Matallergi (barn)

God medicinsk praxis | Publicerad: 05.12.2025 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland

Matallergi (barn)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland
5.12.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Ruoka-allergia (lapset) «Ruoka-allergia (lapset)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Målet med diagnostiken och behandlingen av matallergi är att undvika onödiga begränsningar och att stärka den immunologiska toleransen.
  • Symtomen på IgE-förmedlad matallergi börjar vanligtvis inom några minuter men senast inom 1–2 timmar efter att födoämnet intagits. Symtom kan förekomma på huden, i luftvägarna eller i matspjälkningskanalen.
  • IgE-antikroppsbestämning görs endast mot de livsmedel som orsakat symtom. Kosten ska inte begränsas på grund av sensibilisering, utan endast vid tydliga allergisymtom.
  • När det gäller centrala födoämnen hänvisas patienten till specialsjukvården, där provokationstest med olika födoämnen utförs för att säkerställa diagnosen. I samband med provokationstestning bedöms allergins svårighetsgrad, symtomtröskeln och i vilken grad födoämnet bör undvikas.
  • Toleransutvecklingen hos patienter som har lindriga allergisymtom stöds genom att födoämnet tas gradvis i bruk och genom att reglera födoämnets tillagningsgrad och mängd.
  • Vid svåra eller långvariga mjölk-, ägg- eller jordnötsallergier övervägs hyposensibilisering som sker inom specialsjukvården.
  • Snabbverkande antihistamin är ett lämpligt symtomlindrande läkemedel. Patient som haft anafylaxi ordineras dessutom en adrenalininjektor och patienten handleds i dess användning.
  • Allergiska reaktioner av produkter som är märkta "kan innehålla" är osannolika, oberoende av hur allvarlig en tidigare allergisk reaktion varit, och det torde inte vara nödvändigt att undvika dessa produkter «Mortz CG, Eller E, Garvik OS, ym. Challenge-verifi...»1, «Arkwright PD, MacMahon J, Koplin J, ym. Severity a...»2.

Rekommendationer

Rådgivningen ska bedöma nödvändigheten av pågående eliminationsdiet senast innan skolstart. «A1»2
Rikta IgE-bestämningarna enligt symtomen och begränsa testningen till de födoämnen som kunde ha orsakat omedelbara allergiska symtom. «A2»3
Om något av de centrala födoämnena i barnets kost (till exempel mjölk, ägg eller vete) misstänks orsaka kraftig allergisk reaktion eller allergi, utförs matprovokationstest för att säkerställa diagnosen. «A3»4
I provokationstestet ska reaktionens svårighetsgrad bedömas med hjälp av ett provokationsprotokoll. «A11»5
Om du misstänker anafylaktisk reaktion, ge barnet en adrenalininjektion. «A4»6
Remittera patient som fått en anafylaktisk reaktion till specialsjukvården för allergiutredningar. «A12»7
Undvik att använda aminosyrabaserade näringsersättningar vid behandling av mjölkallergi hos spädbarn. «A5»8
Överväg matstege (stegvis ökning av mängden och minskning av tillredningsgraden), om patienten har lindriga symtom på mjölk- eller äggallergi. «A6»9
Överväg hyposensibilisering om patienten fått medelsvåra eller svåra symtom av något födoämne. «A7»10
Föräldrarna informeras om fördelarna med att börja ge barnet fast föda i tidig ålder (från 4 månaders ålder och senast före 6 månaders ålder). «A8»11

Målsättning

  • Målsättningen med rekommendationen är att
    • stöda primärvården i behandlingen av lindriga symtom
    • främja utvecklingen av tolerans mot allergiframkallande födoämnen
    • främja identifiering och adekvat behandling av svåra matallergier, säkerställa korrekt tillämpning av elimineringskost samt tillförsäkra en ändamålsenlig uppföljning av matallergipatienter, inklusive att deras kost förblir mångsidig.

Målgrupper

  • Rekommendationen riktar sig till personalen inom primärvården och den offentliga och privata specialsjukvården som behandlar allergiska sjukdomar hos barn.

Begränsningar

  • I rekommendationen behandlas inte celiaki (se God medicinsk praxis-rekommendationen Celiaki «Celiaki»2) och inte heller olika former av matintolerans, såsom laktosintolerans.

Prevalens och riskfaktorer

Patofysiologi

  • De immunologiska mekanismerna för matallergi kan delas in enligt specifikt IgE «Allergiatyypit, niihin liittyvät oireet ja mekanismit»2.
    • I IgE-förmedlade reaktioner aktiverar antikropparna en allergisk reaktion när de möter ett specifikt matallergen. I detta fall uppkommer de allergiska symtomen ofta snabbt (senast inom 30 minuter) efter matintaget.
      • Anafylaxi är en svår, snabbt framskridande, potentiellt livsfarlig reaktion som berör flera organsystem. Det är fråga om en reaktion på ett födoämne som orsakar allergi.
    • Flera celler i immunsystemet deltar i immunsvaret för cellmedierade allergier. Här utvecklas den allergiska reaktionen långsamt. Bland dessa celler finns till exempel flera olika typer av lymfocyter, eosinofiler, basofiler och mastceller. Reaktionen uppstår vanligtvis inom några timmar eller senast inom 2–3 dagar och är ofta förknippad med hud- och tarmsymtom.
  • En förutsättning för IgE-förmedlade allergiska reaktioner är sensibilisering mot födoämnet (exponering för allergenet påbörjar produktion av specifika IgE-antikroppar).
  • Sensibilisering kan uppstå via huden hos barn med atopiskt eksem, där hudens naturliga barriärfunktion är nedsatt. Mekanismen är invecklad och påverkas av inverkan på slemhinnorna och huden både av den naturliga och förvärvade immuniteten.
  • Alla personer som är sensibiliserade mot födoämnen (förhöjda IgE-antikroppshalter) utvecklar emellertid inte matallergi och får inga symtom av födoämnena som de är sensibiliserade mot. Hittills har man inte identifierat någon tydlig faktor som skulle skilja enbart sensibilisering från egentlig matallergi.
  • Med nuvarande laboratorieprover kan man inte kliniskt undersöka eller diagnostisera matallergier som uppkommit långsamt. Halterna av födoämnesspecifika IgG-antikroppar korrelerar till exempel inte med kliniska matallergier. Födoämnesspecifika IgG-antikroppar ska således inte användas som diagnosmetod.
  • Luftburna allergener torde vara en sällsynt orsak till allergisymtom. Frågan har utretts genom att undersöka barn som är allergiska mot nötter. Inte ens hos barn med kraftig sensibilisering mot Ara h 2 kunde man påvisa generaliserade allergiska reaktioner av luftburen allergenprovokation «Greenhawt M. Environmental exposure to peanut and ...»22. Det förefaller som om matallergener inte skulle cirkulera i luften i den grad att reaktionströskeln hos allergiska patienter skulle överskridas.

Naturligt förlopp och prognos

Nivåindelning av diagnostik, behandling och uppföljning

Rekommendation: Rådgivningen ska bedöma nödvändigheten av pågående eliminationsdiet senast innan skolstart.

  • Om barnet följer en eliminationsdiet på grund av lindriga symtom, ska ansvarig vårdnadshavare få vägledning i hur olika livsmedel kan provas hemma. Eliminationsdieten kan hävas, om symtomen är lindriga eller har försvunnit.
  • Om barnet har haft svåra symtom på matallergi och om diagnosen har bekräftats inom specialsjukvården, ska man säkerställa att adekvat uppföljning har genomförts.
  • En stor del av eliminationsdieterna bedöms vara onödiga. «Erkkola M, Saloheimo T, Hauta-Alus H, ym. Burden o...»31.
  • Nedan finns riktlinjer för nivåindelningen av vården, utarbetade av arbetsgruppen för God medicinsk praxis. Hur nivåindelningen genomförs ska dock fastställas regionalt enligt den kompetens och de resurser som finns på respektive vårdnivå.
  • Inom primärvården utreds näringsanamnes och symtom omsorgsfullt (se närmare i avsnittet Diagnostik och behandling «A9»12). Barnets aktuella tillväxt (tillväxtkurva) kontrolleras och eventuella eksem behandlas.
    • Lindriga och övergående symtom, såsom klåda i munnen eller lokala hud- och slemhinnereaktioner i samband med pollenöverkänslighet, kräver inte vidare undersökningar.
    • Barn över 1 år som får tarmsymtom av mjölk men som är symtomfria på mjölkfri kost (och som ofta tål upphettad mjölk), kan behandlas inom primärvården, om kosten annars är mångsidig och om tillväxten är god.
    • För vårdnadshavare till barn under 1 år som får tarmsymtom av modersmjölksersättning ges vägledning om att pröva en särskild spädbarnsformula. Om symtomen försvinner vid användning av den särskilda formulan men återkommer vid återintroduktion av mjölk, ska barnet remitteras till specialsjukvården för vidare undersökningar.
    • Om reaktionen är ospecifik eller osäker, eller om barnet har en eliminationsdiet utan säkerställd matallergi, ges vägledning om att pröva olika födoämnen hemma.
  • Barnet remitteras till specialsjukvården
    • om barnet får medelsvåra eller svåra allergisymtom och om det är fråga om ett födoämne som är centralt i barnets kost (till exempel mjölk, ägg eller vete) på ett sätt som riskerar att avsevärt begränsa kosten och därmed äventyra barnets tillväxt och utveckling
    • om barnet misstänks ha födoämnesutlöst anafylaxi eller har långvariga eller svåra hud- och tarmsymtom (exempelvis kraftiga kräkningar)
    • om barnets kost blivit alltför begränsad på grund av allergimisstanke eller om man inte lyckats avveckla eliminationsdieten med hjälp av primärhälsovårdens anvisningar
    • om det gäller ett spädbarn med atopiskt eksem som inte svarar på behandlingen.
  • Det vore bra om det vid större verksamhetsenheter inom primärvården skulle finnas läkare och sjukskötare som är insatta i livsmedelsallergier och som ansvarar inom den egna enheten för konsultationer om livsmedelsallergier och för utbildningen vid verksamhetsenheten. Ansvarspersonerna bör delta regelbundet i regional och riksomfattande utbildning. Dessutom bör det finnas tillgång till konsultationer av näringsterapeut.
  • En näringsterapeut ska konsulteras, om det uppstår problem med att genomföra kosten eller med barnets tillväxt.
    • Den vårdenhet som undersöker och vårdar barn som är allergiska mot centrala födoämnen bör ha tillgång till en näringsterapeut. Målet är att vägledning ordnas inom en månad efter att en eliminationsdiet påbörjats. Varje familj ska ges muntlig och skriftlig rådgivning om hur den överenskomna kosten genomförs.
  • Om barnet har en långvarig eliminationsdiet som omfattar många födoämnen som är centrala för barnet, ordnas uppföljningen inom specialsjukvården.

