Faryngotonsillit (halsfluss)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Allmänmedicinska föreningen i Finland, Finlands Otolaryngologförening rf, Finlands Infektionsläkare rf och Finlands Kliniska Mikrobiologer rf
16.9.2020

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Nielutulehdus «Nielutulehdus»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Akut faryngotonsillit orsakas vanligtvis av virus och är oavsett den infektiösa organismen en lindrig sjukdom som läker av sig själv. Berätta detta även för patienten!
  • Betahemolytiska grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes) (GAS*) är den vanligaste och viktigaste infektiösa organismen bakom faryngotonsillit och behandlas med antimikrobiella läkemedel.
  • Diagnosen baseras på symtomen och fynden. För bedömning av behovet av svalgprov rekommenderar arbetsgruppen användning av Centorkriterierna.
  • Mikrobiologisk diagnostik rekommenderas när Centorpoängen är ≥ 3. Det mikrobiologiska provet väljs lokalt. Arbetsgruppen rekommenderar i första hand snabbtester.
  • Målet med behandlingen är att lindra symtomen och förkorta symtomens varaktighet. Vid lindrig faryngotonsillit hos en patient som har svalgsmärta (Centorpoäng 0–2) behandlas symtomen utan antimikrobiella läkemedel. Den primära behandlingen vid GAS-orsakad faryngit är penicillin V.
  • Kom även ihåg sällsynta infektiösa organismer.
  • Viktiga för differentialdiagnostiken är struplocksinflammation (epiglottit), supraglottit, struphuvudsinflammation (laryngit) och peritonsillär abscess.
  • Under en GAS-epidemi undersöks närkontakter och även symtomfria bärare av GAS.

Mål och målgrupper

  • Målet med vårdrekommendationen är diagnostik baserad på symtomen, fynden och vid behov mikrobiologiska undersökningar samt adekvat behandling:
    • Penicillin V ska föredras som primärt läkemedel
    • Att identifiera och bryta epidemier.
  • I synnerhet försöker man
    • undvika oriktad mikrobiologisk GAS-diagnostik när symtomen pekar mot en virusinfektion i de övre luftvägarna
    • förbättra personalens färdigheter att öka patienternas medvetenhet om vårdlinjerna för faryngotonsillit.
  • Målgruppen är personal inom öppenvården som undersöker och tar hand om patienter med faryngotonsillit.

Avgränsning

  • Vårdrekommendationen gäller akut eller recidiverande faryngotonsillit orsakad av mikrober hos både barn och vuxna.
  • Andra inflammatoriska tillstånd än de som är orsakade av bakterier eller virus (t.ex. reflux, svampinfektioner) behandlas inte.

Epidemiologi

Tabell 1. Mikrober som orsakar faryngotonsillit och den kliniska sjukdomsbilden «Shulman ST, Bisno AL, Clegg HW ym. Clinical practi...»3, «Wessels MR. Clinical practice. Streptococcal phary...»4, «ESCMID Sore Throat Guideline Group., Pelucchi C, G...»5
Infektiös organism Sjukdomsbild Epidemiologi
A. Viktigaste infektiösa organismer
Bakterier (betahemolytiska streptokocker) Betahemolytiska streptokocker grupp A (Streptococcus pyogenes, GAS) Faryngotonsillit, scharlakansfeber Vanligast hos barn och unga
Grupperna C och G (Streptococcus dysgalactiae subspecies equisimilis, GCS o. GGS) Faryngotonsillit Relativt sällsynt infektiös organism utanför epidemier
Virus Adenovirus Konjunktivit, feber, faryngotonsillit Vanligast hos patienter under 5 år
Epstein–Barr-virus (EBV) Mononukleos, faryngotonsillit Vanligast hos patienter i åldrarna 16–20
B. Infektiösa organismer som ska beaktas i differentialdiagnostiken
Bakterier Anaeroba bakterier Vincents angina, faryngotonsillit med sårbildning
Arcanobacterium haemolyticum Faryngotonsillit, hudutslag som liknar scharlakansfeber Vanligast hos patienter i åldrarna 15–18
Chlamydia pneumoniae Pneumoni, faryngotonsillit Förekommer lika ofta i svalgprov hos både symtomfria patienter och patienter med symtom
Corynebacterium diphtheriae Difteri: beläggningar i svalgen, vid svår infektion brungröna blödande beläggningar som lätt lossnar År 2016 förekom det i EU-länder sammanlagt nio fall «Lumio J. Kurkkumätä (difteria), Lääkärikirja Duode...»7
Francisella tularensis Tularemi: infektion i munsvalget
Fusobacterium necrophorum Faryngotonsillit, Lemierres syndrom Vanligast hos patienter i åldrarna 14–20 «Van TT, Cox LM, Cox ME ym. Prevalence of Fusobacte...»6
Mycoplasma pneumoniae Pneumoni, bronkit, faryngotonsillit Förekommer lika ofta i svalgprov hos både symtomfria patienter och patienter med symtom
Neisseria gonorrhoeae (gonorré) Faryngotonsillit Könssjukdom
Treponema pallidum (syfilis) Smärtsamt sår, allmänsymtom, förstorade lymfkörtlar, hudutslag Könssjukdom
Yersinia enterocolitica Faryngotonsillit, enterokolit
Virus Coxsackie A-virus Herpangina, höstblåsor, vesikulös stomatit, "hand-foot-and-mouth disease"
Herpes simplex -virus 1 och 2 Faryngotonsillit, infektion i tandkött och munhåla
HI-virus Primär HIV-infektion
Morbillivirus (mässling) Faryngotonsillit utan beläggningar, konjunktivit och hög feber samt hudutslag som börjar bakom öronen och i pannan och sprider sig nedåt på kroppen, Kopliks fläckar År 2018 förekom det 16 fall i Finland, i huvudsak ovaccinerade men även vaccinerade vuxna «https://thl.fi/fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/taudit-ja-torjunta/taudit-ja-taudinaiheuttajat-a-o/tuhkarokko/tuhkarokon-ja-muiden-mpr-tautien-esiintyvyys-suomessa»1
Rhino- och coronavirus Influensa- och parainfluensavirus
Respiratory syncytial (RS)-virus
Övre luftvägsinfektion
Cytomegalovirus (CMV) Cytomegalovirus-mononukleos

