Urinvägsinfektioner

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Nefrologförening rf, Finlands Kliniska Mikrobiologer rf, Finlands Infektionsläkare rf, Finlands Specialistförening för Klinisk Kemi rf, Barnläkarföreningen i Finland ry, Finlands Urologförening rf och Allmänmedicinska föreningen i Finland rf
26.11.2020

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Virtsatieinfektiot «Virtsatieinfektiot»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

Vuxna

  • Urinvägsinfektioner delas in i cystit och pyelonefrit. Cystit orsakar tvingande urinträngningar, frekventa miktioner och sveda vid urinering, pyelonefrit i sin tur ofta feber och smärta i ryggen eller sidan.
    • Differentialdiagnostiska alternativ är bland annat sexuellt överförda sjukdomar, asymtomatisk bakteriuri, interstitiell cystit, överaktiv blåsa, kronisk bäckenbottensmärta, prostatit och gynekologiska infektioner.
  • Hos en tidigare frisk kvinna i åldern 18–65 år kan cystit under vissa förutsättningar behandlas utan urinprov. Infektionen kan identifieras till exempel genom en strukturerad telefonintervju «hoi10050a.pdf»1. Hos alla andra krävs urinodling för att bekräfta diagnosen.
  • Odlingsprovets kvalitet påverkar väsentligt resultatens användbarhet. Blåstiden ska om möjligt vara minst fyra timmar. Hos en patient med symtom ska en kort blåstid beaktas vid tolkning av resultaten. Vid atypiska symtom kan man i snabbdiagnostiken antingen ta stöd av kemisk urinscreening (test med flera urinstickor) eller cellräkning, i linje med verksamhetsenhetens praxis.
  • Vid val av antimikrobiellt läkemedel beaktas bland annat allergier, njursvikt, tidigare bakteriefynd och bakteriernas känsligheter, nyligen använda antimikrobiella läkemedel och risken för en bakterie med högre resistens än normalt (bl.a. resenärer som besökt länder med hög resistensförekomst, äldre personer i dygnet runt-vård, patienter som tidigare fått bredspektrigt antimikrobiellt läkemedel, kända bärare av resistenta bakterier).
  • Förstahandspreparat i behandlingen av okomplicerad cystit hos vuxna kvinnor är nitrofurantoin, pivmecillinam och trimetoprim i tre dagar eller en engångsdos av fosfomycin (tidsbundet specialtillstånd till 1/2021).
  • Behandlingstiden för komplicerad cystit hos kvinnor är vanligtvis sju dygn, men den avgörs individuellt.
  • I behandlingen av en infektion på blåsnivån hos afebril manlig patient är alternativen trimetoprim och trimetoprim-sulfa. Även nitrofurantoin och fosfomycin är alternativ då infektionen inte har spridit sig utanför blåsan (ingen feber, ingen ömhet i prostatan vid palpation per rectum). Behandlingstiden är vanligtvis sju dygn.
  • I behandlingen av pyelonefrit orsakar både biverkningarna och den ökade resistensen mot fluorokinoloner utmaningar. Svaren från urinodlingen måste kontrolleras och en patient som lämnar jourmottagningen ska uppmanas att ta kontakt om tillståndet försämras eller symtomen inte går över. Vid användning av fluorokinolon är behandlingstiden 5–7 dygn för kvinnor och 10–14 dygn för män.
  • I behandlingen av återkommande cystit används antimikrobiella läkemedel som profylax endast om läkemedelsfria behandlingsmetoder, och hos postmenopausala kvinnor lokal östrogenbehandling, inte konstaterats ha effekt. Som alternativ till kontinuerlig läkemedelsbehandling kan man utfärda ett recept som patienten kan hämta ut vid behov.

Barn

  • I diagnostiken av urinvägsinfektioner hos barn är provkvaliteten avgörande. Hos ett barn med symtom räcker snabbdiagnostiken för ett vårdbeslut, men den slutgiltiga diagnosen ska alltid bekräftas genom bakterieodling. Odlingsprovet ska tas innan behandlingen med antimikrobiella läkemedel inleds.
    • Om resultatet från snabbdiagnostiken tyder på urinvägsinfektion rekommenderas att man för att bekräfta diagnosen hos spädbarn med feber tar ett andra prov genom suprapubisk blåspunktion.
  • Hos spädbarn är pyelonefrit den viktigaste orsaken till feber utan andra symtom.
  • Ultraljudsundersökning av urinvägsinfektion hos barn är befogat åtminstone efter en urinvägsinfektion hos spädbarn och pyelonefrit hos barn. Några andra bilddiagnostiska undersökningar behövs inte om njurarnas struktur är normal.

Mål

  • Syftet med rekommendationen är att
    • utfärda anvisningar om diagnostik och behandling av urinvägsinfektion
    • undvika onödiga urinodlingsprov och rutinartad patientnära diagnostik inom primärhälsovården och företagshälsovården genom behandling som baserar sig på symtomen
    • betona provkvaliteten och patienthandledningen när diagnostik behövs
    • ha kontroll över mikrobers känsligheter för antimikrobiella läkemedel genom nationella rekommendationer om läkemedelsbehandling.

Avgränsningar

  • I rekommendationen behandlas inte sexuellt överförbara sjukdomar, schistosomiasis, urinvägstuberkulos eller behandling av en infektion som kräver intensivvård.

Målgrupper

  • Vårdrekommendationen är avsedd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som undersöker och behandlar urinvägsinfektioner.

Prevalens hos vuxna

Etiologi och patogenes hos vuxna

Tabell 1. Mikrobfynd i urinodling
Grupp 1. Sannolika uropatogener
E. coli
Klebsiella-arter
Proteus-arter
Enterobacter-arter
Pseudomonas aeruginosa
Staphylococcus saprophyticus
Staphylococcus aureus
Enterokocker (se «Enterokokit»1 för mer information)
Candida-arter*
Grupp 2. Sällsynta uropatogener
Actinotignum schaalii
Aerococcus urinae
Corynebacterium urealyticum
Grupp 3. Kontamineringsbakterier från hud eller slemhinnor
Streptokocker i gruppen Viridans
Koagulasnegativa stafylokocker
Laktobaciller
Andra korynebakterier
Huruvida ovan nämnda bakterier påvisas i odlingen beror bland annat på hur noggrant provtagningen genomförs och på en eventuell asymtomatisk bakteriuri. Bakterierna i grupp 3 ingår vanligtvis ett så kallat blandflorasvar och således ett tecken på orepresentativt prov. Betydelsen av mikroorganismerna i grupperna 1 och 2 ska alltid bedömas i förhållande till patientens symtom och fynden.
* Att olika Candida-arter påvisas i urinodlingen hos patienter som inte har en urinvägsinfektion orsakad av Candida är inte speciellt sällsynt. Det innebär att fyndet alltid måste relateras till patientens symtom. Jästsvampar kan orsaka infektioner med symtom till exempel hos diabetiker, kateteriserade patienter och patienter med störningar i urinflödet. Candida-fynd i urinen kan ibland vara ett tecken på en generell infektion.

Indelning hos vuxna

  • UVI:er delas in i cystit och pyelonefrit beroende på lokaliseringen.
    • Cystit avser en afebril infektion på blåsnivån, det vill säga i de nedre urinvägarna (urinblåsa och urinrör).
    • Pyelonefrit avser en infektion i njurbäcken eller njure.
  • Komplicerade infektioner är infektioner som orsakas av en strukturell eller funktionell sjukdom i urinvägarna, immunbrist eller en ovanlig patogen. Till denna grupp räknas även infektioner hos män och gravida.
  • Separat klassificeras dessutom asymtomatisk bakteriuri, som avser återkommande fynd med minst E5 bakterier/ml i urinodlingen hos en person som inte har några symtom.
    • Eventuell samtidigt förekommande pyuri hos vuxna patienter påverkar inte tolkningen.

Diagnostik hos vuxna

När ska urinprov tas

Symtom och nivådiagnostik

Cystit

Typiska symtom är frekventa miktioner, tvingande urinträngningar och sveda vid urinering.

Bland annat sexuellt överförbara sjukdomar, andra gynekologiska infektioner och prostatit kan orsaka liknande symtom. Också interstitiell cystit är ett relativt vanligt differentialdiagnostiskt alternativ «Sairanen J, Leppilahti M, Tammela TL. Interstitiaa...»23, «Leppilahti M, Sairanen J, Tammela TL ym. Prevalenc...»24.

En blåsinfektion hos en tidigare frisk kvinna som känner igen symtomen på blåsinfektion kan vid behov behandlas eller också kan patienten anvisas att komma in för närmare undersökningar baserat på den information som fås per telefon eller på elektronisk väg «Schauberger CW, Merkitch KW, Prell AM. Acute cysti...»25. Se tabell «Konstaterande av akut cystit hos 18–65-årig kvinna baserat på (telefon)intervju . Se även blanketten i PDF-format som kan användas i patientarbete ....»2, blankett för telefonintervju «hoi10050a.pdf»1.

Tabell 2. Konstaterande av akut cystit hos 18–65-årig kvinna baserat på (telefon)intervju «Schauberger CW, Merkitch KW, Prell AM. Acute cysti...»25. Se även blanketten i PDF-format som kan användas i patientarbete «hoi10050a.pdf»1.
1. Har kvinnan ett eller fler symtom (typiska symtom) på UVI?
  • Frekventa miktioner
  • Sveda vid urinering (dysuri)
  • Tvingande urinträngningar
  • Blod i urinen
2. Har kvinnan riskfaktorer för svårbehandlad UVI?
  • Polycystisk njursjukdom eller njurstenssjukdom
  • Blåstömningsrubbning (neurogen blåsa)
  • Njursvikt
  • Nedsatt immunförsvar (på grund av svår primärsjukdom eller läkemedelsbehandling som påverkar immunförsvaret)
  • Urinkateter
  • Graviditet
  • Diabetes med komplikationer
  • Nyligen genomgånget ingrepp i urinvägarna
3. Har kvinnan följande alarmerande symtom eller anamnesuppgifter?
  • Ryggsmärta, feber, frossa, kräkningar, diarré, uttorkning, vaginala flytningar, ny sexpartner, vaginal smärta eller sveda eller symtom som varat i över sju dygn.
Om kvinnan har minst två typiska symtom (fråga 1), men inga särskilda riskfaktorer eller andra tilläggs symtom, kan behandlingen genomföras enligt rekommendationen utan laboratorieprov. I annat fall kan ytterligare utredningar (laboratorieprov, klinisk undersökning) behövas.
För valet av antimikrobiella läkemedel kan ytterligare frågor behövas, till exempel reseanamnes och frågor om nyligen genomgångna behandlingar med antimikrobiella läkemedel.
Skriv ned intervjuresultatet.
Påminn och anvisa:
Påminn patienten om att det kan ta mer än tre dygn från att läkemedelsbehandlingen påbörjas innan symtomen försvinner.
Anvisa patienten att ta kontakt på nytt om symtomen inte lindras på fyra dygn eller om de återkommer.
Ge patienten möjlighet att besöka mottagningen om hen vill.

Urinprovtagning och undersökningar hos vuxna

  • Förutsättningen för tillförlitliga resultat är att urinprovet har fåtts, förvarats och transporterats korrekt «Kouri T, Anttinen J, Icen A ym. Suositus virtsan p...»22, «Verrier Jones K, Hockley B, Scrivener R, Pollock J...»28, «Kouri T, Malminiemi O, Penders J ym. Limits of pre...»29.
  • Kvaliteten på urinproven måste särskilt beaktas.
    • Kontamination: Med mittstråleprov är det viktigaste att vägleda patienten så att mittstråleprovet lyckas och man undviker kontaminering av provet med flora från huden eller de yttre könsorganen. En bedömning av hur provtagningen har lyckats kan även dokumenteras genom kryss i det strukturerade fältet i datasystemet.
    • Provtagningsmetod och -tid samt transportfördröjningar: Antecknande av den faktiska provtagningsmetoden och provtagningstiden i datasystemet kan hjälpa att bedöma transportfördröjningar (felaktiga negativa eller positiva resultat) och genom att analysera urinens koncentration kan utspädda urinprov undvikas. I den regionala laboratorieverksamheten måste transportfördröjningar samt provens hållbarhet beaktas innan proven analyseras (transportrör med konserveringsmedel).
    • Blåstid: Anteckning av blåstid (över eller under 4 h) fungerar som vägledning vid bedömning av betydande mikrobiell tillväxt.
  • Hos patienter inom öppenvården eftersträvas ett standardiserat mittstråleprov som tas på morgonen, om patientens symtom tillåter detta. Bakterieodlingens diagnostiska sensitivitet är högre när urinen har stått i blåsan minst fyra timmar än vid odling av ett engångsprov med en blåstid på under fyra timmar.
  • Om patienten har kraftig irritation av urinblåsan måste man analysera urin vars blåstid är under fyra timmar och då måste betydelsen av liten bakterietillväxt tolkas.
    • Med fel tagna prov ökar inte bara risken för felaktiga negativa fynd utan även till felaktiga tolkningar av tillväxten av kontaminanter.
    • Vid liten bakterietillväxt bör typbestämning därför endast göras på ett lyckat mittstråleprov.
  • Ibland måste man sätta in en engångskateter eller göra blåspunktion för att få ett tillförlitligt prov.
    • Provtagning med engångskateter, kvarliggande kateter och genom blåspunktion kräver noga övervägda metoder som med fördel avtalas lokalt.
  • Urinprov från stickbäcken ska inte användas för mikrobiologiska analyser, eftersom de oftast är kontaminerade «Kouri T, Anttinen J, Icen A ym. Suositus virtsan p...»22.

Snabbdiagnostik

Bakterieodling av urin

  • Den förbättrade prestandan hos olika cellräkningsinstrument har lett till att prov, vars bakterieodlingssvar med hög sannolikhet är negativt, besvaras från laboratoriet baserat på automatisk cellräkning (med flödescytometer eller automatiskt mikroskop).
  • För specialpatienter (patienter med hematologiska sjukdomar och andra patienter med neutropeni där leukocyterna är negativa även i urinen eller hos vilka man misstänker en sällsynt bakterie med höga krav med tanke på tillväxtförhållandena (t.ex. grupp 2 i tabell «Mikrobfynd i urinodling...»1)), används specialodling av urin (1787 U-BaktEVi). Ett prov som skickas till specialodling odlas i alla fall, oavsett cellräkningens resultat. Med det regionala mikrobiologiska laboratoriet avtalas även om användning av rikare skålar än normalt, till exempel chokladagar.
  • När vårdbeslut fattas måste svaret från bakterieodlingen av urinen bedömas i förhållande till fynden och symtomen som helhet. Enbart ett positivt odlingsresultat räcker inte för UVI-diagnos om inga symtom på infektion finns.
    • En del patienter kan har asymtomatisk bakteriuri och å andra sidan kan resultatet från bakterieodlingen vara positivt även på grund av kontamination.
    • Oftast bestäms ur provet bara en uropatogen, i vissa fall två och endast i undantagsfall tre eller fler.
    • Om flera än en bestämd mängd bakteriearter växer i provet, är svaret "blandflora". För att fastställa en möjlig UVI behövs i detta fall ett nytt prov.
  • En årlig, riksomfattande rapport med känslighetsinformation om den vanligaste bakterien, E. coli, finns tillgänglig på internet «https://thl.fi/fi/web/infektiotaudit/seuranta-ja-epidemiat/mikrobilaakeresistenssin-seuranta/fire/seurantaraportit»4.

