Smärta och funktionsstörningar i käksystemet (TMD)

God medicinsk praxis | Publicerad: 07.09.2021 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia

Smärta och funktionsstörningar i käksystemet (TMD)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia
7.9.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Purentaelimistön kipu ja toimintahäiriöt «Purentaelimistön kipu ja toimintahäiriöt (TMD)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Smärta och funktionsstörningar i käksystemet (temporomandibulär dysfunktion, TMD) är en gemensam benämning för sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna, tänderna och de närliggande vävnaderna.
  • De vanligaste symtomen vid TMD är smärta i käklederna eller tuggmusklerna, käkledsljud, trötthetskänsla och stelhet i käken, begränsad gapförmåga och störningar i underkäkens rörelseförmåga. Andra symtom är bland annat huvudvärk, ansikts- och öronsmärta.
  • TMD-besvär är allmänna och är näst efter tandvärk det vanligaste smärttillståndet i huvudets och ansiktets område som patienter söker behandling för. TMD-besvär är vanligare hos kvinnor än hos män och förekommer mest i åldern 35–50 år.
  • Även hos barn i skolåldern är TMD-besvär och -fynd relativt vanliga, men de är oftast lindriga och endast tidvis förekommande.
  • Uppskattningsvis 7–9 % av finländarna är i behov av vård på grund av TMD. Den vanligaste orsaken till att uppsöka behandling är smärta. Det finns ett klart samband mellan vårdbehov och en ökad användning av hälsotjänster.
  • TMD-besvären kan indelas i besvär från musklerna, från lederna eller från både och. Diagnosen TMD grundar sig på kartläggning av symtomen och noggrann klinisk undersökning som vid behov kompletteras med bland annat bilddiagnostiska undersökningar.
  • Vid diagnostiken bör övriga smärttillstånd i ansiktets och huvudets område beaktas, så som tandrelaterade orsaker, olika typer av huvudvärk, symtom från öron eller nacke, fibromyalgi och andra smärttillstånd i anslutning till allmänsjukdomar.
  • Prognosen för behandling av TMD är i allmänhet god. Patientinformation, anvisningar om egenvård, anvisningar om rörelseträning av underkäken samt fysioterapi och vid behov smärtstillande läkemedel och bettskena är de behandlingar som rekommenderas i första hand. Endast 10–15 % av fallen behöver mer avancerade åtgärder, så som psykologisk vård, åtgärder inom den specialiserade sjukvården, konsultation vid en smärtklinik eller kirurgisk behandling.
  • För att uppnå en god och balanserad tuggfunktion kan stabilisering av bettet och protetiska eller ortodontiska ingrepp komma på fråga i ett senare skede under behandlingen.
Tabell 1. Bakgrundsmaterialet för rekommendationen om TMD
Länk
DC/TMD-SWE blanketter PV och SSJV
  • Smärta och funktionsstörningar i käkar (DC/TMD-SWE)
 «gvr00013l.pdf»1
  • DC/TMD-SWE Undersökningsprotokoll för klinisk undersökning och obligatoriska undersökningskommandon/verbalt kommando
«gvr00013m.pdf»2
  • DC/TMD-SWE Blankett för klinisk undersökning
 «gvr00013n.pdf»3
  • Smärtlokalisation och -utbredning (DC/TMD-SWE, PV Screening, SSJV)
 «gvr00013o.pdf»4
  • Smärta och dess konsekvenser (DC/TMD-SWE GCPS 2.0, PV Screening, SSJV)
 «gvr00013p.pdf»5
  • Sinnesstämning och oro, (DC/TMD-SWE PHQ-4)
 «gvr00013q.pdf»6
  • Käkfunktion (DC/TMD-SWE, JFLS-8)
 «gvr00013r.pdf»7
  • DC/TMD diagnostiskt beslutsträd
 «gvr00013s.pdf»8
  • DC/TMD diagnostiska kriterier
 «gvr00013t.pdf»9
  • Parafunktioner (DC/TMD-SWE OBC)
 «gvr00013u.pdf»10
 
DC/TMD-SWE blanketter SSJV
  • Sinnesstämning (DC/TMD-SWE PHQ-9, SSJV)
 «gvr00013v.pdf»11
  • Kroppssymtom (DC/TMD-SWE PHQ-15, SSJV)
 «gvr00013w.pdf»12
  • Käkfunktion (DC/TMD-SWE JFLS-20, SSJV)
 «gvr00013x.pdf»13
  • Oro. (DC/TMD-SWE GAD-7, SSJV)
 «gvr00013y.pdf»14
Patientanvisningar PV och SSJV
Käkled och tuggmuskler Bild «Käkleden och tuggmuskulaturen»1, «imk01475a.pdf»15
Information om smärta i tuggmuskulaturen och om egenvård Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013ad.pdf»16
Information om smärta i käkleden och om egenvård Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013ae.pdf»17
Anvisningar om rörelseträning av underkäken för patient med TMD Utskriftsversion av patientanvisningen + bilder «gvr00013z.pdf»18
Rörelseträning för käken Video «Leuan liikerataharjoittelut (video)»1
Anvisningar om rörelseträning vid käkledsknäppning Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013af.pdf»19
Egenvårdsanvisning för överrörlig käkled Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013ag.pdf»20
Värmebehandling av tuggmuskulaturen – egenvårdsanvisningar Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013aa.pdf»21
Massage och tänjning av tuggmuskulaturen Utskriftsversion av patientanvisningen + bilder «gvr00013ah.pdf»22
Anvisning till patienten om behandling av tuggmusklulaturen hemma Video «Potilaan ohjeistus puremalihasten käsittelyyn kotona (video)»2
Massage av tuggmuskulaturen i patientstol Video «Puremalihasten hieronta potilastuolissa (video)»3
Avslappnande andningsövning Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013ab.pdf»23
Rekommendationer för hållning och position Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013ac.pdf»24
Tagning av avtryck och index Video «Jäljennösten ja indeksin otto (video)»4
Inprovning av stabiliseringsskena Video «Stabilisaatiokiskon suuhun sovitus (video)»5
Användning av bettskena Utskriftsversion av patientanvisningen «gvr00013ai.pdf»25
Symtom och fynd där den bakomliggande orsaken kan ha en allvarligare patologi än TMD Material med tilläggsinformation «Symtom och fynd där patologin kan vara allvarligare än TMD»6
PV, primärvården
SSJV, den specialiserade sjukvården
För närmare anvisningar om användningen av DC/TMD-FIN-blanketterna, se materialet med tilläggsinformation «DC/TMD-FIN lomakkeiden käyttö»7
Bild 1.

a. Käkledsdisken är på plats och inga förändringar förekommer på ledytan.

b. Käkledsdisken är inte på plats och förslitningar förekommer på ledytan.

Utskriftsversion av bildet (PDF) «imk01475a.pdf»15

Målsättning och målgrupp

  • Syftet med rekommendationen är att ge anvisningar för att minska symtom och de funktionella besvär som orsakas av smärta och funktionsstörningar i käksystemet (temporomandibulär dysfunktion, TMD) och att förenhetliga behandlingslinjerna.
  • Rekommendationen behandlar diagnostik och behandling av smärta och funktionsstörningar i käksystemet som grundar sig på klinisk undersökning och bilddiagnostik.
  • Rekommendationens målgrupp är all vårdpersonal som behandlar patienter med TMD inom primärhälsovården och den specialiserade sjukvården.

Definition

  • TMD är en gemensam benämning för sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna, tänderna och de närliggande vävnaderna. TMD räknas till de muskuloskeletala smärttillstånden.
    • TMD är en vanlig orsak till ansiktssmärta och smärta är den vanligaste orsaken till uppsökandet av behandling.
    • Utöver smärta är vanliga symtom käkledsljud (knäppning, krepitation), trötta och stela käkar, begränsad gapningsförmåga och störningar i underkäkens rörelseförmåga.
    • Följande är typiskt för TMD-smärta:
      • Smärtan lokaliseras till ansiktets, käkens, tinningens och örats område och är antingen ensidig eller dubbelsidig.
      • Ofta beskrivs smärtan som trubbig, molande och störande.
      • Ett typiskt drag är att symtomen varierar.
      • Symtomen förändras vid tuggande eller övriga käkfunktioner.
    • Med TMD förknippas även ospecifika symtom. Dessa är
      • smärta, värk och främmande förnimmelser (t.ex. domning) i käkarna, ansiktet och huvudet
      • symtom från öronen, såsom öronvärk, tinnitus och täppthet
      • svalgsymtom, som globussymtom ("klump i halsen") och sväljningssvårigheter
      • problem med rösten, såsom heshet och att rösten inte bär
      • värk i nacke och skuldror samt yrsel

Prevalens

Vårdbehov, användning av hälsotjänster och sjukskrivningar

Bakgrundsfaktorer

Bruxism

Diagnostik

Symtomutredning (anamnes)

  • I samband med tandläkarens grundundersökning av munnen klarläggs
    • patientens allmänna anamnes, bland annat sjukdomar, allergier, tidigare behandlingar, medicinering och bruk av rusmedel
    • TMD-symtom med hjälp av screeningenkäten «Lövgren A, Visscher CM, Häggman-Henrikson B ym. Va...»129. Samma screeningenkät kan vid misstanke för TMD användas av läkare, fysioterapeut, tandhygienist eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
  • Om patienten uppsöker behandling på grund av TMD-besvär ska de viktigaste TMD-symtomen kartläggas med en mer specifik enkät (Smärta och funktionsstörningar i käkar «gvr00013l.pdf»1).
  • Dessutom skall följande utredas:
    • Smärtans intensitet och tidpunkten för dess uppkomst samt därmed sammanhängande faktorer, såsom trauma i huvudets, ansiktets eller nackens område (t.ex. bilolycka), ett slag mot käken, tandvårdsingrepp (lagning som höjer tandytan, långvarigt gapande) och protes med dålig passform eller ny protes.
    • Smärta och dess konsekvenser (se utskriftsversion DC/TMD-SWE GCPS 2.0, PV Screening, SSJV «gvr00013p.pdf»5)
      • Baserat på GCPS 2.0-enkäten kan funktionsnedsättningen på grund av smärtan delas in enligt följande: 0 = ingen funktionsnedsättning, I = låg smärtintensitet, lindrig funktionsnedsättning, II = hög smärtintensitet, lindrig funktionsnedsättning, III = måttlig funktionsnedsättning, IV = svår funktionsnedsättning. Anvisningarna om GCPS 2.0-klassificeringen och poängsättningen med andra instrument finns tillgängliga på INfORMs webbplats «https://buffalo.app.box.com/s/92q6em1r0no5uh5hqxoyu8pcjayhu63v»2.
    • Smärtlokalisation och dess utbredning med hjälp av smärtteckningen (se utskriftsversion av smärtteckning; Smärtbild DC/TMD-SWE, PV Screening, SSJV «gvr00013o.pdf»4).
    • Tandgnissling eller -pressning under sömn eller i vaket tillstånd eller sammanbitning av tänderna och vanor med orala parafunktioner (t.ex. att man biter sig i kinderna, nagelbitning eller överdrivet tuggummituggande (se utskriftsversion av Parafunktioner DC/TMD-SWE OBC pdf «gvr00013u.pdf»10)
    • Käkfunktion (se utskriftsversion DC/TMD-SWE JFLS-8 «gvr00013r.pdf»7)
    • Psykisk belastning (se utskriftsversion av Sinnesstämning och oro DC/TMD-SWE PHQ-4 «gvr00013q.pdf»6)
    • De psykosociala bakgrundsfaktorerna kan dessutom kartläggas med mer omfattande DC/TMD Axis II-enkäter «DC/TMD-FIN lomakkeiden käyttö»7.

Klinisk undersökning

  • Den grundläggande orala undersökningen omfattar utöver screeningenkäten en undersökning som kan ge hänvisningar om TMD-problematik:
  • Denna undersökning kan till tillämpade delar även utföras av, förutom tandläkare, andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. För differentialdiagnostiken undersöks vid behov även spottkörtlarna, näsan och bihålorna, temporalisartärerna och halsen samt hjärnnervens funktion.
  • Om patienten uppsöker behandling på grund av TMD-besvär eller om man på basen av screeningenkäten konstaterar att patienten har TMD-symtom, ska det göras en klinisk undersökning enligt DC/TMD-kriterierna. Se utskriftsversionen av blanketten för klinisk undersökning «gvr00013n.pdf»3.
  • Den kliniska undersökningen av DC/TMD omfattar följande steg (se Undersökningsprotokoll för klinisk undersökning och obligatoriska undersökningskommandon/Verbalt kommando «gvr00013m.pdf»2):
  • Undersökning av bettet:
    • Glidrörelser (artikulationsrörelser) och tändernas kontaktförhållanden vid olika underkäkspositioner samt glidning mellan CR (ledposition) och ICP (se artikeln Purenta-analyysi; Terveysportti/Hammaslääketieteen tietokannat, Therapia Odontologica «Purenta-analyysi»1 (kräver användarbehörighet)).
  • Observera varningstecken som eventuellt tyder på maligna tumörer i munhåla, nässvalg och spottkörtlar, till exempel svullnad och förändrad känsel. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Suusyöpä «Suusyöpä»4 (på finska); Muncancer «Muncancer»5 (på svenska).
Bild 2.

TMD Puremalihaspalpaatio m. temporalis ja m. masseter

Bild 3.

M. masseterin palpaatio

© Kirsi Sipilä

Bild 4.

M. temporaliksen palpaatio

© Kirsi Sipilä

Bild 5.

Leukanivelen palpaatio nivelpään ympäriltä

© Kirsi Sipilä

Bild 6.

Suun maksimaalinen avustamaton avaus

© Kirsi Sipilä

Bild 7.

Suun maksimaalinen avustettu avaus

© Kirsi Sipilä

Bild 8.

Leukaniveläänten rekisteröinti

© Kirsi Sipilä

Bild 9.

M. digastricus posteriorin palpointi

© Kirsi Sipilä

Bild 10.

M. pterygoideus medialiksen palpaatio

© Kirsi Sipilä

Bild 11.

M. pterygoideus lateraliksen palpaatio

© Kirsi Sipilä

Bild 12.

M. temporaliksen kiinnityskohdan palpaatio

© Kirsi Sipilä

Bild 13.

Leukanivelpalpaatio lateraalisesti

© Kirsi Sipilä

Bild 14.

Palpaatiossa käytettävän voiman testaus mittarilla

© Kirsi Sipilä

Att ställa diagnos

Tabell 2. Kliniska DC/TMD-diagnoser och motsvarande ICD-10-diagnoser
DC/TMD ICD-10
Käkfunktionsstörningar - K07.60 Mandibulär dysfunktion (allmän benämning för misstänkt TMD)
Smärtdiagnoser Myalgi M79.1 Muskelsmärts
Myofasciell smärta M79.1 Muskelsmärta
Myofasciell refererad smärta M79.1 Muskelsmärta
Artralgi K07.63 Smärta i käkled
TMD-relaterad huvudvärk G44.8 Andra specificerade huvudvärkssyndrom
Käkledsdiagnoser Diskdisplacering med återgång K07.61 Käkledsknäppningar (diskdisplacering med återgång)
Diskdisplacering med återgång, med periodvis upphakning K07.61 Käkledsknäppningar (diskdisplacering med återgång)
Diskdisplacering utan återgång, med begränsad gapförmåga S03.0 Luxation av käkledsdisken (diskdisplacering utan återgång, käklåsning)
Diskdisplacering utan återgång utan begränsning av öppningsförmågan S03.0 Luxation av käkledsdisken (diskdisplacering utan återgång, käklåsning)
Degenerativ ledsjukdom K07.65, M19.9 Degenerativa sjukdomar i käkled (osteoartros*, osteoartrit**)
Displacering/luxation av käkled K07.62, S03.3 Återkommande (habituell) luxation och subluxation av käkleden
- K07.64 Styvhet av käkleden
- S03.4 Distorsion i käkled
- M12.5 Traumatisk artropati i käkleden
Bruxism - För bruxism finns ingen diagnoskod; man kan använda koden G47.8 Andra specificerade sömnstörningar (sömnbruxism)
*De bakomliggande orsakerna vid osteoartros är ofta åldersrelaterade förändringar i leden, "mikrotrauma" på grund av överbelastning av leden (t.ex. bruxism) eller "makrotrauma" på grund av ett slag och därav resulterande skador på ledytorna. Både mikro- och makrotrauma kan vara förknippade med felställning av leddisken och följdtillstånd därav.
**Osteoartrit är det akuta skedet av osteoartros. Orsaken bakom akut traumatisk artrit är antingen "mikrotrauma" eller "makrotrauma". Patienten har fått svårt att öppna munnen, det är smärtsamt och leden är öm vid palpation. Ledområdet kan även vara svullet. Ofta kan patienten inte bita ihop tänderna på den sjuka sidan. Med panoramaavbildning utesluts potentiell kondylfraktur och andra orsaker.

