Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret) «Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Med utvecklingsrelaterad språkstörning avses i denna rekommendation en störning i språkutvecklingen som påverkar funktionsförmågan, deltagandet och växelverkan i omfattande grad.
- Svårigheter att förstå tal kan vara svåra att identifiera i vardagen.
- Även om en utvecklingsrelaterad språkstörning pålitligt kan diagnostiseras först vid ca 4 års ålder, ska stödåtgärder inledas genast när misstanken väcks.
- Diagnostiken samt planeringen av habilitering och andra stödåtgärder förutsätter multidisciplinärt samarbete.
- När ett barn eller en ung person har problem i växelverkan, emotionella störningar eller beteendestörningar ska en eventuell störning i den språkliga funktionsförmågan beaktas.
- De viktigaste faktorerna som förbättrar prognosen är
- tillräckligt och tidigt påbörjat stöd för funktionsförmågan i vardagen
- tillräcklig och riktad habilitering vid rätt tidpunkt
- beaktande av bristande språklig inlärning och funktionsförmåga i skolan.
Avgränsning av ämnet
- Rekommendationen gäller
- Diagnostik
- Habilitering
- och andra stödåtgärder hos barn och unga (under 18 år) med utvecklingsrelaterade språkstörningar.
- I rekommendationen behandlas också språkliga svårigheter i den tidiga barndomen som ännu inte kan klassificeras som utvecklingsrelaterade språkstörningar.
- Rekommendationen behandlar inte störning i den språkliga utvecklingen i anslutning till psykiska utvecklingsstörningar/intellektuell funktionsnedsättning (ICD-10: F70–F79), blandade specifika utvecklingsstörningar (ICD-10: F83) eller autismspektrumstörningar (ICD-10: F84), men det är möjligt att tillämpa rekommendationen också på habilitering av barn som tillhör dessa diagnosgrupper.
Målsättning
- Målsättningen med rekommendationen är att förenhetliga diagnostik- och habiliteringspraxis för utvecklingsrelaterade språkstörningar hos barn och unga samt praxis vid klassificeringen av svårighetsgraden.
Målgrupp
- Målgruppen för rekommendationen är barn och unga med utvecklingsrelaterade språkstörningar och anställda inom primärvården och den specialiserade sjukvården som arbetar med deras familjer.
- Rekommendationen är också avsedd att hjälpa barnens familjer, och personalen som de samarbetar med, såsom småbarnspedagogiken, skolorna, de kommunala rehabiliteringsarbetsgrupperna och tredje sektorn.
Definitioner
- Utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD, Developmental Language Disorder):
- Det är fråga om en störning där barnets språkliga funktionsförmåga inte utvecklas enligt åldern och den övriga kognitiva utvecklingen.
- Orsaken till störningen är inte en neurologisk skada eller sjukdom eller en avvikelse i sinnesfunktionerna, känslolivet eller omgivningen (t.ex. betydande brister i barnets uppväxtmiljö, växelverkan eller flerspråkighet). De kan dock utgöra bidragande faktorer och behöver i så fall beaktas.
- I Finland har den utvecklingsrelaterade språkstörningen tidigare kallats dysfasi och specifik språkstörning (SLI, Specific Language Impairment).
- I denna rekommendation införs termen utvecklingsrelaterad språkstörning som följer WHO:s nya ICD-11-klassificering men också de diagnostiska kriterierna i ICD-10.
Prevalens och symtombild
- Prevalensen av en utvecklingsrelaterad språkstörning hos barn har enligt diagnoskriterierna konstaterats variera mellan 1–7 % «Vilkman E, Helminen E. Kun puhe viipyy – ku...»1, «Tomblin JB, Records NL, Buckwalter P ym. Prevalenc...»2, «Law J, Boyle J, Harris F ym. Screening for speech ...»3, «Beitchman JH, Hood J, Rochon J ym. Empirical class...»4, «Hannus S, Kauppila T, Launonen K. Increasing preva...»5. Vid beaktande av lindriga störningar (se punkten Diagnostik), torde prevalensen vara ca 7 % «Tomblin JB, Records NL, Buckwalter P ym. Prevalenc...»2, «Leonard L. Children with specific language impairm...»6.
- Upp till 19 % av barn har en fördröjd talutveckling «Nelson HD, Nygren P, Walker M ym. Screening for sp...»7.
- Hos pojkar kan en utvecklingsrelaterad språkstörning vara vanligare än hos flickor «Tomblin JB, Records NL, Buckwalter P ym. Prevalenc...»2, «Tallal P, Ross R, Curtiss S. Familial aggregation ...»8.
- En utvecklingsrelaterad språkstörning kan oftast diagnostiseras mest tillförlitligt
i lekåldern (i 4–6 års ålder).
- Den allmänna symtombilden är en fördröjd eller avvikande tal- och språkutveckling
som tar sig uttryck i produktionen eller förståelsen av språkliga uttryck eller i
båda.
- Ju mer omfattande den språkliga störningen är vid 4 års ålder, desto sannolikare framträder den ännu i skolåldern «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9.
- Otydligt tal som pågår länge är vanligt på grund av felaktiga och förändrade ordgestalter, felaktiga och saknade böjningsändelser och svårigheter att hitta ord.
- Svårigheter att förstå tal som stör barnets språkliga förmåga är ofta svåra att identifiera
i vardagen. De kan också ta sig uttryck i koncentrationssvårigheter, rastlöshet, beteendestörningar
eller tillbakadragenhet «Leonard L. Children with specific language impairm...»6, «Cohen NJ, Barwick MA, Horodezky NB ym. Language, a...»10, «Cohen NJ, Davine M, Horodezky N ym. Unsuspected la...»11, «McGrath LM, Hutaff-Lee C, Scott A ym. Children wit...»12, «Toppelberg CO, Shapiro T. Language disorders: a 10...»13, «Bishop DV. Ten questions about terminology for chi...»14.
- Svårigheten att förstå tal förblir lätt oupptäckt om förståelsen inte testas «Bishop DV. Ten questions about terminology for chi...»14.
- Hos barn som har problem med den språkliga utvecklingen eller som misstänks ha problem med den, ska talförståelsen bedömas på nytt före skolåldern också genom testning, även om ett normalt resultat konstaterats tidigare «Leonard L. Children with specific language impairm...»6.
- Talet och meningarna kan sakna ord som är väsentliga med tanke på innehållet eller det kan finnas för många ord med tanke på talets begriplighet.
- Den allmänna symtombilden är en fördröjd eller avvikande tal- och språkutveckling
som tar sig uttryck i produktionen eller förståelsen av språkliga uttryck eller i
båda.
- De första orden kan framträda enligt den normala utvecklingstidtabellen, men det aktiva ordförrådet ökar och talet på satsnivå utvecklas i allmänhet långsammare än normalt «Leonard L. Children with specific language impairm...»6, «Oetting JB, Rice ML, Swank LK. Quick Incidental Le...»15, «Nash M, Donaldson ML. Word learning in children wi...»16, «Casalini C, Brizzolara D, Chilosi A ym. Non-word r...»17, «Girbau D, Schwartz RG. Phonological working memory...»18.
- En ren språkstörning (inga andra kognitiva svårigheter som i betydande grad påverkar funktionsförmågan) är vanlig hos personer med lindriga språkstörningar «Reilly S, Bishop DV, Tomblin B. Terminological deb...»19.
- Symtombilden för utvecklingsrelaterade språkstörningar ändras med åldern.
- Talet förtydligas så småningom och behärskandet av det dagliga språket utvecklas «Jacobson PF, Walden PR. Lexical diversity and omis...»20, men förståelsen av långa, abstrakta och komplicerade hörda och lästa meningar förblir ofta bristfällig eller svår med tanke på åldern (se «Whitehouse AJ, Watt HJ, Line EA ym. Adult psychoso...»21).
- Dessa barn lär sig även i skol- och studieåldern nya ord och begrepp sämre än de normalt
utvecklade «Lapset, joilla on todettu kielellinen erityisvaikeus, näyttävät kouluiässäkin oppivan uusia sanoja normaalisti kehittyneitä lapsia heikommin.»B, «Leonard L. Children with specific language impairm...»6 «Beitchman JH, Jiang H, Koyama E ym. Models and det...»22, «Conti-Ramsden G, St Clair MC, Pickles A ym. Develo...»23, «Rice ML, Hoffman L. Predicting vocabulary growth i...»24.
- Brister i hanteringen av ordförråd och begrepp utanför det dagliga språket blir tydligare i skol- och studieåldern «Conti-Ramsden G, St Clair MC, Pickles A ym. Develo...»23, «Rice ML, Hoffman L. Predicting vocabulary growth i...»24.
- Barn som före skolåldern har konstaterats ha en utvecklingsrelaterad språkstörning
har ofta en bristfällig språklig funktionsförmåga ännu i skolåldern «Lapsilla, joilla on ennen kouluikää todettu kielellinen erityisvaikeus, on usein kouluiässä edelleen puutteellinen kielellinen toimintakyky. Myös heidän ei-kielellinen päättelykykynsä voi kehittyä kouluiässä ikäodotuksia heikommin, vaikka se olisi leikki-iässä ollutkin ikäodotusten mukainen.»A.
- Utvecklingen av den språkliga funktionsförmågan begränsar sig inte till utvecklingen av talspråket. Senast från och med skolåldern kommer barnet allt mer i kontakt med det abstrakta språket. En åldersenlig språklig förmåga förutsätter också normal förmåga att lära sig språk och tillräcklig språklig exponering «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9.
- De tal- och förståelsesvårigheter som konstaterats vid 5 års ålder förutspår att de språkliga svårigheterna kommer att fortsätta och att det kommer att finns svagheter i läsförståelsen och den övriga inlärningsförmågan ännu vid 15 års ålder «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9, «Stothard SE, Snowling MJ, Bishop DV ym. Language-i...»25, «Snowling MJ, Bishop DV, Stothard SE ym. Psychosoci...»26, «Snowling MJ, Adams JW, Bishop DV ym. Educational a...»27.
- Svårigheter i språklig förståelse och minne samt bristfälligt ord- och begreppsförråd med tanke på ålder försvårar den språkliga slutledningsförmågan. Språkliga svårigheter kan i skolåldern återspeglas i utvecklingen av slutledningsförmågan.
- I skolåldern kan en utvecklingsrelaterad språkstörning och de bakomliggande faktorerna också leda till koncentrationssvårigheter och brister i de exekutiva funktionerna, problem i kamratrelationer, bristfällig utveckling av förmåga till växelverkan och emotionella problem «Puutteelliseen kielelliseen toimintakykyyn liittynee lapsuus- ja nuoruusiässä kohonnut käytös- ja ihmissuhdeongelmien sekä tunne-elämän häiriöiden riski.»B.
- Det finns begränsat med forskningsrön om förekomsten av utvecklingsrelaterade språkstörningar efter barndomen.
Svårighetsgrad
- Svårighetsgraden för utvecklingsrelaterade språkstörningar varierar från lindrig till
svår. Gränsdragningen mellan svårighetsgraderna är inte entydig.
- Även en lindrig språkstörning kan avsevärt störa vardagsfunktionerna och deltagandet. Även vid lindriga störningar får inlärningen, de åldersenliga funktionerna och deltagandet hjälp av kommunikationsmetoder som stöder och ersätter talet (augmentive and alternative communication, AAC).
- Enligt arbetsgruppen är ett språkligt problem svårt om åtminstone ett av följande
konstateras:
- Ett barn som fyllt 3 år kan inte uttrycka sig genom att tala eller har betydande svårigheter i språkförståelse.
- Språkliga svårigheter försvårar avsevärt barnets möjligheter att delta i daglig växelverkan och kommunikation och lära sig nytt.
- För att kunna agera, delta och utvecklas i enlighet med sin ålder och förmåga behöver barnet kommunikationsmetoder som stöder och ersätter talet i alla andra situationer än de som upprepas dagligen.
- Språkliga svårigheter på samma nivå stör olika barn på olika sätt.
- De vuxna i barnets uppväxt- och närmiljö kan stöda barnets inlärning och förmåga att klara sig.
- Ett barn med en god kognitiv funktionsförmåga kan utgående från en förbindelse med sammanhanget eller situationen komma att förstå, när det gäller till exempel bristfälligt hörda eller identifierade ord «Botting N. Non-verbal cognitive development and la...»28. Enligt arbetsgruppens erfarenhet kan ett barn med en god kognitiv funktionsförmåga ändå lida avsevärt av en utvecklingsrelaterad språkstörning.
Etiologi och bidragande faktorer
- Alla mekanismer som orsakar utvecklingsrelaterade språkstörningar är inte kända, men
(störningen) antas bero på en funktionsstörning i hjärnan «Bishop DV. Genetic and environmental risks for spe...»29, «Webster RI, Shevell MI. Neurobiology of specific l...»30. Funktionsnedsättningen torde oftast bero på en samverkan mellan arvsanlagen och
omgivningen «Bishop DV. What Causes Specific Language Impairmen...»31, «Barry JG, Yasin I, Bishop DV. Heritable risk facto...»32, «Bartlett CW, Flax JF, Logue MW ym. A major suscept...»33.
- Enligt tvillingstudier och studier av familjebakgrunden verkar orsaken till en utvecklingsrelaterad språkstörning till största delen vara genetisk «Tallal P, Ross R, Curtiss S. Familial aggregation ...»8, «Bishop DV. Genetic and environmental risks for spe...»29, «Bishop DV. What Causes Specific Language Impairmen...»31, «Tallal P, Hirsch LS, Realpe-Bonilla T ym. Familial...»34, «Tallal P, Townsend J, Curtiss S ym. Phenotypic pro...»35, «Lai CS, Fisher SE, Hurst JA ym. A forkhead-domain ...»36, «Simpson NH, Ceroni F, Reader RH ym. Genome-wide an...»37, «Rice ML. Language growth and genetics of specific ...»38, «Rice ML. Toward epigenetic and gene regulation mod...»39.
