Urininkontinens (kvinnor)

God medicinsk praxis | Publicerad: 05.11.2026 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening

Urininkontinens (kvinnor)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening
5.11.2026

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Virtsankarkailu (naiset) «Virtsankarkailu (naiset)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centralt innehåll

  • Diagnostiken syftar till att fastställa typen av urininkontinens (ansträngnings-, trängnings-, bland- eller överfyllnadsinkontinens) och graden av funktionsnedsättning.
  • Urininkontinens kan grovt bedömas med hjälp av två nyckelfrågor:
    • Förekommer urininkontinens i samband med plötslig ansträngning, hostning eller nysning?
      • Ett jakande svar tyder på ansträngningsinkontinens.
    • Har du ett kraftigt urineringsbehov så att urin läcker innan du hinner till toaletten?
      • Ett jakande svar tyder på trängningsinkontinens.
  • Viktkontroll, rökfrihet, upprätthållande av konditionen i bäckenbottenmuskulaturen, behandling av förstoppning och, i synnerhet hos kvinnor över 65 år, fysisk aktivitet förebygger urininkontinens.
  • Symtom på urininkontinens kan behandlas på flera sätt. Vid valet av behandling ska man beakta typen av urininkontinens, hur allvarliga symtomen är och att behandlingen är individuellt lämplig (t.ex. ålder, övervikt):
    • Hos överviktiga kan en viktminskning avsevärt minska urininkontinensen (åtminstone hos medelålders och yngre kvinnor).
    • Muskelträning av bäckenbotten är ofta en tillräcklig behandling vid lindrig och medelsvår ansträngningsinkontinens. Behandlingen förutsätter emellertid regelbundet och långvarigt engagemang i självständig träning.
    • Slyngplastik är en effektiv behandling vid svår ansträngningsinkontinens. Hos största delen av patienterna försvinner symtomen helt.
    • Fyllnadsmedel (polyakrylamidhydrogel) är en mindre invasiv behandling mot ansträngningsinkontinens, men nyttan är mindre jämfört med slyngplastik.
    • Behandling av atrofisk slemhinna med lokalt östrogen som doseras i slidan kan lindra symtomen på trängningsinkontinens hos kvinnor som uppnått klimakterieåldern.
    • Läkemedelsbehandling (beta3-agonister och antikolinergika) minskar trängningsinkontinens.
    • Injektioner med botulintoxin A i samband med cystoskopi minskar trängningsinkontinens och kan övervägas, om annan behandling inte ger tillräcklig hjälp.
  • Den individuella vårdplanen vid inkontinens hos äldre personer grundar sig på en övergripande bedömning som beaktar funktionsförmåga, gerasteni, kognition och multisjuklighet.
    • Lämpliga behandlingar av inkontinens hos äldre är särskilt läkemedelsfria behandlingar, såsom upprätthållande av rörelse- och funktionsförmågan.
    • Inom vården av äldre orsakar antikolinergika oftast större olägenheter än nytta.
    • Det är också viktigt att komma ihåg risken för överfyllnadsinkontinens och läkemedelsutlöst urininkontinens.
  • Om åtgärderna inom primärvården inte ger tillräcklig hjälp mot inkontinenssymtomen, hänvisas patienten till den specialiserade sjukvården (diagram «Utredning av urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården»1).
Bild 1.

Utredning av urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården.

Rekommendationer

Diagnostik «A6»3
  • Rekommendation: Instruera patienterna att fylla i frågeformulären för differentieringspoäng och invaliditetsgrad samt urineringsdagboken.
Förebyggande av urininkontinens «A7»4
  • Rekommendation: Erbjud gravida och föderskor anvisningar på rådgivningen om att träna bäckenbottenmuskulaturen.
Vård «A8»5
  • Rekommendation: Rekommendera att överviktiga patienter med urininkontinens går ner i vikt och ordna med behövliga stödåtgärder.
  • Rekommendation: Överväg läkemedelsbehandling tillsammans med patienten med hänsyn till hur allvarliga symtomen är och att läkemedelsbehandlingens effekt är begränsad.
  • Rekommendation: Bedöm inkontinensen 2–3 månader efter att läkemedelsbehandlingen inletts och vid fortsatt läkemedelsbehandling. Bedöm också behovet att göra ändringar i behandlingen med 1–2 års intervall.
  • Rekommendation: Rekommendera träning av bäckenbottenmuskulaturen som förstahandsbehandling av ansträngningsinkontinens.
Diagnostik och behandling av inkontinens hos äldre «A4»6
  • Rekommendation: Prioritera läkemedelsfria behandlingar i behandlingen av inkontinens hos äldre personer.
  • Rekommendation: Ordinera inte antikolinerga läkemedel för behandling av inkontinens hos äldre personer utan särskilda skäl.

Syfte

  • Syftet är att förenhetliga undersöknings- och vårdpraxisen vid urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården och den specialiserade sjukvården.

Målgrupp

  • Målgruppen för rekommendationen är läkare och övrig vårdpersonal inom öppenvården och den specialiserade sjukvården, hemvården och personal vid vårdinrättningar för äldre samt beslutsfattare inom hälso- och sjukvården.

Målgrupp och avgränsning av ämnet

  • Med urininkontinens avses alla former av ofrivillig urinavgång. Utifrån symtom, fynd och undersökningar används internationell klassificering «Haylen BT, de Ridder D, Freeman RM, ym. An Interna...»1 som överensstämmer med ICD-10-klassifikationen.
    • Ansträngningsinkontinens (stress urinary incontinence, SUI; ICD-10 kod N39.3) är synlig, ofrivillig urinavgång som uppträder vid fysisk ansträngning, anspänning, hostning eller nysning.
    • Trängningsinkontinens (urgency urinary incontinence, UUI; ICD-10 kod N39.4) är synlig ofrivillig urinavgång som är förknippad med ett samtidigt akut och kraftigt urineringsbehov.
    • Termen överaktiv urinblåsa (overactive bladder) används ofta i litteraturen om urininkontinens. Termen används oftast för urinträngningssymtom, som kan vara förknippade med urininkontinens (wet overactive bladder).
    • Vid blandinkontinens (mixed urinary incontinence, MUI; ICD-10-kod N39.4) förekommer både ansträngnings- och trängningsinkontinens.
    • Överfyllnadsinkontinens (overflow urinary incontinence; ICD-10 kod R33) är ofrivillig urinavgång som är förknippad med en akut eller kronisk tömningsstörning i urinblåsan, dvs. urinretention.
  • Rekommendationen gäller urininkontinens som orsakar sociala, hygieniska eller andra olägenheter hos vuxna kvinnor.
  • I rekommendationen behandlas inte urininkontinens som beror på anomalier eller fistlar i urinvägarna.
  • Terminologin som upprätthålls av de internationella vetenskapsorganisationerna IUGA/ICS (International Urogynecological Association/International Continence Society) över symtom och fynd för kliniskt bruk och forskningsbruk innehåller en noggrannare beskrivning av begreppen i anslutning till urininkontinens «Haylen BT, de Ridder D, Freeman RM, ym. An Interna...»1.

Prevalens och riskfaktorer

Prevalens

Bild 2.

Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja ikä yli 20-vuotiailla naisilla.

Lähde: Rortveit G, Hannestad YS, Daltveit AK ym. Age- and type-dependent effects of parity on urinary incontinence: the Norwegian EPINCONT study. Obstet Gynecol 2001;98:1004-10

Riskfaktorer

Bild 3.

Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja painoindeksi yli 20-vuotiailla naisilla.

Lähde: Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK ym. Are smoking and other lifestyle factors associated with female urinary incontinence? The Norwegian EPINCONT Study. BJOG 2003;110:247-54

Prevalens vid neurologiska sjukdomar

Diagnostik

  • Det diagnostiska målet är att fastställa typen av urininkontinens «Virtsankarkailun tyypit ja mekanismit»2, orsaken, graden av funktionsnedsättning och inverkan på livskvaliteten. Typen av urininkontinens påverkar valet av behandling.
  • Se diagrammet för diagnostik och behandling inom öppenvården «Utredning av urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården»1.
  • Urininkontinens kan grovt bedömas med hjälp av två nyckelfrågor:
    • Förekommer urininkontinens i samband med plötslig ansträngning, hostning eller nysning?
      • Ett jakande svar tyder på ansträngningsinkontinens.
    • Har du ett kraftigt urineringsbehov så att urin läcker innan du hinner till toaletten?
      • Ett jakande svar tyder på trängningsinkontinens.
  • Se närmare särdrag i diagnostiken av äldre patienter i avsnittet Diagnostik och behandling av urininkontinens hos äldre «A4»6.

Anamnes

Frågeformulär

Rekommendation: Instruera patienterna att fylla i frågeformulären för differentieringspoäng och graden av funktionsnedsättning samt urineringsdagboken.

