Beteendestörningar (barn och unga)
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret) «Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Beteendestörningar hos barn och ungdomar är mångformiga störningar vars huvudsymtom är långvarigt (6 månader eller mer) trotsigt, aggressivt eller asocialt beteende som avviker från åldersnivån (t.ex. stölder, upprepat ljugande, förstörelse av egendom, grymhet mot människor eller djur) och som orsakar problem i sociala relationer och funktionsförmåga.
- Beteendestörningar förekommer hos ca 5 % av barn och ungdomar.
- Beteendestörningar kan förebyggas genom att främja barnets emotionella färdigheter samt interaktions- och problemlösningsfärdigheter, och genom att avlägsna eller minska faktorer som predisponerar till beteendestörningar.
- Beteendeproblem är en vanlig orsak till att barn och unga hänvisas till mentalvårdstjänster.
- Beteendestörningar är ofta associerade med utvecklingsrelaterade problem (inlärningsproblem, störningar i tal- och språkutvecklingen), bisjukdomar (t.ex. ADHD, affektiva störningar och missbruksstörningar) och psykosocial belastning.
- Psykosociala behandlingsformer är primära.
- Mest forskningsevidens i behandlingen av beteendestörningar hos barn har erhållits från strukturerad föräldraträning, där man stöder barnets och förälderns positiva relation och stärker positivt beteende. De mest framgångsrika vårdformerna för ungdomar är mångformiga psykosociala interventioner som är speciellt avsedda för dem, deras föräldrar och deras nätverk.
- Läkemedelsbehandling av beteendestörningar hos barn övervägs endast om adekvata psykosociala behandlingsformer eller vård av bisjukdomar, eller en kombination av sådana behandlingar, inte är tillräcklig för att hantera svåra beteendesymtom. I svåra fall kan en läkemedelsbehandling, som en del av annan behandling, främja hanteringen av aggressivt och impulsivt beteende hos ungdomar samt den ungas förmåga att dra nytta av psykosocial behandling.
- När barnet eller den unga har beteendeproblem, görs en helhetsbedömning av situationen på basnivå och påfrestande faktorer minskas eller avlägsnas. På basnivån ges strukturerad föräldraträning, stöd för barnet inom småbarnspedagogiken eller i skolan och stöd för den unga och dennes nätverk (se diagrammen «gvr00057a.pdf»1 och «gvr00057b.pdf»2). De svåraste fallen hänvisas till den specialiserade sjukvården.
- Vården genomförs i samarbete med barnet eller den unga samt med familjen, hälso- och sjukvården, småbarnspedagogiken, skolan, studerandehälsovården, familjerådgivningen och socialförvaltningen på så sätt, att man överväger individuellt med vilka aktörer det är ändamålsenligt att samarbeta med.
- Vården förutsätter ett förtroendefullt samarbetsförhållande och kontinuitet som stärker familjens och den ungas agentskap.
Avgränsning av ämnet
- Rekommendationen gäller förebyggande, bedömning, diagnostisering och behandling av beteendestörningar hos barn och unga.
- Rekommendationen granskar beteendestörningar i första hand ur hälso- och sjukvårdens perspektiv.
Mål
- Syftet med rekommendationen är att
- förenhetliga förebyggandet, bedömningen, diagnostiken och behandlingen av beteendestörningar hos barn och unga
- erbjuda evidensbaserad information som stöd för lösningarna.
- Se också de allmänna målen för och användningen av God medicinsk praxis-rekommendationerna «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis»1.
Målgrupper
- Rekommendationen är avsedd för aktörer som bedömer, diagnostiserar, vårdar och rehabiliterar barn och unga med beteendestörningssymtom.
- Rekommendationen innehåller också information för föräldrar till barn och unga med symtom på beteendestörningar, för personal inom småbarnspedagogiken och skolor och socialförvaltning, samt för de som planerar och beslutar om servicesystem.
Definitioner
- Med beteendeproblem avses beteendeproblem hos barn eller unga som i jämförelse med jämnåriga är större eller till typen annorlunda och orsakar olägenhet. De diagnostiska kriterierna för trotssyndrom eller beteendestörningar uppfylls nödvändigtvis inte.
- Med trotssyndrom avses en störning vars symtombild avviker från jämnåriga och omfattar fientlighet, motsträvigt eller trotsigt beteende och hämndlystnad som pågår i minst 6 månader och som orsakar betydande olägenheter i social funktione eller skolgång (APA 2013) «American Psychiatric Association (APA). Diagnostic...»1. Se Diagnostiska kriterier, tabell «Diagnostiska kriterier för trotssyndrom enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»1.
- Med beteendestörningar avses långvarigt och övergripande beteende hos barn och unga där man inte bryr sig om andras rättigheter och välbefinnande eller om samhällets lagar, normer och regler, och vilket försämrar individens funktionsförmåga i en kliniskt betydande grad (APA 2013) «American Psychiatric Association (APA). Diagnostic...»1, (Diagnostiska kriterier, tabellerna «Diagnostiska kriterier för beteendestörningar enligt ICD-10-klassifikationen. Källa ....»2 och «Diagnostiska kriterier för beteendestörningar enligt DSM-5-klassifikationen. Källa ....»3). Se videon "Mitä lasten ja nuorten käytöshäiriöt ovat ja mistä ne johtuvat?" «Mitä lasten ja nuorten käytöshäiriöt ovat ja mistä ne johtuvat? (video)»1
- När rekommendationen utarbetas konstateras enligt ICD-10-sjukdomsklassifikationen som används i Finland att trotssyndromliknande symtom förekommer i flera andra beteendestörningar. Trotssyndromet skiljer sig från andra beteendestörningar genom att det saknar sådant beteende där man bryter mot lagen och andra människors grundrättigheter, såsom vid stöld, plågande, mobbning, misshandel eller förstörande av egendom. Denna diagnos används inte om barnet gjort något av det föregående. Källa: ICD-10-sjukdomsklassifikation «Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Psykiatrian luok...»2 (ICD-10-sökprogram «https://www.terveysportti.fi/apps/icd/»2 (kräver användarbefogenhet)).
- När man i rekommendationen talar om beteendestörningar i pluralform inbegriper de trotssyndrom och beteendestörningar. När man däremot talar om beteendestörning i singularform, omfattar den inte trotssyndrom.
- I rekommendationen hänvisas när det gäller diagnoserna till
- WHO:s internationella diagnostiska klassifikationssystem (International Classification of Diseases; ICD) version 10 (ICD-10) «Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Psykiatrian luok...»2 och
- Amerikanska Psykiatriförbundets (APA) diagnosklassifikation för psykiatriska störningar (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders; DSM) version 5 (DSM-5) «American Psychiatric Association (APA). Diagnostic...»1.
Diagnostiska kriterier för trotssyndrom (F91.3) enligt ICD-10-klassifikationen | Diagnostiska kriterier för trotssyndrom (313.81) enligt DSM-5-klassifikationen (icke-officiell översättning) |
---|---|
A. Störningen uppfyller de allmänna kriterierna för beteendestörningar (F91). B. Fyra eller flera av de symtom som uppräknats bland de diagnostiska kriterierna i F91 i punkt A, men inte flera än två av punkterna 9–23. C. De symtom som framförts i kriterium B bör vålla olägenheter och med beaktande av barnets utvecklingsnivå vara avvikande. D. Minst fyra av symtomen bör ha förekommit under minst sex månader. Differentialdiagnos: Trotssyndromliknande symtom uppträder i flera andra beteendestörningar. Trotssyndromet skiljer sig tydligt från andra beteendestörningar genom att det saknar sådant beteende där man bryter mot lagen och andra människors grundrättigheter, såsom vid stöld, plågande, mobbning, misshandel eller förstörande av egendom. Denna diagnos används inte om barnet gjort något av det föregående. Då uppfylls ofta kriterierna för diagnoserna F91.0–F91.2 och de är primära i relation till trotssyndromet. |
A. En argsint eller irriterad sinnesstämning i minst sex månader, motstridigt eller
trotsigt beteende eller hämndlystenhet som visar sig som minst fyra av följande symtom
i vilken kategori som helst nedan samt som uppträder i interaktion med minst en (1)
sådan person som inte är ett syskon. Argsint eller irriterad sinnesstämning 1. Tappar ofta besinningen 2. Är ofta känslig och lättirriterad 3. Är ofta arg och på dåligt humör Motstridigt eller trotsigt beteende 4. Strider ofta med vuxna 5. Uppträder ofta avsiktligt trotsigt och vägrar att ge efter för vuxnas krav eller regler 6. Irriterar ofta avsiktligt människor 7. Beskyller ofta andra för sina egna misstag eller sitt dåliga uppförande Hämndlystenhet 8. Har varit skadeglad, elak eller hämndlysten minst två gånger under de senaste sex månaderna |
Obs! Kriterierna anses ha uppfyllts endast om beteendet med beaktande av ålder och kön,
utvecklingsnivå och kulturmiljö framträder oftare eller mera bestående än normalt.
Beteendeproblemens varaktighet (bestående) och frekvens är kriterier utgående från
vilka slutsats dras ifall symtomen i fråga är inom gränserna för det normala eller
tecken på en störning. Hos barn under 5 år ska beteendet förekomma under de flesta
dagar i minst sex månader, om detta inte registrerats på annat sätt (kriterium A8).
Hos barn i minst 5-års ålder ska beteendet framträda minst en gång i veckan under
minst sex månaders tid, om detta inte registrerats på annat sätt (kriterium A8). Dessa
frekvenskriterier fungerar som en undre gräns för beteendets framträdande vid fastställande
av störningssymtomen. Även andra faktorer ska uppmärksammas, bl.a. ifall beteendeproblemets
frekvens och intensitet är avvikande, då man uppmärksammar individens utvecklingsnivå,
kön eller kultur. B. Beteendeproblem orsakar olägenhet för personen själv eller andra personer i den närmaste sociala miljön (familjen, kamrater) eller försämrar de sociala, utbildningsmässiga eller yrkesmässiga funktionerna. C. Beteendet framträder inte endast under en psykotisk störning, användning av rusmedel eller en affektiv störning. Inte heller ska de diagnostiska kriterierna för en Disruptive Mood Dysregulation-störning (DSM-5) uppfyllas. Svårighetsgraden fastställs enligt på hur många ställen symtomen framträder: alternativen är lindrig (på ett ställe), medelsvår (vissa symtom på två ställen) eller svår (vissa symtom på minst tre ställen). |
Diagnostiska kriterier för Beteendestörningar av utagerande slag (F91) enligt ICD-10-klassifikationen | |
---|---|
G1. Upprepat och långvarigt beteendemönster som medför att andra människors grundrättigheter
kränks eller grundläggande normer eller regler för socialt beteende med beaktande
av barnets ålder överträds. Varaktighet minst sex månader, varvid barnet eller den unga uppvisar några av följande symtom (se kolumnen till höger) |
(1) ovanligt många eller svåra utbrott av ilska i relation till utvecklingsstadiet (2) strider ofta med vuxna (3) vägrar ofta aktivt att göra vuxna till viljes eller trotsar gällande regler (4) utför ofta med uppenbar avsikt handlingar som irriterar andra människor (5) beskyller ofta andra för sina egna misstag eller sitt dåliga uppförande (6) har lätt för att bli arg eller låter sig lätt irriteras av andra (7) är ofta arg eller harmsen (8) är ofta elak eller hämndlysten (9) gör sig ofta skyldig till lögn eller löftesbrott för egen nytta eller gunst eller för att undgå skyldigheter (10) inleder ofta fysiska slagsmål (innefattar inte slagsmål mellan syskon) (11) har använt ett vapen som kan tillfoga andra allvarlig fysisk skada (t.ex. klubba, tegelsten, trasig flaska, slidkniv, skjutvapen) (12) hänger ofta ute till sent på natten trots föräldrarnas förbud (med början under 13 års ålder) (13) riktar fysisk grymhet mot andra människor (t.ex. binder fast, tillfogar offret skär- eller brännskador) (14) riktar fysisk grymhet mot djur (15) förstör avsiktligt andras egendom (på annat sätt än genom att anlägga brand) (16) anlägger avsiktligt bränder som medför fara för allvarliga skador (17) stjäl viktiga eller värdefulla föremål hemma eller annanstans utan att tillfoga offret skada (t.ex. butiksstöld, inbrott, förfalskning) (18) skolkar ofta från skolan (vilket börjat vid under 13 års ålder) (19) har rymt hemifrån eller från fosterhem minst två gånger och en gång rymt för längre tid än 1 natt (innefattar inte flykt till följd av fysiskt eller sexuellt våld) (20) begår brott som skadar offret (t.ex. väskryckning, annat våldsamt rån, utpressning) (21) tvingar en annan person till sexuellt umgänge (22) ofredar och skrämmer ofta andra personer (t.ex. uppsåtligt tillfogande av smärta eller skada, ständiga hotelser, trakasserier, förföljelse eller störande) (23) gör inbrott i en annan persons lägenhet, annan byggnad eller bil. Det räcker att de symtom som nämnts i punkterna 11, 13, 15, 16, 20, 21 och 23 förekommer en enda gång för att kriteriet skall uppfyllas. |
G2. Ingen diagnostisering kan göras av följande sjukdomar: Schizofreni (F20) Manisk episod (F30) Depressiv episod (F32) Antisocial personlighetsstörning (F60.2) Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) Hyperaktivitetsstörningar (F90) Blandade störningar av beteende och känsloliv (F92) Emotionella störningar med debut särskilt under barndomen (F93) |
Debutålder:
Svårighetsgrad:
|
Beteendestörning, begränsad till familjesammanhang (F91.0) | |
Diagnostiska kriterier | A. Störningen uppfyller de allmänna kriterierna för beteendestörning (F91). B. Tre eller flera av de symtom som uppfyller de diagnostiska kriterierna (F91) för beteendestörning i punkt A, samt minst tre från punkterna 9–23. C. Minst ett av symtomen från punkterna 9–23 bör ha en varaktighet av minst sex månader. D. Beteendestörningen är begränsad till familjesammanhang. |
Beteendestörning med aggressivitet och bristande social anpassning (F91.1) | |
Diagnostiska kriterier | A. Störningen uppfyller de allmänna kriterierna för beteendestörning (F91). B. Tre eller flera av de symtom som uppfyller de diagnostiska kriterierna (F91) för beteendestörning i punkt G1, samt minst 3 under punkterna 9–23. C. Minst 1 av symtomen under punkterna 9–23 bör ha en varaktighet av minst sex månader. D. Synnerligen dåliga relationer till jämnåriga kamrater, vilket tar sig uttryck i isolering, avvisande och impopularitet. Avsaknad av nära bilaterala vänskapsförhållanden. |
Beteendestörning med aggressivitet men med normal social anpassning (F91.2) | |
Diagnostiska kriterier | A. Störningen uppfyller de allmänna kriterierna för beteendestörning (F91). B. Tre eller flera av de symtom som uppfyller de diagnostiska kriterierna i F91 för beteendestörning i punkt A, minst tre av punkterna 9–23. C. Minst ett av symtomen av punkterna 9–23 bör ha en duration av minst sex månader. D. Beteendestörningen är inte begränsad till familjen, utan framträder även i miljöer utanför hemmet. E. Relationerna till jämnåriga kamrater befinner sig inom gränserna för det normala. |
Trotssyndrom (F91.3) | Diagnostiska kriterier (se tabell «Centrala störningar som förekommer samtidigt med beteendestörningar (komorbida sjukdomar) indelade enligt ICD-10-sjukdomsklassifikationen (de viktigaste med fetstil) samt andra symtom och förhållanden som ska uppmärksammas...»5) |
Annan specificerad beteendestörning av utagerande slag (F91.8) | |
Beteendestörning av utagerande slag, ospecificerad (F91.9) |
Diagnostiska kriterier för beteendestörning (312) enligt DSM-5-klassifikationen (icke-officiell översättning) | |
---|---|
A. Ett upprepat och ihärdigt beteendemönster som bryter mot andra människors rättigheter och åldersgruppens viktiga sociala normer, och som uppfyller tre eller flera av nedanstående 15 kriterier under de senaste 12 månaderna, i vilken som helst av nedanståendekategorier. Minst ett kriterium bör ha uppfyllts under de senaste sex månaderna. | Aggressivitet mot människor och djur 1. Trakasserar, hotar eller skrämmer ofta andra. 2. Inleder ofta slagsmål 3. Har använt ett vapen som kan tillfoga andra allvarlig fysisk skada (t.ex. klubba, sten, trasig flaska, kniv, skjutvapen) 4. Har varit fysiskt grym mot människor 5. Har varit fysiskt grym mot djur 6. Har rånat ett offer genom hot (t.ex. misshandel, utpressning, beväpnat rån) 7. Har tvingat någon till sexuella handlingar Förstörelse av egendom 8. Har deltagit i en avsiktlig anläggning av brand med syfte att orsaka allvarliga skador 9. Har avsiktligt förstört annans egendom (på annat sätt än genom en brand) Bedräglighet eller stöld 10. Har gjort inbrott i en annan persons hem, byggnad eller bil 11. Ljuger ofta för att få varor eller tjänster eller för att undvika plikter 12. Har stulit värdefulla föremål utan att hota offret (t.ex. butiksstöld, förfalskning) Allvarligt brott mot regler 13. Är ofta ute sent trots föräldrarnas förbud redan vid under 13 års ålder 14. Har minst två gånger rymt hemifrån över natten medan hen bott hos sina föräldrar eller fosterföräldrar (eller en gång för en längre tid) 15. Har ofta skolkat ofta från skolan redan vid under 13 års ålder. |
B. Beteendestörningarna orsakar kliniskt betydande olägenhet i sociala, utbildningsmässiga eller yrkesmässiga funktioner. | |
C. Om personen är 18 år eller äldre, motsvarar kriterierna inte asocial personlighet. | Fastställ störningen enligt debutåldern: debut i barndomen (312.81) debut i ungdomen (312.82) ospecificerad debut (312.89) Preciserande beskrivning: brister i prosociala känslor; minst två av följande drag som pågått i mer än 12 månader och förekommit i flera olika miljöer och situationer:
Fastställ svårighetsgraden: lindrig, medelsvår, svår |
Prevalens och epidemiologi
- Prevalensen av beteendestörningar varierar i olika undersökningar, vilket i huvudsak har att göra med skillnaderna i forskningsmaterial, forskningsmetoder och definition av störningen «Canino G, Polanczyk G, Bauermeister JJ ym. Does th...»3.
- I en världsomfattande meta-analys för under 18-åringar var trotssyndromets prevalens 3,6 % (95 % konfidensintervall 2,8–4,7) och beteendestörningens 2,1 % (95 % konfidensintervall 1,6–2,9) «Polanczyk GV, Salum GA, Sugaya LS ym. Annual resea...»4.
- I en omfattande nationell finländsk födelsekohortstudie för år 1981 «Almqvist F, Puura K, Kumpulainen K ym. Psychiatric...»5, som utförts i slutet av 1980-talet och som baserade sig på en diagnostisk intervju med barnets förälder (föräldrarna intervjuades om barnets eventuella symtom), hade 4,7 % av barn i 8 års ålder beteendestörningar.
- Beteendestörningar är vanligare bland pojkar än bland flickor: i befolkningsbaserade studier har förhållandet mellan pojkar och flickor varit ca 2:1 «American Psychiatric Association (APA). Diagnostic...»1.
- I norra Finlands födelsekohort för år 1986 «Taanila A, Ebeling H, Kotimaa A ym. Is a large fam...»6, som baserade sig på den allmänna befolkningen, visade kartläggningen som genomförts som en enkät (Rutter B2-formulär) att beteendesymtomen enligt lärarna hos 7–8-åringar var 14,0 % bland pojkar och 4,1 % bland flickor och beteendestörningar samt affektiva störningar (blandade symtom) var 1,5 % bland pojkar och 0,7 % bland flickor.
