Epilepsier och feberkramper (barn och unga)
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Epilepsiat ja kuumekouristukset (lapset ja nuoret) «Epilepsiat ja kuumekouristukset (lapset ja nuoret)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Epilepsier som debuterar i barndomen är till etiologin, symtomen och prognosen en mångformig neurologisk sjutakdomsgrupp, för vilka förutsättningen för god vård och behandling är en så exakt diagnos som möjligt.
- Epilepsidiagnosen baserar sig på anfallsanamnesen, som kompletteras med EEG och bilddiagnostiska undersökningar. I vissa fall är genetiska undersökningar till hjälp i planeringen av vården och behandlingen.
- Prevalensen för epilepsi bland finländare under 16 år är cirka 3/1 000.
- Identifiering av epilepsisyndromet är till hjälp vid valet av behandling och bedömning av behovet av tilläggsundersökningar och epilepsins prognos.
- Valet av läkemedelsbehandling beror på epilepsisyndromet. Men om syndromet inte kan identifieras, görs valet enligt epilepsitypen på så sätt att risken för biverkningar beaktas.
- Vårdmålet är anfallsfrihet utan betydande biverkningar.
- Vid svårbehandlade epilepsier i barndomen ska man bedöma möjligheterna till epilepsikirurgi och dietbehandling.
- I vården och behandlingen ska man utöver anfallen även beakta faktorer som påverkar barnets tillväxt, utveckling och funktionsförmåga.
- Svår epilepsi hämmar ofta barnets utveckling, och därför är effektiv och tidig diagnostik samt bedömning av behandlingsmöjligheterna viktiga.
- Feberkramper förekommer före 7 års ålder hos 2–5 % av alla barn.
- Fortgående behandling med antiepileptika rekommenderas inte för förebyggande av feberkramper.
Mål
- Syftet med rekommendationen är att förenhetliga vård- och behandlingspraxis och främja diagnostik och behandling som baserar sig på evidensbaserade rekommendationer vid epilepsier och feberkramper hos barn och unga.
Målgrupper
- Rekommendationen är avsedd för alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som vårdar barn med epilepsier och feberkramper.
Avgränsning av ämnet
- Rekommendationen behandlar feberkramper och epilepsier hos barn och unga under 16 år.
- Diagnostik och behandling av epilepsier hos personer över 16 år behandlas i God medicinsk
praxis-rekommendationen Epilepsiat (aikuiset) «Epilepsiat (aikuiset)»2; Epilepsier (vuxna) «Epilepsier (vuxna)»3.
- Vid bedömning av effekten hos läkemedel som används vid behandling av fokala epilepsier har vi till stor del varit tvungna att förlita oss på undersökningar som huvudsakligen har utförts på vuxna med hjälp av så kallad extrapolering «Paikallisalkuisen epilepsian hoitoon tarkoitettujen antiepileptisten lääkkeiden aikuisilla osoitetun tehon ekstrapolaatio lapsipotilaisiin»1. Bevisningsgraden har i dessa fall uttryckts med tillägget 'hos vuxna'.
- Rekommendationen omfattar inte
- anfallssymtom hos barn under en månad, eftersom etiologin, prognosen och behandlingen för dem skiljer sig väsentligt från andra åldersgrupper
- epilepsier i samband med progredierande hjärnsjukdomar (t.ex. neuronala ceroidlipofuscinoser dvs. NCL-sjukdomar), eftersom andra neurologiska symtom är mer dominerande vid dessa «Gaily E. Kuinka hoidan kehitysvammaisen epilepsiaa...»1.
- diagnostik och behandling av anfallssymtom i det akuta skedet, som behandlas i God medicinsk praxis-rekommendationen Epileptinen kohtaus (pitkittynyt) «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epilepticus)»4, «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epileptic...»2 (på finska); Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus) «Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus)»5 (på svenska).
Definitioner och kliniska symtom
Definitioner och kliniska symtom för epileptiskt anfall
- Ett epileptiskt anfall är en övergående störning i hjärnfunktionen, som orsakas av en onormal, överdriven eller synkron elektrisk aktivitet i nervcellerna i ett anatomiskt hjärnområde av varierande storlek «Engel J Jr, International League Against Epilepsy ...»3, «Fisher RS, van Emde Boas W, Blume W ym. Epileptic ...»4, «Berg AT, Berkovic SF, Brodie MJ ym. Revised termin...»5.
- Anfallens längd varierar vanligen från några sekunder till några minuter, men ett långvarigt anfall kan pågå i flera timmar och till och med i flera dygn. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Epileptinen kohtaus (pitkittynyt) «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epilepticus)»4, «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epileptic...»2 (på finska); Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus) «Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus)»5 (på svenska).
- Kliniska symtom vid ett epileptiskt anfall kan vara bland annat «International League Against Epilepsy, http://www....»6
- nedsatt medvetande eller fullständig medvetslöshet (medvetandet kan också vara normalt)
- ofrivilliga motoriska symtom, såsom rytmiska ryckningar, stelhet, enstaka muskelryckningar eller muskelslapphet
- automatismer, till exempel sväljning, pillande och stereotypa rörelser
- sinnesförnimmelser som uppkommer av sig själva (syn-, hörsel-, känsel-, smak- och luktförnimmelser)
- affektiva fenomen (t.ex. rädsla)
- lokala inhibitoriska symtom, såsom oförmåga att prata eller upprätthålla positionen i en extremitet.
- Hos ett barn under skolåldern kan det första symtomet också vara försenad utveckling eller tillbakagång i talet.
Definition av epilepsi
- Epilepsi är en hjärnsjukdom som orsakar en långvarig benägenhet för epileptiska anfall hos patienten. Anfallen kan också vara förknippade med andra problem i den neurologiska, kognitiva, psykiska och sociala funktionsförmågan «Fisher RS, van Emde Boas W, Blume W ym. Epileptic ...»4.
Definition av epilepsisyndrom
- Med ett epileptiskt syndrom avses en symtomhelhet, där vissa anfallstyper, EEG-fynd och bilddiagnostiska fynd förekommer tillsammans. Det finns också ofta en typisk debutålder och prognos för epilepsin, faktorer som utlöser anfallen och dygnsvariation för anfallens förekomst. Ett epileptiskt syndrom är ofta förknippat med typiska associerade sjukdomar och symtom, såsom inlärningssvårigheter och psykiska symtom. Identifieringen av det epileptiska syndromet påverkar de etiologiska undersökningarna, valet av behandlingsform och prognosbedömningen «Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G ym. ILAE clas...»7.
Svår epilepsi
- Svår epilepsi är ett tillstånd, då patienten trots ändamålsenlig läkemedelsbehandling har betydande epilepsirelaterade symtom som stör vardagen, såsom återkommande anfall, kognitiva eller beteendemässiga problem, fördröjningar i utvecklingen eller biverkningar av behandlingen. "Trots ändamålsenlig läkemedelsbehandling" avser att man med två läkemedel som väljs rätt och i tillräckliga doser utifrån anfallstypen eller det epileptiska syndromet (i form av ett läkemedel eller en kombinationsbehandling) inte uppnått anfallsfrihet «STM nimeämä vaikean epilepsian diagnostiikan ja ho...»8.
Epilepsidiagnos
- Förutsättningar för en epilepsidiagnos är a) patienten har haft minst två epileptiska anfall utan betydande provocerande faktorer och med minst 24 timmars mellanrum, b) patienten har haft ett epileptiskt anfall som har uppkommit utan provocerande faktorer och i patientens hjärna konstateras någon långvarig provocerande faktor för anfall, som gör att risken för återkommande anfall under de följande 10 åren är över 60 % (dvs. samma risk som efter två anfall), eller c) någon diagnos för epileptiskt syndrom fastställs hos patienten «Fisher RS, Acevedo C, Arzimanoglou A ym. ILAE offi...»9.
Klassificering och orsaker
Bild 1. Klassificering av epilepsier enligt ILAE (bearbetad från källan «Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G ym. ILAE clas...»7, «Klassificering av epilepsier enligt ILAE»1)
- Epilepsier är avseende etiologin, begynnelseåldern, symtomen och prognosen mångformiga neurologiska sjukdomar.
- Klassificeringen av epilepsier är en stegvis process, där man först definierar anfallstypen,
därefter epilepsitypen och sedan eventuellt epileptiskt syndrom. EEG används som stöd
vid klassificeringen. Dessutom definieras alltid även bakgrundsorsakerna till epilepsin
och samsjukligheten «Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G ym. ILAE clas...»7.
- Särskilt i det inledande skedet kan klassificeringen vara svår, om patienten till exempel har endast medvetslöshets-krampanfall och EEG-fyndet och de bilddiagnostiska undersökningarna är normala.
- Klassificeringen för epilepsier är fokala epilepsier, generaliserade epilepsier, epilepsier
med både fokala och generaliserade drag, och epilepsier för vilka typen inte kan definieras
- Fokala anfall börjar lokalt i endast en storhjärnshemisfärens nätverk. Den elektriska urladdningen kan dock senare sprida sig till båda hjärnhalvorna och anfallet kan övergå i ett medvetslöshets-krampanfall (fokalt medvetslöshets-krampanfall).
- Vid primärt generaliserade anfall börjar och sprider sig urladdningarna direkt till båda hjärnhalvorna och de kliniska dragen och EEG-fynden framkommer som en samtidig aktivering av båda hjärnhalvorna eller deras delar genast när anfallet börjar.
- Anfall med okänd start är sådana anfall, som man på grund av otillräckliga uppgifter inte kan klassificera som fokala eller generaliserade anfall. Då bör man sträva efter att med regelbundna mellanrum bedöma anfallens klassificering på nytt.
- Orsaker till epilepsi är «Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G ym. ILAE clas...»7
- strukturella orsaker (både medfödda, såsom en utvecklingsstörning i hjärnbarken, och förvärvade orsaker, såsom en perinatal hjärnskada)
- genetiska orsaker
- Med genetisk epilepsi avses, att någon känd eller förmodad genvariant eller -varianter har en betydande inverkan på uppkomsten av epilepsin eller att epilepsianfallen är sjukdomens centrala uttryck «Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G ym. ILAE clas...»7. Sådana är epilepsier som orsakas av ett eller flera kända genfel, epilepsier, där man utifrån befolkningsundersökningar vet att det finns en genetisk bakgrund, trots att de enskilda gener som påverkar sjukdomen inte ännu är kända (t.ex. epilepsier som begränsar sig till barndomen, till exempel absensepilepsi hos barn och så kallad rolandisk epilepsi, samt juvenil myoklonisk epilepsi), och epilepsier som enligt släktanamnesen är autosomalt dominant nedärvda.
- infektiösa orsaker
- Epilepsin beror direkt på en hjärnskada som har orsakats av en infektion och anfallen är sjukdomens kärnsymtom. Epilepsin kan uppkomma först efter infektionens akuta skede
- metabola orsaker
- Epilepsin beror direkt på en känd eller förmodad metabol sjukdom, och epilepsianfallen är syndromets kärnsymtom.
- immunologiska orsaker
- Epilepsin beror direkt på en känd eller förmodad immunologisk sjukdom, och epilepsianfallen är syndromets kärnsymtom.
- okända orsaker.
- Det finns en tillsvidare oidentifierad orsak till epilepsin. Svår epilepsi med okänd etiologi bör bedömas regelbundet på nytt.
- Orsaken till epilepsin kan också höra till flera kategorier samtidigt (t.ex. en infektion i hjärnan, en strukturell avvikelse som har orsakats av en immunologisk eller genetisk faktor).
- Tidigare användes indelningen idiopatiska (uppkommer av sig själva), symptomatiska (är förknippade med förändringar i hjärnans struktur eller metabola förändringar) och kryptogena epilepsier (beror på okända faktorer).
- Med ett epileptiskt syndrom avses en symtomhelhet, där vissa anfallstyper, EEG-fynd och bilddiagnostiska fynd förekommer tillsammans. Det finns också ofta en typisk debutålder och prognos för epilepsin, typiska faktorer som utlöser anfallen och typisk dygnsvariation för anfallens förekomst. Ett epileptiskt syndrom är ofta förknippat med typiska associerade sjukdomar och symtom, såsom inlärningssvårigheter och psykiska symtom. Identifieringen av det epileptiska syndromet påverkar de etiologiska undersökningarna, valet av behandlingsform och prognosbedömningen «Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G ym. ILAE clas...»7.
- En diagnos på syndromnivå är inte alltid möjlig.
- I befolkningsbaserade undersökningar var endast cirka en tredjedel av de epilepsidiagnoser som fastställts i barndomen på syndromnivå «Aaberg KM, Surén P, Søraas CL ym. Seizures, syndro...»10, «Sokka A, Olsen P, Kirjavainen J ym. Etiology, synd...»11. Bland spädbarn är epileptiska syndrom vanligare «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12.
- Definition av epilepsitypen är med tanke på vården och behandlingen viktig även för patienter hos vilka syndromdiagnosen inte kan fastställas.
Epidemiologi
Epilepsi
- Enligt internationella undersökningar är incidensen för epilepsi bland barn 0,41–1,87/1000 och den högsta incidensen finns i åldersgruppen under 1 år «Camfield P, Camfield C. Incidence, prevalence and ...»13.
- I en finländsk undersökning konstaterades att incidensen bland barn under 16 år var 0,63/1 000/år «Saarinen MM, Sillanpää M, Schmidt D ym. Long-term ...»14.
- I Finland har incidensen under det första levnadsåret konstaterats vara 1,24/1000 «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12.
- I utvecklade länder är incidensen för epilepsi bland barn och unga under 16 år 0,32–0,55 % «Camfield P, Camfield C. Incidence, prevalence and ...»13.
- Incidensen för aktiv epilepsi (åtminstone ett epileptiskt anfall under de senaste 5 åren) bland barn och unga under 16 år konstaterades i två finländska undersökningar vara 2,3 och 3,9/1 000 «Eriksson KJ, Koivikko MJ. Prevalence, classificati...»15, «Sillanpää M, Jalava M, Kaleva O ym. Long-term prog...»16.
- Under långtidsuppföljning (40 år) blev 92 % av de som hade insjuknat i idiopatisk epilepsi som barn anfallsfria och 86 % kunde avsluta läkemedelsbehandlingen. De motsvarande siffrorna i gruppen för kryptogen epilepsi har varit 68 % och 57 % och i gruppen för symtomatisk epilepsi 45 % och 19 % «Sillanpää M, Jalava M, Kaleva O ym. Long-term prog...»16.
- Dödligheten bland de som insjuknat i epilepsi i barndomen är högre än bland den övriga
barnbefolkningen, förutom vid epilepsier som begränsar sig till barndomen «Callenbach PM, Westendorp RG, Geerts AT ym. Mortal...»17, «Camfield CS, Camfield PR, Veugelers PJ. Death in c...»18, «Berg AT, Shinnar S, Testa FM ym. Mortality in chil...»19.
- Den årliga incidensen för plötslig oväntad död vid epilepsi bland barnpatienter (SUDEP, Sudden Unexpected Death in Epilepsy) har uppskattats till 1/4 500 bland barn som lider av epilepsi, vilket är lägre än bland den vuxna befolkning som lider av epilepsi «Harden C, Tomson T, Gloss D ym. Practice guideline...»20. Förekomst av behandlingsresistenta Plötslig oväntad död vid epilepsi och att försumma läkemedelsintaget ökar risken «Saxena A, Jones L, Shankar R ym. Sudden unexpected...»21, «Verducci C, Hussain F, Donner E ym. SUDEP in the N...»22.
- Vid epilepsier som begränsar sig till barndomen har ökad risk för SUDEP dock inte konstaterats i den finländska befolkningen «Sillanpää M, Shinnar S. SUDEP and other causes of ...»23.
Nivåstrukturerad vård
- Ett barn som misstänks lida av epilepsi (se avsnittet Definitioner och kliniska symtom), ska remitteras till den specialiserade sjukvården som jourpatient eller brådskande patient beroende på situationen, i annat fall ska konsultation av den specialiserade sjukvården övervägas.
- En barnneurolog eller en barnläkare med tillräcklig kunskap eller en läkare för utvecklingsstörda
ställer epilepsidiagnosen och ansvarar för vården och behandlingen.
- En del av uppföljningsbesöken kan genomföras inom primärvården eller specialomsorger om utvecklingsstörda i samarbete med den specialistläkare som ansvarar för vården och behandlingen.
- När man konstaterar svår epilepsi hos en patient, ska man utan dröjsmål konsultera en barnneurolog som är specialiserad på svår epilepsi för granskning av diagnosen och bedömning av vårdmöjligheterna samt överväga att remittera en patient till en enhet inom den specialiserade sjukvården, där det finns en barnneurolog som är specialiserad på svår epilepsi, möjlighet till avancerade bilddiagnostiska undersökningar, video-EEG-registrering och gendiagnostik samt en multiprofessionell arbetsgrupp.
- Invasiv diagnostik vid epilepsi (intrakraniella video-EEG-registreringar), beslut om epilepsioperationer och epilepsikirurgi är koncentrerade till två center i Finland (Helsingfors universitetssjukhus, HUS och Kuopio universitetssjukhus, KYS).
- När det är frågan om utmanande sällsynta och svåra epilepsier ordnar man möten med den nationella multiprofessionella arbetsgruppen. Om man inte vid dessa möten hittar en lösning är det möjligt att konsultera det europeiska referensnätverket för sällsynta och svåra epilepsier (European Reference Network EpiCARE) via dess medlemscenter.
- Vårdansvaret överförs till vuxenneurologen enligt den regionala arbetsfördelningen,
vanligen vid cirka 16 års ålder.
- Överflyttningen föregås av en överflyttningsfas på den barnneurologiska enheten, som inleds flera år före den egentliga överflyttningen och under vilken det huvudsakliga ansvaret för egenvården överförs från vårdnadshavaren till den unga själv så långt det är möjligt.
- En vuxenneurolog bör påbörja behandlingen till patienter som har fyllt 16 år, för att kontinuiteten för vården och behandlingen ska kunna säkerställas.
Diagnostik vid epilepsi
- En noggrann diagnos, dvs. identifiering av anfallstypen, etiologin och eventuellt epileptiskt syndrom är grunden för god vård och behandling.
- Diagnosen baserar sig på anamnesen och läkarens undersökning, som kompletteras med
EEG-registrering och vid behov video-EEG «Eriksson K, Peltola J, Kälviäinen R. Kohtausten ho...»24, bilddiagnostiska undersökningar och laboratorieundersökningar.
- I anamnesen är det viktigt att utreda typen av anfallssymtom och anfallets förlopp noggrant.
- EEG ska innefatta vaka, sömn och uppvakningsskedet samt vid behov provokation med
blinkande ljus och hyperventilation.
- Ett normalt EEG utesluter inte epilepsi och ett avvikande EEG bevisar vanligen inte ensamt att barnet har epilepsi. Undantag är hypsarytmi och multifokala spikar (spikes) i kombination med paroxysmal snabb aktivitet i serier hos spädbarn «Eeg-Olofsson O, Petersén I, Selldén U. The develop...»25 eller en situation med ett epilepsianfall under EEG-registreringen.
- Hos barn under ett år ska registreringen av sömn-EEG innefatta minst 15 minuter av vaket tillstånd efter uppvaknandet.
- Video-EEG behövs i oklara situationer för säkerställande av differentialdiagnostiken
och epilepsiklassificeringen.
- Hos spädbarn och barn med utvecklingsstörning eller rörelsehinder orsakar icke-epileptiska anfallssymtom och funktionella anfall ofta diagnostiska problem.