  • Utöver nyckelfrågorna kan typen av urininkontinens bedömas noggrannare med differentieringsblanketten (se differentieringsblanketten «https://www.kaypahoito.fi/xmedia/ykt/inkontinenssi_erottelu.pdf»1 (PDF)), urineringsdagboken «hoi50050a.pdf»1 och utifrån kliniska fynd. Gå igenom svaren på blanketterna med patienten på mottagningen.
  • Då differentieringsblanketten och urineringsdagboken ifylls före det första mottagningsbesöket är det lättare att bedöma typen av symtom och hur allvarliga de är. Samtidigt kan antalet behövliga bedömningsbesök minskas.
  • Graden funktionsnedsättning vid urininkontinens kan bedömas

Klinisk undersökning

Laboratorieundersökningar

  • Vid diagnostisering av urininkontinens behövs endast ett fåtal laboratorieundersökningar.
  • Om symtomen tyder på urinvägsinfektion (symtomen uppkommer eller försämras plötsligt eller övriga symtom på urinvägsinfektion), överväg antimikrobiell läkemedelsbehandling. Urinprov kan precisera diagnostiken, men i tolkningen lönar det sig att beakta asymtomatisk bakteriuri och risken för ett felaktigt negativt resultat. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Urinvägsinfektioner «Urinvägsinfektioner»2, «Virtsatieinfektiot. Käypä hoito -suositus. Suomala...»51.
  • I differentialdiagnostiken kan man använda partikelräkning för att utesluta blåscancer.
    • Sporadisk mikroskopisk hematuri kan förekomma till följd av kraftig fysisk ansträngning, samlag, lindrig skada eller menstruation.
  • Makroskopisk hematuri eller återkommande mikroskopisk hematuri hos personer över 40 år kräver en bedömning av behovet av fortsatta undersökningar. I bedömningen beaktas symtom (smärta eller infektionsliknande symtom utan övertygande bakteriefynd, temperaturstegring, ledsymtom, hudutslag) och riskfaktorer för blåscancer, såsom rökning och exponering till kemikalier «Rife CC, Farrow GM, Utz DC. Urine cytology of tran...»52, «Koss LG, Deitch D, Ramanathan R, ym. Diagnostic va...»53, «Chahal R, Gogoi NK, Sundaram SK. Is it necessary t...»54. Se artikeln Verivirtsaisuus (hematuri) i Lääkärin tietokannat «Verivirtsaisuus»2 (kräver åtkomsträtt).

Kompletterande undersökningar

  • Kompletterande undersökningar är cystoskopi, urodynamiska mätningar, bilddiagnostiska undersökningar och blöjtest. Nämnda undersökningar görs inom den specialiserade sjukvården vid behov (se diagram «Utredning av urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården»1) då
    • det förekommer atypiska symtom (t.ex. svårigheter att tömma urinblåsan, överfyllnadsinkontinens, irritationssymtom i urinblåsan) eller om symptomen har börjat plötsligt
    • fastställandet av typen av urininkontinens förblir kliniskt oklart
    • urininkontinens har återkommit efter en operation
    • det finns misstanke om en neurologisk sjukdom
    • det finns misstanke om en sjukdom i urinblåsan (t.ex. smärtsyndrom i blåsan, en sten eller cancer i urinblåsan), en tumör i nedre delen av buken (t.ex. äggstockstumör, stort myom) eller fistel

Cystoskopi

  • Cystoskopi är främst av differentialdiagnostisk betydelse «Kystoskopia virtsainkontinenssin diagnostiikassa»7.
  • Indikationer för cystoskopi är
    • makroskopisk hematuri eller återkommande mikroskopisk hematuri (över 5–15 erytrocyter i synfältet; beakta det lokala laboratoriets referensvärden), svår tät urinering som inte reagerar på behandling eller symtom på urinträngning
    • urinblåsans funktionella kapacitet under 100–150 ml
    • smärta vid urinering eller smärta i blåsan
    • misstanke om fistel, skada eller divertikel i urinblåsan.

Urodynamiska mätningar

  • Urodynamiska mätningar används när typen av urininkontinens förblir oklar i kliniska grundundersökningar eller då man planerar operationsbehandling av återkommande urininkontinens «Urodynaamiset mittaukset naisen virtsainkontinenssin diagnostiikassa»8.
  • Undersökningen består av fyra delar:
    • urinflödesmätning (flowmetri)
    • mätning av residualurin i samband med detta
    • tryckmätning i urinblåsan (cystometri)
    • tryckmätning i urinröret.
  • Undersökningsmetoderna är inte standardiserade och de varierar enligt sjukhus, undersökare och utrustning.

Bilddiagnostiska undersökningar

Blöjtest

  • Med hjälp av blöjtest kan man reda ut ansträngningsinkontinens samt den totala mängden urin som läcker i gram «Gilleran JP, Zimmern P. An evidence-based approach...»65.
  • Blöjtest används främst vid kliniska undersökningar och användningen av testet och dess betydelse i patientarbetet är liten.

Förebyggande åtgärder

Rekommendation: Erbjud gravida och föderskor på rådgivningen anvisningar om att träna bäckenbottenmuskulaturen.

Behandling

Rekommendation: Rekommendera att överviktiga patienter med urininkontinens går ner i vikt och ordna med behövliga stödåtgärder.

  • Vid planering av behandlingen beaktas typen av urininkontinens, symtomens svårighetsgrad och patientens önskemål.

Livsstilsförändringar

Muskelträning

Östrogenbehandling

Övriga behandlingar

Behandling av trängningsinkontinens

Rekommendation: Överväg läkemedelsbehandling tillsammans med patienten med hänsyn till hur allvarliga symtomen är och att läkemedelsbehandlingens effekt är begränsad.

  • Patienter med fler symtom har sannolikt större nytta av läkemedelsbehandling.

Rekommendation: Bedöm inkontinensen 2–3 månader efter att läkemedelsbehandlingen inletts och vid fortsatt läkemedelsbehandling. Bedöm också behovet att göra ändringar i behandlingen med 1–2 års intervall.

  • För att bedöma om vården är tillräcklig och nödvändig behövs oftast inget separat mottagningsbesök.
  • Behandlingens effekt torde till sin karaktär vara symtomreducerande (inte symtomavlägsnande) och ifall patienten är symtomfri under uppföljningen, kan man försöka avsluta medicineringen.
  • Om patienten har störande symtom under uppföljningen, begrunda om behandlingen kan effektiveras eller bytas ut (observera även läkemedelsfri behandling) och hänvisa patienten vid behov till bedömning inom den specialiserade sjukvården.
  • Termen överaktiv urinblåsa (overactive bladder) används mycket i litteraturen om urininkontinens. Termen används oftast för urinträngningssymtom, som kan vara förknippade med urininkontinens (wet overactive bladder).

Läkemedelsbehandling

Tabell 2. Alternativ för behandling av trängningsinkontinens och antalet urinläckage under 8–12 veckors uppföljning.
Behandling Minskning av antalet urinläckage (per 24 h) [evidensgrad]* Vanliga biverkningar – andelen patienter som upplever olägenheter av läkemedlet (riskdifferens)*** Kommentarer
* Nyttan beskriver en relativ minskning av antalet urinläckagefall. Den genomsnittliga absoluta behandlingseffekten varierar enligt patientens utgångsnivå och symtomens naturliga förlopp. Det kan också finnas individuella skillnader i läkemedlets behandlingseffekt.
** Om till exempel patientens inkontinens minskar med 20 procent under uppföljningen utan läkemedelsbehandling, skulle inkontinensen med beaktande av beta3-agonistmedicineringen minska med 42 procent. Minskad urininkontinens under uppföljning = Utgångsnivå – smärta under uppföljning utan behandling x behandlingseffekt = 1 - 0,8 x 0,72 = 0,42.
*** Riskdifferens (risk difference) jämfört med placebo/ingen behandling. I verkligheten får flera personer biverkningar, eftersom många får en biverkning även utan behandling och symtomet i fråga kan förvärras på grund av läkemedlet. Även risken för biverkningar kan variera beroende på patientens egenskaper.
För tabellerna nytta och olägenhet bedömer vi den relativa nyttan av behandlingarna jämfört med att inte behandla. Metoderna beskrivs i tilläggsmaterialet «Calculation of relative mean difference»13.
Symtomens naturliga förlopp «Irwin DE, Milsom I, Chancellor MB, ym. Dynamic pro...»97 varierar avsevärt mellan individer och det kan också finnas individuella skillnader i läkemedelseffekterna. I genomsnitt minskar symtomen under uppföljningen även utan behandling och därför kan det vara svårt att skilja läkemedelseffekten från symtomens naturliga förlopp «Khullar V, Rahnama'i MS, Veit-Rubin N, ym. Can we ...»98.**
Primärvården
Beta3-agonister -28 % (-0,44 gånger) «Mirabegron probably decreases incontinence episodes slightly in patients with overactive bladder.»B Ringa olägenheter
Antikolinergika -32 % (-0,48 gånger) «Anticholinergics likely decrease the number of daily urge incontinence episodes.»B Torr mun 18 %, förstoppning 3 %, buksmärta 2 %, urinretention 1 %, torra ögon 1 % Skadorna framhävs särskilt hos äldre personer (se diagnostik och behandling av inkontinens hos äldre «A4»6).
Lokalt östrogen Kan minska, se närmare evidensöversikt «Topical estrogen therapy may reduce urinary incontinence symptoms.»C Ringa olägenheter
Prasteron - - Det finns ännu ingen tillförlitlig forskningsevidens om prasteron.
Stimulering av skenbensnerven - Ringa olägenheter Minskar sannolikt de totala symtomen något «Percutaneous Tibial nerve stimulation (PTNS) likely decreases overactive bladder symptoms slightly.»B.
Blåsträning Forskningsevidensen om effekterna är osäker «The evidence on bladder training to treat incontinence symptoms is very uncertain.»D Ringa olägenheter
Viktminskning -26 % (-0,57 gånger) «Weight loss likely decreases urinary incontinence episodes.»B Ringa olägenheter Bedömningen av effekten grundar sig på en studie där personerna i viktminskningsprogrammet tappade 6,3 kg jämfört med jämförelsegruppen.
Den specialiserade sjukvården
Botulintoxininjektion -43 % (-1,9 gånger) «Onabotulinum-toxin A decreases urinary incontinence episodes.»A Urinretention 1,9 %, smärta vid urinering 2,5 % De patienter som deltog i undersökningarna hade i genomsnitt svåra symtom. Detta förklarar den stora absoluta minskningen av urinläckagefallen.