- Av barn födda 1987 hade 1,3 % av pojkarna (95 % konfidensintervall 1,1–1,5) och 1,3 % av flickorna (95 % konfidensintervall 1,1–1,4) vårdats inom den specialiserade sjukvården för en beteendestörning i åldern 12–18 år. Av barn födda 1997 hade 2,2 % av pojkarna (95 % konfidensintervall 2,0–2,4) och 1,5 % av flickorna (95 % konfidensintervall 1,3–1,7) vårdats inom den specialiserade sjukvården för en beteendestörning i åldern 12–18 år «Gyllenberg D, Marttila M, Sund R ym. Temporal chan...»7.
- Prevalensen av beteendestörningar hos ungdomar som begått brott är betydligt större än prevalensen i den allmänna befolkningen: prevalensen har varierat i olika studier «Ollendick TH, Seligman LD, Butcher AT. Does anxiet...»8, «Ruchkin V, Koposov R, Vermeiren R ym. Psychopathol...»9, «Timmons-Mitchell J, Brown C, Schulz SC ym. Compari...»10 mellan 30 % och 100 %.
- Den världsomfattande prevalensen av beteendestörningar har inte ändrats i betydande
grad under de senaste årtiondena «Erskine HE, Ferrari AJ, Nelson P ym. Epidemiologic...»11.
- I en studie som gjorts på två finländska orter har ingen ökningi självrapporterade beteendeproblem konstaterats från år 1998 till 2008 och 2014 «Sourander A, Koskelainen M, Niemelä S ym. Changes ...»12, «Mishina K, Tiiri E, Lempinen L ym. Time trends of ...»13.
- Enligt lärarnas bedömning har inga ändringar i förekomsten av beteendestörningar konstaterats hos 8-åriga finländska barn, när symtom hos barn jämförts åren 1989, 1999, 2005 och 2013. Enligt föräldrarnas bedömning hade symtomen på beteendestörningar hos pojkar minskat «Sourander A, Lempinen L, Brunstein Klomek A. Chang...»14.
- Trenderna för asocialt beteende hos ungdomar har även undersökts i en kriminologisk studie: i en enkät om ungdomsbrottslighet hade finländska ungdomars skadegörelse- och egendomsbrott nästan kontinuerligt minskat sedan 1990-talet och i enkäten år 2016 hade också våldsbrotten minskat efter att länge ha varit på samma nivå «Salmi V. Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemu...»15 (Internet «https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/152500/tta_113_Salmi.pdf?sequence=1»3).
- I en studie gällande ungdomars hälsa konstaterades ingen ökning i ungdomarnas delaktighet i våldsdåd (som gärningsman eller offer) från år 1999 till år 2009 «Näsi M. Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemuk...»16.
Etiologi och riskfaktorer
- Enligt dagens uppfattning kan flera faktorer öka risken för en utveckling av beteendestörningar: såväl ärftliga faktorer som biologiska och psykosociala miljöfaktorer samt deras samverkan. Se videon "Mitä lasten ja nuorten käytöshäiriöt ovat ja mistä ne johtuvat?" «Mitä lasten ja nuorten käytöshäiriöt ovat ja mistä ne johtuvat? (video)»1
- Manifestationen av beteendestörningar är associerad med flera genetiska riskfaktorer i anslutning till hjärnans struktur och funktion samt annan neurobiologi, med barnets temperament och personlighet, social interaktion, föräldraskap och den övriga uppväxtmiljön «Lavigne JV, Gouze KR, Hopkins J ym. A multidomain ...»17, «Murray J, Farrington DP. Risk factors for conduct ...»18.
- Det är oklart vilka riskfaktorer som har ett direkt orsakssamband med uppkomsten av beteendestörningar och vilka riskfaktorers samband med beteendestörningar förklaras av andra faktorer «Murray J, Farrington DP. Risk factors for conduct ...»18, «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19.
- Sannolikheten för en utveckling av beteendestörningar ökar när antalet riskfaktorer ökar «Murray J, Farrington DP. Risk factors for conduct ...»18.
- Beteendestörningarnas etiologi förknippas med flera gemensamma riskfaktorer för ADHD «Latimer K, Wilson P, Kemp J ym. Disruptive behavio...»20.
- En långvarig beteendestörning som debuterar tidigt är starkare associerad med biologiska riskfaktorer än en beteendestörning som begränsas till barndomen eller som debuterar i ungdomen «Frick PJ, Ray JV, Thornton LC ym. Can callous-unem...»21, «Boden JM, Fergusson DM, Horwood LJ. Risk factors f...»22, «Moffitt TE, Arseneault L, Jaffee SR ym. Research r...»23.
- Hos barn och ungdomar vars beteendestörning omfattar brister i prosociala känslor (s.k. känslokalla drag, vilka beskrivits i tabell «Diagnostiska kriterier för beteendestörningar enligt DSM-5-klassifikationen. Källa ....»3), har genetiska riskfaktorer en större betydelse än hos barn och ungdomar som inte har dessa drag «Viding E, Jones AP, Frick PJ ym. Heritability of a...»24, «Viding E, Fontaine NM, McCrory EJ. Antisocial beha...»25.
- Aggressivt beteende är associerat med större genetisk exponering än beteende som bryter mot regler «Burt SA. Are there meaningful etiological differen...»26.
- Vid beteende som bryter mot regler, såsom stöld och ljugande, är återigen riskfaktorerna i miljön mera betydelsefulla än vid aggressivt beteende «Burt SA. Are there meaningful etiological differen...»26.
- Riskfaktorerna för trotssyndrom och beteendestörningar är delvis de samma, men lindrigare riskfaktorer i miljön relaterar i huvudsak till trotssyndrom och svårare till beteendestörning «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19, «DynaMed Plus. Oppositional Defiant Disorder (vaati...»27 (Internet «http://www.dynamed.com/login.aspx?direct=true&site=DynaMed&id=114094»4), «Dynamed Plus. Conduct Disorder (vaatii kirjautumis...»28 (Internet «http://www.dynamed.com/login.aspx?direct=true&site=DynaMed&id=114669»5).
- I rekommendationens tilläggsmaterial «Käytöshäiriöoireilun ja käytöshäiriöiden riskitekijöitä»2 presenteras riskfaktorer som utgående från forskningsdata förknippas med förekomsten av beteendestörningar hos barn och ungdomar.
Screening
- Screening utgör ett led i den förebyggande hälso- och sjukvården och omfattar
- fastställande av målgrupp
- rådgivning och handledning av individer
- tester och undersökning av dessa
- återrapportering av resultat
- hänvisning till fortsatta undersökningar
- ordnande av behövliga hälsovårdstjänster (Statsrådets förordning om screening 339/2011) «Valtioneuvoston asetus seulonnoista (339/2011). ht...»29 (Internet «http://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2011/20110339»6).
- Eventuella för- eller nackdelar med screeningen av beteendestörningar har inte undersökts i system som motsvarar rådgivningen eller skolhälsovården i Finland.
Prevention
- Inlärningen av positivt beteende hos barn och unga stöds av säkra, förutsebara och varma människorelationer, positiva uppfostringsmetoder samt positiva modeller i miljön. Se videon "Voidaanko lasten ja nuorten käytöshäiriöitä ehkäistä?" «Voidaanko lasten ja nuorten käytöshäiriöitä ehkäistä? (video)»3
- Barns och ungdomars utveckling (särskilt den språkliga) samt utvecklingsmiljöer (föräldraskap, daghem, skola) bör stödjas. Utöver detta bör riskfaktorer för beteendestörningar på individ- och samhällsnivå minskas. Se mera detaljerade riskfaktorer «Käytöshäiriöoireilun ja käytöshäiriöiden riskitekijöitä»2).
- Barn med en genomsnittligt svagare kognitiv funktionsförmåga, särskilt om de språkliga färdigheterna är svagare än hos jämnåriga eller det finns brister i de exekutiva funktionerna, bör stödjas i vardagsmiljön, till exempel genom att använda bilder som stöd för kommunikationen redan innan beteendeproblemen uppkommer. Se också God medicinsk praxis-rekommendationen Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret) «Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret)»2 (på finska), «Kielellinen erityisvaikeus (dysfasia, lapset ja nu...»30; Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga) «Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)»3 (på svenska).
- Undersökta interventioner som förebygger uppkomsten av beteendestörningar kan delas
in i tre grupper:
- universella, som riktas till hela befolkningen
- selektiva, som riktas till personer med en ökad risk för beteendestörning
- indierat riktade interventioner, d.v.s. interventioner för de som har symtom på beteendestörningar men vars symtom inte överskrider den diagnostiska gränsen «Muñoz RF, Mrazek PJ, Haggerty RJ. Institute of Med...»31.
- I studier över indikerade interventioner och behandling av beteendestörningar finns betydande överlappningar och båda behandlas i avsnittet om behandlingen av beteendestörningar.
- I detta stycke behandlas endast universella och selektiva interventioner. Tilläggsinformation om individuella interventioner finns i evidensöversikterna samt i deras källor i anslutning till rekommendationen.
- Förebyggande interventioner som beskrivs nedan kan genomföras i flera servicesystem och de behöver inte ingå i hälso- och sjukvården. Det finns inte heller forskningsdata på att genomförande av dessa interventioner skulle förutsätta någon specifik yrkesexamen inom skolväsendet eller social- och hälsovården.
Universell och selektiv prevention i småbarnspedagogiken och skolan
- Utlärning av emotionella färdigheter samt interaktions- och problemlösningsfärdigheter till hela gruppen som en del avi småbarnspedagogiken minskar beteendeproblem hos barn «Tunne- ja vuorovaikutustaitojen opettaminen koko lapsiryhmälle osana varhaiskasvatusta vähentää lasten käytösongelmia.»A. Även välinriktad utlärning av emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter till hela gruppen (universellt), genomförd i skolorna, minskar beteendeproblem hos barn och ungdomar «Kouluissa universaalisti (valikoimattomasti koko ryhmälle) toteutettava hyvin kohdennettu ja huolellisesti toteutettu tunne- ja vuorovaikutustaitojen opettaminen vähentää lasten ja nuorten käytösongelmia.»A.
- Program för utlärning av emotionella och interaktionsfärdigheter som genomförs i skolor
eller inom småbarnspedagogiken, och som riktats till barn under 11 år som har en större
risk för beteendestörningar, minskar uppenbarligen asocialt beteende hos barn «Kouluissa tai varhaiskasvatuksessa toteutettavat tunne- ja vuorovaikutustaitojen oppimisen ohjelmat ilmeisesti vähentävät käytöshäiriön riskissä olevien alle 11-vuotiaiden lasten epäsosiaalista käytöstä.»B.
- Program vars effekt påvisats genom forskningsdata inom småbarnspedagogiken och i skolmiljön är vanligtvis strukturerade och fokuserar särskilt på en aktiv utlärning av emotionella färdigheter samt interaktions- och problemlösningsfärdigheter.
- I en del av programmen struktureras hela studiemiljön så att förväntningarna på barnens beteende är enhetliga och tydliga. Dessutom stöds positivt beteende genom konsekvent förstärkning, med alla småbarnspedagogikens eller skolmiljöns krafter.
- De effektiva programmen innehåller vanligtvis tillräcklig utbildning och stöd för lärare eller andra yrkespersoner inom skolan som genomför programmen, vilket säkerställer en metodtrogen uppföljning av verksamheten.
Universell prevention med hjälp av föräldratränings- och familjeprogram
- När föräldraträningsprogram erbjuds till en icke-selektiv grupp av föräldrar, torde
de inte ha en inverkan på mängden beteendestörningar hos barnbefolkningen «Valikoitumattomalle ryhmälle lasten vanhempia tarjotuilla ei liene vaikutusta lapsiväestön käytösongelmien määrään.»C.
- Föräldraträningsprogram som är avsedda för behandling av beteendeproblem och beteendestörningar är tillgängliga också i förkortade versioner. Programmet har också erbjudits en icke-selektiv befolkninge, så att vilken förälder som helst har kunnat delta i programmet.
- Dessa program har varit strukturerade och baserade på teorin om social inlärning, kognitiv beteendeterapi och anknytningsteori. Programmen stöder barnets och förälderns positiva relation och lär ut positiva uppfostringsmetoder. Läs mer «Vanhemmuustaitojen ohjauksen teoreettinen tausta, työskentelyote ja menetelmät»4.
- När föräldraträningsprogram tillhandahålls en icke-selektiv grupp av föräldrar till
ungdomar kan de eventuellt minska mängden av ungdomarnas beteendeproblem «Vanhemmuustaito-ohjelmat tarjottuna valikoitumattomalle väestölle nuorten vanhempia saattavat vähentää nuorten käytösongelmia lyhyellä aikavälillä.»C.
- Föräldraträningsprogram som är avsedda för föräldrar till ungdomar har undersökts endast lite och med knappt material.
- Upprepade undersökningar bör utföras med en större mängd material för att få tillförlitliga resultat.
- Korta familjeinterventioner som stöder positiva uppfostringsmetoder och som är tillgängliga för alla ungdomar samt deras föräldrar i samband med skolan, minskar uppenbarligen mängden av beteendeproblem hos ungdomar «Positiivisiin kasvatuskäytäntöihin perustuvat perheresurssikeskus ja lyhyt perheinterventio, jotka ovat integroitu koulun yhteyteen ja ovat saatavilla kaikille nuorille ja heidän vanhemmilleen, vähentävät ilmeisesti nuorten käytösongelmia.»B.
Selektiv (barn och ungdomar som hör till riskgruppen) prevention med hjälp av föräldratränings- och familjeprogram
- Långvariga strukturerade program för handledning av föräldraträning i gruppform som även omfattar hembesök «Pitkäkestoiset, osittain ryhmämuotoiset ja strukturoidut vanhemmuustaitojen ohjauksen ohjelmat saattavat ehkäistä riskiryhmässä olevien alle 11-vuotiaiden lasten käytöshäiriöoireita.»C samt gemensam handledning förföräldrar och daghemspersonal «Koko perheelle ja päiväkodin työntekijöille annettava ohjaus sekä psykososiaalinen interventio saattavat ehkäistä korkeassa käytöshäiriön riskissä olevien noin 4-vuotiaiden poikien käytöshäiriöongelmia.»C kan förebygga beteendeproblem hos barn i riskgruppen, men forskningsresultaten är mycket motstridiga.
- Tillförlitliga forskningsdata har inte hittats för effekten av ett kortvarigt föräldraträningsprogram «Varhaislapsuudessa annettu käytöshäiriön syntymisen riskiryhmässä olevien lasten vanhemmille annettu lyhytkestoinen vanhemmuusohjelma saattaa vähentää myöhäisempiä lasten käytöshäiriöoireita, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D och ett program som riktas både till föräldrar och barnet självt «Multikomponenttinen käytöshäiriöiden ehkäisyohjelma saattaa vähentää kohonneessa käytöshäiriön riskissä olevien lasten käytöshäiriöoireilua, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D vid förebyggande av uppkomsten av beteendestörningar hos barn med en förstorad risk för beteendestörning.
- En psykosocial intervention som är avsedd för hela familjen kan minska symtomen på
beteendestörning hos ungdomar «Koko perheelle suunnattu psykososiaalinen interventio vähentänee riskiryhmään kuuluvien nuorten käytöshäiriöoireiden kehittymistä.»C.
- Utvalda föräldrar och barn från skolor som till sin socioekonomiska ställning ligger i ett svagt område fick i en undersökt intervention både tillsammans och separat lära sig färdigheter, med hjälp av vilka det är möjligt att stärka faktorer som skyddar mot beteendeproblem. I interventionen handleddes föräldrarna i kommunikationen med barnet, i att sätta gränser för barnet och i att tolerera starka känsloreaktioner som relaterar till barnet. Barnen handleddes i att tolerera grupptryck och fick lära sig interaktionsfärdigheter. Familjerna tränade tillsammans konfliktlösnings- och kommunikationsfärdigheter. Färdigheterna lärdes ut genom interaktiva tekniker som undersökningar påvisat vara fungerande.
- Ämnet kräver mer forskning.
- Man har i denna rekommendation konstaterat starkare bevis för effekten av föräldratränings- och familjeprogram i indikerad prevention och behandling av beteendestörningar hos barn och ungdomar, än i universell och selektiv prevention (se Psykosociala behandlingar).
Samhälleligt utvecklingsprogram i preventionen av beteendeproblem hos unga
- Ett samhälleligt interventionsprogram minskar uppenbarligen brottsligt beteende hos
pojkar i vuxenåldern «Paikallisia palveluita tukeva laaja interventio-ohjelma ilmeisesti vähentää poikien rikollista käyttäytymistä aikuisuudessa.»B.
- I det undersökta programmet utbildas lokala aktörer i att identifiera skyddande faktorer och riskfaktorer som påverkar beteendeproblem hos ungdomar, samt att använda evidensbaserade förebyggande interventioner för att minska risker och stärka skyddande faktorer. I programmet införde kommuner 1–5 förebyggande interventionsprogram för riskfaktorer de själva valt, vilka omfattade universella skol- och familjeprogram och samhälleliga (community based) program, samt selektiva skol- och samhällsprogram för riskungdomar. I interventionen fick kommunerna stöd för programmet i 5 år.
Diagnostik
Klinisk symtombild
- Beteendestörningar kännetecknas av ett långvarigt, från åldersnivån avvikande, upprepat eller kontinuerligt aggressivt, trotsigt eller asocialt (eller samtliga av de föregående) beteende som orsakar problem i sociala relationer och funktionsförmåga i skolan eller i studierna.
- Beteendestörningar kan börja i barndomen eller i ungdomen.
- Beteendestörningarnas symtombild förändras enligt åldern så att trotsighet och aggressivitet är typiska beteendeformer i barndomen men i den senare barndomen och ungdomen förekommer asocialt beteende i allt större grad.
- Ett barn med trotssyndrom är lättretat, argt och stridslystet, retar och irriterar avsiktligt andra, beskyller andra för sina egna misstag, säger emot, trotsar vuxnas vilja och regler och är hämndlysten.
- En beteendestörning föregås ofta av trotssyndrom.
- En ungdom med beteendestörning ljuger, stjäl, är grym mot djur eller människor, har sönder saker, är aggressiv och våldsam och bryter mot regler (t.ex. rymmer och skolkar från skolan).
- Symtombilden kan domineras antingen av en reaktiv (barnet eller den unga reagerar impulsivt med aggression på stimuli i miljön) eller en proaktiv (barnet eller den unga inleder slagsmål och bryter mot sociala normer) aggressivitet.
- Vid beteendestörningar förekommer ofta andra samtidiga störningar eller sjukdomar. Den unga kan till exempel även vara självdestruktiv eller använda rusmedel eller hen kan uppvisa sexuellt riskbeteende.
- Beteendestörningar kan också vara förknippade med brister i prosociala känslor.
Diagnoskriterier
- Diagnostiska kriterier i enlighet med ICD-10-sjukdomsklassifikationen (diagnosnummer
F91) och DSM-5-sjukdomsklassfikationen (diagnosnummer 312) (tabell «Beteendestörningar enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»4) beskrivs i tabellerna «Diagnostiska kriterier för beteendestörningar enligt ICD-10-klassifikationen. Källa
....»2 och «Diagnostiska kriterier för beteendestörningar enligt DSM-5-klassifikationen. Källa
....»3.
- En diagnos förutsätter att personen har långvarigt åtminstone några (i F91.0–F91.2 tre eller flera) av de symtom som räknats upp i tabellen (tiunder en tid av minst sex månader) (ICD-10).
