Parkinsons sjukdom

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland
8.4.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Parkinsonin tauti «Parkinsonin tauti»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Diagnosen Parkinsons sjukdom grundar sig i första hand på en klinisk undersökning.
  • Man känner inte till någon kurativ behandling eller en behandling som förhindrar att sjukdomen framskrider. Målet med vården och rehabiliteringen är att lindra symtomen och förbättra funktionsförmågan.
  • För yngre patienter (under 60–65 år) och patienter med lindriga symtom rekommenderas behandling med dopaminagonist eller monoaminoxidas B (MAO-B). Hos äldre patienter kan medicineringen också inledas med levodopa.
  • Även hos yngre patienter kan behandling med levodopa inledas direkt om patienten har flera sjukdomar, har svåra symtom eller har kognitiva eller psykiska symtom. Till slut behöver alla patienter levodopabehandling.
  • Utöver levodopa är dopaminagonister, katekol-O-metyltransferas (COMT)-hämmare, apomorfininjektioner och eventuellt även MAO-B-hämmare nyttiga läkemedel vid behandling i mellanfasen.
  • Vid framskriden sjukdom kan man med djupstimulering av hjärnan (DBS), duodenal levodopainfusion och apomorfininfusion hjälpa patienter som trots ändamålsenlig läkemedelsbehandling har svåra variationer i tillståndet och ofrivilliga rörelser orsakade av medicinering.
  • Patienten bör uppmuntras till självständig motion genast när diagnosen har fastställts.
  • Genom rehabilitering kan man förbättra gånghastigheten, steglängden och balanskontrollen, minska fallolyckor och förbättra röststyrkan. Vid framskridande sjukdom är rehabiliteringens resultat inte bestående, utan träningen ska upprepas för att upprätthålla funktionsförmågan.

Mål

  • Syftet med denna rekommendation är att
    • presentera en evidensbaserad rekommendation för diagnostik, behandlingsindikationer, val av behandlingsmetoder, läkemedelsanvändning och rehabilitering
    • förenhetliga vård- och behandlingspraxis.

Målgrupper

  • Rekommendationen är avsedd för läkare inom primärvården och den specialiserade sjukvården som vårdar patienter med Parkinsons sjukdom samt för övrig vårdpersonal.

Definition och symtom

  • Parkinsons sjukdom är en framskridande neurologisk sjukdom, vars motoriska symtom beror på att substantia nigras dopaminnervceller bryts ned och därmed på att funktionen i dopaminbanan som går till striatum störs.
  • Nervceller förstörs också i perifera nervsystemet, andra system för signalsubstanser och i större utsträckning i hjärnstammen, det autonoma nervsystemet samt i subkortikala och kortikala strukturer, vilket orsakar sjukdomens icke-motoriska symtom.
  • I denna rekommendation
    • avses med sjukdom i den tidiga fasen en sjukdom med lindriga symtom som inte är förknippad med variationer i tillståndet eller dyskinesier
    • avses med sjukdom i mellanfasen det skede då variationer i tillståndet eller dyskinesier har utvecklats och ett levodopapreparat används
    • avses med framskriden sjukdom det skede då statusväxlingar eller dyskinesier är besvärliga trots optimal läkemedelsbehandling och invasiva behandlingar kommer i fråga.

Symtom

  • De centrala motoriska symtomen är bradykinesi, rigiditet, darrningar i vila och balansproblem.
  • De motoriska symtomen börjar vanligen asymmetriskt och framskrider långsamt. Det vanligaste ursprungliga symtomet är darrningar i vila i handen eller fingrarna.
  • Motoriska symtom som liknar Parkinsons sjukdom (parkinsonism) förekommer även vid andra sjukdomar och vid användning av läkemedel som blockerar dopaminreceptorerna (psykosläkemedel).
  • Av de icke-motoriska symtomen är depression, kognitiva förändringar, hallucinationer, impulsiv-kompulsiva störningar i samband med medicinering, störningar i urinblåsans funktion och andra störningar i det autonoma nervsystemet, sömnstörningar samt försämrat luktsinne vanliga.
  • Dessutom har många patienter bland annat ångest och smärta.

Symtomens framskridande

Diagnostik

Gentest vid diagnostik av Parkinsons sjukdom

Bild 1.

Geenitestien käyttäminen Parkinsonin taudin diagnostiikassa. Lähde: Berardelli A, Wenning GK, Antonini A ym. EFNS/MDS-ES/ENS [corrected] recommendations for the diagnosis of Parkinson's disease. Eur J Neurol 2013;20:16-34

Behandling av motoriska symtom

  • Den optimala tidpunkten för inledning av läkemedelsbehandling har inte undersökts tillräckligt och det finns inga säkra bevis på att något läkemedel är neuroprotektivt.
  • Läkemedelsbehandlingen inleds om symtomen stör patienten själv.

Läkemedelsbehandling i den tidiga fasen

Bild 2.

Käytännön suositus hoidon aloittamisesta. © Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Dopaminagonister

Levodopa

MAO-B-hämmare

Antikolinergika

Amantadin

Läkemedelsbehandling i mellanstadiet

  • Med optimal medicinering i den tidiga fasen kan man vanligen klara sig i flera år utan större förändringar.
  • Sjukdomen framskrider dock och ett tecken på försvagat behandlingssvar på levodopa är motoriska variationer i tillståndet och oavsiktliga rörelser (dyskinesier).
  • Typiska fenomen för Parkinsons sjukdom som framskridit till mellanstadiet är avtagande dosrespons (wearing off) och dyskinesier.
  • Med tiden förändras variationsväxlingarna till kraftigare "on-off"-variationer och dyskinesierna ökar.
  • När sjukdomen framskrider försämras läkemedelseffektens förutsägbarhet ytterligare, dess styrka kan variera eller den kan utebli.
  • För en del patienter utvecklas stelhet (freezing) som visar sig som fastnande när patienten försöker svänga, röra sig eller kommer in i t.ex. en dörröppning, en korridor, smala platser eller i trafikljus samt i andra situationer som orsakar prestandatryck.
  • Som orsaker till motoriska variationer i tillståndet betraktas den understigande variationen i neuronernas levodopahalt enligt läkemedelsdosen och celldegenerationsförändringar «Parkinsonin taudin edenneen vaiheen ongelmat»2. Tillsammans leder dessa till en progressiv känslighet hos dopaminreceptorerna för förändringar i plasmahalten levodopa «Obeso JA, Rodriguez-Oroz M, Marin C ym. The origin...»42. Vid behandlingen bör man således från början sträva efter en så jämn och kontinuerlig dopaminergisk stimulering som möjligt «LeWitt PA, Nyholm D. New developments in levodopa ...»43, «Stocchi F, Olanow CW. Continuous dopaminergic stim...»44.

Avtagande dosrespons och "on-off"-variationer

Snabba "on-off"-variationer

  • Med en apomorfininjektion som doseras under huden får en stor del av patienterna en bra respons på "off"-faserna «Apomorfiini ihonalaisina injektioina on ilmeisesti tehokas ja nopea hoito Parkinsonin taudin off-vaiheisiin.»B.
    • Apomorfin är en lipofil D1- och D2-receptoragonist som inte är ett ergotderivat.
    • Eftersom apomorfin har dålig biologisk effektivitet per oralt doseras det som en injektion under huden.
    • För att fastställa en lämplig engångsdos och på grund av eventuella kardiovaskulära biverkningar ska behandlingen inledas under läkarövervakning.
    • Dosen är vanligen 2–6 mg (1–10 mg, den vanligaste dosen är 4 mg) och dosen kan upprepas 1–10 gånger per dag.
    • Responsen börjar inom 7–15 minuter efter injektionen och varar cirka en timme «Chen JJ, Obering C. A review of intermittent subcu...»54.
    • För att undvika perifera biverkningar, främst illamående och ortostatisk hypotension, rekommenderas användning av domperidon 10(–20) mg x 3 med början 3 dygn före dostestningen «Boyle A, Ondo W. Role of apomorphine in the treatm...»55. Behandlingar har inletts även utan domperidon.
    • De vanligaste biverkningarna är gäspning, illamående, sömnighet och dyskinesier.
    • Användningen av apomorfininjektioner förutsätter god handfunktion även i "off"-fasen. Annars ges injektionerna av en anhörig eller en assistent.
    • Apomorfin ska användas försiktigt om patienten har en betydande hjärtsjukdom, betydande ortostatism, betydande njur- eller leversvikt eller en medicinering som förlänger QT-tiden.

Dyskineser eller ofrivilliga rörelser

Behandling av framskriden sjukdom

Operationsbehandling av framskriden Parkinsons sjukdom

Målkärnor

  • Vid DBS-behandling är de vanligaste målkärnorna STN och GPi.
  • Om patientens ledningssymtom är vilotremor kan man som behandling använda thalamus nucleus ventralis intermedius (VIM)-stimulering. VIM-DBS hjälper inte mot andra motoriska symtom.
  • I Finland har ingen stimulering av den pedunkulopontina kärnan (PPN) använts «Pekkonen E. Syväaivostimulaatio neurologisissa sai...»66.

Allmänna förutsättningar för behandling med djupstimulering av hjärnan

Indikationer för framskriden Parkinsons sjukdom

  • Se även «Kaasinen V, Kärppä M, Lyytinen J, Ahonen J-P, Pekk...»64.
  • Indikationerna är
    • en idiopatisk Parkinsons sjukdom, som fortfarande reagerar på levodopa
    • tillstånd där optimal läkemedelsbehandling inte ger tillfredsställande svar på patientens motoriska symtom eller då patienten inte tål de normala läkemedelsdoserna med vilka motoriska symtom behandlas
    • svåra "on-off"-variationer eller svåra dagliga dyskinesier trots optimal läkemedelsbehandling
    • svår vilotremor, även läkemedelsresistent tremor

Kontraindikationer

  • Kontraindikationer är
    • demens (lindrig kognitiv försämring tillåts)
    • svår läkemedelsresistent depression eller psykos
      • En övergående psykos orsakad av läkemedel, till exempel en dopaminagonist, är inte ett kriterium för uteslutning.
      • I oklara fall är en psykiatrisk bedömning nödvändig.
  • Svårt ledningssymtom (t.ex. stelhet, fall, dysartri) som inte reagerar på levodopa.
  • Parkinson plus syndrom.
  • Betydande hjärnatrofi eller rikliga vaskulära förändringar i målkärnan eller på elektrodens väg som konstateras vid MRI av huvudet «Pekkonen E. Syväaivostimulaatio neurologisissa sai...»66, «Bronstein JM, Tagliati M, Alterman RL ym. Deep bra...»76.

Operationsduglighetsundersökningar och operation

  • I bedömningen av patientens lämplighet för operation deltar en neurolog, en neuroradiolog och en neuropsykolog. Det slutliga patientvalet görs av en neurolog vid DBS-centret tillsammans med en neurokirurg.
  • Undersökningarna omfattar levodopatest, MRI av huvudet och neuropsykologisk undersökning.
  • Om patienten har haft svår depression, psykos eller en impulsivis-kompulsiv störning konsulteras vid behov en psykiater.
  • I levodopatestet krävs i regel en positiv respons (inte vid läkemedelsresistent vilotremor).
  • Ju bättre respons levodopatestet ger, desto mer nytta har patienten i allmänhet av DBS-behandlingen.
  • Numera görs allt fler DBS-operationer i allmän anestesi «Pekkonen E, Eerola-Rautio J, Kivisaari R. Kajoav...»65.