Diagnostik och behandling

  • Diagnosen IgE-förmedlad matallergi grundar sig på symtomen som uppkommer efter intag av ett specifikt födoämne, på påvisande av allergenspecifikt IgE samt på övervakad livsmedelsprovokation «Sindher SB, Long A, Chin AR, ym. Food allergy, mec...»32.
    • Andra former av matallergi är sällsynta och behandlas i avsnittet om matallergier relaterade till tarmkanalen «A10»13.
  • För sådana födoämnen som är centrala för barnet säkerställs diagnosen med provokationstest. För födoämnen som inte är centrala (om det inte gäller anafylaxi) behövs inget provokationstest och födoämnet kan småningom återinföras i kosten.
  • Lindriga eller övergående symtom, såsom lokala hud- och slemhinnereaktioner eller klåda i munnen, kräver inga vidare undersökningar.
  • Vid pollen-födoämnesallergisyndrom eller oralt allergisyndrom handlar det om en allergisk reaktion som uppstår hos personer som redan är pollenallergiska. Tillståndet ger lokala symtom som klåda i mun och svalg eller svullna läppar och kräver inga vidare undersökningar. Symtomen beror på den strukturella likheten mellan matallergener och pollenallergener, vilket i första hand leder till symtom hos personer med pollenöverkänslighet.
  • Som förstahandsmedicinering vid oavsiktlig exponering används snabbverkande antihistamin av andra generationen (cetirizin eller levocetirizin). Adrenalininjektor används, om patienten har fått en anafylaktisk reaktion.
  • Om en eliminationsdiet påbörjas för barnet, kan dagvården eller skolan informeras med ett kostintyg (se bilagematerialet «hoi50026n.pdf»1).

Anamnes

Tabell 2. Symtom och fynd vid snabbt insättande matallergi samt deras förekomst «Mäkelä M, Harvima I, Kauppi P ym. Allergiset saira...»36.
Hud och slemhinnor Förekomst De vanligaste snabbt progredierande symtomen
Förekommer vid svåra reaktioner hos 90 %
Symtom och fynd Klåda och stickningar i munnen, huden eller ögonen
Rodnad på huden eller i bindhinnor
Nässelutslag och angioödem (dvs. subkutan svullnad bl.a. på läppar och ögonlock)
Hetta och klåda som börjar i nacken kan vara ett tecken på en begynnande svår reaktion.
Luftvägar Förekomst Förekommer vid svåra reaktioner hos 70 %
Symtom och fynd i de övre luftvägarna Nysningar, snörvlingar och näsblod
Smärta eller klumpkänsla i svalget som beror på svullnad i slemhinnorna, heshet och pipande eller rosslande inandning (stridor).
Symtom och fynd i de nedre luftvägarna Andnöd
Pipande utandning
Tätare andning och användning av hjälpandningsmusklerna
Sänkt syremättnad i blodet vid svår bronkospasm
Matspjälkningskanal Förekomst Förekommer vid svåra reaktioner hos 30 %
Symtom och fynd Buksmärta, illamående, kräkningar och diarré
Lindrig buksmärta kan gå över av sig själv utan läkemedelsbehandling, men kraftig buksmärta som förvärras samt trötthet är tecken på en svår allergisk reaktion.
Hjärta och cirkulationsorgan Förekomst Vid anafylaxi förekommer hypotension hos 10–30 %
Symtom och fynd Tecken på allvarlig reaktion
Blodtrycksfall, takykardi och kollaps är sällsynta men alltid tecken på en allvarlig reaktion, rytmstörningar och syrebrist i hjärtmuskeln är också möjliga.
Nervsystem Förekomst Sällsynta
Symtom och fynd Svaghetskänsla, yrsel, förvirring, medvetslöshet eller en "hotande upplevelse av en annalkande katastrof" tyder på en allvarlig reaktion och anafylaktisk chock.
Differentialdiagnostiskt kan enbart en svaghetskänsla utan andra symtom eller fynd bero på en vasovagal reaktion på grund av en spännande situation.

Laboratoriediagnostik

Rekommendation: Rikta IgE-bestämningarna enligt symtomen och begränsa testningen till de födoämnen som kunde ha orsakat omedelbara allergiska symtom.

  • Sensibilisering mot nötter ska till exempel inte screenas med rutinmässiga laboratorieundersökningspaket hos barn som aldrig ätit nötter.
  • Om födoämnet inte orsakar omedelbara symtom, är det knappast fråga om matallergi, trots eventuellt höga IgE-antikroppshalter «Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: A review an...»33. Laboratorieundersökningar kan i sådana fall bara skapa oro och leda till onödig eliminering av födoämnen ur kosten.
  • Nivån av patientens allergenspecifika IgE-antikroppar (ImmunoCAP) i serum, riktade mot allergenextrakt eller enskilda allergenmolekyler, visar graden av allergisk sensibilisering. Pricktest kan i enskilda fall precisera diagnostiken (till exempel om IgE-bestämning inte finns att tillgå för födoämnet i fråga) «Riggioni C, Ricci C, Moya B, ym. Systematic review...»37.
    • Sensibiliseringen är kliniskt betydande endast om patienten uppvisar symtom vid exponering för eller provokation med det aktuella allergenet «Dramburg S, Hilger C, Santos AF, ym. EAACI Molecul...»38.
    • Bestämningen av IgE-antikroppar lämpar sig inte för bedömning av svårighetsgraden av en allergisk reaktion. Koncentrationen av specifikt IgE indikerar inte direkt reaktionens svårighetsgrad, men en hög IgE-koncentration ökar sannolikheten för att födoämnet orsakar allergisymtom.
  • Sannolikheten för en svår allergisk reaktion är liten, om inga IgE-antikroppar kan påvisas i blodprov.
  • Symtomfri sensibilisering mot vete och soja är mycket vanlig, och IgE-antikropparnas diagnostiska precision är svag. Upp till 65 procent av dem som är sensibiliserade mot gräspollen får falskt positiva resultat «Constantin C, Quirce S, Poorafshar M, ym. Micro-ar...»39.
  • Molekylallergologiskt (laboratoriediagnostik av enskilda allergener) är det möjligt att särskilja egentlig sensibilisering från korsallergi (till exempel nötter) och att bedöma toleransen för upphettad mat (ägg, mjölk) och risken för svår allergisk reaktion (sensibilisering mot lagringsproteiner) «Yksittäisten allergeenien IgE-määritys»4 «Dramburg S, Hilger C, Santos AF, ym. EAACI Molecul...»38.
    • För olika allergener har man försökt fastställa prediktiva gränsvärden, dvs. allergenspecifika IgE-halter, som, när de överskrids, anger att en övervakad födoämnesprovokation blir positiv med 95 % sannolikhet «IgE-vasta-aineiden raja-arvot ja tulkinta»5.
  • Uppkomsten av IgG-antikroppar verkar höra till kroppens naturliga reaktion när födoämnen upptas i kroppen och de bidrar till toleransbildningen.

Undersökningar som används inom specialsjukvården

ISAC-IgE-mikrochip

  • ISAC-mikrochip är en specialundersökning som innehåller 112 allergenmolekyler från 48 olika källor (inkluderar också andra än matrelaterade allergener) «ISAC-mikrosirun allergeenit»6.
  • Den avancerade allergiundersökningen ISAC-mikrochip bör användas med eftertanke, särskilt när den aktuella allergenmolekylen inte finns som enskilt test eller när orsaken till anafylaxi är oklar och inte har kunnat fastställas genom grundläggande utredningar.
  • Mikrochip lämpar sig också för kartläggning av allergiprofiler vid misstanke om omfattande sensibilisering mot flera födoämnen.

