Visdomständer

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia
16.9.2020

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Viisaudenhammas «Viisaudenhammas»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • I Finland är de mest centrala problemen i samband med visdomständer att en eller flera visdomständer har brutit fram bara delvis, och infektioner relaterade till detta.
  • Behandlingsbehovet för visdomständer är störst bland unga vuxna.
  • Det rekommenderas att visdomständer som delvis har brutit fram, och som på grund av sitt läge inte kan bryta fram helt, tas bort före 25 års ålder.
  • Visdomständerna har inget samband med trångställning bland de nedre framtänderna.
  • När man extraherar visdomständer ska man ha tillgång till röntgenbilder av hög kvalitet.
  • Risken för komplikationer, t.ex. nervskador, minskas om man undersöker visdomständernas ställning och läge noggrant, och vid behov har tillgång till preciserande bilddiagnostik, när man fattar beslut om behandlingen.
  • Man ska i förväg bedöma vilka risker avlägsnandet av en visdomstand medför för de omgivande vävnaderna.
  • Rutinmässig profylax med antimikrobiella läkemedel rekommenderas inte i samband med operation av visdomständer, utan profylaxen ska riktas till patienter och åtgärder där det finns kliniska orsaker till en ökad risk för infektioner.
  • Arbetsfördelningen och den rätta vårdenheten ska väljas enligt hur komplicerat ingreppet är.

Målsättning

  • Syftet med rekommendationen är att
    • förenhetliga tandläkarnas vårdbeslut
    • förbättra vårdkvaliteten
    • förebygga hälsoproblem och kostnader orsakade av visdomständer.

Målgrupper

  • Målgruppen för rekommendationen är yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Definitioner

  • Helt frambruten visdomstand:
    • Hela kronan är synlig. Tanden ryms i bettet och är på bettnivå, och det omgivande tandköttet är fast tandköttsvävnad (bild «Helt frambruten visdomstand»1).
  • Delvis frambruten visdomstand:
    • Visdomstanden är delvis synlig eller täcks av slemhinna, men vid palpering med fickdjupsmätare i den intilliggande tandens tandköttsficka har den kontakt med munhålan (bild «Delvis frambruten visdomstand»2).
  • Ej frambruten visdomstand:
    • Tanden är inte synlig, och den kan inte palperas med fickdjupsmätare från den intilliggande tandens tandköttsficka (bild «Ej frambruten tand»3).
  • Retinerad tand (K01.0):
    • Tanden har inte brutit fram, trots att åldern för när den normalt växer fram har passerats (över cirka 25 års ålder).
  • Impakterad tand (K01.1):
    • Tanden är inkilad av en annan tand eller benet, så att den inte kan bryta fram helt.
    • Tanden har brutit fram delvis eller inte alls.
  • Nervus mandibularis dvs. underkäksnerven:
    • De grenar av underkäksnerven som finns i närheten av visdomstanden är
      • nervus alveolaris inferior
      • nervus buccalis
      • nervus lingualis
  • Perikoronit:
    • Med perikoronit avses en infektion i mjukvävnaden kring tandens krona.
    • Perikoronit klassificeras som akut, subakut eller kronisk.
    • Akut perikoronit (K05.22) är förknippad med begränsad gapförmåga, svullnad utanför munnen och varbildning i tandköttsfickan. Dessutom förekommer vanligen tidvis pulserande smärta, sväljningssvårigheter och feber.
    • Subakut perikoronit är förknippad med lokal, molande och kontinuerlig smärta. Svullnaden finns endast på insidan av munnen, och den är ofta förknippad med varbildning i tandköttsfickan och dålig smak i munnen. Munnen kan kännas stel när den öppnas men gapförmågan är inte begränsad, och patienten har inga allmänsymtom.
    • Kronisk perikoronit (K05.32) är en lindrig infektion, där man ändå ibland kan se varbildning i tandköttsfickan.
  • Kronfollikel:
  • Alveolit:
    • Med alveolit avses en infektion i alveolen som vanligen framträder cirka 3 dygn efter att tanden avlägsnats. Tillståndet är mycket smärtsamt. Det finns inget blodkoagel i alveolen, och benytan är blottad. Normala tecken på infektion (feber, svullnad, rodnad) saknas.
  • Postoperativ infektion:
    • I operationsområdet uppkommer svullnad, smärta och varbildning efter varierande tid (efter några dagar eller upp till flera veckor). En fistelöppning kan också uppkomma i huden.

Prevalens för problem med visdomständer

Predisponerande faktorer

Diagnostik

Klinisk undersökning

  • Vid en klinisk undersökning av munnen ska tandläkaren undersöka alla visdomstandsregioner.
  • När en patient söker vård för problem med en visdomstand, ska alla fyra visdomständerna undersökas även om patienten endast har problem med en tand.
  • Vid undersökning av munnens utsida ska man notera svullnad i ansiktet, begränsningar i gapförmågan och förstorade lymfkörtlar på halsen.
  • Vid undersökning av munhålan ska man lägga märke till svullnad i munbottnen och tandköttet kring visdomstanden samt varbildning kring visdomstanden,
  • Man registrerar visdomstandens frambrottsgrad (ej frambruten, delvis frambruten eller helt frambruten) och kariessituationen, och noterar om den vävnad som syns vid bakre kanten av visdomstanden är fast tandkött eller rörlig slemhinna.
  • Med fickdjupsmätaren undersöker man situationen i tandköttet mellan visdomstanden och den angränsande tanden och tandfickans djup. Dessutom undersöker man om den dolda delen av visdomstanden har kontakt med munhålan (bild «Med fickdjupsmätaren undersöker man situationen i tandköttet mellan visdomstanden och den angränsande tanden och, tandfickans djup»5).
  • Kariessituationen i den angränsande tanden undersöks.
  • Genom att be patienten bita ihop de bakre tänderna undersöker man om visdomstanden ligger under bettnivån, på bettnivån eller över bettnivån, och kontrollerar om tanden biter i kinden eller i den motsatta käkens mjukvävnad.

Prognos för tandens frambrott

Differentialdiagnostik

Mikrobiologi relaterad till perikoronit kring visdomstand

Bilddiagnostiska undersökningar

Panoramatomografi

Konstråledatortomografi (KKTT, CBCT)

Indikationer och kontraindikationer för avlägsnande av visdomständer

Ortodontiska synpunkter

Parodontologiska synpunkter

Profylaktiskt avlägsnande

  • Med profylaktiskt avlägsnande avses en åtgärd, där en symtomfri visdomstand avlägsnas för att förhindra problem som kan förutses.
  • Det rekommenderas att en visdomstand som bara delvis har brutit fram och som på grund av sitt läge inte kan bryta fram ordentligt, avlägsnas före cirka 25 års ålder, eftersom läkningsförmågan i operationsområdet försämras med åldern.

Förebyggande av perikoronit

Förebyggande av infektioner i tändernas stödjevävnader

Förebyggande av kariesskador

Ekonomiska aspekter på profylaktiskt avlägsnande

Behandling

Akut behandling av perikoronit

  • Den primära behandlingen är att avlägsna den infekterade tanden. För att bedöma behovet av antibiotikaprofylax, se rekommendationens avsnitt Antimikrobiella läkemedel.
  • Den sekundära behandlingen är mekanisk rengöring och behandling av perikoronitområdet med klorhexidinpreparat. Den används om det inte är möjligt att avlägsna tanden. Vid behov avlägsnas den övre visdomstanden om den skadar den nedre visdomstandens slemhinna. I undantagsfall slipas antagonisten för att minska den lokala mekaniska irritationen.
  • Den infekterade tanden avlägsnas så snart som möjligt, och senast när den akuta situationen har lugnat ner sig.
  • En eventuell varhärd öppnas och dräneras.
  • Vid behov kombineras behandlingen med perorala antimikrobiella läkemedel, om det finns tecken på att infektionen brett ut sig lokalt (t.ex. trismus), om patienten har allmänsymtom eller om patienten på grund av någon annan sjukdom eller läkemedelsbehandling har ökad risk för infektionskomplikationer. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Tandrelaterade akuta infektioner och antimikrobiella läkemedel, tabell 2 «Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkkeet»3 (på finska), «Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkk...»93.
  • Om det utöver den lokala behandlingen behövs behandling med systemiska antimikrobiella läkemedel, räcker det i allmänhet med 3–5 dygns behandling. De primära alternativen för antimikrobiella läkemedel är
    • V-penicillin 1 milj. IU x 3–4
    • cefalexin 500 mg x 3 (penicillinallergi, ingen anafylaktisk reaktion).
    • klindamycin 300 mg x 4 (anafylaktisk reaktion på penicillin).
  • Om det är fråga om en abscess, kombineras metronidazol (400 mg x 3) med V-penicillin eller cefalexin (se God medicinsk praxis-rekommendationen Tandrelaterade akuta infektioner och antimikrobiella läkemedel, tabell 6 «Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkkeet»3 (på finska)). Om användningen av metronidazol är kontraindicerad kan klindamycin (300 mg x 4) eller amoxicillin-klavulansyra (500/125 mg x 3) användas. Behandlingen ges i allmänhet i cirka 5 dygn.
  • Till egenvården hör
    • allmän förbättring av munhygienen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid borstning av visdomständerna.
    • behandling med lokala klorhexidinpreparat 3–7 dygn
    • tobaksintervention. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Förebyggande och behandling av tobaks- och nikotinberoende «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»4 (på finska).
  • En ny klinisk bedömning behövs om symtomen inte lindras eller om de förvärras.