Sjukdomsbild

Bild 1.

Adenovirusinfektion

Bild 2.

GAS-orsakad faryngit

Bild 3.

Mononukleos

Viral faryngotonsillit

GAS-orsakad faryngotonsillit

Diagnostik

Bedömning av den kliniska bilden: Centorkriterierna

Bild 4.

Behandlingsdiagram för faryngotonsillit.

Utskriftsversion av diagrammet (PDF) «gvr00017a.pdf»1

Tabell 2. Centorkriterierna för svalgsmärta
Ingen hosta 1 poäng
Svullna ömma lymfkörtlar i käkvinklarna 1 poäng
Svullnad eller beläggningar i tonsillerna 1 poäng
Över 38 °C:s feber baserat på anamnes eller uppmätt 1 poäng

Mikrobiologisk diagnostik

Snabbtester

Svalgodling

  • Svalgodlingsresultatet avläses 18–24 timmar efter provtagningen. Om resultatet är negativt vid denna tidpunkt ska tillväxten kontrolleras dagen efter. Se tilläggsmaterialet «Nieluviljely»5. Svalgodlingens träffsäkerhet i identifieringen av GAS varierar enligt använd metod och användarnas utbildning.
  • Svalgodling är det enda sättet att få information om den infektiösa organismens känslighet för antimikrobiella läkemedel. GAS är än så länge penicillinkänsliga i Finland och penicillin är det primära antimikrobiella läkemedlet även om det gjorts vissa observationer om resistens globalt «Musser JM, Beres SB, Zhu L ym. Reduced ...»41.

Påvisning av andra infektiösa organismer

  • Grupp C- och G-streptokocker som infektiösa organismer bakom faryngotonsillit utreds med svalgodling av streptokocker (Ps-StrVi). Omfattande svalgodling (Ps-BaktVi) kan ibland behövas för att påvisa andra infektiösa organismer än streptokocker, i synnerhet om sjukdomen blir långvarig hos patienter som vårdas på sjukhus eller om symtomen är atypiska.
  • Vid misstanke om mononukleos kan dominansen av mononukleära celler vid differentialräkningen av leukocyter hjälpa i att åtskilja sjukdomen från en t faryngotonsillit orsakad av streptokocker. Vid behov analyseras antikroppar mot Epstein–Barr (S-EBVAb) eller görs ett snabbtest (S-Mono-AbO). I tidigt sjukdomsskede kan snabbtestresultatet vara negativt hos upp till 40 % av alla barn under 10 år och hos 10–20 % av vuxna «Lennon P, Crotty M, Fenton JE. Infectious mononucl...»29. Se artikeln Mononukleos «»1 i Lääkärin tietokannat (kräver användarrätt).
  • Om man i differentialdiagnostiken letar efter mer sällsynta infektiösa organismer som orsakar faryngotonsillit, ska man först kontrollera det regionala laboratoriets anvisningar om provtagning och anteckna i svalgodlingsremissen ett omnämnande om misstanken (t.ex. gonorréodling från svalg (-GcVi), vid misstänkt syfilis eller HIV blodprov (S-TrpaAb, S-HIV-AgAb)).
  • Om man i Finland misstänker en sällsynt infektiös organism hos en person som har återvänt från högriskländer för sjukdomen, ska man omgående anmäla misstanken till smittskyddsläkaren vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) eller kommunens läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar. Vid misstänkt difteri och mässling tas proven under handledning av THL:s, sjukvårdsdistrikts eller kommunens smittskyddsläkare eller specialist på infektionssjukdomar.

Differentialdiagnostik

  • Hos en patient med svalgsmärta måste man även komma ihåg andra orsaker till svalgsmärta, till exempel
    • reflux, i synnerhet om patienten dessutom har halsbränna eller sur smak i munnen
    • struphuvudsinflammation (laryngit), med förekomst av heshet, hosta och ibland svårigheter att andas in och hörbara andningsljud (stridor)
    • struplocksinflammation (epiglottit) eller inflammation ovanför struphuvudet (supraglottit) som numera är vanligare och som utöver struplocket omfattar annan vävnad ovanför stämbandsnivån. Patienten har andnöd, smärta vid sväljning eller sväljningssvårigheter.
  • För att diagnostisera dessa rekommenderas utöver inspektion av svalget och palpation av halsen även undersökning med spegel eller endoskop.