Asymtomatisk bakteriuri hos vuxna

Tabell 3. Prevalens av asymtomatisk bakteriuri hos olika befolkningsgrupper «Nicolle LE. The Paradigm Shift to Non-Treatment of...»38
Befolkningsgrupp Prevalens (%)
Friska, premenopausala kvinnor 1,0–5,0
Gravida 1,9–9,5
Postmenopausala kvinnor i åldern 50–70 år 2,8–8,6
Diabetiker Kvinnor 9–27
Män 0,7–11
Hemmaboende äldre Kvinnor 10,8–16
Män 3,6–19
Äldre personer i dygnet runt-vård Kvinnor 25–50
Män 15–40
Patienter med ryggmärgsskada 50
Patienter med kvarliggande kateter 100

Behandling av UVI hos vuxna

Cystit hos kvinnor i åldern 18–65 år

Tabell 4. Läkemedelsbehandling av cystit och pyelonefrit hos vuxna kvinnor. Efter behandlingstiden anges evidensgraden.
Indikation för användning Läkemedel Dygnsdosa Behandlingstid
Cystit Nitrofurantoin 75 mg × 2 3 dygn «3 päivää kestävällä kystiitin nitrofurantoiinihoidolla lienee saavutettavissa samanlainen kliininen ja mikrobiologinen vaste kuin 5 tai 7 päivää kestävällä hoidolla.»C
Pivmecillinam 200 mg × 3 eller 400 mg × 2 3 dygn «3 päivän mittainen pivmesillinaamihoito on tehokas naisen akuutin komplisoitumattoman kystiitin hoidossa.»A
Trimetoprim 160 mg × 2 eller 300 mg × 1 3 dygn «3 päivän trimetopriimihoito on riittävä naisen kystiitin hoidossa.»A
Fosfomycina 3 g x1 Engångsdos
Pyelonefrit Ciprofloxacinb 500 mg x 2 5–7 dygn «5–7 vuorokauden pituinen fluorokinolonihoito riittää naisten pyelonefriitin hoidoksi.»A
Levofloxacinb 500–750 mg x 1 5–7 dygn «5–7 vuorokauden pituinen fluorokinolonihoito riittää naisten pyelonefriitin hoidoksi.»A
Trimetoprim-sulfac 160/800 mg x 2 7–10 dygn
Cefuroximd 750–1 500 mg x 3
a Läkemedelspreparat som kräver specialtillstånd (till 1/2021)
b Det finns evidens om tillräckligheten av fluorokinolonbehandling i sju dygn vid pyelonefrit med positivt blododlingssvar, men inte om tillräckligheten av behandling i fem dygn.
c Den empiriska användningen begränsas av E. colis resistens, men vid konstaterad känslighet är preparatet effektivt.
d Hos inlagda patienter kan cefuroxim ses som förstahandspreparat. Fortsatt behandling efter att behandlingssvar fås är fluorokinolon oralt, första generationens cefalosporin eller trimetoprim-sulfa.

Patogener med högre resistens

  • Till gruppen som löper risk för att insjukna i urinvägsinfektion orsakad av en bakterie med högre resistens än normalt hör (kända) bärare av dessa bakterier, resenärer som besökt länder med hög resistensförekomst, äldre personer i dygnet runt-vård samt patienter som tidigare fått bredspektrigt antimikrobiellt läkemedel «Walker E, Lyman A, Gupta K ym. Clinical Management...»51. Bakterier med högre resistens än normalt är bland annat bakterier som producerar betalaktamas med utvidgat spektrum (ESBL= Extended Spectrum Betalactamase).

ESBL

Ampicillinresistenta enterokocker

Pyelonefrit

Vårdrelaterad UVI

Bakteriuri och UVI under graviditet

Asymtomatisk bakteriuri och cystit

Akut pyelonefrit

UVI hos män

Bild 1.

Miesten E.colien fluoroinoloniresitenssi iän mukaan. Finres-tulokset. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. https://thl.fi

UVI hos diabetiker

Asymtomatisk bakteriuri

Behandling av cystit

Behandling av pyelonefrit

Återkommande UVI

Infektioner i samband med störningar i urinflödet och neurologiska sjukdomar hos vuxna

  • Akuta infektionsepisoder behandlas enligt urinodlingssvaret. Asymtomatisk bakteriuri behandlas inte.
  • Behandlingstiden för infektioner i nedre urinvägarna är beroende på behandlingssvaret 7–14 dygn «Dow G, Rao P, Harding G ym. A prospective, randomi...»120.
  • Vid andra infektioner avgörs behandlingens längd utifrån grundorsaken och behandlingen av den. Behandlingen ska fortsätta 5–10 dygn i enlighet med infektionens svårighetsgrad efter att avflödeshindret har avlägsnats.
  • Om grundorsaken kan behandlas ska profylaxbehandling ges efter infektionen till dess att den urologiska orsaken har behandlats.
  • Om riskfaktorn inte kan elimineras efter att infektionen har behandlats, ska profylaxbehandling inte inledas, oavsett om patienten har bakteriuri eller inte.
  • Blåsstenar, sjukdomar som orsakar avflödeshinder och försvårar tömning av blåsan samt tillstånd efter ingrepp ökar risken för kronisk bakteriuri och candiduri.
  • Fullständigt avlägsnande av blåsstenarna ska alltid eftersträvas.
  • Bakteriuri är vanligt förekommande även hos patienter vars urinvägar har ändrats genom operation. Framför allt hos patienter med tarmblåsa eller urostomi är bakteriuri och pyuri vanliga och de ska inte undersökas eller behandlas, om inte patienten har symtom på en generell infektion.
  • Äldre personer i dygnet runt-vård som har inkontinens eller använder blöjor ges inte profylax.

UVI vid njursvikt (vuxna)

UVI vid polycystisk njursjukdom (vuxna)

Asymtomatisk bakteriuri och UVI hos njurtransplantationspatienter (vuxna)

Behandling av cystit och pyelonefrit med symtom

  • Det finns inga jämförande studier om behandlingens längd vid UVI hos njurtransplantationspatienter.
    • Som behandlingstid för en cystit som uppkommer 4–6 månader efter transplantationen har det föreslagits 10–14 dygn, som behandlingstid för en cystit som uppkommer senare 5–7 dygn «de Souza RM, Olsburgh J. Urinary tract infection i...»132.
    • Behandlingen av akut pyelonefrit hos en njurtransplantationspatient inleds med antimikrobiellt läkemedel som ges intravenöst och behandlingen fortsätts minst 48 timmar efter att febern har gått ned. Som total behandlingstid för antimikrobiella läkemedel har det föreslagits 10–14 dygn, vid recidiverade eller återkommande sjukdom sex veckor «de Souza RM, Olsburgh J. Urinary tract infection i...»132.
  • Faktorer som disponerar för UVI bör uteslutas genom urologiska undersökningar.
  • I synnerhet vid svåra och recidiverade urinvägsinfektioner måste möjligheten att minska immunsuppressionen bedömas.

Förebyggande av UVI

UVI hos äldre personer

Asymtomatisk bakteriuri

Behandling av cystit hos äldre kvinnor

UVI hos äldre personer i dygnet runt-vård

Bild 2.

Milloin ympärivuorokautisessa hoidossa olevalta vanhukselta otetaan virtsaviljely (Loeb M. BMJ 2005;331:669)

* Hengitystieoireisiin kuuluvat hengenahdistus, lisääntynyt yskä tai yskösten nousu sekä uusi pleuriittiin sopiva rintakipu. Maha-suolikanavan oireita ovat pahoinvointi, oksentelu, uusi vatsakipu tai ripulioire. Iho- ja pehmytkudoksen tulehdukseen viittaavat punoitus, kuumoitus, turvotus ja märkäinen erite.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Kateterrelaterad UVI hos vuxna

Behandling

  • Över hälften av patienterna med kvarliggande kateter har pyuri och efter kateterisering i en månad har så gott som alla bakteriuri, och dessa fynd ska inte användas som grund för behandling med antimikrobiella läkemedel, utan behandlingen måste baseras på symtomen. Avsaknad av pyuri motsäger diagnosen kateterrelaterad urinvägsinfektion «Ouslander JG, Schapira M, Schnelle JF ym. Pyuria a...»149, «Hooton TM, Bradley SF, Cardenas DD ym. Diagnosis, ...»156.
  • Behandlingen av UVI hos en kateteriserad patient ska alltid basera sig på information om den patogena mikroorganismen och dess läkemedelskänslighet, eftersom det finns stor variation i både antalet olika patogener och resistensen mot antimikrobiella läkemedel.
  • Det rekommenderas att man väljer ett så smalspektrigt antimikrobiellt läkemedel som möjligt baserat på odlingssvar och känslighetsbestämningar.
    • För kort eller för lång behandling med antimikrobiella läkemedel kan leda till bildning av resistenta stammar.
  • När behandlingen inleds ska katetern tas ut så ofta som möjligt, eller åtminstone bytas.
  • Att diagnostisera blåsinfektion orsakad av en jästsvamp hos kateterpatienter är svårt och oftast är det fråga om asymtomatisk candiduri. En sådan leder sällan till infektion och behandling är vanligtvis inte befogat. Behandling krävs hos patienter med tydliga symtom och eventuellt hos patienter som ska genomgå ett urologiskt ingrepp «Kauffman CA. Candiduria. Clin Infect Dis 2005;41 S...»158.

Förebyggande

Allmänt

  • En urinkateter är den viktigaste enskilda riskfaktorn för urinvägsinfektion och därmed är den viktigaste åtgärden för att förebygga kateterrelaterade urinvägsinfektioner att se till att kateter används bara den tid som det är nödvändigt och att man aktivt strävar efter att bli av med katetern alltid när det möjligt.
  • Vid insättning av en engångskateter är rena tekniker och sterila tekniker tydligen likvärdiga med tanke på infektioner och därmed rekommenderas användning av rena tekniker. När katetern ska ligga kvar en längre tid används steril teknik.
  • Katetersystemet ska vara förslutet.
  • Vid insättning och skötsel av katetern rekommenderas inte användning av lokala antiseptiska ämnen eller antimikrobiella läkemedelsgeler.
  • Regelbundet byte av katetern eller urinpåsen rekommenderas inte. En urinkateter helt i silikon ska dock bytas ut var tredje månad för att förhindra att kalk ansamlas på kateterns spets. Urinpåse byts enligt tillverkarens rekommendation.
  • Användning av antimikrobiella läkemedel eller desinficerande medel för sköljning av katetern eller införsel av dessa i blåsan eller urinpåsen rekommenderas inte.
  • Användning av antimikrobiella läkemedel vid insättning eller borttagning av katetern rekommenderas inte.

Kortvarig kateterisering (under 30 dygn)

Långvarig kateterisering

  • Det saknas bra evidens om skillnaderna mellan de olika kateteriseringsmetoderna (intermittent kateterisering, suprapubisk kateter, kvarliggande kateter eller kondomkateter) med avseende på infektioner, när långvarig kateterisering krävs. Arbetsgruppen rekommenderar användning av intermittent kateterisering när det är möjligt och att man i stället för vanlig kateterisering hellre använder suprapubisk kateter för de patienter som detta passar.
  • Användning av blöjor i stället för kvarliggande kateter rekommenderas, även om evidens om lägre incidens av infektioner för dessa saknas.
  • Systemisk behandling med antimikrobiella läkemedel som profylaxbehandling för infektioner i samband med användning av långvarig kvarliggande kateter eller intermittent kateterisering rekommenderas inte.
  • Det finns inga evidens om effekten av katetrar som är belagda med antiseptiska medel i förebyggandet av infektioner vid långvarig kateterisering.

Förebyggande av urinvägsinfektioner hos vuxna

  • När patienten har minst tre urinvägsinfektioner per år, ska följande kontrolleras:
    • Är diagnosen återkommande UVI korrekt (bakteriuri, relaps av samma infektion, interstitiell cystit m.m.)? «Sairanen J, Leppilahti M, Tammela TL. Interstitiaa...»23
      • Hos unga friska kvinnor är återkommande cystit det mest sannolika alternativet.
    • Finns det orsaker som disponerar för återkommande urinvägsinfektioner?
      • Dålig behandlingsbalans vid diabetes
      • Förstoppning
      • Avflödeshinder
      • Otillräckligt vätskeintag

Förebyggande av UVI med andra än antimikrobiella läkemedel

Profylax av återkommande cystit med antimikrobiella läkemedel

Fortsatta undersökningar (vuxna)

Urinvägsinfektioner hos barn inom primärhälsovården

Om epidemiologin för urinvägsinfektioner hos barn

Diagnostik hos barn

Symtom och nivådiagnostik

Tabell 5. Sjukdomsbild för urinvägsinfektioner, provtagning och erforderliga bilddiagnostiska undersökningar hos barn i olika åldrar
Spädbarn < 2 år Barn i lekåldern Barn i skolåldern
Typisk sjukdomsbild Pyelonefrit, sällan urosepsis Cystit Cystit
Typiskt symtom Feber utan andra symtom Lokala symtom på cystit Lokala symtom på cystit
Könsfördelning Lika frekvent hos flickor och pojkar Klart mer frekvent hos pojkar Klart mer frekvent hos pojkar
Målsättning för behandlingen med antimikrobiella läkemedel Att skydda njurarna, symtomfrihet Symtomfrihet Symtomfrihet
Första provet Kastat urinprov eller prov från provtagningsdyna1 Uppsamlingskärl i pottans framdel Rent mittstråleprov,
Andra provet Nytt kastat urinprov, prov från provtagningsdyna eller prov från blåspunktion2 före antimikrobiellt läkemedel Enligt klinikerns övervägande ett nytt prov före antimikrobiellt läkemedel (uppsamlingskärl i pottans framdel) Behövs sällan
Ultraljudsundersökning av urinvägarna För alla efter den första infektionen Åtminstone för pojkar och efter pyelonefrit3 Åtminstone för pojkar och efter pyelonefrit3
1 Prov som tas med provtagningsdyna och påse producerar lika mycket kontamination, när man använder korrekt teknik och byter ut instrumenten frekvent, men dynan är behagligare för barnet.
2 Vid positivt svar på screeningprov rekommenderas att man för att bekräfta diagnosen tar en blåspunktion av ett representativt prov.
3 Vad gäller urinvägsinfektioner hos barn i skolåldern och lekåldern finns det mycket lite forskningsevidens om huruvida ultraljudsundersökning behövs eller inte behövs. Urinvägsanomalier är vanligare hos pojkar än hos flickor.

Urinprov

Bild 3.

Pottaa käyttävältä lapselta on helppo saada puhdas keskivirtsanäyte laittamalla pieni näytekuppi potan etuosaan. Näyte tulee kuppiin vasta virtsasuihkun voimistuessa (Uhari M ym. Duodecim 2006;122:579-84)

Bild 4.

Quick-Wee-stimulointimenetelmässä stimuloidaan kevyesti subrapubista ihoa kylmässä (3–5 °C) nesteessä liotetulla harsolla. (Quick-Wee voiding stimulation method of gentle cutaneous suprapubic stimulation using gauze soaked in cold fluid.)