Teknik för tandextraktion

Förebyggande och behandling av restfickor

Att undvika nervskador

Läkemedelsbehandling vid operation av visdomstand

Smärtstillande läkemedel

Klorhexidin

Behandling med antimikrobiella läkemedel

Biverkningar av antimikrobiella läkemedel

Glukokortikoider

Postoperativ vård

  • Patienten ska ges muntliga och skriftliga anvisningar för eftervården, och kontaktinformation till åtgärdsenheten och information om vilken vårdenhet han eller hon kan kontakta utanför tjänstetid.
  • Vid normal återhämtning «Skjelbred P, Lökken P. Pain and other sequelae af...»134
    • är smärtan som kraftigast 6–8 timmar efter extraktionen, och försvinner inom några dagar
    • utvecklas svullnaden i kinden långsamt, och är som kraftigast efter 24–48 timmar och försvinner vanligen inom en vecka
    • är svårigheten att öppna munnen som störst efter 12–16 timmar, och försvinner inom cirka en vecka.
  • Patienten kan påskynda återhämtningen betydligt genom egenvård efter extraktion av en visdomstand. Se anvisningar för eftervård «hoi50074a.pdf»1 (på finska).
    • Till eftervården hör bland annat användning av kompresser för kompression, och kalla omslag, att akta såret, sval kost, att undvika ansträngningar och rökning, lokal sköljning med ett klorhexidinpreparat samt användning av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och eventuellt ett antimikrobiellt läkemedel som tandläkaren har ordinerat.
  • Man överväger från fall till fall om patienten behöver ett intyg för 1–2 dagars sjukledighet efter en operativ tandextraktion.
  • Ett jourbesök eller kontakt med jouren är motiverat om
    • blödningen inte upphör trots att patienten följer anvisningarna för eftervården
    • smärtan blir outhärdlig trots att patienten använder smärtstillande läkemedel enligt anvisningarna
    • patienten får mycket hög feber eller över 38 °C och febern pågår under flera timmar
    • allmäntillståndet försämras eller
    • patienten får biverkningar av läkemedlen

Komplikationer

Alveolit (K10.3)

Nervskada orsakad av ledningsanestesi (blockad) i underkäken (T80.8)

Skador på nervus alveolaris inferior (T81.2) vid extraktion av nedre visdomständer

Skador på tungnerven (T81.2) vid extraktion av nedre visdomständer

Fraktur i underkäken (T81.8) vid extraktion av en nedre visdomstand

Förbindelse till käkhålan (T81.8) i samband med avlägsnande av övre visdomstand

  • Incidensen för en akut förbindelse till käkhålan vid extraktion av en normal visdomstand i överkäken är 5 procent, vid extraktion av en delvis frambruten visdomstand 10 procent och vid extraktion av en ej frambruten visdomstand 24 procent «Rothamel D, Wahl G, d'Hoedt B ym. Incidence and pr...»168.
    • Sannolikheten för att en förbindelse uppkommer är större om roten går av vid avlägsnandet, tanden inte har brutit fram och patienten har hög ålder.
  • Beroende på öppningens storlek väljer man ett bra blodkoagel, suturer eller en lambå som sträcks över på kindsidan samt ändamålsenlig läkemedelsbehandling, anvisningar till patienten för vården hemma och uppföljning av läkningen «Hupp JR. Prevention and management of surgical com...»169.
  • Närheten till käkhålan ska bedömas utgående från en röntgenbild före extraktionen, och hela ingreppet ska planeras enligt detta.

Arbetsfördelning

  • När man misstänker att patienten lider av besvär i en visdomstand hänvisas han eller hon till en tandläkare för bedömning.
  • Praxis för nivåstrukturering av vården varierar från land till land, och internationellt är man inte enig om, ifall beslut att extrahera visdomständer ska överlämnas till mun- och käkkirurger eller om grundutbildade tandläkare kan delta i beslutsfattandet i stor utsträckning «Christensen GJ. Dental surgery and the general pra...»170, «Knutsson K. The mandibular third molar. Dentists&#...»171, «Joynson OB, Williams SL, Brickley MR ym. Lower thi...»172.
  • I Finland avlägsnar tandläkare med grundläggande utbildning de flesta visdomständerna.
  • Val av vårdenhet och arbetsfördelning ska ske baserat på extraktionens svårighetsgrad.
  • När man överväger arbetsfördelningen och extraktionens svårighetsgrad ska man beakta patientens situation i dess helhet, och bedöma bland annat följande faktorer, som gör extraktionen svårare än normalt:
    • faktorer relaterade till patienten, såsom hög ålder, manligt kön, sjukdomar, medicinering, stelhet i nacken, tjocka kinder, stor tunga, svårighet att gapa, känsligt svalg eller bristande samarbetsförmåga
    • faktorer relaterade till omständigheterna, som att den som ska göra ingreppet saknar erfarenhet, assistenten är oerfaren, belysningen är dålig eller instrumenten bristfälliga
    • faktorer relaterade till tänderna, såsom att en tand ligger djupt, en nervkanal ligger nära, tanden ligger nära käkhålan, tanden lutar kraftigt, tanden har krokig rot eller många rötter, eller tanden ligger på bettnivå.
  • Lång erfarenhet hos den som utför ingreppet minskar komplikationerna vid operation av visdomständer «Berge TI, Gilhuus-Moe OT. Per- and post-operative ...»173, «Sisk AL, Hammer WB, Shelton DW ym. Complications f...»174, «Jerjes W, Upile T, Nhembe F ym. Experience in thir...»175.
  • I Finland är nervskador (tungnerven och nervus alveolaris inferior) de vanligaste försäkringsfallen i samband med extraktion av tänder «Koskela S, Suomalainen A, Apajalahti S ym. Malprac...»176. För att förebygga skador borde tandläkaren avstå från att extrahera visdomständer som tangerar eller korsar nervkanalen, om den kirurgiska kompetensen eller erfarenheten är bristfällig.
  • För tandläkarstuderande «Christensen J, Matzen LH, Wenzel A. Should removal...»177 och andra nybörjare lämpar sig sådana lätta visdomständer i underkäken som inte
    • lutar distalt
    • är djupt impakterade
    • har nära kontakt med nervkanalen.
  • Inom hälso- och sjukvårdssystemet i Finland rekommenderar man att extraktion av visdomständer som inte har brutit fram eller som har brutit fram bara delvis ska utföras inom specialistvården, i sjukhusförhållanden «Yhtenäiset kiireettömän hoidon perusteet 2019. Sos...»178, om
    • en infektion i anslutning till tanden har orsakat en svår lokal eller generell komplikation
    • patientens hälsotillstånd kräver att ingreppet utförs på sjukhus
    • det är fråga om en krävande åtgärd som kräver specialkompetens.
  • I övriga fall kan åtgärden vanligen utföras inom primärvården.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Tandläkarförening Apollonia

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Viisaudenhammas»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Anders Bergman

Litteratur

Visdomständer. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Tandläkarförening Apollonia rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»8