- Beteendestörningar kan enligt symtomens svårighetsgrad delas in i lindriga (utöver symtom som krävs för diagnosen förekommer endast ett fåtal eller inga extra symtom och beteendestörningen medför endast lindriga olägenheter för andra människor), medelsvåra (symtomens antal och verkningar varierar mellan lindrig och svår) och svåra (utöver de symtom som krävs för diagnosen även ett flertal andra symtom eller beteendestörningen medför betydande olägenheter för andra människor) beteendestörningar.
- Båda sjukdomsklassifikationerna skiljer på störning som debuterar i barndomen (minst ett av symtomen på beteendestörning har debuterat före 10 års ålder) och störning som debuterar i ungdomen (symtomen har inte debuterat före 10 års ålder).
- ICD-10-sjukdomsklassifikationen konstaterar att även om debutåldern inte kodas separat, rekommenderar man att den registreras i patientjournalen.
- DSM-5-sjukdomsklassficeringen innehåller separata koder för beteendestörning med debut i barndomen (312.81) och debut i ungdomen (312.82) samt beteendestörning med ospecificerad debut (312.89). Se tabell «Beteendestörningar enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»4.
ICD-10 | DSM-5 |
---|---|
ICD-10 Beteendestörningar med debut i barndomen och ungdomen | DSM-5 Utagerande beteende-, impulskontroll- och beteendestörningar (Disruptive, Impulse-Control, and Conduct Disorders) |
F91 Beteendestörningar av utagerande slag F91.0 Beteendestörning av utagerande slag, begränsad till familjesammanhang F91.1 Beteendestörning med aggressivitet och bristande social anpassning F91.2 Beteendestörning med aggressivitet men med normal social anpassning F91.3 Trotssyndrom F91.8 Annan specificerad beteendestörning av utagerande slag F91.9 Beteendestörning av utagerande slag, ospecificerad |
313.81 Trotssyndrom (F91.3) 312.34 Intermittent explosivitet (Intermittent Explosive Disorder) (F63.81) |
ICD-10 Beteendestörning i samband med annan störning | Beteendestörning |
F90.1 Hyperaktiv beteendestörning F92 Blandade störningar av beteende och känsloliv F92.0 Depressiv beteendestörning F92.8 Annan specificerad blandad störning i beteende och känsloliv |
312.81 Debut i barndom (minst ett symtom före 10 års ålder) (F91.1) 312.82 Debut i ungdom (F91.2) 312.89 Ospecificerad debut (F91.9) Preciserande beskrivning: Brister i prosociala känslor |
312.89 Annan specificerad utagerande beteende-, impulskontroll- och uppförandestörning (F91.8) | |
312.9 Ospecificerad utagerande beteende-, impulskontroll- och uppförandestörning (F91.9) |
Förekomstformer
- Beteendestörningar är mångformiga störningar och indelas i flera olika underformer.
- ICD-10-sjukdomsklassifikationen delar in beteendestörningar i följande underformer:
- beteendestörning begränsad till familjesammanhang (F91.0) (begränsas till familjens interna interaktionsrelationer)
- asocial beteendestörning (F91.1) (beteendestörning med aggressivitet och bristande social anpassning; karakteriseras av långvarigt asocialt och aggressivt beteende och betydande och omfattande avvikelse i relationerna till andra barn eller ungdomar)
- social beteendestörning (F91.2) (beteendestörning med aggressivitet men med normal social anpassning; skiljer sig från andra störningar genom förekomst av tillräckliga och bestående vänskapsförhållanden med jämnåriga kamrater, men kamratgruppen består ofta av personer som medverkar i asocial verksamhet). Se tabell «Beteendestörningar enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»4.
- ICD-10-sjukdomsklassifikationen klassificerar trotssyndrom (F91.3) som en undertyp av beteendestörning (för diagnostiska kriterier för trotssyndrom se tabell «Diagnostiska kriterier för trotssyndrom enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»1).
- ICD-10-sjukdomsklassifikationen klassificerar separat tre kombinationer av beteendestörning
och andra psykiska störningar:
- depressiv beteendestörning (F92.0)
- annan specificerad blandad störning i beteendeoch känsloliv (F92.8)
- hyperaktiv beteendestörning (F90.1). Se tabell «Beteendestörningar enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»4.
- DSM-5-klassifikationen diagnostiserar störningarna med egna separata diagnoser.
- DSM-5-sjukdomsklassifikationen avskiljer trotssyndrom (313.81) från beteendestörning (312.8) (tabell «Beteendestörningar enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»4). Diagnostiska kriterier för trotssyndrom enligt DSM-5 presenteras i tabell «Diagnostiska kriterier för trotssyndrom enligt ICD-10- och DSM-5-klassifikationerna. Källor , ....»1 och för beteendestörning i tabell «Diagnostiska kriterier för beteendestörningar enligt DSM-5-klassifikationen. Källa ....»3.
- DSM-5-sjukdomsklassifikationen innehåller en preciserande beskrivning för brister
i prosociala känslor (Conduct Disorder with Limited Prosocial Emotions, känslokalla
drag) «American Psychiatric Association (APA). Diagnostic...»1. Specifikationen används när barnet eller den unga uppvisar minst 2 av följande drag
långvarigt (mer än 12 månader) och i flera olika miljöer och interaktionssituationer:
- avsaknad av skuldkänslor och ånger
- beaktar eller bryr sig inte om andra människors känslor
- bryr sig inte om sin skolframgång eller annan funktionsförmåga
- uttrycker eller visar inte sina känslor för andra annat än på sådana sätt som verkar falska, ytliga eller opportunistiska «American Psychiatric Association (APA). Diagnostic...»1.
Diagnostisering
- För en diagnostisk bedömning behövs information om bland annat följande «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32 (Internet «https://www.nice.org.uk/guidance/cg158/evidence/conduct-disorders-in-children-and-young-people-full-guideline-189848413»7):
- beteendesymtomens debut (varaktighet), frekvens och förekomstplats samt mängd och kvalitet
- förekomsten av andra symtom
- barnets eller den ungas funktionsförmåga
- övergripande hälsotillstånd (fysiskt, neurologiskt och psykiskt)
- barnets eller den ungas utvecklingshistoria (inlärningssvårigheter, särskilt kommunikations-, tal- och språkutvecklingen)
- användning av rusmedel
- livssituation (hem, daghem eller skola), belastningsfaktorer (t.ex. upplevelser av våld) och vänskapsförhållanden
- föräldraskapets kvalitet
- barnets eller den ungas egen uppfattning om sin situation samt föräldrarnas uppfattning om situationen.
- Som bakgrund för beteendestörningssymtom kan det finnas andra störningar eller förhållanden som förklarar beteendestörningssymtomet och kräver primär uppmärksamhet i behandlingen.
- Symtom som uppfyller de diagnostiska kriterierna för beteendestörning kan också förekomma samtidigt med en annan störning eller flera andra störningar.
- För att planera vården är det viktigt att identifiera störningar som bättre förklarar symtomen eller samtidiga störningar och belastningsfaktorer som orsakar eller upprätthåller symtomen samt kultur- eller utvecklingsmiljörelaterade faktorer.
- Information samlas genom kliniska eller strukturerade intervjuer, eller genom både
kliniska och strukturerade intervjuer, enkäter och andra behövliga undersökningar
- från barnet eller den unga själv (man träffar barnet eller den unga både separat i individuella möten och tillsammans med föräldrarna)
- från föräldrarna, med förälderns eller den ungas tillstånd från daghemmet eller skolan
- vid behov från andra källor (t.ex. rådgivningen och skolhälsovården, tidigare patientjournaler, barnskyddet eller socialförvaltningen; med den ungas tillstånd från ungdomstjänster, om den unga deltagit i sådana).
Metoder som används till hjälp för bedömning, diagnostik och uppföljning
- Diagnosen (och differential- och bisjukdomsdiagnostiken) ställs genom att utgå från omfattande information om barnets och den ungas utveckling, psykiska tillstånd, symtombild, livshistoria och livssituation samt andra behövliga undersökningar.
- Genom standardiserade intervjumetoder kan man precisera symtombilden för beteendestörningar och bisjukdomar (t.ex. DAWBA, KIDDIE-SADS-PL) «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5. Strukturerade diagnostiska intervjumetoder rekommenderas alltid för omfattande psykiatrisk diagnostik.
- Nedan presenteras kort några symtomenkäter som översatts till finska och som kan användas som hjälpmedel vid bedömning, diagnostik och uppföljning, de kan däremot inte användas för att ställa en diagnos. Se närmare information om enkäter och andra metoder «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5.
- Genom enkäter (fylls i av barnet eller den unga, föräldrarna, läraren) som kartlägger
den övergripande symtombilden får man en noggrannare bild av barnets eller den ungas
beteendestörningar hemma och i skolan och kartlägger man samtidiga symtom.
- I den preliminära bedömningen och uppföljningen (primärvården) kan man kartlägga de övergripande symtomen med enkäten "Vaikeuksien ja vahvuuksien kysely" (Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ), SDQ-formulär «http://www.thl.fi/toimia/tietokanta/mittariversio/147/»8). För mer information, se också «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5 och «Lasten ja nuorten psykososiaalisen terveyden mittareita (LAPS ja SDQ)»6.
- Mera detaljerade ASEBA-enkäter för den unga, föräldern och läraren (YSR, CBCL 1.5-5 och 6-18, C-TRF, TRF, översatta till finska, aseba.org «https://aseba.org/»9) kan användas för en omfattande kartläggning av beteendesymtom och övergripande symtom vid en diagnostisk bedömning (på specialiserad sjukvårdsnivå), och en kort version som modifierats från dessa lämpar sig för uppföljning av symtomen (Brief Problem Monitor, BPM, aseba.org «https://aseba.org/»9). För mer information, se också «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5.
- Enkäter och metoder som kartlägger en mer detaljerad symtombild av beteendestörningar
är exempelvis följande:
- Eybergs enkät för föräldrar som ger en mer detaljerad kartläggning av symtom på ADHD, trotssyndrom och beteendestörning (Eyberg Child Behavior Inventory, ECBI, översatt till finska, www.parinc.com «http://www.parinc.com»10). Denna enkät lämpar sig för en noggrann kartläggning av beteendesymtom och en bedömning av vårdresponsen. För mer information, se också «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5.
- Enkäter som kartlägger känslokalla drag presenteras i tilläggsinformationen till rekommendationen «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5. När känslokalla drag bedöms bör man beakta att samtidiga andra störningar, såsom depression, ångestsyndrom, autism eller (pre)psykotiska symtom eller negativa upplevelser, kan ge ett felaktigt intryck av känslokallhet «Saukkonen S, Aronen ET, Laajasalo T ym. Victimizat...»33. Överdiagnostik bör undvikas.
- SAVRY-metoden (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) «Borum R, Bartel P, Forth A. Manual for the Structu...»34, «Kaltiala-Heino R. SAVRY- strukturoitu nuoruusikäis...»35 som kartlägger ungdomars risk för våldsamhet presenteras i tilläggsinformationen till rekommendationen «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5.
- En bedömning av risken för våldsamhet som utförs med SAVRY-metoden hör till den specialiserade sjukvården «Kaltiala-Heino R. SAVRY- strukturoitu nuoruusikäis...»35.
Störningar, sjukdomar och förhållanden som beaktas i differentialdiagnostiken
- Bakom enstaka symtom på beteendestörning (t.ex. aggressionsutbrott) kan det finnas
en annan störning eller sjukdom som kräver behandling eller uppmärksamhet «American Psychiatric Association (APA). Diagnostic...»1, «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19 och som bör beaktas i den diagnostiska bedömningen. Sådana störningar eller sjukdomar
kan vara till exempel
- somatiska (t.ex. sömnstörningar) eller neurologiska sjukdomar (t.ex. epilepsi)
- störningar i tal- och språkutvecklingen
- inlärningssvårigheter (t.ex. läs- och skrivsvårigheter)
- intellektuell funktionsnedsättning
- autismspektrumstörningar
- ADHD (se God medicinsk praxis-rekommendationen ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»4 (på finska), «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käyp...»37; ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)»5 (på svenska))
- affektiva störningar (se God medicinsk praxis-rekommendationerna Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»38 och Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»7 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»39; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»8 (på svenska))
- anpassningsstörningar
- Tourettes syndrom
- posttraumatiskt stressyndrom «Traumaperäinen stressihäiriö»9 (på finska), «Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositu...»40; «Posttraumatiskt stressyndrom»10 (på svenska)
- missbruksstörningar «Alkoholiongelma...»36, «Huumeongelma...»41, «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»42
- psykoser (bl.a. schizofreni, se God medicinsk praxis-rekommendationen Skitsofrenia «Skitsofrenia»11 (på finska), «Skitsofrenia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»43; Schizofreni «Schizofreni»12 (på svenska)).
- Symtom på beteendestörning kan också förklaras av en psykosocial stressituation, såsom exponering för våld (genom att se, höra), av att ha blivit utsatt för olika slag av våld (fysiskt, psykiskt, sexuellt), av föräldrarnas sjukdomar eller missbruksproblem, av barnets eller den ungas uppfostringsbakgrund (t.ex. familjens livssituation som avviker från det normala) eller av utvecklingsmiljön (t.ex. en alltför krävande småbarnspedagogik eller skolmiljö, asocial kamratkrets). Detta spelar en roll för riktlinjerna för behandlingen. Att avlägsna en stressituation eller anpassa utvecklingsmiljön är primärt och kan utgöra den enda nödvändiga interventionen.
- Symtom på beteendestörning hos ungdomar eller en beteendestörning som uppfyller de diagnostiska kriterierna kan också utgöra ett led i utvecklingen av en personlighetsstörning (antisocial, instabil).
Samsjuklighet (komorbiditet)
- En beteendestörning förknippas med betydande samsjuklighet som beskrivs i tabell «Centrala störningar som förekommer samtidigt med beteendestörningar (komorbida sjukdomar) indelade enligt ICD-10-sjukdomsklassifikationen (de viktigaste med fetstil) samt andra symtom och förhållanden som ska uppmärksammas...»5. Det är viktigt att identifiera och behandla andra samtidiga störningar hos barn eller ungdomar som har symtom på beteendestörning. Det är också viktigt att uppmärksamma samtidiga belastande psykosociala förhållanden i anslutning till beteendestörningssymtom (tabell «Centrala störningar som förekommer samtidigt med beteendestörningar (komorbida sjukdomar) indelade enligt ICD-10-sjukdomsklassifikationen (de viktigaste med fetstil) samt andra symtom och förhållanden som ska uppmärksammas...»5, Z-diagnoser).
- I ICD- och DSM-sjukdomsklassifikationerna behandlas andra samtidiga symtom på olika sätt. Till exempel så är det i ICD-10 fråga om en Depressiv beteendestörning när en beteendestörning och ett depressionstillstånd förekommer samtidigt och en Hyperaktiv beteendestörning vid samtidig ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) och beteendestörning. I DSM-klassifikationen har båda störningarna en separat diagnos.
- Enligt ICD-10-sjukdomsklassifikationen förutsätter en diagnos i beteendestörningsgruppen
(F91) att följande psykiska störningar uteslutits:
- Schizofreni (F20)
- Manisk episod (F30)
- Depressiv episod (F32)
- Antisocial personlighetsstörning (F60.2)
- Genomgripande utvecklingsstörningar (F84)
- Hyperaktivitetsstörningar (F90)
- Blandade störningar av beteende och känsloliv (F92)
- Emotionella störningar med debut särskilt under barndomen (F93).
- Enligt modern forskningslitteratur är en samtidig förekomst av ADHD och trotssyndrom vanlig. DSM-5 diagnostiserar till exempel både depression och beteendestörning samtidigt. Förutom autism kan barnet eller den unga också ha trotssyndrom.
Psykiska störningar och beteendestörningar | Litteratur | God medicinsk praxis-rekommendation | |
---|---|---|---|
Psykiska störningar och utvecklingsstörningar med debut i barndomen | Störningar i tal- och språkutvecklingen: bland annat Expressiv språkstörning (F80.1) och Impressiv språkstörning (F80.2) Annan specificerad störning i tal- och språkutvecklingen (F80.8) Störning i tal- och språkutvecklingen, ospecificerad (F80.9) |
|
Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret) «Kehityksellinen kielihäiriö (kielellinen erityisvaikeus, lapset ja nuoret)»2 (på finska), «Kielellinen erityisvaikeus (dysfasia, lapset ja nu...»30; Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga) «Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)»3 (på svenska) |
Specifika utvecklingsstörningar av inlärningsfärdigheter (F81): bland annat Läs- och skrivsvårighet; Specifik lässvårighet (F81.0) Specifik stavningssvårighet (F81.1) Specifik räknesvårighet (F81.2) Blandad inlärningsstörning (F81.3) |
|
||
Genomgripande utvecklingsstörningar (F84): Autismspektrumstörningar; Autism i barndomen (F84.0) och Aspergers syndrom (F84.5) |
|
||
ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) tillsammans med beteendestörning: Hyperaktiv beteendestörning (F90.1) |
|
ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»4 (på finska), «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käyp...»37; ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)»5 (på svenska) | |
Psykiska störningar med debut i ungdomen eller ibland i barndomen | Förstämningssyndrom | ||
Depressiv episod; kombination av Beteendestörningar av utagerande slag (F91) och fortlöpande
betydande nedstämdhet (F30–F39): Depressiv beteendestörning (F92.0) |
|
Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»38; Depression «Depression»13 (på svenska) | |
Bipolär sjukdom (F31) |
|
Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»7 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»39; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»8 (på svenska) | |
Ångestsyndrom; Kombination av beteendestörningar och fortlöpande, betydande emotionella symtom, bland annat: ångest, tvångstankar och tvångshandlingar, depersonalisation eller derealisation, rädslor och hypokondri. När störningen uppfyller de allmänna diagnostiska kriterierna för beteendestörning (F91) och ett diagnostiskt kriterium för neurotiska, stressrelaterade eller somatoforma syndrom (F40–F48) eller för emotionella störningar med debut särskilt under barndomen (F93), är det fråga om Annan specificerad blandad störning i beteende och känsloliv (F92.8) |
|
Ahdistuneisuushäiriöt «Ahdistuneisuushäiriöt»14 (på finska), «Ahdistuneisuushäiriön hoito. Tulossa oleva Käypä h...»87; Ångestsyndrom «Ångestsyndrom»15 (på svenska) | |
Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1), eventuellt särskilt hos flickor |
|
Traumaperäinen stressihäiriö «Traumaperäinen stressihäiriö»9 (på finska), «Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositu...»40; Posttraumatiskt stressyndrom «Posttraumatiskt stressyndrom»10 (på svenska) | |
Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser (F10–19); Missbruk av rusmedel, alkohol- och drogproblem, Tobaksberoende |
|
Alkoholiongelmat «Alkoholiongelmat»16 (på finska), «Alkoholiongelma...»36; Alkoholmissbruk «Alkoholmissbruk»17 (på svenska) Huumeongelmat «Huumeongelmat»18 (på finska), «Huumeongelma...»41; Narkotikamissbruk «Narkotikamissbruk»19 (på svenska) Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»20 (på finska), «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»42 |
|
Identitetsstörning: Annan specificerad emotionell störning i barndomen (F93.89) | |||
Personlighetsstörningar med debut i senare ungdomsålder | Emotionellt instabil personlighetsstörning (F60.3), eventuellt särskilt hos unga kvinnor i vuxenålder |
|
Epävakaa persoonallisuus «Epävakaa persoonallisuus»21 (på finska), «Epävakaa persoonallisuus. Käypä hoito -suositus. S...»99; Emotionellt instabil personlighet «Emotionellt instabil personlighet»22 (på svenska) |
Antisocial personlighetsstörning (F60.2) (Som fortsättning på beteendestörning, tidigast från och med ca (16–)18 års ålder) |
|
||
Andra symtom, drag och faror | Självdestruktivitet och självskadebeteende också utan självmordssyfte |
|
Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen henkilön hoito «Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito»23(på finska), «Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen henki...»104; Förebyggande av självmord och vård av patient som försökt begå självmord «Förebyggande av självmord och vård av patient som försökt begå självmord»24 (på svenska) |
Våldsamhet, brottslighet |
|
||
Känslokalla drag (och brister i prosociala känslor) förekommer hos en del barn och ungdomar med beteendestörning |
|
||
Brist på utbildning, marginalisering, arbetslöshet |
|
||
Sömnlöshet |
|
Unettomuus «Unettomuus»25 (på finska), «Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lää...»110; Sömnlöshet «Sömnlöshet»26 (på svenska) | |
Dödsrisk |
|
||
Förhållanden | Hälsorisker i anslutning till socioekonomiska och psykosociala förhållanden (Grupp
Z55–Z65), bland annat Z61 Problem som har samband med negativa händelser under barndomen (Z61, med flera underklasser) Andra problem som har samband med uppfostran (Z62, med flera underklasser) Andra problem som har samband med den primära stödgruppen, inkluderande familjeförhållanden (Z63, med flera underklasser) |
|
|
Somatiska sjukdomar | Fetala alkoholspektrumstörningar: Fetal alcohol spectrum disorder, FASD |
|
|
Epilepsi, eventuellt samsjuklighet, bland annat beteendestörningar |
|
Epilepsiat ja kuumekouristukset (lapset) «Epilepsiat ja kuumekouristukset (lapset ja nuoret)»27 (på finska), «Epilepsiat ja kuumekouristukset (lapset). Käypä ho...»115; Epilepsier och feberkramper (barn och unga) «Epilepsier och feberkramper (barn och unga)»28 (på svenska) |
Psykosociala behandlingar
- Med psykosociala behandlingar avses i detta sammanhang läkemedelsfria interventioner som fokuserar på barnets eller den ungas psykiska funktioner eller beteende eller dennas sociala närmiljö. I detta stycke behandlas behandlingar som riktas till barn och ungdomar med beteendeproblem eller -störningar. De har skapats utifrån olika referensramar (t.ex. utgående från teorin om social inlärning, kognitiv beteendeterapi, anknytningsteorin och systemteori). Interventionerna kan riktas till barnet eller den unga individuellt eller i gruppform, till föräldrar, familjen, skolan eller andra utvecklingsmiljöer eller till flera av dessa i samma behandlingsprogram. Se videon "Miten lasten ja nuorten käytöshäiriöitä hoidetaan?" «Miten lasten ja nuorten käytöshäiriöitä hoidetaan? (video)»7
- Med strukturerad föräldraträning och en direkt handledning av interaktionen mellan
föräldern och barnet kan man minska beteendesymtom hos barn «Sosiaalisen oppimisen teoriaa, operantin ehdollistumisen teoriaa ja kiintymyssuhdeteoriaa hyödyntävä strukturoitu vanhempainohjaus sekä vanhempi–lapsi-vuorovaikutuksen välitön ohjaaminen vähentävät noin 2–12-vuotiaiden lasten käytösoireita.»A. Forskningsdata som gäller detta har fåtts från program som utnyttjar kognitiv beteendeterapi,
social inlärning, inlärning som regleras av faktorer som föregår och efterföljer beteendet
(dvs. operant inlärning) samt anknytningsteorin. I dessa interventioner med handledande
föräldraträning ingår vanligtvis fyra faser:
- Interventionen inleds genom att träna och öka den positiva interaktionen mellan barnet och föräldern.