- Vid svår epilepsi behövs video-EEG för precisering av epilepsidiagnosen, fastställande av anfallstypen och syndromet och bedömning av möjligheterna till operation.
- Bilddiagnostiska undersökningar av huvudet behövs för att identifiera strukturella
förändringar i hjärnan.
- Magnetundersökning används för avbildning av huvudet «Berg AT, Testa FM, Levy SR ym. Neuroimaging in chi...»26, «Shevell MI, Rosenblatt B, Watters GV ym. "Pseudo-B...»27, «Gelisse P, Corda D, Raybaud C ym. Abnormal neuroim...»28, «Gaillard WD, Chiron C, Cross JH ym. Guidelines for...»29.
- Man överväger en ny bildiagnostisk undersökning omepilepsin har visat sig vara svår eller om den första avbildningen har utförts när barnet var under 2 år, om barnets utveckling går bakåt eller det får nya symtom. På barn med svår epilepsi lönar det sig att göra den nya undersökningen med 3T-MRI-apparat och ett protokoll, som är särskilt planerat för konstaterande av avvikelser i samband med epilepsi «Ladino LD, Balaguera P, Rascovsky S ym. Clinical B...»30.
- Bildiagnostiska undersökningar av hjärnan behövs inte vid typiska genetiska epilepsier,
till exempel vid absensepilepsi hos barn «Gaillard WD, Chiron C, Cross JH ym. Guidelines for...»29.
- Diagnosen ska då vara säker, eftersom strukturella förändringar har konstaterats hos en del patienter med epilepsi som tolkats som genetisk «Shevell MI, Rosenblatt B, Watters GV ym. "Pseudo-B...»27, «Gelisse P, Corda D, Raybaud C ym. Abnormal neuroim...»28.
- Antalet kända gener som orsakar eller modifierar kända epilepsier ökar, och de kliniska
möjligheterna till användning av genetiska undersökningar preciseras i snabb takt.
- Vid vissa epilepsier kan identifiering av en genmutation påverka läkemedelsbehandlingen, annan behandling (t.ex. kostbehandling), uppföljningen och den genetiska rådgivningen för patienten.
- Genetiska undersökningar som det numera finns tillgång till är kromosomundersökning, molekylär karyotypning, undersökning av enskilda gener, analys med genpanel och exomsekvensering. I framtiden kan sekvensering av hela genom eventuellt ersätta ovan nämnda undersökningar även i det kliniska arbetet.
- Undersökningsstrategin väljs patientspecifikt, vid behov i samarbete med kliniker
och genetiker som är specialiserade på epilepsi.
- Molekylär karyotypning är den primära undersökningen på patienter, som utöver epilepsi har utvecklingsstörningar, en intellektuell funktionsnedsättning eller dysmorfier.
- Ringkromosomer framkommer inte nödvändigtvis vid molekylär karyotypning.
- Det lönar sig att utföra en omfattande undersökning av en omfattande genpanelundersökning
eller exomsekvensering för epilepsier på alla barn med encefalopati av okänd etiologi
eller svår epilepsi.
- En genetisk undersökning påvisar en eventuell bakgrundsfaktor hos cirka en fjärdedel av de barn, vars epilepsi med okänd bakgrundsorsak har debuterat före 3 års ålder «Berg AT, Coryell J, Saneto RP ym. Early-Life Epile...»31.
- Repetitiva sekvenser framkommer inte nödvändigtvis i genpaneler eller exom.
- Undersökning av enstaka gener är aktuell på patienter, där man på kliniska grunder
misstänker eller utifrån fynd vet att patienten har en specifik sjukdom:
- EPM1-genen vid Unverricht-Lundborgs sjukdom
- andra sjukdomar som hör till det finländska sjukdomsarvet.
- Noggrannare analys av enstaka gener är aktuell på patienter, där man på kliniska grunder
misstänker eller utifrån fynd vet att patienten har en specifik sjukdom, men man i
panelundersökning eller exomsekvensering inte har hittat mutationen:
- TSC1- och TSC2-generna hos patienter med tuberös skleros
- glukostransportprotein typ1-brist (SLC2A1-gen, innefattar gensekvensering och deletions- eller duplikationsanalys)
Mål, genomförande och uppföljning av vården och behandlingen
- Vårdmålen är anfallsfrihet, förebygga kognitiva problem orakade av epilepsin utan betydande biverkningar och så bra livskvalitet som möjligt.
- Återfallsrisken för det första fokala eller tonisk-kloniska anfallet hos barn beror på etiologin och är under det första halvåret av uppföljningen 22–55 % och inom två år 37–69 % «Shinnar S, Berg AT, Moshe SL ym. The risk of seizu...»32, «Arthur TM, deGrauw TJ, Johnson CS ym. Seizure recu...»33.
- Läkemedelsbehandling för epilepsi påbörjas vanligen efter det andra anfallet.
- Ett långvarigt anfall eller status epilepticus vid det första anfallet är inte tillräckligt för att fastställa en diagnos och kräver inte nödvändigtvis påbörjande av antiepileptika «Fisher RS, Acevedo C, Arzimanoglou A ym. ILAE offi...»9, «Hirtz D, Berg A, Bettis D ym. Practice parameter: ...»34.
- Efter det första anfallet kan man oberoende av anfallets längd överväga regelbunden läkemedelsbehandling, om man bedömer att risken för återfall är över 60 %. Sådana situationer med hög återfallsrisk är till exempel ett epileptiskt syndrom som har konstaterats utifrån kliniska symtom och EEG-fynd, där benägenheten för anfall bedöms vara långvarig, eller om en strukturell avvikelse i hjärnan och en epileptiform EEG-förändring har konstaterats hos barnet «Fisher RS, Acevedo C, Arzimanoglou A ym. ILAE offi...»9, «Arthur TM, deGrauw TJ, Johnson CS ym. Seizure recu...»33, «Sansevere AJ, Avalone J, Strauss LD ym. Diagnostic...»35.
- Påbörjande av läkemedelsbehandlingen genast efter det första anfallet eller först efter det andra anfallet verkar inte påverka sannolikheten att uppnå 2 års anfallsfrihet «Lääkityksen aloittaminen lapsen 1. tai 2.»B.
- Valet av läkemedel beror på epilepsitypen och läkemedlets biverkningsprofil. Dosen beräknas enligt patientens vikt, men den rekommenderade dosen för vuxna får inte överskridas.
- Det är viktigt att alltid diskutera motiven till påbörjande av läkemedelsbehandling
med patienten och vårdnadshavarna.
- När epilepsidiagnosen har fastställts ordnar man patienthandledning för familjen,
där man går igenom hur läkemedelsbehandlingen ska genomföras, eventuella biverkningar
av behandlingen, uppföljning av terapisvaret, epilepsins inverkan på det dagliga livet
och skolgången samt eventuella begränsningar i yrkesvalet och körförmågan. Dessutom
går man igenom social trygghet.
- När det gäller ungdomar (över 12 år) bör man också diskutera på tu man hand, eftersom det stöder utvecklingen av ansvar och självständighet och ger möjlighet till ett förtroendefullt samtal.
- Redan ett epileptiskt anfall leder till begränsningar gällande framförande av motorfordon enligt EU-direktiv 2009/113/EG «Ajoterveyden arviointiohjeet lääkäreille. Liikente...»36, «Epilepsiat (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suom...»37. För mer information se God medicinsk praxis-rekommendationen Epilepsiat (aikuiset) «Epilepsiat (aikuiset)»2 (på finska); Epilepsier (vuxna) «Epilepsier (vuxna)»3 (på svenska) «Ajoterveyden arviointiohjeet lääkäreille. Liikente...»36, «Epilepsiat (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suom...»37.
- Innan läkemedelsbehandlingen inleds ordineras liten blodbild (pvk) och ALAT på alla patienter. På patienter hos vilka behandling med oxkarbazepin inleds ordineras dessutom natriumkoncentration. EKG-undersökning tas enligt behov.
- Det rekommenderas att blodprov för uppföljning tas cirka 4–6 veckor efter att behandlingen har påbörjats och därefter vid behov vid misstanke om biverkningar, ändringar av läkemedelsbehandlingen och vid polyfarmaci.
- Bestämning av läkemedelskoncentrationer kan behövas om
- läkemedelsbehandlingen inte ger effekt
- det finns misstanke om läkemedelsinteraktioner eller bristande patientföljsamhet
- fenytoin används (icke-linjär kinetik)
- valproat används, varvid målet är att genomföra behandlingen med så låg valproatdos och -nivå som möjligt (individuell metaboli).
- När epilepsidiagnosen har fastställts ordnar man patienthandledning för familjen,
där man går igenom hur läkemedelsbehandlingen ska genomföras, eventuella biverkningar
av behandlingen, uppföljning av terapisvaret, epilepsins inverkan på det dagliga livet
och skolgången samt eventuella begränsningar i yrkesvalet och körförmågan. Dessutom
går man igenom social trygghet.
- Rutinmässig uppföljning med blodprov är inte nödvändig «Verenkuvaa sekä maksa- ja munuaisfunktioita ei tarvinne seurata lapsilla, jotka ovat kohtauksettomia eikä kliinisiä haittavaikutusoireita esiinny.»C.
- I uppföljningen är observation av kliniska symtom och bedömning av barnets utveckling och tillväxt viktigare än laboratorieundersökningar. Normala tjänster på rådgivningen och inom skolhälsovården, inklusive vaccinationer, bör genomföras.
- Läkemedelsbehandlingen bör fortsätta åtminstone tills barnet har varit anfallsfri
i 2 år «Vähintään 2 vuoden kohtauksettomuus lääkehoidon aikana lisää lapsilla kohtauksettomuuden todennäköisyyttä lääkehoidon lopettamisen jälkeen.»B.
- Vid vissa epilepsier, såsom vid juvenil myoklon epilepsi, återkommer dock anfallen hos de flesta patienterna om läkemedelsbehandlingen avslutas. Behandlingen bör därmed vara långvarig «Healy L, Moran M, Singhal S ym. Relapse after trea...»38, «Höfler J, Unterberger I, Dobesberger J ym. Seizure...»39.
- Vid epilepsier som begränsar sig till barndomen kan det räcka med behandling i ett år med anfallsfrihet «Braathen G, Andersson T, Gylje H ym. Comparison be...»40.
- Risken för återkommande epilepsianfall efter att läkemedelsbehandlingen har avslutats
varierar beroende på flera olika faktorer. Hur stor risken för återfall är beror på
epilepsins etiologi (t.ex. epileptiskt syndrom, genetisk etiologi eller strukturell
avvikelse i hjärnan), EEG-avvikelse, debutålder för epilepsin, barnets utvecklingsnivå,
antal anfall före läkemedelsbehandlingen och hur lång tid det har tagit att uppnå
anfallsfrihet «Lamberink HJ, Otte WM, Geerts AT ym. Individualise...»41, «Berg AT, Rychlik K, Levy SR ym. Complete remission...»42, «Sillanpää M, Saarinen M, Schmidt D. Clinical condi...»43.
- Vid de epilepsier som har debuterat i barndomen uppnås 5 års anfallsfrihet hos cirka två tredjedelar «Sillanpää M, Schmidt D. Long-term outcome of medic...»44.
- Efter 5 år utan anfall återkommer epilepsin hos cirka 10 % av de patienter som insjuknat i epilepsi i barndomen, och bland dem visar sig en femtedel vara svårbehandlade «Camfield PR, Camfield CS. Intractable seizures aft...»45.
- Behandling med antiepileptika ska avslutas stegvis.
- Hos barn torde inte risken för återfall ha något samband med hur lång perioden för avslutning av läkemedelsbehandlingen är, om den är minst 6 veckor «Epilepsian uusiutumisriskiin lapsilla ei liene vaikutusta sillä, puretaanko lääkitys 6 viikon vai 9 kuukauden aikana.»C.
- Epilepsi är en långvarig sjukdom, där det med tanke på patientens och familjens engagemang i vården och behandlingen krävs att en diagnos fastställs och att syften och målen för vården och behandlingen repeteras och fördjupas tillsammans med patienten och vårdnadshavarna i samband med uppföljningsbesöken. Detta genomförs i multiprofessionellt samarbete mellan sjukskötare (epilepsiskötare) samt behövliga specialmedarbetare och den behandlande läkaren. För lyckad vård och behandling kan det, beroende på patientens sjukdom, också krävas ett tätt samarbete med andra närstående personer till patienten samt med dagvården eller skolan. Familjen och patienten kan också behöva stöd av en psykolog.
Övergångsfas
- Övergångsfasen är långvarig och den inleds flera år före den egentliga överflyttningen från barnneurologen till vuxenneurologen. Under denna fas överförs det huvudsakliga ansvaret för egenvården från vårdnadshavaren till den unga själv så långt det är möjligt. En del i övergångsfasen är att den unga börjar träffa läkaren utan sina vårdnadshavare.
- Den unga överflyttas vanligen från barnneurologen till vuxenneurologen vid cirka 16 års ålder. På den exakta tidpunkten för överflyttningen inverkar den ungas livssituation och behandlingsfasen för epilepsin.
- Alla patienter som har insjuknat i epilepsi i barndomen och som behöver vård och behandling överflyttas för vård av neurolog eller läkare för utvecklingsstörda.
- I samband med det sista besöket hos barnneurologen säkerställer man att tillräckliga uppgifter förmedlas till den som ansvarar för den fortsatta vården med en epikris (vårdsammandrag), där man går igenom åtminstone patientens anfallstyper, epilepsityp och -syndrom, etiologin och associerade sjukdomar. Även läkemedelsbehandlingar och andra behandlingar (t.ex. ketogen kost och behandling med vagusstimulering) och betydande biverkningar av behandlingar bör antecknas. Användning av epilepsiregistret underlättar dataöverföringen.
- Enligt Fimeas anvisning får behandling med valproat på grund av teratogena risker påbörjas till flickor endast om övriga behandlingar inte har gett effekt eller patienten inte har tolererat dem.
- Hos flickor som använder valproat ska man före puberteten bedöma, huruvida behandlingen med valproat är nödvändig eller om dosen kan minskas «Tomson T, Marson A, Boon P ym. Valproate in the tr...»46 (för mer information se God medicinsk praxis-rekommendationen Epilepsiat (aikuiset) «Epilepsiat (aikuiset)»2 (på finska); Epilepsier (vuxna) «Epilepsier (vuxna)»3 (på svenska) «Epilepsiat (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suom...»37, Anvisningar för användning av valproat vid behandling av epilepsi hos kvinnliga patienter i fertil ålder).
- Graviditet ska uteslutas innan behandling med valproat påbörjas. Behandling med valproat får inte inledas hos kvinnor, som kan bli gravida utan resultat från ett negativt graviditetstest (plasmagraviditetstest), bekräftat av vårdgivare, för att utesluta oavsiktlig användning under graviditet. Om valproat ordineras till en flicka eller kvinna som kan bli gravid, ska behandlingen bedömas regelbundet minst en gång per år. Samtidigt säkerställer man att patienten och familjen har förstått de risker som både grundsjukdomen och användning av valproat är förknippade med vid en eventuell graviditet.
- Patienten får en patientinformationsbroschyr och i patientjournalen antecknas att patienten har fått rådgivning och broschyren. Dessutom säkerställer man att patienten följer Fimeas program för prevention av graviditet «https://www.fimea.fi/-/uusia-ohjeita-valproaatin-kayttoon-raskaudenaikaisen-altistuksen-valttamiseksi»1.
- Behovet av akutläkemedel övervägs noggrant. Endast om patienten har ett epileptiskt syndrom, som på grund av etiologin eller anamnesen innebär risk för hotande status epilepticus-anfall, kan han eller hon fortfarande i vuxen ålder ha nytta av akutläkemedel som appliceras på kindens slemhinna eller i ändtarmen. Läkemedlet ska ges av en person som har fått undervisning för det, och patienten har inte själv med sig läkemedlet om inte den person som fått undervisning är på plats «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12.
- Innan den unga överflyttas till vuxenneurologen ska man säkerställa att den unga har fått tillräckligt med information om sin egen epilepsi och läkemedelsbehandling, epilepsins eventuella inverkan på den ungas liv (levnadsvanor, körförmåga, yrkesval, beväringstjänst) och i vilka situationer epilepsin särskilt ska beaktas (t.ex. prevention och planering av graviditet och epilepsiläkemedlens inverkan på dessa).
Epilepsier som debuterar i spädbarns- och lekåldern
Infantil spasm (Wests syndrom)
- Ett typiskt anfall är en serie med infantil spasm, under vilket barnet stelnar upprepade
gånger i 0,5–1 sekund i böjd eller utsträckt position.
- I gruppen med identifierad etiologi kan spasmerna vara lindriga eller osymmetriska «Gaily E, Liukkonen E, Paetau R ym. Infantile spasm...»47.
- Som tilläggsymtom förekommer ofta avstannad eller retarderad utveckling, som kan observeras redan före anfallssymtomen.
- Typisk debutålder är 6 månader (variationsintervall 2–12 månader).
- EEG-fynd är hypsarytmi, modifierad hypsarytmi eller multifokala spikar «Gaily E, Liukkonen E, Paetau R ym. Infantile spasm...»47.
- Hos cirka två tredjedelar är etiologin identifierad (tidigare: symtomatisk) och hos cirka en tredjedel oidentifierad (tidigare: idiopatisk eller kryptogen) «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12.
- I en finländsk befolkningsbaserad undersökning var orsaken till infantila spasmer en hjärnskada hos 26 % (vanligast bland dessa var perinatal hjärninfarkt, hypoxisk-ischemisk hjärnskada och infektion i centrala nervsystemet), utvecklingsstörning i hjärnan hos 15 %, tuberös skleros hos 9 %, genetisk hos 6 % och annan orsak (t.ex. neurodegenerativ sjukdom) hos 8 % av patienterna. Hos 36 % av patienterna förblev orsaken okänd «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12.
- Med nuvarande behandling upphör spasmerna hos nästan alla i gruppen med okänd etiologi och hos cirka hälften i gruppen med känd etiologi «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12.
- Normal eller nästan normal utveckling fortsätter för de barn i gruppen med okänd etiologi hos vilka man får spasmerna att upphöra helt, och även hos en del av dem som reagerat bra på behandlingen i gruppen med känd etiologi «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12, «Gaily E, Liukkonen E, Paetau R ym. Infantile spasm...»47, «Granström ML, Gaily E, Liukkonen E. Treatment of i...»48.
- Hos de barn för vilka spasmerna fortsätter ännu vid ett års ålder, framkommer ofta en utvecklingsstörning under uppföljningen «Gaily E, Liukkonen E, Paetau R ym. Infantile spasm...»47, «Granström ML, Gaily E, Liukkonen E. Treatment of i...»48.
- Kort behandlingsfördröjning kan förbättra utvecklingsprognosen «O'Callaghan FJ, Lux AL, Darke K ym. The effect of ...»49.
Behandling
- Behandlingen inleds med antingen ACTH (syntetisk långverkande tetrakosaktid) eller
vigabatrin «ACTH/steroidi ja vigabatriini ilmeisesti ovat tehokkaita ensihoitoja infantiilispasmioireyhtymässä.»B.
- Vigabatrin rekommenderas i första hand om etiologin är tuberös skleros «Vigabatriini saattaa olla tehokkaampi kuin hydrokortisoni lopettamaan tuberoosiskleroosista johtuvat spasmit kuukauden kuluessa hoidon alusta.»C.
