous experience of temporomandibular disorders. Acta Odontol Scand 2002;60:219-22 «PMID: 12222646»PubMed
  51. Sipilä K, Zitting P, Siira P ym. Temporomandibular disorders, occlusion, and neck pain in subjects with facial pain: a case-control study. Cranio 2002;20:158-64 «PMID: 12150261»PubMed
  52. Raustia AM, Pirttiniemi PM, Pyhtinen J. Correlation of occlusal factors and condyle position asymmetry with signs and symptoms of temporomandibular disorders in young adults. Cranio 1995;13:152-6 «PMID: 8949853»PubMed
  53. Wang MQ, Xue F, He JJ ym. Missing posterior teeth and risk of temporomandibular disorders. J Dent Res 2009;88:942-5 «PMID: 19783804»PubMed
  54. Carlsson GE, Magnusson T, Egermark I. Prediction of demand for treatment of temporomandibular disorders based on a 20-year follow-up study. J Oral Rehabil 2004;31:511-7 «PMID: 15189306»PubMed
  55. Seligman DA, Pullinger AG. Dental attrition models predicting temporomandibular joint disease or masticatory muscle pain versus asymptomatic controls. J Oral Rehabil 2006;33:789-99 «PMID: 17002737»PubMed
  56. Magnusson T, Egermarki I, Carlsson GE. A prospective investigation over two decades on signs and symptoms of temporomandibular disorders and associated variables. A final summary. Acta Odontol Scand 2005;63:99-109 «PMID: 16134549»PubMed
  57. Westling L, Mattiasson A. General joint hypermobility and temporomandibular joint derangement in adolescents. Ann Rheum Dis 1992;51:87-90 «PMID: 1540046»PubMed
  58. Ögren M, Fältmars C, Lund B ym. Hypermobility and trauma as etiologic factors in patients with disc derangements of the temporomandibular joint. Int J Oral Maxillofac Surg 2012;41:1046-50 «PMID: 22658266»PubMed
  59. Celic R, Panduric J, Dulcic N. Psychologic status in patients with temporomandibular disorders. Int J Prosthodont 2006;19:28-9 «PMID: 16479755»PubMed
  60. Sipilä K, Mäki P, Laajala A ym. Association of depressiveness with chronic facial pain: a longitudinal study. Acta Odontol Scand 2013;71:644-9 «PMID: 22816436»PubMed
  61. John MT, Miglioretti DL, LeResche L ym. Widespread pain as a risk factor for dysfunctional temporomandibular disorder pain. Pain 2003;102:257-63 «PMID: 12670667»PubMed
  62. Sipilä K, Suominen AL, Alanen P ym. Association of clinical findings of temporomandibular disorders (TMD) with self-reported musculoskeletal pains. Eur J Pain 2011;15:1061-7 «PMID: 21664847»PubMed
  63. Diatchenko L, Slade GD, Nackley AG ym. Genetic basis for individual variations in pain perception and the development of a chronic pain condition. Hum Mol Genet 2005;14:135-43 «PMID: 15537663»PubMed
  64. Meloto CB, Serrano PO, Ribeiro-DaSilva MC ym. Genomics and the new perspectives for temporomandibular disorders. Arch Oral Biol 2011;56:1181-91 «PMID: 21536254»PubMed
  65. Smith SB, Maixner DW, Greenspan JD ym. Potential genetic risk factors for chronic TMD: genetic associations from the OPPERA case control study. J Pain 2011;12:T92-101 «PMID: 22074755»PubMed
  66. Niemi PM, Le Bell Y, Kylmälä M ym. Psychological factors and responses to artificial interferences in subjects with and without a history of temporomandibular disorders. Acta Odontol Scand 2006;64:300-5 «PMID: 16945896»PubMed
  67. Ferrando M, Andreu Y, Galdón MJ ym. Psychological variables and temporomandibular disorders: distress, coping, and personality. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2004;98:153-60 «PMID: 15316541»PubMed
  68. Davies S, European Academy of Craniomandibular Disorders for General Dental Practitioners. EACD GDP guidelines. Dent Update 2008;35:210-1 «PMID: 18507230»PubMed
  69. Schokker RP, Hansson TL, Ansink BJ. Craniomandibular disorders in headache patients. J Craniomandib Disord 1989;3:71-4 «PMID: 2606999»PubMed
  70. Schokker RP, Hansson TL, Ansink BJ. Craniomandibular disorders in patients with different types of headache. J Craniomandib Disord 1990;4:47-51 «PMID: 2098387»PubMed
  71. Dworkin SF, LeResche L. Research diagnostic criteria for temporomandibular disorders: review, criteria, examinations and specifications, critique. J Craniomandib Disord 1992;6:301-55 «PMID: 1298767»PubMed
  72. Magnusson T, Helkimo H. Temporomandibular Disorders. Kirjassa: Pediatric dentistry. A clinical approach. Eds. Koch G, Poulsen S, 2nd edition. Wiley Blackwell 2009, UK.
  73. Gaffney A. Cognitive developmental aspects of pain in school-age children. In: Schlechter NL, Berde CB, Yaster M (eds). Pain in Infants, Children and Adolescents. Hong Kong: William & Wilkins Baltimore; 1993 pp. 75-85
  74. Nydell A, Helkimo M, Koch G. Craniomandibular disorders in children--a critical review of the literature. Swed Dent J 1994;18:191-205 «PMID: 7871479»PubMed
  75. Honda K, Larheim TA, Maruhashi K ym. Osseous abnormalities of the mandibular condyle: diagnostic reliability of cone beam computed tomography compared with helical computed tomography based on an autopsy material. Dentomaxillofac Radiol 2006;35:152-7 «PMID: 16618847»PubMed
  76. Honey OB, Scarfe WC, Hilgers MJ ym. Accuracy of cone-beam computed tomography imaging of the temporomandibular joint: comparisons with panoramic radiology and linear tomography. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2007;132:429-38 «PMID: 17920495»PubMed
  77. Ikeda K, Kawamura A. Assessment of optimal condylar position with limited cone-beam computed tomography. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2009;135:495-501 «PMID: 19361736»PubMed