Postoperativ justering av stimulerare och medicinering

  • En kliniker som är insatt i justeringarna av DBS, vanligen en neurolog, ansvarar för den postoperativa inställningen av stimulatorn och förändringarna i läkemedelsbehandlingen åtminstone under de första 6 månaderna «Bronstein JM, Tagliati M, Alterman RL ym. Deep bra...»76.
  • Justeringarna kan behöva göras flera gånger efter operationen bland annat på grund av effekten av mikrolesion.
  • För att optimera svaret på behandlingen av DBS och bedöma effekten av justeringarna ska de postoperativa stimulatorinställningarna göras med uppehåll (ca 12 timmars paus vid behandling med levodopa), vilket minimerar den blandade effekten av levodopa och andra Parkinson-läkemedel «Volkmann J, Moro E, Pahwa R. Basic algorithms for ...»78, «Picillo M, Lozano AM, Kou N ym. Programming Deep B...»79, «Zauber SE, Smith PA, Metman LV. Fundamentals of de...»80.
  • Vid justeringar söks de optimala inställningarna och samtidigt ändras medicineringen. Justeringarna görs till exempel 1, 3 och 6 månader efter operationen, då man bland annat söker optimal kontakt, -frekvens och -ström «Bronstein JM, Tagliati M, Alterman RL ym. Deep bra...»76. Därefter ingriper man endast vid behov i regleringen av DBS.
  • Genom att justera STN:s DBS kan man ofta väsentligt minska levodopadosen till skillnad från GPi:s DBS. Dosminskningen är individuell och varierar mycket (20–100 procent). Patienten får dessutom vanligen dopaminagonist- och MAO-B-hämmare. I enskilda fall har behandlingen med levodopa kunnat avslutas.
  • I takt med att sjukdomen framskrider är patienten vanligtvis tvungen att påbörja levodopa på nytt eller öka dosen.
  • När de motoriska symtomen framskrider kan en ny stimulatorjustering i vissa fall lindra de motoriska symtomen.
  • Generatorn avtar normalt efter 3–5 år och därefter måste en ny strömkälla installeras.
    • Hur spänning i generatorn minskar bör följas upp regelbundet. Ett meddelande från patientens egen reglerare förutspår att generatorn kommer att avta helt.
    • När strömkällan tar slut kontaktas den neurokirurgiska kliniken för byte av generator.
  • Om patientens generator förbrukar mycket ström och patienten har kontroll över sin reglerare kan man byta till en laddningsbar generator med en livscykel på över 10 år. Då undviker man åtskilliga byten av strömkälla och samtidigt minskar infektionsrisken på grund av bytet.
  • De flesta DBS-patienter kan idag vid behov genomgå en MRI-undersökning enligt tillverkarnas särskilda anvisningar.

STN- vs. GPi-stimulering

Kognitiva och psykiatriska effekter av DBS-behandling

Komplikationer

Kopplade till apparaten

Andra komplikationer

VIM-DBS

  • VIM-stimulering lindrar endast tremor och påverkar inte andra Parkinson-symtom som rigiditet, dyskinesier, problem med promenader eller balansen «Lozano AM. Vim thalamic stimulation for tremor. Ar...»86.
  • VIM-stimulering kommer alltså i fråga främst om darrningen är det klart störande symtomet.

Andra kirurgiska åtgärder

Ablativa åtgärder: talamotomi och pallidotomi

Kontinuerlig levodopainfusion

Indikationer

Kontraindikationer vid levodopainfusion

Test av levodopainfusion

  • I oklara fall lönar det sig att först göra ett levodopatest för patienten. För mer information se «Levodopa-testin suoritus»3.
  • Ett negativt levodopatest utesluter i praktiken behandling med levodopainfusion och resultatet kan tyda på Parkinson plus/syndrom.
  • Det egentliga terapisvaret testas i regel under sjukhusförhållanden genom att patienten får en näs-tarmslang (antingen i röntgengenomlysning eller med gastroskopi) så att slangens spets ligger på den distala sidan av Treitz ligament. Via näs-tarmslangen injiceras kontinuerlig levodopagel i tunntarmen med hjälp av en extern pump.
    • Testet med näs-tarmslangen kan kringgås (t.ex. patienten har ingen betydande kognitiv sänkning), varvid patienten kan få en PEG-J-slang direkt. Då rekommenderas att patienten genomgår ett levodopatest innan.
  • Infusionsdosen delas in i tre delar - morgon-, underhålls- och eventuella extra doser - och beräknas utifrån den tablettbehandling som patienten använder med beaktande av effekten av MAO-B-hämmare, dopaminagonister och COMT-hämmare (se mer information i omvandlingsschemat för Parkinson-läkemedel «Levodopan (LD) annosekvivalenssit ( LED) Parkinson-lääkkeille»6).
  • Testningen av näs-tarmslang tar i allmänhet 5–7 dygn och görs under sjukhusförhållanden (patienten kan vara hemma en del av tiden). Det rekommenderas att uppföljningsblanketten fylls i för att bedöma förändringar i tillståndet och dyskinesierna.
  • Om responsen är positiv avlägsnas näs-tarmslangen och i stället sätts in en PEG-J-slang.
  • Patienten eller dennes anhöriga får lära sig använda pumpen på sjukhuset.
  • I behandlingen strävar man efter monoterapi, men i vissa fall kan man fortsätta att använda till exempel dopaminagonist eller COMT-hämmare om patienten upplever sig ha klar nytta av detta.
  • Infusion ges vanligen på dagen i 16 timmar. Till natten tas en långverkande levodopa i tablettform.
  • Vid behov kan 24 timmars infusion användas. Då är nattinfusionen cirka 50–60 procent av dagsinfusionen.

Komplikationer

Uppföljning

  • Patienternas vikt måste övervakas. Om vikten sjunker betydligt under behandlingen utan tydlig orsak, ska man ta uppehåll i infusionen och återgå till oral medicinering.
  • På grund av risken för polyneuropati rekommenderas att man i början av behandlingen kontrollerar halterna B6, B12, homocystein och folat samt att man vid behov sätter in B-vitaminsubstitution «Uncini A, Eleopra R, Onofrj M. Polyneuropathy asso...»100.
  • PEG-slangens bas följs upp på grund av infektionsrisken.

Apomorfininfusion

Indikationer

  • Indikationerna är
    • framskriden Parkinsons sjukdom, fortfarande med levodoparespons
    • flera dagliga och svåra "wearing-off"- eller sporadiska "off"-faser som inte kontrolleras med tablettmedicinering.
    • behov av apomorfininjektioner (penna) mer än 6–8 gånger per dag.

Kontraindikationer

Testning

  • Testningen utförs under sjukhusförhållanden.
  • När vårdbeslutet fattas ska man säkerställa att patienten behärskar användningen av pumpen. I idealsituationen behärskar också de anhöriga användningen av pumpen.

Komplikationer

  • Komplikationer är
    • subkutan nodulusbildning (70 procent)
      • För att förhindra nodulus råder man patienten att massera och dagligen byta infusionsplats.
    • trötthet och sömnighet (23 procent)
    • illamående (10 procent)
    • ortostatisk hypotension (5 procent) «Antonini A, Odin P. Pros and cons of apomorphine a...»96
    • eventuellt impulsiv, kompulsiv störning och blodets eosinofila.
  • Det är möjligt att dosera extra doser i pumpen.
    • Pumpen kan låsas om man till exempel misstänker att patienten använder en för stor dos.

Icke-motoriska symtom

Kognitiva och psykiatriska symtom

Depression

Demens

Hallucinationer och psykos

Impulsiv-kompulsiva störningar

Andra kognitiva och psykiatriska symtom

Symtom i autonoma nervsystemet

Ortostatisk hypotension

Andra symtom i autonoma nervsystemet

Andra icke-motoriska symtom

Sväljsvårigheter

Andra icke-motoriska symtom

Specialfall

Akinetisk kris

  • Vid Parkinsons sjukdom kan det förekomma ett sällsynt, livshotande tillstånd som liknar ett elakartat neuroleptiskt syndrom. Symtomen är feber, muskelstelhet, medvetandestörningar och olika störningar i det autonoma nervsystemet (t.ex. takykardi, svettning, förändringar i blodtrycket, hypoventilation) samt förhöjd CK-halt i serumet «Mizuno Y, Takubo H, Mizuta E ym. Malignant syndrom...»148.
  • Tillståndet kan försvåras av lunginflammation, nedsatt njurfunktion till följd av rabdomyolys (myoglobinemi) och disseminerad intravaskulär koagulopati.
  • Orsakerna till den akinetiska krisen är «Takubo H, Harada T, Hashimoto T ym. A collaborativ...»149
    • ett plötsligt avslut eller en minskning av parkinsonmedicineringen
    • eftertillstånd efter en operation (medicineringen har avbrutits)
    • svåra "off"-faser
    • infektioner
    • uttorkning eller varmt väder
    • hyponatremi
    • absorptionsstörningar i tarmen.
  • Prevention:
    • Om den dopaminergiska medicineringen måste avslutas ska detta göras stegvis.
    • Före en operation ska användningen av levodopa fortsätta så länge som möjligt och behandlingen ska inledas på nytt så fort som möjligt.
  • Behandlingen består av

Rehabilitering

  • Rehabiliteringen ska riktas mot ett med tanke på funktionsförmågan centralt problem och ska utgå från rehabiliteringsklientens behov.
  • Med tanke på rörelseförmågan är den viktigaste rehabiliteringsformen regelbunden motion på egen hand och att upprätthålla eller förbättra konditionen och motivera till detta.
    • Fysioterapeutens bedömning och rådgivning är bra sätt att motivera patienter.
  • Planmässig rehabilitering borde inledas tillräckligt tidigt och genomföras med den metod som bäst lämpar sig för detta. För att uppnå det önskade målet bör rehabiliteringen också ges i tillräcklig omfattning och i rätt tid.
  • Rehabiliteringen planeras utifrån den inledande undersökningen så att rehabiliteringsklienten och den anhöriga kan förbinda sig till att genomföra den. Det uppnådda resultatet och rehabiliteringsbehovet bör utvärderas regelbundet i takt med att sjukdomen framskrider, till exempel en gång per år.
  • Vid en progressiv sjukdom är rehabiliteringens resultat inte bestående. Det behövs ännu noggrannare information om hur många övningar som behövs för att uppnå resultaten, hur de genomförs och i synnerhet om den repetition som krävs för att resultatet ska bevaras och hur mycket träning på egen hand som behövs.
  • Yrkesinriktad rehabilitering ska beaktas hos patienter i arbetsför ålder.
  • Ordnandet av rehabilitering och ansvarsfördelningen mellan den specialiserade sjukvården och primärvården varierar enligt lokala avtal och vårdprocesser.
  • Anpassningsträningen är en del av rehabiliteringen.
  • Patienterna uppmuntras att röra på sig regelbundet. Motion kan minska överdödligheten i samband med sjukdomen «Kuroda K, Tatara K, Takatorige T ym. Effect of phy...»151.
  • Det har publicerats utvärderingar och anvisningar om fysioterapin «Jöbges EM, Spittler-Schneiders H, Renner CI ym. Cl...»152, «Keus SH, Bloem BR, Hendriks EJ ym. Evidence-based ...»153.
    • Det finns en mer omfattande och en mindre omfattande version av de europeiska fysioterapianvisningarna som är avsedda för kliniker. Dessa finns tillsvidare endast på engelska.
    • Den finskspråkiga rehabiliteringsmodellen finns på Parkinsonförbundets webbplats «http://www.parkinson.fi/node/122»1.

Fysioterapi, ergoterapi och neuropsykologisk rehabilitering

Bättre gångförmåga

Förbättring av balansen och förhindrande av fall

Att klara av de dagliga sysslorna

Talterapi

Primärvårdens andel i diagnostiken och uppföljningen

  • Misstanke om Parkinsons sjukdom är orsak till en remiss till en neurolog.
  • Diagnosen, bedömningen av vårdbehovet, valet av vård och bedömningen av behandlingssvaret hör i första hand till specialistläkaren i neurologi.
  • För att vården ska lyckas är det viktigt att informationsgången mellan den specialiserade sjukvården och primärvården är flexibel. För att genomföra detta rekommenderas att regionala vårdkedjor byggs.
  • Den första informationen om sjukdomen och dess rehabiliteringsmöjligheter samt former av socialt stöd bör ges redan inom den specialiserade sjukvården.
  • Det är också bra om patienten får information om möjligheterna med stöd av andra i samma situation (www «http://www.parkinson.fi»2).
  • Vården av patienter i arbetsför ålder genomförs bäst i samarbete mellan en neurolog och en företagsläkare.
  • Patienternas helhetssituation, funktionsförmåga, medicinering, näringstillstånd och rehabiliteringsbehov ska bedömas minst en gång per år.
  • En multiprofessionell rehabiliteringsarbetsgrupp är till nytta i rehabiliteringsbedömningen. Rehabiliteringsarbetsgruppen bör finnas till handa för konsultationer om olika symtom orsakade av Parkinsons sjukdom.
  • Om symtomen hos en patient som följs upp av en hälsocentralläkare framskrider snabbt eller om det uppstår långvariga problem med sjukdomen ska den specialiserade neurologiska sjukvården konsulteras.
  • Sjukdomen är förknippad med många icke-motoriska symtom och patienten kan också ha nytta av konsultation med en urolog eller psykiater efter grundutredningarna.
  • I sjukdomens framskridna fas har patienten också nytta av handledning av en Parkinsonskötare i rätt användning av läkemedel.
  • Vid bedömningen av patientens övriga läkemedelsbehandling ska man beakta
  • När patientens funktionsförmåga eller kognition försämras ska man bedöma körförmågan samt behovet av hemvård, hjälpmedel och andra stödtjänster samt vårdbidrag för pensionstagare eller stöd för närståendevård.