- ACTH kan vara effektivare än vigabatrin vid infantil spasm som orsakas av något annat än tuberös skleros «Hormonaalinen hoito (ACTH ja prednisoloni) saattaa olla vigabatriinia tehokkaampi lopettamaan muusta syystä kuin tuberoosiskleroosista johtuvat infantiilispasmit 14 vuorokauden kuluessa hoidon alusta.»C.
- Inledning av behandlingen med ACTH kan vara förknippad med en bättre utvecklingsprognos i 14 månaders och 4 års ålder jämfört med inledning med vigabatrin hos de barn vars etiologi för infantil spasm är okänd «Infantiilispasmien hormonaaliseen ensihoitoon (ACTH ja prednisoloni) saattaa liittyä parempi kehitysennuste, mutta ei kohtausennuste, 14 kuukauden ja 4 vuoden iässä kuin vigabatriinilla aloitettuun hoitoon niillä lapsilla, joilla infantiilispasmien etiologia on tuntematon.»C.
- Påbörjande av behandlingen med både ACTH och vigabatrin samtidigt kan vara förknippat med att spasmerna upphör snabbare jämfört med om behandlingen inleds med endast ett läkemedel «Hoidon aloitukseen yhtä aikaa sekä ACTH:lla ja vigabatriinilla saattaa liittyä nopeampi spasmien loppuminen kuin vain yhdellä lääkkeellä aloitettuun hoitoon, mutta näyttöä pitkäaikaishyödystä ei ole.»C, «O'Callaghan FJ, Edwards SW, Alber FD ym. Safety an...»50.
- Det finns inga forskningsdata som visar att en kombination av ACTH och vigabatrin som första behandling skulle förbättra utvecklingsprognosen «O'Callaghan FJK, Edwards SW, Alber FD ym. Vigabatr...»51.
- Prednisolonbehandling kan användas om det inte finns tillgång till ACTH «Lux AL, Edwards SW, Hancock E ym. The United Kingd...»52. Prednisolon med dosen 4 mg/kg/dygn kan vara effektivare än dosen 2 mg/kg/dygn, när behandlingsresultatet bedöms 14 dygn efter att behandlingen har påbörjats «Chellamuthu P, Sharma S, Jain P ym. High dose (4 m...»53.
- Både ACTH och vigabatrin lämpar sig som andrahandsläkemedel till de barn, vars anfallssymtom inte upphör med den första behandlingen inom 2–3 veckor.
- Terapisvaret ska säkerställas med EEG eller video-EEG-undersökning, eftersom läkemedelsbehandlingen kan lindra spasmerna så att de blir svåra att observera «Granström ML, Gaily E, Liukkonen E. Treatment of i...»48.
- På grund av risken för allvarliga biverkningar förknippade med ACTH- «Infantiilispasmien ACTH-hoitoon näyttäisi liittyvän lisääntynyt kuolemanvaara ja muita vakavia haittavaikutuksia kuten verenpaineen nousu, vaikea infektio, elektrolyyttihäiriö sekä lisämunuaisakselin toimintahäiriö.»C och vigabatrinbehandling «Vigabatriinihoitoon ilmeisesti liittyy konsentrisen näkökenttäpuutoksen lähes puolella aikuispotilaista ja myös osalla lapsipotilaista.»B, «Vanhatalo S, Nousiainen I, Eriksson K ym. Visual f...»54 ska man sträva efter den att använda den minsta möjliga effektiva dosen och en så kort behandlingstid som möjligt.
- Arbetsgruppen rekommenderar som inledningsdos ACTH 0,5 mg intramuskulärt varannan dag i 2 veckors tid, och därefter byte av behandling till predniso(lo)n och avslutning stegvis under 2 veckors tid «Lux AL, Edwards SW, Hancock E ym. The United Kingd...»52, «Leivonen, Peltola, Gaily. Tunnistatko infantiilisp...»55.
- Om det inte finns tillgång till ACTH, rekommenderar arbetsgruppen som alternativ prednisolon 10 mg x 4/dygn i 2 veckors tid och därefter stegvis avslutning på samma sätt som efter ACTH-behandling «Lux AL, Edwards SW, Hancock E ym. The United Kingd...»52, «Chellamuthu P, Sharma S, Jain P ym. High dose (4 m...»53, «Wanigasinghe J, Arambepola C, Sri Ranganathan S ym...»56.
- Om spasmerna fortsätter efter den första behandlingsveckan, rekommenderar arbetsgruppen en höjning av ACTH-dosen till 0,75 mg eller en ökning av prednisolondosen till 20 mg x 3/dygn under den andra behandlingsveckan «Leivonen, Peltola, Gaily. Tunnistatko infantiilisp...»55.
- Arbetsgruppen rekommenderar som inledningsdos för vigabatrin 50 mg/kg/dygn. Som underhållsdos titreras 3 dygn efter påbörjandet av behandlingen 100 mg/kg/dygn, som vid behöv höjs till dosen 150 mg/kg/dygn. Effekten av vigabatrin har i undersökningar påvisats med dosen 100–150 mg/kg/dygn «Vigabatriini annoksella 100–150 mg/kg/vrk saattaa olla pientä (alle 40 mg/kg/vrk) vigabatriiniannosta tehokkaampi lopettamaan infantiilispasmit 2 viikon kuluessa hoidon alusta.»C. Vi rekommenderar en behandlingslängd på 3–6 månader, men det finns inga forskningsdata om den optimala behandlingslängden.
- Behandlingstidens längd med vigabatrin har rapporterats endast i en kontrollerad undersökning «Lux AL, Edwards SW, Hancock E ym. The United Kingd...»57, där behandlingen fortsatte till 14 månaders ålder på barn som reagerade på behandlingen.
- I gruppen för barn med identifierad etiologi (strukturella-metabola) som reagerar på behandlingen kan man överväga fortsatt antiepileptikabehandling med till exempel valproat «Valproaatti saattaa lopettaa spasmit tai vähentää niitä ACTH:lle resistenteillä infantiilispasmioireyhtymää sairastavilla lapsilla, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D när behandlingen med ACTH och vigabatrin har avslutats, om det inte finns kontraindikationer för valproat.
- Om förstahandsbehandlingarna (ACTH ja vigabatrin) inte tar bort spasmerna, kan man som andrahandsbehandling använda valproat «Valproaatti saattaa lopettaa spasmit tai vähentää niitä ACTH:lle resistenteillä infantiilispasmioireyhtymää sairastavilla lapsilla, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, topiramat «Topiramaatti saattaa lopettaa spasmit muille hoidoille resistentissä infantiilispasmioireyhtymässä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, lamotrigin «Lamotrigiini saattaa lopettaa spasmit muille hoidoille resistentissä infantiilispasmioireyhtymässä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, nitrazepam «Nitratsepaami saattaa vähentää infantiilispasmeja, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D och ketogen diet «Prezioso G, Carlone G, Zaccara G ym. Efficacy of k...»58. Tillförlitliga data om deras effekt saknas dock.
- Även pyridoxin (B6-vitamin) kan få infantila spasmer att upphöra hos vissa patienter «Pyridoksiini (B6-vitamiini) saattaa lopettaa infantiilispasmit joillakin potilailla, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Uppföljning under och efter ACTH-behandling:
- ACTH-behandling verkar vara förknippad med förhöjd dödsrisk och andra allvarliga biverkningar, såsom högt blodtryck, svår infektion, elektrolytrubbning och störning i binjureaxeln «Infantiilispasmien ACTH-hoitoon näyttäisi liittyvän lisääntynyt kuolemanvaara ja muita vakavia haittavaikutuksia kuten verenpaineen nousu, vaikea infektio, elektrolyyttihäiriö sekä lisämunuaisakselin toimintahäiriö.»C, «Granström ML, Gaily E, Liukkonen E. Treatment of i...»48, «Riikonen R, Donner M. ACTH therapy in infantile sp...»59, «Hrachovy RA, Frost JD Jr, Glaze DG. High-dose, lon...»60, «Perheentupa J, Riikonen R, Dunkel L ym. Adrenocort...»61.
- Det är viktigt att följa blodtrycket och elektrolytbalansen samt behandla infektioner noggrant under behandling med ACTH.
- Substitutionsbehandling med hydrokortison behövs när ACTH-behandlingen har avslutats «Perheentupa J, Riikonen R, Dunkel L ym. Adrenocort...»61, tills binjurarnas funktion har normaliserats «Leivonen, Peltola, Gaily. Tunnistatko infantiilisp...»55, «Heiskala H, Riikonen R, Santavuori P ym. West synd...»62.
- Uppföljning under och efter behandling med vigabatrin:
- Vigabatrinbehandling orsakar uppenbarligen koncentriskt synfältsbortfall hos nästan
hälften av vuxna patienter «Vigabatriinihoitoon ilmeisesti liittyy konsentrisen näkökenttäpuutoksen lähes puolella aikuispotilaista ja myös osalla lapsipotilaista.»B.
- Synfältsbortfall i samband med användning av vigabatrin förekommer också hos barnpatienter «Vanhatalo S, Nousiainen I, Eriksson K ym. Visual f...»54, «Riikonen R, Rener-Primec Z, Carmant L ym. Does vig...»63.
- Risken för synfältsbortfall orsakad av vigabatrin kan vara mindre hos spädbarn än hos vuxna «Gaily E, Jonsson H, Lappi M. Visual fields at scho...»64, «Schwarz MD, Li M, Tsao J ym. A lack of clinically ...»65, «Vigabatriinihoitoon ilmeisesti liittyy konsentrisen näkökenttäpuutoksen lähes puolella aikuispotilaista ja myös osalla lapsipotilaista.»B, men tillförlitliga data om detta saknas.
- Synfältet bör följas upp hos alla barn som får vigabatrin under behandlingen med de metoder som kan användas med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå, och när behandlingen har avslutats i en sådan ålder (vanligen i 7–10 års ålder) då barnets samarbetsförmåga är tillräckligt tillförlitlig för ett resultat.
- Hos spädbarn kan behandling med vigabatrin ge övergående signalförändringar vid magnetundersökning
«Imeväisiällä annettuun vigabatriinihoitoon saattaa liittyä magneettikuvauksessa esiin tulevia, hoidon lopetuksen jälkeen ohimeneviä signaalimuutoksia.»C.
- De flesta barnen är symtomfria och därför är en rutinmässig avbildning inte nödvändig.
- En liten del av barnen får symtom på rörelserubbningar (vanligen dystoni). MRI-undersökning och avslutning av vigabatrinbehandlingen bör övervägas på barn med symtom.
- Vigabatrinbehandling orsakar uppenbarligen koncentriskt synfältsbortfall hos nästan
hälften av vuxna patienter «Vigabatriinihoitoon ilmeisesti liittyy konsentrisen näkökenttäpuutoksen lähes puolella aikuispotilaista ja myös osalla lapsipotilaista.»B.
Fokala epilepsier som begränsar sig till barndomen hos spädbarn (benign familial or nonfamilial infantile seizures)
- Patienten har fokala anfall, som ofta uppkommer i tät följd «International League Against Epilepsy, http://www....»6.
- Incidensen under det första levnadsåret är 0,2:1 000 «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12.
- Typisk debutålder är 4–7 månader.
- Mellan anfallen är EEG vanligen normalt.
- Etiologin är genetisk: släktingar i första led till cirka en tredjedel av patienterna har haft likadana anfall under det första levnadsåret «Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outc...»12. Till exempel fel i PRRT2-genen har förknippats med denna epilepsi «Schubert J, Paravidino R, Becker F ym. PRRT2 mutat...»66.
- Behandlingen är likadan som vid andra fokala epilepsier (se avsnittet Fokala epilepsier). Bra terapisvar stöder diagnosen.
- Anfallsbenägenheten försvinner senast vid 2 års ålder.
- Utvecklingen framskrider på normalt sett.
Dravets syndrom (tidigare term svår myoklonusepilepsi hos små barn, severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI)
- Dravets syndrom är en sällsynt neurologisk sjukdom, vars första symtom är epilepsi «Gaily E, Roivainen R. Dravet´n oireyhtymä - vaikea...»67. Den ska misstänkas om långvariga (över 15 minuter) kramper i samband med feber upprepas under det första levnadsåret.
- Anfallen börjar under det första levnadsåret i samband med feber och infektioner.
- Anfallstyper «International League Against Epilepsy, http://www....»6:
- Under det första levnadsåret förekommer långvariga tonisk-kloniska anfall som kan vara ensidiga eller växla sida.
- Senare förekommer hos de flesta patienterna fokala och toniska anfall.
- Många patienter har också myoklona anfall och atypiska absenser.
- Långvariga anfall och status epilepticus är vanliga i samband med feber innan ändamålsenlig läkemedelsbehandling påbörjats.
- EEG och fynden vid magnetundersökning är normala under de första levnadsåren.
- Hos 80 % av patienterna är etiologin en mutation i natriumjonkanalgenen SCN1A.
- Anfallen är svårbehandlade.
- Den kognitiva utvecklingen blir långsammare hos alla patienter. Många patienter drabbas under barndomen av motoriska störningar av varierande grad.
Behandling
- Arbetsgruppen rekommenderar att behandlingen i allmänhet inleds med valproat «Chiron C, Dulac O. The pharmacologic treatment of ...»68.
- Om de långdragna anfallen fortsätter lägger man vid sidan av valproat stegvis till klobazam och stiripentol. Kombinationen av dessa minskar effektivt på anfallen «Stripentolin, valproaatiin ja klobatsaamin yhdistelmä ilmeisesti vähentää lasten ja nuorten kohtauksia Dravet’n oireyhtymässä.»B.
- Topiramat kan minska anfallen «Topiramaatti saattaa vähentää lasten ja nuorten kohtauksia Dravet’n oireyhtymän hoidossa, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Ketogen kost kan ha positiva effekter vid Dravets syndrom «Dressler A, Trimmel-Schwahofer P, Reithofer E ym. ...»69.
- Bromid kan minska anfallen vid Dravets syndrom, men tillförlitliga forskningsdata saknas «Lotte J, Haberlandt E, Neubauer B ym. Bromide in p...»70.
- Cannabidiol i kombination med andra antiepileptika kan minska anfallen vid Dravets syndrom «Kannabidioli lisälääkkeenä muiden epilepsialääkkeiden kanssa saattaa vähentää lasten ja nuorten kohtauksia Dravet’n oireyhtymässä.»C.
- Fenfluramin kan minska anfallen vid Dravets syndrom, men tillförlitliga forskningsdata saknas «Ceulemans B, Boel M, Leyssens K ym. Successful use...»71, «Schoonjans A, Paelinck BP, Marchau F ym. Low-dose ...»72.
- Biverkningarna av fenfluramin kan vara få vid långvarig användning, men tillförlitliga forskningsdata saknas «Ceulemans B, Schoonjans AS, Marchau F ym. Five-yea...»73.
- Det finns inga forskningsdata om effekten av levetiracetam «Chhun S, Troude P, Villeneuve N ym. A prospective ...»74.
- Lamotrigin «Lamotrigiini saattaa lisätä lasten ja nuorten kohtauksia Dravet’n oireyhtymässä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D och karbamazepin «Karbamatsepiini saattaa lisätä lasten ja nuorten kohtauksia Dravet’n oireyhtymässä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D kan öka anfallen.
Myoklon atonisk epilepsi
- Myoklon atonisk epilepsi har tidigare kallats myoklon astatisk epilepsi eller Dooses syndrom.
- Anfallstyperna «International League Against Epilepsy, http://www....»6 är
- tonisk-kloniska anfall
- myoklona anfall
- atoniska anfall
- atypiska absenser
- Den vanligaste debutåldern är 2–5 år. En del barn har feberkramper innan epilepsin konstateras.
- I EEG ses 2–4 Hz spike and wave-mönster och normal bakgrundsaktivitet. Hos vissa patienter provocerar blinkande ljus urladdningar.
- Etiologin är vanligen okänd och prognosen varierande.
- Hos en del av patienterna är anfallen läkemedelsresistenta. Hos dem är genetiska undersökningar motiverade.
- Mutation i SLC2A1-genen som orsakar glukostransportprotein typ1-brist har i en undersökning konstaterats hos 5 % av barn som lider av myoklon atonisk epilepsi «Mullen SA, Marini C, Suls A ym. Glucose transporte...»75. Hos dessa barn är ketogen diet effektiv och den primära behandlingen av epilepsin.
- Betydande utvecklingsproblem konstateras hos 10–20 % vid långtidsuppföljning «Kilaru S, Bergqvist AGC. Current treatment of myoc...»76, «Oguni H, Tanaka T, Hayashi K ym. Treatment and lon...»77.
Behandling
- Valproat «Valproaatti vähentänee lasten kohtauksia myoklonis-atoonisessa epilepsiassa (MAE), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, etosuximid «Etosuksimidi vähentänee lasten kohtauksia myokloonisastaattisessa epilepsiassa (MAE), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, klonazepam «Klonatsepaami vähentänee lasten kohtauksia myoklonis-atonisessa epilepsiassa (MAE), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, nitrazepam «Nitratsepaami vähentänee lasten kohtauksia myoklonis-atonisessa epilepsiassa (MAE), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, topiramat «Topiramaatti vähentänee lasten kohtauksia myoklonis-atoonisessa epilepsiassa (MAE), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, ACTH «ACTH vähentänee lasten kohtauksia myoklonis-atonisessa epilepsiassa (MAE), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, lamotrigin «Lamotrigiini saattaa vähentää tai lopettaa kohtaukset lasten myoklonis-atonisessa epilepsiassa (MAE), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D och ketogen kost «Ketogeeninen dieetti saattaa olla tehokas lasten hoitoresistentin myoklonis-atonisen epilepsian (MAE) hoidossa, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D kan ha positiva effekter, men det finns inga tillförlitliga undersökningar om detta ämne. Även särläkemedlet rufinamid kan vara användbart «von Stülpnagel C, Coppola G, Striano P ym. First l...»78.
- Karbamazepin kan öka anfallen «Karbamatsepiinista saattaa olla haittaa lasten myoklonis-atonisen epilepsian (MAE) hoidossa, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Arbetsgruppen rekommenderar att behandlingen inleds med valproat, som utifrån den vanligaste anfallstypen kombineras med lamotrigin eller etosuximid. Behandling med bensodiazepiner kan också behövas, om anfallen är rikliga. I fråga om svårbehandlade patienter lönar det sig att redan efter 2–3 läkemedel överväga en övergång till ketogen kost.
Lennox-Gastauts syndrom (LGS)
- Diagnosen Lennox-Gastauts syndrom baserar sig på den kliniska bilden, anfallstyperna och EEG-fynden.
- De mest typiska anfallssymtomen «International League Against Epilepsy, http://www....»6 är toniska anfall (hos alla), atypiska absenser, atoniska anfall. Dessutom har patienterna ofta epileptiska spasmer, myoklonier och fokala anfall.
- Toniska och atoniska anfall kan leda till oförväntade fall och är därmed förknippade med betydande olycksfallsrisk.
- De typiska symtomen för syndromet debuterar vanligen i 1–8 års ålder. Etiologin är multifaktoriell, oftast strukturell. En del patienter har tidigare haft behandlingsresistent infantil spasm eller någon annan svår spädbarnsepilepsi.
- I EEG observeras långsamma (under 3 Hz) spike and wave-mönster, förlångsammad bakgrundsaktivitet och polyspike-aktivitet under sömnen.