Kuvan julkaisuun on myöntänyt luvan BMJ Publishing Group Limited. [Faster clean catch urine collection (Quick-Wee method) from infants: randomised controlled trial. Kaufman J et al. BMJ. 2017 Apr 7;357:j1341. doi: 10.1136/bmj.j1341. Copyright notice year 2019]

© BMJ Publishing Group Limited

Bild 5.

Tyynyllä ja pussilla otetut näytteet tuottavat yhtä paljon kontaminaatioita oikein käytettynä ja tiheästi vaihdettuna, mutta tyyny on lapselle miellyttävämpi. (LaRocco MT ym. Clin Microbiol Rev 2016;29:105-47).

Bild 6.

Virtsarakkopunktion tekeminen imeväiselle. Ohut neula viedään nopealla pistolla kohtisuoraan ihoa vasten rakkoon. Saadusta näytteestä tehdään heti viljely elatusalustalla ja näyte tutkitaan pikatesteillä (Uhari M ym. Duodecim 2006;122:579-84).

Snabbdiagnostik

  • På jourmottagningen kan en urinvägsinfektion anses sannolik om barnet har symtom som stämmer överens med urinvägsinfektion och pyuri.
  • Kemisk screening av urinen med urinstickor med flera testfält (U-KemSeul) är ofta den primära snabbdiagnostiska undersökningen hos spädbarn och äldre barn för UVI, eftersom svaret fås snabbt redan inom jourverksamheten.
  • På kastat urinprov, blåspunktionsprov, urinprov taget med provtagningsdyna och större barns urinprov kan man göra en partikelräkning (U-Solut), om ett jourhavande laboratorium finns tillräckligt nära.

Bakterieodling av urin hos barn

Tabell 6. Klinisk tolkning av urinodling hos spädbarn och litet barn när barnet har symtom som tyder på urinvägsinfektion och pyuri i screeningprovet. Om barnet har betydande tillväxt i urinen utan kliniska symtom och infektionsreaktion, alltså pyuri, är det fråga om asymtomatisk bakteriuri. Asymtomatisk bakteriuri kräver inte behandling hos barn.
Typ av prov Antal prov Odlingssvar Klinisk tolkning
Provtagningsdyna/påse, kastat prov, mittstråleprov 2 Samma uropatogen > E5 kolonier/ml Bekräftad urinvägsinfektion
Blåspunktion 1 Uropatogen, vilken tillväxt som helst Bekräftad urinvägsinfektion
Provtagningsdyna/påse, kastat prov, mittstråleprov 1 Uropatogen > E5 kolonier/ml Sannolik urinvägsinfektion
Provtagningsdyna/påse, kastat prov, mittstråleprov 2 Annan uropatogen > E5 kolonier/ml och samma uropatogen i det andra provet > E4 kolonier/ml Sannolik urinvägsinfektion
Provtagningsdyna/påse, kastat prov, mittstråleprov 1–2 Uropatogen > E4 kolonier/ml Möjlig urinvägsinfektion, behandling baserat på klinisk bedömning
Provtagningsdyna/påse, kastat prov, mittstråleprov 1–2 Blandflora Ingen urinvägsinfektion
Kontrollera provtagningen
Provtagningsdyna/påse, kastat prov, mittstråleprov 1–2 Uropatogen < E4 kolonier/ml Ingen urinvägsinfektion
Provtagningsdyna/påse, kastat prov, mittstråleprov 1–2 Negativ Ingen urinvägsinfektion1
Blåspunktion 1 Negativ Ingen urinvägsinfektion1
1 Redan ett negativt odlingsprov som fåtts innan behandling med antimikrobiella läkemedel har påbörjats utesluter urinvägsinfektion.

Behandling

Tabell 7. Antimikrobiella läkemedel som används i den initiala behandlingen av urinvägsinfektioner hos barn. Behandlingen med antimikrobiella läkemedel riktas efter odlingens känslighet för antimikrobiella läkemedel. Hos ett över tre månader gammalt barn med pyelonefrit, vars tillstånd är gott, kan behandling även ges via munnen. För ett tydligt sjukt barn som har feber ska differentialdiagnostiken göras och behandlingen inledas inom den specialiserade sjukvården oavsett barnets ålder.
Urinvägsinfektion Läkemedel Dos1 Varaktighet Åldersgräns
Pyelonefrit hos barn yngre än tre månader Sätts alltid in på sjukhus i.v.
Pyelonefrit Behandling inleds ofta på sjukhus i.v.
Behandling p.o., när patientens diagnos har bekräftats och allmäntillståndet är gott
Cefuroxim i.v. 100 mg/kg/dygn :3 10 dygn (7–14 dygn)
Ceftriaxon i.v. 100 mg/kg/dygn :1–2 (> 28 dygn)2
Cefalexin p.o. 50–100 mg/kg/dygn :3
Amoxicillin-klavulansyra p.o. 45 mg/kg/dygn :3
Trimetoprim-sulfa p.o. TMP: 8–12 mg/kg/dygn :2 > 2 månader
Cystit Cefalexin p.o. 25–50 mg/kg/dygn :2 5 (3–7) dygn
Nitrofurantoin p.o. 5 mg/kg/dygn :2 > 3 månader
Amoxicillin-klavulansyra p.o. 25–45 mg/kg/dygn :2
Trimetoprim p.o. 8 mg/kg/dygn :2 > 3 månader
Pivmecillinam p.o. 20–40 mg/kg/dygn :3 > 6 år
Infektioner orsakade av enterokocker Naturligt resistenta mot cefalosporiner
Oftast resistenta mot amoxicillin och ampicillin
ESBL-infektioner Fortsatt vård enligt känslighetsbestämning
Nitrofurantoin används inte för behandling av febril pyelonefrit
Ciprofloxasin3 p.o. 20–40 mg/kg/dygn :2 >16 år
1 Maximala doser för vuxna ska inte överskridas.
2 Inte för barn yngre än 28 dygn, om den nyfödda får kalciumpreparat intravenöst.
3 Om patogenen är resistent mot andra orala antimikrobiella läkemedel och fördelarna bedöms vara större än eventuella nackdelar i behandlingen av ett barn. Ciprofloxasinmixtur kräver specialtillstånd.
TMP = trimetoprim

Bilddiagnostiska undersökningar efter urinvägsinfektion hos barn

Förebyggande av UVI genom långtidsbehandling med antimikrobiella läkemedel

Förebyggande av urinvägsinfektion med andra metoder

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Nefrologförening rf, Finlands Kliniska Mikrobiologer rf, Finlands Infektionsläkare rf, Finlands Specialistförening för Klinisk Kemi rf, Barnläkarföreningen i Finland rf, Finlands Urologförening och Allmänmedicinska föreningen i Finland

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Virtsatieinfektiot»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Hans Blomberg

Litteratur

Urinvägsinfektioner. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Nefrologförening rf, Finlands Kliniska Mikrobiologer rf, Finlands Infektionsläkare rf, Finlands Specialistförening för Klinisk Kemi rf, Barnläkarföreningen i Finland rf, Finlands Urologförening och Allmänmedicinska föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»9