Vård av institutionspatienter

Palliativ behandling

  • Eftersom det inte finns någon botande behandling mot Parkinsons sjukdom bör den palliativa behandlingen inledas tidigt vid sidan av den behandling som förbättrar funktionsförmågan.
  • En förebyggande vårdplan i livets slutskede ska göras upp för varje patient som lider av långt framskriden Parkinsons sjukdom senast när de sjukdomsspecifika behandlingarna avtar och när patienten ännu kan uttrycka sin egen vilja.
    • I vårdplanen ingår diskussioner om patientens önskemål och behov, riktlinjer och begränsningar för vården samt en praktisk vårdplan (vårdlöfte) «Lehto J, Marjamäki E, Saarto T. Elämän loppuvaihee...»193.
    • Den ska till exempel antecknas i patientjournalen så att den lätt kan beaktas när vårdbeslut fattas.
  • Personer som lider av framskriden Parkinsons sjukdom har nytta av palliativ vård som utöver behandlingen av fysiska och psykiska symtom även omfattar socialt och andligt stöd enligt patientens övertygelse.
  • Patientens närstående behöver också stöd.
  • Om palliativ vård av personer med svår Parkinsons sjukdom finns ett avsnitt i boken Palliatiivinen hoito (2015) «https://www.oppiportti.fi/op/opk04604»4 (kräver användarrättigheter till Oppiportti).
  • Se även God medicinsk praxis-rekommendationen Palliatiivinen hoito ja saattohoito «Palliatiivinen hoito ja saattohoito»5 (på finska).

Patientinformation

  • Hänvisning till rätt vård, information om rehabilitering, hjälpmedel och former av socialt stöd samt möte med andra som lider av samma sjukdom gynnar patienterna och deras anhöriga.
  • Informationen till patienterna om sjukdomen, användningen av läkemedel och motion har minskat mängden daglig levodopamedicinering och sjukdomssymtomen och ökat motionsutövandet «Montgomery EB Jr, Lieberman A, Singh G ym. Patient...»194.
  • Parkinsonskötare, fysioterapeuter, ergoterapeuter, talterapeuter, neuropsykologer, socialarbetare och rehabiliteringshandledare kan ge individuell handledning till patienten och hans eller hennes närstående.
  • Handledningen kan genomföras centraliserat på kurser om första information, rehabilitering och anpassning.
  • Patientorganisationen Parkinsonliitto ry publicerar också tidningen Parkinson-postia. På webbplatsen «http://www.parkinson.fi/»5 finns information om sjukdomen, anpassningsträning och rehabilitering, patientguider och information om regionala föreningars verksamhet samt andra former av kamratstöd och frivilligverksamhet.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Parkinsonin tauti»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Susanna Melkas