- Syndromet är förknippat med intellektuell funktionsnedsättning av varierande grad och beteendeproblem.
Behandling
- På grund av sjukdomens mångfacetterade sjukdomsbild och dess sällsynthet finns det endast få kontrollerade läkemedelsundersökningar.
- Valproat har utifrån erfarenhet och öppna undersökningar positiv «Jeavons PM, Clark JE, Maheshwari MC. Treatment of ...»79 effekt «Valproaatti monoterapiana saattaa joillain Lennox-Gastaut'n oireyhtymää sairastavilla potilailla lopettaa kohtaukset, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Lamotrigin «Lamotrigiini saattaa vähentää lasten Lennox–Gastaut´n oireyhtymän atoonisia ja toonisia kaatumiskohtauksia (drop-kohtaus) ja kaikkia kohtauksia 4 kuukauden seurannassa.»C, «Eriksson AS, Nergårdh A, Hoppu K. The efficacy of ...»80, topiramat «Topiramaatti saattaa vähentää Lennox–Gastaut´n oireyhtymän (LGS) atoonisten ja toonisten kaatumiskohtausten (drop-kohtaus) ja tooniskloonisten kohtausten yhteismäärää 2 kuukauden seurannassa.»C och felbamat kan vara till nytta som tilläggsläkemedel åtminstone vid motoriska anfall
(atoniska, toniska eller drop attacker och tonisk-kloniska anfall).
- Det finns misstankar om att lamotrigin kan orsaka tätt återkommande myoklona anfall hos LGS-patienter «Guerrini R, Belmonte A, Parmeggiani L ym. Myocloni...»81.
- Användning av felbamat begränsas av risken för aplastisk anemi «Pennell PB, Ogaily MS, Macdonald RL. Aplastic anem...»82.
- Rufinamid kan minska atypiska absenser och drop attacker vid Lennox-Gastauts syndrom, men tillförlitliga forskningsdata saknas «Rufinamidi saattaa vähentää epätyypillisiä poissaolo- ja drop-kohtauksia Lennox–Gastaut´n epilepsiassa.»C, «Hancock EC, Cross JH. Treatment of Lennox-Gastaut ...»83.
- Vigabatrin kan vara till nytta vid behandling av spasmer och toniska anfall «Vigabatriini valproaatin lisälääkkeenä saattaa vähentää lasten ja nuorten kohtauksia Lennox-Gastaut'n oireyhtymässä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, men det kan också förvärra myoklona anfall «Lortie A, Chiron C, Mumford J ym. The potential fo...»84, «Coppola G, Terraciano AM, Pascotto A. Vigabatrin a...»85.
- Användning av vigabatrin begränsas av risken för synfältsbortfall «Vigabatriinihoitoon ilmeisesti liittyy konsentrisen näkökenttäpuutoksen lähes puolella aikuispotilaista ja myös osalla lapsipotilaista.»B, «Vanhatalo S, Nousiainen I, Eriksson K ym. Visual f...»54.
- Nitrazepam «Nitratsepaami lisälääkkeenä saattaa lyhytaikaisesti vähentää lasten Lennox–Gastaut'n oireyhtymän kohtauksia, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, klobazam «Klobatsaami lisälääkkeenä saattaa vähentää Lennox-Gastaut´n oireyhtymän kohtauksia.»C och klonazepam «Klonatsepaami lisälääkkeenä saattaa vähentää lasten Lennox-Gastau'n oireyhtymän kohtauksia, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D kan vara till nytta, men risken med dem är att de kan förvärra toniska anfall vid behandling av atypiska absenser «DiMario FJ Jr, Clancy RR. Paradoxical precipitatio...»86, «Livingston JH, Brown JK. Non-convulsive status epi...»87, «Tassinari CA, Dravet C, Roger J ym. Tonic status e...»88.
- Ketogen kost kan vara till nytta «Ketogeeninen dieetti saattaa vähentää kohtauksia lasten epilepsian hoidossa.»C.
- Cannabidiol som tilläggsläkemedel minskar risken för anfall som orsakar plötsliga fall «Kannabidioli lienee tehokas lisälääke äkilliseen kaatumiseen johtavien kohtausten hoitoon Lennox–Gastaut´n oireyhtymän (LGS) hoidossa.»B.
- Prednison, prednisolon och ACTH kan vara till nytta vid behandling av LGS «ACTH, prednisoni ja prednisoloni saattavat vähentää lasten ja nuorten kohtauksia Lennox-Gastaut´n oireyhtymässä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Arbetsgruppen rekommenderar att man som förstahandsläkemedel använder valproat och
som tilläggsläkemedel lamotrigin eller rufinamid. Ofta behövs även bensodiazepiner.
Vid behov kan man utifrån den dominerande anfallstypen pröva ketogen diet, cannabidiol,
topiramat, etosuximid, levetiracetam eller felbamat. Arbetsgruppen rekommenderar att
man i allmänhet använder högst tre läkemedel samtidigt. Det är sällsynt att fullständig
anfallsfrihet uppnås.
- Experter i Europa och USA har gett en liknande rekommendation «Wheless JW, Clarke DF, Carpenter D. Treatment of p...»89, «Wheless JW, Clarke DF, Arzimanoglou A ym. Treatmen...»90.
- I fråga om patienter med Lennox-Gastauts syndrom ska man också bedöma möjligheterna till stimulatorbehandling och operation.
Epileptisk encefalopati, som är förknippad med kontinuerliga urladdningar i sömnen i EEG
- Det epileptiska syndromet eller EEG-fyndet kallas också CSWS (continuous spike and wave during slow wave sleep) och ESES (electric status epilepticus in sleep).
- Det är frågan om ett epileptiskt syndrom, vars diagnos baserar sig på den kliniska bilden och EEG-fynd. Till den kliniska bilden hör förlångsammad eller retarderad kognitiv utveckling, neurologiska symtom, beteendestörningar och de flesta patienterna har epileptiska anfall. De epileptiska anfallen är atypiska absenser, negativa myoklonier och fokala anfall (som kan övergå till tonisk-kloniska anfall) «International League Against Epilepsy, http://www....»6. I EEG observeras hos så gott som fortgående spike and wave-mönster under långsamvågs sömn.
- Det finns inga allmänt godkända detaljerade diagnostiska kriterier.
- Strukturella faktorer är den bakomliggande orsaken (bl.a. polymikrogyri och perinatal skada i talamus) och genetiska orsaker (bl.a. GRIN2A-genmutation «Lemke JR, Lal D, Reinthaler EM ym. Mutations in GR...»91). Även epileptiska syndrom hos barn kan i sällsynta fall utvecklas i riktning mot CSWS-syndrom.
- Syndromet föregås vanligen av en annan typ av epilepsi, som debuterar från 2 månaders till 8 års ålder. Syndromet uppkommer 1–2 år efter att epilepsin har debuterat.
Behandling
- På grund av att syndromet är sällsynt och svårt att definiera är behandlingsundersökningarna små och mycket heterogena.
- Den terapeutiska effekten ska mätas framför allt genom att följa barnets utveckling, och effekten ska framkomma i form av att tillbakagång i den kognitiva/motoriska utvecklingen avstannar eller att utvecklingen påskyndas eller beteendestörningar lindras.
- Lindrigare EEG-fenomen korrelerar eventuellt med ökad utveckling, men sambandet är inte entydigt och planeringen av vården och behandlingen baserar sig inte enbart på EEG-fynden.
- Behandling med kortikosteroider och bensodiazepiner kan ha bättre effekt vid CSWS-syndrom än sedvanliga antiepileptika «Steroidihoito, kirurginen hoito ja saattavat olla tehokkaita CSWS-epilepsian hoidossa.»C.
- Bland de sedvanliga antiepileptika har positiva effekter av behandling med valproat, etosuximid «Inutsuka M, Kobayashi K, Oka M ym. Treatment of ep...»92, sultiam «Fejerman N, Caraballo R, Cersósimo R ym. Sulthiame...»93, topiramat «Vrielynck P, Marique P, Ghariani S ym. Topiramate ...»94, acetazolamid «Fine AL, Wirrell EC, Wong-Kisiel LC ym. Acetazolam...»95, levetiracetam «Levetirasetaami saattaa vähentää EEG-purkauksia ja kliinisiä oireita CSWS- tai ESES-oireyhtymää sairastavilla lapsilla ja nuorilla, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D, lakosamid «Grosso S, Parisi P, Giordano L ym. Lacosamide effi...»96, amantadin «Wilson RB, Eliyan Y, Sankar R ym. Amantadine: A ne...»97 och ketogen kost «Nikanorova M, Miranda MJ, Atkins M ym. Ketogenic d...»98 rapporterats i små patientgrupper och med varierande läkemedelskombinationer. Dessa behandlingar kan också användas i behandling av epilepsianfall relaterade till CSWS-syndrom.
- Karbamazepin och oxkarbazepin kan provocera utveckling av epilepsi till CSWS-syndrom «Pavlidis E, Rubboli G, Nikanorova M ym. Encephalop...»99.
- Operativ behandling kan komma ifråga i kurativt (hemisfärotomi på patienter för vilka den bakomliggande orsaken till CSWS-syndromet är en omfattande perinatal infarkt i mellersta storhjärnsartären eller en ensidig utvecklingsstörning i hjärnbarken) eller i palliativt syfte (klyvning av hjärnbalken). Särskilt i den första gruppen ska möjligheten till operation bedömas utan dröjsmål om CSWS-syndromet visar sig vara svårbehandlat.
- Arbetsgruppen rekommenderar att man till patienter hos vilka det finns misstankar
om CSWS-syndrom byter ut behandling med natriumblockerare till valproat eller levetiracetam.
- Om CSWS-syndrom konstateras hos patienten (EEG-fenomen och kognitiv eller beteendemässig förändring) påbörjas klobazam.
- Klobazam kan kombineras eller bytas ut med valproat, levetiracetam eller topiramat.
- Som tillägg kan man använda ovan nämnda läkemedel enligt anfallstyp för behandling av epileptiska anfall.
- Om patientens utveckling retarderar eller har avstannat, överväger man redan i ett tidigt skede kortikosteroidbehandling.
Landau-Kleffners syndrom
- Landau-Kleffners syndrom är en förvärvad afasi, som vanligast verbal auditiv agnosi «International League Against Epilepsy, http://www....»6.
- Sjukdomens etiologi är oftast okänd. Hos under 10 % konstateras mutation i GRIN2A-genen «Yang X, Qian P, Xu X ym. GRIN2A mutations in epile...»100, «Myers KA, Scheffer IE. GRIN2A-Related Speech Disor...»101.
- Epileptiska anfall förekommer hos 70–80 % av patienterna.
- Sjukdomen debuterar i 3–8 års ålder.
- I EEG ses avvikande fynd, ofta kontinuerlig urladdningsaktivitet under sömnen.
Behandling
- Behandlingsprincipen är densamma som vid CSWS-syndrom.
- De specifika undersökningarna gällande behandling av Landau-Kleffners syndrom har varit mycket små och heterogena, och det finns inga starka forskningsdata om effektiva behandlingar.
- Det finns små patientmaterial om användning av ACTH och kortikosteroider «ACTH:n ja kortikosteroidien hyödystä lasten Landau-Kleffnerin oireyhtymän hoidossa ei ole luotettavaa tutkimusnäyttöä.»D, antiepileptika «Epilepsialääkkeiden hyödystä Landau-Kleffnerin oireyhtymän hoidossa ei ole luotettavaa näyttöä.»D och intravenöst immunoglobulin «IV-immunoglobuliin hyödystä lasten Landau-Kleffnerin oireyhtymän hoidossa ei ole luotettavaa tutkimusnäyttöä.»D.
Fokala epilepsier
Barndomsepilepsi med centrotemporala spikar (s.k. rolandisk epilepsi, childhood epilepsy with centrotemporal spikes)
- Patienten har parestesier och kloniska ryckningar i ena ansiktshalvan, munområdet, tungan och struphuvudet. En del av patienterna har också nattliga medvetslöshets-krampanfall.
- Andelen av de fokala epilepsier som debuterar i barndomen är cirka 8 % «Fisher RS, Acevedo C, Arzimanoglou A ym. ILAE offi...»9, «Sokka A, Olsen P, Kirjavainen J ym. Etiology, synd...»11, «Kramer U, Nevo Y, Neufeld MY ym. Epidemiology of e...»102.
- Anfallsförekomsten begränsas vanligen till åldern 3–16 år.
- I EEG ses normal bakgrundsrytm och centrotemporala eller midtemporala spikar antingen enstaka eller i skov med frekvensen 1,5–3 Hz. Spikarna ökar under sömn.
- I bilddiagnostiska undersökningar av hjärnans struktur ses inga avvikelser hos patienterna, och de har inga andra betydande neurologiska symtom.
- En del av de patienter som lider av rolandisk epilepsi har kognitiva specialsvårigheter «Goldberg-Stern H, Gonen OM, Sadeh M ym. Neuropsych...»103, «Neri ML, Guimarães CA, Oliveira EP ym. Neuropsycho...»104, «Wickens S, Bowden SC, D'Souza W. Cognitive functio...»105
- Hos patienter där debutåldern, EEG och de bilddiagnostiska fynden är typiska är prognosen gällande anfallen mycket bra: endast hos cirka 1 % förekommer anfall efter 16 års ålder «Camfield CS, Camfield PR. Rolandic epilepsy has li...»106.
Panayiotopoulos syndrom?
- Anfallen börjar ofta som autonoma symtom (t.ex. blek, rodnande eller cyanotisk hud,
ändringar i pupillernas storlek, rubbningar i kroppens värmereglering, oregelbunden
hjärtrytm och andning) och de är förknippade med illamående och ofta kräkningar, men
medvetandet kan vara normalt «Eriksson KJ, Koivikko MJ. Prevalence, classificati...»15.
- Drygt hälften av anfallen blir långdragna autonoma status epilepticus.
- När anfallet fortskrider uppkommer ofta medvetanderubbningar och blicken eller huvudet
kan deviera, och cirka hälften av anfallen avslutas som hemikonvulsiva eller medvetslöshets-krampanfall.
- I stället för motoriska symtom kan enbart medvetslöshet eller slapphet förekomma ("iktal synkope")
- Två tredjedelar av anfallen börjar på natten.
- Den vanligaste debutåldern är 5 år.
- I EEG ses normal bakgrundsaktivitet. Occipitala spikar kan förekomma, men i EEG kan man eventuellt se multifokala spikar som aktiveras under sömn. Under sömnen kan förekomsten av spikar vara mycket riklig och även kontinuerlig. Ibland kan fynden också vara normala. Särskilt occipitala spikar kan aktiveras när patienten sluter ögonen.
- Prognosen är mycket bra: de flesta patienterna får endast 1–3 anfall under sin livstid och uppnår remission inom 1–2 år efter sitt första anfall «Eriksson KJ, Koivikko MJ. Prevalence, classificati...»15.
Occipitallobsepilepsi i barndomen
- Gastauts syndrom, childhood occipital epilepsy «Eriksson KJ, Koivikko MJ. Prevalence, classificati...»15:
- Visuella hallucinationer och synstörningar (tillfällig blindhet eller synfältsbortfall)
är de vanligaste anfallssymtomen.
- Patienten är vid medvetande under de flesta anfallen, men medvetanderubbningar förekommer om anfallet blir långdraget eller generaliseras.
- Icke-visuella symtom är blickdeviation, okulokloniska anfall och ögonblinkningar.
- Övergång i generaliserade medvetslöshets-krampanfall, hemikonvulsivt anfall eller anfall med medvetanderubbningar förekommer hos 13–43 % av patienterna.
- Anfallen uppkommer flera gånger per dag. De är kortvariga men variationerna är stora (från 1 sekund till 3 minuter).
- Den vanligaste debutåldern är 8 år.
- I EEG ses normal bakgrundsaktivitet och occipitala spikar, särskilt när ögonen sluts eller täcks över. Ibland förekommer spikarna endast under sömn.
- Prognosen är osäker, men sannolikheten för att patienten ska bli anfallsfri har uppskattats till cirka 60 %.
Andra genetiska fokala epilepsier
- Som bakomliggande orsak till fokala epilepsier har flera genfel identifierats (bl.a. dominant hereditär nattlig frontallobsepilepsi) «Boillot M, Baulac S. Genetic models of focal epile...»107.
- Genetiska undersökningar bör övervägas särskilt när de bilddiagnostiska undersökningarna inte har gett resultat och epilepsin är svår.
Fokala epilepsier av strukturella och okända orsaker
- Över hälften av de epilepsier som debuterar i barndomen eller ungdomen är fokala epilepsier som orsakas av strukturella eller okända faktorer.
- Anfallstypen beror på från vilket område i hjärnan de härrör.
- Vid fokala epilepsier av strukturella och okända orsaker baserar diagnosen sig på kliniska drag, som passar in på det anatomiska läget för anfallsfokus samt fynd i EEG och bilddiagnostiska undersökningar.
- Anfallen kan debutera i vilken ålder som helst, även under det första levnadsåret.
Behandling av fokala epilepsier
- På valet av läkemedel inverkar det epileptiska syndromet, åldern, könet och läkemedelstoleransen.
- Vid vissa genetiska, fokala epileptiska syndrom som begränsar sig till barndomen behövs
läkemedelsbehandling inte alltid, särskilt om anfallen förekommer sällan och de inte
utvecklas till generaliserade medvetslöshets-krampanfall «Loiseau P, Duché B, Cordova S ym. Prognosis of ben...»108.
- Vid typisk rolandisk epilepsi kan läkemedelsbehandling (om den behövs) under ett anfallsfritt år vara tillräcklig «Braathen G, Andersson T, Gylje H ym. Comparison be...»40, «Tan HJ, Singh J, Gupta R ym. Comparison of antiepi...»109.
- För bedömning av läkemedelsbehandlingens effekt vid fokala epilepsier kan man hos barn över två år med hjälp av extrapoleringsprincipen «Paikallisalkuisen epilepsian hoitoon tarkoitettujen antiepileptisten lääkkeiden aikuisilla osoitetun tehon ekstrapolaatio lapsipotilaisiin»1 även utnyttja undersökningar som utförts bland vuxna. I klinisk praxis ska man dock beakta de officiella indikationerna för användning av läkemedlen i olika åldrar.
- Vid behandling av fokala epilepsier är förstahandsläkemedlet oxkarbazepin «Okskarbatsepiini saattaa olla tehokas lasten ja nuorten paikallisalkuisten epileptisten kohtausten ensisijaislääkkeenä.»B (hos vuxna «Okskarbatsepiini on tehokas paikallisalkuisten ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»A) eller karbamazepin «Karbamatsepiini ja fenytoiini lienevät yhtä tehokkaita lasten ja nuorten paikallisalkuisen epilepsian ensisijaislääkkeinä.»C (hos vuxna «Karbamatsepiini on tehokas paikallisalkuisten ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»A) eller levetiracetam «Levetirasetaami saattaa olla yhtä tehokas kuin karbamatsepiini tai okskarbatsepiini lasten ja nuorten paikallisalkuisen epilepsian ensisijaislääkkeinä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D (hos vuxna «Levetirasetaami on kliiniseltä käytettävyydeltään karbamatsepiinia vastaava paikallisalkuisen epilepsian ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»A).