Immunospot

  • Med immunospot-undersökningen undersöker man hur IgE-antikropparna i patientens serum binds till det födoämne som orsakat symtomen. Patienten lämnar in den allergimisstänkta maten till laboratoriet för undersökning.
  • Undersökningen användas med eftertanke för att påvisa IgE-antikroppar i fall där det inte finns något kommersiellt test för det misstänkta allergenet. Med hjälp av undersökningen kan man också påvisa så kallade dolda allergener (till exempel kontamination i matlagningsprocessen) «Hieta N, Hasan T, Mäkinen-Kiljunen S, ym. Lupin al...»42.

Basofilaktiveringstest (BAT)

Matprovokation

Rekommendation: Om något av de centrala födoämnena i barnets kost (till exempel mjölk, ägg eller vete) misstänks orsaka kraftig allergisk reaktion eller allergi, utförs matprovokationstest för att säkerställa diagnosen.

  • Lindriga eller lokala hud- och slemhinnesymtom som går över av sig själva kräver inga vidare undersökningar.
  • Endast en del av de misstänkta matallergierna visar sig vid matprovokation att vara verklig allergi «Grabenhenrich L, Trendelenburg V, Bellach J, ym. F...»4, «Hu Y, Chen Y, Liu S, ym. Breastfeeding duration mo...»43, «Dai H, Wang F, Wang L, ym. An epidemiological inve...»44, «Kaya A, Erkoçoğlu M, Civelek E, ym. Prevalence of ...»45. Om symtomen är svåra eller oklara, ska diagnosen säkerställas genom provokationstestning (antingen inom specialsjukvården eller under övervakning av barnallergolog) för undvikande av onödiga eliminationsdieter.
  • Höga IgE-antikroppsnivåer i kombination med en kraftig eller generaliserad allergisk reaktion kan i särskilda fall vara tillräckligt för att ställa diagnosen och indicera att en eliminationsdiet inleds. Diagnosen ställs dock även i dessa fall inom specialsjukvården.
  • Matprovokation ska inte göras om patienten under de senaste 12 månaderna fått en anafylaktisk reaktion av födoämnet i fråga.
  • Födoämnen som är av mindre betydelse för kosten och som inte förväntas ge svåra symtom kan prövas hemma. I sådana fall behövs ingen övervakad provokation inom hälso- och sjukvården.
  • Matprovokation kan också övervägas om kosten är mycket snäv och om patienten undvikit vissa födoämnen onödigt länge.
  • Matprovokation görs när patienten är symtomfri och inte har någon akut infektion eller annan faktor som provocerar symtomen. Astma och atopiskt eksem ska vara i god behandlingsbalans.
  • Diagnosen matallergi kan fastslås, om barnet får betydande, objektiva symtom under provokationstestet «Chinthrajah RS, Jones SM, Kim EH, ym. Updating the...»46, «Sampson HA, Gerth van Wijk R, Bindslev-Jensen C, y...»47.

Rekommendation: I provokationstestet ska reaktionens svårighetsgrad bedömas med hjälp av ett provokationsprotokoll.

Dubbelblind provokation

  • Svårtolkade, fördröjda tarmsymtom kan bedömas med dubbelblind provokation.
  • Innan provokationen genomförs, hålls en period på 1–2 veckor då de aktuella födoämnena elimineras, och under denna tid bör symtomen avklinga. Om symtomen fortsätter under eliminationsperioden, är det inte fråga om allergi.
  • Om symtomen avtar när födoämnena undviks, räcker detta inte i sig för en allergidiagnos, utan de misstänkta symtomen ska återkomma vid dubbelblind provokation. Studier har visat att av de barn som misstänktes vara mjölkallergiska och vars symtom förbättrades under perioden då de undvek mjölk, var det hälften som inte upplevde några symtom vid ett övervakat provokationstest. «Saarinen KM, Suomalainen H, Savilahti E. Diagnosti...»53, «Dambacher WM, de Kort EH, Blom WM, ym. Double-blin...»54.

Anafylaxi

Rekommendation: Om du misstänker anafylaktisk reaktion, ge barnet en adrenalininjektion.

  • Anafylaxi är en snabbt framskridande, svår allergisk reaktion i flera organsystem. Anafylaxi kan leda till döden. Symtom kan förekomma på huden, på slemhinnorna, i luftvägarna, i tarmen och i blodcirkulationsorganen.
  • Det är troligen fråga om anafylaxi om något av villkoren nedan (punkt 1 eller 2) uppfylls och om anfallet börjat plötsligt (inom några minuter eller timmar efter födoämnesintag) «Mandelin J, Mäkelä M, Kauppi, P. Onko anafylaksian...»55:
  1. symtom på huden, på slemhinnorna eller bägge (till exempel generaliserat nässelutslag, klåda eller rodnad) samt symtom i andningsvägarna (andnöd, pipande andning eller stridor, minskat PEF-värde eller hypoxemi) eller i mag-tarmkanalen (till exempel krampliknande buksmärtor eller upprepade kräkningar) eller nedsatt blodtryck (till exempel kollaps eller inkontinens)
  2. akut blodtrycksfall eller bronkokonstriktion eller akuta symtom i struphuvudet (inom några minuter eller timmar) efter känd eller mycket sannolik allergenexponering, även om typiska hudsymtom inte skulle förekomma (blodtrycksfallet över 30 % från utgångsläget eller hos spädbarn och barn under 10 år <70 mmHg + 2 x antal levnadsår eller systoliskt blodtryck hos vuxna <90 mmHg).
  • Även om största delen av de anafylaktiska reaktionerna lindras utan adrenalin, är det svårt att på förhand förutsäga utvecklingen av en svår anafylaktisk reaktion.
  • Biverkningarna av en adrenalininjektion är små i förhållande till den potentiella nyttan vid behandling av anafylaxi. Därför kan en adrenalininjektion ges även om barnets allmäntillstånd fortfarande verkar vara gott, om man utifrån andra symtom misstänker en anafylaktisk reaktion.

Rekommendation: Remittera patient som fått en anafylaktisk reaktion till specialsjukvården för allergiutredningar.

  • Patienten ska också ges vägledning i användningen av akutläkemedel (adrenalininjektion). Information om anafylaxifallet ska skickas till anafylaxiregistret «Anafylaksiarekisteri. HUS 2022. https://www.hus.fi...»19.
    • Patienternas synpunkter på matallergier kartlades genom en informationssökning i databasen MEDLINE. Enligt den ger föräldrarna inte alltid adrenalin (även om det skulle behövas) utan uppsöker akuten, se tilläggsmaterialet «Potilaiden näkemyksiä ruoka-allergioista»9.
  • En adrenalininjektion behövs inte för behandling av matallergi som ger lindriga symtom. Särskilt om det gäller lindriga, lokala symtom som begränsar sig till huden och slemhinnorna, går dessa i allmänhet om av sig själva. Det finns inte heller några data som tyder på att förebyggande användning av adrenalin skulle hindra en reaktion från att utvecklas till anafylaxi «Turner PJ, DunnGalvin A, Hourihane JO. The Emperor...»56.
  • Adrenalininjektion rekommenderas inte enbart på basis av höga IgE-halter eller sensibilisering mot lagerproteiner – anamnes eller fynd ska tala för svåra allergisymtom.
  • Adrenalininjektion övervägs om patienten, utöver svår matallergi, har riskfaktorer såsom svår astma, mastocytos eller begränsad tillgång till prehospital akutsjukvård (otillräcklig prehospital täckning, utlandsresor).

Mjölkallergi

Diagnostik av mjölkallergi

  • Diagnostiken och behandlingen av mjölkallergi presenteras i bild «Vårdväg vid mjölkallergi – från misstanke till behandling»1.
  • Diagnosen mjölkallergi säkerställs inom specialsjukvården genom bestämning av specifika IgE-antikroppar och övervakad mjölkprovokation «hoi50026g.pdf»2.
    • Negativa IgE-värden exkluderar tillförlitligt IgE-förmedlad mjölkallergi.
    • Om diagnosen bekräftas med mjölkprovokation, utfärdas ett B-utlåtande för ansökan om ersättning för kliniska näringspreparat hos små barn.
    • Vid fördröjda, icke-IgE-förmedlade symtom säkerställs diagnosen med dubbelblint provokationstest.
    • Icke-IgE-förmedlad mjölkallergi är en sällsynt form av mjölkallergi. Allergin behandlas närmare i avsnittet om allergier relaterade till tarmkanalen «A10»13.
  • Komjölksproteinerna består av två huvudgrupper: kaseinproteiner (80 %) och vassleproteiner (20 %). Vassleproteinerna bryts lätt ner vid upphettning, medan kaseinproteinerna tål upphettning väl och kan orsaka allergisymtom även efter upphettning.
    • Cirka 75 % av barnen över 2 år som får allergisymtom av opastöriserad mjölk tål dock kokt mjölk eller mjölk som använts i bakverk och som har värmts upp i minst 30 minuter «Nowak-Wegrzyn A, Bloom KA, Sicherer SH, ym. Tolera...»58.
    • Sensibilisering mot kasein (Bos d 8) prognosticerar permanent sensibilisering mot mjölk. Låga eller negativa kaseinspecifika IgE-halter indikerar tolerans för tillagad mjölk och övergående allergi.
Bild 1.