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Rantanen AV. The age of eruption of the third molar teeth. Acta Odontol Scand 1967;25 (suppl 48):1-86
  2. Ventä I, Ylipaavalniemi P, Turtola L. Clinical outcome of third molars in adults followed during 18 years. J Oral Maxillofac Surg 2004;62:182-5 «PMID: 14762750»PubMed
  3. Ventä I, Turtola L. Korkeakouluopiskelijoiden suun terveyden muutokset kolmen ensimmäisen opiskeluvuoden aikana. Ylioppilaiden terveydenhoitosäätiön tutkimuksia N:o 44. YTHS, Helsinki 2008. Saatavilla www http://www.yths.fi/filebank/586-44_SUUN_TERVEYDEN_MUUTOKSET_VENTA-TURTOLA.pdf
  4. Peltola JS. A panoramatomographic study of the teeth and jaws of Finnish university students. Community Dent Oral Epidemiol 1993;21:36-9 «PMID: 8432103»PubMed
  5. Suominen-Taipale L, Nordblad A, Vehkalahti M. Hampaattomuus ja hampaiden määrä. Kirjassa: Suominen-Taipale L, Nordblad A, Vehkalahti M, Aromaa A. Suomalaisten aikuisten suunterveys. Terveys 2000 –tutkimus. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B16/2004. Helsinki 2004; s. 65-72. Saatavilla www http://www.terveys2000.fi/julkaisut/2004b16.pdf
  6. Nitzan DW, Tal O, Sela MN ym. Pericoronitis: a reappraisal of its clinical and microbiologic aspects. J Oral Maxillofac Surg 1985;43:510-6 «PMID: 3859594»PubMed
  7. Kay LW. Investigations into the nature of pericoronitis. Br J Oral Surg 1966;3:188-205 contd «PMID: 5222538»PubMed
  8. Piironen J, Ylipaavalniemi P. Local predisposing factors and clinical symptoms in pericoronitis. Proc Finn Dent Soc 1981;77:278-82 «PMID: 7301827»PubMed
  9. Ventä I, Turtola L, Murtomaa H ym. Third molars as an acute problem in Finnish university students. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1993;76:135-40 «PMID: 8361720»PubMed
  10. Knutsson K, Brehmer B, Lysell L ym. Pathoses associated with mandibular third molars subjected to removal. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 1996;82:10-7 «PMID: 8843448»PubMed
  11. Punwutikorn J, Waikakul A, Ochareon P. Symptoms of unerupted mandibular third molars. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 1999;87:305-10 «PMID: 10102590»PubMed
  12. Bataineh AB, Al QM. The predisposing factors of pericoronitis of mandibular third molars in a Jordanian population. Quintessence Int 2003;34:227-31 «PMID: 12731606»PubMed
  13. Almendros-Marqués N, Berini-Aytés L, Gay-Escoda C. Influence of lower third molar position on the incidence of preoperative complications. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2006;102:725-32 «PMID: 17138172»PubMed
  14. Hazza'a AM, Bataineh AB, Odat AA. Angulation of mandibular third molars as a predictive factor for pericoronitis. J Contemp Dent Pract 2009;10:51-8 «PMID: 19430626»PubMed
  15. Ventä I, Turtola L. Viisaudenhampaiden kirurginen hoitosuositus. Suomalaisten yliopisto-opiskelijoiden tutkimukseen perustuva hoito. Ylioppilaiden terveydenhoitosäätiön tutkimuksia 41. Helsinki 2005. 11.4.2008. Saatavilla www http://www.yths.fi/filebank/532-Viisaudenhampaiden_hoitosuositus.pdf
  16. Ventä I, Ylipaavalniemi P, Turtola L. Long-term evaluation of estimates of need for third molar removal. J Oral Maxillofac Surg 2000;58:288-91 «PMID: 10716110»PubMed
  17. Kautto A, Vehkalahti MM, Ventä I. Age of patient at the extraction of the third molar. Int J Oral Maxillofac Surg 2018;47:947-951 «PMID: 29661639»PubMed
  18. Fisher EL, Moss KL, Offenbacher S ym. Third molar caries experience in middle-aged and older Americans: a prevalence study. J Oral Maxillofac Surg 2010;68:634-40 «PMID: 20171482»PubMed
  19. Garaas R, Moss KL, Fisher EL ym. Prevalence of visible third molars with caries experience or periodontal pathology in middle-aged and older Americans. J Oral Maxillofac Surg 2011;69:463-70 «PMID: 21168252»PubMed
  20. Ventä I, Vehkalahti MM, Huumonen S ym. Signs of disease occur in the majority of third molars in an adult population. Int J Oral Maxillofac Surg 2017;46:1635-1640 «PMID: 28822678»PubMed
  21. Ventä I, Kylätie E, Hiltunen K. Pathology related to third molars in the elderly persons. Clin Oral Investig 2015;19:1785-9 «PMID: 25592154»PubMed
  22. Halverson BA, Anderson WH 3rd. The mandibular third molar position as a predictive criteria for risk for pericoronitis: a retrospective study. Mil Med 1992;157:142-5 «PMID: 1603407»PubMed
  23. McArdle LW, Andiappan M, Khan I ym. Diseases associated with mandibular third molar teeth. Br Dent J 2018;224:434-440 «PMID: 29569620»PubMed
  24. Singh P, Nath P, Bindra S ym. The predictivity of mandibular third molar position as a risk indicator for pericoronitis: A prospective study. Natl J Maxillofac Surg 2018;9:215-221 «PMID: 30546238»PubMed
  25. Katsarou T, Kapsalas A, Souliou C ym. Pericoronitis: A clinical and epidemiological study in greek military recruits. J Clin Exp Dent 2019;11:e133-e137 «PMID: 30805117»PubMed
  26. Galvão EL, da Silveira EM, de Oliveira ES ym. Association between mandibular third molar position and the occurrence of pericoronitis: A systematic review and meta-analysis. Arch Oral Biol 2019;107:104486 «PMID: 31374491»PubMed
  27. Yilmaz S, Adisen MZ, Misirlioglu M ym. Assessment of Third Molar Impaction Pattern and Associated Clinical Symptoms in a Central Anatolian Turkish Population. Med Princ Pract 2016;25:169-75 «PMID: 26566129»PubMed
  28. Bean LR, King DR. Pericoronitis: its nature and etiology. J Am Dent Assoc 1971;83:1074-7 «PMID: 5286137»PubMed
  29. Meurman JH, Rajasuo A, Murtomaa H ym. Respiratory tract infections and concomitant pericoronitis of the wisdom teeth. BMJ 1995;310:834-6 «PMID: 7711620»PubMed
  30. Björk A, Jensen E, Palling M. Mandibular growth and third molar impaction. Acta Odontol Scand 1956;14:231-71
  31. Ventä I, Murtomaa H, Ylipaavalniemi P. TME Predictor. Third molar eruption predictor. Helsinki University Licensing Ltd. US patentti N:o 5816814. Julkaistu 6.10.1998
  32. Ventä I, Murtomaa H, Ylipaavalniemi P. A device to predict lower third molar eruption. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 1997;84:598-603 «PMID: 9431525»PubMed
  33. Ganss C, Hochban W, Kielbassa AM ym. Prognosis of third molar eruption. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1993;76:688-93 «PMID: 8284071»PubMed
  34. Ventä I, Turtola L, Ylipaavalniemi P. Change in clinical status of third molars in adults during 12 years of observation. J Oral Maxillofac Surg 1999;57:386-9; discussion 389-91 «PMID: 10199489»PubMed
  35. Begtrup A, Grønastøð HÁ, Christensen IJ ym. Predicting lower third molar eruption on panoramic radiographs after cephalometric comparison of profile and panoramic radiographs. Eur J Orthod 2013;35:460-6 «PMID: 22474212»PubMed
  36. Ganss C, Hochban W, Kielbassa AM ym. Prognosis of third molar eruption. Oral Surg Oral Med Oral Pathol 1993;76:688-93 «PMID: 8284071»PubMed
  37. Ventä I, Murtomaa H, Turtola L ym. Assessing the eruption of lower third molars on the basis of radiographic features. Br J Oral Maxillofac Surg 1991;29:259-62 «PMID: 1911675»PubMed
  38. Wade WG, Gray AR, Absi EG ym. Predominant cultivable flora in pericoronitis. Oral Microbiol Immunol 1991;6:310-2 «PMID: 1820571»PubMed
  39. Leung WK, Theilade E, Comfort MB ym. Microbiology of the pericoronal pouch in mandibular third molar pericoronitis. Oral Microbiol Immunol 1993;8:306-12 «PMID: 8265205»PubMed
  40. Rajasuo A, Jousimies-Somer H, Savolainen S ym. Bacteriologic findings in tonsillitis and pericoronitis. Clin Infect Dis 1996;23:51-60 «PMID: 8816129»PubMed
  41. Peltroche-Llacsahuanga H, Reichhart E, Schmitt W ym. Investigation of infectious organisms causing pericoronitis of the mandibular third molar. J Oral Maxillofac Surg 2000;58:611-6 «PMID: 10847281»PubMed
  42. Sixou JL, Magaud C, Jolivet-Gougeon A ym. Evaluation of the mandibular third molar pericoronitis flora and its susceptibility to different antibiotics prescribed in france. J Clin Microbiol 2003;41:5794-7 «PMID: 14662986»PubMed
  43. Robertson D, Smith AJ. The microbiology of the acute dental abscess. J Med Microbiol 2009;58:155-62 «PMID: 19141730»PubMed
  44. Hjelm K, Seppänen L, Richardson R. Hammasperäisten paiseiden mikrobiologia. Suom Hammaslääkäril 2012;9:20-9
  45. Soukka T, Gaebler J, Meurman O. Suu- ja leukakirurgisten infektioiden yksinkertaistettu bakteeriviljely. Suom Hammaslääkäril 2017.
  46. Petersen LB, Olsen KR, Christensen J ym. Image and surgery-related costs comparing cone beam CT and panoramic imaging before removal of impacted mandibular third molars. Dentomaxillofac Radiol 2014;43:20140001 «PMID: 24922557»PubMed
  47. Rood JP, Shehab BA. The radiological prediction of inferior alveolar nerve injury during third molar surgery. Br J Oral Maxillofac Surg 1990;28:20-5 «PMID: 2322523»PubMed