Litteratur

Parkinsons sjukdom. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»6

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Suchowersky O, Reich S, Perlmutter J ym. Practice Parameter: diagnosis and prognosis of new onset Parkinson disease (an evidence-based review): report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology 2006;66:968-75 «PMID: 16606907»PubMed
  2. Post B, Merkus MP, de Haan RJ ym. Prognostic factors for the progression of Parkinson's disease: a systematic review. Mov Disord 2007;22:1839-51; quiz 1988 «PMID: 17595026»PubMed
  3. Willis AW, Schootman M, Kung N ym. Predictors of survival in patients with Parkinson disease. Arch Neurol 2012;69:601-7 «PMID: 22213411»PubMed
  4. Hughes AJ, Daniel SE, Ben-Shlomo Y ym. The accuracy of diagnosis of parkinsonian syndromes in a specialist movement disorder service. Brain 2002;125:861-70 «PMID: 11912118»PubMed
  5. Postuma RB, Berg D, Stern M ym. MDS clinical diagnostic criteria for Parkinson's disease. Mov Disord 2015;30:1591-601 «PMID: 26474316»PubMed
  6. Politis M. Neuroimaging in Parkinson disease: from research setting to clinical practice. Nat Rev Neurol 2014;10:708-22 «PMID: 25385334»PubMed
  7. Berardelli A, Wenning GK, Antonini A ym. EFNS/MDS-ES/ENS [corrected] recommendations for the diagnosis of Parkinson's disease. Eur J Neurol 2013;20:16-34 «PMID: 23279440»PubMed
  8. Rajput AH, Rozdilsky B, Rajput A. Accuracy of clinical diagnosis in parkinsonism--a prospective study. Can J Neurol Sci 1991;18:275-8 «PMID: 1913360»PubMed
  9. Hughes AJ, Daniel SE, Kilford L ym. Accuracy of clinical diagnosis of idiopathic Parkinson's disease: a clinico-pathological study of 100 cases. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1992;55:181-4 «PMID: 1564476»PubMed
  10. Hughes AJ, Daniel SE, Lees AJ. Improved accuracy of clinical diagnosis of Lewy body Parkinson's disease. Neurology 2001;57:1497-9 «PMID: 11673599»PubMed
  11. Horvath J, Burkhard PR, Bouras C ym. Etiologies of Parkinsonism in a century-long autopsy-based cohort. Brain Pathol 2013;23:28-33 «PMID: 22702335»PubMed
  12. Adler CH, Beach TG, Hentz JG ym. Low clinical diagnostic accuracy of early vs advanced Parkinson disease: clinicopathologic study. Neurology 2014;83:406-12 «PMID: 24975862»PubMed
  13. Joutsa J, Gardberg M, Röyttä M ym. Diagnostic accuracy of parkinsonism syndromes by general neurologists. Parkinsonism Relat Disord 2014;20:840-4 «PMID: 24816002»PubMed
  14. Klein C, Djarmati A. Parkinson disease: genetic testing in Parkinson disease-who should be assessed? Nat Rev Neurol 2011;7:7-9 «PMID: 21221111»PubMed
  15. Alcalay RN, Caccappolo E, Mejia-Santana H ym. Frequency of known mutations in early-onset Parkinson disease: implication for genetic counseling: the consortium on risk for early onset Parkinson disease study. Arch Neurol 2010;67:1116-22 «PMID: 20837857»PubMed
  16. Kilarski LL, Pearson JP, Newsway V ym. Systematic review and UK-based study of PARK2 (parkin), PINK1, PARK7 (DJ-1) and LRRK2 in early-onset Parkinson's disease. Mov Disord 2012;27:1522-9 «PMID: 22956510»PubMed
  17. Eerola J, Launes J, Hellström O ym. Apolipoprotein E (APOE), PARKIN and catechol-O-methyltransferase (COMT) genes and susceptibility to sporadic Parkinson's disease in Finland. Neurosci Lett 2002;330:296-8 «PMID: 12270650»PubMed
  18. Autere JM, Hiltunen MJ, Mannermaa AJ ym. Molecular genetic analysis of the alpha-synuclein and the parkin gene in Parkinson's disease in Finland. Eur J Neurol 2002;9:479-83 «PMID: 12220378»PubMed
  19. Hernandez DG, Nalls MA, Ylikotila P ym. Genome wide assessment of young onset Parkinson's disease from Finland. PLoS One 2012;7:e41859 «PMID: 22911860»PubMed
  20. Bonifati V. Genetics of Parkinson's disease--state of the art, 2013. Parkinsonism Relat Disord 2014;20 Suppl 1:S23-8 «PMID: 24262182»PubMed
  21. Parkinson Study Group. Pramipexole vs levodopa as initial treatment for Parkinson disease: A randomized controlled trial. Parkinson Study Group. JAMA 2000;284:1931-8 «PMID: 11035889»PubMed
  22. Holloway RG, Shoulson I, Fahn S ym. Pramipexole vs levodopa as initial treatment for Parkinson disease: a 4-year randomized controlled trial. Arch Neurol 2004;61:1044-53 «PMID: 15262734»PubMed
  23. Rascol O, Brooks DJ, Korczyn AD ym. A five-year study of the incidence of dyskinesia in patients with early Parkinson's disease who were treated with ropinirole or levodopa. N Engl J Med 2000;342:1484-91 «PMID: 10816186»PubMed
  24. van Hilten JJ, Ramaker CC, Stowe R ym. Bromocriptine/levodopa combined versus levodopa alone for early Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD003634 «PMID: 17943795»PubMed
  25. Levine CB, Fahrbach KR, Siderowf AD ym. Diagnosis and treatment of Parkinson's disease: a systematic review of the literature. Evid Rep Technol Assess (Summ) 2003;:1-4 «PMID: 12841131»PubMed
  26. Bonuccelli U. Comparing dopamine agonists in Parkinson's disease. Curr Opin Neurol 2003;16 Suppl 1:S13-9 «PMID: 15180133»PubMed
  27. PD Med Collaborative Group, Gray R, Ives N ym. Long-term effectiveness of dopamine agonists and monoamine oxidase B inhibitors compared with levodopa as initial treatment for Parkinson's disease (PD MED): a large, open-label, pragmatic randomised trial. Lancet 2014;384:1196-205 «PMID: 24928805»PubMed
  28. Rascol O, Goetz C, Koller W ym. Treatment interventions for Parkinson's disease: an evidence based assessment. Lancet 2002;359:1589-98 «PMID: 12047983»PubMed
  29. Levodopa: management of Parkinson's disease. Mov Disord 2002;17:S23-37 «PMID: 12211137»PubMed
  30. Goetz CG, Poewe W, Rascol O ym. Evidence-based medical review update: pharmacological and surgical treatments of Parkinson's disease: 2001 to 2004. Mov Disord 2005;20:523-39 «PMID: 15818599»PubMed
  31. Ferreira JJ, Katzenschlager R, Bloem BR ym. Summary of the recommendations of the EFNS/MDS-ES review on therapeutic management of Parkinson's disease. Eur J Neurol 2013;20:5-15 «PMID: 23279439»PubMed
  32. Warren Olanow C, Kieburtz K, Rascol O ym. Factors predictive of the development of Levodopa-induced dyskinesia and wearing-off in Parkinson's disease. Mov Disord 2013;28:1064-71 «PMID: 23630119»PubMed
  33. Stocchi F, Rascol O, Kieburtz K ym. Initiating levodopa/carbidopa therapy with and without entacapone in early Parkinson disease: the STRIDE-PD study. Ann Neurol 2010;68:18-27 «PMID: 20582993»PubMed
  34. Wickremaratchi MM, Ben-Shlomo Y, Morris HR. The effect of onset age on the clinical features of Parkinson's disease. Eur J Neurol 2009;16:450-6 «PMID: 19187262»PubMed
  35. Verschuur CVM, Suwijn SR, Boel JA ym. Randomized Delayed-Start Trial of Levodopa in Parkinson's Disease. N Engl J Med 2019;380:315-324 «PMID: 30673543»PubMed
  36. MAO-B inhibitors for the treatment of Parkinson's disease. Mov Disord 2002;17:S38-44 «PMID: 12211138»PubMed
  37. Ives NJ, Stowe RL, Marro J ym. Monoamine oxidase type B inhibitors in early Parkinson's disease: meta-analysis of 17 randomised trials involving 3525 patients. BMJ 2004;329:593 «PMID: 15310558»PubMed
  38. Parkinson Study Group. A controlled, randomized, delayed-start study of rasagiline in early Parkinson disease. Arch Neurol 2004;61:561-6 «PMID: 15096406»PubMed
  39. Chen JJ, Fernandez HH. Community and long-term care management of Parkinson's disease in the elderly: focus on monoamine oxidase type B inhibitors. Drugs Aging 2007;24:663-80 «PMID: 17702535»PubMed
  40. Anticholinergic therapies in the treatment of Parkinson's disease. Mov Disord 2002;17 Suppl 4:S7-12 «PMID: 12211135»PubMed
  41. Katzenschlager R, Sampaio C, Costa J ym. Anticholinergics for symptomatic management of Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003735 «PMID: 12804486»PubMed
  42. Obeso JA, Rodriguez-Oroz M, Marin C ym. The origin of motor fluctuations in Parkinson's disease: importance of dopaminergic innervation and basal ganglia circuits. Neurology 2004;62:S17-30 «PMID: 14718677»PubMed
  43. LeWitt PA, Nyholm D. New developments in levodopa therapy. Neurology 2004;62:S9-16 «PMID: 14718676»PubMed
  44. Stocchi F, Olanow CW. Continuous dopaminergic stimulation in early and advanced Parkinson's disease. Neurology 2004;62:S56-63 «PMID: 14718681»PubMed
  45. Connolly BS, Lang AE. Pharmacological treatment of Parkinson disease: a review. JAMA 2014;311:1670-83 «PMID: 24756517»PubMed
  46. Olanow CW, Watts RL, Koller WC. An algorithm (decision tree) for the management of Parkinson's disease (2001): treatment guidelines. Neurology 2001;56:S1-S88 «PMID: 11402154»PubMed
  47. Stowe R, Ives N, Clarke CE ym. Meta-analysis of the comparative efficacy and safety of adjuvant treatment to levodopa in later Parkinson's disease. Mov Disord 2011;26:587-98 «PMID: 21370258»PubMed
  48. Stocchi F, Tagliati M, Olanow CW. Treatment of levodopa-induced motor complications. Mov Disord 2008;23 Suppl 3:S599-612 «PMID: 18781681»PubMed
  49. Hutton JT, Morris JL, Bush DF ym. Multicenter controlled study of Sinemet CR vs Sinemet (25/100) in advanced Parkinson's disease. Neurology 1989;39:67-72; discussion 72-3 «PMID: 2685652»PubMed
  50. Pahwa R, Busenbark K, Huber SJ ym. Clinical experience with controlled-release carbidopa/levodopa in Parkinson's disease. Neurology 1993;43:677-81 «PMID: 8469321»PubMed
  51. Evidence Report. Diagnosis and treatment of Parkinson's disease: a systematic review of the literature. Agency for Healthcare Research and Quality Publication No. 03-E040. 2003. www.ncbi.nlm.nih.gov/bookshelf/br.fcgi?book
  52. Schaafsma JD, Balash Y, Gurevich T ym. Characterization of freezing of gait subtypes and the response of each to levodopa in Parkinson's disease. Eur J Neurol 2003;10:391-8 «PMID: 12823491»PubMed
  53. Bloem BR, Hausdorff JM, Visser JE ym. Falls and freezing of gait in Parkinson's disease: a review of two interconnected, episodic phenomena. Mov Disord 2004;19:871-84 «PMID: 15300651»PubMed
  54. Chen JJ, Obering C. A review of intermittent subcutaneous apomorphine injections for the rescue management of motor fluctuations associated with advanced Parkinson's disease. Clin Ther 2005;27:1710-24 «PMID: 16368444»PubMed
  55. Boyle A, Ondo W. Role of apomorphine in the treatment of Parkinson's disease. CNS Drugs 2015;29:83-9 «PMID: 25676564»PubMed
  56. Khan TS. Off spells and dyskinesias: pharmacologic management of motor complications. Cleve Clin J Med 2012;79 Suppl 2:S8-13 «PMID: 22761271»PubMed
  57. Marras C, Lang A, Krahn M ym. Quality of life in early Parkinson's disease: impact of dyskinesias and motor fluctuations. Mov Disord 2004;19:22-8 «PMID: 14743356»PubMed
  58. Pahwa R, Factor SA, Lyons KE ym. Practice Parameter: treatment of Parkinson disease with motor fluctuations and dyskinesia (an evidence-based review): report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology 2006;66:983-95 «PMID: 16606909»PubMed
  59. Talati R, Reinhart K, Baker W ym. Pharmacologic treatment of advanced Parkinson's disease: a meta-analysis of COMT inhibitors and MAO-B inhibitors. Parkinsonism Relat Disord 2009;15:500-5 «PMID: 19167259»PubMed
  60. Olanow CW, Obeso JA. Preventing levodopa-induced dyskinesias. Ann Neurol 2000;47:S167-76; discussion S176-8 «PMID: 10762145»PubMed
  61. Wolf E, Seppi K, Katzenschlager R ym. Long-term antidyskinetic efficacy of amantadine in Parkinson's disease. Mov Disord 2010;25:1357-63 «PMID: 20198649»PubMed
  62. Ory-Magne F, Corvol JC, Azulay JP ym. Withdrawing amantadine in dyskinetic patients with Parkinson disease: the AMANDYSK trial. Neurology 2014;82:300-7 «PMID: 24371304»PubMed
  63. Volkmann J, Albanese A, Antonini A ym. Selecting deep brain stimulation or infusion therapies in advanced Parkinson's disease: an evidence-based review. J Neurol 2013;260:2701-14 «PMID: 23287972»PubMed
  64. Kaasinen V, Kärppä M, Lyytinen J, Ahonen J-P, Pekkonen E. Kajoavat hoidot Parkinsonin taudissa – kenelle ja milloin? Suom Lääkäril 2015;16:1077-80
  65. Pekkonen E, Eerola-Rautio J, Kivisaari R. Kajoavan hoidon mahdollisuudet edenneessä Parkinsonin taudissa. Suom Lääkäril 2018;73:2855-60
  66. Pekkonen E. Syväaivostimulaatio neurologisissa sairauksissa. Duodecim 2013;129:481-8 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo10841»7
  67. Follett KA, Weaver FM, Stern M ym. Pallidal versus subthalamic deep-brain stimulation for Parkinson's disease. N Engl J Med 2010;362:2077-91 «PMID: 20519680»PubMed
  68. Moro E, Lozano AM, Pollak P ym. Long-term results of a multicenter study on subthalamic and pallidal stimulation in Parkinson's disease. Mov Disord 2010;25:578-86 «PMID: 20213817»PubMed
  69. Deuschl G, Herzog J, Kleiner-Fisman G ym. Deep brain stimulation: postoperative issues. Mov Disord 2006;21 Suppl 14:S219-37 «PMID: 16810719»PubMed
  70. Schuepbach WM, Rau J, Knudsen K ym. Neurostimulation for Parkinson's disease with early motor complications. N Engl J Med 2013;368:610-22 «PMID: 23406026»PubMed
  71. Kuusimäki T, Korpela J, Pekkonen E ym. Deep brain stimulation for monogenic Parkinson's disease: a systematic review. J Neurol 2019;Jan 18:doi: 10.1007/s00415-019-09181-8. [Epub ahead of print] «PMID: 30659355»PubMed
  72. Pollo C, Kaelin-Lang A, Oertel MF ym. Directional deep brain stimulation: an intraoperative double-blind pilot study. Brain 2014;137:2015-26 «PMID: 24844728»PubMed
  73. Steigerwald F, Müller L, Johannes S ym. Directional deep brain stimulation of the subthalamic nucleus: A pilot study using a novel neurostimulation device. Mov Disord 2016;31:1240-3 «PMID: 27241197»PubMed
  74. Dembek TA, Reker P, Visser-Vandewalle V ym. Directional DBS increases side-effect thresholds-A prospective, double-blind trial. Mov Disord 2017;32:1380-1388 «PMID: 28843009»PubMed