Behandling

Akut faryngit

Behandling av symtom

Behandling med antimikrobiella läkemedel

Streptokockernas läkemedelsresistens

Utdragna symtom eller förvärrande av symtomen

  • Om penicillin inte lindrar symtomen vid GAS-orsakad faryngotonsillit på några dagar eller om patientens symtom ökar, kan sjukdomen ha orsakats av en samtidig virusinfektion och då gör antimikrobiella läkemedel ingen nytta «Ruuskanen O, Sarkkinen H, Meurman O ym. Rapid diag...»22, «Putto-Laurila A, Mertsola J, Ruuskanen O. Viral ca...»23.
  • Om patientens allmäntillstånd har försämrats eller om man misstänker en komplikation, krävs vid behov konsultation av jourkaraktär av en öron, näs och halsläkare, en barnläkare eller en infektionsläkare.
  • För mononukleos orsakad av EBV eller CMV finns ingen botande läkemedelsbehandling. Symtomatisk smärtbehandling och vätskebehandling är viktiga, eftersom sjukdomen i värsta fall kan pågå flera veckor. Om patientens allmäntillstånd har försämrats på grund av sväljningssvårigheter eller täppthet i svalget, kan hen tas in på sjukhus. Det är bra att komma ihåg sådana sällsynta komplikationer av mononukleos som kan försämra patientens allmäntillstånd och kräva sjukhusvård. Behandling med antimikrobiella läkemedel ska övervägas om man misstänker blandinfektion. Vid svåra fall med komplikationer kan hotande svullnad i luftvägarna behandlas med kortison inom den specialiserade sjukvården för att på så sätt eventuellt påskynda tillfrisknandet «Johanssen E, Kaye K. Epstein - Barr virus Infectio...»64, «Torre D, Tambini R. Acyclovir for treatment of inf...»65..
  • Om en patient lider av recidiverande tonsilliter övervägs byte eller komplettering av behandlingen med antimikrobiella läkemedel så att behandlingen täcker andra mikrober i svalget som orsakar betalaktamas (se punkt Recidiverande tonsilliter).

Recidiverande tonsilliter

Tonsillektomi

Komplikationer och följdsjukdomar

Peritonsillär abscess och peritonsillit

  • Faryngotonsillit behöver inte behandlas med antimikrobiella läkemedel för att förebygga varbildande komplikationer. Konstaterade eller misstänkta komplikationer kräver bedömning av jourkaraktär inom den specialiserade sjukvården.
  • Förekomsten av peritonsillär abscess är 37/100 000 personer per år. Det finns ingen betydande skillnad mellan könen «Risberg S, Engfeldt P, Hugosson S. Incidence of pe...»72. Peritonsillär abscess är vanligtvis ensidig och kan utvecklas trots att patienten har behandlats med antimikrobiella läkemedel. Hos barn är peritonsillär abscess sällsynt. Se tilläggsmaterialet «Nielupaise»11.
  • Symtom vid peritonsillär abscess är feber, kraftig svalgsmärta, ofta på den sidan där bölden finns, eventuellt smärta som strålar till örat, tal- och sväljningssvårigheter samt gapsvårighet (trismus). Till fynden hör ensidig svullnad av svalget. Vid palpation med bomullspinne eller finger känns det peritonsillära området (ovanför tonsillen) åtstramande och öm. Svårighet vid huvudrörelse i sidled samt rodnad, svullnad eller ömhet av halsen i sin tur tyder på en djupare abscess.
  • Peritonsillit, cellulit som liknar peritonsillär abscess, orsakar motsvarar symtom och slutlig diagnos av bölden fås först när man får ut var från området till exempel genom aspiration.
  • Inom öppenvården behövs vanligtvis inte laboratorieundersökningar och bilddiagnostik.
  • Grundläggande behandling av abscessen omfattar tömning antingen genom aspiration eller dränering, behandling med antimikrobiella läkemedel och vid behov vätskebehandling och smärtbehandling som stöd. Om varig sekret kommer ut behöver denna inte odlas. Behandlingen av peritonsillit motsvarar behandlingen av peritonsillär abscess utan kirurgisk dränering. Se tilläggsmaterialet «Nielupaise»11.

Para- och retrofaryngeala abscesser

  • Symtomen och etiologin vid para- och retrofaryngeala abscesser är liknande som vid peritonsillär abscess. Viktiga differentialdiagnostiska fynd är svårighet att röra huvudet i sidled samt rodnad, svullnad eller ömhet av halsen. Som ytterligare fynd förekommer svullnad i svalgets sida eller bakvägg. Patienten kan även känna att det är svårt att andas.
  • Undersökning med spegel eller endoskop används som hjälp vid diagnostiseringen.
  • Behandlingen består av kirurgiskt öppnande inom den specialiserade sjukvården och behandling med antimikrobiella läkemedel baserat på odlingsprovet. Se tilläggsmaterialet «Syvien kaulapaiseiden tutkiminen ja hoito»12.
  • Para- och retrofaryngeala abscesser kan leda till även svåra komplikationer, såsom förträngning av luftvägarna eller allmän septikemi med spridning via trombos i vena jugularis (Lemierres syndrom). Djupa abscesser i samband med faryngotonsillit kan även sträcka sig till mediastinum, varvid patienten har lokal smärta och ömhet i halsryggradens och bröstkotornas område samt feber. Då är det ytterst viktigt att säkra patientens luftvägar och att skicka patienten brådskande till sjukhusvård. Också neurologiskt deficit i de övre extremiteterna är möjligt «Tunkel A. Subdural Empyema, Epidural Abscess, and ...»73.

