Multisjuk patient

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland r.y.
15.6.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Monisairas potilas «Monisairas potilas»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Termen "multisjuk patient" omfattar en heterogen grupp patienter, som enligt en internationell definition har minst två långvariga sjukdomar eller faktorer som påverkar hälsotillståndet.
    • Det är mycket viktigt att identifiera patienter med multisjuklighet, som har nedsatt livskvalitet eller funktionsförmåga eller ökad risk för tidig död eller behov av sjukhusvård eller serviceboende. I denna rekommendation används termen multisjuk patient i riskzonen. Se avsnittet Definition av multisjuk patient.
  • I vården av patienter med multisjuklighet är kontinuitet i vården av största vikt.
  • När det gäller vård av multisjuka patienter finns det forskningsevidens som visar att följande vårdmodeller och interventioner medför nytta och lämpar sig för finländska förhållanden:
    • geriatrisk helhetsbedömning av äldre
    • psykosociala interventioner
    • patientorienterade vårdmodeller
    • individuell vårdplan.
  • Ett förhållningssätt där patientens helhetssituation beaktas är viktigare än att fokusera på enskilda sjukdomar i vården av multisjuka patienter för alla yrkesutbildade personer som deltar i det kliniska arbetet.
  • Målet är en ändamålsenlig läkemedelsbehandling på så sätt att funktionsförmågan och livskvaliteten hos patienter med multisjuklighet beaktas.
  • Med tanke på hur vanligt tillståndet är finns det ännu väldigt lite forskningsinformation om högklassig och effektiv vård av multisjuka patienter.
  • Se videon om det centrala innehållet i rekommendationen (ca 4:49 minuter) «Monisairaan potilaan hoito (video)»1

Bakgrund till vårdrekommendationen

  • Allmänmedicinska föreningen i Finland gav ett förslag till Nätverksutskottet vid Finska Läkarföreningen Duodecim om att utarbeta en God medicinsk praxis-rekommendation för multisjuka patienter.
  • Förslaget om rekommendationen gavs på grund av att multisjukligheten ökar och att patienter med hur enskilda sjukdomar behandlas och då multisjuklighet är en central patientgrupp i hela hälso- och sjukvårdssystemet.
  • I de sjukdomsspecifika God medicinsk praxis-rekommendationerna beskrivs vanligen hur enskilda sjukdomar behandlas och då har multisjuka och patienter med polyfarmaci exkluderats.
  • Utgångspunkten i denna rekommendation är The National Institute for Health and Care Excellence (NICE) Multimorbidity vårdrekommendation från år 2016 «NICE guideline (NG56): Multimorbidity: clinical as...»1.

Utarbetande av vårdrekommendation

  • En arbetsgrupp för God medicinsk praxis-rekommendationen bildades med experter inom allmänmedicin, geriatri, psykiatri, internmedicin samt vårdvetenskap och farmaci.
  • Skrivarbetet utfördes parvis av hela arbetsgruppen. Hela arbetsgruppen behandlade och godkände texterna gemensamt.
  • God medicinsk praxis-rekommendation baserar sig på forskningslitteratur och den expertkonsensus som har uppnåtts utifrån denna. Konsensus uppnåddes genom ett flertal diskussioner, och alla medlemmar i arbetsgruppen för God medicinsk praxis-rekommendationen godkände innehållet i rekommendationen.
  • Utgångspunkten i God medicinsk praxis-rekommendationen är NICE vårdrekommendationen Multimorbidity «NICE guideline (NG56): Multimorbidity: clinical as...»1.
  • Under arbetet utarbetade man utifrån kärnfrågorna teman, vars antal komprimerades och utformades till 12 stycken.
    • I rekommendationen presenteras svaren på kärnfrågorna kortfattat och de rekommendationer som utarbetats utifrån dem.
    • Det fakta som är mest centralt motiveras i evidensöversikterna och i rekommendationens tilläggsmaterial, som läsaren har tillgång till direkt i rekommendationen.
  • Rekommendationen genomgick en omfattande remissbehandling.

Avgränsning av ämnet

Mål och huvudbudskap

  • Syftet med rekommendationen är att
    • främja hälsan, välbefinnandet, funktionsförmågan och livskvaliteten hos patienter med multisjuklighet
    • betona patientens roll i beslut om vården
    • öka medvetenheten om särdragen i multisjuklighet och vad den innebär för läkarkåren och övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt patienterna
    • utvidga perspektivet från behandling av enskilda sjukdomar till god vård av patientens helhetssituation
    • uppmuntra till strukturerat omhändertagande och multiprofessionellt samarbete i vården av multisjuka.
  • Se videon om det centrala innehållet i rekommendationen (ca 4:49 minuter) «Monisairaan potilaan hoito (video)»1.

Målgrupper

  • Målgrupper för rekommendationen är läkare som arbetar bland multisjuka patienter samt alla andra yrkesutbildade personer som arbetar bland patienter och klienter inom social- och hälsovården.
  • Andra målgrupper för rekommendationen är patienter, patientorganisationer, beslutsfattare, utvecklare och ledare inom hälso- och sjukvården.

1) Definition av multisjuklighet och bakgrundsfaktorer

Sammanfattning: I internationell litteratur avses med multisjuk patient en person, som har minst två långvariga sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar. Det är mycket viktigt att ta hänsyn till multisjukligheten då patienten har utmaningar eller risk- och belastningsfaktorer förknippade med möjligheterna att klara sig i vardagen (t.ex. multimedicinering eller riklig användning av tjänster), som förutsätter en individuell vårdplanering.