  48. Matzen LH, Berkhout E. Cone beam CT imaging of the mandibular third molar: a position paper prepared by the European Academy of DentoMaxilloFacial Radiology (EADMFR). Dentomaxillofac Radiol 2019;48:20190039 «PMID: 30810357»PubMed
  49. Ades AG, Joondeph DR, Little RM ym. A long-term study of the relationship of third molars to changes in the mandibular dental arch. Am J Orthod Dentofacial Orthop 1990;97:323-35 «PMID: 2321598»PubMed
  50. Rupp RP. Orthodontic relapse and the mandibular third molar: a literature review. Gen Dent 2000;48:344-6 «PMID: 11199603»PubMed
  51. Haavikko K, Altonen M, Mattila K. Predicting angulational development and eruption of the lower third molar. Angle Orthod 1978;48:39-48 «PMID: 272130»PubMed
  52. Magnusson C, Kjellberg H. Impaction and retention of second molars: diagnosis, treatment and outcome. A retrospective follow-up study. Angle Orthod 2009;79:422-7 «PMID: 19413377»PubMed
  53. De-la-Rosa-Gay C, Valmaseda-Castellón E, Gay-Escoda C. Spontaneous third-molar eruption after second-molar extraction in orthodontic patients. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2006;129:337-44 «PMID: 16527628»PubMed
  54. Reyneke JP, Tsakiris P, Becker P. Age as a factor in the complication rate after removal of unerupted/impacted third molars at the time of mandibular sagittal split osteotomy. J Oral Maxillofac Surg 2002;60:654-9 «PMID: 12022103»PubMed
  55. Schwartz HC. Simultaneous removal of third molars during sagittal split osteotomies: the case against. J Oral Maxillofac Surg 2004;62:1147-9 «PMID: 15346369»PubMed
  56. Colelia G, Giudice A. The timing of third molar removal in patients undergoing a bilateral sagittal split osteotomy. J Oral Maxillofac Surg 2003;61:975 «PMID: 12908480»PubMed
  57. Bauss O, Schwestka-Polly R, Kiliaridis S. Influence of orthodontic derotation and extrusion on pulpal and periodontal condition of autotransplanted immature third molars. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2004;125:488-96 «PMID: 15067266»PubMed
  58. Bauss O, Zonios I, Rahman A. Root development of immature third molars transplanted to surgically created sockets. J Oral Maxillofac Surg 2008;66:1200-11 «PMID: 18486785»PubMed
  59. Blakey GH, Marciani RD, Haug RH ym. Periodontal pathology associated with asymptomatic third molars. J Oral Maxillofac Surg 2002;60:1227-33 «PMID: 12420253»PubMed
  60. Blakey GH, Jacks MT, Offenbacher S ym. Progression of periodontal disease in the second/third molar region in subjects with asymptomatic third molars. J Oral Maxillofac Surg 2006;64:189-93 «PMID: 16413889»PubMed
  61. Offenbacher S, Beck JD, Moss KL ym. What are the local and systemic implications of third molar retention? J Oral Maxillofac Surg 2012;70:S58-65 «PMID: 22916700»PubMed
  62. Rajasuo A, Sihvonen OJ, Peltola M ym. Periodontal pathogens in erupting third molars of periodontally healthy subjects. Int J Oral Maxillofac Surg 2007;36:818-21 «PMID: 17629461»PubMed
  63. Mansfield JM, Campbell JH, Bhandari AR ym. Molecular analysis of 16S rRNA genes identifies potentially periodontal pathogenic bacteria and archaea in the plaque of partially erupted third molars. J Oral Maxillofac Surg 2012;70:1507-14.e1-6 «PMID: 22326171»PubMed
  64. Sencimen M, Saygun I, Gulses A ym. Evaluation of periodontal pathogens of the mandibular third molar pericoronitis by using real time PCR. Int Dent J 2014;64:200-5 «PMID: 24835305»PubMed
  65. White RP Jr, Madianos PN, Offenbacher S ym. Microbial complexes detected in the second/third molar region in patients with asymptomatic third molars. J Oral Maxillofac Surg 2002;60:1234-40 «PMID: 12420254»PubMed
  66. White RP Jr, Offenbacher S, Blakey GH ym. Chronic oral inflammation and the progression of periodontal pathology in the third molar region. J Oral Maxillofac Surg 2006;64:880-5 «PMID: 16713800»PubMed
  67. Li ZB, Qu HL, Zhou LN ym. Nonimpacted Third Molars Affect the Periodontal Status of Adjacent Teeth: A Cross-Sectional Study. J Oral Maxillofac Surg 2017;75:1344-1350 «PMID: 28282519»PubMed
  68. Nunn ME, Fish MD, Garcia RI ym. Retained asymptomatic third molars and risk for second molar pathology. J Dent Res 2013;92:1095-9 «PMID: 24132082»PubMed
  69. Parodontiitti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 26.8.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  70. Kugelberg CF, Ahlström U, Ericson S ym. The influence of anatomical, pathophysiological and other factors on periodontal healing after impacted lower third molar surgery. A multiple regression analysis. J Clin Periodontol 1991;18:37-43 «PMID: 2045517»PubMed
  71. Kugelberg CF. Periodontal healing two and four years after impacted lower third molar surgery. A comparative retrospective study. Int J Oral Maxillofac Surg 1990;19:341-5 «PMID: 2128310»PubMed
  72. Giglio JA, Gunsolley JC, Laskin DM ym. Effect of removing impacted third molars on plaque and gingival indices. J Oral Maxillofac Surg 1994;52:584-7 «PMID: 8189295»PubMed
  73. Rajasuo A, Meurman JH, Murtomaa H. Periodontopathic bacteria and salivary microbes before and after extraction of partly erupted third molars. Scand J Dent Res 1993;101:87-91 «PMID: 8456256»PubMed
  74. Blakey GH, White RP Jr, Offenbacher S ym. Clinical/biological outcomes of treatment for pericoronitis. J Oral Maxillofac Surg 1996;54:1150-60 «PMID: 8859232»PubMed
  75. Montero J, Mazzaglia G. Effect of removing an impacted mandibular third molar on the periodontal status of the mandibular second molar. J Oral Maxillofac Surg 2011;69:2691-7 «PMID: 21864969»PubMed
  76. Dicus-Brookes C, Partrick M, Blakey GH 3rd ym. Removal of symptomatic third molars may improve periodontal status of remaining dentition. J Oral Maxillofac Surg 2013;71:1639-46 «PMID: 23891011»PubMed
  77. Moss KL, Ruvo AT, Offenbacher S ym. Third molars and progression of periodontal pathology during pregnancy. J Oral Maxillofac Surg 2007;65:1065-9 «PMID: 17517287»PubMed
  78. Divaris K, Fisher EL, Shugars DA ym. Risk factors for third molar occlusal caries: a longitudinal clinical investigation. J Oral Maxillofac Surg 2012;70:1771-80 «PMID: 22398183»PubMed
  79. Shugars DA, Elter JR, Jacks MT ym. Incidence of occlusal dental caries in asymptomatic third molars. J Oral Maxillofac Surg 2005;63:341-6 «PMID: 15742284»PubMed
  80. Meurman JH, Rytömaa I, Murtomaa H ym. Erupting third molars and salivary lactobacilli and Streptococcus mutans counts. Scand J Dent Res 1987;95:32-6 «PMID: 3470896»PubMed
  81. Ylipaavalniemi P, Turtola L, Rytömaa I ym. Effect of position of wisdom teeth on the visible plaque index and gingival bleeding index. Proc Finn Dent Soc 1982;78:47-9 «PMID: 6980411»PubMed
  82. Rajasuo A, Meurman JH, Metteri J ym. Effect of extraction of partly erupted third molars on salivary microbial counts in conscripts. Caries Res 1990;24:273-8 «PMID: 2276165»PubMed
  83. Falci SG, de Castro CR, Santos RC ym. Association between the presence of a partially erupted mandibular third molar and the existence of caries in the distal of the second molars. Int J Oral Maxillofac Surg 2012;41:1270-4 «PMID: 22464852»PubMed
  84. Mettes TD, Ghaeminia H, Nienhuijs ME ym. Surgical removal versus retention for the management of asymptomatic impacted wisdom teeth. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD003879 «PMID: 22696337»PubMed
  85. Liedholm R, Knutsson K, Norlund A. Economic aspects of mandibular third molar surgery. Acta Odontol Scand 2010;68:43-8 «PMID: 19902994»PubMed
  86. Edwards MJ, Brickley MR, Goodey RD ym. The cost, effectiveness and cost effectiveness of removal and retention of asymptomatic, disease free third molars. Br Dent J 1999;187:380-4 «PMID: 10581815»PubMed
  87. Tulloch JF, Antczak-Bouckoms AA, Ung N. Evaluation of the costs and relative effectiveness of alternative strategies for the removal of mandibular third molars. Int J Technol Assess Health Care 1990;6:505-15 «PMID: 2128080»PubMed
  88. Berge TI. The impacted third molar. Assessments and consequences of removal. Väitöskirja, Bergenin yliopisto, Norja 1994:42-6
  89. Mercier P, Precious D. Risks and benefits of removal of impacted third molars. A critical review of the literature. Int J Oral Maxillofac Surg 1992;21:17-27 «PMID: 1569360»PubMed
  90. NICE, National Institute for Health and Care Excellence. Guidance on the Extraction of Wisdom Teeth. Published date: March 2000. http://www.nice.org.uk/guidance/ta1 http://www.nice.org.uk/guidance/ta1
  91. SIGN, Scottish Intercollediate Guidelines Network. Management of Unerupted and Impacted Third Molar Teeth. SIGN Publication Number 43, September 1999. http://www.sign.ac.uk/pdf/sign43.pdf http://www.sign.ac.uk/pdf/sign43.pdf