Vårdväg vid mjölkallergi – från misstanke till behandling.

Bildkälla: Kauppila T, Palosuo K, Kukkonen K, Voutilainen H & Mäkelä M. Lasten lehmänmaitoallergian hoito. Duodecim 2024;140:485-92

Behandling av mjölkallergi

Rekommendation: Undvik att använda aminosyrabaserade näringsersättningar vid behandling av mjölkallergi hos spädbarn.

Nötallergier

  • Nötallergi kan gälla en sorts nötter eller flera olika nötter. De vanligaste nötallergierna riktar sig mot jordnöt och cashewnöt.

Diagnostik av nötallergi

  • Diagnosen nötallergi kan ställas utan provokationstest inom primärvården, om anamnesen är tydlig och IgE-antikropparna mot stabila lagerproteiner för den aktuella nötsorten är höga «IgE-vasta-aineiden raja-arvot ja tulkinta»5.
    • De viktigaste lagerproteinerna är Ara h 2 och Ara h 6 för jordnötter, Ana 0 3 för cashewnötter, Cor a 14 för hasselnötter och Jug r 1 för valnötter.
    • Lagerproteinerna är stabila, vilket innebär att allergenets IgE-bindande struktur förblir oförändrad såväl vid upphettning som i matspjälkningskanalen. Allergenet absorberas ospjälkt och kan orsaka en allvarlig allergisk reaktion.
    • Om IgE-nivåerna för lagerproteiner är negativa (under 0,35 IU/l), är risken för svår allergisk reaktion liten. Lindrigare symtom är dock möjliga på grund av sensibilisering mot labila proteiner, till exempel vid korsallergi med björkpollen.
    • I tilläggsmaterialet finns mer detaljerad information om nötternas lagerproteiner, gränsvärdena för antikroppsdiagnostik och om diagnostikens noggrannhet «IgE-vasta-aineiden raja-arvot ja tulkinta»5, «Pähkinöiden varastoproteiineja»13.
  • I oklara fall remitteras till specialsjukvården för nötprovokation.
    • Det kan vara motiverat att överväga en kontrollerad nötprovokation när anamnesen är osäker, IgE-nivåerna endast är lätt förhöjda och patienten inte fått någon anafylaktisk reaktion.
  • Det är värt att utreda sensibiliseringen mot nötter (med labtestet PähComE), om det är okänt vilken nötsort som orsakat symtomen eller om patienten ätit flera olika sorters nötter samtidigt.
    • Screening (PähCom-E) behövs inte om patienten fått en tydlig reaktion på en enskild, identifierad nöt. Antikroppstester mot enskilda nötallergener beställs separat (till exempel Ara h 2 och Ara h 6 för jordnötter).
    • Nötter som patienten ätit utan symtom ska inte testas, eftersom enbart sensibilisering inte är en grund för att undvika dem.
    • Sensibilisering mot nötter ska inte heller screenas, om patienten aldrig ätit nötter. Onödiga eliminationsdieter kan leda till att toleransen förloras med tiden.
  • Sensibilisering mot björkpollen är kraftigt associerad med sensibilisering mot labila björkhomologer i hasselnöt, jordnöt och mandel. Det är fråga om korsallergi med björkpollen «IgE-vasta-aineiden raja-arvot ja tulkinta»5, «Uotila R, Kukkonen AK, Blom WM, ym. Component-reso...»66.
    • Symtomen är i allmänhet lindriga och består av övergående, lokala symtom i mun och svalg.

Behandling av nötallergi

Äggallergi

Diagnostik av äggallergi

Behandling av äggallergi

Veteallergi

  • IgE-förmedlad veteallergi kan framträda på olika sätt beroende på personens ålder och exponeringsrutt.
    • Klassisk matallergi i barndomen är den vanligaste formen av veteallergi hos barn. I Europa har prevalensen minskat under de senaste åren «Spolidoro GCI, Ali MM, Amera YT, ym. Prevalence es...»82, «Ruoka-allergioiden esiintyvyys»1.
    • Ansträngningsutlöst anafylaxi efter intag av vete (vehnärasitusanafylaksia, wheat-dependent exercise-induced anaphylaxis) är en sällsynt form av allergi hos unga och vuxna. Veteintag i kombination med fysisk ansträngning eller till exempel vid användning av antiinflammatoriska läkemedel, alkohol eller infektioner kan orsaka en allvarlig allergisk reaktion för dessa personer.

Diagnostik av veteallergi

Behandling av veteallergi

  • Behandlingen av svår veteallergi innebär att minutiöst undvika produkter som innehåller vete och att använda akutmedicinering vid symtom i samband med oavsiktlig exponering. Vete- och gliadinspecifika IgE-halter följs upp och återprovokation övervägs individuellt med 1–2 års intervall, om inga oavsiktliga exponeringar skett.
  • De glutenhaltiga spannmålen råg och korn innehåller strukturellt likadana proteiner som vete och kan därför orsaka symtom hos personer med veteallergi «Srisuwatchari W, Piboonpocanun S, Wangthan U, ym. ...»28.
  • Hyposensibilisering mot vete erbjuds för närvarande inte i Finland.
  • Se patientanvisningarna om kost för veteallergiska personer i tilläggsmaterialet «Vehnäallergisen ruokavalio»16.

Sojaallergi

  • Soja hör till växtfamiljen baljväxter som omfattar också bl.a. ärter, bönor och jordnötter.
  • I Finland beror allergiska symtom på rå soja i huvudsak på en korsreaktion mellan soja och björkpollen, och symtomen består i allmänhet endast av lindriga lokala symtom (klåda i munnen eller irritation i svalget). I dessa fall är det inte nödvändigt med vidare undersökningar (IgE-test eller provokationstest) «Katz Y, Gutierrez-Castrellon P, González MG, ym. A...»86.
  • Soja orsakar mycket sällan allvarliga eller generaliserade allergiska reaktioner i Finland.

Diagnostik av sojaallergi

Behandling av sojaallergi

  • Soja orsakar i allmänhet inte symtom hos björkallergiker, särskilt inte om sojan är upphettad, och Gly m 4-sensibilisering i samband med björkallergi förutsätter inte att soja undviks.
  • Om soja orsakar kraftiga allergiska symtom, behandlas detta genom att personen undviker produkter som innehåller soja och använder akutmedicin i samband med oavsiktlig exponering.
  • Sojaallergi är inget hinder för användning av andra baljväxter.

Fiskallergi

Diagnostik av fiskallergi

  • Diagnosen fiskallergi grundar sig på anamnesen och påvisande av IgE-medierad sensibilisering (artspecifikt IgE). Det finns dock knappt några forskningsrön om den diagnostiska noggrannheten av fisk-IgE-testen.
  • I oklara fall kan diagnosen säkerställas med fiskprovokation inom specialsjukvården.
  • Provokationstest för fisk orsakar oftast omedelbara symtom (som börjar inom några minuter eller senast inom några timmar): hudreaktioner (nässelutslag, omfattande rodnad), buksmärta, illamående, kräkningar, diarré, andningssvårigheter eller anafylaxi.

Behandling av fiskallergi

  • Behandlingen går ut på att undvika fisk som orsakar allergisymtom och att använda akutmedicinering om symtom uppkommer i samband med oavsiktlig exponering. IgE-halterna följs upp och återprovokation övervägs med 1–2 års intervall, om inga oavsiktliga exponeringar skett.
  • Se närmare kostanvisningar i tilläggsmaterialet «Kala-allergisen ruokavalio»17.

Skaldjurs- och blötdjursallergier

Ökad tolerans

Rekommendation: Överväg matstege (stegvis ökning av mängden och minskning av tillredningsgraden), om patienten har lindriga symtom på mjölk- eller äggallergi.

  • Det finns endast lite direkt forskning om hur väl matstegsmodellen fungerar i praktiken «Cotter S, Lad D, Byrne A, ym. Home-based graded ex...»90, «Chomyn A, Chan ES, Yeung J, ym. Safety and effecti...»91.
  • I matstegsmodellen kan man, genom att justera mjölkens eller äggens tillredningsgrad och mängd, identifiera ett lämpligt sätt att använda dessa födoämnen, och på så sätt vänja barnet vid ett födoämne som hen tidigare varit tvungen att undvika helt «Upton JEM, Wong D, Nowak-Wegrzyn A. Baked milk and...»92.
    • Matstegen lämpar sig för patienter med lindriga symtom i samband med matexponering eller matprovokation hemma.
    • Användningen av matstegen kan inledas hos spädbarn från 6 månaders ålder «d'Art YM, Forristal L, Byrne AM, ym. Single low-do...»93. När det gäller barn under 1 år ska näringsbehovet enligt åldern beaktas. Detta gäller också behovet av eventuella specialpreparat för barn med mjölkallergi.
    • Mjölkstegen kan också användas för barn med misstänkta mjölkrelaterade tarmsymtom men där IgE-medierad sensibilisering inte kunnat påvisas.
    • Regelbunden uppföljning är viktig för att säkerställa att vården går rätt till och är säker.
  • Om patienten kan använda födoämnet som vanligt, ger matstegen inget mervärde för behandlingen.
  • Användningen av matstege ska inte inledas enbart på basis av IgE-halter utan information om eventuella symtom. Matstegen lämpar sig inte heller som metod för diagnos av matallergi. Behandling av matallergi som påbörjas utan diagnos kan orsaka onödig förvirring och vara slöseri med resurser.
  • I följande situationer är matstegsmodellen inte någon trygg vårdform:
    • för person med svår matallergi eller anafylaktisk reaktion under de senaste 2 åren
    • för barn över 6 år med permanent, svår matallergi (hyposensibilisering mot födoämnen är då den primära behandlingsformen)
    • för patienter med astma i dålig terapeutisk balans eller med svårt, behandlingsresistent atopiskt eksem
    • för patienter med dålig behandlingsföljsamhet.
  • Närmare anvisningar om matstege för ägg «Kananmunatikapuut»19 och mjölk «Maitotikapuut»20 finns i tilläggsmaterialet.