Utredning av TMD-symtom och funktionell undersökning av barn och ungdomar

Tabell 3. Närmare utredning av TMD-symtom och funktionell undersökning av barn och ungdomar
1. Närmare anamnes, följande ska frågas
  • Visa på smärtbilden för ansiktet hur din smärta känns.
  • Har du tidigare haft smärta i ansiktets eller käkarnas område?
  • Har du ofta huvudvärk? Har du ont i nacke och skuldror? Magont? Ont på andra ställen? Rita i smärtbilden var smärtan sitter.
  • Känner du att käkarna blir trötta eller gör ont när du tuggar eller gapar stort?
  • Har du käkledsljud (den som undersöker kan peka på käkleden med fingret)? Gör det ont i samband med käkledsljuden?
  • Gnisslar du tänder eller biter du ihop tänderna hårt?
  • Biter du på naglarna eller tuggar du tuggummi?
  • Har du svullnad eller smärta i andra leder?
  • Använder du smärtstillande mediciner? Hur mycket och hur ofta?
  • Känner du dig orolig eller stressad?
  • Hur många timmar sover du? Känner du dig pigg när du vaknar på morgonen?
  • Berätta om dina idrottsintressen och andra hobbyer.
2. Klinisk undersökning
  • Inspektion. Fäst uppmärksamhet vid asymmetrier och intraoralt på tandimpressioner i kinderna och på tungan.
  • Mät rörligheten i underkäken (öppningsrörelse och sidorörelser beaktande barnets ålder samt käkens rörelse framåt) och registrera eventuella ledljud (knäppning, krepitation).
  • Palpera käklederna lateralt (smärta).
  • Palpera tuggmusklerna (m. masseter, m. temporalis) extraoralt.
  • Undersök bettet. Fäst uppmärksamhet vid öppet bett, djupt bett, korsbett och saxbett samt slitage av tänderna.

Bilddiagnostiska och andra undersökningar (radiolog)

  • De bilddiagnostiska metoderna kompletterar den kliniska undersökningen. De vanligaste undersökningarna är periapikalbilder av enskilda tänder eller grupper av tänder samt panoramaavbildning (PTG).
  • Indikationer för bilddiagnostik vid TMD-symtom är
    • uteslutande av andra orsaker (differentialdiagnostik) och säkerställande av diagnosen
    • situationer när sedvanlig bettfysiologisk behandling inte hjälper (t.ex. konstant smärta i käkleden, smärtsamma knäppningar)
    • signifikanta rörelseinskränkningar och förändringar i bettet
    • tecken på trauma som framkommit i anamnesen eller den kliniska undersökningen
    • differentialdiagnostik, förändringar i känsel eller rörelser, till exempel patologiska processer i de omgivande vävnaderna, såsom maligna tumörer i spottkörtlarna, som kan ge TMD-liknande symtom.
  • Beslut om behov av andra än nativbilder fattas av specialisttandläkare.

Panoramaavbildning (PTG)

  • En panoramaavbildning ger en god allmän bild av förändringar i tanduppsättningen och av käkområdets benstruktur, vilket är viktigt ur differentialdiagnostisk synpunkt.

Digital volymtomografi (CBCT, Cone Beam Computed Tomography)

Magnetresonanstomografi (MRT)

Differentialdiagnostik

  • Tandrelaterad smärta och sjukdomar som orsakar ansiktssmärta är ett differentialdiagnostiskt problem för kliniker som behandlar patienter med symtom på TMD.
  • Ansiktssmärta kan förorsakas av patologiska förändringar i organ eller strukturer i ansiktets område, vara associerad med neurologiska eller systemiska sjukdomar, vara ett tecken på en patologi i det centrala nervsystemet eller en manifestation av huvudvärk eller värk i nacke och skuldror «Kalso, Haanpää, Hamunen, Kontinen, Vainio (toim.) ...»161.
  • Ovanliga men viktiga patologiska tillstånd som är allvarligare än TMD presenteras i tabell «Symtom och fynd där patologin kan vara allvarligare än TMD»6 i materialet med tilläggsinformation.
  • Olika typer av ansiktssmärta har olika karaktäristiska drag och utifrån dessa kan man misstänka en viss diagnos och vid behov rikta in de kliniska och radiologiska undersökningarna enligt det. (se Differentialdiagnostiken vid ansiktssmärta Tabell 1, Terveysportti/Hammaslääketiede ja suu, Therapia Odontologica «Kasvokipujen differentiaalidiagnostiikka»2 (kräver användarbehörighet)).

Tandrelaterad smärta

  • Ilningar i tänderna är det vanligaste smärttillståndet i ansiktet och förekommer hos 8–50 % av befolkningen «Kontturi-Narhi V. Dentin hypersensitivity - factor...»162.
  • Pulpasmärta i en tand kan förorsaka differentialdiagnostiska svårigheter «Bergenholz G, Horsted-Bindslev P, Reit C (toim.) T...»163. Pulpitsmärta kan kännas annanstans än i den tand som orsakar smärtan, till och med i den andra käken (dock alltid i samma ansiktshalva), och den kan dessutom stråla till örat, kinden och tinningen.
    • Pulpasmärta kan vara mycket varierande beroende på graden av inflammation och den kan påminna om andra ansiktssmärtor, vilket leder till att till exempel trigeminusneuralgi kan felaktigt tolkas som tandvärk och vice versa. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Hampaan juurihoito «Hampaan juurihoito»6 (på finska).
    • Till skillnad från TMD-smärta är det typiskt för pulpasmärta att smärtan inte är oförändrad länge utan övergår från snabba ilningar till kontinuerlig värk (se artikeln Ekstrakraniaalisten syiden aiheuttama kasvokipu; Terveysportti/Hammaslääketieteen tietokannat, Therapia Odontologica «Ekstrakraniaalisten syiden aiheuttama kasvokipu»4 (kräver användarbehörighet)).
  • Smärta i ligament eller mjukvävnad kan även förekomma, tex akut tandköttsinflammation, parodontal abscess, endoparodontal lesion eller smärta orsakad av trauma när mjukvävnaden skadas.
  • Visdomständer som erupterat helt eller delvis kan orsaka smärta som påminner om TMD om de blir infekterade. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Viisaudenhammas «Viisaudenhammas»7 (på finska); Visdomständer «Visdomständer»8 (på svenska).

Patologiska tillstånd i käkområdet

  • Godartade förändringar, tumörer eller cystor i käkarnas område är förknippade med smärta endast i samband med inflammation.
  • Elakartade tumörer, primärtumörer eller metastaser i käkarnas område orsakar oftast smärta framför allt när de skadar nervvävnaden «Nieminen M, Aro K, Jouhi L ym. Causes for delay be...»164. Då kan även sensoriska förändringar förekomma.
  • Det viktigaste symtomet vid akut osteomyelit i käken är intensiv smärta och andra inflammationssymtom. Kronisk käkosteomyelit är associerad med diffus smärta av varierande intensitetsgrad.

Bihåleinflammationer

  • Akut bihåleinflammation (sinuit) kan vara associerad med diffus, trubbig smärta och känsla av tryck i kinderna (rinosinuit) och pannan (frontalsinuit) samt djupt kring näsa och ögon (etmoidalsinuit och kilbenshålesinuit).
  • Smärtan lokaliseras till ansiktets mitt och är nästan alltid associerad med andra typiska symtom, såsom täppt näsa och sekret. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Sivuontelotulehdus «Sivuontelotulehdus»9 (på finska); Bihåleinflammation «Bihåleinflammation»10 (på svenska).
  • Kronisk bihåleinflammation förorsakar vanligtvis ingen ansiktssmärta, men ansiktssmärta kan förekomma under ett skede då sjukdomen förvärras «Sharav, Benoliel (toim.) Orofacial pain and headac...»165.

Sjukdomar i spottkörteln

  • Den bakomliggande orsaken vid återkommande ensidig svullnad och smärta under hakan och i öronspottkörteln är vanligtvis salivsten. Vanligtvis tilltar symtomen när man äter.
  • Övriga sjukdomar i spottkörteln är inflammationer, sialos i samband med allmänsjukdomar och tumörer (se artikeln Sylkirauhasen turvotus; Terveysportti/Lääkärin tietokannat «Sylkirauhasen turvotus»5 (kräver användarbehörighet)).

Jättecellsarterit

  • Jättecellsarterit (tidigare temporalisarterit) är en inflammation som drabbar artärväggarna i stora och medelstora artärer och som förekommer hos personer över 50 år, ofta i samband med polymyalgia rheumatica.
  • Symtomet är kraftigt pulserande huvudvärk lokaliserad till ena eller båda tinningarna, som är ny för patienten eller avviker från tidigare upplevd huvudvärk. Till de allmänna symtomen hör ofta feber, trötthet och viktnedgång «van der Geest KSM, Sandovici M, Brouwer E ym. Diag...»166, allmän sjukdomskänsla, synrubbningar och käkklaudikation (= smärta och stelhet i tuggmusklerna som provoceras av tuggning, långsam tuggning).
  • Fyndet är en svullen och ömmande arteria temporalis
  • En tidig diagnos och läkarvård är viktiga på grund av risken för blindhet.
  • Diagnosen baseras på förhöjda B-La och CRP-värden, artärbiopsi och snabb respons på kortikosteroidbehandling (se artikeln Jättisoluarteriitti; Terveysportti/Lääkärin tietokannat «Jättisoluarteriitti (temporaaliarteriitti)»6 (kräver användarbehörighet)).

Öronsmärta

  • Orsaken till öronsmärta kan finnas i örat eller i örats omedelbara närhet (primär öronsmärta) eller också kan smärtan stråla från en process längre bort (sekundär öronsmärta).
  • Orsaken till primär öronsmärta kan vara en akut inflammation, undertryck eller, mer sällan, en tumör eller neuralgi.
  • Orsaken till sekundär öronsmärta kan härröra från käkleden «Kuttila S. Secondary aural symptoms in relation to...»167 eller också kan smärtan stråla från sjukdomar i nacken, svalget, struphuvudet, halsmandlarna, mer sällan från matstrupen eller hjärtat (se artikeln Aikuisen korvanseudun kipu; Terveysportti/Lääkärin tietokannat «Aikuisen korvanseudun kipu»7 (kräver användarbehörighet)).

Nacksmärta

Huvudvärk

Neuropatisk ansiktssmärta

  • Neuropatisk smärta, det vill säga nervskadesmärta, är smärta orsakad av sjukdom eller skada som påverkar det somatosensoriska nervsystemet. Benämningen neuralgi används om attackvis förekommande, kortvarig och elstötsliknande neuropatisk smärta.
  • Neuropatisk ansiktssmärta orsakas oftast av en nervskada som uppkommit i samband med ett ingrepp (bedövning, rotfyllning av tand eller tandutdragning, operation e.d.).
  • Prevalensen av neuropatisk smärta efter skada på trigeminusnervens förgreningar (trigeminusneuralgi) är 5 % «Jääskeläinen SK, Teerijoki-Oksa T, Virtanen A ym. ...»198.
  • Smärta kan även orsakas av allmänsjukdomar, bland annat bältros, diabetes, bindvävssjukdomar eller tumörer.
  • Centralt i diagnostiken är smärtans neuroanatomiskt logiska lokalisering och avvikande sensoriska fynd (t.ex. hypoestesi, allodyni). Se tabell 1 i God medicinsk praxis-rekommendationen Kipu «Kipu»14 (på finska); Smärta «Smärta»15 (på svenska), Diagnostiska kriterier för neuropatisk smärta och diagnossäkerhet.

Trigeminusneuralgi

  • Trigeminusneuralgi är en sällsynt, ensidig, intensiv och attackvis förekommande smärta som oftast lokaliseras till trigeminusnervens grenar II och III.
  • Smärtattackerna är kortvariga och mycket intensiva och de kan förnimmas i områden runt tänderna, käken och käkleden.
  • Smärtan utlöses av beröringsstimuli (t.ex. tandborstning, käkrörelser), vilket är en med avseende på differentialdiagnostiken viktig skillnad jämfört med pulpasmärta som provoceras av kalla eller varma stimuli.
  • Den primära behandlingen vid trigeminusneuralgi är läkemedelsbehandling med karbamazepin eller oxkarbazepin.

Idiopatiska mun- och ansiktssmärtor – atypisk ansiktssmärta, atypisk tandvärk och glossodyni

  • Atypisk ansiktssmärta är en djup, molande, oavbruten eller nästan oavbruten smärta som lokaliseras till centrala delen av ansiktet.
  • Smärtan följer inte de neuroanatomiska gränserna och smärtområdet utvidgas ofta med åren. Smärtan kan vara associerad med sensoriska rubbningar och patienten har ofta även andra smärt- och hälsoproblem.
  • Trots noggranna undersökningar kan man oftast inte ange en tydlig orsak till smärtan. En pålitlig diagnos kan ställas endast genom samarbete mellan flera specialområden «Kalso, Haanpää, Hamunen, Kontinen, Vainio (toim.) ...»161.
  • Atypisk tandvärk är en form av atypisk ansiktssmärta, där smärtan endast är begränsad till tänderna. I behandlingen ingår att man undviker onödiga behandlingar, vid behov läkemedelsbehandling av den neuropatiska smärtan och hänvisning till smärtspecialist.

Generella muskelrelaterade smärttillstånd

TMD-problem och smärttillstånd associerade med inflammatoriska ledsjukdomar

  • De kliniskt mest signifikanta sjukdomarna som skadar käkleden hör till sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och inflammatoriska reumatiska sjukdomar, och är följande:
    • ledgångsreumatism (se God medicinsk praxis-rekommendationen Nivelreuma «Nivelreuma»16 (på finska))
    • barnreumatism (juvenil idiopatisk artrit, JIA)
    • spondyloartropatier
    • ankylopoietisk spondylit
    • ledpsoriasis (psoriasisartrit)
    • Reiters syndrom (reaktiv artrit).
  • Vid misstanke om ledgångsreumatism eller barnreumatism bör man utan dröjsmål remittera patienten till en läkare insatt i reumatiska sjukdomar eller reumatiska sjukdomar hos barn för att bekräfta diagnosen och inleda behandlingen.
    • Barnpatienter (även symtomfria) som har förändringar i ena eller båda käklederna (t.ex. i PTG-bild) eller avvikande fynd från käkleden (se avsnittet om 3 minuters undersökning), bör remitteras för bedömning och vid behov behandling.
    • Misstänkt ledhinneinflammation (synovit) (de kliniska fynden kan vara kraftig palpationsömhet, svullnad, begränsad rörelseförmåga i underkäken eller rörelsesmärta) eller artrit räcker som indikation för remiss till reumatolog.
    • Nästan varannan patient med ledgångsreumatism får symtom även i käklederna inom några år efter att sjukdomen manifesterat.
    • Hos vuxna leder tillståndet ofta till begränsad rörlighet i underkäken och typiska TMD-smärtsymtom i leder och muskler.
    • I bilddiagnostiska undersökningar av käken konstateras i början synovit ( MRT), erosioner och senare tillplattning av ledhuvudet, avsmalning av ledmellanrummet och i svåra fall till och med nedbrytning av hela ledhuvudet «Voog U, Alstergren P, Eliasson S ym. Progression o...»207, «Helenius LM, Hallikainen D, Helenius I ym. Clinica...»208, «Helenius LM, Tervahartiala P, Helenius I ym. Clini...»209.
    • Käkledsinflammation är vanligt förekommande i samband med barnreumatism. Enligt studier som gjorts med magnetkameraundersökningar är prevalensen upp till 70 %. Det är ett speciellt vanligt fynd vid barnreumatism av polyartrittyp.
    • Vid barnreumatism kan käkleden ibland också vara den led som drabbas först. Käkleden är ofta både kliniskt och subjektivt symtomfri, trots att sjukdomen framskrider, och förändringarna i käkleden kan upptäckas första gången till exempel när tandregleringsbehandling planeras.
  • Vid barnreumatism ska särskild uppmärksamhet fästas vid att följa utvecklingen av käkarna, lederna och tänderna «Kunnamo I. Arthritis in children: epidemiology, cl...»210, «Stoll ML, Sharpe T, Beukelman T ym. Risk factors f...»211.
  • Vid misstanke om en reumatisk sjukdom hos ett barn kan man använda sig av en kort undersökning, som tar ungefär tre minuter och som omfattar
  • De vanligaste spondyloartropatierna är ankylopoietisk spondylit, ledpsoriasis och Reiters syndrom «Helenius LM, Hallikainen D, Helenius I ym. HLA-DRB...»215, «Helenius LM, Hietanen JH, Helenius I ym. Focal sia...»216, «Könönen M, Wenneberg B . Kirjassa: Laskin DM, Gree...»217.
    • För ankylopoietisk spondylit är inflammatorisk stelhet i ryggraden och sakroiliakalederna typiskt. Sjukdomen är vanligtvis svårare hos män än hos kvinnor.
    • Sjukdomen manifesterar i tuggorganen några år efter diagnosen. Patienten har svårt att öppna munnen och käkleden är öm vid palpation. Röntgenologiskt typiska drag är utjämning och erosion av ledhuvudet.
    • Ungefär en femtedel av patienterna har käkledsskador «Könönen M, Wenneberg B . Kirjassa: Laskin DM, Gree...»217.
    • Psoriasis är en kronisk, mångfacetterad, immunmedierad och inflammatorisk sjukdom, vars vanligaste manifestationer är hud- och ledpsoriasis.
    • Typiskt för psoriasisartrit är att sjukdomen börjar med hudpsoriasis och 10–20 % av patienterna får senare en seronegativ ledinflammation. Prevalensen uppvisar inga könsskillnader «Könönen M, Wenneberg B . Kirjassa: Laskin DM, Gree...»217.
    • Hos en knapp tredjedel av patienterna manifesterar sjukdomen även i tuggorganen några år efter diagnosen. Det viktigaste symtomet är käkledssmärta vid underkäkens rörelser. De kliniskt mest signifikanta symtomen är palpationsömhet i muskler och käkled samt krepitation i leden.
    • Färre än en tredjedel har käkledsskador. De vanligaste skadorna är erosion och utjämning av ledhuvudet «Kononen M. Craniomandibular disorders in psoriatic...»218.
    • Ett typiskt drag för Reiters syndrom (reaktiv artrit) är att unga män, några veckor efter en inflammation i matsmältningskanalen eller urinvägarna, får aseptisk polyartrit som rör sig från led till led, vanligtvis viktbärande leder. Till den klassiska sjukdomsbilden hör även ögoninflammation (Reiters syndrom: uretrit, artrit, konjunktivit).
    • I tuggorganen manifesterar sjukdomen ungefär sex år efter diagnosen. De viktigaste symtomen är morgonstelhet samt smärta och svullnad i käkleden. Kliniskt förekommer palpationsömhet i käklederna och den vanligaste röntgenologiska förändringen är ensidig erosion «Könönen M. Signs and symptoms of craniomandibular ...»219, «Könönen M, Kovero O, Wenneberg B ym. Radiographic ...»220.
  • Symtomen vid infektionsartrit i käkleden är dramatiska. Till de kliniska fynden hör rodnad, svullnad, värmekänsla, smärta och funktionsstörningar. Eftersom infektionen kan sprida sig till halsens område måste patienten omedelbart hänvisas till sjukhusvård «Leighty SM, Spach DH, Myall RW ym. Septic arthriti...»221.

