Multipel skleros (MS)

God medicinsk praxis | Publicerad: 23.08.2024 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland

Multipel skleros (MS)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland
23.8.2024

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus MS-tauti «MS-tauti»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Multipel skleros eller MS är en kronisk autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet.
  • Diagnosen MS ställs enligt McDonalds kriterier från år 2017, dvs. utgående från förekomsten av typiska neurologiska symtomperioder samt på fynd i magnetundersökning (MRT) och lumbalpunktion.
  • Behandlingen inleds utan dröjsmål efter att diagnosen ställts om sjukdomsaktivitet konstateras.
  • MS definieras som aktiv eller mycket aktiv på basen av kliniska försämringsskov och/eller T2- eller gadolinium (Gd)-förstärkta lesioner passande för MS i magnetundersökning.
  • Läkemedelsvalet görs i samråd med patienten och vid valet bör även kostnaderna för patienten och samhället beaktas «hoi36070a.pdf»1, «The effectiveness and costs of disease-modifying therapies for relapsing-remitting multiple sclerosis»1.
  • Betydelsen av tidig läkemedelsbehandling med hög effekt för prognosen ska beaktas vid valet av läkemedelsbehandling. Detta är särskilt viktigt vid mycket aktiv MS, men sannolikt även nyttigt vid aktiv skovvis förlöpande MS.
  • Patienter med CIS (kliniskt isolerat syndrom) som på basis av likvor- eller MRT-fynd löper förhöjd risk att insjukna i MS följs upp med MRT med 3–12 månaders mellanrum för att säkerställa en tidig diagnos av MS.
  • Sjukdomsaktiviteten följs upp regelbundet på basen av sjukdomsskov, det kliniska tillståndet (vanligtvis bedömt med EDSS-poäng) och MRT, och utifrån dessa fattas beslut om huruvida behandlingen behöver effektiveras eller ändras.
  • Med inflammatorisk aktivitet avses skov och Gd-förstärkta eller nya och/eller utvidgade T2-lesioner som är synliga i MRT. Vid skovvis förlöpande MS utgör en långsamt framskridande symtombild inte en sådan inflammatorisk aktivitet som avses här.
  • Reboundrisken i samband med avslutande av en medicinering ska beaktas vid byte av vissa läkemedel.
  • Avslutande av läkemedelsbehandlingen rekommenderas om symtomen på MS framskrider stadigt och det inte längre finns någon inflammatorisk aktivitet, och vanligtvis senast när patienten är över 60 år.
  • Till den medicinska rehabiliteringen hör adekvat information om sjukdomen, tillräcklig anpassningsträning i rätt tid, motionsrådgivning samt individuell och multiprofessionell rehabilitering enligt observerade behov.
  • Risken för arbetsoförmåga bör identifieras i god tid och man bör utan dröjsmål skrida till åtgärder med hjälp av företagshälsovården och yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder. Bedömningen av arbetsförmågan görs av en företagsläkare som känner till arbetsförhållandena. En specialist i neurologi planerar den övriga behandlingen och bedömer sjukdomens inverkan på funktionsförmågan, vid behov med hjälp av en multiprofessionell arbetsgrupp.

Innehåll och målgrupper

  • Rekommendationen fokuserar på diagnostik, behandling och rehabilitering av MS.
  • Rekommendationen är avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal, som arbetar med MS.

Definitioner

  • MS: en disseminerad inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet, vars symtom orsakas antingen av en direkt skada på nervvävnaden eller av att inflammatoriska transmittorer påverkar nervcellerna i infektionshärdar eller i deras omgivning «Ruutiainen J, Tienari P. MS-tauti ja muut demyelin...»1.
  • CIS: kliniskt isolerat syndrom: tidsmässigt begränsad första symtomperiod som passar för MS, där de diagnostiska kriterierna för MS inte uppfylls.
  • Symtomepisod/försämringsskov: en situation där ett nytt neurologiskt symtomkomplex orsakat av MS eller en plötslig tydlig försämring av gamla symtom varar i minst 24 timmar och högst fyra veckor. Symtomen kan härstamma från ett eller flera områden i centrala nervsystemet. Patienten kan återhämta sig helt eller endast delvis från symtomepisoden «Thompson AJ, Banwell BL, Barkhof F, ym. Diagnosis ...»2.
  • RIS: radiologiskt isolerat syndrom (RIS; radiologically isolated syndrome). Förändringar som passar för MS, utan kliniska fynd på MS, konstateras av en slump i MRT.
  • RRMS (relapsing remitting MS): skovvis förlöpande MS. I diagnosstadiet omfattar RRMS 85–90 % av alla MS-fall. Patienten har återkommande inflammatorisk aktivitet, som uttrycker sig som
    • försämringsskov som patienten antingen delvis eller helt har återhämtat sig från eller
    • ett försämringsskov i samband med vilken man konstaterar typiska MRT-förändringar samt oligoklonalitet i likvor, varvid diagnosen bekräftas redan i samband med en symtomepisod, eller
    • CIS, där man i uppföljningsskedet konstaterar nya inflammatoriska förändringar i MRT.
  • PPMS (primary progressive MS): primärprogressiv MS: rörelse- och funktionsförmågan försämras i jämn takt ända från sjukdomens början utan tydliga försämringsskov.
    • PPMS drabbar 10–15 % av MS-patienterna.
  • SPMS (secondary progressive MS): sekundärprogressiv MS. Hos vissa patienter blir en skovvis förlöpande MS progressiv under årens lopp.
    • Patientens rörelse- och funktionsförmåga försämras i jämn takt. Även försämringsskov kan ännu förekomma.
    • Det är svårt att ange exakta diagnostiska kriterier för SPMS-sjukdomsformen.
    • MS-registret https://www.neurorekisteri.fi/ bedömer övergången till SPMS-sjukdomsformen utifrån kliniska uppgifter (kriterier «Ziemssen T, Bhan V, Chataway J, ym. Secondary Prog...»3).
  • EDSS (extended disability severity scale): mätare för uppföljning av MS-patientens funktionsförmåga (bild «Toimintakyvyn arviointiasteikko EDSS (Expanded Disability Status Scale)»1).
Bild 1.

Toiminta- ja liikuntakykyä MS-taudissa voidaan arvioida kymmentasoisella EDSS-asteikolla. Taso 0 tarkoittaa oireetonta henkilöä, jolla on normaali toimintakyky, kun taas suurempi pistemäärä ilmaisee liikunta- tai muun toimintakyvyn heikkenemistä. Taso 10 merkitsee MS-taudista johtuvaa kuolemaa. Asteikon kehitti alun perin neurologi John Kurtzke vuonna 1983, minkä jälkeen se on ollut neurologien laajassa käytössä kliinisenä toimintakyvyn heikkenemisen seurannan työkaluna.

Muokattu lähteestä: Kurtzke JF. Rating neurologic impairment in multiple sclerosis: an expanded disability status scale (EDSS). Neurology 1983;33:1444-52 PMID: 6685237

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Symtom och fynd

  • Den första symtomepisoden för skovvis förlöpande MS kommer vanligtvis från
    • synnerven (ensidig synnervsinflammation, symtomen består av nedsatt synskärpa och rörelseömhet i ögat)
    • storhjärnan (till exempel ensidig känselstörning eller ensidig extremitetssvaghet)
    • ryggmärgen (känselstörning eller svaghet i en extremitet eller ett extremitetspar eller ena kroppshalvan, ofta med urinblåssymtom)
    • hjärnstammen och lillhjärnan (dubbelseende, rörelserubbning i ögonen såsom internukleär oftalmoplegi, balanssvårigheter, ataxi) «Thompson AJ, Banwell BL, Barkhof F, ym. Diagnosis ...»2.
  • Restsymtom efter ett försämringsskov kan bestå av
    • muskelsvaghet i extremiteterna och spasticitet, som utvecklas senare
    • känselbortfall som passar för att härstamma från centrala nervsystemet, avvikande känselupplevelser eller neuropatiska smärtor
    • störningar i koordinationen av extremiteterna och ataxi som yttrar sig till exempel som gång- och balanssvårigheter
    • störning i urinblåsans eller tarmens funktion
    • avvikande utmattning och kognitiva svårigheter.
  • Det vanligaste initiala symtomet på PPMS (hos 70–80 %) är en spastisk parapares, som i första hand yttrar sig som gång- och balanssvårigheter «Miller DH, Leary SM. Primary-progressive multiple ...»4.
  • Inom primärvården bör man kunna misstänka en eventuell MS och identifiera sjukdomens symtom.

Diagnostik

  • MS-diagnosen är en klinisk slutsats baserad på en helhet med typiska symtom och undersökningsfynd. Diagnosen förutsätter en klinisk och bilddiagnostisk bedömning samt i regel säkerställande av oligoklonalitet i likvor.
  • MS konstateras i allmänhet hos personer i 20–40 års ålder.
  • McDonalds kriterier från år 2017 fastställer tilläggskriterier som ska uppfyllas för att ställa en MS-diagnos «Thompson AJ, Banwell BL, Barkhof F, ym. Diagnosis ...»2. Andra diagnoser ska i regel vara mer osannolika för att en MS-diagnos ska kunna ställas.
  • En diagnos av skovvis förlöpande MS förutsätter alltid minst en symtomepisod.
  • Utöver den kliniska undersökningen är MRT av huvudet den centrala undersökningen vid diagnostiken av MS «Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNI...»5.
  • Med hjälp av MRT av huvudet och vid behov av ryggmärgen kan man konstatera den tidsmässiga och lokala dissemination av inflammatoriska härdförändringar i centrala nervsystemet som diagnosen förutsätter.
  • Efter en CIS-diagnos kan följande undersökning göras individuellt enligt klinisk prövning inom 3–6 månader.
  • Med tidsmässig dissemination avses två symtomepisoder vid olika tidpunkt eller (förstärkta och icke-förstärkta) förändringar av olika ålder i MRT. Oligoklonalitet i likvor ersätter vid behov den tidsmässiga disseminationen som saknas i MRT.
  • Lokal dissemination innebär kliniska fynd eller symtomepisoder i minst två områden av det centrala nervsystemet eller att MRT-fyndet uppfyller kriterierna för lokal dissemination i minst två av fyra områden i centrala nervsystemet «McDonaldin diagnostiset kriteerit 2017: aaltomainen MS-tauti ja ensisijaisesti etenevä MS-tauti»2.

Typisk symtomepisod

Typiska magnetundersökningsförändringar

  • För diagnosen MS behövs en MRT-apparat med en fältstyrka på 1,5 T eller 3 T. En dylik är tillräcklig för diagnostiken och uppföljningen av MS.
  • MRT-förändringar typiska för MS är ovala, periventrikulära (vinkelräta mot hjärnventriklarna), juxtakortikala (relaterade till hjärnbarken) härdar och härdar i bakre skallgropen «Rovira À, Wattjes MP, Tintoré M, ym. Evidence-base...»7, «Filippi M, Preziosa P, Arnold DL, ym. Present and ...»8.
  • Olika magnetsekvenser ger olika slags information för diagnostiken:
    • T2-förändringar med hög signal vars form, storlek och läge i centrala nervsystemet bedöms som en del av differentialdiagnostiken. I uppföljningsbilder vittnar nya T2-förändringar med hög signal om ny aktivitet.
    • Uppföljningsförändringar av nya härdar i FLAIR (fluid attenuated inversion recovery)-sekvenser
    • Kroniska MS-förändringar i T1-sekvenserna ("black holes") och tillsammans med kontrastmedel fynd på färsk inflammationsaktivitet.
    • Patologin för de avvikande fynden kan inte bedömas exakt med hjälp av MRT.
    • Härdförändringarna i MRT utvecklas från en aktiv Gd-förstärkt förändring till T2-härdar med hög signal inom 1–2 månader.
    • CVS (central vein sign) i MRT är förknippad med utvecklingen av T2-förändringar vid MS, och en radiolog kan utnyttja detta fynd i den differentialdiagnostiska bedömningen av T2-förändringar [ «Sati P, Oh J, Constable RT, ym. The central vein s...»9, «Castellaro M, Tamanti A, Pisani AI, ym. The Use of...»10.
  • Kortikala lesioner i hjärnbarken är lika signifikanta MRT-fynd som juxtakortikala lesioner, men visualiseringen av dessa med dagens MRT-metoder är otillförlitlig «Harrison DM, Oh J, Roy S, ym. Thalamic lesions in ...»11.
  • MRT av huvudet hos en MS-patient omfattar en axial T1-, koronal T2-, FLAIR- och diffusionsbild. Andra MRT-tekniker (DWI, DIR, MTR, DTI, PWI) kan behövas för differentialdiagnostiken samt för en noggrannare bedömning av den inflammatoriska vävnadsskadan och lokaliseringen av atrofi.
  • Hos MS-patienter kan hjärnatrofi förekomma redan i början av sjukdomen både centralt och i hjärnbarken, men detta är sällsynt «Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNI...»5.
  • Största delen (cirka 80 %) av MS-patienterna har redan i diagnosstadiet infektionshärdar med symtom också i ryggmärgen «Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNI...»5, «Polman CH, Reingold SC, Banwell B, ym. Diagnostic ...»12.
  • MRT bör göras före en steroidbehandling eller 2–3 månader därefter, när steroidbehandlingens inverkan på det bilddiagnostiska fyndet har upphört (steroidbehandlingen kan minska Gd-förstärkta förändringar) «Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNI...»5.

Typiska likvorfynd

Diagnostiska kriterier

Skovvis förlöpande MS

  • Diagnosen skovvis förlöpande MS (RRMS, relapsing remitting MS) ställs redan efter en symtomepisod om oligoklonaliteten i likvor är positiv och en demyeliniseringslesion konstateras i MRT i minst två av följande fyra lokalisationer: 1) kortikal eller juxtakortikal, 2) periventrikulär, 3) infratentoriell och 4) spinal. 85–90 % av MS-patienterna har RRMS i skedet när diagnosen ställs «Lublin FD, Reingold SC, Cohen JA, ym. Defining the...»21.

Primärprogressiv MS

  • Diagnosen primärprogressiv MS (PPMS, primary progressive MS) förutsätter att sjukdomen redan från början framskrider jämnt utan tydliga skov i minst ett år och orsakar nedsatt rörelse- och funktionsförmåga. Dessutom konstateras hos patienten minst två av följande tre kriterier: 1) minst en kortikal eller juxtakortikal, periventrikulär eller infratentoriell demyeliniseringslesion, 2) minst två demyeliniseringslesioner i ryggmärgen, 3) positiv oligoklonalitet i likvor.
  • 10–15 % av MS-patienterna har PPMS i skedet när diagnosen ställs «Lublin FD, Reingold SC, Cohen JA, ym. Defining the...»21.