Definition av multisjuk patient

Multisjuk patient i riskzonen

  • I NICE:s rekommendation för multisjuka patienter fastställs följande situationer där det är särskilt viktigt att identifiera multisjuklighet och upprätta en individuell vårdplan:
    • Riklig användning av tjänster.
    • Patienten har både fysiska sjukdomar och psykiska problem.
    • Gerasteni konstateras.
    • Patienten använder många olika läkemedel.
    • Patienten har svårt redan att klara av vardagen.
  • Se också följande avsnitt i rekommendationen:
    • Centrala rekommendationer
    • Avgränsning av ämnet
    • Avsnitt 4) Bedömning av vårdbörda och dess sammanfattning
    • Avsnitt 5) Verktyg för identifiering av riskpatienter.

Begrepp förknippade med multisjuklighet

Prevalens för multisjuklighet

Multisjuklighet, upplevd hälsa och användning av hälso- och sjukvårdstjänster

2) Sjukdomskluster och deras betydelse hos multisjuka patienter

Sammanfattning: Sjukdomskluster försämrar livskvaliteten. När antalet sjukdomar ökar, ökar sannolikheten för depression. Vi rekommenderar aktiv identifiering och behandling av psykiska störningar hos patienter med multisjuklighet. Även kartläggning och behandling av symtom i rörelseorganen rekommenderas för patienter med multisjuklighet.

3) Identifiering av gerasteni

Rekommendation: Vi rekommenderar screening för gerasteni i det kliniska arbetet med test av gånghastigheten eller med TUG-test. Om screeningresultatet tyder på gerasteni, rekommenderar vi en övergripande geriatrisk bedömning för patienten.

4) Bedömning av vårdbörda

Sammanfattning: Det är möjligt att bedöma vårdbördan och för detta finns mätare. Vi rekommenderar användning av MTQB-mätaren när man vill bedöma vad som orsakar vårdbörda i patientens vardag och hur man kan påverka den. Vi rekommenderar att den används särskilt vid bedömning av situationen för multisjuka patienter som är i riskzonen. Se också avsnittet Definition av multisjuk patient.

  • Många sjukdomar och behandlingen av dem kan orsaka belastning i patientens vardag.
  • Med vårdbörda avses den belastning som åtgärder förknippade med behandlingen av sjukdomen medför för patienten «Duncan P, Murphy M, Man MS ym. Development and val...»40.
  • Det har inte publicerats någon prospektiv jämförande studie om mätare av vårdbörda «Duncan P, Murphy M, Man MS ym. Development and val...»40.
  • Olika mätare har utvecklats, till exempel Treatment Burden Questionnaire (TBQ), Patient Experience with Treatment and Self managementia (PETS), Multimorbidity Illness Perceptions Scale (MULTIPLes) och Healthcare Task Difficulty (HCTD). Det har visats att testerna går bra att reproducera och att de mäter samma sak. Problemet med enkäterna är dock att de är långa eller systemberoende, eller att de mäter endast en del av dimensionerna i vårdbördan.
  • För bedömning av vårdbördan har man utifrån tidigare forskningsinformation och patientintervjuer utvecklat mätaren Multimorbidity Treatment Burden Questionnaire (MTBQ) som innehåller 10 korta frågor. Den engelskspråkiga versionen har validerats, och dessutom finns det en tydlig poängsättning för tolkning av resultaten «Duncan P, Murphy M, Man MS ym. Development and val...»40. MTBQ-mätaren har översatts till finska (se patientenkät i PDF format: Miten paljon joudut näkemään vaivaa terveytesi eteen? «hoi50126a.pdf»1)

5) Verktyg för identifiering av riskpatienter

Sammanfattning: I Finland finns det tillsvidare inga validerade riskverktyg för identifiering av riskpatienter. Inom vår hälso- och sjukvård finns det ett klart behov av riskverktyg som automatiskt utnyttjar uppgifter i patientjournalerna.

6) Centrala principer i vården av multisjuka patienter

Sammanfattning (avsnitten 6 och 7): Följande centrala principer rekommenderas i vården av multisjuka patienter:

  • Diskutera med patienten vårdalternativ där multisjukligheten beaktas och förhållningssätt.
  • Beakta vårdbördan.
  • Ta hänsyn till patientens målsättningar, värderingar och prioritetsordning.
  • Gå igenom läkemedelsbehandlingen och övrig vård och behandling på så sätt att du beaktar den individuella nyttan och olägenheterna för patienten samt tar hänsyn till de frågor som är viktigast för patienten.
  • Kom överens om den individuella vårdplanen tillsammans med patienten.
  • NICE fastställde i rekommendationen för multisjuka patienter sju teman, som ska beaktas i vården av multisjuka patienter «Mitkä periaatteet ovat tärkeitä monisairaiden potilaiden hoidossa?»9. Vi anser att dessa teman är bra även i Finland. Vi kompletterade dem med kontinuitet i vården.
  • Kontinuitet i vården:
    • Multisjuka patienter i riskzonen har sannolikt särskilt stor nytta av kontinuitet i vården.
  • Patientorientering:
    • Vi beaktar patientens egna målsättningar och prioritetsordning.
    • Vi diskuterar och fattar vårdbeslut tillsammans med patienten.
  • De sjukdomsspecifika God medicinsk praxis-rekommendationerna anpassas individuellt:
  • Övergripande läkemedelsbehandling:
    • Vi påbörjar eller fortsätter med läkemedel som gör nytta.
    • Vi avslutar oändamålsenliga läkemedel.
    • Vi ser till att patienten förstår syftet med läkemedelsbehandlingen.
    • Vi stöder patienten i genomförandet av läkemedelsbehandlingen och uppföljningen av svaret på behandlingen
  • Individuell vårdplan:
    • Genom att använda en individuell vårdplan beaktas patientens helhetssituation i högre grad än om man använder enstaka behandlingsrekommendationer.
  • Informationsutbyte mellan yrkesutbildade personer och organisationer
  • Utveckling av behandlingsrekommendationerna:
    • Man beaktar den belastning som behandlingar av olika sjukdomar och eventuella biverkningar och interaktioner som patienten orsakas.
  • Produktion av forskningsinformation:
    • Trots att tillståndet är mycket vanligt finns det ännu rätt lite forskningsinformation om vård av patienter med multisjuklighet.