- I den andra fasen får föräldrarna stöd för att stärka barnets positiva beteende, vilket är det effektivaste sättet att anpassa barnets beteende i önskad riktning.
- I den tredje fasen lärs föräldrarna effektiv uppmaning och handledning.
- I den fjärde fasen blir föräldrarna insatta i hantering av problembeteende (se mer information om den teoretiska bakgrunden för föräldraträning, arbetssätt och metoder «Vanhemmuustaitojen ohjauksen teoreettinen tausta, työskentelyote ja menetelmät»4).
- Ett föräldraträningsprogram som strukturerats enligt teorin om social inlärning och kognitiv beteendeterapi och som förmedlas via video eller internet och telefon till föräldrar, vars barn har betydande beteendeproblem eller har konstaterats ha trotssyndrom, minskar barnets beteendeproblem «Sosiaalisen oppimisen ja kognitiivis-behavioraalisen teorian mukainen strukturoitu vanhemmuustaito-ohjelma, joka toteutetaan videoiden tai internetin ja puhelimen välityksellä vanhemmille, joiden lapsella on merkittävästi käytösongelmia tai todettu uhmakkuushäiriö, vähentää lapsen käytösongelmia.»A.
- Föräldraträningsprogram har också använts för barn som har beteendeproblem och olika utvecklingsstörningar (bl.a. lindrig intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumstörningar) «Ruane A, Carr A. Systematic Review and Meta-analys...»44.
- Kognitiv-behavioral behandling som riktas till barn i skolåldern eller ungdomar individuellt eller i grupp minskar uppenbarligen beteendesymtomen «Kognitiivis-behavioraaliset hoito-ohjelmat kouluikäisille lapsille ja nuorille suunnattuina ilmeisesti vähentävät käytösoireilua.»B. Forskningsdata som gäller detta har fåtts från interventioner som typiskt innehåller utveckling av interaktionsfärdigheter som baserar sig på social eller operant inlärning (t.ex. bestämdhet, aggressionshantering), emotionella färdigheter (t.ex. att identifiera, namnge, uttrycka och reglera känslor) och problemlösningsfärdigheter (t.ex. att identifiera problemet, hitta alternativa lösningar, bedöma konsekvenser).
- Kognitiv-behavioral behandling som getts i institutionsvård kan minska ungdomars brottsbeteende under det första året efter institutionsvården, men det finns inga bevis på att den i detta sammanhang skulle ha bättre effekt än alternativa interventioner «Laitoshoidon aikana annettu kognitiivis-behavioraalinen hoito saattaa vähentää nuorten rikoskäyttäytymistä ensimmäisen vuoden aikana laitoshoidon jälkeen, mutta sen vaihtoehtoisia interventioita paremmasta vaikuttavuudesta tässä yhteydessä ei ole näyttöä.»C.
- I beteendestörningar fungerar uppenbarligen olika inriktningssätt för psykosocial behandling för olika åldersgrupper. Föräldraträning ger de bästa resultaten för barn under skolåldern. För barn i skolåldern är det däremot uppenbarligen värt att också lägga till en komponent som riktas till barnen själva. För ungdomar är uppenbarligen psykosociala interventioner som vid behov riktas till ungdomarna själva, deras föräldrar och deras växande verksamhetsmiljöer de mest framgångsrika «Eri ikäryhmien käytöshäiriöissä toimivat ilmeisesti erilaiset psykososiaalisen hoidon kohdentamistavat. Alle kouluikäisille lapsille tuloksellisinta on ilmeisesti vanhempainohjaus, kouluikäisille hoitoon ilmeisesti kannattaa liittää lapselle itselleen suunnattu komponentti ja nuoruusikäisille tuloksellisimpia ilmeisesti ovat nuorille itselleen, heidän vanhemmilleen ja heidän laajeneviin toimintaympäristöihinsä tarveharkintaisesti suunnatut psykososiaaliset interventiot.»B.
- En gemensam intervention för föräldrarna och barnet eller för barnet och den vårdande eller handledande vuxna, vilken främjar problemlösning i trots- och aggressionssituationer, kan minska barnens trotsighet, aggressivitet och störande beteende, men tillförlitlig forskningsevidens saknas om detta «Yhteinen ongelmanratkaisu uhmakkuus- ja aggressiotilanteissa saattaa vähentää lasten uhmakkuutta, aggressiivisuutta ja häiriökäyttäytymistä, mutta luotettava tutkimusnäyttö puuttuu.»D.
- Ett strukturerat aggressionshanteringsprogram i gruppform som baserar sig på en kognitiv-behavioral referensram kan ha en inverkan på antisocialt beteende, men för att få systematisk evidens för detta behövs metodologisk forskning av högre kvalitet «Ryhmämuotoisella kognitiivis-behavioraaliseen viitekehykseen pohjautuvalla strukturoidulla aggressionhallintaohjelmalla saattaa olla vaikutusta antisosiaaliseen käyttäytymiseen, mutta systemaattisen näytön saamiseksi asiasta tarvitaan metodologisesti tasokkaampaa tutkimusta.»D.
- Mångformiga systemiska terapier som minskar antisocialt beteende hos ungdomar med beteendestörningar är uppenbarligen i en kortvarig uppföljning en aning mera framgångsrika än andra icke-multisystemiska individuella och familjefokuserade behandlingar eller kombinationer av dessa. Skillnaden till andra aktiva behandlingar är uppenbarligen liten «Monimuotoiset systeemiset terapiat ovat käytöshäiriöisille nuorille tyypillisten yksilö-, perhe- ja sosiaalisten ongelmien hoidossa ja antisosiaalisen käyttäytymisen vähentämisessä ilmeisesti lyhyessä seurannassa hieman tuloksellisempia kuin muut, ei-multisysteemiset yksilö- ja perhekeskeiset hoidot tai näiden yhdistelmät, mutta ero on ilmeisesti vähäinen.»B.
- Ett arbetssätt som baserar sig på fosterföräldraträning och ett starkt stöd inom referensramen för social inlärning minskar uppenbarligen antisocialt beteende hos ungdomar med flera psykosociala problem «Sijaisvanhempien valmennukseen ja vahvaan tukemiseen sosiaalisen oppimisen viitekehyksessä perustuva työtapa vähentää ilmeisesti psykososiaalisesti moniongelmaisten nuorten antisosiaalista käyttäytymistä.»B.
- Enligt det som beskrivits ovan är sådan vård av ungdomar som följer principerna för nämnda licensierade vårdmodeller, och på dessa grundade val för riktande av behandling till den unga, föräldrarna, familjen eller mera vidsträckt särskilt till den ungas utvecklingsmiljöer, nästan lika framgångsrik som de nämnda noggrant definierade interventionerna.
- Korrigerande eller vårdmässiga interventioner som genomförs i stället för straffpåföljder torde inte ha någon inverkan på unga förbrytares återfallsbrottslighet. En familjeintervention kan emellertid möjligen minska återfallsbrottsligheten hos ungdomar som blivit fast för brott men inte straffats «Rangaistusseuraamusten sijasta toteutetuilla korjaavilla tai hoidollisilla interventioilla ei liene vaikutusta nuorten rikoksentekijöiden uusintarikollisuuteen. Perheinterventio saattaa kuitenkin vähentää rikoksista kiinni jääneiden mutta rankaisematta jätettyjen nuorten uusintarikollisuutta»C.
- Högklassiga forskningsdata om psykoterapier, ergoterapi, musikterapi eller ridterapi som baserar sig på en psykodynamisk eller kognitiv-analytisk referensram och som specifikt avsetts för behandling av beteendestörningar är knappa och delvis bristfälliga. Arbetsgruppen kan inte bedöma effekten av dessa terapier i behandlingen av beteendestörningar.
- Det är viktigt att engagera familjen i behandlingen av barnet eller den unga som har symtom på beteendestörningar, eftersom det är vanligt att behandlingen avbryts «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32. I Finland har föräldrarna enligt personalen emellertid förbundit sig väl till föräldraträningsprogram i grupp «Karjalainen P, Santalahti P. Ohjaajien kokemukset ...»45.
Läkemedelsbehandling
- Läkemedelsbehandling bör inte användas som primär behandlingsmetod eller rutinartat för beteendeproblem hos barn och unga med trotssyndrom eller beteendestörning «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32, «Balia C, Carucci S, Coghill D ym. The pharmacologi...»46.
- Läkemedelsundersökningar avsedda för minderåriga har tills vidare utförts i en relativt liten grad, alltså är forskningsdata om effekt, biverkningar och särskilt långvarig verkan av psykofarmaka vid behandling av beteendestörningar hos barn och ungdomar bristfälliga «Balia C, Carucci S, Coghill D ym. The pharmacologi...»46, «Persico AM, Arango C, Buitelaar JK ym. Unmet needs...»47.
- En ändamålsenlig och effektiv behandling av bisjukdomar i anslutning till beteendestörningar, och vid behov läkemedelsbehandling, är viktig. Behandling av bisjukdomar kan minska aggressivt beteende «Scotto Rosato N, Correll CU, Pappadopulos E ym. Tr...»48, «Ebeling H, Hokkanen T, Tuominen T ym. Nuorten käyt...»49.
- Vid beteendestörningar hos ungdomar kan läkemedelsbehandling som ett led i annan behandling främja hanteringen av aggressivt och impulsivt beteende samt den ungas förmåga att dra nytta av psykosocial behandling «Ebeling H, Hokkanen T, Tuominen T ym. Nuorten käyt...»49.
- Hos barn och ungdomar avviker användningen av psykofarmaka för behandling av beteendestörningar
ofta från officiella indikationer och avviker alltså från försäljningstillståndet,
så kallad off label-användning «Penfold RB, Stewart C, Hunkeler EM ym. Use of anti...»50.
- När läkemedel används på ett från officiella indikationer avvikande sätt, ska läkemedelsbehandlingen och dess karaktär beskrivas och motiveras omsorgsfullt för patienten och dennas vårdnadshavare. Utöver detta ska behandlingsgrunderna registreras i patientjournalen, uppföljning av behandlingen ordnas särskilt noggrant och en medicinering som är ineffektiv eller orsakar olägenheteravslutas.
Psykosläkemedel
- Risperidon är ett psykosläkemedel med officiell indikation för symtomenlig kortvarig behandling av långvariga aggressioner hos barn som fyllt 5 år och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.
- Risperidon lindrar uppenbarligen beteendesymtom och aggressivt beteende på kort sikt hos barn och ungdomar med symtom på beteendestörning «Risperidoni ilmeisesti lievittää käytöshäiriöillä oirehtivien lasten ja nuorten käytösoireita ja aggressiivista käyttäytymistä lyhyellä aikavälillä.»B.
- Om psykosociala behandlingsmetoder inte är tillräckliga för barn och ungdomar med beteendestörning och kraftig impulsiv aggressivitet och svårigheter i känsloregleringen, kan man inom den specialiserade sjukvården eller under en specialistläkares övervakning överväga användning av risperidon «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32.
- Eftersom användningen av risperidon förknippas med risker för biverkningar ska den särskilt hos barn vara kortvarig. Användningen förutsätter en omsorgsfull psykiatrisk, somatisk och neurologisk inledande bedömning samt uppföljning av för- och nackdelar «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32, «Gorman DA, Gardner DM, Murphy AL ym. Canadian guid...»51.
- Aripiprazol kan förbättra det psykiska tillståndet på kort sikt hos barn med trotssyndrom och beteendestörning «Aripipratsoli saattaa parantaa uhmakkuus- ja käytöshäiriöisten lasten vointia lyhyellä aikavälillä.»C.
- Effekten hos ketiapin «Ketiapiini saattaa parantaa käytöshäiriöisten lasten ja nuorten psyykkistä vointia ja elämänlaatua lyhyellä aikavälillä, mutta luotettava tutkimustieto puuttuu toistaiseksi.»D, haloperidol «Haloperidoli saattaa vähentää käytöshäiriöisten lasten ja nuorten hyperaktiivisuutta, vihamielisyyttä ja aggressiivista käyttäytymistä lyhyellä aikavälillä, mutta luotettava tutkimustieto puuttuu toistaiseksi.»D, olanzapin «Olantsapiini saattaa lievittää lyhyellä aikavälillä ärtyneisyyttä ja hyperaktiivisuutta niillä nuorilla, joilla on samanaikainen käytöshäiriö ja heikkolahjaisuus / älyllinen kehitysvammaisuus, mutta luotettava tutkimustieto puuttuu toistaiseksi.»D och klozapin «Klotsapiini saattaa vähentää vaikea-asteisilla käytöshäiriöillä oireilevien lasten ja nuorten käytösoireita ja aggressiivisuutta, mutta luotettava tutkimustieto puuttuu toistaiseksi.»D har undersökts vid beteendestörningar hos barn och ungdomar, men det finns ingen tillförlitlig evidens om detta.
- Se Duodecims läkemedelsdatabas för biverkningar av ovan beskrivna psykosläkemedel «https://www.terveysportti.fi/apps/laake/»11 (kräver användarbefogenhet). Se även God medicinsk praxis-rekommendationen Skitsofrenia (bl.a. biverkningar i anslutning till extra utsöndring av prolaktin och kardiometabola biverkningar) «Skitsofrenia»11 (på finska), «Skitsofrenia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»43; Schizofreni «Schizofreni»12 (på svenska).
ADHD-läkemedel
- Förutsättningen för användning av ADHD-läkemedel är en ADHD-diagnos. Barn eller ungdomar med ADHD har ofta även trots- eller beteendesymtom eller trotssyndrom eller beteendestörning. Se också God medicinsk praxis-rekommendationen ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»4 (på finska), «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käyp...»37; ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)»5 (på svenska).
- Psykostimulanter minskar uppenbarligen aggressivitet och trots- och beteendesymtom på kort sikt hos barn och ungdomar med ADHD eller samtidig ADHD och trotssyndrom eller beteendestörning «Treatment with psychostimulants seems to decrease aggression, oppositional behaviour, and conduct disorders in children and adolescents with ADHD with and without ODD/CD in the short term.»B.
- Effekten av psykostimulanter på aggressivitet och trots-beteendesymtom hos barn och ungdomar som har trotssyndrom eller beteendestörning utan ADHD-diagnos har inte påvisats tillförlitligt «There is no trustworthy evidence, that psychostimulants would decrease aggression or conduct problems in children and adolescents with ODD or CD without comorbid ADHD.»C.
- Atomoxetin minskar uppenbarligen en aning trotssymtom på kort sikt hos barn och ungdomar med ADHD eller ADHD och trotssyndrom eller beteendestörning «Treatment with atomoxetine seems to slightly decrease oppositional behaviour in youth with ADHD with and without ODD/CD in the short term.»B.
- Guanfacin kan minska trotssymtom på kort sikt hos barn och ungdomar med ADHD eller ADHD och trotssyndrom eller beteendestörning «Treatment with guanfacine may decrease oppositional behaviour in youth with ADHD with and without ODD/CD in the short term.»C.
- Klonidin kan minska trots- och beteendesymtom på kort sikt hos barn och ungdomar med ADHD eller ADHD och trotssyndrom eller beteendestörning, men det saknas tillförlitlig forskningsevidens om detta «Treatment with clonidine may decrease slightly oppositional behaviour and conduct problems in youth with ADHD with and without ODD/CD in the short term, but trustworthy evidence is missing.»D. Klonidin har ingen indikation för behandling av ADHD i Finland.
- Se ADHD-läkemedlens biverkningar: Duodecims läkemedelsdatabas «https://www.terveysportti.fi/apps/laake/»11 (kräver användarbefogenhet) och God medicinsk praxis-rekommendationen ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»4 (på finska), «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käyp...»37; ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)»5 (på svenska). Det bör särskilt uppmärksammas att behandling med psykostimulanter även kan förorsaka ny eller ökande aggressivitet eller fientligt beteende.