Differentialdiagnostik

  • I kriterierna för MS poängteras noggrann differentialdiagnostik innan diagnosen ställs «Solomon AJ, Pettigrew R, Naismith RT, ym. Challeng...»22.
  • Vid flera differentialdiagnostiska sjukdomar är oligoklonaliteten i likvor negativ.
  • Atypiska symtom «Thompson AJ, Baranzini SE, Geurts J, ym. Multiple ...»23 eller MRT-fynd tyder på andra sjukdomar såsom
    • ADEM (acute disseminated encephalomyelitis)
    • neuromyelitis optica-spektrumstörning eller MOGAD (MOG antibody-associated disease) «Banwell B, Bennett JL, Marignier R, ym. Diagnosis ...»24
    • neurosarkoidos
    • vaskulit i centrala nervsystemet
    • manifestationer av bindvävssjukdomar i centrala nervsystemet: SLE (systemisk lupus erythematosus), Sjögrens syndrom, antifosfolipidsyndrom
    • genetiska sjukdomar i hjärnans små blodkärl
    • Susacs syndrom
    • Behçets syndrom
    • CLIPPERS (chronic lymphocytic inflammation, pontine perivascular enhancement responsive to steroids)
    • Fabrys sjukdom.

Demyelinisering som slumpmässigt fynd (radiologiskt isolerat syndrom, RIS)

Inledning och uppföljning av behandling vid skovvis förlöpande MS

Bedömning av sjukdomsaktiviteten

I diagnosstadiet

  • I diagnosstadiet klassificeras skovvis förlöpande MS som mycket aktiv om ett av följande villkor uppfylls:
    • minst två försämringsskov under det senaste året
    • ett försämringsskov under det senaste året OCH bestående restsymtom
    • ett försämringsskov under det senaste året OCH minst nio T2-förändringar OCH minst en T1 Gd+-förändring eller en ny T2-förändring.

Under uppföljningen av behandlingen

  • Under läkemedelsbehandlingen av aktiv MS effektiveras behandlingen till den behandling som gäller för en mycket aktiv skovvis förlöpande MS om medicineringens fulla effekt har uppnåtts och ett av följande villkor uppfylls:
    • minst ett försämringsskov under det senaste året
    • minst två nya T2-förändringar under det senaste året
    • en T1 Gd+-förändring under det senaste året.
  • Man kan bedöma att läkemedelsbehandlingens fulla effekt har uppnåtts om doseringen har genomförts enligt anvisningarna och det har gått 6 månader sedan läkemedelsbehandlingen inleddes.
  • MRT på utgångsnivå, dvs. baseline-MRT, görs 6 månader efter att läkemedlet påbörjats. I den kan man acceptera nya T2-lesioner, men inte T1 Gd+-förändringar.
  • Försämringsskovens svårighetsgrad och symtom (sensoriska/motoriska) och nya lesioners storlek, läge (infratentoriella och spinala lesioner förutspår progressiv MS och eventuellt även högre återfallsfrekvens «Minneboo A, Barkhof F, Polman CH, ym. Infratentori...»28, «Tintore M, Rovira A, Arrambide G, ym. Brainstem le...»29, «Cordonnier C, de Seze J, Breteau G, ym. Prospectiv...»30) och behandlingens längd kan beaktas i beslutsfattandet.
  • Remission bör eftersträvas under de första åren.
  • MRT återspeglar sjukdomens inflammatoriska aktivitet och utnyttjas därför i uppföljningen av läkemedelsbehandlingen.
  • I den kliniska uppföljningen ingår regelbunden bedömning av funktionsförmågan.
  • Neuroregistrets MS-del används i uppföljningen av behandlingen «Laakso SM, Viitala M, Kuusisto H, ym. Multiple scl...»32.
    • I registret antecknas försämringsskov, MRT samt årligen EDSS, som kan beräknas med hjälp av registrets automatiserade EDSS-räknare.
    • Registrets självrapporteringsportal (MyMS) rekommenderas för att samla in information om patientupplevelsen och den av patienten rapporterade funktionsförmågan.
  • Användningen av halten av neurofilament-L-kedjor (NfL) i blod vid uppföljningen av MS är ännu inte etablerad «Neurofilamentti MS-taudin seurannassa»3.

Faktorer som påverkar valet av läkemedelsbehandling

  • Faktorer som bör beaktas vid valet av läkemedelsbehandling är förutom sjukdomens aktivitet (se ovan) bland annat patientens ålder, andra sjukdomar, önskemål om barn, eventuella förutsägbara biverkningar av läkemedlet och behovet av säkerhetsuppföljning i anslutning till medicineringen. Beslutet om valet av läkemedel fattas tillsammans med patienten «Kysely MS-tautia sairastavien ja heidän läheistensä näkemyksistä»4, «Jaettu päätöksenteko»5.
  • När läkemedelsbehandlingen planeras ska man också kontrollera patientens vaccinationsstatus och planera nödvändiga tilläggsvaccinationer innan medicineringen inleds (se punkten Vaccinationer «A2»3).
  • Enligt FPA:s ersättningskriterier ersätts kladribin och fingolimod endast vid mycket aktiv MS (www.fpa.fi «»2).

Betydelsen av att inleda läkemedelsbehandling med hög effekt

Immunologiska läkemedelsbehandlingar

CD20-monoklonala antikroppar (ofatumumab, okrelizumab, rituximab)

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • Innan behandlingen inleds ska patientens aktuella vaccinationsstatus kontrolleras (se avsnittet Vaccinationer «A2»3).
  • Innan behandlingen inleds kontrolleras som säkerhetsprover hepatitvirusantikroppar, HIV-test, undersökningar som krävs för att utesluta tuberkulos enligt en individuell riskbedömning, halten av immunglobuliner i blodet, fullständig blodbild (minimivärdet för lymfocyter 0,8) och graviditetstest.
  • Säkerhetsproven följs upp före administrering av preparat i infusionsform och tre månader efter administreringen; enligt produktresumén behöver behandlingen med ofatumumab inte följas upp med säkerhetsprov.
  • Okrelizumab kan jämfört med placebo bromsa upp försämringen av rörelse- och funktionsförmågan samt minska den sjukdomsaktivitet som bedöms med magnetundersökning (MRT) vid primärprogressiv MS «Okrelitsumabi saattaa hidastaa liikunta- ja toimintakyvyn heikentymistä sekä vähentää magneettikuvauksella (MK) arvioitavaa taudin aktiivisuutta primaaristi etenevässä MS-taudissa lumeeseen verrattuna.»C.
    • Vid primärprogressiv MS är det meningsfullt att följa upp upprätthållandet av funktionsförmågan utgående från en bedömning av en fysioterapeut.
    • Om gångsträckan eller den övriga funktionsförmågan i vardagen försämras betydligt på grund av MS, avslutas medicineringen. För patienter över 50 år bör man noggrant beakta den individuell infektions- och cancerrisk som en immunsuppressiv medicinering ger upphov till. Risken för allvarlig infektion ökar särskilt hos rullstolspatienter (8,5-faldig risk «Vollmer BL, Wallach AI, Corboy JR, ym. Serious saf...»42).
  • Beträffande påbörjandet av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresuméerna.

De viktigaste biverkningarna

  • De viktigaste biverkningarna av CD20-monoklonala antikroppar är infektioner i de övre luftvägarna och infusions- eller injektionsreaktioner.
  • På grund av risken för infusionsreaktion doseras antihistamin och paracetamol oralt samt metylprednisolon intravenöst en halv timme före en rituximab- eller okrelizumab-infusion.

Fumarat (dimetylfumarat och diroximelfumarat)

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • Preparatet tas oralt 2 gånger dagligen.
  • För påbörjande av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresumén.

De viktigaste biverkningarna

  • Biverkningar av dimetylfumarat är rodnad och symtom från mag-tarmkanalen (diarré, illamående, buksmärta).
  • Prevalensen för biverkningar i mag-tarmkanalen var i en studie 34,8 % i diroximelfumaratgruppen och 49,0 % i dimetylfumaratgruppen «Naismith RT, Wundes A, Ziemssen T, ym. Diroximel F...»47.
  • Båda preparaten är förknippade med en benägenhet för rodnad, som minskas med en ASA-dos på 100 mg före läkemedelsintaget.
  • För att minimera biverkningarna kan användningen av inledningsdosen enligt övervägande förlängas från en vecka till 2–4 veckor.
  • På grund av risken för lymfocytopeni följs lymfocythalten upp med 3 månaders intervall under hela behandlingen.
  • Om patientens lymfocythalt kontinuerligt är under 0,5 x 109/l i över 6 månader, bör behandlingen avslutas på grund av risken för progressiv multifokal leukoencefalopati (PML).
  • Om behandlingen avslutas på grund av lymfocytopeni, ska lymfocythalten följas upp tills den återgår till det normala.

Natalizumab

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

De viktigaste biverkningarna

Kladribin

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • Preparatet tas oralt under två behandlingsperioder med ett års mellanrum. Mängden tabletter beräknas enligt patientens vikt. Behandlingsperioden omfattar medicinering enligt vikten i 4–5 dagar två gånger med en månads intervall.
  • För påbörjande av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresumén.
  • Doseringsperioden under det andra året kan flyttas framåt med 6 månader om det är medicinskt indicerat, till exempel för att normalisera antalet lymfocyter till minst nivån 0,8 x 109 celler/l innan behandlingen inleds det andra året.

De viktigaste biverkningarna

Injicerbara immunstimulanter (betainterferoner, glatirameracetat)

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • På marknaden finns både produkter som injiceras subkutant (varannan dag, 3 gånger i veckan eller varannan vecka) och preparat som injiceras intramuskulärt (en gång i veckan). I behandlingen bör man prioritera alternativ med subkutan administreringmed så stora intervall som möjligt «Coyle PK, Shang S, Xiao Z, ym. Matching-adjusted c...»67.
  • För påbörjande av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresumén.
  • Vid användning av betainterferoner bestäms MxA-responsen, dvs. MxA-proteinhalten (mätare för läkemedelsrespons), 12 och 24 månader efter att behandlingen inletts. Om responsen är obetydlig eller saknas helt kan ett nytt kontrolltest göras senast om 3 månader. Om man vid två tillfällen konstaterat att MxA-respons saknas, bör behandlingen avslutas. Den minskade responsen kan följas upp utan att behandlingen avslutas tills MxA-responsen antingen ökar till normal eller saknas helt, varvid behandlingen avslutas «Lublin FD, Reingold SC, Cohen JA, ym. Defining the...»21.

De viktigaste biverkningarna

  • Förkylningsliknande symtom och lokala injektionsreaktioner i huden i början av behandlingen kan lindras med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel «Lublin FD, Reingold SC, Cohen JA, ym. Defining the...»21.
  • Glatirameracetat kan orsaka injektionsreaktioner och lipoatrofi på injektionsstället «Drago F, Brusati C, Mancardi G, ym. Localized lipo...»68.
    • Hos ca 15 % förekommer åtminstone en gång genast efter injektionen rodnad i ansiktet och tryckkänsla över bröstkorgen, hjärtklappning och andnöd som varar i mindre än en minut till 30 minuter. Dessa symtom är ofarliga.

Teriflunomid

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • Preparatet tas oralt en gång per dag.
  • För påbörjande av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresumén.
  • Teriflunomid elimineras mycket långsamt ur kroppen: den genomsnittliga eliminationstiden är 8 månader, men kan vara upp till två år.
  • Läkemedlet kan påskyndat elimineras ur kroppen med kolestyramin. Se produktresumén.

De viktigaste biverkningarna

  • De viktigaste biverkningarna av teriflunomid är
    • infektioner i övre luftvägarna och urinvägarna
    • övergående håravfall eller -förtunning
    • diarré
    • förhöjt ALAT-värde
    • lymfocytopeni och neutropeni.

Sfingosin-1-fosfatreceptorns (S1PR) antagonister (fingolimod, ponesimod, siponimod)

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • Preparatet tas oralt en gång per dag.
  • För påbörjande av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresuméerna.
  • Konsultation med kardiolog begärs om patienten har hjärtrelaterade riskfaktorer (sjukt sinus-syndrom, AV-ledningsstörning eller symtomatisk bradykardi: pulsen < 55/min) eller medicineras med betablockerare eller verapamil.
  • Ögonläkarkonsultation begärs, om patienten har diabetes eller har haft uveit.
  • I samband med intaget av den första fingolimod-tabletten ska patienten övervakas på en neurologisk poliklinik i 6 timmar. Under övervakningen kontrolleras puls och blodtryck. Vid användning av ponesimod behövs inte denna uppföljning, om patienten inte har en känd hjärtsjukdom (se produktresumén).
    • EKG kontrolleras innan behandlingen inleds och på nytt efter 6 timmar.
    • Om hjärtsymtom (bradykardi eller atrioventrikulära störningar) förekommer efter övervakningen, fortsätter övervakningen av patienten under sjukhusförhållanden över natten.
    • Om det uppstår en paus på två veckor i medicineringen, ska den påbörjas på nytt under en 6 timmars poliklinisk övervakning.
  • Om lymfocythalten är < 0,2 E9/l, hålls en veckas läkemedelspaus och en fullständig blodbild tas på nytt. Om värdet igen är normalt, fortsätter medicineringen inom 2 veckor utan ny inledande uppföljning.
  • Ögonläkarkonsultation eller OCT görs cirka 4 månader efter att behandlingen inletts.

De viktigaste biverkningarna

  • Inledning av fingolimodbehandling ska övervägas noggrant och användningen ska begränsas till specialsituationer med beaktande av risken för rebound i samband med avslutande av läkemedlet (se avsnittet Rebound vid avslutande av medicinering «A3»4). Det finns inte tillräckligt med data om reboundrisken efter ponesimodbehandling.
  • De viktigaste biverkningarna av sfingosin-1-fosfatreceptorns antagonister är
    • bradykardi i samband med den första doseringen av fingolimod
    • förhöjda levervärden
    • risk för makulasvullnad, som allmänt taget är liten (0,4 %), men förhöjd hos diabetiker och patienter med tidigare konstaterad uveit.
  • Enligt FDA:s biverkningsregister rapporterades 87 PML-fall under åren 2015–2017 hos patienter som fått fingolimidbehandling och den justerade oddskvoten (OR) för PML bedömdes vara 4,98 (95 % konfidensintervall 3,64–6,81) «Cohen JA, Barkhof F, Comi G, ym. Oral fingolimod o...»77.
  • Huden ska följas upp regelbundet under användningen av fingolimod på grund av risken för hudcancer.

Alemtuzumab

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • Den första behandlingsperioden ges under fem dagar i följd och den andra inom ett år under tre dagar i följd i form av intravenösa infusioner.
  • För påbörjande av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresumén.
  • Patienten bör innan behandlingen inleds informeras tydligt om behovet av regelbunden säkerhetsuppföljning under fem år, och patienten bör förbinda sig till den.
  • Risken för allvarliga biverkningar i anslutning till behandlingen, såsom autoimmuna sjukdomar och inflammationer, ska diskuteras med patienten innan behandlingen inleds.
  • Infektionsprofylax
    • För att förebygga herpesinfektion används till exempel valaciklovir 500 mg 2 gånger om dagen i 4 veckor efter infusionerna.
    • För att förebygga listerios bör man 2–3 veckor före infusionerna och 4 veckor efter dem undvika födoämnen som är förknippade med listeriarisk «Holmøy T, von der Lippe H, Leegaard TM. Listeria m...»81.

De viktigaste biverkningarna

Mitoxantron

Klinisk effekt

Genomförande av behandlingen

  • Preparatet ges som intravenös infusion, till exempel med 3 månaders mellanrum 1–3 gånger med beaktande av läkemedelstoleransen. Den totala livslånga dosen är 120 mg.
  • För påbörjande av behandling, läkemedelsdosering, uppföljning av behandlingen och kontraindikationer, se produktresumén.
  • EKG och ultraljudsundersökning av hjärtat bör göras innan behandlingen inleds.