Odontologisk behandling i samband med inflammatoriska ledsjukdomar

Behandling av TMD

Patientinformation och anvisningar om egenvård

Behandling med värme eller köld

  • Behandling med värme, som tillägg till andra behandlingar, kan vara nyttig för behandlingen av TMD. Värme kan hjälpa till att reducera smärta och muskelspänning och förbättra käkfunktionen och munnens öppningskapacitet «Furlan RM, Giovanardi RS, Britto AT ym. The use of...»238. För mer information, se «gvr00013aa.pdf»21.
  • Kalla kompresser rekommenderas vanligtvis för lindring av inflammation och svullnad.

Behandling av mjukvävnaden och rörelseträning

Avslappningsövningar

Medvetandeövningar

Behandling med bettskena

Tabell 4. Vanligaste bettskenatyper (anpassad efter Therapia Odontologica).
Typ av skena Konstruktion Indikationer Användningssätt Begränsningar
Stabiliseringsskena Stabila kontakter i ledposition (CR) och interkuspidationsläge
Hörntandstyrning, vid artikulationsrörelser styrning av frontalområdet 		TMD-symtom Under sömnen Inga betydande
Relaxeringsskena Endast framtänderna (dd. 13–23) i kontakt
Artikulationsrörelser som vid stabiliseringsskena 		TMD-symtom, speciellt muskelrelaterade spänningstillstånd och smärtor Max. 8 timmar per dygn Risk för elongering av bakre tänderna vid kontinuerlig användning
Anterior repositionsskena Alla tänder i kontakt
Styr underkäken framåt och hindrar underkäkens rörelser bakåt med en vall på främre området 		Anterior diskdisplacering med återgång
Traumatisk artrit 		Numera endast i svåra, smärtsamma fall
Under sömnen 		Högst 1–2 månader, vid artrit några dagar
Bild 15.

Stabilisaatiokisko

Behandling med sömnapnébettskena och TMD

  • Sömnapné (obstructive sleep apnea, OSA) är en systemisk livshotande sjukdom och behandlingen är vanligtvis livslång. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla) «Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla)»17 (på finska); Sömnapné (obstruktiv sömnapné hos vuxna) «Sömnapné (obstruktiv sömnapné hos vuxna)»18 (på svenska).
  • Tillverkningen av sömnapnébettskena förutsätter en diagnos ställd av en läkare. Behandlingen med sömnapnébettskena genomförs av en tandläkare som är insatt i området.
  • Innan en sömnapnébettskena tillverkas är det viktigt att beakta hur sömnapnébettskenan påverkar tuggorganen och TMD. På grund av detta är det viktigt att göra en noggrann undersökning baserat på DC/TMD-kriterierna. En sömnapnébettskena anses inte vara en signifikant riskfaktor för uppkomst eller förvärrande av TMD «Alessandri-Bonetti A, Bortolotti F, Moreno-Hay I y...»265.
  • Eventuella bettförändringar orsakade av sömnapnébettskenan bör dock beaktas «Hamoda MM, Almeida FR, Pliska BT. Long-term side e...»266.
  • Sömnapnébettskenan är inte den primära behandlingen vid sömnapné. Vid lindrig och medelsvår sömnapné och hos patienter, vars CPAP-behandling (Continous Positive Air Pressure) trots försök och handledning inte lyckas, är sömnapnébettskenan ett alternativ för CPAP-behandling «Ramar K, Dort LC, Katz SG ym. Clinical Practice Gu...»267,
  • TMD-patienter med sömnapné ska genomgå en uppföljningsundersökning månatligen under behandlingen med sömnapnébettskena till dess att de är symtomfria visavi TMD. När patienten är symtomfri följer man upp bettet med sex månaders mellanrum under behandlingen med sömnapnébettskena «Alessandri-Bonetti A, Bortolotti F, Moreno-Hay I y...»265.

Farmakologisk behandling

Fysioterapeutiska behandlingar

Psykologiska behandlingsmetoder

Stabilisering av bettet

Behandling av TMD hos barn och ungdom

Behandling av långvarig TMD-smärta med många symtom

Kirurgisk behandling av käkleden

Tabell 5. Sammanfattning av behandlingen av smärta och käkfunktionsstörningar (TMD)
Myalgi/myofascial smärta/myofascial refererad smärta (Muskelrelaterad funktionsstörning K07.60, M79.1) TMD-relaterad huvudvärk (G44.8)
  • Patienten ges information om tuggmuskelsmärta och anvisningar om egenvård «gvr00013ad.pdf»16 och om massage och tänjning av tuggmusklerna «gvr00013ah.pdf»22.
  • Vid akut smärta ges patienten handledning om behandling med värme eller köld «gvr00013aa.pdf»21 och ordineras smärtstillande läkemedel kurartat.
  • Patienten anvisas i rörelseträning av underkäken «gvr00013z.pdf»18.
  • Vid behov tillverkas en stabiliserings- eller relaxeringsskena. Relaxeringsskenan byts senare ut mot stabiliseringsskena.
  • Vid behov ges fysioterapi.
  • När symtomen har avtagit kan man vid behov genomföra stabilisering av bettet och protetiska eller ortodontiska ingrepp för att uppnå en balanserad tuggfunktion.
Anterior diskdisplacering med återgång (K07.61)
  • Om patienten har symtom ska hen ges information om käkledssymtom och anvisningar om egenvård «gvr00013ae.pdf»17, «Käkleden och tuggmuskulaturen»1, «imk01475a.pdf»15.
  • I början görs rörelseträning av underkäken med framskjuten underkäke och med käken i anteriort kant-i-kant läge, varvid knäppningar inte hörs (disken troligtvis på plats) «gvr00013af.pdf»19. Patienten gör "öppna/slut"-övningen flera gånger med framskjuten underkäke.
  • Vid behov tillverkas en stabiliseringsskena.
  • Vid svåra och smärtsamma knäppningar som även inkluderar låsning av käken på morgnarna kan man använda en anterior repositionsskena på natten. När besvären har lindrats kan behandlingen fortsättas med en stabiliseringsskena. Smärtstillande läkemedel kan reducera symtomen.
  • Vid långvariga, smärtsamma fall bör den specialiserade sjukvården konsulteras.
Diskdisplacering utan återgång (S03.0) (käklåsning, "closed lock")
  • I en akut situation görs en manuell reponering till exempel med en hävstångsrörelse, så att man använder en förhöjning som placeras mellan kindtänderna på den låsta sidan.
  • Efter en lyckad reponering återställs munnens normala öppningsrörelse omgående. Behandlingen kan fortsättas med bettskena (stabiliseringsskena).
  • Patienten ges information och anvisningar om egenvård «gvr00013ae.pdf»17 (tänjning av underkäken) och vid behov ordineras smärtstillande preparat. En stabiliseringsskena kan ge nytta. Vid svåra fall konsulteras den specialiserade sjukvården, eftersom det i vissa fall krävs käkledskirurgi.
Degenerativ ledsjukdom, osteoartros (K07.65, M19.0) artralgia (K07.63)
  • Behandlingsprinciperna i det akuta skedet (osteoartrit) är information, behandling med smärtstillande preparat och minskning av belastningen på käkleden till exempel genom behandling med bettskena. När situationen har lugnat sig kan ökning av käkens rörlighet med hjälp av egenvård «gvr00013z.pdf»18, stabilisering av bettet, korrigerande åtgärder eller protetik komma på fråga för att optimera belastningen.
  • Vid svåra fall konsulteras den specialiserade sjukvården, eftersom det i vissa fall krävs kompletterande undersökningar, intraartikulära injektioner eller käkledskirurgi.
Akut traumatisk artrit (K07.60, S03.4)
  • Artrit som orsakats av en yttre kraft vid trauma läker vanligtvis på några veckor med hjälp av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, vila, mjuk mat och behandling med köld och senare med värme.
  • Behandling med bettskena kan bidra till att minska belastningen på käkleden och smärtsymtomen.
Luxation av käkleden,
hypermobil led (K07.62)
  • Bettfysiologisiska behandlingar, såsom rörelseträning av underkäken «gvr00013z.pdf»18, «gvr00013ag.pdf»20 eller behandling med bettskena ger ofta resultat.
  • Vid akut luxation reponeras kondylen nedåt och bakåt (se artikeln Leukanivelen reponointi (TED00); Terveysportti/Hammaslääketieteen tietokannat, Therapia Odontologica «Leukanivelen repononti (TED00)»10) (kräver användarbehörighet)).
  • Vid återkommande luxationer hjälper ofta bettfysiologisk behandling, såsom användning av bettskena och rörelseträning «gvr00013ag.pdf»20.
  • Vid återkommande luxationer konsulteras den specialiserade sjukvården, varvid botulintoxininjektion i m. pterygoideus lateralis eller kirurgisk behandling kan komma på fråga.
Bruxism (G47.8)
  • Vid störande bruxism behövs behandling både för att minska symtomen och för att förhindra vävnadsskador.
  • Vid sådan bruxism kan vävnadsskador väsentligt minskas genom att använda en stabiliseringsskena.

Uppföljning av behandlingen av TMD

  • Det är viktigt att följa upp effekten av TMD-behandlingen och dokumentera behandlingen i patientjournalen.
  • I uppföljningen används samma metoder som vid de initiala utredningarna.
  • Under uppföljningsbesöken kontrolleras följande:
    • TMD-symtom: smärtans intensitet (NRS/VAS), lokalisering och karaktär
    • allmän förbättring av tillståndet
    • emotionell funktionsförmåga (t.ex. hur patienten hanterar smärtan, coping)
    • fysisk funktionsförmåga
    • engagemang, till exempel
      • egenvårdsfrekvensen (t.ex. hur många gånger om dagen/i veckan)
      • egenvårdsdosen (t.ex. hur många repetitioner eller omgångar eller hur lång tid i minuter)
      • frekvensen för användning av skena (t.ex. hur många nätter per vecka och genomsnittligt antal timmar)
      • uppföljningsbesök med avseende på skenan, observationer och gjorda ändringar
      • läkemedelsdosering, läkemedelsbehandlingens effekt (verkan och biverkningar)
    • förändringar i behandlingen eller behandlingsplanen «Dickerson SM, Weaver JM, Boyson AN ym. The effecti...»335
    • eventuella biverkningar från behandlingen «Dworkin RH, Turk DC, Farrar JT ym. Core outcome me...»336, «Dworkin RH, Turk DC, Wyrwich KW ym. Interpreting t...»337.
  • Om behandlingen inte har framskridit enligt den tänkta anvisningen försöker man komma på orsaken till detta tillsammans med patienten.

Behandling av TMD inom primärvården och den specialiserade sjukvården

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Purentaelimistön kipu ja toimintahäiriöt (TMD)»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Marika Doepel

Litteratur

Smärta och funktionsstörningar i käksystemet (TMD). God medicinsk praxis-rekommendation. Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»9