Icke-varbildande eller icke-suppurativa följdsjukdomar och associerade sjukdomar

Streptokockepidemier och behandling av dem

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Allmänmedicinska föreningen i Finland, Finlands Otolaryngologförening rf, Finlands Infektionsläkare rf och Finlands Kliniska Mikrobiologer rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Nielutulehdus»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Hans Blomberg

Litteratur

Faryngotonsillit (halsfluss). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Allmänmedicinska föreningen i Finland, Finlands Otolaryngologförening rf, Finlands Infektionsläkare rf och Finlands Kliniska Mikrobiologer rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»5

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Bisno AL. Acute pharyngitis: etiology and diagnosis. Pediatrics 1996;97:949-54 «PMID: 8637780»PubMed
  2. Mäkelä M. Management of sore-throat patients in primary care. Helsingin yliopisto, yleislääketieteen ja perusterveydenhuollon laitos. Väitöskirjat 1:1990, Yliopistopaino Helsinki 1990:37-38
  3. Shulman ST, Bisno AL, Clegg HW ym. Clinical practice guideline for the diagnosis and management of group A streptococcal pharyngitis: 2012 update by the Infectious Diseases Society of America. Clin Infect Dis 2012;55:e86-102 «PMID: 22965026»PubMed
  4. Wessels MR. Clinical practice. Streptococcal pharyngitis. N Engl J Med 2011;364:648-55 «PMID: 21323542»PubMed
  5. ESCMID Sore Throat Guideline Group., Pelucchi C, Grigoryan L ym. Guideline for the management of acute sore throat. Clin Microbiol Infect 2012;18 Suppl 1:1-28 «PMID: 22432746»PubMed
  6. Van TT, Cox LM, Cox ME ym. Prevalence of Fusobacterium necrophorum in Children Presenting with Pharyngitis. J Clin Microbiol 2017;55:1147-1153 «PMID: 28122872»PubMed
  7. Lumio J. Kurkkumätä (difteria), Lääkärikirja Duodecim, 6.5.2019
  8. McMillan JA, Sandstrom C, Weiner LB ym. Viral and bacterial organisms associated with acute pharyngitis in a school-aged population. J Pediatr 1986;109:747-52 «PMID: 3534196»PubMed
  9. Glezen WP, Clyde WA Jr, Senior RJ ym. Group A streptococci, mycoplasmas, and viruses associated with acute pharyngitis. JAMA 1967;202:455-60 «PMID: 4293014»PubMed
  10. EVANS AS, DICK EC. ACUTE PHARYNGITIS AND TONSILLITIS IN UNIVERSITY OF WISCONSIN STUDENTS. JAMA 1964;190:699-708 «PMID: 14201582»PubMed
  11. Shaikh N, Leonard E, Martin JM. Prevalence of streptococcal pharyngitis and streptococcal carriage in children: a meta-analysis. Pediatrics 2010;126:e557-64 «PMID: 20696723»PubMed
  12. Oliver J, Malliya Wadu E, Pierse N ym. Group A Streptococcus pharyngitis and pharyngeal carriage: A meta-analysis. PLoS Negl Trop Dis 2018;12:e0006335 «PMID: 29554121»PubMed
  13. Danchin MH, Rogers S, Kelpie L ym. Burden of acute sore throat and group A streptococcal pharyngitis in school-aged children and their families in Australia. Pediatrics 2007;120:950-7 «PMID: 17974731»PubMed
  14. Zaoutis T, Attia M, Gross R ym. The role of group C and group G streptococci in acute pharyngitis in children. Clin Microbiol Infect 2004;10:37-40 «PMID: 14706084»PubMed
  15. Kakuya F, Kinebuchi T, Okubo H ym. Acute Pharyngitis Associated With Streptococcus dysgalactiae Subspecies equisimilis in Children. Pediatr Infect Dis J 2018;37:537-542 «PMID: 29227465»PubMed
  16. Ivaska L, Niemelä J, Lempainen J ym. Aetiology of febrile pharyngitis in children: Potential of myxovirus resistance protein A (MxA) as a biomarker of viral infection. J Infect 2017;74:385-392 «PMID: 28077283»PubMed
  17. Hedin K, Bieber L, Lindh M ym. The aetiology of pharyngotonsillitis in adolescents and adults - Fusobacterium necrophorum is commonly found. Clin Microbiol Infect 2015;21:263.e1-7 «PMID: 25658556»PubMed
  18. Centor RM, Atkinson TP, Ratliff AE ym. The clinical presentation of Fusobacterium-positive and streptococcal-positive pharyngitis in a university health clinic: a cross-sectional study. Ann Intern Med 2015;162:241-7 «PMID: 25686164»PubMed
  19. Putto A. Febrile exudative tonsillitis: viral or streptococcal? Pediatrics 1987;80:6-12 «PMID: 3601520»PubMed
  20. Ruuskanen O, Meurman O, Sarkkinen H. Adenoviral diseases in children: a study of 105 hospital cases. Pediatrics 1985;76:79-83 «PMID: 2989764»PubMed