  78. Ikeda K, Kawamura A, Ikeda R. Assessment of optimal condylar position in the coronal and axial planes with limited cone-beam computed tomography. J Prosthodont 2011;20:432-8 «PMID: 21689204»PubMed
  79. SEDENTEXCT. “Radiation Protection: Cone beam CT for dental and maxillofacial radiology”, Evidence based guidelines 2011 (v2.0 Final); saatavilla osoitteessa: http://www.sedentexct.eu/guidelines
  80. Ribeiro-Rotta RF, Marques KD, Pacheco MJ ym. Do computed tomography and magnetic resonance imaging add to temporomandibular joint disorder treatment? A systematic review of diagnostic efficacy. J Oral Rehabil 2011;38:120-35 «PMID: 20678103»PubMed
  81. Larheim TA, Katzberg RW, Westesson PL ym. MR evidence of temporomandibular joint fluid and condyle marrow alterations: occurrence in asymptomatic volunteers and symptomatic patients. Int J Oral Maxillofac Surg 2001;30:113-7 «PMID: 11405445»PubMed
  82. Schellhas KP. Internal derangement of the temporomandibular joint: radiologic staging with clinical, surgical, and pathologic correlation. Magn Reson Imaging 1989;7:495-515 «PMID: 2607900»PubMed
  83. Raustia AM, Pyhtinen J, Pernu H. Clinical, magnetic-resonance imaging and surgical findings in patients with temporomandibular joint disorder--a survey of 47 patients. Rofo 1994;160:406-11 «PMID: 8173050»PubMed
  84. Kerstens HC, Golding RP, Valk J ym. Magnetic resonance imaging of partial temporomandibular joint disc displacement. J Oral Maxillofac Surg 1989;47:25-9 «PMID: 2911054»PubMed
  85. Tallents RH, Katzberg RW, Murphy W ym. Magnetic resonance imaging findings in asymptomatic volunteers and symptomatic patients with temporomandibular disorders. J Prosthet Dent 1996;75:529-33 «PMID: 8709019»PubMed
  86. Katzberg RW, Westesson PL, Tallents RH ym. Anatomic disorders of the temporomandibular joint disc in asymptomatic subjects. J Oral Maxillofac Surg 1996;54:147-53; discussion 153-5 «PMID: 8604061»PubMed
  87. Tomas X, Pomes J, Berenguer J ym. MR imaging of temporomandibular joint dysfunction: a pictorial review. Radiographics 2006;26:765-81 «PMID: 16702453»PubMed
  88. Westesson PL, Brooks SL. Temporomandibular joint: relationship between MR evidence of effusion and the presence of pain and disk displacement. AJR Am J Roentgenol 1992;159:559-63 «PMID: 1503025»PubMed
  89. Larheim TA, Westesson PL, Sano T. MR grading of temporomandibular joint fluid: association with disk displacement categories, condyle marrow abnormalities and pain. Int J Oral Maxillofac Surg 2001;30:104-12 «PMID: 11405444»PubMed
  90. Emshoff R, Brandlmaier I, Bertram S ym. Relative odds of temporomandibular joint pain as a function of magnetic resonance imaging findings of internal derangement, osteoarthrosis, effusion, and bone marrow edema. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2003;95:437-45 «PMID: 12686927»PubMed
  91. Larheim TA. Role of magnetic resonance imaging in the clinical diagnosis of the temporomandibular joint. Cells Tissues Organs 2005;180:6-21 «PMID: 16088129»PubMed
  92. Koh KJ, List T, Petersson A ym. Relationship between clinical and magnetic resonance imaging diagnoses and findings in degenerative and inflammatory temporomandibular joint diseases: a systematic literature review. J Orofac Pain 2009;23:123-39 «PMID: 19492537»PubMed
  93. Park JW, Song HH, Roh HS ym. Correlation between clinical diagnosis based on RDC/TMD and MRI findings of TMJ internal derangement. Int J Oral Maxillofac Surg 2012;41:103-8 «PMID: 22000957»PubMed
  94. Flor H and Turk D: Chronic pain: An integrated biobehavioral approach- identifying patient subgroups and matching patients with treatment. IASP press, Seattle, Wa, 2011.
  95. Hill JC, Whitehurst DG, Lewis M ym. Comparison of stratified primary care management for low back pain with current best practice (STarT Back): a randomised controlled trial. Lancet 2011;378:1560-71 «PMID: 21963002»PubMed
  96. Suvinen TI, Kemppainen P, Le Bell Y ym. Research Diagnostic Criteria Axis II in Screening and as a Part of Biopsychosocial Subtyping of Finnish Patients with Temporomandibular Disorder Pain. J Orofac Pain 2013;27:314-24 «PMID: 24171181»PubMed
  97. Kontturi-Narhi V. Dentin hypersensitivity - factors related to the occurrence of pain symptoms. Kuopion yliopiston julkaisuja B. Hammaslääketiede 5. 1993
  98. Bergenholz G, Horsted-Bindslev P, Reit C (toim.) Texbook of Endodontology. Second edition Oxford, UK: Blackwell Publishing, 2010:255-76
  99. Jensen R, Rasmussen BK, Pedersen B ym. Muscle tenderness and pressure pain thresholds in headache. A population study. Pain 1993;52:193-9 «PMID: 8455967»PubMed
  100. Ballegaard V, Thede-Schmidt-Hansen P, Svensson P ym. Are headache and temporomandibular disorders related? A blinded study. Cephalalgia 2008;28:832-41 «PMID: 18498400»PubMed
  101. Liljeström MR, Le Bell Y, Anttila P ym. Headache children with temporomandibular disorders have several types of pain and other symptoms. Cephalalgia 2005;25:1054-60 «PMID: 16232157»PubMed
  102. Melo CE, Oliveira JL, Jesus AC ym. Temporomandibular disorders dysfunction in headache patients. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2012;17:e1042-6 «PMID: 22926473»PubMed
  103. Graff-Radford SB. Facial pain. Curr Opin Neurol 2000;13:291-6 «PMID: 10871253»PubMed