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. De Kanter RJ, Truin GJ, Burgersdijk RC ym. Prevalence in the Dutch adult population and a meta-analysis of signs and symptoms of temporomandibular disorder. J Dent Res 1993;72:1509-18 «PMID: 8227702»PubMed
  2. Kuttila M, Niemi PM, Kuttila S ym. TMD treatment need in relation to age, gender, stress, and diagnostic subgroup. J Orofac Pain 1998;12:67-74 «PMID: 9656901»PubMed
  3. Rutkiewicz T, Könönen M, Suominen-Taipale L ym. Occurrence of clinical signs of temporomandibular disorders in adult Finns. J Orofac Pain 2006;20:208-17 «PMID: 16913430»PubMed
  4. Lövgren A, Häggman-Henrikson B, Visscher CM ym. Temporomandibular pain and jaw dysfunction at different ages covering the lifespan--A population based study. Eur J Pain 2016;20:532-40 «PMID: 26311138»PubMed
  5. Qvintus V, Sipilä K, Le Bell Y ym. Prevalence of clinical signs and pain symptoms of temporomandibular disorders and associated factors in adult Finns. Acta Odontol Scand 2020;78:515-521 «PMID: 32286898»PubMed
  6. Banafa A, Suominen AL, Sipilä K. Factors associated with signs of temporomandibular pain: an 11-year-follow-up study on Finnish adults. Acta Odontol Scand 2020;78:57-63 «PMID: 31401930»PubMed
  7. Kunttu K, Pesonen T, Saari J. Korkeakouluopiskelijoiden terveystutkimus 2016. Ylioppilaiden Terveydemhoitosäätiön tutkimuksia 48. ISBN 978-952-5696-49-3 (verkkojulkaisu), https://www.yths.fi/app/uploads/2020/01/KOTT_2016-1.pdf
  8. Huhtela OS, Näpänkangas R, Joensuu T ym. Self-Reported Bruxism and Symptoms of Temporomandibular Disorders in Finnish University Students. J Oral Facial Pain Headache 2016;30:311-317 «PMID: 27792798»PubMed
  9. Carlsson GE. Epidemiology and treatment need for temporomandibular disorders. J Orofac Pain 1999;13:232-7 «PMID: 10823035»PubMed
  10. Jussila P, Kiviahde H, Näpänkangas R ym. Prevalence of Temporomandibular Disorders in the Northern Finland Birth Cohort 1966. J Oral Facial Pain Headache 2017;31:159-164 «PMID: 28437513»PubMed
  11. Al-Jundi MA, John MT, Setz JM ym. Meta-analysis of treatment need for temporomandibular disorders in adult nonpatients. J Orofac Pain 2008;22:97-107 «PMID: 18548838»PubMed
  12. Köhler AA, Hugoson A, Magnusson T. Prevalence of symptoms indicative of temporomandibular disorders in adults: cross-sectional epidemiological investigations covering two decades. Acta Odontol Scand 2012;70:213-23 «PMID: 22126531»PubMed
  13. Yekkalam N, Wänman A. Prevalence of signs and symptoms indicative of temporomandibular disorders and headaches in 35-, 50-, 65- and 75-year-olds living in Västerbotten, Sweden. Acta Odontol Scand 2014;72:458-65 «PMID: 24417523»PubMed
  14. Johansson A, Unell L, Carlsson GE ym. Gender difference in symptoms related to temporomandibular disorders in a population of 50-year-old subjects. J Orofac Pain 2003;17:29-35 «PMID: 12756928»PubMed
  15. Magnusson T, Egermarki I, Carlsson GE. A prospective investigation over two decades on signs and symptoms of temporomandibular disorders and associated variables. A final summary. Acta Odontol Scand 2005;63:99-109 «PMID: 16134549»PubMed
  16. Fillingim RB, Slade GD, Greenspan JD ym. Long-term changes in biopsychosocial characteristics related to temporomandibular disorder: findings from the OPPERA study. Pain 2018;159:2403-2413 «PMID: 30028791»PubMed
  17. Hiltunen K, Peltola JS, Vehkalahti MM ym. A 5-year follow-up of signs and symptoms of TMD and radiographic findings in the elderly. Int J Prosthodont 2003;16:631-4 «PMID: 14714843»PubMed
  18. Osterberg T, Carlsson GE. Relationship between symptoms of temporomandibular disorders and dental status, general health and psychosomatic factors in two cohorts of 70-year-old subjects. Gerodontology 2007;24:129-35 «PMID: 17696889»PubMed
  19. Köhler AA, Hugoson A, Magnusson T. Clinical signs indicative of temporomandibular disorders in adults: time trends and associated factors. Swed Dent J 2013;37:1-11 «PMID: 23721032»PubMed
  20. Salonen L, Helldén L, Carlsson GE. Prevalence of signs and symptoms of dysfunction in the masticatory system: an epidemiologic study in an adult Swedish population. J Craniomandib Disord 1990;4:241-50 «PMID: 2098401»PubMed
  21. Köhler AA, Helkimo AN, Magnusson T ym. Prevalence of symptoms and signs indicative of temporomandibular disorders in children and adolescents. A cross-sectional epidemiological investigation covering two decades. Eur Arch Paediatr Dent 2009;10 Suppl 1:16-25 «PMID: 19863894»PubMed
  22. Vierola A, Suominen AL, Eloranta AM ym. Determinants for craniofacial pains in children 6-8 years of age: the PANIC study. Acta Odontol Scand 2017;75:453-460 «PMID: 28622039»PubMed
  23. Könönen M, Waltimo A, Nyström M. Does clicking in adolescence lead to painful temporomandibular joint locking? Lancet 1996;347:1080-1 «PMID: 8602059»PubMed
  24. List T, Wahlund K, Wenneberg B ym. TMD in children and adolescents: prevalence of pain, gender differences, and perceived treatment need. J Orofac Pain 1999;13:9-20 «PMID: 10425964»PubMed
  25. Wahlund K. Temporomandibular disorders in adolescents. Epidemiological and methodological studies and a randomized controlled trial. Swed Dent J Suppl 2003;:inside front cover, 2-64 «PMID: 14717039»PubMed
  26. Nilsson IM, List T, Drangsholt M. Prevalence of temporomandibular pain and subsequent dental treatment in Swedish adolescents. J Orofac Pain 2005;19:144-50 «PMID: 15895837»PubMed
  27. Ivkovic N, Racic M, Lecic R ym. Relationship Between Symptoms of Temporomandibular Disorders and Estrogen Levels in Women With Different Menstrual Status. J Oral Facial Pain Headache 2018;32:151–158 «PMID: 29561915»PubMed
  28. Ribeiro-Dasilva MC, Fillingim RB, Wallet SM. Estrogen-Induced Monocytic Response Correlates with TMD Pain: A Case Control Study. J Dent Res 2017;96:285-291 «PMID: 27856968»PubMed
  29. Tashiro A, Bereiter DA. The effects of estrogen on temporomandibular joint pain as influenced by trigeminal caudalis neurons. J Oral Sci 2020;62:150-155 «PMID: 32132330»PubMed
  30. De Kanter RJ, Käyser AF, Battistuzzi PG ym. Demand and need for treatment of craniomandibular dysfunction in the Dutch adult population. J Dent Res 1992;71:1607-12 «PMID: 1522294»PubMed
  31. Magnusson T, Egermark I, Carlsson GE. Treatment received, treatment demand, and treatment need for temporomandibular disorders in 35-year-old subjects. Cranio 2002;20:11-7 «PMID: 11831338»PubMed
  32. Kuttila M, Kuttila S, Le Bell Y ym. Association between TMD treatment need, sick leaves, and use of health care services for adults. J Orofac Pain 1997;11:242-8 «PMID: 9610314»PubMed
  33. Rantala MA, Ahlberg J, Suvinen TI ym. Temporomandibular joint related painless symptoms, orofacial pain, neck pain, headache, and psychosocial factors among non-patients. Acta Odontol Scand 2003;61:217-22 «PMID: 14582589»PubMed
  34. White BA, Williams LA, Leben JR. Health care utilization and cost among health maintenance organization members with temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2001;15:158-69 «PMID: 11443827»PubMed
  35. Alanen P, Kirveskari P. Association between TMJ dysfunction and sick leaves. Community Dent Oral Epidemiol 1983;11:95-7 «PMID: 6573245»PubMed
  36. Wedel A, Carlsson GE. Sick-leave in patients with functional disturbances of the masticatory system. Swed Dent J 1987;11:53-9 «PMID: 3473711»PubMed
  37. Kirveskari P, Alanen P. Effect of occlusal treatment on the use of medical services in TMJ dysfunction patients with head and neck symptoms. Proc Finn Dent Soc 1984;80:227-9 «PMID: 6441167»PubMed
  38. Nilsson IM, List T, Drangsholt M. Incidence and temporal patterns of temporomandibular disorder pain among Swedish adolescents. J Orofac Pain 2007;21:127-32 «PMID: 17547124»PubMed
  39. Maixner W, Diatchenko L, Dubner R ym. Orofacial pain prospective evaluation and risk assessment study--the OPPERA study. J Pain 2011;12:T4-11.e1-2 «PMID: 22074751»PubMed
  40. Dworkin SF. Behavioral characteristics of chronic temporomandibular disorders: Diagnosis and assessment. Kirjassa: Sessle BJ, Bryant PS, Dionne RA (toim.) Temporomandibular disorders and related pain conditions. Progress in pain research and management. Munksgaard, Copenhagen 4. painos. 1995:175-92
  41. Suvinen TI, Reade PC, Kemppainen P ym. Review of aetiological concepts of temporomandibular pain disorders: towards a biopsychosocial model for integration of physical disorder factors with psychological and psychosocial illness impact factors. Eur J Pain 2005;9:613-33 «PMID: 15978854»PubMed
  42. Chen H, Nackley A, Miller V ym. Multisystem dysregulation in painful temporomandibular disorders. J Pain 2013;14:983-96 «PMID: 23721875»PubMed
  43. de Leeuw JR, Steenks MH, Ros WJ ym. Assessment of treatment outcome in patients with craniomandibular dysfunction. J Oral Rehabil 1994;21:655-66 «PMID: 7830201»PubMed
  44. Kuttila S, Kuttila M, Le Bell Y ym. Aural symptoms and signs of temporomandibular disorder in association with treatment need and visits to a physician. Laryngoscope 1999;109:1669-73 «PMID: 10522940»PubMed
  45. Kuttila S, Kuttila M, Le Bell Y ym. Characteristics of subjects with secondary otalgia. J Orofac Pain 2004;18:226-34 «PMID: 15509002»PubMed
  46. Plesh O, Adams SH, Gansky SA. Temporomandibular joint and muscle disorder-type pain and comorbid pains in a national US sample. J Orofac Pain 2011;25:190-8 «PMID: 21837286»PubMed
  47. Maixner W, Fillingim RB, Williams DA ym. Overlapping Chronic Pain Conditions: Implications for Diagnosis and Classification. J Pain 2016;17:T93-T107 «PMID: 27586833»PubMed
  48. Ohrbach R, Fillingim RB, Mulkey F ym. Clinical findings and pain symptoms as potential risk factors for chronic TMD: descriptive data and empirically identified domains from the OPPERA case-control study. J Pain 2011;12:T27-45 «PMID: 22074750»PubMed
  49. Ashraf J, Zaproudina N, Suominen AL ym. Association Between Temporomandibular Disorders Pain and Migraine: Results of the Health 2000 Survey. J Oral Facial Pain Headache 2019;33:399–407 «PMID: 31247056»PubMed
  50. Sipilä K, Suominen AL, Alanen P ym. Association of clinical findings of temporomandibular disorders (TMD) with self-reported musculoskeletal pains. Eur J Pain 2011;15:1061-7 «PMID: 21664847»PubMed
  51. John MT, Miglioretti DL, LeResche L ym. Widespread pain as a risk factor for dysfunctional temporomandibular disorder pain. Pain 2003;102:257-263 «PMID: 12670667»PubMed
  52. Velly AM, Look JO, Schiffman E ym. The effect of fibromyalgia and widespread pain on the clinically significant temporomandibular muscle and joint pain disorders--a prospective 18-month cohort study. J Pain 2010;11:1155-64 «PMID: 20466595»PubMed
  53. Manfredini D, Winocur E, Ahlberg J ym. Psychosocial impairment in temporomandibular disorders patients. RDC/TMD axis II findings from a multicentre study. J Dent 2010;38:765-72 «PMID: 20600559»PubMed
  54. Fillingim RB, Slade GD, Diatchenko L ym. Summary of findings from the OPPERA baseline case-control study: implications and future directions. J Pain 2011;12:T102-7 «PMID: 22074748»PubMed
  55. Naylor B, Boag S, Gustin SM. New evidence for a pain personality? A critical review of the last 120 years of pain and personality. Scand J Pain 2017;17:58-67 «PMID: 28850375»PubMed
  56. Ahlberg K, Ahlberg J, Könönen M ym. Perceived orofacial pain and its associations with reported bruxism and insomnia symptoms in media personnel with or without irregular shift work. Acta Odontol Scand 2005;63:213-7 «PMID: 16040443»PubMed
  57. Smith MT, Wickwire EM, Grace EG ym. Sleep disorders and their association with laboratory pain sensitivity in temporomandibular joint disorder. Sleep 2009;32:779-90 «PMID: 19544755»PubMed
  58. Warren MP, Fried JL. Temporomandibular disorders and hormones in women. Cells Tissues Organs 2001;169:187-92 «PMID: 11455113»PubMed
  59. Wang J, Chao Y, Wan Q ym. The possible role of estrogen in the incidence of temporomandibular disorders. Med Hypotheses 2008;71:564-7 «PMID: 18597950»PubMed
  60. Kang SC, Lee DG, Choi JH ym. Association between estrogen receptor polymorphism and pain susceptibility in female temporomandibular joint osteoarthritis patients. Int J Oral Maxillofac Surg 2007;36:391-4 «PMID: 17391927»PubMed
  61. Quinelato V, Bonato LL, Vieira AR ym. Association Between Polymorphisms in the Genes of Estrogen Receptors and the Presence of Temporomandibular Disorders and Chronic Arthralgia. J Oral Maxillofac Surg 2018;76:314.e1-314.e9 «PMID: 29175417»PubMed
  62. Sipilä K, Suominen AL, Alanen P ym. Association of clinical findings of temporomandibular disorders (TMD) with self-reported musculoskeletal pains. Eur J Pain 2011;15:1061-7 «PMID: 21664847»PubMed
  63. Gui MS, Pimentel MJ, Rizzatti-Barbosa CM. Temporomandibular disorders in fibromyalgia syndrome: a short-communication. Rev Bras Reumatol 2015;55:189-94 «PMID: 25440696»PubMed
  64. Ayouni I, Chebbi R, Hela Z ym. Comorbidity between fibromyalgia and temporomandibular disorders: a systematic review. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2019;128:33-42 «PMID: 30981530»PubMed
  65. Ögren M, Fältmars C, Lund B ym. Hypermobility and trauma as etiologic factors in patients with disc derangements of the temporomandibular joint. Int J Oral Maxillofac Surg 2012;41:1046-50 «PMID: 22658266»PubMed
  66. Dijkstra PU, Kropmans TJ, Stegenga B. The association between generalized joint hypermobility and temporomandibular joint disorders: a systematic review. J Dent Res 2002;81:158-63 «PMID: 11881629»PubMed
  67. Chang TH, Yuh DY, Wu YT ym. The association between temporomandibular disorders and joint hypermobility syndrome: a nationwide population-based study. Clin Oral Investig 2015;19:2123-32 «PMID: 25687768»PubMed
  68. Häggman-Henrikson B, List T, Westergren HT ym. Temporomandibular disorder pain after whiplash trauma: a systematic review. J Orofac Pain 2013;27:217-26 «PMID: 23882454»PubMed
  69. Niemi PM, Le Bell Y, Kylmälä M ym. Psychological factors and responses to artificial interferences in subjects with and without a history of temporomandibular disorders. Acta Odontol Scand 2006;64:300-5 «PMID: 16945896»PubMed
  70. Ferrando M, Andreu Y, Galdón MJ ym. Psychological variables and temporomandibular disorders: distress, coping, and personality. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2004;98:153-60 «PMID: 15316541»PubMed
  71. Celic R, Panduric J, Dulcic N. Psychologic status in patients with temporomandibular disorders. Int J Prosthodont 2006;19:28-9 «PMID: 16479755»PubMed
  72. Sipilä K, Mäki P, Laajala A ym. Association of depressiveness with chronic facial pain: a longitudinal study. Acta Odontol Scand 2013;71:644-9 «PMID: 22816436»PubMed
  73. Manfredini D, Landi N, Bandettini Di Poggio A ym. A critical review on the importance of psychological factors in temporomandibular disorders. Minerva Stomatol 2003;52:321-6, 327-30 «PMID: 12874536»PubMed
  74. Slade GD, Diatchenko L, Bhalang K ym. Influence of psychological factors on risk of temporomandibular disorders. J Dent Res 2007;86:1120-5 «PMID: 17959908»PubMed
  75. Velly AM, Look JO, Carlson C ym. The effect of catastrophizing and depression on chronic pain--a prospective cohort study of temporomandibular muscle and joint pain disorders. Pain 2011;152:2377-2383 «PMID: 21871734»PubMed
  76. Fillingim RB, Ohrbach R, Greenspan JD ym. Psychological factors associated with development of TMD: the OPPERA prospective cohort study. J Pain 2013;14:T75-90 «PMID: 24275225»PubMed
  77. De La Torre Canales G, Câmara-Souza MB, Muñoz Lora VRM ym. Prevalence of psychosocial impairment in temporomandibular disorder patients: A systematic review. J Oral Rehabil 2018;45:881-889 «PMID: 29972707»PubMed
  78. Guarda-Nardini L, Rossi A, Arboretti R ym. Single- or multiple-session viscosupplementation protocols for temporomandibular joint degenerative disorders: a randomized clinical trial. J Oral Rehabil 2015;42:521-8 «PMID: 25704621»PubMed
  79. Slade GD, Fillingim RB, Sanders AE ym. Summary of findings from the OPPERA prospective cohort study of incidence of first-onset temporomandibular disorder: implications and future directions. J Pain 2013;14:T116-24 «PMID: 24275219»PubMed
  80. Slade GD, Ohrbach R, Greenspan JD ym. Painful Temporomandibular Disorder: Decade of Discovery from OPPERA Studies. J Dent Res 2016;95:1084-92 «PMID: 27339423»PubMed
  81. Smith SB, Parisien M, Bair E ym. Genome-wide association reveals contribution of MRAS to painful temporomandibular disorder in males. Pain 2019;160:579-591 «PMID: 30431558»PubMed
  82. Sanders AE, Jain D, Sofer T ym. GWAS Identifies New Loci for Painful Temporomandibular Disorder: Hispanic Community Health Study/Study of Latinos. J Dent Res 2017;96:277-284 «PMID: 28081371»PubMed
  83. Diatchenko L, Slade GD, Nackley AG ym. Genetic basis for individual variations in pain perception and the development of a chronic pain condition. Hum Mol Genet 2005;14:135-43 «PMID: 15537663»PubMed
  84. Meloto CB, Serrano PO, Ribeiro-DaSilva MC ym. Genomics and the new perspectives for temporomandibular disorders. Arch Oral Biol 2011;56:1181-91 «PMID: 21536254»PubMed
  85. Smith SB, Maixner DW, Greenspan JD ym. Potential genetic risk factors for chronic TMD: genetic associations from the OPPERA case control study. J Pain 2011;12:T92-101 «PMID: 22074755»PubMed
  86. Mohlin BO, Derweduwen K, Pilley R ym. Malocclusion and temporomandibular disorder: a comparison of adolescents with moderate to severe dysfunction with those without signs and symptoms of temporomandibular disorder and their further development to 30 years of age. Angle Orthod 2004;74:319-27 «PMID: 15264641»PubMed
  87. Sipilä K, Ensio K, Hanhela H ym. Occlusal characteristics in subjects with facial pain compared to a pain-free control group. Cranio 2006;24:245-51 «PMID: 17086853»PubMed
  88. Seligman DA, Pullinger AG. Analysis of occlusal variables, dental attrition, and age for distinguishing healthy controls from female patients with intracapsular temporomandibular disorders. J Prosthet Dent 2000;83:76-82 «PMID: 10633025»PubMed
  89. Pahkala R, Qvarnström M. Can temporomandibular dysfunction signs be predicted by early morphological or functional variables? Eur J Orthod 2004;26:367-73 «PMID: 15366380»PubMed
  90. Henrikson T, Nilner M, Kurol J. Symptoms and signs of temporomandibular disorders before, during and after orthodontic treatment. Swed Dent J 1999;23:193-207 «PMID: 10901603»PubMed
  91. McNamara JA Jr, Türp JC. Orthodontic treatment and temporomandibular disorders: is there a relationship? Part 1: Clinical studies. J Orofac Orthop 1997;58:74-89 «PMID: 9114557»PubMed
  92. Kirveskari P, Jamsa T, Alanen P. Occlusal adjustment and the incidence of demand for temporomandibular disorder treatment. J Prosthet Dent 1998;79:433-8 «PMID: 9576319»PubMed
  93. Kirveskari P, Le Bell Y, Salonen M ym. Effect of elimination of occlusal interferences on signs and symptoms of craniomandibular disorder in young adults. J Oral Rehabil 1989;16:21-6 «PMID: 2746403»PubMed
  94. Le Bell Y, Jämsä T, Korri S ym. Effect of artificial occlusal interferences depends on previous experience of temporomandibular disorders. Acta Odontol Scand 2002;60:219-22 «PMID: 12222646»PubMed
  95. Sipilä K, Zitting P, Siira P ym. Temporomandibular disorders, occlusion, and neck pain in subjects with facial pain: a case-control study. Cranio 2002;20:158-64 «PMID: 12150261»PubMed
  96. Raustia AM, Pirttiniemi PM, Pyhtinen J. Correlation of occlusal factors and condyle position asymmetry with signs and symptoms of temporomandibular disorders in young adults. Cranio 1995;13:152-6 «PMID: 8949853»PubMed