- Problem i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetstiden förklarar sällan en utvecklingsrelaterad språkstörning «Delgado CE, Vagi SJ, Scott KG. Tracking preschool ...»40. Förekomsten av språkliga problem, läs- och skriv- eller inlärningssvårigheter och fördröjd utveckling av tal och språk i den närmaste släkten ökar risken för utvecklingsrelaterade språkstörningar hos barn vars talutveckling är fördröjd «Tallal P, Ross R, Curtiss S. Familial aggregation ...»8, «Bishop DV, Snowling MJ. Developmental dyslexia and...»41, «Flax JF, Realpe-Bonilla T, Hirsch LS ym. Specific ...»42, «Snowling M, Bishop DV, Stothard SE. Is preschool l...»43.
- Omfattande etiologiska utredningar behövs endast om man misstänker en intellektuell funktionsnedsättning, något syndrom eller en tillbakagång i utvecklingen.
- Följande faktorer (utan att vara etiologiska faktorer) kan öka funktionsnedsättningen
till följd av en utvecklingsrelaterad språkstörning:
- Två- eller flerspråkighet:
- Flera hemspråk kan öka funktionsnedsättningen «Useampi kotikieli saattaa lisätä SLI:n riskiä ja vaikeusastetta.»C.
- Å andra sidan verkar samtidig tvåspråkighet åtminstone inte orsaka ytterligare funktionsnedsättning för barn med en relativt god kognitiv nivå «Kaksikielisyys ei näytä lisäävän kielihäiriöisyydestä lapselle aiheutuvaa haittaa.»C.
- Riskfaktorer som förutspår problemens svårighetsgrad i den språkliga utvecklingen verkar i huvudsak vara de samma hos en- och tvåspråkiga barn «Riskitekijät, jotka ennustavat kielellisen kehityksen ongelmien (LI) suuruutta, näyttäisivät olevat pääosin samat yksi- ja kaksikielisillä lapsilla.»B.
- Buller:
- Buller har en negativ inverkan på barns språkliga färdigheter och inlärning «Stansfeld SA, Berglund B, Clark C ym. Aircraft and...»44, «Stevens C, Sanders L, Neville H. Neurophysiologica...»45, «Hygge S, Evans GW, Bullinger M. A prospective stud...»46, «Sperling AJ, Lu ZL, Manis FR ym. Motion-perception...»47, «Warrier CM, Johnson KL, Hayes EA ym. Learning impa...»48, «Hygge S, Boman E, Enmarker I. The effects of road ...»49, «Niemitalo-Haapola E. Development- and noice-induce...»50.
- TV-och videotittande:
- Att titta på tv utan en vuxen närvarande, långa tittartider och vissa programinnehåll kan fördröja den språkliga utvecklingen «Television katselu ilman aikuista, runsas TV:n katselu ja lapsille tarkoittamattomien ohjelmien katselu saattavat viivästyttää lapsen kielellistä kehitystä.»C.
- Ett litet barns och en förälders gemensamma tv-tittande kan öka det icke-språkliga men minska den språkliga växelverkan «Tanimura M, Okuma K, Kyoshima K. Television viewin...»51.
- Å andra sidan kan ett välgjort tv-program öka allmänkunskapen hos barn över 3 år, inlärningen av ord och siffror samt fantasilekar «Thakkar RR, Garrison MM, Christakis DA. A systemat...»52.
- Riklig användning av digitala medier och mobila enheter:
- Användningen av sociala medier har ökat kraftigt. Det har uppskattats att användningen av sociala medier har förändrat familjernas kommunikationskultur «Eysenbach G. Medicine 2.0: social networking, coll...»53, «Chou WY, Hunt YM, Beckjord EB ym. Social media use...»54.
- Redan 2-åriga barn har konstaterats använda digitala medier rikligt och rutinerat «Chou WY, Hunt YM, Beckjord EB ym. Social media use...»54, «Hinkley T, Cliff DP, Okely AD. Reducing electronic...»55.
- Bristfällig grundtrygghet eller otillräckligt föräldraskap som avspeglas negativt i växelverkan mellan barnet och föräldrarna «Launonen K. Varhainen vuorovaikutus kielen kehityk...»56, «Mäntymaa M, Luoma I, Puura K ym. Tunteet, varhaine...»57, «Mäntymaa M, Tamminen T. Varhainen vuorovaikutus ja...»58, «Sinkkonen J. Kiintymyssuhdeteoria – tutkimu...»59.
- Tvillingars inbördes kommunikation med "tvillingsspråk" (jargon) jargong som är svårbegripligt för andra kan förutsäga långvariga språkliga problem «Bishop DV, Bishop SJ. "Twin language": a risk fact...»60.
- Två- eller flerspråkighet:
- Upprepade inflammationer i mellanörat eller serös otit har högst ett litet samband
med en senare språkutveckling hos barn som utvecklats normalt «Johnson DL, McCormick DP, Baldwin CD. Early middle...»61, «Majerus S, Amand P, Boniver V ym. A quantitative a...»62, «Roberts JE, Rosenfeld RM, Zeisel SA. Otitis media ...»63, «Roberts J, Hunter L, Gravel J ym. Otitis media, he...»64, «McCormick DP, Baldwin CD, Klecan-Aker JS ym. Assoc...»65, «Fougner V, Kørvel-Hanquist A, Koch A ym. Early chi...»66. Motsvarande undersökningar har inte gjorts på barn med en utvecklingsrelaterad språkstörning.
- De centrala ledningshastigheterna och processeringen av ljudstimuli har hos barn som haft rikligt med öroninflammationer i tidig barndom konstaterats vara långsammare i åldern 3–5 år än hos barn som inte har haft öroninflammationer «Maruthy S, Mannarukrishnaiah J. Effect of early on...»67, «Moore DR. Auditory processing disorders: acquisiti...»68, «Moore DR, Hartley DE, Hogan SC. Effects of otitis ...»69, «Zumach A, Gerrits E, Chenault MN ym. Otitis media ...»70.
- Barn som haft upprepade inflammationer i mellanörat i tidig barndom kan ännu vid 7 års ålder ha svårigheter att urskilja ord i buller «Zumach A, Gerrits E, Chenault MN ym. Otitis media ...»70.
Screening
- Ett tidigt konstaterande av språkliga problem är en förutsättning för tidigt ingripande «Seulonta ja kielellisten erityisvaikeuksien varhainen toteaminen»1.
- Inga enskilda test kan på ett tillförlitligt sätt (bidra till att) upptäcka utvecklingsrelaterade språkstörningar.
- Rekommendation: Kartläggningen av barnets språkliga färdigheter påbarnrådgivningen är enkontinuerlig process som grundar sig på observationer som gjorts under rådgivningsbesöken samt på uppgifter från föräldrarna och småbarnspedagogiken «Kielen kehityksen keskeisiä saavutuksia»2, «Kielen kehityksen piirteitä, jotka antavat aihetta seurantaan tai tutkimuksiin»3.
- När den finländska rådgivningsuppföljningen och småbarnspedagogiken fungerar väl erbjuder
de en mer ändamålsenlig screeningprocess än en enskild screeningundersökning.
- Språkstörningar kan förbli oupptäckta särskilt om barnets tal är fonetiskt förståeligt «Norbury CF, Gooch D, Wray C ym. The impact of nonv...»71.
- Föräldrarnas eller småbarnspedagogikens oro över barnets språkliga utveckling bör tas på allvar.
- Inom rådgivningen är det viktigt att upptäcka en försenad talutveckling hos barn i åldern 2–2,5 år, vilket kan kräva extra rådgivningsbesök.
- När observationer som samlats in konsekvent väcker misstanke om att barnets språkliga
funktionsförmåga inte utvecklas enligt åldersnivån, ska barnets stödåtgärder effektiveras
och barnet remitteras till talterapeutens bedömning. Information om tidiga skeden
i tal- och språkutvecklingen, växelverkan och kommunikation, utvecklingsrelaterade
språkstörningar och alternativa kommunikationsmetoder finns bland annat på Papunets
webbplats «http://papunet.net/tietoa»1 och på Hjärnförbundets webbplats «https://www.aivoliitto.fi/kielellinen_erityisvaikeus»2.
- Rekommendation: Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tidigupptäckt av problem med tal- och språkutvecklingen hos barn vars familjer har flera olika
faktorer som äventyrarvälmåendet eller försämrarväxelverkan inom familjen eller vars beteende föräldrarna eller daghemmet är oroliga för.
- I familjernas etiologiska riskfaktorer ingår språkliga svårigheter och inlärningssvårigheter som förekommer hos syskon eller föräldrar.
- Rekommendation: Särskild uppmärksamhet ska fästas vid tidigupptäckt av problem med tal- och språkutvecklingen hos barn vars familjer har flera olika
faktorer som äventyrarvälmåendet eller försämrarväxelverkan inom familjen eller vars beteende föräldrarna eller daghemmet är oroliga för.
Diagnoskriterier
- Rekommendation: Diagnostiken grundar sig på kriterierna i sjukdomsklassificeringen ICD-10 som används
för närvarande i Finland (se «http://www.terveysportti.fi/terveysportti/icd10.koti»3 (kräver användarrättighet).
- I WHO:s ursprungliga kliniska sjukdomsklassificering ICD-10 ingår emellertid inte kriterier för –2 SD (Standard Deviation, standardavvikelse) «Kehityksellisen kielihäiriön diagnostiset kriteerit WHO:n ja suomalaisessa ICD-10-luokituksessa»4, som ingår i den finländska versionen av ICD-10.
- Redan ett testresultat på –1,25 SD i språkliga tester verkar i hög grad kunna påverka den språkliga funktionsförmågan och inlärningen «Catts HW, Fey ME, Proctor-Williams K. The relation...»72, «Bishop DV, Adams C. A prospective study of the rel...»73, «Fazio BB. Arithmetic calculation, short-term memor...»74, «Botting N, Faragher B, Simkin Z ym. Predicting pat...»75, «Conti-Ramsden G, Durkin K. Phonological short-term...»76, «Conti-Ramsden G, Durkin K. Language and independen...»77. Detta stöds också av arbetsgruppens multidisciplinära kliniska erfarenhet.
- Man ska alltid förhålla sig kritiskt till testresultat och andra observationer som
gäller barnets språk och kommunikation. Tolkning(en) av resultaten förutsätter också
att man sätter sig in i språkstörningar, bedömningsmetoder och deras psykometriska
egenskaper.
- Testresultaten kan variera från ett undersökningstillfälle till ett annat. Korrelationerna mellan olika tester kan också vara svaga «Mikään yksittäinen testipatteri ei luotettavasti erottele SLI-lapsia (specific language impairment, kielellinen erityisvaikeus) ei-SLI-lapsista. Tämän vuoksi on oleellista, että kielihäiriötä epäiltäessä lasta tutkii asiaan perehtynyt työryhmä.»B), eftersom testerna kan mäta olika språkliga delfärdigheter, det kan finnas begränsningar i testernas tillförlitlighet och testsituationen kan vara förknippad med varierande faktorer.
- Uppgifterna om testens tillförlitlighet och standardiseringsmaterial(et) (som används) är viktiga för bedömningen av testresultaten.
- Diagnosen ställs utifrån en klinisk fenotyp och undersökningsresultat som identifierats av sakkunniga som är väl insatta i språkstörningar «Leonard L. Children with specific language impairm...»6.
- Expressiv språkstörning (F80.1; expressive language disorder):
- En expressiv språkstörning medför inte betydande svårigheter att förstå språket.
- I den expressiva språkstörningen (F80.1) inkluderas i den här rekommendationen även verbal dyspraxi, där barnets förmåga att styra talrörelserna utvecklas betydligt långsammare än de åldersenliga förväntningarna. Verbal dyspraxi är ofta förknippad med minst lindriga brister i den språkliga funktionsförmågan. I diagnostiken av verbal dyspraxi förutsätts inte att ovan nämnda SD-kriterier uppfylls.
- Impressiv språkstörning (F80.2; receptive language disorder):
- I så gott som samtliga fall förekommer även en märkbar språklig expressiv störning och avvikelser i användning av ord eller uttal av olika ljud är allmänna. Om barnet har både en expressiv och impressiv språkstörning, används diagnos F80.2.
- Om barnets tal eller språk är knapphändigt eller otydligt eller har avvikande drag i ord- eller satsstrukturerna, är en kliniskt betydande störning sannolik.
- Om en tal- eller språkstörning är förknippad med inlärnings-, relations-, känslo- eller beteendestörningar är det sällan fråga om en normalvariation.
- Testresultaten som beskriver svårighetsgraden hjälper mindre i diagnostiken av äldre barn. I dessa fall underlättas diagnostiken av uppgifter om förändringar i språkstörningens fenotyp i olika åldrar. Om den nuvarande störningen visar sig vara lindrig men det tidigare har konstaterats en svår expressiv eller impressiv svaghet är det sannolikt att den nuvarande funktionsförmågan är en följd av en kliniskt betydande störning och inte en normalvariation.
- Utgående från ovanstående rekommenderar arbetsgruppen diagnoserna F80.1 eller F80.2 även när en sakkunnig multidisciplinär arbetsgrupp konstaterar en kliniskt betydande utvecklingsrelaterad språkstörning, även om de SD-kriterier som den finländska ICD-10-klassificeringen förutsätter inte uppfylls.