Stämningsstabiliserande läkemedel
- Litium minskar uppenbarligen beteendesymtom och aggressivt beteende på kort sikt hos barn och ungdomar med symtom på beteendestörning «Litium ilmeisesti vähentää käytöshäiriöllä oirehtivien lasten ja nuorten käytösoireita ja aggressiivista käyttäytymistä lyhyellä aikavälillä.»B. Användningen förutsätter en omsorgsfull psykiatrisk, somatisk och neurologisk inledande bedömning samt uppföljning av för- och nackdelar (särskilt endokrina biverkningar) «Matikainen N, Rosengård-Bärlund M, Ryhänen E, Raas...»52. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»7 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»39; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»8 (på svenska).
- Valproat kan på kort sikt lindra aggressiviteten hos barn och ungdomar med beteendestörningar «Valproaatti saattaa lievittää käytöshäiriöisten lasten ja nuorten aggressiivisuutta lyhyellä aikavälillä.»C. Exponering för valproat under graviditeten ökar barnets risk för missbildningar och utvecklingsstörningar. Valproat får inte användas under graviditeten eller med patienter som kan bli gravida, om inte särskilt graviditetspreventionsprogram iakttas (se Duodecims läkemedelsdatabas «https://www.terveysportti.fi/apps/laake/»11 (kräver användarbefogenhet), Fimea «http://www.fimea.fi/-/uusia-ohjeita-valproaatin-kayttoon-raskaudenaikaisen-altistuksen-valttamiseksi»12 och God medicinsk praxis-rekommendationerna Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»7 (på finska), «Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suosi...»39; Bipolär sjukdom «Bipolär sjukdom»8 (på svenska) och Depressio «Depressio»6 (på finska), «Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääk...»38; Depression «Depression»13 (på svenska)).
Antidepressiva läkemedel
- Reboxetin kan på kort sikt minska ADHD-symtom, impulsivitet, aggressivt beteende samt ångest- och depressionssymtom hos barn med hyperaktivitetsstörning, men tills vidare finns inga tillförlitliga forskningsdata om detta «Reboksetiini saattaa vähentää hyperkineettisestä käytöshäiriöstä kärsivien lasten ja nuorten ADHD-oireita, impulsiivisuutta, aggressiivista käyttäytymistä sekä ahdistus- ja masennusoireita lyhyellä aikavälillä, mutta luotettava tutkimustieto puuttuu toistaiseksi.»D. Enligt Duodecims läkemedelsdatabas «https://www.terveysportti.fi/apps/laake/»11 (kräver användarbefogenhet) ska reboxetin inte användas vid behandling av personer under 18 år.
- Se Duodecims läkemedelsdatabas för biverkningar av ovan beskrivna läkemedel «http://www.terveysportti.fi/terveysportti/dlr_laake.koti»13 (kräver användarbefogenhet).
Arbetsgruppens rekommendation om processen för bedömning, diagnostik och uppföljning
- Beteendesymtom hos barn och ungdomar framträder ofta hemma, i småbarnspedagogiken, skolan och i andra studiemiljöer, på barnrådgivningen eller i skolhälsovården. Beteendestörningar är ofta lätta att upptäcka «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19.
- barnet eller den unga hänvisas på grund av symtom på beteendestörning oftast först till tjänster på basnivå, dvs. till barnrådgivningen eller hälsocentralen, skolhälsovården, skolkuratorn eller -psykologen eller till familjerådgivningen.
- På basnivån kartläggs
- utvecklingsanamnesen (somatisk, neurologisk och psykosocial)
- det fysiska, neurologiska och psykiska hälsotillståndet
- antal och typ av beteendesymtom och andra psykiska och somatiska symtom (t.ex. sömnproblem och särskilt depression och självdestruktivitet)
- barnets eller den ungas användning av rusmedel
- inlärningssvårigheter, utvecklingsfördröjningar (särskilt tal- och språkutveckling)
- barnets eller den ungas funktionsförmåga i vardagen (familje- och kamratrelationer, fritidsaktiviteter, daghems- eller skolgången och hur de klarar sig läromässigt osv.)
- barnets eller den ungas och familjens styrkor och sociala stödnätverk
- psykosociala stressfaktorer (inklusive eventuellt våld i närrelationen), illabehandling, dvs. fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och försummelse av fysiska, psykiska och sociala behov (Internet «https://thl.fi/fi/web/lastenneuvolakasikirja/ohjeet-ja-tukimateriaali/menetelmat/perhe-ja-kehitysymparisto/lapsen-kaltoinkohtelu#Tutkiminen»14) samt föräldrarnas belastning, psykiska problem och användning av rusmedel
- behovet av socialvårdens stödåtgärder eller deras tillräcklighet
- kvaliteten och mängden av interaktion mellan barnet och föräldern samt uppfostringsmetoder:
- gemensamma aktiviteter
- om föräldrarna vet var barnet eller den unga rör sig
- hur man sätter gränser för barnet eller den unga.
- Utvecklingsmässiga psykologiska grundundersökningar av ett barn under skolåldern utförs vanligtvis av en psykolog på rådgivningen eller inom småbarnspedagogiken eller någon annan psykolog som är insatt i undersökningen av den kognitiva utvecklingen hos barn. Information om funktionsförmågan hos ett barn under skolåldern fås från föräldrarna och genom att konsultera personalen inom småbarnspedagogiken.
- Bakom beteendestörningar ligger ofta inlärningssvårigheter, varför en eventuell utredning av dessa är viktig. Mer information om inlärningssvårigheter fås genom att kartlägga barnets eller den ungas skolframgång genom att fråga barnet självt, föräldrarna och lärarna. Vid behov gör specialläraren en bedömning och skolpsykologen (eller annan psykolog) en undersökning som ger en bild av barnets utvecklingsnivå och prestationsprofil. Om inlärningssvårigheter konstateras, tas skolans stödåtgärder i bruk. Om man i undersökningarna upptäcker genomgripande inlärningssvårigheter eller tecken på intellektuell funktionsnedsättning, ska för ett barn i grundskoleåldern en bedömning av behovet av en barnneurologisk undersökning av göras enligt lokal praxis.
- Neuropsykologiska undersökningar och talterapeuts- och ergoterapeutskonsultationer övervägs och görs enligt lokal praxis när det behövs noggrannare uppgifter om barnets eller den ungas kognitiva funktionsförmåga, särskilt den språkliga förmågan, svårigheter i talproduktion eller förståelse eller brister i motoriken, finmotoriken, funktionsförmågan i vardagen mm. Vid behov görs en bedömning av en barnneurolog eller foniatriker i en verksamhetsenhet enligt lokal praxis.
- Att använda sig av SDQ-formuläret (fyllt i av föräldern, läraren och barnet eller den unga själv) är ofta till nytta «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32.
- Utgående från bedömningen erbjuds familjen, barnet eller den unga en lämplig intervention (se diagrammet Nivåstrukturering av bedömning och behandling av beteendeproblem och -störningar hos barn «gvr00057a.pdf»1 och Nivåstrukturering av undersökning och behandling av beteendestörningssymtom och beteendestörningar hos ungdomar «gvr00057b.pdf»2). En strukturerad uppföljning (t.ex. SDQ-enkät) av symtomen och funktionsförmågan hos barn och ungdomar fogas till interventionen, utgående från vilken en ny lägesbedömning kan göras om interventionen inte underlättar barnets eller den ungas situation.
- Om barnets eller den ungas symtom på beteendestörning är kraftiga och har en betydande nedsättande effekt på funktionsförmågan, eller om de är associerade med betydande bisjukdomar eller om interventioner på basnivå inte har hjälpt, övervägs en remiss till specialnivån (specialiserad sjukvård).
- Inom den barn- och ungdomspsykiatriska specialiserade sjukvården utförs en omfattande bedömning av barnets eller den ungas psykiatriska tillstånd samt funktionsförmåga i olika situationer. Särskilt uppmärksammas differentialdiagnostiken och samsjukligheten.
- Som hjälpmedel för diagnostiken kan användas omfattande symtomkartläggningar «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5 (t.ex. ASEBA-formulär «https://aseba.org/»9 som är avsedda för den unga, föräldern och läraren), eller en diagnostisk strukturerad eller halvstrukturerad intervju (t.ex. DAWBA eller KIDDIE-SADS-PL-intervjuer) «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5. För att noggrant beskriva beteendesymtom och följa upp symtomen kan man använda formulär (t.ex. Eybergs enkät om beteendestörning) som kartlägger beteendesymtom i detalj «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5.
- En bedömning av självdestruktivitet hör alltid till en psykiatriska bedömning som utförs inom primärvården och den specialiserade sjukvården.
- Enligt övervägande av barnpsykiatern, ungdomspsykiatern eller annan specialistläkare bedöms behovet av konsultationer inom andra specialiteter, neuropsykologiska undersökningar, ergoterapeutens undersökningar och övriga undersökningar.
- I samband med undersökningarna samlas preciserande och eventuellt saknade uppgifter in om familjesituationen, daghems- eller skolsituationen, genomförda pedagogiska stödåtgärder, stressfaktorer (illabehandling), föräldraskap, nätverk, tidigare undersökningar och behandlingar.
- Behandlingen genomförs inom öppenvården genom att iaktta en individuell vårdplan som barnet eller den unga och familjen kan förbinda sig till. Se diagrammen Nivåstrukturering av bedömning och behandling av beteendeproblem och -störningar hos barn «gvr00057a.pdf»1 och Nivåstrukturering av undersökning och behandling av beteendestörningssymtom och beteendestörningar hos ungdomar «gvr00057b.pdf»2. Avdelningsvård övervägs endast i akuta situationer och när den behövs för att precisera diagnostiseringen eller för inledande av eller ändring i läkemedelsbehandlingen.
- En strukturerad uppföljning av vården omfattar också bedömning av symtom, funktionsförmågan och läkemedlens biverkningar.
- I mycket svåra situationer som kräver behandling övervägs en remiss till nationella EVA-enheter (psykiatrisk undersöknings- och vårdenhet för särskilt svårbehandlade minderåriga) på specialnivå.
- I svåra situationer är det nyttigt med en strukturerad bedömning av våldsrisken som grund för planering av interventioner (t.ex. Structured Assessment of Violence Risk in Youth, SAVRY) «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5, men utarbetande av riskbedömningar förutsätter metodutbildning.
Allmänna vårdprinciper som föreslås av arbetsgruppen
- Vården förutsätter ett konfidentiellt och respektfullt förhållande till barnet, den unga och vårdnadshavarna. Det är viktigt att främja att familjen förbinder sig till vården «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19, «Knapp P, Chait A, Pappadopulos E ym. Treatment of ...»53.
- Man ska eftersträva att säkerställa vårdens kontinuitet också vid olika övergångsskeden «Knapp P, Chait A, Pappadopulos E ym. Treatment of ...»53.
- Man rekommenderar att responsen på vården (såväl den psykosociala som läkemedelsbehandlingen) bedöms regelbundet och systematiskt både med hjälp av en klinisk bedömning och enkäter «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5 «Knapp P, Chait A, Pappadopulos E ym. Treatment of ...»53. Respons begärs från barnet eller den unga, vårdnadshavarna och om möjligt från småbarnspedagogiken eller skolan.
- Psykoedukation utgör en central del av vården «Knapp P, Chait A, Pappadopulos E ym. Treatment of ...»53.
- Följande egenskaper har konstaterats hos verksam vård:
- Vården har realistiska, tydliga och gemensamt överenskomna mål.
- I vården beaktas barnets eller den ungas och familjens styrkor.
- Vården har en tydlig koordination.
- Arbetstagarna förbinder sig till vårdprocessen på lång sikt.
- Man träffar ungdomar flexibelt i miljöer som är naturliga för dem.
- Viktigt i behandlingen av beteendestörningar är, att barnets eller den ungas miljö anpassas så att den stöder hens utveckling på så sätt, att man stärker positivt beteende och använder konstruktiva metoder för att ställa gränser.
- Vårdplanen ska utgå från en bedömning av barnets eller den ungas och familjens situation och lämpa sig för dem «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19, «Knapp P, Chait A, Pappadopulos E ym. Treatment of ...»53.
- Behandling av bisjukdomar (t.ex. ADHD, depression, missbruksstörningar, PTSD) är viktigt «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19, «Knapp P, Chait A, Pappadopulos E ym. Treatment of ...»53.
- En strukturerad handledning av föräldrafärdigheter «Vanhemmuustaitojen ohjauksen teoreettinen tausta, työskentelyote ja menetelmät»4 är det primära alternativet som erbjuds när barnet har beteendeproblem eller trotssyndrom och beteendestörning «Sosiaalisen oppimisen teoriaa, operantin ehdollistumisen teoriaa ja kiintymyssuhdeteoriaa hyödyntävä strukturoitu vanhempainohjaus sekä vanhempi–lapsi-vuorovaikutuksen välitön ohjaaminen vähentävät noin 2–12-vuotiaiden lasten käytösoireita.»A, «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32.
- Interventioner som utförs utöver föräldraträning och som ges barn i skolåldern eller ungdomar individuellt eller i grupper och som utvecklar interaktionsfärdigheter (t.ex. bestämdhet), emotionella färdigheter (t.ex. aggressionshantering) och problemlösningsfärdigheter (t.ex. att hitta olika lösningar i en social situation) ökar uppenbarligen behandlingens effekt hos barn och ungdomar med trotssyndrom eller beteendestörning «Eri ikäryhmien käytöshäiriöissä toimivat ilmeisesti erilaiset psykososiaalisen hoidon kohdentamistavat. Alle kouluikäisille lapsille tuloksellisinta on ilmeisesti vanhempainohjaus, kouluikäisille hoitoon ilmeisesti kannattaa liittää lapselle itselleen suunnattu komponentti ja nuoruusikäisille tuloksellisimpia ilmeisesti ovat nuorille itselleen, heidän vanhemmilleen ja heidän laajeneviin toimintaympäristöihinsä tarveharkintaisesti suunnatut psykososiaaliset interventiot.»B, «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32.
- Hos ungdomar är de mest framgångsrika behandlings- och rehabiliteringsmetoderna sådana, där man fungerar med den unga, hens familj, skolan och andra centrala aktörer i den ungas livsmiljö, så att man alltid beslutar om fokuseringen av behandlingens inriktning och de aktörer som deltar i behandlingen från fall till fall «Eri ikäryhmien käytöshäiriöissä toimivat ilmeisesti erilaiset psykososiaalisen hoidon kohdentamistavat. Alle kouluikäisille lapsille tuloksellisinta on ilmeisesti vanhempainohjaus, kouluikäisille hoitoon ilmeisesti kannattaa liittää lapselle itselleen suunnattu komponentti ja nuoruusikäisille tuloksellisimpia ilmeisesti ovat nuorille itselleen, heidän vanhemmilleen ja heidän laajeneviin toimintaympäristöihinsä tarveharkintaisesti suunnatut psykososiaaliset interventiot.»B.
- Föräldraträningen är central i alla kombinationsinterventioner «Eri ikäryhmien käytöshäiriöissä toimivat ilmeisesti erilaiset psykososiaalisen hoidon kohdentamistavat. Alle kouluikäisille lapsille tuloksellisinta on ilmeisesti vanhempainohjaus, kouluikäisille hoitoon ilmeisesti kannattaa liittää lapselle itselleen suunnattu komponentti ja nuoruusikäisille tuloksellisimpia ilmeisesti ovat nuorille itselleen, heidän vanhemmilleen ja heidän laajeneviin toimintaympäristöihinsä tarveharkintaisesti suunnatut psykososiaaliset interventiot.»B.
- Vid svårare beteendestörningar ska bedömningen och planeringen av behandlingen utföras inom den specialiserade sjukvården med barnets eller den ungas nätverk på ett ändamålsenligt sätt och enligt individuellt övervägande.
- I behandlingen av beteendestörningar hos placerade barn och ungdomar behövs ett särskilt gott samarbete mellan hälso- och sjukvården och barnskyddet samt en kontinuitet i behandlingen.
- Till psykosociala behandlingar är det möjligt att tillfoga läkemedelsbehandling när beteendesymtomen är svåra. Hos barn och ungdomar med trotssyndrom eller beteendestörning och ADHD, är ADHD-läkemedel den primära läkemedelsbehandlingen för beteendestörningar. För ungdomar med beteendestörning och kraftigt aggressivt impulsbeteende kan man överväga användning av risperidon «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32.
- En kort avdelningsperiod kan behövas för att få kontroll över en akut krissituation, för diagnostisk utredning eller inledande av en sådan läkemedelsbehandling, som inte kan göras inom öppenvården «Marttunen M, Kataja H, Henttonen A ym. Hyötyykö kä...»54.
- Situationer i anslutning till en beteendestörning där man är tvungen att akut överväga psykiatrisk tvångsvård för en minderårig är vanligtvis svåra störningar i impulskontrollen med okontrollerbar våldsamhet eller hot om allvarligt våld, allvarliga självmordsförsök eller tvingande självmordsimpulser «Kaltiala-Heino R. Alaikäisten tahdosta riippumaton...»55.
- I den finländska mentalvårdslagen är utgångspunkten för tvång alltid ett vårdsamband. Ett beslut om psykiatrisk sjukhusvård oberoende av personens vilja kan göras endast om personen konstateras vara mentalsjuk och om de övriga kriterierna i lagen uppfylls samtidigt. En minderårig (under 18 år) kan oberoende av sin vilja meddelas beslut om vård också utifrån en allvarlig mental störning om de övriga kriterierna i lagen uppfylls samtidigt. I båda fallen ska personens vårdbehov vara sådant att sjukdomen väsentligt skulle förvärras eller allvarligt äventyra personens eller andras hälsa eller säkerhet utan vård. Ett villkor är också att andra mentalvårdstjänster inte är lämpliga (eller/och att de för den mentala sjukdomens del är otillräckliga) (mentalvårdslagen 1116/1990) «Mielenterveyslaki (1116/1990). https://www.finlex....»56 (Internet «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1990/19901116»15).
- I akuta situationer hänför sig tvångsvård av en minderårig med beteendestörning vanligtvis tillisk för självmord eller allvarligt hot om våld.
- I utdragna situationer kan tvångsvård för minderåriga förknippas med beteendestörning, som orsakar avsevärda långvariga olägenheter, såsom betydande nedsättning av funktionsförmågan eller en allvarlig störning i utvecklingen, och som är associerad med någon annan identifierbar mental störning «Kaltiala-Heino R. Alaikäisten tahdosta riippumaton...»55.
- I Finland finns 2 nationella specialavdelningar för svårbehandlade barn och ungdomar (EVA-enheter). Patienter som hänvisats till dessa avdelningar behöver ofta långvarig stabiliserande psykiatrisk avdelningsvård. I bakgrunden för svåra symtom på beteendestörning hos ungdomar som vårdas på EVA-enheterna finns vanligtvis andra betydande utvecklingsproblem och -störningar, såsom autismspektrumstörningar eller andra neurokognitiva störningar, svår instabil personlighetsutveckling eller psykotiska symtom samt svåra, upprepade negativa upplevelser i barndomen och ungdomen «Kaltiala-Heino R, Putkonen H, Eronen M. Why do gir...»57, «Kaltiala-Heino R, Eronen M, Putkonen H. Violent gi...»58.