  97. Jiménez-Silva A, Tobar-Reyes J, Vivanco-Coke S ym. Centric relation-intercuspal position discrepancy and its relationship with temporomandibular disorders. A systematic review. Acta Odontol Scand 2017;75:463-474 «PMID: 28641068»PubMed
  98. Jussila P, Krooks L, Näpänkangas R ym. The role of occlusion in temporomandibular disorders (TMD) in the Northern Finland Birth Cohort (NFBC) 1966. Cranio 2019;37:231-237 «PMID: 29308993»PubMed
  99. Manfredini D, Lombardo L, Siciliani G. Temporomandibular disorders and dental occlusion. A systematic review of association studies: end of an era? J Oral Rehabil 2017;44:908-923 «PMID: 28600812»PubMed
  100. Wang MQ, Xue F, He JJ ym. Missing posterior teeth and risk of temporomandibular disorders. J Dent Res 2009;88:942-5 «PMID: 19783804»PubMed
  101. Seligman DA, Pullinger AG. Dental attrition models predicting temporomandibular joint disease or masticatory muscle pain versus asymptomatic controls. J Oral Rehabil 2006;33:789-99 «PMID: 17002737»PubMed
  102. Lobbezoo F, Ahlberg J, Glaros AG ym. Bruxism defined and graded: an international consensus. J Oral Rehabil 2013;40:2-4 «PMID: 23121262»PubMed
  103. Lobbezoo F, Ahlberg J, Raphael KG ym. International consensus on the assessment of bruxism: Report of a work in progress. J Oral Rehabil 2018;45:837-844 «PMID: 29926505»PubMed
  104. Manfredini D, Ahlberg J, Aarab G ym. Towards a Standardized Tool for the Assessment of Bruxism (STAB)-Overview and general remarks of a multidimensional bruxism evaluation system. J Oral Rehabil 2020;47:549-556 «PMID: 31999846»PubMed
  105. Abe Y, Suganuma T, Ishii M ym. Association of genetic, psychological and behavioral factors with sleep bruxism in a Japanese population. J Sleep Res 2012;21:289-96 «PMID: 22545912»PubMed
  106. Ahlberg J, Piirtola M, Lobbezoo F ym. Correlates and genetics of self-reported sleep and awake bruxism in a nationwide twin cohort. J Oral Rehabil 2020;47:1110-1119 «PMID: 32613647»PubMed
  107. Bader G, Lavigne G. Sleep bruxism; an overview of an oromandibular sleep movement disorder. REVIEW ARTICLE. Sleep Med Rev 2000;4:27-43 «PMID: 12531159»PubMed
  108. Lobbezoo F, Naeije M. Bruxism is mainly regulated centrally, not peripherally. J Oral Rehabil 2001;28:1085-91 «PMID: 11874505»PubMed
  109. Carra MC, Huynh N, Lavigne G. Sleep bruxism: a comprehensive overview for the dental clinician interested in sleep medicine. Dent Clin North Am 2012;56:387-413 «PMID: 22480810»PubMed
  110. de Baat C, Verhoeff M, Ahlberg J ym. Medications and addictive substances potentially inducing or attenuating sleep bruxism and/or awake bruxism. J Oral Rehabil 2021;48:343-354 «PMID: 32716523»PubMed
  111. Carlsson GE, Magnusson T, Egermark I. Prediction of demand for treatment of temporomandibular disorders based on a 20-year follow-up study. J Oral Rehabil 2004;31:511-7 «PMID: 15189306»PubMed
  112. Manfredini D, Lobbezoo F. Relationship between bruxism and temporomandibular disorders: a systematic review of literature from 1998 to 2008. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2010;109:e26-50 «PMID: 20451831»PubMed
  113. Kirveskari P. Bruksismi. Duodecim 2006;122:678-8
  114. Crider A, Glaros AG, Gevirtz RN. Efficacy of biofeedback-based treatments for temporomandibular disorders. Appl Psychophysiol Biofeedback 2005;30:333-45 «PMID: 16385422»PubMed
  115. Mishra KD, Gatchel RJ, Gardea MA. The relative efficacy of three cognitive-behavioral treatment approaches to temporomandibular disorders. J Behav Med 2000;23:293-309 «PMID: 10863679»PubMed
  116. Jadidi F, Nørregaard O, Baad-Hansen L ym. Assessment of sleep parameters during contingent electrical stimulation in subjects with jaw muscle activity during sleep: a polysomnographic study. Eur J Oral Sci 2011;119:211-8 «PMID: 21564315»PubMed
  117. Raphael KG, Janal MN, Sirois DA ym. Effect of contingent electrical stimulation on masticatory muscle activity and pain in patients with a myofascial temporomandibular disorder and sleep bruxism. J Orofac Pain 2013;27:21-31 «PMID: 23424717»PubMed
  118. Persaud R, Garas G, Silva S ym. An evidence-based review of botulinum toxin (Botox) applications in non-cosmetic head and neck conditions. JRSM Short Rep 2013;4:10 «PMID: 23476731»PubMed
  119. Ernberg M, Hedenberg-Magnusson B, List T ym. Efficacy of botulinum toxin type A for treatment of persistent myofascial TMD pain: a randomized, controlled, double-blind multicenter study. Pain 2011;152:1988-1996 «PMID: 21514731»PubMed
  120. Sycha T, Kranz G, Auff E ym. Botulinum toxin in the treatment of rare head and neck pain syndromes: a systematic review of the literature. J Neurol 2004;251 Suppl 1:I19-30 «PMID: 14991339»PubMed
  121. Häggman-Henrikson B, Alstergren P, Davidson T ym. Pharmacological treatment of oro-facial pain - health technology assessment including a systematic review with network meta-analysis. J Oral Rehabil 2017;44:800-826 «PMID: 28884860»PubMed
  122. Ågren M, Sahin C, Pettersson M. The effect of botulinum toxin injections on bruxism: A systematic review. J Oral Rehabil 2020;47:395-402 «PMID: 31769044»PubMed
  123. Lobbezoo F, Ahlberg J, Manfredini D ym. Are bruxism and the bite causally related? J Oral Rehabil 2012;39:489-501 «PMID: 22489928»PubMed
  124. Okeson JP. Management of temporomandibular disorders and occlusion. St. Louis, Elsevier, 2019:186-7
  125. Schiffman E, Ohrbach R, Truelove E ym. Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD) for Clinical and Research Applications: recommendations of the International RDC/TMD Consortium Network* and Orofacial Pain Special Interest Group†. J Oral Facial Pain Headache 2014;28:6-27 «PMID: 24482784»PubMed
  126. Sipilä K, Leskinen J, Suvinen T. Purentaelimistön kipujen ja toimintahäiriöiden uusi diagnostikka-Axis I. Suomen Hammaslääkärilehti 2017;2:18-23
  127. Suvinen T, Sipilä K, Forssell H. Purentaelimistön kipujen ja toimintahäiriöiden uusi diagnostikka-Axis II. Suomen Hammaslääkärilehti 2017;2:24-29
  128. Ohrbach R, editor. Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders:Assessment Instruments. Version 15May2016.[Diagnostiset Kriteerit Purentaelimistön Kivuille ja Toimintahäiriöille (DC/TMD-FIN):Tutkimusinstrumentit: FinnishVersion 25May2016]Sipilä K, Suvinen T,Trans.www.rdc-tmdinternational.org.Accessed on 11.10.2020.
  129. Lövgren A, Visscher CM, Häggman-Henrikson B ym. Validity of three screening questions (3Q/TMD) in relation to the DC/TMD. J Oral Rehabil 2016;43:729-36 «PMID: 27573533»PubMed
  130. Peck CC, Goulet JP, Lobbezoo F ym. Expanding the taxonomy of the diagnostic criteria for temporomandibular disorders. J Oral Rehabil 2014;41:2-23 «PMID: 24443898»PubMed
  131. Leskinen J, Suvinen T, Teerijoki-Oksa T ym. Diagnostic criteria for temporomandibular disorders (DC/TMD): interexaminer reliability of the Finnish version of Axis I clinical diagnoses. J Oral Rehabil 2017;44:493-499 «PMID: 28407454»PubMed
  132. Nilsson IM, List T, Drangsholt M. The reliability and validity of self-reported temporomandibular disorder pain in adolescents. J Orofac Pain 2006;20:138-44 «PMID: 16708831»PubMed
  133. Magnusson T, Helkimo H. Temporomandibular Disorders. Kirjassa: Pediatric dentistry. A clinical approach. Eds. Koch G, Poulsen S, 2nd edition. Wiley Blackwell 2009, UK.
  134. Gaffney A. Cognitive developmental aspects of pain in school-age children. In: Schlechter NL, Berde CB, Yaster M (eds). Pain in Infants, Children and Adolescents. Hong Kong: William & Wilkins Baltimore; 1993 pp. 75-85
  135. Tsze DS, Hirschfeld G, Dayan PS ym. Defining No Pain, Mild, Moderate, and Severe Pain Based on the Faces Pain Scale-Revised and Color Analog Scale in Children With Acute Pain. Pediatr Emerg Care 2018;34:537-544 «PMID: 27228146»PubMed
  136. Nydell A, Helkimo M, Koch G. Craniomandibular disorders in children--a critical review of the literature. Swed Dent J 1994;18:191-205 «PMID: 7871479»PubMed
  137. Aromaa M, Rautava P, Helenius H ym. Factors of early life as predictors of headache in children at school entry. Headache 1998;38:23-30 «PMID: 9504999»PubMed
  138. Liljeström MR, Aromaa M, Bell YL ym. Familial occurrence of signs of temporomandibular disorders in headache children and their mothers. Acta Odontol Scand 2007;65:134-40 «PMID: 17514514»PubMed
  139. Laimi K, Metsähonkala L, Anttila P ym. Outcome of headache frequency in adolescence. Cephalalgia 2006;26:604-12 «PMID: 16674770»PubMed
  140. Honda K, Larheim TA, Maruhashi K ym. Osseous abnormalities of the mandibular condyle: diagnostic reliability of cone beam computed tomography compared with helical computed tomography based on an autopsy material. Dentomaxillofac Radiol 2006;35:152-7 «PMID: 16618847»PubMed
  141. Honey OB, Scarfe WC, Hilgers MJ ym. Accuracy of cone-beam computed tomography imaging of the temporomandibular joint: comparisons with panoramic radiology and linear tomography. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2007;132:429-38 «PMID: 17920495»PubMed
  142. Ikeda K, Kawamura A. Assessment of optimal condylar position with limited cone-beam computed tomography. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2009;135:495-501 «PMID: 19361736»PubMed
  143. Ikeda K, Kawamura A, Ikeda R. Assessment of optimal condylar position in the coronal and axial planes with limited cone-beam computed tomography. J Prosthodont 2011;20:432-8 «PMID: 21689204»PubMed
  144. SEDENTEXCT. “Radiation Protection: Cone beam CT for dental and maxillofacial radiology”, Evidence based guidelines 2011 (v2.0 Final); saatavilla osoitteessa: http://www.sedentexct.eu/guidelines
  145. Ribeiro-Rotta RF, Marques KD, Pacheco MJ ym. Do computed tomography and magnetic resonance imaging add to temporomandibular joint disorder treatment? A systematic review of diagnostic efficacy. J Oral Rehabil 2011;38:120-35 «PMID: 20678103»PubMed
  146. Larheim TA, Katzberg RW, Westesson PL ym. MR evidence of temporomandibular joint fluid and condyle marrow alterations: occurrence in asymptomatic volunteers and symptomatic patients. Int J Oral Maxillofac Surg 2001;30:113-7 «PMID: 11405445»PubMed
  147. Schellhas KP. Internal derangement of the temporomandibular joint: radiologic staging with clinical, surgical, and pathologic correlation. Magn Reson Imaging 1989;7:495-515 «PMID: 2607900»PubMed
  148. Raustia AM, Pyhtinen J, Pernu H. Clinical, magnetic-resonance imaging and surgical findings in patients with temporomandibular joint disorder--a survey of 47 patients. Rofo 1994;160:406-11 «PMID: 8173050»PubMed
  149. Kerstens HC, Golding RP, Valk J ym. Magnetic resonance imaging of partial temporomandibular joint disc displacement. J Oral Maxillofac Surg 1989;47:25-9 «PMID: 2911054»PubMed
  150. Tallents RH, Katzberg RW, Murphy W ym. Magnetic resonance imaging findings in asymptomatic volunteers and symptomatic patients with temporomandibular disorders. J Prosthet Dent 1996;75:529-33 «PMID: 8709019»PubMed
  151. Katzberg RW, Westesson PL, Tallents RH ym. Anatomic disorders of the temporomandibular joint disc in asymptomatic subjects. J Oral Maxillofac Surg 1996;54:147-53; discussion 153-5 «PMID: 8604061»PubMed
  152. Tomas X, Pomes J, Berenguer J ym. MR imaging of temporomandibular joint dysfunction: a pictorial review. Radiographics 2006;26:765-81 «PMID: 16702453»PubMed
  153. Westesson PL, Brooks SL. Temporomandibular joint: relationship between MR evidence of effusion and the presence of pain and disk displacement. AJR Am J Roentgenol 1992;159:559-63 «PMID: 1503025»PubMed
  154. Larheim TA, Westesson PL, Sano T. MR grading of temporomandibular joint fluid: association with disk displacement categories, condyle marrow abnormalities and pain. Int J Oral Maxillofac Surg 2001;30:104-12 «PMID: 11405444»PubMed
  155. Emshoff R, Brandlmaier I, Bertram S ym. Relative odds of temporomandibular joint pain as a function of magnetic resonance imaging findings of internal derangement, osteoarthrosis, effusion, and bone marrow edema. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2003;95:437-45 «PMID: 12686927»PubMed
  156. Larheim TA. Role of magnetic resonance imaging in the clinical diagnosis of the temporomandibular joint. Cells Tissues Organs 2005;180:6-21 «PMID: 16088129»PubMed
  157. Matsubara R, Yanagi Y, Oki K ym. Assessment of MRI findings and clinical symptoms in patients with temporomandibular joint disorders. Dentomaxillofac Radiol 2018;47:20170412 «PMID: 29451403»PubMed
  158. Koh KJ, List T, Petersson A ym. Relationship between clinical and magnetic resonance imaging diagnoses and findings in degenerative and inflammatory temporomandibular joint diseases: a systematic literature review. J Orofac Pain 2009;23:123-39 «PMID: 19492537»PubMed
  159. Park JW, Song HH, Roh HS ym. Correlation between clinical diagnosis based on RDC/TMD and MRI findings of TMJ internal derangement. Int J Oral Maxillofac Surg 2012;41:103-8 «PMID: 22000957»PubMed
  160. Pupo YM, Pantoja LL, Veiga FF ym. Diagnostic validity of clinical protocols to assess temporomandibular disk displacement disorders: a meta-analysis. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2016;122:572-586 «PMID: 27765328»PubMed
  161. Kalso, Haanpää, Hamunen, Kontinen, Vainio (toim.) Kipu. 4. painos, Kustannus Oy Duodecim 2018
  162. Kontturi-Narhi V. Dentin hypersensitivity - factors related to the occurrence of pain symptoms. Kuopion yliopiston julkaisuja B. Hammaslääketiede 5. 1993
  163. Bergenholz G, Horsted-Bindslev P, Reit C (toim.) Texbook of Endodontology. Second edition Oxford, UK: Blackwell Publishing, 2010:255-76
  164. Nieminen M, Aro K, Jouhi L ym. Causes for delay before specialist consultation in head and neck cancer. Acta Oncol 2018;57:1677-1686 «PMID: 30141700»PubMed
  165. Sharav, Benoliel (toim.) Orofacial pain and headache. Second edition. Quintessence Publishing Co, 2015
  166. van der Geest KSM, Sandovici M, Brouwer E ym. Diagnostic Accuracy of Symptoms, Physical Signs, and Laboratory Tests for Giant Cell Arteritis: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Intern Med 2020;180:1295-1304 «PMID: 32804186»PubMed
  167. Kuttila S. Secondary aural symptoms in relation to cranio-cervical and general disorders. Turku, Turun yliopisto, 2003
  168. Porto De Toledo I, Stefani FM, Porporatti AL ym. Prevalence of otologic signs and symptoms in adult patients with temporomandibular disorders: a systematic review and meta-analysis. Clin Oral Investig 2017;21:597-605 «PMID: 27511214»PubMed
  169. Visscher CM, Schouten MJ, Ligthart L ym. Shared Genetics of Temporomandibular Disorder Pain and Neck Pain: Results of a Twin Study. J Oral Facial Pain Headache 2018;32:107–112 «PMID: 29509827»PubMed
  170. Marklund S, Wiesinger B, Wänman A. Reciprocal influence on the incidence of symptoms in trigeminally and spinally innervated areas. Eur J Pain 2010;14:366-71 «PMID: 19640751»PubMed
  171. Vivaldi D, Di Giosia M, Tchivileva IE ym. Headache attributed to TMD Is Associated With the Presence of Comorbid Bodily Pain: A Case-Control Study. Headache 2018;58:1593-1600 «PMID: 30178880»PubMed
  172. Kuttila M. Treatment need for temporomandibular disorders in adults. A longitudinal study. Turku, Turun yliopisto, 1998
  173. Visscher CM, Lobbezoo F, de Boer W ym. Prevalence of cervical spinal pain in craniomandibular pain patients. Eur J Oral Sci 2001;109:76-80 «PMID: 11347659»PubMed
  174. Wiesinger B, Malker H, Englund E ym. Does a dose-response relation exist between spinal pain and temporomandibular disorders? BMC Musculoskelet Disord 2009;10:28 «PMID: 19254384»PubMed
  175. Dahan H, Shir Y, Velly A ym. Specific and number of comorbidities are associated with increased levels of temporomandibular pain intensity and duration. J Headache Pain 2015;16:528 «PMID: 26002637»PubMed
  176. List T, Jensen RH. Temporomandibular disorders: Old ideas and new concepts. Cephalalgia 2017;37:692-704 «PMID: 28068790»PubMed
  177. Costa YM, Conti PC, de Faria FA ym. Temporomandibular disorders and painful comorbidities: clinical association and underlying mechanisms. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2017;123:288-297 «PMID: 28153123»PubMed
  178. Bille B. A 40-year follow-up of school children with migraine. Cephalalgia 1997;17:488-91; discussion 487 «PMID: 9209767»PubMed
  179. Guidetti V, Galli F. Evolution of headache in childhood and adolescence: an 8-year follow-up. Cephalalgia 1998;18:449-54 «PMID: 9793696»PubMed
  180. Monastero R, Camarda C, Pipia C ym. Prognosis of migraine headaches in adolescents: a 10-year follow-up study. Neurology 2006;67:1353-6 «PMID: 17060559»PubMed
  181. Headache Classification Committee of the International Headache Society (IHS) The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalalgia 2018;38:1-211 «PMID: 29368949»PubMed
  182. Graff-Radford SB. Facial pain. Curr Opin Neurol 2000;13:291-6 «PMID: 10871253»PubMed
  183. Forssell H, Kirveskari P, Kangasniemi P. Changes in headache after treatment of mandibular dysfunction. Cephalalgia 1985;5:229-36 «PMID: 3910260»PubMed
  184. von Piekartz H, Lüdtke K. Effect of treatment of temporomandibular disorders (TMD) in patients with cervicogenic headache: a single-blind, randomized controlled study. Cranio 2011;29:43-56 «PMID: 21370769»PubMed
  185. Doepel M, Nilner M, Ekberg E ym. Headache: short- and long-term effectiveness of a prefabricated appliance compared to a stabilization appliance. Acta Odontol Scand 2011;69:129-36 «PMID: 21142584»PubMed
  186. Mongini F, Evangelista A, Milani C ym. An educational and physical program to reduce headache, neck/shoulder pain in a working community: a cluster-randomized controlled trial. PLoS One 2012;7:e29637 «PMID: 22253751»PubMed
  187. Costa YM, Porporatti AL, Stuginski-Barbosa J ym. Headache Attributed to Masticatory Myofascial Pain: Clinical Features and Management Outcomes. J Oral Facial Pain Headache 2015;29:323-30 «PMID: 26485379»PubMed
  188. Jensen R, Rasmussen BK, Pedersen B ym. Muscle tenderness and pressure pain thresholds in headache. A population study. Pain 1993;52:193-199 «PMID: 8455967»PubMed
  189. Ballegaard V, Thede-Schmidt-Hansen P, Svensson P ym. Are headache and temporomandibular disorders related? A blinded study. Cephalalgia 2008;28:832-41 «PMID: 18498400»PubMed
  190. Liljeström MR, Le Bell Y, Anttila P ym. Headache children with temporomandibular disorders have several types of pain and other symptoms. Cephalalgia 2005;25:1054-60 «PMID: 16232157»PubMed
  191. Melo CE, Oliveira JL, Jesus AC ym. Temporomandibular disorders dysfunction in headache patients. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2012;17:e1042-6 «PMID: 22926473»PubMed
  192. Franco AL, Gonçalves DA, Castanharo SM ym. Migraine is the most prevalent primary headache in individuals with temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2010;24:287-92 «PMID: 20664830»PubMed
  193. Tchivileva IE, Ohrbach R, Fillingim RB ym. Temporal change in headache and its contribution to the risk of developing first-onset temporomandibular disorder in the Orofacial Pain: Prospective Evaluation and Risk Assessment (OPPERA) study. Pain 2017;158:120-129 «PMID: 27984525»PubMed
  194. Svensson P. Painful issues in head pain classification. Pain 2011;152:713-714 «PMID: 21282007»PubMed
  195. Conti PC, Costa YM, Gonçalves DA ym. Headaches and myofascial temporomandibular disorders: overlapping entities, separate managements? J Oral Rehabil 2016;43:702-15 «PMID: 27191928»PubMed
  196. Liljeström MR, Jämsä A, Le Bell Y ym. Signs and symptoms of temporomandibular disorders in children with different types of headache. Acta Odontol Scand 2001;59:413-7 «PMID: 11831493»PubMed