  21. Moffet HL, Siegel AC, Doyle HK. Nonstreptococcal pharyngitis. J Pediatr 1968;73:51-60 «PMID: 4968805»PubMed
  22. Ruuskanen O, Sarkkinen H, Meurman O ym. Rapid diagnosis of adenoviral tonsillitis: a prospective clinical study. J Pediatr 1984;104:725-8 «PMID: 6325657»PubMed
  23. Putto-Laurila A, Mertsola J, Ruuskanen O. Viral causes of tonsillitis and fever unresponsive to antibiotic therapy. Pediatr Infect Dis J 1999;18:71-2 «PMID: 9951987»PubMed
  24. Das M, Pakarinen L, Ruotsalainen E ym. Tuhkarokkotapaus Suomessa – mitä tehdä. Suom Lääkär 2009;7:597-600
  25. Suomen kurkkumätä-tapaukset 1993-1996 olivat peräisin Venäjältä. Kansanterveyslaitoksen tiedotuslehti 1997;2:10-1
  26. Jahkola M, Lumio J, Sinisalo M, Vuento R, Haikala O, Eskola J. Kurkkumätä Suomessa 1993 Vanhasta taudista uusi haaste. Suom Lääkär 1993;48:1768-70
  27. Cohen R, Estrangin E, Lecompte MD ym. [Bacterial epidemiology of pharyngitis in pediatric private practice]. Presse Med 1994;23:1753-7 «PMID: 7831263»PubMed
  28. Putto-Laurila A. Respiratory virus infections in children. Diagnostic and differential diagnostic studies. Väitöskirja, Turun yliopisto, 1987
  29. Lennon P, Crotty M, Fenton JE. Infectious mononucleosis. BMJ 2015;350:h1825 «PMID: 25899165»PubMed
  30. Wannamaker LW. Diagnosis of pharyngitis: Clinical and epidemiologic features. In Management of Pharyngitis in an era of declining rheumatic fever. Report of the eighty-sixth Ross conference on pediatric research. Ross Laboratories, Columbus, Ohio 1984;25-42
  31. Turner JC, Fox A, Fox K ym. Role of group C beta-hemolytic streptococci in pharyngitis: epidemiologic study of clinical features associated with isolation of group C streptococci. J Clin Microbiol 1993;31:808-11 «PMID: 8463391»PubMed
  32. McCue JD. Group G streptococcal pharyngitis. Analysis of an outbreak at a college. JAMA 1982;248:1333-6 «PMID: 7109155»PubMed
  33. Steinhoff MC, Abd el Khalek MK, Khallaf N ym. Effectiveness of clinical guidelines for the presumptive treatment of streptococcal pharyngitis in Egyptian children. Lancet 1997;350:918-21 «PMID: 9314870»PubMed
  34. McIsaac WJ, White D, Tannenbaum D ym. A clinical score to reduce unnecessary antibiotic use in patients with sore throat. CMAJ 1998;158:75-83 «PMID: 9475915»PubMed
  35. Hart WJ. Streptococcal pharyngitis. A demonstration of the inaccuracy of clinical diagnosis without culture. Can Fam Physician 1976;34-9
  36. Centor RM, Witherspoon JM, Dalton HP ym. The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Med Decis Making 1981;1:239-46 «PMID: 6763125»PubMed
  37. Lieberman D, Shvartzman P, Korsonsky I ym. Aetiology of respiratory tract infections: clinical assessment versus serological tests. Br J Gen Pract 2001;51:998-1000 «PMID: 11766873»PubMed
  38. Zwart S, Rovers MM, de Melker RA ym. Penicillin for acute sore throat in children: randomised, double blind trial. BMJ 2003;327:1324 «PMID: 14656841»PubMed
  39. Spinks A, Glasziou PP, Del Mar CB. Antibiotics for sore throat. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD000023 «PMID: 24190439»PubMed
  40. Nissinen A, Strandén P, Myllys R ym. Point-of-care testing of group A streptococcal antigen: performance evaluated by external quality assessment. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2009;28:17-20 «PMID: 18604573»PubMed
  41. Musser JM, Beres SB, Zhu L ym. Reduced In Vitro Susceptibility of Streptococcus pyogenes to ß-Lactam Antibiotics Associated with Mutations in the pbp2x Gene Is Geographically Widespread. J Clin Microbiol 2020;58: «PMID: 31996443»PubMed
  42. Kenealy T. Sore throat. BMJ Clin Evid 2014;2014: «PMID: 24589314»PubMed
  43. Ruperto N, Carozzino L, Jamone R ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial of paracetamol and ketoprofren lysine salt for pain control in children with pharyngotonsillitis cared by family pediatricians. Ital J Pediatr 2011;37:48 «PMID: 21958958»PubMed
  44. Moore N, Le Parc JM, van Ganse E ym. Tolerability of ibuprofen, aspirin and paracetamol for the treatment of cold and flu symptoms and sore throat pain. Int J Clin Pract 2002;56:732-4 «PMID: 12510944»PubMed
  45. Chrubasik S, Beime B, Magora F. Efficacy of a benzocaine lozenge in the treatment of uncomplicated sore throat. Eur Arch Otorhinolaryngol 2012;269:571-7 «PMID: 22015737»PubMed