De viktigaste biverkningarna

Stamcellstransplantation

Bilddiagnostisk uppföljning av skovvis förlöpande MS

  • Magnetundersökningar behövs för uppföljning av sjukdomsaktiviteten efter MS-diagnosen, eftersom MRT påvisar sjukdomsaktiviteten med större känslighet och objektivitet än kliniska symtom «Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNI...»5.
  • Den årliga MRT-uppföljningen av läkemedelsbehandlingen koncentreras till sjukdomens immunologiskt mest aktiva tid, som i allmänhet är cirka 3–5 år från diagnosen «Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNI...»5.
  • Sex månader efter att läkemedelsbehandlingen inletts bör en MRT med kontrastmedel göras på utgångsnivå (baseline), eftersom läkemedlens effekt har uppnåtts fram till dess.
  • Om baseline-MRT som tagits efter 6 månader har en kontrastförstärkt förändring, är läkemedelsbehandlingens effekt inte tillräcklig och läkemedlet bör bytas. Följande MRT-uppföljningar görs 6–12 månader efter att den nya läkemedelsbehandlingen har inletts och därefter med ett års mellanrum i 3–5 år «Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNI...»5.
  • Om man jämfört med föregående MRT upptäcker minst två nya förändringar med hög signal eller en kontrastförstärkt förändring, bör läkemedlet bytas.
  • Under det första året görs MRT av huvudet med kontrastmedel, men därefter rekommenderas inte rutinmässig användning av kontrastmedel. Senare kan behovet bedömas individuellt speciellt på basen av skovförekomsten.
  • Om det senare framkommer intensifierade förändringar i MRT-uppföljningen ska effektivering av MS-medicineringen övervägas även om identifierbara kliniska skov inte har observerats.
  • Kontrastmedel ska inte användas rutinmässigt
    • i uppföljningen av behandlingen efter 1 år
    • mindre än 6 månader efter föregående Gd-undersökning
    • någonsin för gravida
    • för PML-screening.
  • Rutinmässig MRT-uppföljning av ryggmärgen rekommenderas inte i uppföljningen av behandlingen.
  • Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) rekommenderar endast kelerande gadoliniumkontrastmedel i små doser «European Medicines Agency. Gadolinium-containing c...»95.
  • I uppföljningsbilderna kan leptomeningeal kontrastmedelsförstärkning påträffas oftare vid SPMS än i andra MS-former, men detta fynd kan också vara en indikation för differentialdiagnostiska undersökningar «Filippi M, Preziosa P, Langdon D, ym. Identifying ...»96.
  • Vid behandling med natalizumab hos JCV-positiva (JCV-index > 0,9) görs MRT med 3–4 månaders mellanrum.
    • Det rekommenderas att MRT utförs ännu 9–12 månader efter avslutad natalizumabbehandling hos patienter med hög PML-risk (JCV-titerindex > 0,9, behandlingstiden ≥ 18 månader eller immunsuppressiva behandlingar i bakgrunden).

Specialsituationer inom läkemedelsbehandlingen

Läkemedelsbyte

  • Om ett MS-läkemedel med måttlig effekt orsakar biverkningar eller förlorar sin effekt på grund av antikroppsbildning, rekommenderas byte till ett annat läkemedel med måttlig eller hög effekt för skovvis förlöpande MS.
  • Om medicineringens fulla effekt har uppnåtts och det fortfarande förekommer klinisk sjukdomsaktivitet eller sjukdomsaktivitet i magnetundersökningen (se Bedömning av sjukdomsaktiviteten «A5»6), rekommenderas att läkemedlet byts ut mot ett MS-läkemedel med hög effekt (se Inledande och uppföljning av behandling av skovvis förlöpande MS «A6»7).
  • Det finns ingen evidens om säkerhetsintervaller vid läkemedelsbyte, utan säkerhetsintervallen grundar sig på expertgruppers rekommendationer «Bigaut K, Cohen M, Durand-Dubief F, ym. How to swi...»97. Tabell «Säkerhetsintervaller mellan olika preparat före ny behandling....»1 innehåller arbetsgruppens rekommendation om säkerhetsintervaller.
  • Vid läkemedelsbyten ska man beakta effektens varaktighet för det utbytta läkemedlet och eventuella farmakodynamiska interaktioner samt immunsystemsinteraktioner med det nya läkemedlet [R26].
  • Byte från ett läkemedel med måttlig effekt till ett annat läkemedel med måttlig effekt eller hög effekt görs utan ett säkerhetsintervall.
  • Okrelizumab, ofatumumab, rituximab och mitoxantron kan bytas ut mot ett läkemedel med måttlig effekt efter ett uppehåll på 3 månader.
  • Byte av fingolimod och natalizumab rekommenderas på grund av reboundrisken endast till ett annat läkemedel med hög effekt. Det rekommenderas dock inte att dessa preparat byts ut direkt mot kladribin (se Rebound vid avslutande av medicinering «A3»4).
  • Om ett läkemedel med hög effekt byts ut mot ett annat läkemedel med hög effekt, rekommenderas vid byte av fingolimod och natalizumab mot ett annat läkemedel ett säkerhetsintervall på högst 1 månad (se punkt Rebound «A3»4), vid byte av okrelizumab ett säkerhetsintervall på 3 månader och vid byte av mitoxantron ett säkerhetsintervall på 6 månader «Bigaut K, Cohen M, Durand-Dubief F, ym. How to swi...»97.
    • Om möjligt bör lymfocythalten vara > 0,8 × 109/l innan ett nytt läkemedel inleds, men när det gäller läkemedel som orsakar risk för rebound kan man inte alltid vänta tills lymfocytopenin korrigerats till denna nivå.
Tabell 1. Säkerhetsintervaller mellan olika preparat före ny behandling.
Läkemedel som byts ut Byte till läkemedel med måttlig effekt Byte till läkemedel med hög effekt
Om möjligt bör lymfocythalten vara > 0,8 × 109/l innan ett nytt läkemedel inleds.
Beträffande natalizumab utesluts PML innan ett nytt läkemedel inleds (MRT av hjärnan och vid behov påvisande av JC-virusnukleinsyra i likvor). Efter byte av natalizumab utförs MRT av hjärnan med 3–6 månaders mellanrum under det första året om JCV-indexet ≥ 0,9 och behandlingen varat över 18 månader.
Betainterferoner Inget uppehåll Inget uppehåll
Dimetylfumarat eller diroximelfumarat Inget uppehåll Inget uppehåll
Glatirameracetat Inget uppehåll Inget uppehåll
Teriflunomid Inget uppehåll (påskyndad eliminering) Inget uppehåll (påskyndad eliminering)
Alemtuzumab Enligt individuell prövning Enligt individuell prövning
Fingolimod Inget uppehåll ≤ 1 mån.
Ponesimod 1 vecka 1 vecka
Kladribin Enligt individuell prövning Enligt individuell prövning
Mitoxantron 3 mån. 6 mån.
Natalizumab Inget uppehåll 1 mån.
Ofatumumab 3 mån. 3 mån.
Okrelizumab 3 mån. 3 mån.
Rituximab 3 mån. 3 mån.

Rebound vid avslutande av medicinering (kraftigaste sjukdomsaktiviteten under livstiden)

Graviditet och amning

  • MS inverkar inte negativt på graviditeten eller fosterutvecklingen.
  • Graviditetsplaner ska diskuteras med patienten genast efter att diagnosen ställts och de ska i mån av möjlighet beaktas vid valet av behandling.
  • Graviditetsplanerna får inte fördröja inledandet av behandlingar som påverkar sjukdomsförloppet.
  • Preventivmedel är trygga för MS-patienter «Otero-Romero S, Carbonell-Mirabent P, Midaglia L, ...»136. Kombinerade preventivmedel är förknippade med en ökad trombosrisk särskilt om rörelseförmågan är nedsatt. Eventuella biverkningar av läkemedel (t.ex. GI-symtom och absorption) samt eventuella interaktioner med de läkemedel som patienten använder ska bedömas.
  • Infertilitetsbehandlingar ökar inte risken för skov hos kvinnor med MS «Mainguy M, Tillaut H, Degremont A, ym. Assessing t...»137.
  • Folsyratillskott (längre än 3 månader innan preventivmedlet avslutas) och tillräcklig D-vitaminsubstitution ingår i planeringen av en graviditet «Krysko KM, Dobson R, Alroughani R, ym. Family plan...»138.
  • Vid behandling av MS under graviditeten måste man hitta den bästa balansen mellan mammans och fostrets eller den nyföddas hälsa.
  • Andra och tredje trimestern har oftast en lugnande effekt på MS «Confavreux C, Hutchinson M, Hours MM, ym. Rate of ...»139. Risken för försämringsskov minskar betydligt fram till den sista trimestern, men ökar efter förlossningen. Risken för försämringsskov är störst under de tre första månaderna efter graviditeten.
  • Amning har ingen betydande inverkan på MS-sjukdomens aktivitet «Portaccio E, Amato MP. Breastfeeding and post-part...»140.
  • Under amningen är det tryggt att använda CD20-monoklonala antikroppar (amning tillåten 4 timmar efter infusionen), betainterferoner, glatirameracetat och natalizumab.
  • Karenstiderna för immunmodulativ behandling av MS före graviditeten varierar (tabell «Säkerhetsintervaller för olika preparat före planerad graviditet och användning av preparaten under amning ....»2). Ett eventuellt reboundfenomen förknippade med vissa läkemedel ska beaktas i planeringen av behandlingen (se punkten Rebound vid avslutande av medicinering «A3»4).
    • Användningen av betainterferoner och glatirameracetat kan fortsätta under hela graviditeten.
    • Man kan fortsätta med en natalizumabbehandling till den sista trimestern eller man kan överväga att byta till en annan läkemedelsbehandling med hög effekt (med beaktande av risken för rebound) före graviditetsförsök.
    • Dimetylfumarat, diroximetylfumarat och ofatumumab kan fortsätta fram till ett positivt graviditetstest.
    • Gällande teriflunomid rekommenderas påskyndad eliminering till exempel med kolestyramin innan preventivmedlet avslutas, och läkemedelshalten i blodet bör vara omätbar två gånger före graviditetsförsök.
    • Karenstiderna för andra läkemedel är olika långa. Se produktresumén.
  • Det är viktigt att förebygga reboundfenomen när man planerar en graviditet (se punkt Rebound «A3»4) «Yeh WZ, Widyastuti PA, Van der Walt A, ym. Nataliz...»141, «Razaz N, Piehl F, Frisell T, ym. Disease activity ...»142, «Kümpfel T, Thiel S, Meinl I, ym. Anti-CD20 therapi...»143.
    • Byte av natalizumab och fingolimod till en CD20-monoklonal antikropp före ett graviditetsförsök eller en förlängning av natalizumabbehandlingen under graviditeten minskar avsevärt risken för reboundrelaps. Om natalizumabbehandlingen fortsätter till den sista trimestern ska blodbilden hos den nyfödda kontrolleras och administreringen av levande försvagade vaccin skjutas upp «Krysko KM, Dobson R, Alroughani R, ym. Family plan...»138.
  • Vid behandling av försämringsskov under graviditet används metylprednisolon (se Försämringsskov och dess behandling «A7»8). Plasmaferes kan övervägas om kortison inte ger respons. Immunglobulin används endast i särskilda situationer.
  • Med växande användarerfarenhet ökar kunskapen om användningen av läkemedel under graviditet och amning. Databaserna för graviditet och amning i Terveysportti innehåller en omfattande sammanställning av hur tryggt det är att använda immunmodulerande och immunsuppressiva läkemedel under graviditet och amning. (Databaserna kräver användarbehörighet; Gravbase och Lactbase, «https://www.terveysportti.fi/apps/raim/»1).
  • Magnetundersökning rekommenderas inte under graviditeten. Om magnetundersökning dock av medicinska skäl är nödvändig bör Gd-kontrastmedel inte användas «Ray JG, Vermeulen MJ, Bharatha A, ym. Association ...»144. Efter graviditeten kan man använda Gd-kontrastmedel vid bilddiagnostiska undersökningar och amningen kan fortsätta, även om kontrastmedlet i liten utsträckning utsöndras i modersmjölken «American College of Radiology. ACR Committee on Dr...»145.
Tabell 2. Säkerhetsintervaller för olika preparat före planerad graviditet och användning av preparaten under amning «Krysko KM, Dobson R, Alroughani R, ym. Family plan...»138.
Aktiv läkemedelssubstans Tid från sista dosen till att preventivmedel avslutas i samband med graviditetsönskan Amning möjlig under användningen av läkemedlet
1 > 5 halveringstid för elimineringen
Betainterferoner Är inte kontraindicerade under graviditet Ja
Dimetylfumarat eller diroximelfumarat Avslutas när graviditetstestet är positivt Nej
Glatirameracetat Är inte kontraindicerad under graviditet Ja
Teriflunomid Efter påskyndad eliminering. 24 månader utan eliminering. Nej
Alemtuzumab 4 mån. Nej (amning kan inledas 4 mån. efter infusionen)
Fingolimod1 2 mån. Nej
Ponesimod1 1 vecka Nej
Kladribin 6 mån. Nej (amning kan inledas 1 vecka efter den sista dosen)
Mitoxantron 6 mån. Nej
Natalizumab Preparatet kan användas fram till graviditetsvecka 34 (förlängt dosintervall) och det kan inledas på nytt 1–2 veckor efter förlossningen. Återupptas så att uppehållet inte är mer än 8 veckor. Ja
Ofatumumab Avslutas när graviditetstestet är positivt Ja
Okrelizumab 3 mån. Ja
Rituximab 3 mån. Ja

Läkemedelsbehandling av primärprogressiv MS

Avslutande av immunologisk medicinering

Sekundärprogressiv MS

  • Immunologisk läkemedelsbehandling kan användas om försämringsskov fortfarande förekommer i den sekundärprogressiva fasen.
  • Läkemedelsbehandlingen ska avslutas senast om antalet EDSS-poäng är ≥ 7 som bestående restsymtom.
  • Natalizumab minskar inte nedsättningen av funktionsförmågan vid sekundärprogressiv MS «Natalitsumabi ei vähennä toimintakyvyn heikentymistä toissijaisesti etenevässä MS-taudissa.»A.
  • Om sjukdomen fortsätter att försämra rörelse- och funktionsförmågan under årens lopp utan akuta skov och det i MRT av huvudet inte syns några nya T2- eller Gd-förstärkta lesioner, rekommenderas att man överväger att avsluta medicineringen.