7) Centrala faktorer, som hindrar god vård av multisjuka patienter

Sammanfattning (avsnitten 6 och 7): Följande centrala principer rekommenderas i vården av multisjuka patienter:

  • Diskutera med patienten vårdalternativ där multisjukligheten beaktas och förhållningssätt.
  • Beakta vårdbördan.
  • Ta hänsyn till patientens målsättningar, värderingar och prioritetsordning.
  • Gå igenom läkemedelsbehandlingen och övrig vård och behandling på så sätt att du beaktar den individuella nyttan och olägenheterna för patienten samt tar hänsyn till de frågor som är viktigast för patienten.
  • Kom överens om den individuella vårdplanen tillsammans med patienten.
  • I NICE:s rekommendation har man fastställt sex teman, som i praktiken kan utgöra hinder för optimal vård av multisjuka patienter «Mitkä tekijät estävät terveydenhuollon ammattihenkilöitä monisairaiden potilaiden hoidon optimoinnissa?»10:
    • bristande förståelse för komplexiteten i och betydelsen av multisjuklighet
    • utmaningar gällande användningen av hälso- och sjukvårdstjänster:
      • patientrelaterade hinder för tillgång till service (t.ex. ekonomiska orsaker)
      • hinder relaterade till servicesystemet: svårt att få tillgång till vård, för korta mottagningstider och brister i vårdens kontinuitet
    • problem i informationsutbytet mellan yrkesutbildade personer, till exempel bristfälliga anteckningar i patientjournalen eller vårdrespons
    • relationen mellan patienten och yrkesutbildade personer:
      • brister i vårdens kontinuitet
      • problem i kommunikationen mellan patienten och vårdpersonalen
      • patientens önskan om att bli sedd som individ och inte enbart kopplad till sina sjukdomar
    • patientens emotionella och psykologiska problem
    • bristande stöd av familjen och andra närstående.

8) Betydelsen av kontinuitet i vården av multisjuka patienter

Rekommendation: Vi rekommenderar att vårdrelationen och kontinuiteten i vården för multisjuka patienter stärks både inom primärvården och den specialiserade sjukvården, vid behov genom att utöka multiprofessionaliteten.

9) Multisjuk patient och polyfarmaci

Sammanfattning: Det finns ett betydande samband mellan antalet läkemedel och dödsrisken, men orsakssambandet är oklart. De negativa händelserna (incidenterna) ökar när antalet läkemedel ökar. Målet är ändamålsenlig läkemedelsbehandling med en kontinuerlig utvärdering av behandlingen där man utnyttjar olika metoder.

Polyfarmaci, multisjuk patient

Samband mellan polyfarmaci och livskvalitet relaterad till hälsan (nedan "livskvalitet")

Samband mellan polyfarmaci och användning av oplanerade (jourmässiga) hälso- och sjukvårdstjänster

Samband mellan polyfarmaci och serviceboende

Samband mellan polyfarmaci och ökad dödsrisk

Utvärdering av läkemedelsbehandling i praktiken

10) Avslutning av multisjuka patienters blodtrycks-, osteoporos- och statinläkemedel – vad vet vi om detta?

Läkemedelsbehandling av högt blodtryck

Sammanfattning: Det finns inte tillgång till randomiserade undersökningar om totaleffekten och säkerheten vid avslutning av läkemedelsbehandling för högt blodtryck hos multisjuka patienter.

Läkemedelsbehandling av osteoporos

Sammanfattning: Minskningen i bentätheten och ökningen i frakturrisken efter avslutad läkemedelsbehandling för osteoporos varierar för olika osteoporosläkemedel. När man överväger om läkemedelsbehandlingen av osteoporos ska fortsätta eller avslutas ska man beakta vilket läkemedel som har använts, patientens egna önskemål, frakturrisken och den förväntade livslängden.

Läkemedelsbehandling med statiner

Sammanfattning: Forskningsinformationen om avslutning av behandling med statiner är bristfällig. Om man misstänker att behandling med statiner hos multisjuka patienter orsakar olägenheter, kan man pröva med att sätta läkemedlet på paus eller avsluta det. Hos patienter som har en sjukdom som förkortar livstiden betydligt kan man avsluta användningen av statiner.

  • För patienter med artärsjukdom är statinläkemedel viktiga för att minska risken för nya sjukdomshändelser och även för patienter med hög risk som primärprevention.
  • I God medicinsk praxis-rekommendationen Dyslipidemiat «Dyslipidemiat»12 (på finska), «Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen ...»73 konstateras följande om avslutning av statiner:
    • I livets slutskede avslutar man statinläkemedel i enlighet med samma principer som man avslutar annan preventiv läkemedelsbehandling.
    • I randomiserade undersökningar där patienternas förväntade livslängd var högst ett år, konstaterades inga negativa följder av att statinläkemedel avslutats.
    • Vid avslutning av statinläkemedel i livets slutskede är läkarens bedömning av helhetssituationen central, och läkemedlen avslutas i samförstånd med patienten och vid behov med patientens närstående.
  • Det finns inga undersökningar om avslutning av statinläkemedel hos patienter med multisjuklighet «Milloin statiinilääkityksen voi lopettaa?»18.