  197. Liljeström MR, Le Bell Y, Laimi K ym. Are signs of temporomandibular disorders stable and predictable in adolescents with headache? Cephalalgia 2008;28:619-25 «PMID: 18422716»PubMed
  198. Jääskeläinen SK, Teerijoki-Oksa T, Virtanen A ym. Sensory regeneration following intraoperatively verified trigeminal nerve injury. Neurology 2004;62:1951-7 «PMID: 15184595»PubMed
  199. Forssell H, Tenovuo O, Silvoniemi P ym. Differences and similarities between atypical facial pain and trigeminal neuropathic pain. Neurology 2007;69:1451-9 «PMID: 17909158»PubMed
  200. Hagelberg N, Forssell H, Aalto S ym. Altered dopamine D2 receptor binding in atypical facial pain. Pain 2003;106:43-8 «PMID: 14581109»PubMed
  201. Baad-Hansen L, Pigg M, Ivanovic SE ym. Intraoral somatosensory abnormalities in patients with atypical odontalgia--a controlled multicenter quantitative sensory testing study. Pain 2013;154:1287-94 «PMID: 23725780»PubMed
  202. Forssell H, Jääskeläinen S, Tenovuo O ym. Sensory dysfunction in burning mouth syndrome. Pain 2002;99:41-7 «PMID: 12237182»PubMed
  203. Jones GT, Atzeni F, Beasley M ym. The prevalence of fibromyalgia in the general population: a comparison of the American College of Rheumatology 1990, 2010, and modified 2010 classification criteria. Arthritis Rheumatol 2015;67:568-75 «PMID: 25323744»PubMed
  204. Mikkelson M. Reumataudit ja fibromyalgia. Kirjassa Arokoski J, Alaranta H, Pohjolainen T (toim.) Fysiatria. Keuruu: Otavan Kirjapaino OY 2009, s. 329-341
  205. Manfredini D, Tognini F, Montagnani G ym. Comparison of masticatory dysfunction in temporomandibular disorders and fibromyalgia. Minerva Stomatol 2004;53:641-50 «PMID: 15894939»PubMed
  206. Slade GD, Greenspan JD, Fillingim RB ym. Overlap of Five Chronic Pain Conditions: Temporomandibular Disorders, Headache, Back Pain, Irritable Bowel Syndrome, and Fibromyalgia. J Oral Facial Pain Headache 2020;34:s15-s28 «PMID: 32975538»PubMed
  207. Voog U, Alstergren P, Eliasson S ym. Progression of radiographic changes in the temporomandibular joints of patients with rheumatoid arthritis in relation to inflammatory markers and mediators in the blood. Acta Odontol Scand 2004;62:7-13 «PMID: 15124777»PubMed
  208. Helenius LM, Hallikainen D, Helenius I ym. Clinical and radiographic findings of the temporomandibular joint in patients with various rheumatic diseases. A case-control study. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2005;99:455-63 «PMID: 15772594»PubMed
  209. Helenius LM, Tervahartiala P, Helenius I ym. Clinical, radiographic and MRI findings of the temporomandibular joint in patients with different rheumatic diseases. Int J Oral Maxillofac Surg 2006;35:983-9 «PMID: 17052893»PubMed
  210. Kunnamo I. Arthritis in children: epidemiology, clinical features, and differential diagnosis. Väitöskirja, Helsingin yliopisto 1988
  211. Stoll ML, Sharpe T, Beukelman T ym. Risk factors for temporomandibular joint arthritis in children with juvenile idiopathic arthritis. J Rheumatol 2012;39:1880-7 «PMID: 22589268»PubMed
  212. Twilt M, Schulten AJ, Verschure F ym. Long-term followup of temporomandibular joint involvement in juvenile idiopathic arthritis. Arthritis Rheum 2008;59:546-52 «PMID: 18383409»PubMed
  213. Twilt M, Arends LR, Cate RT ym. Incidence of temporomandibular involvement in juvenile idiopathic arthritis. Scand J Rheumatol 2007;36:184-8 «PMID: 17657671»PubMed
  214. Stoustrup P, Herlin T, Spiegel L ym. Standardizing the Clinical Orofacial Examination in Juvenile Idiopathic Arthritis: An Interdisciplinary, Consensus-based, Short Screening Protocol. J Rheumatol 2020;47:1397-1404 «PMID: 31787607»PubMed
  215. Helenius LM, Hallikainen D, Helenius I ym. HLA-DRB1* alleles and temporomandibular joint erosion in patients with various rheumatic diseases. Scand J Rheumatol 2004;33:24-9 «PMID: 15124939»PubMed
  216. Helenius LM, Hietanen JH, Helenius I ym. Focal sialadenitis in patients with ankylosing spondylitis and spondyloarthropathy: a comparison with patients with rheumatoid arthritis or mixed connective tissue disease. Ann Rheum Dis 2001;60:744-9 «PMID: 11454637»PubMed
  217. Könönen M, Wenneberg B . Kirjassa: Laskin DM, Greene CS, Hylander WL (toim.) Temporomandibular disorders. An evidence-based approach to diagnosis and treatment. Quintessence Publishing Co, Inc 2006 
  218. Kononen M. Craniomandibular disorders in psoriatic arthritis. A radiographic and clinical study. Väitöskirja, University of Helsinki 1987
  219. Könönen M. Signs and symptoms of craniomandibular disorders in men with Reiter's disease. J Craniomandib Disord 1992;6:247-53 «PMID: 1298759»PubMed
  220. Könönen M, Kovero O, Wenneberg B ym. Radiographic signs in the temporomandibular joint in Reiter's disease. J Orofac Pain 2002;16:143-7 «PMID: 12043521»PubMed
  221. Leighty SM, Spach DH, Myall RW ym. Septic arthritis of the temporomandibular joint: review of the literature and report of two cases in children. Int J Oral Maxillofac Surg 1993;22:292-7 «PMID: 8245570»PubMed
  222. Kopp S. Medical management of TMJ arthritis. Kirjassa: Laskin DM, Greene CS, Hylander WL (toim.) Temporomandibular disorders. An evidence-based approach to diagnosis and treatment. Quintessence Publishing Co, Inc 2006
  223. Tegelberg A, Kopp S. Short-term effect of physical training on temporomandibular joint disorder in individuals with rheumatoid arthritis and ankylosing spondylitis. Acta Odontol Scand 1988;46:49-56 «PMID: 3164163»PubMed
  224. Kopp S, Akerman S, Nilner M. Short-term effects of intra-articular sodium hyaluronate, glucocorticoid, and saline injections on rheumatoid arthritis of the temporomandibular joint. J Craniomandib Disord 1991;5:231-8 «PMID: 1814964»PubMed
  225. Wenneberg B, Kopp S, Gröndahl HG. Long-term effect of intra-articular injections of a glucocorticosteroid into the TMJ: a clinical and radiographic 8-year follow-up. J Craniomandib Disord 1991;5:11-8 «PMID: 1809765»PubMed
  226. Vallon D, Akerman S, Nilner M ym. Long-term follow-up of intra-articular injections into the temporomandibular joint in patients with rheumatoid arthritis. Swed Dent J 2002;26:149-58 «PMID: 12611144»PubMed
  227. de Souza RF, Lovato da Silva CH, Nasser M ym. Interventions for the management of temporomandibular joint osteoarthritis. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD007261 «PMID: 22513948»PubMed
  228. Stoustrup P, Resnick CM, Pedersen TK ym. Standardizing Terminology and Assessment for Orofacial Conditions in Juvenile Idiopathic Arthritis: International, Multidisciplinary Consensus-based Recommendations. J Rheumatol 2019;46:518-522 «PMID: 30647179»PubMed
  229. Kurita H, Kurashina K, Kotani A. Clinical effect of full coverage occlusal splint therapy for specific temporomandibular disorder conditions and symptoms. J Prosthet Dent 1997;78:506-10 «PMID: 9399195»PubMed
  230. Türp JC, Jokstad A, Motschall E ym. Is there a superiority of multimodal as opposed to simple therapy in patients with temporomandibular disorders? A qualitative systematic review of the literature. Clin Oral Implants Res 2007;18 Suppl 3:138-50 «PMID: 17594378»PubMed
  231. Roldán-Barraza C, Janko S, Villanueva J ym. A systematic review and meta-analysis of usual treatment versus psychosocial interventions in the treatment of myofascial temporomandibular disorder pain. J Oral Facial Pain Headache 2014;28:205-22 «PMID: 25068215»PubMed
  232. Randhawa K, Bohay R, Côté P ym. The Effectiveness of Noninvasive Interventions for Temporomandibular Disorders: A Systematic Review by the Ontario Protocol for Traffic Injury Management (OPTIMa) Collaboration. Clin J Pain 2016;32:260-78 «PMID: 25924094»PubMed
  233. Aggarwal VR, Fu Y, Main CJ ym. The effectiveness of self-management interventions in adults with chronic orofacial pain: A systematic review, meta-analysis and meta-regression. Eur J Pain 2019;23:849-865 «PMID: 30620145»PubMed
  234. Huhtela OS, Koivisto N, Hägg V ym. Effectiveness of applied relaxation method vs splint in treatment of temporomandibular disorders in Finnish students. J Oral Rehabil 2020;47:123-131 «PMID: 31493297»PubMed
  235. Hadhazy VA, Ezzo J, Creamer P ym. Mind-body therapies for the treatment of fibromyalgia. A systematic review. J Rheumatol 2000;27:2911-8 «PMID: 11128685»PubMed
  236. Anastassaki A, Magnusson T. Patients referred to a specialist clinic because of suspected temporomandibular disorders: a survey of 3194 patients in respect of diagnoses, treatments, and treatment outcome. Acta Odontol Scand 2004;62:183-92 «PMID: 15513414»PubMed
  237. Shimada A, Ishigaki S, Matsuka Y ym. Effects of exercise therapy on painful temporomandibular disorders. J Oral Rehabil 2019;46:475-481 «PMID: 30664815»PubMed
  238. Furlan RM, Giovanardi RS, Britto AT ym. The use of superficial heat for treatment of temporomandibular disorders: an integrative review. Codas 2015;27:207-12 «PMID: 26107088»PubMed
  239. Magnusson T, Syrén M. Therapeutic jaw exercises and interocclusal appliance therapy. A comparison between two common treatments of temporomandibular disorders. Swed Dent J 1999;23:27-37 «PMID: 10371003»PubMed
  240. De Laat A, Stappaerts K, Papy S. Counseling and physical therapy as treatment for myofascial pain of the masticatory system. J Orofac Pain 2003;17:42-9 «PMID: 12756930»PubMed
  241. Carlson CR, Bertrand PM, Ehrlich AD ym. Physical self-regulation training for the management of temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2001;15:47-55 «PMID: 11889647»PubMed
  242. Nicolakis P, Erdogmus B, Kopf A ym. Effectiveness of exercise therapy in patients with internal derangement of the temporomandibular joint. J Oral Rehabil 2001;28:1158-64 «PMID: 11874517»PubMed
  243. Nicolakis P, Erdogmus B, Kopf A ym. Effectiveness of exercise therapy in patients with myofascial pain dysfunction syndrome. J Oral Rehabil 2002;29:362-8 «PMID: 11966970»PubMed
  244. Bae Y, Park Y. The Effect of Relaxation Exercises for the Masticator Muscles on Temporomandibular Joint Dysfunction (TMD). J Phys Ther Sci 2013;25:583-6 «PMID: 24259807»PubMed
  245. Craane B, Dijkstra PU, Stappaerts K ym. Randomized controlled trial on physical therapy for TMJ closed lock. J Dent Res 2012;91:364-9 «PMID: 22318373»PubMed
  246. Schiffman EL, Look JO, Hodges JS ym. Randomized effectiveness study of four therapeutic strategies for TMJ closed lock. J Dent Res 2007;86:58-63 «PMID: 17189464»PubMed
  247. Anderson BE, Bliven KCH. The Use of Breathing Exercises in the Treatment of Chronic, Nonspecific Low Back Pain. J Sport Rehabil 2017;26:452-458 «PMID: 27632818»PubMed
  248. Jerath R, Crawford MW, Barnes VA ym. Self-regulation of breathing as a primary treatment for anxiety. Appl Psychophysiol Biofeedback 2015;40:107-15 «PMID: 25869930»PubMed
  249. Ferendiuk E, Bieganska JM, Kazana P ym. Progressive muscle relaxation according to Jacobson in treatment of the patients with temporomandibular joint disorders. Folia Med Cracov 2019;59:113-122 «PMID: 31891364»PubMed
  250. Hilton L, Hempel S, Ewing BA ym. Mindfulness Meditation for Chronic Pain: Systematic Review and Meta-analysis. Ann Behav Med 2017;51:199-213 «PMID: 27658913»PubMed
  251. Ball EF, Nur Shafina Muhammad Sharizan E, Franklin G ym. Does mindfulness meditation improve chronic pain? A systematic review. Curr Opin Obstet Gynecol 2017;29:359-366 «PMID: 28961631»PubMed
  252. Schumer MC, Lindsay EK, Creswell JD. Brief mindfulness training for negative affectivity: A systematic review and meta-analysis. J Consult Clin Psychol 2018;86:569-583 «PMID: 29939051»PubMed
  253. Rusch HL, Rosario M, Levison LM ym. The effect of mindfulness meditation on sleep quality: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Ann N Y Acad Sci 2019;1445:5-16 «PMID: 30575050»PubMed
  254. Abrahamsen R, Baad-Hansen L, Zachariae R ym. Effect of hypnosis on pain and blink reflexes in patients with painful temporomandibular disorders. Clin J Pain 2011;27:344-51 «PMID: 21178599»PubMed
  255. Al-Moraissi EA, Farea R, Qasem KA ym. Effectiveness of occlusal splint therapy in the management of temporomandibular disorders: network meta-analysis of randomized controlled trials. Int J Oral Maxillofac Surg 2020;49:1042-1056 «PMID: 31982236»PubMed
  256. Kuzmanovic Pficer J, Dodic S, Lazic V ym. Occlusal stabilization splint for patients with temporomandibular disorders: Meta-analysis of short and long term effects. PLoS One 2017;12:e0171296 «PMID: 28166255»PubMed
  257. Türp JC, Komine F, Hugger A. Efficacy of stabilization splints for the management of patients with masticatory muscle pain: a qualitative systematic review. Clin Oral Investig 2004;8:179-95 «PMID: 15179561»PubMed
  258. Wänman A, Marklund S. Treatment outcome of supervised exercise, home exercise and bite splint therapy, respectively, in patients with symptomatic disc displacement with reduction: A randomised clinical trial. J Oral Rehabil 2020;47:143-149 «PMID: 31520538»PubMed
  259. Baad-Hansen L, Jadidi F, Castrillon E ym. Effect of a nociceptive trigeminal inhibitory splint on electromyographic activity in jaw closing muscles during sleep. J Oral Rehabil 2007;34:105-11 «PMID: 17244232»PubMed
  260. Klasser GD, Greene CS, Lavigne GJ. Oral appliances and the management of sleep bruxism in adults: a century of clinical applications and search for mechanisms. Int J Prosthodont 2010;23:453-62 «PMID: 20859563»PubMed
  261. Nikolopoulou M, Ahlberg J, Visscher CM ym. Effects of occlusal stabilization splints on obstructive sleep apnea: a randomized controlled trial. J Orofac Pain 2013;27:199-205 «PMID: 23882452»PubMed
  262. Lundh H, Westesson PL, Kopp S ym. Anterior repositioning splint in the treatment of temporomandibular joints with reciprocal clicking: comparison with a flat occlusal splint and an untreated control group. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1985;60:131-6 «PMID: 3862019»PubMed
  263. Tecco S, Festa F, Salini V ym. Treatment of joint pain and joint noises associated with a recent TMJ internal derangement: a comparison of an anterior repositioning splint, a full-arch maxillary stabilization splint, and an untreated control group. Cranio 2004;22:209-19 «PMID: 15293777»PubMed
  264. Simmons HC 3rd, Board of Directors, American Academy of Craniofacial Pain.. Guidelines for anterior repositioning appliance therapy for the management of craniofacial pain and TMD. Cranio 2005;23:300-5 «PMID: 16353472»PubMed
  265. Alessandri-Bonetti A, Bortolotti F, Moreno-Hay I ym. Effects of mandibular advancement device for obstructive sleep apnea on temporomandibular disorders: A systematic review and meta-analysis. Sleep Med Rev 2019;48:101211 «PMID: 31605905»PubMed
  266. Hamoda MM, Almeida FR, Pliska BT. Long-term side effects of sleep apnea treatment with oral appliances: nature, magnitude and predictors of long-term changes. Sleep Med 2019;56:184-191 «PMID: 30850300»PubMed
  267. Ramar K, Dort LC, Katz SG ym. Clinical Practice Guideline for the Treatment of Obstructive Sleep Apnea and Snoring with Oral Appliance Therapy: An Update for 2015. J Clin Sleep Med 2015;11:773-827 «PMID: 26094920»PubMed
  268. Martin WJ, Forouzanfar T. The efficacy of anticonvulsants on orofacial pain: a systematic review. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2011;111:627-33 «PMID: 21497736»PubMed
  269. List T, Axelsson S. Management of TMD: evidence from systematic reviews and meta-analyses. J Oral Rehabil 2010;37:430-51 «PMID: 20438615»PubMed
  270. Cascos-Romero J, Vázquez-Delgado E, Vázquez-Rodríguez E ym. The use of tricyclic antidepressants in the treatment of temporomandibular joint disorders: systematic review of the literature of the last 20 years. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2009;14:E3-7 «PMID: 19114953»PubMed
  271. Mujakperuo HR, Watson M, Morrison R ym. Pharmacological interventions for pain in patients with temporomandibular disorders. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD004715 «PMID: 20927737»PubMed
  272. Okeson JP. Ed Management of temporomandibular disorders and occlusion. 8 ed, St.Louis, Missouri: Elsevier, 2019
  273. Laskin DM, Greene CS, Hylander WL. Eds. TMDs an evidence-based approach to diagnosis and treatment. Quintessence publishing co, 2006
  274. List T, Axelsson S, Leijon G. Pharmacologic interventions in the treatment of temporomandibular disorders, atypical facial pain, and burning mouth syndrome. A qualitative systematic review. J Orofac Pain 2003;17:301-10 «PMID: 14737874»PubMed
  275. Coxib and traditional NSAID Trialists' (CNT) Collaboration., Bhala N, Emberson J ym. Vascular and upper gastrointestinal effects of non-steroidal anti-inflammatory drugs: meta-analyses of individual participant data from randomised trials. Lancet 2013;382:769-79 «PMID: 23726390»PubMed
  276. Ta LE, Dionne RA. Treatment of painful temporomandibular joints with a cyclooxygenase-2 inhibitor: a randomized placebo-controlled comparison of celecoxib to naproxen. Pain 2004;111:13-21 «PMID: 15327804»PubMed
  277. Fishbain D. Evidence-based data on pain relief with antidepressants. Ann Med 2000;32:305-16 «PMID: 10949061»PubMed
  278. Finnerup NB, Attal N, Haroutounian S ym. Pharmacotherapy for neuropathic pain in adults: a systematic review and meta-analysis. Lancet Neurol 2015;14:162-73 «PMID: 25575710»PubMed
  279. Plesh O, Curtis D, Levine J ym. Amitriptyline treatment of chronic pain in patients with temporomandibular disorders. J Oral Rehabil 2000;27:834-41 «PMID: 11065017»PubMed
  280. Rizzatti-Barbosa CM, Nogueira MT, de Andrade ED ym. Clinical evaluation of amitriptyline for the control of chronic pain caused by temporomandibular joint disorders. Cranio 2003;21:221-5 «PMID: 12889679»PubMed
  281. Alajbeg IZ, Boric Brakus R, Brakus I. Comparison of amitriptyline with stabilization splint and placebo in chronic TMD patients: a pilot study. Acta Stomatol Croat 2018;52:114-122 «PMID: 30034010»PubMed
  282. Kimos P, Biggs C, Mah J ym. Analgesic action of gabapentin on chronic pain in the masticatory muscles: a randomized controlled trial. Pain 2007;127:151-60 «PMID: 17030096»PubMed
  283. de Baat C, Verhoeff M, Ahlberg J ym. Medications and addictive substances potentially inducing or attenuating sleep bruxism and/or awake bruxism. J Oral Rehabil 2021;48:343-354 «PMID: 32716523»PubMed
  284. Senye M, Mir CF, Morton S ym. Topical nonsteroidal anti-inflammatory medications for treatment of temporomandibular joint degenerative pain: a systematic review. J Orofac Pain 2012;26:26-32 «PMID: 22292137»PubMed
  285. Derry S, Wiffen PJ, Kalso EA ym. Topical analgesics for acute and chronic pain in adults - an overview of Cochrane Reviews. Cochrane Database Syst Rev 2017;5:CD008609 «PMID: 28497473»PubMed
  286. Stoustrup P, Kristensen KD, Küseler A ym. Temporomandibular joint steroid injections in patients with juvenile idiopathic arthritis: an observational pilot study on the long-term effect on signs and symptoms. Pediatr Rheumatol Online J 2015;13:62 «PMID: 26689191»PubMed
  287. Moldez MA, Camones VR, Ramos GE ym. Effectiveness of Intra-Articular Injections of Sodium Hyaluronate or Corticosteroids for Intracapsular Temporomandibular Disorders: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Facial Pain Headache Wint;32:53–66 «PMID: 29244893»PubMed
  288. Schindler C, Paessler L, Eckelt U ym. Severe temporomandibular dysfunction and joint destruction after intra-articular injection of triamcinolone. J Oral Pathol Med 2005;34:184-6 «PMID: 15689233»PubMed