  92. Petrosyan V, Ameerally P. Changes in demographics of patients undergoing third molar surgery in a hospital setting between 1994 and 2012 and the influence of the National Institute for Health and Care Excellence guidelines. J Oral Maxillofac Surg 2014;72:254-8 «PMID: 24246253»PubMed
  93. Hammasperäiset äkilliset infektiot ja mikrobilääkkeet. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonian asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 23.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  94. Badenoch-Jones EK, David M, Lincoln T. Piezoelectric compared with conventional rotary osteotomy for the prevention of postoperative sequelae and complications after surgical extraction of mandibular third molars: a systematic review and meta-analysis. Br J Oral Maxillofac Surg 2016;54:1066-1079 «PMID: 27832920»PubMed
  95. Sortino F, Pedullà E, Masoli V. The piezoelectric and rotatory osteotomy technique in impacted third molar surgery: comparison of postoperative recovery. J Oral Maxillofac Surg 2008;66:2444-8 «PMID: 19022121»PubMed
  96. Barone A, Marconcini S, Giacomelli L ym. A randomized clinical evaluation of ultrasound bone surgery versus traditional rotary instruments in lower third molar extraction. J Oral Maxillofac Surg 2010;68:330-6 «PMID: 20116704»PubMed
  97. Goyal M, Marya K, Jhamb A ym. Comparative evaluation of surgical outcome after removal of impacted mandibular third molars using a Piezotome or a conventional handpiece: a prospective study. Br J Oral Maxillofac Surg 2012;50:556-61 «PMID: 22088359»PubMed
  98. Ramírez V, Marró P, López R. Effect of mechanical debridement on distal periodontal aspects of second molars after the extraction of third molars: a systematic review. J Periodontol 2012;83:595-601 «PMID: 21942787»PubMed
  99. Pogrel MA. What is the effect of timing of removal on the incidence and severity of complications? J Oral Maxillofac Surg 2012;70:S37-40 «PMID: 22705212»PubMed
  100. Kugelberg CF, Ahlström U, Ericson S ym. Periodontal healing after impacted lower third molar surgery in adolescents and adults. A prospective study. Int J Oral Maxillofac Surg 1991;20:18-24 «PMID: 2019777»PubMed
  101. Camps-Font O, Caro-Bonfill C, Sánchez-Garcés MÀ ym. Periodontal Regenerative Therapy for Preventing Bone Defects Distal to Mandibular Second Molars After Surgical Removal of Impacted Third Molars: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. J Oral Maxillofac Surg 2018;76:2482-2514 «PMID: 30145192»PubMed
  102. Barbato L, Kalemaj Z, Buti J ym. Effect of Surgical Intervention for Removal of Mandibular Third Molar on Periodontal Healing of Adjacent Mandibular Second Molar: A Systematic Review and Bayesian Network Meta-Analysis. J Periodontol 2016;87:291-302 «PMID: 26609696»PubMed
  103. Dodson TB. Is there a role for reconstructive techniques to prevent periodontal defects after third molar surgery? J Oral Maxillofac Surg 2005;63:891-6 «PMID: 16003612»PubMed
  104. Hassan KS, Marei HF, Alagl AS. Does grafting of third molar extraction sockets enhance periodontal measures in 30- to 35-year-old patients? J Oral Maxillofac Surg 2012;70:757-64 «PMID: 22177808»PubMed
  105. Aloy-Prósper A, García-Mira B, Larrazabal-Morón C ym. Distal probing depth and attachment level of lower second molars following surgical extraction of lower third molars: a literature review. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2010;15:e755-9 «PMID: 20383116»PubMed
  106. Karapataki S, Hugoson A, Falk H ym. Healing following GTR treatment of intrabony defects distal to mandibular 2nd molars using resorbable and non-resorbable barriers. J Clin Periodontol 2000;27:333-40 «PMID: 10847537»PubMed
  107. Corinaldesi G, Lizio G, Badiali G ym. Treatment of intrabony defects after impacted mandibular third molar removal with bioabsorbable and non-resorbable membranes. J Periodontol 2011;82:1404-13 «PMID: 21342008»PubMed
  108. Leung YY, Cheung LK. Safety of coronectomy versus excision of wisdom teeth: a randomized controlled trial. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2009;108:821-7 «PMID: 19782621»PubMed
  109. Hatano Y, Kurita K, Kuroiwa Y ym. Clinical evaluations of coronectomy (intentional partial odontectomy) for mandibular third molars using dental computed tomography: a case-control study. J Oral Maxillofac Surg 2009;67:1806-14 «PMID: 19686914»PubMed
  110. Cilasun U, Yildirim T, Guzeldemir E ym. Coronectomy in patients with high risk of inferior alveolar nerve injury diagnosed by computed tomography. J Oral Maxillofac Surg 2011;69:1557-61 «PMID: 21288616»PubMed
  111. Renton T, Hankins M, Sproate C ym. A randomised controlled clinical trial to compare the incidence of injury to the inferior alveolar nerve as a result of coronectomy and removal of mandibular third molars. Br J Oral Maxillofac Surg 2005;43:7-12 «PMID: 15620767»PubMed
  112. Hirsch A, Shteiman S, Boyan BD ym. Use of orthodontic treatment as an aid to third molar extraction: a method for prevention of mandibular nerve injury and improved periodontal status. J Periodontol 2003;74:887-92 «PMID: 12887002»PubMed
  113. Alessandri Bonetti G, Bendandi M, Laino L ym. Orthodontic extraction: riskless extraction of impacted lower third molars close to the mandibular canal. J Oral Maxillofac Surg 2007;65:2580-6 «PMID: 18022488»PubMed
  114. Wang Y, He D, Yang C ym. An easy way to apply orthodontic extraction for impacted lower third molar compressing to the inferior alveolar nerve. J Craniomaxillofac Surg 2012;40:234-7 «PMID: 21641229»PubMed
  115. Bailey E, Worthington HV, van Wijk A ym. Ibuprofen and/or paracetamol (acetaminophen) for pain relief after surgical removal of lower wisdom teeth. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD004624 «PMID: 24338830»PubMed
  116. Akural EI, Järvimäki V, Länsineva A ym. Effects of combination treatment with ketoprofen 100 mg + acetaminophen 1000 mg on postoperative dental pain: a single-dose, 10-hour, randomized, double-blind, active- and placebo-controlled clinical trial. Clin Ther 2009;31:560-8 «PMID: 19393845»PubMed
  117. Weil K, Hooper L, Afzal Z ym. Paracetamol for pain relief after surgical removal of lower wisdom teeth. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD004487 «PMID: 17636762»PubMed
  118. Resnick CM, Calabrese CE, Afshar S ym. Do Oral and Maxillofacial Surgeons Over-Prescribe Opioids After Extraction of Asymptomatic Third Molars? J Oral Maxillofac Surg 2019;77:1332-1336 «PMID: 30876915»PubMed
  119. Rodríguez Sánchez F, Rodríguez Andrés C, Arteagoitia Calvo I. Does Chlorhexidine Prevent Alveolar Osteitis After Third Molar Extractions? Systematic Review and Meta-Analysis. J Oral Maxillofac Surg 2017;75:901-914 «PMID: 28189661»PubMed
  120. Lodi G, Figini L, Sardella A ym. Antibiotics to prevent complications following tooth extractions. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD003811 «PMID: 23152221»PubMed
  121. Ren YF, Malmstrom HS. Effectiveness of antibiotic prophylaxis in third molar surgery: a meta-analysis of randomized controlled clinical trials. J Oral Maxillofac Surg 2007;65:1909-21 «PMID: 17884515»PubMed
  122. Arteagoitia I, Diez A, Barbier L ym. Efficacy of amoxicillin/clavulanic acid in preventing infectious and inflammatory complications following impacted mandibular third molar extraction. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2005;100:e11-8 «PMID: 15953905»PubMed
  123. Lacasa JM, Jiménez JA, Ferrás V ym. Prophylaxis versus pre-emptive treatment for infective and inflammatory complications of surgical third molar removal: a randomized, double-blind, placebo-controlled, clinical trial with sustained release amoxicillin/clavulanic acid (1000/62.5 mg). Int J Oral Maxillofac Surg 2007;36:321-7 «PMID: 17229548»PubMed
  124. Halpern LR, Dodson TB. Does prophylactic administration of systemic antibiotics prevent postoperative inflammatory complications after third molar surgery? J Oral Maxillofac Surg 2007;65:177-85 «PMID: 17236918»PubMed
  125. Lee JY, Do HS, Lim JH ym. Correlation of antibiotic prophylaxis and difficulty of extraction with postoperative inflammatory complications in the lower third molar surgery. Br J Oral Maxillofac Surg 2014;52:54-7 «PMID: 24029441»PubMed
  126. Chuang SK, Perrott DH, Susarla SM ym. Risk factors for inflammatory complications following third molar surgery in adults. J Oral Maxillofac Surg 2008;66:2213-8 «PMID: 18940482»PubMed
  127. Menon RK, Gopinath D, Li KY ym. Does the use of amoxicillin/amoxicillin-clavulanic acid in third molar surgery reduce the risk of postoperative infection? A systematic review with meta-analysis. Int J Oral Maxillofac Surg 2019;48:263-273 «PMID: 30145064»PubMed