- Rekommendation: Vi rekommenderar att diagnosen F80.8 (annan specificerad störning i tal- och språkutvecklingen) eller F80.9 (ospecificerad störning i tal- och språkutvecklingen) används när en utvecklingsrelaterad språkstörning inte kan diagnostiseras men barnet har konstaterats ha en betydande språkstörning.
Diagnostik
- Rekommendation: Diagnosen grundar sig så långt som möjligt på undersökningar utförda av en multidisciplinär arbetsgrupp, konstaterande
av en utvecklingsrelaterad språkstörning (testresultat och klinisk bedömning) och uteslutande
av andra faktorer som orsakar långsam tal- och språkutveckling (se punkten Differentialdiagnostik
).
- Inget enskilt test eller testbatteri kan nödvändigtvis upptäcka alla fall där barnet har en utvecklingsrelaterad språkstörning «Mikään yksittäinen testipatteri ei luotettavasti erottele SLI-lapsia (specific language impairment, kielellinen erityisvaikeus) ei-SLI-lapsista. Tämän vuoksi on oleellista, että kielihäiriötä epäiltäessä lasta tutkii asiaan perehtynyt työryhmä.»B, «Bishop DV, McDonald D. Identifying language impair...»78.
- I en finländsk studie skiljde sig språkstörda barn och kontrollbarn mest i hörförståelse på satsnivå, hantering av jämförelse- och tidsformer och upprepning av ord «Hannus S, Kauppila T, Pitkäniemi J ym. Use of lang...»79.
- En utvecklingsrelaterad språkstörning kan i allmänhet tillförlitligt diagnostiseras
från cirka 4 års ålder, men innan detta kan diagnoserna F80.8 och F80.9 användas.
- En utvecklingsrelaterad språkstörning kan dock konstateras redan före 4 års ålder.
- Oberoende av om störningen är lindrig eller svår ska stödåtgärder och habilitering inledas genast när det har konstaterats att den språkliga svårigheten tydligt stör barnets aktivitet och deltagande i vardagen.
- Krävande medicinsk rehabilitering rekommenderas när kliniska observationer och testresultat tyder på en svår störning.
- I uttrycksförmågan kan man vid 4–6 års ålder ofta se många så kallade avvikande drag som tyder på utvecklingsrelaterade språkstörningar. När (behärskningen av) det dagliga språket utvecklas minskar vanligtvis de avvikande dragen och kan försvinna helt.
- Repetitionstest av pseudo-ord och riktiga ord ska i allmänhet inkluderas i undersökningarna
vid misstanke om språkliga problem «Conti-Ramsden G, Durkin K. What Factors Influence ...»80.
- Det har konstaterats att upprepningstester av pseudo-ord och meningar urskiljer barn med språkstörningar från kontrollgruppen. Detta gäller oberoende om barnet växt upp i en enspråkig eller flerspråkig miljö «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9, «Gallon N, Harris J, van der Lely H. Non-word repet...»81, «Coady JA, Evans JL. Uses and interpretations of no...»82, «Baird G, Dworzynski K, Slonims V ym. Memory impair...»83, «de Bree E, Wijnen F, Gerrits E. Non-word repetitio...»84, «Dispaldro M, Leonard LB, Deevy P. Clinical markers...»85, «Dispaldro M. Non-word repetition: the relationship...»86, «Everitt A, Hannaford P, Conti-Ramsden G. Markers f...»87. Källor med anknytning till flerspråkighet, se punkt Flerspråkighet och språkstörningar.
- En klart sämre åldersenlig förmåga att upprepa meningar kan tyda på en bestående språkstörning hos 3–åringar «Everitt A, Hannaford P, Conti-Ramsden G. Markers f...»87.
- En svaghet i det språkliga minnet har konstaterats korrelera med språkstörningens svårighetsgrad «Baird G, Dworzynski K, Slonims V ym. Memory impair...»83.
- I denna ålder ger psykologens undersökning oftast redan tillräckligt tillförlitliga resultat.
- En utvecklingsrelaterad språkstörning kan dock konstateras redan före 4 års ålder.
- Information om de test- och bedömningsmätare som används mer allmänt i Finland finns i tilläggsmaterialet «Kielen kehityksen arviointimenetelmät»5.
- Brister till följd av en språkstörning (t.ex. brister i ordförråd, begreppen och (behärskningen av) satsstrukturer kan påverka slutledningsförmågan. Bra resultat i uppgifter som mäter den visuella slutledningsförmågan ger å andra sidan viktig information om barnets styrkor.
- Barn med en utvecklingsrelaterad språkstörning har ofta tilläggssymtom som tar sig uttryck i klumpighet eller koncentrationssvårigheter. Uttrycks- eller förståelsesvårigheter kan också orsaka koncentrationssvårigheter.
- Läkarens uppgift är att utifrån en multidisciplinär bedömning ansvara för diagnostiken samt koordineringen av vård och habilitering «Lääkärin osuus tutkimuksissa epäiltäessä lapsella kehityksellistä kielihäiriötä»6.
- I talterapeutens undersökningar bedöms behärskandet av ordförråd och begreppen, talets terminologiska, grammatiska och innehållsliga sammansättning, talmotoriken, hörförståelsen (i skolåldern även läsförståelsen), kortvariga hörselminnet, auditiv diskrimination, förmågan till språklig och social växelverkan samt förmågan att använda andra kommunikationsmetoder.
- I psykologens eller neuropsykologens undersökningar bedöms barnets kognitiva, emotionella och sociala utveckling.
- Fokus för bedömningen av kognitiva funktioner är bland annat barnets språkliga och icke-språkliga slutledningsförmåga, uppmärksamhet, exekutiva funktioner, minne, inlärningsförmåga, sensomotoriska färdigheter, sociala iakttagelser samt visuell och spatial gestaltning.
- Fynd som ses i talterapeutisk och psykologisk eller neuropsykologisk undersökning beskrivs i tilläggsmaterialet «Puheterapeuttisen ja psykologisen tutkimuksen löydöksiä lapsilla, joilla on kehityksellinen kielihäiriö»7.
- Övriga undersökningar:
- Om man misstänker problem med utvecklingen av fin- eller grovmotoriken, gestaltningen eller sensorisk integration, deltar en ergo- eller fysioterapeut i bedömningen av barnets funktionsförmåga.
- Om en tillförlitlig bedömning av utvecklingen av funktionsförmågan förutsätter en avdelningsundersökning, ingår i arbetsgruppen i allmänhet också en barn- eller sjukskötare från en foniatrisk eller barnneurologisk enhet och på vissa platser en (special)barnträdgårdslärare.
- Etiologiska undersökningar:
- Rekommendation: Det bör utredas så tidigt som möjligt om barnet har en hörselskada och om de språkliga svårigheterna beror enbart på hörselskadan eller om de sannolikt också orsakas av en annan faktor eller flera faktorer.
- Om hörseln inte kan undersökas tillförlitligt inom primärvården ska barnet remitteras till den specialiserade sjukvården.
- Rekommendation: För att trygga barnets normala utveckling och med tanke på differentialdiagnostiken, är det viktigt att barnet vidbarnrådgivningens 4–årskontrollgenomgår en undersökning av närsynen. Om undersökningenavnärsyn inte kan genomföras påbarnrådgivningen på ett tillförlitligt sätt, ska barnet enligt lokal praxisremitteras till en noggrannare bedömning för att säkerställa attnärsynen är normal(t).
- Etiologiska undersökningar är nödvändiga endast vid misstanke om en bakomligande specifik orsak.
Differentialdiagnostik
- Svårigheter i den språkliga utvecklingen kan vara förknippade med
- en hörselskada
- en intellektuell funktionsnedsättning
- När den språkliga svårigheten utgör en del av en intellektuell funktionsnedsättning (IQ under 70) är diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (F70–79), även om icke-språkliga IQ är en eller flera SD-enheter bättre än språkliga IQ.
- en svaghet i prestationsförmågan som är lindrigare än en intellektuell funktionsnedsättning
- När den språkliga svårigheten utgör en del av ett omfattande inlärnings- och utvecklingsproblem (icke-språklig IQ 70–84), är diagnosen blandad specifik utvecklingsstörning (F83), även om icke-språkliga IQ är minst en SD bättre än språkliga IQ.
- Prognosen är sämre om den visuella slutledningsförmågan är klart svagare än genomsnittet «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9.
- I en studie som följde upp ordförrådets ökning var den visuella slutledningsförmågan och moderns utbildningsnivå kopplade till ordförrådets omfattning «Rice ML, Hoffman L. Predicting vocabulary growth i...»24.
- problem inom autismspektrumet (F84)
- Språkanvändning är en del av den språkliga funktionsförmågan och en utvecklingsrelaterad språkstörning kan också framträda i användningen av språket «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9.
- en neurologisk skada eller sjukdom
- Vid utredning av utvecklingsrelaterade språkstörningar ska arbetsgruppens läkare utföra en somatisk och neurologisk statusundersökning av barnet, och om det förekommer avvikelser i den senare ska barnneurologen konsulteras. Om barnets utveckling stannar upp eller går tillbaka eller om barnet har anfallssymtom ska barnet remitteras till en barnneurologisk enhet för bedömning.
- emotionella problem
- brister i uppväxtmiljön och växelverkan
- Barn med svag socioekonomisk bakgrund löper en förhöjd risk för att språkstörningen inte upptäcks och att barnet blir utan de stödåtgärder som det behöver «Bishop DV, McDonald D. Identifying language impair...»78.
- flerspråkighet. Se avsnittet Flerspråkighet och språkstörningar.
- en godartad fördröjning i talutvecklingen.
- Fördröjningen har tidigare klassificerats som godartad om barnet börjar prata åldersenligt senast vid 4 års ålder. Klassificeringen grundar sig dock ofta enbart på hur barnets talar i vardagen, och den språkliga funktionsförmågan och språkinlärningen bedöms inte noggrannare när barnets tal blir tydligare.
- En fördröjning i talutvecklingen som klassificeras som godartad kan vara förknippad med språkliga svårigheter «Myös hyvänlaatuiseksi luokiteltavaan puheen kehityksen viivästymiseen saattaa liittyä kielellistä vaikeutta.»C som stör funktionsförmågan i vardagen.
- Svaghet i den språkliga funktionsförmågan har konstaterats vid 13 års ålder «Rescorla L. Age 13 language and reading outcomes i...»88 hos barn vars fördröjning i talutvecklingen klassificerats som godartad.
Flerspråkighet och språkstörningar
- Den språkliga utvecklingen hos barn som flyttat till en främmande språkmiljö bör följas
upp och vid behov undersökas.
- Att lära sig och bevara hemspråket är viktiga skyddsfaktorer som förankrar personen i den egna familjen, kulturen och värderingarna «Toppelberg CO, Collins BA. Language, culture, and ...»89.
- Inlärningen av omgivningens språk påverkar förutom inlärningen i skolan även anpassningen till den främmande kulturen «Toppelberg CO, Collins BA. Language, culture, and ...»89.
- Språket som används i samtal med barn i rådgivningsålder hemma och inom småbarnspedagogiken är i allmänhet situationsbundet: de saker som diskuteras hänvisar till helheter som finns och syns i omgivningen (familjemedlemmar, leksaker, bruksföremål, andra vardagliga saker och aktiviteter) «Toppelberg CO, Collins BA. Language, culture, and ...»89. Ett situationsbundet tal minimerar de språkliga kraven och kraven på informationshantering.
- Kännetecknande för språket som används i skolsituationer är ett ordförråd och satsformulering som uttrycker mångsidig sammanfattad information. En komplicerad och omfattande helhet uttrycks så noggrant som möjligt men samtidigt så komprimerat som möjligt «Snow CE. Academic language and the challenge of re...»90: språket förutsätter abstrakt, språklig och kognitiv hantering som ofta är avskild från den konkreta omgivningen «Toppelberg CO, Collins BA. Language, culture, and ...»89.
- Både en- och flerspråkiga barn lär sig ett mera krävande abstrakt språk så småningom under skolåren i och med undervisningen, och en tillräcklig och mångsidig läsning av inlärningsmaterial och -böcker.
- I en finländsk studie konstaterades att tvåspråkighet inte medför några ytterligare olägenheter för barn med språkstörningar som har en bra kognitiv nivå och en god socioekonomisk ställning «Korkman M, Stenroos M, Mickos A ym. Does simultane...»91. Tvåspråkighet är sannolikt inte till någon kognitiv fördel om barnet behärskar någotdera språket bristfälligt i förhållande till sin ålder «Collins BA. Dual Language Development of Latino Ch...»92.
- De problem som tvåspråkigheten orsakar kan vara svåra att urskilja från en störning i språkutvecklingen «Kaksikielisyyden aiheuttamat ongelmat saattavat olla vaikeasti erotettavissa kielen kehityksen häiriöstä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»C.
- Den språkspecifika språkliga exponeringen hos ett barn som växer upp i en flerspråkig miljö varierar väldigt mycket och det är svårt att uppskatta den exakta exponeringen för olika språk «Place S, Hoff E. Properties of dual language expos...»93. Det är därför inte möjligt att i språkliga tester fastställa åldersnormer som beaktar flerspråkighet. Om barnet har en riklig och mångsidig daglig växelverkan på något språk på samma sätt som ett enspråkigt barn, borde man dock kunna åtminstone riktgivande tillämpa åldersnormerna för ett enspråkigt barn vid bedömningen av språkkunskapen i fråga.
- Det är inte möjligt att fastställa en evidensbaserad tidsgräns för hur länge barnet ska vara exponerat för ett nytt språk innan närmare undersökningar är indicerade.
- Även om exponeringen för finska språket skulle ha varit liten, rekommenderas en bedömning och handledning av en talterapeut, om det framträder tydliga brister i behärskningen av modersmålet med tanke på åldern.