  104. Forssell H, Kirveskari P, Kangasniemi P. Changes in headache after treatment of mandibular dysfunction. Cephalalgia 1985;5:229-36 «PMID: 3910260»PubMed
  105. von Piekartz H, Lüdtke K. Effect of treatment of temporomandibular disorders (TMD) in patients with cervicogenic headache: a single-blind, randomized controlled study. Cranio 2011;29:43-56 «PMID: 21370769»PubMed
  106. Forssell H, Kangasniemi P. Mandibular dysfunction in patients with muscle contraction headache. Proc Finn Dent Soc 1984;80:211-6 «PMID: 6522391»PubMed
  107. Liljeström MR, Jämsä A, Le Bell Y ym. Signs and symptoms of temporomandibular disorders in children with different types of headache. Acta Odontol Scand 2001;59:413-7 «PMID: 11831493»PubMed
  108. Liljeström MR, Le Bell Y, Laimi K ym. Are signs of temporomandibular disorders stable and predictable in adolescents with headache? Cephalalgia 2008;28:619-25 «PMID: 18422716»PubMed
  109. Delcanho RE, Graff-Radford SB. Chronic paroxysmal hemicrania presenting as toothache. J Orofac Pain 1993;7:300-6 «PMID: 9116630»PubMed
  110. Merrill RL, Graff-Radford SB. Trigeminal neuralgia: how to rule out the wrong treatment. J Am Dent Assoc 1992;123:63-8 «PMID: 1541783»PubMed
  111. Sipilä K, Veijola J, Jokelainen J ym. Association between symptoms of temporomandibular disorders and depression: an epidemiological study of the Northern Finland 1966 Birth Cohort. Cranio 2001;19:183-7 «PMID: 11482830»PubMed
  112. Kuttila S. Secondary aural symptoms in relation to cranio-cervical and general disorders. Turku, Turun yliopisto, 2003
  113. Kuttila M. Treatment need for temporomandibular disorders in adults. A longitudinal study. Turku, Turun yliopisto, 1998
  114. Marklund S, Wiesinger B, Wänman A. Reciprocal influence on the incidence of symptoms in trigeminally and spinally innervated areas. Eur J Pain 2010;14:366-71 «PMID: 19640751»PubMed
  115. Kirveskari P, Alanen P, Karskela V ym. Association of functional state of stomatognathic system with mobility of cervical spine and neck muscle tenderness. Acta Odontol Scand 1988;46:281-6 «PMID: 3213437»PubMed
  116. Huggare JA, Raustia AM. Head posture and cervicovertebral and craniofacial morphology in patients with craniomandibular dysfunction. Cranio 1992;10:173-7; discussion 178-9 «PMID: 1423679»PubMed
  117. Salonen MA, Raustia AM, Huggare JA. Changes in head and cervical-spine postures and EMG activities of masticatory muscles following treatment with complete upper and partial lower denture. Cranio 1994;12:222-6 «PMID: 7828203»PubMed
  118. Salonen MA, Raustia AM, Huggare J. Head and cervical spine postures in complete denture wearers. Cranio 1993;11:30-3; discussion 34-5 «PMID: 8358805»PubMed
  119. Wiesinger B, Malker H, Englund E ym. Does a dose-response relation exist between spinal pain and temporomandibular disorders? BMC Musculoskelet Disord 2009;10:28 «PMID: 19254384»PubMed
  120. Solberg Nes L, Carlson CR, Crofford LJ ym. Self-regulatory deficits in fibromyalgia and temporomandibular disorders. Pain 2010;151:37-44 «PMID: 20561749»PubMed
  121. Mease P. Fibromyalgia syndrome: review of clinical presentation, pathogenesis, outcome measures, and treatment. J Rheumatol Suppl 2005;75:6-21 «PMID: 16078356»PubMed
  122. Hannonen P, Mikkelsson M. M79.O -mistä fibromyalgiassa on kyse, mitä hoidoksi?. Duodecim 2004;120:237-46 «PMID: 15065519»PubMed
  123. Fraga BP, Santos EB, Farias Neto JP ym. Signs and symptoms of temporomandibular dysfunction in fibromyalgic patients. J Craniofac Surg 2012;23:615-8 «PMID: 22446432»PubMed
  124. Manfredini D, Tognini F, Montagnani G ym. Comparison of masticatory dysfunction in temporomandibular disorders and fibromyalgia. Minerva Stomatol 2004;53:641-50 «PMID: 15894939»PubMed
  125. Voog U, Alstergren P, Eliasson S ym. Progression of radiographic changes in the temporomandibular joints of patients with rheumatoid arthritis in relation to inflammatory markers and mediators in the blood. Acta Odontol Scand 2004;62:7-13 «PMID: 15124777»PubMed
  126. Helenius LM, Hallikainen D, Helenius I ym. Clinical and radiographic findings of the temporomandibular joint in patients with various rheumatic diseases. A case-control study. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2005;99:455-63 «PMID: 15772594»PubMed
  127. Helenius LM, Tervahartiala P, Helenius I ym. Clinical, radiographic and MRI findings of the temporomandibular joint in patients with different rheumatic diseases. Int J Oral Maxillofac Surg 2006;35:983-9 «PMID: 17052893»PubMed
  128. Kunnamo I. Arthritis in children: epidemiology, clinical features, and differential diagnosis. Väitöskirja, Helsingin yliopisto 1988
  129. Stoll ML, Sharpe T, Beukelman T ym. Risk factors for temporomandibular joint arthritis in children with juvenile idiopathic arthritis. J Rheumatol 2012;39:1880-7 «PMID: 22589268»PubMed
  130. Twilt M, Schulten AJ, Verschure F ym. Long-term followup of temporomandibular joint involvement in juvenile idiopathic arthritis. Arthritis Rheum 2008;59:546-52 «PMID: 18383409»PubMed
  131. Twilt M, Arends LR, Cate RT ym. Incidence of temporomandibular involvement in juvenile idiopathic arthritis. Scand J Rheumatol 2007;36:184-8 «PMID: 17657671»PubMed
  132. Helenius LM, Hallikainen D, Helenius I ym. HLA-DRB1* alleles and temporomandibular joint erosion in patients with various rheumatic diseases. Scand J Rheumatol 2004;33:24-9 «PMID: 15124939»PubMed