Vård inom den specialiserade sjukvården

Botulintoxinbehandling av urinblåsan

Kirurgisk behandling vid trängningsinkontinens

Bild 4.

Kuva botuliinin ruiskutuksesta virtsarakon seinämään.

Kuvan lähde: Vaarala M, Perttilä I, Hellström P. Botuliini auttaa myös urologisissa ongelmissa. Duodecim 2010;126:2511-7

Behandling av ansträngningsinkontinens

Rekommendation: Rekommendera träning av bäckenbottenmuskulaturen som första linjens behandling av ansträngningsinkontinens.

Vaginal kontinensbåge

Läkemedelsbehandling

Tabell 3. Alternativa behandlingar av ansträngningsinkontinens och antalet urinläckage under 8–12 veckors uppföljning.
Behandling Minskning av antalet urinläckage (per 24 h) [evidensgrad] Vanliga biverkningar – andelen patienter som upplever olägenheter av läkemedlet (riskdifferens)*** Kommentarer
* Nyttan beskriver den relativa minskningen av urininkontinensen. Den genomsnittliga absoluta behandlingseffekten varierar enligt patientens utgångsnivå och symtomens naturliga förlopp. Det kan också finnas individuella skillnader i läkemedlets behandlingseffekt.
** Om till exempel patientens inkontinens minskar med 20 % utan behandling under uppföljningen, skulle inkontinensen minska med 42 % då beta3-agonistmedicineringen beaktas. Minskad urininkontinens under uppföljning = Utgångsnivå – smärta under uppföljning utan behandling x behandlingseffekt = 1 - 0,8 x 0,72 = 0,42.
*** Riskdifferens (risk difference) jämfört med placebo/ingen behandling. I verkligheten får flera personer biverkningar, eftersom många ofta får en biverkning även utan behandling och symtomet i fråga kan förvärras på grund av läkemedlet.
För tabellerna bedömer vi den relativa nyttan av behandlingarna jämfört med att låta bli att behandla. Metoderna beskrivs i tilläggsmaterialet «Calculation of relative mean difference»13.
Symtomens naturliga förlopp varierar avsevärt mellan individer och det kan också finnas individuella skillnader i läkemedelseffekterna. I genomsnitt minskar symtomen under uppföljningen även utan behandling och därför kan det vara svårt att skilja läkemedelseffekten från symtomens naturliga förlopp.
Träning av bäckenbottenmuskulaturen -54 % (-1,23 gånger) «Pelvic floor muscle exercise likely decreases the urinary incontinence symptoms.»B Ringa olägenheter
Duloxetin -23 % (-0,41 gånger) «Duloxetine likely decreases incontinence episodes slightly in patients with stress urinary incontinence.»B Inga direkta bevis på olägenheter. Behandling av depression:
illamående 16 %,
torr mun 8 %,
sömnighet 6 %,
yrsel 5 %,
förstoppning 4 %,
svettning 4 %
Viktminskning -26 % (-0,57 gånger) «Weight loss likely decreases urinary incontinence episodes.»B Ringa olägenheter Bedömningen av effekten grundar sig på en studie där personerna i viktminskningsprogrammet tappade 6,3 kg jämfört med jämförelsegruppen.
Den specialiserade sjukvården
Polyakrylamidhydrogel Ringa forskningsevidens. I förhållande till slyngoperation är nyttan sannolikt mindre. Övergående urinretention 3–6 %,
övergående smärta vid injektionsstället 12 % «Itkonen Freitas AM, Mentula M, Rahkola-Soisalo P, ...»111, «Sokol ER, Karram MM, Dmochowski R. Efficacy and sa...»112		 Under fem års uppföljning behöver en tredjedel av patienterna två injektionsbehandlingar och en tredjedel får en slyngoperation (återkommande urininkontinens).
Slyngoperation Torde minska symtomen betydligt i förhållande till fysioterapi «Leikkaushoito todennäköisesti vähentää virtsankarkailun oireita suhteessa fysioterapiaan keskivaikean ja vaikean ponnistusvirtsankarkailun hoidossa.»B Retropubisk (TVT) vs transobturatorisk (TOT) operation:
reoperation (1 vs 11 %)
urineringssvårigheter (7 vs 4 %)
smärta i ljumsken (1 vs 6 %)
smärta i nedre delen av buken (3 vs 1 %)
återkommande urininkontinens (8,2 % vs 8,5 %)		 Över 80 % av patienterna upplever att inkontinenssymtomen försvinner helt efter operationen (ett års uppföljning).
Ingen inverkan på urininkontinensen eller kliniskt betydelselös
Laserbehandling Effekten är sannolikt obetydlig eller ingen alls «Vaginal laser therapy provides little or no benefit on stress urinary incontinence symptoms.»B Allvarliga biverkningar är sällsynta. En noggrannare bedömning av biverkningarna saknas. Av de patienter som deltog i undersökningarna hade största delen besvärande symtom trots konservativ behandling.

Behandling av ansträngningsinkontinens inom den specialiserade sjukvården

Fyllnadsmedel

Slyngoperation

Slyngoperation i kombination med framfallsoperation

Övriga operationer och invasiva behandlingar

Invasiv behandling av återkommande ansträngningsinkontinens

Bild 5.

Virtsaputken ympärille ruiskutettavan polyakrylamidihydrogeelin ruiskutustekniikka ja ruiskutuskohdat.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 6.

Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 1.

Kaavakuva retropubisen nauhan sijainnista.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Bild 7.

Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 2.

Kaavakuva transobturatorisesen nauhan sijainnista.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Diagnostik och behandling av inkontinens hos äldre personer

Rekommendation: Prioritera läkemedelsfria behandlingar i behandlingen av inkontinens hos äldre personer.

Rekommendation: Ordinera inte antikolinerga läkemedel för behandling av inkontinens hos äldre personer utan särskilda skäl.

  • Urininkontinens ska diskuteras med kvinnor i alla åldrar «Visser E, de Bock GH, Messelink EJ, ym. Active enc...»136.
  • Åldern i sig begränsar inte diagnostiken eller behandlingsalternativen, men funktionsförmågan, gerasteni, kognition och övriga sjukdomar ska beaktas vid valet av behandling.
  • Det lönar sig att konsultera en geriatriker om vården av en äldre multisjuk patient.

Diagnostik

Bild 8.

Clinical Frailty Scale.

© 2005–2020 Rockwood, Version 2.0 (FI)

Kuvan lähde: Rockwood K ym. A global clinical measure of fitness and frailty in elderly people. CMAJ 2005:173;489-495

Särdrag i vården av äldre

  • En övergripande geriatrisk bedömning hjälper till att strukturera helhetsvården och stöder den individuella planeringen av vården. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Multisjuka patienter «Multisjuk patient»6, «Monisairas potilas. Käypä hoito -suositus. Suomala...»139.
  • I bedömningen är det bra att beakta patientens förväntningar på vården.
  • Läkemedelsfria behandlingar prioriteras.
  • Målet med behandlingen är så god funktionsförmåga och livskvalitet som möjligt.

Livsstilsförändringar

  • Det torde vara skäl att undvika en begränsning av drickandet på grund av risken för uttorkning.
  • Det är viktigt att förebygga och behandla förstoppning.
  • Viktminskning är inte den primära behandlingen av urininkontinens hos äldre personer, eftersom det kan leda till att muskelstyrkan och massan minskar (sarkopeni).