Hyposensibilisering mot födoämnen

Rekommendation: Överväg hyposensibilisering om patienten fått medelsvåra eller svåra allergiska symtom av något födoämne.

  • I Finland finns tillgång till hyposensibilisering för behandling av mjölk-, ägg- och jordnötsallergi.
  • Hyposensibilisering mot födoämnen kan övervägas när sannolikheten är liten för att allergin naturligt ska klinga av och när både patienten och familjen är motiverade att genomföra behandlingen «Muraro et al. Managing food allergy: GA2 LEN guide...»94, «Vandenplas Y, Broekaert I, Domellöf M, ym. An ESPG...»95, «Chinthrajah RS, Cao S, Dunham T, ym. Oral immunoth...»96, «Kepner K, Parsons E, Kost L ym.Age and Successful ...»97. Behandlingens aktiva skede pågår i allmänhet åtminstone i 3 år och kräver ett betydande engagemang av patienten.
  • Hyposensibilisering ökar utvecklingen av tolerans mot allergiframkallande födoämnen «Oral Immunotherapy has large impact on food tolerance in children with food allergy.»A.
    • Cirka 70–80 % av patienterna med matallergi som fått behandling kan använda födoämnet utan betydande symtom (jämfört med 5–15 % utan hyposensibilisersbehandling mot födoämnet under samma uppföljningstid).
    • Cirka 53 % av dem som är allergiska mot jordnöt uppnår full tolerans med hyposensibilisering, dvs. får inga symtom vid provokationstestet efter en tid på eliminationsdiet.
    • Hyposensibilisering ökar användningen av adrenalin (och sannolikt andelen allvarliga allergiska reaktioner) så att cirka 8 % får en adrenalinkrävande reaktion under hyposensibiliseringen.
    • Hyposensibilisering orsakar ofta lindriga allergisymtom, såsom klåda i munnen eller tarmsymtom, särskilt när hyposensibiliseringen inleds «Chu DK, Wood RA, French S, ym. Oral immunotherapy ...»98.
    • Om patienten inte uppnått full tolerans, ska toleransen upprätthållas genom regelbunden användning av födoämnet.
  • Hyposensibilisering mot födoämnen ska utföras endast enligt noggrant utvärderade och evidensbaserade behandlingsprogram vid enheter inom specialsjukvården som är insatta i hyposensibilisering mot födoämnen.

Förebyggande av matallergier

Rekommendation: Föräldrarna informeras om fördelarna med att börja ge barnet fast föda i tidig ålder (från 4 månaders ålder och senast före 6 månaders ålder).

Prebiotika, probiotika och synbiotika

Matallergier relaterade till tarmkanalen

Komjölksallergi med tarmsymtom

  • Olika tarmsymtom, såsom defekationssvårigheter och regurgitation, samt irritation och gråtmildhet, är vanliga hos personer i alla åldrar. Oftast är besvären funktionella och matallergi utgör sällan orsaken till symtomen «Kuitunen M. Lapsen vatsavaivat ovat harvoin allerg...»110, «Solasaari T, Korpela K, Lommi S, ym. Bowel functio...»111.
  • Diagnosen komjölksallergi med tarmsymtom förutsätter eliminering av komjölk och ett övervakat provokationstest, där man konstaterar att de ursprungliga symtomen återkommer.
    • Risken för överdiagnostik är betydande, då en lindring av tarmsymtomen kan också bero till exempel på en minskning av laktosintaget eller en förändring i magsäckens tömningshastighet eller tarmmotiliteten «Merras-Salmio L, Pelkonen AS, Kolho KL, ym. Cow's ...»64.
    • Undvikande/Eliminering av komjölk ur kosten kan övervägas om de funktionella magbesvären hos ett spädbarn eller ett barn i lekåldern inte lindras med sedvanliga anvisningar. Komjölk ska då undvikas i högst 2–4 veckor.
    • Om spädbarnets symtom lindras under eliminationsdieten, remitteras barnet till specialsjukvården och diagnosen säkerställs med övervakad (blindad) provokation «Vandenplas Y, Broekaert I, Domellöf M, ym. An ESPG...»95. Toleransen för tillagad mjölk hos äldre barn kan prövas hemma med 3–6 månaders intervall.

FPIES (födoämnesproteinutlöst enterokolitsyndrom)

Eosinofil esofagit

Kost för ammande mammor

  • Ammande mödrar till matallergiska barn kan fortsätta med sin vanliga kost «Kramer MS, Kakuma R. Cochrane in context: Maternal...»118.
  • Svåra koliksymtom belastar hela familjen. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården förutsätts ha särskild känslighet och förmåga att lyssna till familjens bekymmer i sådana situationer.
  • Följande synpunkter kan tas fram under diskussioner med föräldrar som överväger amningsdiet:
    • I bröstmjölken utsöndras endast mycket små mängder födoämnesbaserade proteiner och lågmolekylära föreningar. Mängderna är i allmänhet så små att det är mycket osannolikt att de skulle ge upphov till allergisymtom hos det ammande barnet «Munblit D, Perkin MR, Palmer DJ, ym. Assessment of...»119.
    • Kolik som enda symtom hos ett spädbarn tyder mycket sällan på matallergi. Det finns inte heller några tillförlitliga forskningsrön som skulle tala för nytta av att en ammande mamma till ett barn som har kolik ändrade sin kostföring «Gordon M, Biagioli E, Sorrenti M, ym. Dietary modi...»120.
    • Undvikande av flera födoämnen samtidigt kan vara belastande och kan öka risken för olägenheter på grund av bristfällig kost. Enskilda livsmedel är normalt sett inte avgörande för att uppnå ett fullvärdigt näringsintag.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Ruoka-allergia (lapset)»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Robert Paul

Litteratur

Matallergi (barn). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnläkarföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»1