  46. Busch R, Graubaum HJ, Grünwald J ym. Double-blind comparison of two types of benzocaine lozenges for the treatment of acute pharyngitis. Arzneimittelforschung 2010;60:245-8 «PMID: 20533760»PubMed
  47. Palm J, Fuchs K, Stammer H ym. Efficacy and safety of a triple active sore throat lozenge in the treatment of patients with acute pharyngitis: Results of a multi-centre, randomised, placebo-controlled, double-blind, parallel-group trial (DoriPha). Int J Clin Pract 2018;72:e13272 «PMID: 30329199»PubMed
  48. Weckmann G, Hauptmann-Voß A, Baumeister SE ym. Efficacy of AMC/DCBA lozenges for sore throat: A systematic review and meta-analysis. Int J Clin Pract 2017;71: «PMID: 28869700»PubMed
  49. Cingi C, Songu M, Ural A ym. Effects of chlorhexidine/benzydamine mouth spray on pain and quality of life in acute viral pharyngitis: a prospective, randomized, double-blind, placebo-controlled, multicenter study. Ear Nose Throat J 2010;89:546-9 «PMID: 21086279»PubMed
  50. Russo M et. Al Effects of a single dose of flurbiprofen spray for the treatment of sore throat. International journal of clinical pharmacy 2015; 37:193-193
  51. Shephard A, Smith G, Aspley S ym. Randomised, double-blind, placebo-controlled studies on flurbiprofen 8.75 mg lozenges in patients with/without group A or C streptococcal throat infection, with an assessment of clinicians' prediction of 'strep throat'. Int J Clin Pract 2015;69:59-71 «PMID: 25296661»PubMed
  52. de Looze F, Russo M, Bloch M ym. Efficacy of flurbiprofen 8.75?mg spray in patients with sore throat due to an upper respiratory tract infection: A randomised controlled trial. Eur J Gen Pract 2016;22:111-8 «PMID: 27028316»PubMed
  53. Little P, Gould C, Williamson I ym. Reattendance and complications in a randomised trial of prescribing strategies for sore throat: the medicalising effect of prescribing antibiotics. BMJ 1997;315:350-2 «PMID: 9270458»PubMed
  54. Macfarlane J, Prewett J, Rose D ym. Prospective case-control study of role of infection in patients who reconsult after initial antibiotic treatment for lower respiratory tract infection in primary care. BMJ 1997;315:1206-10 «PMID: 9393227»PubMed
  55. Barden LS, Dowell SF, Schwartz B ym. Current attitudes regarding use of antimicrobial agents: results from physician's and parents' focus group discussions. Clin Pediatr (Phila) 1998;37:665-71 «PMID: 9825210»PubMed
  56. Little P. Delayed prescribing of antibiotics for upper respiratory tract infection. BMJ 2005;331:301-2 «PMID: 16081428»PubMed
  57. Lundkvist J, Akerlind I, Borgquist L ym. The more time spent on listening, the less time spent on prescribing antibiotics in general practice. Fam Pract 2002;19:638-40 «PMID: 12429667»PubMed
  58. Rezk E, Nofal YH, Hamzeh A ym. Steroids for symptom control in infectious mononucleosis. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD004402 «PMID: 26558642»PubMed
  59. Disney FA, Dillon H, Blumer JL ym. Cephalexin and penicillin in the treatment of group A beta-hemolytic streptococcal throat infections. Am J Dis Child 1992;146:1324-7 «PMID: 1415072»PubMed
  60. Deeter RG, Kalman DL, Rogan MP ym. Therapy for pharyngitis and tonsillitis caused by group A beta-hemolytic streptococci: a meta-analysis comparing the efficacy and safety of cefadroxil monohydrate versus oral penicillin V. Clin Ther 1992;14:740-54 «PMID: 1468091»PubMed
  61. Kataja J, Seppälä H, Skurnik M ym. Different erythromycin resistance mechanisms in group C and group G streptococci. Antimicrob Agents Chemother 1998;42:1493-4 «PMID: 9624500»PubMed
  62. Dagan R, Ferne M. Association of penicillin-tolerant streptococci with epidemics of streptococcal pharyngitis in closed communities. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1989;8:629-31 «PMID: 2506025»PubMed
  63. Rolston KV. Group G streptococcal infections. Arch Intern Med 1986;146:857-8 «PMID: 3963972»PubMed
  64. Johanssen E, Kaye K. Epstein - Barr virus Infectious Mononucleosis, Epstein-Barr Virus–Associated Malignant Diseases, and Other Diseases. Kirjassa Mandell GL, Bennet JE, Dolin R, toim. Mandell, Douglas, and Bennett's Principles and Practice of Infectious Diseases. Philadelphia: Churchill Livingstone 2010;1989-2009