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Rautakorpi UM, Huikko S, Honkanen P ym. The Antimicrobial Treatment Strategies (MIKSTRA) program: a 5-year follow-up of infection-specific antibiotic use in primary health care and the effect of implementation of treatment guidelines. Clin Infect Dis 2006;42:1221-30 «PMID: 16586379»PubMed
  2. Lumio J, Rautakorpi UM, Vuento R. Infektiopotilaan tutkiminen ja hoito. Duodecim 1996;11:495-508 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo60109»10
  3. Rautakorpi UM, Klaukka T, Honkanen P ym. Antibiotic use by indication: a basis for active antibiotic policy in the community. Scand J Infect Dis 2001;33:920-6 «PMID: 11868766»PubMed
  4. Stamm WE, Hooton TM. Management of urinary tract infections in adults. N Engl J Med 1993;329:1328-34 «PMID: 8413414»PubMed
  5. Management of Non-neurogenic Male LUTS. EAU Guidelines. Edn. presented at the EAU Annual Congress Copenhagen 2018. ISBN 978-94-92671-01-1.EAU Guidelines Office, Arnhem, The Netherlands. http://uroweb.org/guidelines/compilations-of-all-guidelines/ «http://uroweb.org/guidelines/compilations-of-all-guidelines/»11
  6. Nicolle LE, Bjornson J, Harding GK ym. Bacteriuria in elderly institutionalized men. N Engl J Med 1983;309:1420-5 «PMID: 6633618»PubMed
  7. Loeb M, Brazil K, Lohfeld L ym. Effect of a multifaceted intervention on number of antimicrobial prescriptions for suspected urinary tract infections in residents of nursing homes: cluster randomised controlled trial. BMJ 2005;331:669 «PMID: 16150741»PubMed
  8. Loeb M, Simor AE, Landry L ym. Antibiotic use in Ontario facilities that provide chronic care. J Gen Intern Med 2001;16:376-83 «PMID: 11422634»PubMed
  9. Rummukainen ML, Mäkelä M, Noro A ym. Assessing prevalence of antimicrobial use and infections using the minimal data set in Finnish long-term care facilities. Am J Infect Control 2013;41:e35-7 «PMID: 23332375»PubMed
  10. Kampf G, Gastmeier P, Wischnewski N ym. Analysis of risk factors for nosocomial infections--results from the first national prevalence survey in Germany (NIDEP Study, Part 1). J Hosp Infect 1997;37:103-12 «PMID: 9364259»PubMed
  11. Warren JW. Catheter-associated urinary tract infections. Infect Dis Clin North Am 1997;11:609-22 «PMID: 9378926»PubMed
  12. Ouslander JG, Greengold B, Chen S. Complications of chronic indwelling urinary catheters among male nursing home patients: a prospective study. J Urol 1987;138:1191-5 «PMID: 3312641»PubMed
  13. Warren JW, Muncie HL Jr, Hebel JR ym. Long-term urethral catheterization increases risk of chronic pyelonephritis and renal inflammation. J Am Geriatr Soc 1994;42:1286-90 «PMID: 7983294»PubMed
  14. Gupta K, Hooton TM, Naber KG ym. International clinical practice guidelines for the treatment of acute uncomplicated cystitis and pyelonephritis in women: A 2010 update by the Infectious Diseases Society of America and the European Society for Microbiology and Infectious Diseases. Clin Infect Dis 2011;52:e103-20 «PMID: 21292654»PubMed
  15. Schaeffer AJ, Nicolle LE. CLINICAL PRACTICE. Urinary Tract Infections in Older Men. N Engl J Med 2016;374:562-71 «PMID: 26863357»PubMed
  16. Lobdell KW, Stamou S, Sanchez JA. Hospital-acquired infections. Surg Clin North Am 2012;92:65-77 «PMID: 22269261»PubMed
  17. Stapleton A, Stamm WE. Prevention of urinary tract infection. Infect Dis Clin North Am 1997;11:719-33 «PMID: 9378932»PubMed
  18. Riehmann M, Goetzman B, Langer E ym. Risk factors for bacteriuria in men. Urology 1994;43:617-20 «PMID: 7513105»PubMed
  19. Hampson SJ, Noble JG, Rickards D ym. Does residual urine predispose to urinary tract infection? Br J Urol 1992;70:506-8 «PMID: 1467855»PubMed
  20. Hirji I, Guo Z, Andersson SW ym. Incidence of urinary tract infection among patients with type 2 diabetes in the UK General Practice Research Database (GPRD). J Diabetes Complications 2012;26:513-6 «PMID: 22889712»PubMed
  21. Malmsten UG, Milsom I, Molander U ym. Urinary incontinence and lower urinary tract symptoms: an epidemiological study of men aged 45 to 99 years. J Urol 1997;158:1733-7 «PMID: 9334589»PubMed
  22. Kouri T, Anttinen J, Icen A ym. Suositus virtsan perustutkimuksia varten. Moodi (erillisjulkaisu 7), Helsinki: Bioclin Oy, 1999
  23. Sairanen J, Leppilahti M, Tammela TL. Interstitiaalisen virtsarakkotulehduksen eli virtsarakon kipuoireyhtymän hoito. Suom Lääkäril 2016;71:2645-51
  24. Leppilahti M, Sairanen J, Tammela TL ym. Prevalence of clinically confirmed interstitial cystitis in women: a population based study in Finland. J Urol 2005;174:581-3 «PMID: 16006902»PubMed
  25. Schauberger CW, Merkitch KW, Prell AM. Acute cystitis in women: experience with a telephone-based algorithm. WMJ 2007;106:326-9 «PMID: 17970014»PubMed
  26. Sandberg T, Lidin-Janson G, Edén CS. Host response in women with symptomatic urinary tract infection. Scand J Infect Dis 1989;21:67-73 «PMID: 2658019»PubMed
  27. Pinson AG, Philbrick JT, Lindbeck GH ym. Fever in the clinical diagnosis of acute pyelonephritis. Am J Emerg Med 1997;15:148-51 «PMID: 9115515»PubMed
  28. Verrier Jones K, Hockley B, Scrivener R, Pollock JI. Diagnosis and management of urinary tract infections in children under two years. Assessment of practice against published guidelines. Royal College of Paediatrics and Child Health, Great Britain. Online: www.rcpch.ac.uk/doc.aspx?id_Resource 2727; RCPC:n suositus päivitetty 2007
  29. Kouri T, Malminiemi O, Penders J ym. Limits of preservation of samples for urine strip tests and particle counting. Clin Chem Lab Med 2008;46:703-13 «PMID: 18839472»PubMed
  30. Kouri TT, Kähkönen U, Malminiemi K ym. Evaluation of Sysmex UF-100 urine flow cytometer vs chamber counting of supravitally stained specimens and conventional bacterial cultures. Am J Clin Pathol 1999;112:25-35 «PMID: 10396282»PubMed
  31. Kierkegaard H, Feldt-Rasmussen U, Hørder M ym. Falsely negative urinary leucocyte counts due to delayed examination. Scand J Clin Lab Invest 1980;40:259-61 «PMID: 7444343»PubMed
  32. Sternheimer R. A supravital cytodiagnostic stain for urinary sediments. JAMA 1975;231:826-32 «PMID: 45956»PubMed
  33. Györy AZ, Hadfield C, Lauer CS. Value of urine microscopy in predicting histological changes in the kidney: double blind comparison. Br Med J (Clin Res Ed) 1984;288:819-22 «PMID: 6423097»PubMed
  34. Schumann GB, Schumann JL, Marcussen N. Cytodiagnostic urinalysis of renal and lower urinary tract disorders. New York-Tokyo: Igaku-Shoin, 1995
  35. Kouri T, Pohjavaara S. Virtsan mikroskopialöydösten kliininen merkitys. Duodecim 2002;118:1845-55 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo93157»12
  36. Zalmanovici Trestioreanu A, Lador A, Sauerbrun-Cutler MT ym. Antibiotics for asymptomatic bacteriuria. Cochrane Database Syst Rev 2015;4:CD009534 «PMID: 25851268»PubMed
  37. Nicolle LE, Gupta K, Bradley SF ym. Clinical Practice Guideline for the Management of Asymptomatic Bacteriuria: 2019 Update by the Infectious Diseases Society of Americaa. Clin Infect Dis 2019;: «PMID: 30895288»PubMed
  38. Nicolle LE. The Paradigm Shift to Non-Treatment of Asymptomatic Bacteriuria. Pathogens 2016;5: «PMID: 27104571»PubMed
  39. Urinary tract infection (lower): antimicrobial prescribing. NICE guideline 2018. https://www.nice.org.uk/guidance/ng109 «https://www.nice.org.uk/guidance/ng109»13
  40. Little P, Moore MV, Turner S ym. Effectiveness of five different approaches in management of urinary tract infection: randomised controlled trial. BMJ 2010;340:c199 «PMID: 20139214»PubMed
  41. Ferry SA, Holm SE, Stenlund H ym. The natural course of uncomplicated lower urinary tract infection in women illustrated by a randomized placebo controlled study. Scand J Infect Dis 2004;36:296-301 «PMID: 15198188»PubMed
  42. Gágyor I, Bleidorn J, Kochen MM ym. Ibuprofen versus fosfomycin for uncomplicated urinary tract infection in women: randomised controlled trial. BMJ 2015;351:h6544 «PMID: 26698878»PubMed
  43. Kronenberg A, Bütikofer L, Odutayo A ym. Symptomatic treatment of uncomplicated lower urinary tract infections in the ambulatory setting: randomised, double blind trial. BMJ 2017;359:j4784 «PMID: 29113968»PubMed
  44. Vik I, Bollestad M, Grude N ym. Ibuprofen versus mecillinam for uncomplicated cystitis--a randomized controlled trial study protocol. BMC Infect Dis 2014;14:693 «PMID: 25516016»PubMed
  45. Finres-tulokset. terveyden ja hyvinvoinnin laitos. https://thl.fi/fi/web/infektiotaudit/seuranta-ja-epidemiat/mikrobilaakeresistenssin-seuranta/fire/seurantaraportit
  46. Kalliokoski A. Nitrofurantoiinikeuhko – haittavaikutusten klassikko on yhä kliininen haaste. Suom Lääkäril 2011;66:181-3
  47. Björnsson E, Talwalkar J, Treeprasertsuk S ym. Drug-induced autoimmune hepatitis: clinical characteristics and prognosis. Hepatology 2010;51:2040-8 «PMID: 20512992»PubMed
  48. Norrby SR. Short-term treatment of uncomplicated lower urinary tract infections in women. Rev Infect Dis 1990;12:458-67 «PMID: 2193352»PubMed
  49. Wing DA, Hendershott CM, Debuque L ym. A randomized trial of three antibiotic regimens for the treatment of pyelonephritis in pregnancy. Obstet Gynecol 1998;92:249-53 «PMID: 9699761»PubMed
  50. Guidelines on the management of urinary and male genital tract infections. European Association of Urology 2015; http://uroweb.org/guideline/urological-infections/
  51. Walker E, Lyman A, Gupta K ym. Clinical Management of an Increasing Threat: Outpatient Urinary Tract Infections Due to Multidrug-Resistant Uropathogens. Clin Infect Dis 2016;63:960-5 «PMID: 27313263»PubMed
  52. Jansåker F, Frimodt-Møller N, Sjögren I ym. Clinical and bacteriological effects of pivmecillinam for ESBL-producing Escherichia coli or Klebsiella pneumoniae in urinary tract infections. J Antimicrob Chemother 2014;69:769-72 «PMID: 24107388»PubMed
  53. Dewar S, Reed LC, Koerner RJ. Emerging clinical role of pivmecillinam in the treatment of urinary tract infection in the context of multidrug-resistant bacteria. J Antimicrob Chemother 2014;69:303-8 «PMID: 24068280»PubMed
  54. Rodríguez-Baño J, Navarro MD, Retamar P ym. ß-Lactam/ß-lactam inhibitor combinations for the treatment of bacteremia due to extended-spectrum ß-lactamase-producing Escherichia coli: a post hoc analysis of prospective cohorts. Clin Infect Dis 2012;54:167-74 «PMID: 22057701»PubMed
  55. Shah KJ, Cherabuddi K, Shultz J ym. Ampicillin for the treatment of complicated urinary tract infections caused by vancomycin-resistant Enterococcus spp (VRE): a single-center university hospital experience. Int J Antimicrob Agents 2018;51:57-61 «PMID: 28666756»PubMed
  56. Safrin S, Siegel D, Black D. Pyelonephritis in adult women: inpatient versus outpatient therapy. Am J Med 1988;85:793-8 «PMID: 3195603»PubMed
  57. Dinh A, Davido B, Etienne M ym. Is 5 days of oral fluoroquinolone enough for acute uncomplicated pyelonephritis? The DTP randomized trial. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2017;36:1443-1448 «PMID: 28283830»PubMed
  58. Ren H, Li X, Ni ZH ym. Treatment of complicated urinary tract infection and acute pyelonephritis by short-course intravenous levofloxacin (750 mg/day) or conventional intravenous/oral levofloxacin (500 mg/day): prospective, open-label, randomized, controlled, multicenter, non-inferiority clinical trial. Int Urol Nephrol 2017;49:499-507 «PMID: 28108978»PubMed
  59. Sandberg T, Skoog G, Hermansson AB ym. Ciprofloxacin for 7 days versus 14 days in women with acute pyelonephritis: a randomised, open-label and double-blind, placebo-controlled, non-inferiority trial. Lancet 2012;380:484-90 «PMID: 22726802»PubMed
  60. Talan DA, Stamm WE, Hooton TM ym. Comparison of ciprofloxacin (7 days) and trimethoprim-sulfamethoxazole (14 days) for acute uncomplicated pyelonephritis pyelonephritis in women: a randomized trial. JAMA 2000;283:1583-90 «PMID: 10735395»PubMed
  61. Peterson J, Kaul S, Khashab M ym. A double-blind, randomized comparison of levofloxacin 750 mg once-daily for five days with ciprofloxacin 400/500 mg twice-daily for 10 days for the treatment of complicated urinary tract infections and acute pyelonephritis. Urology 2008;71:17-22 «PMID: 18242357»PubMed
  62. Eliakim-Raz N, Yahav D, Paul M ym. Duration of antibiotic treatment for acute pyelonephritis and septic urinary tract infection-- 7 days or less versus longer treatment: systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Antimicrob Chemother 2013;68:2183-91 «PMID: 23696620»PubMed
  63. Sanchez M, Collvinent B, Miró O ym. Short-term effectiveness of ceftriaxone single dose in the initial treatment of acute uncomplicated pyelonephritis in women. A randomised controlled trial. Emerg Med J 2002;19:19-22 «PMID: 11777865»PubMed
  64. van der Starre WE, van Dissel JT, van Nieuwkoop C. Treatment duration of febrile urinary tract infections. Curr Infect Dis Rep 2011;13:571-8 «PMID: 21882085»PubMed
  65. Vogler S, Pavich E. Pyelonephritis treatment in the community emergency department: Cephalosporins vs. first-line agents. Am J Emerg Med 2018;36:2054-2057 «PMID: 30119986»PubMed
  66. Fox MT, Melia MT, Same RG ym. A Seven-Day Course of TMP-SMX May Be as Effective as a Seven-Day Course of Ciprofloxacin for the Treatment of Pyelonephritis. Am J Med 2017;130:842-845 «PMID: 28216442»PubMed
  67. Mombelli G, Pezzoli R, Pinoja-Lutz G ym. Oral vs intravenous ciprofloxacin in the initial empirical management of severe pyelonephritis or complicated urinary tract infections: a prospective randomized clinical trial. Arch Intern Med 1999;159:53-8 «PMID: 9892331»PubMed
  68. Karachalios GN, Georgiopoulos AN, Kintziou H. Treatment of acute pyelonephritis in women with intramuscular ceftriaxone: an out-patient study. Chemotherapy 1991;37:292-6 «PMID: 1790728»PubMed
  69. Sandberg T, Skoog G, Hermansson AB ym. Ciprofloxacin for 7 days versus 14 days in women with acute pyelonephritis: a randomised, open-label and double-blind, placebo-controlled, non-inferiority trial. Lancet 2012;380:484-90 «PMID: 22726802»PubMed
  70. Krieger JN, Kaiser DL, Wenzel RP. Urinary tract etiology of bloodstream infections in hospitalized patients. J Infect Dis 1983;148:57-62 «PMID: 6350488»PubMed
  71. Bishara J, Leibovici L, Huminer D ym. Five-year prospective study of bacteraemic urinary tract infection in a single institution. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 1997;16:563-7 «PMID: 9323466»PubMed
  72. Wagenlehner FM, Naber KG. Current challenges in the treatment of complicated urinary tract infections and prostatitis. Clin Microbiol Infect 2006;12 Suppl 3:67-80 «PMID: 16669930»PubMed
  73. Wagenlehner FM, Naber KG. Hospital-acquired urinary tract infections. J Hosp Infect 2000;46:171-81 «PMID: 11073725»PubMed
  74. Skogberg K, Kontula KSK, Järvinen A ym. Bloodstream infections following different types of surgery in a Finnish tertiary care hospital, 2009-2014. J Hosp Infect 2018;99:89-93 «PMID: 29031864»PubMed
  75. Lahdensuo K, Rannikko A, Anttila VJ ym. Increase of prostate biopsy-related bacteremic complications in southern Finland, 2005-2013: a population-based analysis. Prostate Cancer Prostatic Dis 2016;19:417-422 «PMID: 27526964»PubMed
  76. Koivula I, Ruutu M, Teräsvirta H. Virtsatieinfektiot ja niiden torjunta. Kirjassa: Infektioiden torjunta sairaalassa, toim. Kujala P ym. Helsinki. Suomen Kuntaliitto 2005:281-7
  77. Angelescu K, Nussbaumer-Streit B, Sieben W ym. Benefits and harms of screening for and treatment of asymptomatic bacteriuria in pregnancy: a systematic review. BMC Pregnancy Childbirth 2016;16:336 «PMID: 27806709»PubMed
  78. Sheiner E, Mazor-Drey E, Levy A. Asymptomatic bacteriuria during pregnancy. J Matern Fetal Neonatal Med 2009;22:423-7 «PMID: 19530000»PubMed
  79. Kazemier BM, Koningstein FN, Schneeberger C ym. Maternal and neonatal consequences of treated and untreated asymptomatic bacteriuria in pregnancy: a prospective cohort study with an embedded randomised controlled trial. Lancet Infect Dis 2015;15:1324-33 «PMID: 26255208»PubMed