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Mortz CG, Eller E, Garvik OS, ym. Challenge-verified thresholds for allergens mandatory for labeling: How little is too much for the most sensitive patient? Allergy 2024;79(5):1306-1316 «PMID: 37661296»PubMed
  2. Arkwright PD, MacMahon J, Koplin J, ym. Severity and threshold of peanut reactivity during hospital-based open oral food challenges: An international multicenter survey. Pediatr Allergy Immunol 2018;29(7):754-761 «PMID: 30022517»PubMed
  3. Palmu S, Heikkilä P, Uski V, ym. National allergy programme had little impact on parent-reported food allergies in children aged 6-7 years. Acta Paediatr 2018;107(1):121-125 «PMID: 28925556»PubMed
  4. Grabenhenrich L, Trendelenburg V, Bellach J, ym. Frequency of food allergy in school-aged children in eight European countries-The EuroPrevall-iFAAM birth cohort. Allergy 2020;75(9):2294-2308 «PMID: 32219884»PubMed
  5. Spolidoro GCI, Amera YT, Ali MM, ym. Frequency of food allergy in Europe: An updated systematic review and meta-analysis. Allergy 2023;78(2):351-368 «PMID: 36271775»PubMed
  6. Pyrhönen K, Kulmala P. Delivery mode and the incidence of atopic sensitization and food allergy in a Finnish child population. Pediatr Allergy Immunol 2022;33(1):e13584 «PMID: 34184325»PubMed
  7. Pyrhönen K, Kulmala P. Atopic diseases of the parents predict the offspring's atopic sensitization and food allergy. Pediatr Allergy Immunol 2021;32(5):859-871 «PMID: 33527507»PubMed
  8. Koplin JJ, Allen KJ, Gurrin LC, ym. The impact of family history of allergy on risk of food allergy: a population-based study of infants. Int J Environ Res Public Health 2013;10(11):5364-77 «PMID: 24284354»PubMed
  9. Saito-Abe M, Yamamoto-Hanada K, Pak K, ym. How a Family History of Allergic Diseases Influences Food Allergy in Children: The Japan Environment and Children's Study. Nutrients 2022;14(20): «PMID: 36297007»PubMed
  10. Martin PE, Eckert JK, Koplin JJ, ym. Which infants with eczema are at risk of food allergy? Results from a population-based cohort. Clin Exp Allergy 2015;45(1):255-64 «PMID: 25210971»PubMed
  11. Tran MM, Lefebvre DL, Dharma C, ym. Predicting the atopic march: Results from the Canadian Healthy Infant Longitudinal Development Study. J Allergy Clin Immunol 2018;141(2):601-607.e8 «PMID: 29153857»PubMed
  12. de Jong NW, Elbert NJ, Mensink-Bout SM, ym. Parental and child factors associated with inhalant and food allergy in a population-based prospective cohort study: the Generation R Study. Eur J Pediatr 2019;178(10):1507-1517 «PMID: 31414213»PubMed
  13. Martone GM, Lehman HK, Rideout TC, ym. Delayed egg introduction beyond infancy and increased egg allergy risk in childhood. J Paediatr Child Health 2023;59(1):53-57 «PMID: 36190149»PubMed
  14. Du Toit G, Roberts G, Sayre PH, ym. Randomized trial of peanut consumption in infants at risk for peanut allergy. N Engl J Med 2015;372(9):803-13 «PMID: 25705822»PubMed
  15. Scarpone R, Kimkool P, Ierodiakonou D, ym. Timing of Allergenic Food Introduction and Risk of Immunoglobulin E-Mediated Food Allergy: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Pediatr 2023;177(5):489-497 «PMID: 36972063»PubMed
  16. de Silva D, Halken S, Singh C, ym. Preventing food allergy in infancy and childhood: Systematic review of randomised controlled trials. Pediatr Allergy Immunol 2020;31(7):813-826 «PMID: 32396244»PubMed
  17. Oh J, Lee M, Park J, ym. Prenatal and postnatal exposure to antibiotics and risk of food allergy in the offspring: A nationwide birth cohort study in South Korea. Pediatr Allergy Immunol 2024;35(3):e14114 «PMID: 38529692»PubMed
  18. Zhong Y, Zhang Y, Wang Y, ym. Maternal antibiotic exposure during pregnancy and the risk of allergic diseases in childhood: A meta-analysis. Pediatr Allergy Immunol 2021;32(3):445-456 «PMID: 33190323»PubMed
  19. Anafylaksiarekisteri. HUS 2022. https://www.hus.fi/anafylaksia
  20. Pouessel G, Turner PJ, Worm M, ym. Food-induced fatal anaphylaxis: From epidemiological data to general prevention strategies. Clin Exp Allergy 2018;48(12):1584-1593 «PMID: 30288817»PubMed
  21. Tanno LK, Demoly P. Anaphylaxis in children. Pediatr Allergy Immunol 2020;31 Suppl 26():8-10 «PMID: 33236416»PubMed
  22. Greenhawt M. Environmental exposure to peanut and the risk of an allergic reaction. Ann Allergy Asthma Immunol 2018;120(5):476-481.e3 «PMID: 29555352»PubMed
  23. Jeong K, Lee S. Natural course of IgE-mediated food allergy in children. Clin Exp Pediatr 2023;66(12):504-511 «PMID: 37321568»PubMed
  24. Saarinen KM, Pelkonen AS, Mäkelä MJ, ym. Clinical course and prognosis of cow's milk allergy are dependent on milk-specific IgE status. J Allergy Clin Immunol 2005;116(4):869-75 «PMID: 16210063»PubMed
  25. Schoemaker AA, Sprikkelman AB, Grimshaw KE, ym. Incidence and natural history of challenge-proven cow's milk allergy in European children--EuroPrevall birth cohort. Allergy 2015;70(8):963-72 «PMID: 25864712»PubMed
  26. Peters RL, Guarnieri I, Tang MLK, ym. The natural history of peanut and egg allergy in children up to age 6 years in the HealthNuts population-based longitudinal study. J Allergy Clin Immunol 2022;150(3):657-665.e13 «PMID: 35597613»PubMed
  27. Kim M, Lee JY, Yang HK, ym. The Natural Course of Immediate-Type Cow's Milk and Egg Allergies in Children. Int Arch Allergy Immunol 2020;181(2):103-110 «PMID: 31752004»PubMed
  28. Srisuwatchari W, Piboonpocanun S, Wangthan U, ym. Clinical and in vitro cross-reactivity of cereal grains in children with IgE-mediated wheat allergy. Allergol Immunopathol (Madr) 2020;48(6):589-596 «PMID: 32327208»PubMed
  29. Yanagida N, Takei M, Saito A, ym. Clinical cross-reactivity of wheat and barley in children with wheat allergy. Pediatr Allergy Immunol 2022;33(11):e13878 «PMID: 36433849»PubMed
  30. Kotaniemi-Syrjänen A, Palosuo K, Jartti T, ym. The prognosis of wheat hypersensitivity in children. Pediatr Allergy Immunol 2010;21(2 Pt 2):e421-8 «PMID: 19793064»PubMed
  31. Erkkola M, Saloheimo T, Hauta-Alus H, ym. Burden of allergy diets in Finnish day care reduced by change in practices. Allergy 2016;71(10):1453-60 «PMID: 27117067»PubMed
  32. Sindher SB, Long A, Chin AR, ym. Food allergy, mechanisms, diagnosis and treatment: Innovation through a multi-targeted approach. Allergy 2022;77(10):2937-2948 «PMID: 35730331»PubMed
  33. Sicherer SH, Sampson HA. Food allergy: A review and update on epidemiology, pathogenesis, diagnosis, prevention, and management. J Allergy Clin Immunol 2018;141(1):41-58 «PMID: 29157945»PubMed
  34. Muraro A, Werfel T, Hoffmann-Sommergruber K, ym. EAACI food allergy and anaphylaxis guidelines: diagnosis and management of food allergy. Allergy 2014;69(8):1008-25 «PMID: 24909706»PubMed
  35. Eiwegger T, Hung L, San Diego KE, ym. Recent developments and highlights in food allergy. Allergy 2019;74(12):2355-2367 «PMID: 31593325»PubMed
  36. Mäkelä M, Harvima I, Kauppi P ym. Allergiset sairaudet ja astma. Kustannus Oy Duodecim 2020.
  37. Riggioni C, Ricci C, Moya B, ym. Systematic review and meta-analyses on the accuracy of diagnostic tests for IgE-mediated food allergy. Allergy 2024;79(2):324-352 «PMID: 38009299»PubMed
  38. Dramburg S, Hilger C, Santos AF, ym. EAACI Molecular Allergology User's Guide 2.0. Pediatr Allergy Immunol 2023;34 Suppl 28():e13854 «PMID: 37186333»PubMed
  39. Constantin C, Quirce S, Poorafshar M, ym. Micro-arrayed wheat seed and grass pollen allergens for component-resolved diagnosis. Allergy 2009;64(7):1030-7 «PMID: 19210348»PubMed
  40. Shamji MH, Valenta R, Jardetzky T, ym. The role of allergen-specific IgE, IgG and IgA in allergic disease. Allergy 2021;76(12):3627-3641 «PMID: 33999439»PubMed
  41. Qin L, Tang LF, Cheng L, ym. The clinical significance of allergen-specific IgG4 in allergic diseases. Front Immunol 2022;13():1032909 «PMID: 36389804»PubMed
  42. Hieta N, Hasan T, Mäkinen-Kiljunen S, ym. Lupin allergy and lupin sensitization among patients with suspected food allergy. Ann Allergy Asthma Immunol 2009;103(3):233-7 «PMID: 19788021»PubMed
  43. Hu Y, Chen Y, Liu S, ym. Breastfeeding duration modified the effects of neonatal and familial risk factors on childhood asthma and allergy: a population-based study. Respir Res 2021;22(1):41 «PMID: 33549112»PubMed
  44. Dai H, Wang F, Wang L, ym. An epidemiological investigation of food allergy among children aged 3 to 6 in an urban area of Wenzhou, China. BMC Pediatr 2020;20(1):220 «PMID: 32410652»PubMed