Fysisk träning och beteendebaserade behandlingsformer

Läkemedelsbehandling

Övriga behandlingar

Avstå klokt-rekommendationen: Behandla inte asymtomatisk bakteriuri hos äldre personer, eftersom behandling inte minskar urinläckaget, senare urinvägsinfektioner eller dödligheten «Oireettoman bakteriurian hoito iäkkäillä»8.

  • Om symtomen tyder på urinvägsinfektion (symtomen till exempel börjar eller försämras plötsligt eller det förekommer övriga symtom och fynd på urinvägsinfektion), överväg antibiotikabehandling.

Överfyllnadsinkontinens

Tabell 4. Läkemedel som eventuellt orsakar eller förvärrar urininkontinens och som bör beaktas särskilt i behandlingen av äldre personer.
Läkemedel Verkningssätt
Alfa-adrenergiska antagonister (t.ex. tamsulosin och alfuzocin) Minskar tonus i urinrörets glatta muskelvävnad, ansträngningsinkontinens
Angiotensinkonverterande enzymhämmare (ACE-hämmare) Hosta, ansträngningsinkontinens
Antihistaminer Förvirring
Antikolinergika Tömningssvårigheter, urinretention, förstoppning, överfyllnadsinkontinens, kognitiva störningar, nedsatt förmåga att besöka toaletten
Acetylkolinesterashämmare (AKE-hämmare) som används vid Alzheimers sjukdom Ökad känslighet för blåssammandragning, trängningsinkontinens
Bensodiazepiner Förvirring, nedsatt rörelseförmåga
Diuretika Ökad urinutsöndring och urinmängd, trängningsinkontinens
Gabapentin Svullnad, nattlig polyuri, förvirring
Kalciumantagonister Tömningssvårigheter, urinstopp, förstoppning
Litium Polyuri
Opiater Tömningssvårigheter, urinstopp, förstoppning, förvirring, nedsatt rörelseförmåga
Antipsykotiska läkemedel Antikolinerga effekter
Serotoninåterupptagshämmare (SSRI-läkemedel) Kolinerg effekt som ökar blåssammandragningen
Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel Svullnader, nattlig polyuri

Hjälpmedel och vårdartiklar

Nivåstrukturerad vård och uppföljning av vården

  • Se diagrammet över diagnostik och behandling av urininkontinens inom öppenvården «Utredning av urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården»1.
  • Grundläggande undersökningar, behandling och uppföljning av urininkontinens kan genomföras inom primärvården.
  • Då det finns misstanke om någon bakomliggande sjukdom som orsakar urininkontinens eller när behandlingsformerna inom primärvården är otillräckliga, hänvisas patienten för konsultation inom den specialiserade sjukvården. En modell för remiss till den specialiserade sjukvården visas i tilläggsmaterialet «Malli lähetteestä erikoissairaanhoitoon virtsankarkailun vuoksi»17.
  • Handledning i konservativ behandling av urininkontinens kan ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som är insatt i området.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Virtsankarkailu (naiset)»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Hanna Schalin

Litteratur

Urininkontinens (kvinnor). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2026 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»4