  80. Schneeberger C, Erwich JJHM, van den Heuvel ER ym. Asymptomatic bacteriuria and urinary tract infection in pregnant women with and without diabetes: Cohort study. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 2018;222:176-181 «PMID: 29338897»PubMed
  81. Smaill F, Vazquez JC. Antibiotics for asymptomatic bacteriuria in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2007;2:CD000490 «PMID: 17443502»PubMed
  82. Vazquez JC, Abalos E. Treatments for symptomatic urinary tract infections during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2011;1:CD002256 «PMID: 21249652»PubMed
  83. Villar J, Lydon-Rochelle MT, Gülmezoglu AM ym. Duration of treatment for asymptomatic bacteriuria during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2000;1:CD000491 «PMID: 10796207»PubMed
  84. Guinto VT, De Guia B, Festin MR ym. Different antibiotic regimens for treating asymptomatic bacteriuria in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2010;9:CD007855 «PMID: 20824868»PubMed
  85. Pedler SJ, Bint AJ. Management of bacteriuria in pregnancy. Drugs 1987;33:413-21 «PMID: 3297618»PubMed
  86. Gerstner GJ, Müller G, Nahler G. Amoxicillin in the treatment of asymptomatic bacteriuria in pregnancy: a single dose of 3 g amoxicillin versus a 4-day course of 3 doses 750 mg amoxicillin. Gynecol Obstet Invest 1989;27:84-7 «PMID: 2659442»PubMed
  87. Le J, Briggs GG, McKeown A ym. Urinary tract infections during pregnancy. Ann Pharmacother 2004;38:1692-701 «PMID: 15340129»PubMed
  88. Sandberg T, Brorson JE. Efficacy of long-term antimicrobial prophylaxis after acute pyelonephritis in pregnancy. Scand J Infect Dis 1991;23:221-3 «PMID: 1853171»PubMed
  89. Heikkilä A, Pyykkö K, Erkkola R ym. The pharmacokinetics of mecillinam and pivmecillinam in pregnant and non-pregnant women. Br J Clin Pharmacol 1992;33:629-33 «PMID: 1389936»PubMed
  90. Damkier P, Brønniche LMS, Korch-Frandsen JFB ym. In utero exposure to antibiotics and risk of congenital malformations: a population-based study. Am J Obstet Gynecol 2019;221:648.e1-648.e15 «PMID: 31260651»PubMed
  91. Heikkilä A, Erkkola R. Review of beta-lactam antibiotics in pregnancy. The need for adjustment of dosage schedules. Clin Pharmacokinet 1994;27:49-62 «PMID: 7955771»PubMed
  92. Wing DA. Pyelonephritis in pregnancy: treatment options for optimal outcomes. Drugs 2001;61:2087-96 «PMID: 11735635»PubMed
  93. Gilstrap LC 3rd, Cunningham FG, Whalley PJ. Acute pyelonephritis in pregnancy: an anterospective study. Obstet Gynecol 1981;57:409-13 «PMID: 7243084»PubMed
  94. Sanchez-Ramos L, McAlpine KJ, Adair CD ym. Pyelonephritis in pregnancy: once-a-day ceftriaxone versus multiple doses of cefazolin. A randomized, double-blind trial. Am J Obstet Gynecol 1995;172:129-33 «PMID: 7847521»PubMed
  95. Ulleryd P, Zackrisson B, Aus G ym. Prostatic involvement in men with febrile urinary tract infection as measured by serum prostate-specific antigen and transrectal ultrasonography. BJU Int 1999;84:470-4 «PMID: 10468764»PubMed
  96. Zhanel GG, Zhanel MA, Karlowsky JA. Oral Fosfomycin for the Treatment of Acute and Chronic Bacterial Prostatitis Caused by Multidrug-Resistant Escherichia coli. Can J Infect Dis Med Microbiol 2018;2018:1404813 «PMID: 29666664»PubMed
  97. Conklin JD. The pharmacokinetics of nitrofurantoin and its related bioavailability. Antibiot Chemother (1971) 1978;25:233-52 «PMID: 352255»PubMed
  98. Charalabopoulos K, Karachalios G, Baltogiannis D ym. Penetration of antimicrobial agents into the prostate. Chemotherapy 2003;49:269-79 «PMID: 14671426»PubMed
  99. Grabe M, Forsgren A. The effectiveness of a short perioperative course with pivampicillin/pivmecillinam in transurethral prostatic resection: bacteriological results. Scand J Infect Dis 1986;18:575-81 «PMID: 3643648»PubMed
  100. EAU Guidelines. Edn. presented at the EAU Annual Congress Copenhagen 2018. ISBN 978-94-92671-01-1.
  101. Drekonja DM, Rector TS, Cutting A ym. Urinary tract infection in male veterans: treatment patterns and outcomes. JAMA Intern Med 2013;173:62-8 «PMID: 23212273»PubMed
  102. Ulleryd P, Sandberg T. Ciprofloxacin for 2 or 4 weeks in the treatment of febrile urinary tract infection in men: a randomized trial with a 1 year follow-up. Scand J Infect Dis 2003;35:34-9 «PMID: 12685882»PubMed
  103. Wagenlehner FM, Weidner W, Sörgel F ym. The role of antibiotics in chronic bacterial prostatitis. Int J Antimicrob Agents 2005;26:1-7 «PMID: 15970433»PubMed
  104. van Nieuwkoop C, van der Starre WE, Stalenhoef JE ym. Treatment duration of febrile urinary tract infection: a pragmatic randomized, double-blind, placebo-controlled non-inferiority trial in men and women. BMC Med 2017;15:70 «PMID: 28366170»PubMed
  105. Naber KG. Management of bacterial prostatitis: what's new? BJU Int 2008;101 Suppl 3:7-10 «PMID: 18307679»PubMed
  106. Naber KG, Busch W, Focht J. Ciprofloxacin in the treatment of chronic bacterial prostatitis: a prospective, non-comparative multicentre clinical trial with long-term follow-up. The German Prostatitis Study Group. Int J Antimicrob Agents 2000;14:143-9 «PMID: 10720805»PubMed
  107. Lipsky BA. Urinary tract infections in men. Epidemiology, pathophysiology, diagnosis, and treatment. Ann Intern Med 1989;110:138-50 «PMID: 2462391»PubMed
  108. Lipsky BA. Prostatitis and urinary tract infection in men: what's new; what's true? Am J Med 1999;106:327-34 «PMID: 10190383»PubMed
  109. Leskinen MJ, Pere A-K, Vainio A: Urologiset ja miesten lantionalueen kivut. Kirjassa: Kipu, ss 422-430, toim. Kalso E, Haanpää M ym. Kust Oy Duodecim 2018
  110. Leskinen MJ. Eturauhastulehdus, kirjassa: Urologia, 3. painos, toim. Taari K, Aaltomaa S. Nurmi M. ym. ss. 273-82, Kustannus Oy Duodecim, 2013
  111. Harding GK, Zhanel GG, Nicolle LE ym. Antimicrobial treatment in diabetic women with asymptomatic bacteriuria. N Engl J Med 2002;347:1576-83 «PMID: 12432044»PubMed
  112. Dalal S, Nicolle L, Marrs CF ym. Long-term Escherichia coli asymptomatic bacteriuria among women with diabetes mellitus. Clin Infect Dis 2009;49:491-7 «PMID: 19583518»PubMed
  113. Forland M, Thomas VL. The treatment of urinary tract infections in women with diabetes mellitus. Diabetes Care 1985;8:499-506 «PMID: 4053937»PubMed
  114. Nicolle LE. Short-term therapy for urinary tract infection: success and failure. Int J Antimicrob Agents 2008;31 Suppl 1:S40-5 «PMID: 18023152»PubMed
  115. Forland M, Thomas V, Shelokov A. Urinary tract infections in patients with diabetes mellitus. Studies on antibody coating of bacteria. JAMA 1977;238:1924-6 «PMID: 333137»PubMed
  116. Carton JA, Maradona JA, Nuño FJ ym. Diabetes mellitus and bacteraemia: a comparative study between diabetic and non-diabetic patients. Eur J Med 1992;1:281-7 «PMID: 1341610»PubMed
  117. Zhanel GG, Harding GK, Nicolle LE. Asymptomatic bacteriuria in patients with diabetes mellitus. Rev Infect Dis 1991;13:150-4 «PMID: 2017615»PubMed
  118. Patterson JE, Andriole VT. Bacterial urinary tract infections in diabetes. Infect Dis Clin North Am 1997;11:735-50 «PMID: 9378933»PubMed
  119. Grigoryan L, Zoorob R, Wang H ym. Less workup, longer treatment, but no clinical benefit observed in women with diabetes and acute cystitis. Diabetes Res Clin Pract 2017;129:197-202 «PMID: 28544925»PubMed
  120. Dow G, Rao P, Harding G ym. A prospective, randomized trial of 3 or 14 days of ciprofloxacin treatment for acute urinary tract infection in patients with spinal cord injury. Clin Infect Dis 2004;39:658-64 «PMID: 15356779»PubMed
  121. Griffith DP, Osborne CA. Infection (urease) stones. Miner Electrolyte Metab 1987;13:278-85 «PMID: 3306321»PubMed
  122. Bichler KH, Eipper E, Naber K ym. Urinary infection stones. Int J Antimicrob Agents 2002;19:488-98 «PMID: 12135839»PubMed
  123. Åkerlund S, Campanello M, Jonsson O. Bacteriuria and urinary diversion. Curr Op Urol 1996;6:45-8
  124. Fasolo LR, Rocha LM, Campbell S ym. Diagnostic relevance of pyuria in dialysis patients. Kidney Int 2006;70:2035-8 «PMID: 16883321»PubMed
  125. Gilbert DN. Urinary tract infections in patients with chronic renal insufficiency. Clin J Am Soc Nephrol 2006;1:327-31 «PMID: 17699224»PubMed
  126. Sklar AH, Caruana RJ, Lammers JE ym. Renal infections in autosomal dominant polycystic kidney disease. Am J Kidney Dis 1987;10:81-8 «PMID: 3300296»PubMed
  127. Schwab SJ, Bander SJ, Klahr S. Renal infection in autosomal dominant polycystic kidney disease. Am J Med 1987;82:714-8 «PMID: 3565428»PubMed
  128. Gabow PA, Bennett WM. Renal manifestations: complication management and long-term outcome of autosomal dominant polycystic kidney disease. Semin Nephrol 1991;11:643-52 «PMID: 1767137»PubMed
  129. Rossi SJ, Healy DP, Savani DV ym. High-dose ciprofloxacin in the treatment of a renal cyst infection. Ann Pharmacother 1993;27:38-9 «PMID: 8431617»PubMed
  130. Gibson P, Watson ML. Cyst infection in polycystic kidney disease: a clinical challenge. Nephrol Dial Transplant 1998;13:2455-7 «PMID: 9794537»PubMed
  131. Sallée M, Rafat C, Zahar JR ym. Cyst infections in patients with autosomal dominant polycystic kidney disease. Clin J Am Soc Nephrol 2009;4:1183-9 «PMID: 19470662»PubMed
  132. de Souza RM, Olsburgh J. Urinary tract infection in the renal transplant patient. Nat Clin Pract Nephrol 2008;4:252-64 «PMID: 18334970»PubMed
  133. El Amari EB, Hadaya K, Bühler L ym. Outcome of treated and untreated asymptomatic bacteriuria in renal transplant recipients. Nephrol Dial Transplant 2011;26:4109-14 «PMID: 21592976»PubMed
  134. Green H, Rahamimov R, Goldberg E ym. Consequences of treated versus untreated asymptomatic bacteriuria in the first year following kidney transplantation: retrospective observational study. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2013;32:127-31 «PMID: 22918514»PubMed
  135. Fiorante S, López-Medrano F, Lizasoain M ym. Systematic screening and treatment of asymptomatic bacteriuria in renal transplant recipients. Kidney Int 2010;78:774-81 «PMID: 20720526»PubMed
  136. Kotagiri P, Chembolli D, Ryan J ym. Urinary Tract Infections in the First Year Post-Kidney Transplantation: Potential Benefits of Treating Asymptomatic Bacteriuria. Transplant Proc 2017;49:2070-2075 «PMID: 29149963»PubMed
  137. Arencibia N, Agüera ML, Rodelo C ym. Short-Term Outcome of Untreated Versus Treated Asymptomatic Bacteriuria in Renal Transplant Patients. Transplant Proc 2016;48:2941-2943 «PMID: 27932112»PubMed
  138. Wilson CH, Bhatti AA, Rix DA ym. Routine intraoperative ureteric stenting for kidney transplant recipients. Cochrane Database Syst Rev 2005;4:CD004925 «PMID: 16235385»PubMed
  139. Ranganathan M, Akbar M, Ilham MA ym. Infective complications associated with ureteral stents in renal transplant recipients. Transplant Proc 2009;41:162-4 «PMID: 19249503»PubMed
  140. Crowe A, Cairns HS, Wood S ym. Renal transplantation following renal failure due to urological disorders. Nephrol Dial Transplant 1998;13:2065-9 «PMID: 9719166»PubMed
  141. Neild GH, Dakmish A, Wood S ym. Renal transplantation in adults with abnormal bladders. Transplantation 2004;77:1123-7 «PMID: 15087786»PubMed
  142. Limpawattana P, Phungoen P, Mitsungnern T ym. Atypical presentations of older adults at the emergency department and associated factors. Arch Gerontol Geriatr 2016;62:97-102 «PMID: 26323650»PubMed
  143. Juthani-Mehta M, Quagliarello V, Perrelli E ym. Clinical features to identify urinary tract infection in nursing home residents: a cohort study. J Am Geriatr Soc 2009;57:963-70 «PMID: 19490243»PubMed
  144. Aslanyan S, Weir CJ, Diener HC ym. Pneumonia and urinary tract infection after acute ischaemic stroke: a tertiary analysis of the GAIN International trial. Eur J Neurol 2004;11:49-53 «PMID: 14692888»PubMed
  145. Sourander LB, Kasanen A. A 5-year follow-up of bacteriuria in the aged. Gerontol Clin (Basel) 1972;14:274-81 «PMID: 4571598»PubMed
  146. Nicolle LE, Henderson E, Bjornson J ym. The association of bacteriuria with resident characteristics and survival in elderly institutionalized men. Ann Intern Med 1987;106:682-6 «PMID: 3565965»PubMed
  147. Nordenstam GR, Brandberg CA, Odén AS ym. Bacteriuria and mortality in an elderly population. N Engl J Med 1986;314:1152-6 «PMID: 3960089»PubMed
  148. Monane M, Gurwitz JH, Lipsitz LA ym. Epidemiologic and diagnostic aspects of bacteriuria: a longitudinal study in older women. J Am Geriatr Soc 1995;43:618-22 «PMID: 7775718»PubMed
  149. Ouslander JG, Schapira M, Schnelle JF ym. Pyuria among chronically incontinent but otherwise asymptomatic nursing home residents. J Am Geriatr Soc 1996;44:420-3 «PMID: 8636589»PubMed
  150. Boscia JA, Abrutyn E, Levison ME ym. Pyuria and asymptomatic bacteriuria in elderly ambulatory women. Ann Intern Med 1989;110:404-5 «PMID: 2916809»PubMed
  151. Rowe T, Towle V, Van Ness PH ym. Lack of positive association between falls and bacteriuria plus pyuria in older nursing home residents. J Am Geriatr Soc 2013;61:653-4 «PMID: 23581923»PubMed
  152. Sundvall PD, Ulleryd P, Gunnarsson RK. Urine culture doubtful in determining etiology of diffuse symptoms among elderly individuals: a cross-sectional study of 32 nursing homes. BMC Fam Pract 2011;12:36 «PMID: 21592413»PubMed
  153. Das R, Towle V, Van Ness PH ym. Adverse outcomes in nursing home residents with increased episodes of observed bacteriuria. Infect Control Hosp Epidemiol 2011;32:84-6 «PMID: 21091203»PubMed
  154. Orr PH, Nicolle LE, Duckworth H ym. Febrile urinary infection in the institutionalized elderly. Am J Med 1996;100:71-7 «PMID: 8579090»PubMed
  155. Juthani-Mehta M, Tinetti M, Perrelli E ym. Role of dipstick testing in the evaluation of urinary tract infection in nursing home residents. Infect Control Hosp Epidemiol 2007;28:889-91 «PMID: 17564998»PubMed
  156. Hooton TM, Bradley SF, Cardenas DD ym. Diagnosis, prevention, and treatment of catheter-associated urinary tract infection in adults: 2009 International Clinical Practice Guidelines from the Infectious Diseases Society of America. Clin Infect Dis 2010;50:625-63 «PMID: 20175247»PubMed
  157. Raz R, Schiller D, Nicolle LE. Chronic indwelling catheter replacement before antimicrobial therapy for symptomatic urinary tract infection. J Urol 2000;164:1254-8 «PMID: 10992375»PubMed
  158. Kauffman CA. Candiduria. Clin Infect Dis 2005;41 Suppl 6:S371-6 «PMID: 16108001»PubMed
  159. Tenke P, Kovacs B, Bjerklund Johansen TE ym. European and Asian guidelines on management and prevention of catheter-associated urinary tract infections. Int J Antimicrob Agents 2008;31 Suppl 1:S68-78 «PMID: 18006279»PubMed
  160. Niël-Weise BS, van den Broek PJ. Urinary catheter policies for short-term bladder drainage in adults. Cochrane Database Syst Rev 2005;3:CD004203 «PMID: 16034924»PubMed
  161. Niël-Weise BS, van den Broek PJ. Antibiotic policies for short-term catheter bladder drainage in adults. Cochrane Database Syst Rev 2005;3:CD005428 «PMID: 16034973»PubMed
  162. Schumm K, Lam TB. Types of urethral catheters for management of short-term voiding problems in hospitalised adults. Cochrane Database Syst Rev 2008;2:CD004013 «PMID: 18425896»PubMed
  163. Johnson JR, Kuskowski MA, Wilt TJ. Systematic review: antimicrobial urinary catheters to prevent catheter-associated urinary tract infection in hospitalized patients. Ann Intern Med 2006;144:116-26 «PMID: 16418411»PubMed
  164. Drekonja DM, Kuskowski MA, Wilt TJ ym. Antimicrobial urinary catheters: a systematic review. Expert Rev Med Devices 2008;5:495-506 «PMID: 18573048»PubMed
  165. Niël-Weise BS, van den Broek PJ. Urinary catheter policies for long-term bladder drainage. Cochrane Database Syst Rev 2005;1:CD004201 «PMID: 15674931»PubMed
  166. Pickard R, Lam T, MacLennan G ym. Antimicrobial catheters for reduction of symptomatic urinary tract infection in adults requiring short-term catheterisation in hospital: a multicentre randomised controlled trial. Lancet 2012;380:1927-35 «PMID: 23134837»PubMed
  167. Prieto J, Murphy CL, Moore KN ym. Intermittent catheterisation for long-term bladder management. Cochrane Database Syst Rev 2014;9:CD006008 «PMID: 25208303»PubMed