Arbetsgruppens rekommendation för vårdens nivåstrukturering och arbetsfördelning
- Beteendestörningar hos barn och ungdomar kan behandlas enligt symtombilden och lokalt överenskommen praxis antingen inom basnivåns eller den specialiserad sjukvårdens tjänster. Se diagrammen Nivåstrukturering av bedömning och behandling av beteendeproblem och -störningar hos barn «gvr00057a.pdf»1 och Nivåstrukturering av undersökning och behandling av beteendestörningssymtom och beteendestörningar hos ungdomar «gvr00057b.pdf»2
- I nivåstruktureringen av behandlingen mellan bas- och specialnivån kan man hos barn i lek- och skolåldern tillämpa LAPS-formuläret «https://www.thl.fi/documents/732587/741077/LAPS_lomake_06092010.pdf»16. Läs mer om ämnet i «Lasten ja nuorten psykososiaalisen terveyden mittareita (LAPS ja SDQ)»6 och kriterierna för icke-brådskande barnpsykiatrisk och ungdomspsykiatrisk specialiserad sjukvård.
- Behandlingen genomförs i samarbete med barnet eller den unga och familjen, hälso- och sjukvården, familjerådgivningen, småbarnspedagogiken eller skolan och socialförvaltningen på så sätt, att man överväger individuellt, med vilka aktörer det är ändamålsenligt att samarbeta med i fallet i fråga.
- Konsultationer inom den specialiserade sjukvården kan användas vid behov när vårdens nivåstrukturering övervägs.
- Om barnet är klient hos socialvården eller barnskyddet, ska vården både på basnivå och specialnivå inom hälso- och sjukvården genomföras i samarbete med dessa. Om barnet däremot inte är klient hos socialvården eller barnskyddet, ska behovet av samarbete bedömas så att bland annat lagstadgade kontakt- och anmälningsskyldigheter beaktas. Läs mer i tilläggsmaterialet som behandlar socialvård, barnskydd och familjestöd «Sosiaalihuolto, lastensuojelu ja perheiden tuki»8.
- Om barnet eller den unga är klient hos barnskyddets vård utom hemmet, genomförs vården i samarbete med socialarbetaren och platsen för vård utom hemmet.
- En kortvarig barn- eller ungdomspsykiatrisk avdelningsperiod kan vara nödvändig i situationer, där barnet eller den unga till exempel är mycket våldsam eller självdestruktiv och lägesbedömningen eller diagnostiken inte kan utföras inom öppenvården.
- Psykiatrisk tvångsvård kan vara nödvändig kortvarigt om ovan nämnda krissituationer inte kan fås under kontroll på annat sätt, men sjukhusvården ska ha ett vårdsamband.
- Regionspecifika, multiprofessionellt uppbyggda vårdstigar anses underlätta nivåstruktureringen «https://www.nice.org.uk/guidance/CG158/chapter/1-Recommendations#organisation-and-delivery-of-care»17.
Socialvård, barnskydd och familjestöd
- En effektiv prevention och behandling av beteendestörningar hos barn och ungdomar förutsätter ofta ett gott samarbete mellan socialvården och hälso- och sjukvården. För mer information se «Sosiaalihuolto, lastensuojelu ja perheiden tuki»8.
- Alla yrkespersoner inom hälso- och sjukvården har, oberoende av om de arbetar till exempel inom den privata eller offentliga sektorn, skyldighet att utan dröjsmål meddela socialvården om de i sitt arbete har fått kännedom om ett barn som kan ha behov av socialvård eller barnskydd (Socialvårdslagen (1301/2014) 35 § «Sosiaalihuoltolaki (1301/2014). https://www.finlex...»59; Internet «https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2014/20141301»18, Barnskyddslagen (417/2007) 25 § «Lastensuojelulaki (417/2007). https://www.finlex.f...»60; Internet «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070417»19).
- Den som gör anmälan behöver inte veta om hen gör en anmälan enligt socialvårdslagen eller barnskyddslagen. Socialvårdsmyndigheten har ansvar för hur man agerar utifrån anmälan.
- Det rekommenderas, att anmälan görs av en person som först fått kännedom om orsaken till anmälan, till exempel den yrkesperson som själv träffat barnet eller föräldern. Det rekommenderas, att anmälan görs om möjligt i samarbete med barnet eller den unga och dennes familj.
- Efter att anmälan mottagits ska yrkespersonerna inom socialvården omedelbart bedöma behovet av brådskande hjälp och stöd för barnet.
- Oftast kräver inte anmälningarna brådskande åtgärder utan en bedömning av servicebehovet eller behovet av barnskydd inleds utgående från anmälan. I den görs en genomgripande utredning av barnets uppväxtförhållanden. Om barnet eller den unga vårdas inom hälso- och sjukvården ska bedömningen göras i samarbete med hälso- och sjukvården.
- Om barnet eller den unga har en vårdrelation till hälso- och sjukvården ska socialvårds- och barnskyddsarbetet planeras och genomföras i samarbete med hälso- och sjukvården.
- Stödet som ges inom ramen för barnskyddet indelas i stöd inom öppenvården och stöd för vård utom hemmet. Öppenvårdsstödet är alltid frivilligt och ges vanligtvis så att barnet bor hemma. I barnskyddet ska man i första hand använda öppenvårdens stödåtgärder om inte barnets intresse kräver annat.
- Stödet som ges inom öppenvården innehåller ofta drag av olika psykosociala stödformer som presenterats i den här God medicinsk praxis-rekommendationen. Inom socialvården i Finland används emellertid tills vidare relativt knappt med standardiserade metoder som baserar sig på forskningsevidens, till exempel arbetsmetoder för föräldraskapsstöd. Särskilt inom familjerådgivningssystemet har man emellertid infört bland annat strukturerade föräldraträningsprogram.
- De former av psykosocial prevention och vård som konstaterats vara effektiva i denna rekommendation, såsom föräldraträningsprogram, kan tillämpas också inom socialvården och barnskyddet, och det finns exempelvis ingen forskningsevidens på att någon viss grupp av yrkespersoner inom social- och hälsovården skulle lämpa sig bättre för genomförandet av dessa än någon annan.
- Ett barn kan brådskande placeras för vård utom hemmet om barnet befinner sig i omedelbar fara. En brådskande placering kan fortgå i högst 30 dygn. En brådskande placering kan förlängas med högst 30 dygn, om det finns särskilda behov som fastställts i lagen för detta (Barnskyddslagen 38 § «Lastensuojelulaki (417/2007). https://www.finlex.f...»60).
- En långvarig placering av ett barn eller en ung person utanför hemmet, dvs. omhändertagande, tillgrips endast om förhållandena i hemmet eller barnets eller den ungas eget beteende hotar att allvarligt äventyra barnets eller den ungas hälsa eller utveckling. Dessutom kan detta tillgripas endast om öppenvårdens stödåtgärder inte har varit möjliga eller lämpliga, eller om de visat sig vara otillräckliga och ett omhändertagande är i barnets intresse (Barnskyddslagen 40 § «Lastensuojelulaki (417/2007). https://www.finlex.f...»60).
- Vård utom hemmet för barn eller ungdomar ska utgående från barnskyddslagen ordnas i första hand i familjevård, t.ex. fosterfamilj, om det på basis av hens individuella situation är möjligt.
Småbarnspedagogikens och skolväsendets roll
- En barngrupp inom småbarnspedagogiken och skolan är centrala utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar, där de kan lära sig och öva sina sociala färdigheter, med hjälp av vilka de lär sig ett beteende som är fördelaktigt såväl för dem själva som för deras miljö. Undervisning i emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter till alla barn (icke-selektiv grupp) har konstaterats minska beteendeproblem «Kouluissa universaalisti (valikoimattomasti koko ryhmälle) toteutettava hyvin kohdennettu ja huolellisesti toteutettu tunne- ja vuorovaikutustaitojen opettaminen vähentää lasten ja nuorten käytösongelmia.»A, «Tunne- ja vuorovaikutustaitojen opettaminen koko lapsiryhmälle osana varhaiskasvatusta vähentää lasten käytösongelmia.»Aoch minskar uppenbarligen asocialt beteende hos barn som har en risk för beteendestörning «Kouluissa tai varhaiskasvatuksessa toteutettavat tunne- ja vuorovaikutustaitojen oppimisen ohjelmat ilmeisesti vähentävät käytöshäiriön riskissä olevien alle 11-vuotiaiden lasten epäsosiaalista käytöstä.»B.
- I läroplansreformen år 2014 betonas undervisning i emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter. En stärkning av dessa färdigheter betonas i många punkter i läroplanen med början i grundundervisningens uppgifter. Se Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 «Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2014. ...»61.
- Enligt lagen om småbarnspedagogik har barnet rätt till ändamålsenligt stöd för utveckling och inlärning (tidigare särskilt stöd) när stödbehovet uppkommit (Lagen om småbarnspedagogik (36/1973) «Varhaiskasvatuslaki (36/1973). https://www.finlex....»62; Internet «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1973/19730036»20). Stödet ska ordnas i multidisciplinärt samarbete, och stödbehovet antecknas i planen för småbarnspedagogik som upprättas för barnet. I planen antecknas barnets stödbehov, stödåtgärder och deras förverkligande. Stödåtgärder är pedagogiska, strukturella eller andra stödåtgärder som stöder välbefinnandet.
- Småbarnspedagogikens nuvarande praxis för stöd av barnens emotionella färdigheter och interaktionsfärdigheter beskrivs i det elektroniska tilläggsmaterialet «Varhaiskasvatuksen käytännöt lasten tunne- ja vuorovaikutustaitojen tukemisessa»9.
- När läraren oroar sig för eleven kan hen konsultera yrkespersoner inom elevvården. Läraren kan också tillsammans med eleven kontakta skolkuratorn eller -psykologen. Vid behov samlar läraren ihop en individuell elevvårdsgrupp med tillstånd av eleven och vårdnadshavaren.
- Stödet ges till eleven i första hand i den egna undervisningsgruppen och genom olika flexibla arrangemang i skolan, om elevens intresse inte nödvändigtvis förutsätter att eleven förflyttas till en annan undervisningsgrupp eller skola «Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2014. ...»61.
- Skolans aktuella metoder för att stöda en elev med beteendestörning beskrivs i det elektroniska tilläggsmaterialet «Koulun keinot oppimisen tueksi»10.
- I planeringen, genomförandet och uppföljningen av vård för barn och ungdomar med beteendestörning bör förskolläraren eller läraren samt anställda inom läroverkets elevvård och studerandehälsovård delta med tillstånd av vårdnadshavaren och den unga.
- Läraren kan erbjuda viktig information om hur barnet eller den unga som har en beteendestörning klarar sig i skolan och eventuella förändringar i skolgången.
- Lärarens iakttagelser med hjälp av multidisciplinärt utarbetade uppföljningsverktyg (t.ex. SDQ, TRF-symtomenkät, för mer information, se «Kyselylomakkeet käytöshäiriöiden diagnostiikan apuvälineinä»5) stöder uppföljningen och planeringen av vården och rehabiliteringen.
- Yrkespersoner inom småbarnspedagogiken och skolväsendet som möter barn eller ungdomar med beteendestörningar, ska ombesörja att de har en tillräcklig kompetens när de arbetar med barn och ungdomar som har olika slags störningar gällande inlärning, kognition och social, psykisk eller fysisk utveckling «NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in...»32. De ska också ha ett tillräckligt arbetshandledningssystem.
Prognos
- Prognosen för beteendeproblem och -störningar varierar enligt när symtomen börjat, symtomens varaktighet och typ, bisymtom eller samsjuklighet samt miljön «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19, «Odgers CL, Moffitt TE, Broadbent JM ym. Female and...»63, «Sourander A, Jensen P, Davies M ym. Who is at grea...»64.
- Beteendesymtom som debuterar tidigt och som fortsätter till vuxenåldern har en sämre prognos än symtom som begränsas till barndomen eller som debuterar i ungdomen «Odgers CL, Moffitt TE, Broadbent JM ym. Female and...»63, «Alink LR, Egeland B. The roles of antisocial histo...»65. Prognosen för vuxenålder hos barn som haft beteendesymtom som begränsats till barndomen avvek knappt från barn, som inte konstaterats ha beteendesymtom i en långvarig uppföljningsstudie «Odgers CL, Moffitt TE, Broadbent JM ym. Female and...»63.
- Cirka 67 % av barn som fått diagnosen trotssyndrom uppfyller inte de diagnostiska kriterierna för trotssyndrom i en uppföljning på 3 år «Steiner H, Remsing L, Work Group on Quality Issues...»66.
- Trotssyndrom som debuterat tidigt utvecklas senare till beteendestörning hos ca 30 % av barnen «Steiner H, Remsing L, Work Group on Quality Issues...»66.
- Hos barn vars dominerande trotssyndromdrag är trotsighet och olydighet utvecklas senare mera sannolikt en beteendestörning än en affektiv störning eller ångestsyndrom «Althoff RR, Kuny-Slock AV, Verhulst FC ym. Classes...»67.
- Barn som har mest irritation, raserianfall och utbrott av hat, har en risk att insjukna i depression eller ångeststörningar «Althoff RR, Kuny-Slock AV, Verhulst FC ym. Classes...»67, «Déry M, Lapalme M, Jagiellowicz J ym. Predicting D...»68.
- Hos barn vars trotssyndrom omfattar känslokalla drag, utvecklas mera sannolikt en aggressiv beteendestörning än hos barn, vars störning inte omfattar känslokalla drag «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19.
- Prognosen för barn och ungdomar som fått en diagnos på beteendestörning försämras av symtomens tidiga debutålder, en allvarligare svårighetsgrad och typ, känslokalla drag, samtidiga överaktivitets- och uppmärksamhetsproblem, en genomsnittligt lägre kognitiv funktionsnivå, en svår familjebakgrund och problem i föräldraskapet «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19, «Steiner H, Remsing L, Work Group on Quality Issues...»66, «Hyde LW, Burt SA, Shaw DS ym. Early starting, aggr...»69, «López-Romero L, Romero E, Andershed H. Conduct Pro...»70, «Muratori P, Lochman JE, Manfredi A ym. Callous une...»71, «McMahon RJ, Witkiewitz K, Kotler JS ym. Predictive...»72, «López-Romero L, Romero E, Luengo MA. Disentangling...»73.
- En beteendestörning som diagnostiserats i barndomen eller ungdomen har ett samband med ett otal problem i vuxenåldern, och hos en del (i vissa studier nästan 50 %) av de som fått en beteendestörningsdiagnos utvecklas en asocial personlighetsstörning i vuxen ålder «Blair RJ, Leibenluft E, Pine DS. Conduct disorder ...»74.
- Beteendeproblem i barndomen förutspår olika psykiska problem och missbruksproblem i vuxenålder, somatiska sjukdomar, antisocialt beteende, brottslighet och psykosociala problem, till exempel en lägre utbildningsnivå, sysselsättningssvårigheter, problem i parförhållandet och föräldraskap samt tidig död «Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirja...»19.