  75. Schüpbach WMM, Chabardes S, Matthies C ym. Directional leads for deep brain stimulation: Opportunities and challenges. Mov Disord 2017;32:1371-1375 «PMID: 28843016»PubMed
  76. Bronstein JM, Tagliati M, Alterman RL ym. Deep brain stimulation for Parkinson disease: an expert consensus and review of key issues. Arch Neurol 2011;68:165 «PMID: 20937936»PubMed
  77. Shalash A, Alexoudi A, Knudsen K ym. The impact of age and disease duration on the long term outcome of neurostimulation of the subthalamic nucleus. Parkinsonism Relat Disord 2014;20:47-52 «PMID: 24126022»PubMed
  78. Volkmann J, Moro E, Pahwa R. Basic algorithms for the programming of deep brain stimulation in Parkinson's disease. Mov Disord 2006;21 Suppl 14:S284-9 «PMID: 16810675»PubMed.
  79. Picillo M, Lozano AM, Kou N ym. Programming Deep Brain Stimulation for Parkinson's Disease: The Toronto Western Hospital Algorithms. Brain Stimul 2016;9:425-437 «PMID: 26968806»PubMed
  80. Zauber SE, Smith PA, Metman LV. Fundamentals of deep brain stimulation programming. Kirjassa: Deep brain stimulation management. Marks WJ (toim.). Cambridge University Press, 2015, ISBN 978-1-107-08425-4. s. 64-76
  81. Odekerken VJ, van Laar T, Staal MJ ym. Subthalamic nucleus versus globus pallidus bilateral deep brain stimulation for advanced Parkinson's disease (NSTAPS study): a randomised controlled trial. Lancet Neurol 2013;12:37-44 «PMID: 23168021»PubMed
  82. Odekerken VJ, Boel JA, Geurtsen GJ ym. Neuropsychological outcome after deep brain stimulation for Parkinson disease. Neurology 2015;84:1355-61 «PMID: 25724233»PubMed
  83. Weaver FM, Follett K, Stern M ym. Bilateral deep brain stimulation vs best medical therapy for patients with advanced Parkinson disease: a randomized controlled trial. JAMA 2009;301:63-73 «PMID: 19126811»PubMed
  84. Deuschl G, Schade-Brittinger C, Krack P ym. A randomized trial of deep-brain stimulation for Parkinson's disease. N Engl J Med 2006;355:896-908 «PMID: 16943402»PubMed
  85. Koivu M, Huotarinen A, Scheperjans F ym. Motor outcome and electrode location in deep brain stimulation in Parkinson's disease. Brain Behav 2018;8:e01003 «PMID: 29851316»PubMed
  86. Lozano AM. Vim thalamic stimulation for tremor. Arch Med Res 2000;31:266-9 «PMID: 11036177»PubMed
  87. Selby G. Stereotactic surgery for the relief of Parkinson's disease. 2. An analysis of the results in a series of 303 patients (413 operations). J Neurol Sci 1967;5:343-75 «PMID: 4862131»PubMed
  88. Lenz FA, Normand SL, Kwan HC ym. Statistical prediction of the optimal site for thalamotomy in parkinsonian tremor. Mov Disord 1995;10:318-28 «PMID: 7651450»PubMed
  89. Lindvall O. Neural transplantation in Parkinson's disease. Kirjassa: Dunnett SB, Björklund A (toim.) Functional neural transplantation. New York: Raven Press,1994;103-37
  90. Rodrigues TM, Jerónimo-Santos A, Outeiro TF ym. Challenges and promises in the development of neurotrophic factor-based therapies for Parkinson's disease. Drugs Aging 2014;31:239-61 «PMID: 24610720»PubMed
  91. Schuurman PR, Bosch DA, Merkus MP ym. Long-term follow-up of thalamic stimulation versus thalamotomy for tremor suppression. Mov Disord 2008;23:1146-53 «PMID: 18442104»PubMed
  92. Sobstyl M, Zabek M, Koziara H ym. [Unilateral thalamotomy for the treatment of tremor dominant Parkinson's disease]. Neurol Neurochir Pol 2006;40:119-26 «PMID: 16628508»PubMed
  93. Olanow CW, Kieburtz K, Odin P ym. Continuous intrajejunal infusion of levodopa-carbidopa intestinal gel for patients with advanced Parkinson's disease: a randomised, controlled, double-blind, double-dummy study. Lancet Neurol 2014;13:141-9 «PMID: 24361112»PubMed
  94. Nyholm D. Duodopa® treatment for advanced Parkinson's disease: a review of efficacy and safety. Parkinsonism Relat Disord 2012;18:916-29 «PMID: 22824056»PubMed
  95. Pekkonen E. Levodopainfuusio ja apomorfiini Parkinsonin taudin hoidossa. Duodecim 2008;124:402-9 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo97066»8
  96. Antonini A, Odin P. Pros and cons of apomorphine and L-dopa continuous infusion in advanced Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord 2009;15 Suppl 4:S97-100 «PMID: 20123567»PubMed
  97. Udd M, Lyytinen J, Eerola-Rautio J ym. Problems related to levodopa-carbidopa intestinal gel treatment in advanced Parkinson's disease. Brain Behav 2017;7:e00737 «PMID: 28729942»PubMed.
  98. Ceravolo R, Cossu G, Bandettini di Poggio M ym. Neuropathy and levodopa in Parkinson's disease: evidence from a multicenter study. Mov Disord 2013;28:1391-7 «PMID: 23836370»PubMed
  99. Pursiainen V, Pekkonen E. Levodopainfuusion käyttö edenneen Parkinsonin taudin hoidossa Suomessa vuosina 2006 - 2010. Duodecim 2012;128:1707-15 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo10446»9
  100. Uncini A, Eleopra R, Onofrj M. Polyneuropathy associated with duodenal infusion of levodopa in Parkinson's disease: features, pathogenesis and management. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2015;86:490-5 «PMID: 25168395»PubMed
  101. Katzenschlager R, Poewe W, Rascol O ym. Apomorphine subcutaneous infusion in patients with Parkinson's disease with persistent motor fluctuations (TOLEDO): a multicentre, double-blind, randomised, placebo-controlled trial. Lancet Neurol 2018;17:749-759 «PMID: 30055903»PubMed
  102. Reijnders JS, Ehrt U, Weber WE ym. A systematic review of prevalence studies of depression in Parkinson's disease. Mov Disord 2008;23:183-9; quiz 313 «PMID: 17987654»PubMed
  103. Seppi K, Weintraub D, Coelho M ym. The Movement Disorder Society Evidence-Based Medicine Review Update: Treatments for the non-motor symptoms of Parkinson's disease. Mov Disord 2011;26 Suppl 3:S42-80 «PMID: 22021174»PubMed
  104. Troeung L, Egan SJ, Gasson N. A meta-analysis of randomised placebo-controlled treatment trials for depression and anxiety in Parkinson's disease. PLoS One 2013;8:e79510 «PMID: 24236141»PubMed
  105. Barone P, Poewe W, Albrecht S ym. Pramipexole for the treatment of depressive symptoms in patients with Parkinson's disease: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet Neurol 2010;9:573-80 «PMID: 20452823»PubMed
  106. Leentjens AF. The role of dopamine agonists in the treatment of depression in patients with Parkinson's disease: a systematic review. Drugs 2011;71:273-86 «PMID: 21319866»PubMed
  107. de Carle AJ, Kohn R. Electroconvulsive therapy and falls in the elderly. J ECT 2000;16:252-7 «PMID: 11005046»PubMed
  108. Paus S, Schmitz-Hübsch T, Wüllner U ym. Bright light therapy in Parkinson's disease: a pilot study. Mov Disord 2007;22:1495-8 «PMID: 17516492»PubMed
  109. de Lau LM, Schipper CM, Hofman A ym. Prognosis of Parkinson disease: risk of dementia and mortality: the Rotterdam Study. Arch Neurol 2005;62:1265-9 «PMID: 16087767»PubMed
  110. Hobson P, Meara J. Risk and incidence of dementia in a cohort of older subjects with Parkinson's disease in the United Kingdom. Mov Disord 2004;19:1043-9 «PMID: 15372593»PubMed
  111. Aarsland D, Zaccai J, Brayne C. A systematic review of prevalence studies of dementia in Parkinson's disease. Mov Disord 2005;20:1255-63 «PMID: 16041803»PubMed
  112. Emre M, Aarsland D, Brown R ym. Clinical diagnostic criteria for dementia associated with Parkinson's disease. Mov Disord 2007;22:1689-707; quiz 1837 «PMID: 17542011»PubMed
  113. Litvan I, Goldman JG, Tröster AI ym. Diagnostic criteria for mild cognitive impairment in Parkinson's disease: Movement Disorder Society Task Force guidelines. Mov Disord 2012;27:349-56 «PMID: 22275317»PubMed
  114. Jehkonen M, Saunamäki T, Paavola L ja Vilkki J. Kliininen neuropsykologia. Kustannus Oy Duodecim, Helsinki, 2015
  115. Anang JB, Gagnon JF, Bertrand JA ym. Predictors of dementia in Parkinson disease: a prospective cohort study. Neurology 2014;83:1253-60 «PMID: 25171928»PubMed
  116. Emre M, Aarsland D, Albanese A ym. Rivastigmine for dementia associated with Parkinson's disease. N Engl J Med 2004;351:2509-18 «PMID: 15590953»PubMed
  117. Aarsland D, Laake K, Larsen JP ym. Donepezil for cognitive impairment in Parkinson's disease: a randomised controlled study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002;72:708-12 «PMID: 12023410»PubMed
  118. Ravina B, Putt M, Siderowf A ym. Donepezil for dementia in Parkinson's disease: a randomised, double blind, placebo controlled, crossover study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2005;76:934-9 «PMID: 15965198»PubMed
  119. Dubois B, Tolosa E, Katzenschlager R ym. Donepezil in Parkinson's disease dementia: a randomized, double-blind efficacy and safety study. Mov Disord 2012;27:1230-8 «PMID: 22915447»PubMed
  120. Litvinenko IV, Odinak MM, Mogil'naya VI ym. Efficacy and safety of galantamine (reminyl) for dementia in patients with Parkinson's disease (an open controlled trial). Neurosci Behav Physiol 2008;38:937-45 «PMID: 18975103»PubMed
  121. Leroi I, Overshott R, Byrne EJ ym. Randomized controlled trial of memantine in dementia associated with Parkinson's disease. Mov Disord 2009;24:1217-21 «PMID: 19370737»PubMed
  122. Aarsland D, Ballard C, Walker Z ym. Memantine in patients with Parkinson's disease dementia or dementia with Lewy bodies: a double-blind, placebo-controlled, multicentre trial. Lancet Neurol 2009;8:613-8 «PMID: 19520613»PubMed
  123. Emre M, Tsolaki M, Bonuccelli U ym. Memantine for patients with Parkinson's disease dementia or dementia with Lewy bodies: a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet Neurol 2010;9:969-77 «PMID: 20729148»PubMed
  124. Wesnes KA, Aarsland D, Ballard C ym. Memantine improves attention and episodic memory in Parkinson's disease dementia and dementia with Lewy bodies. Int J Geriatr Psychiatry 2015;30:46-54 «PMID: 24737460»PubMed
  125. Fénelon G, Alves G. Epidemiology of psychosis in Parkinson's disease. J Neurol Sci 2010;289:12-7 «PMID: 19740486»PubMed
  126. Laatu S, Karrasch M, Martikainen K ym. Apathy is associated with activities of daily living ability in Parkinson's disease. Dement Geriatr Cogn Disord 2013;35:249-55 «PMID: 23485683»PubMed
  127. Ylikoski A, Martikainen K, Partinen M. Parasomnias and isolated sleep symptoms in Parkinson's disease: a questionnaire study on 661 patients. J Neurol Sci 2014;346:204-8 «PMID: 25201715»PubMed
  128. Rabey JM. Hallucinations and psychosis in Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord 2009;15 Suppl 4:S105-10 «PMID: 20123547»PubMed
  129. Baker WL, Silver D, White CM ym. Dopamine agonists in the treatment of early Parkinson's disease: a meta-analysis. Parkinsonism Relat Disord 2009;15:287-94 «PMID: 18774743»PubMed
  130. Frieling H, Hillemacher T, Ziegenbein M ym. Treating dopamimetic psychosis in Parkinson's disease: structured review and meta-analysis. Eur Neuropsychopharmacol 2007;17:165-71 «PMID: 17070675»PubMed
  131. Burn D, Emre M, McKeith I ym. Effects of rivastigmine in patients with and without visual hallucinations in dementia associated with Parkinson's disease. Mov Disord 2006;21:1899-907 «PMID: 16960863»PubMed
  132. Fabbrini G, Barbanti P, Aurilia C ym. Donepezil in the treatment of hallucinations and delusions in Parkinson's disease. Neurol Sci 2002;23:41-3 «PMID: 12111620»PubMed
  133. Weintraub D, Koester J, Potenza MN ym. Impulse control disorders in Parkinson disease: a cross-sectional study of 3090 patients. Arch Neurol 2010;67:589-95 «PMID: 20457959»PubMed
  134. Weintraub D, Papay K, Siderowf A ym. Screening for impulse control symptoms in patients with de novo Parkinson disease: a case-control study. Neurology 2013;80:176-80 «PMID: 23296128»PubMed
  135. Samuel M, Rodriguez-Oroz M, Antonini A ym. Management of impulse control disorders in Parkinson's disease: Controversies and future approaches. Mov Disord 2015;30:150-9 «PMID: 25607799»PubMed
  136. Okai D, Askey-Jones S, Samuel M ym. Trial of CBT for impulse control behaviors affecting Parkinson patients and their caregivers. Neurology 2013;80:792-9 «PMID: 23325911»PubMed
  137. Joutsa J, Martikainen K, Vahlberg T ym. Impulse control disorders and depression in Finnish patients with Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord 2012;18:155-60 «PMID: 21983019»PubMed
  138. Turkka J, Suominen K, Tolonen U ym. Selegiline diminishes cardiovascular autonomic responses in Parkinson's disease. Neurology 1997;48:662-7 «PMID: 9065544»PubMed
  139. Viscomi P, Jeffrey J. Development of clinical practice guidelines for patient management of blood pressure instability in multiple system atrophy, Parkinson's disease, and other neurological disorders. Can J Neurosci Nurs 2010;32:6-19 «PMID: 20533641»PubMed
  140. Mathias CJ, Senard JM, Cortelli P. A double-blind, randomized, placebo-controlled study to determine efficacy and safety of droxidopa in the treatment of orthostatic hypotension associated with multiple system atrophy or Parkinson disease. Clin Auton Res 2007; 17:272
  141. Senard JM, Brefel-Courbon C, Rascol O ym. Orthostatic hypotension in patients with Parkinson's disease: pathophysiology and management. Drugs Aging 2001;18:495-505 «PMID: 11482743»PubMed
  142. Castell JA, Johnston BT, Colcher A ym. Manometric abnormalities of the oesophagus in patients with Parkinson's disease. Neurogastroenterol Motil 2001;13:361-4 «PMID: 11576395»PubMed
  143. Edwards L, Quigley EM, Hofman R ym. Gastrointestinal symptoms in Parkinson disease: 18-month follow-up study. Mov Disord 1993;8:83-6 «PMID: 8093549»PubMed
  144. El Sharkawi A, Ramig L, Logemann JA ym. Swallowing and voice effects of Lee Silverman Voice Treatment (LSVT): a pilot study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002;72:31-6 «PMID: 11784821»PubMed