  133. Helenius LM, Hietanen JH, Helenius I ym. Focal sialadenitis in patients with ankylosing spondylitis and spondyloarthropathy: a comparison with patients with rheumatoid arthritis or mixed connective tissue disease. Ann Rheum Dis 2001;60:744-9 «PMID: 11454637»PubMed
  134. Könönen M, Wenneberg B . Kirjassa: Laskin DM, Greene CS, Hylander WL (toim.) Temporomandibular disorders. An evidence-based approach to diagnosis and treatment. Quintessence Publishing Co, Inc 2006 
  135. Kononen M. Craniomandibular disorders in psoriatic arthritis. A radiographic and clinical study. Väitöskirja, University of Helsinki 1987
  136. Könönen M. Signs and symptoms of craniomandibular disorders in men with Reiter's disease. J Craniomandib Disord 1992;6:247-53 «PMID: 1298759»PubMed
  137. Könönen M, Kovero O, Wenneberg B ym. Radiographic signs in the temporomandibular joint in Reiter's disease. J Orofac Pain 2002;16:143-7 «PMID: 12043521»PubMed
  138. Kopp S. Medical management of TMJ arthritis. Kirjassa: Laskin DM, Greene CS, Hylander WL (toim.) Temporomandibular disorders. An evidence-based approach to diagnosis and treatment. Quintessence Publishing Co, Inc 2006
  139. Tegelberg A, Kopp S. Short-term effect of physical training on temporomandibular joint disorder in individuals with rheumatoid arthritis and ankylosing spondylitis. Acta Odontol Scand 1988;46:49-56 «PMID: 3164163»PubMed
  140. Kopp S, Akerman S, Nilner M. Short-term effects of intra-articular sodium hyaluronate, glucocorticoid, and saline injections on rheumatoid arthritis of the temporomandibular joint. J Craniomandib Disord 1991;5:231-8 «PMID: 1814964»PubMed
  141. Wenneberg B, Kopp S, Gröndahl HG. Long-term effect of intra-articular injections of a glucocorticosteroid into the TMJ: a clinical and radiographic 8-year follow-up. J Craniomandib Disord 1991;5:11-8 «PMID: 1809765»PubMed
  142. Vallon D, Akerman S, Nilner M ym. Long-term follow-up of intra-articular injections into the temporomandibular joint in patients with rheumatoid arthritis. Swed Dent J 2002;26:149-58 «PMID: 12611144»PubMed
  143. de Souza RF, Lovato da Silva CH, Nasser M ym. Interventions for the management of temporomandibular joint osteoarthritis. Cochrane Database Syst Rev 2012;4:CD007261 «PMID: 22513948»PubMed
  144. Leighty SM, Spach DH, Myall RW ym. Septic arthritis of the temporomandibular joint: review of the literature and report of two cases in children. Int J Oral Maxillofac Surg 1993;22:292-7 «PMID: 8245570»PubMed
  145. Yetiser S, Gerek M, Ozkaptan Y. Elongated styloid process: diagnostic problems related to symptomatology. Cranio 1997;15:236-41 «PMID: 9586503»PubMed
  146. Zaki HS, Greco CM, Rudy TE ym. Elongated styloid process in a temporomandibular disorder sample: prevalence and treatment outcome. J Prosthet Dent 1996;75:399-405 «PMID: 8642526»PubMed
  147. Scully C, Felix DH. Oral medicine--update for the dental practitioner orofacial pain. Br Dent J 2006;200:75-83 «PMID: 16444222»PubMed
  148. Kurita H, Kurashina K, Kotani A. Clinical effect of full coverage occlusal splint therapy for specific temporomandibular disorder conditions and symptoms. J Prosthet Dent 1997;78:506-10 «PMID: 9399195»PubMed
  149. Türp JC, Jokstad A, Motschall E ym. Is there a superiority of multimodal as opposed to simple therapy in patients with temporomandibular disorders? A qualitative systematic review of the literature. Clin Oral Implants Res 2007;18 Suppl 3:138-50 «PMID: 17594378»PubMed
  150. Craane B, Dijkstra PU, Stappaerts K ym. One-year evaluation of the effect of physical therapy for masticatory muscle pain: a randomized controlled trial. Eur J Pain 2012;16:737-47 «PMID: 22337211»PubMed
  151. Michelotti A, Iodice G, Vollaro S ym. Evaluation of the short-term effectiveness of education versus an occlusal splint for the treatment of myofascial pain of the jaw muscles. J Am Dent Assoc 2012;143:47-53 «PMID: 22207667»PubMed
  152. Dworkin SF, Huggins KH, Wilson L ym. A randomized clinical trial using research diagnostic criteria for temporomandibular disorders-axis II to target clinic cases for a tailored self-care TMD treatment program. J Orofac Pain 2002;16:48-63 «PMID: 11889659»PubMed
  153. Anastassaki A, Magnusson T. Patients referred to a specialist clinic because of suspected temporomandibular disorders: a survey of 3194 patients in respect of diagnoses, treatments, and treatment outcome. Acta Odontol Scand 2004;62:183-92 «PMID: 15513414»PubMed
  154. Türp JC, Komine F, Hugger A. Efficacy of stabilization splints for the management of patients with masticatory muscle pain: a qualitative systematic review. Clin Oral Investig 2004;8:179-95 «PMID: 15179561»PubMed
  155. Nikolopoulou M, Ahlberg J, Visscher CM ym. Effects of occlusal stabilization splints on obstructive sleep apnea: a randomized controlled trial. J Orofac Pain 2013;27:199-205 «PMID: 23882452»PubMed
  156. Nilner M, Ekberg E, Doepel M ym. Short-term effectiveness of a prefabricated occlusal appliance in patients with myofascial pain. J Orofac Pain 2008;22:209-18 «PMID: 18780534»PubMed
  157. Doepel M 2011. "A Comparative Study of the Effectiveness of a Prefabricated Appliance and a Stabilization Appliance in the Treatment of Myofascial Pain and Headache" Annales Universitatis Turkuensis D 964 2011-06-10. Väitöskirja