Beaktande av åldern vid skovvis förlöpande MS

  • Försämringsskov är mycket sällsynta hos personer över 60 år «Tremlett H, Zhao Y, Joseph J, ym. Relapses in mult...»146, «Hua LH, Fan TH, Conway D, ym. Discontinuation of d...»147.
  • Effekten av immunologisk läkemedelsbehandling försämras kraftigt med ökande ålder: i en metaanalys var ingen läkemedelsbehandling av MS effektiv hos personer över 53 år och högeffektiva läkemedel kunde bromsa nedsättningen av funktionsförmågan jämfört med mindre effektiva läkemedel endast hos personer under 40 år «Weideman AM, Tapia-Maltos MA, Johnson K, ym. Meta-...»37.
  • I behandlingen bör man beakta infektionsrisken i samband med medicineringen och den ökade åldersrelaterade cancerrisken «Atula S, Laakso S, Nevala R, Järvinen E. MS-taudin...»148, «Prosperini L, Haggiag S, Tortorella C, ym. Age-rel...»149.
  • En randomiserad, enkelblindad non-inferioritetsstudie (DISCOMS) har gjorts gällande avslutande av immunologisk läkemedelsbehandling hos personer över 55 år. Patienterna hade inga skov under de föregående 5 åren och inga nya MRT-förändringar under de föregående 3 åren. Som primär slutmätpunkt valdes en ny MRT-lesion eller ett nytt försämringsskov, som konstaterades i högre grad hos dem som avslutat medicineringen (12,2 % vs 4,7 % av patienterna; en uppföljningstid på 2 år). När man direkt granskade risken för försämringsskov skiljde sig gruppen som avslutat medicineringen inte märkbart från gruppen som fortsatte läkemedelsbehandlingen «Corboy JR, Fox RJ, Kister I, ym. Risk of new disea...»150.
  • Vid stabil skovvis förlöpande MS bör man hos äldre patienter (över 55–60 år) överväga den individuellt lämpligaste tiden för att avsluta medicineringen «Vaughn CB, Jakimovski D, Kavak KS, ym. Epidemiolog...»151.
  • Sjukdomens tidigare aktivitet ska beaktas vid bedömningen av situationen.
  • MRT av huvudet kan i oklara situationer utföras som stöd för vårdbeslutet. Bilddiagnostik strax innan medicineringen avslutas (även för att bedöma den aktuella sjukdomsaktiviteten) och 6–12 månader efter en läkemedelsfri period kan underlätta att bedöma situationen: nya T2-lesioner stöder ett återupptagande av läkemedelsbehandlingen.
  • En immunmodulerande behandling kan återupptas om det uppkommer nya försämringsskov efter att behandlingen avslutats.

Försämringsskov och dess behandling

  • Ett försämringsskov av MS är ett nytt neurologiskt symtom på grund av en inflammatorisk reaktion i centrala nervsystemet eller en betydande försämring av ett gammalt symtom som börjar småningom under loppet av några dagar. Vanligtvis ökar symtomen under cirka två veckor, varefter de blir lindrigare och vanligtvis avklingar helt eller delvis inom en månad.
  • Olika stressituationer i kroppen, såsom infektioner (tandinflammation, förkylning, magsjuka, urinvägsinfektion) och andra sjukdomar kan öka risken för försämringsskov «McDonald WI, Compston A, Edan G, ym. Recommended d...»152.
  • Vanliga symtom vid försämringsskov är till exempel nedsatt syn och rörelseömhet i ena ögat, muskelsvaghet och känselstörningar i en eller flera extremiteter, dubbelseende, balanssvårigheter och klumpighet «Kuusisto H, Elovaara I MS-taudin pahenemisvaiheen ...»153.
  • Enbart utmattning bör inte tolkas som ett försämringsskov.
  • När kroppstemperaturen stiger till exempel vid feber, i sommarhetta eller i samband med bastubad blir nervernas ledningshastighet långsammare och de neurologiska symtomen kan öka. Det är fråga om ett fysiologiskt så kallat Uthoffs fenomen, som inte är ett försämringsskov «McDonald WI, Compston A, Edan G, ym. Recommended d...»152.
  • Nedsatt funktionsförmåga som småningom ökar under månadernas lopp är inte heller ett försämringsskov till följd av inflammationsaktivitet, utan beror i första hand på degenerativa förändringar i centrala nervsystemet «Noseworthy JH, Lucchinetti C, Rodriguez M, ym. Mul...»154.
  • Läkemedelsbehandling vid ett akut skov förkortar symtomens längd «Barnes MP, Bateman DE, Cleland PG, ym. Intravenous...»155, «Beck RW, Cleary PA, Anderson MM Jr, ym. A randomiz...»156. Behandling ska övervägas om patientens funktionsförmåga är betydligt nedsatt, till exempel om visus är under 0,5 eller om gångförmågan är väsentligt nedsatt.
  • Den primära behandlingen är metylprednisolon i hög dos. Behandlingen genomförs genom att administrera 1 000 mg metylprednisolon i 3 (–5) dagar intravenöst eller oralt. Det har inte observerats några skillnader i behandlingens effekt eller säkerhet som skulle bero på administreringsvägen eller dosens storlek, förutsatt att dosen är minst 500 mg i 3 dagar eller högst 2 000 mg i 5 dagar «Kuusisto H, Elovaara I MS-taudin pahenemisvaiheen ...»153, «Oliveri RL, Valentino P, Russo C, ym. Randomized t...»157.
  • Den första behandlingen (eller åtminstone den första natten) ska på grund av psykosrisken genomföras under övervakning på sjukhus.
  • Akuta infektioner ska uteslutas innan behandlingen genomförs. En samtidig infektion i de nedre urinvägarna är i allmänhet inget hinder för behandling, men behandlingen ges med antibiotikaskydd.
  • Plasmabyte kan övervägas i samband med skov med kraftiga symtom efter kortisonpulsbehandling, om kortisonpulsbehandlingen inte ger begynnande respons i symtombilden. Plasmabyte görs till exempel varannan dag och byte av sammanlagt 1–1,5 blodvolymer görs 5–7 gånger «Cortese I, Chaudhry V, So YT, ym. Evidence-based g...»158, «Frohman EM, Wingerchuk DM. Clinical practice. Tran...»159.

Symtomatisk behandling

Vaccinationer

Tabell 3. Vaccination av MS-patienter.
* alemtuzumab, fingolimod, kladribin, natalizumab, ofatumumab, okrelizumab, ponesimod eller rituximab
** Effekten kan vara nedsatt särskilt hos patienter som behandlats med B-cellsläkemedel och sfingosinreceptorhämmare, vid behov antikroppsbestämning och/eller boosterdos av vaccinet.
*** Pneumokockvaccin hör till det nationella vaccinationsprogrammet för patienter som får behandling med rituximab och okrelizumab
Rekommenderas innan läkemedelsbehandlingen inleds
Vaccin enligt det nationella vaccinationsprogrammet för vuxna Inaktiverade ≥ 2 veckor innan
Levande försvagade ≥ 4–6 veckor innan
Vaccin mot vattkoppor (om VZV-antikroppar saknas) ≥ 4–6 veckor innan behandlingen inleds med högeffektiva läkemedel*
Pneumokockkonjugatvaccin (20-valent)*** Patienter över 50 år med EDSS-poäng över 6 samt patienter som börjar använda högeffektiva läkemedel
Bör övervägas innan läkemedelsbehandling inleds
Rekombinant bältrosvaccin Personer över 50 år, patienter som inleder högeffektiva läkemedelsbehandlingar
Hepatiitti B -rokote Hepatit B-riskgrupper, personer som inleder högeffektiva läkemedelsbehandlingar
Rekommenderas under läkemedelsbehandling
Vaccin mot difteri och stelkramp (dT) Oberoende av läkemedelsbehandling**
för personer som fått grundvaccinserien vid 45 och 65 års ålder och därefter med 10 års mellanrum
Influensavaccin årligen Oberoende av läkemedelsbehandling**
Levande försvagade GES EJ Oberoende av läkemedelsbehandling

MS hos barn

Yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering för MS-patienter

Yrkesinriktad rehabilitering

  • Med yrkesinriktad rehabilitering avses de metoder med vilka rehabiliteringsklienten kan stödas i arbetet.
  • Faktorer som indikerar att en MS-patient kan klara sig bra i arbetslivet är ett skovvis förlöpande sjukdomsförlopp, en hög utbildningsnivå och ett fysiskt lätt arbete «Messmer Uccelli M, Specchia C, Battaglia MA, ym. F...»210.
  • I en finländsk studie identifierades högre ålder vid diagnostidpunkten och manligt kön som riskfaktorer för tidig pensionering. Dessutom var risken för tidig pensionering högre hos de patienter med skovvis förlöpande MS som aldrig använt läkemedel som modifierar sjukdomsförloppet «Heinonen T, Castrén E, Luukkaala T, ym. The retire...»203.
  • I ett finländskt material observerades att personer med MS fortfarande sällan remitteras till neuropsykologisk eller yrkesinriktad rehabilitering «Castrén E, Heinonen T, Mäkinen K, ym. The rate of ...»211.
  • Vid bedömning av arbetsförmågan hos MS-patienter som är i arbetslivet bör företagshälsovården och primärvården eller den specialiserade sjukvården samarbeta: den behandlande neurologen eller hälsocentralläkaren bedömer sjukdomens prognos och inverkan på arbetstagarens funktionsförmåga vid behov multiprofessionellt, och en företagsläkare som känner till arbetsförhållandena bedömer arbetstagarens återstående arbetsförmåga i förhållande till de krav patientens arbete ställer «Työterveyshuoltolaki 1383/2001, https://www.finlex...»212.
  • Utlåtanden till myndigheterna om arbetsförmågan och den yrkesinriktade rehabiliteringen hos MS-patienter utfärdas från företagshälsovården när patienten har tillgång till sådan och i andra fall (bl.a. arbetslösa, studerande, föräldralediga samt privatföretagare) från primärvården eller den specialiserade sjukvården.
  • Företagshälsovården ska kopplas till uppföljningen av hälsotillståndet hos en MS-patient så tidigt som möjligt.
  • Anpassning av arbetet ska beaktas i god tid. Mycket enkla faktorer, såsom tillgänglighet, svala arbetsutrymmen och bra tillgång till toaletter samt möjlighet till distansarbete kan vara avgörande för att upprätthålla arbetsförmågan.
  • Vid utredningen av rehabiliteringsbehoven är det skäl att agera snabbt och beakta olika möjligheter till yrkesinriktad rehabilitering för att upprätthålla arbetsförmågan. Särskilt när arbetsoförmågan blivit långvarig är det viktigt att bedöma arbetstagarens möjligheter att återgå till arbetet.
  • Om patientens arbetsförmåga inte kan förbättras med hjälp av arbetsanpassning och rehabiliteringsåtgärder så att den motsvarar kraven för heltidsarbete, är förkortad arbetstid med hjälp av delinvalidpension eller handikappbidrag ofta den rätta lösningen.

Medicinsk rehabilitering

Egenvård vid MS

Ekonomisk information

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «MS-tauti»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Peter Nyberg

Litteratur

Multipel skleros (MS). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2024 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»2