- Identifieringen av språkstörningar hos flerspråkiga barn underlättas av dysgrammatism (bristfälliga eller felaktiga böjningsformer och pluralformer, felaktig ordföljd, ofullständiga meningar) som är typiska för barn med språkstörning och en klart sämre prestation än åldersförväntan i upprepningstester med pseudo-ord och meningar «Kaksikielisten kielihäiriöisten lasten selviytyminen epäsanojen toiston ja lauseiden toiston testeissä on huonompi kuin ei-kielihäiriöisillä»A och i kontrolltester med satsbyggnad «Kaksikielisten kielihäiriöisten lasten kerronnassa on poikkeavia piirteitä verrattuna kaksikielisten ei-kielihäiriöisten lasten kerrontaan»A, samt i den dynamiska bedömningen av identifierande ordförråd «Monikieliset kielihäiriöiset lapset näyttävät suoriutuvan dynaamisessa arvioinnissa monikielisiä ei-kielihäiriöisiä lapsia huonommin.»C.
- Jämfört med dem som lär sig språk normalt har flerspråkiga barn med utvecklingsrelaterad språkstörning konstaterats upprepa pseudo-ord betydligt sämre «Kaksikielisten kielihäiriöisten lasten selviytyminen epäsanojen toiston ja lauseiden toiston testeissä on huonompi kuin ei-kielihäiriöisillä»A. Svårigheten att lära sig nya ord kan tyda på en utvecklingsrelaterad språkstörning.
- Alberta Language and Development Questionnaire och Alberta Language Environment Questionnaire är enkäter som utvecklats för att konstatera störningar i språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn. Enkäterna har översatts till finska; den ena bedömer modersmålet och den andra barnets språkmiljö «Paradis J, Emmerzael K, Duncan TS. Assessment of E...»94, «https://www.hus.fi/sites/default/files/2021-02/aldeq_finnish.pdf»4, «https://www.hus.fi/sites/default/files/2021-02/aleq_finnish.pdf»5
- Undersökningar och vård av flerspråkiga barn delas in på samma sätt som hos enspråkiga: lindriga störningar hör till primärvården och svåra störningar och oklara situationer till den specialiserade sjukvården.
- För att stödåtgärderna och färdigheterna i habiliteringen av flerspråkiga barn ska kunna överföras även till vardagen hemma är det viktigt att habiliteringen också innehåller möten med barnets föräldrar med hjälp av en tolk.
Komorbiditet
- Eventuella komorbiditet hos barn med språkstörningar ska kartläggas eftersom den kan påverka vården, habiliteringen och stödbehovet.
- Till utvecklingsrelaterade språkstörningar har det ofta konstaterats förekomma följande
komorbiditeter:
- utvecklingsrelaterade koordinationsstörningar (DCD, dvs. motoriska inlärningssvårigheter). Att lära sig och tillämpa nya motoriska färdigheter är mycket svårt. De motoriska prestationerna är inte lika smidiga och automatiska som hos andra barn.
- grov- och finmotorisk klumpighet «Trauner D, Wulfeck B, Tallal P ym. Neurological an...»95
- Hos en stor del av barnen med en utvecklingsrelaterad språkstörning förekommer motoriska eller visuomotoriska problem «Suurella osalla SLI-lapsista on motorisia ongelmia.»A.
- Barn med talmotoriska problem har också fler motoriska problem än andra barn med språkstörningar «Visscher C, Houwen S, Scherder EJ ym. Motor profil...»96.
- Barnens praxisfärdigheter (färdigheter i målinriktade motoriska funktioner) torde vara sämre än hos jämnåriga «Hill EL. A dyspraxic deficit in specific language ...»97.
- Om problem med uppmärksamhet och exekutiva funktioner «Beitchman JH, Hood J, Inglis A. Psychiatric risk i...»98, «Beitchman JH, Brownlie EB, Inglis A ym. Seven-year...»99 se God medicinsk praxis-rekommendationen ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»2 (på finska), «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö, lapse...»100; ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «»3 (på svenska).
- Om beteendestörningar se God medicinsk praxis-rekommendationen Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret) «Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret)»4 (på finska), «Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret). Käypä hoito -suo...»101; Beteendestörningar (barn och unga) «Beteendestörningar (barn och unga)»5 (på svenska).
Konsekvenser av och prognos för utvecklingsrelaterade språkstörningar
- Prognosen för utvecklingsrelaterade språkstörningar påverkas åtminstone av
- språkstörningens svårighetsgrad
- barnets ålder: språkstörningar som fortfarande konstateras vid 5 års ålder fortsätter i allmänhet «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9
- språkstörningens karaktär: svårigheter att förstå tal «Beitchman JH, Wilson B, Brownlie EB ym. Long-term ...»102, «Clark A, O'Hare A, Watson J ym. Severe receptive l...»103 och långvariga problem med språkljud «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9 tyder ofta på en svagare prognos.
- barnets visuella slutledningsförmåga och därtill hörande förmåga att kompensera de
olägenheter som språkstörningen orsakar
- Om den visuella slutledningsförmågan hos ett barn med språkstörning är sämre än genomsnittet, är prognosen för en senare utveckling av slutledningsförmågan sämre än hos barn med språkstörningar som har en genomsnittlig eller bättre visuell slutledningsförmåga «Conti-Ramsden G, St Clair MC, Pickles A ym. Develo...»23.
- Omgivningens inställning och handläggning.
- Seder och vanor inom växelverkan och kommunikation.
- Symtombilden förändras när barnet växer, vilket innebär att de diagnostiska kriterierna
i ICD-10 ofta inte längre uppfylls i skolåldern, även om de har uppfyllts före skolåldern
«Stothard SE, Snowling MJ, Bishop DV ym. Language-i...»25, «Botting N. Non-verbal cognitive development and la...»28, «Snowling M, Bishop DV, Stothard SE. Is preschool l...»43, «Botting N, Adams C. Semantic and inferencing abili...»104, «Miller CA, Leonard LB, Kail RV ym. Response time i...»105, «Silva PA, Williams S, McGee R. A longitudinal stud...»106, «Durkin K, Conti-Ramsden G. Language, social behavi...»107, «Benasich AA, Curtiss S, Tallal P. Language, learni...»108. Att symtombilden förändras innebär inte att barnet inte längre har en språkstörning.
- Inlärningen av en felfri och smidig teknisk läs- och skrivförmåga kan vara långsam.
- Utvecklingen av den språkliga funktionsförmågan begränsar sig inte till utvecklingen av talspråket. Senast från och med skolåldern kommer barnet allt mer i kontakt med det abstrakta språket (jfr även flerspråkighet, krävande abstrakt språk och situationsbundet vardagsspråk). Även en åldersenlig utveckling av det abstrakta språket kräver en normal förmåga att lära sig språk och ett tillräckligt språkligt exponering «Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 o...»9.
- Inlärningen av nya ord och begrepp har påvisats vara fortfarande bristfällig «Lapset, joilla on todettu kielellinen erityisvaikeus, näyttävät kouluiässäkin oppivan uusia sanoja normaalisti kehittyneitä lapsia heikommin.»B och brister i ordförråd och begreppen samt brister i hör- och läsförståelse kan bli mer uttalad i skolåldern «Lapsilla, joilla on ennen kouluikää todettu kielellinen erityisvaikeus, on usein kouluiässä edelleen puutteellinen kielellinen toimintakyky. Myös heidän ei-kielellinen päättelykykynsä voi kehittyä kouluiässä ikäodotuksia heikommin, vaikka se olisi leikki-iässä ollutkin ikäodotusten mukainen.»A, «Beitchman JH, Jiang H, Koyama E ym. Models and det...»22, «Conti-Ramsden G, St Clair MC, Pickles A ym. Develo...»23, «Rice ML, Hoffman L. Predicting vocabulary growth i...»24, «Stothard SE, Snowling MJ, Bishop DV ym. Language-i...»25, «Snowling M, Bishop DV, Stothard SE. Is preschool l...»43, «Botting N, Adams C. Semantic and inferencing abili...»104, «Helenius P, Parviainen T, Paetau R ym. Neural proc...»109.
- En utvecklingsrelaterad språkstörning har samband med svårigheten att lära sig främmande språk.
- I matematiken är särskilt textuppgifterna utmanande. Dessutom kan det förekomma svårigheter med nummerserier, med att skriva och förstå antal samt med att smidigt utföra grundläggande räkneoperationer «Koponen T, Aunola K, Ahonen T ym. Cognitive predic...»110.
- Svårigheter med ordförråd och begrepp samt svårigheter i läs- och hörförståelse kan störa förståelsen av vilken ny kunskap som helst eller inlärningen av en färdighet.
- Barn och unga med språkliga problem uppvisar ofta ouppmärksamhet eller överaktivitet. Å andra sidan verkar barn med språkstörningar, som också har uppmärksamhetssvårigheter, remitteras lättare till undersökningar än barn med språkstörningar som inte har uppmärksamhetssvårigheter «Redmond SM. Language Impairment in the Attention-D...»111. En störning i talförståelsen kan visa symptom som vid ett ADHD-liknande beteende. Läs mer om ämnet «Kehityksellisen kielihäiriön yhteys ADHD/ADD-oireisiin»8.
- En utvecklingsrelaterad språkstörning kan störa utvecklingen av sociala färdigheter samt uttryckande och hantering av känslor.
- Bristfällig språklig funktionsförmåga kan leda till ökad risk för beteende- och relationsproblem och störningar i känslolivet i barndomen och ungdomen «Conti-Ramsden G, Durkin K. What Factors Influence ...»80.
- Rekommendation: När ett barn eller en ung person har problem i växelverkan, emotionella störningar eller beteendestörningar bör man vid en bedömning fästa uppmärksamhet vid eventuella störningar i den språkliga funktionsförmågan «Puutteelliseen kielelliseen toimintakykyyn liittynee lapsuus- ja nuoruusiässä kohonnut käytös- ja ihmissuhdeongelmien sekä tunne-elämän häiriöiden riski.»B, «Leonard L. Children with specific language impairm...»6, «Conti-Ramsden G, Durkin K. What Factors Influence ...»80, «Yew SG, O'Kearney R. Emotional and behavioural out...»112, «Botting N, Toseeb U, Pickles A ym. Depression and ...»113, «Nilsson KK, de López KJ. Theory of Mind in Childre...»114, «Vissers C ja Koolen S. Theory of Mind Deficits and...»115.
Stödåtgärder i närmiljön
- En väsentlig del i förebyggandet av språkstörningens olägenheter är stödåtgärder i barnets vardag, såsom hemma, inom småbarnspedagogiken och i skolan, och alla aktörers engagemang i stödåtgärderna.
- Rekommendation: Stödåtgärder i barnets näromgivning ska inledas genast när det uppstått misstanke om en försening eller avvikelse i den språkliga utvecklingen.
- Gruppundervisning i gester, bilder och stödtecken rekommenderas för föräldrar och närstående inom primärvården redan i det skedet man har observerat att tal- och språkutvecklingen framskrider långsamt.
- Tidig rådgivning och handledning till vårdnadshavare främjar en gynnsam utveckling av språkliga färdigheter och beteende hos barn med ökad risk för språksvårigheter «Varhaisella huoltajien ohjauksella tai kielellisellä interventiolla voidaan edistää myöhään puhumaan oppivien ja riskilasten kielellisten taitojen suotuisaa kehitystä.»A.
- Information och guider om kommunikationsmetoder som ersätter tal, tidiga skeden i tal- och språkutvecklingen, växelverkan och kommunikation samt utvecklingsrelaterade språkstörningar finns bland annat på «http://papunet.net/tietoa»1 och på Hjärnförbundets webbplats «https://www.aivoliitto.fi/kielellinen_erityisvaikeus»2.
- Handledning samt talterapi inom primärvården är viktiga och de förutsätter inte att diagnosen på en utvecklingsrelaterad språkstörning redan bekräftats.
- Om stödåtgärder inleds först när den utvecklingsrelaterade språkstörningen har diagnostiserats har man förlorat tid i den tidiga habiliteringen som är viktig med tanke på prognosen.
- I rekommendationens tilläggsmaterial «Oppimisen tuki varhaiskasvatuksessa ja koulussa»9 finns information om stöd för inlärningen inom småbarnspedagogiken, i skolan och utbildningen på andra stadiet.
- Små daghems- och undervisningsgrupper och språkfärdighetsträning samt användningen av AKK-metoder rekommenderas.
- Litteraturöversikter och internationella rekommendationer betonar hur buller i daghem och skolor påverkar barnens kognitiva utveckling negativt. Bullerförhållanden ska beaktas såväl vid undersökning av barn som vid planering och val av småbarnspedagogik och skola «Evans GW. Child development and the physical envir...»116, «Acoustics in educational settings. Subcommittee on...»117, «Acoustical Society of America. Position on the Use...»118, «Zuurbier M, Lundqvist C, Salines G ym. The environ...»119. Hörbarheten av tal och oljud påverkas bland annat av akustiken i rummet, efterklang och antalet barn som vistas i rummet.
- I skolan är undervisning som beaktar språkliga problem samt stöd för växelverkan väsentliga.
- Vid valet av undervisningsform ska man beakta utvecklingen av den språkliga och övriga funktionsförmågan före skolåldern samt den förväntade utvecklingen av dem vidare.
- Om det är uppenbart att barnet inte klarar av grundskolans läroplan på 9 år, har barnet rätt till en 11-årig läroplikt, varvid undervisningen börjar ett år tidigare än normalt (Lag om grundläggande utbildning 628/1998 «http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1998/19980628»6).