  158. Stapelmann H, Türp JC. The NTI-tss device for the therapy of bruxism, temporomandibular disorders, and headache - where do we stand? A qualitative systematic review of the literature. BMC Oral Health 2008;8:22 «PMID: 18662411»PubMed
  159. Lundh H, Westesson PL, Kopp S ym. Anterior repositioning splint in the treatment of temporomandibular joints with reciprocal clicking: comparison with a flat occlusal splint and an untreated control group. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1985;60:131-6 «PMID: 3862019»PubMed
  160. Tecco S, Festa F, Salini V ym. Treatment of joint pain and joint noises associated with a recent TMJ internal derangement: a comparison of an anterior repositioning splint, a full-arch maxillary stabilization splint, and an untreated control group. Cranio 2004;22:209-19 «PMID: 15293777»PubMed
  161. Simmons HC 3rd, Board of Directors, American Academy of Craniofacial Pain. Guidelines for anterior repositioning appliance therapy for the management of craniofacial pain and TMD. Cranio 2005;23:300-5 «PMID: 16353472»PubMed
  162. Martin WJ, Forouzanfar T. The efficacy of anticonvulsants on orofacial pain: a systematic review. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2011;111:627-33 «PMID: 21497736»PubMed
  163. List T, Axelsson S. Management of TMD: evidence from systematic reviews and meta-analyses. J Oral Rehabil 2010;37:430-51 «PMID: 20438615»PubMed
  164. Cascos-Romero J, Vázquez-Delgado E, Vázquez-Rodríguez E ym. The use of tricyclic antidepressants in the treatment of temporomandibular joint disorders: systematic review of the literature of the last 20 years. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2009;14:E3-7 «PMID: 19114953»PubMed
  165. Mujakperuo HR, Watson M, Morrison R ym. Pharmacological interventions for pain in patients with temporomandibular disorders. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD004715 «PMID: 20927737»PubMed
  166. Okeson JP. Ed Management of temporomandibular disorders and occlusion. 6th edition, 2008. Mosby Elsevier
  167. Laskin DM, Greene CS, Hylander WL. Eds. TMDs an evidence-based approach to diagnosis and treatment. Quintessence publishing co, 2006
  168. Kalso E, Haanpää M, Vainio A. Kirjassa: Kipu. toim. Duodecim 2009 3. painos. ISBN10, 13
  169. List T, Axelsson S, Leijon G. Pharmacologic interventions in the treatment of temporomandibular disorders, atypical facial pain, and burning mouth syndrome. A qualitative systematic review. J Orofac Pain 2003;17:301-10 «PMID: 14737874»PubMed
  170. Coxib and traditional NSAID Trialists' (CNT) Collaboration, Bhala N, Emberson J ym. Vascular and upper gastrointestinal effects of non-steroidal anti-inflammatory drugs: meta-analyses of individual participant data from randomised trials. Lancet 2013;382:769-79 «PMID: 23726390»PubMed
  171. Ta LE, Dionne RA. Treatment of painful temporomandibular joints with a cyclooxygenase-2 inhibitor: a randomized placebo-controlled comparison of celecoxib to naproxen. Pain 2004;111:13-21 «PMID: 15327804»PubMed
  172. Senye M, Mir CF, Morton S ym. Topical nonsteroidal anti-inflammatory medications for treatment of temporomandibular joint degenerative pain: a systematic review. J Orofac Pain 2012;26:26-32 «PMID: 22292137»PubMed
  173. Schindler C, Paessler L, Eckelt U ym. Severe temporomandibular dysfunction and joint destruction after intra-articular injection of triamcinolone. J Oral Pathol Med 2005;34:184-6 «PMID: 15689233»PubMed
  174. Persaud R, Garas G, Silva S ym. An evidence-based review of botulinum toxin (Botox) applications in non-cosmetic head and neck conditions. JRSM Short Rep 2013;4:10 «PMID: 23476731»PubMed
  175. Ernberg M, Hedenberg-Magnusson B, List T ym. Efficacy of botulinum toxin type A for treatment of persistent myofascial TMD pain: a randomized, controlled, double-blind multicenter study. Pain 2011;152:1988-96 «PMID: 21514731»PubMed
  176. Sycha T, Kranz G, Auff E ym. Botulinum toxin in the treatment of rare head and neck pain syndromes: a systematic review of the literature. J Neurol 2004;251 Suppl 1:I19-30 «PMID: 14991339»PubMed
  177. Craane B, Dijkstra PU, Stappaerts K ym. Randomized controlled trial on physical therapy for TMJ closed lock. J Dent Res 2012;91:364-9 «PMID: 22318373»PubMed
  178. Magnusson T, Syrén M. Therapeutic jaw exercises and interocclusal appliance therapy. A comparison between two common treatments of temporomandibular disorders. Swed Dent J 1999;23:27-37 «PMID: 10371003»PubMed
  179. De Laat A, Stappaerts K, Papy S. Counseling and physical therapy as treatment for myofascial pain of the masticatory system. J Orofac Pain 2003;17:42-9 «PMID: 12756930»PubMed
  180. Carlson CR, Bertrand PM, Ehrlich AD ym. Physical self-regulation training for the management of temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2001;15:47-55 «PMID: 11889647»PubMed
  181. Nicolakis P, Erdogmus B, Kopf A ym. Effectiveness of exercise therapy in patients with internal derangement of the temporomandibular joint. J Oral Rehabil 2001;28:1158-64 «PMID: 11874517»PubMed
  182. Nicolakis P, Erdogmus B, Kopf A ym. Effectiveness of exercise therapy in patients with myofascial pain dysfunction syndrome. J Oral Rehabil 2002;29:362-8 «PMID: 11966970»PubMed
  183. Schiffman EL, Look JO, Hodges JS ym. Randomized effectiveness study of four therapeutic strategies for TMJ closed lock. J Dent Res 2007;86:58-63 «PMID: 17189464»PubMed