- Alternativa läkemedel för monoterapi är lamotrigin «Lamotrigiini saattaa olla yhtä tehokas kuin karbamatsepiini paikallisalkuisen epilepsian ensisijaislääkkeenä.»C, (hos vuxna «Lamotrigiini on ilmeisesti teholtaan ja haittavaikutuksiltaan kliinisesti karbamatsepiinia vastaava paikallisalkuisen epilepsian ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»B), klobazam «Klobatsaami saattaa olla yhtä tehokas kuin fenytoiini tai karbamatsepiini lasten ja nuorten paikallisalkuisissa ja yleistyneissä toonis-kloonisissa kohtauksissa.»C, topiramat «Topiramaatti saattaa olla yhtä tehokas kuin karbamatsepiini ja valproaatti lasten ja nuorten paikallisalkuisten kohtausten ensisijaislääkkeenä.»B, (hos vuxna «Topiramaatti on tehokas paikallisalkuisten ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»A), samt eslikarbazepin (inga undersökningar på barn, hos vuxna «Eslikarbatsepiiniasetaatti lienee teholtaan karbamatsepiinin veroinen paikallisalkuisen epilepsian ensisijaislääkkeenä.»B, gabapentin (hos vuxna «Gabapentiini on ilmeisesti kliiniseltä käytettävyydeltään karbamatsepiinia vastaava paikallisalkuisten kohtausten ensisijaislääke.»B), lakosamid (hos vuxna «Lakosamidi on ilmeisesti kliiniseltä käytettävyydeltään karbamatsepiinia vastaava paikallisalkuisen epilepsian ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»B) och zonisamid (hos vuxna «Tsonisamidi on ilmeisesti kliiniseltä käytettävyydeltään karbamatsepiinia vastaava paikallisalkuisen epilepsian ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»B) . Även valproat «Karbamatsepiini- ja valproaattimonoterapiat lienevät yhtä tehokkaita lasten ja nuorten paikallisalkuisten ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääkkeinä.»C (hos vuxna «Valproaatti on tehokas paikallisalkuisten ja toonis-kloonisten kohtausten ensisijaislääke.»A) kan användas med hänsyn till dess användningsbegränsningar.
- Vid fokal epilepsi kan man som tilläggsläkemedel använda gabapentin «Gabapentiini saattaa olla tehokas lasten paikallisen epilepsian lisälääke mutta luotettava näyttö puuttuu.»D (hos vuxna «Gabapentiini on tehokas paikallisalkuisen epilepsian lisälääke.»A), lamotrigin «Lamotrigiini on ilmeisesti tehokas lasten ja nuorten paikallisalkuisen epilepsian lisälääke.»B (hos vuxna «Lamotrigiini on tehokas paikallisalkuisen epilepsian lisälääke.»A), lakosamid «Lakosamidi lisälääkkeenä saattaa vähentää osalla paikallisalkuista epilepsiaa sairastavilla lapsilla ja nuorilla epileptisiä kohtauksia ja on kohtalaisen hyvin siedetty.»B (hos vuxna «Lakosamidi vähentää lisälääkkeenä lumelääkkeeseen verrattuna paikallisalkuisia epilepsiakohtauksia.»A), levetiracetam «Levetirasetaami lisälääkkeenä vähentää kohtauksia lasten paikallisalkuisessa epilepsiassa. Levetirasetaami lisälääkkeenä vähentää kohtauksia lasten paikallisalkuisessa epilepsiassa.»A, oxkarbazepin «Okskarbatsepiini saattaa vähentää kohtauksia paikallisalkuisen epilepsian lisälääkkeenä alle kouluikäisillä lapsilla.»C eller topiramat «Topiramaatti saattaa olla tehokas lasten ja nuorten paikallisalkuisen epilepsian lisälääke.»B (hos vuxna «Topiramaatti on tehokas paikallisalkuisen epilepsian lisälääke.»A) samt perampanel (inga undersökningar på barn, hos vuxna «Pitkävaikutteinen risperidoni ilmeisesti on tehokas kaksisuuntaisen mielialahäiriön (tyypin 1) ylläpitohoidossa estämään mielialan kohoamisia.»B), zonisamid (hos vuxna «Tsonisamidi on tehokas paikallisalkuisen epilepsian lisälääke.»A), brivaracetam (hos vuxna «Brivarasetaami on tehokas paikallisalkuisen epilepsian lisälääke nuorilla ja aikuisilla ainakin lyhytaikaisessa käytössä.»A), eslikarbazepin (hos vuxna «Brivarasetaami on tehokas paikallisalkuisen epilepsian lisälääke nuorilla ja aikuisilla ainakin lyhytaikaisessa käytössä.»A) eller klobazam «Patsalos PN, Spencer EP, Berry DJ. Therapeutic Dru...»110.
- I särskilda situationer (t.ex. bristande effekt av andra läkemedel) kan man använda
fenytoin «Karbamatsepiini ja fenytoiini lienevät yhtä tehokkaita lasten ja nuorten paikallisalkuisen epilepsian ensisijaislääkkeinä.»C, fenobarbital «de Silva M, MacArdle B, McGowan M ym. Randomised c...»111 eller vigabatrin «Zamponi N, Cardinali C. Open comparative long-term...»112.
- Vid användning av vigabatrin ska man beakta risken för synfältsbortfall «Vigabatriinihoitoon ilmeisesti liittyy konsentrisen näkökenttäpuutoksen lähes puolella aikuispotilaista ja myös osalla lapsipotilaista.»B, «Vanhatalo S, Nousiainen I, Eriksson K ym. Visual f...»54.
- Användning av fenytoin begränsas bland annat av dess interaktioner, biverkningar, behovet av koncentrationsuppföljning och smal terapeutisk bredd.
- Långvarig användning av fenobarbital ska undvikas hos barn, eftersom det har konstaterats att det orsakar en lindrig men irreversibel sänkning av den kognitiva nivån «Farwell JR, Lee YJ, Hirtz DG ym. Phenobarbital for...»113.
- Vid valet av läkemedel ska individuella faktorer alltid beaktas och nyttan av behandlingen i relation till behandlingens effekt och eventuella biverkningar.
- Observation av utvecklingen och neurologiska symtom är viktig även vid diagnostiserade epilepsier som begränsar sig till barndomen.
Generaliserade epilepsier i barndomen och ungdomen
- Generaliserade epilepsier i barndomen och ungdomen bildar ett syndromkontinuum, som
innefattar absensepilepsi hos barn och andra generaliserade epilepsier med varierande
uttryck:
- juvenil absensepilepsi, juvenil myoklon epilepsi och epilepsi där endast generaliserade medvetslöshets-krampanfall förekommer.
Absensepilepsi hos barn
- Absensepilepsi hos barn «Eriksson KJ, Koivikko MJ. Prevalence, classificati...»15:
- Patienten har korta (4–20 sekunder) och täta (tio per dag) frånvaroattacker, med en plötslig kort medvetanderubbning.
- Hos drygt 10 % uppkommer senare generaliserade tonisk-kloniska anfall «Shinnar S, Cnaan A, Hu F ym. Long-term outcomes of...»114.
- Sjukdomen debuterar mellan 2 och 12 års ålder, vanligen i 5–7 års ålder.
- Den neurologiska utvecklingen är normal, men hos en tredjedel förekommer uppmärksamhetsstörning «Masur D, Shinnar S, Cnaan A ym. Pretreatment cogni...»115.
- Under anfallen ses i EEG vid absensepilepsi hos barn regelbundna 3 Hz spike and wave-mönster.
- Absensepilepsi är osannolik om man inte under 5 minuters hyperventilering kan framkalla typiska EEG-avvikelser.
Behandling
- Etosuximid och valproat torde vara lika effektiva läkemedel vid behandling av absensepilepsi
hos barn «Etosuksimidilla ja valproaatilla on ilmeisesti yhtä hyvä ja lamotrigiinia parempi teho poissaolokohtauksiin lapsuusiän poissaoloepilepsiassa.»B.
- Vid absensepilepsi hos barn rekommenderas etosuximid som förstahandsläkemedel, på grund av att valproat kan ha mer biverkningar «Glauser TA, Cnaan A, Shinnar S ym. Ethosuximide, v...»116, «Glauser TA, Cnaan A, Shinnar S ym. Ethosuximide, v...»117.
- Om barnet har haft medvetslöshets-krampanfall börjar man med valproat.
- Om det läkemedel som påbörjats först inte har effekt, kan man byta till det andra «Cnaan A, Shinnar S, Arya R ym. Second monotherapy ...»118.
- Om anfallen fortsätter, kan man använda kombinationsbehandling.
- Vid detta epileptiska syndrom kan man använda valproat till både flickor och pojkar, eftersom anfallsbenägenheten hos de flesta patienterna försvinner före puberteten «Morse E, Giblin K, Chung MH ym. Historical trend t...»119.
- Vid absensepilepsi hos barn kan man som tilläggsläkemedel använda lamotrigin «Besag FM, Wallace SJ, Dulac O ym. Lamotrigine for ...»120, eller klonazepam «Naito H, Wachi M, Nishida M. Clinical effects and ...»121, eller amantadin «Sreedharan M, Devadathan K, Pathan HK ym. Amantadi...»122, «Perry MS, Bailey LJ, Kotecha AC ym. Amantadine for...»123.
- Det finns ingen forskningsdata om effekten av levetiracetam vid absensepilepsi hos barn «Fattore C, Boniver C, Capovilla G ym. A multicente...»124. Det samma gäller topiramat «Näyttö topiramaatin tehosta lasten ja nuorten poissaoloepilepsiassa puuttuu.»D, «Biton V, Montouris GD, Ritter F ym. A randomized, ...»125, «Piña-Garza JE, Schwarzman L, Wiegand F ym. A pilot...»126.
- Fenytoin, karbamazepin, oxkarbazepin, gabapentin, pregabalin och vigabatrin kan öka anfallen «Glauser T, Ben-Menachem E, Bourgeois B ym. ILAE tr...»127.
Juvenil absensepilepsi, juvenil myoklon epilepsi och generaliserade medvetslöshets-krampanfall som uppkommer i samband med uppvaknande
- Dessa epilepsier debuterar vanligen i 10–15 års ålder.
- Anfallsbenägenheten är långvarig, och man ska inte försöka avluta läkemedelsbehandlingen hos barn och unga «Healy L, Moran M, Singhal S ym. Relapse after trea...»38, «Höfler J, Unterberger I, Dobesberger J ym. Seizure...»39.
- I fråga om juvenil absensepilepsi «Epilepsiat (aikuiset)»2 och juvenil myoklon epilepsi «Epilepsiat (aikuiset)»2 hänvisas till God medicinsk praxis-rekommendationen Epilepsiat (aikuiset) «Epilepsiat (aikuiset)»2 (på finska); Epilepsier (vuxna) «Epilepsier (vuxna)»3 (på svenska), «Epilepsiat (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suom...»37.
Behandling vid generaliserade epilepsier, där diagnosen på epileptiskt syndrom är oklar
- Valproat kan användas som förstahandsläkemedel förutom till flickor som är fertila och flickor som närmar sig fertil ålder «Nevitt SJ, Sudell M, Weston J ym. Antiepileptic dr...»128.
- Alternativa förstahandsläkemedel är levetiracetam och lamotrigin «Nevitt SJ, Sudell M, Weston J ym. Antiepileptic dr...»128.
- Topiramat kan vara lika effektivt som valproat som enda läkemedel vid generaliserad epilepsi «Lasten ja nuorten yleistyneissä epilepsioissa valproaatti lienee tehokkaampi kuin lamotrigiini sekä yhtä tehokas, mutta paremmin siedetty, kuin topiramaatti.»C, men det kan ha mer biverkningar än valproat «Marson AG, Al-Kharusi AM, Alwaidh M ym. The SANAD ...»129 samt mer teratogena effekter än levetiracetam och lamotrigin «Vossler DG. Comparative Risk of Major Congenital M...»130.
- Zonisamid kan vara effektivt som enda läkemedel «Kothare SV, Kaleyias J, Mostofi N ym. Efficacy and...»131, men dess officiella användningsindikation är endast fokal epilepsi.
- Som tilläggsläkemedel kan man använda, enligt biverkningsprofilerna ett eller flera
av följande läkemedel (i bokstavsordning):
- lamotrigin «Lamotrigiini lisälääkkeenä vähentänee lasten ja nuorten yleistyneitä toonis-kloonisia kohtauksia.»C
- levetiracetam «Levetirasetaami lisälääkkeenä vähentää toonis-kloonisten ja myoklonisten kohtausten esiintymistä lasten ja nuorten yleistyneessä epilepsiassa.»A och
- perampanel «French JA, Krauss GL, Wechsler RT ym. Perampanel f...»132
- topiramat «Topiramaatti lisälääkkeenä ilmeisesti vähentää lasten ja nuorten yleistyneitä toonis-kloonisia kohtauksia.»B
- zonisamid «Marinas A, Villanueva V, Giráldez BG ym. Efficacy ...»133 eller
- valproat «Coulter DL, Wu H, Allen RJ. Valproic acid therapy ...»134, «Tomson T, Battino D, Bonizzoni E ym. Dose-dependen...»135.
Unverricht-Lundborgs sjukdom (EPM1)
- Unverricht-Lundborgs sjukdom är den vanligaste progressiva myoklona epilepsin, vars prognos varierar och som hör till det finländska sjukdomsarvet.
- Sjukdomen orsakas av en mutation i cystatin B-genen (CSTB). Hos de flesta finländska EPM1-patienterna (99 %) orsakas sjukdomen av en mutation som innefattar en repetitiv expansion av 12 baser (dodekamer) i genens regulatoriska region, vilken inte framkommer vid sedvanlig genpanelundersökning.
- Kliniska symtom är myoklonier som utlöses av externa stimuli, tonisk-kloniska anfall och ataxi. Dessutom kan det finnas andra neurologiska symtom och fynd «»1 (på finska; kräver åtkomsträtt)
- Diagnosen baserar sig på den kliniska bilden och DNA-undersökning.
- Sjukdomen debuterar i 6–15 års ålder. I EEG konstateras generaliserade 3–5 Hz spike-polyspike and wave-mönster och tydlig känslighet för blinkljus. Bakgrundsaktiviteten blir ofta långsammare än normalt när sjukdomen fortskrider.
- Behandlingen tas upp i God medicinsk praxis-rekommendationen Epilepsiat (aikuiset) «Epilepsiat (aikuiset)»2 (på finska); Epilepsier (vuxna) «Epilepsier (vuxna)»3 (på svenska) «Epilepsiat (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suom...»37.
Kirurgisk behandling vid epilepsi
- Möjligheterna till kirurgisk behandling ska utredas oberoende av barnets utvecklingsnivå,
om epilepsin har visat sig vara svår. Se avsnittet Definitioner och kliniska symtom,
«Granström ML, Gaily E, Herrgård E. Kannattaako las...»136, «Cross JH. Epilepsy surgery in childhood. Epilepsia...»137, «Immonen A, Kälviäinen R, Gaily E, Blomstedt G. Kuk...»138, «Gaily E. Epilepsian kirurginen hoito voi muuttaa l...»139.
- Det samma gäller spädbarn och infantil spasm, Lennox–Gastauts och CSWS-syndrom «Kwon HE, Eom S, Kang HC ym. Surgical treatment of ...»140, «Peltola ME, Liukkonen E, Granström ML ym. The effe...»141, «Jeong A, Strahle J, Vellimana AK ym. Hemispherotom...»142, «Lee YJ, Kang HC, Lee JS ym. Resective pediatric ep...»143.
- Det samma gäller dessutom de barn, vars resultat av magnetundersökning har tolkats som normalt «Ansari SF, Maher CO, Tubbs RS ym. Surgery for extr...»144 som inte har ett lokaliserande EEG-fynd «Wyllie E, Lachhwani DK, Gupta A ym. Successful sur...»145, «Yasuhara A, Yoshida H, Hatanaka T ym. Epilepsy wit...»146, om det inte finns en sådan etiologi, som utesluter operativ behandling.
- Det samma gäller patienter med tuberös skleros, som har flera kortikala knölar Jansen FE, van Huffelen AC, Algra A ym. Epilepsy s...147.
- Genetisk etiologi är inte ett absolut hinder för operation, men den kan försämra prognosen gällande anfallsfrihet efter operationen «Stevelink R, Sanders MW, Tuinman MP ym. Epilepsy s...»148.
- För konstaterande av svårbehandlad sjukdom kan det räcka med några månader i fråga om spädbarn «Cross JH. Epilepsy surgery in childhood. Epilepsia...»137.
- Utifrån ett års uppföljning är operativ behandling uppenbarligen effektivare än läkemedelsbehandling för att uppnå anfallsfrihet hos barn som lider av svår epilepsi som lämpar sig för operation «Epilepsian kirurginen hoito ilmeisesti on tehokkaampi kuin lääkehoito lapsipotilailla, joilla on leikkaushoitoon soveltuva vaikea epilepsia.»B.
- Operativ behandling vid temporallobsepilepsi:
- Hos patienter med temporallobsepilepsi som har symtom trots läkemedelsbehandling upphör anfallen efter operativ behandling hos över hälften av vuxna patienter, och är en effektivare behandling än läkemedelsbehandling «Lääkehoidosta huolimatta oireilevan ohimolohkoepilepsian leikkaushoito aikuisilla ilmeisesti lopettaa kohtaukset yli puolella potilaista, ja on tehokkaampaa kuin lääkehoito.»B.
- Operativ behandling vid temporallobsepilepsi i barndomen få anfallen att upphöra hos
cirka 2/3 av patienterna «Ohimolohkoepilepsian leikkaushoito lapsuus- ja nuoruusiässä saattaa lopettaa kohtaukset noin 2/3:lla potilaista.»C.
- Långtidsresultaten (minst 5 års uppföljning) visar samma tendens som för resultaten under ett års uppföljning «Téllez-Zenteno JF, Dhar R, Wiebe S. Long-term seiz...»149.
- Den kognitiva totalprestationen och minnet bevaras efter operationen antingen som förut eller förbättras hos över 70 % patienterna «Flint AE, Waterman M, Bowmer G ym. Neuropsychologi...»150.
- Operativ behandling av epilepsi utanför temporalloben:
- Vid fokal epilepsi utanför temporalloben kan anfallen upphöra hos över hälften av
patienterna när uppföljningstiden är över 12 månader, men tillförlitliga uppgifter
om detta saknas «Ohimolohkon ulkopuolisen paikallisalkuisen epilepsian leikkaushoito lapsuus- ja nuoruusiässä saattaa lopettaa kohtaukset yli puolella potilaista mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Operativ behandling vid occipitallobsepilepsi och hjässlobsepilepsi i barndomen får anfallen att upphöra hos 40–80 % av patienterna «Ansari SF, Maher CO, Tubbs RS ym. Surgery for extr...»144, «Ramantani G, Stathi A, Brandt A ym. Posterior cort...»151, «Sierra-Marcos A, Fournier-Del Castillo MC, Álvarez...»152, «Liava A, Mai R, Tassi L ym. Paediatric epilepsy su...»153, «Englot DJ, Breshears JD, Sun PP ym. Seizure outcom...»154.
- Operativ behandling vid frontallobsepilepsi i barndomen får anfallen att upphöra under minst ett års uppföljning hos 40–60 % av patienterna «Ansari SF, Maher CO, Tubbs RS ym. Surgery for extr...»144, «Ramantani G, Kadish NE, Mayer H ym. Frontal Lobe E...»155.