  289. Häggman-Henrikson B, Wiesinger B, Wänman A. The effect of supervised exercise on localized TMD pain and TMD pain associated with generalized pain. Acta Odontol Scand 2018;76:6-12 «PMID: 28870137»PubMed
  290. Storm Mienna C, Glas L, Magnusson M ym. Patients' experiences of supervised jaw-neck exercise among patients with localized TMD pain or TMD pain associated with generalized pain. Acta Odontol Scand 2019;77:495-501 «PMID: 30957601»PubMed
  291. Wright EF, Domenech MA, Fischer JR Jr. Usefulness of posture training for patients with temporomandibular disorders. J Am Dent Assoc 2000;131:202-10 «PMID: 10680388»PubMed
  292. Komiyama O, Kawara M, Arai M ym. Posture correction as part of behavioural therapy in treatment of myofascial pain with limited opening. J Oral Rehabil 1999;26:428-35 «PMID: 10373091»PubMed
  293. Michelotti A, Steenks MH, Farella M ym. The additional value of a home physical therapy regimen versus patient education only for the treatment of myofascial pain of the jaw muscles: short-term results of a randomized clinical trial. J Orofac Pain 2004;18:114-25 «PMID: 15250431»PubMed
  294. Armijo-Olivo S, Pitance L, Singh V ym. Effectiveness of Manual Therapy and Therapeutic Exercise for Temporomandibular Disorders: Systematic Review and Meta-Analysis. Phys Ther 2016;96:9-25 «PMID: 26294683»PubMed
  295. Dahlström L. Conservative treatment methods in craniomandibular disorder. Swed Dent J 1992;16:217-30 «PMID: 1481129»PubMed
  296. Leppänen K, Ilomäki I, Laukkanen AM. One-year follow-up study of self-evaluated effects of voice massage, voice training, and voice hygiene lecture in female teachers. Logoped Phoniatr Vocol 2010;35:13-8 «PMID: 20350071»PubMed
  297. Fertout A, Manière-Ezvan A, Lupi L ym. Management of temporomandibular disorders with transcutaneous electrical nerve stimulation: A systematic review. Cranio 2019;:1-12 «PMID: 31709922»PubMed
  298. Alvarez-Arenal A, Junquera LM, Fernandez JP ym. Effect of occlusal splint and transcutaneous electric nerve stimulation on the signs and symptoms of temporomandibular disorders in patients with bruxism. J Oral Rehabil 2002;29:858-63 «PMID: 12366541»PubMed
  299. Raustia AM, Pohjola RT. Acupuncture compared with stomatognathic treatment for TMJ dysfunction. Part III: Effect of treatment on mobility. J Prosthet Dent 1986;56:616-23 «PMID: 3464742»PubMed
  300. List T, Helkimo M, Andersson S ym. Acupuncture and occlusal splint therapy in the treatment of craniomandibular disorders. Part I. A comparative study. Swed Dent J 1992;16:125-41 «PMID: 1455324»PubMed
  301. List T, Helkimo M. Acupuncture and occlusal splint therapy in the treatment of craniomandibular disorders. II. A 1-year follow-up study. Acta Odontol Scand 1992;50:375-85 «PMID: 1476055»PubMed
  302. La Touche R, Goddard G, De-la-Hoz JL ym. Acupuncture in the treatment of pain in temporomandibular disorders: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Clin J Pain 2010;26:541-50 «PMID: 20551730»PubMed
  303. Cho SH, Whang WW. Acupuncture for temporomandibular disorders: a systematic review. J Orofac Pain 2010;24:152-62 «PMID: 20401353»PubMed
  304. Turner JA, Holtzman S, Mancl L. Mediators, moderators, and predictors of therapeutic change in cognitive-behavioral therapy for chronic pain. Pain 2007;127:276-286 «PMID: 17071000»PubMed
  305. Ehde DM, Dillworth TM, Turner JA. Cognitive-behavioral therapy for individuals with chronic pain: efficacy, innovations, and directions for research. Am Psychol 2014;69:153-66 «PMID: 24547801»PubMed
  306. Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Anestesiologiyhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 11.2.2021). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  307. Kotiranta U, Suvinen T, Forssell H. Tailored treatments in temporomandibular disorders: where are we now? A systematic qualitative literature review. J Oral Facial Pain Headache 2014;28:28-37 «PMID: 24482785»PubMed
  308. De Boever JA, Carlsson GE, Klineberg IJ. Need for occlusal therapy and prosthodontic treatment in the management of temporomandibular disorders. Part I. Occlusal interferences and occlusal adjustment. J Oral Rehabil 2000;27:367-79 «PMID: 10887909»PubMed
  309. Wänman A. Orofacial smärta och käkfunktionsstörningar. Tandläkartidinigen 3 2016: 58-66
  310. Koh H, Robinson PG. Occlusal adjustment for treating and preventing temporomandibular joint disorders. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003812 «PMID: 12535488»PubMed
  311. Jagger RG, Korszun A. Phantom bite revisited. Br Dent J 2004;197:241-3 «PMID: 15359317»PubMed
  312. Imhoff B, Ahlers MO, Hugger A ym. Occlusal dysesthesia-A clinical guideline. J Oral Rehabil 2020;47:651-658 «PMID: 32080883»PubMed.
  313. Burgett FG, Ramfjord SP, Nissle RR ym. A randomized trial of occlusal adjustment in the treatment of periodontitis patients. J Clin Periodontol 1992;19:381-7 «PMID: 1634627»PubMed
  314. Harrel SK, Nunn ME. The association of occlusal contacts with the presence of increased periodontal probing depth. J Clin Periodontol 2009;36:1035-42 «PMID: 19930093»PubMed
  315. Panula K. Correction of dentofacial deformities with orthognathic surgery: Outcome of treatment with special reference to costs, benefits and risks. Väitöskirja. Oulun yliopisto 2003. http://herkules.oulu.fi/isbn9514269934/
  316. De Boever JA, Carlsson GE, Klineberg IJ. Need for occlusal therapy and prosthodontic treatment in the management of temporomandibular disorders. Part II: Tooth loss and prosthodontic treatment. J Oral Rehabil 2000;27:647-59 «PMID: 10931259»PubMed
  317. Al-Riyami S, Cunningham SJ, Moles DR. Orthognathic treatment and temporomandibular disorders: a systematic review. Part 2. Signs and symptoms and meta-analyses. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2009;136:626.e1-16, discussion 626-7 «PMID: 19892270»PubMed
  318. Al-Moraissi EA, Wolford LM, Perez D ym. Does Orthognathic Surgery Cause or Cure Temporomandibular Disorders? A Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Maxillofac Surg 2017;75:1835-1847 «PMID: 28419845»PubMed
  319. Christidis N, Lindström Ndanshau E, Sandberg A ym. Prevalence and treatment strategies regarding temporomandibular disorders in children and adolescents-A systematic review. J Oral Rehabil 2019;46:291-301 «PMID: 30586192»PubMed
  320. Wahlund K, List T, Larsson B. Treatment of temporomandibular disorders among adolescents: a comparison between occlusal appliance, relaxation training, and brief information. Acta Odontol Scand 2003;61:203-11 «PMID: 14582587»PubMed
  321. Wahlund K, Nilsson IM, Larsson B. Treating temporomandibular disorders in adolescents: a randomized, controlled, sequential comparison of relaxation training and occlusal appliance therapy. J Oral Facial Pain Headache 2015;29:41-50 «PMID: 25635959»PubMed
  322. Suvinen TI, Kemppainen P, Le Bell Y ym. Research Diagnostic Criteria Axis II in screening and as a part of biopsychosocial subtyping of Finnish patients with temporomandibular disorder pain. J Orofac Pain 2013;27:314-24 «PMID: 24171181»PubMed
  323. Fillingim RB, Ohrbach R, Greenspan JD ym. Potential psychosocial risk factors for chronic TMD: descriptive data and empirically identified domains from the OPPERA case-control study. J Pain 2011;12:T46-60 «PMID: 22074752»PubMed
  324. Ohrbach R, Dworkin SF. Five-year outcomes in TMD: relationship of changes in pain to changes in physical and psychological variables. Pain 1998;74:315-26 «PMID: 9520246»PubMed
  325. Garofalo JP, Gatchel RJ, Wesley AL ym. Predicting chronicity in acute temporomandibular joint disorders using the research diagnostic criteria. J Am Dent Assoc 1998;129:438-47 «PMID: 9573694»PubMed
  326. Epker J, Gatchel RJ. Coping profile differences in the biopsychosocial functioning of patients with temporomandibular disorder. Psychosom Med 2000;62:69-75 «PMID: 10705913»PubMed
  327. Forssell H, Kauko T, Kotiranta U ym. Predictors for future clinically significant pain in patients with temporomandibular disorder: A prospective cohort study. Eur J Pain 2017;21:188-197 «PMID: 27461164»PubMed
  328. SBU. Methods of treating chronic pain. In Axelsson S, Boivie J, Eckerlund I, Gerdle B, Johansson E, Kristiansson m, List T, Lundberg B, Mannheimer C, marke L-Å, Olsson G, Segerdahl M,Sjöström B, Söderlund A, Willman A, eds. SBU-report no 177:1+2. Stockholm: The Swedish council on technology assessment in helth care (SBU) 2006:299-410, 437-43
  329. Gatchel RJ, McGeary DD, McGeary CA ym. Interdisciplinary chronic pain management: past, present, and future. Am Psychol 2014;69:119-30 «PMID: 24547798»PubMed
  330. Sharav Y ja Benoliel R (toim.) Orofacial pain and headache. Second edition. Quintessence Publishing Co, 2015
  331. De Leeuw R ja Klassner G (toim.) Orofacial Pain, Guidelines for Assessment, Diagnosis, and Management. 6 painos. Quintessence Publishing USA, 2018.
  332. Al-Baghdadi M, Durham J, Araujo-Soares V ym. TMJ Disc Displacement without Reduction Management: A Systematic Review. J Dent Res 2014;93:37S-51S «PMID: 24659775»PubMed
  333. Holmlund A: Temporomandibular joint surgery. Kirjassa: Oral and Maxillofacial surgery. Eds. L. Andersson, K-E Kahnberg, M.A.Pogrel. Wiley-Blackwell 2010. ss. 1209-1236
  334. Westermark A: Temporomandibular joint reconstruction. Kirjassa: Oral and Maxillofacial surgery. Eds. L. Andersson, K-E Kahnberg, M.A.Pogrel. Wiley-Blackwell 2010. ss. 1237-47
  335. Dickerson SM, Weaver JM, Boyson AN ym. The effectiveness of exercise therapy for temporomandibular dysfunction: a systematic review and meta-analysis. Clin Rehabil 2017;31:1039-1048 «PMID: 27697824»PubMed
  336. Dworkin RH, Turk DC, Farrar JT ym. Core outcome measures for chronic pain clinical trials: IMMPACT recommendations. Pain 2005;113:9-19 «PMID: 15621359»PubMed
  337. Dworkin RH, Turk DC, Wyrwich KW ym. Interpreting the clinical importance of treatment outcomes in chronic pain clinical trials: IMMPACT recommendations. J Pain 2008;9:105-21 «PMID: 18055266»PubMed
  338. Yhtenäiset kiireettömänhoidon perusteet 2019. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2019:2. Sosiaali- ja terveysministeriö, Helsinki 2019
  339. Bouchard C, Goulet JP, El-Ouazzani M ym. Temporomandibular Lavage Versus Nonsurgical Treatments for Temporomandibular Disorders: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Maxillofac Surg 2017;75:1352-1362 «PMID: 28132759»PubMed
  340. Calixtre LB, Moreira RF, Franchini GH ym. Manual therapy for the management of pain and limited range of motion in subjects with signs and symptoms of temporomandibular disorder: a systematic review of randomised controlled trials. J Oral Rehabil 2015;42:847-61 «PMID: 26059857»PubMed
  341. Chen J, Huang Z, Ge M ym. Efficacy of low-level laser therapy in the treatment of TMDs: a meta-analysis of 14 randomised controlled trials. J Oral Rehabil 2015;42:291-9 «PMID: 25491183»PubMed
  342. Christidis N, Doepel M, Ekberg E ym. Effectiveness of a prefabricated occlusal appliance in patients with temporomandibular joint pain: a randomized controlled multicenter study. J Oral Facial Pain Headache 2014;28:128-37 «PMID: 24822236»PubMed
  343. Dahlström L, Haraldson T. Bite plates and stabilization splints in mandibular dysfunction. A clinical and electromyographic comparison. Acta Odontol Scand 1985;43:109-14 «PMID: 3863444»PubMed
  344. de Melo LA, Bezerra de Medeiros AK, Campos MFTP ym. Manual Therapy in the Treatment of Myofascial Pain Related to Temporomandibular Disorders: A Systematic Review. J Oral Facial Pain Headache 2020;34:141-148 «PMID: 32255579»PubMed
  345. Doepel M, Nilner M, Ekberg E ym. Long-term effectiveness of a prefabricated oral appliance for myofascial pain. J Oral Rehabil 2012;39:252-60 «PMID: 21985440»PubMed
  346. Dworkin SF, Turner JA, Mancl L ym. A randomized clinical trial of a tailored comprehensive care treatment program for temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2002;16:259-76 «PMID: 12455427»PubMed
  347. Dworkin SF, Huggins KH, Wilson L ym. A randomized clinical trial using research diagnostic criteria for temporomandibular disorders-axis II to target clinic cases for a tailored self-care TMD treatment program. J Orofac Pain 2002;16:48-63 «PMID: 11889659»PubMed
  348. Ebrahim S, Montoya L, Busse JW ym. The effectiveness of splint therapy in patients with temporomandibular disorders: a systematic review and meta-analysis. J Am Dent Assoc 2012;143:847-57 «PMID: 22855899»PubMed
  349. Ekberg E, Nilner M. A 6- and 12-month follow-up of appliance therapy in TMD patients: a follow-up of a controlled trial. Int J Prosthodont 2002;15:564-70 «PMID: 12475163»PubMed
  350. Ekberg E, Nilner M. Treatment outcome of appliance therapy in temporomandibular disorder patients with myofascial pain after 6 and 12 months. Acta Odontol Scand 2004;62:343-9 «PMID: 15848979»PubMed
  351. Fernandes AC, Duarte Moura DM, Da Silva LGD ym. Acupuncture in Temporomandibular Disorder Myofascial Pain Treatment: A Systematic Review. J Oral Facial Pain Headache 2017;31:225-232 «PMID: 28738107»PubMed
  352. Ferreira AP, Costa DR, Oliveira AI ym. Short-term transcutaneous electrical nerve stimulation reduces pain and improves the masticatory muscle activity in temporomandibular disorder patients: a randomized controlled trial. J Appl Oral Sci 2017;25:112-120 «PMID: 28403351»PubMed
  353. Fricton J, Look JO, Wright E ym. Systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials evaluating intraoral orthopedic appliances for temporomandibular disorders. J Orofac Pain 2010;24:237-54 «PMID: 20664825»PubMed
  354. Gatchel RJ, Stowell AW, Wildenstein L ym. Efficacy of an early intervention for patients with acute temporomandibular disorder-related pain: a one-year outcome study. J Am Dent Assoc 2006;137:339-47 «PMID: 16570467»PubMed
  355. Lindfors E, Magnusson T, Ernberg M. Jaw exercises in the treatment of masticatory myofascial pain: Efficacy, patient’s views and dentist’s experiences. Cost-effectiveness of therapeutic jaw exercises in the treatment of masticatory myofacial pain – a randomized controlled study. Väitöskirja 2018 Karolinska Institut, Ruotsi
  356. Maia ML, Bonjardim LR, Quintans Jde S ym. Effect of low-level laser therapy on pain levels in patients with temporomandibular disorders: a systematic review. J Appl Oral Sci 2012;20:594-602 «PMID: 23329239»PubMed
  357. Melis M, Di Giosia M, Zawawi KH. Low level laser therapy for the treatment of temporomandibular disorders: a systematic review of the literature. Cranio 2012;30:304-12 «PMID: 23156972»PubMed
  358. Munguia FM, Jang J, Salem M ym. Efficacy of Low-Level Laser Therapy in the Treatment of Temporomandibular Myofascial Pain: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Facial Pain Headache Summ;32:287–297 «PMID: 29697718»PubMed
  359. Nilner M, Ekberg E, Doepel M ym. Short-term effectiveness of a prefabricated occlusal appliance in patients with myofascial pain. J Orofac Pain 2008;22:209-18 «PMID: 18780534»PubMed
  360. Nilsson H, Limchaichana N, Nilner M ym. Short-term treatment of a resilient appliance in TMD pain patients: a randomized controlled trial. J Oral Rehabil 2009;36:547-55 «PMID: 19604318»PubMed
  361. Nilsson H, Vallon D, Ekberg EC. Long-term efficacy of resilient appliance therapy in TMD pain patients: a randomised, controlled trial. J Oral Rehabil 2011;38:713-21 «PMID: 21434963»PubMed
  362. Paço M, Peleteiro B, Duarte J ym. The Effectiveness of Physiotherapy in the Management of Temporomandibular Disorders: A Systematic Review and Meta-analysis. J Oral Facial Pain Headache Summ;30:210-20 «PMID: 27472523»PubMed
  363. Petrucci A, Sgolastra F, Gatto R ym. Effectiveness of low-level laser therapy in temporomandibular disorders: a systematic review and meta-analysis. J Orofac Pain 2011;25:298-307 «PMID: 22247925»PubMed
  364. Porporatti AL, Costa YM, Réus JC ym. Placebo and nocebo response magnitude on temporomandibular disorder-related pain: A systematic review and meta-analysis. J Oral Rehabil 2019;46:862-882 «PMID: 31155735»PubMed
  365. Shukla D, Muthusekhar MR. Efficacy of low-level laser therapy in temporomandibular disorders: A systematic review. Natl J Maxillofac Surg 2016;7:62-66 «PMID: 28163481»PubMed
  366. Siegert R, Gundlach KK. [Stabilizing splint versus relaxing appliances in the treatment of myofacial pain. Preliminary results of a prospective randomized study]. Dtsch Zahnarztl Z 1989;44:S17-9 «PMID: 2700332»PubMed
  367. Stapelmann H, Türp JC. The NTI-tss device for the therapy of bruxism, temporomandibular disorders, and headache - where do we stand? A qualitative systematic review of the literature. BMC Oral Health 2008;8:22 «PMID: 18662411»PubMed
  368. Storm Mienna C, Glas L, Magnusson M ym. Patients' experiences of supervised jaw-neck exercise among patients with localized TMD pain or TMD pain associated with generalized pain. Acta Odontol Scand 2019;77:495-501 «PMID: 30957601»PubMed
  369. Truelove E, Huggins KH, Mancl L ym. The efficacy of traditional, low-cost and nonsplint therapies for temporomandibular disorder: a randomized controlled trial. J Am Dent Assoc 2006;137:1099-107; quiz 1169 «PMID: 16873325»PubMed
  370. Turk DC, Rudy TE, Kubinski JA ym. Dysfunctional patients with temporomandibular disorders: evaluating the efficacy of a tailored treatment protocol. J Consult Clin Psychol 1996;64:139-46 «PMID: 8907093»PubMed
  371. Turner JA, Mancl L, Aaron LA. Short- and long-term efficacy of brief cognitive-behavioral therapy for patients with chronic temporomandibular disorder pain: a randomized, controlled trial. Pain 2006;121:181-194 «PMID: 16495014»PubMed
  372. Wahlund K, Larsson B. Long-term treatment outcome for adolescents with temporomandibular pain. Acta Odontol Scand 2018;76:153-160 «PMID: 29073802»PubMed
  373. Wahlund K, Nilsson IM, Larsson B. Treating temporomandibular disorders in adolescents: a randomized, controlled, sequential comparison of relaxation training and occlusal appliance therapy. J Oral Facial Pain Headache 2015;29:41-50 «PMID: 25635959»PubMed
  374. van Grootel RJ, Buchner R, Wismeijer D ym. Towards an optimal therapy strategy for myogenous TMD, physiotherapy compared with occlusal splint therapy in an RCT with therapy-and-patient-specific treatment durations. BMC Musculoskelet Disord 2017;18:76 «PMID: 28183288»PubMed
  375. Vier C, Almeida MB, Neves ML ym. The effectiveness of dry needling for patients with orofacial pain associated with temporomandibular dysfunction: a systematic review and meta-analysis. Braz J Phys Ther 2019;23:3-11 «PMID: 30146108»PubMed
  376. Wright E, Anderson G, Schulte J. A randomized clinical trial of intraoral soft splints and palliative treatment for masticatory muscle pain. J Orofac Pain 1995;9:192-9 «PMID: 7488989»PubMed
  377. Wu JY, Zhang C, Xu YP ym. Acupuncture therapy in the management of the clinical outcomes for temporomandibular disorders: A PRISMA-compliant meta-analysis. Medicine (Baltimore) 2017;96:e6064 «PMID: 28248862»PubMed
  378. Xu GZ, Jia J, Jin L ym. Low-Level Laser Therapy for Temporomandibular Disorders: A Systematic Review with Meta-Analysis. Pain Res Manag 2018;2018:4230583 «PMID: 29861802»PubMed
  379. Zhang Y, Zhang J, Wang L ym. Effect of transcutaneous electrical nerve stimulation on jaw movement-evoked pain in patients with TMJ disc displacement without reduction and healthy controls. Acta Odontol Scand 2020;78:309-320 «PMID: 31876451»PubMed
Artikelns ID: gvr00013 (050.057)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Kovapintainen stabilisaatiokisko aikuisten nivel- ja lihasperäisen TMD:n hoidossa