  184. Wright EF, Domenech MA, Fischer JR Jr. Usefulness of posture training for patients with temporomandibular disorders. J Am Dent Assoc 2000;131:202-10 «PMID: 10680388»PubMed
  185. Komiyama O, Kawara M, Arai M ym. Posture correction as part of behavioural therapy in treatment of myofascial pain with limited opening. J Oral Rehabil 1999;26:428-35 «PMID: 10373091»PubMed
  186. Michelotti A, Steenks MH, Farella M ym. The additional value of a home physical therapy regimen versus patient education only for the treatment of myofascial pain of the jaw muscles: short-term results of a randomized clinical trial. J Orofac Pain 2004;18:114-25 «PMID: 15250431»PubMed
  187. Dahlström L. Conservative treatment methods in craniomandibular disorder. Swed Dent J 1992;16:217-30 «PMID: 1481129»PubMed
  188. Alvarez-Arenal A, Junquera LM, Fernandez JP ym. Effect of occlusal splint and transcutaneous electric nerve stimulation on the signs and symptoms of temporomandibular disorders in patients with bruxism. J Oral Rehabil 2002;29:858-63 «PMID: 12366541»PubMed
  189. Raustia AM, Pohjola RT. Acupuncture compared with stomatognathic treatment for TMJ dysfunction. Part III: Effect of treatment on mobility. J Prosthet Dent 1986;56:616-23 «PMID: 3464742»PubMed
  190. List T, Helkimo M, Andersson S ym. Acupuncture and occlusal splint therapy in the treatment of craniomandibular disorders. Part I. A comparative study. Swed Dent J 1992;16:125-41 «PMID: 1455324»PubMed
  191. List T, Helkimo M. Acupuncture and occlusal splint therapy in the treatment of craniomandibular disorders. II. A 1-year follow-up study. Acta Odontol Scand 1992;50:375-85 «PMID: 1476055»PubMed
  192. La Touche R, Goddard G, De-la-Hoz JL ym. Acupuncture in the treatment of pain in temporomandibular disorders: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Clin J Pain 2010;26:541-50 «PMID: 20551730»PubMed
  193. Cho SH, Whang WW. Acupuncture for temporomandibular disorders: a systematic review. J Orofac Pain 2010;24:152-62 «PMID: 20401353»PubMed
  194. Crider AB, Glaros AG. A meta-analysis of EMG biofeedback treatment of temporomandibular disorders. J Orofac Pain 1999;13:29-37 «PMID: 10425966»PubMed
  195. Forssell H, Kirveskari P, Kangasniemi P. Effect of occlusal adjustment on mandibular dysfunction. A double-blind study. Acta Odontol Scand 1986;44:63-9 «PMID: 3524093»PubMed
  196. Kirveskari P, Puhakka H. Effect of occlusal adjustment on globus symptom. J Prosthet Dent 1985;54:832-5 «PMID: 3866069»PubMed
  197. Kirveskari P, Jaroma M, Laine T. Occlusal adjustment in the treatment of functional voice disorders. Cranio 1988;6:327-9 «PMID: 3255517»PubMed
  198. De Boever JA, Carlsson GE, Klineberg IJ. Need for occlusal therapy and prosthodontic treatment in the management of temporomandibular disorders. Part I. Occlusal interferences and occlusal adjustment. J Oral Rehabil 2000;27:367-79 «PMID: 10887909»PubMed
  199. Burgett FG, Ramfjord SP, Nissle RR ym. A randomized trial of occlusal adjustment in the treatment of periodontitis patients. J Clin Periodontol 1992;19:381-7 «PMID: 1634627»PubMed
  200. Harrel SK, Nunn ME. The association of occlusal contacts with the presence of increased periodontal probing depth. J Clin Periodontol 2009;36:1035-42 «PMID: 19930093»PubMed
  201. Lobbezoo F, Ahlberg J, Glaros AG ym. Bruxism defined and graded: an international consensus. J Oral Rehabil 2013;40:2-4 «PMID: 23121262»PubMed
  202. Bader G, Lavigne G. Sleep bruxism; an overview of an oromandibular sleep movement disorder. REVIEW ARTICLE. Sleep Med Rev 2000;4:27-43 «PMID: 12531159»PubMed
  203. Lobbezoo F, Ahlberg J, Manfredini D ym. Are bruxism and the bite causally related? J Oral Rehabil 2012;39:489-501 «PMID: 22489928»PubMed
  204. Abe Y, Suganuma T, Ishii M ym. Association of genetic, psychological and behavioral factors with sleep bruxism in a Japanese population. J Sleep Res 2012;21:289-96 «PMID: 22545912»PubMed
  205. Carra MC, Huynh N, Lavigne G. Sleep bruxism: a comprehensive overview for the dental clinician interested in sleep medicine. Dent Clin North Am 2012;56:387-413 «PMID: 22480810»PubMed
  206. Manfredini D, Lobbezoo F. Relationship between bruxism and temporomandibular disorders: a systematic review of literature from 1998 to 2008. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2010;109:e26-50 «PMID: 20451831»PubMed
  207. Jadidi F, Nørregaard O, Baad-Hansen L ym. Assessment of sleep parameters during contingent electrical stimulation in subjects with jaw muscle activity during sleep: a polysomnographic study. Eur J Oral Sci 2011;119:211-8 «PMID: 21564315»PubMed
  208. Raphael KG, Janal MN, Sirois DA ym. Effect of contingent electrical stimulation on masticatory muscle activity and pain in patients with a myofascial temporomandibular disorder and sleep bruxism. J Orofac Pain 2013;27:21-31 «PMID: 23424717»PubMed
  209. Kirveskari P. Bruksismi. Duodecim 2006;122:678-83
  210. De Boever JA, Carlsson GE, Klineberg IJ. Need for occlusal therapy and prosthodontic treatment in the management of temporomandibular disorders. Part II: Tooth loss and prosthodontic treatment. J Oral Rehabil 2000;27:647-59 «PMID: 10931259»PubMed
  211. Panula K. Correction of dentofacial deformities with orthognathic surgery: Outcome of treatment with special reference to costs, benefits and risks. Väitöskirja. Oulun yliopisto 2003. http://herkules.oulu.fi/isbn9514269934/