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Ruutiainen J, Tienari P. MS-tauti ja muut demyelinaatiosairaudet. Kirjassa: Neurologia, toimittaneet Soinila S, Kaste M, Somer H.  Duodecim 2006;379-94
  2. Thompson AJ, Banwell BL, Barkhof F, ym. Diagnosis of multiple sclerosis: 2017 revisions of the McDonald criteria. Lancet Neurol 2018;17(2):162-173 «PMID: 29275977»PubMed
  3. Ziemssen T, Bhan V, Chataway J, ym. Secondary Progressive Multiple Sclerosis: A Review of Clinical Characteristics, Definition, Prognostic Tools, and Disease-Modifying Therapies. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm 2023;10(1): «PMID: 36414428»PubMed
  4. Miller DH, Leary SM. Primary-progressive multiple sclerosis. Lancet Neurol 2007;6(10):903-12 «PMID: 17884680»PubMed
  5. Wattjes MP, Ciccarelli O, Reich DS, ym. 2021 MAGNIMS-CMSC-NAIMS consensus recommendations on the use of MRI in patients with multiple sclerosis. Lancet Neurol 2021;20(8):653-670 «PMID: 34139157»PubMed
  6. Abdelhak A, Hottenrott T, Mayer C, ym. CSF profile in primary progressive multiple sclerosis: Re-exploring the basics. PLoS One 2017;12(8):e0182647 «PMID: 28797088»PubMed
  7. Rovira À, Wattjes MP, Tintoré M, ym. Evidence-based guidelines: MAGNIMS consensus guidelines on the use of MRI in multiple sclerosis-clinical implementation in the diagnostic process. Nat Rev Neurol 2015;11(8):471-82 «PMID: 26149978»PubMed
  8. Filippi M, Preziosa P, Arnold DL, ym. Present and future of the diagnostic work-up of multiple sclerosis: the imaging perspective. J Neurol 2023;270(3):1286-1299 «PMID: 36427168»PubMed
  9. Sati P, Oh J, Constable RT, ym. The central vein sign and its clinical evaluation for the diagnosis of multiple sclerosis: a consensus statement from the North American Imaging in Multiple Sclerosis Cooperative. Nat Rev Neurol 2016;12(12):714-722 «PMID: 27834394»PubMed
  10. Castellaro M, Tamanti A, Pisani AI, ym. The Use of the Central Vein Sign in the Diagnosis of Multiple Sclerosis: A Systematic Review and Meta-analysis. Diagnostics (Basel) 2020;10(12): «PMID: 33260401»PubMed
  11. Harrison DM, Oh J, Roy S, ym. Thalamic lesions in multiple sclerosis by 7T MRI: Clinical implications and relationship to cortical pathology. Mult Scler 2015;21(9):1139-50 «PMID: 25583851»PubMed
  12. Polman CH, Reingold SC, Banwell B, ym. Diagnostic criteria for multiple sclerosis: 2010 revisions to the McDonald criteria. Ann Neurol 2011;69(2):292-302 «PMID: 21387374»PubMed
  13. Boscá I, Magraner MJ, Coret F, ym. The risk of relapse after a clinically isolated syndrome is related to the pattern of oligoclonal bands. J Neuroimmunol 2010;226(1-2):143-6 «PMID: 20538349»PubMed
  14. Bernitsas E, Khan O, Razmjou S, ym. Cerebrospinal fluid humoral immunity in the differential diagnosis of multiple sclerosis. PLoS One 2017;12(7):e0181431 «PMID: 28727770»PubMed
  15. Cole SR, Beck RW, Moke PS, ym. The predictive value of CSF oligoclonal banding for MS 5 years after optic neuritis. Optic Neuritis Study Group. Neurology 1998;51(3):885-7 «PMID: 9748050»PubMed
  16. Imrell K, Landtblom AM, Hillert J, ym. Multiple sclerosis with and without CSF bands: clinically indistinguishable but immunogenetically distinct. Neurology 2006;67(6):1062-4 «PMID: 17000979»PubMed
  17. McLean BN, Luxton RW, Thompson EJ. A study of immunoglobulin G in the cerebrospinal fluid of 1007 patients with suspected neurological disease using isoelectric focusing and the Log IgG-Index. A comparison and diagnostic applications. Brain 1990;113 ( Pt 5)():1269-89 «PMID: 2245296»PubMed
  18. Link H, Kostulas V. Utility of isoelectric focusing of cerebrospinal fluid and serum on agarose evaluated for neurological patients. Clin Chem 1983;29(5):810-5 «PMID: 6839458»PubMed
  19. Giles PD, Heath JP, Wroe SJ. Oligoclonal bands and the IgG index in multiple sclerosis: uses and limitations. Ann Clin Biochem 1989;26 ( Pt 4)():1317-23 «PMID: 2764482»PubMed
  20. Sola P, Mandrioli J, Simone AM, ym. Primary progressive versus relapsing-onset multiple sclerosis: presence and prognostic value of cerebrospinal fluid oligoclonal IgM. Mult Scler 2011;17(3):303-11 «PMID: 21078694»PubMed
  21. Lublin FD, Reingold SC, Cohen JA, ym. Defining the clinical course of multiple sclerosis: the 2013 revisions. Neurology 2014;83(3):278-86 «PMID: 24871874»PubMed
  22. Solomon AJ, Pettigrew R, Naismith RT, ym. Challenges in multiple sclerosis diagnosis: Misunderstanding and misapplication of the McDonald criteria. Mult Scler 2021;27(2):250-258 «PMID: 32162581»PubMed
  23. Thompson AJ, Baranzini SE, Geurts J, ym. Multiple sclerosis. Lancet 2018;391(10130):1622-1636 «PMID: 29576504»PubMed
  24. Banwell B, Bennett JL, Marignier R, ym. Diagnosis of myelin oligodendrocyte glycoprotein antibody-associated disease: International MOGAD Panel proposed criteria. Lancet Neurol 2023;22(3):268-282 «PMID: 36706773»PubMed
  25. Maunula A, Martola J, Atula S, ym. Incidental demyelination in magnetic resonance imaging and 10-year risk of multiple sclerosis: A data lake cohort study. Eur J Neurol 2023;30(8):2376-2384 «PMID: 37158298»PubMed
  26. Wiendl H, Gold R, Berger T, ym. Multiple Sclerosis Therapy Consensus Group (MSTCG): position statement on disease-modifying therapies for multiple sclerosis (white paper). Ther Adv Neurol Disord 2021;14():17562864211039648 «PMID: 34422112»PubMed
  27. Medicinrådets behandlingsvejledning vedrørende lægemidler til attakvis multipel sklerose. Medicinrådet. 2022. PDF-dokumentti. viitattu 9.12.2022. https://medicinraadet.dk/media/ezamqbey/medicinr%C3%A5dets-behandlingsvejledning-vedr%C3%B8rende-l%C3%A6gemidler-til-attakvis-multipel-sklerose-version-2-0-adlegacy.pdf «https://medicinraadet.dk/media/ezamqbey/medicinr%C3%A5dets-behandlingsvejledning-vedr%C3%B8rende-l%C3%A6gemidler-til-attakvis-multipel-sklerose-version-2-0-adlegacy.pdf»3
  28. Minneboo A, Barkhof F, Polman CH, ym. Infratentorial lesions predict long-term disability in patients with initial findings suggestive of multiple sclerosis. Arch Neurol 2004;61(2):217-21 «PMID: 14967769»PubMed
  29. Tintore M, Rovira A, Arrambide G, ym. Brainstem lesions in clinically isolated syndromes. Neurology 2010;75(21):1933-8 «PMID: 21098409»PubMed
  30. Cordonnier C, de Seze J, Breteau G, ym. Prospective study of patients presenting with acute partial transverse myelopathy. J Neurol 2003;250(12):1447-52 «PMID: 14673577»PubMed
  31. Kurtzke JF. Rating neurologic impairment in multiple sclerosis: an expanded disability status scale (EDSS). Neurology 1983;33(11):1444-52 «PMID: 6685237»PubMed
  32. Laakso SM, Viitala M, Kuusisto H, ym. Multiple sclerosis in Finland 2018-Data from the national register. Acta Neurol Scand 2019;140(5):303-311 «PMID: 31271648»PubMed
  33. Filippi M, Amato MP, Centonze D, ym. Early use of high-efficacy disease‑modifying therapies makes the difference in people with multiple sclerosis: an expert opinion. J Neurol 2022;269(10):5382-5394 «PMID: 35608658»PubMed
  34. Stankiewicz JM, Weiner HL. An argument for broad use of high efficacy treatments in early multiple sclerosis. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm 2020;7(1): «PMID: 31757815»PubMed
  35. Scalfari A, Neuhaus A, Daumer M, ym. Onset of secondary progressive phase and long-term evolution of multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2014;85(1):67-75 «PMID: 23486991»PubMed
  36. Chalmer TA, Baggesen LM, Nørgaard M, ym. Early versus later treatment start in multiple sclerosis: a register-based cohort study. Eur J Neurol 2018;25(10):1262-e110 «PMID: 29847005»PubMed
  37. Weideman AM, Tapia-Maltos MA, Johnson K, ym. Meta-analysis of the Age-Dependent Efficacy of Multiple Sclerosis Treatments. Front Neurol 2017;8():577 «PMID: 29176956»PubMed
  38. Hauser SL, Bar-Or A, Comi G, ym. Ocrelizumab versus Interferon Beta-1a in Relapsing Multiple Sclerosis. N Engl J Med 2017;376(3):221-234 «PMID: 28002679»PubMed
  39. Hauser SL, Bar-Or A, Cohen JA, ym. Ofatumumab versus Teriflunomide in Multiple Sclerosis. N Engl J Med 2020;383(6):546-557 «PMID: 32757523»PubMed
  40. Svenningsson A, Frisell T, Burman J, ym. Safety and efficacy of rituximab versus dimethyl fumarate in patients with relapsing-remitting multiple sclerosis or clinically isolated syndrome in Sweden: a rater-blinded, phase 3, randomised controlled trial. Lancet Neurol 2022;21(8):693-703 «PMID: 35841908»PubMed
  41. Starvaggi Cucuzza C, Longinetti E, Ruffin N, ym. Sustained Low Relapse Rate With Highly Variable B-Cell Repopulation Dynamics With Extended Rituximab Dosing Intervals in Multiple Sclerosis. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm 2023;10(1): «PMID: 36411076»PubMed
  42. Vollmer BL, Wallach AI, Corboy JR, ym. Serious safety events in rituximab-treated multiple sclerosis and related disorders. Ann Clin Transl Neurol 2020;7(9):1477-1487 «PMID: 32767531»PubMed
  43. Fox RJ, Miller DH, Phillips JT, ym. Placebo-controlled phase 3 study of oral BG-12 or glatiramer in multiple sclerosis. N Engl J Med 2012;367(12):1087-97 «PMID: 22992072»PubMed
  44. Kappos L, Gold R, Miller DH, ym. Efficacy and safety of oral fumarate in patients with relapsing-remitting multiple sclerosis: a multicentre, randomised, double-blind, placebo-controlled phase IIb study. Lancet 2008;372(9648):1463-72 «PMID: 18970976»PubMed
  45. Gold R, Kappos L, Arnold DL, ym. Placebo-controlled phase 3 study of oral BG-12 for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med 2012;367(12):1098-107 «PMID: 22992073»PubMed
  46. Gold R, Arnold DL, Bar-Or A, ym. Long-term effects of delayed-release dimethyl fumarate in multiple sclerosis: Interim analysis of ENDORSE, a randomized extension study. Mult Scler 2017;23(2):253-265 «PMID: 27207449»PubMed
  47. Naismith RT, Wundes A, Ziemssen T, ym. Diroximel Fumarate Demonstrates an Improved Gastrointestinal Tolerability Profile Compared with Dimethyl Fumarate in Patients with Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis: Results from the Randomized, Double-Blind, Phase III EVOLVE-MS-2 Study. CNS Drugs 2020;34(2):185-196 «PMID: 31953790»PubMed
  48. Butzkueven H, Kappos L, Wiendl H, ym. Long-term safety and effectiveness of natalizumab treatment in clinical practice: 10 years of real-world data from the Tysabri Observational Program (TOP). J Neurol Neurosurg Psychiatry 2020;91(6):660-668 «PMID: 32234967»PubMed
  49. Bigaut K, Fabacher T, Kremer L, ym. Long-term effect of natalizumab in patients with RRMS: TYSTEN cohort. Mult Scler 2021;27(5):729-741 «PMID: 32643521»PubMed
  50. Prosperini L, Kinkel RP, Miravalle AA, ym. Post-natalizumab disease reactivation in multiple sclerosis: systematic review and meta-analysis. Ther Adv Neurol Disord 2019;12():1756286419837809 «PMID: 30956686»PubMed
  51. Joly M, Conte C, Cazanave C, ym. Progressive multifocal leukoencephalopathy: epidemiology and spectrum of predisposing conditions. Brain 2023;146(1):349-358 «PMID: 35779271»PubMed
  52. Ho PR, Koendgen H, Campbell N, ym. Risk of natalizumab-associated progressive multifocal leukoencephalopathy in patients with multiple sclerosis: a retrospective analysis of data from four clinical studies. Lancet Neurol 2017;16(11):925-933 «PMID: 28969984»PubMed
  53. Ryerson LZ, Foley J, Chang I, ym. Risk of natalizumab-associated PML in patients with MS is reduced with extended interval dosing. Neurology 2019;93(15):e1452-e1462 «PMID: 31515290»PubMed
  54. Plavina T, Subramanyam M, Bloomgren G, ym. Anti-JC virus antibody levels in serum or plasma further define risk of natalizumab-associated progressive multifocal leukoencephalopathy. Ann Neurol 2014;76(6):802-12 «PMID: 25273271»PubMed
  55. Rigau V, Mania A, Béfort P, ym. Lethal multiple sclerosis relapse after natalizumab withdrawal. Neurology 2012;79(22):2214-6 «PMID: 23100404»PubMed
  56. Clerico M, Artusi CA, Liberto AD, ym. Natalizumab in Multiple Sclerosis: Long-Term Management. Int J Mol Sci 2017;18(5): «PMID: 28468254»PubMed
  57. Polman CH, O'Connor PW, Havrdova E, ym. A randomized, placebo-controlled trial of natalizumab for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med 2006;354(9):899-910 «PMID: 16510744»PubMed
  58. O'Connor P, Goodman A, Kappos L, ym. Long-term safety and effectiveness of natalizumab redosing and treatment in the STRATA MS Study. Neurology 2014;83(1):78-86 «PMID: 24898925»PubMed
  59. Calabresi PA, Giovannoni G, Confavreux C, ym. The incidence and significance of anti-natalizumab antibodies: results from AFFIRM and SENTINEL. Neurology 2007;69(14):1391-403 «PMID: 17761550»PubMed
  60. de Stefano N, Barkhof F, Montalban X, ym. Early Reduction of MRI Activity During 6 Months of Treatment With Cladribine Tablets for Highly Active Relapsing Multiple Sclerosis: MAGNIFY-MS. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm 2022;9(4): «PMID: 35701185»PubMed
  61. Centonze D, Amato MP, Brescia Morra V, ym. Multiple sclerosis patients treated with cladribine tablets: expert opinion on practical management after year 4. Ther Adv Neurol Disord 2023;16():17562864231183221 «PMID: 37434878»PubMed
  62. Nabizadeh F, Mohamadi M, Rahmani S, ym. Safety and efficacy of cladribine in multiple sclerosis: a systematic review and meta-analysis. Neurol Sci 2023;44(9):3045-3057 «PMID: 37062787»PubMed
  63. Giovannoni G, Soelberg Sorensen P, Cook S, ym. Safety and efficacy of cladribine tablets in patients with relapsing-remitting multiple sclerosis: Results from the randomized extension trial of the CLARITY study. Mult Scler 2018;24(12):1594-1604 «PMID: 28870107»PubMed
  64. Giovannoni G, Comi G, Cook S, ym. A placebo-controlled trial of oral cladribine for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med 2010;362(5):416-26 «PMID: 20089960»PubMed
  65. Rauma I, Viitala M, Kuusisto H, ym. Finnish multiple sclerosis patients treated with cladribine tablets: a nationwide registry study. Mult Scler Relat Disord 2022;61():103755 «PMID: 35483129»PubMed
  66. Calabresi PA, Kieseier BC, Arnold DL, ym. Pegylated interferon β-1a for relapsing-remitting multiple sclerosis (ADVANCE): a randomised, phase 3, double-blind study. Lancet Neurol 2014;13(7):657-65 «PMID: 24794721»PubMed
  67. Coyle PK, Shang S, Xiao Z, ym. Matching-adjusted comparisons demonstrate better clinical outcomes with SC peginterferon beta-1a every two weeks than with SC interferon beta-1a three times per week. Mult Scler Relat Disord 2018;22():134-138 «PMID: 29679749»PubMed
  68. Drago F, Brusati C, Mancardi G, ym. Localized lipoatrophy after glatiramer acetate injection in patients with remitting-relapsing multiple sclerosis. Arch Dermatol 1999;135(10):1277-8 «PMID: 10522686»PubMed
  69. O'Connor P, Wolinsky JS, Confavreux C, ym. Randomized trial of oral teriflunomide for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med 2011;365(14):1293-303 «PMID: 21991951»PubMed
  70. Confavreux C, O'Connor P, Comi G, ym. Oral teriflunomide for patients with relapsing multiple sclerosis (TOWER): a randomised, double-blind, placebo-controlled, phase 3 trial. Lancet Neurol 2014;13(3):247-56 «PMID: 24461574»PubMed
  71. Vermersch P, Czlonkowska A, Grimaldi LM, ym. Teriflunomide versus subcutaneous interferon beta-1a in patients with relapsing multiple sclerosis: a randomised, controlled phase 3 trial. Mult Scler 2014;20(6):705-16 «PMID: 24126064»PubMed
  72. Freedman MS, Wolinsky JS, Wamil B, ym. Teriflunomide added to interferon-β in relapsing multiple sclerosis: a randomized phase II trial. Neurology 2012;78(23):1877-85 «PMID: 22622860»PubMed
  73. NCT01252355. Efficacy and Safety of Teriflunomide in Patients with Relapsing Multiple Sclerosis and Treated with Interferon-beta (TERACLES). www.clinicaltrials.gov/ct2/show/results/NCT01252355 (assessed 12 January 2016) «http://www.clinicaltrials.gov/ct2/show/results/NCT01252355»4
  74. Freedman MS, Wolinsky JS, Truffinet P, ym. A randomized trial of teriflunomide added to glatiramer acetate in relapsing multiple sclerosis. Mult Scler J Exp Transl Clin 2015;1():2055217315618687 «PMID: 28607708»PubMed
  75. Kappos L, Fox RJ, Burcklen M, ym. Ponesimod Compared With Teriflunomide in Patients With Relapsing Multiple Sclerosis in the Active-Comparator Phase 3 OPTIMUM Study: A Randomized Clinical Trial. JAMA Neurol 2021;78(5):558-567 «PMID: 33779698»PubMed