11) Effekter av vård- och behandlingsmodeller samt interventioner på vårdresultaten hos multisjuka patienter

Rekommendation: Vi rekommenderar att man i vården av multisjuka patienter utnyttjar individuellt anpassade psykosociala interventioner, patientorienterade vårdmodeller och övergripande geriatrisk bedömning för äldre patienter. Vården av multisjuka patienter i riskzonen ska basera sig på en individuell vårdplan, där man för att koordinera vården och främja kontinuiteten i vården utnämner en klientansvarig eller egenläkare.

Geriatrisk helhetsbedömning

Psykosociala interventioner för patienter med långvarig sjukdom eller depression

Patientorienterade vårdmodeller

Vårdmodell med klientansvarig (case/care manager)

Individuell vårdplan

Elektroniska hälsotjänster (eHealth/eHälsa)

Modellen för hälsonytta (chronic care model) i vården av multisjuka patienter

12) Identifiering av andra sjukdomar och särdrag vid screening på multisjuka patienter

Sammanfattning: Bland multisjuka patienter görs inte tillräckligt med screeningar för cancer, undernäring och depression.

  • Screening är en undersökning som riktas till en viss befolkningsgrupp där syftet är att hitta symtomfria personer som har insjuknat i den sjukdom som är föremål för screeningen «Seulontaohjelmat. Opas kunnille kansanterveystyöhö...»95.
  • Screeningen kan vara nationell, planerad förebyggande hälsovård eller utföras i samband med mottagningsbesök för att identifiera patientspecifika sjukdomar.
  • Patientspecifik screening genomförs situationsspecifikt enligt läkarens övervägande och god medicinsk praxis på så sätt att man diskuterar med patienten om fördelarna och nackdelarna med screeningen.
  • Man ska inte göra screeningar för sjukdomar om man inte vet vilken betydelse screeningresultatet har, och om det inte finns en effektiv, godtagbar behandling som i den symtomfria fasen påverkar sjukdomens naturliga förlopp och förbättrar dess prognos «Seulontaohjelmat. Opas kunnille kansanterveystyöhö...»95.
  • Screeningens betydelse och sjukdomsrisk ska diskuteras med patienten. När det gäller multisjuka patienter har diskussionen stor betydelse «Mangin D, Stephen G, Bismah V ym. Making patient v...»96.
  • I de flesta God medicinsk praxis-rekommendationerna nämns inte i vilka fall screening inte bör utföras.

Särdrag vid screening på multisjuka patienter

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland r.y.

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Monisairas potilas»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Hans Blomberg

Litteratur

Multisjuk patient. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Allmänmedicinska föreningen i Finland r.y. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»8