  212. Skeppar J, Nilner M. Treatment of craniomandibular disorders in children and young adults. J Orofac Pain 1993;7:362-9 «PMID: 8118439»PubMed
  213. SBU. Methods of treating chronic pain. In Axelsson S, Boivie J, Eckerlund I, Gerdle B, Johansson E, Kristiansson m, List T, Lundberg B, Mannheimer C, marke L-Å, Olsson G, Segerdahl M,Sjöström B, Söderlund A, Willman A, eds. SBU-report no 177:1+2. Stockholm: The Swedish council on technology assessment in helth care (SBU) 2006:299-410, 437-43
  214. Holmlund A, Lund B, Weiner CK. Discectomy without replacement for the treatment of painful reciprocal clicking or catching and chronic closed lock of the temporomandibular joint: a clinical follow-up audit. Br J Oral Maxillofac Surg 2013;: «PMID: 23369781»PubMed
  215. Holmlund A: Temporomandibular joint surgery. Kirjassa: Oral and Maxillofacial surgery. Eds. L. Andersson, K-E Kahnberg, M.A.Pogrel. Wiley-Blackwell 2010. ss. 1209-1236
  216. Westermark A: Temporomandibular joint reconstruction. Kirjassa: Oral and Maxillofacial surgery. Eds. L. Andersson, K-E Kahnberg, M.A.Pogrel. Wiley-Blackwell 2010. ss. 1237-47
  217. Aggarwal VR, Lovell K, Peters S ym. Psychosocial interventions for the management of chronic orofacial pain. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD008456 «PMID: 22071849»PubMed
  218. Crider A, Glaros AG, Gevirtz RN. Efficacy of biofeedback-based treatments for temporomandibular disorders. Appl Psychophysiol Biofeedback 2005;30:333-45 «PMID: 16385422»PubMed
  219. Dahlström L, Haraldson T. Bite plates and stabilization splints in mandibular dysfunction. A clinical and electromyographic comparison. Acta Odontol Scand 1985;43:109-14 «PMID: 3863444»PubMed
  220. Ekberg E, Nilner M. A 6- and 12-month follow-up of appliance therapy in TMD patients: a follow-up of a controlled trial. Int J Prosthodont 2002;15:564-70 «PMID: 12475163»PubMed
  221. Ekberg E, Nilner M. Treatment outcome of appliance therapy in temporomandibular disorder patients with myofascial pain after 6 and 12 months. Acta Odontol Scand 2004;62:343-9 «PMID: 15848979»PubMed
  222. Forssell H, Kalso E, Koskela P ym. Occlusal treatments in temporomandibular disorders: a qualitative systematic review of randomized controlled trials. Pain 1999;83:549-60 «PMID: 10568864»PubMed
  223. Forssell H, Kalso E. Application of principles of evidence-based medicine to occlusal treatment for temporomandibular disorders: are there lessons to be learned? J Orofac Pain 2004;18:9-22; discussion 23-32 «PMID: 15022533»PubMed
  224. Fricton J, Look JO, Wright E ym. Systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials evaluating intraoral orthopedic appliances for temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2010;24:237-54 «PMID: 20664825»PubMed
  225. van der Glas HW, Buchner R, van Grootel RJ. [Comparison of treatment options for myogenous temporomandibular dysfunction]. Ned Tijdschr Tandheelkd 2000;107:505-12 «PMID: 11383262»PubMed
  226. Koh H, Robinson PG. Occlusal adjustment for treating and preventing temporomandibular joint disorders. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003812 «PMID: 12535488»PubMed
  227. McNeely ML, Armijo Olivo S, Magee DJ. A systematic review of the effectiveness of physical therapy interventions for temporomandibular disorders. Phys Ther 2006;86:710-25 «PMID: 16649894»PubMed
  228. Medlicott MS, Harris SR. A systematic review of the effectiveness of exercise, manual therapy, electrotherapy, relaxation training, and biofeedback in the management of temporomandibular disorder. Phys Ther 2006;86:955-73 «PMID: 16813476»PubMed
  229. Mishra KD, Gatchel RJ, Gardea MA. The relative efficacy of three cognitive-behavioral treatment approaches to temporomandibular disorders. J Behav Med 2000;23:293-309 «PMID: 10863679»PubMed
  230. Niemelä K, Korpela M, Raustia A ym. Efficacy of stabilisation splint treatment on temporomandibular disorders. J Oral Rehabil 2012;39:799-804 «PMID: 22809314»PubMed
  231. Nilsson H, Limchaichana N, Nilner M ym. Short-term treatment of a resilient appliance in TMD pain patients: a randomized controlled trial. J Oral Rehabil 2009;36:547-55 «PMID: 19604318»PubMed
  232. Nilsson H, Vallon D, Ekberg EC. Long-term efficacy of resilient appliance therapy in TMD pain patients: a randomised, controlled trial. J Oral Rehabil 2011;38:713-21 «PMID: 21434963»PubMed
  233. Petrucci A, Sgolastra F, Gatto R ym. Effectiveness of low-level laser therapy in temporomandibular disorders: a systematic review and meta-analysis. J Orofac Pain 2011;25:298-307 «PMID: 22247925»PubMed
  234. Siegert R, Gundlach KK. [Stabilizing splint versus relaxing appliances in the treatment of myofacial pain. Preliminary results of a prospective randomized study]. Dtsch Zahnarztl Z 1989;44:S17-9 «PMID: 2700332»PubMed
  235. Truelove E, Huggins KH, Mancl L ym. The efficacy of traditional, low-cost and nonsplint therapies for temporomandibular disorder: a randomized controlled trial. J Am Dent Assoc 2006;137:1099-107; quiz 1169 «PMID: 16873325»PubMed
  236. Tsukiyama Y, Baba K, Clark GT. An evidence-based assessment of occlusal adjustment as a treatment for temporomandibular disorders. J Prosthet Dent 2001;86:57-66 «PMID: 11458263»PubMed
  237. Wright E, Anderson G, Schulte J. A randomized clinical trial of intraoral soft splints and palliative treatment for masticatory muscle pain. J Orofac Pain 1995;9:192-9 «PMID: 7488989»PubMed
Läs mer