  76. Miller AE, Olsson TP, Wolinsky JS, ym. Long-term safety and efficacy of teriflunomide in patients with relapsing multiple sclerosis: Results from the TOWER extension study. Mult Scler Relat Disord 2020;46():102438 «PMID: 32911306»PubMed
  77. Cohen JA, Barkhof F, Comi G, ym. Oral fingolimod or intramuscular interferon for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med 2010;362(5):402-15 «PMID: 20089954»PubMed
  78. CAMMS223 Trial Investigators, Coles AJ, Compston DA, ym. Alemtuzumab vs. interferon beta-1a in early multiple sclerosis. N Engl J Med 2008;359(17):1786-801 «PMID: 18946064»PubMed
  79. Cohen JA, Coles AJ, Arnold DL, ym. Alemtuzumab versus interferon beta 1a as first-line treatment for patients with relapsing-remitting multiple sclerosis: a randomised controlled phase 3 trial. Lancet 2012;380(9856):1819-28 «PMID: 23122652»PubMed
  80. Coles AJ, Twyman CL, Arnold DL, ym. Alemtuzumab for patients with relapsing multiple sclerosis after disease-modifying therapy: a randomised controlled phase 3 trial. Lancet 2012;380(9856):1829-39 «PMID: 23122650»PubMed
  81. Holmøy T, von der Lippe H, Leegaard TM. Listeria monocytogenes infection associated with alemtuzumab - - a case for better preventive strategies. BMC Neurol 2017;17(1):65 «PMID: 28376817»PubMed
  82. Pariani N, Willis M, Muller I, ym. Alemtuzumab-Induced Thyroid Dysfunction Exhibits Distinctive Clinical and Immunological Features. J Clin Endocrinol Metab 2018;103(8):3010-3018 «PMID: 29878256»PubMed
  83. Croteau D, Flowers C, Kulick CG, ym. Acute acalculous cholecystitis: A new safety risk for patients with MS treated with alemtuzumab. Neurology 2018;90(18):e1548-e1552 «PMID: 29602912»PubMed
  84. Saarela M, Senthil K, Jones J, ym. Hemophagocytic lymphohistiocytosis in 2 patients with multiple sclerosis treated with alemtuzumab. Neurology 2018;90(18):849-851 «PMID: 29602914»PubMed
  85. Hartung HP, Gonsette R, König N, ym. Mitoxantrone in progressive multiple sclerosis: a placebo-controlled, double-blind, randomised, multicentre trial. Lancet 2002;360(9350):2018-25 «PMID: 12504397»PubMed
  86. Millefiorini E, Gasperini C, Pozzilli C, ym. Randomized placebo-controlled trial of mitoxantrone in relapsing-remitting multiple sclerosis: 24-month clinical and MRI outcome. J Neurol 1997;244(3):153-9 «PMID: 9050955»PubMed
  87. van de Wyngaert FA, Beguin C, D'Hooghe MB, ym. A double-blind clinical trial of mitoxantrone versus methylprednisolone in relapsing, secondary progressive multiple sclerosis. Acta Neurol Belg 2001;101(4):210-6 «PMID: 11851027»PubMed
  88. Ellis R, Brown S, Boggild M. Therapy-related acute leukaemia with mitoxantrone: four years on, what is the risk and can it be limited? Mult Scler 2015;21(5):642-5 «PMID: 25013152»PubMed
  89. Kalincik T, Sharmin S, Roos I, ym. Comparative Effectiveness of Autologous Hematopoietic Stem Cell Transplant vs Fingolimod, Natalizumab, and Ocrelizumab in Highly Active Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis. JAMA Neurol 2023;80(7):702-713 «PMID: 37437240»PubMed
  90. Sharrack B, Saccardi R, Alexander T, ym. Autologous haematopoietic stem cell transplantation and other cellular therapy in multiple sclerosis and immune-mediated neurological diseases: updated guidelines and recommendations from the EBMT Autoimmune Diseases Working Party (ADWP) and the Joint Accreditation Committee of EBMT and ISCT (JACIE). Bone Marrow Transplant 2020;55(2):283-306 «PMID: 31558790»PubMed
  91. Boffa G, Signori A, Massacesi L, ym. Hematopoietic Stem Cell Transplantation in People With Active Secondary Progressive Multiple Sclerosis. Neurology 2023;100(11):e1109-e1122 «PMID: 36543569»PubMed
  92. Zhukovsky C, Sandgren S, Silfverberg T, ym. Autologous haematopoietic stem cell transplantation compared with alemtuzumab for relapsing-remitting multiple sclerosis: an observational study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2021;92(2):189-194 «PMID: 33106366»PubMed
  93. Alping P, Burman J, Lycke J, ym. Safety of Alemtuzumab and Autologous Hematopoietic Stem Cell Transplantation Compared to Noninduction Therapies for Multiple Sclerosis. Neurology 2021;96(11):e1574-e1584 «PMID: 33514645»PubMed
  94. Nabizadeh F, Pirahesh K, Rafiei N, ym. Autologous Hematopoietic Stem-Cell Transplantation in Multiple Sclerosis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Neurol Ther 2022;11(4):1553-1569 «PMID: 35902484»PubMed
  95. European Medicines Agency. Gadolinium-containing contrast agents. https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/referrals/ gadolinium-containing-contrast-agents (accessed June 19, 2019; Magnims 2021) «https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/referrals/ gadolinium-containing-contrast-agents»5
  96. Filippi M, Preziosa P, Langdon D, ym. Identifying Progression in Multiple Sclerosis: New Perspectives. Ann Neurol 2020;88(3):438-452 «PMID: 32506714»PubMed
  97. Bigaut K, Cohen M, Durand-Dubief F, ym. How to switch disease-modifying treatments in multiple sclerosis: Guidelines from the French Multiple Sclerosis Society (SFSEP). Mult Scler Relat Disord 2021;53():103076 «PMID: 34161898»PubMed
  98. Sorensen PS, Koch-Henriksen N, Petersen T, ym. Recurrence or rebound of clinical relapses after discontinuation of natalizumab therapy in highly active MS patients. J Neurol 2014;261(6):1170-7 «PMID: 24728334»PubMed
  99. Lo Re M, Capobianco M, Ragonese P, ym. Natalizumab Discontinuation and Treatment Strategies in Patients with Multiple Sclerosis (MS): A Retrospective Study from Two Italian MS Centers. Neurol Ther 2015;4(2):147-57 «PMID: 26647006»PubMed
  100. Mustonen T, Rauma I, Hartikainen P, ym. Corrigendum to "Risk factors for reactivation of clinical disease activity in multiple sclerosis after natalizumab cessation" [Multiple Sclerosis and Related Disorders 38 (2020) 101498]. Mult Scler Relat Disord 2020;41():102107 «PMID: 32571611»PubMed
  101. Ladeira F, Braz L, Salgado P, ym. A multicenter, non-interventional study to evaluate the disease activity in Multiple Sclerosis after withdrawal of Natalizumab in Portugal. Clin Neurol Neurosurg 2019;184():105390 «PMID: 31306895»PubMed
  102. Fuentes-Rumí L, Hernández-Clares R, Carreón-Guarnizo E, ym. Prevention of rebound effect after natalizumab withdrawal in multiple sclerosis. Study of two high-dose methylprednisolone schedules. Mult Scler Relat Disord 2020;44():102311 «PMID: 32593958»PubMed
  103. González-Suarez I, Rodríguez de Antonio L, Orviz A, ym. Catastrophic outcome of patients with a rebound after Natalizumab treatment discontinuation. Brain Behav 2017;7(4):e00671 «PMID: 28413713»PubMed
  104. Hua LH, Harris H, Conway D, ym. Disease activity outcomes with different washout periods after switching from natalizumab to an alternative disease-modifying therapy. J Neurol 2020;267(8):2214-2220 «PMID: 32270292»PubMed
  105. Roos I, Malpas C, Leray E, ym. Disease Reactivation After Cessation of Disease-Modifying Therapy in Patients With Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis. Neurology 2022;99(17):e1926-e1944 «PMID: 35977837»PubMed
  106. Hatcher SE, Waubant E, Nourbakhsh B, ym. Rebound Syndrome in Patients With Multiple Sclerosis After Cessation of Fingolimod Treatment. JAMA Neurol 2016;73(7):790-4 «PMID: 27135594»PubMed
  107. Evangelopoulos ME, Miclea A, Schrewe L, ym. Frequency and clinical characteristics of Multiple Sclerosis rebounds after withdrawal of Fingolimod. CNS Neurosci Ther 2018;24(10):984-986 «PMID: 29898493»PubMed
  108. Frau J, Sormani MP, Signori A, ym. Clinical activity after fingolimod cessation: disease reactivation or rebound? Eur J Neurol 2018;25(10):1270-1275 «PMID: 29851435»PubMed
  109. Uygunoglu U, Tutuncu M, Altintas A, ym. Factors Predictive of Severe Multiple Sclerosis Disease Reactivation After Fingolimod Cessation. Neurologist 2018;23(1):12-16 «PMID: 29266038»PubMed
  110. Fragoso YD, Adoni T, Gomes S, ym. Severe Exacerbation of Multiple Sclerosis Following Withdrawal of Fingolimod. Clin Drug Investig 2019;39(9):909-913 «PMID: 31152369»PubMed
  111. Goncuoglu C, Tuncer A, Bayraktar-Ekincioglu A, ym. Factors associated with fingolimod rebound: A single center real-life experience. Mult Scler Relat Disord 2021;56():103278 «PMID: 34655957»PubMed
  112. Framke E, Pontieri L, Bramow S, ym. Rebound of clinical disease activity after fingolimod discontinuation? A nationwide cohort study of patients in Denmark. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2022;(): «PMID: 36171103»PubMed
  113. Landi D, Bovis F, Grimaldi A, ym. Exposure to natalizumab throughout pregnancy: effectiveness and safety in an Italian cohort of women with multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2022;(): «PMID: 36180219»PubMed
  114. Sepúlveda M, Montejo C, Llufriu S, ym. Rebound of multiple sclerosis activity after fingolimod withdrawal due to planning pregnancy: Analysis of predisposing factors. Mult Scler Relat Disord 2020;38():101483 «PMID: 31734621»PubMed
  115. Bianco A, Lucchini M, Totaro R, ym. Disease Reactivation after Fingolimod Discontinuation in Pregnant Multiple Sclerosis Patients. Neurotherapeutics 2021;18(4):2598-2607 «PMID: 34494237»PubMed
  116. Iaffaldano P, Lucisano G, Pozzilli C, ym. Fingolimod versus interferon beta/glatiramer acetate after natalizumab suspension in multiple sclerosis. Brain 2015;138(Pt 11):3275-86 «PMID: 26362907»PubMed
  117. Auer M, Zinganell A, Hegen H, ym. Experiences in treatment of multiple sclerosis with natalizumab from a real-life cohort over 15 years. Sci Rep 2021;11(1):23317 «PMID: 34857795»PubMed
  118. Kappos L, Radue EW, Comi G, ym. Switching from natalizumab to fingolimod: A randomized, placebo-controlled study in RRMS. Neurology 2015;85(1):29-39 «PMID: 26024899»PubMed
  119. Vidal-Jordana A, Tintoré M, Tur C, ym. Significant clinical worsening after natalizumab withdrawal: Predictive factors. Mult Scler 2015;21(6):780-5 «PMID: 25392320»PubMed
  120. Nygaard GO, Torgauten H, Skattebøl L, ym. Risk of fingolimod rebound after switching to cladribine or rituximab in multiple sclerosis. Mult Scler Relat Disord 2022;62():103812 «PMID: 35462167»PubMed
  121. Leurs CE, van Kempen ZL, Dekker I, ym. Switching natalizumab to fingolimod within 6 weeks reduces recurrence of disease activity in MS patients. Mult Scler 2018;24(11):1453-1460 «PMID: 28823223»PubMed
  122. Sellner J, Rommer PS. A review of the evidence for a natalizumab exit strategy for patients with multiple sclerosis. Autoimmun Rev 2019;18(3):255-261 «PMID: 30639651»PubMed
  123. Cohan SL, Moses H, Calkwood J, ym. Clinical outcomes in patients with relapsing-remitting multiple sclerosis who switch from natalizumab to delayed-release dimethyl fumarate: A multicenter retrospective observational study (STRATEGY). Mult Scler Relat Disord 2018;22():27-34 «PMID: 29524759»PubMed
  124. Hersh CM, Harris H, Conway D, ym. Effect of switching from natalizumab to moderate- vs high-efficacy DMT in clinical practice. Neurol Clin Pract 2020;10(6):e53-e65 «PMID: 33510948»PubMed
  125. Alping P, Frisell T, Novakova L, ym. Rituximab versus fingolimod after natalizumab in multiple sclerosis patients. Ann Neurol 2016;79(6):950-8 «PMID: 27038238»PubMed
  126. Langer-Gould AM. Pregnancy and Family Planning in Multiple Sclerosis. Continuum (Minneap Minn) 2019;25(3):773-792 «PMID: 31162316»PubMed
  127. Federle L, Puthenparampil M, Stenta G, ym. Alemtuzumab as rescue therapy in case of multiple sclerosis rebound following Natalizumab break: Clinical case and literature review. Mult Scler Relat Disord 2019;30():262-264 «PMID: 30851640»PubMed
  128. Huhn K, Bayas A, Doerck S, ym. Alemtuzumab as rescue therapy in a cohort of 50 relapsing-remitting MS patients with breakthrough disease on fingolimod: a multi-center observational study. J Neurol 2018;265(7):1521-1527 «PMID: 29696498»PubMed
  129. Alcalá C, Gascón F, Pérez-Miralles F, ym. Treatment with alemtuzumab or rituximab after fingolimod withdrawal in relapsing-remitting multiple sclerosis is effective and safe. J Neurol 2019;266(3):726-734 «PMID: 30661133»PubMed
  130. Capobianco M, di Sapio A, Malentacchi M, ym. No impact of current therapeutic strategies on disease reactivation after natalizumab discontinuation: a comparative analysis of different approaches during the first year of natalizumab discontinuation. Eur J Neurol 2015;22(3):585-7 «PMID: 24995482»PubMed
  131. Zhu C, Zhou Z, Roos I, ym. Comparing switch to ocrelizumab, cladribine or natalizumab after fingolimod treatment cessation in multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2022;93(12):1330-1337 «PMID: 36261289»PubMed
  132. Borriello G, Prosperini L, Marinelli F, ym. Observations during an elective interruption of natalizumab treatment: a post-marketing study. Mult Scler 2011;17(3):372-5 «PMID: 21148264»PubMed
  133. Magraner MJ, Coret F, Navarré A, ym. Pulsed steroids followed by glatiramer acetate to prevent inflammatory activity after cessation of natalizumab therapy: a prospective, 6-month observational study. J Neurol 2011;258(10):1805-11 «PMID: 21625938»PubMed
  134. Berger B, Baumgartner A, Rauer S, ym. Severe disease reactivation in four patients with relapsing-remitting multiple sclerosis after fingolimod cessation. J Neuroimmunol 2015;282():118-22 «PMID: 25903738»PubMed
  135. Sánchez P, Meca-Lallana V, Vivancos J. Tumefactive multiple sclerosis lesions associated with fingolimod treatment: Report of 5 cases. Mult Scler Relat Disord 2018;25():95-98 «PMID: 30056362»PubMed
  136. Otero-Romero S, Carbonell-Mirabent P, Midaglia L, ym. Oral contraceptives do not modify the risk of a second attack and disability accrual in a prospective cohort of women with a clinically isolated syndrome and early multiple sclerosis. Mult Scler 2022;28(6):950-957 «PMID: 34841948»PubMed
  137. Mainguy M, Tillaut H, Degremont A, ym. Assessing the Risk of Relapse Requiring Corticosteroids After In Vitro Fertilization in Women With Multiple Sclerosis. Neurology 2022;99(17):e1916-e1925 «PMID: 35953288»PubMed
  138. Krysko KM, Dobson R, Alroughani R, ym. Family planning considerations in people with multiple sclerosis. Lancet Neurol 2023;22(4):350-366 «PMID: 36931808»PubMed
  139. Confavreux C, Hutchinson M, Hours MM, ym. Rate of pregnancy-related relapse in multiple sclerosis. Pregnancy in Multiple Sclerosis Group. N Engl J Med 1998;339(5):285-91 «PMID: 9682040»PubMed
  140. Portaccio E, Amato MP. Breastfeeding and post-partum relapses in multiple sclerosis patients. Mult Scler 2019;25(9):1211-1216 «PMID: 30793658»PubMed
  141. Yeh WZ, Widyastuti PA, Van der Walt A, ym. Natalizumab, Fingolimod and Dimethyl Fumarate Use and Pregnancy-Related Relapse and Disability in Women With Multiple Sclerosis. Neurology 2021;96(24):e2989-e3002 «PMID: 33879599»PubMed
  142. Razaz N, Piehl F, Frisell T, ym. Disease activity in pregnancy and postpartum in women with MS who suspended rituximab and natalizumab. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm 2020;7(6): «PMID: 33087582»PubMed
  143. Kümpfel T, Thiel S, Meinl I, ym. Anti-CD20 therapies and pregnancy in neuroimmunologic disorders: A cohort study from Germany. Neurol Neuroimmunol Neuroinflamm 2021;8(1): «PMID: 33334856»PubMed
  144. Ray JG, Vermeulen MJ, Bharatha A, ym. Association Between MRI Exposure During Pregnancy and Fetal and Childhood Outcomes. JAMA 2016;316(9):952-61 «PMID: 27599330»PubMed
  145. American College of Radiology. ACR Committee on Drugs and Contrast Media: ACR manual on contrast media. April, 2022. https://www.acr.org/-/media/ACR/files/clinical-resources/contrast_ media.pdf (accessed Aug 26, 2022). «https://www.acr.org/-/media/ACR/files/clinical-resources/contrast_ media.pdf»6
  146. Tremlett H, Zhao Y, Joseph J, ym. Relapses in multiple sclerosis are age- and time-dependent. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2008;79(12):1368-74 «PMID: 18535026»PubMed
  147. Hua LH, Fan TH, Conway D, ym. Discontinuation of disease-modifying therapy in patients with multiple sclerosis over age 60. Mult Scler 2019;25(5):699-708 «PMID: 29557704»PubMed
  148. Atula S, Laakso S, Nevala R, Järvinen E. MS-taudin ja sen lääkehoitojen vaikutus syöpäriskiin. Duodecim 2022;138:1595-1602
  149. Prosperini L, Haggiag S, Tortorella C, ym. Age-related adverse events of disease-modifying treatments for multiple sclerosis: A meta-regression. Mult Scler 2021;27(9):1391-1402 «PMID: 33104449»PubMed