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Haylen BT, de Ridder D, Freeman RM, ym. An International Urogynecological Association (IUGA)/International Continence Society (ICS) joint report on the terminology for female pelvic floor dysfunction. Neurourol Urodyn 2010;29(1):4-20 «PMID: 19941278»PubMed
  2. Hunskaar S, Burgio K, Diokno A, ym. Epidemiology and natural history of urinary incontinence in women. Urology 2003;62(4 Suppl 1):16-23 «PMID: 14550833»PubMed
  3. Cerruto MA, D'Elia C, Aloisi A, ym. Prevalence, incidence and obstetric factors' impact on female urinary incontinence in Europe: a systematic review. Urol Int 2013;90(1):1-9 «PMID: 22868349»PubMed
  4. Schreiber Pedersen L, Lose G, Høybye MT, ym. Prevalence of urinary incontinence among women and analysis of potential risk factors in Germany and Denmark. Acta Obstet Gynecol Scand 2017;96(8):939-948 «PMID: 28401541»PubMed
  5. Hannestad YS, Rortveit G, Sandvik H, ym. A community-based epidemiological survey of female urinary incontinence: the Norwegian EPINCONT study. Epidemiology of Incontinence in the County of Nord-Trøndelag. J Clin Epidemiol 2000;53(11):1150-7 «PMID: 11106889»PubMed
  6. Jahanlu D, Hunskaar S. The Hordaland Women's Cohort: prevalence, incidence, and remission of urinary incontinence in middle-aged women. Int Urogynecol J 2010;21(10):1223-9 «PMID: 20449565»PubMed
  7. Rortveit G, Hannestad YS, Daltveit AK, ym. Age- and type-dependent effects of parity on urinary incontinence: the Norwegian EPINCONT study. Obstet Gynecol 2001;98(6):1004-10 «PMID: 11755545»PubMed
  8. Matthews CA, Whitehead WE, Townsend MK, ym. Risk factors for urinary, fecal, or dual incontinence in the Nurses' Health Study. Obstet Gynecol 2013;122(3):539-45 «PMID: 23921863»PubMed
  9. Maggi S, Minicuci N, Langlois J, ym. Prevalence rate of urinary incontinence in community-dwelling elderly individuals: the Veneto study. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2001;56(1):M14-8 «PMID: 11193226»PubMed
  10. Ostaszkiewicz J, Johnston L, Roe B. Timed voiding for the management of urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2004;2004(1):CD002802 «PMID: 14973993»PubMed
  11. Buckley BS, Lapitan MC, Epidemiology Committee of the Fourth International Consultation on Incontinence, Paris, 2008. Prevalence of urinary incontinence in men, women, and children--current evidence: findings of the Fourth International Consultation on Incontinence. Urology 2010;76(2):265-70 «PMID: 20541241»PubMed
  12. Wennberg AL, Molander U, Fall M, ym. A longitudinal population-based survey of urinary incontinence, overactive bladder, and other lower urinary tract symptoms in women. Eur Urol 2009;55(4):783-91 «PMID: 19157689»PubMed
  13. Sundqvist C, Li X, Sundquist K, ym. Sociodemographic Disparities and Parity in Relation to Urinary Incontinence: A Nationwide Primary Healthcare Cohort Study (1997-2018). J Clin Med 2022;11(3): «PMID: 35159948»PubMed
  14. Abufaraj M, Xu T, Cao C, ym. Prevalence and trends in urinary incontinence among women in the United States, 2005-2018. Am J Obstet Gynecol 2021;225(2):166.e1-166.e12 «PMID: 33727114»PubMed
  15. Shang X, Fu Y, Jin X, ym. Association of overweight, obesity and risk of urinary incontinence in middle-aged and older women: a meta epidemiology study. Front Endocrinol (Lausanne) 2023;14():1220551 «PMID: 37886637»PubMed
  16. Choi JM, Jiang J, Chang J, ym. Impact of Lifetime Obesity on Urinary Incontinence in the Women's Health Initiative. J Urol 2022;207(5):1096-1104 «PMID: 34967666»PubMed
  17. Hagen S, Sellers C, Elders A, ym. Urinary incontinence, faecal incontinence and pelvic organ prolapse symptoms 20-26 years after childbirth: A longitudinal cohort study. BJOG 2024;131(13):1815-1823 «PMID: 39079703»PubMed
  18. Wesnes SL, Hunskaar S, Bo K, ym. The effect of urinary incontinence status during pregnancy and delivery mode on incontinence postpartum. A cohort study. BJOG 2009;116(5):700-7 «PMID: 19220234»PubMed
  19. Ebbesen MH, Hannestad YS, Midthjell K, ym. Diabetes and urinary incontinence − prevalence data from Norway. Acta Obstet Gynecol Scand 2007;86(10):1256-62 «PMID: 17851814»PubMed
  20. Danforth KN, Townsend MK, Curhan GC, ym. Type 2 diabetes mellitus and risk of stress, urge and mixed urinary incontinence. J Urol 2009;181(1):193-7 «PMID: 19013621»PubMed
  21. Løwenstein E, Jepsen R, Andersen LL, ym. Prevalence of urinary incontinence among women with diabetes in the Lolland-Falster Health Study, Denmark. Neurourol Urodyn 2021;40(3):855-867 «PMID: 33645842»PubMed
  22. Rortveit G, Daltveit AK, Hannestad YS, ym. Urinary incontinence after vaginal delivery or cesarean section. N Engl J Med 2003;348(10):900-7 «PMID: 12621134»PubMed
  23. Tähtinen RM, Cartwright R, Tsui JF, ym. Long-term Impact of Mode of Delivery on Stress Urinary Incontinence and Urgency Urinary Incontinence: A Systematic Review and Meta-analysis. Eur Urol 2016;70(1):148-158 «PMID: 26874810»PubMed
  24. Humalajärvi N, Aukee P, Kairaluoma MV, ym. Quality of life and pelvic floor dysfunction symptoms after hysterectomy with or without pelvic organ prolapse. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2014;182():16-21 «PMID: 25218547»PubMed
  25. Christoffersen NM, Klarskov N, Gradel KO, ym. Increased risk of stress urinary incontinence surgery after hysterectomy for benign indication-a population-based cohort study. Am J Obstet Gynecol 2023;229(2):149.e1-149.e9 «PMID: 37116821»PubMed
  26. Bardino M, Di Martino M, Ricci E, ym. Frequency and Determinants of Urinary Incontinence in Adolescent and Young Nulliparous Women. J Pediatr Adolesc Gynecol 2015;28(6):462-70 «PMID: 26233290»PubMed
  27. Koskimäki J, Hakama M, Huhtala H, ym. Association of non-urological diseases with lower urinary tract symptoms. Scand J Urol Nephrol 2001;35(5):377-81 «PMID: 11771864»PubMed
  28. Bertuit J, Bakker E, Rejano-Campo M. Relationship between urinary incontinence and back or pelvic girdle pain: a systematic review with meta-analysis. Int Urogynecol J 2021;32(5):1073-1086 «PMID: 33620534»PubMed
  29. Welk B, Baverstock R. Is there a link between back pain and urinary symptoms? Neurourol Urodyn 2020;39(2):523-532 «PMID: 31899561»PubMed
  30. Townsend MK, Jura YH, Curhan GC, ym. Fluid intake and risk of stress, urgency, and mixed urinary incontinence. Am J Obstet Gynecol 2011;205(1):73.e1-6 «PMID: 21481835»PubMed
  31. Imamura M, Williams K, Wells M, ym. Lifestyle interventions for the treatment of urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2015;2015(12):CD003505 «PMID: 26630349»PubMed
  32. Faiena I, Patel N, Parihar JS, ym. Conservative Management of Urinary Incontinence in Women. Rev Urol 2015;17(3):129-39 «PMID: 26543427»PubMed
  33. Jura YH, Townsend MK, Curhan GC, ym. Caffeine intake, and the risk of stress, urgency and mixed urinary incontinence. J Urol 2011;185(5):1775-80 «PMID: 21420114»PubMed
  34. Hirayama F, Lee AH. Green tea drinking is inversely associated with urinary incontinence in middle-aged and older women. Neurourol Urodyn 2011;30(7):1262-5 «PMID: 21404319»PubMed
  35. Sun S, Liu D, Jiao Z. Coffee and caffeine intake and risk of urinary incontinence: a meta-analysis of observational studies. BMC Urol 2016;16(1):61 «PMID: 27716171»PubMed
  36. Tähtinen RM, Auvinen A, Cartwright R, ym. Smoking and bladder symptoms in women. Obstet Gynecol 2011;118(3):643-648 «PMID: 21860295»PubMed
  37. Kawahara T, Ito H, Yao M, ym. Impact of smoking habit on overactive bladder symptoms and incontinence in women. Int J Urol 2020;27(12):1078-1086 «PMID: 32875688»PubMed
  38. Michel KF, Rangnekar AN, Slinger M, ym. Association of Smoking Status and Pack Year History With Urinary Urgency Symptoms. Neurourol Urodyn 2024;43(8):1842-1849 «PMID: 39268788»PubMed
  39. Townsend MK, Danforth KN, Rosner B, ym. Physical activity and incident urinary incontinence in middle-aged women. J Urol 2008;179(3):1012-6; discussion 1016-7 «PMID: 18206951»PubMed
  40. Kim MM, Ladi-Seyedian SS, Ginsberg DA, ym. The Association of Physical Activity and Urinary Incontinence in US Women: Results from a Multi-Year National Survey. Urology 2022;159():72-77 «PMID: 34644590»PubMed
  41. Laakkonen EK, Kulmala J, Aukee P, ym. Female reproductive factors are associated with objectively measured physical activity in middle-aged women. PLoS One 2017;12(2):e0172054 «PMID: 28225786»PubMed
  42. Tibaek S, Gard G, Klarskov P, ym. Prevalence of lower urinary tract symptoms (LUTS) in stroke patients: a cross-sectional, clinical survey. Neurourol Urodyn 2008;27(8):763-71 «PMID: 18551565»PubMed
  43. Sakakibara R, Uchiyama T, Yamanishi T, ym. Dementia and lower urinary dysfunction: with a reference to anticholinergic use in elderly population. Int J Urol 2008;15(9):778-88 «PMID: 18643858»PubMed
  44. de Sèze M, Ruffion A, Denys P, ym. The neurogenic bladder in multiple sclerosis: review of the literature and proposal of management guidelines. Mult Scler 2007;13(7):915-28 «PMID: 17881401»PubMed
  45. Li FF, Cui YS, Yan R, ym. Prevalence of lower urinary tract symptoms, urinary incontinence and retention in Parkinson's disease: A systematic review and meta-analysis. Front Aging Neurosci 2022;14():977572 «PMID: 36172485»PubMed
  46. Ransmayr GN, Holliger S, Schletterer K, ym. Lower urinary tract symptoms in dementia with Lewy bodies, Parkinson disease, and Alzheimer disease. Neurology 2008;70(4):299-303 «PMID: 18209204»PubMed
  47. DuBeau CE, Kuchel GA, Johnson T 2nd, ym. Incontinence in the frail elderly: report from the 4th International Consultation on Incontinence. Neurourol Urodyn 2010;29(1):165-78 «PMID: 20025027»PubMed
  48. Schröder A, Abrams P, Andersson KE ym. Urinary incontinence in frail/older men and women. Guidelines on urinary incontinence. European Association of Urology 2010. http://www.uroweb.org/gls/pockets/english/Urinary%20Incontinence%202010.pdf
  49. Klovning A, Hunskaar S, Eriksen BC. Validity of a scored urological history in detecting detrusor instability in female urinary incontinence. Acta Obstet Gynecol Scand 1996;75(10):941-5 «PMID: 9003097»PubMed
  50. Nambiar AK, Arlandis S, Bø K, ym. European Association of Urology Guidelines on the Diagnosis and Management of Female Non-neurogenic Lower Urinary Tract Symptoms. Part 1: Diagnostics, Overactive Bladder, Stress Urinary Incontinence, and Mixed Urinary Incontinence. Eur Urol 2022;82(1):49-59 «PMID: 35216856»PubMed
  51. Virtsatieinfektiot. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Nefrologiyhdistys ry:n, Kliiniset mikrobiologit ry:n, Suomen Infektiolääkärit ry:n, Suomen Kliinisen Kemian Erikoislääkäriyhdistys ry:n, Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n, Suomen Urologiyhdistyksen ja Suomen yleislääketieteen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  52. Rife CC, Farrow GM, Utz DC. Urine cytology of transitional cell neoplasms. Urol Clin North Am 1979;6(3):599-612 «PMID: 505675»PubMed
  53. Koss LG, Deitch D, Ramanathan R, ym. Diagnostic value of cytology of voided urine. Acta Cytol 1985;29(5):810-6 «PMID: 3863429»PubMed
  54. Chahal R, Gogoi NK, Sundaram SK. Is it necessary to perform urine cytology in screening patients with haematuria? Eur Urol 2001;39(3):283-6 «PMID: 11275720»PubMed