- Inlärningssvårigheter och språkliga svårigheter ska beaktas även i utbildningen på andra stadiet. Som stöd för studier på andra stadiet utarbetas en plan för fortsatta studier innan grundskolan avslutas.
Vård och habilitering
- Rekommendation: Till god vård hör handledning av föräldrarna, stödjande av föräldrarnas engagemang samt föräldrarnas och barnets aktiva deltagande och stödåtgärder förutom i hemmet även inom småbarnspedagogiken och i skolan «Koivikko M, Sipari S. Lapsen ja nuoren hyvä kuntou...»120.
- Rekommendation: För ett barn med språkstörning ska man tillsammans med vårdnadshavarna utarbeta en vård- och habiliteringsplan där man ställer upp realistiska, tydliga, konkreta och mätbara mål som kan ses i den vardagliga funktionsförmågan och deltagandet.
- Barnets färdigheter och brister i funktionsförmågan, kognitiva förmågor, egna intressen
samt familjens behov, önskemål och resurser ska beaktas när rehabiliteringsmålen fastställs.
- Oberoende av den kognitiva förmågan och diagnosen rekommenderas att habilitering påbörjas om en sakkunnig arbetsgrupp konstaterar att habiliteringen kan förväntas vara till betydande hjälp för funktionsförmåga och deltagande i vardagen. Vem som ordnar habiliteringen beror på problemets svårighetsgrad och hur krävande habiliteringen är.
- Målen utvärderas och anpassas i takt med att habiliteringen framskrider.
- Exempel på konkreta habiliteringsmål finns i rekommendationens tilläggsmaterial «Esimerkkejä kuntoutustavoitteista kielihäiriöisellä lapsella»10.
- I den individuella planen för småbarnspedagogik, undervisning eller habilitering som görs upp för barnet inom småbarnspedagogiken, i skolan eller inom hälso- och sjukvården beaktas den språkliga och allmänna funktionsförmågan samt barnets och familjens behov, önskemål och resurser.
- Rekommendation: När det på basis av föräldrarnas, barnrådgivningens eller småbarnspedagogikens anställdas observationer uppstår en motiverad misstanke
om språkliga problem ska barnet remitteras till talterapeut vid 2–2,5 års ålder. Även på barnrådgivningen ska handledning ges tillstödför den språkliga utvecklingen.
- Bristande uthållighet och koncentration, sparsam kontakt eller beteendeproblem kan tyda på språkliga svårigheter och ge anledning till att bedöma den språkliga funktionsförmågan.
- En förteckning över de mest allmänna testerna och metoderna som används i Finland vid bedömning av utvecklingsrelaterade språkstörningar finns i rekommendationens tilläggsmaterial «Kielen kehityksen arviointimenetelmät»5.
- Kommunikationsmetoder som stöder och ersätter tal är ofta nödvändiga. AKK-metoderna,
såsom användning av bilder och stödtecken, gör det lättare att kommunicera med barnet
och minskar ofta konsekvenserna av svårigheterna att förstå tal och uttrycka sig,
såsom problem med inlärning, beteende och interaktion «Romski M, Sevcik RA, Adamson LB ym. Randomized com...»121, «Baumann Leech ER, Cress CJ. Indirect facilitation ...»122.
- De åskådliggör och strukturerar aktiviteten och hjälper barnet att förstå tal åldersenligt. Dessutom hjälper de samtalspartnerna att lättare förstå barnets svårförståeliga tal, är till hjälp för föregripande, dvs. att berätta för barnet om kommande händelser och förändringar samt fungerar som stöd för minnet. Med hjälp av AKK kan man lära sig begrepp och utöka ordförrådet.
- Användningen av AKK-metoder fördröjer inte utvecklingen av tal och språk utan främjar dem i de flesta fall. Metoderna väljs individuellt. Det rekommenderas att användningen inleds alltid när svårigheter att förstå eller uttrycka sig stör växelverkan eller till exempel orsakar beteendeproblem «Sevcik RA, Barton-Hulsey A, Romski M. Early interv...»123, «Light J, McNaughton D, Weyer M ym. Evidence-based ...»124, «Millar DC, Light JC, Schlosser RW. The impact of a...»125, «Romski M, Sevcik RA. Augmentative communication an...»126.
- Om den utvecklingsrelaterade språkstörningen är mycket svår, utgör en omfattande användning av AKK-metoder ett centralt verktyg i habiliteringen. Det rekommenderas att familjen får stödteckenundervisning eller kommunikationshandledning från hemkommunens handikappservice.
- Även om habiliteringsmöjligheterna varierar enligt hemort bör en nationellt likvärdig praxis eftersträvas.
- För distans- och grupphabilitering behövs ytterligare studier.
- Suomen Lastenneurologinen Yhdistys (den finländska barnneurologiska föreningen i Finland) har utarbetat en rekommendation för god habilitering för barn och unga. I rekommendationen behandlas också utvecklingsrelaterade språkstörningar (särskild språksvårighet) «https://bin.yhdistysavain.fi/1589471/t3gOd6h7cj4r7SNSHANh0SQVIj/SLNY%20Lapsen%20ja%20nuoren%20hyv%C3%A4%20kuntoutus%20p%C3%A4ivitys%202016_01_15.pdf»7.
Talterapi
- Med talterapi avses handledande, individuell eller grupphabilitering av tal, språk och kommunikation «Puheterapia kielellisessä erityisvaikeudessa»11 som ges av en legitimerad talterapeut.
- Barnens funktionsförmåga i vardagen kan stödas med rätt inriktad talterapi.
- En allmän rekommendation om talterapins mängd, intensitet och längd kan inte ges.
- Även träning hemma enligt talterapeutens handledning är en viktig del av habiliteringen och påverkar till exempel utvecklingen av taltydlighet.
- Talterapeutförbundet har gett ut dokumentet "Kielellisen erityisvaikeuden kuntoutus – Hyvät kuntoutuskäytännöt" «https://puheterapeuttiliitto.fi/puheterapia/hyvat-puheterapiakaytannot/»8
- Rekommendation: Talterapins längd, intensitet och genomförande ska planeras individuellt som en del av habiliteringsplanen. En multidisciplinär arbetsgrupp som leds av en läkare ska bedöma terapins effekt och en ineffektiv terapi ska avslutas. Terapin kan periodiseras, men enligt arbetsgruppens uppfattning ska den under perioderna i allmänhet ske minst en gång i veckan.
- I studier av talterapins effekt har man i allmänhet granskat avgränsade språkliga färdigheter.
- I studier som mäter habiliteringens effekt i fråga om utvecklingsrelaterade språkstörningar
hos barn har följande konstaterats:
- Talterapi är till nytta vid habiliteringen av problem med anknytning till barns talproduktion «Puheterapiasta on hyötyä lasten puheen tuottoon liittyvien ongelmien kuntoutuksessa.»A.
- Talterapeutiska metoder främjar antagligen barnens förmåga att förstå tal, och övningsmetoder som baserar sig på visuell handledning, sinnebilder samt på repetitioner, hjälper barnet att komma ihåg instruktioner och förstå tal «Puheterapeuttisilla menetelmillä ilmeisesti edistetään SLI-lasten puheen ymmärtämisen taitoja, ja visuaalisten vihjemallien ja mielikuvien sekä toiston käyttöön perustuvat harjoittelumenetelmät ilmeisesti auttavat SLI-lasten ohjeiden muistamista ja puheen ymmärtämistä.»B.
- Ökningen av ordförrådet och inlärningen av nya ord torde kunna effektiveras med noggrant riktade habiliteringsmetoder «SLI-lasten sanavaraston ja uusien sanojen oppimista voitaneen tehostaa tarkoin kohdennetuilla kuntoutusmenetelmillä.»B.
- Habilitering av svårigheter i ordmobilisering och benämning kan vara till nytta, men ordentliga forskningsrön på detta område saknas «SLI-lasten sananlöytämisen ja nimeämisen vaikeuksien kuntoutuksesta saattaa olla hyötyä, mutta kunnollinen tutkimusnäyttö puuttuu vielä.»D.
- Barnen drar nytta av att använda olika grammatiska övningsmetoder (omformulering av uttryck, användning av tips, övning i grammatiska strategier, färg- och formkodning av grammatiska strukturer samt övning i ordens betydelse) i habiliteringen av grammatiska färdigheter «SLI-lapset hyötyvät erilaisten kieliopillisten harjoitusmenetelmien (ilmaisun uudelleen muotoilu, vihjeiden käyttäminen, kieliopillisten strategioiden harjoittelu, kieliopillisten rakenteiden väri- ja muotokoodaus sekö sanojen merkitysten harjoittelu) käyttämisestä kieliopillisten taitojen kuntoutuksessa.»A.
- Övning i strukturerat berättande som framskrider enligt tema förbättrar antagligen färdigheterna i berättande «Teemoittain etenevä ja strukturoitu kerrontataitojen harjoittelu ilmeisesti edistää SLI-lasten kerrontataitoja.»B.
- Pragmatiska färdigheter i att använda språket i social växelverkan kan eventuellt förbättras genom olika interventioner, men ordentliga forskningsrön på detta område saknas ännu «SLI-lasten pragmaattisia kielen käyttötaitoja sosiaalisissa vuorovaikutustilanteissa saatetaan voida kohentaa erilaisilla interventioilla, mutta kunnollinen tutkimusnäyttö tästä puuttuu vielä.»D.
- Enbart användning(en) av datorstödda program verkar inte märkbart förbättra färdigheterna i språkprocessering och (de) har inte visat sig ha en generaliserande effekt i någon större grad på språkkunskaperna «Pelkästään tietokoneavusteisten ohjelmien käyttö ei näytä kohentavan merkittävästi kielihäiriöisten lasten kuullun prosessoinnin taitoja, eikä niillä ole havaittu olevan siirtovaikutusta laajemmin kielellisiin taitoihin.»C.
- Barn kan dra nytta av datorstödd habilitering bland annat för att öva upp (den) grammatiska framställningen, språkliga medvetenheten och läs- och skrivfärdigheterna «SLI-lapset voivat hyötyä tietokoneavusteisesta kuntoutuksesta muun muassa kieliopillisen ilmaisun, kielellisen tietoisuuden ja lukivalmiuksien harjaannuttamisessa.»C.
- Språklig habilitering av barn i åldern 5–14 år i samarbete med daghemmet och skolan är antagligen till nytta bland annat för att lära sig ordförråd, begrepp och läs- och skrivfärdigheter «5–14-vuotiaiden SLI-lasten kielellisestä kuntoutuksesta yhteistyössä päiväkodin ja koulun kanssa on ilmeisesti hyötyä muun muassa sanaston, käsitteistön ja lukivalmiuksien oppimisessa.»B.
- Ett framgångsrikt stöd för den språkliga funktionsförmågan förutsätter samarbete mellan barnets föräldrar, småbarnspedagogiken och lärarna. Barnets närmiljö bör få handledning av en talterapeut också när individuell terapi inte är tillgänglig eller inte är ändamålsenlig.
Övriga vård- och rehabiliteringsmetoder
- Ergoterapi:
- Rekommendation: Ergoterapi rekommenderas om ett barn med språkstörning konstateras ha betydande problem med fin- eller grovmotoriken, exekutiva funktioner, gestaltningsförmåga eller lekfärdigheter och om en multidisciplinär arbetsgrupp bedömer att habiliteringen är till nytta.
- Det finns ingen forskning i hur ergoterapin påverkar den språkliga funktionsförmågan.
- Sensorisk integrationsterapi (SI-terapi) påverkar antagligen inte barnens språkliga färdigheter vid omfattande inlärningssvårigheter «Toimintaterapeutin antamalla sensorisen integraation (SI) terapialla ei ilmeisesti ole vaikutusta kielellisiin taitoihin laaja-alaisista oppimisvaikeuksista kärsivillä lapsilla.»B. Se Avstå klokt-rekommendationen «Toimintaterapia lasten kehityksellisen kielihäiriön kielellisen toimintakyvyn kuntoutuksessa»12: Rekommendera inte eller arrangera ergoterapi för att stöda den språkliga funktionsförmågan eller språkinlärningen hos barn med en utvecklingsrelaterad språkstörning, utan att en mångprofessionell arbetsgrupp som är väl insatt i språkstörningar konstaterar att det är motiverat.
- Neuropsykologisk rehabilitering:
- I vissa fall övervägs neuropsykologisk rehabilitering för barn i skolåldern med en utvecklingsrelaterad språkstörning. I den neuropsykologiska rehabiliteringen övar man bland annat de grundläggande språkliga funktionerna och de färdigheter som kompenserar dem, stärker de färdigheter som behövs i skolan och stöder kognitiva, metakognitiva, och sociala färdigheter.
- Rekommendation: Barnet kan enligt övervägande remitteras till neuropsykologisk rehabilitering, om barnet trots tillräckliga stödåtgärder i skolan fortfarande har svåra problem med inlärning, uppmärksamhet och exekutiva funktioner eller växelverkan.
- Musikterapi:
- Det finns ingen forskning i musikterapins effekt på en utvecklingsrelaterad språkstörning (språklig funktionsförmåga) hos barn.
- Övrig habilitering:
- Intraorala hjälpmedel:
- Intraorala hjälpmedel är till exempel plattor som aktiverar tungans rörelser och fästs vid tänderna. I behandlingen av talmotoriska eller dyspraktiska svårigheter är de enligt arbetsgruppens erfarenhet ibland till hjälp, även om det inte finns några forskningsrön om deras nytta i behandlingen av utvecklingsrelaterade språkstörningar hos barn «Haapanen ML. Suunsisäisen irtokojeen käytön aiheet...»127.