  128. Kirchner M, Mafura M, Hunt T ym. Antimicrobial resistance characteristics and fitness of Gram-negative fecal bacteria from volunteers treated with minocycline or amoxicillin. Front Microbiol 2014;5:722 «PMID: 25566232»PubMed
  129. Zaura E, Brandt BW, Teixeira de Mattos MJ ym. Same Exposure but Two Radically Different Responses to Antibiotics: Resilience of the Salivary Microbiome versus Long-Term Microbial Shifts in Feces. mBio 2015;6:e01693-15 «PMID: 26556275»PubMed
  130. Abeles SR, Jones MB, Santiago-Rodriguez TM ym. Microbial diversity in individuals and their household contacts following typical antibiotic courses. Microbiome 2016;4:39 «PMID: 27473422»PubMed
  131. Khalil D, Hultin M, Rashid MU ym. Oral microflora and selection of resistance after a single dose of amoxicillin. Clin Microbiol Infect 2016;22:949.e1-949.e4 «PMID: 27569711»PubMed
  132. Vicentini CB, Ramacciato JC, Groppo FC ym. Clinical evaluation of two dexamethasone regimens in the extractions of impacted third molars-a randomized clinical trial. Oral Maxillofac Surg 2018;22:177-183 «PMID: 29536205»PubMed
  133. Ibikunle AA, Adeyemo WL, Ladeinde AL. Oral health-related quality of life following third molar surgery with either oral administration or submucosal injection of prednisolone. Oral Maxillofac Surg 2016;20:343-352 «PMID: 27447802»PubMed
  134. Skjelbred P, Lökken P. Pain and other sequelae after surgery – mechanisms and management. Kirjassa: Andreasen JO, Petersen JK, Laskin DM. Textbook and Color Atlas of Tooth Impactions. Diagnosis, treatment and prevention. Munksgaard, Copenhagen 1997;14:369-75
  135. Muhonen A, Ventä I, Ylipaavalniemi P. Factors predisposing to postoperative complications related to wisdom tooth surgery among university students. J Am Coll Health 1997;46:39-42 «PMID: 9248241»PubMed
  136. Chuang SK, Perrott DH, Susarla SM ym. Age as a risk factor for third molar surgery complications. J Oral Maxillofac Surg 2007;65:1685-92 «PMID: 17719384»PubMed
  137. Heng CK, Badner VM, Clemens DL ym. The relationship of cigarette smoking to postoperative complications from dental extractions among female inmates. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2007;104:757-62 «PMID: 17764988»PubMed
  138. Jones JK, Triplett RG. The relationship of cigarette smoking to impaired intraoral wound healing: a review of evidence and implications for patient care. J Oral Maxillofac Surg 1992;50:237-9; discussion 239-40 «PMID: 1542066»PubMed
  139. Meechan JG, Macgregor ID, Rogers SN ym. The effect of smoking on immediate post-extraction socket filling with blood and on the incidence of painful socket. Br J Oral Maxillofac Surg 1988;26:402-9 «PMID: 3263883»PubMed
  140. Saldanha JB, Casati MZ, Neto FH ym. Smoking may affect the alveolar process dimensions and radiographic bone density in maxillary extraction sites: a prospective study in humans. J Oral Maxillofac Surg 2006;64:1359-65 «PMID: 16916669»PubMed
  141. Daly B, Sharif MO, Newton T ym. Local interventions for the management of alveolar osteitis (dry socket). Cochrane Database Syst Rev 2012;12:CD006968 «PMID: 23235637»PubMed
  142. Taberner-Vallverdú M, Nazir M, Sánchez-Garcés MÁ ym. Efficacy of different methods used for dry socket management: A systematic review. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2015;20:e633-9 «PMID: 26116842»PubMed
  143. National Institutes of Health. U.S. National Library of Medicine. Phenol. Kappale 11: Toxicity. http://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/phenol
  144. Loescher AR, Robinson PP. The effect of surgical medicaments on peripheral nerve function. Br J Oral Maxillofac Surg 1998;36:327-32 «PMID: 9831051»PubMed
  145. Caso A, Hung LK, Beirne OR. Prevention of alveolar osteitis with chlorhexidine: a meta-analytic review. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2005;99:155-9 «PMID: 15660084»PubMed
  146. Pogrel MA, Thamby S. Permanent nerve involvement resulting from inferior alveolar nerve blocks. J Am Dent Assoc 2000;131:901-7 «PMID: 10916328»PubMed
  147. Haas DA, Lennon D. A 21 year retrospective study of reports of paresthesia following local anesthetic administration. J Can Dent Assoc 1995;61:319-20, 323-6, 329-30 «PMID: 7736335»PubMed
  148. Krafft TC, Hickel R. Clinical investigation into the incidence of direct damage to the lingual nerve caused by local anaesthesia. J Craniomaxillofac Surg 1994;22:294-6 «PMID: 7798361»PubMed
  149. Pogrel MA, Schmidt BL, Sambajon V ym. Lingual nerve damage due to inferior alveolar nerve blocks: a possible explanation. J Am Dent Assoc 2003;134:195-9 «PMID: 12636123»PubMed
  150. Norton N. Intraoral injections. Kirjassa: Norton N. Netter’s Head and neck anatomy for dentistry. Saunders, Elsevier 2007, kappale 2
  151. Tantanapornkul W, Okouchi K, Fujiwara Y ym. A comparative study of cone-beam computed tomography and conventional panoramic radiography in assessing the topographic relationship between the mandibular canal and impacted third molars. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2007;103:253-9 «PMID: 17234544»PubMed
  152. Tay AB, Go WS. Effect of exposed inferior alveolar neurovascular bundle during surgical removal of impacted lower third molars. J Oral Maxillofac Surg 2004;62:592-600 «PMID: 15122566»PubMed
  153. Korkmaz YT, Kayipmaz S, Senel FC ym. Does additional cone beam computed tomography decrease the risk of inferior alveolar nerve injury in high-risk cases undergoing third molar surgery?Does CBCT decrease the risk of IAN injury? Int J Oral Maxillofac Surg 2017;46:628-635 «PMID: 28174060»PubMed
  154. Ghaeminia H, Gerlach NL, Hoppenreijs TJ ym. Clinical relevance of cone beam computed tomography in mandibular third molar removal: A multicentre, randomised, controlled trial. J Craniomaxillofac Surg 2015;43:2158-67 «PMID: 26596360»PubMed
  155. Petersen LB, Vaeth M, Wenzel A. Neurosensoric disturbances after surgical removal of the mandibular third molar based on either panoramic imaging or cone beam CT scanning: A randomized controlled trial (RCT). Dentomaxillofac Radiol 2016;45:20150224 «PMID: 26648386»PubMed
  156. Schultze-Mosgau S, Reich RH. Assessment of inferior alveolar and lingual nerve disturbances after dentoalveolar surgery, and of recovery of sensitivity. Int J Oral Maxillofac Surg 1993;22:214-7 «PMID: 8409561»PubMed
  157. Rood JP. Permanent damage to inferior alveolar and lingual nerves during the removal of impacted mandibular third molars. Comparison of two methods of bone removal. Br Dent J 1992;172:108-10 «PMID: 1739507»PubMed
  158. Hillerup S. Iatrogenic injury to oral branches of the trigeminal nerve: records of 449 cases. Clin Oral Investig 2007;11:133-42 «PMID: 17186310»PubMed
  159. Hillerup S. Iatrogenic injury to the inferior alveolar nerve: etiology, signs and symptoms, and observations on recovery. Int J Oral Maxillofac Surg 2008;37:704-9 «PMID: 18501561»PubMed
  160. Eyrich G, Seifert B, Matthews F ym. 3-Dimensional imaging for lower third molars: is there an implication for surgical removal? J Oral Maxillofac Surg 2011;69:1867-72 «PMID: 21419547»PubMed
  161. Koskela S, Ventä I. Kielihermovauriot edelleen vahinkotilaston kärjessä. Suomen Hammaslääkärilehti 2017;11:
  162. Pichler JW, Beirne OR. Lingual flap retraction and prevention of lingual nerve damage associated with third molar surgery: a systematic review of the literature. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod 2001;91:395-401 «PMID: 11312457»PubMed
  163. Zunica JR. Normal responses to nerve injury: histology and psychophysics of regeneration. Oral Maxillofac Surg Clin North Am 1992;4:323-36.
  164. Pippi R, Spota A, Santoro M. Prevention of Lingual Nerve Injury in Third Molar Surgery: Literature Review. J Oral Maxillofac Surg 2017;75:890-900 «PMID: 28142010»PubMed
  165. Perry PA, Goldberg MH. Late mandibular fracture after third molar surgery: a survey of Connecticut oral and maxillofacial surgeons. J Oral Maxillofac Surg 2000;58:858-61 «PMID: 10935584»PubMed
  166. Pires WR, Bonardi JP, Faverani LP ym. Late mandibular fracture occurring in the postoperative period after third molar removal: systematic review and analysis of 124 cases. Int J Oral Maxillofac Surg 2017;46:46-53 «PMID: 27688170»PubMed
  167. Krimmel M, Reinert S. Mandibular fracture after third molar removal. J Oral Maxillofac Surg 2000;58:1110-2 «PMID: 11021704»PubMed
  168. Rothamel D, Wahl G, d'Hoedt B ym. Incidence and predictive factors for perforation of the maxillary antrum in operations to remove upper wisdom teeth: prospective multicentre study. Br J Oral Maxillofac Surg 2007;45:387-91 «PMID: 17161510»PubMed