  145. Troche MS, Okun MS, Rosenbek JC ym. Aspiration and swallowing in Parkinson disease and rehabilitation with EMST: a randomized trial. Neurology 2010;75:1912-9 «PMID: 21098406»PubMed
  146. Manor Y, Mootanah R, Freud D ym. Video-assisted swallowing therapy for patients with Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord 2013;19:207-11 «PMID: 23131836»PubMed
  147. van Hooren MR, Baijens LW, Voskuilen S ym. Treatment effects for dysphagia in Parkinson's disease: a systematic review. Parkinsonism Relat Disord 2014;20:800-7 «PMID: 24794097»PubMed
  148. Mizuno Y, Takubo H, Mizuta E ym. Malignant syndrome in Parkinson's disease: concept and review of the literature. Parkinsonism Relat Disord 2003;9 Suppl 1:S3-9 «PMID: 12735909»PubMed
  149. Takubo H, Harada T, Hashimoto T ym. A collaborative study on the malignant syndrome in Parkinson's disease and related disorders. Parkinsonism Relat Disord 2003;9 Suppl 1:S31-41 «PMID: 12735913»PubMed
  150. Onofrj M, Thomas A. Acute akinesia in Parkinson disease. Neurology 2005;64:1162-9 «PMID: 15824341»PubMed
  151. Kuroda K, Tatara K, Takatorige T ym. Effect of physical exercise on mortality in patients with Parkinson's disease. Acta Neurol Scand 1992;86:55-9 «PMID: 1519475»PubMed
  152. Jöbges EM, Spittler-Schneiders H, Renner CI ym. Clinical relevance of rehabilitation programs for patients with idiopathic Parkinson syndrome. II: Symptom-specific therapeutic approaches. Parkinsonism Relat Disord 2007;13:203-13 «PMID: 17055766»PubMed
  153. Keus SH, Bloem BR, Hendriks EJ ym. Evidence-based analysis of physical therapy in Parkinson's disease with recommendations for practice and research. Mov Disord 2007;22:451-60; quiz 600 «PMID: 17133526»PubMed
  154. Nieuwboer A, De Weerdt W, Dom R ym. The effect of a home physiotherapy program for persons with Parkinson's disease. J Rehabil Med 2001;33:266-72 «PMID: 11766956»PubMed
  155. Hackney ME, Earhart GM. Effects of dance on movement control in Parkinson's disease: a comparison of Argentine tango and American ballroom. J Rehabil Med 2009;41:475-81 «PMID: 19479161»PubMed
  156. Nieuwboer A, De Weerdt W, Dom R ym. Prediction of outcome of physiotherapy in advanced Parkinson's disease. Clin Rehabil 2002;16:886-93 «PMID: 12501951»PubMed
  157. Monticone M, Ambrosini E, Laurini A ym. In-patient multidisciplinary rehabilitation for Parkinson's disease: A randomized controlled trial. Mov Disord 2015;30:1050-8 «PMID: 26095443»PubMed
  158. Ellis T, de Goede CJ, Feldman RG ym. Efficacy of a physical therapy program in patients with Parkinson's disease: a randomized controlled trial. Arch Phys Med Rehabil 2005;86:626-32 «PMID: 15827910»PubMed
  159. Frazzitta G, Maestri R, Uccellini D ym. Rehabilitation treatment of gait in patients with Parkinson's disease with freezing: a comparison between two physical therapy protocols using visual and auditory cues with or without treadmill training. Mov Disord 2009;24:1139-43 «PMID: 19370729»PubMed
  160. de Dreu MJ, van der Wilk AS, Poppe E ym. Rehabilitation, exercise therapy and music in patients with Parkinson's disease: a meta-analysis of the effects of music-based movement therapy on walking ability, balance and quality of life. Parkinsonism Relat Disord 2012;18 Suppl 1:S114-9 «PMID: 22166406»PubMed
  161. Lima LO, Scianni A, Rodrigues-de-Paula F. Progressive resistance exercise improves strength and physical performance in people with mild to moderate Parkinson's disease: a systematic review. J Physiother 2013;59:7-13 «PMID: 23419910»PubMed
  162. Wood BH, Bilclough JA, Bowron A ym. Incidence and prediction of falls in Parkinson's disease: a prospective multidisciplinary study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002;72:721-5 «PMID: 12023412»PubMed
  163. Fahn S, Ford B. Medical treatment of Parkinson's disease and its complications. Kirjassa: Neurological therapeutics: principles and practice. Noseworthy JH (toim). Informa Healthcare, Oxon, 2006, 2766-802
  164. Jankovic J. Pathophysiology and clinical assessment of parkinsonian symptoms and signs. Kirjassa: Handbook of Parkinson´s disease. Koller WC (toim.), New York: Dekker M 2003:71-107
  165. Matinolli M, Korpelainen JT, Korpelainen R ym. Postural sway and falls in Parkinson's disease: a regression approach. Mov Disord 2007;22:1927-35 «PMID: 17595043»PubMed
  166. Adkin AL, Frank JS, Jog MS. Fear of falling and postural control in Parkinson's disease. Mov Disord 2003;18:496-502 «PMID: 12722162»PubMed
  167. Protas EJ, Mitchell K, Williams A ym. Gait and step training to reduce falls in Parkinson's disease. NeuroRehabilitation 2005;20:183-90 «PMID: 16340099»PubMed
  168. Morris ME, Menz HB, McGinley JL ym. A Randomized Controlled Trial to Reduce Falls in People With Parkinson's Disease. Neurorehabil Neural Repair 2015;29:777-85 «PMID: 25567121»PubMed
  169. Pacchetti C, Aglieri R, Mancini F ym. Active music therapy and Parkinson's disease: methods. Funct Neurol 1998;13:57-67 «PMID: 9584875»PubMed
  170. Pacchetti C, Mancini F, Aglieri R ym. Active music therapy in Parkinson's disease: an integrative method for motor and emotional rehabilitation. Psychosom Med 2000;62:386-93 «PMID: 10845352»PubMed
  171. Sturkenboom IH, Graff MJ, Hendriks JC ym. Efficacy of occupational therapy for patients with Parkinson's disease: a randomised controlled trial. Lancet Neurol 2014;13:557-66 «PMID: 24726066»PubMed
  172. Sturkenboom IH, Hendriks JC, Graff MJ ym. Economic evaluation of occupational therapy in Parkinson's disease: A randomized controlled trial. Mov Disord 2015;30:1059-67 «PMID: 25854809»PubMed
  173. Dixon L, Duncan D, Johnson P ym. Occupational therapy for patients with Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD002813 «PMID: 17636709»PubMed
  174. Foster ER, Bedekar M, Tickle-Degnen L. Systematic review of the effectiveness of occupational therapy-related interventions for people with Parkinson's disease. Am J Occup Ther 2014;68:39-49 «PMID: 24367954»PubMed
  175. Johnston M, Chu E. Does attendance at a multidisciplinary outpatient rehabilitation program for people with Parkinson's disease produce quantitative short term or long term improvements? A systematic review. NeuroRehabilitation 2010;26:375-83 «PMID: 20555161»PubMed
  176. Secker DL, Brown RG. Cognitive behavioural therapy (CBT) for carers of patients with Parkinson's disease: a preliminary randomised controlled trial. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2005;76:491-7 «PMID: 15774433»PubMed
  177. Farley BG, Koshland GF. Training BIG to move faster: the application of the speed-amplitude relation as a rehabilitation strategy for people with Parkinson's disease. Exp Brain Res 2005;167:462-7 «PMID: 16283401»PubMed
  178. Fox C, Ebersbach G, Ramig L ym. LSVT LOUD and LSVT BIG: Behavioral Treatment Programs for Speech and Body Movement in Parkinson Disease. Parkinsons Dis 2012;2012:391946 «PMID: 22530161»PubMed
  179. Spielman J, Mahler L, Halpern A ym. Intensive voice treatment (LSVT®LOUD) for Parkinson's disease following deep brain stimulation of the subthalamic nucleus. J Commun Disord 2011;44:688-700 «PMID: 21724193»PubMed
  180. Tripoliti E, Strong L, Hickey F ym. Treatment of dysarthria following subthalamic nucleus deep brain stimulation for Parkinson's disease. Mov Disord 2011;26:2434-6 «PMID: 21953693»PubMed
  181. Searl J, Wilson K, Haring K ym. Feasibility of group voice therapy for individuals with Parkinson's disease. J Commun Disord 2011;44:719-32 «PMID: 21889774»PubMed
  182. Simberg S, Rae J, Kallvik E, Salo B, Martikainen K. Effects of speech therapy on voice and speech in Parkinson’s disease after a 15-day rehabilitation course: a pilot study. International Journal of Therapy and Rehabilitation 2012;19:273-85
  183. Constantinescu GA, Theodoros DG, Russell TG ym. Home-based speech treatment for Parkinson's disease delivered remotely: a case report. J Telemed Telecare 2010;16:100-4 «PMID: 20008051»PubMed
  184. Constantinescu G, Theodoros D, Russell T ym. Treating disordered speech and voice in Parkinson's disease online: a randomized controlled non-inferiority trial. Int J Lang Commun Disord 2011;46:1-16 «PMID: 21281410»PubMed
  185. Jost WH, Brück C. Drug interactions in the treatment of Parkinson's disease. J Neurol 2002;249 Suppl 3:III/24-9 «PMID: 12522568»PubMed
  186. Hely MA, Morris JG, Traficante R ym. The sydney multicentre study of Parkinson's disease: progression and mortality at 10 years. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1999;67:300-7 «PMID: 10449550»PubMed
  187. Aarsland D, Larsen JP, Tandberg E ym. Predictors of nursing home placement in Parkinson's disease: a population-based, prospective study. J Am Geriatr Soc 2000;48:938-42 «PMID: 10968298»PubMed
  188. Goetz CG, Stebbins GT. Risk factors for nursing home placement in advanced Parkinson's disease. Neurology 1993;43:2227-9 «PMID: 8232934»PubMed
  189. Mitchell SL, Kiely DK, Kiel DP ym. The epidemiology, clinical characteristics, and natural history of older nursing home residents with a diagnosis of Parkinson's disease. J Am Geriatr Soc 1996;44:394-9 «PMID: 8636583»PubMed
  190. Parashos SA, Maraganore DM, O'Brien PC ym. Medical services utilization and prognosis in Parkinson disease: a population-based study. Mayo Clin Proc 2002;77:918-25 «PMID: 12233925»PubMed
  191. Keränen P, Martikainen KK, Keränen T, Marttila RJ. Parkinson’s disease patients in institutionalized care. Eur Geriatr Med 2013;4:376-9
  192. Stacy M. Managing late complications of Parkinson's disease. Med Clin North Am 1999;83:469-81, vii «PMID: 10093588»PubMed
  193. Lehto J, Marjamäki E, Saarto T. Elämän loppuvaiheen ennakoiva hoitosuunnitelma. Duodecim 2019;135:335-42 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo14788»10
  194. Montgomery EB Jr, Lieberman A, Singh G ym. Patient education and health promotion can be effective in Parkinson's disease: a randomized controlled trial. PROPATH Advisory Board. Am J Med 1994;97:429-35 «PMID: 7977431»PubMed
  195. Adler CH, Sethi KD, Hauser RA ym. Ropinirole for the treatment of early Parkinson's disease. The Ropinirole Study Group. Neurology 1997;49:393-9 «PMID: 9270567»PubMed
  196. Allen NE, Sherrington C, Paul SS ym. Balance and falls in Parkinson's disease: a meta-analysis of the effect of exercise and motor training. Mov Disord 2011;26:1605-15 «PMID: 21674624»PubMed
  197. Amantadine and other antiglutamate agents: management of Parkinson's disease. Mov Disord 2002;17 Suppl 4:S13-22 «PMID: 12211136»PubMed
  198. Antonini A, Isaias IU, Canesi M ym. Duodenal levodopa infusion for advanced Parkinson's disease: 12-month treatment outcome. Mov Disord 2007;22:1145-9 «PMID: 17661426»PubMed
  199. Ashburn A, Fazakarley L, Ballinger C ym. A randomised controlled trial of a home based exercise programme to reduce the risk of falling among people with Parkinson's disease. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2007;78:678-84 «PMID: 17119004»PubMed
  200. Assessment report for Sifrol. EMEA/703892/2009
  201. Bridgewater KJ, Sharpe MH. Trunk muscle performance in early Parkinson's disease. Phys Ther 1998;78:566-76 «PMID: 9626269»PubMed
  202. Brooks DJ, Abbott RJ, Lees AJ ym. A placebo-controlled evaluation of ropinirole, a novel D2 agonist, as sole dopaminergic therapy in Parkinson's disease. Clin Neuropharmacol 1998;21:101-7 «PMID: 9579296»PubMed
  203. Brooks DJ, Sagar H, UK-Irish Entacapone Study Group. Entacapone is beneficial in both fluctuating and non-fluctuating patients with Parkinson's disease: a randomised, placebo controlled, double blind, six month study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2003;74:1071-9 «PMID: 12876237»PubMed
  204. Caglar AT, Gurses HN, Mutluay FK ym. Effects of home exercises on motor performance in patients with Parkinson's disease. Clin Rehabil 2005;19:870-7 «PMID: 16323386»PubMed
  205. Canning CG, Sherrington C, Lord SR ym. Exercise for falls prevention in Parkinson disease: a randomized controlled trial. Neurology 2015;84:304-12 «PMID: 25552576»PubMed
  206. Caslake R, Macleod A, Ives N, Stowe R, Counsell C. Monoamine oxidase B inhibitors versus other dopaminergic agents in early Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2009 Oct 7;(4):CD006661 «PMID: 19821381»PubMed
  207. Cilia R, Akpalu A, Sarfo FS ym. The modern pre-levodopa era of Parkinson's disease: insights into motor complications from sub-Saharan Africa. Brain 2014;137:2731-42 «PMID: 25034897»PubMed
  208. COMT inhibitors: management of Parkinson's disease. Mov Disord 2002;17:S45-51 «PMID: 12211139»PubMed
  209. Crosby NJ, Deane KH, Clarke CE. Amantadine for dyskinesia in Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003467 «PMID: 12804468»PubMed
  210. DA agonists -- non-ergot derivatives: ropinirole: management of Parkinson's disease. Mov Disord 2002;17 Suppl 4:S98-102 «PMID: 12211149»PubMed
  211. da Silva-Júnior FP, Braga-Neto P, Sueli Monte F ym. Amantadine reduces the duration of levodopa-induced dyskinesia: a randomized, double-blind, placebo-controlled study. Parkinsonism Relat Disord 2005;11:449-52 «PMID: 16154788»PubMed
  212. De Gaspari D, Siri C, Landi A ym. Clinical and neuropsychological follow up at 12 months in patients with complicated Parkinson's disease treated with subcutaneous apomorphine infusion or deep brain stimulation of the subthalamic nucleus. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2006;77:450-3 «PMID: 16543520»PubMed
  213. Deep-Brain Stimulation for Parkinson's Disease Study Group. Deep-brain stimulation of the subthalamic nucleus or the pars interna of the globus pallidus in Parkinson's disease. N Engl J Med 2001;345:956-63 «PMID: 11575287»PubMed