  45. Kaya A, Erkoçoğlu M, Civelek E, ym. Prevalence of confirmed IgE-mediated food allergy among adolescents in Turkey. Pediatr Allergy Immunol 2013;24(5):456-62 «PMID: 23772635»PubMed
  46. Chinthrajah RS, Jones SM, Kim EH, ym. Updating the CoFAR Grading Scale for Systemic Allergic Reactions in Food Allergy. J Allergy Clin Immunol 2022;149(6):2166-2170.e1 «PMID: 35026206»PubMed
  47. Sampson HA, Gerth van Wijk R, Bindslev-Jensen C, ym. Standardizing double-blind, placebo-controlled oral food challenges: American Academy of Allergy, Asthma & Immunology-European Academy of Allergy and Clinical Immunology PRACTALL consensus report. J Allergy Clin Immunol 2012;130(6):1260-74 «PMID: 23195525»PubMed
  48. Food Allergy Lexicon. American College of Allergy. Asthma & Immunology, 2018.
  49. Nieminen O, Palosuo K, Kukkonen K, ym. Comparison of Severity Scorings in Oral Food Challenges With Cow's Milk. J Investig Allergol Clin Immunol 2024;34(1):71-73 «PMID: 37219947»PubMed
  50. Álvarez García O, Bartra J, Ruiz-Garcia M, ym. No apparent impact of incremental dosing on eliciting dose at double-blind, placebo-controlled peanut challenge. Allergy 2022;77(2):667-670 «PMID: 34614236»PubMed
  51. Yanagida N, Sato S, Ebisawa M. Relationship between eliciting doses and the severity of allergic reactions to food. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2023;23(3):226-232 «PMID: 37185827»PubMed
  52. Yanagida N, Sato S, Nagakura KI, ym. Relationship between serum allergen-specific immunoglobulin E and threshold dose in an oral food challenge. Pediatr Allergy Immunol 2023;34(3):e13926 «PMID: 36974646»PubMed
  53. Saarinen KM, Suomalainen H, Savilahti E. Diagnostic value of skin-prick and patch tests and serum eosinophil cationic protein and cow's milk-specific IgE in infants with cow's milk allergy. Clin Exp Allergy 2001;31(3):423-9 «PMID: 11260154»PubMed
  54. Dambacher WM, de Kort EH, Blom WM, ym. Double-blind placebo-controlled food challenges in children with alleged cow's milk allergy: prevention of unnecessary elimination diets and determination of eliciting doses. Nutr J 2013;12():22 «PMID: 23394146»PubMed
  55. Mandelin J, Mäkelä M, Kauppi, P. Onko anafylaksian hoito muuttunut? Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim. 2025;141(3):189-91
  56. Turner PJ, DunnGalvin A, Hourihane JO. The Emperor Has No Symptoms: The Risks of a Blanket Approach to Using Epinephrine Autoinjectors for All Allergic Reactions. J Allergy Clin Immunol Pract 2016;4(6):1143-1146 «PMID: 27283056»PubMed
  57. Kauppila T, Palosuo K, Kukkonen K. Lasten lehmänmaitoallergian hoito. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2024;140(6):485-92
  58. Nowak-Wegrzyn A, Bloom KA, Sicherer SH, ym. Tolerance to extensively heated milk in children with cow's milk allergy. J Allergy Clin Immunol 2008;122(2):342-7, 347.e1-2 «PMID: 18620743»PubMed
  59. Leonard SA, Caubet JC, Kim JS, ym. Baked milk- and egg-containing diet in the management of milk and egg allergy. J Allergy Clin Immunol Pract 2015;3(1):13-23; quiz 24 «PMID: 25577613»PubMed
  60. Kim JS, Nowak-Węgrzyn A, Sicherer SH, ym. Dietary baked milk accelerates the resolution of cow's milk allergy in children. J Allergy Clin Immunol 2011;128(1):125-131.e2 «PMID: 21601913»PubMed
  61. Esmaeilzadeh H, Alyasin S, Haghighat M, ym. The effect of baked milk on accelerating unheated cow's milk tolerance: A control randomized clinical trial. Pediatr Allergy Immunol 2018;29(7):747-753 «PMID: 30027590»PubMed
  62. d'Art YM, Forristal L, Byrne AM, ym. Single low-dose exposure to cow's milk at diagnosis accelerates cow's milk allergic infants' progress on a milk ladder programme. Allergy 2022;77(9):2760-2769 «PMID: 35403213»PubMed
  63. Klemola T, Vanto T, Juntunen-Backman K, ym. Allergy to soy formula and to extensively hydrolyzed whey formula in infants with cow's milk allergy: a prospective, randomized study with a follow-up to the age of 2 years. J Pediatr 2002;140(2):219-24 «PMID: 11865274»PubMed
  64. Merras-Salmio L, Pelkonen AS, Kolho KL, ym. Cow's milk-associated gastrointestinal symptoms evaluated using the double-blind, placebo-controlled food challenge. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2013;57(3):281-6 «PMID: 23974059»PubMed
  65. Tilastotietokanta Kelasto. Kela 2023. https://tietotarjotin.fi/tilastodata/2051231/tilastotietokanta-kelasto
  66. Uotila R, Kukkonen AK, Blom WM, ym. Component-resolved diagnostics demonstrates that most peanut-allergic individuals could potentially introduce tree nuts to their diet. Clin Exp Allergy 2018;48(6):712-721 «PMID: 29377469»PubMed
  67. Alshajarah HA, Alghamdi HA, Alberi ZA, ym. Peanut-Induced Anaphylaxis in Children: A Literature Review. Cureus 2022;14(12):e32946 «PMID: 36578844»PubMed
  68. Borres MP, Sato S, Ebisawa M. Recent advances in diagnosing and managing nut allergies with focus on hazelnuts, walnuts, and cashew nuts. World Allergy Organ J 2022;15(4):100641 «PMID: 35493774»PubMed
  69. Elizur A, Bollyky JB, Block WM. Elimination diet and the development of multiple tree-nut allergies. Pediatr Res 2017;82(4):671-677 «PMID: 28549059»PubMed
  70. Masthoff LJ, van Hoffen E, de Reus A, ym. Hazelnut allergy differs between children and adults in frequency of severity, aetiology and relevance of diagnostic parameters. Clin Exp Allergy 2014;44(12):1539-45 «PMID: 25333730»PubMed
  71. Ballmer-Weber BK, Lidholm J, Lange L, ym. Allergen Recognition Patterns in Walnut Allergy Are Age Dependent and Correlate with the Severity of Allergic Reactions. J Allergy Clin Immunol Pract 2019;7(5):1560-1567.e6 «PMID: 30708144»PubMed
  72. Palosuo K, Kukkonen AK, Pelkonen AS, ym. Gal d 1-specific IgE predicts allergy to heated egg in Finnish children. Pediatr Allergy Immunol 2018;29(6):637-643 «PMID: 29974523»PubMed
  73. Leau A, Denery-Papini S, Bodinier M, ym. Tolerance to heated egg in egg allergy: Explanations and implications for prevention and treatment. Clin Transl Allergy 2023;13(12):e12312 «PMID: 38146801»PubMed
  74. Miceli Sopo S, Greco M, Cuomo B, ym. Matrix effect on baked egg tolerance in children with IgE-mediated hen's egg allergy. Pediatr Allergy Immunol 2016;27(5):465-70 «PMID: 27019388»PubMed
  75. De Vlieger L, Nuyttens L, Matton C, ym. Guided Gradual Egg-Tolerance Induction in Hen's Egg Allergic Children Tolerating Baked Egg: A Prospective Randomized Trial. Front Allergy 2022;3():886094 «PMID: 35769568»PubMed
  76. Ohtani K, Sato S, Syukuya A, ym. Natural history of immediate-type hen's egg allergy in Japanese children. Allergol Int 2016;65(2):153-157 «PMID: 26666473»PubMed
  77. Dang TD, Peters RL, Koplin JJ, ym. Egg allergen specific IgE diversity predicts resolution of egg allergy in the population cohort HealthNuts. Allergy 2019;74(2):318-326 «PMID: 30035811»PubMed
  78. Sicherer SH, Wood RA, Vickery BP, ym. The natural history of egg allergy in an observational cohort. J Allergy Clin Immunol 2014;133(2):492-9 «PMID: 24636473»PubMed
  79. Chomyn A, Chan ES, Yeung J, ym. Canadian food ladders for dietary advancement in children with IgE-mediated allergy to milk and/or egg. Allergy Asthma Clin Immunol 2021;17(1):83 «PMID: 34353372»PubMed
  80. Palosuo K, Karisola P, Savinko T, ym. A Randomized, Open-Label Trial of Hen's Egg Oral Immunotherapy: Efficacy and Humoral Immune Responses in 50 Children. J Allergy Clin Immunol Pract 2021;9(5):1892-1901.e1 «PMID: 33529723»PubMed
  81. Des Roches A, Paradis L, Gagnon R, ym. Egg-allergic patients can be safely vaccinated against influenza. J Allergy Clin Immunol 2012;130(5):1213-1216.e1 «PMID: 23021881»PubMed
  82. Spolidoro GCI, Ali MM, Amera YT, ym. Prevalence estimates of eight big food allergies in Europe: Updated systematic review and meta-analysis. Allergy 2023;78(9):2361-2417 «PMID: 37405695»PubMed
  83. Graham F, Caubet JC, Ramadan S, ym. Specific IgE Decision Point Cutoffs in Children with IgE-Mediated Wheat Allergy and a Review of the Literature. Int Arch Allergy Immunol 2020;181(4):296-300 «PMID: 32069455»PubMed
  84. Nilsson N, Sjölander S, Baar A, ym. Wheat allergy in children evaluated with challenge and IgE antibodies to wheat components. Pediatr Allergy Immunol 2015;26(2):119-25 «PMID: 25601168»PubMed
  85. Burman J, Palosuo K, Kukkonen K, ym. Children with wheat allergy usually tolerate oats. Pediatr Allergy Immunol 2019;30(8):855-857 «PMID: 31355942»PubMed
  86. Katz Y, Gutierrez-Castrellon P, González MG, ym. A comprehensive review of sensitization and allergy to soy-based products. Clin Rev Allergy Immunol 2014;46(3):272-81 «PMID: 24425446»PubMed