Kovapintainen stabilisaatiokisko vähentää kohtalaisesti nivel- ja lihasperäistä TMD-kipua aikuispotilailla verrattuna kontrolleihin (minimaalinen hoito, hoitamatta jättäminen tai lumekiskohoito) sekä lyhyellä että pitkällä aikavälillä.

B

Akupunktuuri TMD:n hoidossa

Akupunktuuri ilmeisesti vähentää TMD:stä johtuvaa puremalihaskipua ainakin lyhyellä aikavälillä verrattuna lumehoitoon tai hoitamattomaan kontrolliryhmään.

B

Fysioterapeuttiset TMD:n hoitomuodot: manuaaliterapia ja mobilisaatio

Fysioterapeuttisilla hoitomuodoilla, kuten leukanivelen ja kaularangan mobilisaatiolla sekä eri manuaalitekniikoilla, voidaan ilmeisesti vähentää sekä lihas- että nivelperäiseen TMD:hen liittyvää kipua.

B

Kognitiivinen käyttäytymisterapia (KKT) TMD-kivun, kipuun liittyvän haitan ja depressio-oireiden hoidossa

Kognitiivinen käyttäytymisterapia (KKT) yksinään tai jonkin tavanomaisen TMD-hoitomuodon lisänä ilmeisesti vähentää TMD-kipua, kipuun liittyvää haittaa ja depressio-oireita pitkäaikaisseurannassa.

B

Liikeharjoitteiden merkitys TMD:n hoidossa ja omahoidossa

Aktiivinen ohjeistettu liikeharjoittelu ilmeisesti vähentää TMD-kipua ja toiminnan häiriötä sekä niistä aiheutuvaa haittaa.

B

Omahoidon merkitys TMD:n hoidossa

Informointi ja aktiivinen ohjeistettu omahoito ilmeisesti vähentää TMD:n oireita.

C

Esivalmistettu, hampaiston osittain peittävä relaksaatiokisko lihas- ja nivelperäisen TMD:n hoidossa

Esivalmistettu, hampaiston osittain peittävä relaksaatiokisko näyttää vähentävän sekä lihasperäistä että nivelperäistä TMD-kipua yhtä lailla kuin stabilisaatiokisko.

C

Laser (pienienergiainen, low-level) TMD-oireiden hoidossa

Laserhoito (pienienergiainen, low-level) saattaa lievittää TMD-lihaskipua lyhytaikaisessa seurannassa.

C

Leukanivelhuuhtelu leukanivelen kivun ja toimintahäiriön hoidossa

Leukanivelhuuhtelu saattaa lievittää leukanivelkipua, mutta ei vaikuta leuan liikelaajuuteen.

C

Transkutaaninen hermostimulaatio (TENS) TMD:n hoidossa

Transkutaaninen sähköinen hermostimulaatio (transcutaneous electrical nerve stimulation, TENS) voi vähentää erityisesti pureskeluun ja nivelen liikkeisiin liittyviä kipuja TMD-potilailla.

C

Yöllä käytettävä kovapintainen stabilisaatiokisko nuorten nivel- tai lihasperäisen TMD:n hoidossa

Yöllä käytettävä kovapintainen stabilisaatiokisko yhdistettynä lyhyeen informaatioon saattaa vähentää nivel- ja lihasperäistä TMD-kipua nuorilla 3 ja 6 kuukauden aikavälillä verrattuna informaatioon ja rentoutusharjoituksiin tai pelkkään informaatioon.

D

Pehmeä purentakisko (resilienssikisko) TMD:n hoidossa

Pehmeä purentakisko (resilienssikisko) saattaa vähentää TMD-oireita, mutta luotettava tutkimusnäyttö hoidon tehosta puuttuu.

D

Relaksaatiokisko aikuisten TMD:n hoidossa

Relaksaatiokisko saattaa vähentää aikuisten lihasperäisiä TMD-vaivoja, mutta luotettava tutkimusnäyttö puuttuu.

Käkleden och tuggmuskulaturen
Leukanivelen palpaatio nivelpään ympäriltä
Leukanivelpalpaatio lateraalisesti
Leukaniveläänten rekisteröinti
M. digastricus posteriorin palpointi
M. masseterin palpaatio
M. pterygoideus lateraliksen palpaatio
M. pterygoideus medialiksen palpaatio
M. temporaliksen kiinnityskohdan palpaatio
M. temporaliksen palpaatio
Palpaatiossa käytettävän voiman testaus mittarilla
Stabilisaatiokisko
Suun maksimaalinen avustamaton avaus
Suun maksimaalinen avustettu avaus
TMD Puremalihaspalpaatio m. temporalis ja m. masseter
Kontakta oss