  168. Lamont T, Harrison S, Panesar S ym. Safer insertion of suprapubic catheters: summary of a safety report from the National Patient Safety Agency. BMJ 2011;342:d924 «PMID: 21349899»PubMed
  169. Jepson RG, Craig JC. Cranberries for preventing urinary tract infections. Cochrane Database Syst Rev 2008;1:CD001321 «PMID: 18253990»PubMed
  170. Stothers L. A randomized trial to evaluate effectiveness and cost effectiveness of naturopathic cranberry products as prophylaxis against urinary tract infection in women. Can J Urol 2002;9(3):1558-62. «PMID: 12121581»PubMed
  171. Kontiokari T, Sundqvist K, Nuutinen M ym. Randomised trial of cranberry-lingonberry juice and Lactobacillus GG drink for the prevention of urinary tract infections in women. BMJ 2001;322:1571 «PMID: 11431298»PubMed
  172. McMurdo ME, Argo I, Phillips G ym. Cranberry or trimethoprim for the prevention of recurrent urinary tract infections? A randomized controlled trial in older women. J Antimicrob Chemother 2009;63:389-95 «PMID: 19042940»PubMed
  173. Barbosa-Cesnik C, Brown MB, Buxton M ym. Cranberry juice fails to prevent recurrent urinary tract infection: results from a randomized placebo-controlled trial. Clin Infect Dis 2011;52:23-30 «PMID: 21148516»PubMed
  174. Hooton TM, Vecchio M, Iroz A ym. Effect of Increased Daily Water Intake in Premenopausal Women With Recurrent Urinary Tract Infections: A Randomized Clinical Trial. JAMA Intern Med 2018;178:1509-1515 «PMID: 30285042»PubMed
  175. Lean K, Nawaz RF, Jawad S ym. Reducing urinary tract infections in care homes by improving hydration. BMJ Open Qual 2019;8:e000563 «PMID: 31363503»PubMed
  176. Raz R, Stamm WE. A controlled trial of intravaginal estriol in postmenopausal women with recurrent urinary tract infections. N Engl J Med 1993;329:753-6 «PMID: 8350884»PubMed
  177. Cardozo L, Lose G, McClish D ym. A systematic review of estrogens for recurrent urinary tract infections: third report of the hormones and urogenital therapy (HUT) committee. Int Urogynecol J Pelvic Floor Dysfunct 2001;12:15-20 «PMID: 11294525»PubMed
  178. Raz R, Colodner R, Rohana Y ym. Effectiveness of estriol-containing vaginal pessaries and nitrofurantoin macrocrystal therapy in the prevention of recurrent urinary tract infection in postmenopausal women. Clin Infect Dis 2003;36:1362-8 «PMID: 12766829»PubMed
  179. Cardozo L, Benness C, Abbott D. Low dose oestrogen prophylaxis for recurrent urinary tract infections in elderly women. Br J Obstet Gynaecol 1998;105:403-7 «PMID: 9609266»PubMed
  180. Schwenger EM, Tejani AM, Loewen PS. Probiotics for preventing urinary tract infections in adults and children. Cochrane Database Syst Rev 2015;12:CD008772 «PMID: 26695595»PubMed
  181. Ahmed H, Davies F, Francis N ym. Long-term antibiotics for prevention of recurrent urinary tract infection in older adults: systematic review and meta-analysis of randomised trials. BMJ Open 2017;7:e015233 «PMID: 28554926»PubMed
  182. Albert X, Huertas I, Pereiró II ym. Antibiotics for preventing recurrent urinary tract infection in non-pregnant women. Cochrane Database Syst Rev 2004;3:CD001209 «PMID: 15266443»PubMed
  183. Beerepoot MA, ter Riet G, Nys S ym. Cranberries vs antibiotics to prevent urinary tract infections: a randomized double-blind noninferiority trial in premenopausal women. Arch Intern Med 2011;171:1270-8 «PMID: 21788542»PubMed
  184. Grigoryan L, Trautner BW, Gupta K. Diagnosis and management of urinary tract infections in the outpatient setting: a review. JAMA 2014;312:1677-84 «PMID: 25335150»PubMed
  185. Gupta K, Hooton TM, Roberts PL ym. Patient-initiated treatment of uncomplicated recurrent urinary tract infections in young women. Ann Intern Med 2001;135:9-16 «PMID: 11434727»PubMed
  186. Stamm WE, Counts GW, Wagner KF ym. Antimicrobial prophylaxis of recurrent urinary tract infections: a double-blind, placebo-controlled trial. Ann Intern Med 1980;92:770-5 «PMID: 6992677»PubMed
  187. Stapleton A, Latham RH, Johnson C ym. Postcoital antimicrobial prophylaxis for recurrent urinary tract infection. A randomized, double-blind, placebo-controlled trial. JAMA 1990;264:703-6 «PMID: 2197450»PubMed
  188. Lee BS, Bhuta T, Simpson JM ym. Methenamine hippurate for preventing urinary tract infections. Cochrane Database Syst Rev 2012;10:CD003265 «PMID: 23076896»PubMed
  189. Cunha BA. Nitrofurantoin: an update. Obstet Gynecol Surv 1989;44:399-406 «PMID: 2657522»PubMed
  190. Schneeberger C, Geerlings SE, Middleton P ym. Interventions for preventing recurrent urinary tract infection during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD009279 «PMID: 23152271»PubMed
  191. Vosti KL. Recurrent urinary tract infections. Prevention by prophylactic antibiotics after sexual intercourse. JAMA 1975;231:934-40 «PMID: 1173099»PubMed
  192. Fowler JE Jr, Pulaski ET. Excretory urography, cystography, and cystoscopy in the evaluation of women with urinary-tract infection: a prospective study. N Engl J Med 1981;304:462-5 «PMID: 7453771»PubMed
  193. Nickel JC, Wilson J, Morales A ym. Value of urologic investigation in a targeted group of women with recurrent urinary tract infections. Can J Surg 1991;34:591-4 «PMID: 1747838»PubMed
  194. Sandberg T, Stokland E, Brolin I ym. Selective use of excretory urography in women with acute pyelonephritis. J Urol 1989;141:1290-4 «PMID: 2724423»PubMed
  195. Pewitt EB, Schaeffer AJ. Urinary tract infection in urology, including acute and chronic prostatitis. Infect Dis Clin North Am 1997;11:623-46 «PMID: 9378927»PubMed
  196. Baumgarten DA, Baumgartner BR. Imaging and radiologic management of upper urinary tract infections. Urol Clin North Am 1997;24:545-69 «PMID: 9275978»PubMed
  197. Kaplan DM, Rosenfield AT, Smith RC. Advances in the imaging of renal infection. Helical CT and modern coordinated imaging. Infect Dis Clin North Am 1997;11:681-705 «PMID: 9378930»PubMed
  198. Gold RP, McClennan BL, Rottenberg RR. CT appearance of acute inflammatory disease of the renal interstitium. AJR Am J Roentgenol 1983;141:343-9 «PMID: 6346840»PubMed
  199. Uhari M, Nuutinen M. Epidemiology of symptomatic infections of the urinary tract in children. BMJ 1988;297:450-2 «PMID: 3139139»PubMed
  200. Freedman AL, Urologic Diseases in America Project.. Urologic diseases in North America Project: trends in resource utilization for urinary tract infections in children. J Urol 2005;173:949-54 «PMID: 15711347»PubMed
  201. Shaikh N, Morone NE, Bost JE ym. Prevalence of urinary tract infection in childhood: a meta-analysis. Pediatr Infect Dis J 2008;27:302-8 «PMID: 18316994»PubMed
  202. Nuutinen M, Uhari M, Murphy MF ym. Clinical guidelines and hospital discharges of children with acute urinary tract infections. Pediatr Nephrol 1999;13:45-9 «PMID: 10100288»PubMed
  203. Pylkkänen J, Vilska J, Koskimies O. Diagnostic value of symptoms and clean-voided urine specimen in childhood urinary tract infection. Acta Paediatr Scand 1979;68:341-4 «PMID: 443034»PubMed
  204. Practice parameter: the diagnosis, treatment, and evaluation of the initial urinary tract infection in febrile infants and young children. American Academy of Pediatrics. Committee on Quality Improvement. Subcommittee on Urinary Tract Infection. Pediatrics 1999;103:843-52 «PMID: 10103321»PubMed
  205. Shaikh N, Hoberman A, Hum SW ym. Development and Validation of a Calculator for Estimating the Probability of Urinary Tract Infection in Young Febrile Children. JAMA Pediatr 2018;172:550-556 «PMID: 29710324»PubMed
  206. Jodal U, Lindberg U, Lincoln K. Level diagnosis of symptomatic urinary tract infections in childhood. Acta Paediatr Scand 1975;64:201-8 «PMID: 1093351»PubMed
  207. Yen CW, Chen DH. Urinary tract infection in children. J Microbiol Immunol Infect 1999;32:199-205 «PMID: 10637719»PubMed
  208. Pulliam PN, Attia MW, Cronan KM. C-reactive protein in febrile children 1 to 36 months of age with clinically undetectable serious bacterial infection. Pediatrics 2001;108:1275-9 «PMID: 11731648»PubMed
  209. Isaacman DJ, Burke BL. Utility of the serum C-reactive protein for detection of occult bacterial infection in children. Arch Pediatr Adolesc Med 2002;156:905-9 «PMID: 12197798»PubMed
  210. Huttunen NP, Mella E, Mäkelä P. Simple method for increasing reliability in diagnosis of urinary infection. Lancet 1970;1:22 «PMID: 4188344»PubMed
  211. Uhari M, Saxén H, Mertsola J. Tyynyllä tarkkuutta lapsen virtsatieinfektion diagnostiikkaan. Duodecim 2006;122:579-84 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duoduo95585»14
  212. ECLM. European Urinalysis Guidelines. Kouri T, Fogazzi GB, Gant V, Hallander H ym (toim.) Scand J Clin Lab Invest 2000;(Suppl 231):1-96
  213. Shaikh N, Shope TR, Hoberman A ym. Association Between Uropathogen and Pyuria. Pediatrics 2016;138: «PMID: 27328921»PubMed
  214. Palmer LS, Richards I, Kaplan WE. Clinical evaluation of a rapid diagnostic screen (URISCREEN) for bacteriuria in children. J Urol 1997;157:654-7 «PMID: 8996393»PubMed
  215. Graham JC, Galloway A. ACP Best Practice No 167: the laboratory diagnosis of urinary tract infection. J Clin Pathol 2001;54:911-9 «PMID: 11729209»PubMed
  216. Gorelick MH, Shaw KN. Screening tests for urinary tract infection in children: A meta-analysis. Pediatrics 1999;104:e54 «PMID: 10545580»PubMed
  217. Shaikh N, Mattoo TK, Keren R ym. Early Antibiotic Treatment for Pediatric Febrile Urinary Tract Infection and Renal Scarring. JAMA Pediatr 2016;170:848-54 «PMID: 27455161»PubMed
  218. Jakobsson B, Berg U, Svensson L. Renal scarring after acute pyelonephritis. Arch Dis Child 1994;70:111-5 «PMID: 8129430»PubMed
  219. Hoberman A, Wald ER, Hickey RW ym. Oral versus initial intravenous therapy for urinary tract infections in young febrile children. Pediatrics 1999;104:79-86 «PMID: 10390264»PubMed
  220. Fitzgerald A, Mori R, Lakhanpaul M ym. Antibiotics for treating lower urinary tract infection in children. Cochrane Database Syst Rev 2012;8:CD006857 «PMID: 22895956»PubMed
  221. Wientzen RL, McCracken GH Jr, Petruska ML ym. Localization and therapy of urinary tract infections of childhood. Pediatrics 1979;63:467-74 «PMID: 375176»PubMed
  222. Pitt WR, Dyer SA, McNee JL ym. Single dose trimethoprim-sulphamethoxazole treatment of symptomatic urinary infection. Arch Dis Child 1982;57:229-31 «PMID: 7073303»PubMed
  223. Madrigal G, Odio CM, Mohs E ym. Single dose antibiotic therapy is not as effective as conventional regimens for management of acute urinary tract infections in children. Pediatr Infect Dis J 1988;7:316-9 «PMID: 3288946»PubMed
  224. McKerrow W, Davidson-Lamb N, Jones PF. Urinary tract infection in children. Br Med J (Clin Res Ed) 1984;289:299-303 «PMID: 6430447»PubMed
  225. Conway PH, Cnaan A, Zaoutis T ym. Recurrent urinary tract infections in children: risk factors and association with prophylactic antimicrobials. JAMA 2007;298:179-86 «PMID: 17622599»PubMed
  226. Hannula A, Perhomaa M, Venhola M ym. Long-term follow-up of patients after childhood urinary tract infection. Arch Pediatr Adolesc Med 2012;166:1117-22 «PMID: 23069928»PubMed
  227. Wennerström M, Hansson S, Jodal U ym. Renal function 16 to 26 years after the first urinary tract infection in childhood. Arch Pediatr Adolesc Med 2000;154:339-45 «PMID: 10768669»PubMed
  228. Hewitt IK, Pennesi M, Morello W ym. Antibiotic Prophylaxis for Urinary Tract Infection-Related Renal Scarring: A Systematic Review. Pediatrics 2017;139: «PMID: 28557737»PubMed
  229. Nagler EV, Williams G, Hodson EM ym. Interventions for primary vesicoureteric reflux. Cochrane Database Syst Rev 2011;6:CD001532 «PMID: 21678334»PubMed
  230. Hannula A, Venhola M, Renko M ym. Vesicoureteral reflux in children with suspected and proven urinary tract infection. Pediatr Nephrol 2010;25:1463-9 «PMID: 20467791»PubMed
  231. Venhola M, Hannula A, Huttunen NP ym. Occurrence of vesicoureteral reflux in children. Acta Paediatr 2010;99:1875-8 «PMID: 20545929»PubMed
  232. Salo J, Ikäheimo R, Tapiainen T ym. Childhood urinary tract infections as a cause of chronic kidney disease. Pediatrics 2011;128:840-7 «PMID: 21987701»PubMed
  233. Craig JC, Simpson JM, Williams GJ ym. Antibiotic prophylaxis and recurrent urinary tract infection in children. N Engl J Med 2009;361:1748-59 «PMID: 19864673»PubMed
  234. Williams G, Craig JC. Long-term antibiotics for preventing recurrent urinary tract infection in children. Cochrane Database Syst Rev 2011;3:CD001534 «PMID: 21412872»PubMed
  235. Hewitt IK, Pennesi M, Morello W ym. Antibiotic Prophylaxis for Urinary Tract Infection-Related Renal Scarring: A Systematic Review. Pediatrics 2017;139: «PMID: 28557737»PubMed
  236. Edmonson MB, Eickhoff JC. Weight Gain and Obesity in Infants and Young Children Exposed to Prolonged Antibiotic Prophylaxis. JAMA Pediatr 2017;171:150-156 «PMID: 28027334»PubMed
  237. Karpman E, Kurzrock EA. Adverse reactions of nitrofurantoin, trimethoprim and sulfamethoxazole in children. J Urol 2004;172:448-53 «PMID: 15247700»PubMed
  238. Uhari M, Nuutinen M, Turtinen J. Adverse reactions in children during long-term antimicrobial therapy. Pediatr Infect Dis J 1996;15:404-8 «PMID: 8724061»PubMed
  239. Belet N, Islek I, Belet U ym. Comparison of trimethoprim-sulfamethoxazole, cephadroxil and cefprozil as prophylaxis for recurrent urinary tract infections in children. J Chemother 2004;16:77-81 «PMID: 15078003»PubMed
  240. Brendstrup L, Hjelt K, Petersen KE ym. Nitrofurantoin versus trimethoprim prophylaxis in recurrent urinary tract infection in children. A randomized, double-blind study. Acta Paediatr Scand 1990;79:1225-34 «PMID: 2085111»PubMed
  241. Shaikh N, Hoberman A, Keren R ym. Recurrent Urinary Tract Infections in Children With Bladder and Bowel Dysfunction. Pediatrics 2016;137: «PMID: 26647376»PubMed
  242. Abrutyn E, Berlin J, Mossey J ym. Does treatment of asymptomatic bacteriuria in older ambulatory women reduce subsequent symptoms of urinary tract infection? J Am Geriatr Soc 1996;44:293-5 «PMID: 8600199»PubMed
  243. Abrutyn E, Mossey J, Berlin JA ym. Does asymptomatic bacteriuria predict mortality and does antimicrobial treatment reduce mortality in elderly ambulatory women? Ann Intern Med 1994;120:827-33 «PMID: 7818631»PubMed
  244. Ahlmén J, Frisén J, Ekbladh G. Experience of three-day trimethoprim therapy for dysuria-frequency in primary health care. Scand J Infect Dis 1982;14:213-6 «PMID: 6755659»PubMed
  245. Antoniou T, Gomes T, Juurlink DN ym. Trimethoprim-sulfamethoxazole-induced hyperkalemia in patients receiving inhibitors of the renin-angiotensin system: a population-based study. Arch Intern Med 2010;170:1045-9 «PMID: 20585070»PubMed
  246. Antoniou T, Gomes T, Mamdani MM ym. Trimethoprim-sulfamethoxazole induced hyperkalaemia in elderly patients receiving spironolactone: nested case-control study. BMJ 2011;343:d5228 «PMID: 21911446»PubMed
  247. Antoniou T, Hollands S, Macdonald EM ym. Trimethoprim-sulfamethoxazole and risk of sudden death among patients taking spironolactone. CMAJ 2015;187:E138-E143 «PMID: 25646289»PubMed
  248. Batalla MA, Balodimos MC, Bradley RF. Bacteriuria in diabetes mellitus. Diabetologia 1971;7:297-301 «PMID: 5134251»PubMed
  249. Bent S, Nallamothu BK, Simel DL ym. Does this woman have an acute uncomplicated urinary tract infection? JAMA 2002;287:2701-10 «PMID: 12020306»PubMed
  250. Birnie K, Hay AD, Wootton M ym. Comparison of microbiological diagnosis of urinary tract infection in young children by routine health service laboratories and a research laboratory: Diagnostic cohort study. PLoS One 2017;12:e0171113 «PMID: 28199403»PubMed
  251. Bjerrum L, Gahrn-Hansen B, Grinsted P. Pivmecillinam versus sulfamethizole for short-term treatment of uncomplicated acute cystitis in general practice: a randomized controlled trial. Scand J Prim Health Care 2009;27:6-11 «PMID: 18991182»PubMed
  252. Bleidorn J, Gágyor I, Kochen MM ym. Symptomatic treatment (ibuprofen) or antibiotics (ciprofloxacin) for uncomplicated urinary tract infection?--results of a randomized controlled pilot trial. BMC Med 2010;8:30 «PMID: 20504298»PubMed