A

Stabiliseringsskena vid behandling av led- och muskelrelaterad TMD

En stabiliseringsskena med hård yta minskar på både kort och lång sikt led- och muskelrelaterad TMD-smärta måttligt hos vuxna patienter jämfört med patienter som har fått behandling med placeboskena.

B

Akupunktur vid behandling av TMD

Akupunktur minskar synbarligen TMD-symtom och fynd åtminstone på kort sikt jämfört med placebobehandling eller en obehandlad kontrollgrupp. (Evidensgrad = B)

B

Betydelsen av egenvård vid behandling av TMD

Aktiv handledd egenvård med rådgivning minskar synbarligen symtomen på TMD. (Evidensgrad = B)

B

Biofeedback vid behandling av symtom och fynd vid TMD

Biofeedbackbehandling enbart eller i förening med kognitiv behandling eller avslappningsövningar verkar minska TMD-symtom och -fynd hos vuxna både på kort och lång sikt lika effektivt som övrig TMD-behandling och mera effektivt än ingen behandling alls. (Evidensgrad = B)

B

Kognitiva (psykosociala) behandlingsmetoder vid TMD

Kognitiva (psykosociala) behandlingsmetoder var för sig eller tillsammans med någon annan TMD-behandling minskar medelmåttigt symtom och fynd speciellt vid långtidsuppföljning jämfört med sedvanlig TMD-behandling. (Evidensgrad = B)

B

Laser (lågenergetisk, low-level) vid behandling av TMD-symtom

Laserbehandling (lågenergetisk, low-level) verkar inte ha någon effekt vid behandling av kroniska muskel- eller ledbetingade TMD-besvär. (Evidensgrad = B)

C

Stabiliseringsskena vid behandling av led- eller muskelrelaterad TMD hos unga

Stabiliseringsskena med hård yta som används nattetid i kombination med kort information kan minska led- och muskelrelaterad TMD-smärta hos unga efter 3 och 6 månader jämfört med information kombinerad med avslappningsövningar eller enbart information.

D

Avslappningsplåt vid behandling av TMD hos vuxna

Avslappningsplåten kan minska muskelrelaterade TMD-besvär hos vuxna, men pålitligt forskningsunderlag saknas. (Evidensgrad =D)

D

Fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid TMD

Fysioterapeutiska behandlingsmetoder kan minska symtomen och fynden vid TMD, men pålitlig evidens saknas. (Evidensgrad = D)

D

Mjuk bettskena (resiliensskena) vid behandling av TMD

En mjuk bettskena (resiliensskena) kan minska TMD-symtomen, men det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. (Evidensgrad = D)

D

Ocklusionskorrigering vid behandling av bruxism

Det finns inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att bettslipning minskar bruxism. (Evidensgrad = D)

D

Ocklusionskorrigering vid behandling av TMD

Slipning av bettet kan eventuellt minska TMD-symtom och fynd hos vuxna, men det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. (Evidensgrad = D)

Boken visar huvudets bakåtlutande ställning vid gapning
Flödesdiagram för behandling av funktionsstörningar i käksystemet (TMD) inom primärvården och den specialiserade sjukvården
Funktionsstörningar i käksystemet (TMD)
Funktionsstörningar i käksystemet (TMD)
Funktionsstörningar i käksystemet (TMD)
Gapning mot två fingrars motstånd
Mätning av maximal gapning
Normal gapförmåga är ca tre fingrars bredd
Palpation av käklederna
Palpation av M. masseter
Palpation av M. masseter
Palpation av M. pterygoideus lateralis intraoralt bakom tuber maksillae
Palpation av M. pterygoideus medialis vid angulus mandibulae
Palpation av M. sternocleidomastoideus
Palpation av M. temporalis anterior
Palpation av M. temporalis fäste vid processus coronoideus
Palpation av M. temporalis posterior
Palpation bidigitalt av M. masseters främre del
Sidorörelser mot två fingrars motstånd
Sidorörelser mot två fingrars motstånd
Slutningsrörelse mot två fingrars motstånd
Smärtfri maximal gapning
Stabiliseringsskena
Tandimpressioner i tungan
Tandslitage
Trångställning av tänderna
Underkäkens maximala rörelse framåt
Underkäkens protrusion mot två fingrars motstånd
Underkäkens rörelse till höger
Underkäkens rörelse till vänster