  65. Torre D, Tambini R. Acyclovir for treatment of infectious mononucleosis: a meta-analysis. Scand J Infect Dis 1999;31:543-7 «PMID: 10680982»PubMed
  66. St Sauver JL, Weaver AL, Orvidas LJ ym. Population-based prevalence of repeated group A beta-hemolytic streptococcal pharyngitis episodes. Mayo Clin Proc 2006;81:1172-6 «PMID: 16970213»PubMed
  67. Brook I. Medical treatment of non-streptococcal recurrent tonsillitis. Am J Otolaryngol 1989;10:227-33 «PMID: 2764234»PubMed
  68. Brook I, Hirokawa R. Treatment of patients with a history of recurrent tonsillitis due to group A beta-hemolytic streptococci. A prospective randomized study comparing penicillin, erythromycin, and clindamycin. Clin Pediatr (Phila) 1985;24:331-6 «PMID: 3888491»PubMed
  69. Schwartz RH, Wientzen RL Jr, Pedreira F ym. Penicillin V for group A streptococcal pharyngotonsillitis. A randomized trial of seven vs ten days' therapy. JAMA 1981;246:1790-5 «PMID: 6792379»PubMed
  70. Kaplan EL, Gastanaduy AS, Huwe BB. The role of the carrier in treatment failures after antibiotic for group A streptococci in the upper respiratory tract. J Lab Clin Med 1981;98:326-35 «PMID: 7021717»PubMed
  71. Herzon FS. Harris P. Mosher Award thesis. Peritonsillar abscess: incidence, current management practices, and a proposal for treatment guidelines. Laryngoscope 1995;105:1-17 «PMID: 7630308»PubMed
  72. Risberg S, Engfeldt P, Hugosson S. Incidence of peritonsillar abscess and relationship to age and gender: retrospective study. Scand J Infect Dis 2008;40:792-6 «PMID: 18609198»PubMed
  73. Tunkel A. Subdural Empyema, Epidural Abscess, and Suppurative Intracranial Thrombophlebitis. Kirjassa Mandell G ym. Mandell, Douglas, and Bennett's Principles and Practice of Infectious Diseases 2010;89:1279-87
  74. Karthikeyan G, Guilherme L. Acute rheumatic fever. Lancet 2018;392:161-174 «PMID: 30025809»PubMed
  75. Drug and Therapeutics Bulletin. Managing scarlet fever. BMJ 2018;362:k3005
  76. Lamagni T, Guy R, Chand M ym. Resurgence of scarlet fever in England, 2014-16: a population-based surveillance study. Lancet Infect Dis 2018;18:180-187 «PMID: 29191628»PubMed
  77. Liu Y, Chan TC, Yap LW ym. Resurgence of scarlet fever in China: a 13-year population-based surveillance study. Lancet Infect Dis 2018;18:903-912 «PMID: 29858148»PubMed
  78. Lee CF, Cowling BJ, Lau EHY. Epidemiology of Reemerging Scarlet Fever, Hong Kong, 2005-2015. Emerg Infect Dis 2017;23:1707-1710 «PMID: 28930009»PubMed
  79. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Toimenpideohje A-ryhmän streptokokkitapauksiin. https://thl.fi/fi/web/infektiotaudit/taudit-ja-mikrobit/bakteeritaudit/a-ryhman-streptokokki/toimenpideohje-a-ryhman-beetahemolyyttisen-streptokokin-aiheuttamien-infektioiden-ja-epidemioiden-ehkaisemiseksi
  80. Gerber MA, Randolph MF, Martin NJ ym. Community-wide outbreak of group G streptococcal pharyngitis. Pediatrics 1991;87:598-603 «PMID: 2020503»PubMed
  81. James L, McFarland RB. An epidemic of pharyngitis due to a nonhemolytic group A streptococcus at lowry air force base. N Engl J Med 1971;284:750-2 «PMID: 4994046»PubMed
  82. Efstratiou A, Teare EL, McGhie D ym. The presence of M proteins in outbreak strains of Streptococcus equisimilis T-type 204. J Infect 1989;19:105-11 «PMID: 2809234»PubMed
  83. Wannamaker LW. Perplexity and precision in the diagnosis of streptococcal pharyngitis. Am J Dis Child 1972;124:352-8 «PMID: 5056872»PubMed
  84. Falck G, Holm SE, Kjellander J ym. The role of household contacts in the transmission of group A streptococci. Scand J Infect Dis 1997;29:239-44 «PMID: 9255882»PubMed
  85. Falck G, Kjellander J. Outbreak of group A streptococcal infection in a day-care center. Pediatr Infect Dis J 1992;11:914-9 «PMID: 1454431»PubMed
  86. Smith TD, Wilkinson V, Kaplan EL. Group A streptococcus-associated upper respiratory tract infections in a day-care center. Pediatrics 1989;83:380-4 «PMID: 2645567»PubMed
  87. Yamaguchi T, Kawahara R, Katsukawa C ym. Foodborne Outbreak of Group G Streptococcal Pharyngitis in a School Dormitory in Osaka, Japan. J Clin Microbiol 2018;56: «PMID: 29491014»PubMed
  88. Gerber MA. Treatment failures and carriers: perception or problems? Pediatr Infect Dis J 1994;13:576-9 «PMID: 8078758»PubMed