- Det finns inga belägg för att ett särskilt rörelserehabiliteringsprogram som syftar till hörselbearbetning eller till att släcka ut primitiva reflexerna har en effekt på utvecklingsrelaterade språkstörningar hos barn.
- Intraorala hjälpmedel:
- Kommunikationshjälpmedel:
- Med kommunikationshjälpmedel avses enkla eller även tekniskt mycket komplicerade hjälpmedel som stöder eller ersätter talet.
- De vanligaste är till exempel bildtavlor och -mappar samt numera även motsvarande mobilapplikationer som hjälper barnet att förstå tal. De hjälper också när barnet inte talar alls eller när talet är mycket svårförståeligt.
- En elektronisk talkommunikator (som producerar syntetiskt eller på förhand registrerat tal) är sällan till nytta för barn med utvecklingsrelaterade språkstörningar.
- Användning av dator och mobila enheter som skriv- och kommunikationsredskap kan vara
befogad om
- talet är avsevärt svårförståeligt
- det är väldigt arbetskrävande att skriva med penna.
- Hjälpmedel kan enligt individuell prövning också användas för träning av grundfärdigheter i språklig växelverkan.
- Anpassningsträning:
- Anpassningsträning är medicinsk habilitering vars mål är att ge information och stödja familjens förmåga att klara sig i vardagen.
- Den enhet som ansvarar för barnets habilitering informerar habiliteringsklienterna och deras närstående om anpassningsträningskurserna, ansökningsprocessen samt kursernas innehåll och genomförande.
- Anpassningsträningskurser ordnas av flera instanser. Kurserna är avgiftsfria för familjerna. Kursdeltagarna väljs utifrån habiliteringsplanen och föräldrarnas ansökan.
- Rehabiliteringshandledning:
- I vissa rehabiliteringsgrupper inom den specialiserade sjukvården ingår en rehabiliteringshandledare som fungerar som sakkunnig gällande habilitering av barn och andra stödåtgärder vid hem-, daghems- och skolbesök.
- Tolktjänster:
- Ett barn eller en ung person kan få tolktjänster avsedda för talskadade, om språkstörningen eller en betydande svårighet att styra talrörelserna väsentligt stör till exempel uträttande av ärenden utanför hemmet, studier, hobbyer eller annat deltagande. Förutsättningen är att barnet kan uttrycka sin egen vilja med hjälp av tolkning «http://www.kela.fi/vammaisten-tulkkauspalvelu»9.
- Specialskolor:
- Vissa specialskolor fungerar som resurscentrum. De erbjuder undervisning för sina egna elever samt handlednings- och stödtjänster för närskolornas lärare «Oppimisen tuki varhaiskasvatuksessa ja koulussa»9, «http://www.valteri.fi»10.
Uppföljning
- Rekommendation: Den instans som ansvarar för vården (primärvården eller den specialiserade sjukvården) ska följa upp utvecklingen hos ett barn i lekåldern genom bedömningar som utförs minst en gång om året och hålla habiliteringsplanen uppdaterad.
- I bedömningen av hur funktionsförmågan utvecklas är det viktigt att man också har tillgång till föräldrarnas, småbarnspedagogikens och skolans observationer i vardagliga situationer samt terapeuternas terapisammanfattning.
- I skolåldern kan uppföljningen ordnas av skolhälsovården och den individuella elevvården eller vid behov inom den specialiserade sjukvården.
- Om barnet har behövt särskilt stöd i grundskolan fortsätter stödbehovet oftast i studierna på andra stadiet. I samband med hälsokontrollen i årskurs 9 i grundskolan ges ett utlåtande för fortsatta studier utifrån den plan för fortsatta studier som den unga och studiehandledaren tillsammans gjort för att de nödvändiga stödåtgärderna ska fortsätta. Dessutom utreds om den unga har möjlighet att få så kallad rehabiliteringspenning för unga eller utbildningsstöd som yrkesinriktad rehabilitering eller få utbildningsprövning «Oppimisen tuki varhaiskasvatuksessa ja koulussa»9, «http://www.valteri.fi»10.
- En del av ungdomarna behöver utredningar som stöder yrkesvalet eller specialyrkesvägledning där man fastställer vilka stödåtgärder som behövs i utbildningen efter grundskolan (utbildning på andra stadiet).
Nivåindelning av vården
- Rekommendation: Undersökning av svåra språkliga problem samt organisering och uppföljning av habilitering och stödåtgärder hör till den specialiserade sjukvården eller (någon) annan vårdenhet med specialkompetens. Undersökning av lindriga språkliga problem
samt organisering och uppföljning av habilitering och andra stödåtgärder hör till primärvården. I oklara fall kan primärvården konsultera
den specialiserade sjukvården.
- Konstaterande av utvecklingsrelaterade språkstörningar förutsätter undersökningar av läkare, talterapeut och psykolog eller neuropsykolog samt kunskap om symptom och stödåtgärder gällande utvecklingsrelaterade språkstörningar.
- Krävande medicinsk rehabilitering finansieras av FPA. Utifrån utlåtandet från primärvården eller den specialiserade sjukvården bedömer FPA om kriterierna för krävande medicinsk rehabilitering uppfylls.
- När uppföljningen avslutas ska man inom den specialiserade sjukvården eller vid (en) annan enhet med specialkompetens se till att barnets närmiljö har fått tillräckligt med information om de problem som är förknippade med utvecklingsrelaterad språkstörning, prognosen samt möjligheterna för kompensatoriska åtgärder och habilitering.
- Vårdkedjamodellen utarbetas lokalt med beaktande av tillgängliga resurser och experttjänster samt behovet av långvarig uppföljning och stöd.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Foniater rf och Barnneurologiska Föreningen i Finland rf
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret)»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Jan Olme
Litteratur
Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Foniater rf och Barnneurologiska Föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»11
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Vilkman E, Helminen E. Kun puhe viipyy – kuntoutusohjaus ja dysfaattisen lapsen perhe. Dysfaattisten lasten kuntoutusohjausprojektin loppuraportti 1.5.1986-30.4.1989. Loimaa: Afasia- ja aivohalvausyhdistysten liitto, 1990
- Tomblin JB, Records NL, Buckwalter P ym. Prevalence of specific language impairment in kindergarten children. J Speech Lang Hear Res 1997;40:1245-60 «PMID: 9430746»PubMed
- Law J, Boyle J, Harris F ym. Screening for speech and language delay: a systematic review of the literature. Health Technol Assess 1998;2:1-184 «PMID: 9728296»PubMed
- Beitchman JH, Hood J, Rochon J ym. Empirical classification of speech/language impairment in children. II. Behavioral characteristics. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1989;28:118-23 «PMID: 2914824»PubMed
- Hannus S, Kauppila T, Launonen K. Increasing prevalence of specific language impairment (SLI) in primary healthcare of a Finnish town, 1989-99. Int J Lang Commun Disord 2009;44:79-97 «PMID: 18608605»PubMed
- Leonard L. Children with specific language impairment, second edition. The MIT Press 2014, USA.
- Nelson HD, Nygren P, Walker M ym. Screening for speech and language delay in preschool children: systematic evidence review for the US Preventive Services Task Force. Pediatrics 2006;117:e298-319 «PMID: 16452337»PubMed
- Tallal P, Ross R, Curtiss S. Familial aggregation in specific language impairment. J Speech Hear Disord 1989;54:167-73 «PMID: 2709834»PubMed
- Bishop DVM, Snowling MJ, Thompson PA ym. Phase 2 of CATALISE: a multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. J Child Psychol Psychiatry 2017;58:1068-1080 «PMID: 28369935»PubMed
- Cohen NJ, Barwick MA, Horodezky NB ym. Language, achievement, and cognitive processing in psychiatrically disturbed children with previously identified and unsuspected language impairments. J Child Psychol Psychiatry 1998;39:865-77 «PMID: 9758195»PubMed
- Cohen NJ, Davine M, Horodezky N ym. Unsuspected language impairment in psychiatrically disturbed children: prevalence and language and behavioral characteristics. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1993;32:595-603 «PMID: 8496124»PubMed
- McGrath LM, Hutaff-Lee C, Scott A ym. Children with comorbid speech sound disorder and specific language impairment are at increased risk for attention-deficit/hyperactivity disorder. J Abnorm Child Psychol 2008;36:151-63 «PMID: 17882543»PubMed
- Toppelberg CO, Shapiro T. Language disorders: a 10-year research update review. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2000;39:143-52 «PMID: 10673823»PubMed
- Bishop DV. Ten questions about terminology for children with unexplained language problems. Int J Lang Commun Disord 2014;49:381-415 «PMID: 25142090»PubMed
- Oetting JB, Rice ML, Swank LK. Quick Incidental Learning (QUIL) of words by school-age children with and without SLI. J Speech Hear Res 1995;38:434-45 «PMID: 7596109»PubMed
- Nash M, Donaldson ML. Word learning in children with vocabulary deficits. J Speech Lang Hear Res 2005;48:439-58 «PMID: 15989403»PubMed
- Casalini C, Brizzolara D, Chilosi A ym. Non-word repetition in children with specific language impairment: a deficit in phonological working memory or in long-term verbal knowledge? Cortex 2007;43:769-76 «PMID: 17710828»PubMed
- Girbau D, Schwartz RG. Phonological working memory in Spanish-English bilingual children with and without specific language impairment. J Commun Disord 2008;41:124-45 «PMID: 17765916»PubMed
- Reilly S, Bishop DV, Tomblin B. Terminological debate over language impairment in children: forward movement and sticking points. Int J Lang Commun Disord 2014;49:452-62 «PMID: 25142092»PubMed
- Jacobson PF, Walden PR. Lexical diversity and omission errors as predictors of language ability in the narratives of sequential Spanish-English bilinguals: a cross-language comparison. Am J Speech Lang Pathol 2013;22:554-65 «PMID: 23813196»PubMed
- Whitehouse AJ, Watt HJ, Line EA ym. Adult psychosocial outcomes of children with specific language impairment, pragmatic language impairment and autism. Int J Lang Commun Disord 2009;44:511-28 «PMID: 19340628»PubMed
- Beitchman JH, Jiang H, Koyama E ym. Models and determinants of vocabulary growth from kindergarten to adulthood. J Child Psychol Psychiatry 2008;49:626-34 «PMID: 18341544»PubMed
- Conti-Ramsden G, St Clair MC, Pickles A ym. Developmental trajectories of verbal and nonverbal skills in individuals with a history of specific language impairment: from childhood to adolescence. J Speech Lang Hear Res 2012;55:1716-35 «PMID: 22562827»PubMed
- Rice ML, Hoffman L. Predicting vocabulary growth in children with and without specific language impairment: a longitudinal study from 2;6 to 21 years of age. J Speech Lang Hear Res 2015;58:345-59 «PMID: 25611623»PubMed
- Stothard SE, Snowling MJ, Bishop DV ym. Language-impaired preschoolers: a follow-up into adolescence. J Speech Lang Hear Res 1998;41:407-18 «PMID: 9570592»PubMed
- Snowling MJ, Bishop DV, Stothard SE ym. Psychosocial outcomes at 15 years of children with a preschool history of speech-language impairment. J Child Psychol Psychiatry 2006;47:759-65 «PMID: 16898989»PubMed
- Snowling MJ, Adams JW, Bishop DV ym. Educational attainments of school leavers with a preschool history of speech-language impairments. Int J Lang Commun Disord 2001;36:173-83 «PMID: 11344593»PubMed
- Botting N. Non-verbal cognitive development and language impairment. J Child Psychol Psychiatry 2005;46:317-26 «PMID: 15755307»PubMed
- Bishop DV. Genetic and environmental risks for specific language impairment in children. Int J Pediatric Otorhinoloaryngol 2003;6751:5143-57
- Webster RI, Shevell MI. Neurobiology of specific language impairment. J Child Neurol 2004;19:471-81 «PMID: 15526950»PubMed
- Bishop DV. What Causes Specific Language Impairment in Children? Curr Dir Psychol Sci 2006;15:217-221 «PMID: 19009045»PubMed
- Barry JG, Yasin I, Bishop DV. Heritable risk factors associated with language impairments. Genes Brain Behav 2007;6:66-76 «PMID: 17233642»PubMed
- Bartlett CW, Flax JF, Logue MW ym. A major susceptibility locus for specific language impairment is located on 13q21. Am J Hum Genet 2002;71:45-55 «PMID: 12048648»PubMed
- Tallal P, Hirsch LS, Realpe-Bonilla T ym. Familial aggregation in specific language impairment. J Speech Lang Hear Res 2001;44:1172-82 «PMID: 11708534»PubMed
- Tallal P, Townsend J, Curtiss S ym. Phenotypic profiles of language-impaired children based on genetic/family history. Brain Lang 1991;41:81-95 «PMID: 1884193»PubMed
- Lai CS, Fisher SE, Hurst JA ym. A forkhead-domain gene is mutated in a severe speech and language disorder. Nature 2001;413:519-23 «PMID: 11586359»PubMed
- Simpson NH, Ceroni F, Reader RH ym. Genome-wide analysis identifies a role for common copy number variants in specific language impairment. Eur J Hum Genet 2015;23:1370-7 «PMID: 25585696»PubMed
- Rice ML. Language growth and genetics of specific language impairment. Int J Speech Lang Pathol 2013;15:223-33 «PMID: 23614332»PubMed
- Rice ML. Toward epigenetic and gene regulation models of specific language impairment: looking for links among growth, genes, and impairments. J Neurodev Disord 2012;4:27 «PMID: 23176600»PubMed