  214. Dewey RB Jr, Hutton JT, LeWitt PA ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial of subcutaneously injected apomorphine for parkinsonian off-state events. Arch Neurol 2001;58:1385-92 «PMID: 11559309»PubMed
  215. Devos D, Dujardin K, Poirot I ym. Comparison of desipramine and citalopram treatments for depression in Parkinson's disease: a double-blind, randomized, placebo-controlled study. Mov Disord 2008;23:850-7 «PMID: 18311826»PubMed
  216. Martinez-Martin P, Reddy P, Katzenschlager R ym. EuroInf: a multicenter comparative observational study of apomorphine and levodopa infusion in Parkinson's disease. Mov Disord 2015;30:510-6 «PMID: 25382161»PubMed
  217. Fahn S, Oakes D, Shoulson I ym. Levodopa and the progression of Parkinson's disease. N Engl J Med 2004;351:2498-508 «PMID: 15590952»PubMed
  218. García Ruiz PJ, Sesar Ignacio A, Ares Pensado B ym. Efficacy of long-term continuous subcutaneous apomorphine infusion in advanced Parkinson's disease with motor fluctuations: a multicenter study. Mov Disord 2008;23:1130-6 «PMID: 18442107»PubMed
  219. Giladi N, Boroojerdi B, Korczyn AD ym. Rotigotine transdermal patch in early Parkinson's disease: a randomized, double-blind, controlled study versus placebo and ropinirole. Mov Disord 2007;22:2398-404 «PMID: 17935234»PubMed
  220. Goetz CG, Koller WC, Poew W ym. Management of Parkinson’s disease: an evidence-based review. Mov Disord 2002;17(Suppl 4):S1-166
  221. Goodwin VA, Richards SH, Taylor RS ym. The effectiveness of exercise interventions for people with Parkinson's disease: a systematic review and meta-analysis. Mov Disord 2008;23:631-40 «PMID: 18181210»PubMed
  222. Hattori N, Nomoto M, 6500-004 Study Group. Sustained efficacy of apomorphine in Japanese patients with advanced Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord 2014;20:819-23 «PMID: 24792991»PubMed
  223. Hauser RA, Schapira AH, Barone P ym. Long-term safety and sustained efficacy of extended-release pramipexole in early and advanced Parkinson's disease. Eur J Neurol 2014;21:736-43 «PMID: 24834511»PubMed
  224. Herd CP, Tomlinson CL, Deane KH ym. Comparison of speech and language therapy techniques for speech problems in Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;8:CD002814 «PMID: 22895931»PubMed
  225. Herd CP, Tomlinson CL, Deane KH ym. Speech and language therapy versus placebo or no intervention for speech problems in Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;8:CD002812 «PMID: 22895930»PubMed
  226. Hirsch MA, Toole T, Maitland CG ym. The effects of balance training and high-intensity resistance training on persons with idiopathic Parkinson's disease. Arch Phys Med Rehabil 2003;84:1109-17 «PMID: 12917847»PubMed
  227. Honig H, Antonini A, Martinez-Martin P ym. Intrajejunal levodopa infusion in Parkinson's disease: a pilot multicenter study of effects on nonmotor symptoms and quality of life. Mov Disord 2009;24:1468-74 «PMID: 19425079»PubMed
  228. Hubble JP, Koller WC, Cutler NR ym. Pramipexole in patients with early Parkinson's disease. Clin Neuropharmacol 1995;18:338-47 «PMID: 8665547»PubMed
  229. Jankovic J, Watts RL, Martin W ym. Transdermal rotigotine: double-blind, placebo-controlled trial in Parkinson disease. Arch Neurol 2007;64:676-82 «PMID: 17502466»PubMed
  230. Katzenschlager R, Hughes A, Evans A ym. Continuous subcutaneous apomorphine therapy improves dyskinesias in Parkinson's disease: a prospective study using single-dose challenges. Mov Disord 2005;20:151-7 «PMID: 15390035»PubMed
  231. Krack P, Batir A, Van Blercom N ym. Five-year follow-up of bilateral stimulation of the subthalamic nucleus in advanced Parkinson's disease. N Engl J Med 2003;349:1925-34 «PMID: 14614167»PubMed
  232. Kurth MC, Tetrud JW, Tanner CM ym. Double-blind, placebo-controlled, crossover study of duodenal infusion of levodopa/carbidopa in Parkinson's disease patients with 'on-off' fluctuations. Neurology 1993;43:1698-703 «PMID: 8414015»PubMed
  233. LeWitt PA, Lyons KE, Pahwa R ym. Advanced Parkinson disease treated with rotigotine transdermal system: PREFER Study. Neurology 2007;68:1262-7 «PMID: 17438216»PubMed
  234. Macleod AD, Counsell CE, Ives N ym. Monoamine oxidase B inhibitors for early Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2005;:CD004898 «PMID: 16034956»PubMed
  235. Maidment I, Fox C, Boustani M. Cholinesterase inhibitors for Parkinson's disease dementia. Cochrane Database Syst Rev 2006 Jan 25;(1):CD004747. [Assessed as up-to-date: 5 May 2008] «PMID: 16437494»PubMed
  236. Mehrholz J, Friis R, Kugler J ym. Treadmill training for patients with Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD007830 «PMID: 20091652»PubMed
  237. Menza M, Dobkin RD, Marin H ym. A controlled trial of antidepressants in patients with Parkinson disease and depression. Neurology 2009;72:886-92 «PMID: 19092112»PubMed
  238. Mizuno Y, Nomoto M, Kondo T ym. Transdermal rotigotine in early stage Parkinson's disease: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Mov Disord 2013;28:1447-50 «PMID: 23801585»PubMed
  239. Ni X, Liu S, Lu F ym. Efficacy and safety of Tai Chi for Parkinson's disease: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. PLoS One 2014;9:e99377 «PMID: 24927169»PubMed
  240. Nieuwboer A, Kwakkel G, Rochester L ym. Cueing training in the home improves gait-related mobility in Parkinson's disease: the RESCUE trial. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2007;78:134-40 «PMID: 17229744»PubMed
  241. Nyholm D, Askmark H, Gomes-Trolin C ym. Optimizing levodopa pharmacokinetics: intestinal infusion versus oral sustained-release tablets. Clin Neuropharmacol 2003;26:156-63 «PMID: 12782919»PubMed
  242. Nyholm D, Lewander T, Johansson A ym. Enteral levodopa/carbidopa infusion in advanced Parkinson disease: long-term exposure. Clin Neuropharmacol 2008;31:63-73 «PMID: 18382177»PubMed
  243. Nyholm D, Nilsson Remahl AI, Dizdar N ym. Duodenal levodopa infusion monotherapy vs oral polypharmacy in advanced Parkinson disease. Neurology 2005;64:216-23 «PMID: 15668416»PubMed
  244. Olanow CW, Rascol O, Hauser R ym. A double-blind, delayed-start trial of rasagiline in Parkinson's disease. N Engl J Med 2009;361:1268-78 «PMID: 19776408»PubMed
  245. Pahwa R, Koller WC, Trosch RM ym. Subcutaneous apomorphine in patients with advanced Parkinson's disease: a dose-escalation study with randomized, double-blind, placebo-controlled crossover evaluation of a single dose. J Neurol Sci 2007;258:137-43 «PMID: 17466338»PubMed
  246. Pahwa R, Stacy MA, Factor SA ym. Ropinirole 24-hour prolonged release: randomized, controlled study in advanced Parkinson disease. Neurology 2007;68:1108-15 «PMID: 17404192»PubMed
  247. Parkinson Study Group. A controlled trial of rasagiline in early Parkinson disease: the TEMPO Study. Arch Neurol 2002;59:1937-43 «PMID: 12470183»PubMed
  248. Parkinson Study Group. A controlled trial of rotigotine monotherapy in early Parkinson's disease. Arch Neurol 2003;60:1721-8 «PMID: 14676046»PubMed
  249. Parkinson Study Group. A randomized placebo-controlled trial of rasagiline in levodopa-treated patients with Parkinson disease and motor fluctuations: the PRESTO study. Arch Neurol 2005;62:241-8 «PMID: 15710852»PubMed
  250. Pfeiffer RF, Gutmann L, Hull KL Jr ym. Continued efficacy and safety of subcutaneous apomorphine in patients with advanced Parkinson's disease. Parkinsonism Relat Disord 2007;13:93-100 «PMID: 17055329»PubMed
  251. Poewe W and EXPRESS Study Group. Long-term benefits of rivastigmine in dementia associated with Parkinson's disease: An open-label extension study. Neurology 2005;64(Suppl 1):P02
  252. Poewe W, Rascol O, Barone P ym. Extended-release pramipexole in early Parkinson disease: a 33-week randomized controlled trial. Neurology 2011;77:759-66 «PMID: 21832218»PubMed
  253. Poewe WH, Rascol O, Quinn N ym. Efficacy of pramipexole and transdermal rotigotine in advanced Parkinson's disease: a double-blind, double-dummy, randomised controlled trial. Lancet Neurol 2007;6:513-20 «PMID: 17509486»PubMed
  254. Ramig LO, Sapir S, Countryman S ym. Intensive voice treatment (LSVT) for patients with Parkinson's disease: a 2 year follow up. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2001;71:493-8 «PMID: 11561033»PubMed
  255. Rascol O, Brooks DJ, Brunt ER ym. Ropinirole in the treatment of early Parkinson's disease: a 6-month interim report of a 5-year levodopa-controlled study. 056 Study Group. Mov Disord 1998;13:39-45 «PMID: 9452324»PubMed
  256. Rascol O, Brooks DJ, Melamed E ym. Rasagiline as an adjunct to levodopa in patients with Parkinson's disease and motor fluctuations (LARGO, Lasting effect in Adjunct therapy with Rasagiline Given Once daily, study): a randomised, double-blind, parallel-group trial. Lancet 2005;365:947-54 «PMID: 15766996»PubMed
  257. Richard IH, McDermott MP, Kurlan R ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial of antidepressants in Parkinson disease. Neurology 2012;78:1229-36 «PMID: 22496199»PubMed
  258. Rolinski M, Fox C, Maidment I et al. Cholinesterase inhibitors for dementia with Lewy bodies, Parkinson's disease dementia and cognitive impairment in Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2012;3:CD006504. «PMID: 22419314»PubMed
  259. Safety and efficacy of pramipexole in early Parkinson disease. A randomized dose-ranging study. Parkinson Study Group. JAMA 1997;278:125-30 «PMID: 9214527»PubMed
  260. Sawada H, Oeda T, Kuno S ym. Amantadine for dyskinesias in Parkinson's disease: a randomized controlled trial. PLoS One 2010;5:e15298 «PMID: 21217832»PubMed
  261. Schapira AH, Barone P, Hauser RA ym. Extended-release pramipexole in advanced Parkinson disease: a randomized controlled trial. Neurology 2011;77:767-74 «PMID: 21832216»PubMed
  262. Schapira AH, McDermott MP, Barone P ym. Pramipexole in patients with early Parkinson's disease (PROUD): a randomised delayed-start trial. Lancet Neurol 2013;12:747-55 «PMID: 23726851»PubMed
  263. Shabnam GN, Th C, Kho D ym. Therapies for depression in Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003465 «PMID: 12917968»PubMed
  264. Shannon KM, Bennett JP Jr, Friedman JH. Efficacy of pramipexole, a novel dopamine agonist, as monotherapy in mild to moderate Parkinson's disease. The Pramipexole Study Group. Neurology 1997;49:724-8 «PMID: 9305331»PubMed
  265. Spaulding SJ, Barber B, Colby M ym. Cueing and gait improvement among people with Parkinson's disease: a meta-analysis. Arch Phys Med Rehabil 2013;94:562-70 «PMID: 23127307»PubMed
  266. Spielman JL, Borod JC, Ramig LO. The effects of intensive voice treatment on facial expressiveness in Parkinson disease: preliminary data. Cogn Behav Neurol 2003;16:177-88 «PMID: 14501539»PubMed
  267. Stallibrass C, Sissons P, Chalmers C. Randomized controlled trial of the Alexander technique for idiopathic Parkinson's disease. Clin Rehabil 2002;16:695-708 «PMID: 12428818»PubMed
  268. Stowe RL, Ives NJ, Clarke C ym. Dopamine agonist therapy in early Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD006564 «PMID: 18425954»PubMed
  269. Talati R, Baker WL, Patel AA ym. Adding a dopamine agonist to preexisting levodopa therapy vs. levodopa therapy alone in advanced Parkinson's disease: a meta analysis. Int J Clin Pract 2009;63:613-23 «PMID: 19222614»PubMed
  270. Tavella A, Bergamasco B, Bosticco E ym. Deep brain stimulation of the subthalamic nucleus in Parkinson's disease: long-term follow-up. Neurol Sci 2002;23 Suppl 2:S111-2 «PMID: 12548368»PubMed
  271. Thobois S, Corvaisier S, Mertens P ym. The timing of antiparkinsonian treatment reduction after subthalamic nucleus stimulation. Eur Neurol 2003;49:59-63 «PMID: 12464720»PubMed
  272. Tomlinson CL, Herd CP, Clarke CE ym. Physiotherapy for Parkinson's disease: a comparison of techniques. Cochrane Database Syst Rev 2014;6:CD002815 «PMID: 24936965»PubMed
  273. Tomlinson CL, Patel S, Meek C ym. Physiotherapy versus placebo or no intervention in Parkinson's disease. Cochrane Database Syst Rev 2013;9:CD002817 «PMID: 24018704»PubMed
  274. Trenkwalder C, Kies B, Rudzinska M ym. Rotigotine effects on early morning motor function and sleep in Parkinson's disease: a double-blind, randomized, placebo-controlled study (RECOVER). Mov Disord 2011;26:90-9 «PMID: 21322021»PubMed
  275. Watts RL, Jankovic J, Waters C ym. Randomized, blind, controlled trial of transdermal rotigotine in early Parkinson disease. Neurology 2007;68:272-6 «PMID: 17202432»PubMed
  276. Witt K, Daniels C, Reiff J ym. Neuropsychological and psychiatric changes after deep brain stimulation for Parkinson's disease: a randomised, multicentre study. Lancet Neurol 2008;7:605-14 «PMID: 18538636»PubMed
  277. Witt K, Granert O, Daniels C ym. Relation of lead trajectory and electrode position to neuropsychological outcomes of subthalamic neurostimulation in Parkinson's disease: results from a randomized trial. Brain 2013;136:2109-19 «PMID: 23801735»PubMed
  278. Woods SP, Fields JA, Tröster AI. Neuropsychological sequelae of subthalamic nucleus deep brain stimulation in Parkinson's disease: a critical review. Neuropsychol Rev 2002;12:111-26 «PMID: 12371602»PubMed
  279. Yang Y, Li XY, Gong L ym. Tai Chi for improvement of motor function, balance and gait in Parkinson's disease: a systematic review and meta-analysis. PLoS One 2014;9:e102942 «PMID: 25047456»PubMed
  280. Zhou CQ, Li SS, Chen ZM ym. Rotigotine transdermal patch in Parkinson's disease: a systematic review and meta-analysis. PLoS One 2013;8:e69738 «PMID: 23936090»PubMed