  55. Goode PS, Locher JL, Bryant RL, ym. Measurement of postvoid residual urine with portable transabdominal bladder ultrasound scanner and urethral catheterization. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2000;11(5):296-300 «PMID: 11052565»PubMed
  56. Bernstein IT. The pelvic floor muscles: muscle thickness in healthy and urinary-incontinent women measured by perineal ultrasonography with reference to the effect of pelvic floor training. Estrogen receptor studies. Neurourol Urodyn 1997;16(4):237-75 «PMID: 9220475»PubMed
  57. Dietz HP, Wilson PD, Clarke B. The use of perineal ultrasound to quantify levator activity and teach pelvic floor muscle exercises. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2001;12(3):166-8; discussion 168-9 «PMID: 11451004»PubMed
  58. Kociszewski J, Rautenberg O, Kuszka A, ym. Can we place tension-free vaginal tape where it should be? The one-third rule. Ultrasound Obstet Gynecol 2012;39(2):210-4 «PMID: 21793084»PubMed
  59. Haylen BT, Maher CF, Barber MD, ym. An International Urogynecological Association (IUGA)/International Continence Society (ICS) joint report on the terminology for female pelvic organ prolapse (POP). Int Urogynecol J 2016;27(4):655-84 «PMID: 26984443»PubMed
  60. Tunn R, Schaer G, Peschers U, ym. Updated recommendations on ultrasonography in urogynecology. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2005;16(3):236-41 «PMID: 15875241»PubMed
  61. Virtanen HS, Kiilholma P. Urogynecologic ultrasound is a useful aid in the assessment of female stress urinary incontinence--a prospective study with TVT procedure. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2002;13(4):218-22; discussion 223 «PMID: 12189426»PubMed
  62. Dalpiaz O, Curti P. Role of perineal ultrasound in the evaluation of urinary stress incontinence and pelvic organ prolapse: a systematic review. Neurourol Urodyn 2006;25(4):301-6; discussion 307 «PMID: 16688711»PubMed
  63. Kirschner-Hermanns R, Fielding JR, Versi E, ym. Magnetic resonance imaging of the lower urinary tract. Curr Opin Obstet Gynecol 1997;9(5):317-9 «PMID: 9360814»PubMed
  64. Rinne K, Kainulainen S, Aukee S, ym. Dynamic MRI confirms support of the mid-urethra by TVT and TVT-O surgery for stress incontinence. Acta Obstet Gynecol Scand 2011;90(6):629-35 «PMID: 21382017»PubMed
  65. Gilleran JP, Zimmern P. An evidence-based approach to the evaluation and management of stress incontinence in women. Curr Opin Urol 2005;15(4):236-43 «PMID: 15928512»PubMed
  66. Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  67. Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  68. Linneberg S, Leenskjold S, Glavind K. A five year follow-up of women with obstetric anal sphincter rupture at their first delivery. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2016;203():315-9 «PMID: 27423529»PubMed
  69. Brown SJ, Gartland D, Donath S, ym. Effects of prolonged second stage, method of birth, timing of caesarean section and other obstetric risk factors on postnatal urinary incontinence: an Australian nulliparous cohort study. BJOG 2011;118(8):991-1000 «PMID: 21489125»PubMed
  70. Leenskjold S, Høj L, Pirhonen J. Manual protection of the perineum reduces the risk of obstetric anal sphincter ruptures. Dan Med J 2015;62(5): «PMID: 26050831»PubMed
  71. Jiang H, Qian X, Carroli G, ym. Selective versus routine use of episiotomy for vaginal birth. Cochrane Database Syst Rev 2017;2(2):CD000081 «PMID: 28176333»PubMed
  72. Okeahialam NA, Sultan AH, Thakar R. The prevention of perineal trauma during vaginal birth. Am J Obstet Gynecol 2024;230(3S):S991-S1004 «PMID: 37635056»PubMed
  73. Hannestad YS, Rortveit G, Daltveit AK, ym. Are smoking and other lifestyle factors associated with female urinary incontinence? The Norwegian EPINCONT Study. BJOG 2003;110(3):247-54 «PMID: 12628262»PubMed
  74. Wallace SA, Roe B, Williams K, ym. Bladder training for urinary incontinence in adults. Cochrane Database Syst Rev 2004;2004(1):CD001308 «PMID: 14973967»PubMed
  75. Füsgen I, Wiedemann A. [Chronic Constipation: A Geriatric Syndrome with Urological Implications]. Aktuelle Urol 2016;47(1):51-3 «PMID: 26574951»PubMed
  76. Hendriks EJ, Kessels AG, de Vet HC, ym. Prognostic indicators of poor short-term outcome of physiotherapy intervention in women with stress urinary incontinence. Neurourol Urodyn 2010;29(3):336-43 «PMID: 19475574»PubMed
  77. Hou Y, Feng S, Tong B, ym. Effect of pelvic floor muscle training using mobile health applications for stress urinary incontinence in women: a systematic review. BMC Womens Health 2022;22(1):400 «PMID: 36192744»PubMed
  78. de Araujo CC, Brito LGO, Marques AA, ym. Use of a Mobile Application for Pelvic Floor Muscle Training in Women With Urinary Incontinence: a Randomized Control Trial. Int Urogynecol J 2024;35(3):589-598 «PMID: 38214718»PubMed
  79. Wadensten T, Nyström E, Franzén K, ym. A Mobile App for Self-management of Urgency and Mixed Urinary Incontinence in Women: Randomized Controlled Trial. J Med Internet Res 2021;23(4):e19439 «PMID: 33818395»PubMed
  80. Cody JD, Jacobs ML, Richardson K, ym. Oestrogen therapy for urinary incontinence in post-menopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2012;10(10):CD001405 «PMID: 23076892»PubMed
  81. Ewies AA, Alfhaily F. Topical vaginal estrogen therapy in managing postmenopausal urinary symptoms: a reality or a gimmick? Climacteric 2010;13(5):405-18 «PMID: 20670198»PubMed
  82. Cardozo L, Lose G, McClish D, ym. A systematic review of the effects of estrogens for symptoms suggestive of overactive bladder. Acta Obstet Gynecol Scand 2004;83(10):892-7 «PMID: 15453881»PubMed
  83. Rahn DD, Carberry C, Sanses TV, ym. Vaginal estrogen for genitourinary syndrome of menopause: a systematic review. Obstet Gynecol 2014;124(6):1147-1156 «PMID: 25415166»PubMed
  84. Te West NID, Harris K, Jeffrey S, ym. The effect of 12 weeks of estriol cream on stress urinary incontinence post-menopause: A prospective multinational observational study. Neurourol Urodyn 2023;42(4):799-806 «PMID: 36840920»PubMed
  85. Nemirovsky A, Villela NA, Yuan JC, ym. Vaginal Hormone Therapy for Conditions of the Lower Urinary Tract. Curr Urol Rep 2023;24(2):41-50 «PMID: 36454371»PubMed
  86. Collà Ruvolo C, Gabrielli O, Formisano C, ym. Prasterone in the treatment of mild to moderate urge incontinence: an observational study. Menopause 2022;29(8):957-962 «PMID: 35881944»PubMed
  87. Ren C, Qiang Z. Topical estrogen therapy ameliorates bladder estrogen receptor β expression in female patients with overactive bladder. Am J Transl Res 2023;15(12):6849-6857 «PMID: 38186992»PubMed
  88. McVicker L, Labeit AM, Coupland CAC, ym. Vaginal Estrogen Therapy Use and Survival in Females With Breast Cancer. JAMA Oncol 2024;10(1):103-108 «PMID: 37917089»PubMed
  89. Tiitinen A, Kero K. Paikallisestrogeenit ja rintasyöpä. Suom lääkäril 2020;75(3):117-121 
  90. Vaihdevuodet. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Gynekologiyhdistys ry:n ja Suomen Menopaussitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2025 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  91. Rahkola-Soisalo P, Savolainen-Peltonen H, Gissler M, ym. Increased risk for stress urinary incontinence in women with postmenopausal hormone therapy. Int Urogynecol J 2019;30(2):251-256 «PMID: 29946829»PubMed
  92. Pautasso S, Mancarella M, Novara L, ym. Intravaginal prasterone for urinary urgency in postmenopausal women without urodynamic detrusor overactivity. Maturitas 2025;199():108620 «PMID: 40449177»PubMed
  93. Misasi G, Russo E, Montt Guevara MM, ym. Effects of vaginal DHEA on stress urinary incontinence in postmenopausal women with vulvovaginal atrophy. Maturitas 2025;196():108232 «PMID: 40068355»PubMed
  94. Collà Ruvolo C, Ursino M, Formisano C, ym. Urodynamic evaluation of prasterone vaginal treatment of mild to moderate urge incontinence in women with vulvovaginal atrophy: multicenter prospective study. Menopause 2025;32(5):428-432 «PMID: 39933040»PubMed
  95. Rubin R, Sanaee M, Yee A, ym. Prevalence of urinary tract infections in women with vulvovaginal atrophy and the impact of vaginal prasterone on the rate of urinary tract infections. Menopause 2025;32(3):217-227 «PMID: 39774900»PubMed
  96. Dey A, Georgiadis G, Umezurike J, ym. Mirabegron Versus Placebo and Other Therapeutic Modalities in the Treatment of Patients with Overactive Bladder Syndrome-A Systematic Review. Eur Urol Focus 2025;11(2):323-336 «PMID: 39343691»PubMed
  97. Irwin DE, Milsom I, Chancellor MB, ym. Dynamic progression of overactive bladder and urinary incontinence symptoms: a systematic review. Eur Urol 2010;58(4):532-43 «PMID: 20573443»PubMed
  98. Khullar V, Rahnama'i MS, Veit-Rubin N, ym. Can we harness the placebo effect to improve care in lower urinary tract dysfunction? ICI-RS 2019. Neurourol Urodyn 2020;39 Suppl 3():S80-S87 «PMID: 32311166»PubMed
  99. Herbison P, McKenzie JE. Which anticholinergic is best for people with overactive bladders? A network meta-analysis. Neurourol Urodyn 2019;38(2):525-534 «PMID: 30575999»PubMed
  100. Zhang J, Chi J, Lou K, ym. Comparison of efficacy and safety of mirabegron and vibegron in the treatment of Overactive Bladder (OAB) in older women: A systematic review and meta-analysis. PLoS One 2025;20(4):e0317550 «PMID: 40198627»PubMed
  101. Chapple CR, Cruz F, Cardozo L, ym. Safety and Efficacy of Mirabegron: Analysis of a Large Integrated Clinical Trial Database of Patients with Overactive Bladder Receiving Mirabegron, Antimuscarinics, or Placebo. Eur Urol 2020;77(1):119-128 «PMID: 31635815»PubMed
  102. Madersbacher H, Mürtz G, Stöhrer M. Neurogenic detrusor overactivity in adults: a review on efficacy, tolerability and safety of oral antimuscarinics. Spinal Cord 2013;51(6):432-41 «PMID: 23743498»PubMed
  103. Amundsen CL, Richter HE, Menefee SA, ym. OnabotulinumtoxinA vs Sacral Neuromodulation on Refractory Urgency Urinary Incontinence in Women: A Randomized Clinical Trial. JAMA 2016;316(13):1366-1374 «PMID: 27701661»PubMed
  104. Amundsen CL, Komesu YM, Chermansky C, ym. Two-Year Outcomes of Sacral Neuromodulation Versus OnabotulinumtoxinA for Refractory Urgency Urinary Incontinence: A Randomized Trial. Eur Urol 2018;74(1):66-73 «PMID: 29482936»PubMed
  105. Drake MJ, Nitti VW, Ginsberg DA, ym. Comparative assessment of the efficacy of onabotulinumtoxinA and oral therapies (anticholinergics and mirabegron) for overactive bladder: a systematic review and network meta-analysis. BJU Int 2017;120(5):611-622 «PMID: 28670786»PubMed
  106. Campbell JD, Gries KS, Watanabe JH, ym. Treatment success for overactive bladder with urinary urge incontinence refractory to oral antimuscarinics: a review of published evidence. BMC Urol 2009;9():18 «PMID: 19930578»PubMed
  107. Edlund C, Peeker R, Fall M. Clam ileocystoplasty: successful treatment of severe bladder overactivity. Scand J Urol Nephrol 2001;35(3):190-5 «PMID: 11487070»PubMed
  108. Luangkhot R, Peng BC, Blaivas JG. Ileocecocystoplasty for the management of refractory neurogenic bladder: surgical technique and urodynamic findings. J Urol 1991;146(5):1340-4 «PMID: 1942287»PubMed