  169. Hupp JR. Prevention and management of surgical complications. Part II: Principles of exodontia. Kirjassa: Contemporary Oral and Maxillofacial Surgery, fifth edition, Mosby Elsevier 2008, sivu 198.
  170. Christensen GJ. Dental surgery and the general practitioner. J Am Dent Assoc 1997;128:85-7 «PMID: 9002406»PubMed
  171. Knutsson K. The mandibular third molar. Dentists’ judgement in the removal of asymptomatic molars. Väitöskirja, Lundin yliopisto, Ruotsi 1996b:35.
  172. Joynson OB, Williams SL, Brickley MR ym. Lower third molar treatment planning ability of general dental practitioners and oral maxillofacial surgeons using receiver operating characteristics methodology. Br Dent J 1996;181:411-5 «PMID: 8990562»PubMed
  173. Berge TI, Gilhuus-Moe OT. Per- and post-operative variables of mandibular third-molar surgery by four general practitioners and one oral surgeon. Acta Odontol Scand 1993;51:389-97 «PMID: 8304016»PubMed
  174. Sisk AL, Hammer WB, Shelton DW ym. Complications following removal of impacted third molars: the role of the experience of the surgeon. J Oral Maxillofac Surg 1986;44:855-9 «PMID: 3464711»PubMed
  175. Jerjes W, Upile T, Nhembe F ym. Experience in third molar surgery: an update. Br Dent J 2010;209:E1 «PMID: 20596067»PubMed
  176. Koskela S, Suomalainen A, Apajalahti S ym. Malpractice claims related to tooth extractions. Clin Oral Investig 2017;21:519-522 «PMID: 27511213»PubMed
  177. Christensen J, Matzen LH, Wenzel A. Should removal of lower third molars be included in the pre-graduate curriculum for dental students? An evaluation of post-operative complications after student operations. Acta Odontol Scand 2012;70:42-8 «PMID: 21521005»PubMed
  178. Yhtenäiset kiireettömän hoidon perusteet 2019. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2019:2. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4036-9
  179. Alqahtani NA, Khaleelahmed S, Desai F. Evaluation of two flap designs on the mandibular second molar after third molar extractions. J Oral Maxillofac Pathol 2017;21:317-318 «PMID: 28932049»PubMed
  180. Atieh MA. Diagnostic accuracy of panoramic radiography in determining relationship between inferior alveolar nerve and mandibular third molar. J Oral Maxillofac Surg 2010;68:74-82 «PMID: 20006158»PubMed
  181. Barden J, Edwards JE, McQuay HJ ym. Relative efficacy of oral analgesics after third molar extraction. Br Dent J 2004;197:407-11; discussion 397 «PMID: 15475903»PubMed
  182. Bell GW. Use of dental panoramic tomographs to predict the relation between mandibular third molar teeth and the inferior alveolar nerve. Radiological and surgical findings, and clinical outcome. Br J Oral Maxillofac Surg 2004;42:21-7 «PMID: 14706294»PubMed
  183. Blaeser BF, August MA, Donoff RB ym. Panoramic radiographic risk factors for inferior alveolar nerve injury after third molar extraction. J Oral Maxillofac Surg 2003;61:417-21 «PMID: 12684956»PubMed
  184. Briguglio F, Zenobio EG, Isola G ym. Complications in surgical removal of impacted mandibular third molars in relation to flap design: clinical and statistical evaluations. Quintessence Int 2011;42:445-53 «PMID: 21519580»PubMed
  185. Chou YH, Ho PS, Ho KY ym. Association between the eruption of the third molar and caries and periodontitis distal to the second molars in elderly patients. Kaohsiung J Med Sci 2017;33:246-251 «PMID: 28433071»PubMed
  186. Clé-Ovejero A, Sánchez-Torres A, Camps-Font O ym. Does 3-dimensional imaging of the third molar reduce the risk of experiencing inferior alveolar nerve injury owing to extraction?: A meta-analysis. J Am Dent Assoc 2017;148:575-583 «PMID: 28532570»PubMed
  187. Ghaeminia H, Meijer GJ, Soehardi A ym. The use of cone beam CT for the removal of wisdom teeth changes the surgical approach compared with panoramic radiography: a pilot study. Int J Oral Maxillofac Surg 2011;40:834-9 «PMID: 21507612»PubMed
  188. Ghaeminia H, Perry J, Nienhuijs ME ym. Surgical removal versus retention for the management of asymptomatic disease-free impacted wisdom teeth. Cochrane Database Syst Rev 2016;:CD003879 «PMID: 27578151»PubMed
  189. Glória JCR, Martins CC, Armond ACV ym. Third Molar and Their Relationship with Caries on the Distal Surface of Second Molar: A Meta-analysis. J Maxillofac Oral Surg 2018;17:129-141 «PMID: 29618876»PubMed
  190. Gomes AC, Vasconcelos BC, Silva ED ym. Sensitivity and specificity of pantomography to predict inferior alveolar nerve damage during extraction of impacted lower third molars. J Oral Maxillofac Surg 2008;66:256-9 «PMID: 18201605»PubMed
  191. Guerrero ME, Nackaerts O, Beinsberger J ym. Inferior alveolar nerve sensory disturbance after impacted mandibular third molar evaluation using cone beam computed tomography and panoramic radiography: a pilot study. J Oral Maxillofac Surg 2012;70:2264-70 «PMID: 22705219»PubMed
  192. Harada N, Beloor Vasudeva S, Matsuda Y ym. Characteristic findings on panoramic radiography and cone-beam CT to predict paresthesia after extraction of impacted third molar. Bull Tokyo Dent Coll 2015;56:1-8 «PMID: 25765570»PubMed
  193. Heurich T, Ziegler C, Steveling H ym. [Digital volume tomography--an extension to the diagnostic procedures available for application before surgical removal of third molars]. Mund Kiefer Gesichtschir 2002;6:427-32 «PMID: 12447656»PubMed
  194. Jiang Q, Qiu Y, Yang C ym. Piezoelectric Versus Conventional Rotary Techniques for Impacted Third Molar Extraction: A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Medicine (Baltimore) 2015;94:e1685 «PMID: 26469902»PubMed
  195. Kirtiloglu T, Bulut E, Sümer M ym. Comparison of 2 flap designs in the periodontal healing of second molars after fully impacted mandibular third molar extractions. J Oral Maxillofac Surg 2007;65:2206-10 «PMID: 17954315»PubMed
  196. Lee CT, Hum L, Chen YW. The effect of regenerative periodontal therapy in preventing periodontal defects after the extraction of third molars: A systematic review and meta-analysis. J Am Dent Assoc 2016;147:709-719.e4 «PMID: 27085787»PubMed
  197. Li ZB, Qu HL, Zhou LN ym. Influence of Non-Impacted Third Molars on Pathologies of Adjacent Second Molars: A Retrospective Study. J Periodontol 2017;88:450-456 «PMID: 27976596»PubMed
  198. Marcussen KB, Laulund AS, Jørgensen HL ym. A Systematic Review on Effect of Single-Dose Preoperative Antibiotics at Surgical Osteotomy Extraction of Lower Third Molars. J Oral Maxillofac Surg 2016;74:693-703 «PMID: 26706491»PubMed
  199. Matzen LH, Christensen J, Hintze H ym. Influence of cone beam CT on treatment plan before surgical intervention of mandibular third molars and impact of radiographic factors on deciding on coronectomy vs surgical removal. Dentomaxillofac Radiol 2013;42:98870341 «PMID: 22933533»PubMed
  200. Matzen LH, Petersen LB, Schropp L ym. Mandibular canal-related parameters interpreted in panoramic images and CBCT of mandibular third molars as risk factors to predict sensory disturbances of the inferior alveolar nerve. Int J Oral Maxillofac Surg 2019;48:1094-1101 «PMID: 30975577»PubMed
  201. Miclotte A, Grommen B, Cadenas de Llano-Pérula M ym. The effect of first and second premolar extractions on third molars: A retrospective longitudinal study. J Dent 2017;61:55-66 «PMID: 28359700»PubMed
  202. Qu HL, Tian BM, Li K ym. Effect of Asymptomatic Visible Third Molars on Periodontal Health of Adjacent Second Molars: A Cross-Sectional Study. J Oral Maxillofac Surg 2017;75:2048-2057 «PMID: 28495409»PubMed
  203. Ramos E, Santamaría J, Santamaría G ym. Do systemic antibiotics prevent dry socket and infection after third molar extraction? A systematic review and meta-analysis. Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol 2016;122:403-25 «PMID: 27499028»PubMed
  204. Sammartino G, Tia M, Bucci T ym. Prevention of mandibular third molar extraction-associated periodontal defects: a comparative study. J Periodontol 2009;80:389-96 «PMID: 19254122»PubMed
  205. Sedaghatfar M, August MA, Dodson TB. Panoramic radiographic findings as predictors of inferior alveolar nerve exposure following third molar extraction. J Oral Maxillofac Surg 2005;63:3-7 «PMID: 15635549»PubMed
  206. Smith AC, Barry SE, Chiong AY ym. Inferior alveolar nerve damage following removal of mandibular third molar teeth. A prospective study using panoramic radiography. Aust Dent J 1997;42:149-52 «PMID: 9241922»PubMed
  207. Staggers JA. A comparison of results of second molar and first premolar extraction treatment. Am J Orthod Dentofacial Orthop 1990;98:430-6 «PMID: 2239842»PubMed
  208. van der Schoot EA, Kuitert RB, van Ginkel FC ym. Clinical relevance of third permanent molars in relation to crowding after orthodontic treatment. J Dent 1997;25:167-9 «PMID: 9105149»PubMed
Läs mer