  150. Corboy JR, Fox RJ, Kister I, ym. Risk of new disease activity in patients with multiple sclerosis who continue or discontinue disease-modifying therapies (DISCOMS): a multicentre, randomised, single-blind, phase 4, non-inferiority trial. Lancet Neurol 2023;22(7):568-577 «PMID: 37353277»PubMed
  151. Vaughn CB, Jakimovski D, Kavak KS, ym. Epidemiology and treatment of multiple sclerosis in elderly populations. Nat Rev Neurol 2019;15(6):329-342 «PMID: 31000816»PubMed
  152. McDonald WI, Compston A, Edan G, ym. Recommended diagnostic criteria for multiple sclerosis: guidelines from the International Panel on the diagnosis of multiple sclerosis. Ann Neurol 2001;50(1):121-7 «PMID: 11456302»PubMed
  153. Kuusisto H, Elovaara I MS-taudin pahenemisvaiheen hoito. Suomen Lääkäril 2003;5849-59:5043-5046
  154. Noseworthy JH, Lucchinetti C, Rodriguez M, ym. Multiple sclerosis. N Engl J Med 2000;343(13):938-52 «PMID: 11006371»PubMed
  155. Barnes MP, Bateman DE, Cleland PG, ym. Intravenous methylprednisolone for multiple sclerosis in relapse. J Neurol Neurosurg Psychiatry 1985;48(2):157-9 «PMID: 2984332»PubMed
  156. Beck RW, Cleary PA, Anderson MM Jr, ym. A randomized, controlled trial of corticosteroids in the treatment of acute optic neuritis. The Optic Neuritis Study Group. N Engl J Med 1992;326(9):581-8 «PMID: 1734247»PubMed
  157. Oliveri RL, Valentino P, Russo C, ym. Randomized trial comparing two different high doses of methylprednisolone in MS: a clinical and MRI study. Neurology 1998;50(6):1833-6 «PMID: 9633736»PubMed
  158. Cortese I, Chaudhry V, So YT, ym. Evidence-based guideline update: Plasmapheresis in neurologic disorders: report of the Therapeutics and Technology Assessment Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology 2011;76(3):294-300 «PMID: 21242498»PubMed
  159. Frohman EM, Wingerchuk DM. Clinical practice. Transverse myelitis. N Engl J Med 2010;363(6):564-72 «PMID: 20818891»PubMed
  160. MS-tautia sairastavan hoitoketju. Terveysportti -Hoitoketjut, Varsinais-Suomen sairaanhoitopiiri hoitoketjut. 25.8.2021, https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/ltk/article/shp01352/search/shp01352 «https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/ltk/article/shp01352/search/shp01352»7
  161. Otero-Romero S, Sastre-Garriga J, Comi G, ym. Pharmacological management of spasticity in multiple sclerosis: Systematic review and consensus paper. Mult Scler 2016;22(11):1386-1396 «PMID: 27207462»PubMed
  162. Multiple sclerosis in adults: management. London: National Institute for Health and Care Excellence (NICE); 2022 Jun 22. «PMID: 36279391»PubMed
  163. Smith KA, Piehl F, Olsson T, ym. Spasticity treatment patterns among people with multiple sclerosis: a Swedish cohort study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2023;94(5):337-348 «PMID: 36539267»PubMed
  164. Filippini G, Minozzi S, Borrelli F, ym. Cannabis and cannabinoids for symptomatic treatment for people with multiple sclerosis. Cochrane Database Syst Rev 2022;5(5):CD013444 «PMID: 35510826»PubMed
  165. Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu 16.8.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  166. Vecchio M, Chiaramonte R, DI Benedetto P. Management of bladder dysfunction in multiple sclerosis: a systematic review and meta-analysis of studies regarding bladder rehabilitation. Eur J Phys Rehabil Med 2022;58(3):387-396 «PMID: 35102733»PubMed
  167. Preziosi G, Gordon-Dixon A, Emmanuel A. Neurogenic bowel dysfunction in patients with multiple sclerosis: prevalence, impact, and management strategies. Degener Neurol Neuromuscul Dis 2018;8():79-90 «PMID: 30584387»PubMed
  168. Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu 16.8.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  169. Ghorbanpour S, Rahimibarghani S, Rohani S, ym. Fampridine for gait imbalance in patients with multiple sclerosis (MS): a systematic review and meta-analysis. Neurol Sci 2023;44(9):3059-3069 «PMID: 37055710»PubMed
  170. Otero-Romero S, Lebrun-Frénay C, Reyes S, ym. ECTRIMS/EAN consensus on vaccination in people with multiple sclerosis: Improving immunization strategies in the era of highly active immunotherapeutic drugs. Mult Scler 2023;29(8):904-925 «PMID: 37293841»PubMed
  171. Farez MF, Correale J. Yellow fever vaccination and increased relapse rate in travelers with multiple sclerosis. Arch Neurol 2011;68(10):1267-71 «PMID: 21670384»PubMed
  172. Papeix C, Mazoyer J, Maillart E, ym. Multiple sclerosis: Is there a risk of worsening after yellow fever vaccination? Mult Scler 2021;27(14):2280-2283 «PMID: 33870792»PubMed
  173. Reyes S, Ramsay M, Ladhani S, ym. Protecting people with multiple sclerosis with vaccination. Pract Neurol 2020;20:435-45
  174. Ciotti JR, Valtcheva MV, Cross AH. Effects of MS disease-modifying therapies on responses to vaccinations: A review. Mult Scler Relat Disord 2020;45():102439 «PMID: 32769063»PubMed
  175. Asplund Högelin K, Ruffin N, Pin E, ym. B-cell repopulation dynamics and drug pharmacokinetics impact SARS-CoV-2 vaccine efficacy in anti-CD20-treated multiple sclerosis patients. Eur J Neurol 2022;29(11):3317-3328 «PMID: 35808856»PubMed
  176. Gold R, Fätkenheuer G, Hartung HP, ym. Vaccination in multiple sclerosis patients treated with highly effective disease-modifying drugs: an overview with consideration of cladribine tablets. Ther Adv Neurol Disord 2021;14():17562864211019598 «PMID: 34671422»PubMed
  177. Faissner S, Heitmann N, Plaza-Sirvent C, ym. Immune response in ofatumumab treated multiple sclerosis patients after SARS-CoV-2 vaccination. Front Immunol 2022;13():980526 «PMID: 36119053»PubMed
  178. Sormani MP, Inglese M, Schiavetti I, ym. Effect of SARS-CoV-2 mRNA vaccination in MS patients treated with disease modifying therapies. EBioMedicine 2021;72():103581 «PMID: 34563483»PubMed
  179. Olberg HK, Eide GE, Cox RJ, ym. Antibody response to seasonal influenza vaccination in patients with multiple sclerosis receiving immunomodulatory therapy. Eur J Neurol 2018;25(3):527-534 «PMID: 29205701»PubMed
  180. Alroughani R, Boyko A. Pediatric multiple sclerosis: a review. BMC Neurol 2018;18(1):27 «PMID: 29523094»PubMed
  181. Waldman A, Ness J, Pohl D, ym. Pediatric multiple sclerosis: Clinical features and outcome. Neurology 2016;87(9 Suppl 2):S74-81 «PMID: 27572865»PubMed
  182. Hacohen Y, Brownlee W, Mankad K, ym. Improved performance of the 2017 McDonald criteria for diagnosis of multiple sclerosis in children in a real-life cohort. Mult Scler 2020;26(11):1372-1380 «PMID: 31317829»PubMed
  183. Fadda G, Brown RA, Longoni G, ym. MRI and laboratory features and the performance of international criteria in the diagnosis of multiple sclerosis in children and adolescents: a prospective cohort study. Lancet Child Adolesc Health 2018;2(3):191-204 «PMID: 30169254»PubMed
  184. Waubant E, Chabas D, Okuda DT, ym. Difference in disease burden and activity in pediatric patients on brain magnetic resonance imaging at time of multiple sclerosis onset vs adults. Arch Neurol 2009;66(8):967-71 «PMID: 19667217»PubMed
  185. Benson LA, Healy BC, Gorman MP, ym. Elevated relapse rates in pediatric compared to adult MS persist for at least 6 years. Mult Scler Relat Disord 2014;3(2):186-93 «PMID: 25878006»PubMed
  186. Chitnis T, Aaen G, Belman A, ym. Improved relapse recovery in paediatric compared to adult multiple sclerosis. Brain 2020;143(9):2733-2741 «PMID: 32810215»PubMed
  187. Aubert-Broche B, Fonov V, Narayanan S, ym. Onset of multiple sclerosis before adulthood leads to failure of age-expected brain growth. Neurology 2014;83(23):2140-6 «PMID: 25378667»PubMed
  188. Amato MP, Goretti B, Ghezzi A, ym. Cognitive and psychosocial features of childhood and juvenile MS. Neurology 2008;70(20):1891-7 «PMID: 18474844»PubMed
  189. Ghezzi A, Pozzilli C, Liguori M, ym. Prospective study of multiple sclerosis with early onset. Mult Scler 2002;8(2):115-8 «PMID: 11990867»PubMed
  190. Renoux C, Vukusic S, Mikaeloff Y, ym. Natural history of multiple sclerosis with childhood onset. N Engl J Med 2007;356(25):2603-13 «PMID: 17582070»PubMed
  191. Harding KE, Liang K, Cossburn MD, ym. Long-term outcome of paediatric-onset multiple sclerosis: a population-based study. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2013;84(2):141-7 «PMID: 23154123»PubMed
  192. Sandesjö F, Wassmer E, Deiva K, ym. Current international trends in the treatment of multiple sclerosis in children-Impact of the COVID-19 pandemic. Mult Scler Relat Disord 2021;56():103277 «PMID: 34624643»PubMed
  193. Chitnis T, Tenembaum S, Banwell B, ym. Consensus statement: evaluation of new and existing therapeutics for pediatric multiple sclerosis. Mult Scler 2012;18(1):116-27 «PMID: 22146610»PubMed
  194. Alroughani R, Das R, Penner N, ym. Safety and Efficacy of Delayed-Release Dimethyl Fumarate in Pediatric Patients With Relapsing Multiple Sclerosis (FOCUS). Pediatr Neurol 2018;83():19-24 «PMID: 29681490»PubMed
  195. Alroughani R, Huppke P, Mazurkiewicz-Beldzinska M, ym. Delayed-Release Dimethyl Fumarate Safety and Efficacy in Pediatric Patients With Relapsing-Remitting Multiple Sclerosis. Front Neurol 2020;11():606418 «PMID: 33473248»PubMed
  196. Chitnis T, Arnold DL, Banwell B, ym. Trial of Fingolimod versus Interferon Beta-1a in Pediatric Multiple Sclerosis. N Engl J Med 2018;379(11):1017-1027 «PMID: 30207920»PubMed
  197. Chitnis T, Banwell B, Kappos L, ym. Safety and efficacy of teriflunomide in paediatric multiple sclerosis (TERIKIDS): a multicentre, double-blind, phase 3, randomised, placebo-controlled trial. Lancet Neurol 2021;20(12):1001-1011 «PMID: 34800398»PubMed
  198. Krysko KM, Graves J, Rensel M, ym. Use of newer disease-modifying therapies in pediatric multiple sclerosis in the US. Neurology 2018;91(19):e1778-e1787 «PMID: 30333163»PubMed
  199. Ghezzi A, Banwell B, Bar-Or A, ym. Rituximab in patients with pediatric multiple sclerosis and other demyelinating disorders of the CNS: Practical considerations. Mult Scler 2021;27(12):1814-1822 «PMID: 32552353»PubMed
  200. Kornek B, Aboul-Enein F, Rostasy K, ym. Natalizumab therapy for highly active pediatric multiple sclerosis. JAMA Neurol 2013;70(4):469-75 «PMID: 23420110»PubMed
  201. Ruutiainen J, Viita AM, Hahl J, ym. Burden of illness in multiple sclerosis (DEFENSE) study: the costs and quality-of-life of Finnish patients with multiple sclerosis. J Med Econ 2016;19(1):21-33 «PMID: 26360615»PubMed
  202. Landfeldt E, Castelo-Branco A, Svedbom A, ym. Sick leave and disability pension before and after diagnosis of multiple sclerosis. Mult Scler 2016;22(14):1859-1866 «PMID: 27650517»PubMed
  203. Heinonen T, Castrén E, Luukkaala T, ym. The retirement rate due to multiple sclerosis has decreased since 1995- A retrospective study in a Finnish central hospital. Mult Scler Relat Disord 2020;45():102360 «PMID: 32688302»PubMed
  204. Wickström A, Fagerström M, Wickström L, ym. The impact of adjusted work conditions and disease-modifying drugs on work ability in multiple sclerosis. Mult Scler 2017;23(8):1137-1147 «PMID: 27758955»PubMed
  205. Ruutiainen J, Wikström J, Sivenius J. Etenevät neurologiset sairaudet. Kirjassa: Kuntoutus (Rissanen P, Kallanranta T, Suikkanen A) 2.p. Kustannus Oy Duodecim; Jyväskylä 2008;235-50
  206. Amatya B, Khan F, Galea M. Rehabilitation for people with multiple sclerosis: an overview of Cochrane Reviews. Cochrane Database Syst Rev 2019;1(1):CD012732 «PMID: 30637728»PubMed
  207. Abou L, Qin K, Alluri A, ym. The effectiveness of physical therapy interventions in reducing falls among people with multiple sclerosis: A systematic review and meta-analysis. J Bodyw Mov Ther 2022;29():74-85 «PMID: 35248292»PubMed
  208. Binshalan T, Nair KPS, McNeill A. The Effectiveness of Physiotherapy Interventions for Mobility in Severe Multiple Sclerosis: A Systematic Review and Meta-Analysis. Mult Scler Int 2022;2022():2357785 «PMID: 35860179»PubMed
  209. Centonze D, Leocani L, Feys P. Advances in physical rehabilitation of multiple sclerosis. Curr Opin Neurol 2020;33(3):255-261 «PMID: 32304436»PubMed
  210. Messmer Uccelli M, Specchia C, Battaglia MA, ym. Factors that influence the employment status of people with multiple sclerosis: a multi-national study. J Neurol 2009;256(12):1989-96 «PMID: 19582536»PubMed
  211. Castrén E, Heinonen T, Mäkinen K, ym. The rate of neuropsychological assessments in multiple sclerosis has increased-A retrospective study in a Finnish Central Hospital. Acta Neurol Scand 2020;141(2):156-161 «PMID: 31585023»PubMed
  212. Työterveyshuoltolaki 1383/2001, https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2001/20011383 «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2001/20011383»8
  213. Terveydenhuoltolaki 30.12.2010/1326, https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2010/20101326 «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2010/20101326»9
  214. Valtakunnaliset lääkinnällisen kuntoutuksen ohjaamisen perusteet 2022. Opas terveyden- ja sosiaalihuollon ammattilaisille ja kuntoutuksen parissa työskenteleville. Sosiaali ja terveysministeriön julkaisuja 2022:17 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-5423-6 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-5423-6»10
  215. Laki Kansaneläkelaitoksen kuntoutusetuuksista ja kuntoutusrahaetuuksista. 15.7.2005/566. https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2005/20050566 «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2005/20050566»11
  216. Sosiaali- ja terveysturvan tutkimuksia 161. Toim. Sjögren T, Rintala A, Paltamaa J, Korpi H. Fysioterapian vaikuttavuus ja merkityksellisyys aivoverenkiertohäiriötä ja multippeliskleroosia sairastaville kuntoutujille: Järjestelmälliset kirjallisuuskatsaukset kävelyn ja tasapainon meta-analyyseista ja fysioterapian koetun merkityksellisyyden metasynteeseistä. Kela 2022, http://hdl.handle.net/10138/350735 «http://hdl.handle.net/10138/350735»12
  217. Lampit A, Heine J, Finke C, ym. Computerized Cognitive Training in Multiple Sclerosis: A Systematic Review and Meta-analysis. Neurorehabil Neural Repair 2019;33(9):695-706 «PMID: 31328637»PubMed
  218. Wu J, Olsson T, Hillert J, ym. Influence of oral tobacco versus smoking on multiple sclerosis disease activity and progression. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2023;94(8):589-596 «PMID: 37001984»PubMed
  219. Rodgers J, Friede T, Vonberg FW, ym. The impact of smoking cessation on multiple sclerosis disease progression. Brain 2022;145(4):1368-1378 «PMID: 34623418»PubMed
  220. Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 4.5.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  221. Munger KL, Hongell K, Åivo J, ym. 25-Hydroxyvitamin D deficiency and risk of MS among women in the Finnish Maternity Cohort. Neurology 2017;89(15):1578-1583 «PMID: 28904091»PubMed
  222. Ascherio A, Munger KL, White R, ym. Vitamin D as an early predictor of multiple sclerosis activity and progression. JAMA Neurol 2014;71(3):306-14 «PMID: 24445558»PubMed
  223. Åivo J, Kurki S, Sumelahti ML, ym. Risk of osteoporotic fractures in multiple sclerosis patients in southwest Finland. Acta Neurol Scand 2017;135(5):516-521 «PMID: 27334254»PubMed
  224. Boltjes R, Knippenberg S, Gerlach O, ym. Vitamin D supplementation in multiple sclerosis: an expert opinion based on the review of current evidence. Expert Rev Neurother 2021;21(6):715-725 «PMID: 34058936»PubMed
  225. Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Endokrinologiyhdistyksen, Suomen Gynekologiyhdistyksen ja Suomen Geriatrit ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 1.5.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi 
  226. Soilu-Hänninen M, Åivo J, Lindström BM, ym. A randomised placebo-controlled trial with vitamin D3 as an add on treatment to interferon b-1b in patients with multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2012;83:565-71
  227. Paakkari I. D-vitamiini. www.terveyskirjasto.fi. Lääkärikirja Duodecim. Kustannus Oy Duodecim 21.3.2022 
  228. Manchery N, Henry JD, Nangle MR. A systematic review of oral health in people with multiple sclerosis. Community Dent Oral Epidemiol 2020;48(2):89-100 «PMID: 31815299»PubMed
Artikelns ID: gvr00098 (036.070)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Alemtuzumab for multiple sclerosis