- Ungdomar med svåra symtom på beteendestörning vid 3–7 års ålder och vars föräldrar då fått strukturerad föräldraträning, hade i en uppföljning på sju år mindre symtom på trotssyndrom och beteendestörning (antisocialt beteende och drag) än kontrollgruppen, vars föräldrar inte fått föräldraträning «Scott S, Briskman J, O'Connor TG. Early prevention...»75.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands barnpsykiatriförening, Finlands ungdomspsykiatriska förening samt Ungdomspsykiatriska sektionen vid Psykiaterföreningen i Finland
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret)»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Stephan Salenius
Litteratur
Beteendestörningar (barn och unga). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, och Finlands barnpsykiatriförening, Finlands ungdomspsykiatriska förening samt Ungdomspsykiatriska sektionen vid Psykiaterföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»21
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- American Psychiatric Association (APA). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5. painos (DSM-5). Washington DC, 2013
- Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Psykiatrian luokituskäsikirja. Tautiluokitus ICD-10:n psykiatriaan liittyvät diagnoosit. Luokitukset, termistöt ja tilasto-ohjeet 1/2012. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Tampere, 2012
- Canino G, Polanczyk G, Bauermeister JJ ym. Does the prevalence of CD and ODD vary across cultures? Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2010;45:695-704 «PMID: 20532864»PubMed
- Polanczyk GV, Salum GA, Sugaya LS ym. Annual research review: A meta-analysis of the worldwide prevalence of mental disorders in children and adolescents. J Child Psychol Psychiatry 2015;56:345-65 «PMID: 25649325»PubMed
- Almqvist F, Puura K, Kumpulainen K ym. Psychiatric disorders in 8-9-year-old children based on a diagnostic interview with the parents. Eur Child Adolesc Psychiatry 1999;8(Suppl 4):17-28 «PMID: 10654130»PubMed
- Taanila A, Ebeling H, Kotimaa A ym. Is a large family a protective factor against behavioural and emotional problems at the age of 8 years? Acta Paediatr 2004;93:508-17 «PMID: 15188979»PubMed
- Gyllenberg D, Marttila M, Sund R ym. Temporal changes in the incidence of treated psychiatric and neurodevelopmental disorders during adolescence: an analysis of two national Finnish birth cohorts. Lancet Psychiatry 2018;5:227-36 «PMID: 29398636»PubMed
- Ollendick TH, Seligman LD, Butcher AT. Does anxiety mitigate the behavioral expression of severe conduct disorder in delinquent youths? J Anxiety Disord 1999;13:565-74 «PMID: 10688524»PubMed
- Ruchkin V, Koposov R, Vermeiren R ym. Psychopathology and age at onset of conduct problems in juvenile delinquents. J Clin Psychiatry 2003;64:913-20 «PMID: 12927006»PubMed
- Timmons-Mitchell J, Brown C, Schulz SC ym. Comparing the mental health needs of female and male incarcerated juvenile delinquents. Behav Sci Law 1997;15:195-202 «PMID: 9309857»PubMed
- Erskine HE, Ferrari AJ, Nelson P ym. Epidemiological modelling of attention-deficit/hyperactivity disorder and conduct disorder for the Global Burden of Disease Study 2010. J Child Psychol Psychiatry 2013;54:1263-74 «PMID: 24117530»PubMed
- Sourander A, Koskelainen M, Niemelä S ym. Changes in adolescents mental health and use of alcohol and tobacco: a 10-year time-trend study of Finnish adolescents. Eur Child Adolesc Psychiatry 2012;21:665-71 «PMID: 22782292»PubMed
- Mishina K, Tiiri E, Lempinen L ym. Time trends of Finnish adolescents' mental health and use of alcohol and cigarettes from 1998 to 2014. Eur Child Adolesc Psychiatry 2018;27:1633-43 «PMID: 29704065»PubMed
- Sourander A, Lempinen L, Brunstein Klomek A. Changes in Mental Health, Bullying Behavior, and Service Use Among Eight-Year-Old Children Over 24 Years. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55:717-25.e2 «PMID: 27453086»PubMed
- Salmi V. Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemukset 2012. Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimustiedonantoja 113. https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/152500/tta_113_Salmi.pdf?sequence=1
- Näsi M. Nuorten rikoskäyttäytyminen ja uhrikokemukset 2016. Katsauksia 18/2016. Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta, Kriminologian ja oikeuspolitiikan instituutti
- Lavigne JV, Gouze KR, Hopkins J ym. A multidomain cascade model of early childhood risk factors associated with oppositional defiant disorder symptoms in a community sample of 6-year-olds. Dev Psychopathol 2016;28:1547-62 «PMID: 26646055»PubMed
- Murray J, Farrington DP. Risk factors for conduct disorder and delinquency: key findings from longitudinal studies. Can J Psychiatry 2010;55:633-42 «PMID: 20964942»PubMed
- Scott S. Oppositional and conduct disorders. Kirjassa: Thapar A, Pine DS (toim.) Rutter's Child and Adolescent Psychiatry. 5. painos. Wiley Blackwell 2015:913-30
- Latimer K, Wilson P, Kemp J ym. Disruptive behaviour disorders: a systematic review of environmental antenatal and early years risk factors. Child Care Health Dev 2012;38:611-28 «PMID: 22372737»PubMed
- Frick PJ, Ray JV, Thornton LC ym. Can callous-unemotional traits enhance the understanding, diagnosis, and treatment of serious conduct problems in children and adolescents? A comprehensive review. Psychol Bull 2014;140:1-57 «PMID: 23796269»PubMed
- Boden JM, Fergusson DM, Horwood LJ. Risk factors for conduct disorder and oppositional/defiant disorder: evidence from a New Zealand birth cohort. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010;49:1125-33 «PMID: 20970700»PubMed
- Moffitt TE, Arseneault L, Jaffee SR ym. Research review: DSM-V conduct disorder: research needs for an evidence base. J Child Psychol Psychiatry 2008;49:3-33 «PMID: 18181878»PubMed
- Viding E, Jones AP, Frick PJ ym. Heritability of antisocial behaviour at 9: do callous-unemotional traits matter? Dev Sci 2008;11:17-22 «PMID: 18171362»PubMed
- Viding E, Fontaine NM, McCrory EJ. Antisocial behaviour in children with and without callous-unemotional traits. J R Soc Med 2012;105:195-200 «PMID: 22637770»PubMed
- Burt SA. Are there meaningful etiological differences within antisocial behavior? Results of a meta-analysis. Clin Psychol Rev 2009;29:163-78 «PMID: 19193479»PubMed
- DynaMed Plus. Oppositional Defiant Disorder (vaatii kirjautumisen): DynaMed Plus. Ipswich (MA): EBSCO Information Services. 1995. Record No 114094. http://www.dynamed.com/login.aspx?direct=true&site=DynaMed&id=114094
- Dynamed Plus. Conduct Disorder (vaatii kirjautumisen). DynaMed Plus. Ipswich (MA): EBSCO Information Services 1995. Record No 114669. http://www.dynamed.com/login.aspx?direct=true&site=DynaMed&id=114669
- Valtioneuvoston asetus seulonnoista (339/2011). http://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2011/20110339
- Kielellinen erityisvaikeus (dysfasia, lapset ja nuoret). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Foniatrit ry:n ja Suomen Lastenneurologisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 18.05.2010. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Muñoz RF, Mrazek PJ, Haggerty RJ. Institute of Medicine report on prevention of mental disorders. Summary and commentary. Am Psychol 1996;51:1116-22 «PMID: 8937259»PubMed
- NICE. Antisocial Behaviour and Conduct Disorder in Children and Young People – Recognition, Intervention and Management. Clinical Guidelines, No. 158. British Psychological Society, 2013. https://www.nice.org.uk/guidance/cg158/evidence/conduct-disorders-in-children-and-young-people-full-guideline-189848413
- Saukkonen S, Aronen ET, Laajasalo T ym. Victimization and psychopathic features in a population-based sample of Finnish adolescents. Child Abuse Negl 2016;60:58-66 «PMID: 27690216»PubMed
- Borum R, Bartel P, Forth A. Manual for the Structured Assessment of Violence in Youth (SAVRY). Mental Health Institute, University of South Florida, Tampa, Florida, 2002
- Kaltiala-Heino R. SAVRY- strukturoitu nuoruusikäisten väkivaltariskin arviointimenetelmä. Pirkanmaan sairaanhoitopiirin julkaisuja 5/2005. Tampereen Yliopistopaino Oy, Tampere, 2005
- Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 21.08.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenneurologisen yhdistys ry:n, Suomen Lastenpsykiatriyhdistyksen ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 31.05.2017. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 06.07.2016. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 19.06.2013. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 17.12.2014. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Huumeongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 12.04.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 19.06.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Skitsofrenia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 22.01.2015. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ruane A, Carr A. Systematic Review and Meta-analysis of Stepping Stones Triple P for Parents of Children with Disabilities. Fam Process 2018 Mar 9. doi: 10.1111/famp.12352 «PMID: 29520764»PubMed
- Karjalainen P, Santalahti P. Ohjaajien kokemukset vanhemmuusohjelmasta ja sen hyödyistä. Suom Lääkäril 2016;10:733-8
- Balia C, Carucci S, Coghill D ym. The pharmacological treatment of aggression in children and adolescents with conduct disorder. Do callous-unemotional traits modulate the efficacy of medication? Neurosci Biobehav Rev 2018;91:218-38 «PMID: 28137460»PubMed
- Persico AM, Arango C, Buitelaar JK ym. Unmet needs in paediatric psychopharmacology: Present scenario and future perspectives. Eur Neuropsychopharmacol 2015;25:1513-31 «PMID: 26166453»PubMed
- Scotto Rosato N, Correll CU, Pappadopulos E ym. Treatment of maladaptive aggression in youth: CERT guidelines II. Treatments and ongoing management. Pediatrics 2012;129:e1577-86 «PMID: 22641763»PubMed
- Ebeling H, Hokkanen T, Tuominen T ym. Nuorten käytöshäiriöiden arviointi ja hoito. Duodecim 2004;120:33-42
- Penfold RB, Stewart C, Hunkeler EM ym. Use of antipsychotic medications in pediatric populations: what do the data say? Curr Psychiatry Rep 2013;15:426 «PMID: 24258527»PubMed
- Gorman DA, Gardner DM, Murphy AL ym. Canadian guidelines on pharmacotherapy for disruptive and aggressive behaviour in children and adolescents with attention-deficit hyperactivity disorder, oppositional defiant disorder, or conduct disorder. Can J Psychiatry 2015;60:62-76 «PMID: 25886657»PubMed
- Matikainen N, Rosengård-Bärlund M, Ryhänen E, Raaska K. Litiumin endokriiniset haittavaikutukset. Suom Lääkäril 2018;73:129-34
- Knapp P, Chait A, Pappadopulos E ym. Treatment of maladaptive aggression in youth: CERT guidelines I. Engagement, assessment, and management. Pediatrics 2012;129:e1562-76 «PMID: 22641762»PubMed
- Marttunen M, Kataja H, Henttonen A ym. Hyötyykö käytöshäiriöinen nuori nuorisopsykiatrisesta osastohoidosta? Duodecim 2004;120:43-9
- Kaltiala-Heino R. Alaikäisten tahdosta riippumaton hoito. Mitä mielenterveyslain käsite vakava mielenterveydellinen häiriö alaikäisillä tarkoittaa? Sosiaaliministeriön selvityksiä 2003:7. Helsinki, 2003
- Mielenterveyslaki (1116/1990). https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1990/19901116
- Kaltiala-Heino R, Putkonen H, Eronen M. Why do girls freak out? Exploring female rage among adolescents admitted to adolescent forensic psychiatric inpatient care. J Forensic Psych Psychol 2013:24:83-110
- Kaltiala-Heino R, Eronen M, Putkonen H. Violent girls in adolescent forensic care are more often psychotic and traumatized than boys in the same level of care. J Forensic Psych Psychol 2014;25:636-57
- Sosiaalihuoltolaki (1301/2014). https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2014/20141301
- Lastensuojelulaki (417/2007). https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070417
- Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteet 2014. Määräykset ja ohjeet 2014:96. Opetushallitus
- Varhaiskasvatuslaki (36/1973). https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1973/19730036
- Odgers CL, Moffitt TE, Broadbent JM ym. Female and male antisocial trajectories: from childhood origins to adult outcomes. Dev Psychopathol 2008;20:673-716 «PMID: 18423100»PubMed
- Sourander A, Jensen P, Davies M ym. Who is at greatest risk of adverse long-term outcomes? The Finnish From a Boy to a Man study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:1148-61 «PMID: 17712238»PubMed
- Alink LR, Egeland B. The roles of antisocial history and emerging adulthood developmental adaption in predicting adult antisocial behavior. Aggress Behav 2013;39:131-40 «PMID: 23386537»PubMed
- Steiner H, Remsing L, Work Group on Quality Issues.. Practice parameter for the assessment and treatment of children and adolescents with oppositional defiant disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:126-41 «PMID: 17195736»PubMed
- Althoff RR, Kuny-Slock AV, Verhulst FC ym. Classes of oppositional-defiant behavior: concurrent and predictive validity. J Child Psychol Psychiatry 2014;55:1162-71 «PMID: 24673629»PubMed
- Déry M, Lapalme M, Jagiellowicz J ym. Predicting Depression and Anxiety from Oppositional Defiant Disorder Symptoms in Elementary School-Age Girls and Boys with Conduct Problems. Child Psychiatry Hum Dev 2017;48:53-62 «PMID: 27209374»PubMed
- Hyde LW, Burt SA, Shaw DS ym. Early starting, aggressive, and/or callous-unemotional? Examining the overlap and predictive utility of antisocial behavior subtypes. J Abnorm Psychol 2015;124:329-42 «PMID: 25603360»PubMed
- López-Romero L, Romero E, Andershed H. Conduct Problems in Childhood and Adolescence: Developmental Trajectories, Predictors and Outcomes in a Six-Year Follow Up. Child Psychiatry Hum Dev 2015;46:762-73 «PMID: 25354563»PubMed
- Muratori P, Lochman JE, Manfredi A ym. Callous unemotional traits in children with disruptive behavior disorder: Predictors of developmental trajectories and adolescent outcomes. Psychiatry Res 2016;236:35-41 «PMID: 26791396»PubMed
- McMahon RJ, Witkiewitz K, Kotler JS ym. Predictive validity of callous-unemotional traits measured in early adolescence with respect to multiple antisocial outcomes. J Abnorm Psychol 2010;119:752-63 «PMID: 20939651»PubMed
- López-Romero L, Romero E, Luengo MA. Disentangling the role of psychopathic traits and externalizing behaviour in predicting conduct problems from childhood to adolescence. J Youth Adolesc 2012;41:1397-408 «PMID: 22865303»PubMed
- Blair RJ, Leibenluft E, Pine DS. Conduct disorder and callous-unemotional traits in youth. N Engl J Med 2014;371:2207-16 «PMID: 25470696»PubMed
- Scott S, Briskman J, O'Connor TG. Early prevention of antisocial personality: long-term follow-up of two randomized controlled trials comparing indicated and selective approaches. Am J Psychiatry 2014;171:649-57 «PMID: 24626738»PubMed
- Buitelaar JK, Smeets KC, Herpers P ym. Conduct disorders. Eur Child Adolesc Psychiatry 2013;22(Suppl 1):S49-54 «PMID: 23224151»PubMed
- Connor DF. 46 Disruptive behavior disorders in children and adolescents. Kirjassa: Sadock BJ, Sadock VA, Ruiz P (toim.) Kaplan & Sadock's Comprehensive textbook of Psychiatry, Vol 2, 10. painos. Wolters Kluwer 2017, New York
- Heeramun R, Magnusson C, Gumpert CH ym. Autism and Convictions for Violent Crimes: Population-Based Cohort Study in Sweden. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2017;56:491-7.e2 «PMID: 28545754»PubMed
- Posserud M, Hysing M, Helland W ym. Autism traits: The importance of "co-morbid" problems for impairment and contact with services. Data from the Bergen Child Study. Res Dev Disabil 2018;72:275-83 «PMID: 26826893»PubMed
- Sourander A, Aronen E. Lastenpsykiatria. Kirjassa: Lönnqvist J, Henriksson M, Marttunen M, Partonen T (toim.) Psykiatria. Duodecim 2017
- Marttunen M, Kaltiala-Heino R. Nuorisopsykiatria. Kirjassa: Lönnqvist J, Henriksson M, Marttunen M, Partonen T (toim.) Psykiatria. Duodecim 2017
- Caye A, Spadini AV, Karam RG ym. Predictors of persistence of ADHD into adulthood: a systematic review of the literature and meta-analysis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25:1151-59 «PMID: 27021056»PubMed
- Pringsheim T, Hirsch L, Gardner D ym. The pharmacological management of oppositional behaviour, conduct problems, and aggression in children and adolescents with attention-deficit hyperactivity disorder, oppositional defiant disorder, and conduct disorder: a systematic review and meta-analysis. Part 1: psychostimulants, alpha-2 agonists, and atomoxetine. Can J Psychiatry 2015;60:42-51 «PMID: 25886655»PubMed
- Pihlakoski L, Rintahaka P. Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD). Kirjassa: Kumpulainen K, Aronen E, Ebeling H ym. (toim.) Lastenpsykiatria ja Nuorisopsykiatria. Duodecim 2016
- Cerdá M, Sagdeo A, Johnson J ym. Genetic and environmental influences on psychiatric comorbidity: a systematic review. J Affect Disord 2010;126:14-38 «PMID: 20004978»PubMed
- Boylan K, Vaillancourt T, Boyle M ym. Comorbidity of internalizing disorders in children with oppositional defiant disorder. Eur Child Adolesc Psychiatry 2007;16:484-94 «PMID: 17896121»PubMed
- Ahdistuneisuushäiriön hoito. Tulossa oleva Käypä hoito -suositus
- McDonough-Caplan H, Klein DN, Beauchaine TP. Comorbidity and continuity of depression and conduct problems from elementary school to adolescence. J Abnorm Psychol 2018;127:326-37 «PMID: 29481099»PubMed
- Carlson GA, Meyer SE, Pataki CS. 51.2 Early-onset Bipolar Disorder. Kirjassa: Sadock BJ, Sadock VA, Ruiz P (toim.) Kaplan & Sadock's Comprehensive textbook of Psychiatry, Vol 2, 10. painos. Wolters Kluwer 2017, New York
- Geller B, Luby J. Child and adolescent bipolar disorder: a review of the past 10 years. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1997;36:1168-76 «PMID: 9291717»PubMed
- Kim EY, Miklowitz DJ. Childhood mania, attention deficit hyperactivity disorder and conduct disorder: a critical review of diagnostic dilemmas. Bipolar Disord 2002;4:215-25 «PMID: 12190710»PubMed
- Ranta K, Koskinen M. Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa: Kumpulainen K, Aronen E, Ebeling H ym. (toim.) Lastenpsykiatria ja Nuorisopsykiatria. Duodecim 2016
- Dixon A, Howie P, Starling J. Trauma exposure, posttraumatic stress, and psychiatric comorbidity in female juvenile offenders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2005;44:798-806 «PMID: 16034282»PubMed
- Ilomäki E. Conduct disorder among girls: violent behaviour, suicidality and comorbidity. A study of adolescent inpatients in Northern Finland. Väitöskirja. Oulun yliopisto, Acta Univ. Oul. D 1171, 2012. http://jultika.oulu.fi/files/isbn9789514299216.pdf
- Ilomäki R, Södervall J, Ilomäki E ym. Drug-dependent boys are more depressed compared to girls: a comorbidity study of substance dependence and mental disorders. Eur Addict Res 2008;14:161-8 «PMID: 18552492»PubMed
- Kessler RC, Chiu WT, Demler O ym. Prevalence, severity, and comorbidity of 12-month DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry 2005;62:617-27 «PMID: 15939839»PubMed
- Langenbach T, Spönlein A, Overfeld E ym. Axis I comorbidity in adolescent inpatients referred for treatment of substance use disorders. Child Adolesc Psychiatry Ment Health 2010;4:25 «PMID: 20920182»PubMed
- Strandholm T, Marttunen M. Persoonallisuushäiriöt. Kirjassa: Kumpulainen K, Aronen E, Ebeling H ym. (toim.) Lastenpsykiatria ja Nuorisopsykiatria. Duodecim 2016
- Epävakaa persoonallisuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 23.06.2015. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Marttunen M, Eronen M, Henriksson M. Persoonallisuushäiriöt. Kirjassa: Lönnqvist J, Henriksson M, Marttunen M, Partonen T (toim.) Psykiatria. Duodecim 2017
- Aronen E, Lindberg N. Lasten ja nuorten käytöshäiriöt. Kirjassa: Kumpulainen K, Aronen E, Ebeling H ym. (toim.) Lastenpsykiatria ja Nuorisopsykiatria. Duodecim 2016
- Lehto-Salo P, Närhi V, Ahonen T ym. Psychiatric comorbidity more common among adolescent females with CD/ODD than among males. Nord J Psychiatry 2009;63:308-15 «PMID: 19199161»PubMed
- Meszaros G, Horvath LO, Balazs J. Self-injury and externalizing pathology: a systematic literature review. BMC Psychiatry 2017;17:160 «PMID: 28468644»PubMed
- Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen henkilön hoito. Tulossa oleva Käypä hoito -suositus
- Choi BS, Kim JI, Kim BN ym. Comorbidities and correlates of conduct disorder among male juvenile detainees in South Korea. Child Adolesc Psychiatry Ment Health 2017;11:44 «PMID: 28924450»PubMed
- Kim JI, Kim B, Kim BN ym. Prevalence of psychiatric disorders, comorbidity patterns, and repeat offending among male juvenile detainees in South Korea: a cross-sectional study. Child Adolesc Psychiatry Ment Health 2017;11:6 «PMID: 28115987»PubMed
- Murray J, Anselmi L, Gallo EA ym. Epidemiology of childhood conduct problems in Brazil: systematic review and meta-analysis. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2013;48:1527-38 «PMID: 23644723»PubMed