  109. Robertson AS, Davies JB, Webb RJ, ym. Bladder augmentation and replacement. Urodynamic and clinical review of 25 patients. Br J Urol 1991;68(6):590-7 «PMID: 1773289»PubMed
  110. Labrie J, Berghmans BL, Fischer K, ym. Surgery versus physiotherapy for stress urinary incontinence. N Engl J Med 2013;369(12):1124-33 «PMID: 24047061»PubMed
  111. Itkonen Freitas AM, Mentula M, Rahkola-Soisalo P, ym. Tension-Free Vaginal Tape Surgery versus Polyacrylamide Hydrogel Injection for Primary Stress Urinary Incontinence: A Randomized Clinical Trial. J Urol 2020;203(2):372-378 «PMID: 31479396»PubMed
  112. Sokol ER, Karram MM, Dmochowski R. Efficacy and safety of polyacrylamide hydrogel for the treatment of female stress incontinence: a randomized, prospective, multicenter North American study. J Urol 2014;192(3):843-9 «PMID: 24704117»PubMed
  113. Lamblin G, Boix S, Moret S, ym. Effectiveness and Safety Profile of Urethral Bulking with Bulkamid(®) for Stress Urinary Incontinence: A French Multi-Center Cohort Study. Int Urogynecol J 2025;36(1):205-211 «PMID: 39656238»PubMed
  114. Freitas AI, Isaksson C, Rahkola-Soisalo P, ym. Tension-Free Vaginal Tape versus Polyacrylamide Hydrogel Injection for Stress Urinary Incontinence - 5-Year Follow-Up. NEJM Evid 2025;4(5):EVIDoa2400216 «PMID: 40261117»PubMed
  115. Svenningsen R, Oversand SH, Schiøtz HA, ym. Comparing risk of repeat surgery for stress urinary incontinence after mid-urethral slings and polyacrylamide hydrogel. Acta Obstet Gynecol Scand 2021;100(12):2186-2192 «PMID: 34622944»PubMed
  116. Ulmsten U, Falconer C, Johnson P, ym. A multicenter study of tension-free vaginal tape (TVT) for surgical treatment of stress urinary incontinence. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 1998;9(4):210-3 «PMID: 9795826»PubMed
  117. Clement KD, Lapitan MC, Omar MI, ym. Urodynamic studies for management of urinary incontinence in children and adults: A short version Cochrane systematic review and meta-analysis. Neurourol Urodyn 2015;34(5):407-12 «PMID: 24853652»PubMed
  118. Zyczynski HM, Albo ME, Goldman HB, ym. Change in Overactive Bladder Symptoms After Surgery for Stress Urinary Incontinence in Women. Obstet Gynecol 2015;126(2):423-430 «PMID: 26241434»PubMed
  119. Jha S, Jeppson PC, Dokmeci F, ym. Management of mixed urinary incontinence: IUGA committee opinion. Int Urogynecol J 2024;35(2):291-301 «PMID: 38252279»PubMed
  120. Richter HE, Diokno A, Kenton K, ym. Predictors of treatment failure 24 months after surgery for stress urinary incontinence. J Urol 2008;179(3):1024-30 «PMID: 18206917»PubMed
  121. Ruffolo AF, Lallemant M, Garabedian C, ym. The impact of pregnancy and childbirth on stress urinary incontinence in women previously submitted to mid-urethral sling: A systematic review and metanalysis. Neurourol Urodyn 2024;43(7):1631-1646 «PMID: 38725418»PubMed
  122. Maher C, Feiner B, Baessler K, ym. Surgical management of pelvic organ prolapse in women. Cochrane Database Syst Rev 2013;(4):CD004014 «PMID: 23633316»PubMed
  123. Khayyami Y, Elmelund M, Lose G, ym. De novo urinary incontinence after pelvic organ prolapse surgery-a national database study. Int Urogynecol J 2020;31(2):305-308 «PMID: 31302717»PubMed
  124. Borstad E, Abdelnoor M, Staff AC, ym. Surgical strategies for women with pelvic organ prolapse and urinary stress incontinence. Int Urogynecol J 2010;21(2):179-86 «PMID: 19940978»PubMed
  125. Lensen EJ, Withagen MI, Kluivers KB, ym. Urinary incontinence after surgery for pelvic organ prolapse. Neurourol Urodyn 2013;32(5):455-9 «PMID: 23024012»PubMed
  126. Richter HE, Litman HJ, Lukacz ES, ym. Demographic and clinical predictors of treatment failure one year after midurethral sling surgery. Obstet Gynecol 2011;117(4):913-921 «PMID: 21422865»PubMed
  127. Hellberg D, Holmgren C, Lanner L, ym. The very obese woman and the very old woman: tension-free vaginal tape for the treatment of stress urinary incontinence. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2007;18(4):423-9 «PMID: 16868657»PubMed
  128. Nager CW, Sirls L, Litman HJ, ym. Baseline urodynamic predictors of treatment failure 1 year after mid urethral sling surgery. J Urol 2011;186(2):597-603 «PMID: 21683412»PubMed
  129. Braga A, Caccia G, Papadia A, ym. Urethral bulking agents for the treatment of recurrent stress urinary incontinence: A systematic review and meta-analysis. Maturitas 2022;163():28-37 «PMID: 35679770»PubMed
  130. Bakali E, Buckley BS, Hilton P, ym. Treatment of recurrent stress urinary incontinence after failed minimally invasive synthetic suburethral tape surgery in women. Cochrane Database Syst Rev 2013;(2):CD009407 «PMID: 23450602»PubMed
  131. Ruffolo AF, Melocchi T, Frigerio M, ym. Efficacy and safety of repeated synthetic mid-urethral sling for recurrent stress urinary incontinence: A systematic review and metanalysis. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2025;308():34-46 «PMID: 40010159»PubMed
  132. Lo TS, Horng SG, Chang CL, ym. Tension-free vaginal tape procedure after previous failure in incontinence surgery. Urology 2002;60(1):57-61 «PMID: 12100922»PubMed
  133. Liapis A, Bakas P, Lazaris D, ym. Tension-free vaginal tape in the management of recurrent stress incontinence. Arch Gynecol Obstet 2004;269(3):205-7 «PMID: 12942265»PubMed
  134. Goldman HB, Rackley RR, Appell RA. The efficacy of urethrolysis without re-suspension for iatrogenic urethral obstruction. J Urol 1999;161(1):196-8; discussion 198-9 «PMID: 10037397»PubMed
  135. Danforth KN, Shah AD, Townsend MK, ym. Physical activity and urinary incontinence among healthy, older women. Obstet Gynecol 2007;109(3):721-7 «PMID: 17329526»PubMed
  136. Visser E, de Bock GH, Messelink EJ, ym. Active encouragement of older women with urinary incontinence in primary care to undergo diagnosis and treatment: a matched-pair cluster randomized controlled trial. Maturitas 2015;80(2):212-9 «PMID: 25534171»PubMed
  137. Moon S, Chung HS, Kim YJ, ym. The impact of urinary incontinence on falls: A systematic review and meta-analysis. PLoS One 2021;16(5):e0251711 «PMID: 34010311»PubMed
  138. Gibson W, Johnson T, Kirschner-Hermanns R, ym. Incontinence in frail elderly persons: Report of the 6th International Consultation on Incontinence. Neurourol Urodyn 2021;40(1):38-54 «PMID: 33085806»PubMed
  139. Monisairas potilas. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2021 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  140. Suominen MH, Jyvakorpi SK, Pitkala KH, ym. Nutritional guidelines for older people in Finland. J Nutr Health Aging 2014;18(10):861-7 «PMID: 25470800»PubMed
  141. Kim H, Yoshida H, Suzuki T. The effects of multidimensional exercise treatment on community-dwelling elderly Japanese women with stress, urge, and mixed urinary incontinence: a randomized controlled trial. Int J Nurs Stud 2011;48(10):1165-72 «PMID: 21459381»PubMed
  142. Kim H, Suzuki T, Yoshida Y, ym. Effectiveness of multidimensional exercises for the treatment of stress urinary incontinence in elderly community-dwelling Japanese women: a randomized, controlled, crossover trial. J Am Geriatr Soc 2007;55(12):1932-9 «PMID: 17944890»PubMed
  143. Engberg S, Sereika SM. Effectiveness of Pelvic Floor Muscle Training for Urinary Incontinence: Comparison Within and Between Nonhomebound and Homebound Older Adults. J Wound Ostomy Continence Nurs 2016;43(3):291-300 «PMID: 27163683»PubMed
  144. Talley KMC, Wyman JF, Bronas U, ym. Defeating Urinary Incontinence with Exercise Training: Results of a Pilot Study in Frail Older Women. J Am Geriatr Soc 2017;65(6):1321-1327 «PMID: 28248418»PubMed
  145. Kay GG, Granville LJ. Antimuscarinic agents: implications and concerns in the management of overactive bladder in the elderly. Clin Ther 2005;27(1):127-38; quiz 139-40 «PMID: 15763613»PubMed
  146. Kraus SR, Bavendam T, Brake T, ym. Vulnerable elderly patients and overactive bladder syndrome. Drugs Aging 2010;27(9):697-713 «PMID: 20809661»PubMed
  147. Samuelsson E, Odeberg J, Stenzelius K, ym. Effect of pharmacological treatment for urinary incontinence in the elderly and frail elderly: A systematic review. Geriatr Gerontol Int 2015;15(5):521-34 «PMID: 25656412»PubMed
  148. Stoniute A, Madhuvrata P, Still M, ym. Oral anticholinergic drugs versus placebo or no treatment for managing overactive bladder syndrome in adults. Cochrane Database Syst Rev 2023;5(5):CD003781 «PMID: 37160401»PubMed
  149. Reinold J, Schäfer W, Christianson L, ym. Anticholinergic Burden and Fractures: A Systematic Review with Methodological Appraisal. Drugs Aging 2020;37(12):885-897 «PMID: 33094444»PubMed
  150. Muistisairaudet. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Societas Gerontologica Fennican, Suomen Geriatrit -yhdistyksen, Suomen Neurologisen Yhdistyksen, Suomen Psykogeriatrisen Yhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu 6.2.2026). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  151. Parker-Autry CY, Bauer S, Ford C, ym. Examining the Role of Frailty on Treatment Patterns and Complications Among Older Women Undergoing Procedure-Based Treatment for Urinary Incontinence. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2024;79(6): «PMID: 38280028»PubMed
  152. Kao YL, Ou YC, Kuo HC. Bladder Dysfunction in Older Adults: The Botulinum Toxin Option. Drugs Aging 2022;39(6):401-416 «PMID: 35696022»PubMed
  153. Malek JM, Ellington DR, Jauk V, ym. The effect of age on stress and urgency urinary incontinence outcomes in women undergoing primary midurethral sling. Int Urogynecol J 2015;26(6):831-5 «PMID: 25510465»PubMed
  154. Faurie B, Hascoet J, Richard C, ym. Outpatient Periurethral Injections of Polyacrylamide Hydrogel (Bulkamid) Under Local Anesthesia in the Office: A Prospective Single-center Series. Urology 2025;198():8-13 «PMID: 39580117»PubMed
  155. Schreiner L, Nygaard CC, Dos Santos TG, ym. Transcutaneous tibial nerve stimulation to treat urgency urinary incontinence in older women: 12-month follow-up of a randomized controlled trial. Int Urogynecol J 2021;32(3):687-693 «PMID: 33057739»PubMed
  156. Schreiner L, dos Santos TG, Knorst MR, ym. Randomized trial of transcutaneous tibial nerve stimulation to treat urge urinary incontinence in older women. Int Urogynecol J 2010;21(9):1065-70 «PMID: 20458465»PubMed
  157. Nuotio M, Ala-Nissilä S, Tammela T. Iäkkäiden virtsaamisvaivat ja niiden hoito. Suom Lääkäril 2017;44:2515-2520
  158. Cilluffo S, Terzoni S, Destrebecq A, ym. Efficacy, effectiveness, usability and acceptability of devices for female urinary incontinence: A scoping review. J Clin Nurs 2023;32(13-14):3361-3377 «PMID: 35851974»PubMed
  159. Banharak S, Panpanit L, Subindee S, ym. Prevention and Care for Incontinence-Associated Dermatitis Among Older Adults: A Systematic Review. J Multidiscip Healthc 2021;14():2983-3004 «PMID: 34729012»PubMed
  160. Sosiaali- ja terveysministeriö. Valtakunnalliset lääkinnällisen kuntoutuksen apuvälineiden luovutusperusteet 2023: Opas apuvälinetyötä tekeville ammattilaisille ja ohjeita asiakkaille. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-6887-5
Artikelns ID: gvr00078 (050.050)
© 2026 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Botulinum toxin A for urinary incontinence symptoms