- Under långtidsuppföljning minskar andelen anfallsfria men resultaten varierar kraftigt i olika undersökningar. Vid minst 5 års uppföljning är andelen anfallsfria 27–70 % av dem som har opererats «Téllez-Zenteno JF, Dhar R, Wiebe S. Long-term seiz...»149, «Englot DJ, Han SJ, Rolston JD ym. Epilepsy surgery...»156.
- Vid fokal epilepsi utanför temporalloben kan anfallen upphöra hos över hälften av
patienterna när uppföljningstiden är över 12 månader, men tillförlitliga uppgifter
om detta saknas «Ohimolohkon ulkopuolisen paikallisalkuisen epilepsian leikkaushoito lapsuus- ja nuoruusiässä saattaa lopettaa kohtaukset yli puolella potilaista mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
- Avlägsnande av en hjärnhemisfär (hemisfärektomi) eller bortkoppling av nervbanor (hemisfärotomi)
kan övervägas hos patienter, hos vilka ett område som omfattar flera hemisfärer orsakar
ensidig epilepsi och som har ensidig förlamning redan före operationen «Granström ML, Gaily E, Herrgård E. Kannattaako las...»136, «Cross JH. Epilepsy surgery in childhood. Epilepsia...»137, «Pulsifer MB, Brandt J, Salorio CF ym. The cognitiv...»157, «Gaily E, Hellén H, Metsähonkala L ym. Aivopuolisko...»158.
- Över 70 % av patienterna är anfallsfria minst ett år efter operationen «Gaily E, Hellén H, Metsähonkala L ym. Aivopuolisko...»158, «Griessenauer CJ, Salam S, Hendrix P ym. Hemisphere...»159, «Hu WH, Zhang C, Zhang K ym. Hemispheric surgery fo...»160.
- Över hälften av patienterna (61 %) är anfallsfria minst fem år efter operationen «Téllez-Zenteno JF, Dhar R, Wiebe S. Long-term seiz...»149, «Moosa AN, Jehi L, Marashly A ym. Long-term functio...»161, «Althausen A, Gleissner U, Hoppe C ym. Long-term ou...»162.
- Hos de patienter, hos vilka det inte är möjligt att avlägsna eller isolera det hjärnområde som orsakar svår epilepsi, kan man försöka lindra symtomen genom klyvning av hjärnbalken «Gaily E, Esko L, Blomstedt G ym. Aivokurkiaisen ha...»163. Klyvning av hjärnbalken minskar i betydande grad anfall som orsakar fallande hos över 50 % av patienterna «Téllez-Zenteno JF, Dhar R, Wiebe S. Long-term seiz...»149, «Graham D, Tisdall MM, Gill D. Corpus callosotomy o...»164.
- Hos de barn där utredningen av möjligheterna till operation visar att operativ behandling
inte är möjlig, kan man försöka minska eller lindra symtomen med stimulering av vagusnerven
(VNS).
- Stimulering av vagusnerven kan minska anfallen som tilläggsbehandling hos barn med svår epilepsi «Vagusstimulaattorihoito lisähoitona saattaa vähentää kohtauksia lasten ja nuorten vaikeassa epilepsiassa.»C. Det finns inga forskningsdata om djup hjärnstimulering (deep brain stimulation, DBS) på barn.
- När det gäller patienter som har en inopererad vagusstimulator, ska man innan patienten överflyttas till vuxenneurologiska enheten anteckna i patientjournalen, huruvida vagusstimulatorn har haft effekt och om batteriet i stimulatorn ska bytas när batteriets energi har förbrukats.
- Hos rätt valda patienter ökar de neurologiska och kognitiva problemen inte i betydande grad efter operationen «Pulsifer MB, Brandt J, Salorio CF ym. The cognitiv...»157, «Gaily E, Esko L, Blomstedt G ym. Aivokurkiaisen ha...»163, «Korkman M, Granström ML, Kantola-Sorsa E ym. Two-y...»165, «Téllez-Zenteno JF, Dhar R, Hernandez-Ronquillo L y...»166.
- Operativ behandling kan förhindra kognitiv försämring och minska beteendestörningar hos barn som orsakas av epilepsin «Sibilia V, Barba C, Metitieri T ym. Cognitive outc...»167, «Otsuki T, Kim HD, Luan G ym. Surgical versus medic...»168, «Law N, Kerr E, Smith ML. Evaluation of behavioral ...»169, «Elliott IM, Lach L, Kadis DS ym. Psychosocial outc...»170, «Puka K, Smith ML. Long-term outcomes of behavior p...»171.
- Minskning av epilepsiläkemedlen efter den kirurgiska behandlingen kan förbättra barnets kognitiva prognos «Boshuisen K, van Schooneveld MM, Uiterwaal CS ym. ...»172, «Viggedal G, Olsson I, Carlsson G ym. Intelligence ...»173.
- Epileptisk kirurgi som har utförts i barndomen kan förbättra det social välbefinnandet i ung vuxenålder och livskvaliteten hos de patienter för vilka anfallen hålls borta efter operationen, vid en jämförelse av patienter som opererats men inte har blivit anfallsfria eller av patienter som inte har opererats «Gaily E. Epilepsian kirurginen hoito voi muuttaa l...»139.
Kostbehandling vid epilepsi
- Till kostbehandlingarna hör klassisk ketogen kost, modifierad ketogen kost och lågkolhydratkost (low glycemic index) «Kossoff EH, McGrogan JR, Bluml RM ym. A modified A...»174.
- I ketogen kost begränsas intaget av kolhydrater och proteiner. Energin fås i huvudsak
från fetter, varvid hjärnan använder ketonkroppar som energikälla i stället för glukos
«Wheless JW. The ketogenic diet: Fa(c)t or fiction....»175.
- Kostbehandlingens verkningsmekanism är inte helt känd «Schwartzkroin PA. Mechanisms underlying the anti-e...»176, «Martin-McGill KJ, Jackson CF, Bresnahan R ym. Keto...»177.
- Kostbehandlingen genomförs under handledning av en läkare specialiserad på epilepsi och en näringsterapeut.
- Ketogen kost kan ha positiva effekter vid behandling av olika typer av epilepsi «Ketogeeninen dieetti saattaa vähentää kohtauksia lasten epilepsian hoidossa.»C, «Martin-McGill KJ, Jackson CF, Bresnahan R ym. Keto...»177.
- Ketogen kost kan användas vid behandling av svåra epilepsier, om antiepileptika inte ger tillräcklig effekt, möjligheterna till kirurgisk behandling har utvärderats och det inte finns några kontraindikationer för kosten. Vid vissa syndrom lönar det sig att överväga kostbehandling genast (glukostransportprotein typ1-brist dvs. Glut1DS-syndrom) eller i ett tidigt skede (t.ex. myoklon atonisk epilepsi och Dravets syndrom).
- Effekten av kostbehandlingen bedöms i 3 månaders perioder. Om den visar sig vara till nytta och säker, kan man fortsätta med dieten i flera år. Praktiska anvisningar för genomförande av dieten finns i rekommendationens tilläggsmaterial «Ketogeenisen ruokavalion toteutus lapsen epilepsian hoidossa»2.
Feberkramper (feberanfall)
- Feberkramper (feberanfall) är anfall som förekommer i samband med feber vanligen hos barn i åldern 0,5–6 år. Symtomen är medvetslöshet och stelhet, ryckningar eller slapphet i musklerna «Capovilla G, Mastrangelo M, Romeo A ym. Recommenda...»178, «Steering Committee on Quality Improvement and Mana...»179.
- Feberkramper förekommer före 7 års ålder hos 2–5 % av alla barn «Capovilla G, Mastrangelo M, Romeo A ym. Recommenda...»178, «Sillanpää M, Camfield P, Camfield C ym. Incidence ...»180. Det finns en ökad risk för feberkramper om familjemedlemmar har haft feberkramper «Graves RC, Oehler K, Tingle LE. Febrile seizures: ...»181. Den genetiska bakgrunden är dock okänd «Seinfeld SA, Pellock JM, Kjeldsen MJ ym. Epilepsy ...»182.
- Med en enkel feberkramp avses ett anfall som härrör från hjärnan hos ett neurologiskt
sett friskt barn i samband med feber utan drag som kännetecknar fokala anfall och
som varar i mindre än 15 minuter och som inte upprepas inom 24 timmar. En feberkramp
är komplicerad om den varar 15 minuter eller längre, den innefattar drag av fokalt
anfall eller den upprepas inom 24 timmar.
- Hos barn som har haft enkla feberkramper är incidensen för epilepsi inte högre än bland normalbefolkningen «Nelson KB, Ellenberg JH. Prognosis in children wit...»183, «Verity CM, Golding J. Risk of epilepsy after febri...»184.
- Hos barn som har haft komplicerade feberkramper är risken för epilepsi i barndomen 4–6 % «Nelson KB, Ellenberg JH. Prognosis in children wit...»183, «Verity CM, Golding J. Risk of epilepsy after febri...»184.
- I befolkningsbaserade undersökningar har det konstaterats att barn som har haft feberkramper
klarar sig lika bra som sina jämnåriga «Nelson KB, Ellenberg JH. Prognosis in children wit...»183, «Verity CM, Greenwood R, Golding J. Long-term intel...»185.
- Barn som har haft komplicerade kramper har vid mätningar av den intellektuella utvecklingen, beteendet och skolframgången i psykologiska test inte i genomsnitt skiljts sig från sina jämnåriga i 10-års åldern «Verity CM, Greenwood R, Golding J. Long-term intel...»185.
- I observationsstudier har antydningar framkommit om att järnbrist är förknippad med ökad förekomst av feberkramper «Kwak BO, Kim K, Kim SN ym. Relationship between ir...»186 och att koncentrationen av zink och selen är lägre hos barn som har haft feberkramper jämfört med barn som inte har haft feberkramper «Saghazadeh A, Mahmoudi M, Meysamie A ym. Possible ...»187. Orsakssambandet mellan fenomenen och feberkramper är oklar och tillämpningen av resultaten på finländska barn osäker.
- i diagnostiken för feberkramper behövs inte EEG-undersökning rutinmässigt. Det finns inga egentliga forskningsdata om inverkan av EEG-undersökningar «Shah PB, James S, Elayaraja S. EEG for children wi...»188.
- Feberkramper är inte ett hinder för genomförande av vaccinationsprogrammet, även om MMR-vaccination kan vara förknippad med en ökad risk för feberkramper under de närmaste veckorna «Demicheli V, Rivetti A, Debalini MG ym. Vaccines f...»189. Fördelarna med vaccinationerna är större än nackdelarna.
- Principerna för den akuta behandlingen vid feberkramper är desamma som vid epileptiska anfall. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Epileptinen kohtaus (pitkittynyt) «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epilepticus)»4, «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epileptic...»2 (på finska); Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus) «Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus)»5 (på svenska).
- I den akuta situationen utesluter man allvarliga infektioner och remitterar vid behov
patienten för undersökningar på sjukhus.
- Om ett barn under 1 år har en långvarig feberkramp, är risken för bakteriell meningit betydande och barnet ska omedelbart skickas till sjukhus för undersökningar «Chin RF, Neville BG, Scott RC. Meningitis is a com...»190, «Leung AK, Hon KL, Leung TN. Febrile seizures: an o...»191.
- Hos ett barn i åldern 6–18 månader, som har haft en kort feberkramp och vars resultat av kliniska undersökningar är normala utöver feber, är risken för bakteriell meningit dock liten «Hom J, Medwid K. The low rate of bacterial meningi...»192.
- Om det hos ett äldre barn inte finns misstanke om bakteriell meningit utifrån de kliniska undersökningarna, är sannolikheten för detta mycket liten «Guedj R, Chappuy H, Titomanlio L ym. Do All Childr...»193.
- Vården fortsätter med råd till föräldrarna om hur de ska ge första hjälpen. Enligt
övervägande ger man anvisningar om användning av midazolam buckalt eller diazepam
rektalt (se God medicinsk praxis-rekommendationen Epileptinen kohtaus (pitkittynyt)
«Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epilepticus)»4, «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epileptic...»2 (på finska); Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus) «Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus)»5 (på svenska)). Det här gäller särskilt patienter vars feberkramp har varit långvarig,
eller om patienten till exempel har lång väg till den enhet som ger första hjälpen
och behandlingen kan fördröjas till följd av detta vid en längre feberkramp. Man ger
då anvisningar om att använda midazolam eller diazepam i sådana situationer då feberkrampen
varar över 5 minuter. Akutläkemedel ordineras inte för användning hemma rutinmässigt
till alla patienter med feberkramper.
- Vid långvariga krampanfall är alternativen för läkemedelsbehandling
- midazolam buckalt 0,20–0,25 mg/kg eller dosering enligt åldern (se Duodecim lääketietokanta «https://www.terveysportti.fi/apps/laake/»2 (på finska; kräver åtkomsträtt))
- diazepam rektalt 0,5(–0,75) mg/kg.
- Midazolam buckalt är effektivt vid akut behandling av långvariga epileptiska anfall «Bukkaalinen midatsolaami on teholtaan ja turvallisuudeltaan suonensisäisen diatsepaamin veroinen ja rektaalista diatsepaamia tehokkaampi lasten ja nuorten pitkittyneiden epileptisten kohtausten ensihoidossa.»A. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Epileptinen kohtaus (pitkittynyt) «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epilepticus)»4, «Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epileptic...»2 (på finska); Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus) «Epileptiskt anfall (långvarigt; status epilepticus)»5 (på svenska).
- Febern behandlas på samma sätt som hos andra barn.
- Paracetamol, ibuprofen eller diklofenak «Kuumeen aikana annettava parasetamoli, ibuprofeeni tai diklofenaakki eivät estä lasten kuumekouristuksia.»A hjälper dock inte till att förhindra feberkramper. Se Avstå klokt-rekommendationen «Kuumetta alentava lääkitys kuumekouristuksen estossa»3.
- Vid långvariga krampanfall är alternativen för läkemedelsbehandling
- Profylaktisk läkemedelsbehandling mot feberkramper ska inte användas.
- Intermittent behandling med diazepam minskar risken för återkommande feberkramper under ett års tid med cirka 30 % «Offringa M, Newton R, Cozijnsen MA ym. Prophylacti...»194. För att undvika upprepade feberkramper hos ett barn, skulle man vara tvungen att ge cirka 13 barn intermittent diazepambehandling.
- Kontinuerlig fenobarbitalbehandling minskar risken för återkommande feberkramper under ett års tid med cirka 40 %, men intermittent behandling minskar inte risken «Offringa M, Newton R, Cozijnsen MA ym. Prophylacti...»194. På grund av biverkningarna «Jatkuva fenobarbitaalilääkitys näyttäisi heikentävän lasten älyllistä kehittymistä.»C ska kontinuerlig behandling med fenobarbital inte användas för förebyggande av feberkramper.
- Kontinuerlig behandling med valproat förhindrar inte upprepade feberkramper «Offringa M, Newton R, Cozijnsen MA ym. Prophylacti...»194.
- Det har inte påvisats att intermittent behandling med diazepam för förebyggande av feberkramper «Knudsen FU, Paerregaard A, Andersen R ym. Long ter...»195 eller kontinuerlig profylaktisk behandling med antiepileptika «Farwell JR, Lee YJ, Hirtz DG ym. Phenobarbital for...»196 skulle kunna förhindra utveckling av epilepsi.
- Fortsatta undersökningar behövs inte om medvetslöshets-krampanfall förekommer hos barn i åldern 0,5–6 år endast i samband med feber och barnet återhämtar sig på normalt sätt.
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnneurologiska Föreningen i Finland r.y.