  253. Bonadio M, Boldrini E, Forotti G ym. Asymptomatic bacteriuria in women with diabetes: influence of metabolic control. Clin Infect Dis 2004;38:e41-5 «PMID: 14999644»PubMed
  254. Bonadio M, Costarelli S, Morelli G ym. The influence of diabetes mellitus on the spectrum of uropathogens and the antimicrobial resistance in elderly adult patients with urinary tract infection. BMC Infect Dis 2006;6:54 «PMID: 16545130»PubMed
  255. Boyko EJ, Fihn SD, Scholes D ym. Diabetes and the risk of acute urinary tract infection among postmenopausal women. Diabetes Care 2002;25:1778-83 «PMID: 12351477»PubMed
  256. Butler CC, Sterne JA, Lawton M ym. Nappy pad urine samples for investigation and treatment of UTI in young children: the 'DUTY' prospective diagnostic cohort study. Br J Gen Pract 2016;66:e516-24 «PMID: 27364678»PubMed
  257. Cai T, Mazzoli S, Mondaini N ym. The role of asymptomatic bacteriuria in young women with recurrent urinary tract infections: to treat or not to treat? Clin Infect Dis 2012;55:771-7 «PMID: 22677710»PubMed
  258. Cai T, Nesi G, Mazzoli S ym. Asymptomatic bacteriuria treatment is associated with a higher prevalence of antibiotic resistant strains in women with urinary tract infections. Clin Infect Dis 2015;61:1655-61 «PMID: 26270684»PubMed
  259. Christiaens TC, De Meyere M, Verschraegen G ym. Randomised controlled trial of nitrofurantoin versus placebo in the treatment of uncomplicated urinary tract infection in adult women. Br J Gen Pract 2002;52:729-34 «PMID: 12236276»PubMed
  260. Crellin E, Mansfield KE, Leyrat C ym. Trimethoprim use for urinary tract infection and risk of adverse outcomes in older patients: cohort study. BMJ 2018;360:k341 «PMID: 29438980»PubMed
  261. Donald JF, Rimmer DM. An open evaluation of a 3-day course of pivmecillinam (ten 200 mg tablets) in women with acute uncomplicated cystitis. J Int Med Res 1980;8:112-7 «PMID: 6245977»PubMed
  262. Dueñas-Garcia OF, Sullivan G, Hall CD ym. Pharmacological Agents to Decrease New Episodes of Recurrent Lower Urinary Tract Infections in Postmenopausal Women. A Systematic Review. Female Pelvic Med Reconstr Surg 2016;22:63-9 «PMID: 26825411»PubMed
  263. Durham SH, Stamm PL, Eiland LS. Cranberry Products for the Prophylaxis of Urinary Tract Infections in Pediatric Patients. Ann Pharmacother 2015;49:1349-56 «PMID: 26400007»PubMed
  264. Elmstahl S, Wahlfried C, Jerntorp P. Precipitating and predisposing factors of acute confusional state among emergency department patients. Int Psychogeriatr 1995;7:519-26 «PMID: 8833275»PubMed
  265. Ferry SA, Holm SE, Stenlund H ym. Clinical and bacteriological outcome of different doses and duration of pivmecillinam compared with placebo therapy of uncomplicated lower urinary tract infection in women: the LUTIW project. Scand J Prim Health Care 2007;25:49-57 «PMID: 17354160»PubMed
  266. Fralick M, Macdonald EM, Gomes T ym. Co-trimoxazole and sudden death in patients receiving inhibitors of renin-angiotensin system: population based study. BMJ 2014;349:g6196 «PMID: 25359996»PubMed
  267. Fu Z, Liska D, Talan D ym. Cranberry Reduces the Risk of Urinary Tract Infection Recurrence in Otherwise Healthy Women: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Nutr 2017;147:2282-2288 «PMID: 29046404»PubMed
  268. Geerlings SE, Stolk RP, Camps MJ ym. Consequences of asymptomatic bacteriuria in women with diabetes mellitus. Arch Intern Med 2001;161:1421-7 «PMID: 11386891»PubMed
  269. Geerts AF, Eppenga WL, Heerdink R ym. Ineffectiveness and adverse events of nitrofurantoin in women with urinary tract infection and renal impairment in primary care. Eur J Clin Pharmacol 2013;69:1701-7 «PMID: 23660771»PubMed
  270. Ghenghesh KS, Elkateb E, Berbash N ym. Uropathogens from diabetic patients in Libya: virulence factors and phylogenetic groups of Escherichia coli isolates. J Med Microbiol 2009;58:1006-14 «PMID: 19528169»PubMed
  271. Giesen LG, Cousins G, Dimitrov BD ym. Predicting acute uncomplicated urinary tract infection in women: a systematic review of the diagnostic accuracy of symptoms and signs. BMC Fam Pract 2010;11:78 «PMID: 20969801»PubMed
  272. Giorgi LJ Jr, Bratslavsky G, Kogan BA. Febrile urinary tract infections in infants: renal ultrasound remains necessary. J Urol 2005;173:568-70 «PMID: 15643258»PubMed
  273. Gordin A, Kalima S, Mäkelä P ym. Comparison of three- and ten-day regimens with a sulfadiazine-trimethoprim combination and pivmecillinam in acute lower urinary tract infections. Scand J Infect Dis 1987;19:97-102 «PMID: 3563430»PubMed
  274. Gossius G, Gunnes P, Rasmussen K. Ten years of infective endocarditis: a clinicopathologic study. Acta Med Scand 1985;217:171-9 «PMID: 3993432»PubMed
  275. Gupta K, Hooton TM, Roberts PL ym. Short-course nitrofurantoin for the treatment of acute uncomplicated cystitis in women. Arch Intern Med 2007;167:2207-12 «PMID: 17998493»PubMed
  276. Han CS, Kim S, Radadia KD ym. Comparison of Urinary Tract Infection Rates Associated with Transurethral Catheterization, Suprapubic Tube and Clean Intermittent Catheterization in the Postoperative Setting: A Network Meta-Analysis. J Urol 2017;198:1353-1358 «PMID: 28736320»PubMed
  277. Hannula A, Venhola M, Perhomaa M ym. Imaging the urinary tract in children with urinary tract infection. Acta Paediatr 2011;100:e253-9 «PMID: 21711394»PubMed
  278. Hansen PH, Kristensen KH, Lenler-Eriksen HA ym. [Pivmecillinam (Selexid) in acute cystitis. A comparative study of 3- and 7-day treatments]. Ugeskr Laeger 1981;143:670-3 «PMID: 6269263»PubMed
  279. Hoberman A, Charron M, Hickey RW ym. Imaging studies after a first febrile urinary tract infection in young children. N Engl J Med 2003;348:195-202 «PMID: 12529459»PubMed
  280. Hooton TM, Winter C, Tiu F ym. Randomized comparative trial and cost analysis of 3-day antimicrobial regimens for treatment of acute cystitis in women. JAMA 1995;273:41-5 «PMID: 7654268»PubMed
  281. Horcajada JP, Moreno I, Velasco M ym. Community-acquired febrile urinary tract infection in diabetics could deserve a different management: a case-control study. J Intern Med 2003;254:280-6 «PMID: 12930238»PubMed
  282. Iravani A, Klimberg I, Briefer C ym. A trial comparing low-dose, short-course ciprofloxacin and standard 7 day therapy with co-trimoxazole or nitrofurantoin in the treatment of uncomplicated urinary tract infection. J Antimicrob Chemother 1999;43 Suppl A:67-75 «PMID: 10225575»PubMed
  283. Jahnukainen T, Honkinen O, Ruuskanen O ym. Ultrasonography after the first febrile urinary tract infection in children. Eur J Pediatr 2006;165:556-9 «PMID: 16565830»PubMed
  284. Jamil MN, Farooq U, Sultan B ym. Role Of Symptomatic Treatment In Comparison To Antibiotics In Uncomplicated Urinary Tract Infections. J Ayub Med Coll Abbottabad 2016;28:734-737 «PMID: 28586607»PubMed
  285. Kaufman J, Fitzpatrick P, Tosif S ym. Faster clean catch urine collection (Quick-Wee method) from infants: randomised controlled trial. BMJ 2017;357:j1341 «PMID: 28389435»PubMed
  286. Klausner HA, Brown P, Peterson J ym. A trial of levofloxacin 750 mg once daily for 5 days versus ciprofloxacin 400 mg and/or 500 mg twice daily for 10 days in the treatment of acute pyelonephritis. Curr Med Res Opin 2007;23:2637-45 «PMID: 17880755»PubMed
  287. Kramer CK, Azevedo MJ, Teló G ym. Albuminuria is not associated with bacteriuria in patients with type 2 diabetes mellitus: a meta-analysis of observational studies. Nephron Clin Pract 2012;120:c54-8 «PMID: 22269794»PubMed
  288. Kurtz MP, Chow JS, Johnson EK ym. Imaging after urinary tract infection in older children and adolescents. J Urol 2015;193:1778-82 «PMID: 25817157»PubMed
  289. Lam N, Weir MA, Juurlink DN ym. Hospital admissions for hyperkalemia with trimethoprim-sulfamethoxazole: a cohort study using health care database codes for 393,039 older women with urinary tract infections. Am J Kidney Dis 2011;57:521-3 «PMID: 21216514»PubMed
  290. Lam TB, Omar MI, Fisher E ym. Types of indwelling urethral catheters for short-term catheterisation in hospitalised adults. Cochrane Database Syst Rev 2014;9:CD004013 «PMID: 25248140»PubMed
  291. LaRocco MT, Franek J, Leibach EK ym. Effectiveness of Preanalytic Practices on Contamination and Diagnostic Accuracy of Urine Cultures: a Laboratory Medicine Best Practices Systematic Review and Meta-analysis. Clin Microbiol Rev 2016;29:105-47 «PMID: 26598386»PubMed
  292. Laurila JV, Laakkonen ML, Tilvis RS ym. Predisposing and precipitating factors for delirium in a frail geriatric population. J Psychosom Res 2008;65:249-54 «PMID: 18707947»PubMed
  293. Ledda A, Belcaro G, Dugall M ym. Highly standardized cranberry extract supplementation (Anthocran®) as prophylaxis in young healthy subjects with recurrent urinary tract infections. Eur Rev Med Pharmacol Sci 2017;21:389-393 «PMID: 28165546»PubMed
  294. Lightstone BL, Greaves WE, Humphries JM. Comparison of Mictral with amoxycillin, trimethoprim and nitrofurantoin in the treatment of acute cystitis. Br J Clin Pract 1988;42:283-8 «PMID: 3075504»PubMed
  295. Lutters M, Vogt-Ferrier NB. Antibiotic duration for treating uncomplicated, symptomatic lower urinary tract infections in elderly women. Cochrane Database Syst Rev 2008;3:CD001535 «PMID: 18646074»PubMed
  296. Lye WC, Chan RK, Lee EJ ym. Urinary tract infections in patients with diabetes mellitus. J Infect 1992;24:169-74 «PMID: 1569307»PubMed
  297. Magny E, Le Petitcorps H, Pociumban M ym. Predisposing and precipitating factors for delirium in community-dwelling older adults admitted to hospital with this condition: A prospective case series. PLoS One 2018;13:e0193034 «PMID: 29474380»PubMed
  298. Maki KC, Kaspar KL, Khoo C ym. Consumption of a cranberry juice beverage lowered the number of clinical urinary tract infection episodes in women with a recent history of urinary tract infection. Am J Clin Nutr 2016;103:1434-42 «PMID: 27251185»PubMed
  299. Medina-Bombardó D, Seguí-Díaz M, Roca-Fusalba C ym. What is the predictive value of urinary symptoms for diagnosing urinary tract infection in women? Fam Pract 2003;20:103-7 «PMID: 12651780»PubMed
  300. Meiland R, Geerlings SE, De Neeling AJ ym. Diabetes mellitus in itself is not a risk factor for antibiotic resistance in Escherichia coli isolated from patients with bacteriuria. Diabet Med 2004;21:1032-4 «PMID: 15317610»PubMed
  301. Meiland R, Geerlings SE, Stolk RP ym. Asymptomatic bacteriuria in women with diabetes mellitus: effect on renal function after 6 years of follow-up. Arch Intern Med 2006;166:2222-7 «PMID: 17101940»PubMed
  302. Menday AP. Comparison of pivmecillinam and cephalexin in acute uncomplicated urinary tract infection. Int J Antimicrob Agents 2000;13:183-7 «PMID: 10724022»PubMed
  303. Nicolle LE, Bradley S, Colgan R ym. Infectious Diseases Society of America guidelines for the diagnosis and treatment of asymptomatic bacteriuria in adults. Clin Infect Dis 2005;40:643-54 «PMID: 15714408»PubMed
  304. Nicolle LE, Madsen KS, Debeeck GO ym. Three days of pivmecillinam or norfloxacin for treatment of acute uncomplicated urinary infection in women. Scand J Infect Dis 2002;34:487-92 «PMID: 12195873»PubMed
  305. Nicolle LE, Mayhew WJ, Bryan L. Prospective randomized comparison of therapy and no therapy for asymptomatic bacteriuria in institutionalized elderly women. Am J Med 1987;83:27-33 «PMID: 3300325»PubMed
  306. Ouslander JG, Schapira M, Schnelle JF ym. Does eradicating bacteriuria affect the severity of chronic urinary incontinence in nursing home residents? Ann Intern Med 1995;122:749-54 «PMID: 7717597»PubMed
  307. Papazafiropoulou A, Daniil I, Sotiropoulos A ym. Urinary tract infection, uropathogens and antimicrobial resistance in diabetic and nondiabetic patients. Diabetes Res Clin Pract 2009;85:e12-3 «PMID: 19481285»PubMed
  308. Perrotta C, Aznar M, Mejia R ym. Oestrogens for preventing recurrent urinary tract infection in postmenopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2008;2:CD005131 «PMID: 18425910»PubMed
  309. Pickard R, Lam T, Maclennan G ym. Types of urethral catheter for reducing symptomatic urinary tract infections in hospitalised adults requiring short-term catheterisation: multicentre randomised controlled trial and economic evaluation of antimicrobial- and antiseptic-impregnated urethral catheters (the CATHETER trial). Health Technol Assess 2012;16:1-197 «PMID: 23199586»PubMed
  310. Pitkäjärvi T, Pyykönen ML, Kannisto K ym. Pivmecillinam treatment in acute cystitis. Three versus seven days study. Arzneimittelforschung 1990;40:1156-8 «PMID: 2291755»PubMed
  311. Prat C, Domínguez J, Rodrigo C ym. Elevated serum procalcitonin values correlate with renal scarring in children with urinary tract infection. Pediatr Infect Dis J 2003;22:438-42 «PMID: 12792386»PubMed
  312. Preda I, Jodal U, Sixt R ym. Value of ultrasound in evaluation of infants with first urinary tract infection. J Urol 2010;183:1984-8 «PMID: 20303537»PubMed
  313. Renko M, Tapanainen P, Tossavainen P ym. Meta-analysis of the significance of asymptomatic bacteriuria in diabetes. Diabetes Care 2011;34:230-5 «PMID: 20937688»PubMed
  314. Richards HH. Comparative efficacy of 3-day and 7-day chemotherapy with twice-daily pivmecillinam in urinary tract infections seen in general practice. Curr Med Res Opin 1984;9:197-203 «PMID: 6499513»PubMed
  315. Santos JM, Batech M, Pelter MA ym. Evaluation of the Risk of Nitrofurantoin Lung Injury and Its Efficacy in Diminished Kidney Function in Older Adults in a Large Integrated Healthcare System: A Matched Cohort Study. J Am Geriatr Soc 2016;64:798-805 «PMID: 27100576»PubMed
  316. Schneeberger C, Stolk RP, Devries JH ym. Differences in the pattern of antibiotic prescription profile and recurrence rate for possible urinary tract infections in women with and without diabetes. Diabetes Care 2008;31:1380-5 «PMID: 18362200»PubMed
  317. Semetkowska-Jurkiewicz E, Horoszek-Maziarz S, Galinski J ym. The clinical course of untreated asymptomatic bacteriuria in diabetic patients--14-year follow-up. Mater Med Pol 1995;27:91-5 «PMID: 8935144»PubMed
  318. Singh N, Gandhi S, McArthur E ym. Kidney function and the use of nitrofurantoin to treat urinary tract infections in older women. CMAJ 2015;187:648-656 «PMID: 25918178»PubMed
  319. Spencer RC, Moseley DJ, Greensmith MJ. Nitrofurantoin modified release versus trimethoprim or co-trimoxazole in the treatment of uncomplicated urinary tract infection in general practice. J Antimicrob Chemother 1994;33 Suppl A:121-9 «PMID: 7928829»PubMed
  320. Stapleton AE, Dziura J, Hooton TM ym. Recurrent urinary tract infection and urinary Escherichia coli in women ingesting cranberry juice daily: a randomized controlled trial. Mayo Clin Proc 2012;87:143-50 «PMID: 22305026»PubMed
  321. Stein GE. Comparison of single-dose fosfomycin and a 7-day course of nitrofurantoin in female patients with uncomplicated urinary tract infection. Clin Ther 1999;21:1864-72 «PMID: 10890258»PubMed
  322. Takahashi S, Hamasuna R, Yasuda M ym. A randomized clinical trial to evaluate the preventive effect of cranberry juice (UR65) for patients with recurrent urinary tract infection. J Infect Chemother 2013;19:112-7 «PMID: 22961092»PubMed
  323. Wan KS, Liu CK, Lee WK ym. Cranberries for Preventing Recurrent Urinary Tract Infections in Uncircumcised Boys. Altern Ther Health Med 2016;22:20-23 «PMID: 27866177»PubMed
  324. van Merode T, Nys S, Raets I ym. Acute uncomplicated lower urinary tract infections in general practice: clinical and microbiological cure rates after three- versus five-day treatment with trimethoprim. Eur J Gen Pract 2005;11:55-8 «PMID: 16392777»PubMed
  325. Vinken JEM, Mol HE, Verheij TJM ym. Antimicrobial resistance in women with urinary tract infection in primary care: No relation with type 2 diabetes mellitus. Prim Care Diabetes 2018;12:80-86 «PMID: 28919055»PubMed
  326. Vostalova J, Vidlar A, Simanek V ym. Are High Proanthocyanidins Key to Cranberry Efficacy in the Prevention of Recurrent Urinary Tract Infection? Phytother Res 2015;29:1559-67 «PMID: 26268913»PubMed
Läs mer