- Delgado CE, Vagi SJ, Scott KG. Tracking preschool children with developmental delay: third grade outcomes. Am J Ment Retard 2006;111:299-306 «PMID: 16792431»PubMed
- Bishop DV, Snowling MJ. Developmental dyslexia and specific language impairment: same or different? Psychol Bull 2004;130:858-86 «PMID: 15535741»PubMed
- Flax JF, Realpe-Bonilla T, Hirsch LS ym. Specific language impairment in families: evidence for co-occurrence with reading impairments. J Speech Lang Hear Res 2003;46:530-43 «PMID: 14696984»PubMed
- Snowling M, Bishop DV, Stothard SE. Is preschool language impairment a risk factor for dyslexia in adolescence? J Child Psychol Psychiatry 2000;41:587-600 «PMID: 10946751»PubMed
- Stansfeld SA, Berglund B, Clark C ym. Aircraft and road traffic noise and children's cognition and health: a cross-national study. Lancet 2005;365:1942-9 «PMID: 15936421»PubMed
- Stevens C, Sanders L, Neville H. Neurophysiological evidence for selective auditory attention deficits in children with specific language impairment. Brain Res 2006;1111:143-52 «PMID: 16904658»PubMed
- Hygge S, Evans GW, Bullinger M. A prospective study of some effects of aircraft noise on cognitive performance in schoolchildren. Psychol Sci 2002;13:469-74 «PMID: 12219816»PubMed
- Sperling AJ, Lu ZL, Manis FR ym. Motion-perception deficits and reading impairment: it's the noise, not the motion. Psychol Sci 2006;17:1047-53 «PMID: 17201786»PubMed
- Warrier CM, Johnson KL, Hayes EA ym. Learning impaired children exhibit timing deficits and training-related improvements in auditory cortical responses to speech in noise. Exp Brain Res 2004;157:431-41 «PMID: 15067434»PubMed
- Hygge S, Boman E, Enmarker I. The effects of road traffic noise and meaningful irrelevant speech on different memory systems. Scand J Psychol 2003;44:13-21 «PMID: 12602999»PubMed
- Niemitalo-Haapola E. Development- and noice-induced changes in auditory processing at ages of 2 and 4 years. Acta Universitatis Ouluensis. B, Humaniora. 2017. ISBN: 978-952-62-1564-8
- Tanimura M, Okuma K, Kyoshima K. Television viewing, reduced parental utterance, and delayed speech development in infants and young children. Arch Pediatr Adolesc Med 2007;161:618-9 «PMID: 17548773»PubMed
- Thakkar RR, Garrison MM, Christakis DA. A systematic review for the effects of television viewing by infants and preschoolers. Pediatrics 2006;118:2025-31 «PMID: 17079575»PubMed
- Eysenbach G. Medicine 2.0: social networking, collaboration, participation, apomediation, and openness. J Med Internet Res 2008;10:e22 «PMID: 18725354»PubMed
- Chou WY, Hunt YM, Beckjord EB ym. Social media use in the United States: implications for health communication. J Med Internet Res 2009;11:e48 «PMID: 19945947»PubMed
- Hinkley T, Cliff DP, Okely AD. Reducing electronic media use in 2-3 year-old children: feasibility and efficacy of the Family@play pilot randomised controlled trial. BMC Public Health 2015;15:779 «PMID: 26271928»PubMed
- Launonen K. Varhainen vuorovaikutus kielen kehityksen perustana. Suom Lääkäril 2006;61:3719-23
- Mäntymaa M, Luoma I, Puura K ym. Tunteet, varhainen vuorovaikutus ja aivojen toiminnallinen kehitys. Duodecim 2003;119:459-65 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo10643»12
- Mäntymaa M, Tamminen T. Varhainen vuorovaikutus ja lapsen psyykkinen kehitys. Duodecim 1999;115:2447-53 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo91150»13
- Sinkkonen J. Kiintymyssuhdeteoria – tutkimuslöydöksistä käytännön sovelluksiin. Duodecim 2004;120:1866-73 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo94437»14
- Bishop DV, Bishop SJ. "Twin language": a risk factor for language impairment? J Speech Lang Hear Res 1998;41:150-60 «PMID: 9493741»PubMed
- Johnson DL, McCormick DP, Baldwin CD. Early middle ear effusion and language at age seven. J Commun Disord 2008;41:20-32 «PMID: 17418231»PubMed
- Majerus S, Amand P, Boniver V ym. A quantitative and qualitative assessment of verbal short-term memory and phonological processing in 8-year-olds with a history of repetitive otitis media. J Commun Disord 2005;38:473-98 «PMID: 15950984»PubMed
- Roberts JE, Rosenfeld RM, Zeisel SA. Otitis media and speech and language: a meta-analysis of prospective studies. Pediatrics 2004;113:e238-48 «PMID: 14993583»PubMed
- Roberts J, Hunter L, Gravel J ym. Otitis media, hearing loss, and language learning: controversies and current research. J Dev Behav Pediatr 2004;25:110-22 «PMID: 15083134»PubMed
- McCormick DP, Baldwin CD, Klecan-Aker JS ym. Association of early bilateral middle ear effusion with language at age 5 years. Ambul Pediatr 2001;1:87-90 «PMID: 11888378»PubMed
- Fougner V, Kørvel-Hanquist A, Koch A ym. Early childhood otitis media and later school performance - A prospective cohort study of associations. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2017;94:87-94 «PMID: 28167020»PubMed
- Maruthy S, Mannarukrishnaiah J. Effect of early onset otitis media on brainstem and cortical auditory processing. Behav Brain Funct 2008;4:17 «PMID: 18384677»PubMed
- Moore DR. Auditory processing disorders: acquisition and treatment. J Commun Disord 2007;40:295-304 «PMID: 17467002»PubMed
- Moore DR, Hartley DE, Hogan SC. Effects of otitis media with effusion (OME) on central auditory function. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2003;67 Suppl 1:S63-7 «PMID: 14662170»PubMed
- Zumach A, Gerrits E, Chenault MN ym. Otitis media and speech-in-noise recognition in school-aged children. Audiol Neurootol 2009;14:121-9 «PMID: 18852485»PubMed
- Norbury CF, Gooch D, Wray C ym. The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. J Child Psychol Psychiatry 2016;57:1247-1257 «PMID: 27184709»PubMed
- Catts HW, Fey ME, Proctor-Williams K. The relationship between language and reading. Preliminary results from a longitudinal investigation. Logoped Phoniatr Vocol 2000;25:3-11 «PMID: 10937291»PubMed
- Bishop DV, Adams C. A prospective study of the relationship between specific language impairment, phonological disorders and reading retardation. J Child Psychol Psychiatry 1990;31:1027-50 «PMID: 2289942»PubMed
- Fazio BB. Arithmetic calculation, short-term memory, and language performance in children with specific language impairment: a 5-year follow-up. J Speech Lang Hear Res 1999;42:420-31 «PMID: 10229457»PubMed
- Botting N, Faragher B, Simkin Z ym. Predicting pathways of specific language impairment: what differentiates good and poor outcome? J Child Psychol Psychiatry 2001;42:1013-20 «PMID: 11806682»PubMed
- Conti-Ramsden G, Durkin K. Phonological short-term memory, language and literacy: developmental relationships in early adolescence in young people with SLI. J Child Psychol Psychiatry 2007;48:147-56 «PMID: 17300553»PubMed
- Conti-Ramsden G, Durkin K. Language and independence in adolescents with and without a history of specific language impairment (SLI). J Speech Lang Hear Res 2008;51:70-83 «PMID: 18230856»PubMed
- Bishop DV, McDonald D. Identifying language impairment in children: combining language test scores with parental report. Int J Lang Commun Disord 2009;44:600-15 «PMID: 19387886»PubMed
- Hannus S, Kauppila T, Pitkäniemi J ym. Use of language tests when identifying specific language impairment in primary health care. Folia Phoniatr Logop 2013;65:40-6 «PMID: 23775093»PubMed
- Conti-Ramsden G, Durkin K. What Factors Influence Language Impairment? Considering Resilience as well as Risk. Folia Phoniatr Logop 2015;67:293-9 «PMID: 27160319»PubMed
- Gallon N, Harris J, van der Lely H. Non-word repetition: an investigation of phonological complexity in children with Grammatical SLI. Clin Linguist Phon 2007;21:435-55 «PMID: 17516230»PubMed
- Coady JA, Evans JL. Uses and interpretations of non-word repetition tasks in children with and without specific language impairments (SLI). Int J Lang Commun Disord 2008;43:1-40 «PMID: 18176883»PubMed
- Baird G, Dworzynski K, Slonims V ym. Memory impairment in children with language impairment. Dev Med Child Neurol 2010;52:535-40 «PMID: 19807770»PubMed
- de Bree E, Wijnen F, Gerrits E. Non-word repetition and literacy in Dutch children at-risk of dyslexia and children with SLI: results of the follow-up study. Dyslexia 2010;16:36-44 «PMID: 19562660»PubMed
- Dispaldro M, Leonard LB, Deevy P. Clinical markers in Italian-speaking children with and without specific language impairment: a study of non-word and real word repetition as predictors of grammatical ability. Int J Lang Commun Disord 2013;48:554-64 «PMID: 24033653»PubMed
- Dispaldro M. Non-word repetition: the relationship between weak syllables and the omission of grammatical morphemes in children with specific language impairment. Clin Linguist Phon 2014;28:895-911 «PMID: 24911164»PubMed
- Everitt A, Hannaford P, Conti-Ramsden G. Markers for persistent specific expressive language delay in 3-4-year-olds. Int J Lang Commun Disord 2013;48:534-53 «PMID: 24033652»PubMed
- Rescorla L. Age 13 language and reading outcomes in late-talking toddlers. J Speech Lang Hear Res 2005;48:459-72 «PMID: 15989404»PubMed
- Toppelberg CO, Collins BA. Language, culture, and adaptation in immigrant children. Child Adolesc Psychiatr Clin N Am 2010;19:697-717 «PMID: 21056342»PubMed
- Snow CE. Academic language and the challenge of reading for learning about science. Science 2010;328:450-2 «PMID: 20413488»PubMed
- Korkman M, Stenroos M, Mickos A ym. Does simultaneous bilingualism aggravate children's specific language problems? Acta Paediatr 2012;101:946-52 «PMID: 22591054»PubMed
- Collins BA. Dual Language Development of Latino Children: Effect of Instructional Program Type and the Home and School Language Environment. Early Child Res Q 2014;29:389-397 «PMID: 25264401»PubMed
- Place S, Hoff E. Properties of dual language exposure that influence 2-year-olds' bilingual proficiency. Child Dev 2011;82:1834-49 «PMID: 22004372»PubMed
- Paradis J, Emmerzael K, Duncan TS. Assessment of English language learners: using parent report on first language development. J Commun Disord 2010;43:474-97 «PMID: 20304411»PubMed
- Trauner D, Wulfeck B, Tallal P ym. Neurological and MRI profiles of children with developmental language impairment. Dev Med Child Neurol 2000;42:470-5 «PMID: 10972419»PubMed
- Visscher C, Houwen S, Scherder EJ ym. Motor profile of children with developmental speech and language disorders. Pediatrics 2007;120:e158-63 «PMID: 17576781»PubMed
- Hill EL. A dyspraxic deficit in specific language impairment and developmental coordination disorder? Evidence from hand and arm movements. Dev Med Child Neurol 1998;40:388-95 «PMID: 9652780»PubMed
- Beitchman JH, Hood J, Inglis A. Psychiatric risk in children with speech and language disorders. J Abnorm Child Psychol 1990;18:283-96 «PMID: 2376655»PubMed
- Beitchman JH, Brownlie EB, Inglis A ym. Seven-year follow-up of speech/language impaired and control children: psychiatric outcome. J Child Psychol Psychiatry 1996;37:961-70 «PMID: 9119943»PubMed
- ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö, lapset ja nuoret) (online). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenneurologinen Yhdistys Ry:n ja Suomen Lastenpsykiatriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 17.12.2018). Saatavilla Internetissä: www.kaypahoito.fi
- Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen lastenpsykiatriyhdistyksen, Suomen nuorisopsykiatrisen yhdistyksen ja Suomen Psykiatriyhdistyksen Nuorisopsykiatrian jaoksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 17.12.2018). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Beitchman JH, Wilson B, Brownlie EB ym. Long-term consistency in speech/language profiles: I. Developmental and academic outcomes. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1996;35:804-14 «PMID: 8682762»PubMed
- Clark A, O'Hare A, Watson J ym. Severe receptive language disorder in childhood--familial aspects and long-term outcomes: results from a Scottish study. Arch Dis Child 2007;92:614-9 «PMID: 17405857»PubMed
- Botting N, Adams C. Semantic and inferencing abilities in children with communication disorders. Int J Lang Commun Disord 2005;40:49-66 «PMID: 15832525»PubMed
- Miller CA, Leonard LB, Kail RV ym. Response time in 14-year-olds with language impairment. J Speech Lang Hear Res 2006;49:712-28 «PMID: 16908871»PubMed
- Silva PA, Williams S, McGee R. A longitudinal study of children with developmental language delay at age three: later intelligence, reading and behaviour problems. Dev Med Child Neurol 1987;29:630-40 «PMID: 2444484»PubMed
- Durkin K, Conti-Ramsden G. Language, social behavior, and the quality of friendships in adolescents with and without a history of specific language impairment. Child Dev 2007;78:1441-57 «PMID: 17883441»PubMed
- Benasich AA, Curtiss S, Tallal P. Language, learning, and behavioral disturbances in childhood: a longitudinal perspective. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1993;32:585-94 «PMID: 8496123»PubMed
- Helenius P, Parviainen T, Paetau R ym. Neural processing of spoken words in specific language impairment and dyslexia. Brain 2009;132:1918-27 «PMID: 19498087»PubMed