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Epilepsiat ja kuumekouristukset (lapset ja nuoret)»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Lauri Soinne
Litteratur
Epilepsier och feberkramper (barn och unga). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Barnneurologiska Föreningen i Finland r.y. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»3
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- Gaily E. Kuinka hoidan kehitysvammaisen epilepsiaa? Duodecim 2006;122:1917-21 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo9507»4
- Epileptinen kohtaus (pitkittynyt; status epilepticus). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenneurologinen Yhdistys ry:n ja Suomen Neurologinen Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 31.1.2020). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Engel J Jr, International League Against Epilepsy (ILAE). A proposed diagnostic scheme for people with epileptic seizures and with epilepsy: report of the ILAE Task Force on Classification and Terminology. Epilepsia 2001;42:796-803 «PMID: 11422340»PubMed
- Fisher RS, van Emde Boas W, Blume W ym. Epileptic seizures and epilepsy: definitions proposed by the International League Against Epilepsy (ILAE) and the International Bureau for Epilepsy (IBE). Epilepsia 2005;46:470-2 «PMID: 15816939»PubMed
- Berg AT, Berkovic SF, Brodie MJ ym. Revised terminology and concepts for organization of seizures and epilepsies: report of the ILAE Commission on Classification and Terminology, 2005-2009. Epilepsia 2010;51:676-85 «PMID: 20196795»PubMed
- International League Against Epilepsy, http://www.ilae.org/ «http://www.ilae.org/»5
- Scheffer IE, Berkovic S, Capovilla G ym. ILAE classification of the epilepsies: Position paper of the ILAE Commission for Classification and Terminology. Epilepsia 2017;58:512-521 «PMID: 28276062»PubMed
- STM nimeämä vaikean epilepsian diagnostiikan ja hoidon yhteensovittamistyöryhmä, 2018
- Fisher RS, Acevedo C, Arzimanoglou A ym. ILAE official report: a practical clinical definition of epilepsy. Epilepsia 2014;55:475-82 «PMID: 24730690»PubMed
- Aaberg KM, Surén P, Søraas CL ym. Seizures, syndromes, and etiologies in childhood epilepsy: The International League Against Epilepsy 1981, 1989, and 2017 classifications used in a population-based cohort. Epilepsia 2017;58:1880-1891 «PMID: 28949013»PubMed
- Sokka A, Olsen P, Kirjavainen J ym. Etiology, syndrome diagnosis, and cognition in childhood-onset epilepsy: A population-based study. Epilepsia Open 2017;2:76-83 «PMID: 29750215»PubMed
- Gaily E, Lommi M, Lapatto R ym. Incidence and outcome of epilepsy syndromes with onset in the first year of life: A retrospective population-based study. Epilepsia 2016;57:1594-1601 «PMID: 27574005»PubMed
- Camfield P, Camfield C. Incidence, prevalence and aetiology of seizures and epilepsy in children. Epileptic Disord 2015;17:117-23 «PMID: 25895502»PubMed
- Saarinen MM, Sillanpää M, Schmidt D ym. Long-term changes in the incidence of childhood epilepsy. A population study from Finland. Epilepsy Behav 2016;58:81-5 «PMID: 27064826»PubMed
- Eriksson KJ, Koivikko MJ. Prevalence, classification, and severity of epilepsy and epileptic syndromes in children. Epilepsia 1997;38:1275-82 «PMID: 9578522»PubMed
- Sillanpää M, Jalava M, Kaleva O ym. Long-term prognosis of seizures with onset in childhood. N Engl J Med 1998;338:1715-22 «PMID: 9624191»PubMed
- Callenbach PM, Westendorp RG, Geerts AT ym. Mortality risk in children with epilepsy: the Dutch study of epilepsy in childhood. Pediatrics 2001;107:1259-63 «PMID: 11389240»PubMed
- Camfield CS, Camfield PR, Veugelers PJ. Death in children with epilepsy: a population-based study. Lancet 2002;359:1891-5 «PMID: 12057550»PubMed
- Berg AT, Shinnar S, Testa FM ym. Mortality in childhood-onset epilepsy. Arch Pediatr Adolesc Med 2004;158:1147-52 «PMID: 15583099»PubMed
- Harden C, Tomson T, Gloss D ym. Practice guideline summary: Sudden unexpected death in epilepsy incidence rates and risk factors: Report of the Guideline Development, Dissemination, and Implementation Subcommittee of the American Academy of Neurology and the American Epilepsy Society. Neurology 2017;88:1674-1680 «PMID: 28438841»PubMed
- Saxena A, Jones L, Shankar R ym. Sudden unexpected death in epilepsy in children: a focused review of incidence and risk factors. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2018;89:1064-1070 «PMID: 29632029»PubMed
- Verducci C, Hussain F, Donner E ym. SUDEP in the North American SUDEP Registry: The full spectrum of epilepsies. Neurology 2019;93:e227-e236 «PMID: 31217259»PubMed
- Sillanpää M, Shinnar S. SUDEP and other causes of mortality in childhood-onset epilepsy. Epilepsy Behav 2013;28:249-55 «PMID: 23746924»PubMed
- Eriksson K, Peltola J, Kälviäinen R. Kohtausten hoidosta epilepsian hoitoon - tunnista epilepsiaoireyhtymä. Duodecim 2005;121:505-12 «http://www.duodecimlehti.fi/duo94845»6
- Eeg-Olofsson O, Petersén I, Selldén U. The development of the electroencephalogram in normal children from the age of 1 through 15 years. Paroxysmal activity. Neuropadiatrie 1971;2:375-404 «PMID: 5171489»PubMed
- Berg AT, Testa FM, Levy SR ym. Neuroimaging in children with newly diagnosed epilepsy: A community-based study. Pediatrics 2000;106:527-32 «PMID: 10969098»PubMed
- Shevell MI, Rosenblatt B, Watters GV ym. "Pseudo-BECRS": intracranial focal lesions suggestive of a primary partial epilepsy syndrome. Pediatr Neurol 1996;14:31-5 «PMID: 8652012»PubMed
- Gelisse P, Corda D, Raybaud C ym. Abnormal neuroimaging in patients with benign epilepsy with centrotemporal spikes. Epilepsia 2003;44:372-8 «PMID: 12614393»PubMed
- Gaillard WD, Chiron C, Cross JH ym. Guidelines for imaging infants and children with recent-onset epilepsy. Epilepsia 2009;50:2147-53 «PMID: 19389145»PubMed
- Ladino LD, Balaguera P, Rascovsky S ym. Clinical Benefit of 3 Tesla Magnetic Resonance Imaging Rescanning in Patients With Focal Epilepsy and Negative 1.5 Tesla Magnetic Resonance Imaging. Rev Invest Clin 2016;68:112-8 «PMID: 27408997»PubMed
- Berg AT, Coryell J, Saneto RP ym. Early-Life Epilepsies and the Emerging Role of Genetic Testing. JAMA Pediatr 2017;171:863-871 «PMID: 28759667»PubMed
- Shinnar S, Berg AT, Moshe SL ym. The risk of seizure recurrence after a first unprovoked afebrile seizure in childhood: an extended follow-up. Pediatrics 1996;98:216-25 «PMID: 8692621»PubMed
- Arthur TM, deGrauw TJ, Johnson CS ym. Seizure recurrence risk following a first seizure in neurologically normal children. Epilepsia 2008;49:1950-4 «PMID: 19154398»PubMed
- Hirtz D, Berg A, Bettis D ym. Practice parameter: treatment of the child with a first unprovoked seizure: Report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology and the Practice Committee of the Child Neurology Society. Neurology 2003;60:166-75 «PMID: 12552027»PubMed
- Sansevere AJ, Avalone J, Strauss LD ym. Diagnostic and Therapeutic Management of a First Unprovoked Seizure in Children and Adolescents With a Focus on the Revised Diagnostic Criteria for Epilepsy. J Child Neurol 2017;32:774-788 «PMID: 28503985»PubMed
- Ajoterveyden arviointiohjeet lääkäreille. Liikenteen turvallisuusvirasto 1.7.2018. https://asiointi.trafi.fi/omatrafi-formservlet-web/lomake/ohje1 «https://asiointi.trafi.fi/omatrafi-formservlet-web/lomake/ohje1»7
- Epilepsiat (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Neurologinen Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (viitattu 31.1.2020). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Healy L, Moran M, Singhal S ym. Relapse after treatment withdrawal of antiepileptic drugs for Juvenile Absence Epilepsy and Juvenile Myoclonic Epilepsy. Seizure 2018;59:116-122 «PMID: 29807291»PubMed
- Höfler J, Unterberger I, Dobesberger J ym. Seizure outcome in 175 patients with juvenile myoclonic epilepsy--a long-term observational study. Epilepsy Res 2014;108:1817-24 «PMID: 25443450»PubMed
- Braathen G, Andersson T, Gylje H ym. Comparison between one and three years of treatment in uncomplicated childhood epilepsy: a prospective study. I. Outcome in different seizure types. Epilepsia 1996;37:822-32 «PMID: 8814094»PubMed
- Lamberink HJ, Otte WM, Geerts AT ym. Individualised prediction model of seizure recurrence and long-term outcomes after withdrawal of antiepileptic drugs in seizure-free patients: a systematic review and individual participant data meta-analysis. Lancet Neurol 2017;16:523-531 «PMID: 28483337»PubMed
- Berg AT, Rychlik K, Levy SR ym. Complete remission of childhood-onset epilepsy: stability and prediction over two decades. Brain 2014;137:3213-22 «PMID: 25338950»PubMed
- Sillanpää M, Saarinen M, Schmidt D. Clinical conditions of long-term cure in childhood-onset epilepsy: a 45-year follow-up study. Epilepsy Behav 2014;37:49-53 «PMID: 24975821»PubMed
- Sillanpää M, Schmidt D. Long-term outcome of medically treated epilepsy. Seizure 2017;44:211-216 «PMID: 27646715»PubMed
- Camfield PR, Camfield CS. Intractable seizures after a lengthy remission in childhood-onset epilepsy. Epilepsia 2017;58:2048-2052 «PMID: 28983902»PubMed
- Tomson T, Marson A, Boon P ym. Valproate in the treatment of epilepsy in girls and women of childbearing potential. Epilepsia 2015;56:1006-19 «PMID: 25851171»PubMed
- Gaily E, Liukkonen E, Paetau R ym. Infantile spasms: diagnosis and assessment of treatment response by video-EEG. Dev Med Child Neurol 2001;43:658-67 «PMID: 11665822»PubMed
- Granström ML, Gaily E, Liukkonen E. Treatment of infantile spasms: results of a population-based study with vigabatrin as the first drug for spasms. Epilepsia 1999;40:950-7 «PMID: 10403219»PubMed
- O'Callaghan FJ, Lux AL, Darke K ym. The effect of lead time to treatment and of age of onset on developmental outcome at 4 years in infantile spasms: evidence from the United Kingdom Infantile Spasms Study. Epilepsia 2011;52:1359-64 «PMID: 21668442»PubMed
- O'Callaghan FJ, Edwards SW, Alber FD ym. Safety and effectiveness of hormonal treatment versus hormonal treatment with vigabatrin for infantile spasms (ICISS): a randomised, multicentre, open-label trial. Lancet Neurol 2017;16:33-42 «PMID: 27838190»PubMed
- O'Callaghan FJK, Edwards SW, Alber FD ym. Vigabatrin with hormonal treatment versus hormonal treatment alone (ICISS) for infantile spasms: 18-month outcomes of an open-label, randomised controlled trial. Lancet Child Adolesc Health 2018;2:715-725 «PMID: 30236380»PubMed
- Lux AL, Edwards SW, Hancock E ym. The United Kingdom Infantile Spasms Study comparing vigabatrin with prednisolone or tetracosactide at 14 days: a multicentre, randomised controlled trial. Lancet 2004;364:1773-8 «PMID: 15541450»PubMed
- Chellamuthu P, Sharma S, Jain P ym. High dose (4 mg/kg/day) versus usual dose (2 mg/kg/day) oral prednisolone for treatment of infantile spasms: an open-label, randomized controlled trial. Epilepsy Res 2014;108:1378-84 «PMID: 25048310»PubMed
- Vanhatalo S, Nousiainen I, Eriksson K ym. Visual field constriction in 91 Finnish children treated with vigabatrin. Epilepsia 2002;43:748-56 «PMID: 12102679»PubMed
- Leivonen, Peltola, Gaily. Tunnistatko infantiilispasmit? Nopea hoidon aloitus voi parantaa ennustetta. Suom Lääkäril 2016;19:1377-8
- Wanigasinghe J, Arambepola C, Sri Ranganathan S ym. Randomized, Single-Blind, Parallel Clinical Trial on Efficacy of Oral Prednisolone Versus Intramuscular Corticotropin on Immediate and Continued Spasm Control in West Syndrome. Pediatr Neurol 2015;53:193-9 «PMID: 26216500»PubMed
- Lux AL, Edwards SW, Hancock E ym. The United Kingdom Infantile Spasms Study (UKISS) comparing hormone treatment with vigabatrin on developmental and epilepsy outcomes to age 14 months: a multicentre randomised trial. Lancet Neurol 2005;4:712-7 «PMID: 16239177»PubMed
- Prezioso G, Carlone G, Zaccara G ym. Efficacy of ketogenic diet for infantile spasms: A systematic review. Acta Neurol Scand 2018;137:4-11 «PMID: 28875525»PubMed
- Riikonen R, Donner M. ACTH therapy in infantile spasms: side effects. Arch Dis Child 1980;55:664-72 «PMID: 6254450»PubMed
- Hrachovy RA, Frost JD Jr, Glaze DG. High-dose, long-duration versus low-dose, short-duration corticotropin therapy for infantile spasms. J Pediatr 1994;124:803-6 «PMID: 8176573»PubMed
- Perheentupa J, Riikonen R, Dunkel L ym. Adrenocortical hyporesponsiveness after treatment with ACTH of infantile spasms. Arch Dis Child 1986;61:750-3 «PMID: 3017239»PubMed
- Heiskala H, Riikonen R, Santavuori P ym. West syndrome: individualized ACTH therapy. Brain Dev 1996;18:456-60 «PMID: 8980843»PubMed
- Riikonen R, Rener-Primec Z, Carmant L ym. Does vigabatrin treatment for infantile spasms cause visual field defects? An international multicentre study. Dev Med Child Neurol 2015;57:60-7 «PMID: 25145415»PubMed
- Gaily E, Jonsson H, Lappi M. Visual fields at school-age in children treated with vigabatrin in infancy. Epilepsia 2009;50:206-16 «PMID: 19215279»PubMed
- Schwarz MD, Li M, Tsao J ym. A lack of clinically apparent vision loss among patients treated with vigabatrin with infantile spasms: The UCLA experience. Epilepsy Behav 2016;57:29-33 «PMID: 26921595»PubMed
- Schubert J, Paravidino R, Becker F ym. PRRT2 mutations are the major cause of benign familial infantile seizures. Hum Mutat 2012;33:1439-43 «PMID: 22623405»PubMed
- Gaily E, Roivainen R. Dravet´n oireyhtymä - vaikea neurologinen harvinaissairaus. Suom Lääkäril 2018;73:1488-93
- Chiron C, Dulac O. The pharmacologic treatment of Dravet syndrome. Epilepsia 2011;52 Suppl 2:72-5 «PMID: 21463285»PubMed
- Dressler A, Trimmel-Schwahofer P, Reithofer E ym. Efficacy and tolerability of the ketogenic diet in Dravet syndrome - Comparison with various standard antiepileptic drug regimen. Epilepsy Res 2015;109:81-9 «PMID: 25524846»PubMed
- Lotte J, Haberlandt E, Neubauer B ym. Bromide in patients with SCN1A-mutations manifesting as Dravet syndrome. Neuropediatrics 2012;43:17-21 «PMID: 22430156»PubMed
- Ceulemans B, Boel M, Leyssens K ym. Successful use of fenfluramine as an add-on treatment for Dravet syndrome. Epilepsia 2012;53:1131-9 «PMID: 22554283»PubMed
- Schoonjans A, Paelinck BP, Marchau F ym. Low-dose fenfluramine significantly reduces seizure frequency in Dravet syndrome: a prospective study of a new cohort of patients. Eur J Neurol 2017;24:309-314 «PMID: 27790834»PubMed
- Ceulemans B, Schoonjans AS, Marchau F ym. Five-year extended follow-up status of 10 patients with Dravet syndrome treated with fenfluramine. Epilepsia 2016;57:e129-34 «PMID: 27197941»PubMed
- Chhun S, Troude P, Villeneuve N ym. A prospective open-labeled trial with levetiracetam in pediatric epilepsy syndromes: continuous spikes and waves during sleep is definitely a target. Seizure 2011;20:320-5 «PMID: 21256770»PubMed
- Mullen SA, Marini C, Suls A ym. Glucose transporter 1 deficiency as a treatable cause of myoclonic astatic epilepsy. Arch Neurol 2011;68:1152-5 «PMID: 21555602»PubMed
- Kilaru S, Bergqvist AGC. Current treatment of myoclonic astatic epilepsy: clinical experience at the Children's Hospital of Philadelphia. Epilepsia 2007;48:1703-1707 «PMID: 17651420»PubMed
- Oguni H, Tanaka T, Hayashi K ym. Treatment and long-term prognosis of myoclonic-astatic epilepsy of early childhood. Neuropediatrics 2002;33:122-32 «PMID: 12200741»PubMed
- von Stülpnagel C, Coppola G, Striano P ym. First long-term experience with the orphan drug rufinamide in children with myoclonic-astatic epilepsy (Doose syndrome). Eur J Paediatr Neurol 2012;16:459-63 «PMID: 22266062»PubMed
- Jeavons PM, Clark JE, Maheshwari MC. Treatment of generalized epilepsies of childhood and adolescence with sodium valproate ("epilim"). Dev Med Child Neurol 1977;19:9-25 «PMID: 403104»PubMed
- Eriksson AS, Nergårdh A, Hoppu K. The efficacy of lamotrigine in children and adolescents with refractory generalized epilepsy: a randomized, double-blind, crossover study. Epilepsia 1998;39:495-501 «PMID: 9596201»PubMed
- Guerrini R, Belmonte A, Parmeggiani L ym. Myoclonic status epilepticus following high-dosage lamotrigine therapy. Brain Dev 1999;21:420-4 «PMID: 10487478»PubMed
- Pennell PB, Ogaily MS, Macdonald RL. Aplastic anemia in a patient receiving felbamate for complex partial seizures. Neurology 1995;45:456-60 «PMID: 7898696»PubMed
- Hancock EC, Cross JH. Treatment of Lennox-Gastaut syndrome. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD003277 «PMID: 23450537»PubMed
- Lortie A, Chiron C, Mumford J ym. The potential for increasing seizure frequency, relapse, and appearance of new seizure types with vigabatrin. Neurology 1993;43:S24-7 «PMID: 8232984»PubMed
- Coppola G, Terraciano AM, Pascotto A. Vigabatrin as add-on therapy in children and adolescents with refractory epilepsy: an open trial. Brain Dev 1997;19:459-63 «PMID: 9408591»PubMed
- DiMario FJ Jr, Clancy RR. Paradoxical precipitation of tonic seizures by lorazepam in a child with atypical absence seizures. Pediatr Neurol 1988;4:249-51 «PMID: 3149484»PubMed
- Livingston JH, Brown JK. Non-convulsive status epilepticus resistant to benzodiazepines. Arch Dis Child 1987;62:41-4 «PMID: 3545098»PubMed
- Tassinari CA, Dravet C, Roger J ym. Tonic status epilepticus precipitated by intravenous benzodiazepine in five patients with Lennox-Gastaut syndrome. Epilepsia 1972;13:421-35 «PMID: 4626571»PubMed
- Wheless JW, Clarke DF, Carpenter D. Treatment of pediatric epilepsy: expert opinion, 2005. J Child Neurol 2005;20 Suppl 1:S1-56; quiz S59-60 «PMID: 16615562»PubMed
- Wheless JW, Clarke DF, Arzimanoglou A ym. Treatment of pediatric epilepsy: European expert opinion, 2007. Epileptic Disord 2007;9:353-412 «PMID: 18077226»PubMed
- Lemke JR, Lal D, Reinthaler EM ym. Mutations in GRIN2A cause idiopathic focal epilepsy with rolandic spikes. Nat Genet 2013;45:1067-72 «PMID: 23933819»PubMed
- Inutsuka M, Kobayashi K, Oka M ym. Treatment of epilepsy with electrical status epilepticus during slow sleep and its related disorders. Brain Dev 2006;28:281-6 «PMID: 16376508»PubMed
- Fejerman N, Caraballo R, Cersósimo R ym. Sulthiame add-on therapy in children with focal epilepsies associated with encephalopathy related to electrical status epilepticus during slow sleep (ESES). Epilepsia 2012;53:1156-61 «PMID: 22509732»PubMed