A

Aivojen syvien osien sähköstimulaatio (DBS) Parkinsonin taudin hoidossa

Linssitumakkeen pallon tai subtalaamisen tumakkeen sähköinen stimulaatio lievittää vuosia useita Parkinsonin taudin oireita.

A

Ei-ergot-tyyppisten dopamiiniagonistien teho Parkinsonin taudin motoristen komplikaatioiden hoidossa

Ei-ergot dopamiiniagonistit ovat tehokkaita motoristen komplikaatioiden hoidossa Parkinsonin taudissa.

A

Entakaponi Parkinsonin taudin motoristen komplikaatioiden hoidossa

Entakaponilla voidaan tasoittaa levodopahoitoon liittyviä motorisia komplikaatioita Parkinsonin taudissa.

A

Levodopan symptomaattinen teho Parkinsonin taudissa

Levodopa on tehokas Parkinsonin taudin symptomaattisessa hoidossa.

A

Pramipeksolin symptomaattinen teho Parkinsonin taudissa

Pramipeksolilla on oireita lievittävää tehoa varhaisvaiheen Parkinson-potilailla.

A

Rasagiliini ja tilanvaihtelut Parkinsonin taudissa

Rasagiliini lyhentää ”off”- aikaa ja pidentää ”on”-aikaa levodopahoidetuilla Parkinson-potilailla, joilla on tilanvaihteluja.

A

Rasagiliinin oireita lievittävä teho Parkinsonin taudin varhaisvaiheessa

Rasagiliini lievittää oireita varhaisvaiheen Parkinson-potilailla.

A

Ropinirolin symptomaattinen teho Parkinson-potilailla

Ropinirolilla on oireita lievittävää teho varhaisvaiheen Parkinson-potilailla.

A

Rotigotiinin oireita lievittävä teho Parkinsonin taudin varhaisvaiheessa

Rotigotiinilla on oireita lievittävää tehoa varhaisvaiheen Parkinson-potilailla.

A

Selegiliinin vaikutus levodopan pitkäaikaiskomplikaatioiden ilmaantumiseen

Selegiliini viivästyttää levodopahoitoon liittyvien motoristen tilanvaihteluiden mutta ei dyskinesioiden ilmaantumista Parkinson-potilailla.

B

Amantadiini levodopaan liittyvien dyskinesioiden hoidossa Parkinsonin taudissa

Amantadiini on ilmeisesti tehokas levodopan aiheuttamien dyskinesioiden hoidossa Parkinsonin taudissa.

B

Apomorfiinikynä Parkinsonin taudin off-vaiheiden hoidossa

Apomorfiini ihonalaisina injektioina on ilmeisesti tehokas ja nopea hoito Parkinsonin taudin off-vaiheisiin.

B

Bilateraalisen subtalaamisen tumakkeen sähköstimulaation (STN-DBS) neuropsykologiset vaikutukset Parkinsonin tautia sairastavilla

DBS-hoidolla on ilmeisesti hieman vaikutusta yleiseen kognitioon ja työmuistiin, vaikka vaikutukset ovatkin vähäisiä. DBS-elektrodin kulkureitti häntätumakkeen alueella vaikuttaa ilmeisesti heikentävästi yleiseen kognitioon.

B

Cholinesterase inhibitors for Parkinson's disease dementia

Rivastigmine appears to have positive impact on global assessment, cognitive function, behavioural disturbance and ADL rating scales in Parkinson's disease dementia.

B

Duodenaalinen levodopahoito Parkinsonin taudissa

Duodenaalinen levodopahoito lienee hyödyllinen Parkinsonin taudin tilanvaihteluiden hoidossa.

B

Fysioterapia ja Parkinsonin tauti

Fysioterapiasta on ilmeisesti vähäistä lyhytaikaista hyötyä Parkinsonin taudin motorisiin oireisiin. Erilaisten fysioterapiatekniikkojen tehoeroa ei ole voitu osoittaa.

B

Levodopa varhaisen Parkinsonin taudin hoidossa

Varhaisen vaiheen Parkinsonin taudin hoidossa levodopahoidolla on ilmeisesti MAO-B:n estäjiä ja dopamiiniagonisteja parempi riski-hyötysuhde eikä levodopan aloittamista viivästyttämällä ilmeisesti kyetä estämään motoristen komplikaatioiden syntymistä.

B

Levodopan standardi- ja depotvalmisteiden vertailu Parkinsonin taudin motoristen komplikaatioiden ehkäisyssä

Parkinsonin taudin motorisia komplikaatioita kehittyy levodopan depotvalmisteella hoidettaessa ilmeisesti samassa määrin kuin standardivalmisteella.

B

Levodopan standardi- ja depotvalmisteiden vertailu Parkinsonin taudin motoristen komplikaatioiden hoidossa

Levodopan standardi- ja depotvalmisteiden välillä ei ilmeisesti ole eroa "wearing off"-ilmiön hoidossa Parkinsonin taudissa.

B

Parkinsonin taudin dementian hoito

Rivastigmiini ja donepetsiili ilmeisesti lievittävät oireita Parkinsonin taudin dementiassa.

B

Pramipeksolin vaikutus levodopan motoristen komplikaatioiden ilmaantumiseen Parkinsonin taudissa

Pramipeksoli ilmeisesti viivästyttää levodopan komplikaatioiden syntyä varhaisvaiheen Parkinson-potilailla.

B

Ropinirolin vaikutus levodopan motoristen komplikaatioiden ilmaantumiseen Parkinsonin taudissa

Ropiniroli ilmeisesti viivästyttää levodopan aiheuttamien dyskinesioiden ilmaantumista varhaisvaiheen Parkinson-potilailla.

B

Safinamidin symptomaattinen teho Parkinson-potilailla

Safinamidi lisää on-aikaa keski- ja myöhäisvaiheen Parkinson-potilailla, joilla on tilanvaihteluja.

B

Selegiliinin symptomaattinen teho

Selegiliinillä on ilmeisesti lievä oireita lievittävä teho Parkinsonin taudissa.

C

Amantadiinin symptomaattinen teho Parkinsonin taudissa

Amantadiinilla saattaa olla lievä oireita lievittävä teho Parkinson-potilailla.

C

Antikolinergien symptomaattinen teho

Antikolinergeillä saattaa olla lievä oireita lievittävä teho Parkinsonin taudissa.

C

Apomorfiini-infuusio Parkinsonin taudissa

Apomorfiini-infuusio saattaa vähentää ja lieventää off-vaiheita ja myös dyskinesioita edenneessä Parkinsonin taudissa.

C

Depression hoito Parkinsonin taudissa

Masennuslääkkeet saattavat helpottaa Parkinson-potilaiden masennusta.

C

Kotona suoritettava harjoittelu Parkinson-kuntoutuksessa

Kotiharjoittelu saattaa parantaa Parkinson-potilaiden kotona selviytymistä.

C

Kävelyn kuntoutus Parkinsonin taudissa

Kävelymattoharjoittelu saattaa parantaa kävelynopeutta Parkinson-potilaalla.

C

Liikunnan merkitys päivittäisten toimien kuntoutuksessa Parkinson-potilailla

Erilaisilla liikuntamuodoilla saatetaan parantaa Parkinson-potilaan fyysistä suoriutumista.

C

Monoamine oxidase B inhibitors versus other dopaminergic agents in early Parkinson's disease

MAO-B inhibitors may have weaker symptomatic effects than levodopa and dopamine agonists in early Parkinson’s disease. They may reduce the rate of motor fluctuations compared with initial levodopa therapy and may have fewer significant adverse effects than the older agonists.

C

Puheterapia Parkinsonin taudissa

Lee Silverman Voice Therapy- ääniterapia (LSVT®) saattaa parantaa äänen voimakkuutta paremmin kuin pelkkä hengitysfunktion harjoittaminen Parkinson-potilailla.

C

Selegiliini Parkinsonin taudin motoristen komplikaatioiden hoidossa

Selegiliinistä saattaa olla hyötyä Parkinsonin taudin motoristen komplikaatioiden hoidossa.

C

Tasapainon parantaminen kuntoutuksella Parkinsonin taudissa

Tasapainon hallintaa saatetaan voida parantaa Parkinsonin taudissa useilla harjoitusmenetelmillä. Lihasvoiman harjoittaminen yhdistettynä kaatumisia ehkäisevään opetukseen saattaa vähentää kaatumisia 12 kuukauden harjoitusjakson päätyttyä lievää ja keskivaikeaa Parkinsonin tautia sairastavilla.

C

Vihjeiden (ulkoisten kuulo-, näkö- tai tuntoärsykkeiden) käyttö kävelyn parantamiseksi Parkinsonin taudissa

Vihjeiden käytön harjoittelu saattaa parantaa jähmettymisistä kärsivien Parkinson-potilaiden kävelyä. Auditiivinen vihje saattaa olla tehokkaampi kuin visuaalinen.

Geenitestien käyttäminen Parkinsonin taudin diagnostiikassa
Käytännön suositus hoidon aloittamisesta