- Koponen T, Aunola K, Ahonen T ym. Cognitive predictors of single-digit and procedural calculation skills and their covariation with reading skill. J Exp Child Psychol 2007;97:220-41 «PMID: 17560969»PubMed
- Redmond SM. Language Impairment in the Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Context. J Speech Lang Hear Res 2016;59:133-42 «PMID: 26502026»PubMed
- Yew SG, O'Kearney R. Emotional and behavioural outcomes later in childhood and adolescence for children with specific language impairments: meta-analyses of controlled prospective studies. J Child Psychol Psychiatry 2013;54:516-24 «PMID: 23082773»PubMed
- Botting N, Toseeb U, Pickles A ym. Depression and Anxiety Change from Adolescence to Adulthood in Individuals with and without Language Impairment. PLoS One 2016;11:e0156678 «PMID: 27404489»PubMed
- Nilsson KK, de López KJ. Theory of Mind in Children With Specific Language Impairment: A Systematic Review and Meta-Analysis. Child Dev 2016;87:143-53 «PMID: 26582261»PubMed
- Vissers C ja Koolen S. Theory of Mind Deficits and Social Emotional Functioning in Preschoolers with Specific Language Impairment. Frontiers in Psychology 2016;7:Article 1734
- Evans GW. Child development and the physical environment. Annu Rev Psychol 2006;57:423-51 «PMID: 16318602»PubMed
- Acoustics in educational settings. Subcommittee on Acoustics in Educational Settings of the Bioacoustics Standards and Noise Standards Committee American Speech-Language-Hearing Association. ASHA Suppl 1995;37:15-9 «PMID: 7696882»PubMed
- Acoustical Society of America. Position on the Use of Sound Amplification in the Classroom. http://asa.aip.org/amplification.pdf, Acoustical Society of America, Melville, NY, Jun 2006
- Zuurbier M, Lundqvist C, Salines G ym. The environmental health of children: priorities in Europe. Int J Occup Med Environ Health 2007;20:291-307 «PMID: 17932020»PubMed
- Koivikko M, Sipari S. Lapsen ja nuoren hyvä kuntoutus. Vajaaliikkeisten Kunto ry, 2006
- Romski M, Sevcik RA, Adamson LB ym. Randomized comparison of augmented and nonaugmented language interventions for toddlers with developmental delays and their parents. J Speech Lang Hear Res 2010;53:350-64 «PMID: 20360461»PubMed
- Baumann Leech ER, Cress CJ. Indirect facilitation of speech in a late talking child by prompted production of picture symbols or signs. Augmentative and Alternative Communication 2011;27: 40-52
- Sevcik RA, Barton-Hulsey A, Romski M. Early intervention, AAC, and transition to school for young children with significant spoken communication disorders and their families. Semin Speech Lang 2008;29:92-100 «PMID: 18645911»PubMed
- Light J, McNaughton D, Weyer M ym. Evidence-based literacy instruction for individuals who require augmentative and alternative communication: a case study of a student with multiple disabilities. Semin Speech Lang 2008;29:120-32 «PMID: 18645914»PubMed
- Millar DC, Light JC, Schlosser RW. The impact of augmentative and alternative communication intervention on the speech production of individuals with developmental disabilities: a research review. J Speech Lang Hear Res 2006;49:248-64 «PMID: 16671842»PubMed
- Romski M, Sevcik RA. Augmentative communication and early intervention: Myths and realities. Infants Young Child 2005;18:174-85
- Haapanen ML. Suunsisäisen irtokojeen käytön aiheet ja hoitovaste puhehäiriöissä. Suom Lääkäril 2003;58:3877-81
- Aram DM, Morris R, Hall NE. Clinical and research congruence in identifying children with specific language impairment. J Speech Hear Res 1993;36:580-91 «PMID: 8331914»PubMed
- Aram DM, Morris R, Hall NE. The validity of discrepancy criteria for identifying children with developmental language disorders. J Learn Disabil 1992;25:549-54 «PMID: 1431538»PubMed
- Bedore LM, Peña ED, Gillam RB ym. Language sample measures and language ability in Spanish-English bilingual kindergarteners. J Commun Disord 2010;43:498-510 «PMID: 20955835»PubMed
- Boyle J, McCartney E, O'Hare A ym. Intervention for mixed receptive-expressive language impairment: a review. Dev Med Child Neurol 2010;52:994-9 «PMID: 20813021»PubMed
- Broomfield J, Dodd B. Is speech and language therapy effective for children with primary speech and language impairment? Report of a randomized control trial. Int J Lang Commun Disord 2011;46:628-640 «PMID: 22026565»PubMed
- Buil-Legaz L, Aguilar-Mediavilla E, Adrover-Roig D. Longitudinal trajectories of the representation and access to phonological information in bilingual children with specific language impairment. Int J Speech Lang Pathol 2016;18:473-82 «PMID: 27153201»PubMed
- Cable AL, Domsch C. Systematic review of the literature on the treatment of children with late language emergence. Int J Lang Commun Disord 2011;46:138-54 «PMID: 21401813»PubMed
- Chao PC, Bryan T, Burstein K, Ergul C. Family-centered intervention for young children at-risk for language and behavior problems. Early Child Educ J 2006;34:147-5
- Cheuk DK, Wong V, Leung GM. Multilingual home environment and specific language impairment: a case-control study in Chinese children. Paediatr Perinat Epidemiol 2005;19:303-14 «PMID: 15958153»PubMed
- Chonchaiya W, Pruksananonda C. Television viewing associates with delayed language development. Acta Paediatr 2008;97:977-82 «PMID: 18460044»PubMed
- Cirrin FM, Gillam RB. Language intervention practices for school-age children with spoken language disorders: a systematic review. Lang Speech Hear Serv Sch 2008;39:S110-37 «PMID: 18162642»PubMed
- Cleave PL, Becker SD, Curran MK ym. The efficacy of recasts in language intervention: a systematic review and meta-analysis. Am J Speech Lang Pathol 2015;24:237-55 «PMID: 25654306»PubMed
- Dunn M, Flax J, Sliwinski M ym. The use of spontaneous language measures as criteria for identifying children with specific language impairment: an attempt to reconcile clinical and research incongruence. J Speech Hear Res 1996;39:643-54 «PMID: 8783141»PubMed
- Ebbels SH, Maric N, Murphy A ym. Improving comprehension in adolescents with severe receptive language impairments: a randomized control trial of intervention for coordinating conjunctions. Int J Lang Commun Disord 2014;49:30-48 «PMID: 24372884»PubMed
- Ebbels SH, Nicoll H, Clark B ym. Effectiveness of semantic therapy for word-finding difficulties in pupils with persistent language impairments: a randomized control trial. Int J Lang Commun Disord 2012;47:35-51 «PMID: 22268900»PubMed
- Ebbels SH, van der Lely HK, Dockrell JE. Intervention for verb argument structure in children with persistent SLI: a randomized control trial. J Speech Lang Hear Res 2007;50:1330-49 «PMID: 17905915»PubMed
- Fey ME, Catts HW, Proctor-Williams K ym. Oral and written story composition skills of children with language impairment. J Speech Lang Hear Res 2004;47:1301-18 «PMID: 15842012»PubMed
- Fey ME, Richard GJ, Geffner D ym. Auditory processing disorder and auditory/language interventions: an evidence-based systematic review. Lang Speech Hear Serv Sch 2011;42:246-64 «PMID: 20844275»PubMed
- Gerber S, Brice A, Capone N ym. Language use in social interactions of school-age children with language impairments: an evidence-based systematic review of treatment. Lang Speech Hear Serv Sch 2012;43:235-49 «PMID: 22052968»PubMed
- Gill CB, Klecan-Aker J, Roberts T, Fredenburg KA. Following directions: Rehearsal and visualization strategies for children with specific language impairment. Child Lang Teach Ther 2003;19:85-103
- Gillam SL, Gillam RB, Reece K. Language outcomes of contextualized and decontextualized language intervention: results of an early efficacy study. Lang Speech Hear Serv Sch 2012;43:276-91 «PMID: 22269582»PubMed
- Griffer MR. Is Sensory Integration Effective for Children With Language-Learning Disorders?: A Critical Review of the Evidence. Lang Speech Hear Serv Sch 1999;30:393-400 «PMID: 27764349»PubMed
- Hasson N, Camilleri B, Jones C, Smith J, Dodd B. Discriminating disorder from difference using dynamic assessment with bilingual children. Child Language Teach Ther 2012;29:57-75
- Hewitt LE, Hammer CS, Yont KM ym. Language sampling for kindergarten children with and without SLI: mean length of utterance, IPSYN, and NDW. J Commun Disord 2005;38:197-213 «PMID: 15748724»PubMed
- Hill EL. Non-specific nature of specific language impairment: a review of the literature with regard to concomitant motor impairments. Int J Lang Commun Disord 2001;36:149-71 «PMID: 11344592»PubMed
- Kazemi Y, Saeednia S. The clinical examination of non-word repetition tasks in identifying Persian-speaking children with primary language impairment. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2017;93:7-12 «PMID: 28109501»PubMed
- Korkman M, Stenroos M, Mickos A ym. Does simultaneous bilingualism aggravate children's specific language problems? Acta Paediatr 2012;101:946-52 «PMID: 22591054»PubMed
- Law J, Garrett Z, Nye C. Speech and language therapy interventions for children with primary speech and language delay or disorder. Cochrane Database Syst Rev 2003;3:CD004110 «PMID: 12918003»PubMed
- Loo JH, Bamiou DE, Campbell N ym. Computer-based auditory training (CBAT): benefits for children with language- and reading-related learning difficulties. Dev Med Child Neurol 2010;52:708-17 «PMID: 20370814»PubMed
- Mawhood L, Howlin P, Rutter M. Autism and developmental receptive language disorder--a comparative follow-up in early adult life. I: Cognitive and language outcomes. J Child Psychol Psychiatry 2000;41:547-59 «PMID: 10946748»PubMed
- Motsch HJ, Marks DK. Efficacy of the lexicon pirate strategy therapy for improving lexical learning in school-age children: a randomized controlled trial. Child Language Teach Ther 2015;31:237-55
- Paradis J, Crago M. Tense and temporality: a comparison between children learning a second language and children with SLI. J Speech Lang Hear Res 2000;43:834-47 «PMID: 11386472»PubMed
- Paradis J, Schneider P, Duncan TS. Discriminating children with language impairment among English-language learners from diverse first-language backgrounds. J Speech Lang Hear Res 2013;56:971-81 «PMID: 23275391»PubMed
- Petersen DB. A systematic review of narrative-based language intervention with children who have language impairment. Commun Disord Quart Online First 2010;DOI: 10.1177/1525740109353937
- Rezzonico S, Chen X, Cleave PL ym. Oral narratives in monolingual and bilingual preschoolers with SLI. Int J Lang Commun Disord 2015;50:830-41 «PMID: 26215148»PubMed
- Rintala P, Pienimäki K, Ahonen T, Cantell M, Kooistra L. Effects of psychomotor training programme on motor skill development in children with developmental langugae disorders. Human Move Sci 1998;17:721-37
- Roberts MY, Kaiser AP. Early intervention for toddlers with language delays: a randomized controlled trial. Pediatrics 2015;135:686-93 «PMID: 25733749»PubMed
- Roberts MY, Kaiser AP. The effectiveness of parent-implemented language interventions: a meta-analysis. Am J Speech Lang Pathol 2011;20:180-99 «PMID: 21478280»PubMed
- Saine NL, Lerkkanen MK, Ahonen T ym. Computer-assisted remedial reading intervention for school beginners at risk for reading disability. Child Dev 2011;82:1013-28 «PMID: 21418055»PubMed
- Salameh EK, Nettelbladt U, Gullberg B. Risk factors for language impairment in Swedish bilingual and monolingual children relative to severity. Acta Paediatr 2002;91:1379-84 «PMID: 12578298»PubMed
- Smeets DJ, van Dijken MJ, Bus AG. Using electronic storybooks to support word learning in children with severe language impairments. J Learn Disabil 2014;47:435-49 «PMID: 23213051»PubMed
- Smith-Lock KM, Leitão S, Prior P ym. The Effectiveness of Two Grammar Treatment Procedures for Children With SLI: A Randomized Clinical Trial. Lang Speech Hear Serv Sch 2015;46:312-24 «PMID: 26110982»PubMed
- Thordardottir E, Brandeker M. The effect of bilingual exposure versus language impairment on nonword repetition and sentence imitation scores. J Commun Disord 2013;46:1-16 «PMID: 23021785»PubMed
- Tomblin JB, Zhang X, Buckwalter P ym. The association of reading disability, behavioral disorders, and language impairment among second-grade children. J Child Psychol Psychiatry 2000;41:473-82 «PMID: 10836677»PubMed
- Wake M, Levickis P, Tobin S ym. Two-Year Outcomes of a Population-Based Intervention for Preschool Language Delay: An RCT. Pediatrics 2015;136:e838-47 «PMID: 26347428»PubMed
- Wake M, Tobin S, Levickis P ym. Randomized trial of a population-based, home-delivered intervention for preschool language delay. Pediatrics 2013;132:e895-904 «PMID: 24043276»PubMed
- Washington KN, Warr-Leeper G, Thomas-Stonell N. Exploring the outcomes of a novel computer-assisted treatment program targeting expressive-grammar deficits in preschoolers with SLI. J Commun Disord 2011;44:315-30 «PMID: 21288539»PubMed
- Windsor J, Kohnert K, Lobitz KF ym. Cross-language nonword repetition by bilingual and monolingual children. Am J Speech Lang Pathol 2010;19:298-310 «PMID: 20601622»PubMed