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. NICE guideline (NG56): Multimorbidity: clinical assessment and management, 2016. https://www.nice.org.uk/guidance/ng56/resources/multimorbidity-clinical-assessment-and-management-pdf-1837516654789
  2. Palliatiivinen hoito ja saattohoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Palliatiivisen Lääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  3. Liikunta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Käypä hoito -johtoryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  4. Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  5. Sairauspoissaolon tarpeen arviointi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin Verkostovaliokunnan asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  6. Valderas JM, Starfield B, Sibbald B ym. Defining comorbidity: implications for understanding health and health services. Ann Fam Med 2009;7:357-63 «PMID: 19597174»PubMed
  7. Vedsted P, Christensen MB. Frequent attenders in general practice care: a literature review with special reference to methodological considerations. Public Health 2005;119:118-37 «PMID: 15694959»PubMed
  8. Smits FT, Mohrs JJ, Beem EE ym. Defining frequent attendance in general practice. BMC Fam Pract 2008;9:21 «PMID: 18412954»PubMed
  9. Cassell A, Edwards D, Harshfield A ym. The epidemiology of multimorbidity in primary care: a retrospective cohort study. Br J Gen Pract 2018;68:e245-51 «PMID: 29530918»PubMed
  10. Smits FT, Brouwer HJ, ter Riet G ym. Epidemiology of frequent attenders: a 3-year historic cohort study comparing attendance, morbidity and prescriptions of one-year and persistent frequent attenders. BMC Public Health 2009;9:36 «PMID: 19166622»PubMed
  11. Calderón-Larrañaga A, Vetrano DL, Onder G ym. Assessing and Measuring Chronic Multimorbidity in the Older Population: A Proposal for Its Operationalization. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2017;72:1417-23 «PMID: 28003375»PubMed
  12. Laatikainen T, IMPRO-tutkimushanke, julkaisematon tieto
  13. Barnett K, Mercer SW, Norbury M ym. Epidemiology of multimorbidity and implications for health care, research, and medical education: a cross-sectional study. Lancet 2012;380:37-43 «PMID: 22579043»PubMed
  14. Nunes BP, Flores TR, Mielke GI ym. Multimorbidity and mortality in older adults: A systematic review and meta-analysis. Arch Gerontol Geriatr 2016;67:130-8 «PMID: 27500661»PubMed
  15. Marques A, Peralta M, Gouveia ÉR ym. Physical activity buffers the negative relationship between multimorbidity, self-rated health and life satisfaction. J Public Health (Oxf) 2018;40:e328-35 «PMID: 29385511»PubMed
  16. Nützel A, Dahlhaus A, Fuchs A ym. Self-rated health in multimorbid older general practice patients: a cross-sectional study in Germany. BMC Fam Pract 2014;15:1 «PMID: 24387712»PubMed
  17. Schiltz NK, Warner DF, Sun J ym. Identifying Specific Combinations of Multimorbidity that Contribute to Health Care Resource Utilization: An Analytic Approach. Med Care 2017;55:276-84 «PMID: 27753745»PubMed
  18. Fortin M, Bravo G, Hudon C ym. Relationship between multimorbidity and health-related quality of life of patients in primary care. Qual Life Res 2006;15:83-91 «PMID: 16411033»PubMed
  19. Calderón-Larrañaga A, Poblador-Plou B, González-Rubio F ym. Multimorbidity, polypharmacy, referrals, and adverse drug events: are we doing things well? Br J Gen Pract 2012;62:e821-6 «PMID: 23211262»PubMed
  20. Violán C, Roso-Llorach A, Foguet-Boreu Q ym. Multimorbidity patterns with K-means nonhierarchical cluster analysis. BMC Fam Pract 2018;19:108 «PMID: 29969997»PubMed
  21. Déruaz-Luyet A, N'Goran AA, Senn N ym. Multimorbidity and patterns of chronic conditions in a primary care population in Switzerland: a cross-sectional study. BMJ Open 2017;7:e013664 «PMID: 28674127»PubMed
  22. Yunus MB. Fibromyalgia and overlapping disorders: the unifying concept of central sensitivity syndromes. Semin Arthritis Rheum 2007;36:339-56 «PMID: 17350675»PubMed
  23. Held FP, Blyth F, Gnjidic D ym. Association Rules Analysis of Comorbidity and Multimorbidity: The Concord Health and Aging in Men Project. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2016;71:625-31 «PMID: 26508296»PubMed
  24. Sasseville M, Smith SM, Freyne L ym. Predicting poorer health outcomes in older community-dwelling patients with multimorbidity: prospective cohort study assessing the accuracy of different multimorbidity definitions. BMJ Open 2019;9:e023919 «PMID: 30612111»PubMed
  25. Pruchno RA, Wilson-Genderson M, Heid AR. Multiple Chronic Condition Combinations and Depression in Community-Dwelling Older Adults. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2016;71:910-5 «PMID: 26933159»PubMed
  26. Read JR, Sharpe L, Modini M ym. Multimorbidity and depression: A systematic review and meta-analysis. J Affect Disord 2017;221:36-46 «PMID: 28628766»PubMed
  27. National Guideline Centre (UK). Multimorbidity: Assessment, Prioritisation and Management of Care for People with Commonly Occurring Multimorbidity. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK) 2016
  28. González-Chica DA, Hill CL, Gill TK ym. Individual diseases or clustering of health conditions? Association between multiple chronic diseases and health-related quality of life in adults. Health Qual Life Outcomes 2017;15:244 «PMID: 29268792»PubMed
  29. Hoogendijk EO, Afilalo J, Ensrud KE ym. Frailty: implications for clinical practice and public health. Lancet 2019;394:1365-75 «PMID: 31609228»PubMed
  30. Dent E, Morley JE, Cruz-Jentoft AJ ym. Physical Frailty: ICFSR International Clinical Practice Guidelines for Identification and Management. J Nutr Health Aging 2019;23:771-87 «PMID: 31641726»PubMed
  31. Hanlon P, Nicholl BI, Jani BD ym. Frailty and pre-frailty in middle-aged and older adults and its association with multimorbidity and mortality: a prospective analysis of 493?737 UK Biobank participants. Lancet Public Health 2018;3:e323-32 «PMID: 29908859»PubMed
  32. Apóstolo J, Cooke R, Bobrowicz-Campos E ym. Predicting risk and outcomes for frail older adults: an umbrella review of frailty screening tools. JBI Database System Rev Implement Rep 2017;15:1154-208 «PMID: 28398987»PubMed