- Vrielynck P, Marique P, Ghariani S ym. Topiramate in childhood epileptic encephalopathy with continuous spike-waves during sleep: A retrospective study of 21 cases. Eur J Paediatr Neurol 2017;21:305-311 «PMID: 27641809»PubMed
- Fine AL, Wirrell EC, Wong-Kisiel LC ym. Acetazolamide for electrical status epilepticus in slow-wave sleep. Epilepsia 2015;56:e134-8 «PMID: 26230617»PubMed
- Grosso S, Parisi P, Giordano L ym. Lacosamide efficacy in epileptic syndromes with continuous spike and waves during slow sleep (CSWS). Epilepsy Res 2014;108:1604-8 «PMID: 25262499»PubMed
- Wilson RB, Eliyan Y, Sankar R ym. Amantadine: A new treatment for refractory electrical status epilepticus in sleep. Epilepsy Behav 2018;84:74-78 «PMID: 29754107»PubMed
- Nikanorova M, Miranda MJ, Atkins M ym. Ketogenic diet in the treatment of refractory continuous spikes and waves during slow sleep. Epilepsia 2009;50:1127-31 «PMID: 19220407»PubMed
- Pavlidis E, Rubboli G, Nikanorova M ym. Encephalopathy with status epilepticus during sleep (ESES) induced by oxcarbazepine in idiopathic focal epilepsy in childhood. Funct Neurol 2015;30:139-41 «PMID: 26415787»PubMed
- Yang X, Qian P, Xu X ym. GRIN2A mutations in epilepsy-aphasia spectrum disorders. Brain Dev 2018;40:205-210 «PMID: 29056244»PubMed
- Myers KA, Scheffer IE. GRIN2A-Related Speech Disorders and Epilepsy. 2016 Sep
- Kramer U, Nevo Y, Neufeld MY ym. Epidemiology of epilepsy in childhood: a cohort of 440 consecutive patients. Pediatr Neurol 1998;18:46-50 «PMID: 9492091»PubMed
- Goldberg-Stern H, Gonen OM, Sadeh M ym. Neuropsychological aspects of benign childhood epilepsy with centrotemporal spikes. Seizure 2010;19:12-6 «PMID: 19963405»PubMed
- Neri ML, Guimarães CA, Oliveira EP ym. Neuropsychological assessment of children with rolandic epilepsy: executive functions. Epilepsy Behav 2012;24:403-7 «PMID: 22683244»PubMed
- Wickens S, Bowden SC, D'Souza W. Cognitive functioning in children with self-limited epilepsy with centrotemporal spikes: A systematic review and meta-analysis. Epilepsia 2017;58:1673-1685 «PMID: 28801973»PubMed
- Camfield CS, Camfield PR. Rolandic epilepsy has little effect on adult life 30 years later: a population-based study. Neurology 2014;82:1162-6 «PMID: 24562059»PubMed
- Boillot M, Baulac S. Genetic models of focal epilepsies. J Neurosci Methods 2016;260:132-43 «PMID: 26072248»PubMed
- Loiseau P, Duché B, Cordova S ym. Prognosis of benign childhood epilepsy with centrotemporal spikes: a follow-up study of 168 patients. Epilepsia 1988;29:229-35 «PMID: 3371279»PubMed
- Tan HJ, Singh J, Gupta R ym. Comparison of antiepileptic drugs, no treatment, or placebo for children with benign epilepsy with centro temporal spikes. Cochrane Database Syst Rev 2014;:CD006779 «PMID: 25190506»PubMed
- Patsalos PN, Spencer EP, Berry DJ. Therapeutic Drug Monitoring of Antiepileptic Drugs in Epilepsy: A 2018 Update. Ther Drug Monit 2018;40:526-548 «PMID: 29957667»PubMed
- de Silva M, MacArdle B, McGowan M ym. Randomised comparative monotherapy trial of phenobarbitone, phenytoin, carbamazepine, or sodium valproate for newly diagnosed childhood epilepsy. Lancet 1996;347:709-13 «PMID: 8601999»PubMed
- Zamponi N, Cardinali C. Open comparative long-term study of vigabatrin vs carbamazepine in newly diagnosed partial seizures in children. Arch Neurol 1999;56:605-7 «PMID: 10328256»PubMed
- Farwell JR, Lee YJ, Hirtz DG ym. Phenobarbital for febrile seizures--effects on intelligence and on seizure recurrence. N Engl J Med 1990;322:364-9 «PMID: 2242106»PubMed
- Shinnar S, Cnaan A, Hu F ym. Long-term outcomes of generalized tonic-clonic seizures in a childhood absence epilepsy trial. Neurology 2015;85:1108-14 «PMID: 26311751»PubMed
- Masur D, Shinnar S, Cnaan A ym. Pretreatment cognitive deficits and treatment effects on attention in childhood absence epilepsy. Neurology 2013;81:1572-80 «PMID: 24089388»PubMed
- Glauser TA, Cnaan A, Shinnar S ym. Ethosuximide, valproic acid, and lamotrigine in childhood absence epilepsy. N Engl J Med 2010;362:790-9 «PMID: 20200383»PubMed
- Glauser TA, Cnaan A, Shinnar S ym. Ethosuximide, valproic acid, and lamotrigine in childhood absence epilepsy: initial monotherapy outcomes at 12 months. Epilepsia 2013;54:141-55 «PMID: 23167925»PubMed
- Cnaan A, Shinnar S, Arya R ym. Second monotherapy in childhood absence epilepsy. Neurology 2017;88:182-190 «PMID: 27986874»PubMed
- Morse E, Giblin K, Chung MH ym. Historical trend toward improved long-term outcome in childhood absence epilepsy. Epilepsy Res 2019;152:7-10 «PMID: 30856420»PubMed
- Besag FM, Wallace SJ, Dulac O ym. Lamotrigine for the treatment of epilepsy in childhood. J Pediatr 1995;127:991-7 «PMID: 8523205»PubMed
- Naito H, Wachi M, Nishida M. Clinical effects and plasma concentrations of long-term clonazepam monotherapy in previously untreated epileptics. Acta Neurol Scand 1987;76:58-63 «PMID: 3630646»PubMed
- Sreedharan M, Devadathan K, Pathan HK ym. Amantadine for the Treatment of Refractory Absence Seizures in Children. J Pediatr Neurosci 2018;13:131-136 «PMID: 30090124»PubMed
- Perry MS, Bailey LJ, Kotecha AC ym. Amantadine for the treatment of refractory absence seizures in children. Pediatr Neurol 2012;46:243-5 «PMID: 22490771»PubMed
- Fattore C, Boniver C, Capovilla G ym. A multicenter, randomized, placebo-controlled trial of levetiracetam in children and adolescents with newly diagnosed absence epilepsy. Epilepsia 2011;52:802-9 «PMID: 21320119»PubMed
- Biton V, Montouris GD, Ritter F ym. A randomized, placebo-controlled study of topiramate in primary generalized tonic-clonic seizures. Topiramate YTC Study Group. Neurology 1999;52:1330-7 «PMID: 10227614»PubMed
- Piña-Garza JE, Schwarzman L, Wiegand F ym. A pilot study of topiramate in childhood absence epilepsy. Acta Neurol Scand 2011;123:54-9 «PMID: 20219018»PubMed
- Glauser T, Ben-Menachem E, Bourgeois B ym. ILAE treatment guidelines: evidence-based analysis of antiepileptic drug efficacy and effectiveness as initial monotherapy for epileptic seizures and syndromes. Epilepsia 2006;47:1094-120 «PMID: 16886973»PubMed
- Nevitt SJ, Sudell M, Weston J ym. Antiepileptic drug monotherapy for epilepsy: a network meta-analysis of individual participant data. Cochrane Database Syst Rev 2017;6:CD011412 «PMID: 28661008»PubMed
- Marson AG, Al-Kharusi AM, Alwaidh M ym. The SANAD study of effectiveness of valproate, lamotrigine, or topiramate for generalised and unclassifiable epilepsy: an unblinded randomised controlled trial. Lancet 2007;369:1016-26 «PMID: 17382828»PubMed
- Vossler DG. Comparative Risk of Major Congenital Malformations With 8 Different Antiepileptic Drugs: A Prospective Cohort Study of the EURAP Registry. Epilepsy Curr 2019;19:83-85 «PMID: 30955418»PubMed
- Kothare SV, Kaleyias J, Mostofi N ym. Efficacy and safety of zonisamide monotherapy in a cohort of children with epilepsy. Pediatr Neurol 2006;34:351-4 «PMID: 16647993»PubMed
- French JA, Krauss GL, Wechsler RT ym. Perampanel for tonic-clonic seizures in idiopathic generalized epilepsy A randomized trial. Neurology 2015;85:950-7 «PMID: 26296511»PubMed
- Marinas A, Villanueva V, Giráldez BG ym. Efficacy and tolerability of zonisamide in idiopathic generalized epilepsy. Epileptic Disord 2009;11:61-6 «PMID: 19264587»PubMed
- Coulter DL, Wu H, Allen RJ. Valproic acid therapy in childhood epilepsy. JAMA 1980;244:785-8 «PMID: 6771426»PubMed
- Tomson T, Battino D, Bonizzoni E ym. Dose-dependent teratogenicity of valproate in mono- and polytherapy: an observational study. Neurology 2015;85:866-72 «PMID: 26085607»PubMed
- Granström ML, Gaily E, Herrgård E. Kannattaako lasten epilepsiakirurgia? Duodecim 2000;116:2011-3 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo91764»8
- Cross JH. Epilepsy surgery in childhood. Epilepsia 2002;43 Suppl 3:65-70 «PMID: 12060008»PubMed
- Immonen A, Kälviäinen R, Gaily E, Blomstedt G. Kuka hyötyy epilepsiakirurgiasta? Duodecim 2008;124(20):2383-91 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo97584»9
- Gaily E. Epilepsian kirurginen hoito voi muuttaa lapsen tulevaisuuden (pääkirjoitus). Suomen Lääkärilehti 2011;66:892
- Kwon HE, Eom S, Kang HC ym. Surgical treatment of pediatric focal cortical dysplasia: Clinical spectrum and surgical outcome. Neurology 2016;87:945-51 «PMID: 27466475»PubMed
- Peltola ME, Liukkonen E, Granström ML ym. The effect of surgery in encephalopathy with electrical status epilepticus during sleep. Epilepsia 2011;52:602-9 «PMID: 21087244»PubMed
- Jeong A, Strahle J, Vellimana AK ym. Hemispherotomy in children with electrical status epilepticus of sleep. J Neurosurg Pediatr 2017;19:56-62 «PMID: 27791702»PubMed
- Lee YJ, Kang HC, Lee JS ym. Resective pediatric epilepsy surgery in Lennox-Gastaut syndrome. Pediatrics 2010;125:e58-66 «PMID: 20008422»PubMed
- Ansari SF, Maher CO, Tubbs RS ym. Surgery for extratemporal nonlesional epilepsy in children: a meta-analysis. Childs Nerv Syst 2010;26:945-51 «PMID: 20013124»PubMed
- Wyllie E, Lachhwani DK, Gupta A ym. Successful surgery for epilepsy due to early brain lesions despite generalized EEG findings. Neurology 2007;69:389-97 «PMID: 17646632»PubMed
- Yasuhara A, Yoshida H, Hatanaka T ym. Epilepsy with continuous spike-waves during slow sleep and its treatment. Epilepsia 1991;32:59-62 «PMID: 1985831»PubMed
- Jansen FE, van Huffelen AC, Algra A ym. Epilepsy surgery in tuberous sclerosis: a systematic review. Epilepsia 2007;48:1477-84 «PMID: 17484753»PubMed
- Stevelink R, Sanders MW, Tuinman MP ym. Epilepsy surgery for patients with genetic refractory epilepsy: a systematic review. Epileptic Disord 2018;20:99-115 «PMID: 29620010»PubMed
- Téllez-Zenteno JF, Dhar R, Wiebe S. Long-term seizure outcomes following epilepsy surgery: a systematic review and meta-analysis. Brain 2005;128:1188-98 «PMID: 15758038»PubMed
- Flint AE, Waterman M, Bowmer G ym. Neuropsychological outcomes following paediatric temporal lobe surgery for epilepsies: Evidence from a systematic review. Seizure 2017;52:89-116 «PMID: 29032016»PubMed
- Ramantani G, Stathi A, Brandt A ym. Posterior cortex epilepsy surgery in childhood and adolescence: Predictors of long-term seizure outcome. Epilepsia 2017;58:412-419 «PMID: 28098941»PubMed
- Sierra-Marcos A, Fournier-Del Castillo MC, Álvarez-Linera J ym. Functional surgery in pediatric drug-resistant posterior cortex epilepsy: Electro-clinical findings, cognitive and seizure outcome. Seizure 2017;52:46-52 «PMID: 28963933»PubMed
- Liava A, Mai R, Tassi L ym. Paediatric epilepsy surgery in the posterior cortex: a study of 62 cases. Epileptic Disord 2014;16:141-64 «PMID: 24853765»PubMed
- Englot DJ, Breshears JD, Sun PP ym. Seizure outcomes after resective surgery for extra-temporal lobe epilepsy in pediatric patients. J Neurosurg Pediatr 2013;12:126-33 «PMID: 23768201»PubMed
- Ramantani G, Kadish NE, Mayer H ym. Frontal Lobe Epilepsy Surgery in Childhood and Adolescence: Predictors of Long-Term Seizure Freedom, Overall Cognitive and Adaptive Functioning. Neurosurgery 2018;83:93-103 «PMID: 29106684»PubMed
- Englot DJ, Han SJ, Rolston JD ym. Epilepsy surgery failure in children: a quantitative and qualitative analysis. J Neurosurg Pediatr 2014;14:386-95 «PMID: 25127098»PubMed
- Pulsifer MB, Brandt J, Salorio CF ym. The cognitive outcome of hemispherectomy in 71 children. Epilepsia 2004;45:243-54 «PMID: 15009226»PubMed
- Gaily E, Hellén H, Metsähonkala L ym. Aivopuoliskon hermoyhteyksien katkaisu lasten ja nuorten vaikean epilepsian hoidossa. Suom Lääkäril 2014;69:871-8
- Griessenauer CJ, Salam S, Hendrix P ym. Hemispherectomy for treatment of refractory epilepsy in the pediatric age group: a systematic review. J Neurosurg Pediatr 2015;15:34-44 «PMID: 25380174»PubMed
- Hu WH, Zhang C, Zhang K ym. Hemispheric surgery for refractory epilepsy: a systematic review and meta-analysis with emphasis on seizure predictors and outcomes. J Neurosurg 2016;124:952-61 «PMID: 26495944»PubMed
- Moosa AN, Jehi L, Marashly A ym. Long-term functional outcomes and their predictors after hemispherectomy in 115 children. Epilepsia 2013;54:1771-9 «PMID: 23980759»PubMed
- Althausen A, Gleissner U, Hoppe C ym. Long-term outcome of hemispheric surgery at different ages in 61 epilepsy patients. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2013;84:529-36 «PMID: 23268362»PubMed
- Gaily E, Esko L, Blomstedt G ym. Aivokurkiaisen halkaisu lapsuus- ja nuoruusiän vaikean epilepsian hoidossa. Duodecim 1999;115:1995-2003
- Graham D, Tisdall MM, Gill D. Corpus callosotomy outcomes in pediatric patients: A systematic review. Epilepsia 2016;57:1053-68 «PMID: 27237542»PubMed
- Korkman M, Granström ML, Kantola-Sorsa E ym. Two-year follow-up of intelligence after pediatric epilepsy surgery. Pediatr Neurol 2005;33:173-8 «PMID: 16139731»PubMed
- Téllez-Zenteno JF, Dhar R, Hernandez-Ronquillo L ym. Long-term outcomes in epilepsy surgery: antiepileptic drugs, mortality, cognitive and psychosocial aspects. Brain 2007;130:334-45 «PMID: 17124190»PubMed
- Sibilia V, Barba C, Metitieri T ym. Cognitive outcome after epilepsy surgery in children: A controlled longitudinal study. Epilepsy Behav 2017;73:23-30 «PMID: 28605630»PubMed
- Otsuki T, Kim HD, Luan G ym. Surgical versus medical treatment for children with epileptic encephalopathy in infancy and early childhood: Results of an international multicenter cohort study in Far-East Asia (the FACE study). Brain Dev 2016;38:449-60 «PMID: 26686601»PubMed
- Law N, Kerr E, Smith ML. Evaluation of behavioral outcomes in children 1 year after epilepsy surgery. Epilepsia 2015;56:1605-14 «PMID: 26289039»PubMed
- Elliott IM, Lach L, Kadis DS ym. Psychosocial outcomes in children two years after epilepsy surgery: has anything changed? Epilepsia 2008;49:634-41 «PMID: 18177356»PubMed
- Puka K, Smith ML. Long-term outcomes of behavior problems after epilepsy surgery in childhood. J Neurol 2016;263:991-1000 «PMID: 27007483»PubMed
- Boshuisen K, van Schooneveld MM, Uiterwaal CS ym. Intelligence quotient improves after antiepileptic drug withdrawal following pediatric epilepsy surgery. Ann Neurol 2015;78:104-14 «PMID: 25899932»PubMed
- Viggedal G, Olsson I, Carlsson G ym. Intelligence two years after epilepsy surgery in children. Epilepsy Behav 2013;29:565-70 «PMID: 24201119»PubMed
- Kossoff EH, McGrogan JR, Bluml RM ym. A modified Atkins diet is effective for the treatment of intractable pediatric epilepsy. Epilepsia 2006;47:421-4 «PMID: 16499770»PubMed
- Wheless JW. The ketogenic diet: Fa(c)t or fiction. J Child Neurol 1995;10:419-23 «PMID: 8576550»PubMed
- Schwartzkroin PA. Mechanisms underlying the anti-epileptic efficacy of the ketogenic diet. Epilepsy Res 1999;37:171-80 «PMID: 10584967»PubMed
- Martin-McGill KJ, Jackson CF, Bresnahan R ym. Ketogenic diets for drug-resistant epilepsy. Cochrane Database Syst Rev 2018;11:CD001903 «PMID: 30403286»PubMed
- Capovilla G, Mastrangelo M, Romeo A ym. Recommendations for the management of "febrile seizures": Ad Hoc Task Force of LICE Guidelines Commission. Epilepsia 2009;50 Suppl 1:2-6 «PMID: 19125841»PubMed
- Steering Committee on Quality Improvement and Management, Subcommittee on Febrile Seizures American Academy of Pediatrics.. Febrile seizures: clinical practice guideline for the long-term management of the child with simple febrile seizures. Pediatrics 2008;121:1281-6 «PMID: 18519501»PubMed
- Sillanpää M, Camfield P, Camfield C ym. Incidence of febrile seizures in Finland: prospective population-based study. Pediatr Neurol 2008;38:391-4 «PMID: 18486819»PubMed
- Graves RC, Oehler K, Tingle LE. Febrile seizures: risks, evaluation, and prognosis. Am Fam Physician 2012;85:149-53 «PMID: 22335215»PubMed
- Seinfeld SA, Pellock JM, Kjeldsen MJ ym. Epilepsy After Febrile Seizures: Twins Suggest Genetic Influence. Pediatr Neurol 2016;55:14-6 «PMID: 26638777»PubMed
- Nelson KB, Ellenberg JH. Prognosis in children with febrile seizures. Pediatrics 1978;61:720-7 «PMID: 662510»PubMed
- Verity CM, Golding J. Risk of epilepsy after febrile convulsions: a national cohort study. BMJ 1991;303:1373-6 «PMID: 1760604»PubMed
- Verity CM, Greenwood R, Golding J. Long-term intellectual and behavioral outcomes of children with febrile convulsions. N Engl J Med 1998;338:1723-8 «PMID: 9624192»PubMed
- Kwak BO, Kim K, Kim SN ym. Relationship between iron deficiency anemia and febrile seizures in children: A systematic review and meta-analysis. Seizure 2017;52:27-34 «PMID: 28957722»PubMed
- Saghazadeh A, Mahmoudi M, Meysamie A ym. Possible role of trace elements in epilepsy and febrile seizures: a meta-analysis. Nutr Rev 2015;73:760-79 «PMID: 26433016»PubMed
- Shah PB, James S, Elayaraja S. EEG for children with complex febrile seizures. Cochrane Database Syst Rev 2017;10:CD009196 «PMID: 28986982»PubMed
- Demicheli V, Rivetti A, Debalini MG ym. Vaccines for measles, mumps and rubella in children. Cochrane Database Syst Rev 2012;:CD004407 «PMID: 22336803»PubMed
- Chin RF, Neville BG, Scott RC. Meningitis is a common cause of convulsive status epilepticus with fever. Arch Dis Child 2005;90:66-9 «PMID: 15613516»PubMed
- Leung AK, Hon KL, Leung TN. Febrile seizures: an overview. Drugs Context 2018;7:212536 «PMID: 30038660»PubMed
- Hom J, Medwid K. The low rate of bacterial meningitis in children, ages 6 to 18 months, with simple febrile seizures. Acad Emerg Med 2011;18:1114-20 «PMID: 22092892»PubMed
- Guedj R, Chappuy H, Titomanlio L ym. Do All Children Who Present With a Complex Febrile Seizure Need a Lumbar Puncture? Ann Emerg Med 2017;70:52-62.e6 «PMID: 28259480»PubMed
- Offringa M, Newton R, Cozijnsen MA ym. Prophylactic drug management for febrile seizures in children. Cochrane Database Syst Rev 2017;2:CD003031 «PMID: 28225210»PubMed
- Knudsen FU, Paerregaard A, Andersen R ym. Long term outcome of prophylaxis for febrile convulsions. Arch Dis Child 1996;74:13-8 «PMID: 8660037»PubMed
- Farwell JR, Lee YJ, Hirtz DG ym. Phenobarbital for febrile seizures--effects on intelligence and on seizure recurrence. N Engl J Med 1990;322:364-9 «PMID: 2242106»PubMed