- Shanahan L, Copeland WE, Angold A ym. Sleep problems predict and are predicted by generalized anxiety/depression and oppositional defiant disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:550-8 «PMID: 24745954»PubMed
- Gregory AM, Eley TC, O'Connor TG ym. Etiologies of associations between childhood sleep and behavioral problems in a large twin sample. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2004;43:744-51 «PMID: 15167091»PubMed
- Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 22.03.2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Scott JG, Giørtz Pedersen M, Erskine HE ym. Mortality in individuals with disruptive behavior disorders diagnosed by specialist services - A nationwide cohort study. Psychiatry Res 2017;251:255-60 «PMID: 28219025»PubMed
- Popova S, Lange S, Shield K ym. Comorbidity of fetal alcohol spectrum disorder: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2016;387:978-87 «PMID: 26777270»PubMed
- Halmesmäki E, Autti-Rämö I. Fetaalialkoholisyndrooma: voidaanko lapsen ennustetta parantaa? Duodecim 2005;121:54-61
- Kessler RC, Lane MC, Shahly V ym. Accounting for comorbidity in assessing the burden of epilepsy among US adults: results from the National Comorbidity Survey Replication (NCS-R). Mol Psychiatry 2012;17:748-58 «PMID: 21577213»PubMed
- Epilepsiat ja kuumekouristukset (lapset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lastenneurologinen Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 10.06.2013. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Armelius BA, Andreassen TH. Cognitive-behavioral treatment for antisocial behavior in youth in residential treatment. Cochrane Database Syst Rev 2007;(4):CD005650 «PMID: 17943869»PubMed
- Aronen ET, Kurkela SA. Long-term effects of an early home-based intervention. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1996;35:1665-72 «PMID: 8973074»PubMed
- Bakker MJ, Greven CU, Buitelaar JK ym. Practitioner Review: Psychological treatments for children and adolescents with conduct disorder problems - a systematic review and meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry 2017;58:4-18 «PMID: 27501434»PubMed
- Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI ym. Cognitive-behavioral therapy for externalizing disorders: A meta-analysis of treatment effectiveness. Behav Res Ther 2015;75:60-71 «PMID: 26575979»PubMed
- Bennett DS, Gibbons TA. Efficacy of child cognitive-behavioral interventions for anti-social behavior: a meta-analysis. Child Fam Behav Ther 2000;22:1-15
- Clarkson S, Axford N, Berry V ym. Effectiveness and micro-costing of the KiVa school-based bullying prevention programme in Wales: study protocol for a pragmatic definitive parallel group cluster randomised controlled trial. BMC Public Health 2016;16:104 «PMID: 26832736»PubMed
- Bjørknes R, Manger T. Can parent training alter parent practice and reduce conduct problems in ethnic minority children? A randomized controlled trial. Prev Sci 2013;14:52-63 «PMID: 23135877»PubMed
- Bradshaw CP, Waasdorp TE, Leaf PJ. Effects of school-wide positive behavioral interventions and supports on child behavior problems. Pediatrics 2012;130:e1136-45 «PMID: 23071207»PubMed
- Brännström L, Kaunitz K, Andershed A-K, Saud S, Smedslund G. Aggression replacement training (ART) for reducing antisocial behavior in adolescents and young adults: A systematic review. Aggress Viol Behav 2016;27:30-41
- Chu JT, Bullen P, Farruggia SP ym. Parent and adolescent effects of a universal group program for the parenting of adolescents. Prev Sci 2015;16:609-20 «PMID: 25373684»PubMed
- Coleman M, Pfeiffer S, Oakland T. Aggression replacement training with behaviorally disordered adolescents. Behav Disord 1992;18:54-66
- Comer JS, Chow C, Chan PT ym. Psychosocial treatment efficacy for disruptive behavior problems in very young children: a meta-analytic examination. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2013;52:26-36 «PMID: 23265631»PubMed
- Connor DF, McLaughlin TJ, Jeffers-Terry M. Randomized controlled pilot study of quetiapine in the treatment of adolescent conduct disorder. J Child Adolesc Psychopharmacol 2008;18:140-56 «PMID: 18439112»PubMed
- Curtis NM, Ronan KR, Borduin CM. Multisystemic treatment: a meta-analysis of outcome studies. J Fam Psychol 2004;18:411-9 «PMID: 15382965»PubMed
- Dawson-McClure S, Calzada E, Huang KY ym. A population-level approach to promoting healthy child development and school success in low-income, urban neighborhoods: impact on parenting and child conduct problems. Prev Sci 2015;16:279-90 «PMID: 24590412»PubMed
- de Graaf I, Speetjens P, Smit F ym. Effectiveness of the Triple P Positive Parenting Program on behavioral problems in children: a meta-analysis. Behav Modif 2008;32:714-35 «PMID: 18475003»PubMed
- Dishion TJ, Brennan LM, Shaw DS ym. Prevention of problem behavior through annual family check-ups in early childhood: intervention effects from home to early elementary school. J Abnorm Child Psychol 2014;42:343-54 «PMID: 24022677»PubMed
- Durlak JA, Weissberg RP, Dymnicki AB ym. The impact of enhancing students' social and emotional learning: a meta-analysis of school-based universal interventions. Child Dev 2011;82:405-32 «PMID: 21291449»PubMed
- Eisner M, Nagin D, Ribeaud D ym. Effects of a universal parenting program for highly adherent parents: a propensity score matching approach. Prev Sci 2012;13:252-66 «PMID: 22232018»PubMed
- Epstein R, Fonnesbeck C, Williamson E ym. Psychosocial and Pharmacologic Interventions for Disruptive Behavior in Children and Adolescents. Comparative Effectiveness Review No. 154. (Prepared by the Vanderbilt Evidence-based Practice Center under Contract No. 290-2012-00009-I.) AHRQ Publication No. 15(16)EHC019-EF. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality; October 2015. https://effectivehealthcare.ahrq.gov/sites/default/files/pdf/disruptive-behavior-disorder_clinician.pdf
- Ercan ES, Uysal T, Ercan E ym. Aripiprazole in children and adolescents with conduct disorder: a single-center, open-label study. Pharmacopsychiatry 2012;45:13-9 «PMID: 21993869»PubMed
- Fosco GM, Frank JL, Stormshak EA ym. Opening the "Black Box": family check-up intervention effects on self-regulation that prevents growth in problem behavior and substance use. J Sch Psychol 2013;51:455-68 «PMID: 23870441»PubMed
- Fossum S, Cunningham C, Ristkari T ym. Does parental mental health moderate the effect of a telephone and internet-assisted remote parent training for disruptive 4-year-old children? Scand J Psychol 2018;59:273-80 «PMID: 29480527»PubMed
- Franz M, Weihrauch L, Schäfer R. PALME: a preventive parental training program for single mothers with preschool aged children. J Public Health 2011;19:305-19
- Furlong M, McGilloway S, Bywater T ym. Behavioural and cognitive-behavioural group-based parenting programmes for early-onset conduct problems in children aged 3 to 12 years. Cochrane Database Syst Rev 2012;(2):CD008225 «PMID: 22336837»PubMed
- Green JM, Biehal N, Roberts C ym. Multidimensional Treatment Foster Care for Adolescents in English care: randomised trial and observational cohort evaluation. Br J Psychiatry 2014;204:214-21 «PMID: 24357575»PubMed
- Greenberger E, Chen C, Beam MR, Whang SM, Dong Q. The perceived social contexts of adolescents' misconduct: A comparative study of youths in three cultures. J Res Adolesc 2000;10:365-88
- Greene RW, Ablon JS, Goring JC ym. Effectiveness of collaborative problem solving in affectively dysregulated children with oppositional-defiant disorder: initial findings. J Consult Clin Psychol 2004;72:1157-64 «PMID: 15612861»PubMed
- Hahlweg K, Heinrichs N, Kuschel A ym. Long-term outcome of a randomized controlled universal prevention trial through a positive parenting program: is it worth the effort? Child Adolesc Psychiatry Ment Health 2010;4:14 «PMID: 20470435»PubMed
- Handen BL, Hardan AY. Open-label, prospective trial of olanzapine in adolescents with subaverage intelligence and disruptive behavioral disorders. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45:928-35 «PMID: 16865035»PubMed
- Hartnett D, Carr A, Hamilton E ym. The Effectiveness of Functional Family Therapy for Adolescent Behavioral and Substance Misuse Problems: A Meta-Analysis. Fam Process 2017;56:607-19 «PMID: 27731494»PubMed
- Hawkins JD, Brown EC, Oesterle S ym. Early effects of Communities That Care on targeted risks and initiation of delinquent behavior and substance use. J Adolesc Health 2008;43:15-22 «PMID: 18565433»PubMed
- Hawkins JD, Oesterle S, Brown EC ym. Sustained decreases in risk exposure and youth problem behaviors after installation of the Communities That Care prevention system in a randomized trial. Arch Pediatr Adolesc Med 2012;166:141-8 «PMID: 21969362»PubMed
- Hawkins JD, Oesterle S, Brown EC ym. Youth problem behaviors 8 years after implementing the communities that care prevention system: a community-randomized trial. JAMA Pediatr 2014;168:122-9 «PMID: 24322060»PubMed
- Heinrichs N, Kliem S, Hahlweg K. Addendum to "Four-Year Follow-Up of a Randomized Controlled Trial of Triple P Group for Parent and Child Outcomes". Prev Sci 2017;18:491-503 «PMID: 28389746»PubMed
- Holmqvist R, Hill T, Lang A. Effects of aggression replacement training in young offender institutions. Int J Offender Ther Comp Criminol 2009;53:74-92 «PMID: 18162485»PubMed
- Huband N, Ferriter M, Nathan R ym. Antiepileptics for aggression and associated impulsivity. Cochrane Database Syst Rev 2010;(2):CD003499 «PMID: 20166067»PubMed
- Humphrey N, Barlow A, Wigelsworth M ym. A cluster randomized controlled trial of the Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS) curriculum. J Sch Psychol 2016;58:73-89 «PMID: 27586071»PubMed
- Ipser J, Stein DJ. Systematic review of pharmacotherapy of disruptive behavior disorders in children and adolescents. Psychopharmacology (Berl) 2007;191:127-40 «PMID: 16983542»PubMed
- Jones Y. Aggression replacement training in a high school setting. Austr J Guide Couns 1991;1:81-99
- Karjalainen P, Santalahti P, Sihvo S. Vaikuttavatko vanhemmuustaitoja tukevat ohjelmat lasten käytöshäiriöiden ja -ongelmien ehkäisyssä ja vähentämisessä? Duodecim 2016;132:967-74
- Kellam SG, Brown CH, Poduska JM ym. Effects of a universal classroom behavior management program in first and second grades on young adult behavioral, psychiatric, and social outcomes. Drug Alcohol Depend 2008;95(Suppl 1):S5-28 «PMID: 18343607»PubMed
- Kuperman S, Calarge C, Kolar A ym. An open-label trial of aripiprazole in the treatment of aggression in male adolescents diagnosed with conduct disorder. Ann Clin Psychiatry 2011;23:270-6 «PMID: 22073384»PubMed
- Kärnä A, Voeten M, Little TD, Alanen E, Poskiparta E, Salmivalli C. Effectiveness of the KiVa antibullying program: Grades 1–3 and 7–9. J Educ Psychol 2012;105:535-51
- Leeman LW, Gibbs JC, Fuller D. Evaluation of a multi-component group treatment program for juvenile delinquent. Aggress Behav 1993;19:281-92
- Littell JH, Popa M, Forsythe B. Multisystemic Therapy for social, emotional, and behavioral problems in youth aged 10-17. Cochrane Database Syst Rev 2005;(3):CD004797 «PMID: 16034952»PubMed
- Low S, Cook CR, Smolkowski K ym. Promoting social-emotional competence: An evaluation of the elementary version of Second Step®. J Sch Psychol 2015;53:463-77 «PMID: 26563599»PubMed
- Loy JH, Merry SN, Hetrick SE ym. Atypical antipsychotics for disruptive behaviour disorders in children and youths. Cochrane Database Syst Rev 2012;(9):CD008559 «PMID: 22972123»PubMed
- Macdonald G, Turner W. An Experiment In Helping Fostercarers Manage Challenging Behaviour. Br J Social Work 2005;35:1265-82
- Macdonald GM, Turner W. Treatment foster care for improving outcomes in children and young people. Cochrane Database Syst Rev 2008;(1):CD005649 «PMID: 18254087»PubMed
- Malti T, Ribeaud D, Eisner MP. The effectiveness of two universal preventive interventions in reducing children's externalizing behavior: a cluster randomized controlled trial. J Clin Child Adolesc Psychol 2011;40:677-92 «PMID: 21916687»PubMed
- McCart MR, Priester PE, Davies WH ym. Differential effectiveness of behavioral parent-training and cognitive-behavioral therapy for antisocial youth: a meta-analysis. J Abnorm Child Psychol 2006;34:527-43 «PMID: 16838122»PubMed
- McGrath PJ, Lingley-Pottie P, Thurston C ym. Telephone-based mental health interventions for child disruptive behavior or anxiety disorders: randomized trials and overall analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2011;50:1162-72 «PMID: 22024004»PubMed
- Menting AT, de Castro BO, Wijngaards-de Meij LD ym. A trial of parent training for mothers being released from incarceration and their children. J Clin Child Adolesc Psychol 2014;43:381-96 «PMID: 23915290»PubMed
- Menting AT, Orobio de Castro B, Matthys W. Effectiveness of the Incredible Years parent training to modify disruptive and prosocial child behavior: a meta-analytic review. Clin Psychol Rev 2013;33:901-13 «PMID: 23994367»PubMed
- Michelson D, Davenport C, Dretzke J ym. Do evidence-based interventions work when tested in the "real world?" A systematic review and meta-analysis of parent management training for the treatment of child disruptive behavior. Clin Child Fam Psychol Rev 2013;16:18-34 «PMID: 23420407»PubMed
- Mogk H, Röning T, Reiman-Möttönen P, Isojärvi I, Mäkinen E. Auttaako käyttäytymisterapeuttinen ryhmäterapia aggressiivisesti käyttäytyvää nuorta? Suom Lääkäril 2015:71;1240-1
- Mozes T, Meiri G, Ben-Amity G ym. Reboxetine as an optional treatment for hyperkinetic conduct disorder: a prospective open-label trial. J Child Adolesc Psychopharmacol 2005;15:259-69 «PMID: 15910210»PubMed
- Muratori P, Bertacchi I, Giuli C ym. First adaptation of coping power program as a classroom-based prevention intervention on aggressive behaviors among elementary school children. Prev Sci 2015;16:432-9 «PMID: 24942813»PubMed
- Muratori P, Bertacchi I, Giuli C ym. Implementing Coping Power Adapted as a Universal Prevention Program in Italian Primary Schools: a Randomized Control Trial. Prev Sci 2017;18:754-61 «PMID: 27665582»PubMed
- Muratori P, Bertacchi I, Giuli C ym. Coping Power Adapted as Universal Prevention Program: Mid Term Effects on Children's Behavioral Difficulties and Academic Grades. J Prim Prev 2016;37:389-401 «PMID: 27129573»PubMed
- Muratori P, Giuli C, Bertacchi I ym. Coping power for preschool-aged children: a pilot randomized control trial study. Early Interv Psychiatry 2017;11:532-8 «PMID: 27197603»PubMed
- Niccols A. Immediate and short-term outcomes of the 'COPEing with Toddler Behaviour' parent group. J Child Psychol Psychiatry 2009;50:617-26 «PMID: 19076262»PubMed
- Nitsch E, Hannon G, Rickard E ym. Positive parenting: a randomised controlled trial evaluation of the Parents Plus Adolescent Programme in schools. Child Adolesc Psychiatry Ment Health 2015;9:43 «PMID: 26306098»PubMed
- Nocentini A, Menesini E. KiVa Anti-Bullying Program in Italy: Evidence of Effectiveness in a Randomized Control Trial. Prev Sci 2016;17:1012-23 «PMID: 27488457»PubMed
- Novak M, Mihic J, Bašic J ym. PATHS in Croatia: A school-based randomised-controlled trial of a social and emotional learning curriculum. Int J Psychol 2017;52:87-95 «PMID: 26923199»PubMed
- Oesterle S, Hawkins JD, Kuklinski MR ym. Effects of Communities That Care on Males' and Females' Drug Use and Delinquency 9 Years After Baseline in a Community-Randomized Trial. Am J Community Psychol 2015;56:217-28 «PMID: 26377418»PubMed
- Olds DL, Henderson CR Jr, Tatelbaum R ym. Improving the delivery of prenatal care and outcomes of pregnancy: a randomized trial of nurse home visitation. Pediatrics 1986;77:16-28 «PMID: 3510017»PubMed
- Petras H, Kellam SG, Brown CH ym. Developmental epidemiological courses leading to antisocial personality disorder and violent and criminal behavior: effects by young adulthood of a universal preventive intervention in first- and second-grade classrooms. Drug Alcohol Depend 2008;95(Suppl 1):S45-59 «PMID: 18243581»PubMed
- Piehler TF, Bloomquist ML, August GJ ym. Executive functioning as a mediator of conduct problems prevention in children of homeless families residing in temporary supportive housing: a parallel process latent growth modeling approach. J Abnorm Child Psychol 2014;42:681-92 «PMID: 24141709»PubMed
- Pollastri AR, Epstein LD, Heath GH ym. The Collaborative Problem Solving approach: outcomes across settings. Harv Rev Psychiatry 2013;21:188-99 «PMID: 24651507»PubMed
- Reedtz C, Handegård BH, Mørch WT. Promoting positive parenting practices in primary pare: outcomes and mechanisms of change in a randomized controlled risk reduction trial. Scand J Psychol 2011;52:131-7 «PMID: 21121925»PubMed
- Reedtz C, Klest S. Improved parenting maintained four years following a brief parent training intervention in a non-clinical sample. BMC Psychol 2016;4:43 «PMID: 27553950»PubMed
- Safavi P, Hasanpour-Dehkordi A, AmirAhmadi M. Comparison of risperidone and aripiprazole in the treatment of preschool children with disruptive behavior disorder and attention deficit-hyperactivity disorder: A randomized clinical trial. J Adv Pharm Technol Res 2016;7:43-7 «PMID: 27144151»PubMed
- Sanders MR, Montgomery DT, Brechman-Toussaint ML. The mass media and the prevention of child behavior problems: the evaluation of a television series to promote positive outcomes for parents and their children. J Child Psychol Psychiatry 2000;41:939-48 «PMID: 11079436»PubMed
- Sanders MR, Ralph A, Sofronoff K ym. Every family: a population approach to reducing behavioral and emotional problems in children making the transition to school. J Prim Prev 2008;29:197-222 «PMID: 18461457»PubMed
- Schindler HS, Kholoptseva J, Oh SS ym. Maximizing the potential of early childhood education to prevent externalizing behavior problems: A meta-analysis. J Sch Psychol 2015;53:243-63 «PMID: 26054817»PubMed
- Schwalbe CS, Gearing RE, MacKenzie MJ ym. A meta-analysis of experimental studies of diversion programs for juvenile offenders. Clin Psychol Rev 2012;32:26-33 «PMID: 22138452»PubMed
- Schwartz S, Correll CU. Efficacy and safety of atomoxetine in children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder: results from a comprehensive meta-analysis and metaregression. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:174-87 «PMID: 24472252»PubMed
- Smith JD, Knoble NB, Zerr AA ym. Family check-up effects across diverse ethnic groups: reducing early-adolescence antisocial behavior by reducing family conflict. J Clin Child Adolesc Psychol 2014;43:400-14 «PMID: 24731120»PubMed
- Sourander A, McGrath PJ, Ristkari T ym. Internet-Assisted Parent Training Intervention for Disruptive Behavior in 4-Year-Old Children: A Randomized Clinical Trial. JAMA Psychiatry 2016;73:378-87 «PMID: 26913614»PubMed
- Spoth RL, Redmond C, Shin C. Reducing adolescents' aggressive and hostile behaviors: randomized trial effects of a brief family intervention 4 years past baseline. Arch Pediatr Adolesc Med 2000;154:1248-57 «PMID: 11115311»PubMed
- Sukhodolsky DG, Kassinove H, Gorman BS. Cognitive-behavioral therapy for anger in children and adolescents: a meta-analysis. Aggress Viol Behav 2004;9:247-69
- Teixeira EH, Celeri EV, Jacintho AC ym. Clozapine in severe conduct disorder. J Child Adolesc Psychopharmacol 2013;23:44-8 «PMID: 23347126»PubMed
- Upshur C, Wenz-Gross M, Reed G. A pilot study of a primary prevention curriculum to address preschool behavior problems. J Prim Prev 2013;34:309-27 «PMID: 23897498»PubMed
- van der Pol TM, Hoeve M, Noom MJ ym. Research Review: The effectiveness of multidimensional family therapy in treating adolescents with multiple behavior problems - a meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry 2017;58:532-45 «PMID: 28121012»PubMed
- van der Put CE, Asscher JJ, Stams GJ ym. Recidivism after treatment in a forensic youth-psychiatric setting: the effect of treatment characteristics. Int J Offender Ther Comp Criminol 2013;57:1120-39 «PMID: 22811475»PubMed
- van der Stouwe T, Asscher JJ, Stams GJ ym. The effectiveness of Multisystemic Therapy (MST): a meta-analysis. Clin Psychol Rev 2014;34:468-81 «PMID: 25047448»PubMed
- Van Ryzin MJ, Dishion TJ. The impact of a family-centered intervention on the ecology of adolescent antisocial behavior: modeling developmental sequelae and trajectories during adolescence. Dev Psychopathol 2012;24:1139-55 «PMID: 22781876»PubMed
- Ward MA, Theule J, Cheung K. Parent-child interaction therapy for child disruptive behaviour disorders: a meta-analysis. Child Youth Care Forum 2016;45:675-90
- Witvliet M, van Lier PA, Cuijpers P ym. Testing links between childhood positive peer relations and externalizing outcomes through a randomized controlled intervention study. J Consult Clin Psychol 2009;77:905-15 «PMID: 19803570»PubMed
- von Sydow K, Retzlaff R, Beher S ym. The efficacy of systemic therapy for childhood and adolescent externalizing disorders: a systematic review of 47 RCT. Fam Process 2013;52:576-618 «PMID: 24102196»PubMed