A

Avohoidon diabeetikoiden oireettoman bakteriurian ja virtsatieinfektioiden aiheuttajat

Diabeetikkojen ja diabetesta sairastamattomien VTI:n aiheuttajien suhteelliset osuudet ovat samanlaiset. Diabetes ei ole itsenäinen mikrobilääkeresistenssin riskitekijä.

A

Iäkkään naisen komplisoitumattoman kystiitin mikrobilääkehoito

Iäkkään naisen kystiitin hoidossa lyhyt (3–6 vuorokauden) mikrobilääkekuuri on yhtä tehokas kuin pitempi (7–14 vuorokauden) kuuri, jos naisella ei ole virtsateissä rakenteellisia tai toiminnallisia poikkeavuuksia.

A

Kaikututkimus lapsen sairastaman virtsatieinfektion jälkeen

Kaikututkimuksella todetaan yhteensä noin 1–2 % lapsista leikattava obstruktiivinen virtsateiden vika tai merkittävä munuaisten kehityshäiriö, joka vaatii munuaisfunktion seurannan. Lisäksinoin 10–15 %:lla lapsista todetaan vähäisempiä poikkeavuuksia.

A

Lapsen toistuvan virtsatieinfektion ehkäisy mikrobilääkkeillä

Jatkuva mikrobilääkehoito vähentää lapsen oireisten virtsatieinfektioiden uusiutumista, muttei ehkäise munuaiskudoksen kuvantamisella todettuja muutoksia.

A

Naisten pyelonefriitin hoidon pituus

5–7 vuorokauden pituinen fluorokinolonihoito riittää naisten pyelonefriitin hoidoksi.

A

Oireettoman bakteriurian hoidon vaikutus myöhempiin VTI:hin ympärivuorokautisessa hoidossa olevilla iäkkäillä

Oireettoman bakteriurian hoito ei vähennä myöhempiä virtsatieinfektioita iäkkäillä ympärivuorokautisessa hoidossa olevilla.

A

Oireettoman bakteriurian mikrobilääkehoidon vaikutus vanhusten kuolleisuuteen

Oireettoman bakteriurian mikrobilääkehoito ei vähennä avohoidossa tai ympärivuorokautisessa hoidossa olevien vanhusten kuolleisuutta.

A

Oireettoman bakteriurian vaikutus iäkkäiden kuolleisuuteen

Oireeton bakteriuria ei suurenna iäkkäiden kuolleisuutta.

A

Oireiden ennustearvo virtsan bakteeriviljelyn positiivisuuteen

Yksi oire ennustaa virtsaviljelyn positiivisuutta noin 50 %:n ja usean oireen yhdistelmä jopa yli 90 %:n todennäköisyydellä.

A

Pivmesillinaami naisen akuutin komplisoitumattoman kystiitin hoidossa

3 päivän mittainen pivmesillinaamihoito on tehokas naisen akuutin komplisoitumattoman kystiitin hoidossa.

A

Trimetopriimi naisen komplisoitumattoman kystiitin hoidossa

3 päivän trimetopriimihoito on riittävä naisen kystiitin hoidossa.

A

Trimetopriimi- tai sulfa-trimetopriimilääkitys ja sairaalahoitoon johtavan hyperkalemian vaara iäkkäillä

Virtsatieinfektion hoitoon aloitettu trimetopriimi- tai sulfa-trimetopriimihoito suurentaa sairaalahoitoon johtavan hyperkalemian riskiä iäkkäillä (vähintään 65-vuotiaat). Riski on erityisen suuri niillä, joilla on jokin muu hyperkalemian vaaraa lisäävä samanaikainen lääkitys.

B

Antiseptisilla aineilla kyllästetyt katetrit ja infektioriski

Sairaalapotilaiden lyhytaikaisessa katetroinnissa antiseptisilla aineilla kyllästettyjen katetrien käyttö vähentää bakteriuriaa ja nitrofuratsonikatetri ilmeisesti vähentää virtsatulehduksia tavanomaiseen kestokatetriin verrattuna. Tällaiset katetrit aiheuttavat enemmän ärsytystä ja ovat kalliimpia kuin tavanomaiset katetrit. Hyöty on luultavasti kliinisesti ja potilaan kannalta merkityksetön ja näyttö on heikkoa.

B

CRP ja ylempien virtsateiden infektion todennäköisyys (tasodiagnostiikka)

CRP-pitoisuuden suureneminen yli rajan 40 mg/l (20–50 mg/l) viittaa munuaistasoiseen infektioon.

B

Diabeetikon oireeton bakteriuria ja munuaistoiminta

Diabeetikon oireeton bakteriuria ei ilmeisesti heikennä munuaisten toimintaa.

B

Diabeetikon oireettoman bakteriurian mikrobilääkehoito

Diabeetikon oireettoman bakteriurian mikrobilääkehoito ei ilmeisesti vähennä oireisia virtsatieinfektioita tai niiden komplikaatioita.

B

Karpalovalmiste virtsatieinfektion ehkäisyssä naisilla

Karpalomehu (tai karpalo-puolukkamehu) ilmeisesti vähentää virtsatieinfektion riskiä muutoin terveillä naisilla.

B

Oireettoman bakteriurian hoito ja oireisen VTI:n ilmaantuvuus

Oireettoman bakteriurian hoito ilmeisesti lisää oireisten VTI:n ilmaantuvuutta.

B

Oral oestrogens for preventing recurrent urinary tract infection in postmenopausal women

Oral oestrogens appear not to be effective for reducing recurrent urinary tract infections compared to placebo in postmenopausal women.

B

Tulehduskipulääkkeet naisten virtsatieinfektioiden hoidossa

Tulehduskipulääkkeet eivät ilmeisesti lievitä oireita yhtä tehokkaasti kuin mikrobilääkehoito naisten komplisoitumattomissa virtsatieinfektioissa, ja ne saattavat suurentaa pyelonefriitin riskiä.

B

Virtsanäytteen kontaminaatioriski lapsella

Keskivirtsanäytteen kontaminoituminen on vähäisempää verrattuna virtsatyynyllä tai virtsankeräyspussilla otettuun näytteeseen lapsella.

B

Virtsanäytteen otto pottaa käyttävältä lapselta

Laittamalla erillinen kuppi potan etuosaan ilmeisesti saadaan pottaa käyttävältä lapselta edustava keskivirtsanäyte.

C

Diabeetikon oireeton bakteriuria ja albuminuria

Saattaa olla, että tyypin 2 diabeetikon oireeton bakteriuria ei vaikuta albuminuriaan.

C

Imeväisen virtsanäytteen otto Quick-Wee menetelmällä

Häpyluun yläpuolinen ihostimulaatio kylmään nesteeseen kastellulla sideharsolla eli ns. Quick-Wee-menetelmällä saattaa nopeuttaa lentovirtsanäytteen saamista imeväisellä.

C

Karpalovalmisteen käyttö virtsatieinfektion estoon yli 1-vuotilaalla lapsella

Karpalomehu saattaa estää virtsatieinfektioita muuten terveellä yli 1-vuotiailla lapsella.

C

Kestokatetroinnin, toistokatetroinnin ja häpyluun yläpuolisen katetroinnin infektioriskien vertailu

Kestokatetrointi ei ilmeisesti suurenna virtsatieinfektion riskiä rakkopistokatetrointiin tai toistokatetrointiin nähden, jos katetrointiaika on 5 päivää tai lyhempi, mutta saattaa lisätä virtsatieinfektioiden määrää, kun katetrointiaika on pidempi kuin 5 päivää.

C

Metenamiinihippuraatin teho virtsatietulehdusten estolääkkeenä

Metenamiinihippuraatin teho virtsatietulehdusten estolääkkeenä lienee parempi kuin lumeen , mutta heikompi kuin mikrobilääkkeiden.

C

Nitrofurantoiini naisen akuutin komplisoitumattoman kystiitin hoidossa

3 päivää kestävällä kystiitin nitrofurantoiinihoidolla lienee saavutettavissa samanlainen kliininen ja mikrobiologinen vaste kuin 5 tai 7 päivää kestävällä hoidolla.

C

Nitrofurantoiinin teho iäkkäillä naisilla, joilla on heikentynyt munuaisten toiminta

Nitrofurantoiini saattaa olla tehokas kystiitin hoidossa myös niillä iäkkäillä naisilla, joiden munuaisten toiminta on korkeintaan kohtalaisesti heikentynyt (eGFR 30–59 ml/min).

C

Oireettoman bakteriurian eradikaatio kastelevilta ympärivuorokautisessa hoidossa olevilta

Oireettoman bakteriurian eradikaatio ympärivuorokautisessa hoidossa olevilta iäkkäiltä ei vähentäne kastelua.

C

Sulfa-trimetopriimi ja äkkikuoleman riski iäkkäillä

Kuuriluonteiseen sulfa-trimetopriimin käyttöön saattaa liittyä suurentunut äkkikuoleman riski iäkkäillä monisairailla potilailla, jotka saavat samanaikaisesti ACE:n estäjiä, angiotensiinireseptorin salpaajia tai spironolaktonia.

C

Vaginal oestrogens for preventing recurrent urinary tract infection in postmenopausal women

Vaginal oestrogens may be effective for reducing recurrent urinary tract infections compared to placebo in postmenopausal women.

C

VTI:n pitkä ja laajakirjoinen mikrobilääkehoito diabeetikkonaisilla

Yli 5 vuorokauden hoito tavanomaista laajempikirjoisella mikrobilääkkeellä ei vähentäne virtsatieinfektioiden uusiutumista diabetesta sairastavilla naisilla.

D

Virtsatieinfektiot iäkkäillä ja sekavuus

Luotettava tutkimusnäyttö alempien virtsateiden infektion roolista iäkkäiden kotona asuvien akuutin sekavuustilan laukaisijana puuttuu.

Lapsen keskivirtsanäyte
Miesten E.colien fluoroinoloniresitenssi iän mukaan
Milloin ympärivuorokautisessa hoidossa olevalta vanhukselta otetaan virtsan bakteeriviljely (U-BaktVi)?
Quick-Wee-stimulointimenetelmä
Virtsankeräystyynyn käyttö lapsilla
Virtsarakkopunktion tekeminen imeväiselle