  33. Clegg A, Bates C, Young J ym. Development and validation of an electronic frailty index using routine primary care electronic health record data. Age Ageing 2016;45:353-60 «PMID: 26944937»PubMed
  34. Alakare J, Strandberg T. Gerastenia – kuinka tunnistan ja miksi? Suom Lääkäril 2020;75:1369-72
  35. Church S, Rogers E, Rockwood K ym. A scoping review of the Clinical Frailty Scale. BMC Geriatr 2020;20:393 «PMID: 33028215»PubMed
  36. Wuorela M, Viikari L. Vanhuksen toimintakyvyn arviointi akuuttisairaanhoidossa. Duodecim 2019;135:1579-85
  37. Toimia-tietokanta. https://www.terveysportti.fi/dtk/tmi/koti
  38. Iäkkäiden kaatumisten ehkäisy. THL. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/79998/THL_Opas_16_verkko.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  39. Ward KT, Reuben DB. Comprehensive geriatric assessment. https://www.uptodate.com/contents/comprehensive-geriatric-assessment?csi=31ec7 453-ddf7-43aa-a1e6-f9d0b11e9471&source=content Share
  40. Duncan P, Murphy M, Man MS ym. Development and validation of the Multimorbidity Treatment Burden Questionnaire (MTBQ). BMJ Open 2018;8:e019413 «PMID: 29654011»PubMed
  41. Donnan PT, Dorward DW, Mutch B ym. Development and validation of a model for predicting emergency admissions over the next year (PEONY): a UK historical cohort study. Arch Intern Med 2008;168:1416-22 «PMID: 18625922»PubMed
  42. Hippisley-Cox J, Coupland C. Predicting risk of emergency admission to hospital using primary care data: derivation and validation of QAdmissions score. BMJ Open 2013;3:e003482 «PMID: 23959760»PubMed
  43. Mutasingwa DR, Ge H, Upshur RE. How applicable are clinical practice guidelines to elderly patients with comorbidities? Can Fam Physician 2011;57:e253-62 «PMID: 21753084»PubMed
  44. Vitry AI, Zhang Y. Quality of Australian clinical guidelines and relevance to the care of older people with multiple comorbid conditions. Med J Aust 2008;189:360-5 «PMID: 18837677»PubMed
  45. Boyd CM, Darer J, Boult C ym. Clinical practice guidelines and quality of care for older patients with multiple comorbid diseases: implications for pay for performance. JAMA 2005;294:716-24 «PMID: 16091574»PubMed
  46. Lugtenberg M, Burgers JS, Clancy C ym. Current guidelines have limited applicability to patients with comorbid conditions: a systematic analysis of evidence-based guidelines. PLoS One 2011;6:e25987 «PMID: 22028802»PubMed
  47. Baker R, Freeman GK, Haggerty JL ym. Primary medical care continuity and patient mortality: a systematic review. Br J Gen Pract 2020;70:e600-11 «PMID: 32784220»PubMed
  48. Raivio R. Hoidon jatkuvuus perusterveydenhuollossa. tutkimus Tampereen yliopistollisen sairaalan erityisvastuualueen ja Oulun kaupungin terveyskeskuksissa. Tampere University Press 2016
  49. Raivio R, Jääskeläinen J, Holmberg-Marttila D ym. Decreasing trends in patient satisfaction, accessibility and continuity of care in Finnish primary health care - a 14-year follow-up questionnaire study. BMC Fam Pract 2014;15:98 «PMID: 24885700»PubMed
  50. Voutilainen S, Raivio R, Arvonen T, Mattila KJ. Hoidon jatkuvuus väheni tuntuvasti Oulun kaupungin perusterveydenhuollossa 1997-2012. Suom Lääkäril 2014;39:2529-33
  51. Suomela T, Linnosmaa I. Rekisteritietoa seurantaan: 65 vuotta täyttäneiden hoidon jatkuvuus perusterveydenhuollossa. SLL 2020;75:1691-6
  52. Masnoon N, Shakib S, Kalisch-Ellett L ym. What is polypharmacy? A systematic review of definitions. BMC Geriatr 2017;17:230 «PMID: 29017448»PubMed
  53. Jauhonen HM, Jyrkkä J, Koski-Pirilä A. Vältettävien lääkkeiden käyttö on vähentynyt iäkkäillä. Sic! 2019:1-2
  54. Ahonen J. Iäkkäiden lääkehoito, vältettävät lääkkeet ja yhteisvaikutukset. Itä-Suomen yliopisto 2011
  55. Laatikainen O, Sneck S, Bloigu R ym. Hospitalizations Due to Adverse Drug Events in the Elderly-A Retrospective Register Study. Front Pharmacol 2016;7:358 «PMID: 27761112»PubMed
  56. Potter K, Flicker L, Page A ym. Deprescribing in Frail Older People: A Randomised Controlled Trial. PLoS One 2016;11:e0149984 «PMID: 26942907»PubMed
  57. Rankin A, Cadogan CA, Patterson SM ym. Interventions to improve the appropriate use of polypharmacy for older people. Cochrane Database Syst Rev 2018;(9):CD008165 «PMID: 30175841»PubMed
  58. van der Meer HG, Wouters H, Pont LG ym. Reducing the anticholinergic and sedative load in older patients on polypharmacy by pharmacist-led medication review: a randomised controlled trial. BMJ Open 2018;8:e019042 «PMID: 30030308»PubMed
  59. Willeboordse F, Schellevis FG, Chau SH ym. The effectiveness of optimised clinical medication reviews for geriatric patients: Opti-Med a cluster randomised controlled trial. Fam Pract 2017;34:437-45 «PMID: 28334979»PubMed
  60. Schenker Y, Park SY, Jeong K ym. Associations Between Polypharmacy, Symptom Burden, and Quality of Life in Patients with Advanced, Life-Limiting Illness. J Gen Intern Med 2019;34:559-66 «PMID: 30719645»PubMed
  61. Van der Linden L, Decoutere L, Walgraeve K ym. Combined Use of the Rationalization of Home Medication by an Adjusted STOPP in Older Patients (RASP) List and a Pharmacist-Led Medication Review in Very Old Inpatients: Impact on Quality of Prescribing and Clinical Outcome. Drugs Aging 2017;34:123-33 «PMID: 27915457»PubMed
  62. Laki terveydenhuollon ammattihenkilöistä 559/1994. Finlex-tietokanta. https://finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1994/19940559
  63. Fimea. Tietokanta Lääke 75+. https://www.fimea.fi/laakehaut_ja_luettelot/laake75
  64. Hill-Taylor B, Walsh KA, Stewart S ym. Effectiveness of the STOPP/START (Screening Tool of Older Persons' potentially inappropriate Prescriptions/Screening Tool to Alert doctors to the Right Treatment) criteria: systematic review and meta-analysis of randomized controlled studies. J Clin Pharm Ther 2016;41:158-69 «PMID: 26990017»PubMed
  65. By the 2019 American Geriatrics Society Beers Criteria® Update Expert Panel.. American Geriatrics Society 2019 Updated AGS Beers Criteria® for Potentially Inappropriate Medication Use in Older Adults. J Am Geriatr Soc 2019;67:674-94 «PMID: 30693946»PubMed
  66. PRIMA-EDS-päätöksentuki. https://www.prima-eds.eu/
  67. Rieckert A, Reeves D, Altiner A ym. Use of an electronic decision support tool to reduce polypharmacy in elderly people with chronic diseases: cluster randomised controlled trial. BMJ 2020;369:m1822 «PMID: 32554566»PubMed