A

Alaetuhampaiden ahtautumisen ja viisaudenhampaiden välinen yhteys

Viisaudenhampailla ei ole yhteyttä oikomishoidon jälkeen mahdollisesti tapahtuvaan alaetuhampaiden ahtautumiseen.

A

Alaleuan viisaudenhampaiden ennakoivat poistot paikallisten akuuttien ongelmien ehkäisemiseksi

Alaleuan viisaudenhampaan akuuttien ongelmien ehkäisemiseksi kannattaa alle 25-vuotiailta poistaa ennakoivasti sellaiset pystysuorat tai taaksepäin kallistuneet alaviisaudenhampaat, jotka ovat osittain puhjenneita eivätkä mahdu kokonaan puhkeamaan ja joilla on laajentunut kruunufollikkeli.

A

Alaviisaudenhampaan osittainen poisto (koronektomia) hermovaurion välttämiseksi

Hyvin valikoiduissa tapauksissa, joissa alemman hammaskuoppahermon vaurion riski on huomattava, vaikeasti sijaitsevan alaviisaudenhampaan pelkkä kruunun poisto vähentää hermon vaurioita.

A

Ibuprofeeni ja parasetamoli viisaudenhammaskirurgiassa

Ensivaiheen postoperatiivinen kivunlievitys on viisaudenhammaskirurgiassa tehokkaampaa ibuprofeenilla kuin parasetamolilla.

A

Kartiokeilatietokonetomografian (KKTT) käyttö alaviisaudenhampaan juurten ja hermokanavan suhteen selvittämisessä

Kartiokeilatietokonetomografia (KKTT) pystyy selvittämään mandibulaarikanavan ja alaviisaudenhampaan juurten suhteen silloin, kun panoraamatomografiakuvan perusteella rakenteet kuvautuvat päällekkäin tai ovat toistensa välittömässä läheisyydessä.

A

Kasvuikäisille tehdyn kiinteäkojeoikomishoidon yhteydessä tehtävien välihampaiden poistojen vaikutus viisaudenhampaiden kallistuskulmaan ja niiden puhkeamiseen

Välihampaiden poistot kiinteillä kojeilla tehdyn oikomishoidon yhteydessä eivät merkittävästi vaikuta ylä- tai alaleuan viisaudenhampaiden puhkeamissuuntaan, mutta saattavat joissain tapauksissa vähentää viisaudenhampaiden impaktoitumista.

A

Kielihermon vaurioituminen viisaudenhampaan poistoleikkauksen yhteydessä

Toimenpiteet linguaalipuolen kudoksissa alaleuan viisaudenhampaan poistoleikkauksessa lisäävät kielihermon vaurioitumisen riskiä.

A

Klooriheksidiinivalmisteet hammaskuopan tulehduksen ehkäisyssä viisaudenhammasleikkauksen jälkeen

Klooriheksidiinin käyttö vähentää viisaudenhammasleikkauksen jälkeisen hammaskuopan tulehduksen riskiä.

A

Mikrobilääkeprofylaksi viisaudenhammaskirurgiassa

Mikrobilääkeprofylaksi vähentää alaleuan viisaudenhampaan leikkauksen jälkeisiä tulehduskomplikaatioita.

A

Panoraamatomografian soveltuvuus alaviisaudenhampaan ja alaleuan hermokanavan suhteen kuvaukseen

Panoraamatomografiakuvaus on hyvä perustutkimus juuren ja hermokanavan suhteen arvioimiseksi, erityisesti sulkemaan pois alaviisaudenhampaan juuren ja hermokanavan läheisen kontaktin.

A

Potilaan iän merkitys toisen poskihampaan takapinnan kiinnityskudosten paranemiseen alaviisaudenhampaan poiston jälkeen

Impaktoituneen alaviisaudenhampaan poisto potilaan ollessa 25-vuotias tai nuorempi vähentää jäännöstaskun muodostumista toisen alaposkihampaan takapinnalle.

A

Viisaudenhammaskirurgiassa käytettävien särkylääkkeiden vertailu

Normaaliannoksilla käytetyt anti-inflammatoriset analgeetit (tulehdusta ehkäisevät kipulääkkeet) ja koksibit takaavat parhaimman kivun lievityksen ja vähäisimmät haittavaikutukset viisaudenhampaiden leikkauksissa.

A

Viisaudenhampaan poiston jälkeisen luutaskun ehkäisy toisen poskihampaan takapinnalta kudosohjaustekniikoiden avulla viisaudenhampaan poistoleikkauksen yhteydessä

Kudosohjaustekniikoilla (luukorvikkeet ja kudosohjauskalvot) on mahdollista saada lisää kiinnitystä ja luuta toisen poskihampaan takapinnalle alaviisaudenhampaan poiston jälkeen.

A

Viisaudenhampaiden ennakoivat poistot parodontiitin ehkäisemiseksi

Second molars adjacent to both soft-tissue impacted third molars and nonimpacted (fully erupted) third molars show elevated risk for periodontal pockets and alveolar bone loss compared to sites with absent third molars. Furthermore, patient age > 35 years, wisdom tooth in mandibular arch, smoking and male gender increase the risk for periodontal pathology.

B

Alaviisaudenhammas ja viereisen hampaan reikiintyminen

Kokonaan tai osittain puhjennut ja eteenpäin kallistunut alaviisaudenhammas ilmeisesti edesauttaa viereisen toisen alaposkihampaan takapinnan reikiintymistä.

B

Impaktoituneen alaviisaudenhampaan leikkausviillon vaikutus toisen alaposkihampaan kiinnityskudosten paranemiseen

Impaktoituneen alaviisaudenhampaan poistossa leikkausviillon muoto ilmeisesti vaikuttaa edullisesti ientaskun paranemiseen toisen alaposkihampaan takapinnalla.

B

KKTT-tutkimuksen vaikutus alaviisaudenhampaan hoidon suunnitteluun

KKTT-tutkimus ilmeisesti vaikuttaa alaviisaudenhampaan leikkaustekniikkaan.

B

KKTT-tutkimus ja viisaudenhampaan hermovaurioriski

KKTT-tutkimus ei ilmeisesti vähennä hermovaurion riskiä, eikä sitä tulisi käyttää rutiininomaisesti ennen viisaudenhampaan poistoa.

B

Ultraäänitekniikka viisaudenhammaskirurgiassa

Ultraäänikirurgia ilmeisesti vähentää leikkauksen jälkeistä turvotusta tavanomaiseen poratekniikkaan verrattuna.

Delvis frambruten visdomstand
Ej frambruten tand
Follikel som omger kronan på en tand som bryter fram
Helt frambruten visdomstand
Hörnsnitt påskyndar läkningen initialt
Kuvertsnitt
Med fickdjupsmätaren undersöker man situationen i tandköttet mellan visdomstanden och den angränsande tanden och, tandfickans djup
Modifierat hörnsnitt
Trapetssnitt
Tungnervens placering i tandköttet lingualt om visdomstanden
Vid behov kan man göra ytterligare undersökningar av förhållandet mellan nervkanalen och roten