Onabotulinum-toxin A decreases urinary incontinence episodes.

B

Anticholinergics for urinary incontinence in women

Anticholinergics likely decrease the number of daily urge incontinence episodes.

B

Duloxetine in treatment of urinary incontinence in women

Duloxetine likely decreases incontinence episodes slightly in patients with stress urinary incontinence.

B

Lantionpohjan lihasharjoittelu vs. leikkaushoito ponnistusvirtsankarkailun hoidossa

Leikkaushoito todennäköisesti vähentää virtsankarkailun oireita suhteessa fysioterapiaan keskivaikean ja vaikean ponnistusvirtsankarkailun hoidossa.

B

Mid-urethral sling operations for stress urinary incontinence

Transobturator and retropubic slings are likely as effective in decreasing incontinence symptoms.

B

Mirabegron for urinary incontinence in women

Mirabegron probably decreases incontinence episodes slightly in patients with overactive bladder.

B

Pelvic floor muscle exercise for urinary incontinence

Pelvic floor muscle exercise likely decreases the urinary incontinence symptoms.

B

Pelvic muscle training before giving birth for urinary incontinence symptoms

Pelvic muscle training before giving birth likely decreases urinary incontinence episodes both during the pregnancy and postpartum.

B

Percutaneous nerve stimulation in overactive bladder symptoms in women

Percutaneous Tibial nerve stimulation (PTNS) likely decreases overactive bladder symptoms slightly.

B

The effect of weight loss on urinary incontinence in women

Weight loss likely decreases urinary incontinence episodes.

B

Vaginal laser therapy (CO2) on stress urinary incontinence symptoms

Vaginal laser therapy provides little or no benefit on stress urinary incontinence symptoms.

B

Vaginal oestrogens for preventing recurrent urinary tract infection in postmenopausal women

Vaginal oestrogens appear to be effective for reducing recurrent urinary tract infections compared to placebo in postmenopausal women.

C

Postnatal pelvic floor muscle training for the treatment of urinary incontinence

Pelvic floor muscle training during the postpartum period may decrease urinary incontinence episodes.

C

Topical estrogen for urinary incontinence

Topical estrogen therapy may reduce urinary incontinence symptoms.

D

Acupuncture in treatment of urinary incontinence

The evidence on acupuncture for urinary incontinence symptoms is uncertain.

D

Biofeedback enhanced pelvic floor muscle training in treatment of urinary incontinence

The evidence on Pelvic Floor Muscle Training (PFMT) with EMG Biofeedback (EMG-BF) is very uncertain.

D

Bladder training for urinary incontinence in women

The evidence on bladder training to treat incontinence symptoms is very uncertain.

D

Vaginal support device for urinary incontinence in women

A vaginal support device may decrease stress urinary incontinence symptoms, but the evidence is very uncertain.

Clinical Frailty Scale
Kuva botuliinin ruiskutuksesta virtsarakon seinämään
Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 1
Mini-invasiiviset toimenpiteet ponnistusvirtsankarkailun leikkaushoidossa, kuva 2
Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja ikä
Naisten virtsankarkailun esiintyvyys ja painoindeksi
Utredning av urininkontinens hos kvinnor inom öppenvården
Virtsaputken ympärille ruiskutettavan polyakrylamidihydrogeelin ruiskutustekniikka ja ruiskutuskohdat
Kontakta oss