  68. Kari H, Kortejärvi H, Airaksinen M ym. Patient involvement is essential in identifying drug-related problems. Br J Clin Pharmacol 2018;84:2048-58 «PMID: 29774588»PubMed
  69. Leikola S, Tuomainen L, Peura S ym. Comprehensive medication review: development of a collaborative procedure. Int J Clin Pharm 2012;34:510-4 «PMID: 22711383»PubMed
  70. Schepel L, Lehtonen L, Airaksinen M ym. Medication reconciliation and review for older emergency patients requires improvement in Finland. Int J Risk Saf Med 2019;30:19-31 «PMID: 30103352»PubMed
  71. Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Verenpaineyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  72. Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Endokrinologiyhdistyksen, Suomen Gynekologiyhdistyksen ja Suomen Geriatrit ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  73. Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Sisätautilääkärien Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  74. Nayak S, Greenspan SL. A systematic review and meta-analysis of the effect of bisphosphonate drug holidays on bone mineral density and osteoporotic fracture risk. Osteoporos Int 2019;30:705-20 «PMID: 30623214»PubMed
  75. Tsourdi E, Langdahl B, Cohen-Solal M ym. Discontinuation of Denosumab therapy for osteoporosis: A systematic review and position statement by ECTS. Bone 2017;105:11-7 «PMID: 28789921»PubMed
  76. Murphy PZ, Iranikhah M, Deas CM ym. Fracture Risk Following Discontinuation of Teriparatide: A Review of the Literature. Consult Pharm 2018;33:365-75 «PMID: 29996965»PubMed
  77. Dynamed-tietokanta (tietokanta vaatii kirjautumisen). Comprehensive Geriatric Assessment. https://www.dynamed.com/prevention/comprehensive-geriatric-assessment
  78. Ekdahl AW, Wirehn AB, Alwin J ym. Costs and Effects of an Ambulatory Geriatric Unit (the AGe-FIT Study): A Randomized Controlled Trial. J Am Med Dir Assoc 2015;16:497-503 «PMID: 25703450»PubMed
  79. Mazya AL, Garvin P, Ekdahl AW. Outpatient comprehensive geriatric assessment: effects on frailty and mortality in old people with multimorbidity and high health care utilization. Aging Clin Exp Res 2019;31:519-25 «PMID: 30039453»PubMed
  80. Stubbs B, Vancampfort D, Veronese N ym. Multimorbidity and perceived stress: a population-based cross-sectional study among older adults across six low- and middle-income countries. Maturitas 2018;107:84-91 «PMID: 29169587»PubMed
  81. Vancampfort D, Koyanagi A, Ward PB ym. Perceived Stress and Its Relationship With Chronic Medical Conditions and Multimorbidity Among 229,293 Community-Dwelling Adults in 44 Low- and Middle-Income Countries. Am J Epidemiol 2017;186:979-89 «PMID: 28637230»PubMed
  82. Hudon C, Chouinard MC, Aubrey-Bassler K ym. Case Management in Primary Care for Frequent Users of Health Care Services: A Realist Synthesis. Ann Fam Med 2020;18:218-26 «PMID: 32393557»PubMed
  83. Muurinen S, Mäntyranta T. Asiakasvastaava-toiminta pitkäaikaissairauksien terveyshyötymallissa. Asiakasvastaava-koulutuksen yhtenäiset perusteet, työryhmän raportti 28.2.2011. https://stm.fi/documents/1271139/1427058/get_file.pdf/2a2a9f1a-8751-42b6-a0f5-ad92ff87e6a2
  84. Hudon C, Chouinard MC, Pluye P ym. Characteristics of Case Management in Primary Care Associated With Positive Outcomes for Frequent Users of Health Care: A Systematic Review. Ann Fam Med 2019;17:448-58 «PMID: 31501208»PubMed
  85. Bleich SN, Sherrod C, Chiang A ym. Systematic Review of Programs Treating High-Need and High-Cost People With Multiple Chronic Diseases or Disabilities in the United States, 2008-2014. Prev Chronic Dis 2015;12:E197 «PMID: 26564013»PubMed
  86. Stokes J, Kristensen SR, Checkland K ym. Does the impact of case management vary in different subgroups of multimorbidity? Secondary analysis of a quasi-experiment. BMC Health Serv Res 2017;17:521 «PMID: 28774296»PubMed
  87. Komulainen J, Vuokko R, Mäkelä M. Rakenteinen terveys- ja hoitosuunnitelma. THL 2011. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/80180/890688ae-578c-4ab0-aada-1d16c3a7f79f.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  88. Coulter A, Entwistle VA, Eccles A ym. Personalised care planning for adults with chronic or long-term health conditions. Cochrane Database Syst Rev 2015;(3):CD010523 «PMID: 25733495»PubMed
  89. Korhonen M. Terveys- ja hoitosuunnitelman toiminnalliset vaatimukset liittyville järjestelmille. THL 2017. https://thl.fi/documents/920442/3850406/THS_toiminnalliset+vaatimukset_V1.2.pdf/84da605d-dcc5-43bb-8de1-c95388a60576
  90. Melchiorre MG, Papa R, Quattrini S ym. Integrated Care Programs for People with Multimorbidity in European Countries: eHealth Adoption in Health Systems. Biomed Res Int 2020;2020:9025326 «PMID: 32337283»PubMed
  91. Hernandes-Quiles C, Garacia-Serrano R, Bernabeu-Wittel M, Ruiz-Cantero A, Colmenero-Camacho MA, Ollero-Baturone M. A randomized clinical trial for remote telemonitoring into an integrated care program for high complexity patients. Atlan-TIC project. Int J Integrated Care 2016;16:154
  92. Wagner EH, Austin BT, Von Korff M. Organizing care for patients with chronic illness. Milbank Q 1996;74:511-44 «PMID: 8941260»PubMed
  93. Wagner EH, Austin BT, Davis C ym. Improving chronic illness care: translating evidence into action. Health Aff (Millwood) 2001;20:64-78 «PMID: 11816692»PubMed
  94. Boehmer KR, Abu Dabrh AM, Gionfriddo MR ym. Does the chronic care model meet the emerging needs of people living with multimorbidity? A systematic review and thematic synthesis. PLoS One 2018;13:e0190852 «PMID: 29420543»PubMed
  95. Seulontaohjelmat. Opas kunnille kansanterveystyöhön kuuluvien seulontojen järjestämisestä. Helsinki Sosiaali ja terveysministeriön julkaisuja 2007:5
  96. Mangin D, Stephen G, Bismah V ym. Making patient values visible in healthcare: a systematic review of tools to assess patient treatment priorities and preferences in the context of multimorbidity. BMJ Open 2016;6:e010903 «PMID: 27288377»PubMed
  97. Agarwal E, Marshall S, Miller M ym. Optimising nutrition in residential aged care: A narrative review. Maturitas 2016;92:70-8 «PMID: 27621242»PubMed
  98. Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi

A

Comprehensive geriatric assessment (CGA) for older adults admitted to hospital

65 years old or older people who receive Comprehensive geriatric assessment (GCA) rather than routine medical care after admission to hospital are more likely to be living at home and are less likely to be admitted to a nursing home up to a year after hospital admission.

A

The association between continuity of care and mortality

Higher levels of continuity of doctor care, in any setting, with any patient group, is associated with reduced mortality.

B

Comprehensive geriatric assessment (CGA) for older adults living in community

Comprehensive geriatric assessment of the older adults appers to improve some dimensions of quality of life, appears to delay the progression of frailty, reduce hospital admissions, and length of hospital stay.

B

Mikä on paras työkalu arvioimaan tai tunnistamaan gerasteniaa?

Kävelynopeustesti ja Timed “up and go”-testi (TUG) ovat ilmeisesti herkkiä mutta vain kohtuullisen tarkkoja gerastenian mittareita yli 60-vuotiailla potilailla.

B

Psychosocial interventions for improving mental health outcomes in patients with multimorbidity

Psychosocial interventions appear to reduce depressive symptoms in multimorbid depressive patients.

C

Apteekissa tehty lääkehoidon arviointi ja sairaalahoitoon päätyminen monilääkityillä potilailla

Apteekissa tehty lääkehoidon arviointi monilääkityillä 65 vuotta täyttäneillä henkilöillä saattaa pienentää riskiä päätyä sairaalahoitoon lääkehaitan vuoksi sekä vähentää sairaalahoidon kustannuksia verrattuna tavanomaiseen lääkeinformaatioon.

C

Association between continuity of care in general practice and hospital admissions

Continuity of care may decrease ambulatory hospital admissions and prevent unplanned emergency hospital admissions in older general practice patients.

C

Bisfosfonaattihoidon lopettamisen vaikutus osteoporoottisen murtuman riskiin ja luuntiheyteen postmenopausaalisilla naisilla

Osteoporoottisen murtuman riski ei lisääntyne eikä luuntiheys merkittävästi alentune 3 vuoden bisfosfonaattilääkityksen käytön lopettamisen jälkeen.

C

CARE plus intervention to improve quality of life of primary care patients with multimorbidity in areas of high socioeconomic deprivation

A complex whole-system intervention (Care plus) in primary care may improve one domain of well-being (negative well-being) and may improve quality of life in patients with multimorbidity in deprived areas at 12 months.

C

Discontinuation of antihypertensive medication on orthostatic hypotension in elderly people with mild cognitive dysfunction

Discontinuation of antihypertensive medication may increase the probability of recovery from orthostatic hypotension.

C

Farmasistin tekemä lääkehoidon arviointi sairaalapotilailla

Sairaalahoidon aikana farmasistin tekemä potilaan lääkehoidon arviointi saattaa vähentää päivystyskäyntien määrää 65 vuotta täyttäneillä henkilöillä verrattuna tavanomaiseen hoitoon.

C

Hoitosuunnitelman merkitys aikuisille, joilla on pitkäaikainen terveysongelma

Hoitosuunnitelma saattaa parantaa pitkäaikaissairaiden aikuisten omahoitovalmiutta ja tyypin 2 diabeteksen hoitotasapainoa sekä vähentää depressio-oireita.

C

Inpatient geriatric evaluation and management

Inpatient geriatric evaluation and management appears to have a positive effect on health-related quality of life and functional status at the time of discharge for patients 65 years or older compared to usual inpatient care with no increase in costs.

C

Lääkehoidon arviointi sairaalapotilailla, kuolleisuus ja uudet sairaalahoidot

Sairaalahoidon aikana tehty potilaan lääkehoidon arviointi ei pienentäne kuolleisuutta eikä vähentäne uusia sairaalahoitoja 65 vuotta täyttäneillä potilailla verrattuna tavanomaiseen lääkehoidon ohjaukseen.

C

3D-potilaslähtöinen hoitomalli monisairaiden potilaiden hoidossa

3D-potilaslähtöinen hoitomalli saattaa parantaa monisairaiden potilaiden kokemusta hoidon potilaslähtöisyydestä perusterveydenhuollossa verrattuna tavanomaiseen hoitoon.

D

Antihypertensive withdrawal for the prevention of cognitive decline

Withdrawal of antihypertensives may not significantly prevent the cognitive decline, but there is a lack of reliable evidence.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään kuvaa tai kaaviota.