Alemtuzumab is better than interferon beta-1a for relapse-free survival, sustained disease progression-free survival and MRI lesions at 24 months in multiple sclerosis. However, adverse events are more common for alemtuzumab.

A

Beetainterferoni 1a:n vaikutus pahenemisvaiheiden määrään, magneettikuvauslöydöksiin ja toimintakykyyn aaltomaisessa MS-taudissa

Beetainterferoni 1a vähentää pahenemisvaiheiden määrää ja magneettikuvauksella (MK) arvioitavaa taudin aktiivisuutta aaltomaisessa MS-taudissa.

A

Dimethyl fumarate for multiple sclerosis

Dimethyl fumarate reduces both the number of patients with a relapse and the annualised relapse rate over two years in comparison with placebo in relapsing remitting multiple sclerosis. The efficacy is sustained over 5 years regarding both low relapse rate and MRI activity.

A

Fingolimod for relapsing-remitting multiple sclerosis

Fingolimod compared with placebo is effective in reducing inflammatory disease activity, measured by relapses and MRI activity, but is not effective in preventing disability worsening. The evidence on the risk/benefit profile when compared with im. interferon beta-1a is uncertain.

A

Glatirameeriasetaatin vaikutus pahenemisvaiheiden määrään ja toimintakykyyn aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Glatirameeriasetaatti vähentää pahenemisvaiheiden määrää, parantaa toimintakykyä ja ilmeisesti vähentää magneettikuvausmuutosten (MK) lukumäärää aaltomaisessa MS-taudissa.

A

Modafiniili MS-taudin uupumuksen hoidossa

Lumelääkkeeseen verrattuna modafiniili ei vähennä MS-tautia sairastavan potilaan uupumusta.

A

Natalitsumabi aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Natalitsumabi vähentää pahenemisvaiheiden ja magneettikuvausmuutosten (MK) määrää aaltomaisessa MS-taudissa.

A

Natalitsumabi toissijaisesti etenevän MS-taudin hoidossa

Natalitsumabi ei vähennä toimintakyvyn heikentymistä toissijaisesti etenevässä MS-taudissa.

A

Ofatumumab for Relapsing Remitting Multiple Sclerosis

Ofatumumab reduces annualized relapse rate, decreases 6-month confirmed disability worsening, the number of gadolinium-enhancing lesions and the annualized rate of new lesions on T2-weighted MRI.

A

Okrelitsumabin vaikutus pahenemisvaiheiden määrään, magneettikuvauslöydöksiin ja toimintakykyyn aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Okrelitsumabi vähentää pahenemisvaiheiden määrää ja hidastaa toimintakyvyn heikkenemistä sekä vähentää magneettikuvauksella (MK) arvioitavaa taudin aktiivisuutta aaltomaisessa MS-taudissa.

A

Ponesimod for relapsing multiple sclerosis

Ponesimod at the dose of 20 mg daily reduces annualized relapse rate and the number of combined unique active lesions when compared with teriflunomide. Ponesimod also reduces the number of new T1 Gd+ lesions when compared with placebo.

A

Robottiavusteinen kävelyharjoittelu MS-taudin hoidossa

Robottiavusteinen kävelyharjoittelu parantaa kävelykykyä lyhyellä aikavälillä yhtä paljon kuin perinteinen kävelyharjoittelu sellaisilla MS-tautia sairastavilla henkilöillä, joiden toimintakyky on selkeästi heikentynyt.

B

Beetainterferoni 1b:n vaikutus pahenemisvaiheiden määrään, taudin aktiivisuuteen magneettikuvauksen perusteella ja toimintakykyyn aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Beetainterferoni 1b ilmeisesti vähentää pahenemisvaiheiden määrää lumeeseen verrattuna aaltomaisessa MS-taudissa, mutta sillä ei ilmeisesti ole vaikutusta toimintakykyyn 2 vuoden seurannassa. Lisäksi se ilmeisesti vähentää magneettikuvauksella arvioitavaa taudin aktiivisuutta 3 vuoden seurannassa.

B

Diroksimeelifumaraatti aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Diroksimeelifumaraatti näyttää lääkehoidon alkuvaiheessa aiheuttavan vähemmän maha-suolikanavan haittavaikutuksia kuin dimetyylifumaraatti.

B

Etäkuntoutus MS-taudin hoidossa

Teknologisiin sovelluksiin perustuva etäkuntoutus ilmeisesti parantaa MS-tautia sairastavien henkilöiden fyysistä aktiivisuutta ja motorista toimintakykyä.

B

Fingolimod compared to placebo for primary progressive MS disease

Oral fingolimod, 0.5 mg daily for 36 months compared to placebo, appears not to slow disease progression in patients with primary progressive multiple sclerosis, when measured with the time to confirmed disability progression as a composite outcome or as an EDSS score change.

B

Fysioterapia ja virtsaamistoiminnot MS-taudissa

Lantionpohjan lihasharjoittelu ilmeisesti vähentää MS-tautiin liittyviä virtsaamisoireita, kuten virtsankarkailua ja yliaktiivisen virtsarakon oireita, sekä näiden haittaavuutta harjoittelemattomuuteen verrattuna.

B

Kladribiini aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Kladribiini ilmeisesti vähentää pahenemisvaiheiden määrää, viivästyttää taudin etenemistä EDSS-pisteytyksellä arvioituna ja vähentää magneettikuvauksessa (MK) aktiivisten muutosten määrää aaltomaisessa MS-taudissa.

B

Kladribiinin lisäannostelu aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Kladribiinihoidon lisäannostelu vuosina 3 ja 4 ei ilmeisesti tuo lisätehoa aktiivista aaltomaista MS-tautia sairastavalle potilaalle, mutta ilmeisesti lisää herpesinfektioiden riskiä.

B

Liikunnan vaikutus MS-tautia sairastavan motoriseen toimintakykyyn

Liikunta ilmeisesti parantaa MS-tautia sairastavan motorista toimintakykyä.

B

Liikunta ja MS-tautiin liittyvä uupumus

Liikunta ilmeisesti vähentää MS-tautiin liittyvää uupumusta.

B

Natalitsumabin annostelumuoto aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Annostelumuoto (suonensisäinen tai ihonalainen) ei ilmeisesti vaikuta natalitsumabihoidon tehoon ja turvallisuuteen sairauden tasaisessa vaiheessa, kun hoitoa on jatkettu vähintään vuoden ajan.

B

Natalitsumabin annosteluväli aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Neljän tai kuuden viikon annosteluväli ei ilmeisesti vaikuta suonensisäisen natalitsumabihoidon tehoon tai turvallisuuteen MS-taudin tasaisessa vaiheessa, kun hoito on ollut käytössä vähintään vuoden ajan.

B

Rituksimabi aaltomaisen MS-taudin hoidossa

Rituksimabi ilmeisesti vähentää pahenemisvaiheiden ja magneettikuvauksessa näkyvien aktiivisten muutosten määrää aaltomaisessa MS-taudissa.

B

Teriflunomide for multiple sclerosis

Teriflunomide at a dose of 14 mg/day appears to decrease both the number of patients with at least one relapse and the relapse rate in multiple sclerosis over one or two years.

C

Bone marrow transplantation for multiple sclerosis

Stem cell transplantation seems to decrease the number of new lesions in MRI and the number of relapses for patients with relapsing-remitting or secondary progressive multiple sclerosis, but the evidence for long-term effect and safety is insufficient.

C

D-vitamiinilisän vaikutus MS-taudin aktiivisuuteen

D-vitamiinilisä saattaa vähentää aaltomaisen MS-taudin magneettikuvauksella todettavaa tautiaktiviteettia.

C

Laitoskuntoutus MS-taudin hoidossa

Moniammatillinen laitoskuntoutus saattaa parantaa toimintakyvyltään heikentyneen MS-potilaan fyysistä toimintakykyä lyhyellä aikavälillä verrattuna siihen, ettei potilas osallistu mihinkään kuntoutukseen.

C

Mitoksantronin teho aaltomaisen ja etenevän MS-taudin hoidossa

Mitoksantroni saattaa hidastaa taudin etenemistä, vähentää pahenemisvaiheiden määrää ja vähentää aktiivisten magneettikuvausmuutosten määrää aaltomaisessa ja etenevässä MS-taudissa 2 vuoden seurannassa.

C

Neuropsykologinen kuntoutus MS-taudissa

Neuropsykologinen kuntoutus saattaa kohentaa kognitiivista suoritusta ja vähentää kognitiivisia oireita MS-taudissa.

C

Okrelitsumabin teho primaaristi etenevän MS-taudin hoidossa

Okrelitsumabi saattaa hidastaa liikunta- ja toimintakyvyn heikentymistä sekä vähentää magneettikuvauksella (MK) arvioitavaa taudin aktiivisuutta primaaristi etenevässä MS-taudissa lumeeseen verrattuna.

C

Pilates ja MS-tautiin liittyvä uupumus

Pilates saattaa vähentää MS-tautia sairastavan kokemaa uupumusta ja parantaa fyysistä toimintakykyä ja elämänlaatua yhtä paljon kuin muut liikuntamuodot.

C

Siponimod for secondary progressive multiple sclerosis

Siponimod may decrease the 3-month confirmed disease progression and the volume of T2 lesions in patients with secondary progressive multiple sclerosis.

C

Toimintaterapian vaikutus MS-potilaan yläraajojen toimintaan

Toimintaterapia saattaa parantaa yläraajan toimintaa potilailla, joilla on MS-tauti.

MS-taudin immunologisten lääkkeiden vaikutusmekanismit
Toimintakyvyn arviointiasteikko EDSS (Expanded Disability Status Scale)
Kontakta oss