A

Akuuttiin nielutulehdukseen sairastuneen potilaan antibioottikuurin pituus

Pidempi mikrobilääkekuuri poistaa lyhyttä kuuria paremmin StrA:n akuuttia nielutulehdusta sairastavan potilaan nielusta. Jälkitauteja esiintyy suhteellisen harvoin eikä niissä ole osoitettu eroa 5 ja 10 vuorokauden penisilliinikuurien välillä.

A

Antigeenitestit StrA-diagnostiikassa

StrA-antigeenitestien herkkyys on 70–97 % ja tarkkuus yli 95 % verrattuna nieluviljelyyn.

A

Oireeton StrA-nielukantajuus lapsilla

Oireeton StrA:n nielukantajuus on lapsilla melko yleistä.

A

Streptokokin esiintyvyys nielukipuisilla avohoitopotilailla

Oireiden lisääntyessä streptokokkitaudin todennäköisyys kasvaa.

A

Streptokokkiepidemian leviäminen ruoan välityksellä

Streptokokki A:lla kontaminoitunut ruoka voi aiheuttaa nielutulehdusepidemian.

A

Tonsillektomian vaikutus lasten nielukipujaksoihin

Toistuvista tai pitkittyvistä nielurisatulehduksista kärsivillä lapsilla nielurisojen tai nielu- ja kitarisojen poisto vähentää hieman uusien nielukipujaksojen määrää (1–2) vuoden seurannassa, kun mukaan ei lasketa leikkauksen aiheuttamaa nielukipujaksoa.

B

Amoksisilliini StrA-nielutulehduksen hoidossa

Amoksisilliini näyttää olevan yhtä tehokas kuin penisilliini StrA-nielutulehduksen hoidossa.

B

CRP nielutulehduksen diagnostiikassa

CRP-määrityksestä ei ilmeisesti ole apua nielutulehduksen diagnostiikassa.

B

Klindamysiini StrA:n eradikaatiossa

Klindamysiini näyttää olevan tehokas StrA:n eradikaatiossa potilailla, joilla on toistuvia nielurisatulehduksia.

B

Kortisonin vaikutus nielukipuun

Perusterveillä nielukipuisilla potilailla kerta-annos kortisonia lisättynä hoitoon lyhentänee kipujaksoa ilman vakavia haittavaikutuksia.

B

Nielutulehdukseen liittyvät märkäiset jälkitaudit

Mikrobilääkehoito näyttää vähentävän äkillisen nielutulehduksen märkäisiä jälkitauteja (nielupaise, korvatulehdus ym.), joskin jälkitaudit ovat harvinaisia ja mikrobilääkehoidon vaikutus on niiden ehkäisyssä vähäinen.

B

Nieluviljelyn muuttuminen negatiiviseksi antibioottihoidon aikana

Suurimmalla osalla mikrobilääkehoidon saaneista nieluviljely on ilmeisesti negatiivinen 24 tunnin kuluttua hoidon aloituksesta.

B

Oirepisteytys StrA-nielutulehdusta epäiltäessä

Kun Centor-pisteet ovat 2, StrA näyttää esiintyvän nieluviljelyssä noin 20 %:lla aikuisista nielutulehduspotilaista ja noin 30 %:lla lapsipotilaista.

B

Reumakuumeen ehkäisy StrA-nielutulehduksen mikrobilääkehoidolla

Mikrobilääkehoito vähentää äkillisen nielutulehduksen jälkitaudeista reumakuumeen ilmaantuvuutta ja saattaa vähentää glomerulonefriittiä endeemisessä väestössä. Suomessa reumakuume on harvinainen, eikä nielutulehduksen mikrobilääkehoidolla ole ilmeisesti merkittävää vaikutusta reumakuumeen esiintyvyyteen.

B

Toistuvan StrA-nielutulehduksen hoito

Ensimmäisen polven kefalosporiinia käytettäessä StrA:n eradikaatio on ilmeisesti tehokkaampi kuin penisilliiniä käytettäessä.

C

Ihottuma amoksisilliinia saaneilla EBV-potilailla

Osa EBV-potilaista saa ihottuman ilman mikrobilääkealtistusta. Amoksisilliini saattaa hieman lisätä riskiä saada hankala ihottuma.

C

Mikrobilääkehoidon vaikutus nielukipuoireiden kestoon

Perusterveydenhuollossa mikrobilääkehoitoa alle viikon kestäneeseen nielukipuun saavista potilaista noin puolet saattaa olla kivuttomia 3 vuorokauden kuluttua hoidon aloituksesta, kun lumehoitoa saavista kivuttomia on noin kolmannes.

C

Nielutulehduksen mikrobilääkityksen hoitovertailu

Penisilliini saattaa olla yhtä tehokas StrA-nielutulehduksen hoidossa (oireiden häviäminen) kuin muut nielutulehduksen hoitoon käytetyt mikrobilääkkeet.

C

Nukleiinihapon osoittamiseen perustuvat testit nielutulehduksen diagnostiikassa

Nukleiinihapon osoittamiseen perustuvien testien sensitiivisyys lienee 95–100 % ja spesifisyys 90–95 % verrattuna nieluviljelyyn.

C

StrA-tauti ja profylaksi

Lähikontaktien profylaktinen hoito ei liene tarpeen silloin, ellei ole kyse epidemiatilanteesta.

C

Tonsillektomian hyöty aikuisten toistuvien nielurisatulehdusten hoidossa

Toistuvista nielutulehduksista kärsivillä aikuisilla nielurisojen poisto saattaa vähentää nielukipuun liittyviä lääkärikäyntejä ja sairauspoissaoloja 6 kuukauden seuranta-aikana. Vaikutus elämänlaatuun on riippuvainen toimenpidettä edeltävien vaivojen häiritsevyydestä.

D

Str-A-nielutulehdusepidemia ja hygieniaohjaus

StrA:n nielutulehdusepidemia saataneen katkaistua hygieniaohjauksella ja hoitamalla samanaikaisesti kaikki henkilöt, joilla todetaan streptokokki A.

Adenovirusinfektion
Behandlingsdiagram för faryngotonsillit
GAS-orsakad faryngit
Mononukleos