  87. Cox AL, Eigenmann PA, Sicherer SH. Clinical Relevance of Cross-Reactivity in Food Allergy. J Allergy Clin Immunol Pract 2021;9(1):82-99 «PMID: 33429724»PubMed
  88. Cabanillas B, Jappe U, Novak N. Allergy to Peanut, Soybean, and Other Legumes: Recent Advances in Allergen Characterization, Stability to Processing and IgE Cross-Reactivity. Mol Nutr Food Res 2018;62(1): «PMID: 28944625»PubMed
  89. Klueber, J, Schrama, D, Rodrigues, P ym. Fish Allergy Management: From Component-Resolved Diagnosis to Unmet Diagnostic Needs. Curr Treat Options. Allergy 2019;6,322–37 https://doi.org/10.1007/s40521-019-00235-w
  90. Cotter S, Lad D, Byrne A, ym. Home-based graded exposure to egg to treat egg allergy. Clin Transl Allergy 2021;11(8):e12068 «PMID: 34667590»PubMed
  91. Chomyn A, Chan ES, Yeung J, ym. Safety and effectiveness of the Canadian food ladders for children with IgE-mediated food allergies to cow's milk and/or egg. Allergy Asthma Clin Immunol 2023;19(1):94 «PMID: 37932826»PubMed
  92. Upton JEM, Wong D, Nowak-Wegrzyn A. Baked milk and egg diets revisited. Ann Allergy Asthma Immunol 2024;132(3):328-336.e5 «PMID: 38151097»PubMed
  93. d'Art YM, Forristal L, Byrne AM, ym. Single low-dose exposure to cow's milk at diagnosis accelerates cow's milk allergic infants' progress on a milk ladder programme. Allergy 2022;77(9):2760-2769 «PMID: 35403213»PubMed
  94. Muraro et al. Managing food allergy: GA2 LEN guideline 2022. World Allergy Organization Journal 2022; 15:100687 http://doi.org/10.1016/j.waojou.2022.100687;
  95. Vandenplas Y, Broekaert I, Domellöf M, ym. An ESPGHAN Position Paper on the Diagnosis, Management, and Prevention of Cow's Milk Allergy. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2024;78(2):386-413 «PMID: 38374567»PubMed
  96. Chinthrajah RS, Cao S, Dunham T, ym. Oral immunotherapy for peanut allergy: The pro argument. World Allergy Organ J 2020;13(8):100455 «PMID: 33005286»PubMed
  97. Kepner K, Parsons E, Kost L ym.Age and Successful Food Allergy Desensitization in Children. Journal of allergy and clinical immunology. 2022;149(2):AB31
  98. Chu DK, Wood RA, French S, ym. Oral immunotherapy for peanut allergy (PACE): a systematic review and meta-analysis of efficacy and safety. Lancet 2019;393(10187):2222-2232 «PMID: 31030987»PubMed
  99. Natsume O, Kabashima S, Nakazato J, ym. Two-step egg introduction for prevention of egg allergy in high-risk infants with eczema (PETIT): a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet 2017;389(10066):276-286 «PMID: 27939035»PubMed
  100. Wei-Liang Tan J, Valerio C, Barnes EH, ym. A randomized trial of egg introduction from 4 months of age in infants at risk for egg allergy. J Allergy Clin Immunol 2017;139(5):1621-1628.e8 «PMID: 27742394»PubMed
  101. Skjerven HO, Lie A, Vettukattil R, ym. Early food intervention and skin emollients to prevent food allergy in young children (PreventADALL): a factorial, multicentre, cluster-randomised trial. Lancet 2022;399(10344):2398-2411 «PMID: 35753340»PubMed
  102. Schroer B, Groetch M, Mack DP, ym. Practical Challenges and Considerations for Early Introduction of Potential Food Allergens for Prevention of Food Allergy. J Allergy Clin Immunol Pract 2021;9(1):44-56.e1 «PMID: 33127520»PubMed
  103. Halken S, Muraro A, de Silva D, ym. EAACI guideline: Preventing the development of food allergy in infants and young children (2020 update). Pediatr Allergy Immunol 2021;32(5):843-858 «PMID: 33710678»PubMed
  104. Berni Canani R, Nocerino R, Terrin G, ym. Effect of Lactobacillus GG on tolerance acquisition in infants with cow's milk allergy: a randomized trial. J Allergy Clin Immunol 2012;129(2):580-2, 582.e1-5 «PMID: 22078573»PubMed
  105. Chatchatee P, Nowak-Wegrzyn A, Lange L, ym. Tolerance development in cow's milk-allergic infants receiving amino acid-based formula: A randomized controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2022;149(2):650-658.e5 «PMID: 34224785»PubMed
  106. Basturk A, Isik İ, Atalay A, ym. Investigation of the Efficacy of Lactobacillus rhamnosus GG in Infants With Cow's Milk Protein Allergy: a Randomised Double-Blind Placebo-Controlled Trial. Probiotics Antimicrob Proteins 2020;12(1):138-143 «PMID: 30656549»PubMed
  107. Viljanen M, Savilahti E, Haahtela T, ym. Probiotics in the treatment of atopic eczema/dermatitis syndrome in infants: a double-blind placebo-controlled trial. Allergy 2005;60(4):494-500 «PMID: 15727582»PubMed
  108. Williams LM, Stoodley IL, Berthon BS, ym. The Effects of Prebiotics, Synbiotics, and Short-Chain Fatty Acids on Respiratory Tract Infections and Immune Function: A Systematic Review and Meta-Analysis. Adv Nutr 2022;13(1):167-192 «PMID: 34543378»PubMed
  109. Kukkonen K, Savilahti E, Haahtela T, ym. Long-term safety and impact on infection rates of postnatal probiotic and prebiotic (synbiotic) treatment: randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Pediatrics 2008;122(1):8-12 «PMID: 18595980»PubMed
  110. Kuitunen M. Lapsen vatsavaivat ovat harvoin allergiaa. Suom lääkäril 2011;50-52:3841-5
  111. Solasaari T, Korpela K, Lommi S, ym. Bowel function in a prospective cohort of 1052 healthy term infants up to 4 months of age. Eur J Pediatr 2024;183(8):3557-3565 «PMID: 38819500»PubMed
  112. Kansanaho T ym. Ravinnon proteiinin aiheuttama enterokoliitti - pienten lasten harvinainen ongelma Duodecim 2022;138(7):583-7
  113. Caubet JC, Cianferoni A, Groetch M, ym. Food protein-induced enterocolitis syndrome. Clin Exp Allergy 2019;49(9):1178-1190 «PMID: 31468626»PubMed
  114. Nowak-Węgrzyn A, Chehade M, Groetch ME, ym. International consensus guidelines for the diagnosis and management of food protein-induced enterocolitis syndrome: Executive summary-Workgroup Report of the Adverse Reactions to Foods Committee, American Academy of Allergy, Asthma & Immunology. J Allergy Clin Immunol 2017;139(4):1111-1126.e4 «PMID: 28167094»PubMed
  115. Kauppila T, Heikkinen M, Mäkelä M, ym. Miten tunnistan eosinofiilisen ruokatorvitulehduksen? Suomen lääkärilehti 2019; 35: 1874-80
  116. Dellon ES, Rothenberg ME, Collins MH, ym. Dupilumab in Adults and Adolescents with Eosinophilic Esophagitis. N Engl J Med 2022;387(25):2317-2330 «PMID: 36546624»PubMed
  117. Chehade M, Dellon ES, Spergel JM, ym. Dupilumab for Eosinophilic Esophagitis in Patients 1 to 11 Years of Age. N Engl J Med 2024;390(24):2239-2251 «PMID: 38924731»PubMed
  118. Kramer MS, Kakuma R. Cochrane in context: Maternal dietary antigen avoidance during pregnancy or lactation, or both, for preventing or treating atopic disease in the child. Evid Based Child Health 2014;9(2):484-5 «PMID: 25404610»PubMed
  119. Munblit D, Perkin MR, Palmer DJ, ym. Assessment of Evidence About Common Infant Symptoms and Cow's Milk Allergy. JAMA Pediatr 2020;174(6):599-608 «PMID: 32282040»PubMed
  120. Gordon M, Biagioli E, Sorrenti M, ym. Dietary modifications for infantile colic. Cochrane Database Syst Rev 2018;10(10):CD011029 «PMID: 30306546»PubMed
Artikelns ID: gvr00039 (050.026)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Oral immunotherapy for food allergy in children

Oral Immunotherapy has large impact on food tolerance in children with food allergy.

A

Peanut introduction before the age of 6 months and the risk of peanut allergy

Peanut introduction before 6 months of age decreases the risk of peanut allergy.

B

Egg introduction before the age of 6 months and the risk of egg allergy

Egg introduction before 6 months of age likely decreases the risk of egg allergy.

C

Can worsening of atopic dermatitis be a symptom of food allergy if the patient does not have other allergy-specific symptoms?

Worsening of atopic dermatitis without other allergy symptoms may be a rare symptom of a food allergy in children.

D

Elimination diets in eosinophilic esophagitis

A food-elimination diet might have little impact on the histological representation of eosinophilic esophagitis compared to no diet, but the evidence is insufficient.

D

Milk introduction before the age of 6 months and the risk of milk allergy

Milk introduction before 6 months of age may have little or no effect on the risk of milk allergy, but the evidence is very uncertain.

D

The effects of probiotics, prebiotics, and synbiotics in food allergy prevention

Pre-, pro-, and synbiotics during pregnancy, breast feeding and/or infancy may have little or no effect on preventing food allergy, but the evidence is very uncertain.

Vårdväg vid mjölkallergi – från misstanke till behandling
Kontakta oss